Initial commit of ebook 77645 filesHEADmain

1 files changed, 5558 insertions, 0 deletions

diff --git a/77645-0.txt b/77645-0.txt
new file mode 100644
index 0000000..71daf21
--- /dev/null
+++ b/77645-0.txt
@@ -0,0 +1,5558 @@
+*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 77645 ***
+
+
+                                 DAISY
+                    FRÅN WASHINGTONS SALONGER M. M.
+
+
+
+
+                                  FRÅN
+                          WASHINGTONS SALONGER
+                                  OCH
+                           HVARDAGSLIF M. M.
+
+
+                   SKILDRINGAR I BREF TILL EN VÄNINNA
+
+                                   AF
+                                 DAISY
+
+
+                               STOCKHOLM
+                         WAHLSTRÖM & WIDSTRAND
+
+
+                              UPPSALA 1908
+                 ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.
+
+
+
+
+                            FÖRSTA BREFVET.
+
+
+Min goda Marianne!
+
+Ditt så kärkomna bref beredde mig en särdeles angenäm öfverraskning, och
+vill jag först och främst tacka dig för jul- och nyårsönskningarna samt
+för hälsningarna till min man, som mycket väl erinrar sig dig och ej
+alls »glömt bort den där obetydliga lilla landtflickan» som du skrifver.
+
+När vi för sex år sedan togo afsked af hvarandra i Paris, på min
+bröllopsdag, lofvade vi ju, att vi skulle brefväxla mycket reguljärt,
+men båda ha vi på våra samveten att ha svikit detta löfte. Utom de bref
+du skrifvit till mig för att underrätta mig om din förlofning med baron
+G. och senare för att bjuda oss på ditt bröllop, har jag ej alls hört
+ifrån dig annat än genom gemensamma vänner. Till min skam måste jag
+erkänna, att jag ej heller varit någon särdeles flitig korrespondent.
+Emellertid kan Du vara säker om, att jag ej glömt dig, och att jag
+fortfarande känner lika varmt för dig som under den oförgätliga vinter
+vi som unga flickor tillbragte i Paris, där jag ju gjorde min mans
+bekantskap.
+
+Jag vill så godt först som sist tala om för dig, att min lilla flicka,
+som döptes i julas, heter Mary-Ann dig till ära. Vår gosse är nu redan
+fyra år, en riktig kavaljer må du tro, litet lillgammal tycker jag, men
+så vilja de ha dem här i Amerika. Han heter Jakob efter min far, men här
+går han under namnet »Jimmy». Äfven jag har fått mitt Margareta
+omskapadt; alla kalla mig »Daisy» och det får jag väl behålla.
+
+Du kan förstå, att det gladde mig ofantligt att erfara din mans
+utnämning till sekreterare vid eder legation här i Washington. Jag säger
+eder, då jag ju numera genom gifte är fullfjädrad amerikanska.
+
+Som du vet är jag ända sedan förra hösten bosatt i den nordamerikanska
+republikens hufvudstad, ty min man, som under de första åren af vårt
+äktenskap tjänstgjorde i egenskap af förste sekreterare vid legationerna
+i Bruxelles och i Rom har nu dragit sig tillbaka från den diplomatiska
+banan, där han, som tillhör det demokratiska partiet, under den
+nuvarande administrationen hade föga utsikter till avancement.
+Emellertid har han för två år sedan ärft sin moders icke obetydliga
+förmögenhet samt måste på nära håll öfvervaka sina ekonomiska intressen
+på samma gång som han söker att trefva sig fram genom den inre
+politikens något dunkla irrgångar. Vi bosatte oss därföre här i
+Washington, ehuru vi (jag vågar knappast erkänna det och säger det
+endast under tysthetslöfte) skulle föredragit att bosätta oss i någon af
+de medelstora städerna i Europa, helst i Bruxelles. Vi ha dock af nyss
+nämnda skäl slagit oss ned här vid foten af det »hvitskimrande»
+kapitoliet, i närheten af »Hvita huset», med få ord i Washington, »the
+nation’s pride» som amerikanerna älska att kalla sin ännu så länge i
+viss mån modesta hufvudstad, men som dock är den enda stad i
+Nordamerika, där en familj åtminstone under 6 à 7 månader af året kan
+lefva samma angenäma, lugna och dock rätt omväxlande lif som t. ex. i
+Bruxelles, München, Stockholm o. s. v. De ogifta diplomaterna beklaga
+sig dock mycket öfver att här är »genomtråkigt».
+
+Du vet att jag aldrig var särdeles svag för jägtet i Paris, ehuru
+naturligtvis den säsong jag tillbragte där tillsammans med dig alltid
+kommer att höra till mina käraste ungdomsminnen. Minns du när vi första
+gången voro bjudna på five-o’clock-tea af mrs M. på Elysée-Palace-Hôtel?
+Du, som bodde i en pension vid rue du Bac, höll på att komma för sent
+och jag bröt utaf min nya parasoll, när jag skulle stiga ur vagnen.
+
+Kommer du ihåg, att det var på den där tébjudningen vi gjorde bekantskap
+med min man och huru intresserad du var af honom? Sedan var du nog litet
+svartsjuk på mig ett tag, erkänn det! Allt detta är dock nu så länge
+sedan, att det knappast löna mödan att tala därom. Men bra roligt hade
+vi i alla fall.
+
+Af ditt bref kunde jag förstå, att ni ej tänka på att komma öfver hit
+förrän fram på våren. Tillåt mig få säga dig, att jag anser detta vara
+ytterst opraktiskt af flere skäl. Washington är nämligen, ehuru just vid
+denna tid strålande i sin fullaste fägring med sin yppiga vårdskrud och
+sin sydländska himmel, från maj månad så godt som utdödt, allt lif är så
+att säga afstannadt och »det finnes icke en människa i sta’n» som man
+säger, när en 2 à 3 tusen personer rest bort och lämnat de öfriga
+330,000 kvar.
+
+Ett annat skäl för att ej komma hit på våren är, att man verkligen ej
+vet hvart man skall taga vägen om somrarna i Amerika. De flesta
+diplomater och flertalet af våra umgängesvänner resa till Europa på en
+två à tre månaders trip, ty de amerikanska badorterna och de s. k.
+»summer resorts» äro öfverfyllda med folk, hufvudsakligen »undesirable
+people» utan uppfostran och med mer eller mindre dåliga fasoner, som
+endast söka att krafla sig med och hänga sig på personer, som de veta
+eller tro att de ha god ställning, och af hvilka de skulle kunna ha
+någon nytta, socialt eller på annat sätt. Utan att vara det minsta
+granntyckt kan jag därföre med godt samvete säga, att den amerikanska
+sommarpubliken i allmänhet är mycket vulgär och företer en profkarta på
+huru amerikanskt, hyggligt och fint folk icke äro. Jag undantager ej i
+detta hänseende Newport med sina vräkiga miljonärer, hvilkas fasoner och
+löjliga snobbighet äro alla »well bred» amerikaners förtviflan.
+
+Jag skulle därföre i edert ställe resa öfver hit tidigt på hösten eller
+sensommaren hvad du vill kalla det. Först skulle ni naturligtvis
+uppehålla eder en vecka i New-York och, sedan ni där behörigen
+stimulerats i afseende på amerikanskt jägt och transatlantiskt öfvertag,
+skulle ni på vägen hit stanna en eller två dagar i Philadelphia för att
+ha sett det, mer behöfves ej, och sedan, uthvilade, anlända till
+Washington. Helst en vacker septembermorgon, ty då är verkligen Förenta
+staternas hufvudstad förtjusande och då lägger sällskapslifvet ej ännu
+så tunga bojor på eder, att ni icke kunna ägna nödig tid till sökande af
+lämplig bostad och att göra de första bekantskaperna litet mera
+grundligt. Presidenten med familj flyttar aldrig in i det »Hvita Huset»
+förrän mot midten af oktober och före den tiden är allting ganska stilla
+för att begagna ett mildt uttryck.
+
+Nu till hufvudsaken!
+
+Du skrifver så här: »En sak måste jag bedja dig om, och det är att du i
+största korthet skrifver och talar om litet för mig huru man lefver i
+Washington, hvad där finnes för trefliga människor, huru landet styres,
+hvad det kostar att lefva där m. m. samt något om amerikanerna i
+allmänhet, som kunde vara af intresse och af nytta för nykomlingar.»
+
+Vet du min kära Marianne, att det var icke småsaker, som du begär. Jag
+vill i alla fall efter min ringa förmåga och ehuru societélifvet just nu
+är mycket betungande, försöka att sätta dig in i förhållandena här samt
+skvallra litet om personer och händelser, så att du redan vid eder
+hitkomst känner dig liksom litet hemmastadd och icke så öfvergifven som
+jag gjorde, när vi flyttade hit.
+
+Du får emellertid ej ha för stora pretentioner på mina anteckningar och
+ej heller begära att de skola vara uttömmande och hvimla af djupsinniga
+reflektioner eller att de skola komma reguliert, men jag vill dock lofva
+dig, att jag, så snart jag fått ett bref eller en uppsats, hvad du nu
+vill kalla mina meddelanden, i läsbart skick, så skall jag sända dig
+dem, samt att du bestämt skall ha fått det hela, innan du inskeppar dig
+med destination till den stora republiken, där du sannolikt för några år
+kommer att slå ned dina bopålar.
+
+En annan sak, som jag vill förbereda dig på är, att jag, ehuru i själ
+och hjärta europeiska, dock ofta kommer att lägga i dagen sympatier för
+Amerika på samma gång som jag icke kommer att lägga fingrarne emellan,
+när jag anser klander vara på sin plats. Här finnes verkligen så mycket
+godt, som måste erkännas, äfven om själfva lifvet i de s. k. högre
+kretsarna icke på alla kan utöfva samma charme, som är kännetecknande
+för det i de europeiska hufvudstäderna, särskildt i Paris, där ordet
+_salong_ ännu icke så sällan betyder något helt annat än ett praktrum
+med förgyllda, sidenklädda möbler, där snattrande societégäss angifva
+tonen.
+
+Nej! adieu nu för denna gång. Skrif snart kära Marianne och glöm ej
+alldeles bort din så innerligt tillgifna och trofasta
+
+                                                                Daisy.
+
+P. S. Kära du! Min man säger att jag aldrig kan gå i land med företaget
+att skrifva om lifvet i Washington. I synnerhet tror han ej, att jag kan
+reda mig med politiken. Nå! det får han väl hjälpa mig med. I alla
+händelser skall det ej bli mycket af den sorten; det roar nog ej dig
+mera än mig och förresten är det med politiken här i Washingtonsocietén
+alldeles som en herre på tillfrågan sa’ om klimatet i Afrika: »var det
+något, så var det ytterst obetydligt, ty icke såg jag något.»
+
+                                                                    D.
+
+
+
+
+                             ANDRA BREFVET.
+
+                   Washington, »the nation’s pride».
+
+
+Personer, som icke sett den nordamerikanska officiella hufvudstaden på
+trettio à fyrtio år och nu återkomma hit med stora förväntningar
+stimulerade af tidningsnotiser och entusiastiska patrioters lofsånger
+öfver Washingtons storartade framsteg under de senare decennierna, ha
+försäkrat mig att totalintrycket af staden, sådan den nu ter sig, är i
+hufvudsak detsamma som det var för en mansålder tillbaka.
+
+Framstegen äro i sjelfva verket ännu så länge hufvudsakligen på
+papperet, om man undantager några ganska omfångsrika officiella
+byggnader, ett eller ett par större hotell, ett antal s. k. »apartment
+houses», en ståtlig järnvägsstation, samt icke så få, delvis smakfulla
+privatpalats. Tidningar, tidskrifter och talare ha dock så utbasunerat
+dessa tilltänkta framsteg och försköningar, att mången fått den alldeles
+falska föreställningen, att Washington redan nu skulle vara hvad det är
+ämnadt att bli i en ännu ganska aflägsen framtid.
+
+Hvad säges t. ex. om följande lilla profbit på entusiastisk vältalighet,
+som en senator från staten Idaho nyligen gaf sitt auditorium till lifs?
+Han sade, att han i tjugofem år varit intresserad för Washingtons
+försköning och förbättring samt, att han: »_sett det blifva_ en af de
+vackraste städer i världen». Han hade konsekvent motsatt sig alla
+förslag, som gått ut på att förlägga tillämnade regeringsbyggnader i
+olika delar af staden[1] långt ifrån hvarandra: »Nej», sade han, »alla
+sådana måste grupperas rundt omkring _the Mall_.[2] Vi skola nämligen ha
+fullt klart för oss, att våra planer böra uppgöras så, att denna stad
+(Washington) en vacker dag kommer att vida öfverträffa i _grandeur_
+hvarje annan hufvudstad i hvilket land som helst och från hvilken
+tidpunkt i världshistorien som helst».
+
+Det är stolta ord, men åtminstone innehåller den senare delen af
+yttrandet endast en afsikt. Vanligen äro ej Washingtons beundrare lika
+försiktiga, och ofta framkomma icke blott stadens inbyggare utan äfven
+amerikaner från aflägsna stater med det alldeles vilseledande
+påståendet, att Washington redan nu kunde anses såsom en profkarta på
+arkitektoniska mästerverk på samma gång som det vore ett naturens
+underverk.
+
+Då jag i kongressbiblioteket haft tillfälle att under ledning af en
+kännare af hithörande ting studera de där utställda reliefplanerna för
+den blifvande idealstaden och af samma sakkunnige vägledare fått
+åtskilliga värdefulla upplysningar såväl om Washingtons arkitektoniska
+prydnader som om de tillämnade förbättringarna, tror jag mig om att med
+en viss säkerhet kunna yttra mig i ämnet. Som jag emellertid ej vill
+lysa med lånta fjädrar, får jag framhålla, att jag endast är det
+språkrör, hvarigenom min meddelare talar. Att omnämna allt hvad han
+gjorde mig uppmärksam på skulle helt visst blifva tröttande; jag påpekar
+därföre endast i stora drag huru han ser den blifvande »storstadens»
+framtid och konstnärliga utsmyckning.
+
+För den som har sinne för de modernare strömningarna inom
+byggnadskonsten och de sträfvanden yngre arkitekter i Europa och delvis
+i Amerika, särskildt i Chicago, tagit till rättesnöre är Washington i
+arkitektoniskt hänseende helt enkelt nästan onjutbart, isynnerhet om man
+betraktar de officiella byggnaderna såsom sådana och ej såsom delar af
+ett helt. Vare detta icke sagdt i afsikt att söka bevisa, att den på
+antika motiv baserade officiella arkitekturen i Washington vore
+oestetisk, långt därifrån, men man har så länge gått och njutit af
+klassiska motiv, af dessa slaviska kopior af den italienska
+ungrenässansen, eller af den s. k. georgianska stilen isynnerhet här i
+Amerika, där ingenting annat tyckes få insteg, att man verkligen med
+leda betraktar de många hvitskimrande palatsen med deras oundvikliga
+kolonnader, figurprydda pediment och monumentala yttertrappor. Man
+känner, att de ej höra hit, man längtar efter något annat, något som
+åtminstone är karakteristiskt för den stora republikens eget lif. Med få
+ord, om man icke just vill ha »skyskrapare», så vill man ha snart sagdt
+hvad som helst, men icke klassisk eller semiklassisk arkitektur.
+
+Tager man däremot i betraktande t. ex. det öfverväldigande kapitoliets
+ståtliga läge, dess mäktiga kupol, dess i vissa dagrar så mystiskt
+skiftande färgton samt den omgifvande skickligt använda terrängen, ja då
+måste man erkänna, att Washington har något enastående, något af den
+»grandeur», som amerikanerna själfva dock först under de senare
+decennierna velat tillerkänna det. Dickens’ och andre engelske
+skriftställares kritik af Washington har visserligen sårat amerikanernas
+fåfänga, men den har dock haft det goda med sig, att den sporrat de
+mycket känsliga »yankees» till att göra uppoffringar för sin federativa
+hufvudstad.
+
+Men om Washington skäl blifvit kalladt »the city of magnificent
+distances» eller som Dickens kallar det »the city of magnificent
+intentions», kan det med fullt lika skäl kallas »the city of lost
+opportunities». Man vill nog bra, och man tror själf, att man slagit in
+på den rätta stråten, men fråga är, om man, ifall de nu uppgjorda
+planerna komma till utförande, i själfva verket får hvad man väntat sig.
+
+Detta blir dock ej i sådant fall vederbörandes fel, ty de ha inkallat
+sådana smakråd som den framstående newyork-arkitekten M’Kim samt den
+nyligen aflidne världsberömde bildhuggaren S:t Gaudens, men icke desto
+mindre synes resultatet, modernt sedt, blifvit ganska klent, d. v. s.
+med resultat menas den af dessa sakkunnige uppgjorda planen, som dock
+redan i någon ringa mån börjat sättas i verket, och således kan så godt
+som anses vara fastslagen.
+
+Att dessa onekligen framstående förmågor icke mäktat lösa frågan på ett
+mera tillfredsställande sätt beror hufvudsakligen på det förhållande,
+att grunden till den plan de framlagt endast är en utveckling och ett
+fastslående af utkast uppgjorda för omkr. 120 år sedan af själfve
+presidenten Georg Washington med biträde af den fint bildade franske
+ingeniörofficeren L’Enfant.
+
+Man ansåg sig ej kunna slopa hvad stadens egen grundläggare utstakat,
+men följden har blifvit, att man fått en visserligen storartad plan, men
+gammaldags och stel som en fransk slottspark i Le Nôtre’s smak. Alla de
+offentliga byggnader, som enligt denna onekligen pompösa plan skola
+gruppera sig kring det system af vägar, rabatter, klippta häckar och
+alléer, hvartill den nuvarande parken skall omdanas, komma att utföras
+med oändliga kolonnader och mer eller mindre banala lisén- eller
+pilasterfasader. Byggnaderna äro ämnade att förläggas på rätt stora
+afstånd från hvarandra, hvarigenom totalverkan förfelas och hela denna
+nu pittoreska »Mall», denna rustika, i viss mån i frihet uppvuxna och
+just därföre så måleriska »_Botanical garden_» kommer att te sig ungefär
+som ett midtelparti på en världsutställning, men tyvärr ej af lika
+éfémèr natur.
+
+Hvad som dessutom i mångas ögon gör den uppgjorda planen för Washingtons
+förskönande förhatlig är, att man, för att »in absurdum» genomföra den
+L’Enfantska planen, bestämt sig för att låta nedhugga massor af ståtliga
+träd, delvis af sällsynta slag, uppvuxna ungefär der slumpen placerat
+dem. Dessa sekelgamla vittnen till republikens första dagar vill man,
+åtminstone på vissa platser, ersätta med stelt klippta lagerträd i
+krukor, ämnade att uppställas utefter de symmetriska rabatter och
+gångar, som enligt förslaget i ohjälplig skugglöshet utmynna från det
+imposanta Washington-monumentet.
+
+Detta skulle vara en vandalism utan like, som dock dess bättre ännu ej
+kommit att sättas i verket och kanske på grund af de oerhörda
+kostnaderna för hela planens genomförande (man talar om hundra miljoner
+dollars) aldrig kommer att förverkligas.
+
+Man skulle måhända ej ha så mycket att anmärka mot dessa tillämnade
+anordningar, om det endast gällde att återställa en plantering, som
+genom vanvårdnad kommit i lägervall. Men så är ingalunda förhållandet.
+De af Washington och L’Enfant uppgjorda planerna, hvad denna del af
+staden angår, förefinnas endast på papperet. Det skulle därföre bli ett
+verkligt nyskapande efter gammalt mönster.
+
+Att det moderna Amerika, med sina många framstående konstnärer och sina
+yngre duktiga arkitekter ej skulle kunnat få mera tidsenliga planer för
+sin hufvudstads försköning, har man verkligen svårt att tänka sig, och
+man kan ej underlåta att önska, att det lika tråkiga som stela och med
+en nyare uppfattning alldeles oförenliga förslaget, i brist på anslag
+eller af andra skäl, skötes åt sidan tillsvidare, så att yngre krafter
+måtte komma i förgrunden och gifva Amerika en hufvudstad af en typ, som
+vuxit fram ur landets egen jordmån, och som komme att förläna den en
+mera amerikansk prägel i dess bästa bemärkelse, ej en bismak af gammal
+europeisk skräpkammare.
+
+Min sakkunnige meddelare må ha rätt i dessa sina kanske väl
+pessimistiska förutsägelser om det framtida Washington, det vill jag
+visst ej bestrida, men bortser man från allt detta kommande akademiska
+kram lämnande de officiella planerna ur sigte och endast fästande sig
+vid hvad Washington nu är, skall man finna en förtjusande stad full af
+öfverraskningar och storslagna perspektiv, men, om jag så må säga,
+präglad af en slags förnäm hemtrefnad. En blommornas och den friska
+grönskans stad, genomkorsad af ståtliga avenuer och inbjudande gator,
+där högstammiga sycomorer, ekar, popplar, sällsynta japanska träd,
+plataner, akasior, lindar slå verkliga hvalf öfver körbanorna lämnande
+skugga och beredande välkommen omväxling. En mångfald pittoreska squares
+och staty- eller fontänprydda öppna platser göra dessutom ett väl
+beräknadt afbrott i det schackrutade gatsystemet, som tack vare sina väl
+hållna alléer och saftiga gräsmattor icke gifver samma enformiga och
+prosaiska intryck, som exempelvis New-York, ja hvarför inte vissa delar
+af Stockholm, där på de s. k. »malmarna» schackrutsystemet med
+hänsynslöshet infördes redan under drottning Kristinas tid vill jag
+minnas.
+
+Washington påminner om många europeiska städer. Det finnes vissa partier
+på Pennsylvania avenue, särskildt under vintern då icke sällan slädfart
+kan idkas, som föra tanken på Newskyprospektet i Petersburg med dess
+något oregelbundna byggnader och den mäktiga Isaakskyrkan, som här
+ersättes af kapitoliets öfverväldigande, i fjerran förtonade kupol. En
+annan gång erinras man om vissa tyska brunnsorter såsom t. ex. Ems med
+sina låga affärshus, där i oräkneliga krambodar utbjudas souvenirer och
+brefkort, och där icke jäktande fotgängare i lugn och ro taga sig sin
+hygieniska förmiddagspromenad.
+
+          [Illustration: Typiskt gatuperspektiv (efter fot.).]
+
+I skymningen, då kapitoliet ännu skönjes öfver all staden i trollsk
+belysning likt ett sagoslott aftecknande sin kontur mot den skimrande
+aftonhimlen samt inbäddadt i Botanical gardens’ härliga grönska, tycker
+man sig i tankarna förflyttad till Monte Pincio i Rom. Jämförelsen
+mellan S:t Peterskyrkan och Kapitoliet ligger då nära till hands.
+
+           [Illustration: Massachusetts avenyen (efter fot.)]
+
+När våren med sitt trollspö låter Washington, så att säga från ena dagen
+till den andra lägga bort sin måhända något dystra vinterdräkt och iföra
+sig sin gröna sommarskrud, då kan den framåtsträfvande och för sina
+estetiska ideal varmt nitälskande staden upptaga täflan med hvilken
+europeisk stad som helst och är nästan säker om en hedersplats.
+
+Dessutom har Washington ett stort behag i den omständigheten, att det så
+att säga »ligger på landet». Man behöfver nämligen icke gå sig trött för
+att komma utom staden; man vet ej hvar staden slutar och landet
+vidtager.
+
+Denna rikedom på grönska och lummiga alléer, dessa parker, squares och
+»circles» med sina väl hållna planteringar, som under våren och sommaren
+göra Washington till något eget i sitt slag, ge dock staden under
+vintermånaderna, och de äro ganska långa, en omisskännlig prägel af
+öfvergifvenhet och vintersömn. Hvart ögat vänder sig mötes det af dessa
+aflöfvade grenar, dessa nakna stammar, som onekligen verka dystert och
+hvars gråstämda enformighet endast mycket sparsamt afbrytes af en eller
+annan magnolias eller en eller annan mahonias något kyliga grönska.
+
+Denna olägenhet delar naturligtvis Washington med andra städer, där i
+stor utsträckning alléer pryda gångbanorna. I Champs-Elysées i Paris se
+ju de aflöfvade träden ej heller vidare tilltalande ut vintertiden, men
+där ge själfva gatulifvet, de tusentals ekipagen, de eleganta
+fotgängarna, de i hastiga takter förbitrafvande ryttarna en ersättning,
+som Washington, där gatulifvet är ovanligt stillsamt och föga
+omväxlande, icke erbjuder. Jag kan icke bättre karakterisera den lugna
+säflighet, hvarmed den äkta inbyggaren i Washington rör sig på sina
+breda trottoirer och präktiga asfaltgator än genom att meddela följande
+sanna anekdot. En liten gosse från Washington fick nyligen göra sitt
+första besök i New-York jämte sin fader. Knappt hade de landstigit från
+färjan från New Jersey och hunnit upp till Broadway vid Union square
+förrän den af det myrstackliknande folkhvimlet något skrämde och häpne
+ungdomen tog sina dagars upphof i rockskörtet sägande: »Hvar är elden
+lös, pappa?»
+
+Den byggnad, som ger hela Washington en alldeles enastående prägel, och
+som utöfvat ett afgörande inflytande icke blott på hufvudstadens egen
+estetiska utveckling utan äfven otvifvelaktigt å byggnadsverksamheten i
+de olika staterna är det djärft tänkta, kupolbeprydda kapitoliet, den
+Nordamerikanska republikens riksdagshus, där Kongressen sammanträder och
+högsta domstolen har sina lokaler. Dess läge är präktigt, dominerande
+staden. Den västra fasaden med sina väl afmätta terasser, trappor och
+fontäner är mycket tilltalande, hvilket ej är förhållandet med den
+egentliga hufvudfasaden, den östra. Detta hufvudsakligen beroende därpå
+att kupolen, som tillkommit senare än själfva midtelpartiet, tilltagits
+för stor för själfva basen, som ursprungligen uppbar endast en mindre
+lanternin. Man har med rätta sagt att »här är en kupol med en byggnad
+under sig, då det i stället borde vara en byggnad krönt af en kupol».
+
+[Illustration: Kapitoliet, i förgrunden ett af G. Washington planteradt
+träd (efter fot.).]
+
+Denna brist kommer att i någon mån afhjälpas genom redan planerad
+framdragning af det östra midtelpartiet omkring 36 fot, en åtgärd som är
+ämnad att ge den, oaktadt sina enorma dimensioner, smäckra och luftiga
+kupolen en betydligt kraftigare bas att hvila sin stora massa på.
+
+        [Illustration: Kapitoliet: östra fasaden (efter fot.).]
+
+Sådant kapitoliet nu står är det dock i fråga om helhetsverkan och i
+förhållande till sin omgifning kanske enastående i världen samt kommer
+för samtid och eftervärld i mer än ett afseende att verka symboliskt för
+den nordamerikanska republikens hela karaktär och utveckling.
+
+[Illustration: Kapitoliet på 1840-talet (efter gammalt stentryck).]
+
+Man vill nog stort, men när det kommer till utförande, nöjer man sig
+ofta med halfmesyrer, och sådant som imponerar på den ytlige
+betraktaren, men som i själfva verket icke tål att »synas i sömmarna».
+Men icke heller Rom byggdes på en dag; likaså ändras och förbättras
+alltjämt såväl den amerikanska konstitutionen som det flere gånger
+tillbyggda kapitoliet; och bara viljan finnes att göra det bästa, är det
+ingen fara, att icke så väl den ena som det andra under sakkunnig
+ledning och nitiska vårdares kärleksfulla uthållighet till slut bli hvad
+Georg Washington åsyftade, när han om den nygrundade republiken sade:
+»Let us raise a standard, to which the wise and the honest can repair».
+
+           [Illustration: Kongressbiblioteket (efter fot.).]
+
+Närmast till kapitoliet ansluta sig tvenne ännu ej fullt afslutade
+marmorpalats afsedda till kongressledamöternas enskilda mottagningsrum,
+kommittésalar, byråer m. m. Om dem kan man endast säga, att de äro
+oklanderliga i sin hvitskimrande prakt, men tråkiga i sin akademiska
+fullkomlighet. Kostnaden för dem är beräknad till fem millioner dollars.
+
+        [Illustration: Kongressbiblioteket: Vestibulen (e. f.).]
+
+I kapitoliets grannskap befinner sig äfven det ryktbara
+kongressbiblioteket eller som det med sitt officiella namn heter
+»_Library of Congress_». Tomten oberäknad, och naturligtvis ej heller de
+dyrbara samlingarna, har denna byggnad kostat staten mer än 20 millioner
+kronor, en enorm summa, men så är också denna institution något ensamt i
+sitt slag. Dess yttre arkitektur påminner visserligen i mångt och mycket
+om vissa officiella s. k. praktbyggnader vid »Ringen» i Wien eller i
+Berlin, särskildt om det nya riksdagshuset i den sistnämnda staden, och
+gör ej något vidare tilltalande intryck; det inre däremot med sin
+ståtliga i hvit marmor, förgyllningar och delvis präktiga dekorativa
+målningar utstyrda vestibul verkar onekligen imponerande, äfven om man
+skulle tycka, att det är alltför pråligt för en den lärda verldens
+helgedom. Den stora läsesalen, uteslutande utförd i läcker gulbrun
+Siena-marmor, nästan utan förgyllningar samt med allt trävirke af
+mörkbetsad mahogny, är utan gensägelse ett af de noblaste och
+smakfullaste rum man kan få se.
+
+[Illustration: Kongressbiblioteket: Läsesalen (efter fot.).]
+
+Presidentens bostad af ålder kallad det »Hvita huset» eller »Executive
+mansion» skall jag i annat sammanhang omnämna och hvad de öfriga äldre
+officiella byggnaderna angår är ej mycket annat att säga än, att de i
+allmänhet ansluta sig till den här så vanliga semiklassiska perioden
+från 18:de seklets slut, som tryckt sin prägel på den amerikanska
+arkitekturen och gifvit upphof till den s. k. kolonialstilen, d. v. s.
+daterande sig från de dagar, då de östra staterna ännu voro en engelsk
+koloni.
+
+                [Illustration: Posthuset (efter fot.).]
+
+Man tyckes vid officiella byggen här icke kunnat besluta sig för att
+bryta med denna stil, som fått liksom ett slags hemortsrätt mer i
+Amerika än annorstädes. Att komma ifrån dessa stela men enformiga
+kolonner, dessa tråkiga, men i sin förnämhet onekligen imposanta
+pilasterfasader tyckes vara en omöjlighet för de amerikanska
+arkitekterna; ja, man påstår att allmänheten här icke tror, att en
+byggnad kan äga berättigande att anses som »arkitektur» om den ej har
+ett tillräckligt antal kolonner.
+
+              [Illustration: Corcoranmuseet (efter fot.).]
+
+Bland offentliga byggnader i Washington af jämförelsevis yngre datum,
+som bryta med denna gängse stil må nämnas, posthuset i en ganska
+misslyckad romansk stil, Smithsonian institutionen, statsdepartementet
+m. fl. Särskildt är det senare, i samma billiga, franska senrenässans
+som posthuset i New-York, ett verkligt monstrum af fulhet.
+Corcoran-museet, daterande sig från 1880-talet är däremot en i många
+afseenden originell, för ändamålet lämpad samt om konstnärlig smak
+vittnande byggnad.
+
+I stadens s. k. »residential section», där de rika ha sina praktfulla
+villor, och där diplomaterna slagit sig ned, finner man ett flertal
+intressanta och smakfulla nybyggen och en mängd äro under uppförande af
+hitflyttande miljonärer, som önska ordna åt sig palatsliknande hem
+värdiga deras gemålers fåfänga och behof af att lysa.
+
+Ehuru Washington är kändt för att en mängd familjer flyttat till de
+många nyuppförda, luxuösa hyreskasernerna, anser man dock ännu icke
+såsom fullt passande att ej bebo ensamt hus och här liksom t. ex. i
+Philadelphia bor man därföre oftast inom egen port. Gata efter gata,
+avenyer och platser äro i denna del af staden inramade af oftast små
+privathus utan arkitektoniska anspråk och sällan af mer än tre fönsters
+bredd, låga, ojämna, skiftande i alla färger samt i de flesta fall föga
+tilltalande. Men man känner att inom dessa murar finnas vänliga,
+välvilliga, gammaldags hederliga människor af den burgna medelklassen,
+med utpräglad känsla för hemmet och familjen samt att där trifves en
+glad, icke blaserad ungdom, en anspråkslös och vänfast äldre generation.
+Visserligen motsvara icke dessa hem i alla afseenden hvad en europé
+skulle önska för att känna sig hemmastadd och ha trefligt, men
+amerikanerna vilja ha det så som de ha det, och det är ju i främsta
+rummet för sig de ordnat sina hem; man kan vara säker på, att om de
+ville ha det precis som man har det i Europa, så hade de långt för detta
+skaffat sig det. Dessa hus stå i afseende på komfort, äfven för enklare
+familjer, betydligt framför den europeiska medelklassens »egna hem».
+
+Mycket skulle vara att tillägga om Washingtons naturliga skönhet, men må
+det nu sagda vara nog för att ge ett om också ofullständigt intryck af
+den federativa hufvudstadens yttre och af den miljö, i hvilken
+sällskapslifvets aristokratiska och byråkratiska element mötas, täfla,
+och utkämpa sina strider.
+
+
+
+
+                            TREDJE BREFVET.
+
+                               »Society».
+
+
+Det finnes väl ingen småstad i hela världen, som icke har sin s. k.
+societé, d. v. s. en klick af några utvalda, som anse sig för mer än de
+andra, och som beslutit sig för att de, och endast, de äro fint folk.
+Detta är ett faktum som litet hvar kunnat konstatera. Sådana klickar
+finnas såväl i Trosa som i Paris och det är lika svårt att få räknas
+till dessa utvalda i den ena som den andra staden, ehuru urvalet i en
+liten stad sker med ändå större hänsynslöshet, och möjligheten att få
+»komma med» är betydligt mindre där, ty man blir ju i mindre samhällen
+så lätt intim och man har folk »in på näsan på sig».
+
+I de af Europas hufvudstäder, där ännu ett kejserligt eller kungligt
+hofceremoniel skrifver lagarna inbilla sig en del folk, att de genast
+bli mottagna i »societén» bara de blifvit presenterade på hofvet. Detta
+är dock ett stort misstag. Man blir bjuden på hofvet, kanske till en bal
+hos en utrikesminister och några liknande mer eller mindre officiella
+tillställningar, men att tillhöra klicken är något helt annat. Man måste
+vara släkt med de ledande damerna, mannen måste tillhöra en viss klubb,
+damerna böra framför allt äga detta lediga på samma gång som värdiga
+uppträdande, som knappast står att finna hos andra än dem som äro nog
+lyckliga att ha kunnat draga fördel af mödrars och mormödrars erfarenhet
+inom stora världen. Den ekonomiska frågan är af underordnad betydelse,
+endast man kan »sauvera apparanserna», ty några stora pretentioner ha i
+detta hänseende aldrig uppställts. Vissa fordringar på bostad, toiletter
+samt en eller annan föga betungande tébjudning, det är allt. Med få ord,
+man blir ej en medlem af societén bara därför att man vill. I städer
+sådana som Paris, London, Wien finnes det naturligtvis en mångfald olika
+selekta kretsar, men icke desto mindre skall man alltid finna en
+särskild klick, som är och förblir »societén».
+
+Washington vore ej Washington, om det ej hade sin »society», och detta i
+mer än en bemärkelse, ty de framsteg den federativa hufvudstaden kunnat
+glädja sig åt under de senaste decennierna har den till stor del denna
+»society» att tacka för. Innan det blef modet för en del rikt folk att
+tillbringa vintern här, lefde Washington ett tynande lif, nu däremot
+sjuder det af lifslust och societetslifvet har varit en af häfstängerna
+för detta uppsving.
+
+»Society» i den federativa hufvudstaden har haft en ganska egendomlig
+utveckling.
+
+Allt som rörde sig kring presidenten, kabinettet och kongressen intog i
+äldre tid naturligtvis främsta rummet, men de förändringar den
+officiella världen så ofta var underkastad gjorde, att »society» så
+småningom grupperade sig kring en del fina, mest från engelska tiden
+härstammande Virginia- och Marylandfamiljer samt kring medlemmarna af
+Förenta staternas högsta domstol, hvilka hade första platsen i den
+administrativa hierarkien och ännu pretendera att placeras mellan
+utländska ambassadörer och envoyéer samt sålunda före kabinettet eller
+statsråden. Det låg i sakens natur, att dessa på lifstid nämnda
+funktionärer, eller rättare sagdt, deras fruar jämte »the cave-dwellers»
+d. v. s. de finaste urinnevånarne skulle bli de »högsta hönsen i
+korgen»; de utgjorde således helt naturligt en stamtrupp, som jämte
+corps diplomatique bildade »society». Hvad corps diplomatique angår kan
+nämnas, att den förresten endast undantagsvis tillhörde denna
+Washingtons »allra finaste» societé och ej heller trifdes i dessa
+kretsar, där endast engelska talades, och där man lefde ett mycket
+enkelt, flärdfritt lif, snarare ägnadt åt estetiska än åt sociala
+intressen.
+
+Diplomaterna, som under dessa tider af patriarkalisk enkelhet ej räknade
+ambassadörer i sin krets, kände sig dessutom undanpetade i de myndiga
+domarnas sällskap, där de måste nedstiga ett trappsteg. Däraf uppstod så
+småningom en ny klick, den diplomatiska, som i sig upptog en del yngre
+medlemmar af den andra societeten samt naturligtvis utrikesministerns,
+eller, som han här kallas, »the secretary of state», familj. Umgänge
+idkades icke desto mindre mellan de båda falangerna, men dock mera
+kyligt, hvartill naturligtvis bidrog, att inom diplomatklicken talades
+mest franska.
+
+Sedan det blifvit sed att omvälja senatorerna, hvarigenom dessa under
+långa tider så att säga fingo hemortsrätt i Washington och under någon
+tid af säsongen där införde sina familjer, tillkom ett nytt element, som
+dock hufvudsakligen rörde sig inom den officiella världen.
+
+Efter inbördeskriget på 1860-talet uppträdde på skådebanan ännu ett
+element, som på grund af sin prestige ansåg sig väl värdt att få insteg
+i societén i Washington; det var det militära, som under ett tiotal år
+t. o. m. nästan hade ledningen. Officersfamiljer, från armén och
+flottan, slogo sig ned i hufvudstaden och gåfvo åt baler och
+middagsbjudningar ett nytt lif, särskildt blefvo yngre officerare en
+mycket välkommen tillökning i sällskapslifvet, som just var, och
+fortfarande alltid är, i saknad af kavaljerer. Dessa familjer, som mera
+lefde på männens eller sönernas å slagfälten vunna ära än på pengar,
+kunde dock ej, utom i få fall, göra sig gällande i längden och nu är den
+militära societén en särskild krets för sig, mycket värdig och ansedd
+inom den officiella världen, men utan inflytande på det mera selekta
+sällskapslifvet, däri de dock, ehuru mera sällan deltaga. Några unga
+militärer samt naturligtvis de som äro anställda såsom »aides» eller
+uppvaktande hos presidenten äro likväl gärna sedda gäster i alla olika
+kretsar, där deras egenskaper af dansörer högligen uppskattas.
+
+I gamla tider voro presidenten och hans fru tongifvande, dock utan att
+egentligen ingripa i själfva societéns göranden och låtanden.
+Presidenterna voro i regel äldre män, när de tillträdde sitt höga ämbete
+och fruarna, som, på få undantag när, voro uppfostrade under
+demokratiska förhållanden i någon mindre stad, brydde sig ej om eller
+kunde ej sätta sig in i det gryende storstadslifvet i Washington. De
+gjorde sina reglementerade middagar, hade sina alltid genomtråkiga
+officiella och semi-officiella mottagningar men gingo endast bort, när
+de voro bjudna till vice presidenten och statsråden, ett bruk som ännu
+bibehålles. Särskildt är detta fallet med den af presidenten och hans
+fru vedertagna praxis att ej mottaga bjudningar till de utländska
+sändebuden, då det i öfverensstämmelse med en gammal tradition och
+enligt konstitutionen är förbjudet för den nordamerikanska statschefen
+(och följaktligen för hans »gemål») att begifva sig på utländskt område
+eller mottaga gästfrihet under främmande flagga och såsom sådant anses
+ambassader och legationer, där ju de respektive makternas flaggor äro
+hissade.
+
+När emellertid dåvarande vice presidenten Chester Arthur genom
+presidenten Garfields död 1887 oväntadt blef beklädd med
+presidentvärdigheten, inträdde en ändring i afseende å den exekutiva
+maktens deltagande i sällskapslifvet. General Arthur var en
+sällskapsmänniska, en klubbman med förfinade vanor, en épicuré, som
+alltjämt citeras för sina fina middagar, sitt sällskapliga väsen och
+sina eleganta kläder. Om nu orsaken är att söka häruti eller ej, nog af,
+under hans något öfver treåriga presidenttid började en del miljonärer
+från Newyork att vintertiden tillbringa några månader i Washington; rika
+senatorer uppbyggde åt sig villor, som nu se ganska enkla ut, men då
+ansågos såsom höjden af elegans. Den ena miljonärsfamiljen efter den
+andra flyttade hit och därmed hade åter ett nytt element i hufvudstadens
+sociala lif tillkommit, ett element, som helt och hållet omskapat
+sällskapslifvet här och så att säga sprängt societén i tvenne läger,
+öfver hvilka dock alltid tronar den finfinaste klicken eller som den här
+kallas »the inner set».
+
+Det var mångmiljonären Whitney, som först inledde raden af dessa
+öfverdådiga och af uppkomlingslyx kännetecknade fester, hvilka slogo de
+gamla »cave dwellers» med häpnad blandad med afsmak, och som föranledde
+dem att taga afstånd från ett sällskapslif så föga öfverensstämmande med
+deras begrepp om gammaldags gediget och förfinadt uppträdande.
+
+Men miljonärernas krets vidgades och vidgades; diplomaterna, som ha till
+sin uppgift bl. a. att gå ut i stora världen och i rökrummens intimitet,
+sedan de eldiga vinerna lossat tungbanden, söka uppsnappa nyheter och
+politiska hemligheter, aktade ej för rof att med sin närvaro hedra en
+eller annan ganska tvetydig mångmiljonärs fester. Som diplomaterna voro
+nästan oinskränkta domare öfver hvilka som skulle anses värdiga att
+upptagas i »the inner set», blef det snart genom det kryphålet som
+familjer utan ställning i sina respektiva hemorter lyckades »komma med»
+i Washington. Skulle någon af staden Washingtons egna uppkomlingar
+försöka bli mottagna i dessa selekta kretsar kan han dock vara säker på
+att bli boykottad och icke ens den diplomatiska vägen skulle stå honom
+öppen.
+
+Emellertid ha Chicago-, San Fransisco- och New-Yorkmiljonärer slagit sig
+ned i Washington, hvars societetslif mer och mer antagit samma prägel,
+som det eleganta lifvet i Newport och Tuxedo eller i Europas s. k.
+»winter-cities». Man kommer hit några månader och ägnar sig uteslutande
+åt sällskapslifvet, man ger middagar, man bjuder på sång af Caruso och
+Melba, man har sina »bridgepartier», sina automobilfärder o. s. v. Från
+att äga ett verkligt fint och i allo gediget men i viss mån modest
+sällskapslif har Washington blifvit en verklig fåfängans marknad, hvars
+dragningskraft på allra sista tiden börjat förete en liten tillbakagång.
+I synnerhet har sista säsongen, oaktadt middagar och baler i oändlighet
+aflöst hvarandra, visat tecken på afmattning.
+
+Visserligen påstås en rik newyorkare för några år sedan ha yttrat att:
+»med en president från New-York, en utrikesminister från New-York, en
+engelsk ambassadris från New-York (d. v. engelske ambassadörens fru,
+lady Herbert), en del miljonärer från New-York och en newyorkare såsom
+föreståndare för den bästa restauranten börjar Washington verkligen bli
+beboeligt». Detta hindrar dock ej att dessa blaserade mångmiljonärer i
+grund och botten tycka att här är ganska tråkigt och småstadsaktigt, och
+flera påstås vara färdiga att sälja sina villor. Andra, som flyttat hit
+och endast delvis »kommit med», resa hellre öfver till Europa, där de
+under alla omständigheter få mera för sina pengar, om de också icke ha
+så mycket större utsikter att där bli upptagna i de finaste kretsarna.
+
+Presidenten Roosevelts aera har varit och är isynnerhet nu kännetecknad
+af att en viss kyla mellan »Hvita huset» och »society» så småningom
+inträdt. Flere familjer, som varit mottagna af »the inner set», ha ej
+upptagits på presidentens bjudningslistor, hvarigenom slitningar
+uppstått. Äfven har presidenten ganska oförtydbart visat sig afvog mot
+en eller annan diplomat, som därföre återkallats. Detta har också
+inverkat på frekvensen vid de sedvanliga mottagningarna, där många, som
+annars pliktskyldigast bruka infinna sig, lyst med sin frånvaro. Man har
+äfven inom societén misstyckt, att presidenten i ministären inkallat en
+jude, m:r Straus, som dock åtnjuter berättigadt anseende och tvenne
+gånger varit envoyé i Konstantinopel. Det är icke så mycket, att han är
+jude, som att han icke är kristen, hvari orsaken till isynnerhet »the
+cavedwellers» ogillande af valet är att söka. Man är nämligen här
+ytterst konservativ i religiösa frågor.
+
+Presidenten Roosevelt är i öfrigt icke vidare road af det ytliga
+sällskapslifvet och hans fru, som visserligen redan som guvernörska i
+staten New-York och senare någon tid som vice presidentska måst åtaga
+sig åtskilliga sociala förpliktelser och bordt vara tränad för sin höga
+plats såsom »the first lady of the land», har ej heller visat något
+lifligare intresse för societén. Denna har känt sig stött öfver, att hon
+nästan helt och hållet öfverlämnat bestyret med detaljerna af hennes
+relationer med societén till sin »social secretary», miss Hagner, som,
+efter hvad det påstås, med kanske väl ovarsam hand gått tillväga i
+afseende på de sociala domslut, som utfärdats från det »Hvita huset».
+
+Detta hindrar naturligtvis ej att presidenten och Mrs Roosevelt ha många
+anhängare, men säkert är, att just sista året ha slitningarna varit
+ganska märkbara och inverkat på sällskapslifvet. Om »the inner set»
+skulle välja president, är Roosevelt säker på att ej bli omvald. Ehuru
+man helt opartiskt erkänner hans många framstående egenskaper som
+politiker, tänker man ej särdeles högt om honom som sällskapsmänniska,
+detta ehuru han kan vara glad med de glada, gärna placerar ett lustigt
+skämt och är ytterst artig mot damerna. Animositeten är dock kanske mest
+att söka på kvinnosidan, ty Washington liksom alla mindre samhällen har
+det stora felet att vara en »skvallerhåla», hvilket annars ej är
+karakteristiskt för amerikanska förhållanden.
+
+Oafsedt dessa konflikter uppröres sällskapslifvet ofta af disputer om
+rang. Ingen vill ge med sig och i många fall har man måst kringgå vissa
+svårigheter genom att till middagsbjudningar ej samtidigt invitera
+sådana dignitärer, som skulle känna sig »knuffade», ifall den ene eller
+den andre skulle få första platsen. Här är detta så mycket viktigare,
+som man till en middagsbjudning oftast ordnar sig så, att man har
+hedersgästen, d. v. s. redan på bjudningskorten står: »Mr och Mrs ...
+anhålla om äran att få se Mr och Mrs ... till middag för att möta (meet)
+t. ex. ... ambassadören och madame X.» Det passar sig nämligen ej att
+bedja två lika förnäma att »möta» hvarandra.
+
+Washingtonsocietén är förresten känd för något som skulle kunna kallas
+celebritetsfeber, som rasar här alldeles som i England, och den, som har
+den minsta lilla pretention på att vara hvad man här kallar »a lion» kan
+i Washington få sitt lystmäte på middagsbjudningar, där han blir »mött»
+af nästan samma personer dag ut och dag in, ty alla vilja ju gärna ha
+åtminstone ett nytt ansikte vid sitt bord och därföre begagnar man äfven
+tillfället att se just främlingar.
+
+Rangförhållandena äro egentligen enkla nog, men icke desto mindre uppstå
+tidt och ofta heta strider, som lägga sig för någon tid endast för att
+åter flamma upp.
+
+Presidenten, som kallas »His Excellency», liksom franska presidenten,
+samt tilltalas Mr President, har naturligtvis jämte sin fru första
+platsen. Sedan kommer vice presidenten, som utan något som helst omval
+eller dylikt inträder på presidentens plats för den händelse att denna
+skulle aflida under 4-årsperioden. När Lord Pauncefoot upphöjdes till
+ambassadör och begärde rang före vicepresidenten, fick han från
+utrikesdepartementet i London det svar, att han skulle »ceder le pas» på
+grund af vicepresidentens säregna ställning.
+
+Näst vicepresidenten komma de nio ambassadörerna och efter dem
+placerades förut högsta domstolens ledamöter med sin chef i spetsen, men
+de ha dock nu fått rycka ett steg längre ned och gå efter envoyéer och
+ministrar, som komma närmast ambassadörerna, ehuru statssekreteraren
+(för utrikes ärenden) går före envoyéerna; de öfriga sekreterarna
+(statsråden) gå i allmänhet efter. Omedelbart följa: amiralen af
+flottan, senatorer, staternas guvernörer, representanter, generaler,
+amiraler o. s. v.
+
+Från denna regel äro dock så många undantag och så mycket »ceder le
+pas», att man, för att begagna ett lika karakteristiskt som populärt
+uttryck, måste hålla tungan rätt i mun för att ej begå misstag eller
+stöta någon. Det anses vara under republikens värdighet att utge någon
+codex i placeringsväg, men nog skulle det vara välgörande.
+
+Som ingen hofrang finnes och infödda personer inom societén utom
+militärer ju i allmänhet icke ha någon rang, placeras sådana mycket
+beroende på värdinnans smak. En betitlad utlänning, en engelsk hertig t.
+ex., placeras, om än aldrig så ung, näst efter ambassadörer i enlighet
+med det engelska hofceremonielet. För resten gäller den utmärkta regeln,
+att de som bäst passa ihop placeras bredvid hvarandra, såvida det icke
+är åldern som får afgöra. Detta senare alternativ torde dock här, där
+alla vilja synas unga i det sista, icke komma att bli populärt.
+
+För dem som ej känna förhållandena synes emellertid allt gå så lätt och
+ledigt, att man ej skulle kunna ana hvilka stormar, ja, orkaner ibland
+uppröra den så lugna och spegelblanka ytan.
+
+Nu till en annan sida af Washingtons sällskapslif.
+
+»Washington är odrägligt med sitt föråldrade, tidsödande visit-tvång»,
+så säga icke blott nykomna diplomater, utan äfven senatorer,
+»representatives» och andra officiella personer, som göra sin första
+»season» i hufvudstaden. I Europa gälla vissa regler, som så att säga
+ingå i den högre societetens uppfostran och utan nämnvärda olikheter
+observeras i de olika hufvudstädernas tongifvande kretsar, i mångt och
+mycket skiljande sig från hvad här är brukligt. Man kan ju ej misstycka
+att amerikanerna ha sina egna regler, sina ur deras samhällslif uppvuxna
+traditioner, men icke desto mindre tycker man dock, att det vore på
+tiden vidtaga åtskilliga ändringar efter europeiskt mönster, allrahelst
+Europa med rätta kan ha pretention på att likt en mamma, som för ut sin
+dotter i stora världen, gifva den famlande ungdomen vissa vinkar.
+
+I Washington äro de yttre formerna för sällskapslifvet ännu i dag
+ungefär hvad de voro när till societén räknades endast ett ganska
+begränsadt antal familjer. Någon omgestaltning tyckes oaktadt den
+kolossala utvidgningen i societékretsarne icke vara möjligt att få till
+stånd. Man är så konservativ i den stora republiken. Det låter onekligen
+som en paradox, men det är icke desto mindre fullkomligt sant och mången
+gång blir man verkligen slagen med häpnad öfver huru gammaldags, huru
+konventionella människorna äro här, och man skulle ofta vilja ge dem en
+riktig uppruskning. I synnerhet gäller detta om sättet att göra visiter
+inom Washingtons »high life», hvars lagar i det hänseendet tyckas vara
+minst lika oantastliga som de tio budorden.
+
+Man begär nämligen här, att äfven herrarna skola göra personliga besök,
+och ofta ser man snälla gubbar ur den officiella världen helt beskedligt
+tåga omkring med sina fruar och döttrar alldeles som man på 60-talet
+brukade göra på nyårsdagen i Europa.
+
+En nyanländ ambassadörs- eller ministerfamilj gör, sedan mannen blifvit
+vederbörligen mottagen i »högtidlig» audiens af presidenten, personligt
+besök hos mrs Roosevelt på tid och dag som meddelas från Hvita husets
+sekretariat. Presentationen sker genom corps diplomatique’s doyenne, nu
+baronessan Mayor des Planches, italienske ambassadörens fru.
+
+Mrs Roosevelt gör icke återvisit annat än till ambassadriserna, men
+skickar sitt kort till envoyéernas fruar.
+
+Jag skall ej annat än i förbigående nämna hvad de officiella
+amerikanerna ha att iakttaga, då ju dessa anteckningar närmast afse
+diplomaternas åligganden.
+
+Sedan en nyanländ ambassadör vederbörligen mottagits i »Hvita huset» gör
+han personliga visiter hos de andra ambassadörerna, samt sänder till
+hela corps diplomatique en notifikation, att han blifvit mottagen af
+presidenten samt underrättar att han en viss dag tager emot sina
+kolleger med fruar, sekreterare o. s. v. Först härefter sänder
+ambassadören genom sin sekreterare sina kort till envoyéerna.
+
+Envoyéerna göra, sedan de mottagits af presidenten, visit hos alla
+envoyéerna samt tillskrifver ambassadörerna ett personligt bref med
+anhållan om att de måtte utfästa en dag, då han kan få göra dem sin
+uppvaktning. Legationssekreterare måste göra visit hos alla
+beskickningsschefer samt lämna sitt jämte sin chefs kort, hvarpå är
+skrifvet p. p. (pour présenter).
+
+Ambassadörerna göra ej första visit hos någon af de högre
+statsfunktionärerna utom hos vice presidenten. En stackars envoyé eller
+en simpel legationssekreterare måste däremot, utom hos kolleger, göra
+personlig, märk väl personlig, visit hos: alla de 9 medlemmarna af
+högsta domstolen, stadsrådet (the cabinet), de 92 senatorerna och
+talmannen. När så härtill kommer en oändlighet af återvisiter till
+generaler, amiraler, »representatives», undersekreterare, privatpersoner
+tillhörande »society» kan man med lätthet tänka sig, att en europeisk
+diplomat kan få myror i hufvudet.
+
+Damerna ha samma skyldigheter som männen.
+
+För att reda ut denna härfva ha många anställt särskilda »social
+secretaries», som göra upp visitlistor, besvara bjudningsbref, utsända
+kort, när så skall vara etc. etc. Det är en stor lättnad, men ställer
+sig naturligtvis ganska dyrbart. För dem som föra stort hus, ge mycket
+fester och följaktligen känna »hela världen» är det dock nästan
+oundvikligt att ha en sådan hjälpreda, som känner huru allting skall gå
+till, hvad människor heta, hvar de bo, när de ha sina mottagningar o. s.
+v.
+
+Hvad själfva sällskapslifvet i det moderna Washington beträffar är det
+föga olika det i London, som med amerikanernas engelska traditioner ju
+är helt naturligt, endast att det i yttre glans och omväxling på långt
+när icke kan jämföras med lifvet i Londons societé under säsongen. Allt
+är här gifvetvis i mycket mindre skala, men hela tonen är god, umgänget
+är fint och i allmänhet förvånande raffineradt för ett demokratiskt
+land. Visserligen händer det ibland, att man hoppar öfver skaklorna, så
+som det hände härom året på en större bal gifven af en bekant miljonär,
+men det hör till undantagen. När man varit här någon tid och kommit in i
+de gamla goda familjerna, blir man riktigt ond på sig själf, som gått
+och bedömt alla amerikaner och amerikanskor efter vissa osympatiska,
+vräkiga specimen man sett i Europa eller äfven i de större städerna här.
+Man kan utan öfverdrift säga om societén i Washington, att den i
+allmänhet är utan ostention samt mycket måttfull i sitt uppträdande. Ja,
+kanske till och med skulle kunna sägas, att isynnerhet hos damerna
+framträder väl tydligt en rädsla att icke vara nog comme-il-faut, en
+osäkerhet som frapperar de världsvana societédamerna från Europa, som
+komma öfver hit.
+
+De nöjen som bjudas äro: middagar, baler, luncheons, »musicals» samt på
+våren utfärder eller trefliga klubbfäster med damer o. s. v. Tyvärr är
+det illa ställdt med teaterförhållandena; detta kommer dock med stadens
+vidare utveckling att så småningom ordna sig.
+
+Middagsgifning är emellertid en alldeles speciell sida i Washingtons
+sällskapslif och man finner ut de mest otänkbara sätt att göra dem
+omväxlande och intressanta.
+
+Säsongens brådaste tid är från 1 december till ask-onsdagen, då en rätt
+stilla tid inträder, men under dessa 3 månader måste man ha nerver af
+stål och härdade matsmältningsorgan för att hålla ut.
+
+Att konversationen blir tom och enformig, att samtalsämnena, utom
+skvaller, tryta, ligger ju i sakens natur, när man ständigt träffar
+ungefär samma människor, äter samma mat, vistas i rum som äro möblerade
+på samma sätt, ser damer, som äro klädda så precis lika, att man
+knappast kan skilja dem åt.
+
+Men detta är ingenting särskildt karakteristiskt för Washington, ty
+samma förhållande äger rum öfver allt i stora världen, kanske dock mest
+i Amerika, där alla skola ha det lika, åtminstone till det yttre.
+
+Oaktadt sin enformighet, som för de yngre diplomaterna kan vara
+pröfvande nog, äger dock lifvet i Washington, sedan den första verkligt
+påkostande visitkampanjen är öfver, ett obestridligt behag. De som varit
+här länge, öfverge det endast ogärna och sällan reser någon härifrån
+utan att lämna verkliga vänner, vänner i ordets allra bästa bemärkelse,
+trofasta, tillgifna och tjänstvilliga.
+
+
+
+
+                            FJÄRDE BREFVET.
+
+                    »Hvita huset» och dess invånare.
+
+
+»The executive mansion», det vill säga det palats, som Förenta staterna
+ställt till den verkställande maktens förfogande kallas i dagligt tal
+endast »Hvita huset», ett namn, någon tid fallet i glömska, nu af
+presidenten Roosevelt åter bragt till lif. Detta namn har också en
+intimare, gammaldags prägel, väl passande för den för amerikanska
+förhållanden ganska modesta och i synnerhet till det inre föga
+imponerande byggnad, där den nästan med autokratisk myndighet utrustade
+statschefen utöfvar sitt maktpåliggande värf.
+
+Huset uppfördes i sitt ursprungliga skick redan mellan 1792 och 1797
+samt fick ett präktigt läge på en vidsträckt tomt, som nu är ordnad till
+en afstängd park gifvande det hela något seigneurialt, hvarigenom dess
+egen obetydlighet i viss mån motverkas. Byggnaden var dock ingalunda
+något arkitektoniskt mästerverk och hade till förebild hertigens af
+Leinsters slott nära Dublin. I dess första skede beboddes huset redan af
+republikens andre president Adams äfvensom sedermera af Jefferson, men
+blef lågornas rof under kriget med engelsmännen år 1814. Det
+reparerades, ombyggdes och förstorades dock snart därefter och har sedan
+utan väsentliga förbättringar sett den ena presidenten efter den andra
+flytta in, verka där och åter packa sina kappsäckar för att oftast med
+en suck af lättnad lämna icke blott sitt ansträngande och mycket
+fordrande arbete utan äfven den ganska inadekvata bostaden åt sin
+efterträdare.
+
+        [Illustration: Hvita huset: Norra fasaden (efter fot.).]
+
+När presidenten Roosevelt genom Mc Kinley’s död 1901 blef herre i »Hvita
+huset», fann han det i ganska dåligt skick, såväl hvad det inre som det
+yttre beträffade och dessutom ansåg Mrs Roosevelt byggnaden fullständigt
+otillräcklig och otidsenlig. Med sin karakteristiska beslutsamhet
+förklarade presidenten att något måste göras för att få huset i värdigt
+skick, hvarpå kongressen med största beredvillighet ställde nödiga medel
+till förfogande. Tillbyggnader gjordes, särskilda lokaler för
+kabinettets sammanträden uppfördes i parken, en del smaklösheter i den
+inre dekoreringen, som tillkommit under olika presidenter, aflägsnades
+och, framför allt, huset gjordes åter hvitt. Det hade nämligen under
+årens lopp antagit en färgton, som mer och mer dragit åt smutsgrått.
+Ingen undrar då, att det gamla namnet äfven kommit i glömska.
+
+Sådant huset nu står där, är det emellertid i viss mån en prydnad för
+Washington, ehuru det liksom nästan all amerikansk modern arkitektur
+icke företer annat än en trogen kopia af en äldre stil. I sin
+oklanderliga hvithet är det både nobelt och tilltalande. Det liknar dock
+mer en förmögen privatmans gedigna bostad eller en af de mindre
+prefekturerna i ett franskt departement, än ett hem för en så myndig man
+som en stormakts president.
+
+Men man måste likväl taga i betraktande, att det endast är sedan knappa
+tjugo år som den stora republiken börjat förverkliga sina
+stormaktsdrömmar och att massan af medborgare ej alls inser
+nödvändigheten af att en stormakt anlägger några af de »imposanta
+attribut», man i Europa anser oafvisliga, när det gäller den yttre ståt,
+hvarmed sedan sekler den executiva makten brukat uppträda.
+
+Lifvet i det »Hvita huset» är prägladt af en viss enkelhet men icke
+desto mindre mycket värdigt, och man känner, att alla detaljer äro
+ordnade både med förstånd och smak på samma gång som det hvilar ett
+slags förnämt lugn öfver det hela. Man ser husmoderns hand och man
+känner att intet är öfverlämnadt åt slumpen; allt är regleradt, allt går
+väl till utan att man i något afseende söker täfla med miljonärerna. Vid
+anordnande af sådana storartade fester som t. ex. när prins Heinrich af
+Preussen för några år sedan gjorde sitt så omtalade besök i Amerika,
+visade Mrs Roosevelt, att hon på ett mästerligt sätt kunde gå i land
+äfven med uppgifter, som sällan föreläggas en amerikansk husmoder, vore
+hon äfven presidentens fru.
+
+Presidenten har sin privatsekreterare, Mr Loeb, som jämte en hel stab af
+stenografer, maskinskrifvare, öfversättare o. s. v., är honom behjälplig
+med det oerhörda och synnerligen betungande besvarandet af de ofta nog
+till flere hundratal uppgående enskilda bref och skrifvelser, som
+dagligen från hela Amerika och från utlandet strömma in i presidentens
+enskilda »office».
+
+Dessutom har han såsom president ett visst antal officerare anställda
+såsom »aides» samt ett slags »majordomus», hvilkas skyldighet det är att
+ordna mottagningar, lämna gästerna placeringskort vid middagsbjudningar,
+verkställa presenteringar för presidenten och för Mrs Roosevelt, samt
+bjuda armen åt damer, som komma utan kavaljerer o. s. v. De ha af
+gammalt blifvit kallade »coffee coolers,» d. v. s. på militärt språk
+sådana soldater, som, när kamraterna tåga ut till batalj, äro beordrade
+som handräckning åt kockarna i lägret. Till dessa poster har i allmänhet
+utvalts framstående unga män med godt utseende och goda fasoner.
+
+Presidenten Roosevelt med sitt sinne för det pittoreska har valt många
+af sina »aides» bland sönerna eller sonsönerna till män, hvilkas namn
+äro ryktbara i Amerikas historia. Sålunda ha under senare tider varit
+tjänstgörande en ung Grant, en Lee, en Sheridan o. s. v. Mrs Roosevelt å
+sin sida har, såsom förut nämnts, sin egen »social secretary», miss
+Hagner, som intager en ställning liknande den af en ceremonimästare, ty
+allt som i det »Hvita huset» ordnas i socialt afseende är öfverlämnadt
+åt henne att utföra, om hon också ibland måste böja sig för ett »högre
+råds» anvisningar. Mrs Roosevelt har nämligen anordnadt ett slags
+konklav af alla statsrådsfruarna, som hvarje tisdag mötas hos henne och
+diskutera frågor rörande societén och därmed sammanhängande ting. Dessa
+»konseljer» ha mycket klandrats af »society», som funnit dem både
+löjliga och opåkallade såsom görande mera skada och åstadkommande mera
+split än förr inom de olika lagren af sällskapslivet.
+
+Nu en liten blick på s. k. »social functions» och på den etikett m. m.,
+som är gällande i det Hvita huset under den Rooseveltska regimen.
+
+På nyårsdagen, som inleder säsongens mera officiella afdelning aflägger
+hvarje i Washington boende i offentliga värf stadd person eller vanliga
+medborgare, som så önska, sitt besök hos presidenten. Det är denna
+mottagning, som litet emellan i den europeiska pressen omtalas, då
+presidenten ibland måste trycka handen på mer än 8,000 personer under en
+förmiddag. Mrs Roosevelt är äfven närvarande och jämte presidentparet
+äro, såsom ett slags hedersvakt, som omgifver dem, tillkallade
+sekreterarna (statsråden) och privatsekreteraren med fruar. Mottagningen
+eller rättare sagdt defileringen eger rum i det s. k. Blå rummet.
+Presidenten med fru samt sekreterarna med damer samlas två trappor upp
+och tåga i procession till festvåningen, där de i det sagda rummet
+intaga sina platser vid den ena kortsidan. Corps diplomatique, som, på
+grund af herrarnas lysande uniformer, ordensdekorationer och ofta
+distingerade utseenden väcka stort uppseende och intresse har jämte ett
+fåtal af de allra högsta statsfunktionärerna fått sig platser anvisade
+där.
+
+Defileringen börjar klockan 11 f. m., då en musikkår spelar en marsch.
+»Hvita husets» »majordomus», nu öfverste Bromwell, utropar hvarje(!)
+persons namn och den officiella handtryckningen äger rum. Mrs Roosevelt
+böjer endast på hufvudet, men är dispenserad från att taga den oändliga
+strömmen af nyårsönskande medborgare i hand, utom när hon särskildt vill
+hälsa på någon bekant eller mycket framstående person. Så var det dock
+icke förr, men Mrs Mc Kinley, som var af klen hälsa, införde denna nya
+tingens ordning, en synnerligen påkallade reform, som sedan dess
+upprätthållits under den nuvarande regimen. Sedan de mera officiella
+medborgarna varit i elden, kommer kl. 1 hvem som helst, som önskar visa
+presidenten sin respekt. Vid förra årets stora mottagning aflägsnade sig
+Mrs Roosevelt, när den mera allmänna mottagningen skulle börja och har
+hon därföre fått uppbära mycket klander.
+
+Klädseln för herrar är: uniform för diplomater och officerare; för andra
+redingote eller för resten huru man bäst vill och kan. Också får man se
+de mest egendomliga kombinationer. Damerna äro i eleganta visitdräkter.
+Efter mottagningen ger presidenten frukost för sekreterarna med damer.
+
+Presidenten har utom denna officiella mottagning under säsongen fyra
+större semi-officiella mottagningar för omkring 2,000 personer hvarje
+gång samt tre stora middagar. Dessa tillställningar äro ansedda såsom
+något oerhördt tråkigt och ehuru många, t. ex. medlemmarna af
+diplomatiska kåren, erhålla kort till alla mottagningarna infinna de sig
+sällan mer än på en. Mottagningarna äro ordnade så att vid hvarje
+särskildt tillfälle äro olika korporationer hedersgäster; vid den
+första: corps diplomatique, vid den andra justitiestaten, vid den tredje
+kongressen och vid den fjärde arméns och flottans representanter.
+
+De officiella middagarna äro: en för kabinettet, en för diplomatiska
+kåren samt en för högsta domstolen. Utom dessa hedersgäster äro då
+inbjudna en del framstående medlemmar af kongressen, administrationen,
+armén och flottan etc., dock alltid så valda, att de i ett eller annat
+hänseende passa i hop med dem, för hvilka middagen gifves. Gästerna
+samlas i det s. k. »East room», en balsal af ej alltför imponerande
+proportioner, nyligen omdekorerad, smakfull men utan pretention. Hvarje
+anländande gäst erhåller af förste vaktmästaren (usher) ett kort, hvarå
+platsen vid bordet angifves, herrarna dessutom ett kort upptagande
+namnet på den dam de skola föra ut; skulle damen inte vara känd af
+kavaljeren, verkställes presentation genom en af presidentens »aides»,
+hvilka alla äro närvarande i samlingsrummet för att mottaga gästerna.
+
+[Illustration: Balsalen i »Hvita huset», kallad »The East room» (efter
+fot.).]
+
+Sedan alla samlats i salens nedre ända inträder presidenten med sin fru
+och gästerna defilera efter rang och ordning alldeles som vid en
+mottagning. Därefter bjuder presidenten armen åt den förnämsta damen
+samt följes omedelbart af den i rang högsta manlige gästen, som
+convojerar Mrs Roosevelt; de öfriga ordna sig i procession. Middagarna
+äro i allmänhet oklanderligt serverade ehuru ingen lyx utvecklas; glas,
+porslin, silfver är smakfullt, bordet prydes af blommor, ljus finnes i
+öfverflöd och det hela är fullt värdigt en statschef. Man märker på
+allt, att ett kvinligt element med förstånd och smak uttänkt alla
+detaljer. Matsedlar användas ej, till saknad för många, som gärna skulle
+öka sina samlingar af sådana. Vid presidentens plats står alltid vid
+dessa officiella middagar en bägare af guld i form af ett gammaldags
+högt champagneglas; det är en present af handelskammaren i S:t
+Francisco. Musik utföres af flottans musikkår.
+
+Som köket i »Hvita huset» ej är större än att middagar för endast fyrtio
+personer kunna anrättas, anlitas vid dessa middagar, till hvilka omkring
+90 personer vanligen inbjudas, en s. k. »caterer», som ansvarar för
+allting och från sitt etablissement i staden förser presidentens bord,
+men tyvärr äro, sannolikt just på grund häraf, presidentens större
+middagar, såväl i afseende på mat som vin ej ansedda såsom kulinariska
+mönster.
+
+Middagsbjudningarna äro utställda till kl. 8 e. m.; man sitter till
+bords nära två timmar. Presidenten serveras enligt gammal sed först.
+Sedan alla lämnat matsalen, samlas damerna i det förut omtalade »East
+room», och de herrar som röka tillbringa en stund i rökrummet, hvartill
+ordnats presidentens privata matsal.
+
+Under säsongen ger presidenten allt emellanåt smärre middagar och icke
+sällan komma på besök några vänner från New-York, eller andra, för
+hvilka då särskilda bjudningar anordnas. Nästan hvarje fredag är en
+större musiktillställning för mellan 200 à 500 gäster. Bjudningarna
+härtill, ehuru tryckta på kort med Förenta staternas vapen, äro
+utfärdade endast af Mrs Roosevelt, som ensam mottager sina gäster. Det
+är nämligen vanligt att före konserten varit gäster till middagen;
+presidenten stannar därföre hos dem tills han jämte tvenne af sina
+»aides» träder in i konsertsalen och intager sin plats i första raden af
+de med förgyllda stolar ordnade sittplatserna.
+
+Mellan numren händer det att han samspråkar med några damer. En gammal
+sedvänja vill att ingen sitter när presidenten står, hvilket bruk ofta
+ger anledning till skämt men mycket noga observeras. Det berättas, att
+en gammal tante till Mr Roosevelt, när hon underrättades om
+nödvändigheten att stå upp, när presidenten själf stående tilltalade
+henne, med amerikansk frispråkighet yttrade: Jag stå när Teddy talar med
+mig? »Well! I guess not». Mr Roosevelt själf är snarare generad öfver
+denna etikett, men säger sig hålla därpå för ämbetets skull.
+
+När konserten är öfver serveras glace samt punsch, d. v. s. en slags
+bål. Kl. 11,30 är hämtningen efter musiksoiréerna. Man ser således att
+presidenten utöfvar en storartad gästfrihet, hvilket icke blott är
+påkostande för värdinnan utan äfven är ganska betungande för
+presidenten, som, då han icke äger någon nämnvärd personlig förmögenhet,
+uteslutande är hänvisad till de 50,000 dollars om året, som staten
+består, d. v. s. lika mycket som t. ex. engelska ambassadören har i lön.
+Detta har också gifvit anledning till beundran öfver Mrs Roosevelts
+förmåga att kunna ordna allt så väl och värdigt med så jämförelsevis små
+inkomster. Presidenten uppbär dock äfven 25,000 dollars till
+resekostnader årligen.
+
+Tjänarna i det »Hvita huset» bära ej livré. De som passa upp vid större
+mottagningar och middagar ha frack och hvit halsduk. Vid
+eftermiddagsmottagningar såsom »five o’clock teas» uppträda de
+egendomligt nog i s. k. »smoking». Kusken och den betjänt som följer
+ekipaget ha dock ett enkelt livré bestående af mörkblå rockar, hvita
+skinnbyxor samt vanliga stöflar med nedvikta ljusa skinnkragar. På
+hattarna bära de en kokard i rödt, hvitt och blått. Båda dessa tjänare
+äro af färgad ras.
+
+Hvardagslifvet i det hvita huset är ordnadt ungefär så här. Kl. 7 f. m.
+stiger presidenten upp och en timme senare intages jämte barnen gemensam
+frukost. Mellan 8,30 och 9 brukar presidenten taga en kort promenad i
+parken, där man ofta kan få se honom i lifligt samspråk med sin
+privatsekreterare eller med någon medlem af kabinettet. Från kl. 9 till
+1,30 är den verksamme mannen utan afbrott sysselsatt i sin byrå eller
+arbetande med »statsråden». Mycket punktligt intager han sin lunch jämte
+Mrs Roosevelt och har nästan alltid någon eller några gäster, med hvilka
+han har något att aftala, men så snart deserten är serverad reser sig
+presidenten och återgår till arbetet. Kl. 4 ridning eller åkning med Mrs
+Roosevelt, det må störtregna eller ej, ty presidenten är okänslig för
+vädret och lär aldrig ägt ett paraply. Efter promenaden ägnas någon tid
+åt barnen; presidenten är en sagoberättare som få och förstår sig på
+barn, och han leker äfven med dem som en riktigt snäll gammal sköterska.
+Nu är den yngsta telningen redan åtta år och de öfriga börja måhända ej
+längre sätta så mycket värde på sagor och barnlekar, men när »pappa
+Teddy» kommer upp i barnkamrarna är det ändå stor förtjusning, ty
+ungdomarna afguda sin far.
+
+Middagen serveras i hvardagslag kl. 7,30 och sällan saknas gäster.
+Mången gång går såväl presidenten som Mrs Roosevelt på teatern, ehuru
+Washington i det hänseendet är illa lottadt. Innan presidenten drar sig
+tillbaka, brukar han läsa någon nyare litteratur, mest historia,
+zoologiska arbeten, naturbeskrifningar. Vid midnatt går han, efter en i
+allmänhet ansträngande dag, till hvila.
+
+Söndagen tillbringas i stillhet. Såväl presidenten som Mrs Roosevelt
+besöka reguliert kyrkan. De äro båda protestanter; presidenten är trägen
+i reformerta kyrkan men Mrs Roosevelt i den episkopala.
+
+[Illustration: Presidenten Roosevelt (eft. originalt. af X).]
+
+Presidenten Roosevelt anses vara en af dessa lyckans »guldgossar», som
+endast behöfva sitta ned och önska hvad de vilja så sker det. Hela hans
+karriär tyckes vara en serie af lyckträffar. Men det är också sant att
+»lyckan träffar mannen» och det måste erkännas, att lyckan varit
+synnerligen förståndig i sitt val, när hon utsåg den unge Theodor
+Roosevelt till föremål för sina välgärningar. Han har i allo visat sig
+värdig sina framgångar och om han ibland skjutit öfver målet, ja t. o.
+m. varit hänsynslös, har han aldrig begagnat sig af sin makt eller
+ställning för att befordra egna fördelar. Han är dock för mycket
+politiker för att försumma ett enda tillfälle att gynna sitt parti såsom
+sådant, och vet ganska väl, att han skulle utskrattas af motpartiet, om
+han handlade på annat sätt.
+
+Alla anse honom såsom en gedigen karaktär, en man som icke prutar på
+sina åsikter och som är absolut hederlig. Inom det konservativa partiet,
+som han tillhört allt sedan sitt första inträde på den politiska
+skådebanan vid 21 års ålder, har han dock på senaste tiden fått många
+vedersakare särskildt inom den falang, som redan för 8 år sedan fruktade
+hans något vidt flygande, åt det demokratiska hållet lutande program,
+och som därföre genomdref hans val till vice president, på hvilken plats
+han ansågs oskadliggjord, då den som mottager denna hederspost i
+allmänhet anses såsom politiskt död och ur spelet.
+
+Ödet eller hans lyckliga stjärna ville annorlunda och sedan han endast
+få månader innehaft vice presidentskapet, gjorde han i stället sitt
+inträde i »Hvita huset», där han på grund af konstitutionen efterträdde
+den af Czolgoz mördade Mc Kinley.
+
+Hans kraftiga uppträdande, hans i mångas tycke hänsynslösa politik i
+ekonomiska frågor med dess bismak af själfhärskare samt hans
+obestridliga rättrådighet och ungdomliga entusiasm förskaffade honom
+omval till presidentskapet 1904. Han blef i viss mån hela det
+amerikanska folkets idol. Denna hans popularitet är dock delvis
+hallstämplad i Europa, där hans ofta nog autokratiska tillvägagående
+helt naturligt skulle slå an och bättre uppskattas än här i landet. Det
+beröm, som i den utländska pressen ägnats den energiske presidenten, har
+sedan utbasunats genom de amerikanska tidningarna, som därigenom
+stimulerat sina landsmäns fåfänga och i väsentlig mån bidragit att få
+den lättledda publiken att falla ned i afgudadyrkan.
+
+Under det senaste året med sin vidtgående panik har dock Roosevelts
+stjärna varit något i nedgående. Amerikanerna kunna visserligen förmås
+att utveckla entusiasm äfven i ganska hög grad, men deras demokratiska
+uppfostran och läggning gör att de i grund och botten icke tycka om att
+det finnas s. k. »storgubbar», som i tid och otid tala om för dem hvad
+de skola göra. Nej, de goda yankees äro mera upplagda för att tala om
+för sina stora män hvad deras frid tillhörer. Man säger sig ej tycka om
+förmynderskap. Ändå är det väl ingenstädes, där det utöfvas så starkt
+tryck på individernas mening som just af de väl organiserade politiska
+partistyrelserna i Amerika.
+
+Man är emellertid stolt öfver sin »Teddy», som han allmänt kallas, och
+de anfall, som riktats mot honom från olika håll, ha icke kunnat rubba
+det allmänna omdömet om honom, att han är en af de mest framstående
+presidenter Amerika haft, att han verkat ofantligt mycket godt, såväl
+utåt som inåt samt att han endast handlat såsom han ansett vara det
+rättaste och för landet det fördelaktigaste, alltid skjutande personliga
+intressen och hänsyn åt sidan.
+
+Franska ambassadören Jusserand säger på tal om Roosevelt, att han anser
+honom vara den största mannen på den västra hemisfären, icke blott ett
+hufvud utan äfven skuldrorna högre än alla andra.
+
+Han är nu en man i sina bästa år, med en erfarenhet inom den högre
+politiken och med en kännedom om amerikanska förhållanden, som
+säkerligen täflar med den gamle mångbepröfvade Cannon’s vidsträckta
+erfarenhet.
+
+Roosevelt föddes 1858 och tillhör en af de äldsta af de redan före
+midten af 1600-talet inflyttade holländska familjerna. Knappast 20 år
+gammal var han redan advokat och visade då så framstående egenskaper som
+talare och ledare, att han ådrog sig de styrande männens inom det
+konservativa partiet (republikanerna) uppmärksamhet; de genomdrefvo hans
+val till representant i staten New-Yorks parlament.
+
+Han var då endast 21 år. Under perioden 82-84 ägnade han sig
+hufvudsakligen åt politik samt skriftställeri samtidigt med att han
+skötte sin advokatverksamhet. Han uppställdes 1886 såsom kandidat för
+mayor i New-York City men föll igenom. Några år senare, när presidenten
+Harrison, med mandat från det republikanska partiet, residerade i det
+»Hvita huset», inkallade han den unge, kraftige och för sina
+reformförslag kände Roosevelt till innehafvare af ordförandeplatsen i
+den civila tjänstemannakommissionen. Han visste nog att den då 31-årige
+mannen hade sin egen vilja samt hela sitt väsen genomsyradt af otyglad
+energi, men å andra sidan var Roosevelt ansedd såsom en administrativ
+förmåga af allra största rang. Här fick han nu tillfälle att visa sin
+ovanliga duglighet och innehade detta ämbete i sex år, till 1895, då han
+kallades till polismästare i staden New-York, hvarefter han återvände
+till Washington för att mottaga befattningen som undersekreterare
+(expeditionschef) i marindepartementet. Under spanska kriget deltog han
+som öfverstelöjtnant och blef för sitt modiga och djärfva beteende i
+slaget vid Las Guasimas utnämnd till öfverste. Återkommen från kriget
+»höljd af ära» valdes han med entusiasm till guvernör i staten New-York,
+hvilken post han innehade, tills han 1901 i egenskap af vise president
+återvände till Washington.
+
+Den 14 september samma år afled Mc Kinley, och under snart tvenne
+perioder har Roosevelt med sällspord framgång residerat i det »Hvita
+huset», där han sannolikt kunde få sitta orubbad, endast han kunde
+besluta sig för att frångå en i öfrigt ganska sund oskrifven lag, som
+hittills aldrig öfverträdts, nämligen att en president icke bör mottaga
+mer än ett omval. Nu finnes det personer, som vilja häfda den åsikten,
+att Roosevelt ännu icke varit omvald, ty hans andra period är första
+gången han _valdes_; han var nämligen icke _vald_ till president, då han
+inträdde såsom Mc Kinleys suppleant.
+
+Sådana äro de yttre konturerna af hans 50-åriga lefnadslopp.
+
+I sitt enskilda lif är presidenten mycket demokratisk, enkel i sina
+vanor, godmodig, skämtsam samt mycket arbetsam.
+
+[Illustration: Presidenten Roosevelt (efter teckning af Macaulay i New
+York Times).]
+
+Han älskar sport, som han idkar med passion. Hästen anser han som en
+nödvändighet och hans jakter uppe i vildmarken äro kännetecknade af den
+sanna sportsmannens energi och uthållighet; inga strapatser kunna
+afhålla honom ifrån att förfölja en björn eller söka upp en kull vilda
+kalkoner. Allt hvad han behöfver under sina jaktfärder är: en kamrat,
+ett modest tält, en häst, en öppen eld, en gungstol, en bössa, en god
+bok samt den enklaste kost.
+
+Han är äfven god tennisspelare och nästan hvarje dag under vårsäsongen
+har han sitt parti, då såsom hans medspelare bruka uppträda franska
+ambassadören Jusserand, den unge inrikesministern Garfield och andra.
+Tennisplatsen är ordnad i den till »Hvita huset» hörande parken och är
+väl skyddad från trenne sidor; den är belagd med asfalt. Stolar eller
+bänkar finnas ej. Presidenten kommer ut till spelet glad och munter som
+en pojke. Hans dräkt gillas icke af professionella tennisspelare:
+mörkblå »sweater», vanliga pantalonger sammanhållna af en rem, mörka
+tennisskor, ingen hufvudbonad.
+
+Han är ganska tränad och förstår väl att taga emot de bollar, som komma
+i hans väg, men som han ej tycker om att springa eller anstränga sig,
+torde han reda sig slätt i »single». Han står gärna för nära nätet,
+hvilket gör att han icke sällan missar; mest spelar han från armbågen
+och endast sällan ser man honom våga sig på en s. k. »shouldering». Hans
+spel är mycket koncentreradt, och när han väntar en boll, ser han
+närmast ut som ett vilddjur före en attack. Hans s. k. »serves» anses
+vara lätta att slå tillbaka; bollarna komma snabbt, men rakt. Om man
+jämför hans rörelser med Jusserand’s, kan man utan öfverdrift påstå, att
+denne utvecklar minst 10 gånger så stor liflighet som presidenten. Någon
+mästare på tennisbanan är han ej, men han är en mycket god
+genomsnittsspelare.
+
+Under sommarmånaderna lefver presidenten jämte sin familj ett
+tillbakadraget lif i sin ganska rymliga villa »Sagamore Hill» vid
+Oystersbay, nära New-York. Jämte skriftställeri ägnar han sig äfven där
+åt sport; han jagar, fiskar, ror med barnen, hugger träd i sin park o.
+s. v.
+
+Hans familjelif är det lyckligaste man kan tänka sig. I sitt första
+gifte med en fröken Lee hade han endast en dotter, den internationellt
+bekanta Alice, nu Mrs Longworth, som ehuru egentligen bosatt i Ohio,
+dock jämte mannen under det kongressen sammanträder vistas i
+hufvudstaden, där hon i societeten intager en mera modest plats än man
+skulle föreställa sig.
+
+              [Illustration: Mrs Roosevelt (efter fot.).]
+
+Presidentens andra fru, »Hvita husets» nuvarande härskarinna, är född
+Edith Kermit Carow. Hon är nära jämnårig med sin man samt tillhör liksom
+han en mycket god new-york-familj. Hon har skänkt presidenten fem barn,
+fyra gossar och en flicka. Utan att vara någon skönhet eller läggande
+öfverdrifven vikt vid det yttre, gör hon ett öfvervägande angenämt
+intryck samt är i sitt uppträdande måttfull, värdig och förbindlig. Van
+att styra i sitt hem har hon måhända äfven inom de kretsar, dit hennes
+makt når velat utöfva en viss myndighet, som icke upptagits med
+uteslutande angenäma känslor. Hennes obenägenhet att i den officiella
+kretsen mottaga t. ex. familjen Belmont har framkallat mycken bitterhet
+och nästan delat »society» i tvenne fientliga läger.
+
+Personligen sätter hon ej stort värde på det tomma och intetsägande
+sällskapslifvet, ty om hon visserligen är härskarinna i »Hvita huset» är
+hon dock i främsta rummet Theodor Roosevelts hustru. Också ägnar hon åt
+sina barns uppfostran och åt detaljerna af sitt stora hushåll all den
+tid, som fester, mottagningar, kommittéer, välgörenhet lämna henne
+öfrig.
+
+Hon är framstående pianist samt mycket intresserad af historisk
+litteratur och har t. o. m. utgifvit ett häfte dikter. Skicklig
+ryttarinna, kan man ännu om sommaren alltemellanåt få se henne jämte
+presidenten i skarpa takter i spetsen för sina barn, alla beridna, göra
+långa promenader.
+
+Det är säkerligen med icke alltför melankoliska känslor som Mrs
+Roosevelt emotser nästkommande 4:de mars, då hon sannolikt lämnar det
+»Hvita huset» och de många rätt ansvarsfulla och mycket betungande
+plikter hennes höga ställning pålagt henne. Att hon sökt fylla sin plats
+och äfven lyckats bättre än de flesta sina företräderskor, därom äro
+alla ense, om också röster höjts, som uttalat klander. Men man kan icke
+vara alla i lag, allra minst i en republikansk societé, där litet hvar
+anser sig ha lika mycket att säga.
+
+Af presidentens söner är den äldsta, Theodor junior, student vid
+Harvards universitet; de öfriga äro ännu i skolåldern. Alla idka liksom
+fadern sport och anses såsom begåfvade, väluppfostrade och typiska för
+hvad man kallar »well-bred» amerikanska barn.
+
+Miss Ethel Roosevelt, enda dottern i Mr Roosevelts senare gifte, är nu
+17 år. Hon har gjort mycket grundliga studier i den såsom utmärkt
+ansedda »Cathedral school», och skall först nästa år presenteras i stora
+världen, men har naturligtvis redan deltagit i en del mindre
+ungdomsbjudningar, samt på de officiella mottagningarna någon gång varit
+Mrs Roosevelt behjälplig att taga emot de många gästerna. Hon är en
+ståtlig ung dam med blå ögon och ljusbrunt hår samt påminner rätt mycket
+om modern. De kraftiga ögonbrynen och hakan äro dock drag från faderns
+sida.
+
+Hennes uppfostran kan i hvarje afseende anses vara den bästa som bestås
+en ung flicka i det moderna Amerika. Om hon icke är så briljant och
+lustig som halfsystern, Mrs Longworth, var vid samma ålder, har hon dock
+andra egenskaper, som komma att förskaffa henne många vänner och
+beundrare. Hon är moderns stora favorit och ofta ser man dem tillsammans
+på promenaden eller i bodar i muntert och okonstladt samspråk. Det blir
+säkert en evenemang i nästa års societélif, när Miss Ethel såsom
+debutante deltager i sin första bal.
+
+[Illustration: Mrs Roosevelt och Miss Edith Roosevelt (efter fot.).]
+
+Familjen Roosevelt är typisk för hyggliga amerikanska människor, af
+hvilka man tyvärr så sällan får se representanter i Europa annat än
+iförda turistkappor eller automobilglasögon.
+
+Det kan vara af intresse att afsluta dessa kortfattade och ofullständiga
+anteckningar med det uttalande presidenten Roosevelt hade om sig själf,
+när förra året franska senatens förre president, M. Paul Doumer, gjorde
+honom ett besök i Washington.
+
+»Jag är långt ifrån att vara något snille. Om jag lyckats bli populär så
+är det beroende därpå, att nationen i mig ser inkarnationen af sin egen
+karaktär. Jag började arbeta vid unga år, jag har varit civil ämbetsman,
+soldat när det var nödvändigt, därpå åter civil ämbetsman. Jag har sex
+barn. Så jag kan anse mig som en god amerikan, och mina landsmän tycka
+om mig såsom varande ett uttryck för den mest gängse typen af vår tids
+amerikaner, med få ord en bra genomsnittsmänniska och väl afvägd».
+
+
+
+
+                             FEMTE BREFVET.
+
+                      De diplomatiska salongerna.
+
+
+Det är icke så länge sedan en utnämning till en diplomatisk post i
+Washington nästan ansågs som en slags förvisningsorder. Denna fördom,
+som numera är alldeles obefogad, håller dock delvis i sig ännu. Det är
+t. o. m. endast helt få år sedan som en ung diplomat, då anställd i Rom
+yttrade till mig, efter att ha anförtrott mig sin böjelse för en ung
+charmant enka ur högaristokratien: »Jag skulle nog gärna vilja göra
+henne ett giftermålsanbud, men som jag blifvit lofvad posten i
+Washington, så fort den blir ledig, måste jag afstå från mina drömmar om
+giftermål, ty ni förstår väl, att jag ej kan erbjuda en dam med
+förfinade vanor och höga fordringar på umgänge att bo i Amerika, i
+Washington!»
+
+Han hade aldrig satt sin fot på denna sidan Atlanten, men var i alla
+fall utan vidare färdig med sitt spetsiga omdöme om sällskapslifvet här.
+Såsom hustru till en amerikan uppskattade jag ej öfver en viss grad hans
+något indiskreta förtroende, men låtsade ej därom, då han helt visst ej
+ett ögonblick tänkte på att såra mig. Det är intet tvifvel om, att han
+under umgänge med kolleger insupit denna fördom, som måhända för femton
+à tjugu år sedan kunde ha ett visst berättigande. Amerika brukade ju
+själft vid denna tid icke just sända sitt bästa folk såsom diplomatiska
+representanter i Europa annat än möjligen till London eller Paris och
+ibland fick man verkligen såsom innehafvare af de amerikanska
+ministerposterna se typer, som icke voro särdeles ägnade att öka den
+prestige den framåtsträfvande republiken uppdragit åt dem att häfda.
+
+En vacker dag tyckte dock Amerika, att det kunde vara på tiden att bli
+stormakt och ha ambassadörer ackrediterade hos andra stormakter. Så
+skedde och ett utbyte i sådant hänseende ägde rum. Nu finnes här i
+Washington 9 ambassadörer och 28 envoyéer.
+
+Till ambassadörer, hvars feta, om dock otillräckliga, löner äro
+eftersträfvade äfven af de mest framstående diplomater, utses i
+allmänhet endast sådana män, som i ett eller annat hänseende utmärkt sig
+eller ha alldeles särskilda kvalifikationer för en viss post.
+
+Diplomatkretsarna i Washington började därföre från denna tid antaga en
+helt ny prägel och den ena efter den andra statsmannen eller framstående
+diplomaten utsågs till innehafvare af dessa begärliga poster. Ungefär
+samtidigt, eller kanske var det just en följd af det från denna tid
+briljanta umgängeslifvet i Washington, började miljonärer taga notis om
+den hittills ganska negligerade federativa hufvudstaden. De slogo sig
+ned där och funno sig väl, åtminstone tidtals.
+
+Ask-ungen hade funnit den gyllene toffeln som omskapade henne till en
+prinsessa. Washington hade blifvit en eftersträfvad post, men
+naturligtvis, Europa är Europa och Amerika är Amerika, det är ju därföre
+helt naturligt, att de europeiska diplomaterna efter någon tid längta
+hem igen, liksom amerikanerna själfva längta åter till sitt kära
+Amerika, när de »gjort» Europa under några månaders trip. Därföre ser
+man ju här en ovanligt stor omsättning inom corps-diplomatique. Flere
+diplomater som blifvit gifta här, stanna dock gärna i Washington,
+dragande fördel af och vidgande sin synkrets under den för en diplomat i
+många hänseende intressanta och lärorika vistelsen i den stora
+republiken.
+
+Hvad man i gamla dagar kallade en politisk salong finner man måhända ej
+i Washington. Dels är lifvet alldeles för jäktadt nu för tiden, dels äro
+såsom regel amerikanska politiker ej salongsmänniskor och umgås endast
+undantagsvis med diplomaterna. De amerikanska qvinnorna bry sig icke det
+ringaste om politik och om t. ex. presidenten Madisons änka förstod att
+samla kring sig under flera decennier ett kotteri af framstående män,
+politici, diplomater och lärdt folk, var detta ett undantag inom
+Washingtons sällskapslif.
+
+Visserligen har Mrs Longworth under den senaste säsongen varit trägen
+åhörarinna å kongressläktarna, men malisen påstår, att hennes intresse
+för politiken är förestafvadt af omsorg för mannens karriär.
+
+Att i våra dagar en diplomatfru här skulle få till stånd en politisk
+salong, med allt hvad därtill hörer såsom t. ex. i Paris, är alldeles
+otänkbart. Washington är intet kulturcentrum, det är snarare en
+»winterresort», där en regering tagit säte, och där en riksdag
+sammanträder, somliga år endast tre månader. Man skulle förresten aldrig
+få tid, ty man är ju alltid bortbjuden och man får vara glad om man
+själf kan få tillfälle att bjuda sin umgängeskrets till sig en eller
+annan gång under säsongen, som i regel endast pågår från halfva december
+till ask-onsdagen d. v. s. något mer än två månader. Sedan blir oro i
+lägret och alla »trefliga» människor resa sin väg, endera till Florida
+och Cuba för att möta våren eller till Europa för att »göra» Paris under
+kapplöpningsveckorna och London under »season».
+
+Detta förhållande är onekligen en af nacksidorna af det sociala lifvet i
+Washingtons högre kretsar och ger sällskapslifvet i hufvudstaden något
+tillfälligt och obeständigt, som inverkar ofördelaktigt och i viss mån
+upplösande. Man gör bekantskaper ena året utan att vara säker på att
+återse dem nästa år. Villor och palats, där man under en säsong varit
+van att finna goda vänner, äro under en kommande vinter uthyrda till
+personer, hvilkas bekantskap man kanske hvarken vill eller kommer att
+göra. Alldeles som vid en badort.
+
+Såsom förut nämnts är omsättningen bland diplomaterna mycket liflig,
+isynnerhet inom de yngre leden, men äfven ambassadörer och envoyéer
+komma och gå, ofta nog efter att ha stannat en enda säsong. Under
+sommarmånaderna, maj-oktober kan man säga, att corps diplomatique är som
+bortblåst från Washington. De, som ej taga tjänstledighet, göra långa
+resor i Amerika eller vistas vid badorter i olika delar af landet. Med
+få ord här saknas den sammanhållning och det lugn, som äro oafvisliga
+villkor för att skapa en »salong», där en spirituell värdinna alla
+aftnar är »at home», och där man säsong efter säsong är säker att möta
+hufvudsakligen samma krets af intelligent, fint bildadt och i dagens
+frågor väl underrättadt folk, som diskuterar, »talar» konst, vetenskap
+och politik o. s. v. utan att därföre helt och hållet lämna intriger och
+dagens »on dits» åsido.
+
+Man finner icke desto mindre i Washington flera familjer, där mera
+tillfälligtvis sådant sällskap är att träffa; det är likväl ej genom
+tillfälligheter som en »salong» kommer till stånd och får sin näring.
+Hos det nuvarande brittiska ambassadörparet har man funnit vissa
+tendenser till att sammanföra de åt det mera intellektuella hållet
+dragande elementen i Washington med societéns fladdrande och prunkande
+fjärilar, men försöket har icke vunnit anklang hos »the inner set», som
+visat sig ointresseradt.
+
+Detta hindrar icke att man i Washingtons diplomatiska kretsar, där en
+Bryce och en Jusserand hålla intelligensens banér högt, sätter värde på
+annat umgänge än det som såväl här som i Europa bestås i den s. k. stora
+världen. En middagsbjudning i den franska ambassaden t. ex. är en mycket
+eftersökt utmärkelse; man vet att där äro skämtet och umgängestonen
+minst lika förstklassiga som anrättningarna äro utmärkta.
+
+När en nyutnämnd envoyé i forna dagar skulle öfverlämna sina kreditbref
+till presidenten, fick han skaffa sig upp till »Hvita huset» bäst han
+gitte, sedan han på vederbörligt sätt erhållit meddelande om att han en
+viss dag och timme var väntad af »Hans Excellens Presidenten». Det gick
+ju lika bra, som att åka i sjuglasvagn och denna enkelhet åstadkom
+säkerligen ej några politiska förvecklingar, om icke såsom sådana få
+anses engelske ministern Merry’s klagomål öfver att presidenten
+Jefferson tog emot honom i nattrock och nedkippade tofflor.
+
+Allt detta är nu ändradt och något mera ståt utvecklas, sedan
+ambassadörerna, som ju nästan äro att anse som kungliga personer,
+absolut hållit på att de skulle hämtas i enlighet med i Europa
+vedertaget bruk. Presidenten sänder därför numera sin adjutant samt sitt
+eget mycket korrekta, men enkla ekipage för att afhämta den väntade
+beskickningschefen, som sålunda får ett mera värdigt mottagande. Under
+audiensen är statssekreteraren närvarande och i presidentens antichambre
+befinna sig några af hans »aides». Ambassad- eller legationssekreterare
+och attachéer presenteras ej vid sådana tillfällen utan vid vanliga
+mottagningar. Damerna presenteras senare för Mrs Roosevelt genom »la
+doyenne», nu baronessan Mayor des Planches, italienska ambassadrisen,
+eller i hennes ofta inträffande frånvaro af baronessan Hengelmüller von
+Hengervár, Österrike-Ungerns ambassadris.
+
+Af de nio ambassadörsfamiljer, som nu utgöra eliten af corps
+diplomatique i Washington är den italienska den som går först på grund
+af ambassadörens ankomstdatum i sådan egenskap, däremot är det de facto
+österrikisk-ungerske ambassadören, hvilken såsom envoyé förut varit
+ackrediterad här sedan öfver tio år tillbaka, och hans baronessa, som
+äro de ledande inom corpsen. Af envoyéerna är danska ministern Brun, som
+varit här sedan 1895, den med förhållandena i Washington mest förtrogne
+diplomaten; han är emellertid ungkarl, oaktadt man minst en gång om året
+söker sprida ut rykten om hans förlofning än med den ena än med den
+andra skönheten eller arftagerskan.
+
+       [Illustration: Italienska ambassadhotellet (efter fot.).]
+
+En egendomlighet är att anteckna med afseende å corps diplomatique i
+Washington, och det är, att de europeiska diplomaterna hålla ihop och
+att de så talrika sydamerikanska representanterna, ehuru naturligtvis
+synliga på större tillställningar, hufvudsakligen umgås med hvarandra —
+ett slags monroë-doktrin öfverflyttad till dagliga lifvet.
+
+         [Illustration: Baronessa Mayor des Planches (e. fot.)]
+
+Baron Mayor des Planches och hans charmanta baronessa ha icke lyckats
+tillvinna sig några mera allmänna sympatier och det säges att t. o. m. i
+»Hvita huset» skulle man icke ogärna se hans förflyttning till annan
+post. Baronessan, som nyligen återkommit från en mer än årslång vistelse
+i Italien, lär afsky sjöresor och skulle anse sig lyckligare om hon
+kunde slippa dessa färder öfver Atlanten, hvilka dock äro oundvikliga,
+då hon helt öppet låter förstå, att hon icke törs uppehålla sig så
+mycket i Amerika, hvars växlande klimat undergräfver hennes redan förut
+delikata hälsa och hon därföre måste vistas i sitt hemlands mera
+tempererade klimat. Hvarje gång baronen eller baronessan resa öfver till
+Europa, komma tidningarna med rykten om ambassadörens snara rapell.
+Dessa förutsägelser ha hittills ej besannat sig, men de återkomma lika
+reguliert, som baronens sommarresor till Italien.
+
+Baronessan öfverraskade societeten med att i år komma till Washington
+till season men har ej denna vinter visat samma storartade gästfrihet
+som under tidigare vistelser här. Hon är en utmärkt värdinna samt har
+inom corpsen eröfrat flere vänner. »Les absents ont toujours tort» säger
+ordspråket och säkert är, att om baronessan ville visa sig litet mera i
+Washington, skulle hon säkerligen bli mera populär. Som doyenne är
+hennes ställning naturligtvis mycket framstående och hennes »five
+o’clock-teas» äro säkerligen de mest frekventerade inom corps
+diplomatique.
+
+Baronen, som kommit fram genom Crispi, hvars privatsekreterare jag tror
+han varit, är historisk författare af rang.
+
+[Illustration: Österrikisk-Ungerska ambassadhotellet (efter fot.).]
+
+I den österrikisk-ungerska ambassaden regerar baronessan Albertina
+Hengelmüller von Hengervár, den enda af alla beskickningschefernas
+fruar, som är född grande-dame. Hon är icke längre ung men har förstått
+att bibehålla stor spänstighet icke blott till sinnet utan äfven i hela
+sitt uppträdande och kan äfven anses som en skönhet. Hon är född
+grefvinna Dunin-Borkowska, af en polsk ätt, som erhållit sin grefvetitel
+redan på 1500-talet. Hon var förut gift med en herr von
+Taczanow-Taczanowski samt var änka, när hon 1893 blef gift med baron
+Hengelmüller. Hennes släktförhållanden äro de bästa; modern var en
+Swiatopolk-Zawadska och systern är gift med grefve Grodkow-Los, som är
+ståthållare i Lemberg.
+
+[Illustration: Baronessan Hengelmüller von Hengervár (efter fot.).]
+
+Baronen, ehuru en samvetsgrann och oförvitlig ämbetsman, är dock ej
+ansedd som någon framstående förmåga; litet högdragen mot kolleger och
+mest intresserad af sitt whist-parti, har han, ehuru sedan 1895 bosatt i
+Washington, ej lyckats förvärfva sig större sympatier.
+
+[Illustration: Baron Hengelmüller von Hengervár med familj (efter
+fot.).]
+
+Baronessans spirituella konversation, hennes noggranna kännedom om
+konvenansens regler, hennes förmåga att assimilera sig med amerikanska
+förhållanden och hennes långvariga vistelse i Washington, där hon under
+baronessan Mayor des Planches’ ofta upprepade resor till Italien intagit
+platsen som doyenne, ha gjort henne till allas favorit och helt
+naturligt gifvit henne en ställning som »leader» icke blott inom
+corps-diplomatique utan äfven inom »the inner set», där hennes domslut
+anses som lag.
+
+Hon är kvick utan att vara elak, samt alltid färdig att kasta sig in i
+hvilken konversation som helst, och skulle helt säkert kunna sätta
+mången mognad diplomat på det hala ifråga om den högre amerikanska
+politiken.
+
+Ehuru icke rika från amerikansk synpunkt sedt ha dock baronens alltid
+förstått att gifva sina mottagningar och middagsbjudningar en air af
+gedigenhet och förnämhet, som väl passar i stycke med den uråldriga
+monarki de representera. Ambassadhotellet är icke bland de större, men
+komfortabelt; inredningen, möbleringen och hela typen på baronessans
+salonger ge redan vid första anblicken intryck af omedveten naturlig
+smak. Ett ståtligt porträtt af baronessan, måladt af Koppay, är en af
+ambassadens prydnader. Baronessan älskar djur; hon äger ett avivarium
+med de sällsyntaste fåglar, samt minst ett halft dussin hundar, hvilka
+små älsklingar hon, när hon reser bort, brukar inackordera hos sina
+väninnor.
+
+I första giftet har baronessan en dotter gift i Europa; i senare giftet
+är äfven en dotter, som dock ännu är för ung att deltaga i
+sällskapslifvet.
+
+Skulle baron Hengelmüller komma att lämna sin nuvarande post, blir det
+svårt, om icke omöjligt, att fylla den plats i societén, som hans
+charmanta fru med så mycken framgång vetat att häfda.
+
+         [Illustration: Franska ambassadhotellet (efter fot.).]
+
+Franska ambassaden har förra året kommit under nytt tak; byggnaden,
+ehuru ej tillhörig franska staten, är dock uppförd uteslutande efter
+ambassadörens anvisningar samt med ändamål att i allo fylla de
+fordringar, som kunna ställas på ett ambassadhotell. Det är också både
+rymligt, elegant och förnämt samt delvis möbleradt af franska staten,
+som bl. a. bidragit med präktiga väfda tapeter. Ambassadören har en ram
+för sina mottagningar täflande med det mest luxuösa, som
+miljonärsocietén i Washington kan uppvisa.
+
+Monsieur Jusserand’s närmaste företrädare på denna post var den
+framstående Jules Cambon, nu ambassadör i Berlin; före denne och såsom
+förste ambassadör i Washington var här ackrediterad monsieur Patenôtre,
+som redan från 1893 varit envoyé.
+
+Dessa lysande företrädare ställa dock ingalunda monsieur Jusserand i
+skuggan och tvifvel är om icke han med sitt vinnande sätt, sina stora
+kunskaper samt framför allt sin egenskap af presidenten Roosevelts
+partner på tennisplanen lyckats komma den amerikanska politiken mera in
+på lifvet än någon annan af nu här ackrediterade sändebud, baron
+Sternburg måhända undantagen.
+
+       [Illustration: M:me Jusserand, franska ambassadörens fru.]
+
+Monsieur Jusserand, som efter en lång diplomatisk karriär under en
+kortare tid var envoyé i Köpenhamn, utnämndes till sin nuvarande höga
+post 1904. Hans briljanta studier i den äldre engelska litteraturen ha
+gifvit honom en framstående plats bland moderna litteraturhistoriker och
+förskaffat honom hedern, att med guldmedalj belönas af franska
+akademien. Hans konversation är alltid intressant, hans fraser väl
+formade och hans omdömen om personer ofta präglade af oförarglig humor.
+Liflig som en fransman ägnar och anstår, har han dock den ovärderliga
+förmågan att kunna lyssna när andra tala och låta dem tala till slut.
+Han är äfven känd som en verklig vältalare.
+
+Hans fru, född Eliza Richards, är, ehuru af amerikansk börd, född och
+uppfostrad i Paris, där fadern grundade en amerikansk bankfirma under
+namn af Munroë & C:o. Hon är parisiska ända ut i fingerspetsarna, men är
+mycket stolt öfver sin amerikanska origin och har på sin moders sida
+flere nära anförvandter i Amerika. Hennes egenskaper som »dame du monde»
+äro diskuterade och i det hänseendet står hon måhända efter flere af de
+öfriga beskickningsfruarna.
+
+Man finner i allmänhet ett mycket utvaldt sällskap hos madame Jusserand
+och middagsbjudningarna till franska ambassaden äro eftersökta.
+
+[Illustration: Baronessan Speck von Sternburg (efter fot.).]
+
+Baronessan Lilian May Speck von Sternburg, född Langham, tyske
+ambassadörens fru, är, om ej till födseln, åtminstone till uppfostran
+amerikanska. Hennes fader, W. Langham, var engelsman, men baronessans
+moder, född Duffield var från sydstaterna. Den blifvande ambassadrisens
+barndom och första ungdom tillbragtes i Kentucky hos en nära släkting.
+När man talar om henne här, kallas hon därföre alltid »Kentucky girl».
+Hon är mycket vacker; utan att vara egentligen distingerad, har hon sin
+största charme i sina ljusblå ögon, sitt kastanjebruna hår och sitt
+vackra leende. Det hvilar ibland öfver hennes drag en liten skymt af
+melankoli, som endast förhöjer behaget i hennes apparition, som skulle
+vara oklanderlig om hon ej vore halt och sålunda ej kan röra sig utan
+att stödja sig på en käpp. Hon citeras ofta i tidningarna som den
+»vackraste damen inom corps diplomatique, ja kanske i Washington».
+Baronessan Sternburg är dock icke populär och har såväl inom corps
+diplomatique som inom den amerikanska societén få vänner; särskildt
+tycka amerikanerna att hon, som är så godt som amerikanska, skulle tala
+engelska i stället för den allt annat än korrekta franska, som hon
+använder i tid och otid.
+
+Baron Hermann Speck von Sternburg,[3] som genom sin moder är half
+engelsman, anses vara rik eller ha en rik pappa. Han har gjort en
+ovanlig karriär. Vid helt unga år deltog han i fransk-tyska kriget och
+ägnade sig åt den militära banan samt blef militärattaché i Washington.
+Han öfvergick emellertid till den diplomatiska karriären samt var senare
+några år ambassad-sekreterare i Washington, dit han 1904 återkom i
+egenskap af ambassadör, efterträdande herr von Holleben. Den förmåga han
+lade i dagen vid underhandlingarna med Venezuela samt den skicklighet
+hvarmed han förstått att tillvinna sig president Roosevelts personliga
+vänskap har gjort honom till »persona gratissima» i Berlin. »Speckie»,
+som baronen allmänt kallas, åtnjuter lifliga sympatier äfven inom
+härvarande societé och den gästfria ambassaden ha räknats till en af de
+angenämaste i Washington. Baronessan låter någon gång sina gäster höra
+sin väl skolade och klingande sopran.
+
+          [Illustration: Tyska ambassadhotellet (efter fot.).]
+
+Sternburgs ha dock båda under de senare åren icke befunnit sig vid
+särdeles god hälsa och man har måhända att däri se orsaken till en viss
+reserv i deras deltagande i sällskapslifvet under senaste säsong.
+
+Amerikanerna sätta värde på det cordiala och rättframma sätt, hvarpå
+»Speckie», när han möter en bekant utropar ett vänligt »Hello»! på äkta
+amerikanskt manér. Baronen, som gjort vidsträckta resor i orienten, är
+stor sportsman och framstående ryttare samt har äfven uppträdt såsom
+skriftställare med ett antal intressanta reseskildringar. Såsom talare
+och föreläsare har han i Amerika haft stor framgång, då han behandlar
+engelska som sitt modersmål och talar det utan den minsta brytning.
+
+Med afseende å baron Sternburgs verksamhet som sändebud kan icke sägas
+annat än att han till fullo motsvarat de förväntningar man ställde på
+hans kapacitet; han är inom den officiella världen kanske den mest
+populäre bland alla beskickningscheferna och blir säkerligen mycket svår
+att ersätta, när han sannolikt i en nära framtid kommer att återgå till
+privatlifvet.
+
+          [Illustration: Ryska ambassadhotellet (efter fot.).]
+
+I den med slingerväxter alldeles öfvervuxna något gammalmodiga ryska
+ambassaden har baron von Rosen under senaste vinter residerat ensam, ty
+endast under säsongens första skede deltog ambassadrisen i
+sällskapslifvet. Hon har nämligen, jämte sin dotter fröken Elisabeth von
+Rosen, tillbragt några månader i S:t Petersburg för att presentera denna
+unga dam vid hofvet, och som det säges, så länge som möjligt afhålla
+henne från intimare umgänge med jämnåriga amerikanskor, hvilkas
+uppträdande och sätt att vara baronessan icke lär gilla. Huruvida dessa
+utläggningar verkligen äro grundade på fakta kan naturligtvis ej
+afgöras, men baronessan har vid flere tillfällen uttalat sig om
+olämpligheten af alltför mycket laisser-aller system vid unga flickors
+uppfostran. Nog af, hon är i år icke här och osäkert lär vara huru länge
+damerna komma att stanna öfver i Ryssland, där baronessan, oaktadt hon
+så länge vistats i utlandet, dock trifves bäst.
+
+           [Illustration: Baronessan von Rosen (efter fot.).]
+
+              [Illustration: Fröken Elisabeth von Rosen.]
+
+Hon har emellertid vetat göra sig mycket omtyckt inom corps
+diplomatique, och har varit högt värderad för sitt okonstlade,
+välvilliga sätt. Mottagningarna i ambassaden ha naturligtvis haft en
+helt annan karaktär än den som kännetecknade liknande tillställningar
+under företrädarens, grefve Cassinis och hans »dotters» värdskap. Alla
+tycka att den lugna, hemtrefliga ton, som nu ger den ryska ambassaden
+dess typ, är vida att föredraga.
+
+Baron von Rosen, som varit generalkonsul i New York någon tid och envoyé
+i Tokio är den bekante statsmannen, som jämte Witte hade det ömtåliga
+uppdraget att i Portsmouth underhandla med japaneserna om fredsvillkoren
+efter rysk-japanska kriget. Underhandlingarna sköttes som bekant på ett
+förträffligt sätt och belöningen blef baronens utnämning till
+ambassadörsposten i Washington efter grefve Cassini, som icke längre
+kände sig ha tillräckliga sympatier i den federativa hufvudstaden för
+att med agremang förlänga sin vistelse där.
+
+Ambassadören är näst Mr Bryce den äldste till åren af ambassadörerna och
+torde det sannolikt ej dröja länge innan han drager sig tillbaka. Man
+väntar dock möjligen att baronessan och fröken Elisabeth komma att
+deltaga i Washingtons societélif åtminstone ännu en säsong.
+
+Brasiliens ambassadör, senhor Joaquim Nabuco de Arauja och hans
+intelligenta fru ha allt sedan sin hitkomst 1905 tillhört de mest
+populära bland medlemmarna af corps diplomatique. Ambassadören är utan
+tvifvel den af det Södra Amerikas representanter, som i hvarje hänseende
+intager det mest framstående rummet i härvarande diplomatiska kretsar.
+Han tillhör den skola af statsmän, som just började komma i första ledet
+strax före den oblodiga revolution, hvarigenom kejsar Pedro afsattes.
+Nabuco var vid denna tid den bekante Rio Branco’s högra hand och har
+jämte honom, som var dom Pedro’s kansler, äran af att ha genomdrifvit
+lagen om medborgerliga rättigheter för barn af forna slafvar. När
+slafveriet år 1888 upphäfdes i Brasilien, var också Nabuco en af dem,
+hvars ord för denna åtgärd vägde tyngst i vågskålen. Från 1900 till 1905
+brasiliansk minister i London, där han förvärfvade sig stort anseende
+som en upplyst, för sociala reformer intresserad man, blef Nabuco
+president i den tredje panamerikanska konferensen i Rio Janeiro. Sedan
+Brasilien beslutit sig för att upphöja legationen i Washington till
+ambassad var Nabuco själfskrifven till denna post, som han tillträdde
+1905. Han är en briljant skriftställare och hans arbeten i
+nationalekonomi och uppfostringsväsen samt i synnerhet hans »Pensées
+détachées et souvenirs», utgifna 1906, anses i litterärt hänseende vara
+mycket betydande, ställande honom i bredd med det moderna Brasiliens
+mest framstående pennor. Han är till sitt yttre mycket distingerad, i
+hvilket hänseende han täflar med sin högst charmanta fru senhora Maria
+Nabuco, en i allo tilldragande och älsklig personlighet. De anses vara
+mycket rika.
+
+[Illustration: Madame Nabuco, Brasilianska ambassadörens fru.]
+
+Senhora Nabuco tillhör en aristokratisk portugisisk-brasiliansk familj;
+fadern var baron d’Inchan. Hon är uppfostrad delvis i hemmet, delvis vid
+Sacré-Coeur i Paris och i Lissabon. Hennes intressen för lifvet i stora
+världen uppvägas tillfullo af hennes sinne för musik och konst, som hon
+älskar och idkar med framgång. Hennes förståelse af dagens frågor har
+gjort henne till en värderad medhjälperska i ambassadörens arbeten,
+visande sig icke motsvara den vrångbild man gärna gör sig af söderns
+kvinnor, hvilka af så många framställas såsom endast mäktiga att
+intressera sig för toiletter, nöjen, kurtis, och den traditionella
+»siestan».
+
+Brasilianska ambassaden är närmaste granne till »Hvita huset» och
+ehuruväl lokalerna ingalunda äro rymliga har senhora Nabuco vid flere
+tillfällen visat sig äga förmåga att ordna äfven större fester inom dess
+murar. Ett nytt ambassadhotell lär vara påtänkt till nästa säsong.
+
+Familjen är talrik, ty barnaskaran räknar fem medlemmar, af hvilka
+äldsta dottern, Carolina, i år debuterat i societeten. Den yngste
+telningen är en liten förtjusande gosse om fem år.
+
+[Illustration: Senhorita Carolina Nabuco de Arauja (efter fot.).]
+
+Storbritanniska ambassaden har sedan länge varit en medelpunkt för det
+sociala Washington; det var nämligen Storbritannien, som först af alla
+makterna anställde en ambassadör hos republiken och därtill utsågs
+dåvarande envoyén i Washington Sir Julian, sedermera Lord Pauncefoot,
+som representerade sitt land på ett i allo värdigt sätt. Han var
+visserligen litet stel och oåtkomlig, isynnerhet för efterhängsna
+amerikanska »reporters», men de tyckte om honom ändå och förläto honom
+för hans humor. Så berättas det, att han en gång vid en festmiddag, där
+flere pressmän voro församlade, i ett tal till pressen skall ha yttrat:
+»Jag är glad öfver att se eder här så talrikt samlade; jag är då
+åtminstone säker på, att ni inte kunna åstadkomma förtret på annat
+håll». Från denna stund vann han egendomligt nog pressens sympatier; men
+amerikanerna äro sådana.
+
+[Illustration: Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.).]
+
+Under mer än fjorton år, däraf tio som ambassadör, residerade han i det
+rymliga och med äkta engelsk gedigenhet inredda ambassadhotellet, där
+ståtliga fester under säsongen aflöste hvarandra och Sir Julian
+grundlade den dominerade ställning, som ännu i dag åtnjutes af
+representanterna för »the united Kingdom».
+
+Hans närmaste efterträdare the hon. Sir Michael Henry Herbert innehade
+posten knappast mer än ett år, men icke desto mindre kan denna period
+räknas till de briljantaste i ambassadens historia. Han, som afled på
+sin post, var gift med den förtjusande Lelia Wilson från New York, hvars
+stora förmögenhet satte henne i stånd att på ett lysande sätt utöfva
+gästfrihet. Hon hade äfven utmärkta förbindelser såväl i England som i
+Amerika. Hennes äldsta syster är änka efter den stormrike Ogden Goelet
+samt moder till den unga hertiginnan af Roxburgh; den andra systern är
+den charmanta, så ofta omtalade Mrs Cornelius Vanderbilt och brodern är
+gift med mångmiljonären John Jacob Astors syster. The hon. Mich. Herbert
+var själf broder till earlen af Pembroke. Man ser således, att med
+Herberts inleddes för engelska ambassaden en æra, som säkerligen skulle
+kommit att öfverglänsa allt hvad Washington skådat, men ödet hade fogat
+annorlunda.
+
+Till postens innehafvare utsågs Sir Mortimer Durand, hvars egentliga
+meriter bestodo uti en lyckad mission till Afganistan och posten i
+Madrid, men hans karriär var för uteslutande engelsk för att han skulle
+passa i Amerika. Också hade han intet inflytande här och kände sig
+främmande för den officiella societén. Under det tyska och franska
+ambassadörerna dagligen mer och mer lyckades komma presidenten närmare
+och höra till dennes intima, sjönk Englands inflytande och genom någon
+omärkbar process öfvergingo de traditionella varmare anglo-amerikanska
+förbindelserna till en viss kyla. Presidenten Roosevelt var ej heller
+särdeles intagen af Durand, hvars återkallande han säges sett med
+tillfredsställelse. Äfven lady Durand, som likväl var typen för en
+förnäm engelsk dam, lyckades ej vinna mycket inflytande inom Washingtons
+»society», för hvilken hon kanhända väl tydligt lade i dagen bristande
+intresse.
+
+Nog af, efter trenne års vistelse här återkallades Sir Mortimer, som
+lämnade Washington 1907, sannolikt med tillfredsställelse.
+
+Den nuvarande ambassadören, the hon. Mr James Bryce och hans
+intelligenta maka äro af helt annat skaplynne än sina närmaste
+företrädare och intaga i officiella kretsar en betydligt mera
+framstående ställning än de, äfven om de ur rent social synpunkt måhända
+under det år de varit i Washington icke ännu lyckats få riktigt fast
+fot.
+
+I Englands diplomatiska kretsar ansåg man det vara en orimlighet att
+till denna post utnämna Mr Bryce, som endast hade ett år, innan han
+uppnått åldersgränsen, och som, ehuru icke fattig dock ej ägde nämnvärd
+personlig förmögenhet samt icke ens var medlem af S:t James’ Club, något
+oerhördt i den brittiska diplomatiens annaler. Äfven i Washingtons
+salonger ansåg man ej Mr och Mrs Bryce synnerligen ägnade att taga upp
+Pauncefoots och andras traditioner. Man sade, att de skulle göra sig
+bättre i Bostons blåstrumpekretsar än här i »den nya världens sociala
+centrum». Mr Bryce vore ju författare och hans fru hade varit lärarinna
+samt sedan länge intresserat sig för undervisningen och deltagit i
+kommittéer i sådant syfte; de kunde ej passa här menade societédamerna.
+Men här finnes annat folk än »society» och diplomater. Frisinnade
+fruntimmer med politiska och litterära intressen voro förtjusta öfver
+att få Mrs Bryce hit och väntade den nya ambassadrisens ankomst med
+otålighet, ty de trodde säkert, att de hos Mrs Bryce skulle finna
+förståelse och genom henne få inflytande. Hon hade länge varit medlem af
+»Aberdeen liberal association» och nu hoppades man, att hon här liksom i
+sitt hemland skulle mera ägna sig åt sociala frågor än åt en världsdams
+för henne sannolikt mindre tilltalande sysselsättningar. Nåväl, båda
+parterna ha i någon mån misstagit sig. Mrs Bryce är en förträfflig
+ambassadris på samma gång som hon endast med en viss reserv deltagit i
+de s. k. »uplifts» politiska sträfvanden.
+
+                [Illustration: Mrs Bryce (efter fot.).]
+
+Hon är trettio år yngre än ambassadören, men har visat lifligt intresse
+för hans arbeten. Hon har emellertid ej förstått att fullt återgifva den
+brittiska ambassaden dess forna ställning som socialt centrum. De som
+vilja göra anmärkningar säga, att Mr och Mrs Bryce alltför mycket sökt
+vidga sin umgängeskrets i demokratisk riktning; denna anmärkning har
+dock icke förmått att på minsta sätt inverka på den aktning den fint
+bildade och välvilliga men något småborgerlige ambassadören förvärfvat
+bland sina kolleger.
+
+[Illustration: En salong i Storbrittanniska ambassadhotellet (efter
+fot.).]
+
+Under Mrs Bryces ledning har det något gammalmodiga ambassadhotellet
+undergått en grundlig renovering. Det under lord Pauncefoots och hans
+efterträdares tid i förvaringshvalfvet väl inlåsta, dyrbara
+ambassadsilfret har placerats i den präktiga matsalen, där det nu utgör
+en af de förnämsta prydnaderna. Salongerna, om också något tyngda af
+stel brittisk förnämhet och officiell smak, äro i sitt nuvarande skick
+mycket tilltalande och här visar den förekommande värdinnan på sitt
+enkla och rättframma sätt sina besökande huru man med engelsk
+reservation kan förena både hjärtlig vänlighet och förståelse.
+
+Ambassadörens karriär är alltför känd för att behöfva nämnas i detta
+sammanhang. Man var, såsom förut påpekats, ganska tveksam om författaren
+till det klassiska arbetet »The american common wealth» skulle gå i land
+med uppdraget att bevaka Englands intressen i Washington, men det har
+visat sig att Mr Bryce har både diplomatisk förmåga och mycken takt. Han
+har här fått namn om sig att vara en så framstående lyssnare, att han
+verkligen får folk att tro honom vara intresserad af allt det tråkiga
+och enfaldiga, som obetydliga societémänniskor anse sig kunna besvära
+honom med att åhöra. Han är själf en framstående festtalare och har här
+såsom sådan varit i elden vid olika tillfällen, dels i Washington dels i
+andra städer.
+
+Man har redan talat om att Mr Bryce i en nära liggande framtid, på grund
+af sin ålder skulle lämna sin post, men dessa rykten ha på det
+kraftigaste dementerats från England.
+
+               [Illustration: Señora Creel (efter fot.).]
+
+Mexiko har sedan i fjor hitsändt en ambassadör samtidigt med att Förenta
+staterna hos den mexikanska regeringen ackrediterat en diplomat af samma
+höga rang. Senor Enrique Creel, en f. d. bankir, är den förste
+innehafvaren af denna post. Han äger en furstlig förmögenhet; det talas
+om ett tjugutal miljoner dollars, utom nästan femdubbelt så mycket, som
+lär tillfalla senora Creel efter hennes fader, den rike guldminägaren
+general Terrazaz.
+
+                  [Illustration: Señora Creels fötter]
+
+Senor Creel, hvars familj härstammar från Förenta staterna, intager utom
+en betydande finansiell ställning, ett mycket framstående rum bland
+Mexiko’s ledande politiker och blef nyligen vald till guvernör i en af
+provinserna, hvilket icke lär hindra honom att fortfarande bibehålla sin
+ambassadörspost. Ambassadrisen är ofta citerad för sina dyrbara
+toiletter; nyligen voro t. o. m. i en tidning hennes med äkta stenar
+broderade strumpor, oss emellan sagdt värda omkring 1,500 kronor paret,
+afbildade. Hon är en angenäm och behaglig dam. Den senare delen af
+»season» har den mexikanska ambassaden stått obebodd. (efter en
+tidningsillustr.).
+
+De ha sett mycket folk i det nyligen restaurerade, rymliga
+ambassadhotellet. Balsalen lär vara en af de största och vackraste
+privata i Washington, där man i allmänhet just lägger an på präktiga
+mat- och danssalar. Den fest, hvarmed i mars förra året Creel’s invigde
+hotellet var en af de präktigaste som gifvits i Washington och lär,
+enligt äldre personers utsago, ha öfverglänst t. o. m. den historiska
+bal, som en fransk minister gaf i det aristokratiska Corcoranhuset på
+1860-talet.
+
+Man hade i Washington väntat sig mycket af den i slutet af fjoråret
+afgångne japanske ambassadören vicomte Siuzo Aoki och hans tyskfödda
+fru, men tyvärr blef Aoki’s under synnerligen lofvande sociala auspicier
+började sejour i Washington endast af helt kort varaktighet. De voro
+båda mycket allmänt omtyckta och deras dotter, grefvinnan von Hatzfeld,
+som någon tid besökte dem, blef snart en stor favorit inom corps
+diplomatique. Egentliga anledningen till Aoki’s återkallande har ej
+transpirerat ut till allmänheten, men tidningarna ha naturligtvis kommit
+med mer eller mindre förnumstiga utredningar. De äro nu i alla händelser
+borta och det lönar ej att diskutera orsakerna.
+
+Baron Kogoro Takahira, den nyligen hit anlände nye innehafvaren af
+ambassadörsposten, är i den egendomliga ställningen att vara sin egen
+efterträdares efterträdare; han var nämligen envoyé här, när Aoki
+utnämndes till ambassadör och han själf med liknande värdighet gick till
+Rom.
+
+              [Illustration: Baron Takahira (efter fot.).]
+
+Takahira är väl förtrogen med amerikanska förhållanden; han har någon
+tid varit generalkonsul i New York, samt attaché, legationssekreterare
+och slutligen, såsom nyss nämndes, envoyé i Washington. Han har haft
+många betydande diplomatiska uppdrag och missioner. Såsom envoyé har han
+bl. a. varit ackrediterad i Holland, Danmark, Italien, Sverige och
+Österrike. År 1900 blef han envoyé i Washington. Hans ställning här var
+då ganska ömtålig; den slipade diplomaten grefve Cassini, Rysslands
+ambassadör, var doyen för corps diplomatique och under rysk-japanska
+kriget var förhållandet mellan de båda sändebuden än kyligt, än alldeles
+för hett. Takahira var sedan jämte Komura underhandlare i Portsmouth.
+
+Det säges att ambassadören icke känt sig nöjd med sin post i Rom, men
+det förmäles äfven att han icke lyckats vinna kung Victor Emanuels
+bevågenhet. Här anser man honom emellertid vara mycket lämpad att
+utjämna de svårigheter, som på senaste tiden alltemellanåt upprest sig
+mellan Japan och Förenta staterna. Han säges vara vän af Amerika samt
+mer än någon af sina landsmän kännare af den stora republikens såväl
+inre som yttre politik. Han är mycket lätt tillgänglig samt demokratisk
+i sitt uppträdande, filosof, tänkare och en väl skolad diplomat. Alla
+som känna honom personligen från hans senaste vistelse i Washington äro
+öfvertygade, att han kommer att uträtta storverk.
+
+           [Illustration: Baronessan Takahira (efter fot.).]
+
+Under hans envoyétid idkade såväl baronen som baronessan lifligt umgänge
+med kolleger samt i stora världen i öfrigt. Baronessan är en modern
+japanesiska i ordets fullaste bemärkelse och sköter sina mottagningar
+med förståelse och takt. Då deras förmögenhet är ganska begränsad, komma
+de dock ej att i socialt hänseende utöfva något särdeles inflytande. Det
+af den mycket rike Aoki innehafda förhyrda rymliga ambassadhotellet lära
+de ej skola disponera under kommande säsong.
+
+[Illustration: Grekiske envoyén Caromilas (efter originalteckning af
+X).]
+
+Att vara ackrediterad som simpel envoyé hos en stormakt och intaga den i
+viss mån undanskymda ställning, som blir en naturlig följd af
+ambassadörernas så betydande öfverlägsenhet är ingalunda odeladt
+angenämt. Denna klagan hör man ofta såväl i Europa som här i Washington,
+där skillnaden är synnerligen märkbar, såvida icke en envoyé genom
+alldeles ovanligt framstående egenskaper kan göra sig gällande eller
+genom att vara en mycket rik man, kan föra stort hus och sålunda lyckas
+göra sina salonger till en medelpunkt för den nöjeslystna societén.
+Hvarken det ena eller det andra är näppeligen att finna hos de envoyéer,
+som nu äro tillstädes i Washington, om också en eller annan eller deras
+fruar intaga en utmärkt ställning och naturligtvis med uppräckta händer
+äro mottagna i »the inner set», där ju corps diplomatique alltid spelat
+första fiolen.
+
+[Illustration: Kinesiske envoyén Wu-Ting-Fan (efter originalteckning af
+X).]
+
+Det skulle vara af alltför ringa intresse, att i detalj omnämna dessa 28
+envoyéfamiljer och otaliga legationsråds eller sekreterares familjer.
+Jag vill därföre endast i förbigående nämna, att man bland dem finner
+många intressanta framtidsmän såsom t. ex. den nyss härifrån afgångne
+holländske ministern baron Demarest v. Swijnderen, som just blifvit sitt
+lands utrikesminister. Baron Moncheur, Belgiens envoyé, är en annan
+diplomat, som redan i sju år residerat här; han är, liksom sin nyss
+nämnda kollega, gift med en amerikanska, som gjort sig mycket afhållen
+inom corps diplomatique; hon är dotter till general Powell Clayton.
+Señor Corea, minister från Nicaragua har äfven en amerikanska till fru,
+men hennes ställning här har ingalunda varit framstående. Den glade
+ungkarlen kammarherre Brun, envoyé från Danmark, senor Pina den värdige
+spanjoren, Greklands nykomne minister Coromilas, den humoristiske och
+spetsfundige kinesen Wu-Ting-Fan m. fl. äro endast några af de många,
+hvilkas bekantskap icke kan vara annat än lärorik samt odeladt angenäm.
+
+       [Illustration: Kinesiska legationshotellet (efter fot.).]
+
+De sydamerikanska diplomatfamiljerna intaga ej någon dominerande
+ställning, men de äro tillräckligt talrika för att bilda liksom en liten
+»klick» för sig och man ser dem i öfrigt jämförelsevis sällan. Härmed
+vare dock icke sagdt, att icke bland dem finnes både intelligenta och
+framstående män samt charmanta damer, men detta förhållande är icke nog
+för att spela någon rôle i Washingtons salonger.
+
+
+
+
+                            SJÄTTE BREFVET.
+
+                       Vice presidenten med fru.
+
+
+Vise presidenten i Förenta staterna intager en ganska egendomlig
+ställning och hans befattning äger ingen direkt motsvarighet i andra
+republiker; han är mera att anse som ett slags kronprins, dauphin eller
+presumtiv arftagare. Benjamin Franklin kallade honom »Hans öfverflödiga
+höghet» och som hans egentliga funktion är att intaga presidentens plats
+i händelse af dennes eventuellt under en presidentperiod inträffande död
+har en mer skämtsamt anlagd innehafvare af ämbetet en gång sagt att »det
+är icke något särdeles angenämt uppdrag att gå omkring som ett slags
+_memento mori_ för presidenten.»
+
+Han är emellertid äfven talman i senaten (eller öfverhuset) men äger ej
+säte och stämma der. Dock har han afgörande röst. Han väljes på samma
+gång som presidenten, af samma elektorer och tillhör därföre alltid
+samma politiska parti som denne, men är mycket sällan någon mera
+framstående politiker, ty om han skulle vara det och man ägde anledning
+tro att han genom alltför själfständig politik skulle kunna skada
+partiets intressen, såsom fallet var med Roosevelt, insättes han af
+partiet för att bli utaf med honom, då det af gammalt ansetts, att en
+vice president för all framtid är eliminerad från den mera aktiva
+politiken. Af de fem vice presidenter, som på af grund presidenternas
+död blifvit presidenter har också endast en, nämligen Roosevelt, blifvit
+omvald sedan tiden var utlupen.
+
+Socialt sedt intager emellertid vice presidenten samt hans fru
+naturligtvis en mycket framstående ställning i Washington. De ha rang
+framföre ambassadörerna och deras fruar. På senaste tider har till och
+med försök gjorts för att, såsom fallet är med presidentens, befria dem
+från besvarandet af de otaliga visiterna, hvilket naturligtvis är mycket
+betungande, då ju alla, som önska att vara med på officiella fester,
+måste göra sitt besök hos vice-presidentens fru. Denna reform är dock
+ännu ej genomförd. Man är så konservativ i Washington.
+
+Ofta nog har vice presidenten före sin upphöjelse varit bosatt i någon
+mindre stad samt lefvat i en helt annan atmosfär och, om äfven förmögen,
+under mycket enklare och mera demokratiska förhållanden än det är
+möjligt i Washington; det därföre ganska sällan som någon tränad
+världsdam intagit denna höga och ansvarsfulla position, men
+amerikanskorna med deras franka sätt och lätthet att foga sig efter
+förhållanden taga en sådan ändring i vanor och förpliktelser ganska
+ledigt i början; så småningom blifva de dock varse, att det icke bara är
+en sinekur att så att säga stå i spetsen för det officiella
+societetslifvet i en hufvudstad sådan som Washington, där visiter och
+mottagningar mer än någonstädes taga all tid i anspråk. När fru
+Roosevelt på grund af mannens vice presidentskap under några månader var
+kallad att i någon mån leda »society», lär hon planerat åtskilliga
+lättnader i sina sociala förpliktelser, men som sagdt Roosevelt blef
+president och ett mera maktpåliggande värf förelades henne. Hennes
+reformatoriska sinne har emellertid på denna senare plats haft rikligt
+tillfälle till verksamhet.
+
+[Illustration: v. presidenten Mr Ch. W. Fairbanks (eft. karrikatyr af
+Gord. Ross).]
+
+Den nuvarande vice presidenten, Mr Charles W. Fairbanks, är ännu en man
+i sina bästa år, han är nämligen född 1852. Han är en »selfmade» man af
+gammal engelsk familj samt har under 23 år med mycken framgång varit
+advokat i Indianapolis. Såsom politiker intager han ingen särdeles
+framstående ställning, men åtnjuter mycket anseende som en redbar och
+pålitlig medlem af sitt parti. Hans politiska bana började egentligen,
+när han 1897 invaldes i senaten, där han satt, tills han vid Roosevelts
+omval utsågs till vice president för den period, som utgår den 4 mars
+1909. Hans namn har blifvit nämndt bland dem som täfla om
+president-mandatet under nästa »administration» och ehuru han äfven
+sannolikt kommer att få ett visst antal röster vid det republikanska
+partiets stora valmöte (konvention) i sommar, är det föga antagligt, att
+han kan räkna på någon afsevärd majoritet och hans kandidatur har ej
+heller i väl underrättade kretsar tagits på fullt allvar.
+
+Personligen är han angenäm, väl afvägd och ytterst artig, ehuru något
+kall samt stel i sitt uppträdande. Han är betydligt öfver sex fot lång
+och hans rörelser måhända litet afmätta. Såsom extemporerande talare har
+han få medtäflare, isynnerhet ifråga om behandlingen af rösten; när man
+hör honom från talmansstolen i senaten förlorar man icke ett ord; hvarje
+fras får sin rätta klang, hvarje ord sin för tillfället mest lämpade
+tonvikt. Man igenkänner den väl skolade juristen. Visserligen förmår han
+ej att elektrisera sitt auditorium, men däremot är det ej exempel på att
+han inte genom sina »speeches» vunnit sina åhörares aktning och ingifvit
+dem ansenlig respekt.
+
+Han är emellertid på sin nuvarande plats, såsom presidentens sociala
+medhjälpare, synnerligen lämplig och har under den period han varit vice
+president på ett utmärkt sätt förstått att vinna alla som kommit i
+beröring med honom.
+
+Han är icke ur amerikansk synpunkt en mycket rik man, men han lär dock
+samlat en betydlig förmögenhet, som sätter honom i stånd att på ett i
+allo värdigt sätt uppehålla den glans hans höga ämbete kräfver.
+Härutinnan har han haft en utmärkt hjälp i sin hustru, född Cornelia
+Cole, dotter till en advokat i Ohio.
+
+         [Illustration: Mrs Fairbanks, vice presidentens fru.]
+
+De gifte sig som helt unga, då Mr Fairbanks ännu blott förtjänade 20
+dollars i veckan; de hade varit college kamrater. Äktenskapet har varit
+ovanligt lyckligt och Mr Fairbanks anses såsom en exemplarisk äkta man.
+De ha fem barn; alla fullvuxna. Af de fyra sönerna äro tvenne gifta,
+likaså dottern.
+
+Den äldste sonens, Mr Warren Ch. Fairbanks, fru förklarades af Prins
+Battenberg vara den vackraste dam han sett under sin vistelse här.
+
+Mr:s Fairbanks, som under de 8 år mannen var senator hade god träning i
+hufvudstadens sociala lif, har också visat sig vuxen det ingalunda lätta
+uppdraget att vara »landets andra dam» samt blifvit mycket populär inom
+den officiella damvärlden, där hennes goda hjärta och hennes förmåga att
+medla vid etiketts- och rangstrider varit till stor hjälp.
+
+Hennes intressen sträcka sig äfven utom den sociala kretsens gränser;
+hon är mycket intresserad af musik och skön konst, samt har innehaft
+presidentskapet öfver den stora kvinnoföreningen »Daughters of the
+American Revolution», hvilket anses som ett mycket hedrande uppdrag,
+kräfvande både takt och kunskaper.
+
+Det Fairbankska huset är utifrån sedt ej särdeles ansenligt, men liksom
+de flesta bättre privathus i Washington ordnadt för mottagningar och
+Mr:s Fairbanks, genom hvars salonger hela sällskapslifvet i Washington
+måste passera revue, har den oskattbara egenskapen att äfven på sina
+stora mottagningar få sina gäster att känna sig hemmastadda. Hon glömmer
+ingen och har ett vänligt ord för alla.
+
+Skulle man bland de nu täflande presidentkandidaternas fruar välja
+presidentfru kunde fru Fairbanks vara säker på ett betydligt antal
+röster.
+
+
+                       »The speaker» med dotter.
+
+Ehuru talmannen i representanthuset eller »the speaker», som han efter
+engelsk förebild kallas, anses ha samma ställning som denne äro dock
+hans funktion och myndighet i själfva verket så olika denne hans
+brittiska kollegas som natt och dag. »The speaker» i engelska
+parlamentet, sedan han väl blifvit installerad i talmansstolen, måste
+afsäga sig att på minsta vis lägga sina känslor för sitt parti i dagen,
+ehuru vald af detta parti, eller att ens privatim söka inverka på den
+ena eller andra frågan. I Amerika däremot har »the speaker» en oerhördt
+stor makt. Icke blott att han äger obestridlig rätt att använda detta
+sitt inflytande till sitt partis fördel, man t. o. m. väntar det af
+honom. Han uppkallar t. ex. talarna såsom han bäst tycker och ger då
+företrädet åt sina vänner, och i frågor inom själfva »huset», hvilka ej
+äro förutsedda genom fastslagen praxis, dömer han alltid i sitt partis
+intresse. Hans myndighet öfver ärendenas gång ger honom tillfälle att
+undanskjuta vissa motioner eller förslag så att deras utgång däraf kunna
+vara beroende. Man har t. o. m. exempel på att han nekat vissa af honom
+ej favoriserade lagförslag eller motioner att framlämnas. Han talar
+sällan men äger fullkomlig rätt att deltaga i partiets privata
+sammanträden och där gifva råd och anvisningar.
+
+Sin största myndighet utöfvar han dock genom sitt privilegium att icke
+blott utnämna utskotten utan äfven välja ordförandena i desamma. Att
+härvidlag det styrande partiet utan hänsyn gynnas ligger i sakens natur.
+Som emellertid »the speaker» själf står i obligation till sitt parti för
+sitt eget val utöfvar naturligtvis detta repressalier vid tillsättande
+af dessa utskott, hvarigenom »the speaker», på grund af sina löften före
+sitt val, af partiet nödgas att vid utseende af medlemmar i utskotten i
+stor utsträckning rätta sig efter partiets önskningar. Utskotten äro
+därföre verkliga uttryck för partipolitik.
+
+Hans inflytande får emellertid just härigenom en räckvidd så stor, att
+man utan tvekan kan anse honom om icke den första politiska personen i
+Förenta staterna åtminstone den andra. Han äger makt att reglera
+inkomstskatten, förbjuda krig, bestämma och föreskrifva villkor för
+Amerikas handelsförbindelser med utlandet; han kan göra diplomatiska
+fördrag omöjliga genom att neka nödiga medel till deras utförande o. s.
+v.
+
+Det är därföre af största betydelse för partiet att lämplig person utses
+till innehafvare af den viktiga posten, då därpå kan bero kongressens
+hela verksamhet under de två år »huset» sitter.
+
+Ehuru »the speaker», såsom förut påvisats, utan samvetsförebråelser i
+det hela gynnar sitt parti, måste han dock ej helt och hållet förbise
+motpartiet och naturligtvis såväl vid tillsättande af utskotten som vid
+debatten gifva motståndarna hvad rätt och skäligt är, ehuru han utan
+vidare i tveksamma fall inom »huset» alltid dömer till sitt partis
+fördel.
+
+Han anses i rang stå näst till vice presidenten, ehuru mången anser, att
+chefen för högsta domstolen, såsom permanent, skall gå före honom. Hans
+pekuniära ersättning är 8,000 dollars om året, hvilket ej får sägas vara
+mycket, då representanterna årligen erhålla 7,500 förutom ersättning
+till sekreterare, renskrifvare o. s. v.
+
+             [Illustration: Mr Joseph Cannon (efter fot.).]
+
+Denna maktpåliggande befattning innehafves nu för tredje gången af den
+lika populäre som originelle Mr Joseph Cannon, nästan lika känd i hela
+landet under spenamnet »uncle Joe». Han har nyligen inträdt i sitt
+72:dra år, men är liflig som en yngling, vaken och ständigt »i selen»
+som man säger. Tillhörande det republikanska, d. v. s. det mera
+konservativa partiet har han under mer än 30 år varit ledamot af
+kongressen, där han med all rätt kan kalla sig som barn i »huset». Hans
+kännedom om parlamentarisk procedur och det orubbliga lugn, hvarmed han
+leder förhandlingarna tillhöra det fenomenala. Det kan gå ganska hett
+till i det amerikanska underhuset, men gubben Cannon, där han sitter i
+sin gungstol — ja, gungstol, förstår att stilla äfven de oroligaste
+sinnen. Behöfs det ett lustigt infall, ja kanske ett kraftuttryck, är
+alltid »uncle Joe» färdig att hugga in, säker på, att hvad icke
+maktspråk skulle uträtta det åstadkommes med humor, ett argument, som
+alla amerikanare förstå och uppskatta.
+
+Han har styrt öfver »huset», säger en författare i New-York Times, med
+ett mästerskap, som icke tål någon inblandning och gång efter annan har
+han sporrat obeslutsamma eller motsträfviga medlemmar af sitt parti till
+att, ehuru motvilligt, understödja honom i någon fråga, som han önskat
+se behandlad i en viss riktning. Han har helt öppet utdelat belöningar
+och verkställt bestraffningar såsom erkännande af medverkan eller såsom
+repressalier för opposition, men ändå högaktas han af alla, ty hvar och
+en vet, att han är öppen, ärlig och strider på jämn mark med öppet
+visir. Om han har något obehagligt att säga, gör han det ej genom ombud
+eller på omvägar, han säger det själf med sitt litet trubbiga och
+kraftiga språk och seende sin motståndare rakt i ögonen.
+
+Mr Cannon är liksom de flesta medlemmarna af det konservativa partiet
+protektionist och minsta tanke på ändring eller lindring i de nu
+gällande höga tullsatserna kan sätta honom i raseri, ty i tullfrågor
+låter han icke tala vid sig.
+
+[Illustration: En seance i representanthuset sådan minoriteten
+föreställer sig den (efter karrikatyr af Berryman).]
+
+Såsom privat person är gubben Cannon ytterst demokratisk och en äkta
+amerikan af gamla skolan, vänlig, tillgänglig, godhjärtad samt framför
+allt patriotisk och road af ett godt skämt. Att höra honom tala i
+enskilda lifvet på hans öppenhjärtliga sätt är både roande och
+instruktivt. Man känner genast, att man står inför en alldeles ovanlig
+personlighet. En författare i New Engl. Mag. beskrifver honom så här:
+han är en medelstor, kantig, rödkindad man med gulaktigt, alltid
+okammadt hår, utom när han nyss kommit från perukmakaren, grågult skägg
+i Lincoln-stil ... Han är fri och obesvärad i tal och åtbörder, vårdslös
+i sin klädsel och mycket begifven på att gestikulera samt att använda
+måleriskt okonstlade talesätt.
+
+[Illustration: »The speaker» Mr Joseph Cannon (eft. teckn. af
+Macaulay).]
+
+Han bär gärna en röd nejlika i knapphålet, ett emblem, som presidenten
+Mc Kinley’s beundrare allmänt anlägga på Mc Kinley-dagen. »Onkel Joe»
+anses såsom den starkaste rökare i Förenta staterna.
+
+I sällskapslifvet deltar Cannon, som är änkling, endast föga, men
+förekommer naturligtvis icke sällan på officiella middagar och större
+mottagningar. Han är icke utan förmögenhet. Sina pengar har han
+förtjänat som advokat. Länge bodde han på hotell och såg ej hos sig
+annat än sina allra intimaste vänner, men på senare år har han i en
+fashionabel stadsdel sitt eget rymliga hus, där han på gammaldags
+gediget amerikanskt manér ofta ser sina umgängesvänner.
+
+Han har flera döttrar, af hvilka endast en, Miss Helen, är ogift. Hon är
+värdinna hos fadern och enligt bruket här utfärdas bjudningsbrefven till
+Cannons middagar äfven i hennes namn: »The Speaker and Miss Cannon»
+anhålla etc. Hon placeras äfven af somliga med faderns rang, d. v. s.
+före senatorsfruar, men sedan man nekat att placera ryske ambassadörens
+grefve Cassinis adoptivdotter som ambassadris har Corps diplomatique
+naturligtvis ej ansett sig behöfva tillerkänna de officiella
+funktionärernas döttrar någon särskildt rang.
+
+            [Illustration: Miss Helen Cannon (efter fot.).]
+
+Miss Helen Cannon har sina mottagningar och ger jämte fadern middagar,
+där särskildt lägges an på enkelhet och där naturligtvis endast
+amerikanska produkter få förekomma. Det berättas, att hon skall vara en
+alldeles ovanlig husmoder och att hon kan täfla med den skickligaste
+sockerbagare i att göra konfekt; också lär all sådan, som serveras vid
+»the speaker’s» bord, vara tillverkad af henne eller under hennes
+kontroll, ett förhållande, som utgör gamle Cannons stolthet och påminner
+honom om »old times» enkelhet. Ehuru Miss Cannon kommit öfver den första
+ungdomen tillhör hon de mest beundrade damerna i Washington och säges
+endast af hänsyn till fadern afslagit alla giftermålsanbud. Hon är
+mycket kvick samt en utmärkt värdinna. Ofta kallas hon på grund af
+faderns ställning »the third lady of the land».
+
+
+
+
+                            SJUNDE BREFVET.
+
+                             »The cabinet».
+
+
+Med »the cabinet» menar man här cheferna för olika grenar af
+administrationen, men benämningen är så tillvida missvisande som dessa
+departementschefer tillsammans ingalunda utgöra något kabinett eller
+ansvarigt statsråd i europeisk bemärkelse. De kunna närmast anses såsom
+presidentens enskilda tjänstemän eller sekreterare, som fått hans
+uppdrag att stå i spetsen för vissa afdelningar inom Förenta staternas
+förvaltning. Deras antal var från början endast fyra men har så
+småningom ökats till nio. De äro, i fastslagen ordning:
+statssekreteraren, skattkammarsekreteraren, sekreteraren för
+krigsärendena, attorney-general (justitiesekreteraren), sekreteraren för
+flottan, generalpostmästaren, inrikessekreteraren, sekreteraren för
+jordbruket och sekreteraren för handel och arbete.
+
+De utnämnas af presidenten, som dock måste begära senatens stadfästelse,
+något som aldrig nekats; presidenten kan däremot utan vidare afskeda
+sina sekreterare. Sekreterarna inkallas af presidenten till hans privata
+råd, men i öfrigt intaga de samma ställning som hvilken annan ämbetsman
+inom departementen som helst. Enligt konstitutionen kan ingen i Förenta
+staternas tjänst använd person vara ledamot af kongressen, hvadan äfven
+sekreterarna äro uteslutna. Deras lön är 12,000 dollars om året.
+
+Presidenten har absolut fria händer vid valet af sina sekreterare och
+kan således utse hvem honom lyster, men naturligtvis komma sällan annat
+än personer med bepröfvad kapacitet i fråga. Ofta nämner presidenten de
+män, som verksammast bidragit till hans val och på hvilka han kan
+lita; likaledes ser man icke sällan att hans medtäflare till
+presidentvärdigheten inom samma parti antaga kallelser till inträde i
+kabinettet.
+
+Främst bland sekreterarna kommer statssekreteraren, och till detta
+ämbete utser presidenten gärna den af partiets förtroendemän, som ledt
+valkampanjen. Han har republikens utrikespolitik till sin hufvuduppgift
+och leder den i hufvudsak alldeles efter sitt tycke med undantag af den
+enligt konstitutionen föreskrifna kontroll, som utöfvas af senaten. Han
+förvarar republikens stora sigill.
+
+Skattkammarsekreteraren eller finansministern har icke det stora
+inflytande som samma ämbetsman har i europäiska stater, då han, som icke
+kan deltaga i kongressens arbeten, ej har något att göra med påläggande
+af skatter och föga med användandet af statens inkomster för dess olika
+ändamål; statsskulder, konvertingar och sådant ger honom dock full
+sysselsättning. Likaså är inrikessekreteraren långt ifrån att vara den
+viktiga person som t. ex. inrikesministern i Frankrike. Hans
+hufvudsakliga uppdrag är att öfvervaka domänerna, reglera förhållandet
+till indianerna, meddela patent samt ordna det vidtutgrenade
+pensioneringsväsendet.
+
+Attorney-general är icke blott allmän åklagare och juridisk rådgifvare
+för Förenta staterna, han intar äfven i viss mån samma ställning som en
+justitieminister i en europäisk stat. Han har nämligen uppsikt öfver de
+olika staternas rättsdepartement, särskildt öfver åklagare m. fl.;
+dessutom är han presidentens rådgifvare i sådana frågor, som beröra den
+executiva maktens befogenhet, förhållandet mellan Förenta staterna som
+ett helt och de särskilda staterna.
+
+Krigs-, flott-, jordbrukssekreterarnas samt generalpostmästarens
+åligganden framgå ur deras respektive benämningar.
+
+Sekreteraren för handel och arbete har i uppdrag att insamla statistik,
+öfvervaka census-byrån, fyrväsendet, landtmäteriet, immigrationen och
+utöfva en viss jurisdiction öfver handelsflottan.
+
+Presidenten är ansvarig inför folket, sekreterarnas åtgöranden komma
+därföre ej under diskussion i kongressen och ministerkriser äro en okänd
+sak i det amerikanska statsmaskineriet annat än så att en eller annan
+sekreterare af någon särskild orsak erhåller sitt afsked. Och i själfva
+verket äro presidentens sekreterare mera att jämföra med liknande
+ämbetsmän i autokratiskt styrda stater.
+
+Bryce säger om dem: de bilda icke en regering såsom man i Europa förstår
+detta ord, de utgöra en grupp af departementschefer, hvilkas
+öfverhufvud, ehuru han vanligen rådgör med dem hvar för sig, ibland
+finner för godt att sammankalla dem i ett rum för att tala politik eller
+afgöra någon administrativ fråga, som kan tillhöra såväl ett som ett
+annat departement.
+
+Statssekreterare är sedan 1905 Mr. Elihu Root, en man med stor
+erfarenhet och mer än vanlig kännedom om såväl den yttre som den inre
+politikens hemligaste vägar.
+
+När den bekante engelske journalisten Mr. Stead var i Washington på
+besök förra året tillfrågades han af någon, hvad hans intryck var af
+presidenten Roosevelt, hvarpå han svarade: »Mr. Root är en stor man.»
+Häri låg intet nedsättande af presidenten eller underkännande af dennes
+stora egenskaper, ty Mr. Stead menade egentligen därmed, att det var
+Root, som varit den som »upptäckt» och infört Roosevelt på den politiska
+banan och kraftigt bidragit till hans val som guvernör.
+
+Mr. Root är advokat och har såsom sådan gjort sig ett mycket framstående
+namn, särskildt såsom juridiskt biträde åt de stora trust- och
+järnvägsintressen, som representeras af Th. F. Ryan. När denne erfor att
+Root accepterat statssekreterareposten säges han ha utropat: »Hvad! Root
+vill lämna oss. Hvad tänker han på? Hellre betalar jag en kvarts million
+om året, än jag går miste om honom.»
+
+Redan en gång förut hade Root varit medlem af kabinettet. Han kallades
+nämligen 1898 af Mc Kinley att öfvertaga sekreterareskapet för
+krigsärendena, hvilket ämbete han på Roosevelts begäran bibehöll äfven i
+dennes kabinett och innehade till 1903, då han erbjöds ambassadörsposten
+i London. Han föredrog dock att återgå till den mera lönande och för
+hans smak mera tilltalande verksamheten som advokat i New-York.
+
+[Illustration: Statssekreteraren Mr Elihu Root (eft. fot.).]
+
+Diplomaterna förebrå Root att han äfven i sina relationer med dem
+alltför mycket låter advokaten komma till synes, men det var just tack
+vare sin juridiska träning, jämte sin klara logik och sin okufliga
+energi som han, i sin egenskap af sekreterare för krigsärenden, ledde
+kriget med Spanien till ett sådant för Amerika lysande resultat och
+senare som Roosevelts faktotum under statssekreteraren Hay’s sjuklighet
+1900 lyckades lotsa den politiska skutan genom den kinesiska krisens
+skär, då det var i Washington som världspolitikens trådar spunnos. När
+han af ekonomiska skäl drog sig tillbaka från aktiv politik, ansågs han
+med all rätt som en storhet och var utan tvifvel en af det republikanska
+partiets allra främste män.
+
+Roosevelts omdöme om Root ungefär vid tiden för hans utträde ur
+kabinettet är lika smickrande för Root som det är karaktäristiskt för
+Roosevelts något superlativa sätt att uttrycka sig. Han sade nämligen:
+»I John Hay har jag en stor (great) statssekreterare, i Philander Knox
+likaledes en stor (great) attorney-general och äfvenså äro andra poster
+i kabinettet besatta med framstående män. Root skulle kunna sköta
+hvilken af dessa poster som helst med lika stor skicklighet som deras
+nuvarande innehafvare, men dessutom är han, hvad sannolikt ingen af
+dessa skulle kunna vara, en stor (great) sekreterare för krigsärendena.
+Elihu Root är den skickligaste man i vår styrelses tjänst jag kännt. Jag
+vill gå ännu längre. Han är den störste (greatest) man, som i min tid
+kommit fram i det allmännas tjänst i något land, i någon ställning på
+båda sidorna af Atlanten.»
+
+Huruvida presidenten vill stå för de orden äfven nu torde vara osäkert.
+
+När Hay afled 1905, vände sig Roosevelt till Root erbjudande honom att
+öfvertaga den lediga statssekreterarebefattningen. Det var dock endast
+motvilligt som denne lämnade New-York och sin inbringande verksamhet
+där.
+
+Hvad Root uträttat under sitt snart treåriga statssekreterareskap är
+hufvudsakligen att finna i den politik han fört i afseende på Förenta
+staternas förhållande till Sydamerika, som han anser som de stora
+möjligheternas land i kommersiellt hänseende. Också har han gjort allt
+för att i Förenta staterna väcka intresse för export dit och öppna sina
+landsmäns ögon för den hittills jämförelsevis försummade handeln på
+Sydamerika.
+
+Men Root är icke mer hvad han var. Han är nu en man på 63 år. Han är
+icke längre med i räkningen, när fråga är om att uppställa
+presidentkandidater och om han haft den äregirigheten att efterträda
+Roosevelt, måste han nu se att han icke är mannen. De radikala
+strömningarna, som fått näring af Roosevelts gå-på-politik, passa ej för
+Root och den för honom och hans verksamhet så gynnsamma stämningen från
+1905 har gifvit plats för en öfver hela landet spridd misstro till
+honom.
+
+Hans intresse för utrikespolitiken och för sitt ämbete synes äfven
+undergått förändring. Det mesta af arbetet i sitt departement har han
+öfverlåtit till sin expeditionschef, Mr. Rob. Bacon. De traditionella
+torsdagsmottagningarna af diplomater tillhöra dock naturligtvis de
+funktioner, som han aldrig försummar.
+
+[Illustration: Understatssekreteraren Mr Rob. Bacon (efter fot.).]
+
+Till sitt yttre är statssekreteraren kall och oåtkomlig. Ett drag af
+vemod blandadt med ilska hvilar alltid öfver hans panna; hans
+genomträngande blick, hans kanske något afmätta rörelser och den skärpa
+han inlägger i sitt tal verka icke sympatiskt på den som först ser
+honom. Men de som införas i den trängre krets af vänner, som omgifver
+honom, förklara att detta första intryck snart gifver vika för den
+personliga charmen i hans väsen, för hans underhållande konversation
+samt hans orubbliga trofasthet som vän. Mr. Root har under den tid han
+varit statssekreterare fört stort hus och utöfvat mycken gästfrihet. Han
+har i denna ganska betungande och egentligen för hans smak och vanor
+föga tilltalande plikt haft en ovärderlig hjälp i sin hustru, född Clara
+Wales, liksom han af god New-York-familj. Det har dock alltid i Mrs
+Roots deltagande i societetslifvet i Washington framskymtat liksom en
+viss motvilja och hon har kanske väl tydligt lagt i dagen huru mycket
+hon saknade sitt präktiga hem i New-York och den utvaldaste societén
+där, i hvilken hon nyss fått fast fot, när hennes man mottog posten som
+statssekreterare. Dessutom äro Roots icke rika. Lifvet i Washington
+ställer sig för den som måste representera i den skala man väntar af en
+statssekreterare icke oväsentligt dyrare än i New-York.
+
+                 [Illustration: Mrs Root (efter fot.).]
+
+Detta har dock ej hindrat Mrs Root att på ett både taktfullt och värdigt
+sätt uppfylla sina förpliktelser gentemot corps diplomatique och den
+officiella världen. Hennes mottagningar, där ibland kanske 4 à 500
+personer strömma ut och in, äro alltid väl ordnade; med utsökt artighet
+och på ett förekommande sätt har Mrs Root särskildt sökt att visa
+diplomaterna skyldig uppmärksamhet, sätta nykomlingarna in i
+förhållandena här samt medla vid icke så sällan uppkommande stridigheter
+mellan utländska damer och den amerikanska societéns koryféer.
+
+På nyårsdagen, omedelbart efter presidentens mottagning ger
+statssekreteraren stor luncheon för hela corps diplomatique, som då i
+sina lysande uniformer utgöra ett enastående staffage i det med blommor
+rikt prydda statssekreterarehotellet.
+
+Under säsongen följa sedan hos statssekreterarens en serie af middagar
+samt soiréer, som naturligtvis höra till de mest eftersökta och selecta
+tillställningarna i den officiella världen.
+
+Mrs Root har vid sina mottagningar haft stor hjälp af sin charmanta
+dotter, nu gift med en ung Grant, sonson till presidenten af detta namn.
+Unga Mrs Grant har liksom sin moder alltför mycket låtit förstå huru
+djupt hon saknade New-York för att bli hvad man säger »chum» med de
+yngre tongifvande damerna i Washington. Hon anses emellertid intelligent
+och har fått en förträfflig uppfostran.
+
+Mr. George B. Cortelyou, den nuvarande skattkammarsekreteraren, var
+förut under någon tid postmaster-general och tillträdde sitt nuvarande
+ämbete för ungefär halft annat år sedan. Han har haft lång träning för
+sin ganska ovanliga politiska karriär.
+
+[Illustration: Skattkammaresekreteraren Mr Geo. B. Cortelyou (eft.
+karrikatyr af Alb. Scott Cox).]
+
+Han började som stenograf i postdepartementet redan under presidenten
+Clevelands tid och blef snart i samma egenskap anställd i dennes eget
+privatkabinett. När Mc Kinley efterträdde Cleveland fick Cortelyou
+behålla sin befattning. Hans stora duglighet förskaffade honom snart en
+mera framstående ställning i privatkabinettet och när Mr. Kinley’s
+privatsekreterare, på grund af sjuklighet drog sig tillbaka,
+efterträddes han på denna fordrande post af den unge Cortelyou, som
+sedan äfven som privatsekreterare kvarstannade hos presidenten Roosevelt
+och på ett lysande sätt skötte republikanska partiets presidentkampanj
+1904.
+
+Såsom sekreterare för handel och arbete ingick han i kabinettet, men
+öfvergick snart till generalpostmästare-posten, som han dock äfven
+lämnade för att i år tillträda sekreterarebefattningen för skattkammaren
+(finansminister), på hvilken post han haft det ingalunda angenäma
+värfvet att reda upp och förmildra senaste paniken på New-Yorks
+fondbörs. Cortelyou har härför fått uppbära klander såväl från ena som
+andra sidan och torde i själfva verket varit ganska oviss om den plan,
+som skulle följas; det säges att det var Root, som gjorde slag i saken
+genom att gifva den med affärsförhållandena i New-York mindre förtrogne
+Cortelyou utförliga instruktioner.
+
+Nu säga Cortelyou’s motståndare, att han, som vid denna tid traktade
+efter kandidatur till presidentskapet, gick finansmännens i New-York
+ärenden för att senare få deras stöd under valkampanjen. Han är
+emellertid ej längre presidentkandidat. Han ägnar nu sin stora
+arbetsförmåga, sin energi och sin erkända skicklighet som organisatör
+uteslutande åt sitt departement.
+
+Mr. Cortelyou ser mycket väl ut, är synnerligen putsad och korrekt klädd
+samt är en modern, väl skolad ämbetsman. Han är känd att vara ytterst
+förbehållsam och att ej gifva tillkänna sina planer förrän just när de
+skola sättas i verket.
+
+I sitt familjelif är han den mest exemplariska äkta man. Han hvarken
+röker eller förtär sprit. Hans hustru, som varit honom till stor hjälp
+under hans ämbetsmannabana, är ej road af sällskapslifvet, hvarför man
+äfven sällan ser dem ute i stora världen, och förresten är Cortelyou
+ingalunda förmögen. Det är minsann icke med en lön på 12,000 dollars, om
+man »lefver med» i Washingtons »society». De gifva sin obligatoriska
+middag för presidenten samt se då och då några vänner det är allt. De
+som känna dem närmare äro stora beundrare af dem och framställa deras
+hemlif såsom idealiskt. Mr. Cortelyou har mycken musikalisk begåfning
+och idkar pianospelning såsom en verklig artist.
+
+Den sympatiske, godmodige och af alla, vänner som fiender, högt aktade
+Mr. William H. Taft är sedan 1904 sekreterare för krigsärendena, på
+hvilken post han uträttat mer än många sina företrädare och gjort sig
+världsberömd dels genom det framstående sätt hvarpå han såsom guvernör
+organiserat Philippinerna, dels genom sitt kraftiga ingripande under
+revolten på Cuba.
+
+Han är född 1857 i Cincinnati (Ohio); hans fader var under Grants tid
+medlem af kabinettet. Taft studerade juridik, blef tidigt advokat,
+senare domare, professor vid ett universitet i Västern, åter domare,
+därpå guvernör på Philippinerna samt efterträdde Mr Root som sekreterare
+för krigsärendena. Som extraordinarie ambassadör har han dessutom haft
+särskilda uppdrag till påfven Leo XIII samt till Mikadon.
+
+[Illustration: Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft vid återkomsten från
+sin senaste resa jorden rundt (efter teckning af Scar).]
+
+Hans politik om icke fullt så agressiv gent emot de stora
+korporationerna är på det hela taget öfverensstämmande med presidenten
+Roosevelts och torde Taft, i händelse han skulle bli vald till dennes
+efterträdare också komma att fullfölja hans planer, särskildt med
+afseende på armén och flottan, för hvilka Roosevelt, oaktadt sitt
+nobelska fredspris, är lifligt intresserad.
+
+Taft är en outtröttlig ämbetsman; alltid bland de första i sitt
+departement går han sist därifrån. Den kommande valkampanjen torde
+emellertid komma att sätta hans arbetsförmåga på prof, ty om han också
+har stora chancer har han många motståndare icke minst inom vissa
+fraktioner af sitt eget parti, där Rooseveltska politiken, sådan den
+tett sig under de senare åren ej i allo accepteras.
+
+Han kanske ej kan anses såsom en durkdrifven politiker, och är ej god
+talare, men han är frisinnad, hederlig, har sundt omdöme, godt hjärta,
+angenämt sätt samt är en mycket tilltalande personlighet, säger en
+författare, som tillägger, att Taft är en af dessa personer, som gå
+genom lifvet med en leende uppsyn, men som, när det behöfves, kunna
+visa, att de ha stål i ryggraden.
+
+Presidenten Roosevelt lär en gång yttrat om Taft, att han, »under alla
+omständigheter och hvad det än må kosta honom för personliga
+uppoffringar, i främsta rummet gör sin plikt. För honom är det allmänna
+bästa det förnämsta, hans privata intressen komma alltid att förbli
+underordnade». Detta framgår äfven af en anekdot, som berättas om honom.
+Han var domare med 6,000 dollars lön, då han af en lagfirma i New York
+erbjöds 50,000 dollars om året, om han ville bli deras biträde. Han
+afslog till deras stora förvåning emellertid anbudet sägande:
+»Gentlemän, det finnes ting, som ha högre värde än pengar».
+
+[Illustration: Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft (efter fot.).]
+
+Det säges att det endast var motsträfvigt som Taft mottog
+sekreterareskapet för krigsärendena, främst på grund af att han ansåg
+sig behöfvas på Philippinerna, men äfven därföre att han, som icke äger
+någon förmögenhet, ej trodde sig kunna lefva i Washington på
+sekreterarelönen, som under första tiden endast var 8,000 dollars om
+året. På sin hustrus och sina rika bröders enträgna uppmaningar gaf dock
+den godmodige och tillmötesgående Mr. Taft slutligen med sig och ställde
+sig till presidentens förfogande.
+
+I pressen förekomma litet emellan karrikatyrer af Taft framställande
+honom såsom oerhördt fetlagd. Hans fetma, som är obestridlig, har dock
+mycket öfverdrifvits.
+
+                 [Illustration: Mrs Taft (efter fot.).]
+
+Icke mindre populär än Mr. Taft är hans hustru, född Herron. Hon ser bra
+ut, är begåfvad i olika riktningar, har mycken smak samt ett vinnande
+okonstladt sätt, med få ord, hon är typisk för den fint bildade och väl
+uppfostrade amerikanska kvinnan, sådan hon kanske ej är att finna i
+Newports societé, men hvaraf man icke minst i Washington finner många.
+Hon är framstående musikvän samt var länge president för en stor
+konsertförening i sin hemort Cincinnati.
+
+Af de olika presidentkandidaternas fruar är Mrs Taft den som har de
+mesta sympatierna. Man hoppas af henne, att hon skall återställa en del
+af de under den nuvarande regimen indragna mottagningarna, ty hon är af
+det slags människor, som anse att allmänheten har rätt till ett visst
+undseende. De under Mrs Roosevelts tid upphörda, för hvem som helst
+tillgängliga aftonmottagningarna samt äfvenledes de så omtyckta
+söndagskvällsmottagningarna för damer, tror man därföre säkert skola
+komma till heders igen, om Mrs Taft blir »the first lady of the land»,
+ty hon, som långa tider varit gäst i »Hvita huset» hos presidenten R.
+Haye’s fru, som anses varit den briljantaste presidentska Washington
+haft under nyare tider, har från dessa sina besök hos »onkel Rutherford»
+de bästa traditioner.
+
+Tafts ha ej fört stort hus här, men naturligtvis ha de ej kunnat
+undandraga sig att ganska ofta visa sig i stora världen. Äfvenledes ha
+de sett en del folk på mottagningar samt middagar och man antar att
+sekreteraren för krigsärendena haft sina bröder att tacka för rikliga
+bidrag till de dyrbara vintersejourerna i Washington.
+
+Mrs Taft gör »les honneurs» i sitt med kinesiska, japanska och andra
+mycket dyrbara orientaliska konstsaker rikt prydda hem, på ett sätt, som
+tillvunnit henne allas hjärtan, och det torde ej vara för mycket sagdt,
+om man påstår att inom den officiella världen i Washington finnes intet
+äkta par, som mera allmänt än Mr och Mrs Taft lyckats förvärfva sig
+sympatier.
+
+Af deras barn är dottern, Miss Helen Taft, ännu för ung att deltaga i
+sällskapslifvet.
+
+Den alltid småleende Mr Charles J. Bonaparte, en sonson till Jerôme
+Bonaparte, konungen af Westfalen, innehar sedan förra året posten som
+Attorney-General, sedan han förut någon tid varit sekreterare för
+flottan, där hans verksamhet kan anses vara lika med noll.
+
+Man väntade sig i det officiella Washingtonkretsar icke så litet af
+Bonaparte, när han först kom hit, företrädd som han var af
+lokalpatriotiskt rykte från sin hemort, Baltimore.
+
+Men länge fick man bida, innan Mr Bonaparte visade lifstecken och mera
+aktivt ingrep mot trusterna; sedan emellertid pressen så att säga tagit
+saken om hand, beslöt sig den nye Attorney-General för att med kraft
+sätta i gång undersökningar och åtal; också har på sista tiden
+justitiedepartementet utvecklat en viss energi i fullföljandet af den
+Rooseveltska trustpolitiken, hvilket dock icke hindrar att Mr Bonaparte
+ingalunda motsvarat de förväntningar man ställde på honom.
+
+Van att styra sin födelsestad, Baltimore, har han oaktadt sin skinande
+uppsyn och sina artiga fraser, mycken auktoritet ja äfven stridslystnad,
+och om han bestämt sig för att handla i en viss riktning, låter han icke
+inverka på sig af någonting — möjligen af pressen. Hans konversation är
+alltid intressant, han säger sina saker på olika sätt än alla andra,
+individuellt och oefterhärmligt. Hans röst har något vekt, kvinnligt,
+som först låter tillgjort, men i själfva verket ej är det.
+
+Personligen är han en mycket vänlig, godmodig man, ständigt leende,
+gärna placerande ett skämt.
+
+Han anses rik, men den senaste krisen säges icke passerat förbi utan att
+anställa åtskillig förödelse äfven i hans »bleckskrin».
+
+Personer med liflig inbillning tycka sig finna i Mr Bonapartes drag en
+likhet med hans farfaders store broder, Napoleon I, men om också den
+framskjutande höga pannan och den böjda näsan angifva den napoleonska
+frändskapen, förtages detta intryck alldeles af den indragna hakan samt
+mest af det småborgerliga minspelet.
+
+[Illustration: Attorney-general Mr Ch. J. Bonaparte (efter karrikatyr af
+Vet i Harpers Weekly).]
+
+Hvarken Mr Bonaparte eller hans fru deltaga mycket i sällskapslifvet i
+Washington och ha ej häller på allvar flyttat hit. De ha endast förhyrt
+en mindre möblerad våning samt gifva sina större middagar och
+mottagningar på något hotell. De vistas i öfrigt så mycket som möjligt,
+alldeles för mycket säga somliga, i Baltimore, där de ha det mäst
+förtjusande hem, eller på sin ståtliga villa utom staden, där de bruka
+se mycket folk, och då det är en knapp timmes väg ha de ofta dit
+inbjudit gäster från Washington.
+
+M:rs Bonaparte är född Ellen Channing Day.
+
+Mr Victor H. Metcalf, som under en kortare tid förestod arbets- och
+handelsdepartementet, är sedan förra året sekreterare för flottan, i
+hvilken funktion han just ej skurit lagrar. Han anses på denna liksom på
+sin förra post endast som ett villigt redskap för utförande af
+Roosevelts planer eller »policies» som det kallas här.
+
+[Illustration: Sekreteraren f. flottan Mr Vict. H. Metcalf (efter
+karrikatyr af Vet i Harpers Weekly).]
+
+Han var under sex år medlem af »huset» och ansågs ha antagit
+sekreterareskapet endast för att lättare erhålla ett mandat till senaten
+från sin hemort, men den politik han påtvungits att följa torde grusat
+dessa förhoppningar. En framstående politisk skriftställare, Mr Ch. W.
+Thompson, skref för någon tid sedan om Metcalf: »I allmänhet hafva
+sekreterarna ett föga händelserikt lif, de lämna sin tjänst obemärkta
+och glömmas efter en vecka; ingenting återstår af dem utom ett dåligt
+oljefärgsporträtt, som upphänges i deras ämbetslokal nogrant påskrifvet
+med deras namn, på det att en glömsk allmänhet icke måtte få tillfälle
+att utropa: Hvem sjutton är den där? Hvarje astrolog, som uppställt ett
+sådant horoskop för Metcalf, skulle varit ursäktad».
+
+Mr Metcalf, som i San Francisko gjort sig en vacker förmögenhet såsom
+advokat, är en mycket älskvärd man med utmärkta manér, särdeles korrekt
+i sitt uppträdande.
+
+Hans fru, född Emily C. Nickolson, som är från Californien, anses vara
+ett begåfvadt fruntimmer och har en behaglig apparition. I frågor
+rörande sällskapslifvet är hon ett eko af Mrs Roosevelt och tager intet
+steg i afseende på visiter eller bjudningar utan att rådföra sig med
+»Hvita huset».
+
+Om Mr George v. Lengerke Meyer, den nye Postmaster-General är ej mycket
+att säga. Han var business-man och har, efter att med tvifvelaktig
+framgång uppehållit ambassadörsposterna i Rom och S:t Petersburg, af
+presidenten kallats till sitt nuvarande ämbete förra året. Ännu har han
+emellertid ej gjort mycket väsen af sig men anses dock vara en
+framtidsman. Hans departement, som omorganiserats af Cortelyou och sedan
+dess nästan uteslutande skötts af »first assistant» (expeditionschef)
+Hitchcock, reder sig säkert Mr Meyer förutan.
+
+Han är en mycket bildad man, icke utan estetiska intressen samt talar
+gärna om sina erfarenheter från vistelsen i olika europäiska
+hufvudstäder.
+
+Mrs Meyer, född Alice Appleton, är en fulländad världsdam och har på
+kort tid förvärfvat sig en utmärkt ställning i »society»; de tvänne
+misserna Meyer äro måhända väl mycket impressionerade af hoflifvet i
+Europa. De känna sig ännu ej hemmastadda i societén i Washington, där de
+ej häller lyckats vinna större sympatier.
+
+[Illustration: Postmaster-general Mr Geo. v. L. Meyer (efter karrikatyr
+af Alb. Scott Cox).]
+
+Sekreterare för inre angelägenheter är den unge Mr James R. Garfield, en
+son till den 1884 mördade presidenten med detta namn. Han anses som
+ovanligt framstående och har under den korta tid han förvaltat sitt
+ämbete helt och hållet omorganiserat sitt departement. Han tyckes alltid
+rufva på stora planer samt tar på sig en min, som kommer Eder att tänka
+på inskriptionen å främre plattformen i spårvagnarna: »_Tala ej med
+motormannen_». Säkert är emellertid, att han är mycket verksam, samt
+icke utan äregirighet. Han är icke rädd för någon, låter icke imponera
+på sig af hvem det vara må, känner bästa sättet att utföra hvad han
+föresatt sig och när han börjat något är han omöjlig att hålla tillbaka.
+Hans största fel torde vara att han synes tänka litet för högt om sig
+själf och låter denna själfbelåtenhet alltför mycket skina igenom.
+
+Man förespår honom emellertid en lysande framtid inom administrationen,
+såvida han icke föredrager att återgå till den mera lucrativa
+advokatverksamheten.
+
+Mr Garfield hör till presidentens intima samt är ofta i hans sällskap på
+ridturer samt nästan dagligen under våren hans medspelare på
+tennisbanan.
+
+Hans trägna uppvaktning i »Hvita huset» har föranledt elaka tungor att
+föreslå honom att där anskaffa en fällsäng, för de tillfällen, då han ej
+kan slita sig från den executiva maktens närhet.
+
+Hans unga hustru, född Helen Newell, är en enkel, rättfram och sympatisk
+person. Liksom Mrs Metcalf har hon helt och hållet underordnat sig Mrs
+Roosevelt och tillhör den intima klick som kretsar kring »Hvita huset».
+
+De äga ingen förmögenhet och lefva ganska indraget. Man ser dem
+emellertid gärna i societén, där båda ha många vänner.
+
+[Illustration: Jordbrukssekreteraren Mr J. Wilson (efter karrikatyr af
+Vet i Harpers Weekly).]
+
+Gubben James Wilson, som i mer än 10 år förestått
+jordbruksdepartementet, är i politiskt hänseende en relik från den
+lincolnska æran så olik den moderna amerikanska typen af en konservativ
+politiker som något kan vara. Politiker är han ej heller. Han har
+emellertid under de snart elfva år han varit sekreterare för jordbruket
+utvecklat det åt honom anförtrodda departementet till en institution,
+som vunnit världsvidt erkännande och för den jordbrukande befolkningen i
+Amerika varit af allra största betydelse. Detta departement inrättades
+inte just därföre att man trodde, att det skulle vara till någon som
+helst nytta, utan för att tillfredsställa de ostyriga farmare, som
+nästan hotade att spränga det republikanska partiet i olika stater genom
+att grunda en mäktig förening kallad »Farmers Alliance».
+
+De första jordbrukssekreterarna togo också sitt kall mera som ett skämt,
+men icke så Wilson, som gjort institutionen till ett ämne för stolthet
+åt sina landsmän. Det var han, som hade att taga itu med de stora
+köttrusterna efter Upton Sinclair’s afslöjanden.
+
+Han är nu öfver 72 år gammal, men kry och obruten och om icke det
+demokratiska partiet kommer till makten, sitter han nog kvar på sin post
+till »dödagar». Han är änkling samt synes sällan i societén, men hans
+ogifta dotter, som förestår hans hus, brukar ibland deltaga i
+societélifvet och har sina vissa mottagningsdagar.
+
+Det sist inrättade departement, nämligen det för handel och arbete, har
+till chef den förste jude, som någonsin suttit i kabinettet. Det är
+förre sändebudet i Constantinopel Mr Oscar S. Straus, som till den
+ansvarsfulla posten inkallats af presidenten, möjligen af politiska skäl
+men säkerligen äfven på grund af mannens framstående egenskaper.
+
+Presidenten Cleveland, som insåg nödvändigheten af att hålla sig väl med
+det ständigt växande judiska elementet inom demokratiska partiet, till
+hvilket Straus då hörde, utnämnde honom till envoyé i Constantinopel,
+hvilken post han senare äfven innehade under Mc Kinley. När Roosevelt
+1904 uppställdes till kandidat för återval öfvergick Straus till det
+republikanska partiet, hvilket för valets utgång i staten New York med
+sin miljon judar var af största betydelse.
+
+Belöningen blef hans inkallande i kabinettet. Inom vissa kretsar har det
+väckt mycken opposition, ty han var den förste jude, som innehaft en
+plats i administrationen. Valet synes emellertid varit synnerligen
+lyckligt och, så vidt man får döma af hans ännu knappast ettåriga
+verksamhet som sekreterare, tyckes han med mycken kraft gripit sig an
+med de stora frågor, som stå på dagordningen, bl. a. emigrationens
+ledande till vissa distrikt.
+
+Han har varit jurist, grosshandlare samt, såsom förut nämnts, diplomat,
+hvarunder han förvärfvat sig en omfattande erfarenhet, som gör honom
+särskildt lämpad för sitt ämbete. Han besitter stor allmän bildning och
+har utgifvit flere märkliga arbeten i nationalekonomi, historia m. m.
+
+Han är en ovanligt liten man och ser ytterst obetydlig ut, men hans ögon
+lysa af intelligens, hans konversation är intressant och hans sätt
+mycket vinnande. Man ser honom dock ganska sällan annat än på officiella
+tillställningar och mottagningar.
+
+Mrs Straus, född Sarah Lavanburg, är liksom sin man sällan ute i den
+stora världen.
+
+
+
+
+                            ÅTTONDE BREFVET.
+
+               Washington’s »inner set» och näst intill.
+
+
+I ett föregående bref ha vi sett huru »society» i hufvudstaden är
+sammansatt samt hvilka kvalifikationer man måste äga för att få räknas
+till de olika kotterierna inom denna selekta krets. Vi skola därföre nu
+så att säga rycka »the inner set» mera in på lifvet och i allra största
+korthet lämna några intryck från de icke officiella kretsarna samt
+omnämna några af de elegantaste och såsom tongifvande ansedda
+salongernas innehafvarinnor.
+
+Husen i Washington äro synnerligen väl lämpade för mottagningar och
+fester; särskildt äro de för en del hitflyttade miljonärsfamiljer
+uppförda palatsen anordnade på ett sätt som göra dem till verkliga
+mönster för trefnad, elegans och praktiska anordningar, på samma gång
+som rummen äro ovanligt rymliga, gediget utstyrda och i allmänhet
+måttfullt dekorerade. Hvad åter möbleringen beträffar är svårt att säga
+detsamma. Den amerikanska möbeln är i allmänhet tung, öfverlastad, ännu
+bärande prägeln af 1860- och 70-talens »osmak» samt i regel, rent ut
+sagdt ful. Visserligen ser man i äldre, finare hem en del af dessa
+smakfulla nu så moderna engelska möbler i Chippendale’s stil eller med
+fina inläggningar från slutet af 1700-talet, men som sagdt oftast gör
+den amerikanska salongen ett intryck af tyngd och stelhet, som dock
+isynnerhet här i Washington på ett lyckligt sätt motväges af rikedomen
+på blommor, som smeka ögat hvart det än vänder sig. Redan yttertrappan
+är ofta en verklig parterr, tambur, trappor, salonger, ja den minsta vrå
+har sin beskärda del af denna blomstertribut, som är Washington-damernas
+stolthet.
+
+Möbleringen i de elegantare hemmen skiljer sig i öfrigt föga från hvad
+ser i Europa och mottagningsrummen äro fyllda dessa numera i hvarje
+elegant europeiskt hem oundvikliga förgyllda, brocadklädda rokokomöbler,
+byråar, koketta »bonheurs du jour», »bergères» och »marquises» dock
+vanligen i imitationer, samt bric-à-brac, mången gång af tvifvelaktigt
+värde; däremot finner man icke sällan utmärkta målningar, alster af de
+gamle mästarna. Man är bjuden på »afternoon tea» t. ex. hos Mrs Ralph C.
+Johnson, i hvars salong man beundrar några af Reynold’s, Raeburn’s och
+Gainsbourough’s finaste porträtt, när så värdinnan för Eder ut i
+térummet, frågar hon Eder utan ostention, hvad Ni tycker om ett större
+mansporträtt, stående på ett elegant staffli. Det är helt simpelt en
+förstklassig Rembrandt, en tafla, som har sin plats i konsthistorien,
+och som man blir både häpen och gladt öfverraskad att finna här. Sådana
+små surpriser äro dock vanliga öfverallt i Amerika.
+
+Hvad som äfven ger den eleganta Washington-damens miljö ett alldeles
+särskild behag är att man får ett intryck af att hon verkligen bor i
+sina rum och ej endast vistas där, när hon har sin mottagning eller
+bjudit främmande till middagen. Hela lifvet i de högre kretsarne är ju
+här anlagdt på umgänge, ej under då att hemmen också antagit denna
+prägel af sällskaplighet och intimitet, som äro så karakteristiska för
+societélifvet i den federativa hufvudstaden.
+
+Ett af de förnämligaste hemmen i Washington är den rymliga villa, där
+Mrs John Hay, den berömde statsmannens änka, tager emot ett fåtal intima
+vänner, men hvars tröskel sedan Mr Hay’s död endast ytterst sällan
+öfverskrides af representanter för det mera bullrande sällskapslifvet
+och är alldeles otillgänglig för »climbers», d. v. s. personer, som
+försöka att »krafla sig med».
+
+Mrs Hay är mycket rik; hennes fader, Mr Stone från Cleveland i Ohio,
+grundlade sin förmögenhet hufvudsakligen genom jordköp. Det är
+emellertid ej hennes förmögenhet, som gifvit henne den utomordentliga
+ställning hon intager i Washington. Hon är nämligen en högt bildad
+kvinna intresserad för konst, litteratur och musik, en kvinna som
+dessutom under mannens långa tjänstetid som »secretary of state»
+(utrikesminister) och ambassadör i London förvärfvat sig en världsvana
+och en förbindlighet i uppträdande, som man sällan finner till och med i
+de högsta kretsar i Europa.
+
+Det är i öfrigt ganska intressant att konstatera huru många charmanta
+damer man möter här i sällskapslifvet. Rikedom, oberoende och
+själfständighet ha redan i ungdomen gifvit den fina amerikanskan något
+af denna otvungenhet och säkerhet i uppträdande, som af ålder varit
+karakteriska för damerna i gamla världens högaristokrati, hvilkas
+ansiktsdrag ofta återspegla själfkänsla och välvillig nedlåtenhet, men
+sakna den af smärre hushållsbekymmer och undergifvenhet ofta nog
+nedtyngda europeiska genomsnittskvinnans småborgerliga uttryckslöshet.
+När så tillkommer att amerikanskan ända in i sin ålders sena höst icke
+upphör att kläda sig med raffinement och att göra toiletten till ett
+verkligt studium, är det endast helt naturligt att här utvecklats en
+typ, som kommer »la grande dame» mycket nära. Det är endast skada för
+amerikanskorna, att denna högst charmanta företeelse endast sällan
+kommer öfver till Europa, där den helt visst väsentligen skulle uppväga
+det ogynsamma intryck, som vissa framfusiga och påflugna yngre
+yankeedamer gjort i de högre kretsarna i Europas hufvudstäder.
+
+En sådan charmant äldre dam är Mrs Hay och hennes hem har på samma gång
+en prägel af gammaldags hemtrefnad och gedigen lyx, men till societéns
+stora sorg är det numera nästan endast för större familjefester som Mrs
+Hay öppnar sina salonger. Mrs Hay synes så att säga aldrig ute i stora
+världen och har exempelvis sedan mannens död ej visat sig på
+presidentens officiella mottagningar, men privat tillhör hon den
+intimaste umgängeskretsen i det »Hvita huset» och icke sällan mottager
+hon besök såväl af presidenten som af Mrs Roosevelt, en ära som hon
+delar med endast helt få utvalda. Någon ledande ställning i det moderna
+Washingtons sällskapslif intager hon således ej numera, men endast
+känslan af att hon finnes där och bebor sin präktiga, midt emot »Hvita
+huset» belägna villa bidrager indirekt att förläna glans åt »society».
+
+Mrs Hay har en son och tvenne gifta döttrar Mrs Payne Whitney och Mrs
+James W. Wadsworth.
+
+Mrs Levi Z. Leiter är en annan rik änka, men till skillnad från Mrs Hay
+har hon ej utan åtskilliga svårigheter lyckats eröfra den ställning inom
+den mest exklusiva klicken, som hon nu obestridligen intager. Hennes man
+var kompanjon med den omätligt rike Marshall Field i Chicago och om icke
+så rik som denne, lämnade han dock en ansenlig förmögenhet. Mrs Leiter
+är en kvinna med energi och starkt utprägladt begär att, som man säger
+»flyta ofvanpå». Efter mer eller mindre lyckade försök att »komma med» i
+Europas högre kretsar slog familjen sig ned i Washington, där dock Mrs
+Leiter i början mottogs temligen kyligt. Genom träget arbete och genom
+att ej låta nedslå sig af motgången är hon nu utan tvifvel en af de
+ledande i Washingtons »inner set». Till hennes slutliga framgång har
+naturligtvis i hög grad bidragit tvenne af döttrarnas lysande giften
+inom den brittiska högaristokratien. Den äldsta, för ett år sedan
+aflidna dottern, Mary Victoria, blef gift med den bekante lord Curzon,
+vice-konungen i Indien och den tredje, Daisy, är grefvinna af Suffolk.
+Äfven den andra dottern, Nancy, är gift i England med en obetitlad ehuru
+högättad engelsman majoren Colin P. Campbell.
+
+Detta var emellertid nog för att, först på glänt och sedan på vid
+gafvel, för Leiterska familjen öppna förut obevekligt stängda dörrar.
+Mrs Leiter, som i år gifvit flera lysande fester, särskildt med
+anledning af sonen Josef Leiters förlofning, bebor sitt eget vid
+Dupont-platsen belägna präktiga palats, som utgör ett af den vackra
+platsens förnämsta prydnader. På spe kallas hon »the Duchess of Dupont
+cercle».
+
+Icke mindre ståtligt är Mrs Townsends omfångsrika hotell vid
+Massachusettsavenyen, innehållande som det säges öfver etthundra rum.
+Mrs Townsend är äfven änka samt mycket rik och har en dotter, Miss
+Mathilde Townsend, som nyligen uppgifvits vara förlofvad med den unge
+härtigen af Alba, som dock, då hemgiften icke var mer än en miljon
+francs om året, lär ha afbrutit underhandlingarna. Hon ser mycket folk
+och hennes fester anses höra till de mest fulländade, som gifvas i
+Washington. Dottern intager en ledande ställning inom Washingtons
+kvinliga »jeunesse dorée», dit äfven räknas den vackra Miss Fredrica
+Morgan, som gjorde en så lysande debut i sällskapslifvet under förra
+säsongen.
+
+          [Illustration: Miss Mathilde Townsend (efter fot.).]
+
+Bland tongifvande änkefruar är äfven Mrs James Mc Millan, en af de mera
+framstående; hennes man, mångmiljonär, var senator från Michigan samt en
+mycket bemärkt personlighet.
+
+Till samma klass af rika änkor höra: Mrs Garret Q. Hobart, Mrs Mark
+Hanna, Mrs Philip Sheridan, Mrs Nicolas Fish, Mrs Rob. R. Hitt samt Mrs
+George Pullman, änka efter bekante konstruktören af de berömda
+järnvägsvagnarna, som bära hans namn.
+
+En miljonärsfamilj, som under senare år intagit en viss ställning är den
+Walsh’ska. Mr Walsh som gjort sig en stor förmögenhet genom lyckade
+spekulationer, har åt sig låtit uppföra ett vackert palats, hvilket med
+skäl anses såsom ett af de prydligaste af de många kostbara enskilda
+bostäder man under senare tiden sett växa upp i den fashionabla delen af
+Washington. Fullt accepterad i den innersta kretsen är dock ej familjen
+Walsh, men som de äro oerhördt rika och då det särskildt i år varit
+ganska ondt om större fester har societén varit ganska nådig mot dem och
+t. o. m. visat glömska af de skandalösa uppträden, som kännetecknade en
+af dem för ett par år sedan gifven fest, där på morgonsidan salongerna
+sägas mera liknat en »bar» i New York än ett samlingsrum för eliten af
+hufvudstadens societé.
+
+            [Illustration: Miss Fredrica Morgan (eft. fot.)]
+
+Ett ungt par som under senare år vunnit mycket insteg i societén är Mr
+och M:rs Larz Anderson, hvilkas förmögenhet räknas i miljoner. De ha ett
+af de vackraste husen i Washington och utöfva storartad gästfrihet. Mrs
+Anderson är mycket elegant och har mycken smak, hvarpå hennes toiletter
+och hennes charmanta med konstsaker och antikviteter uppfyllda hem bära
+vittne. Oaktadt den succé de kunnat glädja sig åt, säges det dock att de
+icke ogärna skulle hyra ut sitt italienska palats vid Massachusetts
+avenue och slå sig ned i Boston, Mrs Andersons hemort. Det lär
+tillochmed varit tal om att huset skulle förhyras för tyska ambassadens
+räkning.
+
+Mr Anderson, hvars namn tyder på svenskt ursprung, hade själf ingen
+nämnvärd förmögenhet, då han gifte sig med den unga Miss Perkins, som
+var mycket rik genom arf från sin morfar M:r Weld. De stå i
+släktskapsförhållande till presidenten Roosevelts svärson Mr Longworth,
+hvars moder är syster till Mr Andersons mor. Under vår-säsongen bruka de
+med en skara gäster göra utflykter på sin magnifika jakt. Skulle de
+besluta sig för att afflytta från Washington, komma de helt säkert att
+lifligt saknas i »the inner set» där Mrs Anderson intager en ledande
+ställning.
+
+Ett alldeles särskildt och i viss mån enastående rum i societén intages
+af de tre misserna Patten, hvars vackra hus vid Massachusetts avenue
+fått namnet »Irländska legationen» eller rättare, sedan några år,
+»Irländska ambassaden» på grund af misserna Pattens ihärdiga
+ansträngningar att hålla sig väl med allt hvad diplomater heter och
+spela rådgifvare för nykomlingar.
+
+Dessa systrar, Mary, Nellie och Josephine äro af låg irländsk extraction
+men i besittning af ganska stor förmögenhet ha de lyckats att få insteg
+i den diplomatiska klicken utan att egentligen äga några
+förutsättningar. Under lord Pauncefoot’s och franske ambassadören
+Cambon’s vistelse här gjorde misserna, som fransmännen säga, »la pluie
+et le beau temps» inom diplomatkretsarna, men sedan såväl Lady Herbert
+som senare madame Jusserand nekat att konsultera Miss Mary Patten har
+deras stjärna varit något i sjunkande. Tvenne andra systrar är gifta,
+däraf en med general Corbin, som haft åtskilligt obytt med presidenten
+Roosevelt. Misserna Patten voro ej heller inbjudna till Miss Alice
+Roosevelts bröllop, när hon 1906 gifte sig med Mr Longworth.
+
+Deras vid Massachusetts-avenyen belägna hus var en af de första mera
+betydande privata villorna i stadens nuvarande finaste kvarter och anses
+det, att de just tack vare denna sin magnifika bostad lyckades draga
+till sig vissa tongifvande diplomater. Till den finfinaste klickens
+helgedom ha de dock ännu ej lyckats få tillträde. Miss Mary Patten har
+haft många giftermålsanbud, men tyckes ännu ej kunnat bestämma sig. Man
+talade förra året mycket om danske ministern, kammarherre Brun såsom en
+af hennes lifligare beundrare. Går herr Brun till London som minister,
+kanske Miss Patten nappar på kroken.
+
+Mr och Mrs Perry Belmont af den inom den högre finansen så bekanta
+newyorkfamiljen hitflyttade för några år sedan och åstadkommo en verklig
+uppståndelse inom societén, som så att säga delades i tvenne fiendtliga
+läger, åtminstone för så vidt det gäller Belmonts accepterande eller ej.
+Striden, som i år något lagt sig, fortfar dock ännu.
+
+Mrs Belmont, född Jessie Robbins, dotter af en rik droghandlande från
+Brooklyn, är skild från sin första man, Mr J. Sloane, och detta är
+åtminstone den synliga orsaken till att en stor del af societén nekat
+att taga emot henne. Särskildt har fru Roosevelt och hennes intimare
+krets visat sig obevekliga; sålunda ha Belmonts ännu ej vunnit tillträde
+till mottagningarna i »Hvita huset». Mr Belmont har varit medlem af
+kongressen samt en kort tid minister i Spanien. Han, som tillhör det
+demokratiska partiet, är redan därigenom icke egentligen »persona
+grata», oaktadt han var en bemärkt personlighet långt innan presidenten
+Roosevelt började komma upp på den politiska horisonten.
+
+En bland de mest lysande fester, som gifvits i Washington under senare
+år var den mycket omtalade musikaliska soiré, som Belmonts anordnade
+under deras första säsong i hufvudstaden, då Caruso mot ett fabulöst
+arvode efterskrifvits från New York. Supén serverades på den präktiga
+silfverservis, som Belmont’s morfader, den bekante kommendören Perry,
+erhöll i present, sedan han undertecknat det första handelsfördraget med
+det dittills för utländsk handel otillgängliga Japan. Vid denna fest
+lyste den officiella världen med sin frånvaro och utom diplomater voro
+endast helt få af de »inner set» tillstädes.
+
+Belmonts ha emellertid ej nedlagt vapnen och äro på god väg eröfra sig
+en utmärkt ställning i Washington, där de vid New Hampshire-avenyen just
+nyss åt sig låtit uppföra ett verkligt palats, som säkerligen kommer att
+bli en medelpunkt för nästa säsongs sällskapslif.
+
+Mr och Mrs George W. Vanderbilt, ett ungt miljonärspar af den bekanta
+newyork-familjen ha visserligen under de tvenne senaste säsongerna sett
+en del folk i sin förhyrda bostad, men de stora förhoppningar på lysande
+fester i deras hem, som societén gjorde sig, vid ryktet om deras
+flyttning till Washington ha ej förverkligats, ty Vanderbilts se hellre
+sina vänner på sitt i N. Carolina belägna magnifika slott Biltmore, en
+possession värdig en engelsk härtig, där de ofta bruka att samla kring
+sig en lysande skara af nöjessökare från Washingtons och New Yorks mest
+selekta kretsar.
+
+Bland andra damer, som äro framstående inom societén må nämnas Mrs James
+Pinchot, Mrs Jos. Hobson, Mrs Thom. Nelson Page, hvilken senare varit
+mycket verksam i fråga om att motarbeta Mrs Perry Belmont, samt Mrs Mc
+Clean, hvars intressanta italienska palats i Sienastil är en af
+Washingtons arkitektoniska sevärdheter.
+
+Kongressledamöter med fruar synas icke särdeles mycket i »the inner
+set». Endast ett tiotal senatorsfamiljer och kanske blott hälften så
+många från representanthuset bruka, utom vid middagsbjudningar och på
+större mottagningar, deltaga det mera selekta sällskapslifvet.
+
+Senator Henry C. Lodge, från Massachusetts, en fint bildad man och
+framstående skriftställare samt hans charmanta fru ha ett vackert hem
+vid Massachusettsavenyen, där de samla kring sig en krets af vänner ur
+de finaste kretsarna såväl af »the inner set» som af den politiska och
+den litterärt intresserade världen. De ha kanske den enda salong som kan
+göra anspråk på att kallas ett politiskt-litterärt centrum. Alla frågor
+af vikt så väl politiska som sociala äro redan i sitt allra första skede
+diskuterade där. Familjen står på en mycket intim fot med presidentens
+och Mr Lodge säges vara den ende, som tilltalar presidenten med
+förnamnet Theodor, ty om Roosevelt annars omtalas endast som »Teddy»,
+aktar man sig noga att säga det i hans närvaro.
+
+[Illustration: Senator Henry C. Lodge (eft. karrikatyr i tidningen
+»World»).]
+
+Senator Chauncey M. Depew, som anses representera det Vanderbiltska
+intresset inom kongressen, är nyligen omgift och har jämte sin unga fru,
+född May Palmer, utan att fullständigt lyckas, sökt komma in i »the
+inner set». De bebo ett af de finaste hus, som finnas att hyra i
+Washington, det s. k. »Corcoran-huset», som af gammalt ansetts så
+förnämligt, att det nästan förlänar ett slags adelskap åt den som bebor
+det. Det oaktadt har det dock visat sig, att senator och Mrs Depew, som
+visserligen förmått corps diplomatique att tämligen allmänt hedra deras
+fester med sin närvaro, ej i öfrigt haft den framgång de eftersträfvat.
+
+[Illustration: Senator Chauncey M. Depew (eft. karrikatyr i tidningen
+»New York Journal»).]
+
+En annan senator, som, om icke så gammal som Depew, dock icke längre är
+ung, men efter tjugoårigt änkestånd gift sig med en helt ung dame,
+Josephine Boardman, är förre guvernören i Massachusetts, nuvarande
+senatorn Winthrop M. Crane. Han är en betydande figur i senaten och har
+omtalats såsom blifvande vise president. Mrs Crane, som före sitt
+äktenskap var intim väninna med Daisy Leiter, nu grefvinnan af Suffolk,
+blef genast efter sitt inträde i societén såsom gift medelpunkten i de
+gladare senatorskretsarna och skulle helt säkert med allmän
+tillfredsställelse hälsas såsom vise presidentska.
+
+Bland senatorsfamiljer, som länge varit betydande inom Washingtons
+sällskapslif och isynnerhet i år hört till de mest omtalade är den
+Elkinska, då ju miss Catherine Elkins uppgifvits vara utsedd till brud
+åt den unge härtigen af Abruzzerna. Man skulle kunna fylla volymer med
+allt det prat, som denna förbindelse framkallat, och den
+hemlighetsfullhet, som omgifvit dels prinsens besök här, dels
+underhandlingarna, ha i månader satt såväl onda som goda tungor i
+rörelse.
+
+[Illustration: Senator Winthrope M. Crane (efter originalteckning af
+X).]
+
+Miss Elkins är, utan att vara en skönhet, en mycket behaglig ung dame
+med utprägladt intresse för sport och är en lika djärf som skicklig
+ryttarinna, som vunnit många pris vid de här så talrika
+hästutställningarna. Hon blir säkert en prydnad för det annars för sina
+skönheter så bekanta italienska hofvet, vare sig hon nu som kunglig
+prinsessa eller som morganatisk gemål kommer att göra sitt inträde i
+Qvirinalen.
+
+          [Illustration: Miss Catherine Elkins (efter fot.).]
+
+Senator Stephen B. Elkins anses vara ganska rik, ehuru hans förmögenhet
+säges undergått en betydande reduktion i den senaste krisen. Han är
+senator för W. Virginia samt intager en framstående ställning i senaten.
+Han har flere barn dels i ett föregåande gifte, dels med sin nuvarande
+fru, som är dotter till den åttiårige f. d. senatorn Henry Gassaway
+Davis, hvars förmögenhet, lågt räknadt, anses öfverstiga 30 miljoner
+dollars. Gubben Davis är en hedersman af gamla stammen, som från
+järnvägskonduktör bragt sig upp till den framstående och högt ansedda
+ställning han nu intager. Han var 1904 demokraternas kandidat till
+vicepresident.
+
+[Illustration: Senator Stephen B. Elkins (eft. teckn. af Berryman i
+tidningen »Star»).]
+
+[Illustration: Ex-senator Henry G. Davis (efter originalteckning af X).]
+
+Bland de inom societén synliga medlemmarnas af representanthuset fruar,
+är ingen mera känd än Mrs Alice Longworth, »kronprinsessan» som vissa
+tidningar envisas att kalla henne, på samma gång som Mr Longworth
+tilldelas titeln af »kronprins». Alltsedan presidenten Roosevelts dotter
+presenterades i stora världen har hon helt naturligt varit en
+centralfigur i de kretsar eller kotterier, där hon rört sig. Detta
+säkerligen i viss mån beroende på hennes säregna ställning till det
+»Hvita huset,» från hvars inflytande hon dock nu alldeles emanciperat
+sig, men äfven till följd af hennes glada och hurtiga sätt, hennes goda
+humör och framförallt den mer än vanligt utmärkta uppfostran hon
+åtnjutit, och som gör henne till högst intressant personlighet. Hon har
+aldrig kunnat anses såsom vacker, men besitter mycken charm och är icke
+utan kvickhet och fyndighet samt äger noggrann kännedom om sättet att
+behaga. Hennes något fria sätt och sinne för skämtsamma puts ha dock
+skaffat henne ovänner, men då hon onekligen är originell och, ehuru ej
+ointresserad för politiken, aldrig lånat sig till intriger, har hon å
+andra sidan förvärfvat sin en stor vänkrets, som säkerligen med saknad
+skulle se henne lämna Washington för att i egenskap af ambassadris
+åtfölja »gemålen,» till den af honom, såsom det påstås, eftersträfvade
+ambassadörsposten i Japan. Man talade redan i vinter mycket om att Mr
+Longworth skulle efterträda Mr Tower som ambassadör i Berlin, men ehuru
+rätt förmögen ansågs dock presidentens måg, åtminstone så länge modern
+lefver, icke kunna disponera tillräcklig inkomst för att på ett värdigt
+sätt uppehålla Tower’s traditioner af obegränsad gästfrihet inom
+societén i Spreestaden.
+
+[Illustration: Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (eft. fot.).]
+
+Mrs Longworth har vissa pretentioner på att vara mycket elegant, men
+hennes toiletter utmärka sig just för hvarken raffinement eller smak.
+Alltid litet öfverdrifvet, litet för »voyant», men icke utan en viss
+originalitet. Hon har kreerat en blå färg kallad »blue Alice» och man
+ser henne ofta i blått af olika nyanser. Nyligen kunde man få se henne
+på promenaden med ljusblå knäppkängor. En fin dam i Europa skulle ej
+finna det distingeradt, men i Amerika, där man alltid söker att få
+klädning, hatt, kappa, skodon, strumpor o. s. v. »to match», väckte det
+ej vidare uppseende.
+
+[Illustration: Mrs Alice Longworth, född Roosevelt (efter karrikatyr af
+Cappiello).]
+
+Mr Longworth är en begåfvad musiker och det longworthska hemmet är
+medelpunkten för det musikaliska elementet inom hufvudstadens
+societélif. Han hör till eleganterna i representanthuset, hvars koryféer
+i allmänhet icke kunna beskyllas för att i någon högre grad skatta åt
+det yttre. Huruvida Mr Longworth kommer att eftersträfva återval i höst
+torde vara osäkert, men som han icke är utan ärelystnad, har han nog
+ännu ej sagt sitt sista ord, allrahelst han sannolikt i en icke allt för
+aflägsen framtid kan pretendera ett mandat till senaten från sin hemort
+Ohio, där han är en framstående advokat.
+
+Washington så att säga hvimlar af generaler och amiraler. Der finnes
+minst 100 stycken sådana, af hvilka en del med sina familjer deltaga i
+sällskapslifvet, äfven i »the inner set», men egentligen har det
+militära elementet bildat en klick för sig. En bland de mest betydande
+och på samma gång i alla kretsar gärna sedda militärerna i hufvudstaden
+är den från senaste kriget med Spanien så bekante amiralen Dewey, hvars
+familj intager en bemärkt ställning i »society». Att amiralen till sin
+ganska exentriska unga fru skänkte det honom genom nationalsubskription
+öfverlämnade huset i Washington väckte på sin tid både förvåning och
+förtrytelse, men denna omständighet synes alls icke inverkat på de
+tongifvande washingtonkretsarnas sympatier för honom, ty dessa äger han
+i alldeles ovanlig grad.
+
+      [Illustration: Amiralen af flottan George Dewey (e. fot.).]
+
+General Draper, som varit ambassadör i Rom, och Mrs Draper tillhöra
+likaledes de familjer, som gifva éklat åt »the inner set», till hvars
+mera bemärkta medlemmar de räknas, allrahelst deras stora förmögenhet
+sätter dem i stånd att se mycket folk.
+
+Egentligen borde man bland den mångfald intressanta och på de olika
+områden framstående personer, som röra sig i Washingtons fashionabla
+kretsar omnämna ännu en hel del andra jämte dem, som nu passerat revy,
+men då här ingalunda varit meningen att uppställa en medtäflare till det
+under semi officiell redaktion utgifna »social register» må här sättas
+punkt i tanke att nykomlingen, som ögnar igenom de nu anförda namnen i
+någon mån känner sig hemmastadd vid sina första visiter i Washingtons
+salonger.
+
+
+
+
+                            NIONDE BREFVET.
+
+                         Hur Amerika styres.[4]
+
+
+Man måste vara amerikan för att förstå sig på och uppskatta den
+amerikanska politiken, ty den företer verkligen sådana irrgångar,
+innebär så många motsägelser och är på det hela så föga intressant,
+åtminstone i dess nuvarande färglösa skick, att en främling icke utan
+alldeles speciella förutsättningar kan afvinna den något egentligt
+intresse. Fruntimren, utom i ytterst få fall, syssla ej med politik i
+egentlig bemärkelse, men som allting här användes att befordra politiska
+syften ha naturligtvis politiker af olika färg slagit mynt af kvinnans
+verksamhet i välgörenhetens, religionens och antirusdrycks-agitationens
+tjänst. Kvinnorna utöfva därföre indirekt ett icke obetydligt inflytande
+på det politiska lifvet, men för sina egna politiska s. k. rättigheter
+ha de i allmänhet endast föga smak, isynnerhet är detta fallet med
+damerna i det högre sällskapslifvet. I några stater äga ock kvinnorna
+redan rösträtt.
+
+[Illustration: Senator William B. Allison (efter originalteckning af
+X).]
+
+Politik, sådan den gestaltar sig i Amerika, företer redan för det
+manliga släktet icke så litet af ett mysterium och för kvinnorna är den
+helt enkelt obegriplig. Man skulle lika gärna kunna begära att
+fruntimren vore experter i krigstaktik som att de skulle vara mäktiga
+att förstå sig på den invecklade fråga, som amerikanerna ge det lysande
+namnet »politics». Till största delen är politiken i händerna på
+personer, som icke just äro kända för förfining och idkas hufvudsakligen
+i en omgifning, som har allt annat än salongernas atmosfer. Politik och
+societé i Amerika, utom i en mycket ringa grad i Washington, säger en
+författare i »Harper’s Weekly», gå icke hand i hand.
+
+Om Mrs Longworth, presidentens dotter, i år varit en mer än vanligt
+flitig gäst på läktarna under kongressens sammanträden, torde man, utan
+att vilja vara elak, däri snarare se en önskan att synas intresserad för
+mannens karriär än ett verkligt intresse för politiska frågor.
+
+[Illustration: Senator Robert M. Lafollette (efter karrikatyr af Alb.
+Scott Cox).]
+
+Man hör i allmänhet ej talas om mer än tvenne politiska partier. Dessa
+äro det republikanska och det demokratiska, d. v. s. de mera
+konservativa och de s. k. frisinnade. Frågar man någon på samvete
+hvaruti skillnaden mellan dessa partiers program egentligen består, får
+man ofta till svar: »Det ena sitter vid makten och det andra vill komma
+dit.»
+
+Det är just detta förhållande, som gör den amerikanska inrikespolitiken
+så intresselös, ty ingenstädes har politiken såsom här i Amerika blifvit
+ett rof för yrkespolitiker af ofta nog ytterst tvifvelaktig halt.
+
+Det republikanska partiet är protektionistiskt samt negervänligt, det
+demokratiska som till stor del har sina tillskyndare i sydstaterna,
+håller däremot på en moderat frihandel, men vill ej gifva negrerna full
+likställighet med öfriga medborgare samt är mot kolonipolitiken. I
+öfrigt kan man säga att de båda partierna endast strida om makten, som
+medför rätten att tillsätta tusentals väl aflönade statsämbeten, hvilkas
+innehafvare naturligtvis måste vara renhåriga, pålitliga medlemmar af
+partiet och vid alla tillfällen arbeta i dess intressen.
+
+[Illustration: Senator Charles Curtis (efter originalteckning af X).]
+
+Republikanerna tro alltjämt att de äro sannskyldiga republikaner och
+likaså äro demokraterna öfvertygade att de, och endast de, äro
+representanter för sann demokrati. Detta är emellertid endast en
+illusion, ty båda partierna ha gjort så många konsessioner åt hvarandra,
+voterat tillsammans i så många frågor, att man i själfva verket har
+svårt att leta ut ett begränsadt program för det ena eller andra
+partiet. Presidenten Roosevelt har alltid tillhört det republikanska
+partiet, till hvars främsta förmågor han med allt skäl räknas, men hans
+nuvarande politik och den »platform» han med sin energi vill påtvinga
+sina partivänner äro i själfva verket mycket aflägsna från de gamla
+republikanska idealen. I mer än ett hänseende har han hämtat sina
+inspirationer från demokraterna, ja t. o. m. från det i Amerika ännu
+jämförelsevis obetydliga socialistpartiet.
+
+[Illustration: Senator Josef B. Foraker (eft. karrik. af Alb. Scott
+Cox).]
+
+Att denna sakernas ordning ofördelaktigt inverkat på det politiska
+lifvet är tämligen tydligt, då ju brytningar och strid äro de förnämsta
+botemedlen mot politisk ofruktsamhet. Den nuvarande färglösheten inom de
+ledande partiernas politik kommer endast att bereda vägen för
+socialisterna, som, om också deras idéer ännu haft föga framgång här i
+landet, dock uppträda med ett skarpt begränsadt program, för hvars
+genomförande de offra allt utan att kompromissa och köpslå med
+motståndarna, en taktik som alltid imponerar.
+
+[Illustration: Senator Francis E. Warren (efter teckning af Berryman i
+»Washington Star»).]
+
+Partiorganisationen är i Amerika idealisk från partisynpunkt sedt, men
+ju starkare organisationen är, desto mindre har naturligtvis individen
+att säga och talet om politisk frihet blir här endast ett tomt ord, ty
+hvarje man lyder endast order och ordern kommer från ett fåtal tränade
+politiker, som sköta det hela och emot hvilkas ukaser det icke lönar sig
+att strida.
+
+Liknande organisation återfinnes ju äfven i andra länders politiska
+partier, men ingenstädes torde de personliga fördelarna af det ena eller
+andra partiets seger vara så påtagliga som här, där politiken skötes
+affärsmässigt och strängt taget också betraktas som affär.
+
+För de människor, som bekymra sig om politiken ställer sig frågan så:
+»Hvilka personliga fördelar kan jag ha genom att rösta så eller så?»
+Sedan saken noga öfvervägts går man till valurnan väntande i en eller
+annan form sin belöning. Hvarje man, som före valen inregistrerats i
+partiet är af kretsstyrelserna noga bevakad och skulle han ej rösta i
+önskad riktning, kan han vara säker om att ej få vara med om delningen
+af den stora politiska tårtan, som varit hela kampanjens egentliga
+föremål.
+
+[Illustration: Senat. Sim. Guggenheim (efter originalteckning af X).]
+
+Detta hindrar likväl ej att ju mera man studerar den år 1789 antagna
+amerikanska federativa konstitutionen, måste man ur många synpunkter
+beundra den på samma gång som man icke kan underlåta, att anse att den,
+som ursprungligen var afsedd för omkring tre miljoner individer, är
+föråldrad och icke mera tillfyllest för en stor nation af nittio
+miljoner invånare, representerande de mest olika raser och intressen.
+
+Att här i detalj redogöra för det politiska maskineriet inom Förenta
+staterna är ingalunda meningen, men då man på andra sidan Atlanten så
+litet känner till huru den stora republiken styres, må i allra största
+korthet några ord ägnas däråt.
+
+Den nordamerikanska federativa republiken består af 46 olika genom en
+gemensam konstitution förenade republiker samt diverse kolonier och
+territorier.
+
+[Illustration: Senator A. Hemmenway (eft. teckn. af Berryman i »Wash.
+Star»).]
+
+Dessa stater ha sina egna konstitutioner, sina egna lagar, sina
+riksdagar (»legislatures») och sina presidenter eller som de kallas
+guvernörer. Riksdagen i staterna består af tvenne kamrar eller »hus»,
+ett öfre, senaten, vald för 2 år, och ett nedre, »the assembly», vald
+för 1 år. Kamrarna syssla med statens alla inre angelägenheter, stifta
+lagar, anslå medel till statens utgifter o. s. v.
+
+Guvernörerna, som väljas genom allmänna val för tvenne år, äro utrustade
+med ganska stor makt och kunna genom veto i viss mån fördröja
+verkställandet af lagar, som antagits af »the legislature».
+
+Hvarje gång ett parti blifvit slaget och majoriteten öfvergått till
+motpartiet göres »rent hus» bland statsämbetsmännen, och pålitliga
+partimedlemmar insättas på de flesta poster, i enlighet med bruket inom
+den federativa administrationen.
+
+[Illustration: Senator Augustus O. Bacon (eft. teckn. af Berryman i
+Wash. »Star»).]
+
+De särskilda staternas förhållande till utlandet är helt och hållet
+öfverlämnadt till den federativa regeringen att ombestyra, likaså allt
+rörande post, tullväsen, patenträtt, m. m.
+
+Allmän rösträtt är införd öfver allt, men i de olika staterna äro
+betingelserna för utöfvande däraf icke desamma. I vissa stater t. ex.
+har man gjort åtskilliga inskränkningar, afseende att utestänga negrerna
+från rösträtt, och talet om politisk likställighet där är helt enkelt
+alldeles missvisande. Kvinnorna äga i fyra stater allmän rösträtt, men
+intresset för införande däraf i öfriga stater har visat sig ringa och
+torde ännu länge komma höra till de fromma önskningarna.
+
+[Illustration: Senator Nathan B. Scott (efter originalteckning af X).]
+
+I Washington hör man emellertid föga talas om hvad som sker i de
+särskilda staternas politiska kretsar och det är endast vid
+valperioderna, som ett mera lifligt intresse för dithörande ting gör sig
+gällande, dock anknyter sig intresset mest till guvernörsvalen, så
+mycket mera som invånarne i Columbiadistriktet, där hufvudstaden är
+belägen, icke äga rösträtt och själfva staden Washingtons angelägenheter
+handhafvas af kongressen, som ju väljes af hela landet.
+
+Nu några ord till belysande af själfva den stora federativa republikens
+styrelseform.
+
+Makten är fördelad mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen.
+
+President och vice president väljas genom elektorer hvart fjärde år för
+en period af fyra år. Elektorerna väljas inom de olika staterna, efter
+växlande regler, till lika stort antal som hvarje stats senatorer och
+representanter i kongressen, men hvarken senatorer, representanter eller
+förtroendeämbetsmän kunna därtill utses.
+
+[Illustration: Repr. B. Grubb Humphreys (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Till president kan ingen väljas, som ej uppnått 35 års ålder eller är
+infödd medborgare af Förenta staterna. Hans makt är i själfva verket
+mycket stor och hans inflytande i viss mån betydligt större än en
+konstitutionell regents. I krigstider kan han t. o. m. uppträda med en
+diktators oinskränkta myndighet. Hans rätt att genom »messages» eller
+skrifvelser till kongressen yttra sig utan någon som helst reserv öfver
+frågor, som ligga honom om hjärtat, öfverträffar vida icke blott t. ex.
+presidentens i Frankrike utan äfven själfva ryske czarens, hvilka
+nödvändigtvis måste uppträda mycket hofsamt, bundna som de äro af
+konstitutionerna och därföre öfverlämna det mera direkta ingripandet i
+politiken åt sina statsministrar eller konseljpresidenter. Förut har
+påvisats att presidenten så att säga utom sin funktion som president
+äfven är sin egen premierminister och att departementscheferna äro att
+anse såsom hans privata sekreterare.
+
+[Illustration: Repr. H. R. Burton (eft. teckning af Berryman i
+Washington »Star»).]
+
+Presidenten kan genom veto döda hvarje af kongressen antagen »bill»,
+åtminstone för en viss tid, men måste i sådant fall återsända det af
+honom icke sanktionerade kongressbeslutet till kongressen inom tio
+dagar. Om då båda husen besluta att återupptaga en sådan »bill» och på
+nytt antaga den med ⅔-dels majoritet såväl i senaten som i »huset», blir
+den lag utan presidentens signatur, annars får den förfalla.
+
+Den enda inskränkningen i hans myndighet är den kontroll, som af senaten
+utöfvas öfver hans utrikespolitik, samt den rätt senaten äger att ej
+godkänna presidentens utnämningar af högre federativa ämbetsmän.
+
+[Illustration: Repr. James M. Miller (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Kritik öfver presidentens åtgärder kan likväl äfven utöfvas därigenom,
+att representanthuset i dess helhet alltid omväljes en gång under
+presidentens »regeringstid». Skulle valmännen icke godkänna en
+presidents politik, sända de vid första val ett mot honom ogynnsamt
+stämdt representanthus till kongressen, sålunda läggande sitt misshag i
+dagen. Som presidenten alltid tillträder sitt ämbete med majoritet i
+»huset», har han svårt att genomföra sitt program utan en sådan, då ju
+anslagsfrågor äro beroende af »husets» godkännande.
+
+[Illustration: Repr. Henry Mc Morran (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Naturligtvis är han äfven underkastad kritik vid nästa presidentval, men
+med de medel hvaröfver han förfogar, blir han lätt, om han är en
+framstående man, omvald eller kan påverka valet i den riktning han
+önskar. Ingen president har hittills innehaft ämbetet mer än under
+tvenne perioder och föga sannolikt är att Mr Roosevelt vid kommande val
+är hugad att mottaga ett mandat, äfven om det skulle erbjudas honom. Att
+hans politik likväl kommer att i hufvudsak upprätthållas af
+efterträdaren torde få anses såsom gifvet, såvida icke det demokratiska
+partiet skulle komma till makten, hvilket dock är föga troligt, då detta
+parti i högre grad än det republikanska är splittradt och i brist på
+män, som äga allmänhetens förtroende.
+
+Till presidentens funktioner hör att afsluta fördrag med främmande
+makter, men dock endast med senatens godkännande, att sammankalla
+kongressen till urtima möte, mottaga sändebud, samt att vara
+öfverbefälhafvare öfver den federativa armén och flottan äfvensom öfver
+de olika staternas milis, när den är inkallad till tjänstgöring inom
+Förenta staterna.
+
+[Illustration: Repr. George L. Lilley (eft teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Kongressen, som sammanträder i den federativa hufvudstaden hvarje år den
+1 december, består af senat och representanthus (»huset»). — Senaten har
+nu 92 medlemmar, d. v. s. tvenne för hvarje stat oberoende af staternas
+storlek eller invånaretal. De väljas af »legislaturen» (riksdagen) för
+en tid af sex år, måste varit bosatta inom staten sedan minst 9 år samt
+uppnått 30 års ålder. En tredjedel af dessa senatorer afträda hvartannat
+år, så att hela senaten förnyas hvart sjätte år; detta är dock endast
+nominelt, ty under senare tider har alltmera blifvit regel att omvälja
+senatorerna, af hvilka många, som nu sitta i senaten, innehaft sina
+platser i öfver trettio år.
+
+[Illustration: Repr. James C. Needham (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Man har kallat senaten »miljonärernas klubb», en benämning, som i viss
+mån haft sitt berättigande, men numera ingalunda är karakteristisk,
+ehuru alltjämt några af landets rikare män tillhöra denna församling. De
+stora finansiererna äro alltför sysselsatta med »money making» för att
+offra sin tid i Washington, hvarföre de föredraga att med de medel, som
+stå dem till buds låta välja senatorer till bevakande af sina intressen.
+En järnvägsmatador t. ex., som, på grund af de hundratusentals
+tjänstemän och betjänte, hvilka äro beroende af honom, disponerar öfver
+en mångfald röster till »the legislatur» kan därföre ofta nog insätta
+elektorer i tillräckligt antal för att tillförsäkra sig majoritet för
+sin kandidat vid senatorvalen.
+
+Senaten voterar för sig, ej gemensamt med »huset» samt äger att godkänna
+eller underkänna presidentens fördrag med utländska makter eller hans
+utnämningar af högre federativa ämbetsmän såsom domare i högsta
+domstolen, departementschefer och ambassadörer. Dessutom har den
+domsrätt i vissa fall.
+
+[Illustration: Repr. Joseph T. Robinson (efter teckning af Berryman i
+Washington »Star»).]
+
+Representanterna, som väljas alla jämna år inom de olika staternas
+valdistrikt till ett antal som beror på invånareantalet, äro nu 390
+stycken, däraf såsom ett exempel: 37 från staten New York, men från
+flere stater endast 1. De måste ha fyllt 25 år, varit medborgare af
+Förenta staterna i minst 7 år samt vara bosatta inom den stat, hvilken
+de äro kallade att representera. »Huset» sammanträder liksom senaten
+hvarje år. Det utser sin egen talman (speaker) och denne, såsom förut
+påvisats, tillsätter utskotten.
+
+Husets makt är så att säga endast legislativ och ej såsom senatens
+exekutiv, men det har å andra sidan uteslutande rätt att framlägga s. k.
+»revenue bills» samt kan genom sin hållning i anslagsfrågor visa sin
+myndighet.
+
+[Illustration: Repr. M. E. Driscoll (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Den nuvarande sammansättningen af »huset» är såtillvida ganska
+betecknande som den visar hvilket oerhördt inflytande inom den
+amerikanska politiken utöfvas af juristerna. Af de 390 medlemmarna äro
+icke mindre än 255 praktiserande jurister, blott 23 äro s. k.
+yrkespolitiker och 20 äro tidningsmän. Af öfriga grupper må nämnas
+handels- och finansmän 48; jordbrukarne äro representerade endast af 10.
+
+[Illustration: Repr. Le Gage Pratt (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+»The supreme court» eller den federativa högsta domstolen åtnjuter i
+Amerika ett ofantligt stort anseende och intet exempel lär finnas på att
+den öfverskridit sin befogenhet eller att någon dess medlem visat sig
+ovärdig den höga funktion som blifvit honom anförtrodd. Den makt inom
+den federativa administrationen som utöfvas af »the supreme court» är i
+själfva verket så stor att den i viss mån kan sägas öfverträffa såväl
+presidentens som kongressens. Hvarje lag som antagits af kongressen och
+godkänts af presidenten kan nämligen af högsta domstolen förklaras
+inkonstitutionel, hvarigenom den upphäfves och kongressens beslut
+anulleras. Högsta domstolen är således ett slags väktare, som har
+folkets uppdrag att vaka öfver konstitutionens helgd.
+
+Dess medlemmar äro 9, däraf en kallad »chief-justice», dess beslut
+afgöras med enkel majoritet. En enda röst är således nog för att
+omintetgöra hvad kongressen efter mogen öfverläggning beslutit. Mot
+denna domstols beslut finnes ingen apell och den amerikanska
+konstitutionen är hart när omöjlig att ändra. Man inser däraf huru stor
+makt »the supreme court» utöfvar.
+
+[Illustration: Repr. Charles B. Landis (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Då ju medlemmarna af »the supreme court» utnämnas af presidenten och
+utnämningen godkännes af senaten har man däri sett en fara, som dock
+endast är skenbar, ty domrarna utses på lifstid eller för så lång tid de
+själfva önska att behålla ämbetet, hvilket förhållande gör, att t. ex.
+presidenten Roosevelt under sin 8-åriga presidenttid ej haft tillfälle
+att utnämna mer än en medlem af högsta domstolen. Af de nuvarande nio
+medlemmarna äro tre utnämnda under det demokratiska partiets auspicier,
+de sex öfriga ha republikanska presidenter att tacka för sina mandat,
+däraf en så långt tillbaka som 1877. Chief-justice är den högt ansedde
+Melville W. Fuller.
+
+[Illustration: Repr. John A. T. Hull (eft. teckn. af Berryman i Wash.
+»Star»).]
+
+Man må hysa monarkiska eller republikanska tänkesätt, man måste dock, om
+man fullt opartiskt bedömer de amerikanska politiska institutionerna,
+erkänna att de, om också konstitutionen i mångt och mycket får anses
+antikverad, på det hela äro alldeles förträffliga samt att de, under de
+förhållanden som alstras af landets oerhörda utsträckning, invånarnas
+olika ras, immigrationen och icke minst medborgarnas ovillighet att låta
+sig »styras», verkat förvånande väl. Naturligtvis kan den som icke
+förstår eller vill förstå Amerika och amerikanerna uppställa oräkneliga
+argument mot det nu gällande systemet, som i Europa skulle vara alldeles
+omöjligt att genomföra, men här i Amerika, där det så att säga vuxit upp
+i en alldeles särskild jordmån, har det hittills visat sig vara mycket
+tillfredsställande. En sådan man som James Bryce, den n. v.
+storbritanniske ambassadören i Washington, säger om den amerikanska
+konstitutionen, hvars vådor han äfven framhåller: »Den förhindrar
+obetänksamma och förhastade systemskiften. Den lämnar rum för
+öfverläggning och nödgar folk att tänka allvarligt innan de företaga sig
+att ändra den eller att öfverse med förbrytelser emot den. Den lägger en
+hämsko på riksdagars och statsmäns försök att öfverträda sin befogenhet,
+ja äfven att föreslå mått och steg som den synes ogilla. Den bidrager
+att göra det oundvikliga framåtskridandet mindre våldsamt samt till ett
+resultat snarare af erkända och växande nödvändigheter än af ständig
+åtrå efter nytt. På det hela taget förebygger den sådana omstörtningar,
+på hvilka en tillfällig majoritet högröstadt yrkar, men för hvilka ingen
+efterfrågan måhända längre finnes redan innan de genom konstitutionen
+uppställda hindren blifvit undanröjda.»
+
+»Den gör mer än så, den formar folkets sinne och temperament och
+uppfostrar det till laglydnad på samma gång som den ger styrka åt dess
+mera konservativa instinkter, dess känsla för värdet af fasthet och
+hållning i politiska anordningar. Den gör folket mottagligt för den
+uppfattning, att afgifvandet af röstsedel är en personlig förpliktelse,
+ett åliggande för hvar och en. Den gör det förtroget med och binder det
+med band af stolthet och vördnad vid de grundsanningar, på hvilka
+själfva konstitutionen är baserad.»
+
+Amerikanerna själfva ha hittills aldrig velat gå in på att den
+federativa konstitutionen icke är ett sublimt aktstycke och, såsom en
+amerikansk författare (F. C. Howe, se Scrib. Mag. vol. 41, pag. 113)
+säger, endast stående efter de berömda stentaflor, som från himlen
+nedsändes till Israels barn. Emellertid har, säger han vidare,
+därutinnan en märkbar reaktion inträdt och en viss pessimism har
+bemäktigat sig de själfförnöjda yankees, som börjat rynka pannan vid
+åsynen af förhållandena i städerna, korruptionen i de enskilda staternas
+styrelse, kongressens förfall och senatens påverkan af privilegierade
+intressen. Från ett stadium af barnatro på demokrati såsom en talisman
+ha de, inför de stora problem de ha att lösa, betagits af modlöshet.
+Många se endast felgrepp i de amerikanska institutionerna och känna sig
+nedslagna af den uppenbara oförmågan hos folkstyrelse att finna den
+rätta vägen.
+
+
+
+
+                            TIONDE BREFVET.
+
+                       Internationella äktenskap.
+
+
+Det förefaller onekligen ganska egendomligt, att man i det moderna
+Amerika, där skilsmässor i de öfre lagren äro ytterst vanliga, fäster
+sig så mycket vid det förhållandet, att ett eller annat af de i den
+amerikanska pressen så ofta och skarpt klandrade giftermålen mellan
+amerikanska arftagerskor och europeiska aristokrater, diplomater och
+andra världsmän slagit sig illa ut.
+
+Så väckte t. ex. härtigens och härtiginnans af Marlborough äktenskapliga
+svårigheter en storm af ovilja här, och man gjorde allt för att svärta
+härtigen i allmänhetens ögon, utan att ett ondt ord sades om
+härtiginnan, ehuru man i initierade kretsar mycket väl visste, att
+orsaken till misshälligheterna icke var att söka uteslutande hos
+härtigen. På denna sida Atlanten kan man emellertid ej förlika sig med,
+att »our duchess», som härtiginnan af Marlborough kallas i New York,
+blifvit inrangerad bland skaran af separerade societédamer. När man vet,
+att härtiginnans fader och moder äro skilda, samt att modern gift om sig
+med en man, som förresten själf var skild, tyckes det förefunnits
+tillräckliga skäl för att ej förvåna sig öfver att härtiginnan af
+Marlborough trädt sina dagars upphof i spåren.
+
+Tidningar af alla färger förlöjliga icke blott de hemgiftsjagande, mer
+eller mindre ruinerade adelsmän, som här fyllt sina tunna plånböcker och
+till Europa transporterat oerhörda summor i form af hemgifter, utan
+äfven hugga de in på sina fåfänga och högfärdsgalna »girls», som utan
+betänkande öfverge »the greatest country in the world» för att få niga
+på ett »drawingroom» i Buckinghampalace eller uppsnappa ett nådigt
+småleende af kejsar Wilhelm på slottet i Berlin.
+
+Förtrytelsen öfver de internationella äktenskapen är dock ganska lätt
+förklarlig.
+
+Man ser nämligen häruti, ehuru man naturligtvis ej öppet vill erkänna
+det, ett af de påtagligaste bevisen på huru föga de demokratiska idéerna
+i själfva verket trängt igenom. Demokrati i dess yttersta konsekvenser
+kommer aldrig att kunna genomföras annat möjligen än i mycket små
+samhällen, ty alltid blir det några, som komma att flyta ofvanpå, huru
+man än bär sig åt. Här i Amerika, de stora möjligheternas land, där
+täflan om att vara i främsta ledet är mycket stor, är det våra
+medsystrar, som åtagit sig att öfvertyga oss om, att sann demokrati i
+själfva verket är lika obefintlig i Amerika som annorstädes.
+
+Dels skär det de goda yankees i själen, att se de i svett och möda
+samlade dollrarna vandra öfver till Europa för att ofta nog på det
+vanvettigaste sätt slösas bort, dels bruka amerikanerna själfva i regel
+icke gifta sig för pengar och anse s. k. konvenanspartier såsom ett
+oting. En amerikansk äkta man, som uteslutande lefver på sin hustrus
+penningar, betraktas nästan med förakt af sina landsmän och häri är
+äfven att söka en förklaring till den animositet de internationella
+äktenskapen framkalla. Det är nemligen den amerikanske mannens dröm och
+enda sträfvan att kunna förtjäna pengar, mycket pengar, icke för sig
+själf utan åt sin hustru. Det behöfves också isanning, ty i intet land
+äro kvinnorna mera slösaktiga än i Amerika.
+
+Ett annat skäl till att amerikanerna med allt annat än blida ögon
+betrakta Europas import af arftagerskor från den stora republiken är att
+dessa i allmänhet trifvas så väl i sina nya förhållanden och alltjämt
+draga till sig släktingar, vänninnor och vänner, som i allt större
+skaror under säsongen samlas i Paris och i London, dit man kan säga, att
+Amerikas »high life» i viss mån öfverflyttat. Se bara på palatsen vid
+Fifth Avenue, de stå tomma långa tider af året, då däremot deras
+innehafvare »lefva med» i Europa. Detta inser man mycket väl här och
+hvarje ny arftagerska, som vid en härtigs eller grefves arm lämnar sitt
+fosterland för att briljera i stora världen »abroad», bidrager därigenom
+att ytterligare göra dragningen dit större för de hemmavarande, och
+ådraga sig sina landsmäns klander.
+
+Orsaken till de talrika internationella äktenskapen är emellertid ej
+heller svår att finna.
+
+Man kommer visserligen på denna sidan af Atlanten liksom i gamla världen
+ganska långt med några miljoner dollars bakom sig, men lika litet som
+man endast för pengar kan skaffa sig tillträde till de mera selekta
+kretsarna i Europa, lika litet blir man, ehuru aldrig så många gånger
+miljonär, accepterad i de »fyrahundras» intimitet eller i »the inner
+set» i Washington, om man icke lyckas vinna någon mäktig förespråkare
+bland de ledande damerna i den transatlantiska republikens »high life».
+Ett sätt att »komma med» är naturligtvis äfven att vara presenterad vid
+något af hofven i Europa eller att intaga en framstående ställning i
+parissocietén.
+
+Mången äregirig amerikansk miljonärska, som såg sig ur stånd att, trots
+upprepade försök få inträde i de högre regionerna i sitt hemland,
+kastade därföre sina ögon på de europeiska hofkretsarna. Detta lyckades
+äfven för ett fåtal, som hugnades med en kallelse till presentation vid
+något af hofven i London, Berlin, Rom, ja kanske t. o. m. Wien, men
+oftast stannade det därvid och något intimare umgänge med de finfinaste
+kretsarna kunde dock icke erhållas, allrahelst en del amerikanskors
+något bullrande och själfsäkra uppträdande ej slog an på de högförnäma
+nåderna.
+
+Huru skulle då dessa skrankor lättast kunna öfverstigas?
+
+En eller annan lycksökare och hemgiftsjägare hade redan visat vägen, och
+de amerikanska mödrar, som ville bereda sina döttrar — och sig själfva,
+en god social ställning såväl här som på »andra sidan», började därföre
+anställa formliga klappjakter efter lämpliga subjekt med fast fot i de
+högadliga kretsarne i Europa, med autentiska titlar, men med ringa eller
+ingen förmögenhet. Några miljoners skuld att betala var intet hinder,
+endast titeln var äkta och så ståtlig som möjligt.
+
+Marknaden var rikligt försedd och snart nog hade amerikanskorna, med den
+för hela nationen kännetecknande energien, lyckats eröfra flera af de
+mest lysande titlar, som Almanach de Gotha inregistrerat jämte
+oräkneliga af mindre betydenhet. Nu är antalet af sådana allianser
+legio, ty de äro många.
+
+Dessa nyblifna härtiginnor, prinsessor och grefvinnor i oändlighet
+började, tack vare rikliga hemgifter eller årsbidrag, sin kampanj för
+att blifva tongifvande i de europeiska salongerna i afsikt att sedan med
+pukor och trumpeter göra sitt intåg vare sig vid Fifth Avenue i New
+York, i Newport eller i den mycket granntyckta societén i Washington.
+Planen har lyckats förträffligt. Vanderbilts, Goulds, Leiters och andra
+ha förnäma giften att tacka för sin introduktion i Amerikas »Gyllene
+bok» och kanske skall det äfven lyckas Shonts genom dotterns gifte med
+den så hastigt aflidne hertigen af Chaulnes.
+
+Succén var icke mindre i Europa, där man nästan kan säga att de
+importerade härtiginnorna i viss mån tagit ledningen, isynnerhet i
+London och Paris, och sällskapstonen där har redan antagit den mera
+otvungna och naturliga klang, som onekligen ger sällskapslifvet i
+Amerika dess charme.
+
+Bataljen är vunnen, om också krigskostnaderna ha varit betydliga, men
+det åtlöje amerikanskorna ådragit sitt land har gått de mera fullblodiga
+demokraterna till sinnes.
+
+I Amerika kommer man genast med statistik. Man har uppgjort
+förteckningar på huru mycket penningar, som genom de internationella
+äktenskapen gått ur landet, och man försäkrar, att det icke stannar vid
+2,500 miljoner francs. Tidningarna ha med fabulösa beskrifningar öfver
+dessa summor och de europeiska äkta männens slösaktighet och lättsinniga
+lefnadssätt så stimulerat den allmänna opinionen, att t. o. m. en
+kongressledamot i år till kongressen aflämnat en motion afseende att
+alla äktenskap mellan rika amerikanskor och betitlade utlänningar skulle
+beskattas med 45 % af hemgiften! I Ryssland lär det finnas en gammal
+lag, som förbjuder en arftagerska att till sin man, om han är utlänning,
+öfverflytta fast egendom, men det är onekligen ganska kännetecknande för
+förhållandena här, att en sådan motion kunnat komma fram i ett land, där
+man skulle tro att den individuella friheten anses såsom något heligt.
+
+Att en del af dessa äktenskap ingångna mellan fåfänga, under helt olika
+förhållanden och med andra åskådningssätt uppfostrade amerikanskor och
+bördsstolta, fattiga adelsmän, många ruinerade genom högt lif i Europa,
+redan från allra första början varit dömda att sluta med skandalösa
+skiljomässoprocesser var ju helt naturligt, men vill man se saken fullt
+opartiskt, torde man icke kunna förneka, att liknande äktenskap skulle
+gått olyckligt äfven om båda kontrahenterna varit uppfostrade på denna
+sidan Atlanten. En mångfald exempel skulle kunna framdragas; här må dock
+endast nämnas de nyligen i pressen så vidt och bredt omskrifna
+processerna mellan den unge Alfr. G. Vanderbilt och hans sympatiska fru
+samt mellan Howard Gould och den forna aktrisen Cath. Clemmons, som för
+icke så länge sedan blef hans hustru och i mannens sällskap olika gånger
+besökt Sverige. I dessa båda fall är det dock de respektive äkta männen,
+som förde miljonerna i boet.
+
+Skilsmässostatistiken här har ganska talande siffror att uppvisa, och om
+de i förhållande till Amerikas 90,000,000 invånare inte äro så särdeles
+stora, blifva de högst anmärkningsvärda, om man tager närmare reda på
+inom hvilken klass procenten är störst, nämligen inom den i osund
+atmosfär lefvande storstadsbefolkningen, där äktenskapet icke längre
+betraktas som ett »kristligt äkta förbund» utan mer som ett slags löslig
+öfverenskommelse mellan tvenne individer af olika kön att lefva
+tillsammans så länge det går bra.
+
+För att emellertid tala särskildt om de internationella äktenskapen är
+det ju helt naturligt att många af dem, liksom andra äktenskap skola
+utfalla otillfredsställande under de omständigheter de oftast ingås. Men
+det vore alldeles falskt att vilja påstå, att flertalet sådana partier
+varit olyckligt eller slutat med skilsmässor. De mången gång upprörande
+amerikansk-europäiska äktenskapsprocesser, som litet emellan i
+världspressen fått ett öfverdrifvet genljud, ha framkallat den tron hos
+mången, att alla titeljagande amerikanskor bittert haft att ångra sin
+eller sina mödrars fåfänga.
+
+Detta är emellertid i hög grad orättvist, ty om man ser t. ex. på
+diplomatkretsar, skall man snart finna, att de flesta mellan
+amerikanskor och diplomater så vanliga äktenskapen utfallit synnerligen
+tillfredställande. Endast inom den nu i Washington anställda corps
+diplomatique kan uppvisas ett stort antal internationella giftermål, där
+familjeförhållandena äro en förebild för huslig lycka och samförstånd.
+Amerikanskans förmåga att assimilera sig med det internationella lif,
+som är så att säga oskiljaktigt från diplomatens karriär, gör henne
+också särskildt lämpad att intaga en framstående ställning inom
+diplomatvärlden.
+
+I öfrigt kan Washington skryta med att till de lyckliga internationella
+äktenskapens antal ha bidragit med en imponerande numerär. Miss Cath.
+Williams, som endast var en skolflicka på 16 år, när hon i sitt första
+gifte blef den 66-årige ryske envoyén Alex. Bodisco’s maka, torde ej
+ångrat sitt steg lika litet som Miss Green, nu prinsessa Yturbide, Miss
+Annie Carroll, nu enkegrefvinna Max Esterhazy, Miss Cecilia Riggs, nu
+Lady Henry Howard, Miss Kate Riggs, nu madame de Geoffroy, Miss Germaine
+Goddard, nu baronessa Owerbach, Miss Virginia Lowrey, som gifte sig med
+d. v. grefve, nu härtig af Arcos, och under mannens ministertid intog en
+mycket framstående plats i Washington-societén. Madame Patenôtre,
+grefvinnan Buisseret, markisinnan Podestad-Fornari, Mrs Joe Chamberlain,
+Lady Suffolk, Lady Curzon, grefvinnan Moltke, född Bonaparte, baronessan
+v. Swinderen, hvars man nu är holländsk utrikesminister, härtiginnan de
+La Rochefocauld, Lady Harrington, grefvinnan v. Seckendorff, Miss Ellen
+Magruder, nu enka efter Lord Abinger, Miss Lilian May, nu Lady Bagot,
+grefvinnan Gizycki, senora de Riano, prinsessan Rospigliosi, grefvinnan
+d’Aunay äro alla att anse som egentligen hörande hemma i Washington, och
+man har inte hört annat än att deras äktenskap varit synnerligen
+lyckliga samt i allo tillfredsställande. Om dessa damer haft så särdeles
+stora hemgifter torde vara ovisst.
+
+[Illustration: Härtiginnan de La Rochefocauld, f. Mitchell (efter
+fot.).]
+
+Hvad de amerikanskor angår, som i de flesta fall tack vare en mångfald
+miljoner fått den i mångas ögon afvundsvärda äran att upptagas i
+Almanach de Gothas olika afdelningar, ställer sig förhållandet något
+olika, det måste erkännas.
+
+För att här endast tala om dem, som gift sig med prinsar eller härtigar
+må nämnas, att af omkring femtio sådana allianser ha dock endast sex à
+sju blifvit upplösta genom skilsmässor. Huru lyckliga de öfriga varit
+eller äro må lämnas därhän, men icke desto mindre kvarstår det faktum,
+att ett stort flertal icke gifvit anledning till skandaler, om också de
+af männen förslösade dollrarna i några fall stigit till fabulösa belopp.
+
+Bland frånskilda eller separerade prinsessor af amerikansk börd intager
+den vackra Alice Heine ett framstående rum. Hon var dotter af en judisk
+bankir i New Orleans samt i sitt första äktenskap gift med härtigen af
+Richelieu, som afled helt ung. Den dåvarande härtiginnan var mycket
+firad i den internationella paris-societén, när prinsen af Monaco vann
+henne och på hennes blonda lockar fäste en diminutiv regentkrona.
+Prinsen med sitt uteslutande intresse för vetenskapliga undersökningar
+passade dock ej för den romantiskt anlagda prinsessan, som tröstade sig
+med den spanske sångaren Lara. En laglig separation blef följden.
+
+Clara Ward från Detroit och hennes gifte med prins Joseph
+Caraman-Chimay, som hon öfvergaf för att gifta sig med zigenaren Rigo,
+är alltför kändt för att här närmare behöfva omnämnas. Prins Chimay
+torde dock kunna fritagas från allt ansvar för skilsmässan.
+
+Olika lär förhållandet varit med Miss Evelyn Bryant-Mackay, hvars bittra
+erfarenheter med prins Colonna Stigliano ledde till skilsmässa efter
+tio-årigt äktenskap. Likaså kan man icke gärna förebrå Edith Collins
+från New York, att hon skilde sig från sin polsk-turkiske prins
+Czaykowski.
+
+Enkeprinsessan Edmond de Polignac, född Vinaretta Singer från Boston,
+som förut varit gift med en (markis?) de Scey-Montbéliard hade i detta
+sitt första gifte nästan tragiska erfarenheter, men tyckes i det senare
+äktenskapet ha funnit lycka och glömska af sina mindre angenäma rön som
+»markisinna».
+
+Huruvida prinsessan Franz Hatzfeld, född Clara Prentice-Huntington, är
+belåten med sin vidlyftige prins vet ingen, men någon skilsmässa har
+ännu ej hörts af, ehuru enligt en gammal sägen i Tyskland Hatzfeldarna
+»födas med skiljobref», hvarom man kan öfvertyga sig genom en blick i
+»Almanach de Gotha» och i »Taschenbuch der gräflichen Häuser».
+
+Prinsessan Rospigliosi, född Mary Reid från Washington och frånskild
+hustru till den amerikanske öfversten Parkhurst, har på grund af sin
+skilsmässa haft någon svårighet att häfda sin ställning i romerska
+societén, men torde icke annars haft anledning att vara ångerköpt.
+
+Andra amerikanskor med italienska prinsessetitlar äro: Josefine Curtis,
+nu enka efter prins Poggio-Suasa-Ruspoli, Elizabeth Hickson-Field, som
+är prinsessa Brancaccio och Eleanor Lorillard-Spencer, sedan 1870
+prinsessa Cenci-Vicovaro, de båda senare uppvaktande hos änkedrottning
+Margherita, prinsessan Enrico Ruspoli, född Berry, prinsessan Campo
+Reale, född Florence Binney-Kingsland (svägerska med furst Bülow),
+härtiginnan af Montefeltro, född Anne Russell o. s. v. I allmänhet torde
+dessa giften slagit väl ut liksom äfven de talrika giftena mellan
+amerikanskor och engelska adelsmän. Icke mindre än fem yankeedöttrar
+bära eller ha burit de eftersträfvade strawberry-bladen; två hertiginnor
+af Marlborough, den nu separerade Consuelo Vanderbilt samt den n. v.
+Lady Will Beresford, som i sig själf hette Lilly Hammersley; två
+hertiginnor af Manchester, svärmoder och svärdotter, den förra född
+Consuelo Iznaga, den senare Helen Zimmerman; samt slutligen May Goelet,
+hvars 150 miljoner kronor nu förgylla den unge härtigens af Roxburghe’s
+vapensköld. Utom den yngre härtiginnan af Marlborough hafva dessa
+»graces» icke haft anledning ångra att de öfvergifvit sitt fosterland
+för att intaga afvundade platser inom Englands finaste kretsar, där
+härtiginnan af Marlborough förresten, liksom sina förnäma
+landsmanninnor, alltjämt tyckes trifvas förträffligt.
+
+[Illustration: Härtiginnan af Marlborough, född Consuelo Vanderbilt
+(eft. fot).]
+
+Prinsessan Rob. de Broglie, varitésångerskan, kan visst ej heller klaga
+på sin man annat än att han var lika fattig som hon; man säger likväl,
+att en skilsmessa mellan makarna är påtänkt. Prinsessan Cantacuzène
+(presidenten Grants sondotter) är en mycket lycklig maka, liksom äfven
+prinsessorna Belosselsky, Poniatowsky, Troubetzkoy, Radzivill,
+Engalitcheff m. fl.
+
+[Illustration: Härtiginnan af Manchester, född Helen Zimmerman (efter
+fot.).]
+
+De amerikanskor, som gift sig in i familjen Talleyrand-Perigord,
+nämligen härtigens af Dino båda fruar samt härtigens af Valençay ha icke
+rosat marknaden, och huru den frånskilda grefvinnan Castellane, född
+Gould, kommer att trifvas med sin nye make prinsen af Sagan
+(Talleyrand), därom vågar man ej göra förutsägelser, men däremot finna
+vi att härtiginnorna Choiseul-Praslin, de La Rochefoucauld Decazes och
+de Chaulnes, prinsessorna Murat, de Lynar m. fl. af i Frankrike bosatta
+amerikanskor ej dragit niter i det internationella äktenskapslotteriet.
+Prinsessan Salm-Salm, nu omgift med en herr von Herzberg, prinsessan
+Auersperg, prinsessan Ysenburg-Birstein och andra utfylla den långa
+listan endast på hvad fransmännen kalla »le dessus du panier» eller med
+andra ord de högsta hönsen i korgen.
+
+[Illustration: Prinsessan Cantacuzene, född Julia Grant (efter fot.).]
+
+[Illustration: Prinsessan Troubetzkoy, född Amelie Rives (eft.
+oljemålning af T. Gilb. White).]
+
+Mer än fyrahundra amerikanskor anses nu prunka med titlar af lägre rang
+och det är ju helt naturligt, att en del af dessa äktenskap skulle slå
+illa ut, men säkert dock icke flertalet. Att komma med flere namn är
+endast tröttande.
+
+Om detta införande af amerikanskor i de gamla europeiska
+adels-familjerna för dessa senare varit någon vinst annat än rent
+ekonomiskt sedt, är ganska tvifvelaktigt, ty om man studerar dessa
+äktenskap, skall man finna, att de mycket ofta äro barnlösa samt att
+sällan af sådana allianser födts mer än ett eller högst tre barn,
+hvilket är en »händelse som ser ut som en tanke».
+
+Mrs Stuyvesant Fish, som var prins Wilhelms af Sverige värdinna i
+Newport härom året, yttrade nyligen under ett samtal med anledning af
+miss Vanderbilts giftermål med grefve Laszlo Széchényi ungefär följande,
+som tyder på ett ganska sundt omdöme och ungefär i samma stil har äfven
+den nyblifna prinsessan af Sagan uttalat sig: »Internationella äktenskap
+äro en galenskap. Utlänningar behandla icke amerikanskorna med
+tillbörlig aktning. De se ned på oss i socialt hänseende. Detta är
+oftast anledningen att äktenskap mellan en amerikanska och en betitlad
+europé icke bli lyckliga. Titlar kunna fås för billigt pris, det finnes
+godt om dem på andra sidan Atlanten, men det är endast i Amerika, där vi
+icke ha några sådana som man sätter ett så öfverdrifvet värde på dem.
+Den egentliga förklaringen till att vi äro så tokiga efter dem torde
+vara att söka däri, att vi amerikaner alltid eftersträfva hvad vi icke
+ha, med få ord utveckling af energi. Vi ha inga titlar, därföre måste vi
+skaffa oss sådana, risken må vara aldrig så stor. Den enda ursäkten för
+en amerikanska, som gifter sig med en utlänning, är kärlek till honom,
+ty kärleken kan åstadkomma glömska af risken».
+
+Hon tillade, på frågan hvarföre då mödrarna uppoffrade sina döttrar:
+»Well! den amerikanska modern sätter stort värde på social ställning.
+Det är detta hon sträfvar för. Om en titel ger hennes dotter ökad glans,
+nåväl hvarföre icke låta henne få sin titel, så är den saken klar».
+
+Samtalet afslutades med att Mrs Fish uttalade den åsikten, att giftermål
+i allmänhet äro betydligt under noll på lyckans barometer. »Det vore»,
+sade hon, »oftast kvinnornas fel, ty de blifva ointresserade, tunga i
+hufvudet, de öfvergifva sina ideal och sträfvanden samt gå i gamla
+hjulspår af inskränkt själfförnöjdhet. Är det då något att undra öfver,
+att männen skaffa sig angenämare sällskap på annat håll?»
+
+Ja, så sade Mrs Fish.
+
+
+
+
+                             ELFTE BREFVET.
+
+                                Kläder.
+
+
+Mången europé föreställer sig med mycken orätt, att amerikanskorna i
+allmänhet kläda sig utan smak, i öfverdrifvet granna färger, i
+uppseendeväckande hattar, samt att de äro öfverlastade med juveler, och
+hvad amerikanska herrarnas sätt att kläda sig angår är den europeiska
+föreställningen därom måhända ännu mer oriktig. Man har fått för sig,
+att de gå omkring som ett slags uppklädda »tramps» eller på sin höjd
+klädda som vissa konventikelpredikanter, hvilka, för att visa att de
+varit i det »stora landet i väster», anlägga en typ, som alls icke
+återfinnes bland det stora flertalet amerikaner. Verkliga s. k.
+»dandies» saknas visserligen och riddarne af monocle’n äro sällsynta,
+men amerikanen af alla klasser ger däremot ingalunda sina europeiska
+bröder efter i smak och gedigen elegans.
+
+[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).]
+
+Förhållandet är, att ingen nation klär sig så väl och lägger så stor
+vikt vid de minsta detaljer i toilettväg som den amerikanska. Man tycker
+nästan att det går väl långt ibland, och isynnerhet kan man icke nog
+beklaga, att denna svaghet för klädseln slukar amerikanernas besparingar
+och gör dem ytliga, för såvidt icke, såsom andra påstå, det är deras
+ytlighet, som gör dem tillgängliga för bjäfs och granna kläder. Därom må
+de lärde tvista, men det faktum kvarstår och kan ej förnekas, att den
+nuvarande amerikanska befolkningen som helhet är den bäst klädda i
+världen.
+
+Gör man en söndag en promenad på någon hufvudgata i hvilken stad som
+helst här i Amerika, skall man finna en väl, för att icke säga,
+raffineradt klädd, kanske något »uppriggad», promenerande allmänhet
+nästan uteslutande ur medel- och arbetsklassen. Deras kläder äro af
+modernaste snitt, väl sittande och göra intryck af att komma från
+skräddare eller modister af första klass och öfverträffa i det
+hänseendet betydligt hvad personer i enahanda ställning i Europa kunna
+åstadkomma. Hemligheten häraf är dels att söka i att tygen, ehuru i
+själfva verket af ytterst dålig beskaffenhet, äro förfärdigade efter
+dyrbara mönster, som i Europa endast komma till användning för första
+klassens varor, dels att här, där den stora allmänheten verkligen lägger
+an på att vara välklädd, omsättningen är så stor, att det lönar sig att
+anställa skickliga tillskärare eller anskaffa stilfulla modeller.
+
+Det är ju dock naturligt, att många af dessa människor med mera
+penningar än smak och förfining ofta nog skjuta öfver målet samt på
+promenaden styra ut sig som om de skulle gå på bröllop eller
+danstillställningar. De ha i regel kanske endast en arbetsdräkt och en
+s. k. »högtidsblåsa», och denna senare användes därföre äfven när de gå
+i kyrkan eller göra en förmiddagspromenad. Ofta får man midt i vintern
+se damer helt hvitklädda; ibland möter man visserligen en eller annan
+pompös skönhet med svällande former iförd uppseendeväckande, enfärgade
+ljusblå pelucheklädningar, en vajande hvit fjäderboa och en hatt, stor
+som en sannskyldig blomsterrabatt, hvita knäppkängor o. s. v., men
+typen, som är oundviklig äfven i Europa, är dess bättre ganska sällsynt.
+
+Att icke vara klädd så likt de rika som möjligt kan man här icke tänka
+sig och därföre offra kvinnorna allt, för att åtminstone på den icke
+kritiske betraktaren göra intryck af att tillhöra en klass, där de på
+grund af sysselsättning och förmögenhetsvillkor ej egentligen höra
+hemma. Särskildt utvecklas i afseende å skodon och strumpor en lyx, som
+man skulle ha svårt att fatta i Europa annat än i de mest gynnade
+klasserna. Här är äfven arbetarebefolkningen, hvad fotbeklädning
+beträffar, så nogräknad och så utstuderad, att endast verkliga eleganter
+i gamla världen kunna uppvisa maken. Att icke vara klädd om fötterna som
+en lady eller en gentleman anses vara första tecknet på »resan utföre».
+Går man något högre på den sociala trappstegen skall man finna, att
+silkesstrumpor i de mest raffinerade mönster, såväl af herrar som damer
+anses nästan som en nödvändighetsartikel. Det anses vara dålig smak att
+ej ha strumpor i samma nyans som klädning, hatt och parasoll. Herrarna
+ha gärna samma färg på halsduk och strumpor och lägga stor vikt vid
+valet af dessa persedlar.
+
+[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).]
+
+Hvad damernas hufvudbonader angår är den föremål för minst lika stor
+omsorg. Också kan man utan öfverdrift påstå, att man endast helt sällan
+får se en verkligt ful hatt. Om detta nu är beroende på amerikanskornas
+egen smak eller därpå, att de mera framstående modisterna äro
+fransyskor, är svårt att afgöra. Sannolikt är det dock ett resultat af
+samverkan.
+
+Vanligen brukar man ju säga att ingenting kan göras så fult, att man
+icke finner någon, som har ändå sämre smak och tycker det vara vackert.
+Denna sats som förklarar hvarföre man mångenstädes i Europa så ofta får
+se fruntimren klädda i de omöjligaste färgsammansättningar kommer dock
+på skam här i Amerika, där man verkligen i det hänseendet äger föga
+anledning till anmärkning. Det blir visserligen litet enformigt att se
+dessa toiletter, där de olika delarna från hatten till strumporna
+»match», som man säger här eller äro »assortis», men åtminstone stöter
+det ej ögat.
+
+En ny hatt till påskdagen, en till sommaren samt en på senhösten är det
+minsta som t. o. m. fruntimmer i ganska små omständigheter _måste_ ha
+för att ej känna sig förödmjukade. De rikare ha en hatt till hvarje
+klädning.
+
+I de större städernas »high life» utvecklas en lyx i toiletter, som
+framgångsrikt täflar med hvad man får se i Paris, London, Wien o. s. v.
+Inga kostnader äro för stora, ingenting för dyrbart, när det gäller
+kläder. Med amerikansk måttstock på penningen blir en paristoilette,
+hvarpå man dock måst betala 60 % i tull, ändå jämförelsevis billig. Att
+betala 500 francs för en förmiddagsklädning är i Paris ganska sällsynt,
+här däremot är det ytterst vanligt att få se äfven modesta människor i
+en sådan dräkt, då ju 100 dollars i amerikanskornas ögon äro föga mer än
+100 francs. Dyrbara pälsverk, som i Europa endast de rikaste bestå sig
+med, äro här tillgängliga äfven för personer med små tillgångar. Likaså
+hattar. En parishatt för 10 dollars är en bagatell här, men litet hvar
+vet, att en dam ur medelklassen i Paris anser det vara rätt anständigt
+att ha en hufvudbonad för 50 francs.
+
+[Illustration: Modebild (efter en originalteckning af L. de B.).]
+
+En färdiggjord klädning får man för omkr. 100 francs i Grands Magasins
+du Louvre i Paris, visserligen utan pretention, men ganska acceptabel.
+Här däremot kan endast på sin höjd en kammarjungfru eller en liten
+bodfröken tänka på att köpa en färdiggjord dräkt för ett så billigt
+pris, d. v. s. 16 à 20 dollars. Så är det med allting, och detta ger
+naturligtvis de amerikanska kvinnorna ett öfvertag som är mycket i
+ögonen fallande.
+
+När så härtill kommer att amerikanskorna göra toiletten till ett
+verkligt studium och riktigt lägga an på att se »stiliga» ut, att göra
+vackra färgsammansättningar och framför allt att koaffera sig väl eller
+att skickligt hjälpa upp bristerna i sina drag, är det ej alls underligt
+att främlingen blir öfverraskad af den mängd vackra, eleganta och
+raffineradt klädda damer, som man möter på promenaden.
+
+I salongerna är naturligtvis lyxen ändå större, men där har man ju att
+täfla egentligen med de rikare klasserna i Europa, hvadan skillnaden ej
+blir så i ögonen fallande annat än i det hänseendet, att toiletterna här
+lida af öfverlastning samt i att många damer i tid och otid bära massor
+af briljanter, pärlor, äkta stenar o. s. v. Det ligger litet uppkomling
+i detta slöseri med juveler, men det måste man ursäkta amerikanskorna;
+det är i alla händelser icke deras fel att dessa prydnader för dem icke
+ställa sig så dyrt som för europeiska damer; de anse dem därföre mera
+som en oundviklig del af toiletten. Ett pärlhalsband t. ex., som kostar
+3 à 4,000 dollars, är för en hyperelegant dame, som depenserar ungefär
+samma summa årligen endast för sina hattar, en ren bagatell, men däremot
+anses det nästan som en märklig tilldragelse äfven i en rik familj i
+Europa, om en man beslutar sig för att inköpa en halsprydnad för 20,000
+francs åt sin fru.
+
+Miss Morosini, en af de eleganta damerna i New York, depenserar 200,000
+dollars om året endast för sina kläder och anser, efter hvad hon själf
+yttrat, att hon icke är hvarken extravagant eller klandervärd. Mrs
+Stuyvesant Fish, som likväl icke sagt hvad hon själf depenserar, anser
+att en dam i stora världen här kan vara mycket väl klädd, om hon vill
+depensera endast 5,000 dollars, d. v. s. 25,000 francs om året. Ja, man
+skulle så tycka, men i själfva verket torde det vara högst få damer
+bland de s. k. 400 i New York eller i miljonärsocietén i Washington, som
+med pretention på elegans kunna reda sig med en så liten summa till
+toiletten.
+
+Någon har med hjälp af damskräddare och modister räknat ut, att endast i
+New York finnes det öfver 100 damer, som hvar och en depenserar öfver
+35,000 dollars om året för kläder, 12,000, som för samma ändamål utgifva
+14,000 dollars samt ungefär 6,000, som måste nöja sig med Mrs Fish’s
+5,000 dollars.
+
+»Hvart kommer en elegant dam med en sådan lumpen summa» sade miss
+Morosini, »jag ger ut 2,000 dollars om året bara för mina skodon. Nu för
+tiden måste man ha ett särskildt par skor för hvarje klädning, och jag
+betalar 50 dollars paret». Samma unga dam har klädningar, som rangera
+mellan 1,000 och 6,000 dollars stycket och hennes handskräkningar gå
+till minst 1,000 dollars om året, då hon aldrig drar på sig en tvättad
+handske. Hon köper för 10,000 dollars pälsvaror årligen och ofta räcka
+icke 1,000 dollars för näsdukar. Att använda annat än genombrutna och
+broderade silkesstrumpor varierande mellan 10 à 100 dollars paret är för
+henne helt enkelt otänkbart. En hatt för 500 dollars är ingenting
+ovanligt och artikeln parasoller kostar denna eleganta amerikanska
+fabulösa summor.
+
+I linneväg och underkjolar är dock lyxen i allmänhet ej så stor som i
+Europa, åtminstone bland de mindre förmögna amerikanskorna, ty de äro i
+detta hänseende ej så noga; det synes ju ej! och den amerikanska smaken
+för »bluff» framträder här ganska tydligt. Dessutom begagna
+amerikanskorna mycket en s. k. »combination», d. v. s. ett linne med
+fastsittande pantalonger, som ju är allt annat än elegant och oftast är
+förfärdigadt af ett slags tjock trikå.
+
+Men blusar! Det är som en verklig uniform, och ingenstädes torde blusen
+fått ett sådant herravälde som i Amerika.
+
+När i fjor diverse intima detaljer af Mr och Mrs Howard Goulds
+familjelif med anledning af deras skilsmässoprocess kommo i dagen,
+meddelades bl. a. i tidningarna en räkning på varor, som Mrs Gould
+mottagit från en fashionabel nipperhandlare mellan den 30 nov. 1906 och
+den 6 jan. 1907, d. v. s. endast något öfver en månad. Mr Gould hade
+nekat att betala, men som han hade skyldighet att lämna hustrun nödigt
+underhåll, yrkade fruns advokat på, att han skulle betala de af henne
+mottagna varorna, som betecknande nog ansågos höra till »lifvets
+nödtorft». Däribland märktes: en hvit blus af organdy 325 francs, en
+hvit d:o af crêpe de Chine 550 francs, en d:o af hvit liberty satin 475
+francs, en sälskinnsjacka 3,375 francs, en ljusblå aragon cape 1,250
+francs, en annan blus af crêpe de Chine 475 francs, en ljusröd blus af
+crêpe de Chine 475 francs, o. s. v. Detta endast för klädespersedlar,
+hvilka ej kunna räknas bland de egentliga toilettutgifterna utan snarare
+som fantasier.
+
+Kommer man så till smycken stiga summorna till sagolika belopp. Mrs John
+W. Mackay och hennes svärdotter Mrs Clarence Mackay anses ha för
+5,000,000 francs juveler, däribland en safir, som skall vara värd minst
+500,000 francs och en smaragd, hvartill endast finnes få motstycken i
+världen. Mrs O. H. P. Belmonts samling är värd minst 2,500,000 francs,
+Mrs Bradley Martins’ lika mycket, äfvensom gamla fru Astors och hennes
+svärdotters, den charmanta fru John Jacob Astor.
+
+Att äga juveler för ett värde af en half miljon francs t. ex. är här
+alls ingen extravagans, men tyvärr har smaken för sådana prydnader
+spridt sig till damer, som äga mindre penningar än svaghet för yttre
+glans, hvadan man i stora världen ofta får se falska pärlband, imiterade
+rivierer och tiarer m. m. Man anser juvelsprydnader vara så oupplösligt
+förenade med toiletten, att man hellre använder mer eller mindre lyckade
+imitationer än att vara utan. Såsom en egendomlighet må nämnas att i
+Amerika användas aldrig rosenstenar. En amerikanska sätter hellre på sig
+en falsk briljant än en äkta rosensten, vore den aldrig så vacker. Det
+ligger något förnedrande, tycka de, i att bära en odisputabelt billigare
+sort diamant än att bära en oäkta, hvars värde endast en kännare kan
+bestämma.
+
+Äfven kan man ju klandra en del amerikanskor för deras behof att vid de
+mest olämpliga tillfällen visa sig med sina grannlåter, äkta eller
+oäkta. Det är ingen ovanlig företeelse att få se en dam med pärlhalsband
+och blixtrande juvelsbroscher på sin promenadklädning komma in i en
+spårvagn.
+
+Den fina amerikanskan, som endast visar sig för ett fåtal, är dock i
+detta afseende lika måttfull som damerna i den bästa societén i Europa.
+Mrs Cornelius Vanderbilt eller Mrs J. J. Astor skulle aldrig nedlåta sig
+att offentligt uppträda med sina dyrbarheter annat än på operan eller
+möjligen på en elegant restaurant och gifvetvis endast i societédräkt.
+
+Fint folk har fina manér öfver allt i världen och det finnes mer af det
+slaget i Amerika än européerna i allmänhet tro, men huru många af dem
+visa sig för turisten? Man ser dem icke oftare än man t. ex. ser den
+mest exclusiva parissocietén.
+
+Sedan vi nu sett, huru en dam ur den högre societén klär sig och hvad
+hon årligen måste ge ut för att hålla sig »hel och ren», kanske det icke
+kan vara utan ett visst intresse att studera den här i Amerika så
+vanliga »office»-flickans toilettförhållanden. Jag känner t. ex. en ung
+dam af ganska god familj, men som själf måste sörja för sitt uppehälle,
+och som sedan några år haft anställning i New York som stenograf, d. v.
+s. ungefär renskrifverska. Hennes lön är efter amerikanska förhållanden
+ganska modest; hon får nämligen endast 15 dollars i veckan.
+
+Till vivre samt smärre utgifter måste hon beräkna minst 10 dollars i
+veckan. Hon har då 5 dollars, hvarje vecka som hon kan lägga af till
+kläder. Detta blir emellertid, de när femtiotvå veckorna gått, till
+ända, den ganska afsevärda summan af 260 dollars. Här anses det som ett
+verkligt rekord att kunna se något så när »stilig» ut för en sådan
+spottstyfver. Se här emellertid hvad hon ger ut: 2 skräddareklädningar
+47 dollars, en »gåbortsklädning» 22:50, en tunn foulard eller
+råsilkeklädning till sommaren 20, en linneklädning 20, en kappa 25,
+hattar, skor, linnevaror, handskar, blusar etc. 100, samt till extra
+25:50, eller tillsammans 260 dollars.
+
+[Illustration: »Office girl» i New York (efter karrikatyr i »New York
+Journal»).]
+
+Allt detta är naturligtvis till större delen af rätt dåligt material,
+men det gör ingenting, då det ej skall räcka mer än ett halfår eller så;
+som det dessutom nästan utan undantag är förfärdigadt af inhemska tyger
+och ej dragit 60 % i tull som de utländska, kan man förstå, att denna
+lilla fröken i en renskrifverskas modesta ställning med sina 1,300
+francs till sin toilette skall komma ett bra stycke före sina kolleger i
+Europa, som kanske i medeltal ej kunna depensera mer än på sin höjd 2 à
+300 francs på kläder. Men också se de från topp till tå verkligen nätta
+ut, dessa oräkneliga små fröknar, som efter kontorstidens slut komma
+tågande upp för Femte avenuen och Broadway i New York eller Pennsylvania
+avenue i Washington, alla fullt medvetna om den effekt de göra, ibland
+kanske litet för medvetna och somliga t. o. m. litet löjliga med sina
+långa steg och upplyftade armbågar, men säkert är att denna »office
+girl» i fråga om kläder icke har någon medtäflerska, som med anspråk på
+framgång kan göra henne första platsen stridig om icke i andra
+amerikanska städer, ty där söker man ju på allt vis imitera New Yorks
+fashion.
+
+Naturligtvis finnes det många som depensera ändå mera, ty 15 dollars i
+veckan är icke alls någon stor aflöning, när man betänker, att en
+kammarjungfru, som ju har mat och husrum ofta är aflönad med 10 à 12 i
+veckan, och dertill kommer, att till amerikanskornas dåliga sidor hör
+att de i allmänhet depensera ända till sin sista cent för att vara väl
+klädda och så likt dem, som stå närmast dem, som stå närmast de afundade
+400, med hvilka dock ingen täflan är möjlig i första hand.
+
+Något som särskildt kännetecknar de amerikanska damernas sätt att kläda
+sig är svårt att fastslå, allrahelst de ledande firmorna i allmänhet
+hemta såväl idéer som snitt från Paris, men likväl kan framhållas att t.
+ex. den mycket korta promenadkjolen tyckes fått ett slags hemortsrätt
+här och af amerikanskorna anses såsom ett specifikt amerikanskt mod,
+som, oaktadt det delvis kommit i glömska i Europa, på grund af sin
+verkligt praktiska betydelse, t. ex. i en så smutsig stad som New-York,
+håller i sig här trots alla växlingar på andra sidan. Det ser onekligen
+nätt ut och ger tillfälle till uppvisning af elegant fotbeklädnad, men
+med de nu gällande hattformerna passar det ej i stycke och ger hela
+figuren något oproportionerligt.
+
+[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).]
+
+Man ser ofta ganska enkla fruntimmer använda siden till
+promenadklädningar, oftast enfärgadt blått eller svart. Först tror man
+detta vara ett utslag af fåfänga och drar på munnen däråt, men man har
+orätt. Det torde hufvudsakligen vara för att lättare frigöra
+klädningarna från det isynnerhet i New York olidliga gatudammet. Damer,
+hvilka kanske måste borsta sina klädningar själfva, ha sannolikt infördt
+detta mod. Trefligt ser det i alla händelser icke ut och verkar ju
+alltid »landtfru som har sin bästa klädning på sig vid en tripp till
+sta’n».
+
+Det är i ögonen fallande hvad de amerikanska damerna gå tunnklädda midt
+i vintern. Man ser dem promenera »in form» som det heter här, d. v. s. i
+klädningslifvet utan kappa eller kofta, eller också ett genombrutet
+bluslif och en tunn kofta af samma tyg som kjolen. En platt pälsboa och
+en enorm muff är allt som antyder att det är en vintertoilette. Likaså
+är förhållandet med skodon. Otaliga damer promenera med låga skor
+(pumps) hela vintern om, sannolikt för att få visa sina eleganta
+strumpor, men, som det tyckes, alldeles obesvärade af kylan, som i New
+York och i Washington kan vara minst lika intensiv som i norra Europa.
+
+Blusar, mest tunna hvita, användas, såsom förut sagts, mer i norra
+Amerika än annorstädes och ehuru tidt och ofta gjorts verkliga
+ansträngningar att bannlysa dem, tyckes de ej vilja komma ur modet. Inom
+medelklassen och den intellektuella kvinnovärlden är blusen
+allenahärskande; mycket praktiskt, men tröstlöst enformigt, huru elegant
+och dyrbar den än må vara.
+
+Det mest karakteristiska för damernas sätt att kläda sig här är att
+ingen skillnad i ålder iakttages, äldre fruntimmer, isynnerhet de
+ogifta, tveka ej att kläda sig efter samma snitt som helt unga flickor
+samt med ljusa färger äfven på gatan. I detta fall, men också endast i
+detta, synes amerikanskans sinne för det smakfulla icke ha något
+inflytande.
+
+Den europeiska turisten må vara ursäktad, om han här ibland misstager
+sig och tror en så utstyrd, halfäldre dame tillhöra den värld i Europa,
+där kvinnorna ha uteslutande privilegium på att genom ungdomligt sätt
+att kläda sig söka att dölja en ålder, som skulle vara dem till hinder i
+deras yrke. Men i Amerika synes man ej alls fästa sig därvid, allrahelst
+demimondevärlden här snarare är kännetecknad för en viss moderation i
+toilettväg, som ofta ger främlingen det intrycket, att »le batallion de
+Cythère» ej alls existerar i den stora republiken.
+
+Äldre gifta damer och änkor i de förmögnare klasserna anlägga ofta samma
+värdiga och måttfulla dräkt som den förnäma engelskan i enahanda
+ställning. Särskildt är detta fallet i Washingtons societé, där de äldre
+damerna utmärka sig för sina gedigna och på samma gång smakfulla
+toiletter samt i öfrigt för sitt värdiga uppträdande.
+
+[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).]
+
+»Vill man äta godt i München, måste man fara till Augsburg» säger ett
+gammalt sydtyskt ordstäf, som med någon ändring kan användas, när man
+talar om damtoiletter i Washington, ty vill man klä sig väl här, måste
+man fara till New York. Om också några utmärkta firmor vuxit upp på
+senare år och slagit sig ned i de finare kvarteren, ha de dock ej på
+långt när det stora urval som deras kolleger i New York, där dessutom t.
+ex. den inom den europeiska damvärlden kända firman Redfern, sedan en
+del år öppnat filial.
+
+Det blir emellertid förfärligt dyrbart, isynnerhet för dem som får
+mottaga sina penningar i francs, mark eller kronor. Det bästa en
+diplomatfru kan göra, är därföre att en gång om året resa till Europa
+och där förse sig med allt hon behöfver, det lönar sig; eller få det
+sändt öfver hit ty diplomaterna ha ju den stora fördelen att slippa
+ifrån den här annars så betungande tullen.
+
+Jag känner dessutom många som hålla sig med särskild sömmerska; äfven en
+väl aflönad sådan blir en besparing, isynnerhet när man får taga in tyg,
+garnityr, fodersiden och sådant tullfritt. Det billigaste är dock som
+sagt att göra allt i Europa, ehuru man naturligtvis, om man köper allt
+för enkla saker, riskerar att små bodmamseller här ha precis liknande
+tyger och hattar i imitation, som endast ett mycket vant öga kan skilja
+från det äkta.
+
+[Illustration: Modebild (efter originalteckning af L. de B.).]
+
+I miljonärskretsarna i Washington utvecklas naturligtvis mycken lyx i
+toiletter och likaså inom diplomatvärlden. Paris-toiletter från Paquin,
+Worth, Beer, Doeuillet och Redfern höra här till ordningen för dagen och
+äro minst lika vanliga företeelser i de eleganta washingtonsalongerna
+som inom stora världen i Paris och London. Baronessan Hengelmüller är
+känd för sin elegans och senora Creel för sina dyrbara Paquin-toiletter;
+de stormrika fruarna Alfr. G. Vanderbilt och Larz Anderson äro ytterst
+raffineradt klädda, likaså väckte damerna Shonts härom året sensation
+med sin mångfald af paristoiletter, hvaribland en påfågelsklädning var
+allmänna samtalsämnet. Den officiella världens damer, om också i
+allmänhet väl klädda, lägga egentligen dock icke an på någon särskild
+lyx, hvartill deras förmögenhetsförhållanden i de flesta fall ej lämna
+dem tillfälle och många taga sig vid sidan af miljonärskorna skäligen
+enkla ut. Men i hufvudsak kan man dock säga, att Washington, ifråga om
+damernas elegans och den smak som här utvecklas, icke står efter för
+någon annan stad i Förenta staterna. Visserligen var t. ex. en
+mottagning i brittiska ambassaden i vintras en uppvisning af omöjliga
+och illa hopkomna damtoiletter beroende derpå, att bland de inbjudna
+befunno sig oräkneliga damer, som endast sällan få tillfälle att röra
+sig i Washingtons högre kretsar, men detta var ett undantag och kan icke
+anses såsom någon måttstock på smaken i hufvudstaden, der damernas sätt
+att kläda sig i allmänhet är lika måttfullt och fint som societélifvet
+själft.
+
+
+
+
+                            TOLFTE BREFVET.
+
+                           Lefnadskostnader.
+
+
+Amerikanerna, isynnerhet invånarna i de större städerna, klaga i alla
+tonarter öfver att lifsförnödenheter, hyror, nöjen, resor o. s. v. år
+efter år blifvit dyrare i den stora republiken, samt påstå, att man
+genom vis lagstiftning nu måste säga stopp till vidare försök från de
+för allt det onda anklagade »trusternas» sida, att än mer fördyra det
+»dagliga brödet». »Trusterna» äro dock med Amerikas oerhörda
+utsträckning och detaljhandelns beroende af det dyrbara reklamsystemet
+nästan en nödvändighet.
+
+Här står intet stilla och naturligtvis komma äfven lefnadskostnaderna
+att ökas i samma mån som arbetslönerna fortfara att stiga och häri torde
+egentliga orsaken till prisstegringen vara att söka. Denna sida af saken
+torde ej vara i behof af vidare kommentarier, men huruvida amerikanerna
+i jämförelse med sina vänner européerna äga rätt att beklaga sig är en
+annan fråga, som det kanske kan vara af ett visst intresse att belysa
+och närmare studera.
+
+De européer, som komma öfver hit, vare sig de tillhöra de förmögnare
+klasserna eller i egenskap af immigranter med tunn börs landstiga här,
+äfven de klaga, nästan utan undantag, att deras medförda penningeförråd
+formligen smälter som snö för vårsol. De fortsätta med sina klagovisor
+ännu sedan de länge varit här, och många kunna aldrig vänja sig utaf med
+att räkna ut huru mycket hvarje deras utgift på denna sidan Atlanten
+skulle utgöra francs, mark, kronor o. s. v.
+
+Under sådana omständigheter är det naturligt att man skall finna allting
+t. o. m. häpnadsväckande dyrt i Amerika. Detta sätt att beräkna är
+emellertid grundfalskt. Man kan helt enkelt ej taga europeiska eller i
+Europa förtjänta penningar till måttstock. Man måste uteslutande räkna
+med dollarn och tillse huru lättheten att förtjäna den ställer sig i
+jämförelse med hvad man i samma ställning erhåller i arbetslön i Europa.
+
+Låtom oss taga ett exempel. Min hårfrisörska, som i parentes sagdt är
+svenska, förtjänar här i veckan omkring 15 dollars, drickspengar, som
+alltid gifvas, oräknade. Hennes lön i Sverige var 60 kronor i månaden,
+d. v. s. att hon här för sitt arbete skördar lika många dollars som hon
+förtjänade kronor i det gamla landet. Hon är gift och mannen har ett
+lönande yrke; frukost och middag intaga de gemensamt i hemmet, men lunch
+måste den lilla frun, som har sitt arbete flere kilometer från sin
+bostad, skaffa sig på någon enklare restaurant eller något s. k.
+»lunchroom» i närheten af sin »atelier».
+
+Hon är ganska modest i sina vanor, men som arbetstimmarna äro långa och
+det är tröttande att stå nästan hela dagen, måste dock hennes lunch icke
+vara allt för eterisk. Vanligen beställer hon sig en portion kokt rökt
+skinka med potatis eller en grönsak, smör, färskt hvetebröd samt en
+förträfflig kopp kaffe. De amerikanska portionerna äro mycket stort
+tilltagna och skulle på de flesta enklare ställen i Europa anses
+tillräckliga för två personer, likaså äro måtten på kaffekopparna
+förtroendeingifvande. Nåväl, detta kostar henne endast 20 cents, d. v.
+s. 1 francs eller omkring 75 öre svenskt. Om lördagarna, då hon måste
+stanna i affären ända till kl. 9 på aftonen, äter hon äfven sin middag
+utomhus, bestående af soppa, en kötträtt med tvenne slag legymer, smör,
+tre kuvertbröd, en dessert eller frukt, och kaffe, hvilken rikliga och i
+allmänhet i afseende å tillagning tillfredsställande måltid endast
+kostar henne 25 cents.
+
+Nu säger någon: »ja, det där är mycket bra, men ingen liten hårfrisörska
+i Europa depenserar så mycket som 75 öre endast för sin lunch och 1
+krona för sin middag.» Detta är alldeles rätt resoneradt, om man ser det
+från europeisk synpunkt, men vänder man om argumenteringen och säger att
+hennes förtjänst i Amerika, som är nära fyra gånger så stor som den hon
+hade i Sverige, berättigar henne också att för sina måltider betala fyra
+gånger så mycket, då måste man fråga sig, hvad fick hon för 20 à 25 öre
+i det gamla landet? Svaret utfaller gifvetvis till Amerikas fördel. Ty
+det utspädda kaffe och den minimala köttportion, som hon på en svensk
+automat eller liknande lokaler i bästa fall kan få för 25 öre eller 35
+centimer, kunna på intet vis jämföras med hvad man blir serverad på
+mindre restauranter i Amerikas städer, större som mindre.
+
+Detta om enklare matställen.
+
+Intager man sin middag på en af de finaste restauranterna i New York
+eller Washington kommer man till samma resultat. En god middag serverad
+för tre personer, samt bestående af soppa, fisk, kött, efterrätt,
+»cocktails», en butelj god bordeaux (à 3 dollars) kaffe och cigarrer
+jämte drickspengar får man t. ex. på det hypereleganta Plaza hotel i New
+York eller »New Willard», där lyxen i anordningar knappast har sin like
+i Europa, för 20 dollars, d. v. s. 100 francs eller ungefär hvad samma
+middag skulle kostat på Café de Paris eller hos Paillard i Paris;
+skillnaden skulle möjligen ligga uti, att man i Europa måhända kan
+beräkna en butelj champagne i stället för det röda vinet. Det är ju en
+ganska dyr middag, men om man betänker, huru lätt dessa 20 dollars äro
+förtjänta här i jämförelse med 100 francs i Europa, måste man åter
+erkänna att amerikanerna icke ha berättigad anledning till klagomål.
+
+Ser man på hvad de direkta inköpen till hushållet gå till, kommer man
+till alldeles samma resultat, ja, i många fall kan man t. o. m.
+konstatera, att amerikanska matvaror stå i betydligt lägre pris än
+motsvarande förnödenheter i Europa, dock naturligtvis alltjämt under
+antagande att dollarn i de flesta fall motsvarar en franc eller
+åtminstone en krona.
+
+Ett kilo prima bordsmör kostar i Stockholm aldrig under 2 kr. 10 öre,
+men går icke sällan upp till 2,40 à 2,50. Det dyraste smör, och hvilket
+smör! man kan köpa här, kostar 40 à 50 cents per pound, d. v. s. att 2
+pounds, som utgöra något mindre än ett kilo skulle betalas med omkring
+90 cents eller ungefär 3 kr. 75 öre (en dollar) per kilo. Detta vore ju
+icke så litet mera än det svenska priset, men tänker man så på köparens
+större lätthet att förtjäna sin dollar, ställer sig det amerikanska
+smöret ju väsentligt billigare. För att det svenska smöret skulle kunna
+täfla i pris med det amerikanska, borde det egentligen kunna fås för en
+krona per kilo.
+
+Man betalar här för garanterade ägg en dollar per tjog. Jag minnes nu ej
+priset i Sverige, men i Paris vill jag erinra mig ha betalt 35 centimer
+för två stycken af allra bästa slag. Detta blir för tjugu 3 francs och
+50 centimer. Finge man räkna så, att allting här kostar i dollars
+detsamma som man betalar i francs i Paris, skulle tjoget i amerikanska
+pengar gå till 3 dollars och 50 cents eller 17 fr. 50 centimer men i
+själfva verket kostar det ju endast 5 francs. Skillnaden är således
+betydligt till Amerikas förmån, allrahelst man icke kan få bättre ägg än
+dem som bjudes på den amerikanska marknaden.
+
+Med afseende å kött, höns, grönsaker kunna liknande jämförelser göras.
+Och frukten sedan! Jordgubbar har man redan i mars för ytterst billiga
+pris, bananer och de härliga Floridaapelsinerna kosta så godt som
+ingenting, och en ananas får man i april och maj månader för en
+spottstyfver, vare sig man räknar i europeiskt mynt eller i cents, ty de
+bästa stå ej i högre pris än mellan 15 och 20 cents.
+
+Så är det nästan med allting, där man icke direkt har att betala för
+arbete, ty det kostar t. ex. mera att låta stoppa ett par strumpor än
+att köpa ett par nya, såvida man icke består sig med lyxen af
+silkesstrumpor, något som är ytterst vanligt här i Amerika, där
+fotbeklädnaden är föremål för den allra största omsorg. Skodonen äro
+ytterst billiga och hållbarare än de europeiska, och så kan man så
+mycket oftare ha råd att skaffa sig nya. Vill man betala lika mycket som
+man betalar hos de bättre skomakarna i Stockholm, d. v. s. 35 kronor
+paret, får man här en alldeles utmärkt vara. Naturligtvis hålla de
+fashionabla skomakarna betydligt högre priser, och de eleganta damerna
+kunna betala 40 à 50 dollars för ett enda par, d. v. s. 200 eller 250
+francs, men utgår man, såsom förut sagts, från att dollarn här kommer in
+lika lätt som en francs i Paris, blir ju skillnaden nästan ingen.
+
+Tidningarna kosta i allmänhet 1 cent numret, några dock 3 cent, och de
+amerikanska tidningarna äro utan gensägelse de dyrbarast redigerade
+tidningar i världen. Betänker man då att 1 cent här icke är mer värd än
+en centime eller möjligen ett öre, måste man konstatera att amerikanerna
+äfven i detta hänseende slå ett rekord.
+
+Teatrarna få äfven anses billiga. En utmärkt parkettplats på operan i
+New York, där man bjudes på sådana celebriteter som en Caruso, en Melba
+o. s. v. kostar i vanliga fall 5 dollars, d. v. s. 25 francs, och på
+teatrar af lägre rang betalar man ej mer än 2 dollars för liknande
+plats. På varietéter såväl i New York som i Washington och andra större
+städer, varierar priset å parkettplatser mellan 50 cents och 1 dollar 50
+cents; föreställningarna äro i allmänhet förstklassiga. Med det värde
+penningen har här och med fäst afseende på att teatrarna ej få spela på
+söndagarna och att prisen vid matinéer sänkas till hälften, är kostnaden
+för ett teaterbesök således mycket moderat; också torde amerikanerna
+vara den mest teatergående allmänhet i världen.
+
+På spårvagnar, underjordiska och höjdbanor, kan man fara nära två
+svenska mil i rak linje för 5 cents och dessutom för vissa riktningar få
+s. k. öfvergångsbiljetter. När man i Paris betalar 30 centimer för en
+omnibusfärd, är det redan högre absolut sedt, och blir oerhördt dyrt, om
+man gör samma reduktion af värdena som förut.
+
+Hufvudsaken är, att man, om man skall lefva i Amerika, också förtjänar
+sina pengar här, ty då blir enligt min åsikt lifvet i den stora
+republiken verkligt billigt och på samma gång är Amerika det land, där
+man får mest för sina pengar. Det är ingen under, att folk ur
+arbetsklassen trifvas bättre här i rent materiellt hänseende, ty med de
+löner de kunna tillförsäkra sig i Europa, är det dem icke möjligt att
+bestå sig med sådan föda, sådana kläder, och sådana nöjen som här och
+dessutom känna de sig i det gamla landet som »underklass».
+
+Att reda sig i Washington som diplomat med en lön varierande mellan 50-
+eller 100-tusen francs blir emellertid en helt annan fråga. Man måste
+först tänka sig, att i Amerika sitta oräkneliga familjer inom t. ex.
+universitets- och läkarekretsar med 10,000 dollars om året och att det
+är absolut omöjligt att intaga någon som helst bemärkt ställning, såvida
+man icke disponerar åtminstone dubbelt så mycket. Människor, som »lefva
+med» äro så oerhördt rika i detta land, att man minst måste vara
+miljonär, d. v. s. disponera omkring 230,000 francs om året för att ens
+tänka på att med någon heder deltaga i sällskapslivet.
+
+I Washington måste man beräkna att en envoyé icke gärna kan hyra ett
+möbleradt hus för billigare än 6,000 dollars om året. Det finnes sådana
+som kosta ända till 15,000. Tjänarnas löner kunna ej sättas lägre än
+5,000 dollars, hvartill kommer kostnaden för deras föda m. m., minimum
+5,000. Ekipage och automobil, hvilken senare omöjligen kan undvaras, är
+en annan post som kräfver betydlig utgift. Inköpen till hushållet bli
+här som öfverallt ganska betungande, allrahelst för den som måste
+representera, ty man lägger i stora världen i Washington särdeles an på
+fina middagar, dock utan att i allmänhet lyckas särdeles väl; numera
+aflidne norske ministern Hauge’s och mrs Belmonts middagar undantagna.
+Endast artikeln blommor, som i ett elegant hem äro mera oundvikliga i
+Washington än annorstädes, går till oerhörda belopp. Middagsborden äro
+t. o. m. öfverlastade med de dyrbaraste blommor säsongen har att bjuda
+och man kan ju ej ha sitt bord ordnadt som på en enkel restaurant med en
+krokan i midten och några grant färgade geléskålar som bordsprydnad. Då
+är det bättre att låta bli.
+
+För en diplomat, ehuru han från europeisk synpunkt åtnjuter ett rätt
+ansenligt arvode, tillkommer dessutom det förhållandet, att han, om han
+lefver alltför enkelt, blir klandrad för bristande gästfrihet och
+påbördad att lägga upp af lönen, såsom det hände den amerikanske
+ambassadören Andrew D. White, som för några år sedan var ackrediterad i
+Berlin. Hans lön var endast 17,500 dollars om året, och han lefde
+derföre jämförelsevis indraget. Tidningarna påstodo att han af lönen
+samlat sig ett kapital. I själfva verket depenserade han utom sin lön
+mer än _tusen dollars i månaden af sin personliga förmögenhet_.
+
+En yngre gift diplomat, som icke har stor familj, kan ju hyra en våning
+i de eleganta »apartment»-husen, som vuxit upp i Washington under senare
+år, men det kostar dock i alla händelser icke under 2 à 3 tusen dollars
+för säsongen. Räknar man sedan hvad hushåll, tjänare, vagnar,
+bjudningar, toiletter, nöjen, klubbar, resor samt diverse gå till, är
+man, utan att man vet ordet af, uppe i en budget, som icke understiger
+15,000 dollars och ändå är det nätt och jämt att man kunnat hålla
+apparanserna uppe.
+
+Om Washington vore en större stad, kunde man måhända med mycket förstånd
+reda sig med något mindre, men här, där den diplomatiska corpsen så att
+säga »lefver i glashus», är det fullkomligt omöjligt att med
+bibehållande af sin värdighet röra sig i den eleganta världen, om man
+icke kan disponera allra minst sagda summa, för hvilken man i Europa kan
+komma ett bra stycke längre. I parentes må dock nämnas, att en
+legationssekreterare bland mina bekanta för ett ganska modest, ehuru
+komfortabelt hus i Paris, för några år sedan betalade 20,000 francs i
+årlig hyra; det var dock omöbleradt. Man ser därföre, att det kostar
+pengar att »lefva med» i stora världen äfven i Europas storstäder, men
+måhända att utgifterna där något understiger hvad man oundgängligen
+måste depensera i Washington, om man icke skall känna sig förödmjukad.
+
+Hela lifvet i Amerika ställer sig dyrare, om man lefver som
+amerikanerna, ty om amerikanen af alla klasser har den största vördnad
+för miljonerna och såsom sitt högsta mål sätter rikedomen, hyser han
+dock ett verkligt förakt för penningen i form af gängse mynt. Han bär
+sina sedlar lösa i fickorna hopknycklade som papiljotter, några »femmor»
+i västfickan, en bunt eller rulle »ettor» i en byxficka, en del större
+sedlar på sin höjd ombundna med en gummiring eller ofta hela sin kassa i
+en enda rulle i en byxficka. Han bryr sig knappast om att räkna, hvad
+han får tillbaka vid växling. Med få ord: han är hvad man på engelska
+kallar »easy» och depenserar sina pengar med en nabobs frikostighet.
+Karakteristiskt är följande uttalande af en gammal dame bland mina
+bekanta: »En karl som begagnar portmonnä har jag intet förtroende till.»
+
+Detta är en egenskap, som går igenom hela nationen, och som tagit sig så
+många vackra uttryck i storartade donationer för konst och välgörenhet,
+men äfven alstrat nöjeslystnad, svaghet för kläder o. s. v., hvilka
+items göra lifvet för en amerikansk familj mycket dyrbart, allhelst
+kvinnorna äro hejdlöst köplystna och depensera på sina toiletter utan
+hänsyn till hvad männen förtjäna. Härför äger man dock icke rätt att
+säga, att det är dyrare i Amerika än annorstädes, men amerikanerna ha så
+ofta hört utlänningarnas klagovisor därom, att de själfva börjat tro,
+att deras land är det dyraste i världen. Det smickrar dem nog också och
+så ha de ej tid att se efter huru det verkligen förhåller sig.
+
+Motsatsen är snarare riktig, ty ingenstädes lefver man bättre och
+billigare än i Amerika, om man vill lefva förståndigt, och under den
+förutsättningen, att man i plånboken endast har dollarsedlar förtjänta
+genom arbete, som betalats efter här gängse priser.
+
+
+
+
+                           TRETTONDE BREFVET.
+
+                              Tjänstfolk.
+
+
+Det kommer snart nog att i Amerika inte finnas hvad man kallar
+»tjänare», ty redan har man kommit så långt, att amerikanska medborgare
+i den tjänande klassen icke använda ordet tjänstfolk, när de tala om sig
+själfva och sina gelikar. De ha numera anspråk på samma sociala
+ställning och benämning, som tillkomma de »lyckliga» dödliga, som äro
+anställda i bodar, på restauranter, kontor o. s. v. Med ett ord
+_biträden_ eller »employees» som de här kallas. För öfrigt ha äfven
+röster höjts för att tjänarna af sina respektive herrskap skola
+tilltalas med titeln Miss eller Mr. Man anger såsom skäl, att det t. ex.
+icke faller en modehandlare eller en restauratör in att kalla sina vuxna
+biträden endast vid förnamn och därför anse nu våra »tjänande systrar
+och bröder», och kanske ej utan ett visst berättigande, att de af sitt
+husbondefolk kunna fordra samma hänsynsfulla behandlingssätt. De ha i de
+flesta fall samma bildningsgrad som biträdena, de umgås med dem på en
+fot af absolut jämlikhet, erhålla i regel äfven högre aflöningar samt
+kläda sig på ett sätt, som snarare anger den s. k. öfverklassen. Lösen
+är därföre nu: »Bort med brännmärket! Vi sköta våra sysslor, men vi äro
+ingens _tjänare_».
+
+I stället för François eller John, helt kort, kommer man hädanefter att
+kalla sin betjänt Mr Duval eller Mr Smith, och kammarsnärtan, som
+hittills fått nöja sig med att helt rätt och slätt heta Bridget eller
+Kate, blir nu Miss Finnegan eller Miss Olsson.
+
+Naturligtvis kommer detta att ge anledning och upphof till många
+löjliga, ja kanske invecklade situationer, men bör ej vara alldeles
+omöjligt att genomföra. I Sverige har ju den fordom för de nu s. k.
+»husmödrarna» reserverade titeln »husmamsell» så småningom öfverflyttats
+till kokerskorna, som ha anspråk på att t. o. m. af sitt herrskap kallas
+t. ex. mamsell Marie, mamsell Kristin, mamsell Hanna o. s. v.
+
+Denna titelfråga har dock gifvetvis ingen som helst inverkan på
+tjänarnas personliga ställning inom de familjer, där de äro anställda,
+annat än att den ytterligare omöjliggör det förtroliga förhållande, som
+dock ofta varit tillfinnandes mellan herrskap och tjänare, ty i de högre
+och rikare kretsarna här har man i det afseendet börjat bli minst lika
+trångbröstad och högdragen som i England, ja kanske, att man här i de
+rika uppkomlingarnas hus ändå mer än i andra länder låter löntagaren
+känna sin underordnade ställning.
+
+I den enklare medelklassen, där i öfrigt oftast ej finnes andra tjänare
+än s. k. »hjälp» blir naturligtvis förhållandet ett annat och man kan t.
+o. m. säga, att det är »herrskapet», som blir terroriseradt, ja nästan
+sedt öfver axeln. Demokratiska idéer, högt uppdrifven själfkänsla samt
+fullständig okunnighet om hvad man i Europa kallar respekt göra dessa
+utom hemmen boende tjänare, kvinnliga som manliga, till ett fullkomligt
+plågoris, som man allt mera söker göra sig oberoende utaf dels genom att
+mer och mer afstå från behaget att bo i s. k. »egna hem», dels genom
+praktiska anordningar i bostäderna samt genom att fruarna själfva, ja,
+äfven männen förrätta det mesta af i huset förekommande sysslor.
+
+I nya hus t. o. m. i små våningar på 5 à 6 diminutiva rum samt kök
+finnes alltid en s. k. mathiss, på engelska kallad »dumbwaiter», samt i
+de allra flesta våningar telefon. Frun behöfver således endast
+telefonera till sina fournissörer, som sedan alldeles som i Sverige
+uppsända de begärda varorna. I New York finnas dessutom ett stort antal
+affärer, som tillhandahålla alla slags födoämnen, kött, fisk, grönsaker,
+bröd, konfekt, etc. i stor skala. Med den för Amerika kännetecknande
+företagsamheten och månheten att behålla sina kunder, utsända dessa
+affärer sina agenter, som hvarje morgon infinna sig i familjerna och
+upptaga ordres för dagen. Kalla rätter, salader och sådant hemsändes
+äfven, isynnerhet för söndagsmiddagar, ty om söndagarna förekommer
+nämligen i de flesta familjer ej matlagning annat än till första
+frukosten samt möjligen lunchen, emedan spiselprinsessan efter kl. 3 e.
+m. vill sköta sina egna angelägenheter. Skulle herrskapet vilja ha
+middag hemma, får frun laga den själf, annars får man nöja sig med
+kallmat eller gå ut på en restaurant, ett i Amerika lika mycket användt
+som omtyckt sätt att fördrifva en del af den här liksom i England af
+dyster tråkighet kännetecknade hvilodagen.
+
+Att koka på »gaskök», af synnerligen praktisk konstruktion, är nästan
+regel. Något bekymmer med eldning i spiseln har således ej den matmoder,
+som själf gör sina sysslor, lika litet som öfrig eldning i våningen
+förekommer, ty hela huset, vare sig hyreskasern eller »eget hem», är
+uppvärmdt med centralvärme. Rummen äro belysta med gas eller, hos de
+rikare, med elektriskt ljus. Lampor och deras rengöring äro minnen från
+ett förflutet sekel.
+
+I det gemensamma bad- och toilettrummet, där ständigt varmt och kallt
+vatten finnes i öfverflöd, sker hela familjens tvagning; nattkärl anses
+som en lyxartikel och förekomma ytterst sällan. Sopor och rester från
+måltiderna nedsändas med hissen i mer eller mindre väl tillslutna
+tennkärl till »the janitor», ett slags mellanting mellan portvakt och
+husdräng. Skoborstning sker mestadels utomhus. Förutom matens
+tillagning, sängarnas uppbäddning (en gång om dagen), litet damning och
+diskning är det icke så särdeles mycket att göra i en amerikansk familj,
+som icke en god husmoder skulle vara nödsakad att göra ändå, äfven om
+hon hade en tjänare eller tillfällig hjälp.
+
+Amerikanskorna inom de mindre bemedlade klasserna ha därföre allt mer
+och mer börjat utbilda sig till utmärkta husmödrar och söka göra sig
+oberoende af tjänare samt anlita extra hjälp endast för en eller ett par
+timmar om dagen eller till större rengöringar en gång i veckan.
+
+I hus där såväl hustrun som mannen med sitt arbete bidraga till
+familjens uppehälle och ingen tjänare är anställd händer det t. o. m.,
+då någon bekant eller några intimare vänner äro bjudna till middag, att
+mannen, om frun lagat maten och haft bestyr med bordets ordnande o. s.
+v., får sköta hela serveringen, hämta nya rätter från köket, koka kaffet
+etc. Värdinnan tronar då vid bordet hvilande på sina lagrar. Det gör på
+främlingen ett ganska egendomligt intryck, men i detta kvinnornas
+förlofvade land finner man det snart vara helt naturligt och, i sådana
+fall då båda parterna under förmiddagen varit lika sysselsatta med att
+knoga ihop de slantar som användas till bordets nöjen, förefaller det
+dessutom fullkomligt rättvist. Det bidrager säkerligen till ett slags
+kamratskap mellan makarna, som icke kan vara annat än välgörande för
+sammanlefnaden under små förhållanden. Huruvida det kan gå i längden och
+annat än i barnlösa familjer torde vara tvifvel underkastadt.
+
+Hvad tjänarnas ställning och villkor, såväl aflöning som fordran på
+deras arbete, angår äro de naturligtvis mycket växlande beroende på de
+olika familjer eller hus där de tjäna. Det finnes ju oresonliga eller
+kitsliga husmödrar liksom det finnes goda och omtänksamma, och i detta
+hänseende torde tjänarne här ha ungefär samma lidanden att utstå, samma
+förmåner som deras kolleger i Europa.
+
+I de rikaste husen, icke blott hos mångmiljonärerna utan i goda burgna
+hem är det ingen öfverdrift om man säger att tjänarna i regel ha det
+utmärkt ställdt för sig, åtminstone i afseende å löner och frihet.
+Fordringarna på arbete äro dock högt uppdrifna och t. o. m. i fina hus
+är det ofta nog klent beställt med födan, så nog tror jag att i det
+hänseendet ha de nykomna europeiska tjänstflickorna mången bitter
+erfarenhet att anteckna. De dagliga sysslorna äro mycket betungande,
+isynnerhet när familjen disponerar ensamt hus; man bor då i 4 à 5
+våningar med 2 à 3 rum i hvarje våning och tjänarna så att säga lefva
+hela dagen i trapporna. Köket är i jordvåningen, jämte tjänarnas matrum,
+hvilket senare får tjäna till mottagningsrum, när deras bekanta komma på
+besök. Ofta nog finnes ett sofrum för hvarje tjänare, men de äro snarare
+att likna vid garderober och i allmänhet ytterst otillfredsställande i
+sanitärt hänseende.
+
+Men lönerna äro mycket goda och däri torde äfven vara att söka skälet
+till, att det är minst lika vanligt här som i Europa att i finare hus få
+se gammalt tjänstefolk af trotjänaretyp. Särskildt är det i ögonen
+fallande hvad de manliga tjänarna ofta äro af respektingifvande ålder;
+prydliga gubbar på 70 år äro ytterst vanliga företeelser t. ex. på
+bocken af New York-miljonärernas oklanderliga ekipage.
+
+Visserligen beklaga sig matmödrarna ofta att isynnerhet skandinaviska
+tjänare genast lämna sina platser och taga andra, om de få högre
+löneförmåner, ty någon ansvarskänsla finnes ej hos dessa, uteslutande
+med förvärf till mål hitkomna »främlingar». I de familjer, där man måste
+hålla på styfvern, blir detta synnerligen pröfvande. De rika däremot,
+som betala snart sagdt hvad som helst, riskera ej dessa ständiga
+ombyten, då de vanligen öfverbjuda eventuella medtäflare, om de
+verkligen äro nöjda med en tjänare. Sådana löner som 80 à 100 dollars
+(300 à 375 kronor) i månaden och naturligtvis allting fritt för en
+hofmästare eller för en god kokerska, som lärt sig en del amerikansk
+matlagning, är ej alls ovanligt. Kammarjungfrur och uppasserskor kunna
+beräkna mellan 50 och 35 dollars, men måste då kunna reda sig med
+engelska språket eller åtminstone franska eller tyska; andra språk annat
+än i undantagsfall äro till föga nytta.
+
+En »chauffeur» betalas med 100 à 125 dollars i månaden, men får då,
+åtminstone när familjen bor i stad, bekosta sig mat och rum.
+
+I enklare familjer, som bestå sig endast med en tjänarinna, är lönen
+naturligtvis icke så hög, kanske blott 20 à 25 dollars i månaden, men
+däremot är arbetet mycket strängt och påkostande. Det är också för
+familjer, boende i ensamt hus, nästan omöjligt att få tjänarinnor, som
+vilja tjäna ensamma, äfven när lönerna äro större. Man flyttar därföre
+allt mer och mer till mer eller mindre lyxuöst inredda s. k.
+apartment-hus och hyreskaserner eller till små egna hem i förstäderna.
+
+I New York-familjer af ungefär samma ställning i socialt hänseende som
+de, hvilka i Europa lefva i den högre finansvärlden, är det ingalunda
+ovanligt, ja det är nästan regel att där finnas anställda fem à sex
+tjänare och detta endast i familjer där medlemmarnas antal ej
+öfverstiger fem personer. Betjänt, kammarjungfru, kokerska, tvätterska,
+städerska och »waitress» d. v. s. en slags husa som hjälper betjänten
+eller i somliga hus står t. o. m. öfver honom.
+
+I de stora miljonärfamiljerna i New York och i Washington äfvensom i de
+på stor fot ordnade diplomathusen är det icke öfverdrifvet att säga att
+tjänarnas antal uppgår till 16 à 20 stycken, ja många finnas, hvarest t.
+o. m. ett trettiotal tjänare bestrida uppassningen, hvilket förhållande
+är beroende därpå, att dessa dignitärer icke kunna förmås att utföra
+annat arbete än just det som de själfva åtagit sig. Detta bidrager
+emellertid att i väsentlig mån höja kostnaderna för en på stor fot
+lefvande familj, ty icke blott att dessa selecta tjänare ha stora
+fordringar i afseende på bostäder utan äfven i fråga om mat uppställa
+pretentioner, som ibland vållar »the housekeeper» minst lika mycket
+bekymmer som att förse herrskapets bord med omväxlande och raffinerade
+rätter.
+
+Lönerna äro, som jag förut nämnt, mycket betungande och ha under de
+senaste åren stegrats i häpnadsväckande grad. När man för ungefär 10 år
+sedan kunde engagera t. ex. en från Irland eller Skandinavien nyligen
+anländ jungfru för omkring 12 dollar (45 kr.) i månaden, är det nu
+knappast att tänka på att få en dylik för mindre än 25 dollars. Svenska
+bondpigor utan kännedom om engelska språket i öfrigt kunna alla, redan
+vid ankomsten till Amerika, åtminstone orden: »twenty five dollars» och
+det är endast i nödfall som de antaga en plats för mindre, nästan säkra
+som de äro att få engagement, ty särskildt de svenska flickorna äro
+mycket eftersökta, åtminstone innan de tillägnat sig sina
+amerikaniserade medsystrars själfständiga fasoner och antagit deras mer
+eller mindre ogenerade sätt gent emot sina herrskap, eller som det
+kallas här »employers».
+
+I Washington, liksom äfven i Philadelphia, ställer sig tjänarefrågan
+något olika än i New York, ty i de förstnämnda städerna användas negrer
+i stor utsträckning och med ganska godt resultat. Dels äro de måhända
+något billigare, dels kan man med afseende å deras bostäder göra rätt
+afsevärda besparingar, ty negerflickor, som »af födsel och ohejdad vana»
+äro spökrädda i högsta grad, hata att ligga i ensamt rum och ligga ofta
+2 ja 3 i samma säng. Det är nämligen att märka, att här i Amerika är det
+ytterst vanligt, att människor ligga i syskonbädd. Barbariskt! hvad?
+
+Dessutom ha negrerna, ehuru lata, och som det säges, tjufaktiga, dock
+den obestridligen goda egenskapen, att de, om deras förtroende en gång
+vunnits, med erkännansvärd, nästan barnslig tillgifvenhet fästa sig vid
+familjens medlemmar, särskildt vid den yngre generationen, i hvars
+tjänst de icke sällan öfvergå.
+
+I New York får man knappast se hvita och färgade tjänare anställda i
+samma hus. Icke så i Washington, där negrerna intaga en vida
+bättre ställning. Dessutom ha de från Europa med de utländska
+diplomatfamiljerna hitkomna tjänarna icke den amerikanska fördomen mot
+de färgade. Diplomathusen äro därföre en verklig prof karta på olika
+nationaliteter och raser. En engelsk hofmästare, svart kusk och betjänt,
+japanesisk tamburvakt, fransk kock och kammarjungfru, tyska eller
+amerikanska barnjungfrur, svenska husjungfrur, irländska eller svarta
+tvätterskor och kökspigor, se där en kombination, som ingalunda är
+ovanlig.
+
+Man har därföre lättare att i Washington sammansätta sin tjänarestab,
+men svårigheterna och kostnaderna äro stora nog ändå.
+
+En familj, som måste lefva med i stora världen utan att i minsta mån
+göra anspråk på att täfla med de ganska rundligt aflönade ambassadörerna
+eller mångmiljonärerna, kan i Washington knappast tänka sig att reda sig
+med mindre än 9 à 10 tjänare: hofmästare, andre betjänt, chaufför,
+kokerska, kammarjungfru, 2 husjungfrur, barnjungfru, kökspiga samt
+tvätterska. All tvätt, utom möjligen fintvätt, sker i Amerika i hemmen,
+hvarföre man måste hålla sig med särskilda tvätterskor, som i de mindre
+husen erhålla hjälp af kammarjungfrur eller kökspigor och dessutom
+alltid påräkna att 2 à 3 dagar i veckan extra hjälp engageras.
+
+Utgifterna för alla dessa fasta tjänare, mat, rum, livréer, svarta
+klädningar, förkläden, mössor, julpengar, diverse presenter m. m. gå
+till betydliga belopp och kunna här i Washington ej sättas lägre än till
+omkring 10,000 dollars eller 37,000 kronor om året. Härtill kommer
+dessutom rätt stora summor för extra hjälp såsom till den som sköter
+värmeapparaten, den som håller trottoiren ren, fönsterskurare,
+mattpiskare, tvätthjälp, äfvensom dryga drickspengar till den kusk, som
+kör det under den lifligaste säsongen förhyrda ekipaget.
+
+Det är emellertid icke nog härmed. Det såkallade kommissionssystemet,
+som i de franska hushållen af ålder kallats »faire danser l’anse du
+panier» eller kokerskornas procent från olika furnissörer, blomstrar här
+icke blott i köksregionerna utan äfven inom alla områden och åsamkar
+husmödrarna utgifter, som i de rikare husen taga rent utaf otroliga
+proportioner. Kammarjungfrun får sin procent från koaffören, ja äfven
+från modehandlerskan och sömmerskan, som äro måna om att ett godt ord
+fälles för dem, hofmästaren får liknande ersättning från vinhandlaren
+och blomsteraffären, kuskarna göra inga beställningar å selar och dylikt
+utan att förut blifvit uppmuntrade på enahanda sätt. De reparationer,
+som anses nödiga på automobilen »belönas» rikligt af fabrikanterna med
+den påföljd, att mer eller mindre frivilliga skador uppstå och
+reparationerna kosta enorma summor. Mot denna kräftskada stå
+husbondefolken alldeles maktlösa, ty tjänarne anse sig som »agenter» för
+de olika fournissörerna och här i Amerika, där agentsystemet mer än
+någonstädes är utveckladt, anses det icke annat än alldeles rätt, ty de
+pris, som betalas af köparen, äro de allmänt fastslagna. Man nämner
+blott ej, att de äro så tilltagna, att stor procent är beräknad för
+agenter. Man resonerar som så: den som köpt t. ex. ett piano vet mycket
+väl, att af det erlagda priset lämnas 10 à 15 procent till den person,
+som förordat firman, och inom försäkringsvärlden spelar ju, som man vet,
+agentarvodet en stor roll, hvarföre icke då genom att lämna procent till
+tjänarna skaffa sig deras husbondfolk till kunder?
+
+Man tänker icke på det demoraliserande i systemet.
+
+I Washington är måhända ej denna extra pålaga så betungande, som i New
+York, där jag med bestämdhet vet flera familjer, där den till tjänarne
+utbetalda procenten under ett år anses uppgå till 10,000 dollars och
+däröfver.
+
+Det är således, som man ser, ingen lätt sak att föra stat i den
+federativa hufvudstaden, och utan stora inkomster vid sidan om de knappt
+tilltagna diplomatlönerna är det helt enkelt omöjligt att deltaga i
+societélifvet i Washington, allra helst man här så godt som uteslutande
+bedömes efter det yttre. Alla måste vara lika, ha det lika och lefva
+lika. När det så är miljonärerna, som angifva tonen, gör man bäst i att
+ej ge sig med i leken utan späckad plånbok och stora kreditiv. Att söka
+»vara med» men lefva sparsamt och indraget, skulle med all säkerhet
+förskaffa den olycklige, som vågade försöket, den tvetydiga och för en
+diplomat mer än för någon annan föga afvundsvärda äran af att bli
+ett allmänt åtlöje, såsom fallet varit med några namngifna
+beskickningschefer, hvilkas inflytande här just på grund däraf varit
+lika med noll.
+
+
+
+
+                           FJORTONDE BREFVET.
+
+
+Käraste Marianne!
+
+Ditt bref kom som en blixt från klar himmel, som man säger. Och jag som
+så mycket gladt mig åt att få se dig här! Många kära vänner har jag
+visserligen förvärfvat mig i mitt nya fädernesland, men ändå, du förstår
+nog att det aldrig blir detsamma. Hur det än är, man hänger alltid fast
+vid det gamla landet och så intima vänner som vi äro, inser du lätt, att
+det för mig var en stor missräkning, att dina planer på grund af din
+mans utnämning till en annan post helt och hållet ändrats.
+
+Vet du, om du gjorde rätt, skulle du öfvertala din man att låta dig göra
+en trip öfver hit, bara som turist. Det går ju så lätt nu för tiden.
+»Lusitania» gjorde nyligen färden från Southampton till New York på 4
+dagar och 20 timmar; det är ju som en dröm.
+
+Jag är säker på att du, om du under endast en månad kunde slita dig
+ifrån man och barn, ej skulle ångra färden, ty icke blott att själfva
+landet i hög grad skulle intressera dig, utan äfven menniskorna med alla
+sina fel men med sina verkligt goda egenskaper skulle helt säkert i
+mångt och mycket tilltala dig. Ni ha så många fördomar mot amerikanerna
+däröfver i Europa och ni döma dem endast efter de ofta mindre
+tilltalande individer, som i egenskap af turister komma öfver på en
+blixtturné eller försöka att trassla sig med de högre kretserna.
+
+Nej, den sannskyldige amerikanen, sådan man lär känna honom i hans eget
+land, är helt olika den typ ni uppkonstruerat. En anekdot från en tysk
+skola rinner mig just i sinnet; den kan med någon omskrifning lätt nog
+apteras på amerikanen.
+
+En yngling hade såsom ämne för en kria fått »Des Königs Lieutenant», en
+bekant fransk typ inom den tyska litteraturen. Det var något af de
+första åren efter 1870-71-års krig, och den af franskhat besjälade unge
+skribenten började sitt scriptum med följande ord, som skulle
+karakterisera hjälten: »_Obgleich er Franzose war, war er doch nicht
+ganz schlecht_.»
+
+Nå väl! Jag är öfvertygad om att du vid närmare bekantskap med de många
+högt bildade och förfinade amerikaner och amerikanskor, jag skulle göra
+mig ett nöje att presentera för dig, komme att finna, att de icke alla
+äro så »ganz schlecht». Man måste studera amerikanen i hans egen
+omgifning, se honom arbeta, höra honom skämta, lyssna till hans
+klingande barnsliga skratt, höra honom sjunga sina kanske något
+sentimentala sånger och lära känna hans godmodighet, hans okonstlade
+sätt, hans ömhet för barnen, hans litet gammalmodiga galanteri mot
+kvinnan samt hans allt annat öfverträffande fosterlandskärlek och
+vördnad för sina minnen, för att förstå och uppskatta honom. Att han är
+skrytsam och ej så litet hypokrit kan ej förnekas, men han är det på ett
+så barnsligt och älskligt sätt, att man gärna förlåter honom.
+
+Han är dessutom mycket konservativ och hänger fäst vid gamla sedvänjor
+med en envishet, som gränsar till det otroliga; allt som är nytt såväl i
+konst, litteratur och musik som i politik finner icke nåd för hans ögon,
+såvida det icke är företrädt af europeiskt rykte eller ostentativt
+utbasunats och adopterats af ledande personer, ty »leaders» måste
+amerikanen ha. Han är bekväm och om jag så får uttrycka mig:
+»hjulspårsmänniska». Allt skall gå sin gilla gång eller vara så
+systematiseradt och vägen på förhand så utjämnad, att han ej behöfver
+öda tid därpå.
+
+Om du, såsom jag innerligt hoppas, gör mig den glädjen att komma öfver
+hit på några veckor, skall du få se, att jag har rätt.
+
+Tala nu vid din man och sök att förmå honom att låta dig hälsa på mig.
+Med litet god vilja går det nog. Jag kan försäkra dig, att du ej kommer
+att ångra utflykten. Vi skola ordna allt på bästa sätt. Men kom snart,
+så att du ej blir öfverraskad af värmen och medan säsongen ännu är i
+flor här i Washington.
+
+Jag tager emot dig i New York, där vi bo hos min svägerska, en rik änka,
+som har ett stort hus vid Femte avenyen och är litet svag för förnäma
+utlänningar. Hon skall bli förtjust att göra les honneurs för dig och du
+kan vara öfvertygad, att hon trummar ihop gräddan af sina vänner, så att
+du får ett godt intryck af de »400». Hennes hus ligger midt emot den
+fashionabla Central park, som täflar med de ståtligaste parker i världen
+och i parentes sagdt endast i tomtvärde anses vara uppskattad till mer
+än tusen miljoner kronor.
+
+Mer än tre dagar få vi ej ägna åt besöket i metropolen. Naturligtvis
+borde du se Niagara, men ehuru det är ju imposant och en visit där
+alltid blir ett »minne for lifvet», tror jag dock ej att vi ej hinna med
+det; jag stryker det därföre från programmet, åtminstone tillsvidare. Om
+jag känner dig rätt är du mera intresserad för att få en inblick i det
+dagliga lifvet samt att lära känna människor. Jag ville därföre föreslå
+dig, att vi resa upp till Boston, min mans hemort, där vi ha många
+vänner och där du med dina engelska sympatier helt visst kommer att
+känna dig hemmastadd. Det är en stor stad må du tro, öfver 600,000
+invånare och det är en fin stad. Man lägger i Boston an på att vara högt
+bildad; litteratur och konst stå där i mycket anseende och man talar i
+de högre kretsarna en engelska, som i renhet och godt uttal kan täfla
+med det bästa i själfva moderlandet, det stolta Albion.
+
+Sedan vi under två dagar studerat lärdomsstaden och umgåtts med de
+gästfria, okonstlade nyengländarna, måste vi resa direkt ned till
+Washington, som du redan något känner till genom mina försök att göra
+dig förtrogen med dess utseende och sällskapslif. Du får vara beredd på,
+att du blir bortbjuden hvarenda dag, men jag skall ej pina dig mer än en
+vecka, ty min afsikt är, att vi i min mans sällskap skulle göra en färd
+ned till det herrliga Florida, som man måste ha sett för att förstå, att
+Amerika icke består bara af skyskrapare och fabriksskorstenar. Det är
+ett verkligt paradis, och om jag någon gång skulle skrifva en bok,
+skulle den blifva om Florida.
+
+Vi ha vår privata järnvägsvagn, som enligt amerikansk sed har sitt eget
+namn, den heter »Philomène»; hela färden behöfver ej taga mer än en
+vecka, om vi ej skulle resa öfver till Cuba, men det hinna vi nog ej.
+
+Ett par dagar måste du på återfärden stanna i Washington igen, men så är
+det slut med det roliga, som barnen säga, om du ej själf vill stanna, ty
+du vet huru hjärtligt välkommen du är. Men jag är rädd, att du ej alls
+kommer, ifall jag föreslår dig att utsträcka vistelsen längre än omkring
+tre veckor utom färderna hit och hem.
+
+Mina bref, som möjligen skulle kommit att fortsättas, om icke eder
+hitflyttning blifvit inhiberad, kan du ju så länge behålla. Gudarna ska
+veta, att jag ibland skäms litet öfver deras brist på fullständighet och
+öfver de många för dig nu värdelösa uppgifterna om personer, som du
+kanske aldrig får se, men de äro ju skrifna bara af intresse för dig och
+jag tröstar mig med, att du måhända vid läsningen af dem åter kommit mig
+närmare, och att vår gamla vänskap därigenom funnit ny näring, skjutit
+nya skott. Skulle du önska att visa uppsatserna för dina vänner, har jag
+intet däremot.
+
+Välkommen, välkommen, välkommen! ty du _måste_ lofva mig att komma, _hör
+Du det_!
+
+Helsa baronen från mig och säg, att jag ej bjudit honom, då jag vet huru
+upptagen han är med anordningarna för eder flyttning och med sina
+studier i den internationella handelspolitiken, som ju är hans
+specialitet.
+
+Skrif snart och låt mig veta när och om du kommer.
+
+En varm omfamning från din i alla skiften tillgifna
+
+                                                                Daisy.
+
+P. S.
+
+Du får allt beräkna att taga med dig åtminstone fyra »gå-borts
+klädningar», ty amerikanskorna äro så noga, när det gäller kläder, som
+jag förut sagt dig.
+
+
+
+
+                         Innehållsförteckning.
+
+
+                                                          Sid.
+          Inledande bref                                     1
+          Washington »the nations pride»                     9
+          »Society»                                         32
+          »Hvita huset» och dess invånare                   52
+          De diplomatiska salongerna                        80
+          Vice presidentens och »the speaker’s» familjer   128
+          »The cabinet»                                    145
+          Washington’s »inner set» och näst intill         176
+          Huru Amerika styres                              201
+          Internationella äktenskap                        225
+          Kläder                                           245
+          Lefnadskostnader                                 269
+          Tjänstfolk                                       282
+          Afslutningsbref                                  297
+          Illustrationsförteckning                         305
+
+
+
+
+                       Illustrationsförteckning.
+
+
+                                                                    Sid.
+   Typiskt gatuperspektiv (efter fot.)                                18
+   Massachusetts avenyen (efter fot.)                                 19
+   Kapitoliet, i förgrunden ett af G. Washington planteradt träd      22
+      (efter fot.)                                                      
+   Kapitoliet: östra fasaden (efter fot.)                             23
+   Kapitoliet på 1840-talet (efter gammalt stentryck)                 24
+   Kongressbiblioteket (efter fot.)                                   25
+   Kongressbiblioteket: Vestibulen (efter fot.)                       26
+   Kongressbiblioteket: Läsesalen (efter fot.)                        27
+   Posthuset (efter fot.)                                             28
+   Corcoranmuseet (efter fot.)                                        29
+   Hvita huset: Norra fasaden (efter fot.)                            53
+   Balsalen i »Hvita huset», kallad »The East room» (efter fot.)      61
+   Presidenten Roosevelt (efter originalteckning af X)                66
+   Presidenten Roosevelt (efter teckning af Macaulay i New York       72
+      Times)                                                            
+   Mrs Roosevelt (efter fot.)                                         75
+   Mrs Roosevelt och Miss Edith Roosevelt (efter fot.)                78
+   Italienska ambassadhotellet (efter fot.)                           88
+   Baronessa Mayor des Planches (efter fot.)                          89
+   Österrikisk-Ungerska ambassadhotellet (efter fot.)                 91
+   Baronessan Hengelmüller von Hengervár (efter fot)                  92
+   Baron Hengelmüller von Hengervár med familj (efter fot.)           93
+   Franska ambassadhotellet (efter fot.)                              95
+   M:me Jusserand, franska ambassadörens fru                          97
+   Baronessan Speck von Sternburg (efter fot.)                        99
+   Tyska ambassadhotellet (efter fot.)                               101
+   Ryska ambassadhotellet (efter fot.)                               103
+   Baronessan von Rosen (efter fot.)                                 104
+   Fröken Elisabeth von Rosen                                        105
+   Madame Nabuco, Brasilianska ambassadörens fru                     108
+   Senhorita Carolina Nabuco de Arauja (efter fot.)                  110
+   Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.)                     111
+   Mrs Bryce (efter fot.)                                            115
+   En salong i Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.)         116
+   Señora Creel (efter fot.)                                         118
+   Señora Creels fötter (efter en tidningsillustr.)                  119
+   Baron Takahira (efter fot.)                                       121
+   Baronessan Takahira (efter fot.)                                  123
+   Grekiske envoyén Caromilas (efter originalteckning af X)          124
+   Kinesiske envoyén Wu-Ting-Fan (efter originalteckning af X)       125
+   Kinesiska legationshotellet (efter fot.)                          126
+   v. presidenten Mr Ch. W. Fairbanks (efter karrikatyr af Gord.     131
+      Ross)                                                             
+   Mrs Fairbanks, vice presidentens fru                              133
+   Mr Joseph Cannon (efter fot.)                                     138
+   En seance i representanthuset sådan minoriteten föreställer sig   140
+      den (efter karrikatyr af Berryman)                                
+   »The speaker» Mr Joseph Cannon (efter teckning af Macaulay)       141
+   Miss Helen Cannon (efter fot.)                                    143
+   Statssekreteraren Mr Elihu Root (efter fot.)                      150
+   Understatssekreteraren Mr Rob. Bacon (efter fot.)                 153
+   Mrs Root (efter fot.)                                             155
+   Skattkammaresekreteraren Mr Geo. B. Cortelyou (efter karrikatyr   157
+      af Alb. Scott Cox)                                                
+   Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft vid återkomsten från sin       160
+      senaste resa jorden rundt (efter teckning af Scar)                
+   Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft (efter fot.)                   162
+   Mrs Taft (efter fot.)                                             163
+   Attorney-general Mr Ch. J. Bonaparte (efter karrikatyr af Vet i   167
+      Harpers Weekly)                                                   
+   Sekreteraren för flottan Mr Vict. H. Metcalf (efter karrikatyr    168
+      af Vet i Harpers Weekly)                                          
+   Postmaster-general Mr Geo. von L. Meyer (efter karrikatyr af      170
+      Alb. Scott Cox)                                                   
+   Jordbrukssekreteraren Mr J. Wilson (efter karrikatyr af Vet i     172
+      Harpers Weekly)                                                   
+   Miss Mathilde Townsend (efter fot.)                               183
+   Miss Fredrica Morgan (efter fot.)                                 184
+   Senator Henry C. Lodge (efter karrikatyr i tidningen »World»)     190
+   Senator Chauncey M. Depew (efter karrikatyr i tidningen »New      191
+      York Journal»)                                                    
+   Senator Winthrope M. Crane (efter originalteckning af X)          192
+   Miss Catherine Elkins (efter fot.)                                193
+   Senator Stephen B. Elkins (efter teckning af Berryman i           194
+      tidningen »Star»)                                                 
+   Ex-senator Henry G. Davis (efter originalteckning af X)           195
+   Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (efter fot.)                    196
+   Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (efter karrikatyr af            197
+      Cappiello)                                                        
+   Amiralen af flottan George Dewey (efter fot.)                     199
+   Senator William B. Allison (efter originalteckning af X)          202
+   Senator Robert M. Lafollette (efter karrikatyr af Alb. Scott      203
+      Cox)                                                              
+   Senator Charles Curtis (efter originalteckning af X)              204
+   Senator Josef B. Foraker (efter karrikatyr af Alb. Scott Cox)     205
+   Senator Francis E. Warren (efter teckning af Berryman i           206
+      Washington »Star»)                                                
+   Senat. Sim. Guggenheim (efter originalteckning af X)              207
+   Senator A. Hemmenway (efter teckning af Berryman i Wash.          208
+      »Star»)                                                           
+   Senator Augustus O. Bacon (efter teckning af Berryman i Wash.     209
+      »Star»)                                                           
+   Senator Nathan B. Scott (efter originalteckning af X)             210
+   Repr. B. Grubb. Humphreys (efter teckning af Berryman i Wash.     211
+      »Star»)                                                           
+   Repr. H. R. Burton (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)    212
+   Repr. James M. Miller (efter teckn. af Berryman i Wash. »Star»)   213
+   Repr. Henry Mc Morran (efter teckning af Berryman i Wash.         214
+      »Star»)                                                           
+   Repr. George L. Lilley (efter teckning af Berryman i Wash.        215
+      »Star»)                                                           
+   Repr. James C. Needham (efter teckning af Berryman i Wash.        216
+      »Star»)                                                           
+   Repr. Joseph T. Robinson (efter teckning af Berryman i Wash.      217
+      »Star»)                                                           
+   Repr. M. E. Driscoll (efter teckning af Berryman i Wash.          218
+      »Star»)                                                           
+   Repr. Le Gage Pratt (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)   219
+   Repr. Charles B. Landis (efter teckn. af Berryman i Wash.         220
+      »Star»)                                                           
+   Repr. John A. T. Hull (efter teckning af Berryman i Wash.         221
+      »Star»)                                                           
+   Härtiginnan de La Rochefocauld, f. Mitchell (efter fot.)          235
+   Härtiginnan af Marlborough, f. Consuelo Vanderbilt (efter fot.)   239
+   Härtiginnan af Manchester, f. Helen Zimmerman (efter fot.)        240
+   Prinsessan Cantacuzene, född Julia Grant (efter fot.)             241
+   Prinsessan Troubetzkoy, f. Amelie Rives (efter oljemålning af     242
+      T. Gilb. White)                                                   
+   Modebild (efter originalteckning af L. de B.)                     246
+   Modebild (efter originalteckning af L. de B.)                     249
+   Modebild (efter originalteckning af L. de B.)                     252
+   »Office girl» i New York (efter karrikatyr i »New York            260
+      Journal»)                                                         
+   Modebild (efter originalteckning af L. de B.)                     262
+   Modebild (efter originalteckning af L. de B.)                     265
+   Modebild (efter originalteckning af L. de B.)                     267
+
+
+
+
+                                Fotnoter
+
+
+[1] Det är nämligen kongressen, som styr staden Washington och det
+reserverade området däromkring, kalladt District of Columbia. Inbyggarne
+där äga ingen rösträtt och ha ej heller med stadens styrelse att skaffa.
+
+[2] Ett parkartadt område mellan kapitoliet och det s. k. Hvita huset,
+bl. a. användt till botanisk trädgård samt för det jättehöga
+Washingtonmonumentet.
+
+[3] Sedan detta skrefs har baron von Sternburg aflidit i Heidelberg, där
+han tillbragte sin sommarsemester.
+
+[4] Kära Du!
+
+Min man har lämnat mig en P. M. om den amerikanska politiken, men det
+var så lärdt och så »inåtgående», som man säger, att Du aldrig orkar
+läsa det. Jag skrifver därföre som jag tycker, det blir i alla händelser
+mer än Du behöfver och om Du ej vill, kan Du låta bli att läsa det, ty
+här talas sällan politik annat än i rökrummen. Din
+
+                                                                Daisy.
+
+
+
+
+                              Noteringar:
+
+
+Originalets varierande grammatik, stavning och interpunktion har
+mestadels bibehållits. Uppenbarliga fel har rättats utan notis.
+Ytterligare korrekturer är som följande (innan/efter):
+
+   [s. 5]:
+   ... hvad du vill kalla det. Först skulle ni naturvis ...
+   ... hvad du vill kalla det. Först skulle ni naturligtvis ...
+
+   [s. 84]:
+   ... alla »trefliga» människor resa sin sin väg, ...
+   ... alla »trefliga» människor resa sin väg, ...
+
+   [s. 114]:
+   ... Men här finnes annat folk »society» och diplomater. ...
+   ... Men här finnes annat folk än »society» och diplomater. ...
+
+   [s. 122]:
+   ... i Holland, Danmark, Italien, Sverige  ...
+   ... i Holland, Danmark, Italien, Sverige och ...
+
+   [s. 208]:
+   ... lagar, anslå medel till staten utgifter o. s. v. ...
+   ... lagar, anslå medel till statens utgifter o. s. v. ...
+
+   [s. 255]:
+   ... har klädningar, som rangera mellan 1,000 och och ...
+   ... har klädningar, som rangera mellan 1,000 och ...
+
+
+*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 77645 ***