diff options
Diffstat (limited to '77645-0.txt')
| -rw-r--r-- | 77645-0.txt | 5558 |
1 files changed, 5558 insertions, 0 deletions
diff --git a/77645-0.txt b/77645-0.txt new file mode 100644 index 0000000..71daf21 --- /dev/null +++ b/77645-0.txt @@ -0,0 +1,5558 @@ +*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 77645 *** + + + DAISY + FRÅN WASHINGTONS SALONGER M. M. + + + + + FRÅN + WASHINGTONS SALONGER + OCH + HVARDAGSLIF M. M. + + + SKILDRINGAR I BREF TILL EN VÄNINNA + + AF + DAISY + + + STOCKHOLM + WAHLSTRÖM & WIDSTRAND + + + UPPSALA 1908 + ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B. + + + + + FÖRSTA BREFVET. + + +Min goda Marianne! + +Ditt så kärkomna bref beredde mig en särdeles angenäm öfverraskning, och +vill jag först och främst tacka dig för jul- och nyårsönskningarna samt +för hälsningarna till min man, som mycket väl erinrar sig dig och ej +alls »glömt bort den där obetydliga lilla landtflickan» som du skrifver. + +När vi för sex år sedan togo afsked af hvarandra i Paris, på min +bröllopsdag, lofvade vi ju, att vi skulle brefväxla mycket reguljärt, +men båda ha vi på våra samveten att ha svikit detta löfte. Utom de bref +du skrifvit till mig för att underrätta mig om din förlofning med baron +G. och senare för att bjuda oss på ditt bröllop, har jag ej alls hört +ifrån dig annat än genom gemensamma vänner. Till min skam måste jag +erkänna, att jag ej heller varit någon särdeles flitig korrespondent. +Emellertid kan Du vara säker om, att jag ej glömt dig, och att jag +fortfarande känner lika varmt för dig som under den oförgätliga vinter +vi som unga flickor tillbragte i Paris, där jag ju gjorde min mans +bekantskap. + +Jag vill så godt först som sist tala om för dig, att min lilla flicka, +som döptes i julas, heter Mary-Ann dig till ära. Vår gosse är nu redan +fyra år, en riktig kavaljer må du tro, litet lillgammal tycker jag, men +så vilja de ha dem här i Amerika. Han heter Jakob efter min far, men här +går han under namnet »Jimmy». Äfven jag har fått mitt Margareta +omskapadt; alla kalla mig »Daisy» och det får jag väl behålla. + +Du kan förstå, att det gladde mig ofantligt att erfara din mans +utnämning till sekreterare vid eder legation här i Washington. Jag säger +eder, då jag ju numera genom gifte är fullfjädrad amerikanska. + +Som du vet är jag ända sedan förra hösten bosatt i den nordamerikanska +republikens hufvudstad, ty min man, som under de första åren af vårt +äktenskap tjänstgjorde i egenskap af förste sekreterare vid legationerna +i Bruxelles och i Rom har nu dragit sig tillbaka från den diplomatiska +banan, där han, som tillhör det demokratiska partiet, under den +nuvarande administrationen hade föga utsikter till avancement. +Emellertid har han för två år sedan ärft sin moders icke obetydliga +förmögenhet samt måste på nära håll öfvervaka sina ekonomiska intressen +på samma gång som han söker att trefva sig fram genom den inre +politikens något dunkla irrgångar. Vi bosatte oss därföre här i +Washington, ehuru vi (jag vågar knappast erkänna det och säger det +endast under tysthetslöfte) skulle föredragit att bosätta oss i någon af +de medelstora städerna i Europa, helst i Bruxelles. Vi ha dock af nyss +nämnda skäl slagit oss ned här vid foten af det »hvitskimrande» +kapitoliet, i närheten af »Hvita huset», med få ord i Washington, »the +nation’s pride» som amerikanerna älska att kalla sin ännu så länge i +viss mån modesta hufvudstad, men som dock är den enda stad i +Nordamerika, där en familj åtminstone under 6 à 7 månader af året kan +lefva samma angenäma, lugna och dock rätt omväxlande lif som t. ex. i +Bruxelles, München, Stockholm o. s. v. De ogifta diplomaterna beklaga +sig dock mycket öfver att här är »genomtråkigt». + +Du vet att jag aldrig var särdeles svag för jägtet i Paris, ehuru +naturligtvis den säsong jag tillbragte där tillsammans med dig alltid +kommer att höra till mina käraste ungdomsminnen. Minns du när vi första +gången voro bjudna på five-o’clock-tea af mrs M. på Elysée-Palace-Hôtel? +Du, som bodde i en pension vid rue du Bac, höll på att komma för sent +och jag bröt utaf min nya parasoll, när jag skulle stiga ur vagnen. + +Kommer du ihåg, att det var på den där tébjudningen vi gjorde bekantskap +med min man och huru intresserad du var af honom? Sedan var du nog litet +svartsjuk på mig ett tag, erkänn det! Allt detta är dock nu så länge +sedan, att det knappast löna mödan att tala därom. Men bra roligt hade +vi i alla fall. + +Af ditt bref kunde jag förstå, att ni ej tänka på att komma öfver hit +förrän fram på våren. Tillåt mig få säga dig, att jag anser detta vara +ytterst opraktiskt af flere skäl. Washington är nämligen, ehuru just vid +denna tid strålande i sin fullaste fägring med sin yppiga vårdskrud och +sin sydländska himmel, från maj månad så godt som utdödt, allt lif är så +att säga afstannadt och »det finnes icke en människa i sta’n» som man +säger, när en 2 à 3 tusen personer rest bort och lämnat de öfriga +330,000 kvar. + +Ett annat skäl för att ej komma hit på våren är, att man verkligen ej +vet hvart man skall taga vägen om somrarna i Amerika. De flesta +diplomater och flertalet af våra umgängesvänner resa till Europa på en +två à tre månaders trip, ty de amerikanska badorterna och de s. k. +»summer resorts» äro öfverfyllda med folk, hufvudsakligen »undesirable +people» utan uppfostran och med mer eller mindre dåliga fasoner, som +endast söka att krafla sig med och hänga sig på personer, som de veta +eller tro att de ha god ställning, och af hvilka de skulle kunna ha +någon nytta, socialt eller på annat sätt. Utan att vara det minsta +granntyckt kan jag därföre med godt samvete säga, att den amerikanska +sommarpubliken i allmänhet är mycket vulgär och företer en profkarta på +huru amerikanskt, hyggligt och fint folk icke äro. Jag undantager ej i +detta hänseende Newport med sina vräkiga miljonärer, hvilkas fasoner och +löjliga snobbighet äro alla »well bred» amerikaners förtviflan. + +Jag skulle därföre i edert ställe resa öfver hit tidigt på hösten eller +sensommaren hvad du vill kalla det. Först skulle ni naturligtvis +uppehålla eder en vecka i New-York och, sedan ni där behörigen +stimulerats i afseende på amerikanskt jägt och transatlantiskt öfvertag, +skulle ni på vägen hit stanna en eller två dagar i Philadelphia för att +ha sett det, mer behöfves ej, och sedan, uthvilade, anlända till +Washington. Helst en vacker septembermorgon, ty då är verkligen Förenta +staternas hufvudstad förtjusande och då lägger sällskapslifvet ej ännu +så tunga bojor på eder, att ni icke kunna ägna nödig tid till sökande af +lämplig bostad och att göra de första bekantskaperna litet mera +grundligt. Presidenten med familj flyttar aldrig in i det »Hvita Huset» +förrän mot midten af oktober och före den tiden är allting ganska stilla +för att begagna ett mildt uttryck. + +Nu till hufvudsaken! + +Du skrifver så här: »En sak måste jag bedja dig om, och det är att du i +största korthet skrifver och talar om litet för mig huru man lefver i +Washington, hvad där finnes för trefliga människor, huru landet styres, +hvad det kostar att lefva där m. m. samt något om amerikanerna i +allmänhet, som kunde vara af intresse och af nytta för nykomlingar.» + +Vet du min kära Marianne, att det var icke småsaker, som du begär. Jag +vill i alla fall efter min ringa förmåga och ehuru societélifvet just nu +är mycket betungande, försöka att sätta dig in i förhållandena här samt +skvallra litet om personer och händelser, så att du redan vid eder +hitkomst känner dig liksom litet hemmastadd och icke så öfvergifven som +jag gjorde, när vi flyttade hit. + +Du får emellertid ej ha för stora pretentioner på mina anteckningar och +ej heller begära att de skola vara uttömmande och hvimla af djupsinniga +reflektioner eller att de skola komma reguliert, men jag vill dock lofva +dig, att jag, så snart jag fått ett bref eller en uppsats, hvad du nu +vill kalla mina meddelanden, i läsbart skick, så skall jag sända dig +dem, samt att du bestämt skall ha fått det hela, innan du inskeppar dig +med destination till den stora republiken, där du sannolikt för några år +kommer att slå ned dina bopålar. + +En annan sak, som jag vill förbereda dig på är, att jag, ehuru i själ +och hjärta europeiska, dock ofta kommer att lägga i dagen sympatier för +Amerika på samma gång som jag icke kommer att lägga fingrarne emellan, +när jag anser klander vara på sin plats. Här finnes verkligen så mycket +godt, som måste erkännas, äfven om själfva lifvet i de s. k. högre +kretsarna icke på alla kan utöfva samma charme, som är kännetecknande +för det i de europeiska hufvudstäderna, särskildt i Paris, där ordet +_salong_ ännu icke så sällan betyder något helt annat än ett praktrum +med förgyllda, sidenklädda möbler, där snattrande societégäss angifva +tonen. + +Nej! adieu nu för denna gång. Skrif snart kära Marianne och glöm ej +alldeles bort din så innerligt tillgifna och trofasta + + Daisy. + +P. S. Kära du! Min man säger att jag aldrig kan gå i land med företaget +att skrifva om lifvet i Washington. I synnerhet tror han ej, att jag kan +reda mig med politiken. Nå! det får han väl hjälpa mig med. I alla +händelser skall det ej bli mycket af den sorten; det roar nog ej dig +mera än mig och förresten är det med politiken här i Washingtonsocietén +alldeles som en herre på tillfrågan sa’ om klimatet i Afrika: »var det +något, så var det ytterst obetydligt, ty icke såg jag något.» + + D. + + + + + ANDRA BREFVET. + + Washington, »the nation’s pride». + + +Personer, som icke sett den nordamerikanska officiella hufvudstaden på +trettio à fyrtio år och nu återkomma hit med stora förväntningar +stimulerade af tidningsnotiser och entusiastiska patrioters lofsånger +öfver Washingtons storartade framsteg under de senare decennierna, ha +försäkrat mig att totalintrycket af staden, sådan den nu ter sig, är i +hufvudsak detsamma som det var för en mansålder tillbaka. + +Framstegen äro i sjelfva verket ännu så länge hufvudsakligen på +papperet, om man undantager några ganska omfångsrika officiella +byggnader, ett eller ett par större hotell, ett antal s. k. »apartment +houses», en ståtlig järnvägsstation, samt icke så få, delvis smakfulla +privatpalats. Tidningar, tidskrifter och talare ha dock så utbasunerat +dessa tilltänkta framsteg och försköningar, att mången fått den alldeles +falska föreställningen, att Washington redan nu skulle vara hvad det är +ämnadt att bli i en ännu ganska aflägsen framtid. + +Hvad säges t. ex. om följande lilla profbit på entusiastisk vältalighet, +som en senator från staten Idaho nyligen gaf sitt auditorium till lifs? +Han sade, att han i tjugofem år varit intresserad för Washingtons +försköning och förbättring samt, att han: »_sett det blifva_ en af de +vackraste städer i världen». Han hade konsekvent motsatt sig alla +förslag, som gått ut på att förlägga tillämnade regeringsbyggnader i +olika delar af staden[1] långt ifrån hvarandra: »Nej», sade han, »alla +sådana måste grupperas rundt omkring _the Mall_.[2] Vi skola nämligen ha +fullt klart för oss, att våra planer böra uppgöras så, att denna stad +(Washington) en vacker dag kommer att vida öfverträffa i _grandeur_ +hvarje annan hufvudstad i hvilket land som helst och från hvilken +tidpunkt i världshistorien som helst». + +Det är stolta ord, men åtminstone innehåller den senare delen af +yttrandet endast en afsikt. Vanligen äro ej Washingtons beundrare lika +försiktiga, och ofta framkomma icke blott stadens inbyggare utan äfven +amerikaner från aflägsna stater med det alldeles vilseledande +påståendet, att Washington redan nu kunde anses såsom en profkarta på +arkitektoniska mästerverk på samma gång som det vore ett naturens +underverk. + +Då jag i kongressbiblioteket haft tillfälle att under ledning af en +kännare af hithörande ting studera de där utställda reliefplanerna för +den blifvande idealstaden och af samma sakkunnige vägledare fått +åtskilliga värdefulla upplysningar såväl om Washingtons arkitektoniska +prydnader som om de tillämnade förbättringarna, tror jag mig om att med +en viss säkerhet kunna yttra mig i ämnet. Som jag emellertid ej vill +lysa med lånta fjädrar, får jag framhålla, att jag endast är det +språkrör, hvarigenom min meddelare talar. Att omnämna allt hvad han +gjorde mig uppmärksam på skulle helt visst blifva tröttande; jag påpekar +därföre endast i stora drag huru han ser den blifvande »storstadens» +framtid och konstnärliga utsmyckning. + +För den som har sinne för de modernare strömningarna inom +byggnadskonsten och de sträfvanden yngre arkitekter i Europa och delvis +i Amerika, särskildt i Chicago, tagit till rättesnöre är Washington i +arkitektoniskt hänseende helt enkelt nästan onjutbart, isynnerhet om man +betraktar de officiella byggnaderna såsom sådana och ej såsom delar af +ett helt. Vare detta icke sagdt i afsikt att söka bevisa, att den på +antika motiv baserade officiella arkitekturen i Washington vore +oestetisk, långt därifrån, men man har så länge gått och njutit af +klassiska motiv, af dessa slaviska kopior af den italienska +ungrenässansen, eller af den s. k. georgianska stilen isynnerhet här i +Amerika, där ingenting annat tyckes få insteg, att man verkligen med +leda betraktar de många hvitskimrande palatsen med deras oundvikliga +kolonnader, figurprydda pediment och monumentala yttertrappor. Man +känner, att de ej höra hit, man längtar efter något annat, något som +åtminstone är karakteristiskt för den stora republikens eget lif. Med få +ord, om man icke just vill ha »skyskrapare», så vill man ha snart sagdt +hvad som helst, men icke klassisk eller semiklassisk arkitektur. + +Tager man däremot i betraktande t. ex. det öfverväldigande kapitoliets +ståtliga läge, dess mäktiga kupol, dess i vissa dagrar så mystiskt +skiftande färgton samt den omgifvande skickligt använda terrängen, ja då +måste man erkänna, att Washington har något enastående, något af den +»grandeur», som amerikanerna själfva dock först under de senare +decennierna velat tillerkänna det. Dickens’ och andre engelske +skriftställares kritik af Washington har visserligen sårat amerikanernas +fåfänga, men den har dock haft det goda med sig, att den sporrat de +mycket känsliga »yankees» till att göra uppoffringar för sin federativa +hufvudstad. + +Men om Washington skäl blifvit kalladt »the city of magnificent +distances» eller som Dickens kallar det »the city of magnificent +intentions», kan det med fullt lika skäl kallas »the city of lost +opportunities». Man vill nog bra, och man tror själf, att man slagit in +på den rätta stråten, men fråga är, om man, ifall de nu uppgjorda +planerna komma till utförande, i själfva verket får hvad man väntat sig. + +Detta blir dock ej i sådant fall vederbörandes fel, ty de ha inkallat +sådana smakråd som den framstående newyork-arkitekten M’Kim samt den +nyligen aflidne världsberömde bildhuggaren S:t Gaudens, men icke desto +mindre synes resultatet, modernt sedt, blifvit ganska klent, d. v. s. +med resultat menas den af dessa sakkunnige uppgjorda planen, som dock +redan i någon ringa mån börjat sättas i verket, och således kan så godt +som anses vara fastslagen. + +Att dessa onekligen framstående förmågor icke mäktat lösa frågan på ett +mera tillfredsställande sätt beror hufvudsakligen på det förhållande, +att grunden till den plan de framlagt endast är en utveckling och ett +fastslående af utkast uppgjorda för omkr. 120 år sedan af själfve +presidenten Georg Washington med biträde af den fint bildade franske +ingeniörofficeren L’Enfant. + +Man ansåg sig ej kunna slopa hvad stadens egen grundläggare utstakat, +men följden har blifvit, att man fått en visserligen storartad plan, men +gammaldags och stel som en fransk slottspark i Le Nôtre’s smak. Alla de +offentliga byggnader, som enligt denna onekligen pompösa plan skola +gruppera sig kring det system af vägar, rabatter, klippta häckar och +alléer, hvartill den nuvarande parken skall omdanas, komma att utföras +med oändliga kolonnader och mer eller mindre banala lisén- eller +pilasterfasader. Byggnaderna äro ämnade att förläggas på rätt stora +afstånd från hvarandra, hvarigenom totalverkan förfelas och hela denna +nu pittoreska »Mall», denna rustika, i viss mån i frihet uppvuxna och +just därföre så måleriska »_Botanical garden_» kommer att te sig ungefär +som ett midtelparti på en världsutställning, men tyvärr ej af lika +éfémèr natur. + +Hvad som dessutom i mångas ögon gör den uppgjorda planen för Washingtons +förskönande förhatlig är, att man, för att »in absurdum» genomföra den +L’Enfantska planen, bestämt sig för att låta nedhugga massor af ståtliga +träd, delvis af sällsynta slag, uppvuxna ungefär der slumpen placerat +dem. Dessa sekelgamla vittnen till republikens första dagar vill man, +åtminstone på vissa platser, ersätta med stelt klippta lagerträd i +krukor, ämnade att uppställas utefter de symmetriska rabatter och +gångar, som enligt förslaget i ohjälplig skugglöshet utmynna från det +imposanta Washington-monumentet. + +Detta skulle vara en vandalism utan like, som dock dess bättre ännu ej +kommit att sättas i verket och kanske på grund af de oerhörda +kostnaderna för hela planens genomförande (man talar om hundra miljoner +dollars) aldrig kommer att förverkligas. + +Man skulle måhända ej ha så mycket att anmärka mot dessa tillämnade +anordningar, om det endast gällde att återställa en plantering, som +genom vanvårdnad kommit i lägervall. Men så är ingalunda förhållandet. +De af Washington och L’Enfant uppgjorda planerna, hvad denna del af +staden angår, förefinnas endast på papperet. Det skulle därföre bli ett +verkligt nyskapande efter gammalt mönster. + +Att det moderna Amerika, med sina många framstående konstnärer och sina +yngre duktiga arkitekter ej skulle kunnat få mera tidsenliga planer för +sin hufvudstads försköning, har man verkligen svårt att tänka sig, och +man kan ej underlåta att önska, att det lika tråkiga som stela och med +en nyare uppfattning alldeles oförenliga förslaget, i brist på anslag +eller af andra skäl, skötes åt sidan tillsvidare, så att yngre krafter +måtte komma i förgrunden och gifva Amerika en hufvudstad af en typ, som +vuxit fram ur landets egen jordmån, och som komme att förläna den en +mera amerikansk prägel i dess bästa bemärkelse, ej en bismak af gammal +europeisk skräpkammare. + +Min sakkunnige meddelare må ha rätt i dessa sina kanske väl +pessimistiska förutsägelser om det framtida Washington, det vill jag +visst ej bestrida, men bortser man från allt detta kommande akademiska +kram lämnande de officiella planerna ur sigte och endast fästande sig +vid hvad Washington nu är, skall man finna en förtjusande stad full af +öfverraskningar och storslagna perspektiv, men, om jag så må säga, +präglad af en slags förnäm hemtrefnad. En blommornas och den friska +grönskans stad, genomkorsad af ståtliga avenuer och inbjudande gator, +där högstammiga sycomorer, ekar, popplar, sällsynta japanska träd, +plataner, akasior, lindar slå verkliga hvalf öfver körbanorna lämnande +skugga och beredande välkommen omväxling. En mångfald pittoreska squares +och staty- eller fontänprydda öppna platser göra dessutom ett väl +beräknadt afbrott i det schackrutade gatsystemet, som tack vare sina väl +hållna alléer och saftiga gräsmattor icke gifver samma enformiga och +prosaiska intryck, som exempelvis New-York, ja hvarför inte vissa delar +af Stockholm, där på de s. k. »malmarna» schackrutsystemet med +hänsynslöshet infördes redan under drottning Kristinas tid vill jag +minnas. + +Washington påminner om många europeiska städer. Det finnes vissa partier +på Pennsylvania avenue, särskildt under vintern då icke sällan slädfart +kan idkas, som föra tanken på Newskyprospektet i Petersburg med dess +något oregelbundna byggnader och den mäktiga Isaakskyrkan, som här +ersättes af kapitoliets öfverväldigande, i fjerran förtonade kupol. En +annan gång erinras man om vissa tyska brunnsorter såsom t. ex. Ems med +sina låga affärshus, där i oräkneliga krambodar utbjudas souvenirer och +brefkort, och där icke jäktande fotgängare i lugn och ro taga sig sin +hygieniska förmiddagspromenad. + + [Illustration: Typiskt gatuperspektiv (efter fot.).] + +I skymningen, då kapitoliet ännu skönjes öfver all staden i trollsk +belysning likt ett sagoslott aftecknande sin kontur mot den skimrande +aftonhimlen samt inbäddadt i Botanical gardens’ härliga grönska, tycker +man sig i tankarna förflyttad till Monte Pincio i Rom. Jämförelsen +mellan S:t Peterskyrkan och Kapitoliet ligger då nära till hands. + + [Illustration: Massachusetts avenyen (efter fot.)] + +När våren med sitt trollspö låter Washington, så att säga från ena dagen +till den andra lägga bort sin måhända något dystra vinterdräkt och iföra +sig sin gröna sommarskrud, då kan den framåtsträfvande och för sina +estetiska ideal varmt nitälskande staden upptaga täflan med hvilken +europeisk stad som helst och är nästan säker om en hedersplats. + +Dessutom har Washington ett stort behag i den omständigheten, att det så +att säga »ligger på landet». Man behöfver nämligen icke gå sig trött för +att komma utom staden; man vet ej hvar staden slutar och landet +vidtager. + +Denna rikedom på grönska och lummiga alléer, dessa parker, squares och +»circles» med sina väl hållna planteringar, som under våren och sommaren +göra Washington till något eget i sitt slag, ge dock staden under +vintermånaderna, och de äro ganska långa, en omisskännlig prägel af +öfvergifvenhet och vintersömn. Hvart ögat vänder sig mötes det af dessa +aflöfvade grenar, dessa nakna stammar, som onekligen verka dystert och +hvars gråstämda enformighet endast mycket sparsamt afbrytes af en eller +annan magnolias eller en eller annan mahonias något kyliga grönska. + +Denna olägenhet delar naturligtvis Washington med andra städer, där i +stor utsträckning alléer pryda gångbanorna. I Champs-Elysées i Paris se +ju de aflöfvade träden ej heller vidare tilltalande ut vintertiden, men +där ge själfva gatulifvet, de tusentals ekipagen, de eleganta +fotgängarna, de i hastiga takter förbitrafvande ryttarna en ersättning, +som Washington, där gatulifvet är ovanligt stillsamt och föga +omväxlande, icke erbjuder. Jag kan icke bättre karakterisera den lugna +säflighet, hvarmed den äkta inbyggaren i Washington rör sig på sina +breda trottoirer och präktiga asfaltgator än genom att meddela följande +sanna anekdot. En liten gosse från Washington fick nyligen göra sitt +första besök i New-York jämte sin fader. Knappt hade de landstigit från +färjan från New Jersey och hunnit upp till Broadway vid Union square +förrän den af det myrstackliknande folkhvimlet något skrämde och häpne +ungdomen tog sina dagars upphof i rockskörtet sägande: »Hvar är elden +lös, pappa?» + +Den byggnad, som ger hela Washington en alldeles enastående prägel, och +som utöfvat ett afgörande inflytande icke blott på hufvudstadens egen +estetiska utveckling utan äfven otvifvelaktigt å byggnadsverksamheten i +de olika staterna är det djärft tänkta, kupolbeprydda kapitoliet, den +Nordamerikanska republikens riksdagshus, där Kongressen sammanträder och +högsta domstolen har sina lokaler. Dess läge är präktigt, dominerande +staden. Den västra fasaden med sina väl afmätta terasser, trappor och +fontäner är mycket tilltalande, hvilket ej är förhållandet med den +egentliga hufvudfasaden, den östra. Detta hufvudsakligen beroende därpå +att kupolen, som tillkommit senare än själfva midtelpartiet, tilltagits +för stor för själfva basen, som ursprungligen uppbar endast en mindre +lanternin. Man har med rätta sagt att »här är en kupol med en byggnad +under sig, då det i stället borde vara en byggnad krönt af en kupol». + +[Illustration: Kapitoliet, i förgrunden ett af G. Washington planteradt +träd (efter fot.).] + +Denna brist kommer att i någon mån afhjälpas genom redan planerad +framdragning af det östra midtelpartiet omkring 36 fot, en åtgärd som är +ämnad att ge den, oaktadt sina enorma dimensioner, smäckra och luftiga +kupolen en betydligt kraftigare bas att hvila sin stora massa på. + + [Illustration: Kapitoliet: östra fasaden (efter fot.).] + +Sådant kapitoliet nu står är det dock i fråga om helhetsverkan och i +förhållande till sin omgifning kanske enastående i världen samt kommer +för samtid och eftervärld i mer än ett afseende att verka symboliskt för +den nordamerikanska republikens hela karaktär och utveckling. + +[Illustration: Kapitoliet på 1840-talet (efter gammalt stentryck).] + +Man vill nog stort, men när det kommer till utförande, nöjer man sig +ofta med halfmesyrer, och sådant som imponerar på den ytlige +betraktaren, men som i själfva verket icke tål att »synas i sömmarna». +Men icke heller Rom byggdes på en dag; likaså ändras och förbättras +alltjämt såväl den amerikanska konstitutionen som det flere gånger +tillbyggda kapitoliet; och bara viljan finnes att göra det bästa, är det +ingen fara, att icke så väl den ena som det andra under sakkunnig +ledning och nitiska vårdares kärleksfulla uthållighet till slut bli hvad +Georg Washington åsyftade, när han om den nygrundade republiken sade: +»Let us raise a standard, to which the wise and the honest can repair». + + [Illustration: Kongressbiblioteket (efter fot.).] + +Närmast till kapitoliet ansluta sig tvenne ännu ej fullt afslutade +marmorpalats afsedda till kongressledamöternas enskilda mottagningsrum, +kommittésalar, byråer m. m. Om dem kan man endast säga, att de äro +oklanderliga i sin hvitskimrande prakt, men tråkiga i sin akademiska +fullkomlighet. Kostnaden för dem är beräknad till fem millioner dollars. + + [Illustration: Kongressbiblioteket: Vestibulen (e. f.).] + +I kapitoliets grannskap befinner sig äfven det ryktbara +kongressbiblioteket eller som det med sitt officiella namn heter +»_Library of Congress_». Tomten oberäknad, och naturligtvis ej heller de +dyrbara samlingarna, har denna byggnad kostat staten mer än 20 millioner +kronor, en enorm summa, men så är också denna institution något ensamt i +sitt slag. Dess yttre arkitektur påminner visserligen i mångt och mycket +om vissa officiella s. k. praktbyggnader vid »Ringen» i Wien eller i +Berlin, särskildt om det nya riksdagshuset i den sistnämnda staden, och +gör ej något vidare tilltalande intryck; det inre däremot med sin +ståtliga i hvit marmor, förgyllningar och delvis präktiga dekorativa +målningar utstyrda vestibul verkar onekligen imponerande, äfven om man +skulle tycka, att det är alltför pråligt för en den lärda verldens +helgedom. Den stora läsesalen, uteslutande utförd i läcker gulbrun +Siena-marmor, nästan utan förgyllningar samt med allt trävirke af +mörkbetsad mahogny, är utan gensägelse ett af de noblaste och +smakfullaste rum man kan få se. + +[Illustration: Kongressbiblioteket: Läsesalen (efter fot.).] + +Presidentens bostad af ålder kallad det »Hvita huset» eller »Executive +mansion» skall jag i annat sammanhang omnämna och hvad de öfriga äldre +officiella byggnaderna angår är ej mycket annat att säga än, att de i +allmänhet ansluta sig till den här så vanliga semiklassiska perioden +från 18:de seklets slut, som tryckt sin prägel på den amerikanska +arkitekturen och gifvit upphof till den s. k. kolonialstilen, d. v. s. +daterande sig från de dagar, då de östra staterna ännu voro en engelsk +koloni. + + [Illustration: Posthuset (efter fot.).] + +Man tyckes vid officiella byggen här icke kunnat besluta sig för att +bryta med denna stil, som fått liksom ett slags hemortsrätt mer i +Amerika än annorstädes. Att komma ifrån dessa stela men enformiga +kolonner, dessa tråkiga, men i sin förnämhet onekligen imposanta +pilasterfasader tyckes vara en omöjlighet för de amerikanska +arkitekterna; ja, man påstår att allmänheten här icke tror, att en +byggnad kan äga berättigande att anses som »arkitektur» om den ej har +ett tillräckligt antal kolonner. + + [Illustration: Corcoranmuseet (efter fot.).] + +Bland offentliga byggnader i Washington af jämförelsevis yngre datum, +som bryta med denna gängse stil må nämnas, posthuset i en ganska +misslyckad romansk stil, Smithsonian institutionen, statsdepartementet +m. fl. Särskildt är det senare, i samma billiga, franska senrenässans +som posthuset i New-York, ett verkligt monstrum af fulhet. +Corcoran-museet, daterande sig från 1880-talet är däremot en i många +afseenden originell, för ändamålet lämpad samt om konstnärlig smak +vittnande byggnad. + +I stadens s. k. »residential section», där de rika ha sina praktfulla +villor, och där diplomaterna slagit sig ned, finner man ett flertal +intressanta och smakfulla nybyggen och en mängd äro under uppförande af +hitflyttande miljonärer, som önska ordna åt sig palatsliknande hem +värdiga deras gemålers fåfänga och behof af att lysa. + +Ehuru Washington är kändt för att en mängd familjer flyttat till de +många nyuppförda, luxuösa hyreskasernerna, anser man dock ännu icke +såsom fullt passande att ej bebo ensamt hus och här liksom t. ex. i +Philadelphia bor man därföre oftast inom egen port. Gata efter gata, +avenyer och platser äro i denna del af staden inramade af oftast små +privathus utan arkitektoniska anspråk och sällan af mer än tre fönsters +bredd, låga, ojämna, skiftande i alla färger samt i de flesta fall föga +tilltalande. Men man känner att inom dessa murar finnas vänliga, +välvilliga, gammaldags hederliga människor af den burgna medelklassen, +med utpräglad känsla för hemmet och familjen samt att där trifves en +glad, icke blaserad ungdom, en anspråkslös och vänfast äldre generation. +Visserligen motsvara icke dessa hem i alla afseenden hvad en europé +skulle önska för att känna sig hemmastadd och ha trefligt, men +amerikanerna vilja ha det så som de ha det, och det är ju i främsta +rummet för sig de ordnat sina hem; man kan vara säker på, att om de +ville ha det precis som man har det i Europa, så hade de långt för detta +skaffat sig det. Dessa hus stå i afseende på komfort, äfven för enklare +familjer, betydligt framför den europeiska medelklassens »egna hem». + +Mycket skulle vara att tillägga om Washingtons naturliga skönhet, men må +det nu sagda vara nog för att ge ett om också ofullständigt intryck af +den federativa hufvudstadens yttre och af den miljö, i hvilken +sällskapslifvets aristokratiska och byråkratiska element mötas, täfla, +och utkämpa sina strider. + + + + + TREDJE BREFVET. + + »Society». + + +Det finnes väl ingen småstad i hela världen, som icke har sin s. k. +societé, d. v. s. en klick af några utvalda, som anse sig för mer än de +andra, och som beslutit sig för att de, och endast, de äro fint folk. +Detta är ett faktum som litet hvar kunnat konstatera. Sådana klickar +finnas såväl i Trosa som i Paris och det är lika svårt att få räknas +till dessa utvalda i den ena som den andra staden, ehuru urvalet i en +liten stad sker med ändå större hänsynslöshet, och möjligheten att få +»komma med» är betydligt mindre där, ty man blir ju i mindre samhällen +så lätt intim och man har folk »in på näsan på sig». + +I de af Europas hufvudstäder, där ännu ett kejserligt eller kungligt +hofceremoniel skrifver lagarna inbilla sig en del folk, att de genast +bli mottagna i »societén» bara de blifvit presenterade på hofvet. Detta +är dock ett stort misstag. Man blir bjuden på hofvet, kanske till en bal +hos en utrikesminister och några liknande mer eller mindre officiella +tillställningar, men att tillhöra klicken är något helt annat. Man måste +vara släkt med de ledande damerna, mannen måste tillhöra en viss klubb, +damerna böra framför allt äga detta lediga på samma gång som värdiga +uppträdande, som knappast står att finna hos andra än dem som äro nog +lyckliga att ha kunnat draga fördel af mödrars och mormödrars erfarenhet +inom stora världen. Den ekonomiska frågan är af underordnad betydelse, +endast man kan »sauvera apparanserna», ty några stora pretentioner ha i +detta hänseende aldrig uppställts. Vissa fordringar på bostad, toiletter +samt en eller annan föga betungande tébjudning, det är allt. Med få ord, +man blir ej en medlem af societén bara därför att man vill. I städer +sådana som Paris, London, Wien finnes det naturligtvis en mångfald olika +selekta kretsar, men icke desto mindre skall man alltid finna en +särskild klick, som är och förblir »societén». + +Washington vore ej Washington, om det ej hade sin »society», och detta i +mer än en bemärkelse, ty de framsteg den federativa hufvudstaden kunnat +glädja sig åt under de senaste decennierna har den till stor del denna +»society» att tacka för. Innan det blef modet för en del rikt folk att +tillbringa vintern här, lefde Washington ett tynande lif, nu däremot +sjuder det af lifslust och societetslifvet har varit en af häfstängerna +för detta uppsving. + +»Society» i den federativa hufvudstaden har haft en ganska egendomlig +utveckling. + +Allt som rörde sig kring presidenten, kabinettet och kongressen intog i +äldre tid naturligtvis främsta rummet, men de förändringar den +officiella världen så ofta var underkastad gjorde, att »society» så +småningom grupperade sig kring en del fina, mest från engelska tiden +härstammande Virginia- och Marylandfamiljer samt kring medlemmarna af +Förenta staternas högsta domstol, hvilka hade första platsen i den +administrativa hierarkien och ännu pretendera att placeras mellan +utländska ambassadörer och envoyéer samt sålunda före kabinettet eller +statsråden. Det låg i sakens natur, att dessa på lifstid nämnda +funktionärer, eller rättare sagdt, deras fruar jämte »the cave-dwellers» +d. v. s. de finaste urinnevånarne skulle bli de »högsta hönsen i +korgen»; de utgjorde således helt naturligt en stamtrupp, som jämte +corps diplomatique bildade »society». Hvad corps diplomatique angår kan +nämnas, att den förresten endast undantagsvis tillhörde denna +Washingtons »allra finaste» societé och ej heller trifdes i dessa +kretsar, där endast engelska talades, och där man lefde ett mycket +enkelt, flärdfritt lif, snarare ägnadt åt estetiska än åt sociala +intressen. + +Diplomaterna, som under dessa tider af patriarkalisk enkelhet ej räknade +ambassadörer i sin krets, kände sig dessutom undanpetade i de myndiga +domarnas sällskap, där de måste nedstiga ett trappsteg. Däraf uppstod så +småningom en ny klick, den diplomatiska, som i sig upptog en del yngre +medlemmar af den andra societeten samt naturligtvis utrikesministerns, +eller, som han här kallas, »the secretary of state», familj. Umgänge +idkades icke desto mindre mellan de båda falangerna, men dock mera +kyligt, hvartill naturligtvis bidrog, att inom diplomatklicken talades +mest franska. + +Sedan det blifvit sed att omvälja senatorerna, hvarigenom dessa under +långa tider så att säga fingo hemortsrätt i Washington och under någon +tid af säsongen där införde sina familjer, tillkom ett nytt element, som +dock hufvudsakligen rörde sig inom den officiella världen. + +Efter inbördeskriget på 1860-talet uppträdde på skådebanan ännu ett +element, som på grund af sin prestige ansåg sig väl värdt att få insteg +i societén i Washington; det var det militära, som under ett tiotal år +t. o. m. nästan hade ledningen. Officersfamiljer, från armén och +flottan, slogo sig ned i hufvudstaden och gåfvo åt baler och +middagsbjudningar ett nytt lif, särskildt blefvo yngre officerare en +mycket välkommen tillökning i sällskapslifvet, som just var, och +fortfarande alltid är, i saknad af kavaljerer. Dessa familjer, som mera +lefde på männens eller sönernas å slagfälten vunna ära än på pengar, +kunde dock ej, utom i få fall, göra sig gällande i längden och nu är den +militära societén en särskild krets för sig, mycket värdig och ansedd +inom den officiella världen, men utan inflytande på det mera selekta +sällskapslifvet, däri de dock, ehuru mera sällan deltaga. Några unga +militärer samt naturligtvis de som äro anställda såsom »aides» eller +uppvaktande hos presidenten äro likväl gärna sedda gäster i alla olika +kretsar, där deras egenskaper af dansörer högligen uppskattas. + +I gamla tider voro presidenten och hans fru tongifvande, dock utan att +egentligen ingripa i själfva societéns göranden och låtanden. +Presidenterna voro i regel äldre män, när de tillträdde sitt höga ämbete +och fruarna, som, på få undantag när, voro uppfostrade under +demokratiska förhållanden i någon mindre stad, brydde sig ej om eller +kunde ej sätta sig in i det gryende storstadslifvet i Washington. De +gjorde sina reglementerade middagar, hade sina alltid genomtråkiga +officiella och semi-officiella mottagningar men gingo endast bort, när +de voro bjudna till vice presidenten och statsråden, ett bruk som ännu +bibehålles. Särskildt är detta fallet med den af presidenten och hans +fru vedertagna praxis att ej mottaga bjudningar till de utländska +sändebuden, då det i öfverensstämmelse med en gammal tradition och +enligt konstitutionen är förbjudet för den nordamerikanska statschefen +(och följaktligen för hans »gemål») att begifva sig på utländskt område +eller mottaga gästfrihet under främmande flagga och såsom sådant anses +ambassader och legationer, där ju de respektive makternas flaggor äro +hissade. + +När emellertid dåvarande vice presidenten Chester Arthur genom +presidenten Garfields död 1887 oväntadt blef beklädd med +presidentvärdigheten, inträdde en ändring i afseende å den exekutiva +maktens deltagande i sällskapslifvet. General Arthur var en +sällskapsmänniska, en klubbman med förfinade vanor, en épicuré, som +alltjämt citeras för sina fina middagar, sitt sällskapliga väsen och +sina eleganta kläder. Om nu orsaken är att söka häruti eller ej, nog af, +under hans något öfver treåriga presidenttid började en del miljonärer +från Newyork att vintertiden tillbringa några månader i Washington; rika +senatorer uppbyggde åt sig villor, som nu se ganska enkla ut, men då +ansågos såsom höjden af elegans. Den ena miljonärsfamiljen efter den +andra flyttade hit och därmed hade åter ett nytt element i hufvudstadens +sociala lif tillkommit, ett element, som helt och hållet omskapat +sällskapslifvet här och så att säga sprängt societén i tvenne läger, +öfver hvilka dock alltid tronar den finfinaste klicken eller som den här +kallas »the inner set». + +Det var mångmiljonären Whitney, som först inledde raden af dessa +öfverdådiga och af uppkomlingslyx kännetecknade fester, hvilka slogo de +gamla »cave dwellers» med häpnad blandad med afsmak, och som föranledde +dem att taga afstånd från ett sällskapslif så föga öfverensstämmande med +deras begrepp om gammaldags gediget och förfinadt uppträdande. + +Men miljonärernas krets vidgades och vidgades; diplomaterna, som ha till +sin uppgift bl. a. att gå ut i stora världen och i rökrummens intimitet, +sedan de eldiga vinerna lossat tungbanden, söka uppsnappa nyheter och +politiska hemligheter, aktade ej för rof att med sin närvaro hedra en +eller annan ganska tvetydig mångmiljonärs fester. Som diplomaterna voro +nästan oinskränkta domare öfver hvilka som skulle anses värdiga att +upptagas i »the inner set», blef det snart genom det kryphålet som +familjer utan ställning i sina respektiva hemorter lyckades »komma med» +i Washington. Skulle någon af staden Washingtons egna uppkomlingar +försöka bli mottagna i dessa selekta kretsar kan han dock vara säker på +att bli boykottad och icke ens den diplomatiska vägen skulle stå honom +öppen. + +Emellertid ha Chicago-, San Fransisco- och New-Yorkmiljonärer slagit sig +ned i Washington, hvars societetslif mer och mer antagit samma prägel, +som det eleganta lifvet i Newport och Tuxedo eller i Europas s. k. +»winter-cities». Man kommer hit några månader och ägnar sig uteslutande +åt sällskapslifvet, man ger middagar, man bjuder på sång af Caruso och +Melba, man har sina »bridgepartier», sina automobilfärder o. s. v. Från +att äga ett verkligt fint och i allo gediget men i viss mån modest +sällskapslif har Washington blifvit en verklig fåfängans marknad, hvars +dragningskraft på allra sista tiden börjat förete en liten tillbakagång. +I synnerhet har sista säsongen, oaktadt middagar och baler i oändlighet +aflöst hvarandra, visat tecken på afmattning. + +Visserligen påstås en rik newyorkare för några år sedan ha yttrat att: +»med en president från New-York, en utrikesminister från New-York, en +engelsk ambassadris från New-York (d. v. engelske ambassadörens fru, +lady Herbert), en del miljonärer från New-York och en newyorkare såsom +föreståndare för den bästa restauranten börjar Washington verkligen bli +beboeligt». Detta hindrar dock ej att dessa blaserade mångmiljonärer i +grund och botten tycka att här är ganska tråkigt och småstadsaktigt, och +flera påstås vara färdiga att sälja sina villor. Andra, som flyttat hit +och endast delvis »kommit med», resa hellre öfver till Europa, där de +under alla omständigheter få mera för sina pengar, om de också icke ha +så mycket större utsikter att där bli upptagna i de finaste kretsarna. + +Presidenten Roosevelts aera har varit och är isynnerhet nu kännetecknad +af att en viss kyla mellan »Hvita huset» och »society» så småningom +inträdt. Flere familjer, som varit mottagna af »the inner set», ha ej +upptagits på presidentens bjudningslistor, hvarigenom slitningar +uppstått. Äfven har presidenten ganska oförtydbart visat sig afvog mot +en eller annan diplomat, som därföre återkallats. Detta har också +inverkat på frekvensen vid de sedvanliga mottagningarna, där många, som +annars pliktskyldigast bruka infinna sig, lyst med sin frånvaro. Man har +äfven inom societén misstyckt, att presidenten i ministären inkallat en +jude, m:r Straus, som dock åtnjuter berättigadt anseende och tvenne +gånger varit envoyé i Konstantinopel. Det är icke så mycket, att han är +jude, som att han icke är kristen, hvari orsaken till isynnerhet »the +cavedwellers» ogillande af valet är att söka. Man är nämligen här +ytterst konservativ i religiösa frågor. + +Presidenten Roosevelt är i öfrigt icke vidare road af det ytliga +sällskapslifvet och hans fru, som visserligen redan som guvernörska i +staten New-York och senare någon tid som vice presidentska måst åtaga +sig åtskilliga sociala förpliktelser och bordt vara tränad för sin höga +plats såsom »the first lady of the land», har ej heller visat något +lifligare intresse för societén. Denna har känt sig stött öfver, att hon +nästan helt och hållet öfverlämnat bestyret med detaljerna af hennes +relationer med societén till sin »social secretary», miss Hagner, som, +efter hvad det påstås, med kanske väl ovarsam hand gått tillväga i +afseende på de sociala domslut, som utfärdats från det »Hvita huset». + +Detta hindrar naturligtvis ej att presidenten och Mrs Roosevelt ha många +anhängare, men säkert är, att just sista året ha slitningarna varit +ganska märkbara och inverkat på sällskapslifvet. Om »the inner set» +skulle välja president, är Roosevelt säker på att ej bli omvald. Ehuru +man helt opartiskt erkänner hans många framstående egenskaper som +politiker, tänker man ej särdeles högt om honom som sällskapsmänniska, +detta ehuru han kan vara glad med de glada, gärna placerar ett lustigt +skämt och är ytterst artig mot damerna. Animositeten är dock kanske mest +att söka på kvinnosidan, ty Washington liksom alla mindre samhällen har +det stora felet att vara en »skvallerhåla», hvilket annars ej är +karakteristiskt för amerikanska förhållanden. + +Oafsedt dessa konflikter uppröres sällskapslifvet ofta af disputer om +rang. Ingen vill ge med sig och i många fall har man måst kringgå vissa +svårigheter genom att till middagsbjudningar ej samtidigt invitera +sådana dignitärer, som skulle känna sig »knuffade», ifall den ene eller +den andre skulle få första platsen. Här är detta så mycket viktigare, +som man till en middagsbjudning oftast ordnar sig så, att man har +hedersgästen, d. v. s. redan på bjudningskorten står: »Mr och Mrs ... +anhålla om äran att få se Mr och Mrs ... till middag för att möta (meet) +t. ex. ... ambassadören och madame X.» Det passar sig nämligen ej att +bedja två lika förnäma att »möta» hvarandra. + +Washingtonsocietén är förresten känd för något som skulle kunna kallas +celebritetsfeber, som rasar här alldeles som i England, och den, som har +den minsta lilla pretention på att vara hvad man här kallar »a lion» kan +i Washington få sitt lystmäte på middagsbjudningar, där han blir »mött» +af nästan samma personer dag ut och dag in, ty alla vilja ju gärna ha +åtminstone ett nytt ansikte vid sitt bord och därföre begagnar man äfven +tillfället att se just främlingar. + +Rangförhållandena äro egentligen enkla nog, men icke desto mindre uppstå +tidt och ofta heta strider, som lägga sig för någon tid endast för att +åter flamma upp. + +Presidenten, som kallas »His Excellency», liksom franska presidenten, +samt tilltalas Mr President, har naturligtvis jämte sin fru första +platsen. Sedan kommer vice presidenten, som utan något som helst omval +eller dylikt inträder på presidentens plats för den händelse att denna +skulle aflida under 4-årsperioden. När Lord Pauncefoot upphöjdes till +ambassadör och begärde rang före vicepresidenten, fick han från +utrikesdepartementet i London det svar, att han skulle »ceder le pas» på +grund af vicepresidentens säregna ställning. + +Näst vicepresidenten komma de nio ambassadörerna och efter dem +placerades förut högsta domstolens ledamöter med sin chef i spetsen, men +de ha dock nu fått rycka ett steg längre ned och gå efter envoyéer och +ministrar, som komma närmast ambassadörerna, ehuru statssekreteraren +(för utrikes ärenden) går före envoyéerna; de öfriga sekreterarna +(statsråden) gå i allmänhet efter. Omedelbart följa: amiralen af +flottan, senatorer, staternas guvernörer, representanter, generaler, +amiraler o. s. v. + +Från denna regel äro dock så många undantag och så mycket »ceder le +pas», att man, för att begagna ett lika karakteristiskt som populärt +uttryck, måste hålla tungan rätt i mun för att ej begå misstag eller +stöta någon. Det anses vara under republikens värdighet att utge någon +codex i placeringsväg, men nog skulle det vara välgörande. + +Som ingen hofrang finnes och infödda personer inom societén utom +militärer ju i allmänhet icke ha någon rang, placeras sådana mycket +beroende på värdinnans smak. En betitlad utlänning, en engelsk hertig t. +ex., placeras, om än aldrig så ung, näst efter ambassadörer i enlighet +med det engelska hofceremonielet. För resten gäller den utmärkta regeln, +att de som bäst passa ihop placeras bredvid hvarandra, såvida det icke +är åldern som får afgöra. Detta senare alternativ torde dock här, där +alla vilja synas unga i det sista, icke komma att bli populärt. + +För dem som ej känna förhållandena synes emellertid allt gå så lätt och +ledigt, att man ej skulle kunna ana hvilka stormar, ja, orkaner ibland +uppröra den så lugna och spegelblanka ytan. + +Nu till en annan sida af Washingtons sällskapslif. + +»Washington är odrägligt med sitt föråldrade, tidsödande visit-tvång», +så säga icke blott nykomna diplomater, utan äfven senatorer, +»representatives» och andra officiella personer, som göra sin första +»season» i hufvudstaden. I Europa gälla vissa regler, som så att säga +ingå i den högre societetens uppfostran och utan nämnvärda olikheter +observeras i de olika hufvudstädernas tongifvande kretsar, i mångt och +mycket skiljande sig från hvad här är brukligt. Man kan ju ej misstycka +att amerikanerna ha sina egna regler, sina ur deras samhällslif uppvuxna +traditioner, men icke desto mindre tycker man dock, att det vore på +tiden vidtaga åtskilliga ändringar efter europeiskt mönster, allrahelst +Europa med rätta kan ha pretention på att likt en mamma, som för ut sin +dotter i stora världen, gifva den famlande ungdomen vissa vinkar. + +I Washington äro de yttre formerna för sällskapslifvet ännu i dag +ungefär hvad de voro när till societén räknades endast ett ganska +begränsadt antal familjer. Någon omgestaltning tyckes oaktadt den +kolossala utvidgningen i societékretsarne icke vara möjligt att få till +stånd. Man är så konservativ i den stora republiken. Det låter onekligen +som en paradox, men det är icke desto mindre fullkomligt sant och mången +gång blir man verkligen slagen med häpnad öfver huru gammaldags, huru +konventionella människorna äro här, och man skulle ofta vilja ge dem en +riktig uppruskning. I synnerhet gäller detta om sättet att göra visiter +inom Washingtons »high life», hvars lagar i det hänseendet tyckas vara +minst lika oantastliga som de tio budorden. + +Man begär nämligen här, att äfven herrarna skola göra personliga besök, +och ofta ser man snälla gubbar ur den officiella världen helt beskedligt +tåga omkring med sina fruar och döttrar alldeles som man på 60-talet +brukade göra på nyårsdagen i Europa. + +En nyanländ ambassadörs- eller ministerfamilj gör, sedan mannen blifvit +vederbörligen mottagen i »högtidlig» audiens af presidenten, personligt +besök hos mrs Roosevelt på tid och dag som meddelas från Hvita husets +sekretariat. Presentationen sker genom corps diplomatique’s doyenne, nu +baronessan Mayor des Planches, italienske ambassadörens fru. + +Mrs Roosevelt gör icke återvisit annat än till ambassadriserna, men +skickar sitt kort till envoyéernas fruar. + +Jag skall ej annat än i förbigående nämna hvad de officiella +amerikanerna ha att iakttaga, då ju dessa anteckningar närmast afse +diplomaternas åligganden. + +Sedan en nyanländ ambassadör vederbörligen mottagits i »Hvita huset» gör +han personliga visiter hos de andra ambassadörerna, samt sänder till +hela corps diplomatique en notifikation, att han blifvit mottagen af +presidenten samt underrättar att han en viss dag tager emot sina +kolleger med fruar, sekreterare o. s. v. Först härefter sänder +ambassadören genom sin sekreterare sina kort till envoyéerna. + +Envoyéerna göra, sedan de mottagits af presidenten, visit hos alla +envoyéerna samt tillskrifver ambassadörerna ett personligt bref med +anhållan om att de måtte utfästa en dag, då han kan få göra dem sin +uppvaktning. Legationssekreterare måste göra visit hos alla +beskickningsschefer samt lämna sitt jämte sin chefs kort, hvarpå är +skrifvet p. p. (pour présenter). + +Ambassadörerna göra ej första visit hos någon af de högre +statsfunktionärerna utom hos vice presidenten. En stackars envoyé eller +en simpel legationssekreterare måste däremot, utom hos kolleger, göra +personlig, märk väl personlig, visit hos: alla de 9 medlemmarna af +högsta domstolen, stadsrådet (the cabinet), de 92 senatorerna och +talmannen. När så härtill kommer en oändlighet af återvisiter till +generaler, amiraler, »representatives», undersekreterare, privatpersoner +tillhörande »society» kan man med lätthet tänka sig, att en europeisk +diplomat kan få myror i hufvudet. + +Damerna ha samma skyldigheter som männen. + +För att reda ut denna härfva ha många anställt särskilda »social +secretaries», som göra upp visitlistor, besvara bjudningsbref, utsända +kort, när så skall vara etc. etc. Det är en stor lättnad, men ställer +sig naturligtvis ganska dyrbart. För dem som föra stort hus, ge mycket +fester och följaktligen känna »hela världen» är det dock nästan +oundvikligt att ha en sådan hjälpreda, som känner huru allting skall gå +till, hvad människor heta, hvar de bo, när de ha sina mottagningar o. s. +v. + +Hvad själfva sällskapslifvet i det moderna Washington beträffar är det +föga olika det i London, som med amerikanernas engelska traditioner ju +är helt naturligt, endast att det i yttre glans och omväxling på långt +när icke kan jämföras med lifvet i Londons societé under säsongen. Allt +är här gifvetvis i mycket mindre skala, men hela tonen är god, umgänget +är fint och i allmänhet förvånande raffineradt för ett demokratiskt +land. Visserligen händer det ibland, att man hoppar öfver skaklorna, så +som det hände härom året på en större bal gifven af en bekant miljonär, +men det hör till undantagen. När man varit här någon tid och kommit in i +de gamla goda familjerna, blir man riktigt ond på sig själf, som gått +och bedömt alla amerikaner och amerikanskor efter vissa osympatiska, +vräkiga specimen man sett i Europa eller äfven i de större städerna här. +Man kan utan öfverdrift säga om societén i Washington, att den i +allmänhet är utan ostention samt mycket måttfull i sitt uppträdande. Ja, +kanske till och med skulle kunna sägas, att isynnerhet hos damerna +framträder väl tydligt en rädsla att icke vara nog comme-il-faut, en +osäkerhet som frapperar de världsvana societédamerna från Europa, som +komma öfver hit. + +De nöjen som bjudas äro: middagar, baler, luncheons, »musicals» samt på +våren utfärder eller trefliga klubbfäster med damer o. s. v. Tyvärr är +det illa ställdt med teaterförhållandena; detta kommer dock med stadens +vidare utveckling att så småningom ordna sig. + +Middagsgifning är emellertid en alldeles speciell sida i Washingtons +sällskapslif och man finner ut de mest otänkbara sätt att göra dem +omväxlande och intressanta. + +Säsongens brådaste tid är från 1 december till ask-onsdagen, då en rätt +stilla tid inträder, men under dessa 3 månader måste man ha nerver af +stål och härdade matsmältningsorgan för att hålla ut. + +Att konversationen blir tom och enformig, att samtalsämnena, utom +skvaller, tryta, ligger ju i sakens natur, när man ständigt träffar +ungefär samma människor, äter samma mat, vistas i rum som äro möblerade +på samma sätt, ser damer, som äro klädda så precis lika, att man +knappast kan skilja dem åt. + +Men detta är ingenting särskildt karakteristiskt för Washington, ty +samma förhållande äger rum öfver allt i stora världen, kanske dock mest +i Amerika, där alla skola ha det lika, åtminstone till det yttre. + +Oaktadt sin enformighet, som för de yngre diplomaterna kan vara +pröfvande nog, äger dock lifvet i Washington, sedan den första verkligt +påkostande visitkampanjen är öfver, ett obestridligt behag. De som varit +här länge, öfverge det endast ogärna och sällan reser någon härifrån +utan att lämna verkliga vänner, vänner i ordets allra bästa bemärkelse, +trofasta, tillgifna och tjänstvilliga. + + + + + FJÄRDE BREFVET. + + »Hvita huset» och dess invånare. + + +»The executive mansion», det vill säga det palats, som Förenta staterna +ställt till den verkställande maktens förfogande kallas i dagligt tal +endast »Hvita huset», ett namn, någon tid fallet i glömska, nu af +presidenten Roosevelt åter bragt till lif. Detta namn har också en +intimare, gammaldags prägel, väl passande för den för amerikanska +förhållanden ganska modesta och i synnerhet till det inre föga +imponerande byggnad, där den nästan med autokratisk myndighet utrustade +statschefen utöfvar sitt maktpåliggande värf. + +Huset uppfördes i sitt ursprungliga skick redan mellan 1792 och 1797 +samt fick ett präktigt läge på en vidsträckt tomt, som nu är ordnad till +en afstängd park gifvande det hela något seigneurialt, hvarigenom dess +egen obetydlighet i viss mån motverkas. Byggnaden var dock ingalunda +något arkitektoniskt mästerverk och hade till förebild hertigens af +Leinsters slott nära Dublin. I dess första skede beboddes huset redan af +republikens andre president Adams äfvensom sedermera af Jefferson, men +blef lågornas rof under kriget med engelsmännen år 1814. Det +reparerades, ombyggdes och förstorades dock snart därefter och har sedan +utan väsentliga förbättringar sett den ena presidenten efter den andra +flytta in, verka där och åter packa sina kappsäckar för att oftast med +en suck af lättnad lämna icke blott sitt ansträngande och mycket +fordrande arbete utan äfven den ganska inadekvata bostaden åt sin +efterträdare. + + [Illustration: Hvita huset: Norra fasaden (efter fot.).] + +När presidenten Roosevelt genom Mc Kinley’s död 1901 blef herre i »Hvita +huset», fann han det i ganska dåligt skick, såväl hvad det inre som det +yttre beträffade och dessutom ansåg Mrs Roosevelt byggnaden fullständigt +otillräcklig och otidsenlig. Med sin karakteristiska beslutsamhet +förklarade presidenten att något måste göras för att få huset i värdigt +skick, hvarpå kongressen med största beredvillighet ställde nödiga medel +till förfogande. Tillbyggnader gjordes, särskilda lokaler för +kabinettets sammanträden uppfördes i parken, en del smaklösheter i den +inre dekoreringen, som tillkommit under olika presidenter, aflägsnades +och, framför allt, huset gjordes åter hvitt. Det hade nämligen under +årens lopp antagit en färgton, som mer och mer dragit åt smutsgrått. +Ingen undrar då, att det gamla namnet äfven kommit i glömska. + +Sådant huset nu står där, är det emellertid i viss mån en prydnad för +Washington, ehuru det liksom nästan all amerikansk modern arkitektur +icke företer annat än en trogen kopia af en äldre stil. I sin +oklanderliga hvithet är det både nobelt och tilltalande. Det liknar dock +mer en förmögen privatmans gedigna bostad eller en af de mindre +prefekturerna i ett franskt departement, än ett hem för en så myndig man +som en stormakts president. + +Men man måste likväl taga i betraktande, att det endast är sedan knappa +tjugo år som den stora republiken börjat förverkliga sina +stormaktsdrömmar och att massan af medborgare ej alls inser +nödvändigheten af att en stormakt anlägger några af de »imposanta +attribut», man i Europa anser oafvisliga, när det gäller den yttre ståt, +hvarmed sedan sekler den executiva makten brukat uppträda. + +Lifvet i det »Hvita huset» är prägladt af en viss enkelhet men icke +desto mindre mycket värdigt, och man känner, att alla detaljer äro +ordnade både med förstånd och smak på samma gång som det hvilar ett +slags förnämt lugn öfver det hela. Man ser husmoderns hand och man +känner att intet är öfverlämnadt åt slumpen; allt är regleradt, allt går +väl till utan att man i något afseende söker täfla med miljonärerna. Vid +anordnande af sådana storartade fester som t. ex. när prins Heinrich af +Preussen för några år sedan gjorde sitt så omtalade besök i Amerika, +visade Mrs Roosevelt, att hon på ett mästerligt sätt kunde gå i land +äfven med uppgifter, som sällan föreläggas en amerikansk husmoder, vore +hon äfven presidentens fru. + +Presidenten har sin privatsekreterare, Mr Loeb, som jämte en hel stab af +stenografer, maskinskrifvare, öfversättare o. s. v., är honom behjälplig +med det oerhörda och synnerligen betungande besvarandet af de ofta nog +till flere hundratal uppgående enskilda bref och skrifvelser, som +dagligen från hela Amerika och från utlandet strömma in i presidentens +enskilda »office». + +Dessutom har han såsom president ett visst antal officerare anställda +såsom »aides» samt ett slags »majordomus», hvilkas skyldighet det är att +ordna mottagningar, lämna gästerna placeringskort vid middagsbjudningar, +verkställa presenteringar för presidenten och för Mrs Roosevelt, samt +bjuda armen åt damer, som komma utan kavaljerer o. s. v. De ha af +gammalt blifvit kallade »coffee coolers,» d. v. s. på militärt språk +sådana soldater, som, när kamraterna tåga ut till batalj, äro beordrade +som handräckning åt kockarna i lägret. Till dessa poster har i allmänhet +utvalts framstående unga män med godt utseende och goda fasoner. + +Presidenten Roosevelt med sitt sinne för det pittoreska har valt många +af sina »aides» bland sönerna eller sonsönerna till män, hvilkas namn +äro ryktbara i Amerikas historia. Sålunda ha under senare tider varit +tjänstgörande en ung Grant, en Lee, en Sheridan o. s. v. Mrs Roosevelt å +sin sida har, såsom förut nämnts, sin egen »social secretary», miss +Hagner, som intager en ställning liknande den af en ceremonimästare, ty +allt som i det »Hvita huset» ordnas i socialt afseende är öfverlämnadt +åt henne att utföra, om hon också ibland måste böja sig för ett »högre +råds» anvisningar. Mrs Roosevelt har nämligen anordnadt ett slags +konklav af alla statsrådsfruarna, som hvarje tisdag mötas hos henne och +diskutera frågor rörande societén och därmed sammanhängande ting. Dessa +»konseljer» ha mycket klandrats af »society», som funnit dem både +löjliga och opåkallade såsom görande mera skada och åstadkommande mera +split än förr inom de olika lagren af sällskapslivet. + +Nu en liten blick på s. k. »social functions» och på den etikett m. m., +som är gällande i det Hvita huset under den Rooseveltska regimen. + +På nyårsdagen, som inleder säsongens mera officiella afdelning aflägger +hvarje i Washington boende i offentliga värf stadd person eller vanliga +medborgare, som så önska, sitt besök hos presidenten. Det är denna +mottagning, som litet emellan i den europeiska pressen omtalas, då +presidenten ibland måste trycka handen på mer än 8,000 personer under en +förmiddag. Mrs Roosevelt är äfven närvarande och jämte presidentparet +äro, såsom ett slags hedersvakt, som omgifver dem, tillkallade +sekreterarna (statsråden) och privatsekreteraren med fruar. Mottagningen +eller rättare sagdt defileringen eger rum i det s. k. Blå rummet. +Presidenten med fru samt sekreterarna med damer samlas två trappor upp +och tåga i procession till festvåningen, där de i det sagda rummet +intaga sina platser vid den ena kortsidan. Corps diplomatique, som, på +grund af herrarnas lysande uniformer, ordensdekorationer och ofta +distingerade utseenden väcka stort uppseende och intresse har jämte ett +fåtal af de allra högsta statsfunktionärerna fått sig platser anvisade +där. + +Defileringen börjar klockan 11 f. m., då en musikkår spelar en marsch. +»Hvita husets» »majordomus», nu öfverste Bromwell, utropar hvarje(!) +persons namn och den officiella handtryckningen äger rum. Mrs Roosevelt +böjer endast på hufvudet, men är dispenserad från att taga den oändliga +strömmen af nyårsönskande medborgare i hand, utom när hon särskildt vill +hälsa på någon bekant eller mycket framstående person. Så var det dock +icke förr, men Mrs Mc Kinley, som var af klen hälsa, införde denna nya +tingens ordning, en synnerligen påkallade reform, som sedan dess +upprätthållits under den nuvarande regimen. Sedan de mera officiella +medborgarna varit i elden, kommer kl. 1 hvem som helst, som önskar visa +presidenten sin respekt. Vid förra årets stora mottagning aflägsnade sig +Mrs Roosevelt, när den mera allmänna mottagningen skulle börja och har +hon därföre fått uppbära mycket klander. + +Klädseln för herrar är: uniform för diplomater och officerare; för andra +redingote eller för resten huru man bäst vill och kan. Också får man se +de mest egendomliga kombinationer. Damerna äro i eleganta visitdräkter. +Efter mottagningen ger presidenten frukost för sekreterarna med damer. + +Presidenten har utom denna officiella mottagning under säsongen fyra +större semi-officiella mottagningar för omkring 2,000 personer hvarje +gång samt tre stora middagar. Dessa tillställningar äro ansedda såsom +något oerhördt tråkigt och ehuru många, t. ex. medlemmarna af +diplomatiska kåren, erhålla kort till alla mottagningarna infinna de sig +sällan mer än på en. Mottagningarna äro ordnade så att vid hvarje +särskildt tillfälle äro olika korporationer hedersgäster; vid den +första: corps diplomatique, vid den andra justitiestaten, vid den tredje +kongressen och vid den fjärde arméns och flottans representanter. + +De officiella middagarna äro: en för kabinettet, en för diplomatiska +kåren samt en för högsta domstolen. Utom dessa hedersgäster äro då +inbjudna en del framstående medlemmar af kongressen, administrationen, +armén och flottan etc., dock alltid så valda, att de i ett eller annat +hänseende passa i hop med dem, för hvilka middagen gifves. Gästerna +samlas i det s. k. »East room», en balsal af ej alltför imponerande +proportioner, nyligen omdekorerad, smakfull men utan pretention. Hvarje +anländande gäst erhåller af förste vaktmästaren (usher) ett kort, hvarå +platsen vid bordet angifves, herrarna dessutom ett kort upptagande +namnet på den dam de skola föra ut; skulle damen inte vara känd af +kavaljeren, verkställes presentation genom en af presidentens »aides», +hvilka alla äro närvarande i samlingsrummet för att mottaga gästerna. + +[Illustration: Balsalen i »Hvita huset», kallad »The East room» (efter +fot.).] + +Sedan alla samlats i salens nedre ända inträder presidenten med sin fru +och gästerna defilera efter rang och ordning alldeles som vid en +mottagning. Därefter bjuder presidenten armen åt den förnämsta damen +samt följes omedelbart af den i rang högsta manlige gästen, som +convojerar Mrs Roosevelt; de öfriga ordna sig i procession. Middagarna +äro i allmänhet oklanderligt serverade ehuru ingen lyx utvecklas; glas, +porslin, silfver är smakfullt, bordet prydes af blommor, ljus finnes i +öfverflöd och det hela är fullt värdigt en statschef. Man märker på +allt, att ett kvinligt element med förstånd och smak uttänkt alla +detaljer. Matsedlar användas ej, till saknad för många, som gärna skulle +öka sina samlingar af sådana. Vid presidentens plats står alltid vid +dessa officiella middagar en bägare af guld i form af ett gammaldags +högt champagneglas; det är en present af handelskammaren i S:t +Francisco. Musik utföres af flottans musikkår. + +Som köket i »Hvita huset» ej är större än att middagar för endast fyrtio +personer kunna anrättas, anlitas vid dessa middagar, till hvilka omkring +90 personer vanligen inbjudas, en s. k. »caterer», som ansvarar för +allting och från sitt etablissement i staden förser presidentens bord, +men tyvärr äro, sannolikt just på grund häraf, presidentens större +middagar, såväl i afseende på mat som vin ej ansedda såsom kulinariska +mönster. + +Middagsbjudningarna äro utställda till kl. 8 e. m.; man sitter till +bords nära två timmar. Presidenten serveras enligt gammal sed först. +Sedan alla lämnat matsalen, samlas damerna i det förut omtalade »East +room», och de herrar som röka tillbringa en stund i rökrummet, hvartill +ordnats presidentens privata matsal. + +Under säsongen ger presidenten allt emellanåt smärre middagar och icke +sällan komma på besök några vänner från New-York, eller andra, för +hvilka då särskilda bjudningar anordnas. Nästan hvarje fredag är en +större musiktillställning för mellan 200 à 500 gäster. Bjudningarna +härtill, ehuru tryckta på kort med Förenta staternas vapen, äro +utfärdade endast af Mrs Roosevelt, som ensam mottager sina gäster. Det +är nämligen vanligt att före konserten varit gäster till middagen; +presidenten stannar därföre hos dem tills han jämte tvenne af sina +»aides» träder in i konsertsalen och intager sin plats i första raden af +de med förgyllda stolar ordnade sittplatserna. + +Mellan numren händer det att han samspråkar med några damer. En gammal +sedvänja vill att ingen sitter när presidenten står, hvilket bruk ofta +ger anledning till skämt men mycket noga observeras. Det berättas, att +en gammal tante till Mr Roosevelt, när hon underrättades om +nödvändigheten att stå upp, när presidenten själf stående tilltalade +henne, med amerikansk frispråkighet yttrade: Jag stå när Teddy talar med +mig? »Well! I guess not». Mr Roosevelt själf är snarare generad öfver +denna etikett, men säger sig hålla därpå för ämbetets skull. + +När konserten är öfver serveras glace samt punsch, d. v. s. en slags +bål. Kl. 11,30 är hämtningen efter musiksoiréerna. Man ser således att +presidenten utöfvar en storartad gästfrihet, hvilket icke blott är +påkostande för värdinnan utan äfven är ganska betungande för +presidenten, som, då han icke äger någon nämnvärd personlig förmögenhet, +uteslutande är hänvisad till de 50,000 dollars om året, som staten +består, d. v. s. lika mycket som t. ex. engelska ambassadören har i lön. +Detta har också gifvit anledning till beundran öfver Mrs Roosevelts +förmåga att kunna ordna allt så väl och värdigt med så jämförelsevis små +inkomster. Presidenten uppbär dock äfven 25,000 dollars till +resekostnader årligen. + +Tjänarna i det »Hvita huset» bära ej livré. De som passa upp vid större +mottagningar och middagar ha frack och hvit halsduk. Vid +eftermiddagsmottagningar såsom »five o’clock teas» uppträda de +egendomligt nog i s. k. »smoking». Kusken och den betjänt som följer +ekipaget ha dock ett enkelt livré bestående af mörkblå rockar, hvita +skinnbyxor samt vanliga stöflar med nedvikta ljusa skinnkragar. På +hattarna bära de en kokard i rödt, hvitt och blått. Båda dessa tjänare +äro af färgad ras. + +Hvardagslifvet i det hvita huset är ordnadt ungefär så här. Kl. 7 f. m. +stiger presidenten upp och en timme senare intages jämte barnen gemensam +frukost. Mellan 8,30 och 9 brukar presidenten taga en kort promenad i +parken, där man ofta kan få se honom i lifligt samspråk med sin +privatsekreterare eller med någon medlem af kabinettet. Från kl. 9 till +1,30 är den verksamme mannen utan afbrott sysselsatt i sin byrå eller +arbetande med »statsråden». Mycket punktligt intager han sin lunch jämte +Mrs Roosevelt och har nästan alltid någon eller några gäster, med hvilka +han har något att aftala, men så snart deserten är serverad reser sig +presidenten och återgår till arbetet. Kl. 4 ridning eller åkning med Mrs +Roosevelt, det må störtregna eller ej, ty presidenten är okänslig för +vädret och lär aldrig ägt ett paraply. Efter promenaden ägnas någon tid +åt barnen; presidenten är en sagoberättare som få och förstår sig på +barn, och han leker äfven med dem som en riktigt snäll gammal sköterska. +Nu är den yngsta telningen redan åtta år och de öfriga börja måhända ej +längre sätta så mycket värde på sagor och barnlekar, men när »pappa +Teddy» kommer upp i barnkamrarna är det ändå stor förtjusning, ty +ungdomarna afguda sin far. + +Middagen serveras i hvardagslag kl. 7,30 och sällan saknas gäster. +Mången gång går såväl presidenten som Mrs Roosevelt på teatern, ehuru +Washington i det hänseendet är illa lottadt. Innan presidenten drar sig +tillbaka, brukar han läsa någon nyare litteratur, mest historia, +zoologiska arbeten, naturbeskrifningar. Vid midnatt går han, efter en i +allmänhet ansträngande dag, till hvila. + +Söndagen tillbringas i stillhet. Såväl presidenten som Mrs Roosevelt +besöka reguliert kyrkan. De äro båda protestanter; presidenten är trägen +i reformerta kyrkan men Mrs Roosevelt i den episkopala. + +[Illustration: Presidenten Roosevelt (eft. originalt. af X).] + +Presidenten Roosevelt anses vara en af dessa lyckans »guldgossar», som +endast behöfva sitta ned och önska hvad de vilja så sker det. Hela hans +karriär tyckes vara en serie af lyckträffar. Men det är också sant att +»lyckan träffar mannen» och det måste erkännas, att lyckan varit +synnerligen förståndig i sitt val, när hon utsåg den unge Theodor +Roosevelt till föremål för sina välgärningar. Han har i allo visat sig +värdig sina framgångar och om han ibland skjutit öfver målet, ja t. o. +m. varit hänsynslös, har han aldrig begagnat sig af sin makt eller +ställning för att befordra egna fördelar. Han är dock för mycket +politiker för att försumma ett enda tillfälle att gynna sitt parti såsom +sådant, och vet ganska väl, att han skulle utskrattas af motpartiet, om +han handlade på annat sätt. + +Alla anse honom såsom en gedigen karaktär, en man som icke prutar på +sina åsikter och som är absolut hederlig. Inom det konservativa partiet, +som han tillhört allt sedan sitt första inträde på den politiska +skådebanan vid 21 års ålder, har han dock på senaste tiden fått många +vedersakare särskildt inom den falang, som redan för 8 år sedan fruktade +hans något vidt flygande, åt det demokratiska hållet lutande program, +och som därföre genomdref hans val till vice president, på hvilken plats +han ansågs oskadliggjord, då den som mottager denna hederspost i +allmänhet anses såsom politiskt död och ur spelet. + +Ödet eller hans lyckliga stjärna ville annorlunda och sedan han endast +få månader innehaft vice presidentskapet, gjorde han i stället sitt +inträde i »Hvita huset», där han på grund af konstitutionen efterträdde +den af Czolgoz mördade Mc Kinley. + +Hans kraftiga uppträdande, hans i mångas tycke hänsynslösa politik i +ekonomiska frågor med dess bismak af själfhärskare samt hans +obestridliga rättrådighet och ungdomliga entusiasm förskaffade honom +omval till presidentskapet 1904. Han blef i viss mån hela det +amerikanska folkets idol. Denna hans popularitet är dock delvis +hallstämplad i Europa, där hans ofta nog autokratiska tillvägagående +helt naturligt skulle slå an och bättre uppskattas än här i landet. Det +beröm, som i den utländska pressen ägnats den energiske presidenten, har +sedan utbasunats genom de amerikanska tidningarna, som därigenom +stimulerat sina landsmäns fåfänga och i väsentlig mån bidragit att få +den lättledda publiken att falla ned i afgudadyrkan. + +Under det senaste året med sin vidtgående panik har dock Roosevelts +stjärna varit något i nedgående. Amerikanerna kunna visserligen förmås +att utveckla entusiasm äfven i ganska hög grad, men deras demokratiska +uppfostran och läggning gör att de i grund och botten icke tycka om att +det finnas s. k. »storgubbar», som i tid och otid tala om för dem hvad +de skola göra. Nej, de goda yankees äro mera upplagda för att tala om +för sina stora män hvad deras frid tillhörer. Man säger sig ej tycka om +förmynderskap. Ändå är det väl ingenstädes, där det utöfvas så starkt +tryck på individernas mening som just af de väl organiserade politiska +partistyrelserna i Amerika. + +Man är emellertid stolt öfver sin »Teddy», som han allmänt kallas, och +de anfall, som riktats mot honom från olika håll, ha icke kunnat rubba +det allmänna omdömet om honom, att han är en af de mest framstående +presidenter Amerika haft, att han verkat ofantligt mycket godt, såväl +utåt som inåt samt att han endast handlat såsom han ansett vara det +rättaste och för landet det fördelaktigaste, alltid skjutande personliga +intressen och hänsyn åt sidan. + +Franska ambassadören Jusserand säger på tal om Roosevelt, att han anser +honom vara den största mannen på den västra hemisfären, icke blott ett +hufvud utan äfven skuldrorna högre än alla andra. + +Han är nu en man i sina bästa år, med en erfarenhet inom den högre +politiken och med en kännedom om amerikanska förhållanden, som +säkerligen täflar med den gamle mångbepröfvade Cannon’s vidsträckta +erfarenhet. + +Roosevelt föddes 1858 och tillhör en af de äldsta af de redan före +midten af 1600-talet inflyttade holländska familjerna. Knappast 20 år +gammal var han redan advokat och visade då så framstående egenskaper som +talare och ledare, att han ådrog sig de styrande männens inom det +konservativa partiet (republikanerna) uppmärksamhet; de genomdrefvo hans +val till representant i staten New-Yorks parlament. + +Han var då endast 21 år. Under perioden 82-84 ägnade han sig +hufvudsakligen åt politik samt skriftställeri samtidigt med att han +skötte sin advokatverksamhet. Han uppställdes 1886 såsom kandidat för +mayor i New-York City men föll igenom. Några år senare, när presidenten +Harrison, med mandat från det republikanska partiet, residerade i det +»Hvita huset», inkallade han den unge, kraftige och för sina +reformförslag kände Roosevelt till innehafvare af ordförandeplatsen i +den civila tjänstemannakommissionen. Han visste nog att den då 31-årige +mannen hade sin egen vilja samt hela sitt väsen genomsyradt af otyglad +energi, men å andra sidan var Roosevelt ansedd såsom en administrativ +förmåga af allra största rang. Här fick han nu tillfälle att visa sin +ovanliga duglighet och innehade detta ämbete i sex år, till 1895, då han +kallades till polismästare i staden New-York, hvarefter han återvände +till Washington för att mottaga befattningen som undersekreterare +(expeditionschef) i marindepartementet. Under spanska kriget deltog han +som öfverstelöjtnant och blef för sitt modiga och djärfva beteende i +slaget vid Las Guasimas utnämnd till öfverste. Återkommen från kriget +»höljd af ära» valdes han med entusiasm till guvernör i staten New-York, +hvilken post han innehade, tills han 1901 i egenskap af vise president +återvände till Washington. + +Den 14 september samma år afled Mc Kinley, och under snart tvenne +perioder har Roosevelt med sällspord framgång residerat i det »Hvita +huset», där han sannolikt kunde få sitta orubbad, endast han kunde +besluta sig för att frångå en i öfrigt ganska sund oskrifven lag, som +hittills aldrig öfverträdts, nämligen att en president icke bör mottaga +mer än ett omval. Nu finnes det personer, som vilja häfda den åsikten, +att Roosevelt ännu icke varit omvald, ty hans andra period är första +gången han _valdes_; han var nämligen icke _vald_ till president, då han +inträdde såsom Mc Kinleys suppleant. + +Sådana äro de yttre konturerna af hans 50-åriga lefnadslopp. + +I sitt enskilda lif är presidenten mycket demokratisk, enkel i sina +vanor, godmodig, skämtsam samt mycket arbetsam. + +[Illustration: Presidenten Roosevelt (efter teckning af Macaulay i New +York Times).] + +Han älskar sport, som han idkar med passion. Hästen anser han som en +nödvändighet och hans jakter uppe i vildmarken äro kännetecknade af den +sanna sportsmannens energi och uthållighet; inga strapatser kunna +afhålla honom ifrån att förfölja en björn eller söka upp en kull vilda +kalkoner. Allt hvad han behöfver under sina jaktfärder är: en kamrat, +ett modest tält, en häst, en öppen eld, en gungstol, en bössa, en god +bok samt den enklaste kost. + +Han är äfven god tennisspelare och nästan hvarje dag under vårsäsongen +har han sitt parti, då såsom hans medspelare bruka uppträda franska +ambassadören Jusserand, den unge inrikesministern Garfield och andra. +Tennisplatsen är ordnad i den till »Hvita huset» hörande parken och är +väl skyddad från trenne sidor; den är belagd med asfalt. Stolar eller +bänkar finnas ej. Presidenten kommer ut till spelet glad och munter som +en pojke. Hans dräkt gillas icke af professionella tennisspelare: +mörkblå »sweater», vanliga pantalonger sammanhållna af en rem, mörka +tennisskor, ingen hufvudbonad. + +Han är ganska tränad och förstår väl att taga emot de bollar, som komma +i hans väg, men som han ej tycker om att springa eller anstränga sig, +torde han reda sig slätt i »single». Han står gärna för nära nätet, +hvilket gör att han icke sällan missar; mest spelar han från armbågen +och endast sällan ser man honom våga sig på en s. k. »shouldering». Hans +spel är mycket koncentreradt, och när han väntar en boll, ser han +närmast ut som ett vilddjur före en attack. Hans s. k. »serves» anses +vara lätta att slå tillbaka; bollarna komma snabbt, men rakt. Om man +jämför hans rörelser med Jusserand’s, kan man utan öfverdrift påstå, att +denne utvecklar minst 10 gånger så stor liflighet som presidenten. Någon +mästare på tennisbanan är han ej, men han är en mycket god +genomsnittsspelare. + +Under sommarmånaderna lefver presidenten jämte sin familj ett +tillbakadraget lif i sin ganska rymliga villa »Sagamore Hill» vid +Oystersbay, nära New-York. Jämte skriftställeri ägnar han sig äfven där +åt sport; han jagar, fiskar, ror med barnen, hugger träd i sin park o. +s. v. + +Hans familjelif är det lyckligaste man kan tänka sig. I sitt första +gifte med en fröken Lee hade han endast en dotter, den internationellt +bekanta Alice, nu Mrs Longworth, som ehuru egentligen bosatt i Ohio, +dock jämte mannen under det kongressen sammanträder vistas i +hufvudstaden, där hon i societeten intager en mera modest plats än man +skulle föreställa sig. + + [Illustration: Mrs Roosevelt (efter fot.).] + +Presidentens andra fru, »Hvita husets» nuvarande härskarinna, är född +Edith Kermit Carow. Hon är nära jämnårig med sin man samt tillhör liksom +han en mycket god new-york-familj. Hon har skänkt presidenten fem barn, +fyra gossar och en flicka. Utan att vara någon skönhet eller läggande +öfverdrifven vikt vid det yttre, gör hon ett öfvervägande angenämt +intryck samt är i sitt uppträdande måttfull, värdig och förbindlig. Van +att styra i sitt hem har hon måhända äfven inom de kretsar, dit hennes +makt når velat utöfva en viss myndighet, som icke upptagits med +uteslutande angenäma känslor. Hennes obenägenhet att i den officiella +kretsen mottaga t. ex. familjen Belmont har framkallat mycken bitterhet +och nästan delat »society» i tvenne fientliga läger. + +Personligen sätter hon ej stort värde på det tomma och intetsägande +sällskapslifvet, ty om hon visserligen är härskarinna i »Hvita huset» är +hon dock i främsta rummet Theodor Roosevelts hustru. Också ägnar hon åt +sina barns uppfostran och åt detaljerna af sitt stora hushåll all den +tid, som fester, mottagningar, kommittéer, välgörenhet lämna henne +öfrig. + +Hon är framstående pianist samt mycket intresserad af historisk +litteratur och har t. o. m. utgifvit ett häfte dikter. Skicklig +ryttarinna, kan man ännu om sommaren alltemellanåt få se henne jämte +presidenten i skarpa takter i spetsen för sina barn, alla beridna, göra +långa promenader. + +Det är säkerligen med icke alltför melankoliska känslor som Mrs +Roosevelt emotser nästkommande 4:de mars, då hon sannolikt lämnar det +»Hvita huset» och de många rätt ansvarsfulla och mycket betungande +plikter hennes höga ställning pålagt henne. Att hon sökt fylla sin plats +och äfven lyckats bättre än de flesta sina företräderskor, därom äro +alla ense, om också röster höjts, som uttalat klander. Men man kan icke +vara alla i lag, allra minst i en republikansk societé, där litet hvar +anser sig ha lika mycket att säga. + +Af presidentens söner är den äldsta, Theodor junior, student vid +Harvards universitet; de öfriga äro ännu i skolåldern. Alla idka liksom +fadern sport och anses såsom begåfvade, väluppfostrade och typiska för +hvad man kallar »well-bred» amerikanska barn. + +Miss Ethel Roosevelt, enda dottern i Mr Roosevelts senare gifte, är nu +17 år. Hon har gjort mycket grundliga studier i den såsom utmärkt +ansedda »Cathedral school», och skall först nästa år presenteras i stora +världen, men har naturligtvis redan deltagit i en del mindre +ungdomsbjudningar, samt på de officiella mottagningarna någon gång varit +Mrs Roosevelt behjälplig att taga emot de många gästerna. Hon är en +ståtlig ung dam med blå ögon och ljusbrunt hår samt påminner rätt mycket +om modern. De kraftiga ögonbrynen och hakan äro dock drag från faderns +sida. + +Hennes uppfostran kan i hvarje afseende anses vara den bästa som bestås +en ung flicka i det moderna Amerika. Om hon icke är så briljant och +lustig som halfsystern, Mrs Longworth, var vid samma ålder, har hon dock +andra egenskaper, som komma att förskaffa henne många vänner och +beundrare. Hon är moderns stora favorit och ofta ser man dem tillsammans +på promenaden eller i bodar i muntert och okonstladt samspråk. Det blir +säkert en evenemang i nästa års societélif, när Miss Ethel såsom +debutante deltager i sin första bal. + +[Illustration: Mrs Roosevelt och Miss Edith Roosevelt (efter fot.).] + +Familjen Roosevelt är typisk för hyggliga amerikanska människor, af +hvilka man tyvärr så sällan får se representanter i Europa annat än +iförda turistkappor eller automobilglasögon. + +Det kan vara af intresse att afsluta dessa kortfattade och ofullständiga +anteckningar med det uttalande presidenten Roosevelt hade om sig själf, +när förra året franska senatens förre president, M. Paul Doumer, gjorde +honom ett besök i Washington. + +»Jag är långt ifrån att vara något snille. Om jag lyckats bli populär så +är det beroende därpå, att nationen i mig ser inkarnationen af sin egen +karaktär. Jag började arbeta vid unga år, jag har varit civil ämbetsman, +soldat när det var nödvändigt, därpå åter civil ämbetsman. Jag har sex +barn. Så jag kan anse mig som en god amerikan, och mina landsmän tycka +om mig såsom varande ett uttryck för den mest gängse typen af vår tids +amerikaner, med få ord en bra genomsnittsmänniska och väl afvägd». + + + + + FEMTE BREFVET. + + De diplomatiska salongerna. + + +Det är icke så länge sedan en utnämning till en diplomatisk post i +Washington nästan ansågs som en slags förvisningsorder. Denna fördom, +som numera är alldeles obefogad, håller dock delvis i sig ännu. Det är +t. o. m. endast helt få år sedan som en ung diplomat, då anställd i Rom +yttrade till mig, efter att ha anförtrott mig sin böjelse för en ung +charmant enka ur högaristokratien: »Jag skulle nog gärna vilja göra +henne ett giftermålsanbud, men som jag blifvit lofvad posten i +Washington, så fort den blir ledig, måste jag afstå från mina drömmar om +giftermål, ty ni förstår väl, att jag ej kan erbjuda en dam med +förfinade vanor och höga fordringar på umgänge att bo i Amerika, i +Washington!» + +Han hade aldrig satt sin fot på denna sidan Atlanten, men var i alla +fall utan vidare färdig med sitt spetsiga omdöme om sällskapslifvet här. +Såsom hustru till en amerikan uppskattade jag ej öfver en viss grad hans +något indiskreta förtroende, men låtsade ej därom, då han helt visst ej +ett ögonblick tänkte på att såra mig. Det är intet tvifvel om, att han +under umgänge med kolleger insupit denna fördom, som måhända för femton +à tjugu år sedan kunde ha ett visst berättigande. Amerika brukade ju +själft vid denna tid icke just sända sitt bästa folk såsom diplomatiska +representanter i Europa annat än möjligen till London eller Paris och +ibland fick man verkligen såsom innehafvare af de amerikanska +ministerposterna se typer, som icke voro särdeles ägnade att öka den +prestige den framåtsträfvande republiken uppdragit åt dem att häfda. + +En vacker dag tyckte dock Amerika, att det kunde vara på tiden att bli +stormakt och ha ambassadörer ackrediterade hos andra stormakter. Så +skedde och ett utbyte i sådant hänseende ägde rum. Nu finnes här i +Washington 9 ambassadörer och 28 envoyéer. + +Till ambassadörer, hvars feta, om dock otillräckliga, löner äro +eftersträfvade äfven af de mest framstående diplomater, utses i +allmänhet endast sådana män, som i ett eller annat hänseende utmärkt sig +eller ha alldeles särskilda kvalifikationer för en viss post. + +Diplomatkretsarna i Washington började därföre från denna tid antaga en +helt ny prägel och den ena efter den andra statsmannen eller framstående +diplomaten utsågs till innehafvare af dessa begärliga poster. Ungefär +samtidigt, eller kanske var det just en följd af det från denna tid +briljanta umgängeslifvet i Washington, började miljonärer taga notis om +den hittills ganska negligerade federativa hufvudstaden. De slogo sig +ned där och funno sig väl, åtminstone tidtals. + +Ask-ungen hade funnit den gyllene toffeln som omskapade henne till en +prinsessa. Washington hade blifvit en eftersträfvad post, men +naturligtvis, Europa är Europa och Amerika är Amerika, det är ju därföre +helt naturligt, att de europeiska diplomaterna efter någon tid längta +hem igen, liksom amerikanerna själfva längta åter till sitt kära +Amerika, när de »gjort» Europa under några månaders trip. Därföre ser +man ju här en ovanligt stor omsättning inom corps-diplomatique. Flere +diplomater som blifvit gifta här, stanna dock gärna i Washington, +dragande fördel af och vidgande sin synkrets under den för en diplomat i +många hänseende intressanta och lärorika vistelsen i den stora +republiken. + +Hvad man i gamla dagar kallade en politisk salong finner man måhända ej +i Washington. Dels är lifvet alldeles för jäktadt nu för tiden, dels äro +såsom regel amerikanska politiker ej salongsmänniskor och umgås endast +undantagsvis med diplomaterna. De amerikanska qvinnorna bry sig icke det +ringaste om politik och om t. ex. presidenten Madisons änka förstod att +samla kring sig under flera decennier ett kotteri af framstående män, +politici, diplomater och lärdt folk, var detta ett undantag inom +Washingtons sällskapslif. + +Visserligen har Mrs Longworth under den senaste säsongen varit trägen +åhörarinna å kongressläktarna, men malisen påstår, att hennes intresse +för politiken är förestafvadt af omsorg för mannens karriär. + +Att i våra dagar en diplomatfru här skulle få till stånd en politisk +salong, med allt hvad därtill hörer såsom t. ex. i Paris, är alldeles +otänkbart. Washington är intet kulturcentrum, det är snarare en +»winterresort», där en regering tagit säte, och där en riksdag +sammanträder, somliga år endast tre månader. Man skulle förresten aldrig +få tid, ty man är ju alltid bortbjuden och man får vara glad om man +själf kan få tillfälle att bjuda sin umgängeskrets till sig en eller +annan gång under säsongen, som i regel endast pågår från halfva december +till ask-onsdagen d. v. s. något mer än två månader. Sedan blir oro i +lägret och alla »trefliga» människor resa sin väg, endera till Florida +och Cuba för att möta våren eller till Europa för att »göra» Paris under +kapplöpningsveckorna och London under »season». + +Detta förhållande är onekligen en af nacksidorna af det sociala lifvet i +Washingtons högre kretsar och ger sällskapslifvet i hufvudstaden något +tillfälligt och obeständigt, som inverkar ofördelaktigt och i viss mån +upplösande. Man gör bekantskaper ena året utan att vara säker på att +återse dem nästa år. Villor och palats, där man under en säsong varit +van att finna goda vänner, äro under en kommande vinter uthyrda till +personer, hvilkas bekantskap man kanske hvarken vill eller kommer att +göra. Alldeles som vid en badort. + +Såsom förut nämnts är omsättningen bland diplomaterna mycket liflig, +isynnerhet inom de yngre leden, men äfven ambassadörer och envoyéer +komma och gå, ofta nog efter att ha stannat en enda säsong. Under +sommarmånaderna, maj-oktober kan man säga, att corps diplomatique är som +bortblåst från Washington. De, som ej taga tjänstledighet, göra långa +resor i Amerika eller vistas vid badorter i olika delar af landet. Med +få ord här saknas den sammanhållning och det lugn, som äro oafvisliga +villkor för att skapa en »salong», där en spirituell värdinna alla +aftnar är »at home», och där man säsong efter säsong är säker att möta +hufvudsakligen samma krets af intelligent, fint bildadt och i dagens +frågor väl underrättadt folk, som diskuterar, »talar» konst, vetenskap +och politik o. s. v. utan att därföre helt och hållet lämna intriger och +dagens »on dits» åsido. + +Man finner icke desto mindre i Washington flera familjer, där mera +tillfälligtvis sådant sällskap är att träffa; det är likväl ej genom +tillfälligheter som en »salong» kommer till stånd och får sin näring. +Hos det nuvarande brittiska ambassadörparet har man funnit vissa +tendenser till att sammanföra de åt det mera intellektuella hållet +dragande elementen i Washington med societéns fladdrande och prunkande +fjärilar, men försöket har icke vunnit anklang hos »the inner set», som +visat sig ointresseradt. + +Detta hindrar icke att man i Washingtons diplomatiska kretsar, där en +Bryce och en Jusserand hålla intelligensens banér högt, sätter värde på +annat umgänge än det som såväl här som i Europa bestås i den s. k. stora +världen. En middagsbjudning i den franska ambassaden t. ex. är en mycket +eftersökt utmärkelse; man vet att där äro skämtet och umgängestonen +minst lika förstklassiga som anrättningarna äro utmärkta. + +När en nyutnämnd envoyé i forna dagar skulle öfverlämna sina kreditbref +till presidenten, fick han skaffa sig upp till »Hvita huset» bäst han +gitte, sedan han på vederbörligt sätt erhållit meddelande om att han en +viss dag och timme var väntad af »Hans Excellens Presidenten». Det gick +ju lika bra, som att åka i sjuglasvagn och denna enkelhet åstadkom +säkerligen ej några politiska förvecklingar, om icke såsom sådana få +anses engelske ministern Merry’s klagomål öfver att presidenten +Jefferson tog emot honom i nattrock och nedkippade tofflor. + +Allt detta är nu ändradt och något mera ståt utvecklas, sedan +ambassadörerna, som ju nästan äro att anse som kungliga personer, +absolut hållit på att de skulle hämtas i enlighet med i Europa +vedertaget bruk. Presidenten sänder därför numera sin adjutant samt sitt +eget mycket korrekta, men enkla ekipage för att afhämta den väntade +beskickningschefen, som sålunda får ett mera värdigt mottagande. Under +audiensen är statssekreteraren närvarande och i presidentens antichambre +befinna sig några af hans »aides». Ambassad- eller legationssekreterare +och attachéer presenteras ej vid sådana tillfällen utan vid vanliga +mottagningar. Damerna presenteras senare för Mrs Roosevelt genom »la +doyenne», nu baronessan Mayor des Planches, italienska ambassadrisen, +eller i hennes ofta inträffande frånvaro af baronessan Hengelmüller von +Hengervár, Österrike-Ungerns ambassadris. + +Af de nio ambassadörsfamiljer, som nu utgöra eliten af corps +diplomatique i Washington är den italienska den som går först på grund +af ambassadörens ankomstdatum i sådan egenskap, däremot är det de facto +österrikisk-ungerske ambassadören, hvilken såsom envoyé förut varit +ackrediterad här sedan öfver tio år tillbaka, och hans baronessa, som +äro de ledande inom corpsen. Af envoyéerna är danska ministern Brun, som +varit här sedan 1895, den med förhållandena i Washington mest förtrogne +diplomaten; han är emellertid ungkarl, oaktadt man minst en gång om året +söker sprida ut rykten om hans förlofning än med den ena än med den +andra skönheten eller arftagerskan. + + [Illustration: Italienska ambassadhotellet (efter fot.).] + +En egendomlighet är att anteckna med afseende å corps diplomatique i +Washington, och det är, att de europeiska diplomaterna hålla ihop och +att de så talrika sydamerikanska representanterna, ehuru naturligtvis +synliga på större tillställningar, hufvudsakligen umgås med hvarandra — +ett slags monroë-doktrin öfverflyttad till dagliga lifvet. + + [Illustration: Baronessa Mayor des Planches (e. fot.)] + +Baron Mayor des Planches och hans charmanta baronessa ha icke lyckats +tillvinna sig några mera allmänna sympatier och det säges att t. o. m. i +»Hvita huset» skulle man icke ogärna se hans förflyttning till annan +post. Baronessan, som nyligen återkommit från en mer än årslång vistelse +i Italien, lär afsky sjöresor och skulle anse sig lyckligare om hon +kunde slippa dessa färder öfver Atlanten, hvilka dock äro oundvikliga, +då hon helt öppet låter förstå, att hon icke törs uppehålla sig så +mycket i Amerika, hvars växlande klimat undergräfver hennes redan förut +delikata hälsa och hon därföre måste vistas i sitt hemlands mera +tempererade klimat. Hvarje gång baronen eller baronessan resa öfver till +Europa, komma tidningarna med rykten om ambassadörens snara rapell. +Dessa förutsägelser ha hittills ej besannat sig, men de återkomma lika +reguliert, som baronens sommarresor till Italien. + +Baronessan öfverraskade societeten med att i år komma till Washington +till season men har ej denna vinter visat samma storartade gästfrihet +som under tidigare vistelser här. Hon är en utmärkt värdinna samt har +inom corpsen eröfrat flere vänner. »Les absents ont toujours tort» säger +ordspråket och säkert är, att om baronessan ville visa sig litet mera i +Washington, skulle hon säkerligen bli mera populär. Som doyenne är +hennes ställning naturligtvis mycket framstående och hennes »five +o’clock-teas» äro säkerligen de mest frekventerade inom corps +diplomatique. + +Baronen, som kommit fram genom Crispi, hvars privatsekreterare jag tror +han varit, är historisk författare af rang. + +[Illustration: Österrikisk-Ungerska ambassadhotellet (efter fot.).] + +I den österrikisk-ungerska ambassaden regerar baronessan Albertina +Hengelmüller von Hengervár, den enda af alla beskickningschefernas +fruar, som är född grande-dame. Hon är icke längre ung men har förstått +att bibehålla stor spänstighet icke blott till sinnet utan äfven i hela +sitt uppträdande och kan äfven anses som en skönhet. Hon är född +grefvinna Dunin-Borkowska, af en polsk ätt, som erhållit sin grefvetitel +redan på 1500-talet. Hon var förut gift med en herr von +Taczanow-Taczanowski samt var änka, när hon 1893 blef gift med baron +Hengelmüller. Hennes släktförhållanden äro de bästa; modern var en +Swiatopolk-Zawadska och systern är gift med grefve Grodkow-Los, som är +ståthållare i Lemberg. + +[Illustration: Baronessan Hengelmüller von Hengervár (efter fot.).] + +Baronen, ehuru en samvetsgrann och oförvitlig ämbetsman, är dock ej +ansedd som någon framstående förmåga; litet högdragen mot kolleger och +mest intresserad af sitt whist-parti, har han, ehuru sedan 1895 bosatt i +Washington, ej lyckats förvärfva sig större sympatier. + +[Illustration: Baron Hengelmüller von Hengervár med familj (efter +fot.).] + +Baronessans spirituella konversation, hennes noggranna kännedom om +konvenansens regler, hennes förmåga att assimilera sig med amerikanska +förhållanden och hennes långvariga vistelse i Washington, där hon under +baronessan Mayor des Planches’ ofta upprepade resor till Italien intagit +platsen som doyenne, ha gjort henne till allas favorit och helt +naturligt gifvit henne en ställning som »leader» icke blott inom +corps-diplomatique utan äfven inom »the inner set», där hennes domslut +anses som lag. + +Hon är kvick utan att vara elak, samt alltid färdig att kasta sig in i +hvilken konversation som helst, och skulle helt säkert kunna sätta +mången mognad diplomat på det hala ifråga om den högre amerikanska +politiken. + +Ehuru icke rika från amerikansk synpunkt sedt ha dock baronens alltid +förstått att gifva sina mottagningar och middagsbjudningar en air af +gedigenhet och förnämhet, som väl passar i stycke med den uråldriga +monarki de representera. Ambassadhotellet är icke bland de större, men +komfortabelt; inredningen, möbleringen och hela typen på baronessans +salonger ge redan vid första anblicken intryck af omedveten naturlig +smak. Ett ståtligt porträtt af baronessan, måladt af Koppay, är en af +ambassadens prydnader. Baronessan älskar djur; hon äger ett avivarium +med de sällsyntaste fåglar, samt minst ett halft dussin hundar, hvilka +små älsklingar hon, när hon reser bort, brukar inackordera hos sina +väninnor. + +I första giftet har baronessan en dotter gift i Europa; i senare giftet +är äfven en dotter, som dock ännu är för ung att deltaga i +sällskapslifvet. + +Skulle baron Hengelmüller komma att lämna sin nuvarande post, blir det +svårt, om icke omöjligt, att fylla den plats i societén, som hans +charmanta fru med så mycken framgång vetat att häfda. + + [Illustration: Franska ambassadhotellet (efter fot.).] + +Franska ambassaden har förra året kommit under nytt tak; byggnaden, +ehuru ej tillhörig franska staten, är dock uppförd uteslutande efter +ambassadörens anvisningar samt med ändamål att i allo fylla de +fordringar, som kunna ställas på ett ambassadhotell. Det är också både +rymligt, elegant och förnämt samt delvis möbleradt af franska staten, +som bl. a. bidragit med präktiga väfda tapeter. Ambassadören har en ram +för sina mottagningar täflande med det mest luxuösa, som +miljonärsocietén i Washington kan uppvisa. + +Monsieur Jusserand’s närmaste företrädare på denna post var den +framstående Jules Cambon, nu ambassadör i Berlin; före denne och såsom +förste ambassadör i Washington var här ackrediterad monsieur Patenôtre, +som redan från 1893 varit envoyé. + +Dessa lysande företrädare ställa dock ingalunda monsieur Jusserand i +skuggan och tvifvel är om icke han med sitt vinnande sätt, sina stora +kunskaper samt framför allt sin egenskap af presidenten Roosevelts +partner på tennisplanen lyckats komma den amerikanska politiken mera in +på lifvet än någon annan af nu här ackrediterade sändebud, baron +Sternburg måhända undantagen. + + [Illustration: M:me Jusserand, franska ambassadörens fru.] + +Monsieur Jusserand, som efter en lång diplomatisk karriär under en +kortare tid var envoyé i Köpenhamn, utnämndes till sin nuvarande höga +post 1904. Hans briljanta studier i den äldre engelska litteraturen ha +gifvit honom en framstående plats bland moderna litteraturhistoriker och +förskaffat honom hedern, att med guldmedalj belönas af franska +akademien. Hans konversation är alltid intressant, hans fraser väl +formade och hans omdömen om personer ofta präglade af oförarglig humor. +Liflig som en fransman ägnar och anstår, har han dock den ovärderliga +förmågan att kunna lyssna när andra tala och låta dem tala till slut. +Han är äfven känd som en verklig vältalare. + +Hans fru, född Eliza Richards, är, ehuru af amerikansk börd, född och +uppfostrad i Paris, där fadern grundade en amerikansk bankfirma under +namn af Munroë & C:o. Hon är parisiska ända ut i fingerspetsarna, men är +mycket stolt öfver sin amerikanska origin och har på sin moders sida +flere nära anförvandter i Amerika. Hennes egenskaper som »dame du monde» +äro diskuterade och i det hänseendet står hon måhända efter flere af de +öfriga beskickningsfruarna. + +Man finner i allmänhet ett mycket utvaldt sällskap hos madame Jusserand +och middagsbjudningarna till franska ambassaden äro eftersökta. + +[Illustration: Baronessan Speck von Sternburg (efter fot.).] + +Baronessan Lilian May Speck von Sternburg, född Langham, tyske +ambassadörens fru, är, om ej till födseln, åtminstone till uppfostran +amerikanska. Hennes fader, W. Langham, var engelsman, men baronessans +moder, född Duffield var från sydstaterna. Den blifvande ambassadrisens +barndom och första ungdom tillbragtes i Kentucky hos en nära släkting. +När man talar om henne här, kallas hon därföre alltid »Kentucky girl». +Hon är mycket vacker; utan att vara egentligen distingerad, har hon sin +största charme i sina ljusblå ögon, sitt kastanjebruna hår och sitt +vackra leende. Det hvilar ibland öfver hennes drag en liten skymt af +melankoli, som endast förhöjer behaget i hennes apparition, som skulle +vara oklanderlig om hon ej vore halt och sålunda ej kan röra sig utan +att stödja sig på en käpp. Hon citeras ofta i tidningarna som den +»vackraste damen inom corps diplomatique, ja kanske i Washington». +Baronessan Sternburg är dock icke populär och har såväl inom corps +diplomatique som inom den amerikanska societén få vänner; särskildt +tycka amerikanerna att hon, som är så godt som amerikanska, skulle tala +engelska i stället för den allt annat än korrekta franska, som hon +använder i tid och otid. + +Baron Hermann Speck von Sternburg,[3] som genom sin moder är half +engelsman, anses vara rik eller ha en rik pappa. Han har gjort en +ovanlig karriär. Vid helt unga år deltog han i fransk-tyska kriget och +ägnade sig åt den militära banan samt blef militärattaché i Washington. +Han öfvergick emellertid till den diplomatiska karriären samt var senare +några år ambassad-sekreterare i Washington, dit han 1904 återkom i +egenskap af ambassadör, efterträdande herr von Holleben. Den förmåga han +lade i dagen vid underhandlingarna med Venezuela samt den skicklighet +hvarmed han förstått att tillvinna sig president Roosevelts personliga +vänskap har gjort honom till »persona gratissima» i Berlin. »Speckie», +som baronen allmänt kallas, åtnjuter lifliga sympatier äfven inom +härvarande societé och den gästfria ambassaden ha räknats till en af de +angenämaste i Washington. Baronessan låter någon gång sina gäster höra +sin väl skolade och klingande sopran. + + [Illustration: Tyska ambassadhotellet (efter fot.).] + +Sternburgs ha dock båda under de senare åren icke befunnit sig vid +särdeles god hälsa och man har måhända att däri se orsaken till en viss +reserv i deras deltagande i sällskapslifvet under senaste säsong. + +Amerikanerna sätta värde på det cordiala och rättframma sätt, hvarpå +»Speckie», när han möter en bekant utropar ett vänligt »Hello»! på äkta +amerikanskt manér. Baronen, som gjort vidsträckta resor i orienten, är +stor sportsman och framstående ryttare samt har äfven uppträdt såsom +skriftställare med ett antal intressanta reseskildringar. Såsom talare +och föreläsare har han i Amerika haft stor framgång, då han behandlar +engelska som sitt modersmål och talar det utan den minsta brytning. + +Med afseende å baron Sternburgs verksamhet som sändebud kan icke sägas +annat än att han till fullo motsvarat de förväntningar man ställde på +hans kapacitet; han är inom den officiella världen kanske den mest +populäre bland alla beskickningscheferna och blir säkerligen mycket svår +att ersätta, när han sannolikt i en nära framtid kommer att återgå till +privatlifvet. + + [Illustration: Ryska ambassadhotellet (efter fot.).] + +I den med slingerväxter alldeles öfvervuxna något gammalmodiga ryska +ambassaden har baron von Rosen under senaste vinter residerat ensam, ty +endast under säsongens första skede deltog ambassadrisen i +sällskapslifvet. Hon har nämligen, jämte sin dotter fröken Elisabeth von +Rosen, tillbragt några månader i S:t Petersburg för att presentera denna +unga dam vid hofvet, och som det säges, så länge som möjligt afhålla +henne från intimare umgänge med jämnåriga amerikanskor, hvilkas +uppträdande och sätt att vara baronessan icke lär gilla. Huruvida dessa +utläggningar verkligen äro grundade på fakta kan naturligtvis ej +afgöras, men baronessan har vid flere tillfällen uttalat sig om +olämpligheten af alltför mycket laisser-aller system vid unga flickors +uppfostran. Nog af, hon är i år icke här och osäkert lär vara huru länge +damerna komma att stanna öfver i Ryssland, där baronessan, oaktadt hon +så länge vistats i utlandet, dock trifves bäst. + + [Illustration: Baronessan von Rosen (efter fot.).] + + [Illustration: Fröken Elisabeth von Rosen.] + +Hon har emellertid vetat göra sig mycket omtyckt inom corps +diplomatique, och har varit högt värderad för sitt okonstlade, +välvilliga sätt. Mottagningarna i ambassaden ha naturligtvis haft en +helt annan karaktär än den som kännetecknade liknande tillställningar +under företrädarens, grefve Cassinis och hans »dotters» värdskap. Alla +tycka att den lugna, hemtrefliga ton, som nu ger den ryska ambassaden +dess typ, är vida att föredraga. + +Baron von Rosen, som varit generalkonsul i New York någon tid och envoyé +i Tokio är den bekante statsmannen, som jämte Witte hade det ömtåliga +uppdraget att i Portsmouth underhandla med japaneserna om fredsvillkoren +efter rysk-japanska kriget. Underhandlingarna sköttes som bekant på ett +förträffligt sätt och belöningen blef baronens utnämning till +ambassadörsposten i Washington efter grefve Cassini, som icke längre +kände sig ha tillräckliga sympatier i den federativa hufvudstaden för +att med agremang förlänga sin vistelse där. + +Ambassadören är näst Mr Bryce den äldste till åren af ambassadörerna och +torde det sannolikt ej dröja länge innan han drager sig tillbaka. Man +väntar dock möjligen att baronessan och fröken Elisabeth komma att +deltaga i Washingtons societélif åtminstone ännu en säsong. + +Brasiliens ambassadör, senhor Joaquim Nabuco de Arauja och hans +intelligenta fru ha allt sedan sin hitkomst 1905 tillhört de mest +populära bland medlemmarna af corps diplomatique. Ambassadören är utan +tvifvel den af det Södra Amerikas representanter, som i hvarje hänseende +intager det mest framstående rummet i härvarande diplomatiska kretsar. +Han tillhör den skola af statsmän, som just började komma i första ledet +strax före den oblodiga revolution, hvarigenom kejsar Pedro afsattes. +Nabuco var vid denna tid den bekante Rio Branco’s högra hand och har +jämte honom, som var dom Pedro’s kansler, äran af att ha genomdrifvit +lagen om medborgerliga rättigheter för barn af forna slafvar. När +slafveriet år 1888 upphäfdes i Brasilien, var också Nabuco en af dem, +hvars ord för denna åtgärd vägde tyngst i vågskålen. Från 1900 till 1905 +brasiliansk minister i London, där han förvärfvade sig stort anseende +som en upplyst, för sociala reformer intresserad man, blef Nabuco +president i den tredje panamerikanska konferensen i Rio Janeiro. Sedan +Brasilien beslutit sig för att upphöja legationen i Washington till +ambassad var Nabuco själfskrifven till denna post, som han tillträdde +1905. Han är en briljant skriftställare och hans arbeten i +nationalekonomi och uppfostringsväsen samt i synnerhet hans »Pensées +détachées et souvenirs», utgifna 1906, anses i litterärt hänseende vara +mycket betydande, ställande honom i bredd med det moderna Brasiliens +mest framstående pennor. Han är till sitt yttre mycket distingerad, i +hvilket hänseende han täflar med sin högst charmanta fru senhora Maria +Nabuco, en i allo tilldragande och älsklig personlighet. De anses vara +mycket rika. + +[Illustration: Madame Nabuco, Brasilianska ambassadörens fru.] + +Senhora Nabuco tillhör en aristokratisk portugisisk-brasiliansk familj; +fadern var baron d’Inchan. Hon är uppfostrad delvis i hemmet, delvis vid +Sacré-Coeur i Paris och i Lissabon. Hennes intressen för lifvet i stora +världen uppvägas tillfullo af hennes sinne för musik och konst, som hon +älskar och idkar med framgång. Hennes förståelse af dagens frågor har +gjort henne till en värderad medhjälperska i ambassadörens arbeten, +visande sig icke motsvara den vrångbild man gärna gör sig af söderns +kvinnor, hvilka af så många framställas såsom endast mäktiga att +intressera sig för toiletter, nöjen, kurtis, och den traditionella +»siestan». + +Brasilianska ambassaden är närmaste granne till »Hvita huset» och +ehuruväl lokalerna ingalunda äro rymliga har senhora Nabuco vid flere +tillfällen visat sig äga förmåga att ordna äfven större fester inom dess +murar. Ett nytt ambassadhotell lär vara påtänkt till nästa säsong. + +Familjen är talrik, ty barnaskaran räknar fem medlemmar, af hvilka +äldsta dottern, Carolina, i år debuterat i societeten. Den yngste +telningen är en liten förtjusande gosse om fem år. + +[Illustration: Senhorita Carolina Nabuco de Arauja (efter fot.).] + +Storbritanniska ambassaden har sedan länge varit en medelpunkt för det +sociala Washington; det var nämligen Storbritannien, som först af alla +makterna anställde en ambassadör hos republiken och därtill utsågs +dåvarande envoyén i Washington Sir Julian, sedermera Lord Pauncefoot, +som representerade sitt land på ett i allo värdigt sätt. Han var +visserligen litet stel och oåtkomlig, isynnerhet för efterhängsna +amerikanska »reporters», men de tyckte om honom ändå och förläto honom +för hans humor. Så berättas det, att han en gång vid en festmiddag, där +flere pressmän voro församlade, i ett tal till pressen skall ha yttrat: +»Jag är glad öfver att se eder här så talrikt samlade; jag är då +åtminstone säker på, att ni inte kunna åstadkomma förtret på annat +håll». Från denna stund vann han egendomligt nog pressens sympatier; men +amerikanerna äro sådana. + +[Illustration: Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.).] + +Under mer än fjorton år, däraf tio som ambassadör, residerade han i det +rymliga och med äkta engelsk gedigenhet inredda ambassadhotellet, där +ståtliga fester under säsongen aflöste hvarandra och Sir Julian +grundlade den dominerade ställning, som ännu i dag åtnjutes af +representanterna för »the united Kingdom». + +Hans närmaste efterträdare the hon. Sir Michael Henry Herbert innehade +posten knappast mer än ett år, men icke desto mindre kan denna period +räknas till de briljantaste i ambassadens historia. Han, som afled på +sin post, var gift med den förtjusande Lelia Wilson från New York, hvars +stora förmögenhet satte henne i stånd att på ett lysande sätt utöfva +gästfrihet. Hon hade äfven utmärkta förbindelser såväl i England som i +Amerika. Hennes äldsta syster är änka efter den stormrike Ogden Goelet +samt moder till den unga hertiginnan af Roxburgh; den andra systern är +den charmanta, så ofta omtalade Mrs Cornelius Vanderbilt och brodern är +gift med mångmiljonären John Jacob Astors syster. The hon. Mich. Herbert +var själf broder till earlen af Pembroke. Man ser således, att med +Herberts inleddes för engelska ambassaden en æra, som säkerligen skulle +kommit att öfverglänsa allt hvad Washington skådat, men ödet hade fogat +annorlunda. + +Till postens innehafvare utsågs Sir Mortimer Durand, hvars egentliga +meriter bestodo uti en lyckad mission till Afganistan och posten i +Madrid, men hans karriär var för uteslutande engelsk för att han skulle +passa i Amerika. Också hade han intet inflytande här och kände sig +främmande för den officiella societén. Under det tyska och franska +ambassadörerna dagligen mer och mer lyckades komma presidenten närmare +och höra till dennes intima, sjönk Englands inflytande och genom någon +omärkbar process öfvergingo de traditionella varmare anglo-amerikanska +förbindelserna till en viss kyla. Presidenten Roosevelt var ej heller +särdeles intagen af Durand, hvars återkallande han säges sett med +tillfredsställelse. Äfven lady Durand, som likväl var typen för en +förnäm engelsk dam, lyckades ej vinna mycket inflytande inom Washingtons +»society», för hvilken hon kanhända väl tydligt lade i dagen bristande +intresse. + +Nog af, efter trenne års vistelse här återkallades Sir Mortimer, som +lämnade Washington 1907, sannolikt med tillfredsställelse. + +Den nuvarande ambassadören, the hon. Mr James Bryce och hans +intelligenta maka äro af helt annat skaplynne än sina närmaste +företrädare och intaga i officiella kretsar en betydligt mera +framstående ställning än de, äfven om de ur rent social synpunkt måhända +under det år de varit i Washington icke ännu lyckats få riktigt fast +fot. + +I Englands diplomatiska kretsar ansåg man det vara en orimlighet att +till denna post utnämna Mr Bryce, som endast hade ett år, innan han +uppnått åldersgränsen, och som, ehuru icke fattig dock ej ägde nämnvärd +personlig förmögenhet samt icke ens var medlem af S:t James’ Club, något +oerhördt i den brittiska diplomatiens annaler. Äfven i Washingtons +salonger ansåg man ej Mr och Mrs Bryce synnerligen ägnade att taga upp +Pauncefoots och andras traditioner. Man sade, att de skulle göra sig +bättre i Bostons blåstrumpekretsar än här i »den nya världens sociala +centrum». Mr Bryce vore ju författare och hans fru hade varit lärarinna +samt sedan länge intresserat sig för undervisningen och deltagit i +kommittéer i sådant syfte; de kunde ej passa här menade societédamerna. +Men här finnes annat folk än »society» och diplomater. Frisinnade +fruntimmer med politiska och litterära intressen voro förtjusta öfver +att få Mrs Bryce hit och väntade den nya ambassadrisens ankomst med +otålighet, ty de trodde säkert, att de hos Mrs Bryce skulle finna +förståelse och genom henne få inflytande. Hon hade länge varit medlem af +»Aberdeen liberal association» och nu hoppades man, att hon här liksom i +sitt hemland skulle mera ägna sig åt sociala frågor än åt en världsdams +för henne sannolikt mindre tilltalande sysselsättningar. Nåväl, båda +parterna ha i någon mån misstagit sig. Mrs Bryce är en förträfflig +ambassadris på samma gång som hon endast med en viss reserv deltagit i +de s. k. »uplifts» politiska sträfvanden. + + [Illustration: Mrs Bryce (efter fot.).] + +Hon är trettio år yngre än ambassadören, men har visat lifligt intresse +för hans arbeten. Hon har emellertid ej förstått att fullt återgifva den +brittiska ambassaden dess forna ställning som socialt centrum. De som +vilja göra anmärkningar säga, att Mr och Mrs Bryce alltför mycket sökt +vidga sin umgängeskrets i demokratisk riktning; denna anmärkning har +dock icke förmått att på minsta sätt inverka på den aktning den fint +bildade och välvilliga men något småborgerlige ambassadören förvärfvat +bland sina kolleger. + +[Illustration: En salong i Storbrittanniska ambassadhotellet (efter +fot.).] + +Under Mrs Bryces ledning har det något gammalmodiga ambassadhotellet +undergått en grundlig renovering. Det under lord Pauncefoots och hans +efterträdares tid i förvaringshvalfvet väl inlåsta, dyrbara +ambassadsilfret har placerats i den präktiga matsalen, där det nu utgör +en af de förnämsta prydnaderna. Salongerna, om också något tyngda af +stel brittisk förnämhet och officiell smak, äro i sitt nuvarande skick +mycket tilltalande och här visar den förekommande värdinnan på sitt +enkla och rättframma sätt sina besökande huru man med engelsk +reservation kan förena både hjärtlig vänlighet och förståelse. + +Ambassadörens karriär är alltför känd för att behöfva nämnas i detta +sammanhang. Man var, såsom förut påpekats, ganska tveksam om författaren +till det klassiska arbetet »The american common wealth» skulle gå i land +med uppdraget att bevaka Englands intressen i Washington, men det har +visat sig att Mr Bryce har både diplomatisk förmåga och mycken takt. Han +har här fått namn om sig att vara en så framstående lyssnare, att han +verkligen får folk att tro honom vara intresserad af allt det tråkiga +och enfaldiga, som obetydliga societémänniskor anse sig kunna besvära +honom med att åhöra. Han är själf en framstående festtalare och har här +såsom sådan varit i elden vid olika tillfällen, dels i Washington dels i +andra städer. + +Man har redan talat om att Mr Bryce i en nära liggande framtid, på grund +af sin ålder skulle lämna sin post, men dessa rykten ha på det +kraftigaste dementerats från England. + + [Illustration: Señora Creel (efter fot.).] + +Mexiko har sedan i fjor hitsändt en ambassadör samtidigt med att Förenta +staterna hos den mexikanska regeringen ackrediterat en diplomat af samma +höga rang. Senor Enrique Creel, en f. d. bankir, är den förste +innehafvaren af denna post. Han äger en furstlig förmögenhet; det talas +om ett tjugutal miljoner dollars, utom nästan femdubbelt så mycket, som +lär tillfalla senora Creel efter hennes fader, den rike guldminägaren +general Terrazaz. + + [Illustration: Señora Creels fötter] + +Senor Creel, hvars familj härstammar från Förenta staterna, intager utom +en betydande finansiell ställning, ett mycket framstående rum bland +Mexiko’s ledande politiker och blef nyligen vald till guvernör i en af +provinserna, hvilket icke lär hindra honom att fortfarande bibehålla sin +ambassadörspost. Ambassadrisen är ofta citerad för sina dyrbara +toiletter; nyligen voro t. o. m. i en tidning hennes med äkta stenar +broderade strumpor, oss emellan sagdt värda omkring 1,500 kronor paret, +afbildade. Hon är en angenäm och behaglig dam. Den senare delen af +»season» har den mexikanska ambassaden stått obebodd. (efter en +tidningsillustr.). + +De ha sett mycket folk i det nyligen restaurerade, rymliga +ambassadhotellet. Balsalen lär vara en af de största och vackraste +privata i Washington, där man i allmänhet just lägger an på präktiga +mat- och danssalar. Den fest, hvarmed i mars förra året Creel’s invigde +hotellet var en af de präktigaste som gifvits i Washington och lär, +enligt äldre personers utsago, ha öfverglänst t. o. m. den historiska +bal, som en fransk minister gaf i det aristokratiska Corcoranhuset på +1860-talet. + +Man hade i Washington väntat sig mycket af den i slutet af fjoråret +afgångne japanske ambassadören vicomte Siuzo Aoki och hans tyskfödda +fru, men tyvärr blef Aoki’s under synnerligen lofvande sociala auspicier +började sejour i Washington endast af helt kort varaktighet. De voro +båda mycket allmänt omtyckta och deras dotter, grefvinnan von Hatzfeld, +som någon tid besökte dem, blef snart en stor favorit inom corps +diplomatique. Egentliga anledningen till Aoki’s återkallande har ej +transpirerat ut till allmänheten, men tidningarna ha naturligtvis kommit +med mer eller mindre förnumstiga utredningar. De äro nu i alla händelser +borta och det lönar ej att diskutera orsakerna. + +Baron Kogoro Takahira, den nyligen hit anlände nye innehafvaren af +ambassadörsposten, är i den egendomliga ställningen att vara sin egen +efterträdares efterträdare; han var nämligen envoyé här, när Aoki +utnämndes till ambassadör och han själf med liknande värdighet gick till +Rom. + + [Illustration: Baron Takahira (efter fot.).] + +Takahira är väl förtrogen med amerikanska förhållanden; han har någon +tid varit generalkonsul i New York, samt attaché, legationssekreterare +och slutligen, såsom nyss nämndes, envoyé i Washington. Han har haft +många betydande diplomatiska uppdrag och missioner. Såsom envoyé har han +bl. a. varit ackrediterad i Holland, Danmark, Italien, Sverige och +Österrike. År 1900 blef han envoyé i Washington. Hans ställning här var +då ganska ömtålig; den slipade diplomaten grefve Cassini, Rysslands +ambassadör, var doyen för corps diplomatique och under rysk-japanska +kriget var förhållandet mellan de båda sändebuden än kyligt, än alldeles +för hett. Takahira var sedan jämte Komura underhandlare i Portsmouth. + +Det säges att ambassadören icke känt sig nöjd med sin post i Rom, men +det förmäles äfven att han icke lyckats vinna kung Victor Emanuels +bevågenhet. Här anser man honom emellertid vara mycket lämpad att +utjämna de svårigheter, som på senaste tiden alltemellanåt upprest sig +mellan Japan och Förenta staterna. Han säges vara vän af Amerika samt +mer än någon af sina landsmän kännare af den stora republikens såväl +inre som yttre politik. Han är mycket lätt tillgänglig samt demokratisk +i sitt uppträdande, filosof, tänkare och en väl skolad diplomat. Alla +som känna honom personligen från hans senaste vistelse i Washington äro +öfvertygade, att han kommer att uträtta storverk. + + [Illustration: Baronessan Takahira (efter fot.).] + +Under hans envoyétid idkade såväl baronen som baronessan lifligt umgänge +med kolleger samt i stora världen i öfrigt. Baronessan är en modern +japanesiska i ordets fullaste bemärkelse och sköter sina mottagningar +med förståelse och takt. Då deras förmögenhet är ganska begränsad, komma +de dock ej att i socialt hänseende utöfva något särdeles inflytande. Det +af den mycket rike Aoki innehafda förhyrda rymliga ambassadhotellet lära +de ej skola disponera under kommande säsong. + +[Illustration: Grekiske envoyén Caromilas (efter originalteckning af +X).] + +Att vara ackrediterad som simpel envoyé hos en stormakt och intaga den i +viss mån undanskymda ställning, som blir en naturlig följd af +ambassadörernas så betydande öfverlägsenhet är ingalunda odeladt +angenämt. Denna klagan hör man ofta såväl i Europa som här i Washington, +där skillnaden är synnerligen märkbar, såvida icke en envoyé genom +alldeles ovanligt framstående egenskaper kan göra sig gällande eller +genom att vara en mycket rik man, kan föra stort hus och sålunda lyckas +göra sina salonger till en medelpunkt för den nöjeslystna societén. +Hvarken det ena eller det andra är näppeligen att finna hos de envoyéer, +som nu äro tillstädes i Washington, om också en eller annan eller deras +fruar intaga en utmärkt ställning och naturligtvis med uppräckta händer +äro mottagna i »the inner set», där ju corps diplomatique alltid spelat +första fiolen. + +[Illustration: Kinesiske envoyén Wu-Ting-Fan (efter originalteckning af +X).] + +Det skulle vara af alltför ringa intresse, att i detalj omnämna dessa 28 +envoyéfamiljer och otaliga legationsråds eller sekreterares familjer. +Jag vill därföre endast i förbigående nämna, att man bland dem finner +många intressanta framtidsmän såsom t. ex. den nyss härifrån afgångne +holländske ministern baron Demarest v. Swijnderen, som just blifvit sitt +lands utrikesminister. Baron Moncheur, Belgiens envoyé, är en annan +diplomat, som redan i sju år residerat här; han är, liksom sin nyss +nämnda kollega, gift med en amerikanska, som gjort sig mycket afhållen +inom corps diplomatique; hon är dotter till general Powell Clayton. +Señor Corea, minister från Nicaragua har äfven en amerikanska till fru, +men hennes ställning här har ingalunda varit framstående. Den glade +ungkarlen kammarherre Brun, envoyé från Danmark, senor Pina den värdige +spanjoren, Greklands nykomne minister Coromilas, den humoristiske och +spetsfundige kinesen Wu-Ting-Fan m. fl. äro endast några af de många, +hvilkas bekantskap icke kan vara annat än lärorik samt odeladt angenäm. + + [Illustration: Kinesiska legationshotellet (efter fot.).] + +De sydamerikanska diplomatfamiljerna intaga ej någon dominerande +ställning, men de äro tillräckligt talrika för att bilda liksom en liten +»klick» för sig och man ser dem i öfrigt jämförelsevis sällan. Härmed +vare dock icke sagdt, att icke bland dem finnes både intelligenta och +framstående män samt charmanta damer, men detta förhållande är icke nog +för att spela någon rôle i Washingtons salonger. + + + + + SJÄTTE BREFVET. + + Vice presidenten med fru. + + +Vise presidenten i Förenta staterna intager en ganska egendomlig +ställning och hans befattning äger ingen direkt motsvarighet i andra +republiker; han är mera att anse som ett slags kronprins, dauphin eller +presumtiv arftagare. Benjamin Franklin kallade honom »Hans öfverflödiga +höghet» och som hans egentliga funktion är att intaga presidentens plats +i händelse af dennes eventuellt under en presidentperiod inträffande död +har en mer skämtsamt anlagd innehafvare af ämbetet en gång sagt att »det +är icke något särdeles angenämt uppdrag att gå omkring som ett slags +_memento mori_ för presidenten.» + +Han är emellertid äfven talman i senaten (eller öfverhuset) men äger ej +säte och stämma der. Dock har han afgörande röst. Han väljes på samma +gång som presidenten, af samma elektorer och tillhör därföre alltid +samma politiska parti som denne, men är mycket sällan någon mera +framstående politiker, ty om han skulle vara det och man ägde anledning +tro att han genom alltför själfständig politik skulle kunna skada +partiets intressen, såsom fallet var med Roosevelt, insättes han af +partiet för att bli utaf med honom, då det af gammalt ansetts, att en +vice president för all framtid är eliminerad från den mera aktiva +politiken. Af de fem vice presidenter, som på af grund presidenternas +död blifvit presidenter har också endast en, nämligen Roosevelt, blifvit +omvald sedan tiden var utlupen. + +Socialt sedt intager emellertid vice presidenten samt hans fru +naturligtvis en mycket framstående ställning i Washington. De ha rang +framföre ambassadörerna och deras fruar. På senaste tider har till och +med försök gjorts för att, såsom fallet är med presidentens, befria dem +från besvarandet af de otaliga visiterna, hvilket naturligtvis är mycket +betungande, då ju alla, som önska att vara med på officiella fester, +måste göra sitt besök hos vice-presidentens fru. Denna reform är dock +ännu ej genomförd. Man är så konservativ i Washington. + +Ofta nog har vice presidenten före sin upphöjelse varit bosatt i någon +mindre stad samt lefvat i en helt annan atmosfär och, om äfven förmögen, +under mycket enklare och mera demokratiska förhållanden än det är +möjligt i Washington; det därföre ganska sällan som någon tränad +världsdam intagit denna höga och ansvarsfulla position, men +amerikanskorna med deras franka sätt och lätthet att foga sig efter +förhållanden taga en sådan ändring i vanor och förpliktelser ganska +ledigt i början; så småningom blifva de dock varse, att det icke bara är +en sinekur att så att säga stå i spetsen för det officiella +societetslifvet i en hufvudstad sådan som Washington, där visiter och +mottagningar mer än någonstädes taga all tid i anspråk. När fru +Roosevelt på grund af mannens vice presidentskap under några månader var +kallad att i någon mån leda »society», lär hon planerat åtskilliga +lättnader i sina sociala förpliktelser, men som sagdt Roosevelt blef +president och ett mera maktpåliggande värf förelades henne. Hennes +reformatoriska sinne har emellertid på denna senare plats haft rikligt +tillfälle till verksamhet. + +[Illustration: v. presidenten Mr Ch. W. Fairbanks (eft. karrikatyr af +Gord. Ross).] + +Den nuvarande vice presidenten, Mr Charles W. Fairbanks, är ännu en man +i sina bästa år, han är nämligen född 1852. Han är en »selfmade» man af +gammal engelsk familj samt har under 23 år med mycken framgång varit +advokat i Indianapolis. Såsom politiker intager han ingen särdeles +framstående ställning, men åtnjuter mycket anseende som en redbar och +pålitlig medlem af sitt parti. Hans politiska bana började egentligen, +när han 1897 invaldes i senaten, där han satt, tills han vid Roosevelts +omval utsågs till vice president för den period, som utgår den 4 mars +1909. Hans namn har blifvit nämndt bland dem som täfla om +president-mandatet under nästa »administration» och ehuru han äfven +sannolikt kommer att få ett visst antal röster vid det republikanska +partiets stora valmöte (konvention) i sommar, är det föga antagligt, att +han kan räkna på någon afsevärd majoritet och hans kandidatur har ej +heller i väl underrättade kretsar tagits på fullt allvar. + +Personligen är han angenäm, väl afvägd och ytterst artig, ehuru något +kall samt stel i sitt uppträdande. Han är betydligt öfver sex fot lång +och hans rörelser måhända litet afmätta. Såsom extemporerande talare har +han få medtäflare, isynnerhet ifråga om behandlingen af rösten; när man +hör honom från talmansstolen i senaten förlorar man icke ett ord; hvarje +fras får sin rätta klang, hvarje ord sin för tillfället mest lämpade +tonvikt. Man igenkänner den väl skolade juristen. Visserligen förmår han +ej att elektrisera sitt auditorium, men däremot är det ej exempel på att +han inte genom sina »speeches» vunnit sina åhörares aktning och ingifvit +dem ansenlig respekt. + +Han är emellertid på sin nuvarande plats, såsom presidentens sociala +medhjälpare, synnerligen lämplig och har under den period han varit vice +president på ett utmärkt sätt förstått att vinna alla som kommit i +beröring med honom. + +Han är icke ur amerikansk synpunkt en mycket rik man, men han lär dock +samlat en betydlig förmögenhet, som sätter honom i stånd att på ett i +allo värdigt sätt uppehålla den glans hans höga ämbete kräfver. +Härutinnan har han haft en utmärkt hjälp i sin hustru, född Cornelia +Cole, dotter till en advokat i Ohio. + + [Illustration: Mrs Fairbanks, vice presidentens fru.] + +De gifte sig som helt unga, då Mr Fairbanks ännu blott förtjänade 20 +dollars i veckan; de hade varit college kamrater. Äktenskapet har varit +ovanligt lyckligt och Mr Fairbanks anses såsom en exemplarisk äkta man. +De ha fem barn; alla fullvuxna. Af de fyra sönerna äro tvenne gifta, +likaså dottern. + +Den äldste sonens, Mr Warren Ch. Fairbanks, fru förklarades af Prins +Battenberg vara den vackraste dam han sett under sin vistelse här. + +Mr:s Fairbanks, som under de 8 år mannen var senator hade god träning i +hufvudstadens sociala lif, har också visat sig vuxen det ingalunda lätta +uppdraget att vara »landets andra dam» samt blifvit mycket populär inom +den officiella damvärlden, där hennes goda hjärta och hennes förmåga att +medla vid etiketts- och rangstrider varit till stor hjälp. + +Hennes intressen sträcka sig äfven utom den sociala kretsens gränser; +hon är mycket intresserad af musik och skön konst, samt har innehaft +presidentskapet öfver den stora kvinnoföreningen »Daughters of the +American Revolution», hvilket anses som ett mycket hedrande uppdrag, +kräfvande både takt och kunskaper. + +Det Fairbankska huset är utifrån sedt ej särdeles ansenligt, men liksom +de flesta bättre privathus i Washington ordnadt för mottagningar och +Mr:s Fairbanks, genom hvars salonger hela sällskapslifvet i Washington +måste passera revue, har den oskattbara egenskapen att äfven på sina +stora mottagningar få sina gäster att känna sig hemmastadda. Hon glömmer +ingen och har ett vänligt ord för alla. + +Skulle man bland de nu täflande presidentkandidaternas fruar välja +presidentfru kunde fru Fairbanks vara säker på ett betydligt antal +röster. + + + »The speaker» med dotter. + +Ehuru talmannen i representanthuset eller »the speaker», som han efter +engelsk förebild kallas, anses ha samma ställning som denne äro dock +hans funktion och myndighet i själfva verket så olika denne hans +brittiska kollegas som natt och dag. »The speaker» i engelska +parlamentet, sedan han väl blifvit installerad i talmansstolen, måste +afsäga sig att på minsta vis lägga sina känslor för sitt parti i dagen, +ehuru vald af detta parti, eller att ens privatim söka inverka på den +ena eller andra frågan. I Amerika däremot har »the speaker» en oerhördt +stor makt. Icke blott att han äger obestridlig rätt att använda detta +sitt inflytande till sitt partis fördel, man t. o. m. väntar det af +honom. Han uppkallar t. ex. talarna såsom han bäst tycker och ger då +företrädet åt sina vänner, och i frågor inom själfva »huset», hvilka ej +äro förutsedda genom fastslagen praxis, dömer han alltid i sitt partis +intresse. Hans myndighet öfver ärendenas gång ger honom tillfälle att +undanskjuta vissa motioner eller förslag så att deras utgång däraf kunna +vara beroende. Man har t. o. m. exempel på att han nekat vissa af honom +ej favoriserade lagförslag eller motioner att framlämnas. Han talar +sällan men äger fullkomlig rätt att deltaga i partiets privata +sammanträden och där gifva råd och anvisningar. + +Sin största myndighet utöfvar han dock genom sitt privilegium att icke +blott utnämna utskotten utan äfven välja ordförandena i desamma. Att +härvidlag det styrande partiet utan hänsyn gynnas ligger i sakens natur. +Som emellertid »the speaker» själf står i obligation till sitt parti för +sitt eget val utöfvar naturligtvis detta repressalier vid tillsättande +af dessa utskott, hvarigenom »the speaker», på grund af sina löften före +sitt val, af partiet nödgas att vid utseende af medlemmar i utskotten i +stor utsträckning rätta sig efter partiets önskningar. Utskotten äro +därföre verkliga uttryck för partipolitik. + +Hans inflytande får emellertid just härigenom en räckvidd så stor, att +man utan tvekan kan anse honom om icke den första politiska personen i +Förenta staterna åtminstone den andra. Han äger makt att reglera +inkomstskatten, förbjuda krig, bestämma och föreskrifva villkor för +Amerikas handelsförbindelser med utlandet; han kan göra diplomatiska +fördrag omöjliga genom att neka nödiga medel till deras utförande o. s. +v. + +Det är därföre af största betydelse för partiet att lämplig person utses +till innehafvare af den viktiga posten, då därpå kan bero kongressens +hela verksamhet under de två år »huset» sitter. + +Ehuru »the speaker», såsom förut påvisats, utan samvetsförebråelser i +det hela gynnar sitt parti, måste han dock ej helt och hållet förbise +motpartiet och naturligtvis såväl vid tillsättande af utskotten som vid +debatten gifva motståndarna hvad rätt och skäligt är, ehuru han utan +vidare i tveksamma fall inom »huset» alltid dömer till sitt partis +fördel. + +Han anses i rang stå näst till vice presidenten, ehuru mången anser, att +chefen för högsta domstolen, såsom permanent, skall gå före honom. Hans +pekuniära ersättning är 8,000 dollars om året, hvilket ej får sägas vara +mycket, då representanterna årligen erhålla 7,500 förutom ersättning +till sekreterare, renskrifvare o. s. v. + + [Illustration: Mr Joseph Cannon (efter fot.).] + +Denna maktpåliggande befattning innehafves nu för tredje gången af den +lika populäre som originelle Mr Joseph Cannon, nästan lika känd i hela +landet under spenamnet »uncle Joe». Han har nyligen inträdt i sitt +72:dra år, men är liflig som en yngling, vaken och ständigt »i selen» +som man säger. Tillhörande det republikanska, d. v. s. det mera +konservativa partiet har han under mer än 30 år varit ledamot af +kongressen, där han med all rätt kan kalla sig som barn i »huset». Hans +kännedom om parlamentarisk procedur och det orubbliga lugn, hvarmed han +leder förhandlingarna tillhöra det fenomenala. Det kan gå ganska hett +till i det amerikanska underhuset, men gubben Cannon, där han sitter i +sin gungstol — ja, gungstol, förstår att stilla äfven de oroligaste +sinnen. Behöfs det ett lustigt infall, ja kanske ett kraftuttryck, är +alltid »uncle Joe» färdig att hugga in, säker på, att hvad icke +maktspråk skulle uträtta det åstadkommes med humor, ett argument, som +alla amerikanare förstå och uppskatta. + +Han har styrt öfver »huset», säger en författare i New-York Times, med +ett mästerskap, som icke tål någon inblandning och gång efter annan har +han sporrat obeslutsamma eller motsträfviga medlemmar af sitt parti till +att, ehuru motvilligt, understödja honom i någon fråga, som han önskat +se behandlad i en viss riktning. Han har helt öppet utdelat belöningar +och verkställt bestraffningar såsom erkännande af medverkan eller såsom +repressalier för opposition, men ändå högaktas han af alla, ty hvar och +en vet, att han är öppen, ärlig och strider på jämn mark med öppet +visir. Om han har något obehagligt att säga, gör han det ej genom ombud +eller på omvägar, han säger det själf med sitt litet trubbiga och +kraftiga språk och seende sin motståndare rakt i ögonen. + +Mr Cannon är liksom de flesta medlemmarna af det konservativa partiet +protektionist och minsta tanke på ändring eller lindring i de nu +gällande höga tullsatserna kan sätta honom i raseri, ty i tullfrågor +låter han icke tala vid sig. + +[Illustration: En seance i representanthuset sådan minoriteten +föreställer sig den (efter karrikatyr af Berryman).] + +Såsom privat person är gubben Cannon ytterst demokratisk och en äkta +amerikan af gamla skolan, vänlig, tillgänglig, godhjärtad samt framför +allt patriotisk och road af ett godt skämt. Att höra honom tala i +enskilda lifvet på hans öppenhjärtliga sätt är både roande och +instruktivt. Man känner genast, att man står inför en alldeles ovanlig +personlighet. En författare i New Engl. Mag. beskrifver honom så här: +han är en medelstor, kantig, rödkindad man med gulaktigt, alltid +okammadt hår, utom när han nyss kommit från perukmakaren, grågult skägg +i Lincoln-stil ... Han är fri och obesvärad i tal och åtbörder, vårdslös +i sin klädsel och mycket begifven på att gestikulera samt att använda +måleriskt okonstlade talesätt. + +[Illustration: »The speaker» Mr Joseph Cannon (eft. teckn. af +Macaulay).] + +Han bär gärna en röd nejlika i knapphålet, ett emblem, som presidenten +Mc Kinley’s beundrare allmänt anlägga på Mc Kinley-dagen. »Onkel Joe» +anses såsom den starkaste rökare i Förenta staterna. + +I sällskapslifvet deltar Cannon, som är änkling, endast föga, men +förekommer naturligtvis icke sällan på officiella middagar och större +mottagningar. Han är icke utan förmögenhet. Sina pengar har han +förtjänat som advokat. Länge bodde han på hotell och såg ej hos sig +annat än sina allra intimaste vänner, men på senare år har han i en +fashionabel stadsdel sitt eget rymliga hus, där han på gammaldags +gediget amerikanskt manér ofta ser sina umgängesvänner. + +Han har flera döttrar, af hvilka endast en, Miss Helen, är ogift. Hon är +värdinna hos fadern och enligt bruket här utfärdas bjudningsbrefven till +Cannons middagar äfven i hennes namn: »The Speaker and Miss Cannon» +anhålla etc. Hon placeras äfven af somliga med faderns rang, d. v. s. +före senatorsfruar, men sedan man nekat att placera ryske ambassadörens +grefve Cassinis adoptivdotter som ambassadris har Corps diplomatique +naturligtvis ej ansett sig behöfva tillerkänna de officiella +funktionärernas döttrar någon särskildt rang. + + [Illustration: Miss Helen Cannon (efter fot.).] + +Miss Helen Cannon har sina mottagningar och ger jämte fadern middagar, +där särskildt lägges an på enkelhet och där naturligtvis endast +amerikanska produkter få förekomma. Det berättas, att hon skall vara en +alldeles ovanlig husmoder och att hon kan täfla med den skickligaste +sockerbagare i att göra konfekt; också lär all sådan, som serveras vid +»the speaker’s» bord, vara tillverkad af henne eller under hennes +kontroll, ett förhållande, som utgör gamle Cannons stolthet och påminner +honom om »old times» enkelhet. Ehuru Miss Cannon kommit öfver den första +ungdomen tillhör hon de mest beundrade damerna i Washington och säges +endast af hänsyn till fadern afslagit alla giftermålsanbud. Hon är +mycket kvick samt en utmärkt värdinna. Ofta kallas hon på grund af +faderns ställning »the third lady of the land». + + + + + SJUNDE BREFVET. + + »The cabinet». + + +Med »the cabinet» menar man här cheferna för olika grenar af +administrationen, men benämningen är så tillvida missvisande som dessa +departementschefer tillsammans ingalunda utgöra något kabinett eller +ansvarigt statsråd i europeisk bemärkelse. De kunna närmast anses såsom +presidentens enskilda tjänstemän eller sekreterare, som fått hans +uppdrag att stå i spetsen för vissa afdelningar inom Förenta staternas +förvaltning. Deras antal var från början endast fyra men har så +småningom ökats till nio. De äro, i fastslagen ordning: +statssekreteraren, skattkammarsekreteraren, sekreteraren för +krigsärendena, attorney-general (justitiesekreteraren), sekreteraren för +flottan, generalpostmästaren, inrikessekreteraren, sekreteraren för +jordbruket och sekreteraren för handel och arbete. + +De utnämnas af presidenten, som dock måste begära senatens stadfästelse, +något som aldrig nekats; presidenten kan däremot utan vidare afskeda +sina sekreterare. Sekreterarna inkallas af presidenten till hans privata +råd, men i öfrigt intaga de samma ställning som hvilken annan ämbetsman +inom departementen som helst. Enligt konstitutionen kan ingen i Förenta +staternas tjänst använd person vara ledamot af kongressen, hvadan äfven +sekreterarna äro uteslutna. Deras lön är 12,000 dollars om året. + +Presidenten har absolut fria händer vid valet af sina sekreterare och +kan således utse hvem honom lyster, men naturligtvis komma sällan annat +än personer med bepröfvad kapacitet i fråga. Ofta nämner presidenten de +män, som verksammast bidragit till hans val och på hvilka han kan +lita; likaledes ser man icke sällan att hans medtäflare till +presidentvärdigheten inom samma parti antaga kallelser till inträde i +kabinettet. + +Främst bland sekreterarna kommer statssekreteraren, och till detta +ämbete utser presidenten gärna den af partiets förtroendemän, som ledt +valkampanjen. Han har republikens utrikespolitik till sin hufvuduppgift +och leder den i hufvudsak alldeles efter sitt tycke med undantag af den +enligt konstitutionen föreskrifna kontroll, som utöfvas af senaten. Han +förvarar republikens stora sigill. + +Skattkammarsekreteraren eller finansministern har icke det stora +inflytande som samma ämbetsman har i europäiska stater, då han, som icke +kan deltaga i kongressens arbeten, ej har något att göra med påläggande +af skatter och föga med användandet af statens inkomster för dess olika +ändamål; statsskulder, konvertingar och sådant ger honom dock full +sysselsättning. Likaså är inrikessekreteraren långt ifrån att vara den +viktiga person som t. ex. inrikesministern i Frankrike. Hans +hufvudsakliga uppdrag är att öfvervaka domänerna, reglera förhållandet +till indianerna, meddela patent samt ordna det vidtutgrenade +pensioneringsväsendet. + +Attorney-general är icke blott allmän åklagare och juridisk rådgifvare +för Förenta staterna, han intar äfven i viss mån samma ställning som en +justitieminister i en europäisk stat. Han har nämligen uppsikt öfver de +olika staternas rättsdepartement, särskildt öfver åklagare m. fl.; +dessutom är han presidentens rådgifvare i sådana frågor, som beröra den +executiva maktens befogenhet, förhållandet mellan Förenta staterna som +ett helt och de särskilda staterna. + +Krigs-, flott-, jordbrukssekreterarnas samt generalpostmästarens +åligganden framgå ur deras respektive benämningar. + +Sekreteraren för handel och arbete har i uppdrag att insamla statistik, +öfvervaka census-byrån, fyrväsendet, landtmäteriet, immigrationen och +utöfva en viss jurisdiction öfver handelsflottan. + +Presidenten är ansvarig inför folket, sekreterarnas åtgöranden komma +därföre ej under diskussion i kongressen och ministerkriser äro en okänd +sak i det amerikanska statsmaskineriet annat än så att en eller annan +sekreterare af någon särskild orsak erhåller sitt afsked. Och i själfva +verket äro presidentens sekreterare mera att jämföra med liknande +ämbetsmän i autokratiskt styrda stater. + +Bryce säger om dem: de bilda icke en regering såsom man i Europa förstår +detta ord, de utgöra en grupp af departementschefer, hvilkas +öfverhufvud, ehuru han vanligen rådgör med dem hvar för sig, ibland +finner för godt att sammankalla dem i ett rum för att tala politik eller +afgöra någon administrativ fråga, som kan tillhöra såväl ett som ett +annat departement. + +Statssekreterare är sedan 1905 Mr. Elihu Root, en man med stor +erfarenhet och mer än vanlig kännedom om såväl den yttre som den inre +politikens hemligaste vägar. + +När den bekante engelske journalisten Mr. Stead var i Washington på +besök förra året tillfrågades han af någon, hvad hans intryck var af +presidenten Roosevelt, hvarpå han svarade: »Mr. Root är en stor man.» +Häri låg intet nedsättande af presidenten eller underkännande af dennes +stora egenskaper, ty Mr. Stead menade egentligen därmed, att det var +Root, som varit den som »upptäckt» och infört Roosevelt på den politiska +banan och kraftigt bidragit till hans val som guvernör. + +Mr. Root är advokat och har såsom sådan gjort sig ett mycket framstående +namn, särskildt såsom juridiskt biträde åt de stora trust- och +järnvägsintressen, som representeras af Th. F. Ryan. När denne erfor att +Root accepterat statssekreterareposten säges han ha utropat: »Hvad! Root +vill lämna oss. Hvad tänker han på? Hellre betalar jag en kvarts million +om året, än jag går miste om honom.» + +Redan en gång förut hade Root varit medlem af kabinettet. Han kallades +nämligen 1898 af Mc Kinley att öfvertaga sekreterareskapet för +krigsärendena, hvilket ämbete han på Roosevelts begäran bibehöll äfven i +dennes kabinett och innehade till 1903, då han erbjöds ambassadörsposten +i London. Han föredrog dock att återgå till den mera lönande och för +hans smak mera tilltalande verksamheten som advokat i New-York. + +[Illustration: Statssekreteraren Mr Elihu Root (eft. fot.).] + +Diplomaterna förebrå Root att han äfven i sina relationer med dem +alltför mycket låter advokaten komma till synes, men det var just tack +vare sin juridiska träning, jämte sin klara logik och sin okufliga +energi som han, i sin egenskap af sekreterare för krigsärenden, ledde +kriget med Spanien till ett sådant för Amerika lysande resultat och +senare som Roosevelts faktotum under statssekreteraren Hay’s sjuklighet +1900 lyckades lotsa den politiska skutan genom den kinesiska krisens +skär, då det var i Washington som världspolitikens trådar spunnos. När +han af ekonomiska skäl drog sig tillbaka från aktiv politik, ansågs han +med all rätt som en storhet och var utan tvifvel en af det republikanska +partiets allra främste män. + +Roosevelts omdöme om Root ungefär vid tiden för hans utträde ur +kabinettet är lika smickrande för Root som det är karaktäristiskt för +Roosevelts något superlativa sätt att uttrycka sig. Han sade nämligen: +»I John Hay har jag en stor (great) statssekreterare, i Philander Knox +likaledes en stor (great) attorney-general och äfvenså äro andra poster +i kabinettet besatta med framstående män. Root skulle kunna sköta +hvilken af dessa poster som helst med lika stor skicklighet som deras +nuvarande innehafvare, men dessutom är han, hvad sannolikt ingen af +dessa skulle kunna vara, en stor (great) sekreterare för krigsärendena. +Elihu Root är den skickligaste man i vår styrelses tjänst jag kännt. Jag +vill gå ännu längre. Han är den störste (greatest) man, som i min tid +kommit fram i det allmännas tjänst i något land, i någon ställning på +båda sidorna af Atlanten.» + +Huruvida presidenten vill stå för de orden äfven nu torde vara osäkert. + +När Hay afled 1905, vände sig Roosevelt till Root erbjudande honom att +öfvertaga den lediga statssekreterarebefattningen. Det var dock endast +motvilligt som denne lämnade New-York och sin inbringande verksamhet +där. + +Hvad Root uträttat under sitt snart treåriga statssekreterareskap är +hufvudsakligen att finna i den politik han fört i afseende på Förenta +staternas förhållande till Sydamerika, som han anser som de stora +möjligheternas land i kommersiellt hänseende. Också har han gjort allt +för att i Förenta staterna väcka intresse för export dit och öppna sina +landsmäns ögon för den hittills jämförelsevis försummade handeln på +Sydamerika. + +Men Root är icke mer hvad han var. Han är nu en man på 63 år. Han är +icke längre med i räkningen, när fråga är om att uppställa +presidentkandidater och om han haft den äregirigheten att efterträda +Roosevelt, måste han nu se att han icke är mannen. De radikala +strömningarna, som fått näring af Roosevelts gå-på-politik, passa ej för +Root och den för honom och hans verksamhet så gynnsamma stämningen från +1905 har gifvit plats för en öfver hela landet spridd misstro till +honom. + +Hans intresse för utrikespolitiken och för sitt ämbete synes äfven +undergått förändring. Det mesta af arbetet i sitt departement har han +öfverlåtit till sin expeditionschef, Mr. Rob. Bacon. De traditionella +torsdagsmottagningarna af diplomater tillhöra dock naturligtvis de +funktioner, som han aldrig försummar. + +[Illustration: Understatssekreteraren Mr Rob. Bacon (efter fot.).] + +Till sitt yttre är statssekreteraren kall och oåtkomlig. Ett drag af +vemod blandadt med ilska hvilar alltid öfver hans panna; hans +genomträngande blick, hans kanske något afmätta rörelser och den skärpa +han inlägger i sitt tal verka icke sympatiskt på den som först ser +honom. Men de som införas i den trängre krets af vänner, som omgifver +honom, förklara att detta första intryck snart gifver vika för den +personliga charmen i hans väsen, för hans underhållande konversation +samt hans orubbliga trofasthet som vän. Mr. Root har under den tid han +varit statssekreterare fört stort hus och utöfvat mycken gästfrihet. Han +har i denna ganska betungande och egentligen för hans smak och vanor +föga tilltalande plikt haft en ovärderlig hjälp i sin hustru, född Clara +Wales, liksom han af god New-York-familj. Det har dock alltid i Mrs +Roots deltagande i societetslifvet i Washington framskymtat liksom en +viss motvilja och hon har kanske väl tydligt lagt i dagen huru mycket +hon saknade sitt präktiga hem i New-York och den utvaldaste societén +där, i hvilken hon nyss fått fast fot, när hennes man mottog posten som +statssekreterare. Dessutom äro Roots icke rika. Lifvet i Washington +ställer sig för den som måste representera i den skala man väntar af en +statssekreterare icke oväsentligt dyrare än i New-York. + + [Illustration: Mrs Root (efter fot.).] + +Detta har dock ej hindrat Mrs Root att på ett både taktfullt och värdigt +sätt uppfylla sina förpliktelser gentemot corps diplomatique och den +officiella världen. Hennes mottagningar, där ibland kanske 4 à 500 +personer strömma ut och in, äro alltid väl ordnade; med utsökt artighet +och på ett förekommande sätt har Mrs Root särskildt sökt att visa +diplomaterna skyldig uppmärksamhet, sätta nykomlingarna in i +förhållandena här samt medla vid icke så sällan uppkommande stridigheter +mellan utländska damer och den amerikanska societéns koryféer. + +På nyårsdagen, omedelbart efter presidentens mottagning ger +statssekreteraren stor luncheon för hela corps diplomatique, som då i +sina lysande uniformer utgöra ett enastående staffage i det med blommor +rikt prydda statssekreterarehotellet. + +Under säsongen följa sedan hos statssekreterarens en serie af middagar +samt soiréer, som naturligtvis höra till de mest eftersökta och selecta +tillställningarna i den officiella världen. + +Mrs Root har vid sina mottagningar haft stor hjälp af sin charmanta +dotter, nu gift med en ung Grant, sonson till presidenten af detta namn. +Unga Mrs Grant har liksom sin moder alltför mycket låtit förstå huru +djupt hon saknade New-York för att bli hvad man säger »chum» med de +yngre tongifvande damerna i Washington. Hon anses emellertid intelligent +och har fått en förträfflig uppfostran. + +Mr. George B. Cortelyou, den nuvarande skattkammarsekreteraren, var +förut under någon tid postmaster-general och tillträdde sitt nuvarande +ämbete för ungefär halft annat år sedan. Han har haft lång träning för +sin ganska ovanliga politiska karriär. + +[Illustration: Skattkammaresekreteraren Mr Geo. B. Cortelyou (eft. +karrikatyr af Alb. Scott Cox).] + +Han började som stenograf i postdepartementet redan under presidenten +Clevelands tid och blef snart i samma egenskap anställd i dennes eget +privatkabinett. När Mc Kinley efterträdde Cleveland fick Cortelyou +behålla sin befattning. Hans stora duglighet förskaffade honom snart en +mera framstående ställning i privatkabinettet och när Mr. Kinley’s +privatsekreterare, på grund af sjuklighet drog sig tillbaka, +efterträddes han på denna fordrande post af den unge Cortelyou, som +sedan äfven som privatsekreterare kvarstannade hos presidenten Roosevelt +och på ett lysande sätt skötte republikanska partiets presidentkampanj +1904. + +Såsom sekreterare för handel och arbete ingick han i kabinettet, men +öfvergick snart till generalpostmästare-posten, som han dock äfven +lämnade för att i år tillträda sekreterarebefattningen för skattkammaren +(finansminister), på hvilken post han haft det ingalunda angenäma +värfvet att reda upp och förmildra senaste paniken på New-Yorks +fondbörs. Cortelyou har härför fått uppbära klander såväl från ena som +andra sidan och torde i själfva verket varit ganska oviss om den plan, +som skulle följas; det säges att det var Root, som gjorde slag i saken +genom att gifva den med affärsförhållandena i New-York mindre förtrogne +Cortelyou utförliga instruktioner. + +Nu säga Cortelyou’s motståndare, att han, som vid denna tid traktade +efter kandidatur till presidentskapet, gick finansmännens i New-York +ärenden för att senare få deras stöd under valkampanjen. Han är +emellertid ej längre presidentkandidat. Han ägnar nu sin stora +arbetsförmåga, sin energi och sin erkända skicklighet som organisatör +uteslutande åt sitt departement. + +Mr. Cortelyou ser mycket väl ut, är synnerligen putsad och korrekt klädd +samt är en modern, väl skolad ämbetsman. Han är känd att vara ytterst +förbehållsam och att ej gifva tillkänna sina planer förrän just när de +skola sättas i verket. + +I sitt familjelif är han den mest exemplariska äkta man. Han hvarken +röker eller förtär sprit. Hans hustru, som varit honom till stor hjälp +under hans ämbetsmannabana, är ej road af sällskapslifvet, hvarför man +äfven sällan ser dem ute i stora världen, och förresten är Cortelyou +ingalunda förmögen. Det är minsann icke med en lön på 12,000 dollars, om +man »lefver med» i Washingtons »society». De gifva sin obligatoriska +middag för presidenten samt se då och då några vänner det är allt. De +som känna dem närmare äro stora beundrare af dem och framställa deras +hemlif såsom idealiskt. Mr. Cortelyou har mycken musikalisk begåfning +och idkar pianospelning såsom en verklig artist. + +Den sympatiske, godmodige och af alla, vänner som fiender, högt aktade +Mr. William H. Taft är sedan 1904 sekreterare för krigsärendena, på +hvilken post han uträttat mer än många sina företrädare och gjort sig +världsberömd dels genom det framstående sätt hvarpå han såsom guvernör +organiserat Philippinerna, dels genom sitt kraftiga ingripande under +revolten på Cuba. + +Han är född 1857 i Cincinnati (Ohio); hans fader var under Grants tid +medlem af kabinettet. Taft studerade juridik, blef tidigt advokat, +senare domare, professor vid ett universitet i Västern, åter domare, +därpå guvernör på Philippinerna samt efterträdde Mr Root som sekreterare +för krigsärendena. Som extraordinarie ambassadör har han dessutom haft +särskilda uppdrag till påfven Leo XIII samt till Mikadon. + +[Illustration: Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft vid återkomsten från +sin senaste resa jorden rundt (efter teckning af Scar).] + +Hans politik om icke fullt så agressiv gent emot de stora +korporationerna är på det hela taget öfverensstämmande med presidenten +Roosevelts och torde Taft, i händelse han skulle bli vald till dennes +efterträdare också komma att fullfölja hans planer, särskildt med +afseende på armén och flottan, för hvilka Roosevelt, oaktadt sitt +nobelska fredspris, är lifligt intresserad. + +Taft är en outtröttlig ämbetsman; alltid bland de första i sitt +departement går han sist därifrån. Den kommande valkampanjen torde +emellertid komma att sätta hans arbetsförmåga på prof, ty om han också +har stora chancer har han många motståndare icke minst inom vissa +fraktioner af sitt eget parti, där Rooseveltska politiken, sådan den +tett sig under de senare åren ej i allo accepteras. + +Han kanske ej kan anses såsom en durkdrifven politiker, och är ej god +talare, men han är frisinnad, hederlig, har sundt omdöme, godt hjärta, +angenämt sätt samt är en mycket tilltalande personlighet, säger en +författare, som tillägger, att Taft är en af dessa personer, som gå +genom lifvet med en leende uppsyn, men som, när det behöfves, kunna +visa, att de ha stål i ryggraden. + +Presidenten Roosevelt lär en gång yttrat om Taft, att han, »under alla +omständigheter och hvad det än må kosta honom för personliga +uppoffringar, i främsta rummet gör sin plikt. För honom är det allmänna +bästa det förnämsta, hans privata intressen komma alltid att förbli +underordnade». Detta framgår äfven af en anekdot, som berättas om honom. +Han var domare med 6,000 dollars lön, då han af en lagfirma i New York +erbjöds 50,000 dollars om året, om han ville bli deras biträde. Han +afslog till deras stora förvåning emellertid anbudet sägande: +»Gentlemän, det finnes ting, som ha högre värde än pengar». + +[Illustration: Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft (efter fot.).] + +Det säges att det endast var motsträfvigt som Taft mottog +sekreterareskapet för krigsärendena, främst på grund af att han ansåg +sig behöfvas på Philippinerna, men äfven därföre att han, som icke äger +någon förmögenhet, ej trodde sig kunna lefva i Washington på +sekreterarelönen, som under första tiden endast var 8,000 dollars om +året. På sin hustrus och sina rika bröders enträgna uppmaningar gaf dock +den godmodige och tillmötesgående Mr. Taft slutligen med sig och ställde +sig till presidentens förfogande. + +I pressen förekomma litet emellan karrikatyrer af Taft framställande +honom såsom oerhördt fetlagd. Hans fetma, som är obestridlig, har dock +mycket öfverdrifvits. + + [Illustration: Mrs Taft (efter fot.).] + +Icke mindre populär än Mr. Taft är hans hustru, född Herron. Hon ser bra +ut, är begåfvad i olika riktningar, har mycken smak samt ett vinnande +okonstladt sätt, med få ord, hon är typisk för den fint bildade och väl +uppfostrade amerikanska kvinnan, sådan hon kanske ej är att finna i +Newports societé, men hvaraf man icke minst i Washington finner många. +Hon är framstående musikvän samt var länge president för en stor +konsertförening i sin hemort Cincinnati. + +Af de olika presidentkandidaternas fruar är Mrs Taft den som har de +mesta sympatierna. Man hoppas af henne, att hon skall återställa en del +af de under den nuvarande regimen indragna mottagningarna, ty hon är af +det slags människor, som anse att allmänheten har rätt till ett visst +undseende. De under Mrs Roosevelts tid upphörda, för hvem som helst +tillgängliga aftonmottagningarna samt äfvenledes de så omtyckta +söndagskvällsmottagningarna för damer, tror man därföre säkert skola +komma till heders igen, om Mrs Taft blir »the first lady of the land», +ty hon, som långa tider varit gäst i »Hvita huset» hos presidenten R. +Haye’s fru, som anses varit den briljantaste presidentska Washington +haft under nyare tider, har från dessa sina besök hos »onkel Rutherford» +de bästa traditioner. + +Tafts ha ej fört stort hus här, men naturligtvis ha de ej kunnat +undandraga sig att ganska ofta visa sig i stora världen. Äfvenledes ha +de sett en del folk på mottagningar samt middagar och man antar att +sekreteraren för krigsärendena haft sina bröder att tacka för rikliga +bidrag till de dyrbara vintersejourerna i Washington. + +Mrs Taft gör »les honneurs» i sitt med kinesiska, japanska och andra +mycket dyrbara orientaliska konstsaker rikt prydda hem, på ett sätt, som +tillvunnit henne allas hjärtan, och det torde ej vara för mycket sagdt, +om man påstår att inom den officiella världen i Washington finnes intet +äkta par, som mera allmänt än Mr och Mrs Taft lyckats förvärfva sig +sympatier. + +Af deras barn är dottern, Miss Helen Taft, ännu för ung att deltaga i +sällskapslifvet. + +Den alltid småleende Mr Charles J. Bonaparte, en sonson till Jerôme +Bonaparte, konungen af Westfalen, innehar sedan förra året posten som +Attorney-General, sedan han förut någon tid varit sekreterare för +flottan, där hans verksamhet kan anses vara lika med noll. + +Man väntade sig i det officiella Washingtonkretsar icke så litet af +Bonaparte, när han först kom hit, företrädd som han var af +lokalpatriotiskt rykte från sin hemort, Baltimore. + +Men länge fick man bida, innan Mr Bonaparte visade lifstecken och mera +aktivt ingrep mot trusterna; sedan emellertid pressen så att säga tagit +saken om hand, beslöt sig den nye Attorney-General för att med kraft +sätta i gång undersökningar och åtal; också har på sista tiden +justitiedepartementet utvecklat en viss energi i fullföljandet af den +Rooseveltska trustpolitiken, hvilket dock icke hindrar att Mr Bonaparte +ingalunda motsvarat de förväntningar man ställde på honom. + +Van att styra sin födelsestad, Baltimore, har han oaktadt sin skinande +uppsyn och sina artiga fraser, mycken auktoritet ja äfven stridslystnad, +och om han bestämt sig för att handla i en viss riktning, låter han icke +inverka på sig af någonting — möjligen af pressen. Hans konversation är +alltid intressant, han säger sina saker på olika sätt än alla andra, +individuellt och oefterhärmligt. Hans röst har något vekt, kvinnligt, +som först låter tillgjort, men i själfva verket ej är det. + +Personligen är han en mycket vänlig, godmodig man, ständigt leende, +gärna placerande ett skämt. + +Han anses rik, men den senaste krisen säges icke passerat förbi utan att +anställa åtskillig förödelse äfven i hans »bleckskrin». + +Personer med liflig inbillning tycka sig finna i Mr Bonapartes drag en +likhet med hans farfaders store broder, Napoleon I, men om också den +framskjutande höga pannan och den böjda näsan angifva den napoleonska +frändskapen, förtages detta intryck alldeles af den indragna hakan samt +mest af det småborgerliga minspelet. + +[Illustration: Attorney-general Mr Ch. J. Bonaparte (efter karrikatyr af +Vet i Harpers Weekly).] + +Hvarken Mr Bonaparte eller hans fru deltaga mycket i sällskapslifvet i +Washington och ha ej häller på allvar flyttat hit. De ha endast förhyrt +en mindre möblerad våning samt gifva sina större middagar och +mottagningar på något hotell. De vistas i öfrigt så mycket som möjligt, +alldeles för mycket säga somliga, i Baltimore, där de ha det mäst +förtjusande hem, eller på sin ståtliga villa utom staden, där de bruka +se mycket folk, och då det är en knapp timmes väg ha de ofta dit +inbjudit gäster från Washington. + +M:rs Bonaparte är född Ellen Channing Day. + +Mr Victor H. Metcalf, som under en kortare tid förestod arbets- och +handelsdepartementet, är sedan förra året sekreterare för flottan, i +hvilken funktion han just ej skurit lagrar. Han anses på denna liksom på +sin förra post endast som ett villigt redskap för utförande af +Roosevelts planer eller »policies» som det kallas här. + +[Illustration: Sekreteraren f. flottan Mr Vict. H. Metcalf (efter +karrikatyr af Vet i Harpers Weekly).] + +Han var under sex år medlem af »huset» och ansågs ha antagit +sekreterareskapet endast för att lättare erhålla ett mandat till senaten +från sin hemort, men den politik han påtvungits att följa torde grusat +dessa förhoppningar. En framstående politisk skriftställare, Mr Ch. W. +Thompson, skref för någon tid sedan om Metcalf: »I allmänhet hafva +sekreterarna ett föga händelserikt lif, de lämna sin tjänst obemärkta +och glömmas efter en vecka; ingenting återstår af dem utom ett dåligt +oljefärgsporträtt, som upphänges i deras ämbetslokal nogrant påskrifvet +med deras namn, på det att en glömsk allmänhet icke måtte få tillfälle +att utropa: Hvem sjutton är den där? Hvarje astrolog, som uppställt ett +sådant horoskop för Metcalf, skulle varit ursäktad». + +Mr Metcalf, som i San Francisko gjort sig en vacker förmögenhet såsom +advokat, är en mycket älskvärd man med utmärkta manér, särdeles korrekt +i sitt uppträdande. + +Hans fru, född Emily C. Nickolson, som är från Californien, anses vara +ett begåfvadt fruntimmer och har en behaglig apparition. I frågor +rörande sällskapslifvet är hon ett eko af Mrs Roosevelt och tager intet +steg i afseende på visiter eller bjudningar utan att rådföra sig med +»Hvita huset». + +Om Mr George v. Lengerke Meyer, den nye Postmaster-General är ej mycket +att säga. Han var business-man och har, efter att med tvifvelaktig +framgång uppehållit ambassadörsposterna i Rom och S:t Petersburg, af +presidenten kallats till sitt nuvarande ämbete förra året. Ännu har han +emellertid ej gjort mycket väsen af sig men anses dock vara en +framtidsman. Hans departement, som omorganiserats af Cortelyou och sedan +dess nästan uteslutande skötts af »first assistant» (expeditionschef) +Hitchcock, reder sig säkert Mr Meyer förutan. + +Han är en mycket bildad man, icke utan estetiska intressen samt talar +gärna om sina erfarenheter från vistelsen i olika europäiska +hufvudstäder. + +Mrs Meyer, född Alice Appleton, är en fulländad världsdam och har på +kort tid förvärfvat sig en utmärkt ställning i »society»; de tvänne +misserna Meyer äro måhända väl mycket impressionerade af hoflifvet i +Europa. De känna sig ännu ej hemmastadda i societén i Washington, där de +ej häller lyckats vinna större sympatier. + +[Illustration: Postmaster-general Mr Geo. v. L. Meyer (efter karrikatyr +af Alb. Scott Cox).] + +Sekreterare för inre angelägenheter är den unge Mr James R. Garfield, en +son till den 1884 mördade presidenten med detta namn. Han anses som +ovanligt framstående och har under den korta tid han förvaltat sitt +ämbete helt och hållet omorganiserat sitt departement. Han tyckes alltid +rufva på stora planer samt tar på sig en min, som kommer Eder att tänka +på inskriptionen å främre plattformen i spårvagnarna: »_Tala ej med +motormannen_». Säkert är emellertid, att han är mycket verksam, samt +icke utan äregirighet. Han är icke rädd för någon, låter icke imponera +på sig af hvem det vara må, känner bästa sättet att utföra hvad han +föresatt sig och när han börjat något är han omöjlig att hålla tillbaka. +Hans största fel torde vara att han synes tänka litet för högt om sig +själf och låter denna själfbelåtenhet alltför mycket skina igenom. + +Man förespår honom emellertid en lysande framtid inom administrationen, +såvida han icke föredrager att återgå till den mera lucrativa +advokatverksamheten. + +Mr Garfield hör till presidentens intima samt är ofta i hans sällskap på +ridturer samt nästan dagligen under våren hans medspelare på +tennisbanan. + +Hans trägna uppvaktning i »Hvita huset» har föranledt elaka tungor att +föreslå honom att där anskaffa en fällsäng, för de tillfällen, då han ej +kan slita sig från den executiva maktens närhet. + +Hans unga hustru, född Helen Newell, är en enkel, rättfram och sympatisk +person. Liksom Mrs Metcalf har hon helt och hållet underordnat sig Mrs +Roosevelt och tillhör den intima klick som kretsar kring »Hvita huset». + +De äga ingen förmögenhet och lefva ganska indraget. Man ser dem +emellertid gärna i societén, där båda ha många vänner. + +[Illustration: Jordbrukssekreteraren Mr J. Wilson (efter karrikatyr af +Vet i Harpers Weekly).] + +Gubben James Wilson, som i mer än 10 år förestått +jordbruksdepartementet, är i politiskt hänseende en relik från den +lincolnska æran så olik den moderna amerikanska typen af en konservativ +politiker som något kan vara. Politiker är han ej heller. Han har +emellertid under de snart elfva år han varit sekreterare för jordbruket +utvecklat det åt honom anförtrodda departementet till en institution, +som vunnit världsvidt erkännande och för den jordbrukande befolkningen i +Amerika varit af allra största betydelse. Detta departement inrättades +inte just därföre att man trodde, att det skulle vara till någon som +helst nytta, utan för att tillfredsställa de ostyriga farmare, som +nästan hotade att spränga det republikanska partiet i olika stater genom +att grunda en mäktig förening kallad »Farmers Alliance». + +De första jordbrukssekreterarna togo också sitt kall mera som ett skämt, +men icke så Wilson, som gjort institutionen till ett ämne för stolthet +åt sina landsmän. Det var han, som hade att taga itu med de stora +köttrusterna efter Upton Sinclair’s afslöjanden. + +Han är nu öfver 72 år gammal, men kry och obruten och om icke det +demokratiska partiet kommer till makten, sitter han nog kvar på sin post +till »dödagar». Han är änkling samt synes sällan i societén, men hans +ogifta dotter, som förestår hans hus, brukar ibland deltaga i +societélifvet och har sina vissa mottagningsdagar. + +Det sist inrättade departement, nämligen det för handel och arbete, har +till chef den förste jude, som någonsin suttit i kabinettet. Det är +förre sändebudet i Constantinopel Mr Oscar S. Straus, som till den +ansvarsfulla posten inkallats af presidenten, möjligen af politiska skäl +men säkerligen äfven på grund af mannens framstående egenskaper. + +Presidenten Cleveland, som insåg nödvändigheten af att hålla sig väl med +det ständigt växande judiska elementet inom demokratiska partiet, till +hvilket Straus då hörde, utnämnde honom till envoyé i Constantinopel, +hvilken post han senare äfven innehade under Mc Kinley. När Roosevelt +1904 uppställdes till kandidat för återval öfvergick Straus till det +republikanska partiet, hvilket för valets utgång i staten New York med +sin miljon judar var af största betydelse. + +Belöningen blef hans inkallande i kabinettet. Inom vissa kretsar har det +väckt mycken opposition, ty han var den förste jude, som innehaft en +plats i administrationen. Valet synes emellertid varit synnerligen +lyckligt och, så vidt man får döma af hans ännu knappast ettåriga +verksamhet som sekreterare, tyckes han med mycken kraft gripit sig an +med de stora frågor, som stå på dagordningen, bl. a. emigrationens +ledande till vissa distrikt. + +Han har varit jurist, grosshandlare samt, såsom förut nämnts, diplomat, +hvarunder han förvärfvat sig en omfattande erfarenhet, som gör honom +särskildt lämpad för sitt ämbete. Han besitter stor allmän bildning och +har utgifvit flere märkliga arbeten i nationalekonomi, historia m. m. + +Han är en ovanligt liten man och ser ytterst obetydlig ut, men hans ögon +lysa af intelligens, hans konversation är intressant och hans sätt +mycket vinnande. Man ser honom dock ganska sällan annat än på officiella +tillställningar och mottagningar. + +Mrs Straus, född Sarah Lavanburg, är liksom sin man sällan ute i den +stora världen. + + + + + ÅTTONDE BREFVET. + + Washington’s »inner set» och näst intill. + + +I ett föregående bref ha vi sett huru »society» i hufvudstaden är +sammansatt samt hvilka kvalifikationer man måste äga för att få räknas +till de olika kotterierna inom denna selekta krets. Vi skola därföre nu +så att säga rycka »the inner set» mera in på lifvet och i allra största +korthet lämna några intryck från de icke officiella kretsarna samt +omnämna några af de elegantaste och såsom tongifvande ansedda +salongernas innehafvarinnor. + +Husen i Washington äro synnerligen väl lämpade för mottagningar och +fester; särskildt äro de för en del hitflyttade miljonärsfamiljer +uppförda palatsen anordnade på ett sätt som göra dem till verkliga +mönster för trefnad, elegans och praktiska anordningar, på samma gång +som rummen äro ovanligt rymliga, gediget utstyrda och i allmänhet +måttfullt dekorerade. Hvad åter möbleringen beträffar är svårt att säga +detsamma. Den amerikanska möbeln är i allmänhet tung, öfverlastad, ännu +bärande prägeln af 1860- och 70-talens »osmak» samt i regel, rent ut +sagdt ful. Visserligen ser man i äldre, finare hem en del af dessa +smakfulla nu så moderna engelska möbler i Chippendale’s stil eller med +fina inläggningar från slutet af 1700-talet, men som sagdt oftast gör +den amerikanska salongen ett intryck af tyngd och stelhet, som dock +isynnerhet här i Washington på ett lyckligt sätt motväges af rikedomen +på blommor, som smeka ögat hvart det än vänder sig. Redan yttertrappan +är ofta en verklig parterr, tambur, trappor, salonger, ja den minsta vrå +har sin beskärda del af denna blomstertribut, som är Washington-damernas +stolthet. + +Möbleringen i de elegantare hemmen skiljer sig i öfrigt föga från hvad +ser i Europa och mottagningsrummen äro fyllda dessa numera i hvarje +elegant europeiskt hem oundvikliga förgyllda, brocadklädda rokokomöbler, +byråar, koketta »bonheurs du jour», »bergères» och »marquises» dock +vanligen i imitationer, samt bric-à-brac, mången gång af tvifvelaktigt +värde; däremot finner man icke sällan utmärkta målningar, alster af de +gamle mästarna. Man är bjuden på »afternoon tea» t. ex. hos Mrs Ralph C. +Johnson, i hvars salong man beundrar några af Reynold’s, Raeburn’s och +Gainsbourough’s finaste porträtt, när så värdinnan för Eder ut i +térummet, frågar hon Eder utan ostention, hvad Ni tycker om ett större +mansporträtt, stående på ett elegant staffli. Det är helt simpelt en +förstklassig Rembrandt, en tafla, som har sin plats i konsthistorien, +och som man blir både häpen och gladt öfverraskad att finna här. Sådana +små surpriser äro dock vanliga öfverallt i Amerika. + +Hvad som äfven ger den eleganta Washington-damens miljö ett alldeles +särskild behag är att man får ett intryck af att hon verkligen bor i +sina rum och ej endast vistas där, när hon har sin mottagning eller +bjudit främmande till middagen. Hela lifvet i de högre kretsarne är ju +här anlagdt på umgänge, ej under då att hemmen också antagit denna +prägel af sällskaplighet och intimitet, som äro så karakteristiska för +societélifvet i den federativa hufvudstaden. + +Ett af de förnämligaste hemmen i Washington är den rymliga villa, där +Mrs John Hay, den berömde statsmannens änka, tager emot ett fåtal intima +vänner, men hvars tröskel sedan Mr Hay’s död endast ytterst sällan +öfverskrides af representanter för det mera bullrande sällskapslifvet +och är alldeles otillgänglig för »climbers», d. v. s. personer, som +försöka att »krafla sig med». + +Mrs Hay är mycket rik; hennes fader, Mr Stone från Cleveland i Ohio, +grundlade sin förmögenhet hufvudsakligen genom jordköp. Det är +emellertid ej hennes förmögenhet, som gifvit henne den utomordentliga +ställning hon intager i Washington. Hon är nämligen en högt bildad +kvinna intresserad för konst, litteratur och musik, en kvinna som +dessutom under mannens långa tjänstetid som »secretary of state» +(utrikesminister) och ambassadör i London förvärfvat sig en världsvana +och en förbindlighet i uppträdande, som man sällan finner till och med i +de högsta kretsar i Europa. + +Det är i öfrigt ganska intressant att konstatera huru många charmanta +damer man möter här i sällskapslifvet. Rikedom, oberoende och +själfständighet ha redan i ungdomen gifvit den fina amerikanskan något +af denna otvungenhet och säkerhet i uppträdande, som af ålder varit +karakteriska för damerna i gamla världens högaristokrati, hvilkas +ansiktsdrag ofta återspegla själfkänsla och välvillig nedlåtenhet, men +sakna den af smärre hushållsbekymmer och undergifvenhet ofta nog +nedtyngda europeiska genomsnittskvinnans småborgerliga uttryckslöshet. +När så tillkommer att amerikanskan ända in i sin ålders sena höst icke +upphör att kläda sig med raffinement och att göra toiletten till ett +verkligt studium, är det endast helt naturligt att här utvecklats en +typ, som kommer »la grande dame» mycket nära. Det är endast skada för +amerikanskorna, att denna högst charmanta företeelse endast sällan +kommer öfver till Europa, där den helt visst väsentligen skulle uppväga +det ogynsamma intryck, som vissa framfusiga och påflugna yngre +yankeedamer gjort i de högre kretsarna i Europas hufvudstäder. + +En sådan charmant äldre dam är Mrs Hay och hennes hem har på samma gång +en prägel af gammaldags hemtrefnad och gedigen lyx, men till societéns +stora sorg är det numera nästan endast för större familjefester som Mrs +Hay öppnar sina salonger. Mrs Hay synes så att säga aldrig ute i stora +världen och har exempelvis sedan mannens död ej visat sig på +presidentens officiella mottagningar, men privat tillhör hon den +intimaste umgängeskretsen i det »Hvita huset» och icke sällan mottager +hon besök såväl af presidenten som af Mrs Roosevelt, en ära som hon +delar med endast helt få utvalda. Någon ledande ställning i det moderna +Washingtons sällskapslif intager hon således ej numera, men endast +känslan af att hon finnes där och bebor sin präktiga, midt emot »Hvita +huset» belägna villa bidrager indirekt att förläna glans åt »society». + +Mrs Hay har en son och tvenne gifta döttrar Mrs Payne Whitney och Mrs +James W. Wadsworth. + +Mrs Levi Z. Leiter är en annan rik änka, men till skillnad från Mrs Hay +har hon ej utan åtskilliga svårigheter lyckats eröfra den ställning inom +den mest exklusiva klicken, som hon nu obestridligen intager. Hennes man +var kompanjon med den omätligt rike Marshall Field i Chicago och om icke +så rik som denne, lämnade han dock en ansenlig förmögenhet. Mrs Leiter +är en kvinna med energi och starkt utprägladt begär att, som man säger +»flyta ofvanpå». Efter mer eller mindre lyckade försök att »komma med» i +Europas högre kretsar slog familjen sig ned i Washington, där dock Mrs +Leiter i början mottogs temligen kyligt. Genom träget arbete och genom +att ej låta nedslå sig af motgången är hon nu utan tvifvel en af de +ledande i Washingtons »inner set». Till hennes slutliga framgång har +naturligtvis i hög grad bidragit tvenne af döttrarnas lysande giften +inom den brittiska högaristokratien. Den äldsta, för ett år sedan +aflidna dottern, Mary Victoria, blef gift med den bekante lord Curzon, +vice-konungen i Indien och den tredje, Daisy, är grefvinna af Suffolk. +Äfven den andra dottern, Nancy, är gift i England med en obetitlad ehuru +högättad engelsman majoren Colin P. Campbell. + +Detta var emellertid nog för att, först på glänt och sedan på vid +gafvel, för Leiterska familjen öppna förut obevekligt stängda dörrar. +Mrs Leiter, som i år gifvit flera lysande fester, särskildt med +anledning af sonen Josef Leiters förlofning, bebor sitt eget vid +Dupont-platsen belägna präktiga palats, som utgör ett af den vackra +platsens förnämsta prydnader. På spe kallas hon »the Duchess of Dupont +cercle». + +Icke mindre ståtligt är Mrs Townsends omfångsrika hotell vid +Massachusettsavenyen, innehållande som det säges öfver etthundra rum. +Mrs Townsend är äfven änka samt mycket rik och har en dotter, Miss +Mathilde Townsend, som nyligen uppgifvits vara förlofvad med den unge +härtigen af Alba, som dock, då hemgiften icke var mer än en miljon +francs om året, lär ha afbrutit underhandlingarna. Hon ser mycket folk +och hennes fester anses höra till de mest fulländade, som gifvas i +Washington. Dottern intager en ledande ställning inom Washingtons +kvinliga »jeunesse dorée», dit äfven räknas den vackra Miss Fredrica +Morgan, som gjorde en så lysande debut i sällskapslifvet under förra +säsongen. + + [Illustration: Miss Mathilde Townsend (efter fot.).] + +Bland tongifvande änkefruar är äfven Mrs James Mc Millan, en af de mera +framstående; hennes man, mångmiljonär, var senator från Michigan samt en +mycket bemärkt personlighet. + +Till samma klass af rika änkor höra: Mrs Garret Q. Hobart, Mrs Mark +Hanna, Mrs Philip Sheridan, Mrs Nicolas Fish, Mrs Rob. R. Hitt samt Mrs +George Pullman, änka efter bekante konstruktören af de berömda +järnvägsvagnarna, som bära hans namn. + +En miljonärsfamilj, som under senare år intagit en viss ställning är den +Walsh’ska. Mr Walsh som gjort sig en stor förmögenhet genom lyckade +spekulationer, har åt sig låtit uppföra ett vackert palats, hvilket med +skäl anses såsom ett af de prydligaste af de många kostbara enskilda +bostäder man under senare tiden sett växa upp i den fashionabla delen af +Washington. Fullt accepterad i den innersta kretsen är dock ej familjen +Walsh, men som de äro oerhördt rika och då det särskildt i år varit +ganska ondt om större fester har societén varit ganska nådig mot dem och +t. o. m. visat glömska af de skandalösa uppträden, som kännetecknade en +af dem för ett par år sedan gifven fest, där på morgonsidan salongerna +sägas mera liknat en »bar» i New York än ett samlingsrum för eliten af +hufvudstadens societé. + + [Illustration: Miss Fredrica Morgan (eft. fot.)] + +Ett ungt par som under senare år vunnit mycket insteg i societén är Mr +och M:rs Larz Anderson, hvilkas förmögenhet räknas i miljoner. De ha ett +af de vackraste husen i Washington och utöfva storartad gästfrihet. Mrs +Anderson är mycket elegant och har mycken smak, hvarpå hennes toiletter +och hennes charmanta med konstsaker och antikviteter uppfyllda hem bära +vittne. Oaktadt den succé de kunnat glädja sig åt, säges det dock att de +icke ogärna skulle hyra ut sitt italienska palats vid Massachusetts +avenue och slå sig ned i Boston, Mrs Andersons hemort. Det lär +tillochmed varit tal om att huset skulle förhyras för tyska ambassadens +räkning. + +Mr Anderson, hvars namn tyder på svenskt ursprung, hade själf ingen +nämnvärd förmögenhet, då han gifte sig med den unga Miss Perkins, som +var mycket rik genom arf från sin morfar M:r Weld. De stå i +släktskapsförhållande till presidenten Roosevelts svärson Mr Longworth, +hvars moder är syster till Mr Andersons mor. Under vår-säsongen bruka de +med en skara gäster göra utflykter på sin magnifika jakt. Skulle de +besluta sig för att afflytta från Washington, komma de helt säkert att +lifligt saknas i »the inner set» där Mrs Anderson intager en ledande +ställning. + +Ett alldeles särskildt och i viss mån enastående rum i societén intages +af de tre misserna Patten, hvars vackra hus vid Massachusetts avenue +fått namnet »Irländska legationen» eller rättare, sedan några år, +»Irländska ambassaden» på grund af misserna Pattens ihärdiga +ansträngningar att hålla sig väl med allt hvad diplomater heter och +spela rådgifvare för nykomlingar. + +Dessa systrar, Mary, Nellie och Josephine äro af låg irländsk extraction +men i besittning af ganska stor förmögenhet ha de lyckats att få insteg +i den diplomatiska klicken utan att egentligen äga några +förutsättningar. Under lord Pauncefoot’s och franske ambassadören +Cambon’s vistelse här gjorde misserna, som fransmännen säga, »la pluie +et le beau temps» inom diplomatkretsarna, men sedan såväl Lady Herbert +som senare madame Jusserand nekat att konsultera Miss Mary Patten har +deras stjärna varit något i sjunkande. Tvenne andra systrar är gifta, +däraf en med general Corbin, som haft åtskilligt obytt med presidenten +Roosevelt. Misserna Patten voro ej heller inbjudna till Miss Alice +Roosevelts bröllop, när hon 1906 gifte sig med Mr Longworth. + +Deras vid Massachusetts-avenyen belägna hus var en af de första mera +betydande privata villorna i stadens nuvarande finaste kvarter och anses +det, att de just tack vare denna sin magnifika bostad lyckades draga +till sig vissa tongifvande diplomater. Till den finfinaste klickens +helgedom ha de dock ännu ej lyckats få tillträde. Miss Mary Patten har +haft många giftermålsanbud, men tyckes ännu ej kunnat bestämma sig. Man +talade förra året mycket om danske ministern, kammarherre Brun såsom en +af hennes lifligare beundrare. Går herr Brun till London som minister, +kanske Miss Patten nappar på kroken. + +Mr och Mrs Perry Belmont af den inom den högre finansen så bekanta +newyorkfamiljen hitflyttade för några år sedan och åstadkommo en verklig +uppståndelse inom societén, som så att säga delades i tvenne fiendtliga +läger, åtminstone för så vidt det gäller Belmonts accepterande eller ej. +Striden, som i år något lagt sig, fortfar dock ännu. + +Mrs Belmont, född Jessie Robbins, dotter af en rik droghandlande från +Brooklyn, är skild från sin första man, Mr J. Sloane, och detta är +åtminstone den synliga orsaken till att en stor del af societén nekat +att taga emot henne. Särskildt har fru Roosevelt och hennes intimare +krets visat sig obevekliga; sålunda ha Belmonts ännu ej vunnit tillträde +till mottagningarna i »Hvita huset». Mr Belmont har varit medlem af +kongressen samt en kort tid minister i Spanien. Han, som tillhör det +demokratiska partiet, är redan därigenom icke egentligen »persona +grata», oaktadt han var en bemärkt personlighet långt innan presidenten +Roosevelt började komma upp på den politiska horisonten. + +En bland de mest lysande fester, som gifvits i Washington under senare +år var den mycket omtalade musikaliska soiré, som Belmonts anordnade +under deras första säsong i hufvudstaden, då Caruso mot ett fabulöst +arvode efterskrifvits från New York. Supén serverades på den präktiga +silfverservis, som Belmont’s morfader, den bekante kommendören Perry, +erhöll i present, sedan han undertecknat det första handelsfördraget med +det dittills för utländsk handel otillgängliga Japan. Vid denna fest +lyste den officiella världen med sin frånvaro och utom diplomater voro +endast helt få af de »inner set» tillstädes. + +Belmonts ha emellertid ej nedlagt vapnen och äro på god väg eröfra sig +en utmärkt ställning i Washington, där de vid New Hampshire-avenyen just +nyss åt sig låtit uppföra ett verkligt palats, som säkerligen kommer att +bli en medelpunkt för nästa säsongs sällskapslif. + +Mr och Mrs George W. Vanderbilt, ett ungt miljonärspar af den bekanta +newyork-familjen ha visserligen under de tvenne senaste säsongerna sett +en del folk i sin förhyrda bostad, men de stora förhoppningar på lysande +fester i deras hem, som societén gjorde sig, vid ryktet om deras +flyttning till Washington ha ej förverkligats, ty Vanderbilts se hellre +sina vänner på sitt i N. Carolina belägna magnifika slott Biltmore, en +possession värdig en engelsk härtig, där de ofta bruka att samla kring +sig en lysande skara af nöjessökare från Washingtons och New Yorks mest +selekta kretsar. + +Bland andra damer, som äro framstående inom societén må nämnas Mrs James +Pinchot, Mrs Jos. Hobson, Mrs Thom. Nelson Page, hvilken senare varit +mycket verksam i fråga om att motarbeta Mrs Perry Belmont, samt Mrs Mc +Clean, hvars intressanta italienska palats i Sienastil är en af +Washingtons arkitektoniska sevärdheter. + +Kongressledamöter med fruar synas icke särdeles mycket i »the inner +set». Endast ett tiotal senatorsfamiljer och kanske blott hälften så +många från representanthuset bruka, utom vid middagsbjudningar och på +större mottagningar, deltaga det mera selekta sällskapslifvet. + +Senator Henry C. Lodge, från Massachusetts, en fint bildad man och +framstående skriftställare samt hans charmanta fru ha ett vackert hem +vid Massachusettsavenyen, där de samla kring sig en krets af vänner ur +de finaste kretsarna såväl af »the inner set» som af den politiska och +den litterärt intresserade världen. De ha kanske den enda salong som kan +göra anspråk på att kallas ett politiskt-litterärt centrum. Alla frågor +af vikt så väl politiska som sociala äro redan i sitt allra första skede +diskuterade där. Familjen står på en mycket intim fot med presidentens +och Mr Lodge säges vara den ende, som tilltalar presidenten med +förnamnet Theodor, ty om Roosevelt annars omtalas endast som »Teddy», +aktar man sig noga att säga det i hans närvaro. + +[Illustration: Senator Henry C. Lodge (eft. karrikatyr i tidningen +»World»).] + +Senator Chauncey M. Depew, som anses representera det Vanderbiltska +intresset inom kongressen, är nyligen omgift och har jämte sin unga fru, +född May Palmer, utan att fullständigt lyckas, sökt komma in i »the +inner set». De bebo ett af de finaste hus, som finnas att hyra i +Washington, det s. k. »Corcoran-huset», som af gammalt ansetts så +förnämligt, att det nästan förlänar ett slags adelskap åt den som bebor +det. Det oaktadt har det dock visat sig, att senator och Mrs Depew, som +visserligen förmått corps diplomatique att tämligen allmänt hedra deras +fester med sin närvaro, ej i öfrigt haft den framgång de eftersträfvat. + +[Illustration: Senator Chauncey M. Depew (eft. karrikatyr i tidningen +»New York Journal»).] + +En annan senator, som, om icke så gammal som Depew, dock icke längre är +ung, men efter tjugoårigt änkestånd gift sig med en helt ung dame, +Josephine Boardman, är förre guvernören i Massachusetts, nuvarande +senatorn Winthrop M. Crane. Han är en betydande figur i senaten och har +omtalats såsom blifvande vise president. Mrs Crane, som före sitt +äktenskap var intim väninna med Daisy Leiter, nu grefvinnan af Suffolk, +blef genast efter sitt inträde i societén såsom gift medelpunkten i de +gladare senatorskretsarna och skulle helt säkert med allmän +tillfredsställelse hälsas såsom vise presidentska. + +Bland senatorsfamiljer, som länge varit betydande inom Washingtons +sällskapslif och isynnerhet i år hört till de mest omtalade är den +Elkinska, då ju miss Catherine Elkins uppgifvits vara utsedd till brud +åt den unge härtigen af Abruzzerna. Man skulle kunna fylla volymer med +allt det prat, som denna förbindelse framkallat, och den +hemlighetsfullhet, som omgifvit dels prinsens besök här, dels +underhandlingarna, ha i månader satt såväl onda som goda tungor i +rörelse. + +[Illustration: Senator Winthrope M. Crane (efter originalteckning af +X).] + +Miss Elkins är, utan att vara en skönhet, en mycket behaglig ung dame +med utprägladt intresse för sport och är en lika djärf som skicklig +ryttarinna, som vunnit många pris vid de här så talrika +hästutställningarna. Hon blir säkert en prydnad för det annars för sina +skönheter så bekanta italienska hofvet, vare sig hon nu som kunglig +prinsessa eller som morganatisk gemål kommer att göra sitt inträde i +Qvirinalen. + + [Illustration: Miss Catherine Elkins (efter fot.).] + +Senator Stephen B. Elkins anses vara ganska rik, ehuru hans förmögenhet +säges undergått en betydande reduktion i den senaste krisen. Han är +senator för W. Virginia samt intager en framstående ställning i senaten. +Han har flere barn dels i ett föregåande gifte, dels med sin nuvarande +fru, som är dotter till den åttiårige f. d. senatorn Henry Gassaway +Davis, hvars förmögenhet, lågt räknadt, anses öfverstiga 30 miljoner +dollars. Gubben Davis är en hedersman af gamla stammen, som från +järnvägskonduktör bragt sig upp till den framstående och högt ansedda +ställning han nu intager. Han var 1904 demokraternas kandidat till +vicepresident. + +[Illustration: Senator Stephen B. Elkins (eft. teckn. af Berryman i +tidningen »Star»).] + +[Illustration: Ex-senator Henry G. Davis (efter originalteckning af X).] + +Bland de inom societén synliga medlemmarnas af representanthuset fruar, +är ingen mera känd än Mrs Alice Longworth, »kronprinsessan» som vissa +tidningar envisas att kalla henne, på samma gång som Mr Longworth +tilldelas titeln af »kronprins». Alltsedan presidenten Roosevelts dotter +presenterades i stora världen har hon helt naturligt varit en +centralfigur i de kretsar eller kotterier, där hon rört sig. Detta +säkerligen i viss mån beroende på hennes säregna ställning till det +»Hvita huset,» från hvars inflytande hon dock nu alldeles emanciperat +sig, men äfven till följd af hennes glada och hurtiga sätt, hennes goda +humör och framförallt den mer än vanligt utmärkta uppfostran hon +åtnjutit, och som gör henne till högst intressant personlighet. Hon har +aldrig kunnat anses såsom vacker, men besitter mycken charm och är icke +utan kvickhet och fyndighet samt äger noggrann kännedom om sättet att +behaga. Hennes något fria sätt och sinne för skämtsamma puts ha dock +skaffat henne ovänner, men då hon onekligen är originell och, ehuru ej +ointresserad för politiken, aldrig lånat sig till intriger, har hon å +andra sidan förvärfvat sin en stor vänkrets, som säkerligen med saknad +skulle se henne lämna Washington för att i egenskap af ambassadris +åtfölja »gemålen,» till den af honom, såsom det påstås, eftersträfvade +ambassadörsposten i Japan. Man talade redan i vinter mycket om att Mr +Longworth skulle efterträda Mr Tower som ambassadör i Berlin, men ehuru +rätt förmögen ansågs dock presidentens måg, åtminstone så länge modern +lefver, icke kunna disponera tillräcklig inkomst för att på ett värdigt +sätt uppehålla Tower’s traditioner af obegränsad gästfrihet inom +societén i Spreestaden. + +[Illustration: Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (eft. fot.).] + +Mrs Longworth har vissa pretentioner på att vara mycket elegant, men +hennes toiletter utmärka sig just för hvarken raffinement eller smak. +Alltid litet öfverdrifvet, litet för »voyant», men icke utan en viss +originalitet. Hon har kreerat en blå färg kallad »blue Alice» och man +ser henne ofta i blått af olika nyanser. Nyligen kunde man få se henne +på promenaden med ljusblå knäppkängor. En fin dam i Europa skulle ej +finna det distingeradt, men i Amerika, där man alltid söker att få +klädning, hatt, kappa, skodon, strumpor o. s. v. »to match», väckte det +ej vidare uppseende. + +[Illustration: Mrs Alice Longworth, född Roosevelt (efter karrikatyr af +Cappiello).] + +Mr Longworth är en begåfvad musiker och det longworthska hemmet är +medelpunkten för det musikaliska elementet inom hufvudstadens +societélif. Han hör till eleganterna i representanthuset, hvars koryféer +i allmänhet icke kunna beskyllas för att i någon högre grad skatta åt +det yttre. Huruvida Mr Longworth kommer att eftersträfva återval i höst +torde vara osäkert, men som han icke är utan ärelystnad, har han nog +ännu ej sagt sitt sista ord, allrahelst han sannolikt i en icke allt för +aflägsen framtid kan pretendera ett mandat till senaten från sin hemort +Ohio, där han är en framstående advokat. + +Washington så att säga hvimlar af generaler och amiraler. Der finnes +minst 100 stycken sådana, af hvilka en del med sina familjer deltaga i +sällskapslifvet, äfven i »the inner set», men egentligen har det +militära elementet bildat en klick för sig. En bland de mest betydande +och på samma gång i alla kretsar gärna sedda militärerna i hufvudstaden +är den från senaste kriget med Spanien så bekante amiralen Dewey, hvars +familj intager en bemärkt ställning i »society». Att amiralen till sin +ganska exentriska unga fru skänkte det honom genom nationalsubskription +öfverlämnade huset i Washington väckte på sin tid både förvåning och +förtrytelse, men denna omständighet synes alls icke inverkat på de +tongifvande washingtonkretsarnas sympatier för honom, ty dessa äger han +i alldeles ovanlig grad. + + [Illustration: Amiralen af flottan George Dewey (e. fot.).] + +General Draper, som varit ambassadör i Rom, och Mrs Draper tillhöra +likaledes de familjer, som gifva éklat åt »the inner set», till hvars +mera bemärkta medlemmar de räknas, allrahelst deras stora förmögenhet +sätter dem i stånd att se mycket folk. + +Egentligen borde man bland den mångfald intressanta och på de olika +områden framstående personer, som röra sig i Washingtons fashionabla +kretsar omnämna ännu en hel del andra jämte dem, som nu passerat revy, +men då här ingalunda varit meningen att uppställa en medtäflare till det +under semi officiell redaktion utgifna »social register» må här sättas +punkt i tanke att nykomlingen, som ögnar igenom de nu anförda namnen i +någon mån känner sig hemmastadd vid sina första visiter i Washingtons +salonger. + + + + + NIONDE BREFVET. + + Hur Amerika styres.[4] + + +Man måste vara amerikan för att förstå sig på och uppskatta den +amerikanska politiken, ty den företer verkligen sådana irrgångar, +innebär så många motsägelser och är på det hela så föga intressant, +åtminstone i dess nuvarande färglösa skick, att en främling icke utan +alldeles speciella förutsättningar kan afvinna den något egentligt +intresse. Fruntimren, utom i ytterst få fall, syssla ej med politik i +egentlig bemärkelse, men som allting här användes att befordra politiska +syften ha naturligtvis politiker af olika färg slagit mynt af kvinnans +verksamhet i välgörenhetens, religionens och antirusdrycks-agitationens +tjänst. Kvinnorna utöfva därföre indirekt ett icke obetydligt inflytande +på det politiska lifvet, men för sina egna politiska s. k. rättigheter +ha de i allmänhet endast föga smak, isynnerhet är detta fallet med +damerna i det högre sällskapslifvet. I några stater äga ock kvinnorna +redan rösträtt. + +[Illustration: Senator William B. Allison (efter originalteckning af +X).] + +Politik, sådan den gestaltar sig i Amerika, företer redan för det +manliga släktet icke så litet af ett mysterium och för kvinnorna är den +helt enkelt obegriplig. Man skulle lika gärna kunna begära att +fruntimren vore experter i krigstaktik som att de skulle vara mäktiga +att förstå sig på den invecklade fråga, som amerikanerna ge det lysande +namnet »politics». Till största delen är politiken i händerna på +personer, som icke just äro kända för förfining och idkas hufvudsakligen +i en omgifning, som har allt annat än salongernas atmosfer. Politik och +societé i Amerika, utom i en mycket ringa grad i Washington, säger en +författare i »Harper’s Weekly», gå icke hand i hand. + +Om Mrs Longworth, presidentens dotter, i år varit en mer än vanligt +flitig gäst på läktarna under kongressens sammanträden, torde man, utan +att vilja vara elak, däri snarare se en önskan att synas intresserad för +mannens karriär än ett verkligt intresse för politiska frågor. + +[Illustration: Senator Robert M. Lafollette (efter karrikatyr af Alb. +Scott Cox).] + +Man hör i allmänhet ej talas om mer än tvenne politiska partier. Dessa +äro det republikanska och det demokratiska, d. v. s. de mera +konservativa och de s. k. frisinnade. Frågar man någon på samvete +hvaruti skillnaden mellan dessa partiers program egentligen består, får +man ofta till svar: »Det ena sitter vid makten och det andra vill komma +dit.» + +Det är just detta förhållande, som gör den amerikanska inrikespolitiken +så intresselös, ty ingenstädes har politiken såsom här i Amerika blifvit +ett rof för yrkespolitiker af ofta nog ytterst tvifvelaktig halt. + +Det republikanska partiet är protektionistiskt samt negervänligt, det +demokratiska som till stor del har sina tillskyndare i sydstaterna, +håller däremot på en moderat frihandel, men vill ej gifva negrerna full +likställighet med öfriga medborgare samt är mot kolonipolitiken. I +öfrigt kan man säga att de båda partierna endast strida om makten, som +medför rätten att tillsätta tusentals väl aflönade statsämbeten, hvilkas +innehafvare naturligtvis måste vara renhåriga, pålitliga medlemmar af +partiet och vid alla tillfällen arbeta i dess intressen. + +[Illustration: Senator Charles Curtis (efter originalteckning af X).] + +Republikanerna tro alltjämt att de äro sannskyldiga republikaner och +likaså äro demokraterna öfvertygade att de, och endast de, äro +representanter för sann demokrati. Detta är emellertid endast en +illusion, ty båda partierna ha gjort så många konsessioner åt hvarandra, +voterat tillsammans i så många frågor, att man i själfva verket har +svårt att leta ut ett begränsadt program för det ena eller andra +partiet. Presidenten Roosevelt har alltid tillhört det republikanska +partiet, till hvars främsta förmågor han med allt skäl räknas, men hans +nuvarande politik och den »platform» han med sin energi vill påtvinga +sina partivänner äro i själfva verket mycket aflägsna från de gamla +republikanska idealen. I mer än ett hänseende har han hämtat sina +inspirationer från demokraterna, ja t. o. m. från det i Amerika ännu +jämförelsevis obetydliga socialistpartiet. + +[Illustration: Senator Josef B. Foraker (eft. karrik. af Alb. Scott +Cox).] + +Att denna sakernas ordning ofördelaktigt inverkat på det politiska +lifvet är tämligen tydligt, då ju brytningar och strid äro de förnämsta +botemedlen mot politisk ofruktsamhet. Den nuvarande färglösheten inom de +ledande partiernas politik kommer endast att bereda vägen för +socialisterna, som, om också deras idéer ännu haft föga framgång här i +landet, dock uppträda med ett skarpt begränsadt program, för hvars +genomförande de offra allt utan att kompromissa och köpslå med +motståndarna, en taktik som alltid imponerar. + +[Illustration: Senator Francis E. Warren (efter teckning af Berryman i +»Washington Star»).] + +Partiorganisationen är i Amerika idealisk från partisynpunkt sedt, men +ju starkare organisationen är, desto mindre har naturligtvis individen +att säga och talet om politisk frihet blir här endast ett tomt ord, ty +hvarje man lyder endast order och ordern kommer från ett fåtal tränade +politiker, som sköta det hela och emot hvilkas ukaser det icke lönar sig +att strida. + +Liknande organisation återfinnes ju äfven i andra länders politiska +partier, men ingenstädes torde de personliga fördelarna af det ena eller +andra partiets seger vara så påtagliga som här, där politiken skötes +affärsmässigt och strängt taget också betraktas som affär. + +För de människor, som bekymra sig om politiken ställer sig frågan så: +»Hvilka personliga fördelar kan jag ha genom att rösta så eller så?» +Sedan saken noga öfvervägts går man till valurnan väntande i en eller +annan form sin belöning. Hvarje man, som före valen inregistrerats i +partiet är af kretsstyrelserna noga bevakad och skulle han ej rösta i +önskad riktning, kan han vara säker om att ej få vara med om delningen +af den stora politiska tårtan, som varit hela kampanjens egentliga +föremål. + +[Illustration: Senat. Sim. Guggenheim (efter originalteckning af X).] + +Detta hindrar likväl ej att ju mera man studerar den år 1789 antagna +amerikanska federativa konstitutionen, måste man ur många synpunkter +beundra den på samma gång som man icke kan underlåta, att anse att den, +som ursprungligen var afsedd för omkring tre miljoner individer, är +föråldrad och icke mera tillfyllest för en stor nation af nittio +miljoner invånare, representerande de mest olika raser och intressen. + +Att här i detalj redogöra för det politiska maskineriet inom Förenta +staterna är ingalunda meningen, men då man på andra sidan Atlanten så +litet känner till huru den stora republiken styres, må i allra största +korthet några ord ägnas däråt. + +Den nordamerikanska federativa republiken består af 46 olika genom en +gemensam konstitution förenade republiker samt diverse kolonier och +territorier. + +[Illustration: Senator A. Hemmenway (eft. teckn. af Berryman i »Wash. +Star»).] + +Dessa stater ha sina egna konstitutioner, sina egna lagar, sina +riksdagar (»legislatures») och sina presidenter eller som de kallas +guvernörer. Riksdagen i staterna består af tvenne kamrar eller »hus», +ett öfre, senaten, vald för 2 år, och ett nedre, »the assembly», vald +för 1 år. Kamrarna syssla med statens alla inre angelägenheter, stifta +lagar, anslå medel till statens utgifter o. s. v. + +Guvernörerna, som väljas genom allmänna val för tvenne år, äro utrustade +med ganska stor makt och kunna genom veto i viss mån fördröja +verkställandet af lagar, som antagits af »the legislature». + +Hvarje gång ett parti blifvit slaget och majoriteten öfvergått till +motpartiet göres »rent hus» bland statsämbetsmännen, och pålitliga +partimedlemmar insättas på de flesta poster, i enlighet med bruket inom +den federativa administrationen. + +[Illustration: Senator Augustus O. Bacon (eft. teckn. af Berryman i +Wash. »Star»).] + +De särskilda staternas förhållande till utlandet är helt och hållet +öfverlämnadt till den federativa regeringen att ombestyra, likaså allt +rörande post, tullväsen, patenträtt, m. m. + +Allmän rösträtt är införd öfver allt, men i de olika staterna äro +betingelserna för utöfvande däraf icke desamma. I vissa stater t. ex. +har man gjort åtskilliga inskränkningar, afseende att utestänga negrerna +från rösträtt, och talet om politisk likställighet där är helt enkelt +alldeles missvisande. Kvinnorna äga i fyra stater allmän rösträtt, men +intresset för införande däraf i öfriga stater har visat sig ringa och +torde ännu länge komma höra till de fromma önskningarna. + +[Illustration: Senator Nathan B. Scott (efter originalteckning af X).] + +I Washington hör man emellertid föga talas om hvad som sker i de +särskilda staternas politiska kretsar och det är endast vid +valperioderna, som ett mera lifligt intresse för dithörande ting gör sig +gällande, dock anknyter sig intresset mest till guvernörsvalen, så +mycket mera som invånarne i Columbiadistriktet, där hufvudstaden är +belägen, icke äga rösträtt och själfva staden Washingtons angelägenheter +handhafvas af kongressen, som ju väljes af hela landet. + +Nu några ord till belysande af själfva den stora federativa republikens +styrelseform. + +Makten är fördelad mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen. + +President och vice president väljas genom elektorer hvart fjärde år för +en period af fyra år. Elektorerna väljas inom de olika staterna, efter +växlande regler, till lika stort antal som hvarje stats senatorer och +representanter i kongressen, men hvarken senatorer, representanter eller +förtroendeämbetsmän kunna därtill utses. + +[Illustration: Repr. B. Grubb Humphreys (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Till president kan ingen väljas, som ej uppnått 35 års ålder eller är +infödd medborgare af Förenta staterna. Hans makt är i själfva verket +mycket stor och hans inflytande i viss mån betydligt större än en +konstitutionell regents. I krigstider kan han t. o. m. uppträda med en +diktators oinskränkta myndighet. Hans rätt att genom »messages» eller +skrifvelser till kongressen yttra sig utan någon som helst reserv öfver +frågor, som ligga honom om hjärtat, öfverträffar vida icke blott t. ex. +presidentens i Frankrike utan äfven själfva ryske czarens, hvilka +nödvändigtvis måste uppträda mycket hofsamt, bundna som de äro af +konstitutionerna och därföre öfverlämna det mera direkta ingripandet i +politiken åt sina statsministrar eller konseljpresidenter. Förut har +påvisats att presidenten så att säga utom sin funktion som president +äfven är sin egen premierminister och att departementscheferna äro att +anse såsom hans privata sekreterare. + +[Illustration: Repr. H. R. Burton (eft. teckning af Berryman i +Washington »Star»).] + +Presidenten kan genom veto döda hvarje af kongressen antagen »bill», +åtminstone för en viss tid, men måste i sådant fall återsända det af +honom icke sanktionerade kongressbeslutet till kongressen inom tio +dagar. Om då båda husen besluta att återupptaga en sådan »bill» och på +nytt antaga den med ⅔-dels majoritet såväl i senaten som i »huset», blir +den lag utan presidentens signatur, annars får den förfalla. + +Den enda inskränkningen i hans myndighet är den kontroll, som af senaten +utöfvas öfver hans utrikespolitik, samt den rätt senaten äger att ej +godkänna presidentens utnämningar af högre federativa ämbetsmän. + +[Illustration: Repr. James M. Miller (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Kritik öfver presidentens åtgärder kan likväl äfven utöfvas därigenom, +att representanthuset i dess helhet alltid omväljes en gång under +presidentens »regeringstid». Skulle valmännen icke godkänna en +presidents politik, sända de vid första val ett mot honom ogynnsamt +stämdt representanthus till kongressen, sålunda läggande sitt misshag i +dagen. Som presidenten alltid tillträder sitt ämbete med majoritet i +»huset», har han svårt att genomföra sitt program utan en sådan, då ju +anslagsfrågor äro beroende af »husets» godkännande. + +[Illustration: Repr. Henry Mc Morran (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Naturligtvis är han äfven underkastad kritik vid nästa presidentval, men +med de medel hvaröfver han förfogar, blir han lätt, om han är en +framstående man, omvald eller kan påverka valet i den riktning han +önskar. Ingen president har hittills innehaft ämbetet mer än under +tvenne perioder och föga sannolikt är att Mr Roosevelt vid kommande val +är hugad att mottaga ett mandat, äfven om det skulle erbjudas honom. Att +hans politik likväl kommer att i hufvudsak upprätthållas af +efterträdaren torde få anses såsom gifvet, såvida icke det demokratiska +partiet skulle komma till makten, hvilket dock är föga troligt, då detta +parti i högre grad än det republikanska är splittradt och i brist på +män, som äga allmänhetens förtroende. + +Till presidentens funktioner hör att afsluta fördrag med främmande +makter, men dock endast med senatens godkännande, att sammankalla +kongressen till urtima möte, mottaga sändebud, samt att vara +öfverbefälhafvare öfver den federativa armén och flottan äfvensom öfver +de olika staternas milis, när den är inkallad till tjänstgöring inom +Förenta staterna. + +[Illustration: Repr. George L. Lilley (eft teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Kongressen, som sammanträder i den federativa hufvudstaden hvarje år den +1 december, består af senat och representanthus (»huset»). — Senaten har +nu 92 medlemmar, d. v. s. tvenne för hvarje stat oberoende af staternas +storlek eller invånaretal. De väljas af »legislaturen» (riksdagen) för +en tid af sex år, måste varit bosatta inom staten sedan minst 9 år samt +uppnått 30 års ålder. En tredjedel af dessa senatorer afträda hvartannat +år, så att hela senaten förnyas hvart sjätte år; detta är dock endast +nominelt, ty under senare tider har alltmera blifvit regel att omvälja +senatorerna, af hvilka många, som nu sitta i senaten, innehaft sina +platser i öfver trettio år. + +[Illustration: Repr. James C. Needham (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Man har kallat senaten »miljonärernas klubb», en benämning, som i viss +mån haft sitt berättigande, men numera ingalunda är karakteristisk, +ehuru alltjämt några af landets rikare män tillhöra denna församling. De +stora finansiererna äro alltför sysselsatta med »money making» för att +offra sin tid i Washington, hvarföre de föredraga att med de medel, som +stå dem till buds låta välja senatorer till bevakande af sina intressen. +En järnvägsmatador t. ex., som, på grund af de hundratusentals +tjänstemän och betjänte, hvilka äro beroende af honom, disponerar öfver +en mångfald röster till »the legislatur» kan därföre ofta nog insätta +elektorer i tillräckligt antal för att tillförsäkra sig majoritet för +sin kandidat vid senatorvalen. + +Senaten voterar för sig, ej gemensamt med »huset» samt äger att godkänna +eller underkänna presidentens fördrag med utländska makter eller hans +utnämningar af högre federativa ämbetsmän såsom domare i högsta +domstolen, departementschefer och ambassadörer. Dessutom har den +domsrätt i vissa fall. + +[Illustration: Repr. Joseph T. Robinson (efter teckning af Berryman i +Washington »Star»).] + +Representanterna, som väljas alla jämna år inom de olika staternas +valdistrikt till ett antal som beror på invånareantalet, äro nu 390 +stycken, däraf såsom ett exempel: 37 från staten New York, men från +flere stater endast 1. De måste ha fyllt 25 år, varit medborgare af +Förenta staterna i minst 7 år samt vara bosatta inom den stat, hvilken +de äro kallade att representera. »Huset» sammanträder liksom senaten +hvarje år. Det utser sin egen talman (speaker) och denne, såsom förut +påvisats, tillsätter utskotten. + +Husets makt är så att säga endast legislativ och ej såsom senatens +exekutiv, men det har å andra sidan uteslutande rätt att framlägga s. k. +»revenue bills» samt kan genom sin hållning i anslagsfrågor visa sin +myndighet. + +[Illustration: Repr. M. E. Driscoll (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Den nuvarande sammansättningen af »huset» är såtillvida ganska +betecknande som den visar hvilket oerhördt inflytande inom den +amerikanska politiken utöfvas af juristerna. Af de 390 medlemmarna äro +icke mindre än 255 praktiserande jurister, blott 23 äro s. k. +yrkespolitiker och 20 äro tidningsmän. Af öfriga grupper må nämnas +handels- och finansmän 48; jordbrukarne äro representerade endast af 10. + +[Illustration: Repr. Le Gage Pratt (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +»The supreme court» eller den federativa högsta domstolen åtnjuter i +Amerika ett ofantligt stort anseende och intet exempel lär finnas på att +den öfverskridit sin befogenhet eller att någon dess medlem visat sig +ovärdig den höga funktion som blifvit honom anförtrodd. Den makt inom +den federativa administrationen som utöfvas af »the supreme court» är i +själfva verket så stor att den i viss mån kan sägas öfverträffa såväl +presidentens som kongressens. Hvarje lag som antagits af kongressen och +godkänts af presidenten kan nämligen af högsta domstolen förklaras +inkonstitutionel, hvarigenom den upphäfves och kongressens beslut +anulleras. Högsta domstolen är således ett slags väktare, som har +folkets uppdrag att vaka öfver konstitutionens helgd. + +Dess medlemmar äro 9, däraf en kallad »chief-justice», dess beslut +afgöras med enkel majoritet. En enda röst är således nog för att +omintetgöra hvad kongressen efter mogen öfverläggning beslutit. Mot +denna domstols beslut finnes ingen apell och den amerikanska +konstitutionen är hart när omöjlig att ändra. Man inser däraf huru stor +makt »the supreme court» utöfvar. + +[Illustration: Repr. Charles B. Landis (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Då ju medlemmarna af »the supreme court» utnämnas af presidenten och +utnämningen godkännes af senaten har man däri sett en fara, som dock +endast är skenbar, ty domrarna utses på lifstid eller för så lång tid de +själfva önska att behålla ämbetet, hvilket förhållande gör, att t. ex. +presidenten Roosevelt under sin 8-åriga presidenttid ej haft tillfälle +att utnämna mer än en medlem af högsta domstolen. Af de nuvarande nio +medlemmarna äro tre utnämnda under det demokratiska partiets auspicier, +de sex öfriga ha republikanska presidenter att tacka för sina mandat, +däraf en så långt tillbaka som 1877. Chief-justice är den högt ansedde +Melville W. Fuller. + +[Illustration: Repr. John A. T. Hull (eft. teckn. af Berryman i Wash. +»Star»).] + +Man må hysa monarkiska eller republikanska tänkesätt, man måste dock, om +man fullt opartiskt bedömer de amerikanska politiska institutionerna, +erkänna att de, om också konstitutionen i mångt och mycket får anses +antikverad, på det hela äro alldeles förträffliga samt att de, under de +förhållanden som alstras af landets oerhörda utsträckning, invånarnas +olika ras, immigrationen och icke minst medborgarnas ovillighet att låta +sig »styras», verkat förvånande väl. Naturligtvis kan den som icke +förstår eller vill förstå Amerika och amerikanerna uppställa oräkneliga +argument mot det nu gällande systemet, som i Europa skulle vara alldeles +omöjligt att genomföra, men här i Amerika, där det så att säga vuxit upp +i en alldeles särskild jordmån, har det hittills visat sig vara mycket +tillfredsställande. En sådan man som James Bryce, den n. v. +storbritanniske ambassadören i Washington, säger om den amerikanska +konstitutionen, hvars vådor han äfven framhåller: »Den förhindrar +obetänksamma och förhastade systemskiften. Den lämnar rum för +öfverläggning och nödgar folk att tänka allvarligt innan de företaga sig +att ändra den eller att öfverse med förbrytelser emot den. Den lägger en +hämsko på riksdagars och statsmäns försök att öfverträda sin befogenhet, +ja äfven att föreslå mått och steg som den synes ogilla. Den bidrager +att göra det oundvikliga framåtskridandet mindre våldsamt samt till ett +resultat snarare af erkända och växande nödvändigheter än af ständig +åtrå efter nytt. På det hela taget förebygger den sådana omstörtningar, +på hvilka en tillfällig majoritet högröstadt yrkar, men för hvilka ingen +efterfrågan måhända längre finnes redan innan de genom konstitutionen +uppställda hindren blifvit undanröjda.» + +»Den gör mer än så, den formar folkets sinne och temperament och +uppfostrar det till laglydnad på samma gång som den ger styrka åt dess +mera konservativa instinkter, dess känsla för värdet af fasthet och +hållning i politiska anordningar. Den gör folket mottagligt för den +uppfattning, att afgifvandet af röstsedel är en personlig förpliktelse, +ett åliggande för hvar och en. Den gör det förtroget med och binder det +med band af stolthet och vördnad vid de grundsanningar, på hvilka +själfva konstitutionen är baserad.» + +Amerikanerna själfva ha hittills aldrig velat gå in på att den +federativa konstitutionen icke är ett sublimt aktstycke och, såsom en +amerikansk författare (F. C. Howe, se Scrib. Mag. vol. 41, pag. 113) +säger, endast stående efter de berömda stentaflor, som från himlen +nedsändes till Israels barn. Emellertid har, säger han vidare, +därutinnan en märkbar reaktion inträdt och en viss pessimism har +bemäktigat sig de själfförnöjda yankees, som börjat rynka pannan vid +åsynen af förhållandena i städerna, korruptionen i de enskilda staternas +styrelse, kongressens förfall och senatens påverkan af privilegierade +intressen. Från ett stadium af barnatro på demokrati såsom en talisman +ha de, inför de stora problem de ha att lösa, betagits af modlöshet. +Många se endast felgrepp i de amerikanska institutionerna och känna sig +nedslagna af den uppenbara oförmågan hos folkstyrelse att finna den +rätta vägen. + + + + + TIONDE BREFVET. + + Internationella äktenskap. + + +Det förefaller onekligen ganska egendomligt, att man i det moderna +Amerika, där skilsmässor i de öfre lagren äro ytterst vanliga, fäster +sig så mycket vid det förhållandet, att ett eller annat af de i den +amerikanska pressen så ofta och skarpt klandrade giftermålen mellan +amerikanska arftagerskor och europeiska aristokrater, diplomater och +andra världsmän slagit sig illa ut. + +Så väckte t. ex. härtigens och härtiginnans af Marlborough äktenskapliga +svårigheter en storm af ovilja här, och man gjorde allt för att svärta +härtigen i allmänhetens ögon, utan att ett ondt ord sades om +härtiginnan, ehuru man i initierade kretsar mycket väl visste, att +orsaken till misshälligheterna icke var att söka uteslutande hos +härtigen. På denna sida Atlanten kan man emellertid ej förlika sig med, +att »our duchess», som härtiginnan af Marlborough kallas i New York, +blifvit inrangerad bland skaran af separerade societédamer. När man vet, +att härtiginnans fader och moder äro skilda, samt att modern gift om sig +med en man, som förresten själf var skild, tyckes det förefunnits +tillräckliga skäl för att ej förvåna sig öfver att härtiginnan af +Marlborough trädt sina dagars upphof i spåren. + +Tidningar af alla färger förlöjliga icke blott de hemgiftsjagande, mer +eller mindre ruinerade adelsmän, som här fyllt sina tunna plånböcker och +till Europa transporterat oerhörda summor i form af hemgifter, utan +äfven hugga de in på sina fåfänga och högfärdsgalna »girls», som utan +betänkande öfverge »the greatest country in the world» för att få niga +på ett »drawingroom» i Buckinghampalace eller uppsnappa ett nådigt +småleende af kejsar Wilhelm på slottet i Berlin. + +Förtrytelsen öfver de internationella äktenskapen är dock ganska lätt +förklarlig. + +Man ser nämligen häruti, ehuru man naturligtvis ej öppet vill erkänna +det, ett af de påtagligaste bevisen på huru föga de demokratiska idéerna +i själfva verket trängt igenom. Demokrati i dess yttersta konsekvenser +kommer aldrig att kunna genomföras annat möjligen än i mycket små +samhällen, ty alltid blir det några, som komma att flyta ofvanpå, huru +man än bär sig åt. Här i Amerika, de stora möjligheternas land, där +täflan om att vara i främsta ledet är mycket stor, är det våra +medsystrar, som åtagit sig att öfvertyga oss om, att sann demokrati i +själfva verket är lika obefintlig i Amerika som annorstädes. + +Dels skär det de goda yankees i själen, att se de i svett och möda +samlade dollrarna vandra öfver till Europa för att ofta nog på det +vanvettigaste sätt slösas bort, dels bruka amerikanerna själfva i regel +icke gifta sig för pengar och anse s. k. konvenanspartier såsom ett +oting. En amerikansk äkta man, som uteslutande lefver på sin hustrus +penningar, betraktas nästan med förakt af sina landsmän och häri är +äfven att söka en förklaring till den animositet de internationella +äktenskapen framkalla. Det är nemligen den amerikanske mannens dröm och +enda sträfvan att kunna förtjäna pengar, mycket pengar, icke för sig +själf utan åt sin hustru. Det behöfves också isanning, ty i intet land +äro kvinnorna mera slösaktiga än i Amerika. + +Ett annat skäl till att amerikanerna med allt annat än blida ögon +betrakta Europas import af arftagerskor från den stora republiken är att +dessa i allmänhet trifvas så väl i sina nya förhållanden och alltjämt +draga till sig släktingar, vänninnor och vänner, som i allt större +skaror under säsongen samlas i Paris och i London, dit man kan säga, att +Amerikas »high life» i viss mån öfverflyttat. Se bara på palatsen vid +Fifth Avenue, de stå tomma långa tider af året, då däremot deras +innehafvare »lefva med» i Europa. Detta inser man mycket väl här och +hvarje ny arftagerska, som vid en härtigs eller grefves arm lämnar sitt +fosterland för att briljera i stora världen »abroad», bidrager därigenom +att ytterligare göra dragningen dit större för de hemmavarande, och +ådraga sig sina landsmäns klander. + +Orsaken till de talrika internationella äktenskapen är emellertid ej +heller svår att finna. + +Man kommer visserligen på denna sidan af Atlanten liksom i gamla världen +ganska långt med några miljoner dollars bakom sig, men lika litet som +man endast för pengar kan skaffa sig tillträde till de mera selekta +kretsarna i Europa, lika litet blir man, ehuru aldrig så många gånger +miljonär, accepterad i de »fyrahundras» intimitet eller i »the inner +set» i Washington, om man icke lyckas vinna någon mäktig förespråkare +bland de ledande damerna i den transatlantiska republikens »high life». +Ett sätt att »komma med» är naturligtvis äfven att vara presenterad vid +något af hofven i Europa eller att intaga en framstående ställning i +parissocietén. + +Mången äregirig amerikansk miljonärska, som såg sig ur stånd att, trots +upprepade försök få inträde i de högre regionerna i sitt hemland, +kastade därföre sina ögon på de europeiska hofkretsarna. Detta lyckades +äfven för ett fåtal, som hugnades med en kallelse till presentation vid +något af hofven i London, Berlin, Rom, ja kanske t. o. m. Wien, men +oftast stannade det därvid och något intimare umgänge med de finfinaste +kretsarna kunde dock icke erhållas, allrahelst en del amerikanskors +något bullrande och själfsäkra uppträdande ej slog an på de högförnäma +nåderna. + +Huru skulle då dessa skrankor lättast kunna öfverstigas? + +En eller annan lycksökare och hemgiftsjägare hade redan visat vägen, och +de amerikanska mödrar, som ville bereda sina döttrar — och sig själfva, +en god social ställning såväl här som på »andra sidan», började därföre +anställa formliga klappjakter efter lämpliga subjekt med fast fot i de +högadliga kretsarne i Europa, med autentiska titlar, men med ringa eller +ingen förmögenhet. Några miljoners skuld att betala var intet hinder, +endast titeln var äkta och så ståtlig som möjligt. + +Marknaden var rikligt försedd och snart nog hade amerikanskorna, med den +för hela nationen kännetecknande energien, lyckats eröfra flera af de +mest lysande titlar, som Almanach de Gotha inregistrerat jämte +oräkneliga af mindre betydenhet. Nu är antalet af sådana allianser +legio, ty de äro många. + +Dessa nyblifna härtiginnor, prinsessor och grefvinnor i oändlighet +började, tack vare rikliga hemgifter eller årsbidrag, sin kampanj för +att blifva tongifvande i de europeiska salongerna i afsikt att sedan med +pukor och trumpeter göra sitt intåg vare sig vid Fifth Avenue i New +York, i Newport eller i den mycket granntyckta societén i Washington. +Planen har lyckats förträffligt. Vanderbilts, Goulds, Leiters och andra +ha förnäma giften att tacka för sin introduktion i Amerikas »Gyllene +bok» och kanske skall det äfven lyckas Shonts genom dotterns gifte med +den så hastigt aflidne hertigen af Chaulnes. + +Succén var icke mindre i Europa, där man nästan kan säga att de +importerade härtiginnorna i viss mån tagit ledningen, isynnerhet i +London och Paris, och sällskapstonen där har redan antagit den mera +otvungna och naturliga klang, som onekligen ger sällskapslifvet i +Amerika dess charme. + +Bataljen är vunnen, om också krigskostnaderna ha varit betydliga, men +det åtlöje amerikanskorna ådragit sitt land har gått de mera fullblodiga +demokraterna till sinnes. + +I Amerika kommer man genast med statistik. Man har uppgjort +förteckningar på huru mycket penningar, som genom de internationella +äktenskapen gått ur landet, och man försäkrar, att det icke stannar vid +2,500 miljoner francs. Tidningarna ha med fabulösa beskrifningar öfver +dessa summor och de europeiska äkta männens slösaktighet och lättsinniga +lefnadssätt så stimulerat den allmänna opinionen, att t. o. m. en +kongressledamot i år till kongressen aflämnat en motion afseende att +alla äktenskap mellan rika amerikanskor och betitlade utlänningar skulle +beskattas med 45 % af hemgiften! I Ryssland lär det finnas en gammal +lag, som förbjuder en arftagerska att till sin man, om han är utlänning, +öfverflytta fast egendom, men det är onekligen ganska kännetecknande för +förhållandena här, att en sådan motion kunnat komma fram i ett land, där +man skulle tro att den individuella friheten anses såsom något heligt. + +Att en del af dessa äktenskap ingångna mellan fåfänga, under helt olika +förhållanden och med andra åskådningssätt uppfostrade amerikanskor och +bördsstolta, fattiga adelsmän, många ruinerade genom högt lif i Europa, +redan från allra första början varit dömda att sluta med skandalösa +skiljomässoprocesser var ju helt naturligt, men vill man se saken fullt +opartiskt, torde man icke kunna förneka, att liknande äktenskap skulle +gått olyckligt äfven om båda kontrahenterna varit uppfostrade på denna +sidan Atlanten. En mångfald exempel skulle kunna framdragas; här må dock +endast nämnas de nyligen i pressen så vidt och bredt omskrifna +processerna mellan den unge Alfr. G. Vanderbilt och hans sympatiska fru +samt mellan Howard Gould och den forna aktrisen Cath. Clemmons, som för +icke så länge sedan blef hans hustru och i mannens sällskap olika gånger +besökt Sverige. I dessa båda fall är det dock de respektive äkta männen, +som förde miljonerna i boet. + +Skilsmässostatistiken här har ganska talande siffror att uppvisa, och om +de i förhållande till Amerikas 90,000,000 invånare inte äro så särdeles +stora, blifva de högst anmärkningsvärda, om man tager närmare reda på +inom hvilken klass procenten är störst, nämligen inom den i osund +atmosfär lefvande storstadsbefolkningen, där äktenskapet icke längre +betraktas som ett »kristligt äkta förbund» utan mer som ett slags löslig +öfverenskommelse mellan tvenne individer af olika kön att lefva +tillsammans så länge det går bra. + +För att emellertid tala särskildt om de internationella äktenskapen är +det ju helt naturligt att många af dem, liksom andra äktenskap skola +utfalla otillfredsställande under de omständigheter de oftast ingås. Men +det vore alldeles falskt att vilja påstå, att flertalet sådana partier +varit olyckligt eller slutat med skilsmässor. De mången gång upprörande +amerikansk-europäiska äktenskapsprocesser, som litet emellan i +världspressen fått ett öfverdrifvet genljud, ha framkallat den tron hos +mången, att alla titeljagande amerikanskor bittert haft att ångra sin +eller sina mödrars fåfänga. + +Detta är emellertid i hög grad orättvist, ty om man ser t. ex. på +diplomatkretsar, skall man snart finna, att de flesta mellan +amerikanskor och diplomater så vanliga äktenskapen utfallit synnerligen +tillfredställande. Endast inom den nu i Washington anställda corps +diplomatique kan uppvisas ett stort antal internationella giftermål, där +familjeförhållandena äro en förebild för huslig lycka och samförstånd. +Amerikanskans förmåga att assimilera sig med det internationella lif, +som är så att säga oskiljaktigt från diplomatens karriär, gör henne +också särskildt lämpad att intaga en framstående ställning inom +diplomatvärlden. + +I öfrigt kan Washington skryta med att till de lyckliga internationella +äktenskapens antal ha bidragit med en imponerande numerär. Miss Cath. +Williams, som endast var en skolflicka på 16 år, när hon i sitt första +gifte blef den 66-årige ryske envoyén Alex. Bodisco’s maka, torde ej +ångrat sitt steg lika litet som Miss Green, nu prinsessa Yturbide, Miss +Annie Carroll, nu enkegrefvinna Max Esterhazy, Miss Cecilia Riggs, nu +Lady Henry Howard, Miss Kate Riggs, nu madame de Geoffroy, Miss Germaine +Goddard, nu baronessa Owerbach, Miss Virginia Lowrey, som gifte sig med +d. v. grefve, nu härtig af Arcos, och under mannens ministertid intog en +mycket framstående plats i Washington-societén. Madame Patenôtre, +grefvinnan Buisseret, markisinnan Podestad-Fornari, Mrs Joe Chamberlain, +Lady Suffolk, Lady Curzon, grefvinnan Moltke, född Bonaparte, baronessan +v. Swinderen, hvars man nu är holländsk utrikesminister, härtiginnan de +La Rochefocauld, Lady Harrington, grefvinnan v. Seckendorff, Miss Ellen +Magruder, nu enka efter Lord Abinger, Miss Lilian May, nu Lady Bagot, +grefvinnan Gizycki, senora de Riano, prinsessan Rospigliosi, grefvinnan +d’Aunay äro alla att anse som egentligen hörande hemma i Washington, och +man har inte hört annat än att deras äktenskap varit synnerligen +lyckliga samt i allo tillfredsställande. Om dessa damer haft så särdeles +stora hemgifter torde vara ovisst. + +[Illustration: Härtiginnan de La Rochefocauld, f. Mitchell (efter +fot.).] + +Hvad de amerikanskor angår, som i de flesta fall tack vare en mångfald +miljoner fått den i mångas ögon afvundsvärda äran att upptagas i +Almanach de Gothas olika afdelningar, ställer sig förhållandet något +olika, det måste erkännas. + +För att här endast tala om dem, som gift sig med prinsar eller härtigar +må nämnas, att af omkring femtio sådana allianser ha dock endast sex à +sju blifvit upplösta genom skilsmässor. Huru lyckliga de öfriga varit +eller äro må lämnas därhän, men icke desto mindre kvarstår det faktum, +att ett stort flertal icke gifvit anledning till skandaler, om också de +af männen förslösade dollrarna i några fall stigit till fabulösa belopp. + +Bland frånskilda eller separerade prinsessor af amerikansk börd intager +den vackra Alice Heine ett framstående rum. Hon var dotter af en judisk +bankir i New Orleans samt i sitt första äktenskap gift med härtigen af +Richelieu, som afled helt ung. Den dåvarande härtiginnan var mycket +firad i den internationella paris-societén, när prinsen af Monaco vann +henne och på hennes blonda lockar fäste en diminutiv regentkrona. +Prinsen med sitt uteslutande intresse för vetenskapliga undersökningar +passade dock ej för den romantiskt anlagda prinsessan, som tröstade sig +med den spanske sångaren Lara. En laglig separation blef följden. + +Clara Ward från Detroit och hennes gifte med prins Joseph +Caraman-Chimay, som hon öfvergaf för att gifta sig med zigenaren Rigo, +är alltför kändt för att här närmare behöfva omnämnas. Prins Chimay +torde dock kunna fritagas från allt ansvar för skilsmässan. + +Olika lär förhållandet varit med Miss Evelyn Bryant-Mackay, hvars bittra +erfarenheter med prins Colonna Stigliano ledde till skilsmässa efter +tio-årigt äktenskap. Likaså kan man icke gärna förebrå Edith Collins +från New York, att hon skilde sig från sin polsk-turkiske prins +Czaykowski. + +Enkeprinsessan Edmond de Polignac, född Vinaretta Singer från Boston, +som förut varit gift med en (markis?) de Scey-Montbéliard hade i detta +sitt första gifte nästan tragiska erfarenheter, men tyckes i det senare +äktenskapet ha funnit lycka och glömska af sina mindre angenäma rön som +»markisinna». + +Huruvida prinsessan Franz Hatzfeld, född Clara Prentice-Huntington, är +belåten med sin vidlyftige prins vet ingen, men någon skilsmässa har +ännu ej hörts af, ehuru enligt en gammal sägen i Tyskland Hatzfeldarna +»födas med skiljobref», hvarom man kan öfvertyga sig genom en blick i +»Almanach de Gotha» och i »Taschenbuch der gräflichen Häuser». + +Prinsessan Rospigliosi, född Mary Reid från Washington och frånskild +hustru till den amerikanske öfversten Parkhurst, har på grund af sin +skilsmässa haft någon svårighet att häfda sin ställning i romerska +societén, men torde icke annars haft anledning att vara ångerköpt. + +Andra amerikanskor med italienska prinsessetitlar äro: Josefine Curtis, +nu enka efter prins Poggio-Suasa-Ruspoli, Elizabeth Hickson-Field, som +är prinsessa Brancaccio och Eleanor Lorillard-Spencer, sedan 1870 +prinsessa Cenci-Vicovaro, de båda senare uppvaktande hos änkedrottning +Margherita, prinsessan Enrico Ruspoli, född Berry, prinsessan Campo +Reale, född Florence Binney-Kingsland (svägerska med furst Bülow), +härtiginnan af Montefeltro, född Anne Russell o. s. v. I allmänhet torde +dessa giften slagit väl ut liksom äfven de talrika giftena mellan +amerikanskor och engelska adelsmän. Icke mindre än fem yankeedöttrar +bära eller ha burit de eftersträfvade strawberry-bladen; två hertiginnor +af Marlborough, den nu separerade Consuelo Vanderbilt samt den n. v. +Lady Will Beresford, som i sig själf hette Lilly Hammersley; två +hertiginnor af Manchester, svärmoder och svärdotter, den förra född +Consuelo Iznaga, den senare Helen Zimmerman; samt slutligen May Goelet, +hvars 150 miljoner kronor nu förgylla den unge härtigens af Roxburghe’s +vapensköld. Utom den yngre härtiginnan af Marlborough hafva dessa +»graces» icke haft anledning ångra att de öfvergifvit sitt fosterland +för att intaga afvundade platser inom Englands finaste kretsar, där +härtiginnan af Marlborough förresten, liksom sina förnäma +landsmanninnor, alltjämt tyckes trifvas förträffligt. + +[Illustration: Härtiginnan af Marlborough, född Consuelo Vanderbilt +(eft. fot).] + +Prinsessan Rob. de Broglie, varitésångerskan, kan visst ej heller klaga +på sin man annat än att han var lika fattig som hon; man säger likväl, +att en skilsmessa mellan makarna är påtänkt. Prinsessan Cantacuzène +(presidenten Grants sondotter) är en mycket lycklig maka, liksom äfven +prinsessorna Belosselsky, Poniatowsky, Troubetzkoy, Radzivill, +Engalitcheff m. fl. + +[Illustration: Härtiginnan af Manchester, född Helen Zimmerman (efter +fot.).] + +De amerikanskor, som gift sig in i familjen Talleyrand-Perigord, +nämligen härtigens af Dino båda fruar samt härtigens af Valençay ha icke +rosat marknaden, och huru den frånskilda grefvinnan Castellane, född +Gould, kommer att trifvas med sin nye make prinsen af Sagan +(Talleyrand), därom vågar man ej göra förutsägelser, men däremot finna +vi att härtiginnorna Choiseul-Praslin, de La Rochefoucauld Decazes och +de Chaulnes, prinsessorna Murat, de Lynar m. fl. af i Frankrike bosatta +amerikanskor ej dragit niter i det internationella äktenskapslotteriet. +Prinsessan Salm-Salm, nu omgift med en herr von Herzberg, prinsessan +Auersperg, prinsessan Ysenburg-Birstein och andra utfylla den långa +listan endast på hvad fransmännen kalla »le dessus du panier» eller med +andra ord de högsta hönsen i korgen. + +[Illustration: Prinsessan Cantacuzene, född Julia Grant (efter fot.).] + +[Illustration: Prinsessan Troubetzkoy, född Amelie Rives (eft. +oljemålning af T. Gilb. White).] + +Mer än fyrahundra amerikanskor anses nu prunka med titlar af lägre rang +och det är ju helt naturligt, att en del af dessa äktenskap skulle slå +illa ut, men säkert dock icke flertalet. Att komma med flere namn är +endast tröttande. + +Om detta införande af amerikanskor i de gamla europeiska +adels-familjerna för dessa senare varit någon vinst annat än rent +ekonomiskt sedt, är ganska tvifvelaktigt, ty om man studerar dessa +äktenskap, skall man finna, att de mycket ofta äro barnlösa samt att +sällan af sådana allianser födts mer än ett eller högst tre barn, +hvilket är en »händelse som ser ut som en tanke». + +Mrs Stuyvesant Fish, som var prins Wilhelms af Sverige värdinna i +Newport härom året, yttrade nyligen under ett samtal med anledning af +miss Vanderbilts giftermål med grefve Laszlo Széchényi ungefär följande, +som tyder på ett ganska sundt omdöme och ungefär i samma stil har äfven +den nyblifna prinsessan af Sagan uttalat sig: »Internationella äktenskap +äro en galenskap. Utlänningar behandla icke amerikanskorna med +tillbörlig aktning. De se ned på oss i socialt hänseende. Detta är +oftast anledningen att äktenskap mellan en amerikanska och en betitlad +europé icke bli lyckliga. Titlar kunna fås för billigt pris, det finnes +godt om dem på andra sidan Atlanten, men det är endast i Amerika, där vi +icke ha några sådana som man sätter ett så öfverdrifvet värde på dem. +Den egentliga förklaringen till att vi äro så tokiga efter dem torde +vara att söka däri, att vi amerikaner alltid eftersträfva hvad vi icke +ha, med få ord utveckling af energi. Vi ha inga titlar, därföre måste vi +skaffa oss sådana, risken må vara aldrig så stor. Den enda ursäkten för +en amerikanska, som gifter sig med en utlänning, är kärlek till honom, +ty kärleken kan åstadkomma glömska af risken». + +Hon tillade, på frågan hvarföre då mödrarna uppoffrade sina döttrar: +»Well! den amerikanska modern sätter stort värde på social ställning. +Det är detta hon sträfvar för. Om en titel ger hennes dotter ökad glans, +nåväl hvarföre icke låta henne få sin titel, så är den saken klar». + +Samtalet afslutades med att Mrs Fish uttalade den åsikten, att giftermål +i allmänhet äro betydligt under noll på lyckans barometer. »Det vore», +sade hon, »oftast kvinnornas fel, ty de blifva ointresserade, tunga i +hufvudet, de öfvergifva sina ideal och sträfvanden samt gå i gamla +hjulspår af inskränkt själfförnöjdhet. Är det då något att undra öfver, +att männen skaffa sig angenämare sällskap på annat håll?» + +Ja, så sade Mrs Fish. + + + + + ELFTE BREFVET. + + Kläder. + + +Mången europé föreställer sig med mycken orätt, att amerikanskorna i +allmänhet kläda sig utan smak, i öfverdrifvet granna färger, i +uppseendeväckande hattar, samt att de äro öfverlastade med juveler, och +hvad amerikanska herrarnas sätt att kläda sig angår är den europeiska +föreställningen därom måhända ännu mer oriktig. Man har fått för sig, +att de gå omkring som ett slags uppklädda »tramps» eller på sin höjd +klädda som vissa konventikelpredikanter, hvilka, för att visa att de +varit i det »stora landet i väster», anlägga en typ, som alls icke +återfinnes bland det stora flertalet amerikaner. Verkliga s. k. +»dandies» saknas visserligen och riddarne af monocle’n äro sällsynta, +men amerikanen af alla klasser ger däremot ingalunda sina europeiska +bröder efter i smak och gedigen elegans. + +[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).] + +Förhållandet är, att ingen nation klär sig så väl och lägger så stor +vikt vid de minsta detaljer i toilettväg som den amerikanska. Man tycker +nästan att det går väl långt ibland, och isynnerhet kan man icke nog +beklaga, att denna svaghet för klädseln slukar amerikanernas besparingar +och gör dem ytliga, för såvidt icke, såsom andra påstå, det är deras +ytlighet, som gör dem tillgängliga för bjäfs och granna kläder. Därom må +de lärde tvista, men det faktum kvarstår och kan ej förnekas, att den +nuvarande amerikanska befolkningen som helhet är den bäst klädda i +världen. + +Gör man en söndag en promenad på någon hufvudgata i hvilken stad som +helst här i Amerika, skall man finna en väl, för att icke säga, +raffineradt klädd, kanske något »uppriggad», promenerande allmänhet +nästan uteslutande ur medel- och arbetsklassen. Deras kläder äro af +modernaste snitt, väl sittande och göra intryck af att komma från +skräddare eller modister af första klass och öfverträffa i det +hänseendet betydligt hvad personer i enahanda ställning i Europa kunna +åstadkomma. Hemligheten häraf är dels att söka i att tygen, ehuru i +själfva verket af ytterst dålig beskaffenhet, äro förfärdigade efter +dyrbara mönster, som i Europa endast komma till användning för första +klassens varor, dels att här, där den stora allmänheten verkligen lägger +an på att vara välklädd, omsättningen är så stor, att det lönar sig att +anställa skickliga tillskärare eller anskaffa stilfulla modeller. + +Det är ju dock naturligt, att många af dessa människor med mera +penningar än smak och förfining ofta nog skjuta öfver målet samt på +promenaden styra ut sig som om de skulle gå på bröllop eller +danstillställningar. De ha i regel kanske endast en arbetsdräkt och en +s. k. »högtidsblåsa», och denna senare användes därföre äfven när de gå +i kyrkan eller göra en förmiddagspromenad. Ofta får man midt i vintern +se damer helt hvitklädda; ibland möter man visserligen en eller annan +pompös skönhet med svällande former iförd uppseendeväckande, enfärgade +ljusblå pelucheklädningar, en vajande hvit fjäderboa och en hatt, stor +som en sannskyldig blomsterrabatt, hvita knäppkängor o. s. v., men +typen, som är oundviklig äfven i Europa, är dess bättre ganska sällsynt. + +Att icke vara klädd så likt de rika som möjligt kan man här icke tänka +sig och därföre offra kvinnorna allt, för att åtminstone på den icke +kritiske betraktaren göra intryck af att tillhöra en klass, där de på +grund af sysselsättning och förmögenhetsvillkor ej egentligen höra +hemma. Särskildt utvecklas i afseende å skodon och strumpor en lyx, som +man skulle ha svårt att fatta i Europa annat än i de mest gynnade +klasserna. Här är äfven arbetarebefolkningen, hvad fotbeklädning +beträffar, så nogräknad och så utstuderad, att endast verkliga eleganter +i gamla världen kunna uppvisa maken. Att icke vara klädd om fötterna som +en lady eller en gentleman anses vara första tecknet på »resan utföre». +Går man något högre på den sociala trappstegen skall man finna, att +silkesstrumpor i de mest raffinerade mönster, såväl af herrar som damer +anses nästan som en nödvändighetsartikel. Det anses vara dålig smak att +ej ha strumpor i samma nyans som klädning, hatt och parasoll. Herrarna +ha gärna samma färg på halsduk och strumpor och lägga stor vikt vid +valet af dessa persedlar. + +[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).] + +Hvad damernas hufvudbonader angår är den föremål för minst lika stor +omsorg. Också kan man utan öfverdrift påstå, att man endast helt sällan +får se en verkligt ful hatt. Om detta nu är beroende på amerikanskornas +egen smak eller därpå, att de mera framstående modisterna äro +fransyskor, är svårt att afgöra. Sannolikt är det dock ett resultat af +samverkan. + +Vanligen brukar man ju säga att ingenting kan göras så fult, att man +icke finner någon, som har ändå sämre smak och tycker det vara vackert. +Denna sats som förklarar hvarföre man mångenstädes i Europa så ofta får +se fruntimren klädda i de omöjligaste färgsammansättningar kommer dock +på skam här i Amerika, där man verkligen i det hänseendet äger föga +anledning till anmärkning. Det blir visserligen litet enformigt att se +dessa toiletter, där de olika delarna från hatten till strumporna +»match», som man säger här eller äro »assortis», men åtminstone stöter +det ej ögat. + +En ny hatt till påskdagen, en till sommaren samt en på senhösten är det +minsta som t. o. m. fruntimmer i ganska små omständigheter _måste_ ha +för att ej känna sig förödmjukade. De rikare ha en hatt till hvarje +klädning. + +I de större städernas »high life» utvecklas en lyx i toiletter, som +framgångsrikt täflar med hvad man får se i Paris, London, Wien o. s. v. +Inga kostnader äro för stora, ingenting för dyrbart, när det gäller +kläder. Med amerikansk måttstock på penningen blir en paristoilette, +hvarpå man dock måst betala 60 % i tull, ändå jämförelsevis billig. Att +betala 500 francs för en förmiddagsklädning är i Paris ganska sällsynt, +här däremot är det ytterst vanligt att få se äfven modesta människor i +en sådan dräkt, då ju 100 dollars i amerikanskornas ögon äro föga mer än +100 francs. Dyrbara pälsverk, som i Europa endast de rikaste bestå sig +med, äro här tillgängliga äfven för personer med små tillgångar. Likaså +hattar. En parishatt för 10 dollars är en bagatell här, men litet hvar +vet, att en dam ur medelklassen i Paris anser det vara rätt anständigt +att ha en hufvudbonad för 50 francs. + +[Illustration: Modebild (efter en originalteckning af L. de B.).] + +En färdiggjord klädning får man för omkr. 100 francs i Grands Magasins +du Louvre i Paris, visserligen utan pretention, men ganska acceptabel. +Här däremot kan endast på sin höjd en kammarjungfru eller en liten +bodfröken tänka på att köpa en färdiggjord dräkt för ett så billigt +pris, d. v. s. 16 à 20 dollars. Så är det med allting, och detta ger +naturligtvis de amerikanska kvinnorna ett öfvertag som är mycket i +ögonen fallande. + +När så härtill kommer att amerikanskorna göra toiletten till ett +verkligt studium och riktigt lägga an på att se »stiliga» ut, att göra +vackra färgsammansättningar och framför allt att koaffera sig väl eller +att skickligt hjälpa upp bristerna i sina drag, är det ej alls underligt +att främlingen blir öfverraskad af den mängd vackra, eleganta och +raffineradt klädda damer, som man möter på promenaden. + +I salongerna är naturligtvis lyxen ändå större, men där har man ju att +täfla egentligen med de rikare klasserna i Europa, hvadan skillnaden ej +blir så i ögonen fallande annat än i det hänseendet, att toiletterna här +lida af öfverlastning samt i att många damer i tid och otid bära massor +af briljanter, pärlor, äkta stenar o. s. v. Det ligger litet uppkomling +i detta slöseri med juveler, men det måste man ursäkta amerikanskorna; +det är i alla händelser icke deras fel att dessa prydnader för dem icke +ställa sig så dyrt som för europeiska damer; de anse dem därföre mera +som en oundviklig del af toiletten. Ett pärlhalsband t. ex., som kostar +3 à 4,000 dollars, är för en hyperelegant dame, som depenserar ungefär +samma summa årligen endast för sina hattar, en ren bagatell, men däremot +anses det nästan som en märklig tilldragelse äfven i en rik familj i +Europa, om en man beslutar sig för att inköpa en halsprydnad för 20,000 +francs åt sin fru. + +Miss Morosini, en af de eleganta damerna i New York, depenserar 200,000 +dollars om året endast för sina kläder och anser, efter hvad hon själf +yttrat, att hon icke är hvarken extravagant eller klandervärd. Mrs +Stuyvesant Fish, som likväl icke sagt hvad hon själf depenserar, anser +att en dam i stora världen här kan vara mycket väl klädd, om hon vill +depensera endast 5,000 dollars, d. v. s. 25,000 francs om året. Ja, man +skulle så tycka, men i själfva verket torde det vara högst få damer +bland de s. k. 400 i New York eller i miljonärsocietén i Washington, som +med pretention på elegans kunna reda sig med en så liten summa till +toiletten. + +Någon har med hjälp af damskräddare och modister räknat ut, att endast i +New York finnes det öfver 100 damer, som hvar och en depenserar öfver +35,000 dollars om året för kläder, 12,000, som för samma ändamål utgifva +14,000 dollars samt ungefär 6,000, som måste nöja sig med Mrs Fish’s +5,000 dollars. + +»Hvart kommer en elegant dam med en sådan lumpen summa» sade miss +Morosini, »jag ger ut 2,000 dollars om året bara för mina skodon. Nu för +tiden måste man ha ett särskildt par skor för hvarje klädning, och jag +betalar 50 dollars paret». Samma unga dam har klädningar, som rangera +mellan 1,000 och 6,000 dollars stycket och hennes handskräkningar gå +till minst 1,000 dollars om året, då hon aldrig drar på sig en tvättad +handske. Hon köper för 10,000 dollars pälsvaror årligen och ofta räcka +icke 1,000 dollars för näsdukar. Att använda annat än genombrutna och +broderade silkesstrumpor varierande mellan 10 à 100 dollars paret är för +henne helt enkelt otänkbart. En hatt för 500 dollars är ingenting +ovanligt och artikeln parasoller kostar denna eleganta amerikanska +fabulösa summor. + +I linneväg och underkjolar är dock lyxen i allmänhet ej så stor som i +Europa, åtminstone bland de mindre förmögna amerikanskorna, ty de äro i +detta hänseende ej så noga; det synes ju ej! och den amerikanska smaken +för »bluff» framträder här ganska tydligt. Dessutom begagna +amerikanskorna mycket en s. k. »combination», d. v. s. ett linne med +fastsittande pantalonger, som ju är allt annat än elegant och oftast är +förfärdigadt af ett slags tjock trikå. + +Men blusar! Det är som en verklig uniform, och ingenstädes torde blusen +fått ett sådant herravälde som i Amerika. + +När i fjor diverse intima detaljer af Mr och Mrs Howard Goulds +familjelif med anledning af deras skilsmässoprocess kommo i dagen, +meddelades bl. a. i tidningarna en räkning på varor, som Mrs Gould +mottagit från en fashionabel nipperhandlare mellan den 30 nov. 1906 och +den 6 jan. 1907, d. v. s. endast något öfver en månad. Mr Gould hade +nekat att betala, men som han hade skyldighet att lämna hustrun nödigt +underhåll, yrkade fruns advokat på, att han skulle betala de af henne +mottagna varorna, som betecknande nog ansågos höra till »lifvets +nödtorft». Däribland märktes: en hvit blus af organdy 325 francs, en +hvit d:o af crêpe de Chine 550 francs, en d:o af hvit liberty satin 475 +francs, en sälskinnsjacka 3,375 francs, en ljusblå aragon cape 1,250 +francs, en annan blus af crêpe de Chine 475 francs, en ljusröd blus af +crêpe de Chine 475 francs, o. s. v. Detta endast för klädespersedlar, +hvilka ej kunna räknas bland de egentliga toilettutgifterna utan snarare +som fantasier. + +Kommer man så till smycken stiga summorna till sagolika belopp. Mrs John +W. Mackay och hennes svärdotter Mrs Clarence Mackay anses ha för +5,000,000 francs juveler, däribland en safir, som skall vara värd minst +500,000 francs och en smaragd, hvartill endast finnes få motstycken i +världen. Mrs O. H. P. Belmonts samling är värd minst 2,500,000 francs, +Mrs Bradley Martins’ lika mycket, äfvensom gamla fru Astors och hennes +svärdotters, den charmanta fru John Jacob Astor. + +Att äga juveler för ett värde af en half miljon francs t. ex. är här +alls ingen extravagans, men tyvärr har smaken för sådana prydnader +spridt sig till damer, som äga mindre penningar än svaghet för yttre +glans, hvadan man i stora världen ofta får se falska pärlband, imiterade +rivierer och tiarer m. m. Man anser juvelsprydnader vara så oupplösligt +förenade med toiletten, att man hellre använder mer eller mindre lyckade +imitationer än att vara utan. Såsom en egendomlighet må nämnas att i +Amerika användas aldrig rosenstenar. En amerikanska sätter hellre på sig +en falsk briljant än en äkta rosensten, vore den aldrig så vacker. Det +ligger något förnedrande, tycka de, i att bära en odisputabelt billigare +sort diamant än att bära en oäkta, hvars värde endast en kännare kan +bestämma. + +Äfven kan man ju klandra en del amerikanskor för deras behof att vid de +mest olämpliga tillfällen visa sig med sina grannlåter, äkta eller +oäkta. Det är ingen ovanlig företeelse att få se en dam med pärlhalsband +och blixtrande juvelsbroscher på sin promenadklädning komma in i en +spårvagn. + +Den fina amerikanskan, som endast visar sig för ett fåtal, är dock i +detta afseende lika måttfull som damerna i den bästa societén i Europa. +Mrs Cornelius Vanderbilt eller Mrs J. J. Astor skulle aldrig nedlåta sig +att offentligt uppträda med sina dyrbarheter annat än på operan eller +möjligen på en elegant restaurant och gifvetvis endast i societédräkt. + +Fint folk har fina manér öfver allt i världen och det finnes mer af det +slaget i Amerika än européerna i allmänhet tro, men huru många af dem +visa sig för turisten? Man ser dem icke oftare än man t. ex. ser den +mest exclusiva parissocietén. + +Sedan vi nu sett, huru en dam ur den högre societén klär sig och hvad +hon årligen måste ge ut för att hålla sig »hel och ren», kanske det icke +kan vara utan ett visst intresse att studera den här i Amerika så +vanliga »office»-flickans toilettförhållanden. Jag känner t. ex. en ung +dam af ganska god familj, men som själf måste sörja för sitt uppehälle, +och som sedan några år haft anställning i New York som stenograf, d. v. +s. ungefär renskrifverska. Hennes lön är efter amerikanska förhållanden +ganska modest; hon får nämligen endast 15 dollars i veckan. + +Till vivre samt smärre utgifter måste hon beräkna minst 10 dollars i +veckan. Hon har då 5 dollars, hvarje vecka som hon kan lägga af till +kläder. Detta blir emellertid, de när femtiotvå veckorna gått, till +ända, den ganska afsevärda summan af 260 dollars. Här anses det som ett +verkligt rekord att kunna se något så när »stilig» ut för en sådan +spottstyfver. Se här emellertid hvad hon ger ut: 2 skräddareklädningar +47 dollars, en »gåbortsklädning» 22:50, en tunn foulard eller +råsilkeklädning till sommaren 20, en linneklädning 20, en kappa 25, +hattar, skor, linnevaror, handskar, blusar etc. 100, samt till extra +25:50, eller tillsammans 260 dollars. + +[Illustration: »Office girl» i New York (efter karrikatyr i »New York +Journal»).] + +Allt detta är naturligtvis till större delen af rätt dåligt material, +men det gör ingenting, då det ej skall räcka mer än ett halfår eller så; +som det dessutom nästan utan undantag är förfärdigadt af inhemska tyger +och ej dragit 60 % i tull som de utländska, kan man förstå, att denna +lilla fröken i en renskrifverskas modesta ställning med sina 1,300 +francs till sin toilette skall komma ett bra stycke före sina kolleger i +Europa, som kanske i medeltal ej kunna depensera mer än på sin höjd 2 à +300 francs på kläder. Men också se de från topp till tå verkligen nätta +ut, dessa oräkneliga små fröknar, som efter kontorstidens slut komma +tågande upp för Femte avenuen och Broadway i New York eller Pennsylvania +avenue i Washington, alla fullt medvetna om den effekt de göra, ibland +kanske litet för medvetna och somliga t. o. m. litet löjliga med sina +långa steg och upplyftade armbågar, men säkert är att denna »office +girl» i fråga om kläder icke har någon medtäflerska, som med anspråk på +framgång kan göra henne första platsen stridig om icke i andra +amerikanska städer, ty där söker man ju på allt vis imitera New Yorks +fashion. + +Naturligtvis finnes det många som depensera ändå mera, ty 15 dollars i +veckan är icke alls någon stor aflöning, när man betänker, att en +kammarjungfru, som ju har mat och husrum ofta är aflönad med 10 à 12 i +veckan, och dertill kommer, att till amerikanskornas dåliga sidor hör +att de i allmänhet depensera ända till sin sista cent för att vara väl +klädda och så likt dem, som stå närmast dem, som stå närmast de afundade +400, med hvilka dock ingen täflan är möjlig i första hand. + +Något som särskildt kännetecknar de amerikanska damernas sätt att kläda +sig är svårt att fastslå, allrahelst de ledande firmorna i allmänhet +hemta såväl idéer som snitt från Paris, men likväl kan framhållas att t. +ex. den mycket korta promenadkjolen tyckes fått ett slags hemortsrätt +här och af amerikanskorna anses såsom ett specifikt amerikanskt mod, +som, oaktadt det delvis kommit i glömska i Europa, på grund af sin +verkligt praktiska betydelse, t. ex. i en så smutsig stad som New-York, +håller i sig här trots alla växlingar på andra sidan. Det ser onekligen +nätt ut och ger tillfälle till uppvisning af elegant fotbeklädnad, men +med de nu gällande hattformerna passar det ej i stycke och ger hela +figuren något oproportionerligt. + +[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).] + +Man ser ofta ganska enkla fruntimmer använda siden till +promenadklädningar, oftast enfärgadt blått eller svart. Först tror man +detta vara ett utslag af fåfänga och drar på munnen däråt, men man har +orätt. Det torde hufvudsakligen vara för att lättare frigöra +klädningarna från det isynnerhet i New York olidliga gatudammet. Damer, +hvilka kanske måste borsta sina klädningar själfva, ha sannolikt infördt +detta mod. Trefligt ser det i alla händelser icke ut och verkar ju +alltid »landtfru som har sin bästa klädning på sig vid en tripp till +sta’n». + +Det är i ögonen fallande hvad de amerikanska damerna gå tunnklädda midt +i vintern. Man ser dem promenera »in form» som det heter här, d. v. s. i +klädningslifvet utan kappa eller kofta, eller också ett genombrutet +bluslif och en tunn kofta af samma tyg som kjolen. En platt pälsboa och +en enorm muff är allt som antyder att det är en vintertoilette. Likaså +är förhållandet med skodon. Otaliga damer promenera med låga skor +(pumps) hela vintern om, sannolikt för att få visa sina eleganta +strumpor, men, som det tyckes, alldeles obesvärade af kylan, som i New +York och i Washington kan vara minst lika intensiv som i norra Europa. + +Blusar, mest tunna hvita, användas, såsom förut sagts, mer i norra +Amerika än annorstädes och ehuru tidt och ofta gjorts verkliga +ansträngningar att bannlysa dem, tyckes de ej vilja komma ur modet. Inom +medelklassen och den intellektuella kvinnovärlden är blusen +allenahärskande; mycket praktiskt, men tröstlöst enformigt, huru elegant +och dyrbar den än må vara. + +Det mest karakteristiska för damernas sätt att kläda sig här är att +ingen skillnad i ålder iakttages, äldre fruntimmer, isynnerhet de +ogifta, tveka ej att kläda sig efter samma snitt som helt unga flickor +samt med ljusa färger äfven på gatan. I detta fall, men också endast i +detta, synes amerikanskans sinne för det smakfulla icke ha något +inflytande. + +Den europeiska turisten må vara ursäktad, om han här ibland misstager +sig och tror en så utstyrd, halfäldre dame tillhöra den värld i Europa, +där kvinnorna ha uteslutande privilegium på att genom ungdomligt sätt +att kläda sig söka att dölja en ålder, som skulle vara dem till hinder i +deras yrke. Men i Amerika synes man ej alls fästa sig därvid, allrahelst +demimondevärlden här snarare är kännetecknad för en viss moderation i +toilettväg, som ofta ger främlingen det intrycket, att »le batallion de +Cythère» ej alls existerar i den stora republiken. + +Äldre gifta damer och änkor i de förmögnare klasserna anlägga ofta samma +värdiga och måttfulla dräkt som den förnäma engelskan i enahanda +ställning. Särskildt är detta fallet i Washingtons societé, där de äldre +damerna utmärka sig för sina gedigna och på samma gång smakfulla +toiletter samt i öfrigt för sitt värdiga uppträdande. + +[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).] + +»Vill man äta godt i München, måste man fara till Augsburg» säger ett +gammalt sydtyskt ordstäf, som med någon ändring kan användas, när man +talar om damtoiletter i Washington, ty vill man klä sig väl här, måste +man fara till New York. Om också några utmärkta firmor vuxit upp på +senare år och slagit sig ned i de finare kvarteren, ha de dock ej på +långt när det stora urval som deras kolleger i New York, där dessutom t. +ex. den inom den europeiska damvärlden kända firman Redfern, sedan en +del år öppnat filial. + +Det blir emellertid förfärligt dyrbart, isynnerhet för dem som får +mottaga sina penningar i francs, mark eller kronor. Det bästa en +diplomatfru kan göra, är därföre att en gång om året resa till Europa +och där förse sig med allt hon behöfver, det lönar sig; eller få det +sändt öfver hit ty diplomaterna ha ju den stora fördelen att slippa +ifrån den här annars så betungande tullen. + +Jag känner dessutom många som hålla sig med särskild sömmerska; äfven en +väl aflönad sådan blir en besparing, isynnerhet när man får taga in tyg, +garnityr, fodersiden och sådant tullfritt. Det billigaste är dock som +sagt att göra allt i Europa, ehuru man naturligtvis, om man köper allt +för enkla saker, riskerar att små bodmamseller här ha precis liknande +tyger och hattar i imitation, som endast ett mycket vant öga kan skilja +från det äkta. + +[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).] + +I miljonärskretsarna i Washington utvecklas naturligtvis mycken lyx i +toiletter och likaså inom diplomatvärlden. Paris-toiletter från Paquin, +Worth, Beer, Doeuillet och Redfern höra här till ordningen för dagen och +äro minst lika vanliga företeelser i de eleganta washingtonsalongerna +som inom stora världen i Paris och London. Baronessan Hengelmüller är +känd för sin elegans och senora Creel för sina dyrbara Paquin-toiletter; +de stormrika fruarna Alfr. G. Vanderbilt och Larz Anderson äro ytterst +raffineradt klädda, likaså väckte damerna Shonts härom året sensation +med sin mångfald af paristoiletter, hvaribland en påfågelsklädning var +allmänna samtalsämnet. Den officiella världens damer, om också i +allmänhet väl klädda, lägga egentligen dock icke an på någon särskild +lyx, hvartill deras förmögenhetsförhållanden i de flesta fall ej lämna +dem tillfälle och många taga sig vid sidan af miljonärskorna skäligen +enkla ut. Men i hufvudsak kan man dock säga, att Washington, ifråga om +damernas elegans och den smak som här utvecklas, icke står efter för +någon annan stad i Förenta staterna. Visserligen var t. ex. en +mottagning i brittiska ambassaden i vintras en uppvisning af omöjliga +och illa hopkomna damtoiletter beroende derpå, att bland de inbjudna +befunno sig oräkneliga damer, som endast sällan få tillfälle att röra +sig i Washingtons högre kretsar, men detta var ett undantag och kan icke +anses såsom någon måttstock på smaken i hufvudstaden, der damernas sätt +att kläda sig i allmänhet är lika måttfullt och fint som societélifvet +själft. + + + + + TOLFTE BREFVET. + + Lefnadskostnader. + + +Amerikanerna, isynnerhet invånarna i de större städerna, klaga i alla +tonarter öfver att lifsförnödenheter, hyror, nöjen, resor o. s. v. år +efter år blifvit dyrare i den stora republiken, samt påstå, att man +genom vis lagstiftning nu måste säga stopp till vidare försök från de +för allt det onda anklagade »trusternas» sida, att än mer fördyra det +»dagliga brödet». »Trusterna» äro dock med Amerikas oerhörda +utsträckning och detaljhandelns beroende af det dyrbara reklamsystemet +nästan en nödvändighet. + +Här står intet stilla och naturligtvis komma äfven lefnadskostnaderna +att ökas i samma mån som arbetslönerna fortfara att stiga och häri torde +egentliga orsaken till prisstegringen vara att söka. Denna sida af saken +torde ej vara i behof af vidare kommentarier, men huruvida amerikanerna +i jämförelse med sina vänner européerna äga rätt att beklaga sig är en +annan fråga, som det kanske kan vara af ett visst intresse att belysa +och närmare studera. + +De européer, som komma öfver hit, vare sig de tillhöra de förmögnare +klasserna eller i egenskap af immigranter med tunn börs landstiga här, +äfven de klaga, nästan utan undantag, att deras medförda penningeförråd +formligen smälter som snö för vårsol. De fortsätta med sina klagovisor +ännu sedan de länge varit här, och många kunna aldrig vänja sig utaf med +att räkna ut huru mycket hvarje deras utgift på denna sidan Atlanten +skulle utgöra francs, mark, kronor o. s. v. + +Under sådana omständigheter är det naturligt att man skall finna allting +t. o. m. häpnadsväckande dyrt i Amerika. Detta sätt att beräkna är +emellertid grundfalskt. Man kan helt enkelt ej taga europeiska eller i +Europa förtjänta penningar till måttstock. Man måste uteslutande räkna +med dollarn och tillse huru lättheten att förtjäna den ställer sig i +jämförelse med hvad man i samma ställning erhåller i arbetslön i Europa. + +Låtom oss taga ett exempel. Min hårfrisörska, som i parentes sagdt är +svenska, förtjänar här i veckan omkring 15 dollars, drickspengar, som +alltid gifvas, oräknade. Hennes lön i Sverige var 60 kronor i månaden, +d. v. s. att hon här för sitt arbete skördar lika många dollars som hon +förtjänade kronor i det gamla landet. Hon är gift och mannen har ett +lönande yrke; frukost och middag intaga de gemensamt i hemmet, men lunch +måste den lilla frun, som har sitt arbete flere kilometer från sin +bostad, skaffa sig på någon enklare restaurant eller något s. k. +»lunchroom» i närheten af sin »atelier». + +Hon är ganska modest i sina vanor, men som arbetstimmarna äro långa och +det är tröttande att stå nästan hela dagen, måste dock hennes lunch icke +vara allt för eterisk. Vanligen beställer hon sig en portion kokt rökt +skinka med potatis eller en grönsak, smör, färskt hvetebröd samt en +förträfflig kopp kaffe. De amerikanska portionerna äro mycket stort +tilltagna och skulle på de flesta enklare ställen i Europa anses +tillräckliga för två personer, likaså äro måtten på kaffekopparna +förtroendeingifvande. Nåväl, detta kostar henne endast 20 cents, d. v. +s. 1 francs eller omkring 75 öre svenskt. Om lördagarna, då hon måste +stanna i affären ända till kl. 9 på aftonen, äter hon äfven sin middag +utomhus, bestående af soppa, en kötträtt med tvenne slag legymer, smör, +tre kuvertbröd, en dessert eller frukt, och kaffe, hvilken rikliga och i +allmänhet i afseende å tillagning tillfredsställande måltid endast +kostar henne 25 cents. + +Nu säger någon: »ja, det där är mycket bra, men ingen liten hårfrisörska +i Europa depenserar så mycket som 75 öre endast för sin lunch och 1 +krona för sin middag.» Detta är alldeles rätt resoneradt, om man ser det +från europeisk synpunkt, men vänder man om argumenteringen och säger att +hennes förtjänst i Amerika, som är nära fyra gånger så stor som den hon +hade i Sverige, berättigar henne också att för sina måltider betala fyra +gånger så mycket, då måste man fråga sig, hvad fick hon för 20 à 25 öre +i det gamla landet? Svaret utfaller gifvetvis till Amerikas fördel. Ty +det utspädda kaffe och den minimala köttportion, som hon på en svensk +automat eller liknande lokaler i bästa fall kan få för 25 öre eller 35 +centimer, kunna på intet vis jämföras med hvad man blir serverad på +mindre restauranter i Amerikas städer, större som mindre. + +Detta om enklare matställen. + +Intager man sin middag på en af de finaste restauranterna i New York +eller Washington kommer man till samma resultat. En god middag serverad +för tre personer, samt bestående af soppa, fisk, kött, efterrätt, +»cocktails», en butelj god bordeaux (à 3 dollars) kaffe och cigarrer +jämte drickspengar får man t. ex. på det hypereleganta Plaza hotel i New +York eller »New Willard», där lyxen i anordningar knappast har sin like +i Europa, för 20 dollars, d. v. s. 100 francs eller ungefär hvad samma +middag skulle kostat på Café de Paris eller hos Paillard i Paris; +skillnaden skulle möjligen ligga uti, att man i Europa måhända kan +beräkna en butelj champagne i stället för det röda vinet. Det är ju en +ganska dyr middag, men om man betänker, huru lätt dessa 20 dollars äro +förtjänta här i jämförelse med 100 francs i Europa, måste man åter +erkänna att amerikanerna icke ha berättigad anledning till klagomål. + +Ser man på hvad de direkta inköpen till hushållet gå till, kommer man +till alldeles samma resultat, ja, i många fall kan man t. o. m. +konstatera, att amerikanska matvaror stå i betydligt lägre pris än +motsvarande förnödenheter i Europa, dock naturligtvis alltjämt under +antagande att dollarn i de flesta fall motsvarar en franc eller +åtminstone en krona. + +Ett kilo prima bordsmör kostar i Stockholm aldrig under 2 kr. 10 öre, +men går icke sällan upp till 2,40 à 2,50. Det dyraste smör, och hvilket +smör! man kan köpa här, kostar 40 à 50 cents per pound, d. v. s. att 2 +pounds, som utgöra något mindre än ett kilo skulle betalas med omkring +90 cents eller ungefär 3 kr. 75 öre (en dollar) per kilo. Detta vore ju +icke så litet mera än det svenska priset, men tänker man så på köparens +större lätthet att förtjäna sin dollar, ställer sig det amerikanska +smöret ju väsentligt billigare. För att det svenska smöret skulle kunna +täfla i pris med det amerikanska, borde det egentligen kunna fås för en +krona per kilo. + +Man betalar här för garanterade ägg en dollar per tjog. Jag minnes nu ej +priset i Sverige, men i Paris vill jag erinra mig ha betalt 35 centimer +för två stycken af allra bästa slag. Detta blir för tjugu 3 francs och +50 centimer. Finge man räkna så, att allting här kostar i dollars +detsamma som man betalar i francs i Paris, skulle tjoget i amerikanska +pengar gå till 3 dollars och 50 cents eller 17 fr. 50 centimer men i +själfva verket kostar det ju endast 5 francs. Skillnaden är således +betydligt till Amerikas förmån, allrahelst man icke kan få bättre ägg än +dem som bjudes på den amerikanska marknaden. + +Med afseende å kött, höns, grönsaker kunna liknande jämförelser göras. +Och frukten sedan! Jordgubbar har man redan i mars för ytterst billiga +pris, bananer och de härliga Floridaapelsinerna kosta så godt som +ingenting, och en ananas får man i april och maj månader för en +spottstyfver, vare sig man räknar i europeiskt mynt eller i cents, ty de +bästa stå ej i högre pris än mellan 15 och 20 cents. + +Så är det nästan med allting, där man icke direkt har att betala för +arbete, ty det kostar t. ex. mera att låta stoppa ett par strumpor än +att köpa ett par nya, såvida man icke består sig med lyxen af +silkesstrumpor, något som är ytterst vanligt här i Amerika, där +fotbeklädnaden är föremål för den allra största omsorg. Skodonen äro +ytterst billiga och hållbarare än de europeiska, och så kan man så +mycket oftare ha råd att skaffa sig nya. Vill man betala lika mycket som +man betalar hos de bättre skomakarna i Stockholm, d. v. s. 35 kronor +paret, får man här en alldeles utmärkt vara. Naturligtvis hålla de +fashionabla skomakarna betydligt högre priser, och de eleganta damerna +kunna betala 40 à 50 dollars för ett enda par, d. v. s. 200 eller 250 +francs, men utgår man, såsom förut sagts, från att dollarn här kommer in +lika lätt som en francs i Paris, blir ju skillnaden nästan ingen. + +Tidningarna kosta i allmänhet 1 cent numret, några dock 3 cent, och de +amerikanska tidningarna äro utan gensägelse de dyrbarast redigerade +tidningar i världen. Betänker man då att 1 cent här icke är mer värd än +en centime eller möjligen ett öre, måste man konstatera att amerikanerna +äfven i detta hänseende slå ett rekord. + +Teatrarna få äfven anses billiga. En utmärkt parkettplats på operan i +New York, där man bjudes på sådana celebriteter som en Caruso, en Melba +o. s. v. kostar i vanliga fall 5 dollars, d. v. s. 25 francs, och på +teatrar af lägre rang betalar man ej mer än 2 dollars för liknande +plats. På varietéter såväl i New York som i Washington och andra större +städer, varierar priset å parkettplatser mellan 50 cents och 1 dollar 50 +cents; föreställningarna äro i allmänhet förstklassiga. Med det värde +penningen har här och med fäst afseende på att teatrarna ej få spela på +söndagarna och att prisen vid matinéer sänkas till hälften, är kostnaden +för ett teaterbesök således mycket moderat; också torde amerikanerna +vara den mest teatergående allmänhet i världen. + +På spårvagnar, underjordiska och höjdbanor, kan man fara nära två +svenska mil i rak linje för 5 cents och dessutom för vissa riktningar få +s. k. öfvergångsbiljetter. När man i Paris betalar 30 centimer för en +omnibusfärd, är det redan högre absolut sedt, och blir oerhördt dyrt, om +man gör samma reduktion af värdena som förut. + +Hufvudsaken är, att man, om man skall lefva i Amerika, också förtjänar +sina pengar här, ty då blir enligt min åsikt lifvet i den stora +republiken verkligt billigt och på samma gång är Amerika det land, där +man får mest för sina pengar. Det är ingen under, att folk ur +arbetsklassen trifvas bättre här i rent materiellt hänseende, ty med de +löner de kunna tillförsäkra sig i Europa, är det dem icke möjligt att +bestå sig med sådan föda, sådana kläder, och sådana nöjen som här och +dessutom känna de sig i det gamla landet som »underklass». + +Att reda sig i Washington som diplomat med en lön varierande mellan 50- +eller 100-tusen francs blir emellertid en helt annan fråga. Man måste +först tänka sig, att i Amerika sitta oräkneliga familjer inom t. ex. +universitets- och läkarekretsar med 10,000 dollars om året och att det +är absolut omöjligt att intaga någon som helst bemärkt ställning, såvida +man icke disponerar åtminstone dubbelt så mycket. Människor, som »lefva +med» äro så oerhördt rika i detta land, att man minst måste vara +miljonär, d. v. s. disponera omkring 230,000 francs om året för att ens +tänka på att med någon heder deltaga i sällskapslivet. + +I Washington måste man beräkna att en envoyé icke gärna kan hyra ett +möbleradt hus för billigare än 6,000 dollars om året. Det finnes sådana +som kosta ända till 15,000. Tjänarnas löner kunna ej sättas lägre än +5,000 dollars, hvartill kommer kostnaden för deras föda m. m., minimum +5,000. Ekipage och automobil, hvilken senare omöjligen kan undvaras, är +en annan post som kräfver betydlig utgift. Inköpen till hushållet bli +här som öfverallt ganska betungande, allrahelst för den som måste +representera, ty man lägger i stora världen i Washington särdeles an på +fina middagar, dock utan att i allmänhet lyckas särdeles väl; numera +aflidne norske ministern Hauge’s och mrs Belmonts middagar undantagna. +Endast artikeln blommor, som i ett elegant hem äro mera oundvikliga i +Washington än annorstädes, går till oerhörda belopp. Middagsborden äro +t. o. m. öfverlastade med de dyrbaraste blommor säsongen har att bjuda +och man kan ju ej ha sitt bord ordnadt som på en enkel restaurant med en +krokan i midten och några grant färgade geléskålar som bordsprydnad. Då +är det bättre att låta bli. + +För en diplomat, ehuru han från europeisk synpunkt åtnjuter ett rätt +ansenligt arvode, tillkommer dessutom det förhållandet, att han, om han +lefver alltför enkelt, blir klandrad för bristande gästfrihet och +påbördad att lägga upp af lönen, såsom det hände den amerikanske +ambassadören Andrew D. White, som för några år sedan var ackrediterad i +Berlin. Hans lön var endast 17,500 dollars om året, och han lefde +derföre jämförelsevis indraget. Tidningarna påstodo att han af lönen +samlat sig ett kapital. I själfva verket depenserade han utom sin lön +mer än _tusen dollars i månaden af sin personliga förmögenhet_. + +En yngre gift diplomat, som icke har stor familj, kan ju hyra en våning +i de eleganta »apartment»-husen, som vuxit upp i Washington under senare +år, men det kostar dock i alla händelser icke under 2 à 3 tusen dollars +för säsongen. Räknar man sedan hvad hushåll, tjänare, vagnar, +bjudningar, toiletter, nöjen, klubbar, resor samt diverse gå till, är +man, utan att man vet ordet af, uppe i en budget, som icke understiger +15,000 dollars och ändå är det nätt och jämt att man kunnat hålla +apparanserna uppe. + +Om Washington vore en större stad, kunde man måhända med mycket förstånd +reda sig med något mindre, men här, där den diplomatiska corpsen så att +säga »lefver i glashus», är det fullkomligt omöjligt att med +bibehållande af sin värdighet röra sig i den eleganta världen, om man +icke kan disponera allra minst sagda summa, för hvilken man i Europa kan +komma ett bra stycke längre. I parentes må dock nämnas, att en +legationssekreterare bland mina bekanta för ett ganska modest, ehuru +komfortabelt hus i Paris, för några år sedan betalade 20,000 francs i +årlig hyra; det var dock omöbleradt. Man ser därföre, att det kostar +pengar att »lefva med» i stora världen äfven i Europas storstäder, men +måhända att utgifterna där något understiger hvad man oundgängligen +måste depensera i Washington, om man icke skall känna sig förödmjukad. + +Hela lifvet i Amerika ställer sig dyrare, om man lefver som +amerikanerna, ty om amerikanen af alla klasser har den största vördnad +för miljonerna och såsom sitt högsta mål sätter rikedomen, hyser han +dock ett verkligt förakt för penningen i form af gängse mynt. Han bär +sina sedlar lösa i fickorna hopknycklade som papiljotter, några »femmor» +i västfickan, en bunt eller rulle »ettor» i en byxficka, en del större +sedlar på sin höjd ombundna med en gummiring eller ofta hela sin kassa i +en enda rulle i en byxficka. Han bryr sig knappast om att räkna, hvad +han får tillbaka vid växling. Med få ord: han är hvad man på engelska +kallar »easy» och depenserar sina pengar med en nabobs frikostighet. +Karakteristiskt är följande uttalande af en gammal dame bland mina +bekanta: »En karl som begagnar portmonnä har jag intet förtroende till.» + +Detta är en egenskap, som går igenom hela nationen, och som tagit sig så +många vackra uttryck i storartade donationer för konst och välgörenhet, +men äfven alstrat nöjeslystnad, svaghet för kläder o. s. v., hvilka +items göra lifvet för en amerikansk familj mycket dyrbart, allhelst +kvinnorna äro hejdlöst köplystna och depensera på sina toiletter utan +hänsyn till hvad männen förtjäna. Härför äger man dock icke rätt att +säga, att det är dyrare i Amerika än annorstädes, men amerikanerna ha så +ofta hört utlänningarnas klagovisor därom, att de själfva börjat tro, +att deras land är det dyraste i världen. Det smickrar dem nog också och +så ha de ej tid att se efter huru det verkligen förhåller sig. + +Motsatsen är snarare riktig, ty ingenstädes lefver man bättre och +billigare än i Amerika, om man vill lefva förståndigt, och under den +förutsättningen, att man i plånboken endast har dollarsedlar förtjänta +genom arbete, som betalats efter här gängse priser. + + + + + TRETTONDE BREFVET. + + Tjänstfolk. + + +Det kommer snart nog att i Amerika inte finnas hvad man kallar +»tjänare», ty redan har man kommit så långt, att amerikanska medborgare +i den tjänande klassen icke använda ordet tjänstfolk, när de tala om sig +själfva och sina gelikar. De ha numera anspråk på samma sociala +ställning och benämning, som tillkomma de »lyckliga» dödliga, som äro +anställda i bodar, på restauranter, kontor o. s. v. Med ett ord +_biträden_ eller »employees» som de här kallas. För öfrigt ha äfven +röster höjts för att tjänarna af sina respektive herrskap skola +tilltalas med titeln Miss eller Mr. Man anger såsom skäl, att det t. ex. +icke faller en modehandlare eller en restauratör in att kalla sina vuxna +biträden endast vid förnamn och därför anse nu våra »tjänande systrar +och bröder», och kanske ej utan ett visst berättigande, att de af sitt +husbondefolk kunna fordra samma hänsynsfulla behandlingssätt. De ha i de +flesta fall samma bildningsgrad som biträdena, de umgås med dem på en +fot af absolut jämlikhet, erhålla i regel äfven högre aflöningar samt +kläda sig på ett sätt, som snarare anger den s. k. öfverklassen. Lösen +är därföre nu: »Bort med brännmärket! Vi sköta våra sysslor, men vi äro +ingens _tjänare_». + +I stället för François eller John, helt kort, kommer man hädanefter att +kalla sin betjänt Mr Duval eller Mr Smith, och kammarsnärtan, som +hittills fått nöja sig med att helt rätt och slätt heta Bridget eller +Kate, blir nu Miss Finnegan eller Miss Olsson. + +Naturligtvis kommer detta att ge anledning och upphof till många +löjliga, ja kanske invecklade situationer, men bör ej vara alldeles +omöjligt att genomföra. I Sverige har ju den fordom för de nu s. k. +»husmödrarna» reserverade titeln »husmamsell» så småningom öfverflyttats +till kokerskorna, som ha anspråk på att t. o. m. af sitt herrskap kallas +t. ex. mamsell Marie, mamsell Kristin, mamsell Hanna o. s. v. + +Denna titelfråga har dock gifvetvis ingen som helst inverkan på +tjänarnas personliga ställning inom de familjer, där de äro anställda, +annat än att den ytterligare omöjliggör det förtroliga förhållande, som +dock ofta varit tillfinnandes mellan herrskap och tjänare, ty i de högre +och rikare kretsarna här har man i det afseendet börjat bli minst lika +trångbröstad och högdragen som i England, ja kanske, att man här i de +rika uppkomlingarnas hus ändå mer än i andra länder låter löntagaren +känna sin underordnade ställning. + +I den enklare medelklassen, där i öfrigt oftast ej finnes andra tjänare +än s. k. »hjälp» blir naturligtvis förhållandet ett annat och man kan t. +o. m. säga, att det är »herrskapet», som blir terroriseradt, ja nästan +sedt öfver axeln. Demokratiska idéer, högt uppdrifven själfkänsla samt +fullständig okunnighet om hvad man i Europa kallar respekt göra dessa +utom hemmen boende tjänare, kvinnliga som manliga, till ett fullkomligt +plågoris, som man allt mera söker göra sig oberoende utaf dels genom att +mer och mer afstå från behaget att bo i s. k. »egna hem», dels genom +praktiska anordningar i bostäderna samt genom att fruarna själfva, ja, +äfven männen förrätta det mesta af i huset förekommande sysslor. + +I nya hus t. o. m. i små våningar på 5 à 6 diminutiva rum samt kök +finnes alltid en s. k. mathiss, på engelska kallad »dumbwaiter», samt i +de allra flesta våningar telefon. Frun behöfver således endast +telefonera till sina fournissörer, som sedan alldeles som i Sverige +uppsända de begärda varorna. I New York finnas dessutom ett stort antal +affärer, som tillhandahålla alla slags födoämnen, kött, fisk, grönsaker, +bröd, konfekt, etc. i stor skala. Med den för Amerika kännetecknande +företagsamheten och månheten att behålla sina kunder, utsända dessa +affärer sina agenter, som hvarje morgon infinna sig i familjerna och +upptaga ordres för dagen. Kalla rätter, salader och sådant hemsändes +äfven, isynnerhet för söndagsmiddagar, ty om söndagarna förekommer +nämligen i de flesta familjer ej matlagning annat än till första +frukosten samt möjligen lunchen, emedan spiselprinsessan efter kl. 3 e. +m. vill sköta sina egna angelägenheter. Skulle herrskapet vilja ha +middag hemma, får frun laga den själf, annars får man nöja sig med +kallmat eller gå ut på en restaurant, ett i Amerika lika mycket användt +som omtyckt sätt att fördrifva en del af den här liksom i England af +dyster tråkighet kännetecknade hvilodagen. + +Att koka på »gaskök», af synnerligen praktisk konstruktion, är nästan +regel. Något bekymmer med eldning i spiseln har således ej den matmoder, +som själf gör sina sysslor, lika litet som öfrig eldning i våningen +förekommer, ty hela huset, vare sig hyreskasern eller »eget hem», är +uppvärmdt med centralvärme. Rummen äro belysta med gas eller, hos de +rikare, med elektriskt ljus. Lampor och deras rengöring äro minnen från +ett förflutet sekel. + +I det gemensamma bad- och toilettrummet, där ständigt varmt och kallt +vatten finnes i öfverflöd, sker hela familjens tvagning; nattkärl anses +som en lyxartikel och förekomma ytterst sällan. Sopor och rester från +måltiderna nedsändas med hissen i mer eller mindre väl tillslutna +tennkärl till »the janitor», ett slags mellanting mellan portvakt och +husdräng. Skoborstning sker mestadels utomhus. Förutom matens +tillagning, sängarnas uppbäddning (en gång om dagen), litet damning och +diskning är det icke så särdeles mycket att göra i en amerikansk familj, +som icke en god husmoder skulle vara nödsakad att göra ändå, äfven om +hon hade en tjänare eller tillfällig hjälp. + +Amerikanskorna inom de mindre bemedlade klasserna ha därföre allt mer +och mer börjat utbilda sig till utmärkta husmödrar och söka göra sig +oberoende af tjänare samt anlita extra hjälp endast för en eller ett par +timmar om dagen eller till större rengöringar en gång i veckan. + +I hus där såväl hustrun som mannen med sitt arbete bidraga till +familjens uppehälle och ingen tjänare är anställd händer det t. o. m., +då någon bekant eller några intimare vänner äro bjudna till middag, att +mannen, om frun lagat maten och haft bestyr med bordets ordnande o. s. +v., får sköta hela serveringen, hämta nya rätter från köket, koka kaffet +etc. Värdinnan tronar då vid bordet hvilande på sina lagrar. Det gör på +främlingen ett ganska egendomligt intryck, men i detta kvinnornas +förlofvade land finner man det snart vara helt naturligt och, i sådana +fall då båda parterna under förmiddagen varit lika sysselsatta med att +knoga ihop de slantar som användas till bordets nöjen, förefaller det +dessutom fullkomligt rättvist. Det bidrager säkerligen till ett slags +kamratskap mellan makarna, som icke kan vara annat än välgörande för +sammanlefnaden under små förhållanden. Huruvida det kan gå i längden och +annat än i barnlösa familjer torde vara tvifvel underkastadt. + +Hvad tjänarnas ställning och villkor, såväl aflöning som fordran på +deras arbete, angår äro de naturligtvis mycket växlande beroende på de +olika familjer eller hus där de tjäna. Det finnes ju oresonliga eller +kitsliga husmödrar liksom det finnes goda och omtänksamma, och i detta +hänseende torde tjänarne här ha ungefär samma lidanden att utstå, samma +förmåner som deras kolleger i Europa. + +I de rikaste husen, icke blott hos mångmiljonärerna utan i goda burgna +hem är det ingen öfverdrift om man säger att tjänarna i regel ha det +utmärkt ställdt för sig, åtminstone i afseende å löner och frihet. +Fordringarna på arbete äro dock högt uppdrifna och t. o. m. i fina hus +är det ofta nog klent beställt med födan, så nog tror jag att i det +hänseendet ha de nykomna europeiska tjänstflickorna mången bitter +erfarenhet att anteckna. De dagliga sysslorna äro mycket betungande, +isynnerhet när familjen disponerar ensamt hus; man bor då i 4 à 5 +våningar med 2 à 3 rum i hvarje våning och tjänarna så att säga lefva +hela dagen i trapporna. Köket är i jordvåningen, jämte tjänarnas matrum, +hvilket senare får tjäna till mottagningsrum, när deras bekanta komma på +besök. Ofta nog finnes ett sofrum för hvarje tjänare, men de äro snarare +att likna vid garderober och i allmänhet ytterst otillfredsställande i +sanitärt hänseende. + +Men lönerna äro mycket goda och däri torde äfven vara att söka skälet +till, att det är minst lika vanligt här som i Europa att i finare hus få +se gammalt tjänstefolk af trotjänaretyp. Särskildt är det i ögonen +fallande hvad de manliga tjänarna ofta äro af respektingifvande ålder; +prydliga gubbar på 70 år äro ytterst vanliga företeelser t. ex. på +bocken af New York-miljonärernas oklanderliga ekipage. + +Visserligen beklaga sig matmödrarna ofta att isynnerhet skandinaviska +tjänare genast lämna sina platser och taga andra, om de få högre +löneförmåner, ty någon ansvarskänsla finnes ej hos dessa, uteslutande +med förvärf till mål hitkomna »främlingar». I de familjer, där man måste +hålla på styfvern, blir detta synnerligen pröfvande. De rika däremot, +som betala snart sagdt hvad som helst, riskera ej dessa ständiga +ombyten, då de vanligen öfverbjuda eventuella medtäflare, om de +verkligen äro nöjda med en tjänare. Sådana löner som 80 à 100 dollars +(300 à 375 kronor) i månaden och naturligtvis allting fritt för en +hofmästare eller för en god kokerska, som lärt sig en del amerikansk +matlagning, är ej alls ovanligt. Kammarjungfrur och uppasserskor kunna +beräkna mellan 50 och 35 dollars, men måste då kunna reda sig med +engelska språket eller åtminstone franska eller tyska; andra språk annat +än i undantagsfall äro till föga nytta. + +En »chauffeur» betalas med 100 à 125 dollars i månaden, men får då, +åtminstone när familjen bor i stad, bekosta sig mat och rum. + +I enklare familjer, som bestå sig endast med en tjänarinna, är lönen +naturligtvis icke så hög, kanske blott 20 à 25 dollars i månaden, men +däremot är arbetet mycket strängt och påkostande. Det är också för +familjer, boende i ensamt hus, nästan omöjligt att få tjänarinnor, som +vilja tjäna ensamma, äfven när lönerna äro större. Man flyttar därföre +allt mer och mer till mer eller mindre lyxuöst inredda s. k. +apartment-hus och hyreskaserner eller till små egna hem i förstäderna. + +I New York-familjer af ungefär samma ställning i socialt hänseende som +de, hvilka i Europa lefva i den högre finansvärlden, är det ingalunda +ovanligt, ja det är nästan regel att där finnas anställda fem à sex +tjänare och detta endast i familjer där medlemmarnas antal ej +öfverstiger fem personer. Betjänt, kammarjungfru, kokerska, tvätterska, +städerska och »waitress» d. v. s. en slags husa som hjälper betjänten +eller i somliga hus står t. o. m. öfver honom. + +I de stora miljonärfamiljerna i New York och i Washington äfvensom i de +på stor fot ordnade diplomathusen är det icke öfverdrifvet att säga att +tjänarnas antal uppgår till 16 à 20 stycken, ja många finnas, hvarest t. +o. m. ett trettiotal tjänare bestrida uppassningen, hvilket förhållande +är beroende därpå, att dessa dignitärer icke kunna förmås att utföra +annat arbete än just det som de själfva åtagit sig. Detta bidrager +emellertid att i väsentlig mån höja kostnaderna för en på stor fot +lefvande familj, ty icke blott att dessa selecta tjänare ha stora +fordringar i afseende på bostäder utan äfven i fråga om mat uppställa +pretentioner, som ibland vållar »the housekeeper» minst lika mycket +bekymmer som att förse herrskapets bord med omväxlande och raffinerade +rätter. + +Lönerna äro, som jag förut nämnt, mycket betungande och ha under de +senaste åren stegrats i häpnadsväckande grad. När man för ungefär 10 år +sedan kunde engagera t. ex. en från Irland eller Skandinavien nyligen +anländ jungfru för omkring 12 dollar (45 kr.) i månaden, är det nu +knappast att tänka på att få en dylik för mindre än 25 dollars. Svenska +bondpigor utan kännedom om engelska språket i öfrigt kunna alla, redan +vid ankomsten till Amerika, åtminstone orden: »twenty five dollars» och +det är endast i nödfall som de antaga en plats för mindre, nästan säkra +som de äro att få engagement, ty särskildt de svenska flickorna äro +mycket eftersökta, åtminstone innan de tillägnat sig sina +amerikaniserade medsystrars själfständiga fasoner och antagit deras mer +eller mindre ogenerade sätt gent emot sina herrskap, eller som det +kallas här »employers». + +I Washington, liksom äfven i Philadelphia, ställer sig tjänarefrågan +något olika än i New York, ty i de förstnämnda städerna användas negrer +i stor utsträckning och med ganska godt resultat. Dels äro de måhända +något billigare, dels kan man med afseende å deras bostäder göra rätt +afsevärda besparingar, ty negerflickor, som »af födsel och ohejdad vana» +äro spökrädda i högsta grad, hata att ligga i ensamt rum och ligga ofta +2 ja 3 i samma säng. Det är nämligen att märka, att här i Amerika är det +ytterst vanligt, att människor ligga i syskonbädd. Barbariskt! hvad? + +Dessutom ha negrerna, ehuru lata, och som det säges, tjufaktiga, dock +den obestridligen goda egenskapen, att de, om deras förtroende en gång +vunnits, med erkännansvärd, nästan barnslig tillgifvenhet fästa sig vid +familjens medlemmar, särskildt vid den yngre generationen, i hvars +tjänst de icke sällan öfvergå. + +I New York får man knappast se hvita och färgade tjänare anställda i +samma hus. Icke så i Washington, där negrerna intaga en vida +bättre ställning. Dessutom ha de från Europa med de utländska +diplomatfamiljerna hitkomna tjänarna icke den amerikanska fördomen mot +de färgade. Diplomathusen äro därföre en verklig prof karta på olika +nationaliteter och raser. En engelsk hofmästare, svart kusk och betjänt, +japanesisk tamburvakt, fransk kock och kammarjungfru, tyska eller +amerikanska barnjungfrur, svenska husjungfrur, irländska eller svarta +tvätterskor och kökspigor, se där en kombination, som ingalunda är +ovanlig. + +Man har därföre lättare att i Washington sammansätta sin tjänarestab, +men svårigheterna och kostnaderna äro stora nog ändå. + +En familj, som måste lefva med i stora världen utan att i minsta mån +göra anspråk på att täfla med de ganska rundligt aflönade ambassadörerna +eller mångmiljonärerna, kan i Washington knappast tänka sig att reda sig +med mindre än 9 à 10 tjänare: hofmästare, andre betjänt, chaufför, +kokerska, kammarjungfru, 2 husjungfrur, barnjungfru, kökspiga samt +tvätterska. All tvätt, utom möjligen fintvätt, sker i Amerika i hemmen, +hvarföre man måste hålla sig med särskilda tvätterskor, som i de mindre +husen erhålla hjälp af kammarjungfrur eller kökspigor och dessutom +alltid påräkna att 2 à 3 dagar i veckan extra hjälp engageras. + +Utgifterna för alla dessa fasta tjänare, mat, rum, livréer, svarta +klädningar, förkläden, mössor, julpengar, diverse presenter m. m. gå +till betydliga belopp och kunna här i Washington ej sättas lägre än till +omkring 10,000 dollars eller 37,000 kronor om året. Härtill kommer +dessutom rätt stora summor för extra hjälp såsom till den som sköter +värmeapparaten, den som håller trottoiren ren, fönsterskurare, +mattpiskare, tvätthjälp, äfvensom dryga drickspengar till den kusk, som +kör det under den lifligaste säsongen förhyrda ekipaget. + +Det är emellertid icke nog härmed. Det såkallade kommissionssystemet, +som i de franska hushållen af ålder kallats »faire danser l’anse du +panier» eller kokerskornas procent från olika furnissörer, blomstrar här +icke blott i köksregionerna utan äfven inom alla områden och åsamkar +husmödrarna utgifter, som i de rikare husen taga rent utaf otroliga +proportioner. Kammarjungfrun får sin procent från koaffören, ja äfven +från modehandlerskan och sömmerskan, som äro måna om att ett godt ord +fälles för dem, hofmästaren får liknande ersättning från vinhandlaren +och blomsteraffären, kuskarna göra inga beställningar å selar och dylikt +utan att förut blifvit uppmuntrade på enahanda sätt. De reparationer, +som anses nödiga på automobilen »belönas» rikligt af fabrikanterna med +den påföljd, att mer eller mindre frivilliga skador uppstå och +reparationerna kosta enorma summor. Mot denna kräftskada stå +husbondefolken alldeles maktlösa, ty tjänarne anse sig som »agenter» för +de olika fournissörerna och här i Amerika, där agentsystemet mer än +någonstädes är utveckladt, anses det icke annat än alldeles rätt, ty de +pris, som betalas af köparen, äro de allmänt fastslagna. Man nämner +blott ej, att de äro så tilltagna, att stor procent är beräknad för +agenter. Man resonerar som så: den som köpt t. ex. ett piano vet mycket +väl, att af det erlagda priset lämnas 10 à 15 procent till den person, +som förordat firman, och inom försäkringsvärlden spelar ju, som man vet, +agentarvodet en stor roll, hvarföre icke då genom att lämna procent till +tjänarna skaffa sig deras husbondfolk till kunder? + +Man tänker icke på det demoraliserande i systemet. + +I Washington är måhända ej denna extra pålaga så betungande, som i New +York, där jag med bestämdhet vet flera familjer, där den till tjänarne +utbetalda procenten under ett år anses uppgå till 10,000 dollars och +däröfver. + +Det är således, som man ser, ingen lätt sak att föra stat i den +federativa hufvudstaden, och utan stora inkomster vid sidan om de knappt +tilltagna diplomatlönerna är det helt enkelt omöjligt att deltaga i +societélifvet i Washington, allra helst man här så godt som uteslutande +bedömes efter det yttre. Alla måste vara lika, ha det lika och lefva +lika. När det så är miljonärerna, som angifva tonen, gör man bäst i att +ej ge sig med i leken utan späckad plånbok och stora kreditiv. Att söka +»vara med» men lefva sparsamt och indraget, skulle med all säkerhet +förskaffa den olycklige, som vågade försöket, den tvetydiga och för en +diplomat mer än för någon annan föga afvundsvärda äran af att bli +ett allmänt åtlöje, såsom fallet varit med några namngifna +beskickningschefer, hvilkas inflytande här just på grund däraf varit +lika med noll. + + + + + FJORTONDE BREFVET. + + +Käraste Marianne! + +Ditt bref kom som en blixt från klar himmel, som man säger. Och jag som +så mycket gladt mig åt att få se dig här! Många kära vänner har jag +visserligen förvärfvat mig i mitt nya fädernesland, men ändå, du förstår +nog att det aldrig blir detsamma. Hur det än är, man hänger alltid fast +vid det gamla landet och så intima vänner som vi äro, inser du lätt, att +det för mig var en stor missräkning, att dina planer på grund af din +mans utnämning till en annan post helt och hållet ändrats. + +Vet du, om du gjorde rätt, skulle du öfvertala din man att låta dig göra +en trip öfver hit, bara som turist. Det går ju så lätt nu för tiden. +»Lusitania» gjorde nyligen färden från Southampton till New York på 4 +dagar och 20 timmar; det är ju som en dröm. + +Jag är säker på att du, om du under endast en månad kunde slita dig +ifrån man och barn, ej skulle ångra färden, ty icke blott att själfva +landet i hög grad skulle intressera dig, utan äfven menniskorna med alla +sina fel men med sina verkligt goda egenskaper skulle helt säkert i +mångt och mycket tilltala dig. Ni ha så många fördomar mot amerikanerna +däröfver i Europa och ni döma dem endast efter de ofta mindre +tilltalande individer, som i egenskap af turister komma öfver på en +blixtturné eller försöka att trassla sig med de högre kretserna. + +Nej, den sannskyldige amerikanen, sådan man lär känna honom i hans eget +land, är helt olika den typ ni uppkonstruerat. En anekdot från en tysk +skola rinner mig just i sinnet; den kan med någon omskrifning lätt nog +apteras på amerikanen. + +En yngling hade såsom ämne för en kria fått »Des Königs Lieutenant», en +bekant fransk typ inom den tyska litteraturen. Det var något af de +första åren efter 1870-71-års krig, och den af franskhat besjälade unge +skribenten började sitt scriptum med följande ord, som skulle +karakterisera hjälten: »_Obgleich er Franzose war, war er doch nicht +ganz schlecht_.» + +Nå väl! Jag är öfvertygad om att du vid närmare bekantskap med de många +högt bildade och förfinade amerikaner och amerikanskor, jag skulle göra +mig ett nöje att presentera för dig, komme att finna, att de icke alla +äro så »ganz schlecht». Man måste studera amerikanen i hans egen +omgifning, se honom arbeta, höra honom skämta, lyssna till hans +klingande barnsliga skratt, höra honom sjunga sina kanske något +sentimentala sånger och lära känna hans godmodighet, hans okonstlade +sätt, hans ömhet för barnen, hans litet gammalmodiga galanteri mot +kvinnan samt hans allt annat öfverträffande fosterlandskärlek och +vördnad för sina minnen, för att förstå och uppskatta honom. Att han är +skrytsam och ej så litet hypokrit kan ej förnekas, men han är det på ett +så barnsligt och älskligt sätt, att man gärna förlåter honom. + +Han är dessutom mycket konservativ och hänger fäst vid gamla sedvänjor +med en envishet, som gränsar till det otroliga; allt som är nytt såväl i +konst, litteratur och musik som i politik finner icke nåd för hans ögon, +såvida det icke är företrädt af europeiskt rykte eller ostentativt +utbasunats och adopterats af ledande personer, ty »leaders» måste +amerikanen ha. Han är bekväm och om jag så får uttrycka mig: +»hjulspårsmänniska». Allt skall gå sin gilla gång eller vara så +systematiseradt och vägen på förhand så utjämnad, att han ej behöfver +öda tid därpå. + +Om du, såsom jag innerligt hoppas, gör mig den glädjen att komma öfver +hit på några veckor, skall du få se, att jag har rätt. + +Tala nu vid din man och sök att förmå honom att låta dig hälsa på mig. +Med litet god vilja går det nog. Jag kan försäkra dig, att du ej kommer +att ångra utflykten. Vi skola ordna allt på bästa sätt. Men kom snart, +så att du ej blir öfverraskad af värmen och medan säsongen ännu är i +flor här i Washington. + +Jag tager emot dig i New York, där vi bo hos min svägerska, en rik änka, +som har ett stort hus vid Femte avenyen och är litet svag för förnäma +utlänningar. Hon skall bli förtjust att göra les honneurs för dig och du +kan vara öfvertygad, att hon trummar ihop gräddan af sina vänner, så att +du får ett godt intryck af de »400». Hennes hus ligger midt emot den +fashionabla Central park, som täflar med de ståtligaste parker i världen +och i parentes sagdt endast i tomtvärde anses vara uppskattad till mer +än tusen miljoner kronor. + +Mer än tre dagar få vi ej ägna åt besöket i metropolen. Naturligtvis +borde du se Niagara, men ehuru det är ju imposant och en visit där +alltid blir ett »minne for lifvet», tror jag dock ej att vi ej hinna med +det; jag stryker det därföre från programmet, åtminstone tillsvidare. Om +jag känner dig rätt är du mera intresserad för att få en inblick i det +dagliga lifvet samt att lära känna människor. Jag ville därföre föreslå +dig, att vi resa upp till Boston, min mans hemort, där vi ha många +vänner och där du med dina engelska sympatier helt visst kommer att +känna dig hemmastadd. Det är en stor stad må du tro, öfver 600,000 +invånare och det är en fin stad. Man lägger i Boston an på att vara högt +bildad; litteratur och konst stå där i mycket anseende och man talar i +de högre kretsarna en engelska, som i renhet och godt uttal kan täfla +med det bästa i själfva moderlandet, det stolta Albion. + +Sedan vi under två dagar studerat lärdomsstaden och umgåtts med de +gästfria, okonstlade nyengländarna, måste vi resa direkt ned till +Washington, som du redan något känner till genom mina försök att göra +dig förtrogen med dess utseende och sällskapslif. Du får vara beredd på, +att du blir bortbjuden hvarenda dag, men jag skall ej pina dig mer än en +vecka, ty min afsikt är, att vi i min mans sällskap skulle göra en färd +ned till det herrliga Florida, som man måste ha sett för att förstå, att +Amerika icke består bara af skyskrapare och fabriksskorstenar. Det är +ett verkligt paradis, och om jag någon gång skulle skrifva en bok, +skulle den blifva om Florida. + +Vi ha vår privata järnvägsvagn, som enligt amerikansk sed har sitt eget +namn, den heter »Philomène»; hela färden behöfver ej taga mer än en +vecka, om vi ej skulle resa öfver till Cuba, men det hinna vi nog ej. + +Ett par dagar måste du på återfärden stanna i Washington igen, men så är +det slut med det roliga, som barnen säga, om du ej själf vill stanna, ty +du vet huru hjärtligt välkommen du är. Men jag är rädd, att du ej alls +kommer, ifall jag föreslår dig att utsträcka vistelsen längre än omkring +tre veckor utom färderna hit och hem. + +Mina bref, som möjligen skulle kommit att fortsättas, om icke eder +hitflyttning blifvit inhiberad, kan du ju så länge behålla. Gudarna ska +veta, att jag ibland skäms litet öfver deras brist på fullständighet och +öfver de många för dig nu värdelösa uppgifterna om personer, som du +kanske aldrig får se, men de äro ju skrifna bara af intresse för dig och +jag tröstar mig med, att du måhända vid läsningen af dem åter kommit mig +närmare, och att vår gamla vänskap därigenom funnit ny näring, skjutit +nya skott. Skulle du önska att visa uppsatserna för dina vänner, har jag +intet däremot. + +Välkommen, välkommen, välkommen! ty du _måste_ lofva mig att komma, _hör +Du det_! + +Helsa baronen från mig och säg, att jag ej bjudit honom, då jag vet huru +upptagen han är med anordningarna för eder flyttning och med sina +studier i den internationella handelspolitiken, som ju är hans +specialitet. + +Skrif snart och låt mig veta när och om du kommer. + +En varm omfamning från din i alla skiften tillgifna + + Daisy. + +P. S. + +Du får allt beräkna att taga med dig åtminstone fyra »gå-borts +klädningar», ty amerikanskorna äro så noga, när det gäller kläder, som +jag förut sagt dig. + + + + + Innehållsförteckning. + + + Sid. + Inledande bref 1 + Washington »the nations pride» 9 + »Society» 32 + »Hvita huset» och dess invånare 52 + De diplomatiska salongerna 80 + Vice presidentens och »the speaker’s» familjer 128 + »The cabinet» 145 + Washington’s »inner set» och näst intill 176 + Huru Amerika styres 201 + Internationella äktenskap 225 + Kläder 245 + Lefnadskostnader 269 + Tjänstfolk 282 + Afslutningsbref 297 + Illustrationsförteckning 305 + + + + + Illustrationsförteckning. + + + Sid. + Typiskt gatuperspektiv (efter fot.) 18 + Massachusetts avenyen (efter fot.) 19 + Kapitoliet, i förgrunden ett af G. Washington planteradt träd 22 + (efter fot.) + Kapitoliet: östra fasaden (efter fot.) 23 + Kapitoliet på 1840-talet (efter gammalt stentryck) 24 + Kongressbiblioteket (efter fot.) 25 + Kongressbiblioteket: Vestibulen (efter fot.) 26 + Kongressbiblioteket: Läsesalen (efter fot.) 27 + Posthuset (efter fot.) 28 + Corcoranmuseet (efter fot.) 29 + Hvita huset: Norra fasaden (efter fot.) 53 + Balsalen i »Hvita huset», kallad »The East room» (efter fot.) 61 + Presidenten Roosevelt (efter originalteckning af X) 66 + Presidenten Roosevelt (efter teckning af Macaulay i New York 72 + Times) + Mrs Roosevelt (efter fot.) 75 + Mrs Roosevelt och Miss Edith Roosevelt (efter fot.) 78 + Italienska ambassadhotellet (efter fot.) 88 + Baronessa Mayor des Planches (efter fot.) 89 + Österrikisk-Ungerska ambassadhotellet (efter fot.) 91 + Baronessan Hengelmüller von Hengervár (efter fot) 92 + Baron Hengelmüller von Hengervár med familj (efter fot.) 93 + Franska ambassadhotellet (efter fot.) 95 + M:me Jusserand, franska ambassadörens fru 97 + Baronessan Speck von Sternburg (efter fot.) 99 + Tyska ambassadhotellet (efter fot.) 101 + Ryska ambassadhotellet (efter fot.) 103 + Baronessan von Rosen (efter fot.) 104 + Fröken Elisabeth von Rosen 105 + Madame Nabuco, Brasilianska ambassadörens fru 108 + Senhorita Carolina Nabuco de Arauja (efter fot.) 110 + Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.) 111 + Mrs Bryce (efter fot.) 115 + En salong i Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.) 116 + Señora Creel (efter fot.) 118 + Señora Creels fötter (efter en tidningsillustr.) 119 + Baron Takahira (efter fot.) 121 + Baronessan Takahira (efter fot.) 123 + Grekiske envoyén Caromilas (efter originalteckning af X) 124 + Kinesiske envoyén Wu-Ting-Fan (efter originalteckning af X) 125 + Kinesiska legationshotellet (efter fot.) 126 + v. presidenten Mr Ch. W. Fairbanks (efter karrikatyr af Gord. 131 + Ross) + Mrs Fairbanks, vice presidentens fru 133 + Mr Joseph Cannon (efter fot.) 138 + En seance i representanthuset sådan minoriteten föreställer sig 140 + den (efter karrikatyr af Berryman) + »The speaker» Mr Joseph Cannon (efter teckning af Macaulay) 141 + Miss Helen Cannon (efter fot.) 143 + Statssekreteraren Mr Elihu Root (efter fot.) 150 + Understatssekreteraren Mr Rob. Bacon (efter fot.) 153 + Mrs Root (efter fot.) 155 + Skattkammaresekreteraren Mr Geo. B. Cortelyou (efter karrikatyr 157 + af Alb. Scott Cox) + Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft vid återkomsten från sin 160 + senaste resa jorden rundt (efter teckning af Scar) + Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft (efter fot.) 162 + Mrs Taft (efter fot.) 163 + Attorney-general Mr Ch. J. Bonaparte (efter karrikatyr af Vet i 167 + Harpers Weekly) + Sekreteraren för flottan Mr Vict. H. Metcalf (efter karrikatyr 168 + af Vet i Harpers Weekly) + Postmaster-general Mr Geo. von L. Meyer (efter karrikatyr af 170 + Alb. Scott Cox) + Jordbrukssekreteraren Mr J. Wilson (efter karrikatyr af Vet i 172 + Harpers Weekly) + Miss Mathilde Townsend (efter fot.) 183 + Miss Fredrica Morgan (efter fot.) 184 + Senator Henry C. Lodge (efter karrikatyr i tidningen »World») 190 + Senator Chauncey M. Depew (efter karrikatyr i tidningen »New 191 + York Journal») + Senator Winthrope M. Crane (efter originalteckning af X) 192 + Miss Catherine Elkins (efter fot.) 193 + Senator Stephen B. Elkins (efter teckning af Berryman i 194 + tidningen »Star») + Ex-senator Henry G. Davis (efter originalteckning af X) 195 + Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (efter fot.) 196 + Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (efter karrikatyr af 197 + Cappiello) + Amiralen af flottan George Dewey (efter fot.) 199 + Senator William B. Allison (efter originalteckning af X) 202 + Senator Robert M. Lafollette (efter karrikatyr af Alb. Scott 203 + Cox) + Senator Charles Curtis (efter originalteckning af X) 204 + Senator Josef B. Foraker (efter karrikatyr af Alb. Scott Cox) 205 + Senator Francis E. Warren (efter teckning af Berryman i 206 + Washington »Star») + Senat. Sim. Guggenheim (efter originalteckning af X) 207 + Senator A. Hemmenway (efter teckning af Berryman i Wash. 208 + »Star») + Senator Augustus O. Bacon (efter teckning af Berryman i Wash. 209 + »Star») + Senator Nathan B. Scott (efter originalteckning af X) 210 + Repr. B. Grubb. Humphreys (efter teckning af Berryman i Wash. 211 + »Star») + Repr. H. R. Burton (efter teckning af Berryman i Wash. »Star») 212 + Repr. James M. Miller (efter teckn. af Berryman i Wash. »Star») 213 + Repr. Henry Mc Morran (efter teckning af Berryman i Wash. 214 + »Star») + Repr. George L. Lilley (efter teckning af Berryman i Wash. 215 + »Star») + Repr. James C. Needham (efter teckning af Berryman i Wash. 216 + »Star») + Repr. Joseph T. Robinson (efter teckning af Berryman i Wash. 217 + »Star») + Repr. M. E. Driscoll (efter teckning af Berryman i Wash. 218 + »Star») + Repr. Le Gage Pratt (efter teckning af Berryman i Wash. »Star») 219 + Repr. Charles B. Landis (efter teckn. af Berryman i Wash. 220 + »Star») + Repr. John A. T. Hull (efter teckning af Berryman i Wash. 221 + »Star») + Härtiginnan de La Rochefocauld, f. Mitchell (efter fot.) 235 + Härtiginnan af Marlborough, f. Consuelo Vanderbilt (efter fot.) 239 + Härtiginnan af Manchester, f. Helen Zimmerman (efter fot.) 240 + Prinsessan Cantacuzene, född Julia Grant (efter fot.) 241 + Prinsessan Troubetzkoy, f. Amelie Rives (efter oljemålning af 242 + T. Gilb. White) + Modebild (efter originalteckning af L. de B.) 246 + Modebild (efter originalteckning af L. de B.) 249 + Modebild (efter originalteckning af L. de B.) 252 + »Office girl» i New York (efter karrikatyr i »New York 260 + Journal») + Modebild (efter originalteckning af L. de B.) 262 + Modebild (efter originalteckning af L. de B.) 265 + Modebild (efter originalteckning af L. de B.) 267 + + + + + Fotnoter + + +[1] Det är nämligen kongressen, som styr staden Washington och det +reserverade området däromkring, kalladt District of Columbia. Inbyggarne +där äga ingen rösträtt och ha ej heller med stadens styrelse att skaffa. + +[2] Ett parkartadt område mellan kapitoliet och det s. k. Hvita huset, +bl. a. användt till botanisk trädgård samt för det jättehöga +Washingtonmonumentet. + +[3] Sedan detta skrefs har baron von Sternburg aflidit i Heidelberg, där +han tillbragte sin sommarsemester. + +[4] Kära Du! + +Min man har lämnat mig en P. M. om den amerikanska politiken, men det +var så lärdt och så »inåtgående», som man säger, att Du aldrig orkar +läsa det. Jag skrifver därföre som jag tycker, det blir i alla händelser +mer än Du behöfver och om Du ej vill, kan Du låta bli att läsa det, ty +här talas sällan politik annat än i rökrummen. Din + + Daisy. + + + + + Noteringar: + + +Originalets varierande grammatik, stavning och interpunktion har +mestadels bibehållits. Uppenbarliga fel har rättats utan notis. +Ytterligare korrekturer är som följande (innan/efter): + + [s. 5]: + ... hvad du vill kalla det. Först skulle ni naturvis ... + ... hvad du vill kalla det. Först skulle ni naturligtvis ... + + [s. 84]: + ... alla »trefliga» människor resa sin sin väg, ... + ... alla »trefliga» människor resa sin väg, ... + + [s. 114]: + ... Men här finnes annat folk »society» och diplomater. ... + ... Men här finnes annat folk än »society» och diplomater. ... + + [s. 122]: + ... i Holland, Danmark, Italien, Sverige ... + ... i Holland, Danmark, Italien, Sverige och ... + + [s. 208]: + ... lagar, anslå medel till staten utgifter o. s. v. ... + ... lagar, anslå medel till statens utgifter o. s. v. ... + + [s. 255]: + ... har klädningar, som rangera mellan 1,000 och och ... + ... har klädningar, som rangera mellan 1,000 och ... + + +*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 77645 *** |