NormalizeHEADmain

9 files changed, 17 insertions, 4877 deletions

diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes
new file mode 100644
index 0000000..d7b82bc
--- /dev/null
+++ b/.gitattributes
@@ -0,0 +1,4 @@
+*.txt text eol=lf
+*.htm text eol=lf
+*.html text eol=lf
+*.md text eol=lf
diff --git a/LICENSE.txt b/LICENSE.txt
new file mode 100644
index 0000000..6312041
--- /dev/null
+++ b/LICENSE.txt
@@ -0,0 +1,11 @@
+This eBook, including all associated images, markup, improvements,
+metadata, and any other content or labor, has been confirmed to be
+in the PUBLIC DOMAIN IN THE UNITED STATES.
+
+Procedures for determining public domain status are described in
+the "Copyright How-To" at https://www.gutenberg.org.
+
+No investigation has been made concerning possible copyrights in
+jurisdictions other than the United States. Anyone seeking to utilize
+this eBook outside of the United States should confirm copyright
+status under the laws that apply to them.
diff --git a/README.md b/README.md
new file mode 100644
index 0000000..995a26f
--- /dev/null
+++ b/README.md
@@ -0,0 +1,2 @@
+Project Gutenberg (https://www.gutenberg.org) public repository for
+eBook #52732 (https://www.gutenberg.org/ebooks/52732)
diff --git a/old/52732-0.txt b/old/52732-0.txt
deleted file mode 100644
index 508c98a..0000000
--- a/old/52732-0.txt
+++ /dev/null
@@ -1,2251 +0,0 @@
-The Project Gutenberg EBook of Den svenska Arbetareskyddslagstiftningen
-och Yrkesinspektionen, by Georg Stjernstedt
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
-other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
-whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
-the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
-www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
-to check the laws of the country where you are located before using this ebook.
-
-Title: Den svenska Arbetareskyddslagstiftningen och Yrkesinspektionen
-
-Author: Georg Stjernstedt
-
-Release Date: August 5, 2016 [EBook #52732]
-
-Language: Swedish
-
-Character set encoding: UTF-8
-
-*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK DEN SVENSKA ***
-
-
-
-
-Produced by Richard Tonsing, Jens Sadowski, Tor Martin
-Kristiansen and the Online Distributed Proofreading Team
-at http://www.pgdp.net
-
-
-
-
-
-
-            _STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 107._
-
-
-
-
-                              Den svenska
-                    Arbetareskyddslagstiftningen och
-                           Yrkesinspektionen
-
-
-                                   af
-
-                           GEORG STJERNSTEDT
-                            juris kandidat.
-
-                          (_Första tusendet._)
-
-[Illustration]
-
-                               STOCKHOLM
-                        ALBERT BONNIERS FÖRLAG.
-
-
-
-
-                               Innehåll:
-
-    Den svenska arbetareskyddslagstiftningen och yrkesinspektionen.
-
-
- 1. Inledning                                                         3.
-
- 2. Arbetareskyddslagstiftningens historia i vårt land                9.
-
- 3. Bestämmelser till skydd för minderåriga                          17.
-
- 4. Bestämmelser om kvinnoarbetet                                    30.
-
- 5. Bestämmelser till skydd för arbetare i allmänhet                 32.
-
- 6. Yrkesinspektionen                                                33.
-
- 7. Bilagor:
-
-         Bil. I. Utdrag af Lag angående minderårigas och kvinnors    40.
-            användande till arbete i industriellt yrke
-
-         Bil. II. Utdrag af Lag angående skydd mot yrkesfara         43.
-
-                               STOCKHOLM.
-                    ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1902.
-
-
-
-
-                             1. Inledning.
-
-
-För att tillgodogöra sig Arkwrights bekanta uppfinning af
-vattenspinnmaskinerna i slutet af 1700-talet hade en mängd spinnerier
-vid denna tid uppstått i England, särskilt på landsbygden i de nordliga
-grefskapen, där det fanns god tillgång på vattenkraft.
-
-Till arbetet vid spinnerierna använde man så mycket som möjligt barn. Då
-dessa icke i tillräckligt antal kunde anskaffas från de jämförelsevis
-folkfattiga trakter där spinnerierna voro belägna, införskrefvos de från
-fattighusen när och fjärran i England. Synnerligen billig arbetskraft
-fingo fabriksidkarna härigenom, ty fattighusföreståndarna voro mer än
-villiga att bli af med barnen, och vid spinnerierna kunde man obehindrat
-utsuga barnens arbetskraft på det mäst hänsynslösa sätt. Barnen
-instufvades i kasärnartade byggnader med maskiner i en sal och sängar i
-en annan. Arbetet bedrefs natt och dag, och när de barn som slutat sitt
-skift skulle gå till sängs, fingo de intaga plats efter dem som stego
-upp för att fortsätta arbetet. På så sätt hunno bäddarna aldrig kallna,
-hvadan soflokalernas uppvärmning också af fabrikanterna lär ha ansetts
-öfverflödig.
-
-Då härtill kosthåll och öfriga förhållanden vid fabrikerna motsvarade
-det redan anförda, kan det ej förvåna att sjukdomar härjade bland
-barnen. Detta blef också anledning till att allmänhetens uppmärksamhet
-kom att fästas på barnens behandling. Ty då barnens sjukdomar spridde
-sig utom till fabrikanternas familjer äfven till trakten omkring
-fabrikerna, särskilt till staden Manchester, tvangs man att undersöka
-förhållandena. För detta ändamål tillsattes sålunda år 1796 i Manchester
-en sundhetskommitté.
-
-Denna kommitté fördömde i sitt betänkande i starka ordalag barnens
-behandling, hvilken härigenom blef allmänt känd. Saken kom äfven före i
-parlamentet, och år 1802 antogs lagen _The moral and health act_ (Lag
-till skydd för sedlighet och hälsa), hvilken icke blott är Englands
-första arbetareskyddslag, utan öfverhufvud den första som utfärdats.
-
-Lagen, som afsåg »lärlingar» — de minderåriga fabriksarbetarna
-betraktades som sådana — vid bomulls- och yllefabriker och endast ägde
-tillämpning på barn som bodde vid fabrikerna, förbjöd nattarbete och
-inskränkte arbetsdagen till 12 timmar med raster för måltiderna. Gossar
-och flickor skulle ha skilda sofrum. Rummen skulle hvitlimmas två gånger
-om året samt förses med ett tillräckligt antal fönster. Icke fler än två
-barn tillätos att sofva i samma säng. Under de fyra första åren af
-»lärotiden» skulle barnen åtnjuta viss undervisning. Härtill ännu några
-bestämmelser i samma anda.
-
-Denna första arbetareskyddslag blef icke mycket mera än en lag på
-papperet. Man hade nämligen icke sörjt för en värksam kontroll öfver
-lagens efterlefnad. Tillsynen öfver denna anförtroddes sålunda åt
-oaflönade personer, utsedda inom kommunerna. Då nu dessa inspektörer
-vanligen kommo att utgöras af fabrikanternas vänner och bekanta, kan man
-förstå att det ej blef mycket allvar med inspektionen. Inspektörerna
-betraktade också sitt uppdrag såsom ett förhatligt spioneri och
-fullgjorde det i allmänhet bara för syns skull. Sålunda brukade de på
-förhand underrätta fabriksidkaren om sin ankomst för att då intet
-olagligt skulle förehafvas o. s. v. i den vägen.
-
-Hurusomhälst, den första början till arbetareskyddslagstiftning var
-gjord, och fortsättningen följde också snart därefter. Härvid märkes
-särskilt lagen af år 1833, hvarigenom utom öfriga reformer infördes den
-att tillsynen öfver skyddsbestämmelsernas efterlefnad uppdrogs åt
-aflönade statsinspektörer. Detta visade sig vara synnerligen välbetänkt,
-i det de nya inspektörerna, åtminstone många af dem, icke blott med
-energi genomdrefvo att skyddslagarna följdes, utan också genom praktiska
-förslag befordrade lagstiftningens utveckling.
-
-Emellertid mötte skyddslagarnas tillämpning en mängd svårigheter genom
-det starka motståndet från såväl fabriksidkarna som barnens föräldrar.
-Icke häller fingo fabriksinspektörerna till en början det välbehöfliga
-ryggstödet hos regeringen.
-
-Men skyddslagen gaf också, där den värkligen genomdrefs, upphof till ett
-nytt missförhållande. Detta bestod i den stora utsträckning
-kvinnoarbetet nu började få. Då man ej med samma frihet som förut fick
-använda de minderårigas arbete, låg det nära till hands att tillgripa
-kvinnoarbetet, som äfvenledes kunde afspisas med låga löner, men ej
-besvärades af någon lagstiftning. Både gifta och ogifta kvinnor indrogos
-i fabrikerna. Mödrarna hade ej längre tid att sköta vare sig hem eller
-barn. Barnen lämnades allmänt på inackordering, där de vanvårdades på
-det mäst upprörande sätt. Dödligheten bland småbarnen inom de stora
-industridistrikten steg också i en oerhörd grad.
-
-Allmänhetens uppmärksamhet fästes nu på dessa förhållanden, men
-samtidigt äfven på den allmänna osedlighet som vid denna tid rådde bland
-arbeterskorna i England, både ogifta och gifta, särskilt vid fabriker
-där nattarbete bedrefs, samt i kolgrufvorna, där den höga värmen tvang
-dem att arbeta nästan nakna.
-
-Lagstiftarens första åtgärd med afseende på kvinnorna blef att förbjuda
-allt kvinnoarbete i grufva under jord (1842). Och år 1844 utfärdades
-bestämmelser angående kvinnoarbetet inom väfnadsindustrin, där kvinnorna
-likställdes med minderåriga mellan 13 och 18 år, för hvilka redan förut
-stadgats en arbetsdag af högst 12 timmar samt förbud mot natt- och
-söndagsarbete.
-
-Den engelska arbetareskyddslagstiftningen utsträcktes sedermera, ehuru
-långsamt och under envist motstånd från arbetsgifvarnas, men äfven från
-allmänhetens och prässens sida, till allt flera industrigrenar, dess
-innehåll ökades och skärptes, och skyddet kom slutligen att omfatta
-äfven vuxna män. Dess historia erbjuder för öfrigt synnerligen mycket af
-inträsse och är ägnad att ge många lärdomar. Den jämförelsevis långa
-erfarenhet af arbetareskyddslagarnas värkningar, som i England vunnits,
-och de många försök att kringgå lagen, som där pröfvats på och som
-tvungit lagstiftaren att oupphörligt förbättra densamma, ha också gifvit
-den engelska arbetareskyddslagstiftningen en teknisk fulländning som med
-rätta tjänat till förebild för öfriga länders lagstiftning på hithörande
-område.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Utom i England uppmärksammades behofvet af arbetareskyddslagstiftning
-under förra hälften af 1800-talet särskilt i Preussen, Frankrike,
-Österrike och Schweiz, hvarvid kan anmärkas, att i Preussen därtill
-bidrog iakttagelsen att härens rekryter från fabriksdistrikten voro
-svagare och klenare än från andra trakter.
-
-För att nämna några märkligare hållpunkter i den europeiska
-arbetareskyddslagstiftningens historia[1] kan anföras den första
-egentliga arbetareskyddslagen i Preussen af år 1839 och den första i
-Frankrike af år 1841, båda endast afseende skydd för barn i
-fabriksarbete. På 1870-talet började ett lifligare lagstiftningsarbete
-på arbetareskyddets område. Från denna tid tillkommo sålunda i flera
-länder värkliga skyddslagar, bland annat den ännu gällande Schweiziska
-förbundslagen af år 1877. Från 1880-talet märkas särskilt skyddslagar i
-Österrike 1884 och 1885, Italien 1886, samt i Holland, Belgien och
-Finland 1889, samtliga ännu gällande, åtminstone i hufvudsak.
-
-Lagstiftningen fortskred emellertid ganska ojämt i de olika länderna.
-Detta hade till följd att, då fråga blef om skärpning af arbetsskyddet
-i något land, brukade motståndarna invända att landets industri icke
-kunde tåla vid en sådan inskränkning i friheten att begagna
-tillgänglig, billig arbetskraft. Det var ju klart, sade man, att
-tillvärkningskostnaderna därigenom skulle ökas och på grund däraf
-också förmågan att konkurrera med utlandet minskas.
-
-Erfarenheten torde nu knappast ha gifvit något stöd åt detta
-tal om konkurrensförmågans minskning genom en utvecklad
-arbetareskyddslagstiftning. Skulle i enstaka fall kunna uppvisas, att
-industrin lidit afbräck genom lagstadgat arbetareskydd, torde det vara
-skäl att noga pröfva, om det icke endast gällt ett öfvergångsstadium.
-
-Emellertid ledde det ifrågavarande påståendet tanken på _internationella
-öfverenskommelser om arbetareskyddslagstiftning_, genom hvilka intet
-land skulle behöfva bli lidande genom att i lagstiftningen förvärkliga
-framskridna arbetareskyddsgrundsatser. År 1890 utfärdades också af den
-nyblifne tyske kejsaren en inbjudan till den första internationella
-arbetareskyddskonferensen, som skulle ha till uppgift att värka för
-enhetlighet i de särskilda staternas lagstiftningar med afseende på
-arbete i bärgvärk, arbetstiden för minderåriga och kvinnliga arbetare i
-industrin samt söndagshvila för arbetare i allmänhet. Kallelsen
-hörsammades af de flästa europeiska stater, däribland äfven Sverge och
-Norge. Den 15 mars 1890 samlades alltså i Berlin ombud, utsedda af
-regeringarna för de i konferensen deltagande länderna.
-
-Det omedelbara resultatet af konferensen blef skäligen blygsamt. Man
-fattade visserligen, delvis enhälligt, delvis med flertalet röster
-åtskilliga beslut, men dessa voro inga värkliga öfverenskommelser, utan
-endast önskemål, icke ens bindande för de stater hvilkas ombud röstat
-för desamma. De uttalade önskemålen kunna också samtliga betecknas såsom
-anspråkslösa minimifordringar eller icke ens det. Att vårt lands
-arbetareskyddslagstiftning i några afseenden ändå icke hunnit upp till
-konferensens ståndpunkt, kommer i det följande att belysas.
-
-Med afseende på Berlinerkonferensens inflytande på den europeiska
-lagstiftningen i allmänhet är svårt att yttra sig bestämt. Visst är att
-året därpå, 1891, utfärdades en ny arbetareskyddslag i Tyskland. På
-1890-talet ha för öfrigt tillkommit arbetareskyddslagar bland annat i
-Portugal 1891, Norge och Frankrike 1892 samt Holland 1895. Och från de
-sista åren märkas den franska lagen af år 1900 om 10-timmars arbetsdag
-äfven för vuxna arbetare inom större delen af landets industri, den
-spanska lagen af 1900 samt de danska och engelska lagarna af år 1901.
-
-Utom i de nu och förut nämda staterna finnes arbetareskyddslagstiftning
-i Ungarn, Ryssland, Rumänien och Luxemburg samt utom Europa i
-Nordamerikas förenta stater, Canada och de australiska kolonierna en
-delvis synnerligen utvecklad sådan lagstiftning.
-
-Skulle man fälla ett allmänt omdöme om arbetareskyddslagstiftningen,
-sådan den gestaltar sig för närvarande i Europas stater, torde den ännu
-icke i något land kunna anses ha nått den fulländning hvarigenom, såvidt
-på skyddslagstiftning beror, landet tillförsäkras en fysiskt och
-moraliskt sund arbetarebefolkning, på tillfredsställande sätt skyddad
-emot arbetets faror. Reformer återstå sålunda öfverallt att vidtaga. Ett
-uttryck för denna uppfattning kan man också finna i de förnyade
-internationella arbetareskyddskongresser, som under de senaste åren
-hållits. Sålunda sammanträdde kongresser i Zürich och Brüssel 1897, båda
-privata, samt en arbetareskyddskongress med delvis offentlig karaktär i
-Paris år 1900, hvilken till hufvudsakligt resultat hade grundläggandet
-af en »internationell förening för lagstadgat arbetareskydd» med en byrå
-i Basel.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Det är redan framhållet hurusom arbetareskyddslagstiftningen hade svårt
-att tränga sig fram i England på grund af det starka motståndet från
-olika håll. Liknande har förhållandet varit i andra länder, icke minst i
-vårt land. Motståndet har öfverallt kommit, utom från arbetsgifvarna,
-äfven från nationalekonomer och politici, som ur principiell synpunkt
-förkastat statens inblandning i det »fria» aftalet mellan arbetsgifvare
-och arbetare och följaktligen äfven arbetareskyddslagstiftningen. Med
-afseende på reglerandet af de vuxna kvinnornas arbete i vidsträcktare
-mån än beträffande männens har skyddslagstiftningen dessutom väckt
-motstånd hos dem, som yrka på likställighet mellan män och kvinnor i
-allmänhet och således äfven vid konkurrensen på arbetsmarknaden.
-
-Med afseende på _tillämpningen_ af redan införd skyddslagstiftning har,
-som förut nämts, motstånd mött från arbetsgifvarna, hvilka dels, där
-kontrollen öfver lagens efterlefnad varit otillräcklig, helt enkelt satt
-sig öfver gällande lag, dels ock sökt att kringgå densamma på alla
-möjliga sätt. Men äfven arbetarna ha funnit lagarnas bestämmelser
-onödiga och besvärliga, t. ex. då det gällt skyddsanordningar vid
-maskiner, och på grund däraf själfva hindrat lagarnas efterlefnad.
-Slutligen ha, i fråga om skyddslagstiftning angående minderåriga, dessas
-föräldrar och målsmän ofta mottagit lagarna med största ovilja och gjort
-desamma det envisaste motstånd. Föräldrarnas omedelbara fördel af att
-barnen fritt lämnas tillfälle till arbetsförtjänst och därigenom kunna
-bidraga till familjens kanske alltför knappa uppehälle, har ofta fått
-betyda allt, och insikten om det nödvändiga uti att barnen, och _alla_
-barn, underkastas lagstiftningens tvång för att betrygga det uppväxande
-släktets fysiska och andliga utveckling har, såsom hvar och en förstår,
-ej varit synnerligen lefvande.
-
------
-
-Fotnot 1:
-
-  Se med afseende på begränsandet af arbetstiden n:o 33 af Verdandis
-  småskrifter: _Gustaf F. Steffen_, Normalarbetsdagen.
-
-
-
-
-         2. Arbetareskyddslagstiftningens historia i vårt land.
-
-
-Bland de lagbestämmelser från 16- och 1700-talen, som kunna betraktas
-såsom förelöpare till innehållet i våra arbetareskyddslagar, kunna
-anföras följande. I en skråordning af år 1621 förekommer en antydan till
-föreskrift om den ålder, före hvars uppnående barn icke borde antagas
-till lärlingar. Det heter nämligen däri: »Tager någon mästare an någon
-lärgosse _om 14 år mer eller mindre_ — — så skola hans föräldrar
-förtinga sådant med mästaren». I ett reglemente af år 1683 för ett
-glasbruk i Stockholm stadgades att därefter ingen pojke borde i läran
-antagas under _15 år_ gammal. Detta reglemente utstakar äfven noggrant
-arbetstiden.
-
-1720 års skråordning bestämde att en pojke, som skulle antagas och
-inskrifvas (i skrået), borde åtminstone vara _14 år_ gammal.
-Skråordningarna rörde emellertid endast handtvärket. För de
-fabriksmässigt drifna yrkena gällde de s. k. hallordningarna. I de två
-dylika ordningar som utfärdades 1739 och 1770 bestämdes intagningsåldern
-för »lärobarn» till _10 eller 12 år_, en som det synes något sväfvande
-bestämmelse, som väl icke häller spelat någon roll i praktiken.
-Hallordningarna ålade för öfrigt fabriksidkaren att vaka öfver barnens
-gudsfruktan och sedlighet samt låta dem åtnjuta behörig undervisning i
-läsning och kristendomskunskap, hvilka föreskrifter emellertid tyckas ha
-blifvit helt och hållet åsidosatta, åtminstone under senare delen af den
-tid hallordningarna gällde.
-
-I 1846 års fabriks- och handtvärksordning, hvarigenom den föregående
-näringslagstiftningen upphäfdes och näringsfriheten infördes, bestämdes
-minimiåldern för arbetare uttryckligen till _12 år_. Här betonades också
-yrkesidkarens moraliska förpliktelser mot arbetarna, särskilt de
-minderåriga.
-
-Det är en anmärkningsvärd, för riksdagen föga hedrande omständighet, att
-under den långa strid, som föregick antagandet af 1846 års lag, de
-minderårigas belägenhet icke tycks ha varit föremål för den ringaste
-omtanke och att t. o. m. de torftiga bestämmelser i ämnet, som skrå- och
-hallordningarna innehöllo, uteslötos ur riksdagens förslag till ny
-näringslag. Att 1846 års förordning kom att innehålla de nyssnämda
-bestämmelserna, måste därför tillskrifvas uteslutande regeringens
-initiativ. Detsamma gäller om det tillägg till 1846 års förordning, som
-1852 utfärdades af regeringen och hvarigenom nattarbete för arbetare
-under 18 års ålder förbjöds samt bötesstraff bestämdes för användande af
-minderåriga arbetare i strid mot 1846 eller 1852 års stadganden.
-
-Dessa stadganden, som sedermera sammanfördes i 1864 års nya
-näringsfrihetsförordning, blefvo emellertid trots straffbestämmelserna
-allmänt öfverträdda, som man förstår, på grund af bristande kontroll.
-
-Från tiden 1852-1881 kan framhållas följande. Vid 1856-58 års riksdag
-föreslogs af nuvarande biskop C. H. Rundgren, att barn ej skulle få
-antagas i arbete förrän de inhämtat folkskolans minimikurs, hvilket
-förslag emellertid icke vann riksdagens bifall. Vid samma riksdag väckte
-Nils Hansson i bondeståndet motion om införande af lagstadgad arbetsdag
-både för vuxna och minderåriga arbetare. Föranledd af denna motion aflät
-riksdagen 1857 en skrifvelse till Kongl. Maj:t[2] med anhållan om
-inskränkning af arbetstiden, dock endast för minderåriga i vissa
-hälsofarliga industrier, samt om effektiv kontroll öfver de begärda
-bestämmelsernas efterföljd. Riksdagens skrifvelse ledde emellertid icke
-till något resultat. Däremot hade en skrifvelse vid 1862-63 års riksdag
-till följd, att Kongl. Maj:t år 1870 utfärdade en förordning angående
-tillvärkning af fosfortändstickor, där utom vissa allmänna
-försiktighetsmått beträffande arbetslokal m. m. bestämdes en minimiålder
-af 15 år för visst farligare arbete. Vid 1870 och 1871 års riksdagar
-väcktes motioner angående skydd för minderåriga af herr Jöns Rundbäck
-och vid 1875 års riksdag af herrar F. F. Carlson i första och A. W.
-Staaff i andra kammaren. Riksdagen aflät nu, 1875, åter en skrifvelse
-till Kongl. Maj:t, denna gång med anhållan om en författning angående
-minderårigas arbete i fabriks- och handtvärksarbete samt om tillsyn från
-statens sida öfver författningens efterlefnad. Regeringen tillsatte med
-anledning däraf en kommitté, som år 1877 aflämnade sitt betänkande och
-förslag, i förbigående sagt väl värda att läsa. Fyra år därefter
-utfärdades så den begärda förordningen, nämligen »Förordning angående
-minderåriges användande i arbete vid fabrik, handtvärk eller annan
-hantering» af den 18 november 1881.
-
-Denna lag, som hvad själfva skyddsbestämmelserna angår, utan tvifvel
-ägde sina förtjänster, saknade dock bestämmelser om effektiv kontroll.
-Öfvervakandet af förordningens efterlefnad anförtroddes nämligen i strid
-mot erfarenhetens lärdomar, riksdagens uttryckliga anhållan om
-statsinspektion och kommitténs bestämda och med goda skäl motiverade
-förslag, åt de kommunala myndigheterna, hälsovårdsnämd i stad och
-kommunalnämd på landet. Hela förordningen blef också därigenom icke
-mycket värd.
-
-Icke desto mindre väckte den en storm af ovilja, hufvudsakligen från
-arbetsgifvarehåll. Äfven från arbetare kommo dock uttryck af missnöje.
-Regeringen — den Posseska ministären — visade sig nu sakna all fasthet
-med afseende på förordningen. Först och främst uppsköts den en gång
-bestämda tiden för lagens trädande i kraft 5 månader för hela industrin
-och så, på framställningar af arbetsgifvare, för vissa industrigrenar
-ytterligare 5 månader och därpå ännu ett år. Vidare förmåddes regeringen
-år 1883 dels att undantaga hela sågvärks- och brädgårdsrörelsen från
-lagens giltighetsområde, dels att medgifva väsentliga inskränkningar vid
-dess tillämpning inom gruf- samt järn- och metallindustrin.
-
-Hela behandlingen af 1881 års förordning ger en god bild af regeringens
-ställning till arbetareskyddsfrågan för 20 år sedan.
-
-Emellertid fortfor missnöjet med förordningen och tog sig bland annat
-uttryck vid 1886 och 1888 års riksdagar i ett par motioner, som gingo ut
-på ytterligare inskränkningar och undantag. Motionerna afslogos dock af
-riksdagen.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Vid 1884 års riksdag hade herr Adolf Hedin föreslagit, att riksdagen
-skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande af förslag till lagar
-angående skydd mot olycksfall i arbetet, arbetsgifvares ansvar för
-sådana olycksfall, olycksfalls- och ålderdomsförsäkring m. m. Riksdagen
-biföll i hufvudsak herr Hedins motion, och regeringen tillsatte med
-anledning däraf en kommitté, som år 1888 aflämnade sina grundliga och
-värdefulla utredningar samt åtskilliga lagförslag. Af dessa ledde endast
-ett till lag, nämligen till den _lag angående skydd mot yrkesfara_,
-hvarom Kongl. Maj:t och riksdag enades år 1889, och som ännu oförändrad
-(med ett mindre väsentligt tillägg) gäller.
-
-Mot antagandet af denna lag, hvarigenom yrkesinspektionen äfvenledes
-infördes, gjordes både inom och utom riksdagen många invändningar. Bland
-annat menade man, att en sådan lag vore alldeles onödig, enär de
-hygieniska förhållandena samt åtgärderna till förekommande af olycksfall
-i arbetet redan vore eller närmade sig till att bli fullt
-tillfredsställande inom den svenska industrin.
-
-De omfattande undersökningar 1884 års kommitté låtit värkställa talade
-dock ett annat språk. Undersökningarna hade nämligen gifvit vid handen
-icke blott att i vårt land olycksfall under arbetet förekommo särdeles
-talrikt, och att dödligheten bland arbetare i åtskilliga yrken var
-afsevärdt stor, utan äfven att det inom industrin var synnerligen illa
-beställt med de hygieniska anordningarna samt med skyddsåtgärder mot
-yttre skador vid arbetet, menlig invärkan af damm, giftiga ämnen m. m.
-
-Ur kommitténs undersökningar kan anföras, att medan — enligt statistiska
-uppgifter från åren 1879-1882 — _den återstående medellifslängden vid 30
-års ålder_ för Sverges hela manliga befolkning utgjorde 36,1 år, var
-motsvarande tal för guldsmeder och metallarbetare endast 27,6, för
-tobaksarbetare 25,4 och för bokbinderiarbetare 24, allt bland manliga
-yrkesutöfvare. Detta förhållande måste åtminstone till stor del
-tillskrifvas yrkets skadliga invärkan.
-
-Med afseende på antalet olycksfall visade enligt undersökning från åren
-1884 och 1885 särskilt grufdriften och maskinindustrin en hög siffra i
-förhållande till antalet arbetare inom dessa yrken.
-
-Beträffande de bristande anordningarna till skydd för arbetarnas lif och
-hälsa framgick t. ex. af kommitténs undersökningar, att vid 205
-undersökta fabriker och andra industriella anläggningar i Stockholm, där
-förhållandena snarare måste anses ha varit bättre än sämre än i öfriga
-orter inom riket, luftväxlingen var »nöjaktig» endast vid 12 % af de 205
-etablissementen, och att uti 46 % af arbetslokalerna till och med alla
-anstalter för luftväxling saknades. Vidare var i ett afsevärdt antal
-fall värmen i arbetslokalen »synnerligen hög och i hygieniskt afseende
-ogynnsam». Regelbundet återkommande besiktningar af ångpannor förekommo
-endast i undantagsfall. I 26 fabriker saknade farliga arbetsmaskiner,
-såsom cirkelsågar, smergelskifvor m. fl., allt skydd. I 25 fall befanns
-dammet »besvärande eller rent af förorsakande lidande». I 53 fall
-antecknades fullständig brist på skydd eller alltför ofullständigt skydd
-mot damm. I 23 etablissement befunnos arbetare illamående af arbetet med
-giftiga ämnen eller under arbetet utvecklade ohälsosamma gaser. I 64
-etablissement, där arbetet alstrade giftiga gaser, saknades åtgärder för
-afledande af ångorna eller befunnos åtgärderna alltför ofullständiga.
-
-Nödvändigheten af bättre skydd mot arbetets faror kunde således ej
-betviflas annat än af okunnigheten.
-
-Men äfven där ett sådant behof erkändes, gjordes invändningar mot den
-föreslagna lagen på grund af den därmed förbundna yrkesinspektionen. Man
-trodde, att denna skulle komma att störa det goda förhållandet mellan
-arbetsgifvare och arbetare, man fann inspektionen innebära ett obefogat
-ingrepp i arbetsgifvarens själfständighet, talade om »polisuppsikt öfver
-industriidkarna» o. s. v.
-
-Allmänt tyckes man inom riksdagen ha varit orolig för att en kraftig
-yrkesinspektion skulle medföra betungande kostnader för industrin, och
-man var synnerligen angelägen om att inspektionen skulle handhafvas med
-stor varsamhet gentemot arbetsgifvarna. Lagutskottet modifierade också i
-enlighet med denna stämning regeringens sannerligen icke för långt
-gående förslag och gaf i sitt utlåtande följande fingervisning, som gör
-ett rätt egendomligt intryck, då man besinnar, att det här var fråga om
-införande af en _arbetareskyddslag_:
-
-»Det synes nödvändigt,» skref utskottet, »att inspektörerna vid
-utöfvandet af sin befattning tillvägagå med takt och varsamhet, att icke
-så höga fordringar ställas på arbetslokaler och anordningar, att arbetet
-onödigtvis försvåras eller fördyras eller onödig kostnad vållas, att där
-synnerlig fara ej är förhanden, behöfliga förbättringar må efter hand
-vidtagas med vederbörlig hänsyn till yrkesidkarens förmåga att utföra
-dem, samt att inspektörerna städse ihågkomma, att arbete äfven under
-mindre gynnsamma förhållanden är att föredraga framför arbetsbrist.»
-
-Lagutskottets behandling af frågan väckte allmän belåtenhet i riksdagen,
-och dess ändringsförslag blef också riksdagens beslut.
-
-Med afseende på 1889 års lag kan för öfrigt nämnas, att lagen så
-tillvida icke innebar någon nyhet för vårt land, som det redan, förutom
-i 1870 års förordning angående tillvärkning af fosfortändstickor, här
-och hvar fanns bestämmelser, låt vara af föga praktisk betydelse, till
-skydd för arbetarnas hälsa, t. ex. i näringsfrihetsförordningen af år
-1864 och hälsovårdsstadgan af år 1874. Och i 1884 års grufvestadga
-funnos några föreskrifter i syfte att bereda arbetarna trygghet mot
-olycksfall.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-År 1890 deltog ju Sverge, som förut är nämt, i Berlinerkonferensen. Med
-anledning såväl däraf som af klagomålen mot 1881 års förordning
-tillsatte regeringen 1891 en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag
-till den nya eller förändrade arbetareskyddslagstiftning som kunde vara
-af förhållandena påkallad.[3] Kommitténs året därpå aflämnade förslag
-innehöll dels förslag till lag angående minderårigas och kvinnors
-användande i arbete, dels förslag till ändring af 1870 års förordning
-angående tillvärkning af fosfortändstickor.
-
-Kommittéarbetets närmaste resultat blef 1896 års förordning »angående
-försiktighetsmått till förekommande af käkbensbrand (fosfornekros) bland
-arbetare i tändsticksfabriker».
-
-Hvad frågan om ny skyddslagstiftning för minderåriga och kvinnliga
-arbetare angår, hördes intet utaf förrän vid 1899 års riksdag, då med
-anledning af en motion af professor Curt Wallis i andra kammaren om en
-ny förbättrad lag angående minderårigas arbete upplystes, att regeringen
-just var sysselsatt med utarbetande af en sådan lag. Vid 1900 års
-riksdag framlades också ett förslag till ny förordning angående
-minderårigas och kvinnors arbete.
-
-Detta förslag, öfver hvilket regeringen blott begärt riksdagens
-_yttrande_, blef emellertid med ett mindre väsentligt tillägg af
-riksdagen antaget såsom _lag_, d. v. s. sådan lag, som ej kan ändras
-eller upphäfvas utan Kongl. Maj:ts och riksdagens gemensamma beslut.
-
-Regeringen fogade sig i riksdagens beslut och utfärdade den 17 oktober
-1900 den nya lagen »angående minderårigas och kvinnors användande till
-arbete i industriellt yrke».
-
-Genom 1900 års lag upphäfdes dock icke 1881 års förordning angående
-minderåriga »i hvad denna förordning afser minderårigs användande i
-sådant handtvärk eller annan handtering, som icke idkas i så stor
-omfattning eller under sådana förhållanden i öfrigt, att handtvärket
-eller handteringen skäligen må anses för fabrik». Beträffande
-småindustrin gäller alltså 1881 års förordning fortfarande. »Till hvad
-kraft och värkan det hafva kan», skulle man kunna tillägga. Ty
-kontrollen öfver förordningens efterlefnad är ju anförtrodd åt
-_kommunala_ myndigheter, hvilkas oduglighet att öfvervaka efterlefnaden
-af en arbetareskyddslag erfarenheten till fullo bekräftat såväl
-utomlands som i vårt land, där 1881 års förordning under de 20 år, den
-varit gällande, i den ojämförligt största delen af vårt land icke
-blifvit efterlefd.
-
-Men en lag, som på en mängd ställen icke efterlefves, är icke endast
-betydelselös, utan _skadlig_ genom den känsla af osäkerhet och orättvis
-behandling dess ojämna tillämpning medför. Den bör därför antingen helt
-och hållet upphäfvas eller också ersättas af en annan som följdriktigt
-tillämpas i hvarje fall.
-
-Reglerandet af de minderårigas arbete inom handtvärket och den öfriga
-småindustrin måste sålunda ännu anses såsom en olöst fråga.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Från 1890-talet och de senaste åren märkas, förutom hvad redan blifvit
-anfört, följande lagstiftningsåtgärder och riksdagsförslag på
-arbetareskyddets område.
-
-Motioner om skärpning, utvidgning och senast om en allmän revision af
-lagen angående skydd mot yrkesfara ha väckts af herr David Bergström i
-andra kammaren vid 1894, 1896, 1897 och 1902 års riksdagar, men utan
-vidare resultat än att lagen år 1895 utsträcktes till att omfatta äfven
-statens och kommunens industriella rörelser, samt att år 1896 en
-förordning utfärdades i syfte att låta olycksfallen i arbete komma till
-yrkesinspektörernas kännedom.
-
-Vid 1891, 1893, 1894 och 1895 års riksdagar väckte herr Fridtjuv Berg i
-andra kammaren förslag om utredning i syfte att erhålla en lagstadgad
-arbetsdag äfven för vuxna arbetare i de grenar af vår industri, där
-sådant kunde befinnas lämpligt. Dessa motioner vunno emellertid icke
-riksdagens bifall.
-
-På senaste tiden har på arbetareskyddslagstiftningens område
-uppmärksamheten särskilt tagits i anspråk af sträfvanden att bereda
-_sjöfolk_ större säkerhet mot olyckshändelser, äfvensom bättre
-förhållanden med afseende på sundhet och arbetstid. Det måste ju också
-för hvar och en stå klart, att näppeligen inom något annat yrke
-arbetsgifvares (resp. fartygsbefälhafvares) försummelse eller
-oförsiktighet kan medföra så stora faror för arbetarna som här. Och
-beträffande arbetstid och sundhet, det senare t. ex. med afseende på
-föda samt luftutrymme och luftväxling i sofrummen, torde sjöfolkets
-villkor hos oss ingalunda allmänt vara tillfredsställande.
-
-Frågan om denna skyddslagstiftning, som ju för öfrigt icke endast är en
-_arbetare_skyddslagstiftning, väcktes i vårt land på 1870-talet under
-påvärkan af den Plimsollska rörelsen i England.[4] 1877 tillsattes också
-en kommitté för utarbetande af lagbestämmelser ägnade att förekomma
-eller inskränka olyckor till sjöss. Resultatet däraf blef emellertid
-icke stort, och de bestämmelser till skydd för sjöfolk som nu finnas i
-vår lagstiftning äro antingen för allmänt affattade eller ock af annan
-orsak af föga praktisk betydelse.
-
-Vid 1899 års riksdag väcktes sjöfolkets skyddsfråga åter till lif genom
-en motion af herr Adolf Johansson i Möllstorp i andra kammaren, och vid
-1901 och 1902 års riksdagar ha herrar J. A. Kinnman och E. Smith i andra
-kammaren framburit motioner i ämnet. Resultatet har emellertid hittills
-icke blifvit något alls, då visserligen andra kammaren visat sig vilja
-gå fordringarna på värksam skyddslagstiftning till mötes, men härvid ej
-erhållit första kammarens stöd.
-
------
-
-Fotnot 2:
-
-  Kongl. Maj:t har ända till senare år ensam utfärdat förordningar på
-  arbetareskyddslagstiftningens område. Först vid 1889 och 1900 års
-  riksdagar har riksdagen häfdat sin rätt att tillsammans med Kongl.
-  Maj:t stifta hithörande lagar, åtminstone viktigare sådana.
-
-Fotnot 3:
-
-  I denna kommitté var arbetsgifvareinträsset väl tillgodosett, då det
-  däremot icke fanns någon arbetarerepresentant. Det är för öfrigt
-  karaktäristiskt för kungliga svenska kommittéer i arbetarefrågor att
-  _arbetarna antingen icke alls eller också icke med de bästa
-  tillgängliga krafter där blifvit representerade_. Möjligen får ett
-  undantag göras med afseende på 1884 års kommitté. Men jämför
-  sammansättningen af de nämda 1875 och 1891 års kommittéer samt af 1891
-  års arbetareförsäkringskommitté och 1899 års kommittéer i egnahems-,
-  skiljedoms- och arbetsaftalsfrågorna!
-
-Fotnot 4:
-
-  I England hade parlamentsledamoten Plimsoll i början af 1870-talet
-  yrkat på värksam skyddslagstiftning för sjöfolk, hvilket också ledt
-  till åsyftat resultat.
-
-
-
-
-              3. Bestämmelser till skydd för minderåriga.
-
-
-Den nu gällande arbetareskyddslagstiftningen i vårt land kan indelas i
-följande grupper:
-
-1) Bestämmelser till skydd för _minderåriga_, 2) bestämmelser till skydd
-för _kvinnor_ och 3) lagstiftning till skydd för _arbetare i allmänhet_,
-oberoende af ålder och kön.
-
-Bestämmelserna till skydd för minderåriga återfinnas i 1900 års lag
-angående minderårigas och kvinnors arbete samt i 1881 års förordning
-angående minderåriges arbete. Härtill kommer i 1896 års förordning
-angående tillvärkning af fosfortändstickor ett förbud för minderåriga
-att deltaga i visst hälsofarligare arbete.
-
-Beträffande minderåriga arbetare, som stå under arbetsgifvarens
-_husbondvälde_, gälla särskilda bestämmelser, åläggande arbetsgifvaren
-vissa uppfostrareförpliktelser mot de minderåriga, hvilka stadganden
-emellertid här förbigås såsom ej hörande till den egentliga
-arbetareskyddslagstiftningen.
-
-Till denna höra ju ej häller följande stadganden, hvilka dock kunna i
-förbigående nämnas. 1864 års näringsfrihetsförordning föreskrifver bland
-annat, att minderårig icke får antagas till biträde i _handel_ förrän
-efter fyllda 12 år. Enligt en förordning af år 1896 kan i stad förbud
-utfärdas för gossar under 14 och flickor under 15 år att idka
-försäljning af tidningar, blommor m. m. på sön- och hälgdagar samt
-öfriga dagar nattetid. Sådant förbud har också utfärdats i våra större
-städer. Slutligen få enligt en förordning af år 1897 gossar under 14 och
-flickor under 15 år ej användas vid vissa offentliga förevisningar såsom
-lindansning, positivspelning, akrobatföreställningar o. d. Afsikten med
-de båda sistnämda förordningarna är, såsom lätt inses, att bevara barnen
-för det skadliga inflytande som gatuhandel af tidningar och cigarrer m.
-m. samt deltagande af offentliga förevisningar visat sig utöfva på
-barnens sedlighet, skolundervisning o. s. v.
-
-Med afseende på minderårigas arbete inom öfriga områden, t. ex. i
-jordbruk, värdshus- och källarrörelse m. fl. yrkesgrenar, finnas hos oss
-inga bestämmelser.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-_1900 års lag_ afser förutom vuxna kvinnor endast minderåriga _under 18
-år_. I detta hänseende öfverensstämmer vår lag med t. ex. Norges,
-Danmarks, Finlands, Englands, Frankrikes och Schweiz' lagstiftning. I
-Tyskland och Österrike däremot omfattar skyddet ej manliga minderåriga
-öfver 16 år.
-
-Beträffande _området för lagens tillämpning_ hänvisas till dess 1 §. (Se
-Bil. I.) Vid en blick på denna faller det genast i ögonen att
-svårigheter eller godtycke böra kunna uppstå vid afgörandet huruvida en
-rörelse, t. ex. en mekanisk värkstad, »drifves i så stor omfattning
-eller under sådana förhållanden i öfrigt, att den skäligen må anses som
-fabriksrörelse». Lagens uttryckssätt är ju något sväfvande. Emellertid
-är det ingalunda lätt att uttrycka skillnaden mellan å ena sidan den
-större eller medelstora industri, som man vill ställa under lagens
-föreskrifter, och å andra sidan handtvärket eller småindustrin, som man
-vill därifrån utesluta. Att, såsom t. ex. den belgiska lagen gör, låta
-skillnaden bero på det antal arbetare, som sysselsättas i rörelsen,
-torde näppeligen innebära en tillfredsställande lösning af frågan.
-
-Den bästa lösningen består väl helt enkelt däri att utsträcka
-skyddslagen öfver till småindustrin. Hvarför skola också handtvärkets
-eller småindustrins minderåriga arbetare undandragas det skydd som
-kommer t. ex. fabriksbarnen till del? Man invänder kanske häremot att de
-i 1900 års lag nämda yrkena i allmänhet innebära större faror för de
-minderårigas hälsa och kroppsliga utveckling än handtvärket. Men man bör
-ej förbise att, äfven om så skulle vara förhållandet, hvilket f. ö.
-ingalunda är gifvet, så är skyddslagstiftningens syfte icke endast att
-skydda arbetareungdomen för _fysiska_ olägenheter af arbetet, utan äfven
-att tillgodose de minderårigas _moraliska_ och _intellektuella_
-uppfostran, hvilken tillkommer hemmet och skolan, men hvarken fabriken
-eller värkstaden.
-
-England och Frankrike ha också inneslutit hela handtvärket inom den
-värksamma och effektivt kontrollerade arbetareskyddslagstiftningens
-område. Den franska lagen af år 1892 undantager sålunda endast sådana
-värkstäder, där arbetet blott bedrifves af familjemedlemmar under
-faders, moders eller förmyndares uppsikt.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-_Villkoren för minderårigs anställning_ i de enligt 1900 års lag
-skyddade yrkena äro följande:
-
-1. Den minderårige skall ha fyllt _12 år_.
-
-2. Den minderårige skall antingen efter att ha genomgått fullständig
-lärokurs ha erhållit _afgångsbetyg från_ _folkskolan_ eller efter
-inhämtande af ett _ringare kunskapsmått_ erhållit tillstånd att lämna
-folkskolan (eller ock styrka, att skolpliktigheten äljes upphört, t. ex.
-på grund af annorstädes inhämtad undervisning).
-
-3. Medelst _läkarebetyg_ skall styrkas att den minderårige icke till
-följd af sjuklighet eller kroppslig svaghet kan anses komma att lida men
-af det ifrågavarande arbetet.
-
-Från dessa regler, gifvas följande _undantag_:
-
-1. Minderårig, som uppfyller villkoren 2 och 3 får redan _vid 11 års
-ålder_ användas vid lättare arbeten under bar himmel vid grufvor samt
-sågvärk och därmed förenade brädgårdar.
-
-2. Minderårig som fyllt 12 år (eller i undantagsfallet 1. 11 år) och som
-uppfyller villkoret 3., får, fastän han ej slutat folkskolan, användas i
-arbete _under ferietid_.
-
-Såväl nu nämda hufvudregler som undantag gälla lika för gossar och
-flickor.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Beträffande nu först en minimiålder af 12 och ännu mer af 11 år ha
-invändningar framställts däremot både ur hälsovårdens och uppfostrans
-synpunkt. En internationell kongress för hygien, som 1887 hölls i
-Wien,[5] uttalade sålunda i en resolution att åldersklasser under 14 år
-borde vara helt och hållet uteslutna från fabriksarbete. Vid 1900 års
-riksdag yttrade förre chefen för Medicinalstyrelsen generaldirektör
-Almén bl. a.: »Åldersgränsen 12 år är nära nog onaturlig. Individen har
-då ej nått den utveckling att han kan uthärda ansträngning utan att taga
-skada däraf. — — Min bestämda mening är, att minderårige ej skola få
-användas till industriellt arbete förrän de fyllt 13 år.»
-
-I Tyskland stadgas absolut förbud för minderårigs användande i fabriker,
-bärgvärk och grufvor m. m. före uppnådda 13 år. I Schweiz och Österrike
-är minimiåldern åtminstone för fabriksarbete 14 år. I öfriga länder är
-den i allmänhet såsom hos oss 12 år, i några sydliga länder, där som
-bekant den fysiska utvecklingen inträder tidigare, dock ännu lägre.
-Minimiåldern är f. ö. i hvarje land bestämd af hänsyn såväl till de
-minderåriges kroppskrafter som af där gällande skollagstiftning. Så är
-äfven fallet hos oss, där just emot en ifrågasatt höjning till 13 år
-anförts att detta ej med nu gällande bestämmelser rörande
-folkskoleundervisningen vore lämpligt. I regeringens förslag vid 1900
-års riksdag läses sålunda följande yttrande af civilministern: »Sådan
-denna (folkskoleundervisningen) för närvarande är anordnad, har i regeln
-barnet i åldern mellan 12 och 13 år inhämtat det kunskapsmått, som
-berättigar detsamma att afgå från folkskolan. Därmed har också
-skolpliktigheten upphört, ett förhållande, med hänsyn till hvilket
-minimiåldern för inträde i industrins tjänst måste vara afpassad, så
-vida man vill undvika att legalisera en kortare eller längre, men för
-minderårige utan tvifvel i hög grad skadlig period af sysslolöshet.»
-
-Häremot kan emellertid invändas att enligt gällande folkskolestadga (af
-år 1897) undervisningen skulle af skolmyndigheterna inom kommunerna
-_kunna_ ordnas så, att barnen i regel finge gå i skolan till eller in på
-det 14:de lefnadsåret, och säkerligen skulle en uppfordran till
-undervisningens ordnande på detta sätt ligga just däri, att minimiåldern
-för anställning i arbete bestämdes till 13 år.
-
-Såsom minimiåldern för inträde i industrins tjänst nu blifvit
-bestämd — till i regel 12 år — föreligger i stället fara att
-folkskoleundervisningen på grund af påtryckning från deras sida som
-ha inträsse af att använda barnen i arbete, skall anordnas med
-hänsyn till en tidigare afslutning af skolgången. Men detta innebär
-dels att skoltiden flyttas tillbaka till för undervisningen mindre
-fruktbara år, dels att skolkursen, som enligt folkskolans
-normal-plan borde ta 6 år i anspråk, krymper ihop och undanstökas på
-kortare tid.
-
-Att åter en sådan fara värkligen är för handen, åtminstone på de orter,
-där undervisningens vänner icke äga nog talan, framhölls vid lagens
-tillkomst bl. a. af herrar Fridtjuv Berg och E. Hammarlund i en motion i
-andra kammaren. Det heter där: »För hvar och en, som haft anledning att
-närmare följa vårt folkskoleväsendes utveckling under de båda senaste
-årtiondena, är det en välbekant sak att inom flertalet kommuner, där
-industriinträssena äro förhärskande, en stark sträfvan gjort sig
-gällande bland industrins målsmän att söka få folkskoleväsendet så
-ordnat att det bäst passar för deras behof af minderårig arbetskraft.»
-
-Herrar Berg och Hammarlund föreslogo också med instämmande af flera
-andra riksdagsmän och i enlighet med de önskningar, som från flera håll
-framställts af folkskolans målsmän utom riksdagen, att minimiåldern
-skulle bestämmas till 13 år. Detta blef ju emellertid — beklagligtvis —
-icke riksdagens beslut.
-
-Men om man ur uppfostringssynpunkt måste beklaga att minimiåldern
-fastställdes till i regel 12 år, så gäller detta i ännu högre grad om
-undantaget _11 år såsom minimiålder i visst arbete_[6] samt om
-medgifvandet att barn, som efter inhämtandet af ringare kunskapsmått än
-den fullständiga lärokursen erhålla behörigt tillstånd att lämna skolan,
-få börja det industriella arbetet.
-
-Med afseende på detta »behöriga tillstånd» förhåller det sig på följande
-sätt. Enligt folkskolestadgan kan den lärjunge, som af fattigdom hindras
-att begagna undervisningen, erhålla tillstånd att lämna skolan, blott
-han inhämtat en viss mindre lärokurs (den s. k. minimikursen). Någon
-pröfning af barnets fattigdom kommer vanligen ej i fråga, det är nog,
-att barnets målsman förklarar sig vilja ha in barnet på en fabrik. Och
-minimikursen är så obestämd angifven att den ofta af vederbörande
-ansetts, äfven med blott 4 månaders undervisningstid på året, kunna vara
-undangjord inte bara före 12 utan t. o. m. före fyllda 11 år, i
-synnerhet om barnet börjat sin skolgång redan vid 6 års ålder, hvilket
-af fackmän anses alldeles förkastligt.
-
-Men genom allt detta är vägen öppnad för industrin att rycka till sig
-barnen innan de ens fått den nödtorftiga undervisning som den
-fullständiga lärokursen innebär!
-
-                  *       *       *       *       *
-
-En särskild frestelse för industriidkarna, understödda af barnens
-målsmän, att ordna undervisningen i eget inträsse ligger dessutom uti
-medgifvandet att få använda barnen i arbete _under ferierna_. Man kan
-befara att på grund af detta medgifvande ferierna inom industriorterna
-skola svälla ut på undervisningstidens bekostnad och att där skall komma
-att bli såsom det redan nu mångenstädes är, nämligen att undervisningen
-endast pågår ett mindretal, t. ex. 4 månader om året.
-
-Medgifvandet måste därför anses synnerligen olämpligt. Åtminstone
-borde en inskränkning göras i rätten att använda barn i arbete under
-ferierna, t. ex. en inskränkning till vissa månader af året. Och
-_tillfredsställande_ kunna förhållandena ej anses vara förrän barnen
-helt och hållet förskonas från industriellt arbete medan de ännu
-befinna sig i skolåldern. Att skolundervisningen då också bör pågå
-under så lång tid af året att den återstående tiden innebär en
-välbehöflig och nyttig hvilotid och ej en skadlig sysslolöshetstid,
-säger sig själf.
-
-Nu får man visserligen gentemot de här framhållna
-undervisningssynpunkterna ej så sällan höra att det vore nyttigt och
-nödigt för ungdomens uppfostran till framtida arbetsduglighet o. d., att
-barnen så tidigt som möjligt finge användas i lönarbete. Emot detta
-resonemang skulle jag emellertid vilja anföra ett yttrande af
-centralstyrelsen för Sverges allmänna folkskolelärareförening (i en
-framställning till regeringen med anledning af förslaget till 1900 års
-lag).
-
-»Det är förvisso alldeles riktigt,» säger styrelsen, »att barnen skola
-öfvas i arbete, och detta redan från sina spädaste år. Men de skola
-arbeta under uppfostrares ledning, och deras arbete skall äga ett
-uppfostrande syfte samt ordnas så, att det motsvarar deras utveckling
-och är ägnat att steg för steg för steg utveckla deras växande krafter.
-Där barnarbetet ej är af denna art, där uppfyller detta icke sitt
-ändamål, och följden blir, att de ungas håg förslöas och deras krafter i
-förtid brytas. Rådfrågar man den dagliga erfarenheten, så finner man
-ock, att ett indragande i fabriksarbetet, innan kroppens och själens
-krafter någorlunda vunnit stadga och utveckling, alldeles icke främjar
-arbetslusten och arbetsfarten, utan tvärtom framkalla den vana vid att
-sköta förefallande sysslor på ett lamt, håglöst och tanklöst sätt,
-hvaröfver med rätta så ofta klagas. De afgjort dugligaste arbetarna äro
-i allmänhet att söka bland dem, som under de egentliga barndomsåren fått
-tillhöra hemmet och skolan samt där genom lämpligt arbete fått sina
-kroppskrafter stärkta och sin omdömesförmåga väckt och närd. Redan nu
-finnas äfven hos oss flera arbetsgifvare, som inse detta, och inom kort
-skall utan tvifvel den öfvertygelsen vara allmän, att vårt lands
-industriella framtid ingalunda beror på arbetarnas tidiga inträde i
-fabrikerna, utan i främsta rummet på deras friska kroppsliga och andliga
-energi samt på deras odlade intelligens.
-
-Om hvad nu blifvit anfört är riktigt med hänsyn till det industriella
-barnarbetet i allmänhet, så gäller det naturligtvis i allra högsta grad
-om den _kvinnliga_ ungdomens deltagande i detsamma. Där flickorna redan
-från barnaåren indragas i fabrikslifvet, där blir i de flästa fall deras
-sedlighet undergräfd och deras utbildning i husliga sysslor
-omöjliggjord. Den minderåriga fabriksarbeterskan förlorar lätt den eljäs
-hos kvinnan så naturliga känslan för hemmet, och de mångahanda praktiska
-färdigheter, som särskilt för en arbetarehustru äro så oumbärliga, blir
-hon aldrig i tillfälle att förvärfva.»
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Med afseende på det tredje villkoret för anställning i industriellt
-arbete enligt 1900 års lag, nämligen _läkarebetyget_, vore ju intet
-annat än godt att säga därom, därest man ägde garanti för läkarens
-opartiskhet. I England, där läkareundersökningarna af minderåriga
-arbetare spela en viktig roll och lära ha visat sig välgörande, är det
-förbjudet för läkare, som direkt eller indirekt är inträsserad i en
-industriell rörelse, att utfärda läkarebetyg för där anställd
-minderårig. Någon sådan bestämmelse finns inte i vår lag.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Om _arbetstid_, _arbetsdag_ och _raster under arbetet_ stadgar 1900 års
-lag följande. Nattarbete är i regel förbjudet för alla minderåriga,
-eller närmare uttryckt: minderårig får ej sysselsättas i arbete i
-industriellt yrke nattetid mellan kl. 7 på aftonen och 6 på morgonen.
-Arbetsdagen för 12-åringar är högst 6 timmar, och för minderårig, som
-fyllt 13 år, högst 10 timmar. Arbetsdagen skall afbrytas genom
-»lämpliga» raster; huru långa eller anordnade, säger lagen däremot icke.
-Vidare bestäms att minderårig ej skall tillåtas att under rasterna
-uppehålla sig i arbetslokal, där till följd af arbetets beskaffenhet
-luften är förorenad af ämnen, som äro skadliga för hälsan,[7] samt att
-det i sådant fall åligger arbetsgifvaren att anvisa lämpligt annat rum,
-där de minderåriga kunna vistas under rasterna och intaga sina måltider.
-
-Från dessa regler göres ett afsevärdt _undantag_ för grufvor,
-industriella anläggningar, där arbetet drifves med s. k. ständig eld,
-samt för sågvärk och därmed förenade brädgårdar. Nattarbete medgifves
-nämligen här för gossar fyllda 14 år, hvarjämte deras arbetstid får
-utsträckas till _i medeltal högst 12 timmar af dygnet_. (Se de närmare
-villkoren härför i 8 § 1 mom.)
-
-Hvad nu det allmänna förbudet mot minderårigs användande i nattarbete
-beträffar, öfverensstämmer vår lag häri med lagstiftningen i de flästa
-andra länder. Äfven där är vanligt, att undantag göras för industrier,
-som gå med ständig eld, dock icke ett så vidsträckt undantag som hos
-oss. I och för sig måste äfven detta undantag väcka betänkligheter. Det
-är nämligen enligt läkarevetenskapens liksom den allmänna erfarenhetens
-vittnesbörd obestridligt, att människan under uppväxtåldern är i
-synnerligen stort behof af ordentlig sömn. Men däraf följer att
-nattarbete vid dessa år, åtminstone de ömtåligare åren, borde vara
-alldeles förbjudet, ty att sofva på dagen innebär icke den ostörda sömn,
-som behöfves.
-
-Hvad 6 timmars arbetsdag för 12-åringar angår, får det måhända ej anses
-för mycket. Att däremot, såsom lagen gör, höja maximalarbetsdagen till
-10 timmar redan för 13-åringar, måste anses som ett felgrepp. Ur
-hälsovårdssynpunkt har man nämligen bestämt motsatt sig en så lång
-arbetsdag för barn vid denna ålder. Sålunda yttrade chefen för
-Medicinalstyrelsen generaldirektör Linroth samt medicinalrådet Wavrinsky
-i ett utlåtande öfver det inom civildepartementet utarbetade förslaget
-till 1900 års lag:
-
-»För 12-14 åriga barns normala utveckling i såväl andligt som
-kroppsligt afseende erfordras i långt högre grad än för den fullvuxne,
-att dem lämnas nödig hvila och vederkvickelse mellan arbetstimmarna,
-så att kroppsorganen dels hinna att beredas ersättning för förbrukade
-ämnen, dels befrias från genom arbetet i väfnaderna uppkomna
-sönderdelningsprodukter. Hvarje arbete, som bedrifves alltför länge
-och ansträngande, värkar skadligt på barnets organism, orsakar
-utmattning och förlust af kroppskraft. Fortfar öfveransträngningen,
-inträder snart allmän sjuklighet. Den dagliga erfarenheten jämte
-dödlighets- och sjukdomsstatistiken från industriorter, där barnarbete
-i högre grad anlitas, lära också, att fabriksarbete, framför allt i
-slutna lokaler, är outhärdligt för barnorganismen och i förtid
-uttömmer barnens krafter, därest det ej regleras genom klokt och efter
-barnens fysiska utveckling afpassade arbetstider.
-
-Barn i ofvannämda ålder hvarken böra eller kunna därför i regel utföra
-så ihållande arbete som fullvuxna. Så länge deras organism icke vunnit
-erforderlig kraft och skolan icke afslutats, måste arbetstiden för dem
-vara begränsad och de vara befriade från för dem skadligt arbete.
-
-Af ofvan anförda skäl anses allmänt en arbetstid af sex timmar för barn
-under 14 år icke böra öfverskridas.[8]
-
-                  *       *       *       *       *
-
-En så lång arbetstid (10 timmar), äfven om hufvudsakligen lättare
-handtlangningsarbete därunder utföres, måste dock blifva mer än
-tillåtligt ansträngande för ett 13 års barn, synnerligast om de påbjudna
-rasterna icke skola inberäknas i de angifna arbetstiderna, vid hvilket
-förhållande arbetsdagen för dessa 13-åringar skulle kunna uttänjas till
-icke mindre än tolf timmar.[9]
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Hälst skulle vi för vår del vilja förorda sex timmar för barn intill 14
-år och tio timmar för minderårig mellan 14 och 18 år, emedan dessa
-arbetstider ovillkorligen äro de, som ur sanitär synpunkt bäst lämpa sig
-för de minderåriga arbetarna.»
-
-Om _rasterna_ under arbetet har ju vår lag ej sagt mer än att sådana
-skola finnas. Det måste dock, hvilken åsikt man än må ha angående
-arbetsdagens längd, vara klart att rasternas lämpliga anordning och
-tillräckliga längd är af största vikt för att skydda de minderåriga emot
-öfveransträngning. Det hade därför varit önskvärdt att lagen gifvit
-närmare bestämmelser om rasterna. I den utländska lagstiftningen har man
-också varit angelägen därom. I de norska, danska och engelska lagarna
-stadgas t. ex. att senast 4½ (i vissa fall 5) timmar sedan arbetet
-börjat, skall rast inträda. I den engelska väfnadsindustrin skall
-rasternas längd under dagen vara sammanlagt 2 timmar.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-1900 års lag har, i likhet med den utländska lagstiftningen i allmänhet,
-stadgat _absolut förbud mot minderårigs användande i visst arbete_.
-Enligt vår lag äro sålunda gossar under 14 år och alla kvinnliga
-minderåriga uteslutna från arbete _under jord_ i grufvor eller
-stenbrott. Vidare får minderårig ej användas till visst farligare
-maskinarbete (6 §). Slutligen kan Konungens Befallningshafvande förbjuda
-eller föreskrifva vissa villkor för minderårigs användande i arbetet (10
-§).
-
-Bland lagens öfriga bestämmelser märkes stadgandet om _den årligen
-återkommande läkarebesiktningen_ af alla vid industriellt yrke anställda
-minderåriga (11 §). Dessa besiktningar böra, rätt skötta, kunna bidraga
-till en värdefull utredning om t. ex. fabriksarbetets invärkan på de
-minderårigas fysik. Men då erfordras också att besiktningsläkarna gå
-planmässigt och insiktsfullt till väga, hvilket vid den besiktning (för
-år 1901) som hittills hållits ingalunda öfverallt varit förhållandet. En
-bestämd och för alla läkarna likformig instruktion angående
-besiktningens förrättande är synbarligen af behofvet påkallad.
-
-Slutligen kan också nämnas att enligt 1900 års lag arbetsgifvaren är
-skyldig att bereda minderårig arbetare, som ej fyllt 15 år, den ledighet
-som kan erfordras för deltagande i fortsatt skolundervisning (3 §).
-
-                  *       *       *       *       *
-
-_Kontrollen öfver lagens efterlefnad_ är anförtrodd åt
-yrkesinspektörerna, en hvar inom sitt distrikt, samt i fråga om
-grufdrift åt bärgmästarna. Angående det biträde som andra myndigheter
-äro skyldiga att lämna yrkesinspektör eller bärgmästare se 9 och 13 §§.
-För att underlätta kontrollen är äfven stadgat att på arbetsställe, där
-minderåriga sysselsättas, skola finnas anslagna dels gällande lag
-angående minderårigas arbete, dels uppgift å de tider, då för minderårig
-arbetet börjas och slutas samt rasterna infalla.
-
-För att utöfva tillsynen öfver lagens efterlefnad på ett arbetsställe
-äger yrkesinspektör eller bärgmästare samt den läkare, som af Kon. Bef.
-är förordnad att förrätta den årliga besiktningen, tillträde till
-arbetsstället. Likaledes få de företaga nödiga undersökningar på platsen
-samt äga tillgång till den registerbok öfver de minderåriga, som
-arbetsgifvaren är skyldig att inneha, och de skol- och läkarebetyg, med
-hvilka han skall styrka sin rätt att använda de minderåriga i arbetet.
-
-Tillträde till arbetsstället har den inspekterande endast under den tid
-_arbetet pågår_ och först _efter tillsägelse_ hos yrkesidkaren eller
-arbetsföreståndaren om afsikten att där företaga inspektion. Dessa
-bestämmelser, som äro hämtade från 1889 års lag angående skydd mot
-yrkesfara, där man icke torde kunna göra någon invändning mot desamma,
-måste då det gäller att kontrollera, huruvida lagen om minderåriga på
-ett arbetsställe efterlefves eller ej, anses olämpliga.[10]
-Bestämmelserna sakna också motsvarighet t. ex. i Englands
-arbetareskyddslagstiftning, enligt hvilken inspektörerna äga _när som
-hälst fritt och obehindrat tillträde_ till de anstalter, öfver hvilka de
-ha tillsyn. Detta är ock en genomgående princip i Tysklands, Schweiz',
-Österrikes, Frankrikes och Danmarks skyddslagstiftning.
-
-Hos oss torde stadgandet om den inspekterandes anmälan ha tillkommit af
-en missriktad hänsyn för arbetsgifvaren. Det skulle nämligen vara
-nedsättande för honom, om inspektören utan hans eller hans
-arbetsföreståndares vetskap finge komma in till arbetsstället. Men detta
-är en felaktig syn på saken, ty inspektionen är ju till för de
-_lagstridiga_ arbetsgifvarnas skull, men måste för att vara värksam mot
-dessa vara anordnad på det mäst effektiva sätt. För öfrigt är kontrollen
-äfven riktad emot arbetarna, som dels i egenskap af föräldrar till
-barnen, dels emedan de behöfva de minderåriga till biträde i arbetet,
-frestas att befrämja öfverträdelser af skyddslagen.
-
-En annan inskränkning i den fria kontrollen öfver lagens efterlefnad är
-den äfvenledes från 1889 års lag hämtade bestämmelsen att viss del af
-fabrik, värkstad eller annan arbetslokal må för bevarande af
-yrkeshemlighet undantagas från inspektion.[11] Vid meningsskiljaktighet
-härvid mellan yrkesidkaren och yrkesinspektören hänskjutes saken till
-Konungens Befallningshafvande.
-
-Hvad slutligen straffen för öfverträdelser af lagen angår, kan påpekas
-att det icke blott är yrkesidkaren, utan äfven den minderåriges fader
-eller målsman som straffas, nämligen i fall öfverträdelsen skett med
-faderns eller målsmans vetskap och vilja. Straffet för yrkesidkaren är
-för öfrigt högst 500 kronors böter.
-
-Öfverträdelser af lagen åtalas af allmänna åklagaren.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Med afseende på bestämmelserna om _minderårigs användande i handtvärk_
-och annan småindustri må här, förutom hvad redan blifvit sagt om 1881
-års förordning, endast nämnas följande. _Villkoren för inträde i
-arbetet_ äro att den minderårige fyllt _12 år_, att han inhämtat
-_folkskolans minimikurs_, samt att han ej till följd af sjuklighet eller
-kropplig svaghet kan anses komma att lida men af det ifrågavarande
-arbetet (styrkt genom _läkarebetyg_). Nattarbete mellan kl. 8 på kvällen
-och 6 på morgonen är förbjudet, och arbetsdagen skall afbrytas af
-lämpliga raster.[12]
-
------
-
-Fotnot 5:
-
-  Den 6:te internationella kongressen för Hygien och Demografi.
-
-Fotnot 6:
-
-  Berlinerkonferensen ansåg att för nordligare länder 12 år borde vara
-  minimiålder _utan undantag_.
-
-Fotnot 7:
-
-  Att minderåriga få arbeta i en för hälsan skadlig luft, förutsättes
-  sålunda uttryckligen.
-
-Fotnot 8:
-
-  Af denna mening var äfven Berlinerkonferensen.
-
-Fotnot 9:
-
-  I de tio timmar, under hvilka 13-åringarna enligt 1900 års lag få
-  användas i arbete, inberäknas naturligtvis icke rasterna.
-
-Fotnot 10:
-
-  Huru skall t. ex. den inspekterande kunna kontrollera att de
-  minderåriga under rasterna ej uppehålla sig i arbetslokal, där luften
-  är förorenad af hälsoskadliga ämnen, om han ej äger tillträde till
-  arbetsstället annat än då arbetet pågår?
-
-Fotnot 11:
-
-  Denna bestämmelse har på området för 1889 års lag endast i
-  undantagsfall åberopats af yrkesidkare och alltså hittills ej
-  inneburit något hinder af nämvärd betydelse för inspektionen.
-
-Fotnot 12:
-
-  1881 års förordning, hvilken ingår såsom n:o 64 i _Svensk
-  författningssamling_ för år 1881, kan genom bokhandeln erhållas till
-  ett pris af 10 öre.
-
-
-
-
-                   4. Bestämmelser om kvinnoarbetet.
-
-
-Statens ingripande genom 1900 års lag i de vuxna kvinnornas rätt att
-fritt råda öfver sin arbetskraft innebar en nyhet för vårt land. Några
-lagbestämmelser utöfver de i 1900 års lag gifna finnas icke häller med
-afseende på de vuxna kvinnornas arbete.
-
-I allmänhet har lagstiftningens grund, då det gällt kvinnoarbetet, varit
-hänsyn dels till hem och familjelif samt kvinnans sedlighet, dels till
-kvinnans och det kommande släktets hälsa och kroppskrafter. Dessa skäl,
-och särskilt det sistnämda, ha ock varit så talande att krafvet på
-frihet för kvinnan att lika obehindrat som mannen förfoga öfver sin
-arbetskraft i de flästa länder måst vika. Lagstiftningen utomlands
-bestämmer nu icke blott såsom hos oss förbud mot visst slags arbete och
-för barnaföderskor att en viss tid efter nedkomsten användas i arbete,
-utan äfven förbud emot nattarbete, t. ex. i England och Schweiz; vidare
-gifvas bestämmelser om maximalarbetsdag samt om raster, hvarvid
-middagsrasten i t. ex. Schweiz skall vara längre för dem som ha att
-sköta hushåll o. s. v.
-
-Vår lag ger med afseende på kvinnoarbetet endast följande två
-föreskrifter (i 7 §):
-
-1. Kvinna, som födt barn, får icke sysselsättas _under de fyra första
-veckorna efter barnsbörden_, därest icke med läkarebetyg styrkes att hon
-tidigare kan börja arbetet utan men.
-
-2. Till arbete _under jord_ i grufva eller stenbrott får kvinna icke
-användas.
-
-Med afseende på de industrier, inom hvilka dessa bestämmelser gälla,
-kontrollen öfver deras efterlefnad och straff för öfverträdelse af
-desamma hänvisas till hvad förut är sagt angående de minderårigas
-arbete.
-
-Mot den tid af 4 veckor efter barnsbörden, under hvilken kvinna ej får
-användas i arbete, kunna framställas befogade anmärkningar. Denna tid är
-nämligen enligt fackmännens utsago under alla förhållanden för kort för
-att moderns organism skall hinna återgå till sitt normala tillstånd. I
-regel erfordras härför en tid af 6-8 veckor. Skulle emellertid modern
-något dessförinnan utan olägenhet kunna deltaga i visst lättare arbete,
-så borde åtminstone industriellt arbete under de 4 första veckorna vara
-_absolut_ förbjudet utan möjlighet att med läkarbetyg kunna komma in i
-arbetet tidigare. Nu liksom inbjuder lagen till utfärdande af intyg, för
-hvilka skickliga och samvetsgranna läkare icke torde kunna stå.
-
-I den tyska lagen af år 1891 är också förbudet för arbete under de fyra
-första veckorna oeftergifligt, och för arbete under de två följande
-veckorna fordras läkarbetyg. I Schweiz är förbudstiden 6 veckor.
-
-Att förbudstiden icke bestämmes för kort, är dessutom icke blott
-nödvändigt för modern, utan äfven af största vikt för barnet, som
-särskilt under de 6 första veckorna alltför väl behöfver moderns
-ständiga omvårdnad. I den nya danska lagen, som med afseende på
-barnaföderskor för öfrigt öfverensstämmer med vår lag, betonas
-uttryckligen barnets inträsse. Det heter nämligen där att det
-ifrågavarande läkarebetyget skall styrka att arbetet kan ske utan skada
-vare sig för barnet eller modern. I vår lag sägs däremot endast att
-arbetet skall kunna ske »utan men». (Jämför 7 §.)
-
-Ett önskemål med afseende på lagstiftningen angående barnaföderskor är
-för öfrigt att befria dem från arbete äfven en tid _före_ barnsbörden,
-då ansträngande arbete äfvenledes kan vara till skada för mor och barn.
-Detta önskemål, som naturligen är svårare att i lagstiftningen praktiskt
-förvärkliga, har dock blifvit beaktat åtminstone i den schweiziska
-kantonen Glarus' lagstiftning och i den spanska lagen af år 1900. I
-Glarus stadgas angående barnaföderskor förbud mot industriellt arbete
-under 8 veckor, däraf minst 6 veckor efter nedkomsten. I Spanien stadgas
-— förutom förbud mot arbete under de 3 veckorna närmast efter
-barnsbörden — att om en arbeterska begär ledighet på grund af väntad
-förlossning, skall hennes plats behållas för hennes räkning från och med
-det hon begärde ledigheten till och med 3 veckor efter nedkomsten.
-
-
-
-
-          5. Bestämmelser till skydd för arbetare i allmänhet.
-
-
-Det är redan nämdt att 1864 års näringsfrihetsförordning, 1874 års
-hälsovårdsstadga och 1884 års grufvestadga innehålla enstaka
-bestämmelser till skydd för arbetare. Härtill komma föreskrifter i 1874
-års byggnadsstadga (skyddbestämmelsen däri dock af år 1890), i 1897 års
-förordning angående explosiva varor m. fl. förordningar.
-
-Värkliga arbetareskyddslagar äro 1889 års lag angående skydd mot
-yrkesfara samt 1896 års förordning angående tillvärkning af
-fosfortändstickor.[13]
-
-Slutligen bör ock nämnas, att vår strafflag förbjuder handtvärk eller
-annat arbete, som kan tåla uppskof och ej sker till egen eller annans
-nödtorft, _på sön- eller högtidsdag_ mellan kl. 6 på morgonen och 9 på
-kvällen. För jämförelses skull kan härvid framhållas, att utomlands
-söndagsarbetet ingalunda öfverallt är afskaffat. Frågan om
-söndagshvila för arbetare har ock spelat en viktig roll i
-arbetareskyddslagstiftningens historia och var ju bl. a. föremål för
-Berlinerkonferensens behandling.
-
-Med afseende på 1889 års lag hänvisas till den bifogade lagtexten (Bil.
-II), och skall här endast framhållas några synpunkter.
-
-Lagens tillämplighetsområde är i det hela detsamma som 1900 års lag
-angående minderåriga och kvinnor. Grufdriften faller dock utom 1889 års
-lag. — Uteslutna från denna — såväl som från 1900 års lag — äro vidare
-hela jordbruket och det egentliga handtvärket, ehuruväl yrkesfaran inom
-dessa näringar ingalunda är obetydlig. Man behöfver blott erinra om de
-talrika olycksfallen vid t. ex. tröskvärk och s. k. hemsågar på landet
-samt om de ogynnsamma hygieniska förhållanden, som mångenstädes råda
-inom handtvärket.
-
-Lagen afser att åstadkomma dels anordningar för att förhindra
-_olycksfall_, dels åtgärder till förekommande af _ohälsa_ i arbetet (se
-2 §).
-
-Öfvervakandet af lagens efterlefnad är anförtrodd åt yrkesinspektörerna
-med biträde af hälsovårds- och kommunalnämderna, provinsial-, stads- och
-distriktsläkare samt polismyndighet.
-
-Om skyddsbestämmelserna i 1889 års lag kan anmärkas, att de äro väl
-sväfvande och i många afseenden otillräckliga, hvadan en revision af
-lagen, såsom herr David Bergström vid 1902 års riksdag förgäfves
-påyrkat, säkerligen icke vore öfverflödig. Emellertid ligger vikten med
-afseende på en sådan lag alldeles särskilt uppå tillämpningen af
-densamma. Denna åter beror naturligtvis på det sätt, hvarpå
-yrkesinspektionen är ordnad och bedrifves.
-
------
-
-Fotnot 13:
-
-  1896 års förordning ingår såsom n:o 93 i _Svensk författningssamling_
-  för år 1896 och kan i bokhandeln erhållas för 10 öre.
-
-
-
-
-                         6. Yrkesinspektionen.
-
-
-En af hörnstenarna i all arbetareskyddslagstiftning är, såsom af det
-föregående torde ha framgått, en af staten ledd inspektion öfver
-skyddlagarnas efterlefnad. Detta insåg man också vid stiftandet af 1889
-års lag, i det man samtidigt införde yrkesinspektionen för att göra
-lagen värksam. Skada blott att man då ej tog steget fullt ut och införde
-en värkligt effektiv inspektion!
-
-Inspektionspersonalen, som från början bestod af tre yrkesinspektörer,
-ett alldeles för ringa antal, hvilket också framhölls vid 1889 års
-riksdag, ökades från och med 1895 till fem yrkesinspektörer jämte en
-tillförordnad inspektör öfver sprängämnestillvärkningen. Vid 1900 års
-riksdag, då ju tillsynen öfver efterlefnaden af den nya lagen angående
-minderåriga och kvinnor anförtroddes åt yrkesinspektörerna (jämte
-bärgmästarna), bestämdes deras antal till åtta förutom den
-tillförordnade. Regeringen hade föreslagit, att de fem inspektörerna
-skulle erhålla hvar sina två underlydande tjänstemän, s. k. assistenter,
-till biträde. På så sätt hade den ordinarie inspektionspersonalen kommit
-att bestå af 15 personer i stället för 8, såsom nu blef bestämt.
-Riksdagen ville emellertid ej att inspektionen skulle handhafvas af
-personer med den jämförelsevis ringa erfarenhet och auktoritet som
-assistenterna antogos skola komma att besitta. Likaså afslog riksdagen
-regeringens förslag vid 1901 års riksdag om 8 assistenter till de 8
-yrkesinspektörernas hjälp. Att en väsentlig förstärkning af
-inspektionspersonalen är absolut nödvändig, visades dock till fullo af
-regeringen.
-
-Bestämmelserna om yrkesinspektionen återfinnas i lagarna af år 1889 och
-1900, i en af Kongl. Maj:t utfärdad »Instruktion för yrkesinspektörerna»
-samt i några andra författningar.
-
-Yrkesinspektörerna tillsättas af regeringen och kunna när som hälst
-entledigas från sin befattning. De lyda närmast under kommerskollegium.
-Utom fast lön, 5,000 kr., åtnjuta de reseersättning och dagtraktamente
-under sina tjänsteresor.
-
-Yrkesinspektör skall vara »sakkunnig», d. v. s. inneha vederbörlig
-teknisk utbildning. För att garantera hans opartiskhet förbjuder lagen
-honom att »för egen eller annans räkning drifva fabrik eller idka annat
-industriellt yrke». Ej häller får han i dem ha del eller anställning. Om
-han begagnar sin ställning för att röja yrkeshemlighet, drabbas han af
-icke obetydligt straff. För öfrigt är yrkesinspektören naturligtvis
-underkastad samma bestämmelser som ämbetsmän i allmänhet.[14]
-
-Yrkesinspektörernas uppgift är enligt 1889 års lag att gå yrkesidkarna
-till handa med upplysningar och råd ifråga om arbetarnas skyddande mot
-yrkesfara samt att vaka öfver denna lags efterlefnad. Härvid skall
-yrkesinspektör »städse akta på, huru i hvarje särskilt fall ändamålet
-med denna lag må utan oskälig kostnad vinnas med minsta olägenhet för
-yrkesidkaren». Däremot förekommer i lagen ej en rad för att hos
-yrkesinspektören inskärpa känslan af ansvar gent emot dem, hvilkas lif
-och hälsa det gäller att skydda. Ej häller ålägges inspektörerna såsom
-t. ex. i England att i mån af behof utöfva sin värksamhet med
-vederbörlig stränghet.
-
-Men då man vet under hvilken stämning lagen tillkom, har man ingen
-anledning att förvåna sig öfver dess affattning.
-
-I instruktionen för yrkesinspektörerna heter det: »Vid utöfvande af sin
-befattning bör yrkesinspektör tillvägagå med varsamhet och omsikt samt
-medelst råd och upplysningar söka att företrädesvis på öfvertygelsens
-väg bibringa såväl yrkesidkare och arbetsföreståndare som arbetare
-insikt om nyttan af skyddsåtgärders vidtagande.»
-
-Här betonas alltså ytterligare hänsynen för arbetsgifvarna. Därjämte
-fästes emellertid uppmärksamheten på föreskriften att yrkesinspektörerna
-skola meddela sig icke blott med arbetsgifvaren och arbetsledaren, utan
-också med _arbetarna_ för att öfvertyga dem om nyttan af skyddsåtgärder
-och sålunda söka göra dem inträsserade för dessa. Detta är af vikt icke
-blott för genomförande af skyddslagens afsikter, utan äfven för att
-hindra att hela inspektionen blott och bart blir en uppgörelse mellan
-yrkesinspektören och arbetsgifvaren, där den mäst inträsserade parten,
-arbetaren, står utanför. Att mången arbetsgifvare hälst skulle vilja ha
-det på så sätt, lider intet tvifvel, men kan naturligtvis icke vara
-riktigt.
-
-Hvad föreskriften om yrkesinspektörens skyldighet att »företrädesvis på
-öfvertygelsens väg» söka ernå lagens ändamål angår, vore därom intet att
-säga, ifall därjämte funnes bestämmelser för att, där så behöfdes,
-möjliggöra ett kraftigt och effektivt uppträdande från yrkesinspektörens
-sida. Detta kan emellertid ingalunda sägas vara förhållandet.
-Yrkesinspektören äger sålunda i intet fall själf rätt att ålägga
-yrkesidkaren att vidtaga en nödig skyddsanordning, ej häller att
-förbjuda arbetets fortsättande intill dess anordningen blifvit vidtagen.
-I hvarje fall måste han vända sig till Konungens Befallningshafvande för
-att söka utvärka det erforderliga åläggandet eller förbudet.
-
-Det står nu i Kon. Bef:s makt att, om under ärendets handläggning visar
-sig, att _synnerlig fara är förhanden_, genast förbjuda arbetets
-fortsättande i dess helhet eller användning af vissa lokaler, maskiner
-eller arbetsmetoder till dess viss anordning vidtagits.[15]
-
-Men i alla öfriga fall är förfarandet mycket omständligare. Det tillgår
-nämligen då på följande sätt: Vid eller kort efter sitt första besök på
-ett arbetsställe lämnar yrkesinspektören åt yrkesidkaren ett skriftligt
-_meddelande_ om de anordningar han anser böra vidtagas, hvarjämte
-utsättes den tid inom hvilken anordningarna böra vara värkställda.[16]
-Befinnes sedermera, vid inspektörens efterbesiktning, att yrkesidkaren
-ej rättat sig efter de gifna anvisningarna, kan inspektören hos Kon.
-Bef. anhålla om vederbörligt åläggande för yrkesidkaren. Men inspektören
-kan också nöja sig med att förnya sina en gång gifna anvisningar och
-torde i de flästa fall också — i full öfverensstämmelse med lagens anda
-— välja denna »varsammare» väg. Vänder sig emellertid inspektören, nu
-eller sedan yrkesidkaren för andra gången trotsat hans föreskrifter,
-till Kon. Bef., är saken därmed ingalunda alltid nära sitt slut, utan
-det kan dröja ganska länge om, innan de behöfliga anordningarna bli
-värkställda. Kon. Bef. skall nämligen innan han fattar sitt beslut först
-höra yrkesidkarens mening och stundom äfven inhämta andra yrkesidkares
-yttrande — däremot aldrig _arbetarnas_! Och sedan Kon. Bef. fattat sitt
-beslut äger yrkesidkaren rätt att hos Kongl. Maj:t öfverklaga beslutet.
-Gör han det, kan saken betydligt förhalas innan det afgörande beslutet
-blir utfärdat.
-
-Vare sig det nu blir Kon. Bef:s eller Kongl. Maj:ts beslut, som skall
-värkställas, gäller att om yrkesidkaren ej inom utsatt tid själf
-vidtagit anordningen, värkställes den genom polisens försorg på
-yrkesidkarens bekostnad.
-
-I denna sista händelse såväl som om yrkesidkaren öfverträdt ett Kon.
-Bef:s förbud mot arbete kan yrkesidkaren också drabbas af bötesstraff,
-hvilket däremot icke är förhållandet, om han underlåtit att efterkomma
-_yrkesinspektörens_ anvisningar, huru viktiga dessa än äro för
-arbetarnas skydd.
-
-Anmärkningsvärdt är med afseende på förfarandet att yrkesinspektören
-icke blifvit tillerkänd samma befogenheter på sitt område som
-bärgmästaren enligt grufvestadgan på sitt. Vid grufdriften äger nämligen
-grufmästaren förelägga grufägaren att inom viss tid vidtaga nödiga
-anstalter till trygghet för arbetarna vid äfventyr förutom af
-bötesstraff, att anstalten värkställes på grufägarens bekostnad genom
-bärgmästarens försorg eller att grufarbetet förbjudes tills anstalten
-blifvit gjord. Och där grufarbetet medför synnerlig våda för arbetarna
-äger bärgmästaren omedelbart förbjuda arbetet (hvarvid förbudet står vid
-makt tills på förd klagan annat förordnas af bärgsöfverstyrelsen).
-
-Men att yrkesinspektören sålunda hvarken har _någon_ makt eller i sitt
-tillvägagångssätt är ålagd att förfara på ett kraftigt och bestämdt
-sätt, utan tvärtom blott uppmanas till hänsyntagande och varsamhet gent
-emot arbetsgifvarna, måste ur skyddssynpunkt anses såsom ett afgjort fel
-i anordningen af vår yrkesinspektion. Lagens ändamål vinnes icke genom
-ett legaliserat beskedlighetssystem, det torde erfarenheten från de år,
-yrkesinspektionen varit i värksamhet, alltför väl ådagalägga. Såsom ett
-bestämt önskemål måste därför uppställas att yrkesinspektörerna erhålla
-kraftigare hjälpmedel till sitt förfogande. Särskildt borde de, där
-synnerlig fara för arbetarnas lif eller hälsa är för handen, äga rätt
-att förbjuda arbetet tills vederbörliga skyddsanordningar blifvit
-vidtagna.
-
-En god hjälp åt yrkesinspektörernas bemödanden att få skyddsanordningar
-värkställda vore kanske redan en bestämmelse i lagen att inspektörens
-meddelande till yrkesidkaren skulle på synlig plats i arbetslokalen vara
-anslaget en viss tid framåt. Detta borde ej häller innebära något obehag
-för arbetsgifvaren, nämligen om han ställde sig anvisningarna till
-efterrättelse, ty ett meddelande af yrkesinspektören om åtgärders
-vidtagande innebär ej ett klander mot arbetsgifvaren; denne kan ju, om
-än aldrig så välvillig emot arbetarna, ha förbisett nyttan och
-nödvändigheten af de skyddsåtgärder, som inspektören med sin erfarenhet
-och blick genast finner erforderliga.
-
-Beträffande yrkesinspektionen sådan lagen ordnat densamma kan för öfrigt
-anmärkas, att det icke finnes någon garanti för att arbetarna få veta af
-inspektörens besök på ett arbetsställe och därigenom beredas tillfälle
-att för honom då framställa sina klagomål eller synpunkter i afseende på
-arbetslokal och anordningar. Härutinnan skulle möjligen vara skäl att
-bestämma rätt och skyldighet för inspektören att vid besök på
-arbetsställen belägna utom den ort, där han är bosatt, låta i
-arbetslokalen anslå kungörelse om viss för arbetarna lämplig plats och
-tid, då de kunde få tala med honom.
-
-Lagen har ej häller tillförsäkrat arbetarna rätt att få förhållandena på
-ett arbetsställe undersökta af yrkesinspektör. Vid den praktiska
-utöfningen af sin värksamhet torde emellertid våra yrkesinspektörer
-betrakta som sin ämbetsplikt att infinna sig på anhållan af fackförening
-eller enskild arbetare, om af den gjorda anhållan framgår att det kan
-finnas skäl för densamma. Vid anonyma skrifvelser fästes däremot intet
-afseende.[17]
-
-                  *       *       *       *       *
-
-Yrkesinspektörernas uppgifter enligt 1900 års lag äro dels att öfvervaka
-lagens efterlefnad (utom när den angår grufdrift), dels att tillvarataga
-de minderåriga arbetarnas inträsse genom att, där visst arbete befinnes
-synnerligen ansträngande eller hälsofarligt, hos Kon. Bef. föreslå
-antingen förbud mot de minderårigas användande däri eller föreskrifvande
-af särskilda villkor därför. (10 §).
-
-Slutligen märkes bland yrkesinspektörernas åligganden skyldighet att med
-uppmärksamhet följa de åtgärder, som i främmande länder vidtagas till
-skydd mot arbetets faror, att för hvarje år afgifva berättelse[18] om
-sin värksamhet samt redogörelse för inträffade olycksfall m. fl.
-skrifgöromål, hvilket allt tar en stor del af inspektörernas tid i
-anspråk, men dels är nödvändigt förbundet med inspektionsvärksamheten,
-dels af betydelse för skyddslagstiftningens utveckling och därför
-ingalunda öfverflödigt.
-
-Med afseende på lagstiftningen angående yrkesinspektionen bör äfven
-nämnas den stadgade skyldigheten för arbetsgifvare att göra anmälan om
-olycksfall som drabba arbetarna, nämligen om olycksfallet medfört döden
-eller oförmåga under minst 14 dagar till sådant arbete, som vid tiden
-för olycksfallet motsvarat arbetarens krafter och färdigheter. En sådan
-anmälan göres på landet till länsmannen och i stad till magistraten (i
-Stockholm till öfverståthållareämbetet). Vederbörande yrkesinspektör
-skall sedan genom myndigheterna erhålla del af anmälan och äger att
-påkalla polisförhör i anledning af olycksfallet, därest sådant förhör ej
-blifvit hållet eller bestämt att hållas.
-
-                  *       *       *       *       *
-
-De svenska yrkesinspektörerna torde under de närmare 12 år
-yrkesinspektionen funnits till ha tillvunnit sig allmänt erkännande för
-sin under de gifna förutsättningarna förtjänstfulla värksamhet.
-Beklagligtvis ha arbetsgifvarna dock i många fall icke visat sig villiga
-att efterkomma yrkesinspektörernas anvisningar. I åtskilliga fall ha de
-också ådagalagt en värklig tredska, som med yrkesinspektörernas svaga
-hjälpmedel, lagens beskedlighet och det omständliga förfarandet varit
-svår nog att öfvervinna. Säkerligen skall härvid den nya lagen »angående
-ersättning för skada till följd af olycksfall i arbetet» af den 5 juli
-1901, då den träder i kraft, visa sig vara ett godt stöd åt
-yrkesinspektörernas bemödanden att få erforderliga anordningar till
-skydd mot olycksfall vidtagna. En direkt hjälp i detta afseende kommer
-väl också den under utarbetning varande författningen om ångpannor att
-gifva. Men beträffande åtgärder mot _ohälsa i arbetet_ stå
-yrkesinspektörerna i lika svag ställning som förut, om de ej erhålla
-bättre hjälpmedel till sitt förfogande.
-
-Att arbetarna mången gång ställt sig kyliga emot eller rent af
-motarbetat yrkesinspektörens sträfvanden, vitsordas också af
-inspektörerna, och kan naturligtvis ej vara till fromma för vinnande af
-ett skyddslagens ändamål.
-
-Slutligen må framhållas att yrkesinspektörernas antal varit och
-fortfarande är alldeles för litet. Vid 1900 års utgång, då
-yrkesinspektionen varit i värksamhet 10½ år, hade sålunda endast 7,785
-eller ungefär hälften af de 15,415 arbetsställen, som år 1900 beräknades
-höra under inspektionen, hunnit inspekteras. Och den ökning af
-inspektörernas antal, som från och med år 1901 inträdt, motväges mer än
-väl dels af industrins utveckling, dels af det arbete inspektörerna fått
-sig tillagt genom skyldigheten att öfvervaka efterlefnaden af 1900 års
-lag. Inspektionspersonalens förstärkning måste därför betraktas såsom en
-oeftergiflig fordran för möjliggörande af en effektiv inspektion.[19]
-
------
-
-Fotnot 14:
-
-  I vårt land ha vi ej såsom i England, Frankrike och Danmark äfven
-  kvinnliga yrkesinspektörer, hvilka man i dessa länder ansett mer
-  lämpade än de manliga att utöfva vissa delar af inspektionen.
-
-Fotnot 15:
-
-  Ett sådant förbud gäller tills, på förd klagan, annorlunda förordnas
-  af Kongl. Maj:t.
-
-Fotnot 16:
-
-  Afskrift af ett sådant meddelande kan hvem som hälst på muntlig eller
-  skriftlig begäran erhålla af yrkesinspektören emot viss mindre afgift.
-
-Fotnot 17:
-
-  En skriftlig anmälan till yrkesinspektören behöfver endast adresseras
-  till »Yrkesinspektören i N. N. distrikt» (det distrikt till hvilket
-  arbetsstället hör), och till den stad, efter hvilken distriktet har
-  sitt namn. Enligt Kongl. Brefvet af den 19 okt. 1900 omfattar
-  _Hernösands distrikt_ Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och
-  Jämtlands län, _Gefle distrikt_ Gefleborgs, Kopparbergs och
-  Västmanlands län, _Stockholms distrikt_ Stockholms stad samt
-  Stockholms, Uppsala och Gottlands län, _Örebro distrikt_ Örebro,
-  Södermanlands och Värmlands län, _Linköpings distrikt_ Östergötlands
-  och Kalmar län, _Jönköpings distrikt_ Jönköpings, Kronobergs och
-  Hallands län, _Göteborgs distrikt_ Göteborgs, Bohus, Älfsborgs och
-  Skaraborgs län samt _Malmö distrikt_ Malmöhus, Kristianstads och
-  Blekinge län.
-
-Fotnot 18:
-
-  Yrkesinspektörernas berättelser jämte kommerskollegii yttrande med
-  anledning däraf utgifvas årligen i tryck.
-
-Fotnot 19:
-
-  För jämförelses skull kan nämnas att i Danmark utgjorde under
-  finansåret 1897-98 de arbetsställen, som föllo inom den egentliga
-  yrkesinspektionens område, 5,922 medan inspektionspersonalen bestod af
-  15 personer (2 inspektörer och 13 assistenter). Detta gjorde ju
-  omkring 400 arbetsställen på 1 inspekterande, då däremot hos oss komma
-  i medeltal omkring 2,000 arbetsställen pr inspektör. För närvarande
-  har Danmark 20 egentliga inspektörer mot våra 8!
-
-
-
-
-                               _Bil. I._
-            Utdrag af Lag angående minderårigas och kvinnors
-              användande till arbete i industriellt yrke;
-
-           _gifven Stockholms slott den 17 oktober 1900_.[20]
-
-
-  1 §. I denna lag förstås med minderårig den, som är under aderton
-  år, och med _industriellt yrke_ idkande såsom näring af sågvärks-
-  och därmed förenad brädgårdsrörelse; grufdrift eller annat därmed
-  jämförligt arbete; masugn eller hytta, stångjärnsbruk,
-  manufakturvärk eller annan inrättning, som afser tillgodogörande
-  eller förädling af mineralrikets alster och ej är att såsom
-  handtvärk anse; fabrik; skeppsbyggeri-, stenhuggeri-, mäjeri-,
-  bryggeri-, kvarn- samt handtvärkerirörelse, som drifves i så stor
-  omfattning eller under sådana förhållanden i öfrigt, att den
-  skäligen må anses som fabriksrörelse; boktryckeri; bränneri och
-  annan med fabriksdrift jämförlig handtering.
-
-  2 §. Till arbete i industriellt yrke må minderårig användas allenast
-  under villkor att den minderårige fyllt tolf år och antingen, efter
-  att hafva genomgått fullständig lärokurs, erhållit afgångsbetyg från
-  folkskolan eller, efter inhämtande af ett ringare kunskapsmått,
-  erhållit behörigt tillstånd att lämna folkskolan eller ock styrker,
-  att skolpliktigheten äljes upphört. Hvad sålunda föreskrifvits i
-  fråga om inhämtat visst kunskapsmått såsom villkor för minderårigs
-  användande i dylikt arbete, hvarom ofvan sägs, må dock icke utgöra
-  hinder för minderårigs användande i dylikt arbete under ferietid. —
-  Innan minderårig må i sådant arbete antagas, skall hvarje gång
-  medelst läkarebetyg styrkas, att den minderårige icke till följd af
-  sjuklighet eller kroppslig svaghet kan anses af det ifrågavarande
-  arbetet komma att lida men. — Det åligger yrkesidkare att under den
-  tid, minderårig är i yrkesidkarens arbete anställd, hafva i förvar
-  den minderåriges intyg om ålder och inhämtat kunskapsmått äfvensom
-  det i denna paragraf omförmälta läkarebetyg.
-
-  3 §. Till arbete i industriellt yrke må minderårig, som ej fyllt
-  tretton år, användas högst sex timmar och annan minderårig högst tio
-  timmar af dygnet. — Arbetsgifvare vare skyldig att bereda hos honom
-  anställd minderårig, som icke fyllt femton år, den ledighet, som för
-  deltagande i fortsatt skolundervisning kan erfordras.
-
-  4 §. Arbetstiden för minderårig skall afbrytas genom lämpliga
-  raster; och må minderårig ej tillåtas att under rasterna uppehålla
-  sig i arbetslokal, där till följd af arbetets beskaffenhet luften är
-  förorenad af ämnen, hvilka äro för hälsan skadliga; åliggande det i
-  sådant fall arbetsgifvare att anvisa lämpligt annat rum, där
-  minderåriga kunna under rasterna vistas och intaga sina måltider.
-
-  5 §. Minderårig må med arbete i industriellt yrke icke sysselsättas
-  före klockan sex på morgonen eller efter klockan sju på aftonen.
-
-  6 §. Minderårig må icke användas till att sköta ångpanna eller motor
-  eller att rengöra eller smörja i gång varande maskin, rem-, axel-
-  eller annan kraftledning; ej häller må minderårig tillåtas att från
-  eller på i gång varande kraftskifva af- eller pålägga rem, kätting
-  eller lina, så framt icke särskilda mekaniska anordningar äro
-  vidtagna och dessa blifvit godkända af den, som, efter hvad i 9 §
-  sägs, har att vid ifrågavarande arbetsställe utöfva tillsyn å
-  efterlefnaden af denna lag.
-
-  7 §. Med arbete i industriellt yrke må kvinna, som födt barn, icke
-  sysselsättas under de fyra första veckorna efter barnsbörden, därest
-  icke med läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan men börja
-  arbetet. — Till arbete under jord i grufva eller stenbrott må kvinna
-  icke användas och ej häller minderårig af mankön under fjorton år.
-
-  8 §. _1 mom._ I grufarbete äfvensom i arbete vid masugnar eller
-  hyttor, stångjärnsbruk, manufakturvärk och andra industriella
-  inrättningar, där arbetet förutsätter så kallad ständig eld, samt
-  vid sågvärk och därmed förenade brädgårdar, må, utan hinder af
-  föreskrifterna i 3 och 5 §§, arbetstiden för minderårig af mankön
-  öfver fjorton år utsträckas till i medeltal högst tolf timmar af
-  dygnet och jämväl till annan tid än mellan klockan sex på morgonen
-  och klockan sju på aftonen, under villkor att arbetet är indelat på
-  skift sålunda, att ett och samma arbetslag icke två nätter å rad
-  arbetar på det skift, hvarunder midnatt infaller, och alltid har
-  tillfälle att åtnjuta åtta timmars hvila mellan skiften; dock må å
-  arbetsställe, där arbetet för samma arbetslag är begränsat till
-  högst åtta timmar af dygnet, nattarbete för hvarje arbetslag under
-  hvar tredje vecka äga rum hvarje natt. — _2 mom._ I lättare arbeten
-  under bar himmel vid grufvor samt sågvärk och därmed förenade
-  brädgårdar må minderårig, som fyllt elfva år, användas under
-  iakttagande i öfrigt af föreskrifterna i 2 § och hvad äljes i denna
-  lag finnes stadgadt. — _3 mom._ Då natur- eller olyckshändelse
-  afbrutit arbetets regelbundna gång, må eftergift i de uti 3 § gifna
-  bestämmelser kunna meddelas af Kommerskollegium för en tid af högst
-  fyra månader och af den, som, efter hvad i 9 § sägs, har att vid
-  ifrågavarande arbetsställe utöfva tillsyn å efterlefnaden af denna
-  lag, för högst en månad.
-
-  9 §. Tillsyn å efterlefnaden af denna lag utöfvas, i fråga om
-  grufdrift, som är att hänföra till bärgsbruk, af bärgmästarna, och i
-  öfriga fall af yrkesinspektörerna, en hvar inom sitt distrikt. —
-  undanröjes eller, där sådan ej finnes, kommunalnämd samt skolråd och
-  skolstyrelse äfvensom vederbörande provinsial-, extra provinsial-,
-  stads- eller stadsdistriktsläkare vare pliktige att lämna
-  yrkesinspektör och bärgmästare det biträde, som af deras
-  tjänsteåligganden, enligt denna lag, kan påkallas; och äga
-  yrkesinspektör och bärgmästare att i förekommande fall anlita
-  polismyndigheten.
-
-  10 §. Finnes minderårigas sysselsättande i visst arbete vara
-  synnerligen ansträngande eller för deras hälsa vådligt, må deras
-  användande i dylikt arbete kunna förbjudas eller särskilda villkor
-  för deras sysselsättande därmed föreskrifvas. — Yrkesinspektör och,
-  i fråga om grufdrift, som är att hänföra till bärgsbruk, bärgmästare
-  åligger att, där de finna förbud eller särskilda föreskrifter i nu
-  nämda hänseende af omständigheterna påkallade, därom göra
-  framställning hos Konungens Befallningshafvande, hvilken det
-  tillkommer att i anledning af sålunda gjord anmälan besluta.
-
-  11 §. En gång hvarje kalenderår äfvensom äljes, då i följd af sådan
-  anmälan, som i 10 § sägs, eller af annan anledning Konungens
-  Befallningshafvande så aktar nödigt, skall vid arbetsställe, där
-  minderåriga arbetare sysselsättas, företagas läkarebesiktning å
-  därstädes anställda minderåriga till utrönande huruvida arbetet är
-  för den minderåriges hälsa menligt. — Öfver värkställd besiktning
-  skall vederbörande läkare uti den 12 § omförmälta registerbok göra
-  anteckning, angifvande huruvida minderårig må i arbetet fortfarande
-  sysselsättas; och må yrkesidkare icke i strid mot innehållet i
-  sålunda gjord anteckning i arbetet använda minderårig, intill dess
-  annorlunda kan varda af Konungens Befallningshafvande förordnat,
-  — — — Besiktning, hvarom nu förmäles, förrättas af legitimerad
-  läkare, som därtill förordnas af Konungens Befallningshafvande.
-  — — —
-
-  12 §. Det åligger yrkesidkare att för hvarje kalenderår föra
-  särskild registerbok öfver de af honom under året till arbete i
-  industriellt yrke använda minderåriga. Denna registerbok, — — —
-  skall upptaga, bland annat, den minderåriges fullständiga namn,
-  födelseår och födelsedag, faders eller målsmans namn och hemvist,
-  dag för anställning i arbetet, den tid af dygnet, hvarunder den
-  minderårige varit i arbetet sysselsatt, det slag af arbete, hvari
-  den minderårige varit använd, dag för afgång ur arbetet äfvensom
-  anteckning därom att de i 2 § omförmälta intyg aflämnats. — — —
-
-  13 §. Hälsovårdsnämd eller, där sådan ej finnes, kommunalnämd
-  äfvensom skolråd och skolstyrelse äga att genom person, som nämden,
-  skolrådet eller skolstyrelsen inom eller utom sig utser, granska
-  registerbok samt de uti 2 § omförmälta intyg. Sådan rätt tillkommer
-  jämväl vederbörande provinsial-, extra provinsial-, stads- och
-  stadsdistriktsläkare.
-
------
-
-Fotnot 20:
-
-  N:o 75 af _Svensk författningssamling_ för år 1900. Erhålles i
-  bokhandeln för 15 öre.
-
-
-
-
-                               _Bil. II._
-              Utdrag af Lag angående skydd mot yrkesfara;
-
-             _gifven Stockholms slott den 10 maj 1889_.[21]
-
-
-  1 §. Med industriellt yrke förstås i denna lag idkande såsom näring
-  af sågvärks- och därmed förenad brädgårdsrörelse; grufvedrift, eller
-  annat därmed jämförligt arbete, som icke är att hänföra till
-  bärgsbruk; masugn eller hytta, stångjärnsbruk, manufakturvärk eller
-  annan inrättning, som afser tillgodogörande eller förädling af
-  mineralrikets alster och ej är att som handtvärk anse; fabrik;
-  skeppsbyggeri-, stenhuggeri-, mäjeri-, bryggeri-, mjöl- och
-  sågkvarns- samt handtvärkerirörelse, som drifves i så stor
-  omfattning eller under sådana förhållanden i öfrigt, att den
-  skäligen må anses som fabriksrörelse; boktryckeri; bränneri och
-  annan med fabriksdrift jämförlig handtering.
-
-  (Genom tillägg af den 13 dec. 1895 skall hvad i denna lag stadgas
-  ock gälla om sådan i 1 § omnämd industriell rörelse, som af staten
-  eller kommunen idkas, ändå att rörelsen icke idkas såsom näring.)
-
-  2 §. _1 mom._ Idkare af yrke, som i denna lag afses, är pliktig att
-  vidtaga alla de anordningar, som i afseende å arbetslokaler,
-  maskiner och redskap eller äljes med hänsyn till arbetets
-  beskaffenhet äro nödiga för att skydda hos honom anställda arbetares
-  lif och hälsa.
-
-  _2 mom._ Härvid skall särskildt iakttagas:
-
-  _a_) å ställen, där arbetarna äro utsatta för fara att skadas genom
-  fall eller genom nedstörtande föremål, skola, i den mån arbetets
-  natur sådant medgifver, nödiga skyddsinrättningar anbringas, såsom
-  att golföppningar, ställningar, gallerier, hissar och dylikt förses
-  med betryggande hägnad, samt ledstänger anbringas i trappor;
-
-  _b_) å hissar, kranar eller andra därmed jämförliga hjälpmaskiner
-  skall tydligt angifvas deras bärighet i vikt samt, då de äro afsedda
-  för persontrafik, jämväl det antal personer, som kan utan fara på en
-  gång begagna dem;
-
-  _c_) kar, bassiner och andra öppna kärl, hvilka på grund af läge och
-  innehåll eller djup medföra fara, skola, därest så lämpligen kan
-  ske, vara behörigen kringgärdade;
-
-  _d_) där yrkesdrift är förenad med eldfara, skola anordningar
-  träffas för arbetarnas räddning vid utbrytande eldsvåda, såsom genom
-  anbringande af eldfasta trappor, tillräckligt antal lätt öppnade
-  utgångar och fönster, säkerhetsstegar och dylikt; dock att hvad
-  sålunda är stadgat i afseende å anbringande af eldfasta trappor ej
-  må vinna tillämpning å redan befintlig fabrik eller värkstad i
-  vidsträcktare mån än så vidt utan större olägenhet eller kostnad kan
-  ske;
-
-  _e_) gångar i arbetslokaler skola vara så breda och höga, att
-  arbetarna, där de iakttaga vanlig försiktighet, icke kunna skadas af
-  i gång varande maskiner;
-
-  _f_) motor skall, där den ej uppställes i särskilt rum, utan har sin
-  plats i arbetslokalen, inhägnas eller anbringas så, att de arbetare,
-  åt hvilka dess skötsel icke är anförtrodd, ej utsättas för att komma
-  i beröring med dess rörliga delar;
-
-  _g_) maskiner och transmissioner, som medföra fara för arbetarna,
-  böra kringgärdas eller äljes så anordnas, att, så vidt möjligt, den
-  med dem förbundna fara undanröjes, hvarjämte dessa inrättningar
-  skola å ställen, där arbetarna kunna med dem komma i beröring, vara
-  så tillräckligt belysta, att de tydligt kunna urskiljas, då de äro i
-  gång;
-
-  _h_) innan transmissioner genom motorn sättas i gång, skall detta på
-  förut bekantgjort sätt i arbetsrummen tillkännagifvas; om från en
-  motor kraft ledes till flera våningar eller rum, skall så anordnas,
-  att antingen hufvudtransmissionen kan i hvarje arbetsrum stannas
-  oberoende af motorn, eller ock signal från hvarje arbetsrum gifvas
-  att stanna denna;
-
-  _i_) arbetsmaskiner med hastig rörelse skola, där så lämpligen kan
-  ske, vara försedda med inrättningar, som tillåta att hastigt och
-  oberoende af motorn stanna dem; för till- och frånslagning af
-  transmissionsrem eller -lina, där sådant är förenat med fara, skall
-  särskild inrättning finnas;
-
-  _k_) därest maskiner eller transmissioner måste rengöras eller
-  smörjas medan de äro i gång, skola, i den mån sådant är möjligt,
-  åtgärder vara vidtagna till förekommande af skada.
-
-  _3 mom._ Om arbetet bedrifves i slutet rum, eller arbetets natur så
-  påfordrar, skall särskilt tillses:
-
-  _att_ för hvarje där sysselsatt arbetare finnes luftrum, ej
-  understigande sju kubikmeter, jämte erforderlig luftväxling; dock
-  att i redan befintlig fabrik eller värkstad mindre luftutrymme
-  tillstädjes, där synnerligen värksam anordning för luftväxling
-  vidtages;
-
-  _att_ arbetet äger rum vid tillräcklig och tjänlig belysning samt så
-  lämplig värmegrad, som förhållandena medgifva;
-
-  _att_ sådana anordningar, hvilka den tekniska erfarenheten anvisat
-  såsom värksamma och arbetets natur medgifver, vidtagas för att
-  hindra damm, gaser eller ångor att spridas i arbetslokalen i en för
-  arbetarnas hälsa skadlig mängd; samt
-
-  _att_ renlighet iakttages med hänsyn så väl till arbetslokaler som
-  till maskiner och redskap.
-
-  _4 mom._ I arbetslokal skola, där så finnes nödigt, anslås
-  föreskrifter om hvad arbetarna böra iakttaga för att undvika
-  olycksfall och ohälsa i arbetet — — —
-
-  Å särdeles farliga ställen skola anslag anbringas, som uppmana till
-  synnerlig försiktighet.
-
------
-
-Fotnot 21:
-
-  N:o 19 af _Svensk författningssamling_ för år 1889. Erhålles i
-  bokhandeln för 10 öre.--Obs. tillägget af den 13 december 1895.
-
-
-
-
-                          TRANSCRIBER'S NOTES
-
-
- 1. Silently corrected simple spelling, grammar, and typographical
-    errors.
- 2. Retained anachronistic and non-standard spellings as printed.
- 3. Enclosed italics font in _underscores_.
-
-
-
-
-
-End of the Project Gutenberg EBook of Den svenska
-Arbetaresky, by Georg Stjernstedt
-
-*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK DEN SVENSKA ***
-
-***** This file should be named 52732-0.txt or 52732-0.zip *****
-This and all associated files of various formats will be found in:
-        http://www.gutenberg.org/5/2/7/3/52732/
-
-Produced by Richard Tonsing, Jens Sadowski, Tor Martin
-Kristiansen and the Online Distributed Proofreading Team
-at http://www.pgdp.net
-
-Updated editions will replace the previous one--the old editions will
-be renamed.
-
-Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
-law means that no one owns a United States copyright in these works,
-so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
-States without permission and without paying copyright
-royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
-of this license, apply to copying and distributing Project
-Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
-concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
-and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
-specific permission. If you do not charge anything for copies of this
-eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
-for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
-performances and research. They may be modified and printed and given
-away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
-not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
-trademark license, especially commercial redistribution.
-
-START: FULL LICENSE
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
-Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
-www.gutenberg.org/license.
-
-Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
-Gutenberg-tm electronic works
-
-1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or
-destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
-possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
-Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
-by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
-person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
-1.E.8.
-
-1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement. See
-paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
-agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
-electronic works. See paragraph 1.E below.
-
-1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
-Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
-of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
-works in the collection are in the public domain in the United
-States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
-United States and you are located in the United States, we do not
-claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
-displaying or creating derivative works based on the work as long as
-all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
-that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
-free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
-works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
-Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
-comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
-same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
-you share it without charge with others.
-
-1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
-in a constant state of change. If you are outside the United States,
-check the laws of your country in addition to the terms of this
-agreement before downloading, copying, displaying, performing,
-distributing or creating derivative works based on this work or any
-other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
-representations concerning the copyright status of any work in any
-country outside the United States.
-
-1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
-immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
-prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
-on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
-phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
-performed, viewed, copied or distributed:
-
-  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
-  most other parts of the world at no cost and with almost no
-  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
-  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
-  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
-  United States, you'll have to check the laws of the country where you
-  are located before using this ebook.
-
-1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
-derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
-contain a notice indicating that it is posted with permission of the
-copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
-the United States without paying any fees or charges. If you are
-redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
-Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
-either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
-obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
-trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
-additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
-will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
-posted with the permission of the copyright holder found at the
-beginning of this work.
-
-1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
-any word processing or hypertext form. However, if you provide access
-to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
-other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
-version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
-(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
-to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
-of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
-Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
-full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
-provided that
-
-* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
-  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
-  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
-  within 60 days following each date on which you prepare (or are
-  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
-  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
-  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
-  Literary Archive Foundation."
-
-* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-  License. You must require such a user to return or destroy all
-  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
-  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
-  works.
-
-* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
-  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
-  receipt of the work.
-
-* You comply with all other terms of this agreement for free
-  distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
-Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
-are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
-from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
-Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
-trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
-Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
-electronic works, and the medium on which they may be stored, may
-contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
-or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
-intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
-other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
-cannot be read by your equipment.
-
-1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from. If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium
-with your written explanation. The person or entity that provided you
-with the defective work may elect to provide a replacement copy in
-lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
-or entity providing it to you may choose to give you a second
-opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
-the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
-without further opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
-OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
-LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of
-damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
-violates the law of the state applicable to this agreement, the
-agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
-limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
-unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
-remaining provisions.
-
-1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
-accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
-production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
-electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
-including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
-the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
-or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
-additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
-Defect you cause.
-
-Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of
-computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
-exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
-from people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
-generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
-Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
-www.gutenberg.org
-
-
-
-Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
-U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
-mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
-volunteers and employees are scattered throughout numerous
-locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
-Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
-date contact information can be found at the Foundation's web site and
-official page at www.gutenberg.org/contact
-
-For additional contact information:
-
-    Dr. Gregory B. Newby
-    Chief Executive and Director
-    gbnewby@pglaf.org
-
-Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment. Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements. We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
-DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
-state visit www.gutenberg.org/donate
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations. To
-donate, please visit: www.gutenberg.org/donate
-
-Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.
-
-Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
-Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
-freely shared with anyone. For forty years, he produced and
-distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
-volunteer support.
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
-the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
-necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
-edition.
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search
-facility: www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
-
diff --git a/old/52732-0.zip b/old/52732-0.zip
deleted file mode 100644
index 9ce30d5..0000000
--- a/old/52732-0.zip
+++ /dev/null
diff --git a/old/52732-h.zip b/old/52732-h.zip
deleted file mode 100644
index d813e2c..0000000
--- a/old/52732-h.zip
+++ /dev/null
diff --git a/old/52732-h/52732-h.htm b/old/52732-h/52732-h.htm
deleted file mode 100644
index 462a995..0000000
--- a/old/52732-h/52732-h.htm
+++ /dev/null
@@ -1,2626 +0,0 @@
-<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN"
-    "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd">
-<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="sv" lang="sv">
-  <head>
-    <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=UTF-8" />
-    <title>The Project Gutenberg eBook of Den Svenska Arbetareskyddslagstiftningen och Yrkesinspektionen, by Georg Stjernstedt</title>
-    <link rel="coverpage" href="images/cover.jpg" />
-    <style type="text/css">
-       body { margin-left: 8%; margin-right: 10%; }
-       h1 { text-align: center; font-weight: bold; font-size: xx-large; }
-       h2 { text-align: center; font-weight: bold; font-size: x-large; }
-       .pageno { right: 1%; font-size: x-small; background-color: inherit; color: silver;
-               text-indent: 0em; text-align: right; position: absolute;
-               border: thin solid silver; padding: .1em .2em; font-style: normal;
-               font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; }
-       p { text-indent: 0; margin-top: 0.5em; margin-bottom: 0.5em; text-align: justify; }
-       sup { vertical-align: top; font-size: 0.6em; }
-       .sc { font-variant: small-caps; }
-       .large { font-size: large; }
-       .small { font-size: small; }
-       ol.ol_1 {padding-left: 0; margin-left: 2.78%; margin-top: .5em;
-               margin-bottom: .5em; list-style-type: decimal; }
-       div.footnote {margin-left: 2.5em; }
-       div.footnote > :first-child { margin-top: 1em; }
-       div.footnote .label { display: inline-block; width: 0em; text-indent: -2.5em;
-               text-align: right; }
-       .chapter { clear: both; page-break-before: always; }
-       .figcenter { clear: both; max-width: 100%; margin: 2em auto; text-align: center; }
-       .figcenter img { max-width: 100%; height: auto; }
-       .id001 { width:183px; }
-       @media handheld { .id001 { margin-left:39%; width:22%; } }
-       .ig001 { width:100%; }
-       .table0 { margin: auto; margin-top: 2em; }
-       .nf-center { text-align: center; }
-       .nf-center-c1 { text-align: left; margin: 1em 0; }
-       .c000 { margin-top: 0.5em; margin-bottom: 0.5em; }
-       .c001 { page-break-before: always; margin-top: 4em; }
-       .c002 { margin-top: 2em; }
-       .c003 { margin-top: 1em; }
-       .c004 { page-break-before:auto; margin-top: 4em; }
-       .c005 { vertical-align: top; text-align: right; padding-right: 1em; }
-       .c006 { vertical-align: top; text-align: left; text-indent: -1em;
-               padding-left: 1em; padding-right: 1em; }
-       .c007 { vertical-align: top; text-align: right; }
-       .c008 { margin-top: 2em; margin-bottom: 0.5em; }
-       .c009 { border: none; border-bottom: thin solid; margin-top: 0.8em;
-               margin-bottom: 0.8em; margin-left: 35%; margin-right: 35%; width: 30%; }
-       .c010 { text-decoration: none; }
-       .c011 { border: none; border-bottom: thin solid; width: 10%; margin-left: 0;
-               margin-top: 1em; text-align: left; }
-       .c012 { margin-left: 2.78%; margin-right: 2.78%; margin-top: 2em; font-size: 90%;
-               margin-bottom: 0.5em; }
-       .c013 { margin-left: 2.78%; margin-right: 2.78%; font-size: 90%; margin-top: 0.5em;
-               margin-bottom: 0.5em; }
-       div.tnotes { padding-left:1em;padding-right:1em;background-color:#E3E4FA;
-              border:1px solid silver; margin:2em 10% 0 10%; }
-       .covernote { visibility: hidden; display: none; }
-       div.tnotes p { text-align:left; }
-       @media handheld { .covernote { visibility: visible; display: block;} }
-       .sc {font-style: normal; }
-       .footnote {font-size: 90%; }
-    </style>
-  </head>
-  <body>
-
-
-<pre>
-
-The Project Gutenberg EBook of Den svenska Arbetareskyddslagstiftningen
-och Yrkesinspektionen, by Georg Stjernstedt
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
-other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
-whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
-the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
-www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
-to check the laws of the country where you are located before using this ebook.
-
-Title: Den svenska Arbetareskyddslagstiftningen och Yrkesinspektionen
-
-Author: Georg Stjernstedt
-
-Release Date: August 5, 2016 [EBook #52732]
-
-Language: Swedish
-
-Character set encoding: UTF-8
-
-*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK DEN SVENSKA ***
-
-
-
-
-Produced by Richard Tonsing, Jens Sadowski, Tor Martin
-Kristiansen and the Online Distributed Proofreading Team
-at http://www.pgdp.net
-
-
-
-
-
-
-</pre>
-
-
-<div class='tnotes covernote'>
-
-<p class='c000'>  <span lang="en" xml:lang="en"><strong>Transcriber's Note:</strong></span></p>
-
-<p class='c000'>  <span lang="en" xml:lang="en">The cover image was created by the transcriber and is placed in the public domain.</span></p>
-
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-  <div class='nf-center'>
-    <div><span class='large'><em>STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 107.</em></span></div>
-  </div>
-</div>
-
-<div>
-  <h1 class='c001'>Den svenska<br /> Arbetareskyddslagstiftningen och<br /> Yrkesinspektionen</h1>
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-<div class='nf-center c002'>
-    <div>af</div>
-    <div class='c003'><span class='large'>GEORG STJERNSTEDT</span></div>
-    <div><span class='small'>juris kandidat.</span></div>
-    <div class='c003'><span class='small'>(<em>Första tusendet.</em>)</span></div>
-  </div>
-</div>
-
-<div  class='figcenter id001'>
-<img src='images/bonnier2.png' alt='' class='ig001' />
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-  <div class='nf-center'>
-    <div>STOCKHOLM</div>
-    <div><span class='small'>ALBERT BONNIERS FÖRLAG.</span></div>
-  </div>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_2'>2</span>
-  <h2 class='c004'>Innehåll:</h2>
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-<div class='nf-center c002'>
-    <div>Den svenska arbetareskyddslagstiftningen och yrkesinspektionen.</div>
-  </div>
-</div>
-
-<table class='table0' summary='Innehåll'>
-  <tr>
-    <td class='c005'>1.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Inledning</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_3'>3</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>2.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Arbetareskyddslagstiftningens historia i vårt land</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_9'>9</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>3.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Bestämmelser till skydd för minderåriga</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_17'>17</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>4.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Bestämmelser om kvinnoarbetet</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_30'>30</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>5.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Bestämmelser till skydd för arbetare i allmänhet</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_32'>32</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>6.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Yrkesinspektionen</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_33'>33</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr><td>&nbsp;</td></tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>7.</td>
-    <td class='c006' colspan='2'>Bilagor:</td>
-    <td class='c007'>&nbsp;</td>
-  </tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>Bil. I. Utdrag af Lag angående minderårigas och kvinnors     användande till arbete i industriellt yrke</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_40'>40</a>.</td>
-  </tr>
-  <tr>
-    <td class='c005'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>&nbsp;</td>
-    <td class='c006'>Bil. II. Utdrag af Lag angående skydd mot yrkesfara</td>
-    <td class='c007'><a href='#Page_43'>43</a>.</td>
-  </tr>
-</table>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-  <div class='nf-center'>
-    <div>STOCKHOLM.</div>
-    <div><span class='sc'>Alb. Bonniers boktryckeri 1902.</span></div>
-  </div>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_3'>3</span>
-  <h2 class='c004'>1. Inledning.</h2>
-</div>
-
-<p class='c008'>För att tillgodogöra sig Arkwrights bekanta uppfinning
-af vattenspinnmaskinerna i slutet af 1700-talet
-hade en mängd spinnerier vid denna tid uppstått i England,
-särskilt på landsbygden i de nordliga grefskapen,
-där det fanns god tillgång på vattenkraft.</p>
-
-<p class='c000'>Till arbetet vid spinnerierna använde man så mycket
-som möjligt barn. Då dessa icke i tillräckligt antal kunde
-anskaffas från de jämförelsevis folkfattiga trakter där
-spinnerierna voro belägna, införskrefvos de från fattighusen
-när och fjärran i England. Synnerligen billig arbetskraft
-fingo fabriksidkarna härigenom, ty fattighusföreståndarna
-voro mer än villiga att bli af med barnen, och vid spinnerierna
-kunde man obehindrat utsuga barnens arbetskraft
-på det mäst hänsynslösa sätt. Barnen instufvades i kasärnartade
-byggnader med maskiner i en sal och sängar i en
-annan. Arbetet bedrefs natt och dag, och när de barn
-som slutat sitt skift skulle gå till sängs, fingo de intaga
-plats efter dem som stego upp för att fortsätta arbetet.
-På så sätt hunno bäddarna aldrig kallna, hvadan soflokalernas
-uppvärmning också af fabrikanterna lär ha
-ansetts öfverflödig.</p>
-
-<p class='c000'>Då härtill kosthåll och öfriga förhållanden vid fabrikerna
-motsvarade det redan anförda, kan det ej förvåna
-att sjukdomar härjade bland barnen. Detta blef också
-anledning till att allmänhetens uppmärksamhet kom att
-fästas på barnens behandling. Ty då barnens sjukdomar
-spridde sig utom till fabrikanternas familjer äfven till
-trakten omkring fabrikerna, särskilt till staden Manchester,
-tvangs man att undersöka förhållandena. För detta ändamål
-<span class='pageno' id='Page_4'>4</span>tillsattes sålunda år 1796 i Manchester en sundhetskommitté.</p>
-
-<p class='c000'>Denna kommitté fördömde i sitt betänkande i starka
-ordalag barnens behandling, hvilken härigenom blef allmänt
-känd. Saken kom äfven före i parlamentet, och år
-1802 antogs lagen <em>The moral and health act</em> (Lag till skydd
-för sedlighet och hälsa), hvilken icke blott är Englands
-första arbetareskyddslag, utan öfverhufvud den första som
-utfärdats.</p>
-
-<p class='c000'>Lagen, som afsåg »lärlingar» — de minderåriga fabriksarbetarna
-betraktades som sådana — vid bomulls- och
-yllefabriker och endast ägde tillämpning på barn som
-bodde vid fabrikerna, förbjöd nattarbete och inskränkte
-arbetsdagen till 12 timmar med raster för måltiderna.
-Gossar och flickor skulle ha skilda sofrum. Rummen skulle
-hvitlimmas två gånger om året samt förses med ett tillräckligt
-antal fönster. Icke fler än två barn tillätos att
-sofva i samma säng. Under de fyra första åren af »lärotiden»
-skulle barnen åtnjuta viss undervisning. Härtill
-ännu några bestämmelser i samma anda.</p>
-
-<p class='c000'>Denna första arbetareskyddslag blef icke mycket mera
-än en lag på papperet. Man hade nämligen icke sörjt
-för en värksam kontroll öfver lagens efterlefnad. Tillsynen
-öfver denna anförtroddes sålunda åt oaflönade personer,
-utsedda inom kommunerna. Då nu dessa inspektörer
-vanligen kommo att utgöras af fabrikanternas vänner
-och bekanta, kan man förstå att det ej blef mycket allvar
-med inspektionen. Inspektörerna betraktade också sitt
-uppdrag såsom ett förhatligt spioneri och fullgjorde det i
-allmänhet bara för syns skull. Sålunda brukade de på
-förhand underrätta fabriksidkaren om sin ankomst för att
-då intet olagligt skulle förehafvas o. s. v. i den vägen.</p>
-
-<p class='c000'>Hurusomhälst, den första början till arbetareskyddslagstiftning
-var gjord, och fortsättningen följde också snart
-därefter. Härvid märkes särskilt lagen af år 1833, hvarigenom
-utom öfriga reformer infördes den att tillsynen
-öfver skyddsbestämmelsernas efterlefnad uppdrogs åt aflönade
-statsinspektörer. Detta visade sig vara synnerligen
-välbetänkt, i det de nya inspektörerna, åtminstone
-många af dem, icke blott med energi genomdrefvo att
-skyddslagarna följdes, utan också genom praktiska förslag
-befordrade lagstiftningens utveckling.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_5'>5</span>Emellertid mötte skyddslagarnas tillämpning en mängd
-svårigheter genom det starka motståndet från såväl fabriksidkarna
-som barnens föräldrar. Icke häller fingo fabriksinspektörerna
-till en början det välbehöfliga ryggstödet
-hos regeringen.</p>
-
-<p class='c000'>Men skyddslagen gaf också, där den värkligen genomdrefs,
-upphof till ett nytt missförhållande. Detta bestod
-i den stora utsträckning kvinnoarbetet nu började få. Då
-man ej med samma frihet som förut fick använda de
-minderårigas arbete, låg det nära till hands att tillgripa
-kvinnoarbetet, som äfvenledes kunde afspisas med låga
-löner, men ej besvärades af någon lagstiftning. Både
-gifta och ogifta kvinnor indrogos i fabrikerna. Mödrarna
-hade ej längre tid att sköta vare sig hem eller barn.
-Barnen lämnades allmänt på inackordering, där de vanvårdades
-på det mäst upprörande sätt. Dödligheten bland
-småbarnen inom de stora industridistrikten steg också i
-en oerhörd grad.</p>
-
-<p class='c000'>Allmänhetens uppmärksamhet fästes nu på dessa förhållanden,
-men samtidigt äfven på den allmänna osedlighet
-som vid denna tid rådde bland arbeterskorna i England,
-både ogifta och gifta, särskilt vid fabriker där
-nattarbete bedrefs, samt i kolgrufvorna, där den höga
-värmen tvang dem att arbeta nästan nakna.</p>
-
-<p class='c000'>Lagstiftarens första åtgärd med afseende på kvinnorna
-blef att förbjuda allt kvinnoarbete i grufva under jord
-(1842). Och år 1844 utfärdades bestämmelser angående
-kvinnoarbetet inom väfnadsindustrin, där kvinnorna likställdes
-med minderåriga mellan 13 och 18 år, för hvilka
-redan förut stadgats en arbetsdag af högst 12 timmar
-samt förbud mot natt- och söndagsarbete.</p>
-
-<p class='c000'>Den engelska arbetareskyddslagstiftningen utsträcktes
-sedermera, ehuru långsamt och under envist motstånd
-från arbetsgifvarnas, men äfven från allmänhetens och
-prässens sida, till allt flera industrigrenar, dess innehåll
-ökades och skärptes, och skyddet kom slutligen att omfatta
-äfven vuxna män. Dess historia erbjuder för öfrigt
-synnerligen mycket af inträsse och är ägnad att ge många
-lärdomar. Den jämförelsevis långa erfarenhet af arbetareskyddslagarnas
-värkningar, som i England vunnits, och de
-många försök att kringgå lagen, som där pröfvats på och
-som tvungit lagstiftaren att oupphörligt förbättra densamma,
-<span class='pageno' id='Page_6'>6</span>ha också gifvit den engelska arbetareskyddslagstiftningen
-en teknisk fulländning som med rätta tjänat till förebild
-för öfriga länders lagstiftning på hithörande område.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Utom i England uppmärksammades behofvet af arbetareskyddslagstiftning
-under förra hälften af 1800-talet
-särskilt i Preussen, Frankrike, Österrike och Schweiz,
-hvarvid kan anmärkas, att i Preussen därtill bidrog iakttagelsen
-att härens rekryter från fabriksdistrikten voro
-svagare och klenare än från andra trakter.</p>
-
-<p class='c000'>För att nämna några märkligare hållpunkter i den
-europeiska arbetareskyddslagstiftningens historia<a id='r1' /><a href='#f1' class='c010'><sup>[1]</sup></a> kan anföras
-den första egentliga arbetareskyddslagen i Preussen
-af år 1839 och den första i Frankrike af år 1841, båda
-endast afseende skydd för barn i fabriksarbete. På 1870-talet
-började ett lifligare lagstiftningsarbete på arbetareskyddets
-område. Från denna tid tillkommo sålunda i
-flera länder värkliga skyddslagar, bland annat den ännu
-gällande Schweiziska förbundslagen af år 1877. Från
-1880-talet märkas särskilt skyddslagar i Österrike 1884
-och 1885, Italien 1886, samt i Holland, Belgien och Finland
-1889, samtliga ännu gällande, åtminstone i hufvudsak.</p>
-
-<p class='c000'>Lagstiftningen fortskred emellertid ganska ojämt i de
-olika länderna. Detta hade till följd att, då fråga blef
-om skärpning af arbetsskyddet i något land, brukade
-motståndarna invända att landets industri icke kunde tåla
-vid en sådan inskränkning i friheten att begagna tillgänglig,
-billig arbetskraft. Det var ju klart, sade man, att
-tillvärkningskostnaderna därigenom skulle ökas och på
-grund däraf också förmågan att konkurrera med utlandet
-minskas.</p>
-
-<p class='c000'>Erfarenheten torde nu knappast ha gifvit något stöd
-åt detta tal om konkurrensförmågans minskning genom en
-utvecklad arbetareskyddslagstiftning. Skulle i enstaka fall
-kunna uppvisas, att industrin lidit afbräck genom lagstadgat
-arbetareskydd, torde det vara skäl att noga pröfva,
-om det icke endast gällt ett öfvergångsstadium.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_7'>7</span>Emellertid ledde det ifrågavarande påståendet tanken
-på <em>internationella öfverenskommelser om arbetareskyddslagstiftning</em>,
-genom hvilka intet land skulle behöfva bli
-lidande genom att i lagstiftningen förvärkliga framskridna
-arbetareskyddsgrundsatser. År 1890 utfärdades också af
-den nyblifne tyske kejsaren en inbjudan till den första
-internationella arbetareskyddskonferensen, som skulle ha
-till uppgift att värka för enhetlighet i de särskilda staternas
-lagstiftningar med afseende på arbete i bärgvärk,
-arbetstiden för minderåriga och kvinnliga arbetare i industrin
-samt söndagshvila för arbetare i allmänhet. Kallelsen
-hörsammades af de flästa europeiska stater, däribland äfven
-Sverge och Norge. Den 15 mars 1890 samlades alltså i
-Berlin ombud, utsedda af regeringarna för de i konferensen
-deltagande länderna.</p>
-
-<p class='c000'>Det omedelbara resultatet af konferensen blef skäligen
-blygsamt. Man fattade visserligen, delvis enhälligt, delvis
-med flertalet röster åtskilliga beslut, men dessa voro inga
-värkliga öfverenskommelser, utan endast önskemål, icke
-ens bindande för de stater hvilkas ombud röstat för desamma.
-De uttalade önskemålen kunna också samtliga
-betecknas såsom anspråkslösa minimifordringar eller icke
-ens det. Att vårt lands arbetareskyddslagstiftning i några
-afseenden ändå icke hunnit upp till konferensens ståndpunkt,
-kommer i det följande att belysas.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på Berlinerkonferensens inflytande på
-den europeiska lagstiftningen i allmänhet är svårt att
-yttra sig bestämt. Visst är att året därpå, 1891, utfärdades
-en ny arbetareskyddslag i Tyskland. På 1890-talet
-ha för öfrigt tillkommit arbetareskyddslagar bland annat i
-Portugal 1891, Norge och Frankrike 1892 samt Holland
-1895. Och från de sista åren märkas den franska lagen
-af år 1900 om 10-timmars arbetsdag äfven för vuxna arbetare
-inom större delen af landets industri, den spanska
-lagen af 1900 samt de danska och engelska lagarna af
-år 1901.</p>
-
-<p class='c000'>Utom i de nu och förut nämda staterna finnes arbetareskyddslagstiftning
-i Ungarn, Ryssland, Rumänien och
-Luxemburg samt utom Europa i Nordamerikas förenta
-stater, Canada och de australiska kolonierna en delvis
-synnerligen utvecklad sådan lagstiftning.</p>
-
-<p class='c000'>Skulle man fälla ett allmänt omdöme om arbetareskyddslagstiftningen,
-<span class='pageno' id='Page_8'>8</span>sådan den gestaltar sig för närvarande
-i Europas stater, torde den ännu icke i något land
-kunna anses ha nått den fulländning hvarigenom, såvidt
-på skyddslagstiftning beror, landet tillförsäkras en fysiskt och
-moraliskt sund arbetarebefolkning, på tillfredsställande sätt
-skyddad emot arbetets faror. Reformer återstå sålunda
-öfverallt att vidtaga. Ett uttryck för denna uppfattning
-kan man också finna i de förnyade internationella arbetareskyddskongresser,
-som under de senaste åren hållits. Sålunda
-sammanträdde kongresser i Zürich och Brüssel 1897,
-båda privata, samt en arbetareskyddskongress med delvis
-offentlig karaktär i Paris år 1900, hvilken till hufvudsakligt
-resultat hade grundläggandet af en »internationell
-förening för lagstadgat arbetareskydd» med en byrå i
-Basel.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Det är redan framhållet hurusom arbetareskyddslagstiftningen
-hade svårt att tränga sig fram i England på grund
-af det starka motståndet från olika håll. Liknande har
-förhållandet varit i andra länder, icke minst i vårt land.
-Motståndet har öfverallt kommit, utom från arbetsgifvarna,
-äfven från nationalekonomer och politici, som ur principiell
-synpunkt förkastat statens inblandning i det »fria» aftalet
-mellan arbetsgifvare och arbetare och följaktligen äfven
-arbetareskyddslagstiftningen. Med afseende på reglerandet
-af de vuxna kvinnornas arbete i vidsträcktare mån än
-beträffande männens har skyddslagstiftningen dessutom
-väckt motstånd hos dem, som yrka på likställighet mellan
-män och kvinnor i allmänhet och således äfven vid konkurrensen
-på arbetsmarknaden.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på <em>tillämpningen</em> af redan införd skyddslagstiftning
-har, som förut nämts, motstånd mött från
-arbetsgifvarna, hvilka dels, där kontrollen öfver lagens
-efterlefnad varit otillräcklig, helt enkelt satt sig öfver
-gällande lag, dels ock sökt att kringgå densamma på alla
-möjliga sätt. Men äfven arbetarna ha funnit lagarnas
-bestämmelser onödiga och besvärliga, t. ex. då det gällt
-skyddsanordningar vid maskiner, och på grund däraf själfva
-hindrat lagarnas efterlefnad. Slutligen ha, i fråga om
-skyddslagstiftning angående minderåriga, dessas föräldrar
-och målsmän ofta mottagit lagarna med största ovilja och
-gjort desamma det envisaste motstånd. Föräldrarnas omedelbara
-fördel af att barnen fritt lämnas tillfälle till arbetsförtjänst
-och därigenom kunna bidraga till familjens kanske
-alltför knappa uppehälle, har ofta fått betyda allt, och insikten
-om det nödvändiga uti att barnen, och <em>alla</em> barn,
-underkastas lagstiftningens tvång för att betrygga det
-uppväxande släktets fysiska och andliga utveckling har,
-såsom hvar och en förstår, ej varit synnerligen lefvande.</p>
-
-<hr class='c011' />
-
-<div class='footnote' id='f1'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r1'>1</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Se med afseende på begränsandet af arbetstiden n:o 33 af
-Verdandis småskrifter: <em>Gustaf F. Steffen</em>, Normalarbetsdagen.</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_9'>9</span>
-  <h2 class='c004'>2. Arbetareskyddslagstiftningens historia i vårt land.</h2>
-</div>
-
-<p class='c008'>Bland de lagbestämmelser från 16- och 1700-talen,
-som kunna betraktas såsom förelöpare till innehållet i våra
-arbetareskyddslagar, kunna anföras följande. I en skråordning
-af år 1621 förekommer en antydan till föreskrift
-om den ålder, före hvars uppnående barn icke borde antagas
-till lärlingar. Det heter nämligen däri: »Tager
-någon mästare an någon lärgosse <em>om 14 år mer eller mindre</em> —&nbsp;— så
-skola hans föräldrar förtinga sådant med mästaren».
-I ett reglemente af år 1683 för ett glasbruk i
-Stockholm stadgades att därefter ingen pojke borde i läran
-antagas under <em>15 år</em> gammal. Detta reglemente utstakar
-äfven noggrant arbetstiden.</p>
-
-<p class='c000'>1720 års skråordning bestämde att en pojke, som
-skulle antagas och inskrifvas (i skrået), borde åtminstone
-vara <em>14 år</em> gammal. Skråordningarna rörde emellertid
-endast handtvärket. För de fabriksmässigt drifna yrkena
-gällde de s. k. hallordningarna. I de två dylika ordningar
-som utfärdades 1739 och 1770 bestämdes intagningsåldern
-för »lärobarn» till <em>10 eller 12 år</em>, en som det
-synes något sväfvande bestämmelse, som väl icke häller
-spelat någon roll i praktiken. Hallordningarna ålade för
-öfrigt fabriksidkaren att vaka öfver barnens gudsfruktan
-och sedlighet samt låta dem åtnjuta behörig undervisning
-<span class='pageno' id='Page_10'>10</span>i läsning och kristendomskunskap, hvilka föreskrifter emellertid
-tyckas ha blifvit helt och hållet åsidosatta, åtminstone
-under senare delen af den tid hallordningarna gällde.</p>
-
-<p class='c000'>I 1846 års fabriks- och handtvärksordning, hvarigenom
-den föregående näringslagstiftningen upphäfdes och näringsfriheten
-infördes, bestämdes minimiåldern för arbetare uttryckligen
-till <em>12 år</em>. Här betonades också yrkesidkarens
-moraliska förpliktelser mot arbetarna, särskilt de minderåriga.</p>
-
-<p class='c000'>Det är en anmärkningsvärd, för riksdagen föga hedrande
-omständighet, att under den långa strid, som föregick
-antagandet af 1846 års lag, de minderårigas belägenhet
-icke tycks ha varit föremål för den ringaste omtanke och
-att t. o. m. de torftiga bestämmelser i ämnet, som skrå- och
-hallordningarna innehöllo, uteslötos ur riksdagens förslag
-till ny näringslag. Att 1846 års förordning kom att
-innehålla de nyssnämda bestämmelserna, måste därför
-tillskrifvas uteslutande regeringens initiativ. Detsamma
-gäller om det tillägg till 1846 års förordning, som 1852
-utfärdades af regeringen och hvarigenom nattarbete för
-arbetare under 18 års ålder förbjöds samt bötesstraff bestämdes
-för användande af minderåriga arbetare i strid
-mot 1846 eller 1852 års stadganden.</p>
-
-<p class='c000'>Dessa stadganden, som sedermera sammanfördes i
-1864 års nya näringsfrihetsförordning, blefvo emellertid
-trots straffbestämmelserna allmänt öfverträdda, som man
-förstår, på grund af bristande kontroll.</p>
-
-<p class='c000'>Från tiden 1852-1881 kan framhållas följande.
-Vid 1856-58 års riksdag föreslogs af nuvarande biskop
-C. H. Rundgren, att barn ej skulle få antagas i arbete
-förrän de inhämtat folkskolans minimikurs, hvilket förslag
-emellertid icke vann riksdagens bifall. Vid samma riksdag
-väckte Nils Hansson i bondeståndet motion om införande
-af lagstadgad arbetsdag både för vuxna och minderåriga
-arbetare. Föranledd af denna motion aflät riksdagen 1857
-en skrifvelse till Kongl. Maj:t<a id='r2' /><a href='#f2' class='c010'><sup>[2]</sup></a> med anhållan om inskränkning
-af arbetstiden, dock endast för minderåriga i vissa
-<span class='pageno' id='Page_11'>11</span>hälsofarliga industrier, samt om effektiv kontroll öfver de
-begärda bestämmelsernas efterföljd. Riksdagens skrifvelse
-ledde emellertid icke till något resultat. Däremot hade
-en skrifvelse vid 1862-63 års riksdag till följd, att Kongl.
-Maj:t år 1870 utfärdade en förordning angående tillvärkning
-af fosfortändstickor, där utom vissa allmänna försiktighetsmått
-beträffande arbetslokal m. m. bestämdes en
-minimiålder af 15 år för visst farligare arbete. Vid 1870
-och 1871 års riksdagar väcktes motioner angående skydd
-för minderåriga af herr Jöns Rundbäck och vid 1875 års
-riksdag af herrar F. F. Carlson i första och A. W. Staaff
-i andra kammaren. Riksdagen aflät nu, 1875, åter en
-skrifvelse till Kongl. Maj:t, denna gång med anhållan
-om en författning angående minderårigas arbete i fabriks- och
-handtvärksarbete samt om tillsyn från statens sida
-öfver författningens efterlefnad. Regeringen tillsatte med
-anledning däraf en kommitté, som år 1877 aflämnade sitt
-betänkande och förslag, i förbigående sagt väl värda att
-läsa. Fyra år därefter utfärdades så den begärda förordningen,
-nämligen »Förordning angående minderåriges användande
-i arbete vid fabrik, handtvärk eller annan hantering»
-af den 18 november 1881.</p>
-
-<p class='c000'>Denna lag, som hvad själfva skyddsbestämmelserna
-angår, utan tvifvel ägde sina förtjänster, saknade dock
-bestämmelser om effektiv kontroll. Öfvervakandet af förordningens
-efterlefnad anförtroddes nämligen i strid mot
-erfarenhetens lärdomar, riksdagens uttryckliga anhållan
-om statsinspektion och kommitténs bestämda och med goda
-skäl motiverade förslag, åt de kommunala myndigheterna,
-hälsovårdsnämd i stad och kommunalnämd på landet. Hela
-förordningen blef också därigenom icke mycket värd.</p>
-
-<p class='c000'>Icke desto mindre väckte den en storm af ovilja,
-hufvudsakligen från arbetsgifvarehåll. Äfven från arbetare
-kommo dock uttryck af missnöje. Regeringen — den
-Posseska ministären — visade sig nu sakna all fasthet
-med afseende på förordningen. Först och främst uppsköts
-den en gång bestämda tiden för lagens trädande i kraft
-5 månader för hela industrin och så, på framställningar
-af arbetsgifvare, för vissa industrigrenar ytterligare 5 månader
-och därpå ännu ett år. Vidare förmåddes regeringen
-år 1883 dels att undantaga hela sågvärks- och brädgårdsrörelsen
-från lagens giltighetsområde, dels att medgifva
-<span class='pageno' id='Page_12'>12</span>väsentliga inskränkningar vid dess tillämpning inom gruf- samt
-järn- och metallindustrin.</p>
-
-<p class='c000'>Hela behandlingen af 1881 års förordning ger en
-god bild af regeringens ställning till arbetareskyddsfrågan
-för 20 år sedan.</p>
-
-<p class='c000'>Emellertid fortfor missnöjet med förordningen och
-tog sig bland annat uttryck vid 1886 och 1888 års
-riksdagar i ett par motioner, som gingo ut på ytterligare
-inskränkningar och undantag. Motionerna afslogos dock
-af riksdagen.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Vid 1884 års riksdag hade herr Adolf Hedin föreslagit,
-att riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om
-utarbetande af förslag till lagar angående skydd mot
-olycksfall i arbetet, arbetsgifvares ansvar för sådana olycksfall,
-olycksfalls- och ålderdomsförsäkring m. m. Riksdagen
-biföll i hufvudsak herr Hedins motion, och regeringen
-tillsatte med anledning däraf en kommitté, som år 1888
-aflämnade sina grundliga och värdefulla utredningar samt
-åtskilliga lagförslag. Af dessa ledde endast ett till lag,
-nämligen till den <em>lag angående skydd mot yrkesfara</em>, hvarom
-Kongl. Maj:t och riksdag enades år 1889, och som ännu
-oförändrad (med ett mindre väsentligt tillägg) gäller.</p>
-
-<p class='c000'>Mot antagandet af denna lag, hvarigenom yrkesinspektionen
-äfvenledes infördes, gjordes både inom och utom
-riksdagen många invändningar. Bland annat menade man,
-att en sådan lag vore alldeles onödig, enär de hygieniska
-förhållandena samt åtgärderna till förekommande af olycksfall
-i arbetet redan vore eller närmade sig till att bli fullt
-tillfredsställande inom den svenska industrin.</p>
-
-<p class='c000'>De omfattande undersökningar 1884 års kommitté
-låtit värkställa talade dock ett annat språk. Undersökningarna
-hade nämligen gifvit vid handen icke blott att
-i vårt land olycksfall under arbetet förekommo särdeles
-talrikt, och att dödligheten bland arbetare i åtskilliga yrken
-var afsevärdt stor, utan äfven att det inom industrin var
-synnerligen illa beställt med de hygieniska anordningarna
-samt med skyddsåtgärder mot yttre skador vid arbetet,
-menlig invärkan af damm, giftiga ämnen m. m.</p>
-
-<p class='c000'>Ur kommitténs undersökningar kan anföras, att medan — enligt
-<span class='pageno' id='Page_13'>13</span>statistiska uppgifter från åren 1879-1882 — <em>den
-återstående medellifslängden vid 30 års ålder</em> för Sverges
-hela manliga befolkning utgjorde 36,1 år, var motsvarande
-tal för guldsmeder och metallarbetare endast 27,6,
-för tobaksarbetare 25,4 och för bokbinderiarbetare 24, allt
-bland manliga yrkesutöfvare. Detta förhållande måste
-åtminstone till stor del tillskrifvas yrkets skadliga invärkan.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på antalet olycksfall visade enligt undersökning
-från åren 1884 och 1885 särskilt grufdriften
-och maskinindustrin en hög siffra i förhållande till antalet
-arbetare inom dessa yrken.</p>
-
-<p class='c000'>Beträffande de bristande anordningarna till skydd för
-arbetarnas lif och hälsa framgick t. ex. af kommitténs
-undersökningar, att vid 205 undersökta fabriker och andra
-industriella anläggningar i Stockholm, där förhållandena
-snarare måste anses ha varit bättre än sämre än i öfriga
-orter inom riket, luftväxlingen var »nöjaktig» endast vid
-12 % af de 205 etablissementen, och att uti 46 % af
-arbetslokalerna till och med alla anstalter för luftväxling
-saknades. Vidare var i ett afsevärdt antal fall värmen i
-arbetslokalen »synnerligen hög och i hygieniskt afseende
-ogynnsam». Regelbundet återkommande besiktningar af
-ångpannor förekommo endast i undantagsfall. I 26 fabriker
-saknade farliga arbetsmaskiner, såsom cirkelsågar,
-smergelskifvor m. fl., allt skydd. I 25 fall befanns dammet
-»besvärande eller rent af förorsakande lidande». I 53
-fall antecknades fullständig brist på skydd eller alltför
-ofullständigt skydd mot damm. I 23 etablissement befunnos
-arbetare illamående af arbetet med giftiga ämnen
-eller under arbetet utvecklade ohälsosamma gaser. I 64
-etablissement, där arbetet alstrade giftiga gaser, saknades
-åtgärder för afledande af ångorna eller befunnos åtgärderna
-alltför ofullständiga.</p>
-
-<p class='c000'>Nödvändigheten af bättre skydd mot arbetets faror
-kunde således ej betviflas annat än af okunnigheten.</p>
-
-<p class='c000'>Men äfven där ett sådant behof erkändes, gjordes
-invändningar mot den föreslagna lagen på grund af den
-därmed förbundna yrkesinspektionen. Man trodde, att
-denna skulle komma att störa det goda förhållandet mellan
-arbetsgifvare och arbetare, man fann inspektionen innebära
-ett obefogat ingrepp i arbetsgifvarens själfständighet, talade
-om »polisuppsikt öfver industriidkarna» o. s. v.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_14'>14</span>Allmänt tyckes man inom riksdagen ha varit orolig
-för att en kraftig yrkesinspektion skulle medföra betungande
-kostnader för industrin, och man var synnerligen
-angelägen om att inspektionen skulle handhafvas med stor
-varsamhet gentemot arbetsgifvarna. Lagutskottet modifierade
-också i enlighet med denna stämning regeringens
-sannerligen icke för långt gående förslag och gaf i sitt
-utlåtande följande fingervisning, som gör ett rätt egendomligt
-intryck, då man besinnar, att det här var fråga
-om införande af en <em>arbetareskyddslag</em>:</p>
-
-<p class='c000'>»Det synes nödvändigt,» skref utskottet, »att inspektörerna
-vid utöfvandet af sin befattning tillvägagå med
-takt och varsamhet, att icke så höga fordringar ställas på
-arbetslokaler och anordningar, att arbetet onödigtvis försvåras
-eller fördyras eller onödig kostnad vållas, att där
-synnerlig fara ej är förhanden, behöfliga förbättringar må
-efter hand vidtagas med vederbörlig hänsyn till yrkesidkarens
-förmåga att utföra dem, samt att inspektörerna
-städse ihågkomma, att arbete äfven under mindre gynnsamma
-förhållanden är att föredraga framför arbetsbrist.»</p>
-
-<p class='c000'>Lagutskottets behandling af frågan väckte allmän
-belåtenhet i riksdagen, och dess ändringsförslag blef också
-riksdagens beslut.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på 1889 års lag kan för öfrigt nämnas,
-att lagen så tillvida icke innebar någon nyhet för vårt
-land, som det redan, förutom i 1870 års förordning angående
-tillvärkning af fosfortändstickor, här och hvar fanns
-bestämmelser, låt vara af föga praktisk betydelse, till
-skydd för arbetarnas hälsa, t. ex. i näringsfrihetsförordningen
-af år 1864 och hälsovårdsstadgan af år 1874. Och i 1884
-års grufvestadga funnos några föreskrifter i syfte att
-bereda arbetarna trygghet mot olycksfall.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>År 1890 deltog ju Sverge, som förut är nämt, i
-Berlinerkonferensen. Med anledning såväl däraf som af
-klagomålen mot 1881 års förordning tillsatte regeringen
-1891 en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag till
-den nya eller förändrade arbetareskyddslagstiftning som
-<span class='pageno' id='Page_15'>15</span>kunde vara af förhållandena påkallad.<a id='r3' /><a href='#f3' class='c010'><sup>[3]</sup></a> Kommitténs året
-därpå aflämnade förslag innehöll dels förslag till lag angående
-minderårigas och kvinnors användande i arbete,
-dels förslag till ändring af 1870 års förordning angående
-tillvärkning af fosfortändstickor.</p>
-
-<p class='c000'>Kommittéarbetets närmaste resultat blef 1896 års förordning
-»angående försiktighetsmått till förekommande af
-käkbensbrand (fosfornekros) bland arbetare i tändsticksfabriker».</p>
-
-<p class='c000'>Hvad frågan om ny skyddslagstiftning för minderåriga
-och kvinnliga arbetare angår, hördes intet utaf förrän vid
-1899 års riksdag, då med anledning af en motion af professor
-Curt Wallis i andra kammaren om en ny förbättrad
-lag angående minderårigas arbete upplystes, att regeringen
-just var sysselsatt med utarbetande af en sådan lag. Vid
-1900 års riksdag framlades också ett förslag till ny förordning
-angående minderårigas och kvinnors arbete.</p>
-
-<p class='c000'>Detta förslag, öfver hvilket regeringen blott begärt
-riksdagens <em>yttrande</em>, blef emellertid med ett mindre väsentligt
-tillägg af riksdagen antaget såsom <em>lag</em>, d. v. s. sådan
-lag, som ej kan ändras eller upphäfvas utan Kongl. Maj:ts
-och riksdagens gemensamma beslut.</p>
-
-<p class='c000'>Regeringen fogade sig i riksdagens beslut och utfärdade
-den 17 oktober 1900 den nya lagen »angående minderårigas
-och kvinnors användande till arbete i industriellt
-yrke».</p>
-
-<p class='c000'>Genom 1900 års lag upphäfdes dock icke 1881 års
-förordning angående minderåriga »i hvad denna förordning
-afser minderårigs användande i sådant handtvärk eller
-annan handtering, som icke idkas i så stor omfattning
-eller under sådana förhållanden i öfrigt, att handtvärket
-eller handteringen skäligen må anses för fabrik». Beträffande
-småindustrin gäller alltså 1881 års förordning
-fortfarande. »Till hvad kraft och värkan det hafva kan»,
-<span class='pageno' id='Page_16'>16</span>skulle man kunna tillägga. Ty kontrollen öfver förordningens
-efterlefnad är ju anförtrodd åt <em>kommunala</em> myndigheter,
-hvilkas oduglighet att öfvervaka efterlefnaden af
-en arbetareskyddslag erfarenheten till fullo bekräftat såväl
-utomlands som i vårt land, där 1881 års förordning
-under de 20 år, den varit gällande, i den ojämförligt
-största delen af vårt land icke blifvit efterlefd.</p>
-
-<p class='c000'>Men en lag, som på en mängd ställen icke efterlefves,
-är icke endast betydelselös, utan <em>skadlig</em> genom den känsla
-af osäkerhet och orättvis behandling dess ojämna tillämpning
-medför. Den bör därför antingen helt och hållet
-upphäfvas eller också ersättas af en annan som följdriktigt
-tillämpas i hvarje fall.</p>
-
-<p class='c000'>Reglerandet af de minderårigas arbete inom handtvärket
-och den öfriga småindustrin måste sålunda ännu
-anses såsom en olöst fråga.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Från 1890-talet och de senaste åren märkas, förutom
-hvad redan blifvit anfört, följande lagstiftningsåtgärder
-och riksdagsförslag på arbetareskyddets område.</p>
-
-<p class='c000'>Motioner om skärpning, utvidgning och senast om en
-allmän revision af lagen angående skydd mot yrkesfara
-ha väckts af herr David Bergström i andra kammaren vid
-1894, 1896, 1897 och 1902 års riksdagar, men utan vidare
-resultat än att lagen år 1895 utsträcktes till att omfatta
-äfven statens och kommunens industriella rörelser, samt
-att år 1896 en förordning utfärdades i syfte att låta olycksfallen
-i arbete komma till yrkesinspektörernas kännedom.</p>
-
-<p class='c000'>Vid 1891, 1893, 1894 och 1895 års riksdagar väckte
-herr Fridtjuv Berg i andra kammaren förslag om utredning
-i syfte att erhålla en lagstadgad arbetsdag äfven för
-vuxna arbetare i de grenar af vår industri, där sådant
-kunde befinnas lämpligt. Dessa motioner vunno emellertid
-icke riksdagens bifall.</p>
-
-<p class='c000'>På senaste tiden har på arbetareskyddslagstiftningens
-område uppmärksamheten särskilt tagits i anspråk af sträfvanden
-att bereda <em>sjöfolk</em> större säkerhet mot olyckshändelser,
-äfvensom bättre förhållanden med afseende på sundhet
-och arbetstid. Det måste ju också för hvar och en
-stå klart, att näppeligen inom något annat yrke arbetsgifvares
-(resp. fartygsbefälhafvares) försummelse eller oförsiktighet
-kan medföra så stora faror för arbetarna som
-här. Och beträffande arbetstid och sundhet, det senare
-t. ex. med afseende på föda samt luftutrymme och luftväxling
-i sofrummen, torde sjöfolkets villkor hos oss ingalunda
-allmänt vara tillfredsställande.</p>
-
-<p class='c000'>Frågan om denna skyddslagstiftning, som ju för öfrigt
-icke endast är en <em>arbetare</em>skyddslagstiftning, väcktes i vårt
-land på 1870-talet under påvärkan af den Plimsollska
-rörelsen i England.<a id='r4' /><a href='#f4' class='c010'><sup>[4]</sup></a> 1877 tillsattes också en kommitté
-för utarbetande af lagbestämmelser ägnade att förekomma
-eller inskränka olyckor till sjöss. Resultatet däraf blef
-emellertid icke stort, och de bestämmelser till skydd för
-sjöfolk som nu finnas i vår lagstiftning äro antingen för
-allmänt affattade eller ock af annan orsak af föga praktisk
-betydelse.</p>
-
-<p class='c000'>Vid 1899 års riksdag väcktes sjöfolkets skyddsfråga
-åter till lif genom en motion af herr Adolf Johansson i
-Möllstorp i andra kammaren, och vid 1901 och 1902 års
-riksdagar ha herrar J. A. Kinnman och E. Smith i andra
-kammaren framburit motioner i ämnet. Resultatet har
-emellertid hittills icke blifvit något alls, då visserligen
-andra kammaren visat sig vilja gå fordringarna på värksam
-skyddslagstiftning till mötes, men härvid ej erhållit första
-kammarens stöd.</p>
-
-<hr class='c011' />
-
-<div class='footnote' id='f2'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r2'>2</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Kongl. Maj:t har ända till senare år ensam utfärdat förordningar
-på arbetareskyddslagstiftningens område. Först vid 1889 och
-1900 års riksdagar har riksdagen häfdat sin rätt att tillsammans med
-Kongl. Maj:t stifta hithörande lagar, åtminstone viktigare sådana.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f3'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r3'>3</a>.&nbsp;&nbsp;</span>I denna kommitté var arbetsgifvareinträsset väl tillgodosett, då
-det däremot icke fanns någon arbetarerepresentant. Det är för öfrigt
-karaktäristiskt för kungliga svenska kommittéer i arbetarefrågor att
-<em>arbetarna antingen icke alls eller också icke med de bästa tillgängliga
-krafter där blifvit representerade</em>. Möjligen får ett undantag göras
-med afseende på 1884 års kommitté. Men jämför sammansättningen
-af de nämda 1875 och 1891 års kommittéer samt af 1891 års arbetareförsäkringskommitté
-och 1899 års kommittéer i egnahems-, skiljedoms- och
-arbetsaftalsfrågorna!</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f4'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r4'>4</a>.&nbsp;&nbsp;</span>I England hade parlamentsledamoten Plimsoll i början af
-1870-talet yrkat på värksam skyddslagstiftning för sjöfolk, hvilket också
-ledt till åsyftat resultat.</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_17'>17</span>
-  <h2 class='c004'>3. Bestämmelser till skydd för minderåriga.</h2>
-</div>
-
-<p class='c008'>Den nu gällande arbetareskyddslagstiftningen i vårt
-land kan indelas i följande grupper:</p>
-
-<p class='c000'>1) Bestämmelser till skydd för <em>minderåriga</em>, 2) bestämmelser
-till skydd för <em>kvinnor</em> och 3) lagstiftning till skydd
-för <em>arbetare i allmänhet</em>, oberoende af ålder och kön.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_18'>18</span>Bestämmelserna till skydd för minderåriga återfinnas
-i 1900 års lag angående minderårigas och kvinnors arbete
-samt i 1881 års förordning angående minderåriges arbete.
-Härtill kommer i 1896 års förordning angående tillvärkning
-af fosfortändstickor ett förbud för minderåriga
-att deltaga i visst hälsofarligare arbete.</p>
-
-<p class='c000'>Beträffande minderåriga arbetare, som stå under arbetsgifvarens
-<em>husbondvälde</em>, gälla särskilda bestämmelser, åläggande
-arbetsgifvaren vissa uppfostrareförpliktelser mot de
-minderåriga, hvilka stadganden emellertid här förbigås
-såsom ej hörande till den egentliga arbetareskyddslagstiftningen.</p>
-
-<p class='c000'>Till denna höra ju ej häller följande stadganden,
-hvilka dock kunna i förbigående nämnas. 1864 års näringsfrihetsförordning
-föreskrifver bland annat, att minderårig
-icke får antagas till biträde i <em>handel</em> förrän efter fyllda 12
-år. Enligt en förordning af år 1896 kan i stad förbud
-utfärdas för gossar under 14 och flickor under 15 år att
-idka försäljning af tidningar, blommor m. m. på sön- och
-hälgdagar samt öfriga dagar nattetid. Sådant förbud har
-också utfärdats i våra större städer. Slutligen få enligt
-en förordning af år 1897 gossar under 14 och flickor
-under 15 år ej användas vid vissa offentliga förevisningar
-såsom lindansning, positivspelning, akrobatföreställningar
-o. d. Afsikten med de båda sistnämda förordningarna är,
-såsom lätt inses, att bevara barnen för det skadliga inflytande
-som gatuhandel af tidningar och cigarrer m. m.
-samt deltagande af offentliga förevisningar visat sig utöfva
-på barnens sedlighet, skolundervisning o. s. v.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på minderårigas arbete inom öfriga
-områden, t. ex. i jordbruk, värdshus- och källarrörelse
-m. fl. yrkesgrenar, finnas hos oss inga bestämmelser.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'><em>1900 års lag</em> afser förutom vuxna kvinnor endast
-minderåriga <em>under 18 år</em>. I detta hänseende öfverensstämmer
-vår lag med t. ex. Norges, Danmarks, Finlands,
-Englands, Frankrikes och Schweiz' lagstiftning. I Tyskland
-och Österrike däremot omfattar skyddet ej manliga
-minderåriga öfver 16 år.</p>
-
-<p class='c000'>Beträffande <em>området för lagens tillämpning</em> hänvisas till
-<span class='pageno' id='Page_19'>19</span>dess 1 §. (Se Bil. I.) Vid en blick på denna faller det
-genast i ögonen att svårigheter eller godtycke böra kunna
-uppstå vid afgörandet huruvida en rörelse, t. ex. en mekanisk
-värkstad, »drifves i så stor omfattning eller under
-sådana förhållanden i öfrigt, att den skäligen må anses
-som fabriksrörelse». Lagens uttryckssätt är ju något sväfvande.
-Emellertid är det ingalunda lätt att uttrycka
-skillnaden mellan å ena sidan den större eller medelstora
-industri, som man vill ställa under lagens föreskrifter,
-och å andra sidan handtvärket eller småindustrin, som
-man vill därifrån utesluta. Att, såsom t. ex. den belgiska
-lagen gör, låta skillnaden bero på det antal arbetare, som
-sysselsättas i rörelsen, torde näppeligen innebära en tillfredsställande
-lösning af frågan.</p>
-
-<p class='c000'>Den bästa lösningen består väl helt enkelt däri att
-utsträcka skyddslagen öfver till småindustrin. Hvarför
-skola också handtvärkets eller småindustrins minderåriga
-arbetare undandragas det skydd som kommer t. ex. fabriksbarnen
-till del? Man invänder kanske häremot att de i
-1900 års lag nämda yrkena i allmänhet innebära större
-faror för de minderårigas hälsa och kroppsliga utveckling
-än handtvärket. Men man bör ej förbise att, äfven om
-så skulle vara förhållandet, hvilket f. ö. ingalunda är
-gifvet, så är skyddslagstiftningens syfte icke endast att
-skydda arbetareungdomen för <em>fysiska</em> olägenheter af arbetet,
-utan äfven att tillgodose de minderårigas <em>moraliska</em> och
-<em>intellektuella</em> uppfostran, hvilken tillkommer hemmet och
-skolan, men hvarken fabriken eller värkstaden.</p>
-
-<p class='c000'>England och Frankrike ha också inneslutit hela handtvärket
-inom den värksamma och effektivt kontrollerade
-arbetareskyddslagstiftningens område. Den franska lagen
-af år 1892 undantager sålunda endast sådana värkstäder,
-där arbetet blott bedrifves af familjemedlemmar under
-faders, moders eller förmyndares uppsikt.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'><em>Villkoren för minderårigs anställning</em> i de enligt 1900
-års lag skyddade yrkena äro följande:</p>
-
-<p class='c000'>1. Den minderårige skall ha fyllt <em>12 år</em>.</p>
-
-<p class='c000'>2. Den minderårige skall antingen efter att ha
-genomgått fullständig lärokurs ha erhållit <em>afgångsbetyg från</em>
-<span class='pageno' id='Page_20'>20</span><em>folkskolan</em> eller efter inhämtande af ett <em>ringare kunskapsmått</em>
-erhållit tillstånd att lämna folkskolan (eller ock styrka,
-att skolpliktigheten äljes upphört, t. ex. på grund af
-annorstädes inhämtad undervisning).</p>
-
-<p class='c000'>3. Medelst <em>läkarebetyg</em> skall styrkas att den minderårige
-icke till följd af sjuklighet eller kroppslig svaghet
-kan anses komma att lida men af det ifrågavarande
-arbetet.</p>
-
-<p class='c000'>Från dessa regler, gifvas följande <em>undantag</em>:</p>
-
-<p class='c000'>1. Minderårig, som uppfyller villkoren 2 och 3 får
-redan <em>vid 11 års ålder</em> användas vid lättare arbeten under
-bar himmel vid grufvor samt sågvärk och därmed förenade
-brädgårdar.</p>
-
-<p class='c000'>2. Minderårig som fyllt 12 år (eller i undantagsfallet
-1. 11 år) och som uppfyller villkoret 3., får, fastän
-han ej slutat folkskolan, användas i arbete <em>under ferietid</em>.</p>
-
-<p class='c000'>Såväl nu nämda hufvudregler som undantag gälla
-lika för gossar och flickor.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Beträffande nu först en minimiålder af 12 och ännu mer
-af 11 år ha invändningar framställts däremot både ur hälsovårdens
-och uppfostrans synpunkt. En internationell kongress
-för hygien, som 1887 hölls i Wien,<a id='r5' /><a href='#f5' class='c010'><sup>[5]</sup></a> uttalade sålunda
-i en resolution att åldersklasser under 14 år borde
-vara helt och hållet uteslutna från fabriksarbete. Vid 1900
-års riksdag yttrade förre chefen för Medicinalstyrelsen
-generaldirektör Almén bl. a.: »Åldersgränsen 12 år är nära
-nog onaturlig. Individen har då ej nått den utveckling att
-han kan uthärda ansträngning utan att taga skada däraf. —&nbsp;— Min
-bestämda mening är, att minderårige ej skola få
-användas till industriellt arbete förrän de fyllt 13 år.»</p>
-
-<p class='c000'>I Tyskland stadgas absolut förbud för minderårigs
-användande i fabriker, bärgvärk och grufvor m. m. före
-uppnådda 13 år. I Schweiz och Österrike är minimiåldern
-åtminstone för fabriksarbete 14 år. I öfriga länder
-är den i allmänhet såsom hos oss 12 år, i några sydliga
-länder, där som bekant den fysiska utvecklingen inträder
-tidigare, dock ännu lägre. Minimiåldern är f. ö. i hvarje
-land bestämd af hänsyn såväl till de minderåriges kroppskrafter
-som af där gällande skollagstiftning. Så är äfven
-<span class='pageno' id='Page_21'>21</span>fallet hos oss, där just emot en ifrågasatt höjning till 13
-år anförts att detta ej med nu gällande bestämmelser
-rörande folkskoleundervisningen vore lämpligt. I regeringens
-förslag vid 1900 års riksdag läses sålunda följande
-yttrande af civilministern: »Sådan denna (folkskoleundervisningen)
-för närvarande är anordnad, har i regeln barnet
-i åldern mellan 12 och 13 år inhämtat det kunskapsmått,
-som berättigar detsamma att afgå från folkskolan. Därmed
-har också skolpliktigheten upphört, ett förhållande, med
-hänsyn till hvilket minimiåldern för inträde i industrins
-tjänst måste vara afpassad, så vida man vill undvika att
-legalisera en kortare eller längre, men för minderårige utan
-tvifvel i hög grad skadlig period af sysslolöshet.»</p>
-
-<p class='c000'>Häremot kan emellertid invändas att enligt gällande
-folkskolestadga (af år 1897) undervisningen skulle af skolmyndigheterna
-inom kommunerna <em>kunna</em> ordnas så, att
-barnen i regel finge gå i skolan till eller in på det 14:de
-lefnadsåret, och säkerligen skulle en uppfordran till undervisningens
-ordnande på detta sätt ligga just däri, att minimiåldern
-för anställning i arbete bestämdes till 13 år.</p>
-
-<p class='c000'>Såsom minimiåldern för inträde i industrins tjänst
-nu blifvit bestämd — till i regel 12 år — föreligger i
-stället fara att folkskoleundervisningen på grund af påtryckning
-från deras sida som ha inträsse af att använda
-barnen i arbete, skall anordnas med hänsyn till en tidigare
-afslutning af skolgången. Men detta innebär dels
-att skoltiden flyttas tillbaka till för undervisningen mindre
-fruktbara år, dels att skolkursen, som enligt folkskolans
-normal-plan borde ta 6 år i anspråk, krymper ihop och
-undanstökas på kortare tid.</p>
-
-<p class='c000'>Att åter en sådan fara värkligen är för handen, åtminstone
-på de orter, där undervisningens vänner icke
-äga nog talan, framhölls vid lagens tillkomst bl. a. af
-herrar Fridtjuv Berg och E. Hammarlund i en motion i
-andra kammaren. Det heter där: »För hvar och en, som
-haft anledning att närmare följa vårt folkskoleväsendes
-utveckling under de båda senaste årtiondena, är det en
-välbekant sak att inom flertalet kommuner, där industriinträssena
-äro förhärskande, en stark sträfvan gjort sig
-gällande bland industrins målsmän att söka få folkskoleväsendet
-så ordnat att det bäst passar för deras behof
-af minderårig arbetskraft.»</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_22'>22</span>Herrar Berg och Hammarlund föreslogo också med
-instämmande af flera andra riksdagsmän och i enlighet
-med de önskningar, som från flera håll framställts af folkskolans
-målsmän utom riksdagen, att minimiåldern skulle
-bestämmas till 13 år. Detta blef ju emellertid — beklagligtvis — icke
-riksdagens beslut.</p>
-
-<p class='c000'>Men om man ur uppfostringssynpunkt måste beklaga
-att minimiåldern fastställdes till i regel 12 år, så gäller
-detta i ännu högre grad om undantaget <em>11 år såsom minimiålder
-i visst arbete</em><a id='r6' /><a href='#f6' class='c010'><sup>[6]</sup></a> samt om medgifvandet att barn, som
-efter inhämtandet af ringare kunskapsmått än den fullständiga
-lärokursen erhålla behörigt tillstånd att lämna
-skolan, få börja det industriella arbetet.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på detta »behöriga tillstånd» förhåller
-det sig på följande sätt. Enligt folkskolestadgan kan den
-lärjunge, som af fattigdom hindras att begagna undervisningen,
-erhålla tillstånd att lämna skolan, blott han inhämtat
-en viss mindre lärokurs (den s. k. minimikursen).
-Någon pröfning af barnets fattigdom kommer vanligen ej
-i fråga, det är nog, att barnets målsman förklarar sig
-vilja ha in barnet på en fabrik. Och minimikursen är så
-obestämd angifven att den ofta af vederbörande ansetts,
-äfven med blott 4 månaders undervisningstid på året,
-kunna vara undangjord inte bara före 12 utan t. o. m.
-före fyllda 11 år, i synnerhet om barnet börjat sin skolgång
-redan vid 6 års ålder, hvilket af fackmän anses
-alldeles förkastligt.</p>
-
-<p class='c000'>Men genom allt detta är vägen öppnad för industrin
-att rycka till sig barnen innan de ens fått den nödtorftiga
-undervisning som den fullständiga lärokursen innebär!</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>En särskild frestelse för industriidkarna, understödda
-af barnens målsmän, att ordna undervisningen i eget inträsse
-ligger dessutom uti medgifvandet att få använda
-barnen i arbete <em>under ferierna</em>. Man kan befara att på
-grund af detta medgifvande ferierna inom industriorterna
-skola svälla ut på undervisningstidens bekostnad och att
-<span class='pageno' id='Page_23'>23</span>där skall komma att bli såsom det redan nu mångenstädes
-är, nämligen att undervisningen endast pågår ett mindretal,
-t. ex. 4 månader om året.</p>
-
-<p class='c000'>Medgifvandet måste därför anses synnerligen olämpligt.
-Åtminstone borde en inskränkning göras i rätten
-att använda barn i arbete under ferierna, t. ex. en inskränkning
-till vissa månader af året. Och <em>tillfredsställande</em>
-kunna förhållandena ej anses vara förrän barnen helt och
-hållet förskonas från industriellt arbete medan de ännu
-befinna sig i skolåldern. Att skolundervisningen då också
-bör pågå under så lång tid af året att den återstående
-tiden innebär en välbehöflig och nyttig hvilotid och ej en
-skadlig sysslolöshetstid, säger sig själf.</p>
-
-<p class='c000'>Nu får man visserligen gentemot de här framhållna
-undervisningssynpunkterna ej så sällan höra att det vore
-nyttigt och nödigt för ungdomens uppfostran till framtida
-arbetsduglighet o. d., att barnen så tidigt som möjligt
-finge användas i lönarbete. Emot detta resonemang skulle
-jag emellertid vilja anföra ett yttrande af centralstyrelsen
-för Sverges allmänna folkskolelärareförening (i en framställning
-till regeringen med anledning af förslaget till
-1900 års lag).</p>
-
-<p class='c000'>»Det är förvisso alldeles riktigt,» säger styrelsen,
-»att barnen skola öfvas i arbete, och detta redan från
-sina spädaste år. Men de skola arbeta under uppfostrares
-ledning, och deras arbete skall äga ett uppfostrande syfte
-samt ordnas så, att det motsvarar deras utveckling och
-är ägnat att steg för steg för steg utveckla deras växande
-krafter. Där barnarbetet ej är af denna art, där
-uppfyller detta icke sitt ändamål, och följden blir, att de
-ungas håg förslöas och deras krafter i förtid brytas. Rådfrågar
-man den dagliga erfarenheten, så finner man ock,
-att ett indragande i fabriksarbetet, innan kroppens och
-själens krafter någorlunda vunnit stadga och utveckling,
-alldeles icke främjar arbetslusten och arbetsfarten, utan
-tvärtom framkalla den vana vid att sköta förefallande
-sysslor på ett lamt, håglöst och tanklöst sätt, hvaröfver
-med rätta så ofta klagas. De afgjort dugligaste arbetarna
-äro i allmänhet att söka bland dem, som under de
-egentliga barndomsåren fått tillhöra hemmet och skolan
-samt där genom lämpligt arbete fått sina kroppskrafter
-stärkta och sin omdömesförmåga väckt och närd. Redan
-<span class='pageno' id='Page_24'>24</span>nu finnas äfven hos oss flera arbetsgifvare, som inse detta,
-och inom kort skall utan tvifvel den öfvertygelsen vara
-allmän, att vårt lands industriella framtid ingalunda beror
-på arbetarnas tidiga inträde i fabrikerna, utan i främsta
-rummet på deras friska kroppsliga och andliga energi
-samt på deras odlade intelligens.</p>
-
-<p class='c000'>Om hvad nu blifvit anfört är riktigt med hänsyn till
-det industriella barnarbetet i allmänhet, så gäller det
-naturligtvis i allra högsta grad om den <em>kvinnliga</em> ungdomens
-deltagande i detsamma. Där flickorna redan från barnaåren
-indragas i fabrikslifvet, där blir i de flästa fall deras
-sedlighet undergräfd och deras utbildning i husliga sysslor
-omöjliggjord. Den minderåriga fabriksarbeterskan förlorar
-lätt den eljäs hos kvinnan så naturliga känslan för hemmet,
-och de mångahanda praktiska färdigheter, som särskilt
-för en arbetarehustru äro så oumbärliga, blir hon
-aldrig i tillfälle att förvärfva.»</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Med afseende på det tredje villkoret för anställning i
-industriellt arbete enligt 1900 års lag, nämligen <em>läkarebetyget</em>,
-vore ju intet annat än godt att säga därom, därest man
-ägde garanti för läkarens opartiskhet. I England, där
-läkareundersökningarna af minderåriga arbetare spela en
-viktig roll och lära ha visat sig välgörande, är det förbjudet
-för läkare, som direkt eller indirekt är inträsserad
-i en industriell rörelse, att utfärda läkarebetyg för där
-anställd minderårig. Någon sådan bestämmelse finns inte
-i vår lag.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Om <em>arbetstid</em>, <em>arbetsdag</em> och <em>raster under arbetet</em> stadgar
-1900 års lag följande. Nattarbete är i regel förbjudet för
-alla minderåriga, eller närmare uttryckt: minderårig får
-ej sysselsättas i arbete i industriellt yrke nattetid mellan
-kl. 7 på aftonen och 6 på morgonen. Arbetsdagen för
-12-åringar är högst 6 timmar, och för minderårig, som
-fyllt 13 år, högst 10 timmar. Arbetsdagen skall afbrytas
-genom »lämpliga» raster; huru långa eller anordnade,
-säger lagen däremot icke. Vidare bestäms att minderårig
-ej skall tillåtas att under rasterna uppehålla sig i arbetslokal,
-där till följd af arbetets beskaffenhet luften är förorenad
-<span class='pageno' id='Page_25'>25</span>af ämnen, som äro skadliga för hälsan,<a id='r7' /><a href='#f7' class='c010'><sup>[7]</sup></a> samt att
-det i sådant fall åligger arbetsgifvaren att anvisa lämpligt
-annat rum, där de minderåriga kunna vistas under rasterna
-och intaga sina måltider.</p>
-
-<p class='c000'>Från dessa regler göres ett afsevärdt <em>undantag</em> för
-grufvor, industriella anläggningar, där arbetet drifves med
-s. k. ständig eld, samt för sågvärk och därmed förenade
-brädgårdar. Nattarbete medgifves nämligen här för gossar
-fyllda 14 år, hvarjämte deras arbetstid får utsträckas till
-<em>i medeltal högst 12 timmar af dygnet</em>. (Se de närmare villkoren
-härför i 8 § 1 mom.)</p>
-
-<p class='c000'>Hvad nu det allmänna förbudet mot minderårigs användande
-i nattarbete beträffar, öfverensstämmer vår lag
-häri med lagstiftningen i de flästa andra länder. Äfven
-där är vanligt, att undantag göras för industrier, som gå
-med ständig eld, dock icke ett så vidsträckt undantag
-som hos oss. I och för sig måste äfven detta undantag
-väcka betänkligheter. Det är nämligen enligt läkarevetenskapens
-liksom den allmänna erfarenhetens vittnesbörd obestridligt,
-att människan under uppväxtåldern är i synnerligen
-stort behof af ordentlig sömn. Men däraf följer att
-nattarbete vid dessa år, åtminstone de ömtåligare åren,
-borde vara alldeles förbjudet, ty att sofva på dagen innebär
-icke den ostörda sömn, som behöfves.</p>
-
-<p class='c000'>Hvad 6 timmars arbetsdag för 12-åringar angår, får
-det måhända ej anses för mycket. Att däremot, såsom
-lagen gör, höja maximalarbetsdagen till 10 timmar redan
-för 13-åringar, måste anses som ett felgrepp. Ur hälsovårdssynpunkt
-har man nämligen bestämt motsatt sig en
-så lång arbetsdag för barn vid denna ålder. Sålunda
-yttrade chefen för Medicinalstyrelsen generaldirektör Linroth
-samt medicinalrådet Wavrinsky i ett utlåtande öfver det
-inom civildepartementet utarbetade förslaget till 1900
-års lag:</p>
-
-<p class='c000'>»För 12-14 åriga barns normala utveckling i såväl
-andligt som kroppsligt afseende erfordras i långt högre
-grad än för den fullvuxne, att dem lämnas nödig hvila
-och vederkvickelse mellan arbetstimmarna, så att kroppsorganen
-dels hinna att beredas ersättning för förbrukade
-<span class='pageno' id='Page_26'>26</span>ämnen, dels befrias från genom arbetet i väfnaderna uppkomna
-sönderdelningsprodukter. Hvarje arbete, som bedrifves
-alltför länge och ansträngande, värkar skadligt på
-barnets organism, orsakar utmattning och förlust af kroppskraft.
-Fortfar öfveransträngningen, inträder snart allmän
-sjuklighet. Den dagliga erfarenheten jämte dödlighets- och
-sjukdomsstatistiken från industriorter, där barnarbete i
-högre grad anlitas, lära också, att fabriksarbete, framför
-allt i slutna lokaler, är outhärdligt för barnorganismen
-och i förtid uttömmer barnens krafter, därest det ej regleras
-genom klokt och efter barnens fysiska utveckling
-afpassade arbetstider.</p>
-
-<p class='c000'>Barn i ofvannämda ålder hvarken böra eller kunna
-därför i regel utföra så ihållande arbete som fullvuxna.
-Så länge deras organism icke vunnit erforderlig kraft och
-skolan icke afslutats, måste arbetstiden för dem vara begränsad
-och de vara befriade från för dem skadligt arbete.</p>
-
-<p class='c000'>Af ofvan anförda skäl anses allmänt en arbetstid af
-sex timmar för barn under 14 år icke böra öfverskridas.<a id='r8' /><a href='#f8' class='c010'><sup>[8]</sup></a></p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>En så lång arbetstid (10 timmar), äfven om hufvudsakligen
-lättare handtlangningsarbete därunder utföres,
-måste dock blifva mer än tillåtligt ansträngande för ett
-13 års barn, synnerligast om de påbjudna rasterna icke
-skola inberäknas i de angifna arbetstiderna, vid hvilket
-förhållande arbetsdagen för dessa 13-åringar skulle kunna
-uttänjas till icke mindre än tolf timmar.<a id='r9' /><a href='#f9' class='c010'><sup>[9]</sup></a></p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Hälst skulle vi för vår del vilja förorda sex timmar
-för barn intill 14 år och tio timmar för minderårig mellan
-14 och 18 år, emedan dessa arbetstider ovillkorligen äro
-de, som ur sanitär synpunkt bäst lämpa sig för de minderåriga
-arbetarna.»</p>
-
-<p class='c000'>Om <em>rasterna</em> under arbetet har ju vår lag ej sagt
-mer än att sådana skola finnas. Det måste dock, hvilken
-åsikt man än må ha angående arbetsdagens längd, vara
-klart att rasternas lämpliga anordning och tillräckliga
-<span class='pageno' id='Page_27'>27</span>längd är af största vikt för att skydda de minderåriga
-emot öfveransträngning. Det hade därför varit önskvärdt
-att lagen gifvit närmare bestämmelser om rasterna. I den
-utländska lagstiftningen har man också varit angelägen
-därom. I de norska, danska och engelska lagarna stadgas
-t. ex. att senast 4½ (i vissa fall 5) timmar sedan arbetet
-börjat, skall rast inträda. I den engelska väfnadsindustrin
-skall rasternas längd under dagen vara sammanlagt
-2 timmar.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>1900 års lag har, i likhet med den utländska lagstiftningen
-i allmänhet, stadgat <em>absolut förbud mot minderårigs
-användande i visst arbete</em>. Enligt vår lag äro sålunda
-gossar under 14 år och alla kvinnliga minderåriga uteslutna
-från arbete <em>under jord</em> i grufvor eller stenbrott.
-Vidare får minderårig ej användas till visst farligare maskinarbete
-(6 §). Slutligen kan Konungens Befallningshafvande
-förbjuda eller föreskrifva vissa villkor för minderårigs
-användande i arbetet (10 §).</p>
-
-<p class='c000'>Bland lagens öfriga bestämmelser märkes stadgandet
-om <em>den årligen återkommande läkarebesiktningen</em> af alla vid
-industriellt yrke anställda minderåriga (11 §). Dessa
-besiktningar böra, rätt skötta, kunna bidraga till en värdefull
-utredning om t. ex. fabriksarbetets invärkan på de
-minderårigas fysik. Men då erfordras också att besiktningsläkarna
-gå planmässigt och insiktsfullt till väga,
-hvilket vid den besiktning (för år 1901) som hittills hållits
-ingalunda öfverallt varit förhållandet. En bestämd och
-för alla läkarna likformig instruktion angående besiktningens
-förrättande är synbarligen af behofvet påkallad.</p>
-
-<p class='c000'>Slutligen kan också nämnas att enligt 1900 års lag
-arbetsgifvaren är skyldig att bereda minderårig arbetare,
-som ej fyllt 15 år, den ledighet som kan erfordras för
-deltagande i fortsatt skolundervisning (3 §).</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_28'>28</span><em>Kontrollen öfver lagens efterlefnad</em> är anförtrodd åt
-yrkesinspektörerna, en hvar inom sitt distrikt, samt i fråga
-om grufdrift åt bärgmästarna. Angående det biträde som
-andra myndigheter äro skyldiga att lämna yrkesinspektör
-eller bärgmästare se 9 och 13 §§. För att underlätta
-kontrollen är äfven stadgat att på arbetsställe, där minderåriga
-sysselsättas, skola finnas anslagna dels gällande lag
-angående minderårigas arbete, dels uppgift å de tider,
-då för minderårig arbetet börjas och slutas samt rasterna
-infalla.</p>
-
-<p class='c000'>För att utöfva tillsynen öfver lagens efterlefnad på
-ett arbetsställe äger yrkesinspektör eller bärgmästare samt
-den läkare, som af Kon. Bef. är förordnad att förrätta
-den årliga besiktningen, tillträde till arbetsstället. Likaledes
-få de företaga nödiga undersökningar på platsen
-samt äga tillgång till den registerbok öfver de minderåriga,
-som arbetsgifvaren är skyldig att inneha, och de
-skol- och läkarebetyg, med hvilka han skall styrka sin
-rätt att använda de minderåriga i arbetet.</p>
-
-<p class='c000'>Tillträde till arbetsstället har den inspekterande endast
-under den tid <em>arbetet pågår</em> och först <em>efter tillsägelse</em> hos
-yrkesidkaren eller arbetsföreståndaren om afsikten att
-där företaga inspektion. Dessa bestämmelser, som äro
-hämtade från 1889 års lag angående skydd mot yrkesfara,
-där man icke torde kunna göra någon invändning
-mot desamma, måste då det gäller att kontrollera, huruvida
-lagen om minderåriga på ett arbetsställe efterlefves
-eller ej, anses olämpliga.<a id='r10' /><a href='#f10' class='c010'><sup>[10]</sup></a> Bestämmelserna sakna också motsvarighet
-t. ex. i Englands arbetareskyddslagstiftning, enligt
-hvilken inspektörerna äga <em>när som hälst fritt och obehindrat
-tillträde</em> till de anstalter, öfver hvilka de ha tillsyn. Detta
-är ock en genomgående princip i Tysklands, Schweiz',
-Österrikes, Frankrikes och Danmarks skyddslagstiftning.</p>
-
-<p class='c000'>Hos oss torde stadgandet om den inspekterandes anmälan
-ha tillkommit af en missriktad hänsyn för arbetsgifvaren.
-Det skulle nämligen vara nedsättande för honom,
-om inspektören utan hans eller hans arbetsföreståndares
-vetskap finge komma in till arbetsstället. Men detta är
-<span class='pageno' id='Page_29'>29</span>en felaktig syn på saken, ty inspektionen är ju till för de
-<em>lagstridiga</em> arbetsgifvarnas skull, men måste för att vara
-värksam mot dessa vara anordnad på det mäst effektiva
-sätt. För öfrigt är kontrollen äfven riktad emot arbetarna,
-som dels i egenskap af föräldrar till barnen, dels emedan
-de behöfva de minderåriga till biträde i arbetet, frestas
-att befrämja öfverträdelser af skyddslagen.</p>
-
-<p class='c000'>En annan inskränkning i den fria kontrollen öfver
-lagens efterlefnad är den äfvenledes från 1889 års lag
-hämtade bestämmelsen att viss del af fabrik, värkstad
-eller annan arbetslokal må för bevarande af yrkeshemlighet
-undantagas från inspektion.<a id='r11' /><a href='#f11' class='c010'><sup>[11]</sup></a> Vid meningsskiljaktighet
-härvid mellan yrkesidkaren och yrkesinspektören hänskjutes
-saken till Konungens Befallningshafvande.</p>
-
-<p class='c000'>Hvad slutligen straffen för öfverträdelser af lagen
-angår, kan påpekas att det icke blott är yrkesidkaren,
-utan äfven den minderåriges fader eller målsman som
-straffas, nämligen i fall öfverträdelsen skett med faderns
-eller målsmans vetskap och vilja. Straffet för yrkesidkaren
-är för öfrigt högst 500 kronors böter.</p>
-
-<p class='c000'>Öfverträdelser af lagen åtalas af allmänna åklagaren.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Med afseende på bestämmelserna om <em>minderårigs användande
-i handtvärk</em> och annan småindustri må här, förutom
-hvad redan blifvit sagt om 1881 års förordning, endast
-nämnas följande. <em>Villkoren för inträde i arbetet</em> äro att den
-minderårige fyllt <em>12 år</em>, att han inhämtat <em>folkskolans minimikurs</em>,
-samt att han ej till följd af sjuklighet eller kropplig
-svaghet kan anses komma att lida men af det ifrågavarande
-arbetet (styrkt genom <em>läkarebetyg</em>). Nattarbete
-mellan kl. 8 på kvällen och 6 på morgonen är förbjudet,
-och arbetsdagen skall afbrytas af lämpliga raster.<a id='r12' /><a href='#f12' class='c010'><sup>[12]</sup></a></p>
-
-<hr class='c011' />
-
-<div class='footnote' id='f5'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r5'>5</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Den 6:te internationella kongressen för Hygien och Demografi.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f6'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r6'>6</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Berlinerkonferensen ansåg att för nordligare länder 12 år
-borde vara minimiålder <em>utan undantag</em>.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f7'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r7'>7</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Att minderåriga få arbeta i en för hälsan skadlig luft, förutsättes
-sålunda uttryckligen.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f8'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r8'>8</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Af denna mening var äfven Berlinerkonferensen.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f9'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r9'>9</a>.&nbsp;&nbsp;</span>I de tio timmar, under hvilka 13-åringarna enligt 1900 års
-lag få användas i arbete, inberäknas naturligtvis icke rasterna.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f10'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r10'>10</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Huru skall t. ex. den inspekterande kunna kontrollera att de
-minderåriga under rasterna ej uppehålla sig i arbetslokal, där luften
-är förorenad af hälsoskadliga ämnen, om han ej äger tillträde till
-arbetsstället annat än då arbetet pågår?</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f11'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r11'>11</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Denna bestämmelse har på området för 1889 års lag endast
-i undantagsfall åberopats af yrkesidkare och alltså hittills ej inneburit
-något hinder af nämvärd betydelse för inspektionen.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f12'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r12'>12</a>.&nbsp;&nbsp;</span>1881 års förordning, hvilken ingår såsom n:o 64 i <em>Svensk
-författningssamling</em> för år 1881, kan genom bokhandeln erhållas till
-ett pris af 10 öre.</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_30'>30</span>
-  <h2 class='c004'>4. Bestämmelser om kvinnoarbetet.</h2>
-</div>
-
-<p class='c008'>Statens ingripande genom 1900 års lag i de vuxna
-kvinnornas rätt att fritt råda öfver sin arbetskraft innebar
-en nyhet för vårt land. Några lagbestämmelser utöfver
-de i 1900 års lag gifna finnas icke häller med afseende
-på de vuxna kvinnornas arbete.</p>
-
-<p class='c000'>I allmänhet har lagstiftningens grund, då det gällt
-kvinnoarbetet, varit hänsyn dels till hem och familjelif
-samt kvinnans sedlighet, dels till kvinnans och det kommande
-släktets hälsa och kroppskrafter. Dessa skäl, och
-särskilt det sistnämda, ha ock varit så talande att krafvet
-på frihet för kvinnan att lika obehindrat som mannen
-förfoga öfver sin arbetskraft i de flästa länder måst vika.
-Lagstiftningen utomlands bestämmer nu icke blott såsom
-hos oss förbud mot visst slags arbete och för barnaföderskor
-att en viss tid efter nedkomsten användas i arbete, utan
-äfven förbud emot nattarbete, t. ex. i England och Schweiz;
-vidare gifvas bestämmelser om maximalarbetsdag samt
-om raster, hvarvid middagsrasten i t. ex. Schweiz skall
-vara längre för dem som ha att sköta hushåll o. s. v.</p>
-
-<p class='c000'>Vår lag ger med afseende på kvinnoarbetet endast
-följande två föreskrifter (i 7 §):</p>
-
-<p class='c000'>1. Kvinna, som födt barn, får icke sysselsättas <em>under
-de fyra första veckorna efter barnsbörden</em>, därest icke med
-läkarebetyg styrkes att hon tidigare kan börja arbetet
-utan men.</p>
-
-<p class='c000'>2. Till arbete <em>under jord</em> i grufva eller stenbrott får
-kvinna icke användas.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på de industrier, inom hvilka dessa
-bestämmelser gälla, kontrollen öfver deras efterlefnad och
-straff för öfverträdelse af desamma hänvisas till hvad förut
-är sagt angående de minderårigas arbete.</p>
-
-<p class='c000'>Mot den tid af 4 veckor efter barnsbörden, under
-hvilken kvinna ej får användas i arbete, kunna framställas
-befogade anmärkningar. Denna tid är nämligen enligt
-fackmännens utsago under alla förhållanden för kort för
-att moderns organism skall hinna återgå till sitt normala
-tillstånd. I regel erfordras härför en tid af 6-8 veckor.
-<span class='pageno' id='Page_31'>31</span>Skulle emellertid modern något dessförinnan utan olägenhet
-kunna deltaga i visst lättare arbete, så borde åtminstone industriellt
-arbete under de 4 första veckorna vara <em>absolut</em> förbjudet
-utan möjlighet att med läkarbetyg kunna komma in i arbetet
-tidigare. Nu liksom inbjuder lagen till utfärdande
-af intyg, för hvilka skickliga och samvetsgranna läkare icke
-torde kunna stå.</p>
-
-<p class='c000'>I den tyska lagen af år 1891 är också förbudet för
-arbete under de fyra första veckorna oeftergifligt, och för
-arbete under de två följande veckorna fordras läkarbetyg.
-I Schweiz är förbudstiden 6 veckor.</p>
-
-<p class='c000'>Att förbudstiden icke bestämmes för kort, är dessutom
-icke blott nödvändigt för modern, utan äfven af
-största vikt för barnet, som särskilt under de 6 första
-veckorna alltför väl behöfver moderns ständiga omvårdnad.
-I den nya danska lagen, som med afseende på barnaföderskor
-för öfrigt öfverensstämmer med vår lag, betonas
-uttryckligen barnets inträsse. Det heter nämligen där att
-det ifrågavarande läkarebetyget skall styrka att arbetet
-kan ske utan skada vare sig för barnet eller modern. I
-vår lag sägs däremot endast att arbetet skall kunna ske
-»utan men». (Jämför 7 §.)</p>
-
-<p class='c000'>Ett önskemål med afseende på lagstiftningen angående
-barnaföderskor är för öfrigt att befria dem från arbete
-äfven en tid <em>före</em> barnsbörden, då ansträngande arbete
-äfvenledes kan vara till skada för mor och barn.
-Detta önskemål, som naturligen är svårare att i lagstiftningen
-praktiskt förvärkliga, har dock blifvit beaktat åtminstone
-i den schweiziska kantonen Glarus' lagstiftning
-och i den spanska lagen af år 1900. I Glarus stadgas
-angående barnaföderskor förbud mot industriellt arbete
-under 8 veckor, däraf minst 6 veckor efter nedkomsten.
-I Spanien stadgas — förutom förbud mot arbete under
-de 3 veckorna närmast efter barnsbörden — att om
-en arbeterska begär ledighet på grund af väntad förlossning,
-skall hennes plats behållas för hennes räkning från
-och med det hon begärde ledigheten till och med 3 veckor
-efter nedkomsten.</p>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_32'>32</span>
-  <h2 class='c004'>5. Bestämmelser till skydd för arbetare i allmänhet.</h2>
-</div>
-
-<p class='c008'>Det är redan nämdt att 1864 års näringsfrihetsförordning,
-1874 års hälsovårdsstadga och 1884 års grufvestadga
-innehålla enstaka bestämmelser till skydd för arbetare.
-Härtill komma föreskrifter i 1874 års byggnadsstadga
-(skyddbestämmelsen däri dock af år 1890), i 1897 års förordning
-angående explosiva varor m. fl. förordningar.</p>
-
-<p class='c000'>Värkliga arbetareskyddslagar äro 1889 års lag angående
-skydd mot yrkesfara samt 1896 års förordning angående
-tillvärkning af fosfortändstickor.<a id='r13' /><a href='#f13' class='c010'><sup>[13]</sup></a></p>
-
-<p class='c000'>Slutligen bör ock nämnas, att vår strafflag förbjuder
-handtvärk eller annat arbete, som kan tåla uppskof och
-ej sker till egen eller annans nödtorft, <em>på sön- eller högtidsdag</em>
-mellan kl. 6 på morgonen och 9 på kvällen. För
-jämförelses skull kan härvid framhållas, att utomlands söndagsarbetet
-ingalunda öfverallt är afskaffat. Frågan om
-söndagshvila för arbetare har ock spelat en viktig roll i
-arbetareskyddslagstiftningens historia och var ju bl. a.
-föremål för Berlinerkonferensens behandling.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på 1889 års lag hänvisas till den bifogade
-lagtexten (Bil. II), och skall här endast framhållas
-några synpunkter.</p>
-
-<p class='c000'>Lagens tillämplighetsområde är i det hela detsamma
-som 1900 års lag angående minderåriga och kvinnor.
-Grufdriften faller dock utom 1889 års lag. — Uteslutna
-från denna — såväl som från 1900 års lag — äro vidare
-hela jordbruket och det egentliga handtvärket, ehuruväl
-yrkesfaran inom dessa näringar ingalunda är obetydlig.
-Man behöfver blott erinra om de talrika olycksfallen vid
-t. ex. tröskvärk och s. k. hemsågar på landet samt om
-de ogynnsamma hygieniska förhållanden, som mångenstädes
-råda inom handtvärket.</p>
-
-<p class='c000'>Lagen afser att åstadkomma dels anordningar för att
-förhindra <em>olycksfall</em>, dels åtgärder till förekommande af
-<em>ohälsa</em> i arbetet (se 2 §).</p>
-
-<p class='c000'>Öfvervakandet af lagens efterlefnad är anförtrodd
-åt yrkesinspektörerna med biträde af hälsovårds- och kommunalnämderna,
-provinsial-, stads- och distriktsläkare samt
-polismyndighet.</p>
-
-<p class='c000'>Om skyddsbestämmelserna i 1889 års lag kan anmärkas,
-att de äro väl sväfvande och i många afseenden
-otillräckliga, hvadan en revision af lagen, såsom herr
-David Bergström vid 1902 års riksdag förgäfves påyrkat,
-säkerligen icke vore öfverflödig. Emellertid ligger vikten
-med afseende på en sådan lag alldeles särskilt uppå tillämpningen
-af densamma. Denna åter beror naturligtvis på det
-sätt, hvarpå yrkesinspektionen är ordnad och bedrifves.</p>
-
-<hr class='c011' />
-
-<div class='footnote' id='f13'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r13'>13</a>.&nbsp;&nbsp;</span>1896 års förordning ingår såsom n:o 93 i <em>Svensk författningssamling</em>
-för år 1896 och kan i bokhandeln erhållas för 10 öre.</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_33'>33</span>
-  <h2 class='c004'>6. Yrkesinspektionen.</h2>
-</div>
-
-<p class='c008'>En af hörnstenarna i all arbetareskyddslagstiftning
-är, såsom af det föregående torde ha framgått, en af staten
-ledd inspektion öfver skyddlagarnas efterlefnad. Detta
-insåg man också vid stiftandet af 1889 års lag, i det
-man samtidigt införde yrkesinspektionen för att göra lagen
-värksam. Skada blott att man då ej tog steget fullt
-ut och införde en värkligt effektiv inspektion!</p>
-
-<p class='c000'>Inspektionspersonalen, som från början bestod af tre
-yrkesinspektörer, ett alldeles för ringa antal, hvilket också
-framhölls vid 1889 års riksdag, ökades från och med 1895
-till fem yrkesinspektörer jämte en tillförordnad inspektör
-öfver sprängämnestillvärkningen. Vid 1900 års riksdag,
-då ju tillsynen öfver efterlefnaden af den nya lagen angående
-minderåriga och kvinnor anförtroddes åt yrkesinspektörerna
-(jämte bärgmästarna), bestämdes deras antal
-till åtta förutom den tillförordnade. Regeringen hade
-föreslagit, att de fem inspektörerna skulle erhålla hvar
-sina två underlydande tjänstemän, s. k. assistenter, till
-biträde. På så sätt hade den ordinarie inspektionspersonalen
-kommit att bestå af 15 personer i stället för
-<span class='pageno' id='Page_34'>34</span>8, såsom nu blef bestämt. Riksdagen ville emellertid
-ej att inspektionen skulle handhafvas af personer med den
-jämförelsevis ringa erfarenhet och auktoritet som assistenterna
-antogos skola komma att besitta. Likaså afslog
-riksdagen regeringens förslag vid 1901 års riksdag om
-8 assistenter till de 8 yrkesinspektörernas hjälp. Att en
-väsentlig förstärkning af inspektionspersonalen är absolut
-nödvändig, visades dock till fullo af regeringen.</p>
-
-<p class='c000'>Bestämmelserna om yrkesinspektionen återfinnas i
-lagarna af år 1889 och 1900, i en af Kongl. Maj:t utfärdad
-»Instruktion för yrkesinspektörerna» samt i några
-andra författningar.</p>
-
-<p class='c000'>Yrkesinspektörerna tillsättas af regeringen och kunna
-när som hälst entledigas från sin befattning. De lyda
-närmast under kommerskollegium. Utom fast lön, 5,000
-kr., åtnjuta de reseersättning och dagtraktamente under
-sina tjänsteresor.</p>
-
-<p class='c000'>Yrkesinspektör skall vara »sakkunnig», d. v. s. inneha
-vederbörlig teknisk utbildning. För att garantera hans
-opartiskhet förbjuder lagen honom att »för egen eller
-annans räkning drifva fabrik eller idka annat industriellt
-yrke». Ej häller får han i dem ha del eller anställning.
-Om han begagnar sin ställning för att röja yrkeshemlighet,
-drabbas han af icke obetydligt straff. För öfrigt är
-yrkesinspektören naturligtvis underkastad samma bestämmelser
-som ämbetsmän i allmänhet.<a id='r14' /><a href='#f14' class='c010'><sup>[14]</sup></a></p>
-
-<p class='c000'>Yrkesinspektörernas uppgift är enligt 1889 års lag
-att gå yrkesidkarna till handa med upplysningar och råd
-ifråga om arbetarnas skyddande mot yrkesfara samt att
-vaka öfver denna lags efterlefnad. Härvid skall yrkesinspektör
-»städse akta på, huru i hvarje särskilt fall ändamålet
-med denna lag må utan oskälig kostnad vinnas
-med minsta olägenhet för yrkesidkaren». Däremot förekommer
-i lagen ej en rad för att hos yrkesinspektören
-inskärpa känslan af ansvar gent emot dem, hvilkas lif och
-hälsa det gäller att skydda. Ej häller ålägges inspektörerna
-såsom t. ex. i England att i mån af behof utöfva
-sin värksamhet med vederbörlig stränghet.</p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_35'>35</span>Men då man vet under hvilken stämning lagen tillkom,
-har man ingen anledning att förvåna sig öfver dess
-affattning.</p>
-
-<p class='c000'>I instruktionen för yrkesinspektörerna heter det: »Vid
-utöfvande af sin befattning bör yrkesinspektör tillvägagå
-med varsamhet och omsikt samt medelst råd och upplysningar
-söka att företrädesvis på öfvertygelsens väg bibringa
-såväl yrkesidkare och arbetsföreståndare som arbetare
-insikt om nyttan af skyddsåtgärders vidtagande.»</p>
-
-<p class='c000'>Här betonas alltså ytterligare hänsynen för arbetsgifvarna.
-Därjämte fästes emellertid uppmärksamheten på
-föreskriften att yrkesinspektörerna skola meddela sig icke
-blott med arbetsgifvaren och arbetsledaren, utan också
-med <em>arbetarna</em> för att öfvertyga dem om nyttan af skyddsåtgärder
-och sålunda söka göra dem inträsserade för dessa.
-Detta är af vikt icke blott för genomförande af skyddslagens
-afsikter, utan äfven för att hindra att hela inspektionen
-blott och bart blir en uppgörelse mellan yrkesinspektören
-och arbetsgifvaren, där den mäst inträsserade parten, arbetaren,
-står utanför. Att mången arbetsgifvare hälst
-skulle vilja ha det på så sätt, lider intet tvifvel, men kan
-naturligtvis icke vara riktigt.</p>
-
-<p class='c000'>Hvad föreskriften om yrkesinspektörens skyldighet att
-»företrädesvis på öfvertygelsens väg» söka ernå lagens
-ändamål angår, vore därom intet att säga, ifall därjämte
-funnes bestämmelser för att, där så behöfdes, möjliggöra
-ett kraftigt och effektivt uppträdande från yrkesinspektörens
-sida. Detta kan emellertid ingalunda sägas vara
-förhållandet. Yrkesinspektören äger sålunda i intet fall
-själf rätt att ålägga yrkesidkaren att vidtaga en nödig
-skyddsanordning, ej häller att förbjuda arbetets fortsättande
-intill dess anordningen blifvit vidtagen. I hvarje fall måste
-han vända sig till Konungens Befallningshafvande för
-att söka utvärka det erforderliga åläggandet eller förbudet.</p>
-
-<p class='c000'>Det står nu i Kon. Bef:s makt att, om under ärendets
-handläggning visar sig, att <em>synnerlig fara är förhanden</em>, genast
-förbjuda arbetets fortsättande i dess helhet eller användning
-af vissa lokaler, maskiner eller arbetsmetoder till
-dess viss anordning vidtagits.<a id='r15' /><a href='#f15' class='c010'><sup>[15]</sup></a></p>
-
-<p class='c000'><span class='pageno' id='Page_36'>36</span>Men i alla öfriga fall är förfarandet mycket omständligare.
-Det tillgår nämligen då på följande sätt:
-Vid eller kort efter sitt första besök på ett arbetsställe
-lämnar yrkesinspektören åt yrkesidkaren ett skriftligt <em>meddelande</em>
-om de anordningar han anser böra vidtagas, hvarjämte
-utsättes den tid inom hvilken anordningarna böra
-vara värkställda.<a id='r16' /><a href='#f16' class='c010'><sup>[16]</sup></a> Befinnes sedermera, vid inspektörens
-efterbesiktning, att yrkesidkaren ej rättat sig efter de gifna
-anvisningarna, kan inspektören hos Kon. Bef. anhålla om
-vederbörligt åläggande för yrkesidkaren. Men inspektören
-kan också nöja sig med att förnya sina en gång gifna anvisningar
-och torde i de flästa fall också — i full öfverensstämmelse
-med lagens anda — välja denna »varsammare»
-väg. Vänder sig emellertid inspektören, nu eller sedan
-yrkesidkaren för andra gången trotsat hans föreskrifter,
-till Kon. Bef., är saken därmed ingalunda alltid nära
-sitt slut, utan det kan dröja ganska länge om, innan de
-behöfliga anordningarna bli värkställda. Kon. Bef. skall
-nämligen innan han fattar sitt beslut först höra yrkesidkarens
-mening och stundom äfven inhämta andra yrkesidkares
-yttrande — däremot aldrig <em>arbetarnas</em>! Och sedan
-Kon. Bef. fattat sitt beslut äger yrkesidkaren rätt att hos
-Kongl. Maj:t öfverklaga beslutet. Gör han det, kan saken
-betydligt förhalas innan det afgörande beslutet blir utfärdat.</p>
-
-<p class='c000'>Vare sig det nu blir Kon. Bef:s eller Kongl. Maj:ts
-beslut, som skall värkställas, gäller att om yrkesidkaren
-ej inom utsatt tid själf vidtagit anordningen, värkställes
-den genom polisens försorg på yrkesidkarens bekostnad.</p>
-
-<p class='c000'>I denna sista händelse såväl som om yrkesidkaren
-öfverträdt ett Kon. Bef:s förbud mot arbete kan yrkesidkaren
-också drabbas af bötesstraff, hvilket däremot icke
-är förhållandet, om han underlåtit att efterkomma <em>yrkesinspektörens</em>
-anvisningar, huru viktiga dessa än äro för arbetarnas
-skydd.</p>
-
-<p class='c000'>Anmärkningsvärdt är med afseende på förfarandet att
-yrkesinspektören icke blifvit tillerkänd samma befogenheter
-på sitt område som bärgmästaren enligt grufvestadgan
-på sitt. Vid grufdriften äger nämligen grufmästaren förelägga
-<span class='pageno' id='Page_37'>37</span>grufägaren att inom viss tid vidtaga nödiga anstalter
-till trygghet för arbetarna vid äfventyr förutom af bötesstraff,
-att anstalten värkställes på grufägarens bekostnad genom
-bärgmästarens försorg eller att grufarbetet förbjudes tills anstalten
-blifvit gjord. Och där grufarbetet medför synnerlig
-våda för arbetarna äger bärgmästaren omedelbart förbjuda
-arbetet (hvarvid förbudet står vid makt tills på förd klagan
-annat förordnas af bärgsöfverstyrelsen).</p>
-
-<p class='c000'>Men att yrkesinspektören sålunda hvarken har <em>någon</em>
-makt eller i sitt tillvägagångssätt är ålagd att förfara
-på ett kraftigt och bestämdt sätt, utan tvärtom blott uppmanas
-till hänsyntagande och varsamhet gent emot arbetsgifvarna,
-måste ur skyddssynpunkt anses såsom ett afgjort
-fel i anordningen af vår yrkesinspektion. Lagens
-ändamål vinnes icke genom ett legaliserat beskedlighetssystem,
-det torde erfarenheten från de år, yrkesinspektionen
-varit i värksamhet, alltför väl ådagalägga. Såsom
-ett bestämt önskemål måste därför uppställas att yrkesinspektörerna
-erhålla kraftigare hjälpmedel till sitt förfogande.
-Särskildt borde de, där synnerlig fara för arbetarnas
-lif eller hälsa är för handen, äga rätt att förbjuda
-arbetet tills vederbörliga skyddsanordningar blifvit vidtagna.</p>
-
-<p class='c000'>En god hjälp åt yrkesinspektörernas bemödanden att
-få skyddsanordningar värkställda vore kanske redan en
-bestämmelse i lagen att inspektörens meddelande till yrkesidkaren
-skulle på synlig plats i arbetslokalen vara anslaget
-en viss tid framåt. Detta borde ej häller innebära
-något obehag för arbetsgifvaren, nämligen om han ställde
-sig anvisningarna till efterrättelse, ty ett meddelande af
-yrkesinspektören om åtgärders vidtagande innebär ej ett
-klander mot arbetsgifvaren; denne kan ju, om än aldrig
-så välvillig emot arbetarna, ha förbisett nyttan och nödvändigheten
-af de skyddsåtgärder, som inspektören med
-sin erfarenhet och blick genast finner erforderliga.</p>
-
-<p class='c000'>Beträffande yrkesinspektionen sådan lagen ordnat
-densamma kan för öfrigt anmärkas, att det icke finnes
-någon garanti för att arbetarna få veta af inspektörens
-besök på ett arbetsställe och därigenom beredas tillfälle
-att för honom då framställa sina klagomål eller synpunkter
-i afseende på arbetslokal och anordningar. Härutinnan
-skulle möjligen vara skäl att bestämma rätt och skyldighet
-för inspektören att vid besök på arbetsställen belägna
-<span class='pageno' id='Page_38'>38</span>utom den ort, där han är bosatt, låta i arbetslokalen
-anslå kungörelse om viss för arbetarna lämplig plats
-och tid, då de kunde få tala med honom.</p>
-
-<p class='c000'>Lagen har ej häller tillförsäkrat arbetarna rätt att få
-förhållandena på ett arbetsställe undersökta af yrkesinspektör.
-Vid den praktiska utöfningen af sin värksamhet
-torde emellertid våra yrkesinspektörer betrakta som sin
-ämbetsplikt att infinna sig på anhållan af fackförening
-eller enskild arbetare, om af den gjorda anhållan framgår
-att det kan finnas skäl för densamma. Vid anonyma skrifvelser
-fästes däremot intet afseende.<a id='r17' /><a href='#f17' class='c010'><sup>[17]</sup></a></p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>Yrkesinspektörernas uppgifter enligt 1900 års lag äro
-dels att öfvervaka lagens efterlefnad (utom när den angår
-grufdrift), dels att tillvarataga de minderåriga arbetarnas
-inträsse genom att, där visst arbete befinnes synnerligen
-ansträngande eller hälsofarligt, hos Kon. Bef. föreslå antingen
-förbud mot de minderårigas användande däri eller
-föreskrifvande af särskilda villkor därför. (10 §).</p>
-
-<p class='c000'>Slutligen märkes bland yrkesinspektörernas åligganden
-skyldighet att med uppmärksamhet följa de åtgärder,
-som i främmande länder vidtagas till skydd mot arbetets
-faror, att för hvarje år afgifva berättelse<a id='r18' /><a href='#f18' class='c010'><sup>[18]</sup></a> om sin värksamhet
-samt redogörelse för inträffade olycksfall m. fl.
-skrifgöromål, hvilket allt tar en stor del af inspektörernas
-tid i anspråk, men dels är nödvändigt förbundet med inspektionsvärksamheten,
-<span class='pageno' id='Page_39'>39</span>dels af betydelse för skyddslagstiftningens
-utveckling och därför ingalunda öfverflödigt.</p>
-
-<p class='c000'>Med afseende på lagstiftningen angående yrkesinspektionen
-bör äfven nämnas den stadgade skyldigheten för
-arbetsgifvare att göra anmälan om olycksfall som drabba
-arbetarna, nämligen om olycksfallet medfört döden eller
-oförmåga under minst 14 dagar till sådant arbete, som
-vid tiden för olycksfallet motsvarat arbetarens krafter och
-färdigheter. En sådan anmälan göres på landet till länsmannen
-och i stad till magistraten (i Stockholm till öfverståthållareämbetet).
-Vederbörande yrkesinspektör skall
-sedan genom myndigheterna erhålla del af anmälan och
-äger att påkalla polisförhör i anledning af olycksfallet,
-därest sådant förhör ej blifvit hållet eller bestämt att hållas.</p>
-
-<hr class='c009' />
-
-<p class='c000'>De svenska yrkesinspektörerna torde under de närmare
-12 år yrkesinspektionen funnits till ha tillvunnit sig
-allmänt erkännande för sin under de gifna förutsättningarna
-förtjänstfulla värksamhet. Beklagligtvis ha arbetsgifvarna
-dock i många fall icke visat sig villiga att efterkomma
-yrkesinspektörernas anvisningar. I åtskilliga fall ha de
-också ådagalagt en värklig tredska, som med yrkesinspektörernas
-svaga hjälpmedel, lagens beskedlighet
-och det omständliga förfarandet varit svår nog att öfvervinna.
-Säkerligen skall härvid den nya lagen »angående
-ersättning för skada till följd af olycksfall i arbetet»
-af den 5 juli 1901, då den träder i kraft, visa sig vara
-ett godt stöd åt yrkesinspektörernas bemödanden att få
-erforderliga anordningar till skydd mot olycksfall vidtagna.
-En direkt hjälp i detta afseende kommer väl också den
-under utarbetning varande författningen om ångpannor att
-gifva. Men beträffande åtgärder mot <em>ohälsa i arbetet</em> stå
-yrkesinspektörerna i lika svag ställning som förut, om de
-ej erhålla bättre hjälpmedel till sitt förfogande.</p>
-
-<p class='c000'>Att arbetarna mången gång ställt sig kyliga emot
-eller rent af motarbetat yrkesinspektörens sträfvanden,
-vitsordas också af inspektörerna, och kan naturligtvis ej
-vara till fromma för vinnande af ett skyddslagens ändamål.</p>
-
-<p class='c000'>Slutligen må framhållas att yrkesinspektörernas antal
-varit och fortfarande är alldeles för litet. Vid 1900 års
-utgång, då yrkesinspektionen varit i värksamhet 10½ år,
-hade sålunda endast 7,785 eller ungefär hälften af de
-15,415 arbetsställen, som år 1900 beräknades höra under
-inspektionen, hunnit inspekteras. Och den ökning af
-inspektörernas antal, som från och med år 1901 inträdt,
-motväges mer än väl dels af industrins utveckling, dels
-af det arbete inspektörerna fått sig tillagt genom skyldigheten
-att öfvervaka efterlefnaden af 1900 års lag. Inspektionspersonalens
-förstärkning måste därför betraktas
-såsom en oeftergiflig fordran för möjliggörande af en effektiv
-inspektion.<a id='r19' /><a href='#f19' class='c010'><sup>[19]</sup></a></p>
-
-<hr class='c011' />
-
-<div class='footnote' id='f14'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r14'>14</a>.&nbsp;&nbsp;</span>I vårt land ha vi ej såsom i England, Frankrike och Danmark
-äfven kvinnliga yrkesinspektörer, hvilka man i dessa länder ansett
-mer lämpade än de manliga att utöfva vissa delar af inspektionen.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f15'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r15'>15</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Ett sådant förbud gäller tills, på förd klagan, annorlunda
-förordnas af Kongl. Maj:t.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f16'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r16'>16</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Afskrift af ett sådant meddelande kan hvem som hälst på muntlig
-eller skriftlig begäran erhålla af yrkesinspektören emot viss mindre
-afgift.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f17'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r17'>17</a>.&nbsp;&nbsp;</span>En skriftlig anmälan till yrkesinspektören behöfver endast adresseras
-till »Yrkesinspektören i N. N. distrikt» (det distrikt till hvilket
-arbetsstället hör), och till den stad, efter hvilken distriktet har sitt
-namn. Enligt Kongl. Brefvet af den 19 okt. 1900 omfattar <i>Hernösands
-distrikt</i> Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län,
-<i>Gefle distrikt</i> Gefleborgs, Kopparbergs och Västmanlands län, <i>Stockholms
-distrikt</i> Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala och Gottlands
-län, <i>Örebro distrikt</i> Örebro, Södermanlands och Värmlands län, <i>Linköpings
-distrikt</i> Östergötlands och Kalmar län, <i>Jönköpings distrikt</i>
-Jönköpings, Kronobergs och Hallands län, <i>Göteborgs distrikt</i> Göteborgs,
-Bohus, Älfsborgs och Skaraborgs län samt <i>Malmö distrikt</i> Malmöhus,
-Kristianstads och Blekinge län.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f18'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r18'>18</a>.&nbsp;&nbsp;</span>Yrkesinspektörernas berättelser jämte kommerskollegii yttrande
-med anledning däraf utgifvas årligen i tryck.</p>
-</div>
-
-<div class='footnote' id='f19'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r19'>19</a>.&nbsp;&nbsp;</span>För jämförelses skull kan nämnas att i Danmark utgjorde under
-finansåret 1897-98 de arbetsställen, som föllo inom den egentliga
-yrkesinspektionens område, 5,922 medan inspektionspersonalen bestod
-af 15 personer (2 inspektörer och 13 assistenter). Detta gjorde ju omkring
-400 arbetsställen på 1 inspekterande, då däremot hos oss komma
-i medeltal omkring 2,000 arbetsställen pr inspektör. För närvarande
-har Danmark 20 egentliga inspektörer mot våra 8!</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_40'>40</span>
-  <h2 class='c004'><em>Bil. I.</em><br /> Utdrag af Lag angående minderårigas och kvinnors<br /> användande till arbete i industriellt yrke;</h2>
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-<div class='nf-center c002'>
-    <div><em>gifven Stockholms slott den 17 oktober 1900</em>.<a id='r20' /><a href='#f20' class='c010'><sup>[20]</sup></a></div>
-  </div>
-</div>
-
-<p class='c012'>1 §. I denna lag förstås med minderårig den, som är under
-aderton år, och med <em>industriellt yrke</em> idkande såsom näring af sågvärks- och
-därmed förenad brädgårdsrörelse; grufdrift eller annat därmed
-jämförligt arbete; masugn eller hytta, stångjärnsbruk, manufakturvärk
-eller annan inrättning, som afser tillgodogörande eller förädling af
-mineralrikets alster och ej är att såsom handtvärk anse; fabrik; skeppsbyggeri-,
-stenhuggeri-, mäjeri-, bryggeri-, kvarn- samt handtvärkerirörelse,
-som drifves i så stor omfattning eller under sådana förhållanden
-i öfrigt, att den skäligen må anses som fabriksrörelse; boktryckeri;
-bränneri och annan med fabriksdrift jämförlig handtering.</p>
-
-<p class='c013'>2 §. Till arbete i industriellt yrke må minderårig användas
-allenast under villkor att den minderårige fyllt tolf år och antingen,
-efter att hafva genomgått fullständig lärokurs, erhållit afgångsbetyg
-från folkskolan eller, efter inhämtande af ett ringare kunskapsmått,
-erhållit behörigt tillstånd att lämna folkskolan eller ock styrker, att
-<span class='pageno' id='Page_41'>41</span>skolpliktigheten äljes upphört. Hvad sålunda föreskrifvits i fråga om
-inhämtat visst kunskapsmått såsom villkor för minderårigs användande
-i dylikt arbete, hvarom ofvan sägs, må dock icke utgöra hinder för
-minderårigs användande i dylikt arbete under ferietid. — Innan minderårig
-må i sådant arbete antagas, skall hvarje gång medelst läkarebetyg
-styrkas, att den minderårige icke till följd af sjuklighet eller kroppslig
-svaghet kan anses af det ifrågavarande arbetet komma att lida men. — Det
-åligger yrkesidkare att under den tid, minderårig är i yrkesidkarens
-arbete anställd, hafva i förvar den minderåriges intyg om ålder och
-inhämtat kunskapsmått äfvensom det i denna paragraf omförmälta
-läkarebetyg.</p>
-
-<p class='c013'>3 §. Till arbete i industriellt yrke må minderårig, som ej fyllt
-tretton år, användas högst sex timmar och annan minderårig högst tio
-timmar af dygnet. — Arbetsgifvare vare skyldig att bereda hos honom
-anställd minderårig, som icke fyllt femton år, den ledighet, som för
-deltagande i fortsatt skolundervisning kan erfordras.</p>
-
-<p class='c013'>4 §. Arbetstiden för minderårig skall afbrytas genom lämpliga
-raster; och må minderårig ej tillåtas att under rasterna uppehålla sig
-i arbetslokal, där till följd af arbetets beskaffenhet luften är förorenad
-af ämnen, hvilka äro för hälsan skadliga; åliggande det i sådant fall
-arbetsgifvare att anvisa lämpligt annat rum, där minderåriga kunna
-under rasterna vistas och intaga sina måltider.</p>
-
-<p class='c013'>5 §. Minderårig må med arbete i industriellt yrke icke sysselsättas
-före klockan sex på morgonen eller efter klockan sju på aftonen.</p>
-
-<p class='c013'>6 §. Minderårig må icke användas till att sköta ångpanna eller
-motor eller att rengöra eller smörja i gång varande maskin, rem-,
-axel- eller annan kraftledning; ej häller må minderårig tillåtas att
-från eller på i gång varande kraftskifva af- eller pålägga rem, kätting
-eller lina, så framt icke särskilda mekaniska anordningar äro vidtagna
-och dessa blifvit godkända af den, som, efter hvad i 9 § sägs, har att
-vid ifrågavarande arbetsställe utöfva tillsyn å efterlefnaden af denna lag.</p>
-
-<p class='c013'>7 §. Med arbete i industriellt yrke må kvinna, som födt barn,
-icke sysselsättas under de fyra första veckorna efter barnsbörden, därest
-icke med läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan men börja
-arbetet. — Till arbete under jord i grufva eller stenbrott må kvinna
-icke användas och ej häller minderårig af mankön under fjorton år.</p>
-
-<p class='c013'>8 §. <em>1 mom.</em> I grufarbete äfvensom i arbete vid masugnar
-eller hyttor, stångjärnsbruk, manufakturvärk och andra industriella inrättningar,
-där arbetet förutsätter så kallad ständig eld, samt vid sågvärk
-och därmed förenade brädgårdar, må, utan hinder af föreskrifterna
-i 3 och 5 §§, arbetstiden för minderårig af mankön öfver fjorton år
-utsträckas till i medeltal högst tolf timmar af dygnet och jämväl till
-annan tid än mellan klockan sex på morgonen och klockan sju på
-aftonen, under villkor att arbetet är indelat på skift sålunda, att ett
-och samma arbetslag icke två nätter å rad arbetar på det skift, hvarunder
-midnatt infaller, och alltid har tillfälle att åtnjuta åtta timmars
-hvila mellan skiften; dock må å arbetsställe, där arbetet för samma
-arbetslag är begränsat till högst åtta timmar af dygnet, nattarbete
-för hvarje arbetslag under hvar tredje vecka äga rum hvarje natt. — <em>2
-mom.</em> I lättare arbeten under bar himmel vid grufvor samt sågvärk
-och därmed förenade brädgårdar må minderårig, som fyllt elfva år,
-<span class='pageno' id='Page_42'>42</span>användas under iakttagande i öfrigt af föreskrifterna i 2 § och hvad
-äljes i denna lag finnes stadgadt. — <em>3 mom.</em> Då natur- eller olyckshändelse
-afbrutit arbetets regelbundna gång, må eftergift i de uti 3 §
-gifna bestämmelser kunna meddelas af Kommerskollegium för en tid af
-högst fyra månader och af den, som, efter hvad i 9 § sägs, har att
-vid ifrågavarande arbetsställe utöfva tillsyn å efterlefnaden af denna
-lag, för högst en månad.</p>
-
-<p class='c013'>9 §. Tillsyn å efterlefnaden af denna lag utöfvas, i fråga om
-grufdrift, som är att hänföra till bärgsbruk, af bärgmästarna, och i
-öfriga fall af yrkesinspektörerna, en hvar inom sitt distrikt. — undanröjes
-eller, där sådan ej finnes, kommunalnämd samt skolråd
-och skolstyrelse äfvensom vederbörande provinsial-, extra provinsial-,
-stads- eller stadsdistriktsläkare vare pliktige att lämna yrkesinspektör
-och bärgmästare det biträde, som af deras tjänsteåligganden, enligt
-denna lag, kan påkallas; och äga yrkesinspektör och bärgmästare att i
-förekommande fall anlita polismyndigheten.</p>
-
-<p class='c013'>10 §. Finnes minderårigas sysselsättande i visst arbete vara
-synnerligen ansträngande eller för deras hälsa vådligt, må deras användande
-i dylikt arbete kunna förbjudas eller särskilda villkor för
-deras sysselsättande därmed föreskrifvas. — Yrkesinspektör och, i fråga
-om grufdrift, som är att hänföra till bärgsbruk, bärgmästare åligger
-att, där de finna förbud eller särskilda föreskrifter i nu nämda hänseende
-af omständigheterna påkallade, därom göra framställning hos
-Konungens Befallningshafvande, hvilken det tillkommer att i anledning
-af sålunda gjord anmälan besluta.</p>
-
-<p class='c013'>11 §. En gång hvarje kalenderår äfvensom äljes, då i följd af
-sådan anmälan, som i 10 § sägs, eller af annan anledning Konungens
-Befallningshafvande så aktar nödigt, skall vid arbetsställe, där minderåriga
-arbetare sysselsättas, företagas läkarebesiktning å därstädes anställda
-minderåriga till utrönande huruvida arbetet är för den minderåriges
-hälsa menligt. — Öfver värkställd besiktning skall vederbörande
-läkare uti den 12 § omförmälta registerbok göra anteckning, angifvande
-huruvida minderårig må i arbetet fortfarande sysselsättas; och må
-yrkesidkare icke i strid mot innehållet i sålunda gjord anteckning i
-arbetet använda minderårig, intill dess annorlunda kan varda af Konungens
-Befallningshafvande förordnat, —&nbsp;—&nbsp;— Besiktning, hvarom nu förmäles,
-förrättas af legitimerad läkare, som därtill förordnas af Konungens
-Befallningshafvande. —&nbsp;—&nbsp;—</p>
-
-<p class='c013'>12 §. Det åligger yrkesidkare att för hvarje kalenderår föra särskild
-registerbok öfver de af honom under året till arbete i industriellt
-yrke använda minderåriga. Denna registerbok, —&nbsp;—&nbsp;— skall upptaga,
-bland annat, den minderåriges fullständiga namn, födelseår och
-födelsedag, faders eller målsmans namn och hemvist, dag för anställning
-i arbetet, den tid af dygnet, hvarunder den minderårige varit i
-arbetet sysselsatt, det slag af arbete, hvari den minderårige varit använd,
-dag för afgång ur arbetet äfvensom anteckning därom att de i
-2 § omförmälta intyg aflämnats. —&nbsp;—&nbsp;—</p>
-
-<p class='c013'>13 §. Hälsovårdsnämd eller, där sådan ej finnes, kommunalnämd
-äfvensom skolråd och skolstyrelse äga att genom person, som
-nämden, skolrådet eller skolstyrelsen inom eller utom sig utser, granska
-registerbok samt de uti 2 § omförmälta intyg. Sådan rätt tillkommer
-jämväl vederbörande provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare.</p>
-
-<hr class='c011' />
-
-<div class='footnote' id='f20'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r20'>20</a>.&nbsp;&nbsp;</span>N:o 75 af <i>Svensk författningssamling</i> för år 1900. Erhålles
-i bokhandeln för 15 öre.</p>
-</div>
-
-<div class='chapter'>
-  <span class='pageno' id='Page_43'>43</span>
-  <h2 class='c004'><em>Bil. II.</em><br /> Utdrag af Lag angående skydd mot yrkesfara;</h2>
-</div>
-
-<div class='nf-center-c1'>
-<div class='nf-center c002'>
-    <div><em>gifven Stockholms slott den 10 maj 1889</em>.<a id='r21' /><a href='#f21' class='c010'><sup>[21]</sup></a></div>
-  </div>
-</div>
-
-<p class='c012'>1 §. Med industriellt yrke förstås i denna lag idkande såsom
-näring af sågvärks- och därmed förenad brädgårdsrörelse; grufvedrift,
-eller annat därmed jämförligt arbete, som icke är att hänföra till
-bärgsbruk; masugn eller hytta, stångjärnsbruk, manufakturvärk eller
-annan inrättning, som afser tillgodogörande eller förädling af mineralrikets
-alster och ej är att som handtvärk anse; fabrik; skeppsbyggeri-,
-stenhuggeri-, mäjeri-, bryggeri-, mjöl- och sågkvarns- samt handtvärkerirörelse,
-som drifves i så stor omfattning eller under sådana förhållanden
-i öfrigt, att den skäligen må anses som fabriksrörelse; boktryckeri;
-bränneri och annan med fabriksdrift jämförlig handtering.</p>
-
-<p class='c013'>(Genom tillägg af den 13 dec. 1895 skall hvad i denna lag stadgas
-ock gälla om sådan i 1 § omnämd industriell rörelse, som af staten
-eller kommunen idkas, ändå att rörelsen icke idkas såsom näring.)</p>
-
-<p class='c013'>2 §. <em>1 mom.</em> Idkare af yrke, som i denna lag afses, är pliktig
-att vidtaga alla de anordningar, som i afseende å arbetslokaler, maskiner
-och redskap eller äljes med hänsyn till arbetets beskaffenhet äro nödiga
-för att skydda hos honom anställda arbetares lif och hälsa.</p>
-
-<p class='c013'><em>2 mom.</em> Härvid skall särskildt iakttagas:</p>
-
-<p class='c013'><em>a</em>) å ställen, där arbetarna äro utsatta för fara att skadas genom
-fall eller genom nedstörtande föremål, skola, i den mån arbetets natur
-sådant medgifver, nödiga skyddsinrättningar anbringas, såsom att golföppningar,
-ställningar, gallerier, hissar och dylikt förses med betryggande
-hägnad, samt ledstänger anbringas i trappor;</p>
-
-<p class='c013'><em>b</em>) å hissar, kranar eller andra därmed jämförliga hjälpmaskiner
-skall tydligt angifvas deras bärighet i vikt samt, då de äro afsedda för
-persontrafik, jämväl det antal personer, som kan utan fara på en gång
-begagna dem;</p>
-
-<p class='c013'><em>c</em>) kar, bassiner och andra öppna kärl, hvilka på grund af läge
-och innehåll eller djup medföra fara, skola, därest så lämpligen kan
-ske, vara behörigen kringgärdade;</p>
-
-<p class='c013'><em>d</em>) där yrkesdrift är förenad med eldfara, skola anordningar träffas
-för arbetarnas räddning vid utbrytande eldsvåda, såsom genom anbringande
-<span class='pageno' id='Page_44'>44</span>af eldfasta trappor, tillräckligt antal lätt öppnade utgångar och
-fönster, säkerhetsstegar och dylikt; dock att hvad sålunda är stadgat
-i afseende å anbringande af eldfasta trappor ej må vinna tillämpning
-å redan befintlig fabrik eller värkstad i vidsträcktare mån än så vidt
-utan större olägenhet eller kostnad kan ske;</p>
-
-<p class='c013'><em>e</em>) gångar i arbetslokaler skola vara så breda och höga, att
-arbetarna, där de iakttaga vanlig försiktighet, icke kunna skadas af i
-gång varande maskiner;</p>
-
-<p class='c013'><em>f</em>) motor skall, där den ej uppställes i särskilt rum, utan har
-sin plats i arbetslokalen, inhägnas eller anbringas så, att de arbetare,
-åt hvilka dess skötsel icke är anförtrodd, ej utsättas för att komma i
-beröring med dess rörliga delar;</p>
-
-<p class='c013'><em>g</em>) maskiner och transmissioner, som medföra fara för arbetarna,
-böra kringgärdas eller äljes så anordnas, att, så vidt möjligt, den med
-dem förbundna fara undanröjes, hvarjämte dessa inrättningar skola å
-ställen, där arbetarna kunna med dem komma i beröring, vara så tillräckligt
-belysta, att de tydligt kunna urskiljas, då de äro i gång;</p>
-
-<p class='c013'><em>h</em>) innan transmissioner genom motorn sättas i gång, skall detta
-på förut bekantgjort sätt i arbetsrummen tillkännagifvas; om från en
-motor kraft ledes till flera våningar eller rum, skall så anordnas, att
-antingen hufvudtransmissionen kan i hvarje arbetsrum stannas oberoende
-af motorn, eller ock signal från hvarje arbetsrum gifvas att stanna denna;</p>
-
-<p class='c013'><em>i</em>) arbetsmaskiner med hastig rörelse skola, där så lämpligen kan
-ske, vara försedda med inrättningar, som tillåta att hastigt och oberoende
-af motorn stanna dem; för till- och frånslagning af transmissionsrem
-eller -lina, där sådant är förenat med fara, skall särskild
-inrättning finnas;</p>
-
-<p class='c013'><em>k</em>) därest maskiner eller transmissioner måste rengöras eller
-smörjas medan de äro i gång, skola, i den mån sådant är möjligt,
-åtgärder vara vidtagna till förekommande af skada.</p>
-
-<p class='c013'><em>3 mom.</em> Om arbetet bedrifves i slutet rum, eller arbetets natur
-så påfordrar, skall särskilt tillses:</p>
-
-<p class='c013'><em>att</em> för hvarje där sysselsatt arbetare finnes luftrum, ej understigande
-sju kubikmeter, jämte erforderlig luftväxling; dock att i redan
-befintlig fabrik eller värkstad mindre luftutrymme tillstädjes, där synnerligen
-värksam anordning för luftväxling vidtages;</p>
-
-<p class='c013'><em>att</em> arbetet äger rum vid tillräcklig och tjänlig belysning samt
-så lämplig värmegrad, som förhållandena medgifva;</p>
-
-<p class='c013'><em>att</em> sådana anordningar, hvilka den tekniska erfarenheten anvisat
-såsom värksamma och arbetets natur medgifver, vidtagas för att hindra
-damm, gaser eller ångor att spridas i arbetslokalen i en för arbetarnas
-hälsa skadlig mängd; samt</p>
-
-<p class='c013'><em>att</em> renlighet iakttages med hänsyn så väl till arbetslokaler som
-till maskiner och redskap.</p>
-
-<p class='c013'><em>4 mom.</em> I arbetslokal skola, där så finnes nödigt, anslås föreskrifter
-om hvad arbetarna böra iakttaga för att undvika olycksfall
-och ohälsa i arbetet —&nbsp;—&nbsp;—</p>
-
-<p class='c013'>Å särdeles farliga ställen skola anslag anbringas, som uppmana
-till synnerlig försiktighet.</p>
-
-<hr class='c011' />
-
-<div class='footnote' id='f21'>
-<p class='c000'><span class='label'><a href='#r21'>21</a>.&nbsp;&nbsp;</span>N:o 19 af <i>Svensk författningssamling</i> för år 1889. Erhålles
-i bokhandeln för 10 öre.--Obs. tillägget af den 13 december 1895.</p>
-</div>
-
-<div class='tnotes'>
-
-<div class='chapter'>
-  <h2 class='c004'><span lang="en" xml:lang="en">TRANSCRIBER'S NOTES</span></h2>
-</div>
- <ol class='ol_1 c002'>
-    <li><span lang="en" xml:lang="en">Silently corrected simple spelling, grammar, and typographical errors.</span>
-
-    </li>
-    <li><span lang="en" xml:lang="en">Retained anachronistic and non-standard spellings as printed.</span>
-
-    </li>
-  </ol>
-
-</div>
-
-
-
-
-
-
-
-
-<pre>
-
-
-
-
-
-End of the Project Gutenberg EBook of Den svenska
-Arbetaresky, by Georg Stjernstedt
-
-*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK DEN SVENSKA ***
-
-***** This file should be named 52732-h.htm or 52732-h.zip *****
-This and all associated files of various formats will be found in:
-        http://www.gutenberg.org/5/2/7/3/52732/
-
-Produced by Richard Tonsing, Jens Sadowski, Tor Martin
-Kristiansen and the Online Distributed Proofreading Team
-at http://www.pgdp.net
-
-Updated editions will replace the previous one--the old editions will
-be renamed.
-
-Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
-law means that no one owns a United States copyright in these works,
-so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
-States without permission and without paying copyright
-royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
-of this license, apply to copying and distributing Project
-Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
-concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
-and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
-specific permission. If you do not charge anything for copies of this
-eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
-for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
-performances and research. They may be modified and printed and given
-away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
-not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
-trademark license, especially commercial redistribution.
-
-START: FULL LICENSE
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
-Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
-www.gutenberg.org/license.
-
-Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
-Gutenberg-tm electronic works
-
-1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or
-destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
-possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
-Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
-by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
-person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
-1.E.8.
-
-1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement. See
-paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
-agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
-electronic works. See paragraph 1.E below.
-
-1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
-Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
-of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
-works in the collection are in the public domain in the United
-States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
-United States and you are located in the United States, we do not
-claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
-displaying or creating derivative works based on the work as long as
-all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
-that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
-free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
-works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
-Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
-comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
-same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
-you share it without charge with others.
-
-1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
-in a constant state of change. If you are outside the United States,
-check the laws of your country in addition to the terms of this
-agreement before downloading, copying, displaying, performing,
-distributing or creating derivative works based on this work or any
-other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
-representations concerning the copyright status of any work in any
-country outside the United States.
-
-1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
-immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
-prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
-on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
-phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
-performed, viewed, copied or distributed:
-
-  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
-  most other parts of the world at no cost and with almost no
-  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
-  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
-  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
-  United States, you'll have to check the laws of the country where you
-  are located before using this ebook.
-
-1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
-derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
-contain a notice indicating that it is posted with permission of the
-copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
-the United States without paying any fees or charges. If you are
-redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
-Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
-either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
-obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
-trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
-additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
-will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
-posted with the permission of the copyright holder found at the
-beginning of this work.
-
-1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
-any word processing or hypertext form. However, if you provide access
-to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
-other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
-version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
-(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
-to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
-of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
-Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
-full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
-provided that
-
-* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
-  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
-  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
-  within 60 days following each date on which you prepare (or are
-  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
-  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
-  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
-  Literary Archive Foundation."
-
-* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-  License. You must require such a user to return or destroy all
-  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
-  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
-  works.
-
-* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
-  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
-  receipt of the work.
-
-* You comply with all other terms of this agreement for free
-  distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
-Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
-are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
-from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
-Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
-trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
-Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
-electronic works, and the medium on which they may be stored, may
-contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
-or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
-intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
-other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
-cannot be read by your equipment.
-
-1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from. If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium
-with your written explanation. The person or entity that provided you
-with the defective work may elect to provide a replacement copy in
-lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
-or entity providing it to you may choose to give you a second
-opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
-the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
-without further opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
-OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
-LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of
-damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
-violates the law of the state applicable to this agreement, the
-agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
-limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
-unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
-remaining provisions.
-
-1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
-accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
-production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
-electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
-including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
-the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
-or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
-additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
-Defect you cause.
-
-Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of
-computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
-exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
-from people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
-generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
-Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
-www.gutenberg.org
-
-
-
-Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
-U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
-mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
-volunteers and employees are scattered throughout numerous
-locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
-Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
-date contact information can be found at the Foundation's web site and
-official page at www.gutenberg.org/contact
-
-For additional contact information:
-
-    Dr. Gregory B. Newby
-    Chief Executive and Director
-    gbnewby@pglaf.org
-
-Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment. Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements. We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
-DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
-state visit www.gutenberg.org/donate
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations. To
-donate, please visit: www.gutenberg.org/donate
-
-Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.
-
-Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
-Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
-freely shared with anyone. For forty years, he produced and
-distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
-volunteer support.
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
-the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
-necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
-edition.
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search
-facility: www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
-
-
-
-</pre>
-
-  </body>
-  <!-- created with ppgen.py 3.56b on 2016-08-05 20:48:34 GMT -->
-</html>
diff --git a/old/52732-h/images/bonnier2.png b/old/52732-h/images/bonnier2.png
deleted file mode 100644
index d322b09..0000000
--- a/old/52732-h/images/bonnier2.png
+++ /dev/null
diff --git a/old/52732-h/images/cover.jpg b/old/52732-h/images/cover.jpg
deleted file mode 100644
index 5dda0d6..0000000
--- a/old/52732-h/images/cover.jpg
+++ /dev/null