diff options
Diffstat (limited to 'old/52732-0.txt')
| -rw-r--r-- | old/52732-0.txt | 2251 |
1 files changed, 0 insertions, 2251 deletions
diff --git a/old/52732-0.txt b/old/52732-0.txt deleted file mode 100644 index 508c98a..0000000 --- a/old/52732-0.txt +++ /dev/null @@ -1,2251 +0,0 @@ -The Project Gutenberg EBook of Den svenska Arbetareskyddslagstiftningen -och Yrkesinspektionen, by Georg Stjernstedt - -This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most -other parts of the world at no cost and with almost no restrictions -whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of -the Project Gutenberg License included with this eBook or online at -www.gutenberg.org. If you are not located in the United States, you'll have -to check the laws of the country where you are located before using this ebook. - -Title: Den svenska Arbetareskyddslagstiftningen och Yrkesinspektionen - -Author: Georg Stjernstedt - -Release Date: August 5, 2016 [EBook #52732] - -Language: Swedish - -Character set encoding: UTF-8 - -*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK DEN SVENSKA *** - - - - -Produced by Richard Tonsing, Jens Sadowski, Tor Martin -Kristiansen and the Online Distributed Proofreading Team -at http://www.pgdp.net - - - - - - - _STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 107._ - - - - - Den svenska - Arbetareskyddslagstiftningen och - Yrkesinspektionen - - - af - - GEORG STJERNSTEDT - juris kandidat. - - (_Första tusendet._) - -[Illustration] - - STOCKHOLM - ALBERT BONNIERS FÖRLAG. - - - - - Innehåll: - - Den svenska arbetareskyddslagstiftningen och yrkesinspektionen. - - - 1. Inledning 3. - - 2. Arbetareskyddslagstiftningens historia i vårt land 9. - - 3. Bestämmelser till skydd för minderåriga 17. - - 4. Bestämmelser om kvinnoarbetet 30. - - 5. Bestämmelser till skydd för arbetare i allmänhet 32. - - 6. Yrkesinspektionen 33. - - 7. Bilagor: - - Bil. I. Utdrag af Lag angående minderårigas och kvinnors 40. - användande till arbete i industriellt yrke - - Bil. II. Utdrag af Lag angående skydd mot yrkesfara 43. - - STOCKHOLM. - ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1902. - - - - - 1. Inledning. - - -För att tillgodogöra sig Arkwrights bekanta uppfinning af -vattenspinnmaskinerna i slutet af 1700-talet hade en mängd spinnerier -vid denna tid uppstått i England, särskilt på landsbygden i de nordliga -grefskapen, där det fanns god tillgång på vattenkraft. - -Till arbetet vid spinnerierna använde man så mycket som möjligt barn. Då -dessa icke i tillräckligt antal kunde anskaffas från de jämförelsevis -folkfattiga trakter där spinnerierna voro belägna, införskrefvos de från -fattighusen när och fjärran i England. Synnerligen billig arbetskraft -fingo fabriksidkarna härigenom, ty fattighusföreståndarna voro mer än -villiga att bli af med barnen, och vid spinnerierna kunde man obehindrat -utsuga barnens arbetskraft på det mäst hänsynslösa sätt. Barnen -instufvades i kasärnartade byggnader med maskiner i en sal och sängar i -en annan. Arbetet bedrefs natt och dag, och när de barn som slutat sitt -skift skulle gå till sängs, fingo de intaga plats efter dem som stego -upp för att fortsätta arbetet. På så sätt hunno bäddarna aldrig kallna, -hvadan soflokalernas uppvärmning också af fabrikanterna lär ha ansetts -öfverflödig. - -Då härtill kosthåll och öfriga förhållanden vid fabrikerna motsvarade -det redan anförda, kan det ej förvåna att sjukdomar härjade bland -barnen. Detta blef också anledning till att allmänhetens uppmärksamhet -kom att fästas på barnens behandling. Ty då barnens sjukdomar spridde -sig utom till fabrikanternas familjer äfven till trakten omkring -fabrikerna, särskilt till staden Manchester, tvangs man att undersöka -förhållandena. För detta ändamål tillsattes sålunda år 1796 i Manchester -en sundhetskommitté. - -Denna kommitté fördömde i sitt betänkande i starka ordalag barnens -behandling, hvilken härigenom blef allmänt känd. Saken kom äfven före i -parlamentet, och år 1802 antogs lagen _The moral and health act_ (Lag -till skydd för sedlighet och hälsa), hvilken icke blott är Englands -första arbetareskyddslag, utan öfverhufvud den första som utfärdats. - -Lagen, som afsåg »lärlingar» — de minderåriga fabriksarbetarna -betraktades som sådana — vid bomulls- och yllefabriker och endast ägde -tillämpning på barn som bodde vid fabrikerna, förbjöd nattarbete och -inskränkte arbetsdagen till 12 timmar med raster för måltiderna. Gossar -och flickor skulle ha skilda sofrum. Rummen skulle hvitlimmas två gånger -om året samt förses med ett tillräckligt antal fönster. Icke fler än två -barn tillätos att sofva i samma säng. Under de fyra första åren af -»lärotiden» skulle barnen åtnjuta viss undervisning. Härtill ännu några -bestämmelser i samma anda. - -Denna första arbetareskyddslag blef icke mycket mera än en lag på -papperet. Man hade nämligen icke sörjt för en värksam kontroll öfver -lagens efterlefnad. Tillsynen öfver denna anförtroddes sålunda åt -oaflönade personer, utsedda inom kommunerna. Då nu dessa inspektörer -vanligen kommo att utgöras af fabrikanternas vänner och bekanta, kan man -förstå att det ej blef mycket allvar med inspektionen. Inspektörerna -betraktade också sitt uppdrag såsom ett förhatligt spioneri och -fullgjorde det i allmänhet bara för syns skull. Sålunda brukade de på -förhand underrätta fabriksidkaren om sin ankomst för att då intet -olagligt skulle förehafvas o. s. v. i den vägen. - -Hurusomhälst, den första början till arbetareskyddslagstiftning var -gjord, och fortsättningen följde också snart därefter. Härvid märkes -särskilt lagen af år 1833, hvarigenom utom öfriga reformer infördes den -att tillsynen öfver skyddsbestämmelsernas efterlefnad uppdrogs åt -aflönade statsinspektörer. Detta visade sig vara synnerligen välbetänkt, -i det de nya inspektörerna, åtminstone många af dem, icke blott med -energi genomdrefvo att skyddslagarna följdes, utan också genom praktiska -förslag befordrade lagstiftningens utveckling. - -Emellertid mötte skyddslagarnas tillämpning en mängd svårigheter genom -det starka motståndet från såväl fabriksidkarna som barnens föräldrar. -Icke häller fingo fabriksinspektörerna till en början det välbehöfliga -ryggstödet hos regeringen. - -Men skyddslagen gaf också, där den värkligen genomdrefs, upphof till ett -nytt missförhållande. Detta bestod i den stora utsträckning -kvinnoarbetet nu började få. Då man ej med samma frihet som förut fick -använda de minderårigas arbete, låg det nära till hands att tillgripa -kvinnoarbetet, som äfvenledes kunde afspisas med låga löner, men ej -besvärades af någon lagstiftning. Både gifta och ogifta kvinnor indrogos -i fabrikerna. Mödrarna hade ej längre tid att sköta vare sig hem eller -barn. Barnen lämnades allmänt på inackordering, där de vanvårdades på -det mäst upprörande sätt. Dödligheten bland småbarnen inom de stora -industridistrikten steg också i en oerhörd grad. - -Allmänhetens uppmärksamhet fästes nu på dessa förhållanden, men -samtidigt äfven på den allmänna osedlighet som vid denna tid rådde bland -arbeterskorna i England, både ogifta och gifta, särskilt vid fabriker -där nattarbete bedrefs, samt i kolgrufvorna, där den höga värmen tvang -dem att arbeta nästan nakna. - -Lagstiftarens första åtgärd med afseende på kvinnorna blef att förbjuda -allt kvinnoarbete i grufva under jord (1842). Och år 1844 utfärdades -bestämmelser angående kvinnoarbetet inom väfnadsindustrin, där kvinnorna -likställdes med minderåriga mellan 13 och 18 år, för hvilka redan förut -stadgats en arbetsdag af högst 12 timmar samt förbud mot natt- och -söndagsarbete. - -Den engelska arbetareskyddslagstiftningen utsträcktes sedermera, ehuru -långsamt och under envist motstånd från arbetsgifvarnas, men äfven från -allmänhetens och prässens sida, till allt flera industrigrenar, dess -innehåll ökades och skärptes, och skyddet kom slutligen att omfatta -äfven vuxna män. Dess historia erbjuder för öfrigt synnerligen mycket af -inträsse och är ägnad att ge många lärdomar. Den jämförelsevis långa -erfarenhet af arbetareskyddslagarnas värkningar, som i England vunnits, -och de många försök att kringgå lagen, som där pröfvats på och som -tvungit lagstiftaren att oupphörligt förbättra densamma, ha också gifvit -den engelska arbetareskyddslagstiftningen en teknisk fulländning som med -rätta tjänat till förebild för öfriga länders lagstiftning på hithörande -område. - - * * * * * - -Utom i England uppmärksammades behofvet af arbetareskyddslagstiftning -under förra hälften af 1800-talet särskilt i Preussen, Frankrike, -Österrike och Schweiz, hvarvid kan anmärkas, att i Preussen därtill -bidrog iakttagelsen att härens rekryter från fabriksdistrikten voro -svagare och klenare än från andra trakter. - -För att nämna några märkligare hållpunkter i den europeiska -arbetareskyddslagstiftningens historia[1] kan anföras den första -egentliga arbetareskyddslagen i Preussen af år 1839 och den första i -Frankrike af år 1841, båda endast afseende skydd för barn i -fabriksarbete. På 1870-talet började ett lifligare lagstiftningsarbete -på arbetareskyddets område. Från denna tid tillkommo sålunda i flera -länder värkliga skyddslagar, bland annat den ännu gällande Schweiziska -förbundslagen af år 1877. Från 1880-talet märkas särskilt skyddslagar i -Österrike 1884 och 1885, Italien 1886, samt i Holland, Belgien och -Finland 1889, samtliga ännu gällande, åtminstone i hufvudsak. - -Lagstiftningen fortskred emellertid ganska ojämt i de olika länderna. -Detta hade till följd att, då fråga blef om skärpning af arbetsskyddet -i något land, brukade motståndarna invända att landets industri icke -kunde tåla vid en sådan inskränkning i friheten att begagna -tillgänglig, billig arbetskraft. Det var ju klart, sade man, att -tillvärkningskostnaderna därigenom skulle ökas och på grund däraf -också förmågan att konkurrera med utlandet minskas. - -Erfarenheten torde nu knappast ha gifvit något stöd åt detta -tal om konkurrensförmågans minskning genom en utvecklad -arbetareskyddslagstiftning. Skulle i enstaka fall kunna uppvisas, att -industrin lidit afbräck genom lagstadgat arbetareskydd, torde det vara -skäl att noga pröfva, om det icke endast gällt ett öfvergångsstadium. - -Emellertid ledde det ifrågavarande påståendet tanken på _internationella -öfverenskommelser om arbetareskyddslagstiftning_, genom hvilka intet -land skulle behöfva bli lidande genom att i lagstiftningen förvärkliga -framskridna arbetareskyddsgrundsatser. År 1890 utfärdades också af den -nyblifne tyske kejsaren en inbjudan till den första internationella -arbetareskyddskonferensen, som skulle ha till uppgift att värka för -enhetlighet i de särskilda staternas lagstiftningar med afseende på -arbete i bärgvärk, arbetstiden för minderåriga och kvinnliga arbetare i -industrin samt söndagshvila för arbetare i allmänhet. Kallelsen -hörsammades af de flästa europeiska stater, däribland äfven Sverge och -Norge. Den 15 mars 1890 samlades alltså i Berlin ombud, utsedda af -regeringarna för de i konferensen deltagande länderna. - -Det omedelbara resultatet af konferensen blef skäligen blygsamt. Man -fattade visserligen, delvis enhälligt, delvis med flertalet röster -åtskilliga beslut, men dessa voro inga värkliga öfverenskommelser, utan -endast önskemål, icke ens bindande för de stater hvilkas ombud röstat -för desamma. De uttalade önskemålen kunna också samtliga betecknas såsom -anspråkslösa minimifordringar eller icke ens det. Att vårt lands -arbetareskyddslagstiftning i några afseenden ändå icke hunnit upp till -konferensens ståndpunkt, kommer i det följande att belysas. - -Med afseende på Berlinerkonferensens inflytande på den europeiska -lagstiftningen i allmänhet är svårt att yttra sig bestämt. Visst är att -året därpå, 1891, utfärdades en ny arbetareskyddslag i Tyskland. På -1890-talet ha för öfrigt tillkommit arbetareskyddslagar bland annat i -Portugal 1891, Norge och Frankrike 1892 samt Holland 1895. Och från de -sista åren märkas den franska lagen af år 1900 om 10-timmars arbetsdag -äfven för vuxna arbetare inom större delen af landets industri, den -spanska lagen af 1900 samt de danska och engelska lagarna af år 1901. - -Utom i de nu och förut nämda staterna finnes arbetareskyddslagstiftning -i Ungarn, Ryssland, Rumänien och Luxemburg samt utom Europa i -Nordamerikas förenta stater, Canada och de australiska kolonierna en -delvis synnerligen utvecklad sådan lagstiftning. - -Skulle man fälla ett allmänt omdöme om arbetareskyddslagstiftningen, -sådan den gestaltar sig för närvarande i Europas stater, torde den ännu -icke i något land kunna anses ha nått den fulländning hvarigenom, såvidt -på skyddslagstiftning beror, landet tillförsäkras en fysiskt och -moraliskt sund arbetarebefolkning, på tillfredsställande sätt skyddad -emot arbetets faror. Reformer återstå sålunda öfverallt att vidtaga. Ett -uttryck för denna uppfattning kan man också finna i de förnyade -internationella arbetareskyddskongresser, som under de senaste åren -hållits. Sålunda sammanträdde kongresser i Zürich och Brüssel 1897, båda -privata, samt en arbetareskyddskongress med delvis offentlig karaktär i -Paris år 1900, hvilken till hufvudsakligt resultat hade grundläggandet -af en »internationell förening för lagstadgat arbetareskydd» med en byrå -i Basel. - - * * * * * - -Det är redan framhållet hurusom arbetareskyddslagstiftningen hade svårt -att tränga sig fram i England på grund af det starka motståndet från -olika håll. Liknande har förhållandet varit i andra länder, icke minst i -vårt land. Motståndet har öfverallt kommit, utom från arbetsgifvarna, -äfven från nationalekonomer och politici, som ur principiell synpunkt -förkastat statens inblandning i det »fria» aftalet mellan arbetsgifvare -och arbetare och följaktligen äfven arbetareskyddslagstiftningen. Med -afseende på reglerandet af de vuxna kvinnornas arbete i vidsträcktare -mån än beträffande männens har skyddslagstiftningen dessutom väckt -motstånd hos dem, som yrka på likställighet mellan män och kvinnor i -allmänhet och således äfven vid konkurrensen på arbetsmarknaden. - -Med afseende på _tillämpningen_ af redan införd skyddslagstiftning har, -som förut nämts, motstånd mött från arbetsgifvarna, hvilka dels, där -kontrollen öfver lagens efterlefnad varit otillräcklig, helt enkelt satt -sig öfver gällande lag, dels ock sökt att kringgå densamma på alla -möjliga sätt. Men äfven arbetarna ha funnit lagarnas bestämmelser -onödiga och besvärliga, t. ex. då det gällt skyddsanordningar vid -maskiner, och på grund däraf själfva hindrat lagarnas efterlefnad. -Slutligen ha, i fråga om skyddslagstiftning angående minderåriga, dessas -föräldrar och målsmän ofta mottagit lagarna med största ovilja och gjort -desamma det envisaste motstånd. Föräldrarnas omedelbara fördel af att -barnen fritt lämnas tillfälle till arbetsförtjänst och därigenom kunna -bidraga till familjens kanske alltför knappa uppehälle, har ofta fått -betyda allt, och insikten om det nödvändiga uti att barnen, och _alla_ -barn, underkastas lagstiftningens tvång för att betrygga det uppväxande -släktets fysiska och andliga utveckling har, såsom hvar och en förstår, -ej varit synnerligen lefvande. - ------ - -Fotnot 1: - - Se med afseende på begränsandet af arbetstiden n:o 33 af Verdandis - småskrifter: _Gustaf F. Steffen_, Normalarbetsdagen. - - - - - 2. Arbetareskyddslagstiftningens historia i vårt land. - - -Bland de lagbestämmelser från 16- och 1700-talen, som kunna betraktas -såsom förelöpare till innehållet i våra arbetareskyddslagar, kunna -anföras följande. I en skråordning af år 1621 förekommer en antydan till -föreskrift om den ålder, före hvars uppnående barn icke borde antagas -till lärlingar. Det heter nämligen däri: »Tager någon mästare an någon -lärgosse _om 14 år mer eller mindre_ — — så skola hans föräldrar -förtinga sådant med mästaren». I ett reglemente af år 1683 för ett -glasbruk i Stockholm stadgades att därefter ingen pojke borde i läran -antagas under _15 år_ gammal. Detta reglemente utstakar äfven noggrant -arbetstiden. - -1720 års skråordning bestämde att en pojke, som skulle antagas och -inskrifvas (i skrået), borde åtminstone vara _14 år_ gammal. -Skråordningarna rörde emellertid endast handtvärket. För de -fabriksmässigt drifna yrkena gällde de s. k. hallordningarna. I de två -dylika ordningar som utfärdades 1739 och 1770 bestämdes intagningsåldern -för »lärobarn» till _10 eller 12 år_, en som det synes något sväfvande -bestämmelse, som väl icke häller spelat någon roll i praktiken. -Hallordningarna ålade för öfrigt fabriksidkaren att vaka öfver barnens -gudsfruktan och sedlighet samt låta dem åtnjuta behörig undervisning i -läsning och kristendomskunskap, hvilka föreskrifter emellertid tyckas ha -blifvit helt och hållet åsidosatta, åtminstone under senare delen af den -tid hallordningarna gällde. - -I 1846 års fabriks- och handtvärksordning, hvarigenom den föregående -näringslagstiftningen upphäfdes och näringsfriheten infördes, bestämdes -minimiåldern för arbetare uttryckligen till _12 år_. Här betonades också -yrkesidkarens moraliska förpliktelser mot arbetarna, särskilt de -minderåriga. - -Det är en anmärkningsvärd, för riksdagen föga hedrande omständighet, att -under den långa strid, som föregick antagandet af 1846 års lag, de -minderårigas belägenhet icke tycks ha varit föremål för den ringaste -omtanke och att t. o. m. de torftiga bestämmelser i ämnet, som skrå- och -hallordningarna innehöllo, uteslötos ur riksdagens förslag till ny -näringslag. Att 1846 års förordning kom att innehålla de nyssnämda -bestämmelserna, måste därför tillskrifvas uteslutande regeringens -initiativ. Detsamma gäller om det tillägg till 1846 års förordning, som -1852 utfärdades af regeringen och hvarigenom nattarbete för arbetare -under 18 års ålder förbjöds samt bötesstraff bestämdes för användande af -minderåriga arbetare i strid mot 1846 eller 1852 års stadganden. - -Dessa stadganden, som sedermera sammanfördes i 1864 års nya -näringsfrihetsförordning, blefvo emellertid trots straffbestämmelserna -allmänt öfverträdda, som man förstår, på grund af bristande kontroll. - -Från tiden 1852-1881 kan framhållas följande. Vid 1856-58 års riksdag -föreslogs af nuvarande biskop C. H. Rundgren, att barn ej skulle få -antagas i arbete förrän de inhämtat folkskolans minimikurs, hvilket -förslag emellertid icke vann riksdagens bifall. Vid samma riksdag väckte -Nils Hansson i bondeståndet motion om införande af lagstadgad arbetsdag -både för vuxna och minderåriga arbetare. Föranledd af denna motion aflät -riksdagen 1857 en skrifvelse till Kongl. Maj:t[2] med anhållan om -inskränkning af arbetstiden, dock endast för minderåriga i vissa -hälsofarliga industrier, samt om effektiv kontroll öfver de begärda -bestämmelsernas efterföljd. Riksdagens skrifvelse ledde emellertid icke -till något resultat. Däremot hade en skrifvelse vid 1862-63 års riksdag -till följd, att Kongl. Maj:t år 1870 utfärdade en förordning angående -tillvärkning af fosfortändstickor, där utom vissa allmänna -försiktighetsmått beträffande arbetslokal m. m. bestämdes en minimiålder -af 15 år för visst farligare arbete. Vid 1870 och 1871 års riksdagar -väcktes motioner angående skydd för minderåriga af herr Jöns Rundbäck -och vid 1875 års riksdag af herrar F. F. Carlson i första och A. W. -Staaff i andra kammaren. Riksdagen aflät nu, 1875, åter en skrifvelse -till Kongl. Maj:t, denna gång med anhållan om en författning angående -minderårigas arbete i fabriks- och handtvärksarbete samt om tillsyn från -statens sida öfver författningens efterlefnad. Regeringen tillsatte med -anledning däraf en kommitté, som år 1877 aflämnade sitt betänkande och -förslag, i förbigående sagt väl värda att läsa. Fyra år därefter -utfärdades så den begärda förordningen, nämligen »Förordning angående -minderåriges användande i arbete vid fabrik, handtvärk eller annan -hantering» af den 18 november 1881. - -Denna lag, som hvad själfva skyddsbestämmelserna angår, utan tvifvel -ägde sina förtjänster, saknade dock bestämmelser om effektiv kontroll. -Öfvervakandet af förordningens efterlefnad anförtroddes nämligen i strid -mot erfarenhetens lärdomar, riksdagens uttryckliga anhållan om -statsinspektion och kommitténs bestämda och med goda skäl motiverade -förslag, åt de kommunala myndigheterna, hälsovårdsnämd i stad och -kommunalnämd på landet. Hela förordningen blef också därigenom icke -mycket värd. - -Icke desto mindre väckte den en storm af ovilja, hufvudsakligen från -arbetsgifvarehåll. Äfven från arbetare kommo dock uttryck af missnöje. -Regeringen — den Posseska ministären — visade sig nu sakna all fasthet -med afseende på förordningen. Först och främst uppsköts den en gång -bestämda tiden för lagens trädande i kraft 5 månader för hela industrin -och så, på framställningar af arbetsgifvare, för vissa industrigrenar -ytterligare 5 månader och därpå ännu ett år. Vidare förmåddes regeringen -år 1883 dels att undantaga hela sågvärks- och brädgårdsrörelsen från -lagens giltighetsområde, dels att medgifva väsentliga inskränkningar vid -dess tillämpning inom gruf- samt järn- och metallindustrin. - -Hela behandlingen af 1881 års förordning ger en god bild af regeringens -ställning till arbetareskyddsfrågan för 20 år sedan. - -Emellertid fortfor missnöjet med förordningen och tog sig bland annat -uttryck vid 1886 och 1888 års riksdagar i ett par motioner, som gingo ut -på ytterligare inskränkningar och undantag. Motionerna afslogos dock af -riksdagen. - - * * * * * - -Vid 1884 års riksdag hade herr Adolf Hedin föreslagit, att riksdagen -skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande af förslag till lagar -angående skydd mot olycksfall i arbetet, arbetsgifvares ansvar för -sådana olycksfall, olycksfalls- och ålderdomsförsäkring m. m. Riksdagen -biföll i hufvudsak herr Hedins motion, och regeringen tillsatte med -anledning däraf en kommitté, som år 1888 aflämnade sina grundliga och -värdefulla utredningar samt åtskilliga lagförslag. Af dessa ledde endast -ett till lag, nämligen till den _lag angående skydd mot yrkesfara_, -hvarom Kongl. Maj:t och riksdag enades år 1889, och som ännu oförändrad -(med ett mindre väsentligt tillägg) gäller. - -Mot antagandet af denna lag, hvarigenom yrkesinspektionen äfvenledes -infördes, gjordes både inom och utom riksdagen många invändningar. Bland -annat menade man, att en sådan lag vore alldeles onödig, enär de -hygieniska förhållandena samt åtgärderna till förekommande af olycksfall -i arbetet redan vore eller närmade sig till att bli fullt -tillfredsställande inom den svenska industrin. - -De omfattande undersökningar 1884 års kommitté låtit värkställa talade -dock ett annat språk. Undersökningarna hade nämligen gifvit vid handen -icke blott att i vårt land olycksfall under arbetet förekommo särdeles -talrikt, och att dödligheten bland arbetare i åtskilliga yrken var -afsevärdt stor, utan äfven att det inom industrin var synnerligen illa -beställt med de hygieniska anordningarna samt med skyddsåtgärder mot -yttre skador vid arbetet, menlig invärkan af damm, giftiga ämnen m. m. - -Ur kommitténs undersökningar kan anföras, att medan — enligt statistiska -uppgifter från åren 1879-1882 — _den återstående medellifslängden vid 30 -års ålder_ för Sverges hela manliga befolkning utgjorde 36,1 år, var -motsvarande tal för guldsmeder och metallarbetare endast 27,6, för -tobaksarbetare 25,4 och för bokbinderiarbetare 24, allt bland manliga -yrkesutöfvare. Detta förhållande måste åtminstone till stor del -tillskrifvas yrkets skadliga invärkan. - -Med afseende på antalet olycksfall visade enligt undersökning från åren -1884 och 1885 särskilt grufdriften och maskinindustrin en hög siffra i -förhållande till antalet arbetare inom dessa yrken. - -Beträffande de bristande anordningarna till skydd för arbetarnas lif och -hälsa framgick t. ex. af kommitténs undersökningar, att vid 205 -undersökta fabriker och andra industriella anläggningar i Stockholm, där -förhållandena snarare måste anses ha varit bättre än sämre än i öfriga -orter inom riket, luftväxlingen var »nöjaktig» endast vid 12 % af de 205 -etablissementen, och att uti 46 % af arbetslokalerna till och med alla -anstalter för luftväxling saknades. Vidare var i ett afsevärdt antal -fall värmen i arbetslokalen »synnerligen hög och i hygieniskt afseende -ogynnsam». Regelbundet återkommande besiktningar af ångpannor förekommo -endast i undantagsfall. I 26 fabriker saknade farliga arbetsmaskiner, -såsom cirkelsågar, smergelskifvor m. fl., allt skydd. I 25 fall befanns -dammet »besvärande eller rent af förorsakande lidande». I 53 fall -antecknades fullständig brist på skydd eller alltför ofullständigt skydd -mot damm. I 23 etablissement befunnos arbetare illamående af arbetet med -giftiga ämnen eller under arbetet utvecklade ohälsosamma gaser. I 64 -etablissement, där arbetet alstrade giftiga gaser, saknades åtgärder för -afledande af ångorna eller befunnos åtgärderna alltför ofullständiga. - -Nödvändigheten af bättre skydd mot arbetets faror kunde således ej -betviflas annat än af okunnigheten. - -Men äfven där ett sådant behof erkändes, gjordes invändningar mot den -föreslagna lagen på grund af den därmed förbundna yrkesinspektionen. Man -trodde, att denna skulle komma att störa det goda förhållandet mellan -arbetsgifvare och arbetare, man fann inspektionen innebära ett obefogat -ingrepp i arbetsgifvarens själfständighet, talade om »polisuppsikt öfver -industriidkarna» o. s. v. - -Allmänt tyckes man inom riksdagen ha varit orolig för att en kraftig -yrkesinspektion skulle medföra betungande kostnader för industrin, och -man var synnerligen angelägen om att inspektionen skulle handhafvas med -stor varsamhet gentemot arbetsgifvarna. Lagutskottet modifierade också i -enlighet med denna stämning regeringens sannerligen icke för långt -gående förslag och gaf i sitt utlåtande följande fingervisning, som gör -ett rätt egendomligt intryck, då man besinnar, att det här var fråga om -införande af en _arbetareskyddslag_: - -»Det synes nödvändigt,» skref utskottet, »att inspektörerna vid -utöfvandet af sin befattning tillvägagå med takt och varsamhet, att icke -så höga fordringar ställas på arbetslokaler och anordningar, att arbetet -onödigtvis försvåras eller fördyras eller onödig kostnad vållas, att där -synnerlig fara ej är förhanden, behöfliga förbättringar må efter hand -vidtagas med vederbörlig hänsyn till yrkesidkarens förmåga att utföra -dem, samt att inspektörerna städse ihågkomma, att arbete äfven under -mindre gynnsamma förhållanden är att föredraga framför arbetsbrist.» - -Lagutskottets behandling af frågan väckte allmän belåtenhet i riksdagen, -och dess ändringsförslag blef också riksdagens beslut. - -Med afseende på 1889 års lag kan för öfrigt nämnas, att lagen så -tillvida icke innebar någon nyhet för vårt land, som det redan, förutom -i 1870 års förordning angående tillvärkning af fosfortändstickor, här -och hvar fanns bestämmelser, låt vara af föga praktisk betydelse, till -skydd för arbetarnas hälsa, t. ex. i näringsfrihetsförordningen af år -1864 och hälsovårdsstadgan af år 1874. Och i 1884 års grufvestadga -funnos några föreskrifter i syfte att bereda arbetarna trygghet mot -olycksfall. - - * * * * * - -År 1890 deltog ju Sverge, som förut är nämt, i Berlinerkonferensen. Med -anledning såväl däraf som af klagomålen mot 1881 års förordning -tillsatte regeringen 1891 en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag -till den nya eller förändrade arbetareskyddslagstiftning som kunde vara -af förhållandena påkallad.[3] Kommitténs året därpå aflämnade förslag -innehöll dels förslag till lag angående minderårigas och kvinnors -användande i arbete, dels förslag till ändring af 1870 års förordning -angående tillvärkning af fosfortändstickor. - -Kommittéarbetets närmaste resultat blef 1896 års förordning »angående -försiktighetsmått till förekommande af käkbensbrand (fosfornekros) bland -arbetare i tändsticksfabriker». - -Hvad frågan om ny skyddslagstiftning för minderåriga och kvinnliga -arbetare angår, hördes intet utaf förrän vid 1899 års riksdag, då med -anledning af en motion af professor Curt Wallis i andra kammaren om en -ny förbättrad lag angående minderårigas arbete upplystes, att regeringen -just var sysselsatt med utarbetande af en sådan lag. Vid 1900 års -riksdag framlades också ett förslag till ny förordning angående -minderårigas och kvinnors arbete. - -Detta förslag, öfver hvilket regeringen blott begärt riksdagens -_yttrande_, blef emellertid med ett mindre väsentligt tillägg af -riksdagen antaget såsom _lag_, d. v. s. sådan lag, som ej kan ändras -eller upphäfvas utan Kongl. Maj:ts och riksdagens gemensamma beslut. - -Regeringen fogade sig i riksdagens beslut och utfärdade den 17 oktober -1900 den nya lagen »angående minderårigas och kvinnors användande till -arbete i industriellt yrke». - -Genom 1900 års lag upphäfdes dock icke 1881 års förordning angående -minderåriga »i hvad denna förordning afser minderårigs användande i -sådant handtvärk eller annan handtering, som icke idkas i så stor -omfattning eller under sådana förhållanden i öfrigt, att handtvärket -eller handteringen skäligen må anses för fabrik». Beträffande -småindustrin gäller alltså 1881 års förordning fortfarande. »Till hvad -kraft och värkan det hafva kan», skulle man kunna tillägga. Ty -kontrollen öfver förordningens efterlefnad är ju anförtrodd åt -_kommunala_ myndigheter, hvilkas oduglighet att öfvervaka efterlefnaden -af en arbetareskyddslag erfarenheten till fullo bekräftat såväl -utomlands som i vårt land, där 1881 års förordning under de 20 år, den -varit gällande, i den ojämförligt största delen af vårt land icke -blifvit efterlefd. - -Men en lag, som på en mängd ställen icke efterlefves, är icke endast -betydelselös, utan _skadlig_ genom den känsla af osäkerhet och orättvis -behandling dess ojämna tillämpning medför. Den bör därför antingen helt -och hållet upphäfvas eller också ersättas af en annan som följdriktigt -tillämpas i hvarje fall. - -Reglerandet af de minderårigas arbete inom handtvärket och den öfriga -småindustrin måste sålunda ännu anses såsom en olöst fråga. - - * * * * * - -Från 1890-talet och de senaste åren märkas, förutom hvad redan blifvit -anfört, följande lagstiftningsåtgärder och riksdagsförslag på -arbetareskyddets område. - -Motioner om skärpning, utvidgning och senast om en allmän revision af -lagen angående skydd mot yrkesfara ha väckts af herr David Bergström i -andra kammaren vid 1894, 1896, 1897 och 1902 års riksdagar, men utan -vidare resultat än att lagen år 1895 utsträcktes till att omfatta äfven -statens och kommunens industriella rörelser, samt att år 1896 en -förordning utfärdades i syfte att låta olycksfallen i arbete komma till -yrkesinspektörernas kännedom. - -Vid 1891, 1893, 1894 och 1895 års riksdagar väckte herr Fridtjuv Berg i -andra kammaren förslag om utredning i syfte att erhålla en lagstadgad -arbetsdag äfven för vuxna arbetare i de grenar af vår industri, där -sådant kunde befinnas lämpligt. Dessa motioner vunno emellertid icke -riksdagens bifall. - -På senaste tiden har på arbetareskyddslagstiftningens område -uppmärksamheten särskilt tagits i anspråk af sträfvanden att bereda -_sjöfolk_ större säkerhet mot olyckshändelser, äfvensom bättre -förhållanden med afseende på sundhet och arbetstid. Det måste ju också -för hvar och en stå klart, att näppeligen inom något annat yrke -arbetsgifvares (resp. fartygsbefälhafvares) försummelse eller -oförsiktighet kan medföra så stora faror för arbetarna som här. Och -beträffande arbetstid och sundhet, det senare t. ex. med afseende på -föda samt luftutrymme och luftväxling i sofrummen, torde sjöfolkets -villkor hos oss ingalunda allmänt vara tillfredsställande. - -Frågan om denna skyddslagstiftning, som ju för öfrigt icke endast är en -_arbetare_skyddslagstiftning, väcktes i vårt land på 1870-talet under -påvärkan af den Plimsollska rörelsen i England.[4] 1877 tillsattes också -en kommitté för utarbetande af lagbestämmelser ägnade att förekomma -eller inskränka olyckor till sjöss. Resultatet däraf blef emellertid -icke stort, och de bestämmelser till skydd för sjöfolk som nu finnas i -vår lagstiftning äro antingen för allmänt affattade eller ock af annan -orsak af föga praktisk betydelse. - -Vid 1899 års riksdag väcktes sjöfolkets skyddsfråga åter till lif genom -en motion af herr Adolf Johansson i Möllstorp i andra kammaren, och vid -1901 och 1902 års riksdagar ha herrar J. A. Kinnman och E. Smith i andra -kammaren framburit motioner i ämnet. Resultatet har emellertid hittills -icke blifvit något alls, då visserligen andra kammaren visat sig vilja -gå fordringarna på värksam skyddslagstiftning till mötes, men härvid ej -erhållit första kammarens stöd. - ------ - -Fotnot 2: - - Kongl. Maj:t har ända till senare år ensam utfärdat förordningar på - arbetareskyddslagstiftningens område. Först vid 1889 och 1900 års - riksdagar har riksdagen häfdat sin rätt att tillsammans med Kongl. - Maj:t stifta hithörande lagar, åtminstone viktigare sådana. - -Fotnot 3: - - I denna kommitté var arbetsgifvareinträsset väl tillgodosett, då det - däremot icke fanns någon arbetarerepresentant. Det är för öfrigt - karaktäristiskt för kungliga svenska kommittéer i arbetarefrågor att - _arbetarna antingen icke alls eller också icke med de bästa - tillgängliga krafter där blifvit representerade_. Möjligen får ett - undantag göras med afseende på 1884 års kommitté. Men jämför - sammansättningen af de nämda 1875 och 1891 års kommittéer samt af 1891 - års arbetareförsäkringskommitté och 1899 års kommittéer i egnahems-, - skiljedoms- och arbetsaftalsfrågorna! - -Fotnot 4: - - I England hade parlamentsledamoten Plimsoll i början af 1870-talet - yrkat på värksam skyddslagstiftning för sjöfolk, hvilket också ledt - till åsyftat resultat. - - - - - 3. Bestämmelser till skydd för minderåriga. - - -Den nu gällande arbetareskyddslagstiftningen i vårt land kan indelas i -följande grupper: - -1) Bestämmelser till skydd för _minderåriga_, 2) bestämmelser till skydd -för _kvinnor_ och 3) lagstiftning till skydd för _arbetare i allmänhet_, -oberoende af ålder och kön. - -Bestämmelserna till skydd för minderåriga återfinnas i 1900 års lag -angående minderårigas och kvinnors arbete samt i 1881 års förordning -angående minderåriges arbete. Härtill kommer i 1896 års förordning -angående tillvärkning af fosfortändstickor ett förbud för minderåriga -att deltaga i visst hälsofarligare arbete. - -Beträffande minderåriga arbetare, som stå under arbetsgifvarens -_husbondvälde_, gälla särskilda bestämmelser, åläggande arbetsgifvaren -vissa uppfostrareförpliktelser mot de minderåriga, hvilka stadganden -emellertid här förbigås såsom ej hörande till den egentliga -arbetareskyddslagstiftningen. - -Till denna höra ju ej häller följande stadganden, hvilka dock kunna i -förbigående nämnas. 1864 års näringsfrihetsförordning föreskrifver bland -annat, att minderårig icke får antagas till biträde i _handel_ förrän -efter fyllda 12 år. Enligt en förordning af år 1896 kan i stad förbud -utfärdas för gossar under 14 och flickor under 15 år att idka -försäljning af tidningar, blommor m. m. på sön- och hälgdagar samt -öfriga dagar nattetid. Sådant förbud har också utfärdats i våra större -städer. Slutligen få enligt en förordning af år 1897 gossar under 14 och -flickor under 15 år ej användas vid vissa offentliga förevisningar såsom -lindansning, positivspelning, akrobatföreställningar o. d. Afsikten med -de båda sistnämda förordningarna är, såsom lätt inses, att bevara barnen -för det skadliga inflytande som gatuhandel af tidningar och cigarrer m. -m. samt deltagande af offentliga förevisningar visat sig utöfva på -barnens sedlighet, skolundervisning o. s. v. - -Med afseende på minderårigas arbete inom öfriga områden, t. ex. i -jordbruk, värdshus- och källarrörelse m. fl. yrkesgrenar, finnas hos oss -inga bestämmelser. - - * * * * * - -_1900 års lag_ afser förutom vuxna kvinnor endast minderåriga _under 18 -år_. I detta hänseende öfverensstämmer vår lag med t. ex. Norges, -Danmarks, Finlands, Englands, Frankrikes och Schweiz' lagstiftning. I -Tyskland och Österrike däremot omfattar skyddet ej manliga minderåriga -öfver 16 år. - -Beträffande _området för lagens tillämpning_ hänvisas till dess 1 §. (Se -Bil. I.) Vid en blick på denna faller det genast i ögonen att -svårigheter eller godtycke böra kunna uppstå vid afgörandet huruvida en -rörelse, t. ex. en mekanisk värkstad, »drifves i så stor omfattning -eller under sådana förhållanden i öfrigt, att den skäligen må anses som -fabriksrörelse». Lagens uttryckssätt är ju något sväfvande. Emellertid -är det ingalunda lätt att uttrycka skillnaden mellan å ena sidan den -större eller medelstora industri, som man vill ställa under lagens -föreskrifter, och å andra sidan handtvärket eller småindustrin, som man -vill därifrån utesluta. Att, såsom t. ex. den belgiska lagen gör, låta -skillnaden bero på det antal arbetare, som sysselsättas i rörelsen, -torde näppeligen innebära en tillfredsställande lösning af frågan. - -Den bästa lösningen består väl helt enkelt däri att utsträcka -skyddslagen öfver till småindustrin. Hvarför skola också handtvärkets -eller småindustrins minderåriga arbetare undandragas det skydd som -kommer t. ex. fabriksbarnen till del? Man invänder kanske häremot att de -i 1900 års lag nämda yrkena i allmänhet innebära större faror för de -minderårigas hälsa och kroppsliga utveckling än handtvärket. Men man bör -ej förbise att, äfven om så skulle vara förhållandet, hvilket f. ö. -ingalunda är gifvet, så är skyddslagstiftningens syfte icke endast att -skydda arbetareungdomen för _fysiska_ olägenheter af arbetet, utan äfven -att tillgodose de minderårigas _moraliska_ och _intellektuella_ -uppfostran, hvilken tillkommer hemmet och skolan, men hvarken fabriken -eller värkstaden. - -England och Frankrike ha också inneslutit hela handtvärket inom den -värksamma och effektivt kontrollerade arbetareskyddslagstiftningens -område. Den franska lagen af år 1892 undantager sålunda endast sådana -värkstäder, där arbetet blott bedrifves af familjemedlemmar under -faders, moders eller förmyndares uppsikt. - - * * * * * - -_Villkoren för minderårigs anställning_ i de enligt 1900 års lag -skyddade yrkena äro följande: - -1. Den minderårige skall ha fyllt _12 år_. - -2. Den minderårige skall antingen efter att ha genomgått fullständig -lärokurs ha erhållit _afgångsbetyg från_ _folkskolan_ eller efter -inhämtande af ett _ringare kunskapsmått_ erhållit tillstånd att lämna -folkskolan (eller ock styrka, att skolpliktigheten äljes upphört, t. ex. -på grund af annorstädes inhämtad undervisning). - -3. Medelst _läkarebetyg_ skall styrkas att den minderårige icke till -följd af sjuklighet eller kroppslig svaghet kan anses komma att lida men -af det ifrågavarande arbetet. - -Från dessa regler, gifvas följande _undantag_: - -1. Minderårig, som uppfyller villkoren 2 och 3 får redan _vid 11 års -ålder_ användas vid lättare arbeten under bar himmel vid grufvor samt -sågvärk och därmed förenade brädgårdar. - -2. Minderårig som fyllt 12 år (eller i undantagsfallet 1. 11 år) och som -uppfyller villkoret 3., får, fastän han ej slutat folkskolan, användas i -arbete _under ferietid_. - -Såväl nu nämda hufvudregler som undantag gälla lika för gossar och -flickor. - - * * * * * - -Beträffande nu först en minimiålder af 12 och ännu mer af 11 år ha -invändningar framställts däremot både ur hälsovårdens och uppfostrans -synpunkt. En internationell kongress för hygien, som 1887 hölls i -Wien,[5] uttalade sålunda i en resolution att åldersklasser under 14 år -borde vara helt och hållet uteslutna från fabriksarbete. Vid 1900 års -riksdag yttrade förre chefen för Medicinalstyrelsen generaldirektör -Almén bl. a.: »Åldersgränsen 12 år är nära nog onaturlig. Individen har -då ej nått den utveckling att han kan uthärda ansträngning utan att taga -skada däraf. — — Min bestämda mening är, att minderårige ej skola få -användas till industriellt arbete förrän de fyllt 13 år.» - -I Tyskland stadgas absolut förbud för minderårigs användande i fabriker, -bärgvärk och grufvor m. m. före uppnådda 13 år. I Schweiz och Österrike -är minimiåldern åtminstone för fabriksarbete 14 år. I öfriga länder är -den i allmänhet såsom hos oss 12 år, i några sydliga länder, där som -bekant den fysiska utvecklingen inträder tidigare, dock ännu lägre. -Minimiåldern är f. ö. i hvarje land bestämd af hänsyn såväl till de -minderåriges kroppskrafter som af där gällande skollagstiftning. Så är -äfven fallet hos oss, där just emot en ifrågasatt höjning till 13 år -anförts att detta ej med nu gällande bestämmelser rörande -folkskoleundervisningen vore lämpligt. I regeringens förslag vid 1900 -års riksdag läses sålunda följande yttrande af civilministern: »Sådan -denna (folkskoleundervisningen) för närvarande är anordnad, har i regeln -barnet i åldern mellan 12 och 13 år inhämtat det kunskapsmått, som -berättigar detsamma att afgå från folkskolan. Därmed har också -skolpliktigheten upphört, ett förhållande, med hänsyn till hvilket -minimiåldern för inträde i industrins tjänst måste vara afpassad, så -vida man vill undvika att legalisera en kortare eller längre, men för -minderårige utan tvifvel i hög grad skadlig period af sysslolöshet.» - -Häremot kan emellertid invändas att enligt gällande folkskolestadga (af -år 1897) undervisningen skulle af skolmyndigheterna inom kommunerna -_kunna_ ordnas så, att barnen i regel finge gå i skolan till eller in på -det 14:de lefnadsåret, och säkerligen skulle en uppfordran till -undervisningens ordnande på detta sätt ligga just däri, att minimiåldern -för anställning i arbete bestämdes till 13 år. - -Såsom minimiåldern för inträde i industrins tjänst nu blifvit -bestämd — till i regel 12 år — föreligger i stället fara att -folkskoleundervisningen på grund af påtryckning från deras sida som -ha inträsse af att använda barnen i arbete, skall anordnas med -hänsyn till en tidigare afslutning af skolgången. Men detta innebär -dels att skoltiden flyttas tillbaka till för undervisningen mindre -fruktbara år, dels att skolkursen, som enligt folkskolans -normal-plan borde ta 6 år i anspråk, krymper ihop och undanstökas på -kortare tid. - -Att åter en sådan fara värkligen är för handen, åtminstone på de orter, -där undervisningens vänner icke äga nog talan, framhölls vid lagens -tillkomst bl. a. af herrar Fridtjuv Berg och E. Hammarlund i en motion i -andra kammaren. Det heter där: »För hvar och en, som haft anledning att -närmare följa vårt folkskoleväsendes utveckling under de båda senaste -årtiondena, är det en välbekant sak att inom flertalet kommuner, där -industriinträssena äro förhärskande, en stark sträfvan gjort sig -gällande bland industrins målsmän att söka få folkskoleväsendet så -ordnat att det bäst passar för deras behof af minderårig arbetskraft.» - -Herrar Berg och Hammarlund föreslogo också med instämmande af flera -andra riksdagsmän och i enlighet med de önskningar, som från flera håll -framställts af folkskolans målsmän utom riksdagen, att minimiåldern -skulle bestämmas till 13 år. Detta blef ju emellertid — beklagligtvis — -icke riksdagens beslut. - -Men om man ur uppfostringssynpunkt måste beklaga att minimiåldern -fastställdes till i regel 12 år, så gäller detta i ännu högre grad om -undantaget _11 år såsom minimiålder i visst arbete_[6] samt om -medgifvandet att barn, som efter inhämtandet af ringare kunskapsmått än -den fullständiga lärokursen erhålla behörigt tillstånd att lämna skolan, -få börja det industriella arbetet. - -Med afseende på detta »behöriga tillstånd» förhåller det sig på följande -sätt. Enligt folkskolestadgan kan den lärjunge, som af fattigdom hindras -att begagna undervisningen, erhålla tillstånd att lämna skolan, blott -han inhämtat en viss mindre lärokurs (den s. k. minimikursen). Någon -pröfning af barnets fattigdom kommer vanligen ej i fråga, det är nog, -att barnets målsman förklarar sig vilja ha in barnet på en fabrik. Och -minimikursen är så obestämd angifven att den ofta af vederbörande -ansetts, äfven med blott 4 månaders undervisningstid på året, kunna vara -undangjord inte bara före 12 utan t. o. m. före fyllda 11 år, i -synnerhet om barnet börjat sin skolgång redan vid 6 års ålder, hvilket -af fackmän anses alldeles förkastligt. - -Men genom allt detta är vägen öppnad för industrin att rycka till sig -barnen innan de ens fått den nödtorftiga undervisning som den -fullständiga lärokursen innebär! - - * * * * * - -En särskild frestelse för industriidkarna, understödda af barnens -målsmän, att ordna undervisningen i eget inträsse ligger dessutom uti -medgifvandet att få använda barnen i arbete _under ferierna_. Man kan -befara att på grund af detta medgifvande ferierna inom industriorterna -skola svälla ut på undervisningstidens bekostnad och att där skall komma -att bli såsom det redan nu mångenstädes är, nämligen att undervisningen -endast pågår ett mindretal, t. ex. 4 månader om året. - -Medgifvandet måste därför anses synnerligen olämpligt. Åtminstone -borde en inskränkning göras i rätten att använda barn i arbete under -ferierna, t. ex. en inskränkning till vissa månader af året. Och -_tillfredsställande_ kunna förhållandena ej anses vara förrän barnen -helt och hållet förskonas från industriellt arbete medan de ännu -befinna sig i skolåldern. Att skolundervisningen då också bör pågå -under så lång tid af året att den återstående tiden innebär en -välbehöflig och nyttig hvilotid och ej en skadlig sysslolöshetstid, -säger sig själf. - -Nu får man visserligen gentemot de här framhållna -undervisningssynpunkterna ej så sällan höra att det vore nyttigt och -nödigt för ungdomens uppfostran till framtida arbetsduglighet o. d., att -barnen så tidigt som möjligt finge användas i lönarbete. Emot detta -resonemang skulle jag emellertid vilja anföra ett yttrande af -centralstyrelsen för Sverges allmänna folkskolelärareförening (i en -framställning till regeringen med anledning af förslaget till 1900 års -lag). - -»Det är förvisso alldeles riktigt,» säger styrelsen, »att barnen skola -öfvas i arbete, och detta redan från sina spädaste år. Men de skola -arbeta under uppfostrares ledning, och deras arbete skall äga ett -uppfostrande syfte samt ordnas så, att det motsvarar deras utveckling -och är ägnat att steg för steg för steg utveckla deras växande krafter. -Där barnarbetet ej är af denna art, där uppfyller detta icke sitt -ändamål, och följden blir, att de ungas håg förslöas och deras krafter i -förtid brytas. Rådfrågar man den dagliga erfarenheten, så finner man -ock, att ett indragande i fabriksarbetet, innan kroppens och själens -krafter någorlunda vunnit stadga och utveckling, alldeles icke främjar -arbetslusten och arbetsfarten, utan tvärtom framkalla den vana vid att -sköta förefallande sysslor på ett lamt, håglöst och tanklöst sätt, -hvaröfver med rätta så ofta klagas. De afgjort dugligaste arbetarna äro -i allmänhet att söka bland dem, som under de egentliga barndomsåren fått -tillhöra hemmet och skolan samt där genom lämpligt arbete fått sina -kroppskrafter stärkta och sin omdömesförmåga väckt och närd. Redan nu -finnas äfven hos oss flera arbetsgifvare, som inse detta, och inom kort -skall utan tvifvel den öfvertygelsen vara allmän, att vårt lands -industriella framtid ingalunda beror på arbetarnas tidiga inträde i -fabrikerna, utan i främsta rummet på deras friska kroppsliga och andliga -energi samt på deras odlade intelligens. - -Om hvad nu blifvit anfört är riktigt med hänsyn till det industriella -barnarbetet i allmänhet, så gäller det naturligtvis i allra högsta grad -om den _kvinnliga_ ungdomens deltagande i detsamma. Där flickorna redan -från barnaåren indragas i fabrikslifvet, där blir i de flästa fall deras -sedlighet undergräfd och deras utbildning i husliga sysslor -omöjliggjord. Den minderåriga fabriksarbeterskan förlorar lätt den eljäs -hos kvinnan så naturliga känslan för hemmet, och de mångahanda praktiska -färdigheter, som särskilt för en arbetarehustru äro så oumbärliga, blir -hon aldrig i tillfälle att förvärfva.» - - * * * * * - -Med afseende på det tredje villkoret för anställning i industriellt -arbete enligt 1900 års lag, nämligen _läkarebetyget_, vore ju intet -annat än godt att säga därom, därest man ägde garanti för läkarens -opartiskhet. I England, där läkareundersökningarna af minderåriga -arbetare spela en viktig roll och lära ha visat sig välgörande, är det -förbjudet för läkare, som direkt eller indirekt är inträsserad i en -industriell rörelse, att utfärda läkarebetyg för där anställd -minderårig. Någon sådan bestämmelse finns inte i vår lag. - - * * * * * - -Om _arbetstid_, _arbetsdag_ och _raster under arbetet_ stadgar 1900 års -lag följande. Nattarbete är i regel förbjudet för alla minderåriga, -eller närmare uttryckt: minderårig får ej sysselsättas i arbete i -industriellt yrke nattetid mellan kl. 7 på aftonen och 6 på morgonen. -Arbetsdagen för 12-åringar är högst 6 timmar, och för minderårig, som -fyllt 13 år, högst 10 timmar. Arbetsdagen skall afbrytas genom -»lämpliga» raster; huru långa eller anordnade, säger lagen däremot icke. -Vidare bestäms att minderårig ej skall tillåtas att under rasterna -uppehålla sig i arbetslokal, där till följd af arbetets beskaffenhet -luften är förorenad af ämnen, som äro skadliga för hälsan,[7] samt att -det i sådant fall åligger arbetsgifvaren att anvisa lämpligt annat rum, -där de minderåriga kunna vistas under rasterna och intaga sina måltider. - -Från dessa regler göres ett afsevärdt _undantag_ för grufvor, -industriella anläggningar, där arbetet drifves med s. k. ständig eld, -samt för sågvärk och därmed förenade brädgårdar. Nattarbete medgifves -nämligen här för gossar fyllda 14 år, hvarjämte deras arbetstid får -utsträckas till _i medeltal högst 12 timmar af dygnet_. (Se de närmare -villkoren härför i 8 § 1 mom.) - -Hvad nu det allmänna förbudet mot minderårigs användande i nattarbete -beträffar, öfverensstämmer vår lag häri med lagstiftningen i de flästa -andra länder. Äfven där är vanligt, att undantag göras för industrier, -som gå med ständig eld, dock icke ett så vidsträckt undantag som hos -oss. I och för sig måste äfven detta undantag väcka betänkligheter. Det -är nämligen enligt läkarevetenskapens liksom den allmänna erfarenhetens -vittnesbörd obestridligt, att människan under uppväxtåldern är i -synnerligen stort behof af ordentlig sömn. Men däraf följer att -nattarbete vid dessa år, åtminstone de ömtåligare åren, borde vara -alldeles förbjudet, ty att sofva på dagen innebär icke den ostörda sömn, -som behöfves. - -Hvad 6 timmars arbetsdag för 12-åringar angår, får det måhända ej anses -för mycket. Att däremot, såsom lagen gör, höja maximalarbetsdagen till -10 timmar redan för 13-åringar, måste anses som ett felgrepp. Ur -hälsovårdssynpunkt har man nämligen bestämt motsatt sig en så lång -arbetsdag för barn vid denna ålder. Sålunda yttrade chefen för -Medicinalstyrelsen generaldirektör Linroth samt medicinalrådet Wavrinsky -i ett utlåtande öfver det inom civildepartementet utarbetade förslaget -till 1900 års lag: - -»För 12-14 åriga barns normala utveckling i såväl andligt som -kroppsligt afseende erfordras i långt högre grad än för den fullvuxne, -att dem lämnas nödig hvila och vederkvickelse mellan arbetstimmarna, -så att kroppsorganen dels hinna att beredas ersättning för förbrukade -ämnen, dels befrias från genom arbetet i väfnaderna uppkomna -sönderdelningsprodukter. Hvarje arbete, som bedrifves alltför länge -och ansträngande, värkar skadligt på barnets organism, orsakar -utmattning och förlust af kroppskraft. Fortfar öfveransträngningen, -inträder snart allmän sjuklighet. Den dagliga erfarenheten jämte -dödlighets- och sjukdomsstatistiken från industriorter, där barnarbete -i högre grad anlitas, lära också, att fabriksarbete, framför allt i -slutna lokaler, är outhärdligt för barnorganismen och i förtid -uttömmer barnens krafter, därest det ej regleras genom klokt och efter -barnens fysiska utveckling afpassade arbetstider. - -Barn i ofvannämda ålder hvarken böra eller kunna därför i regel utföra -så ihållande arbete som fullvuxna. Så länge deras organism icke vunnit -erforderlig kraft och skolan icke afslutats, måste arbetstiden för dem -vara begränsad och de vara befriade från för dem skadligt arbete. - -Af ofvan anförda skäl anses allmänt en arbetstid af sex timmar för barn -under 14 år icke böra öfverskridas.[8] - - * * * * * - -En så lång arbetstid (10 timmar), äfven om hufvudsakligen lättare -handtlangningsarbete därunder utföres, måste dock blifva mer än -tillåtligt ansträngande för ett 13 års barn, synnerligast om de påbjudna -rasterna icke skola inberäknas i de angifna arbetstiderna, vid hvilket -förhållande arbetsdagen för dessa 13-åringar skulle kunna uttänjas till -icke mindre än tolf timmar.[9] - - * * * * * - -Hälst skulle vi för vår del vilja förorda sex timmar för barn intill 14 -år och tio timmar för minderårig mellan 14 och 18 år, emedan dessa -arbetstider ovillkorligen äro de, som ur sanitär synpunkt bäst lämpa sig -för de minderåriga arbetarna.» - -Om _rasterna_ under arbetet har ju vår lag ej sagt mer än att sådana -skola finnas. Det måste dock, hvilken åsikt man än må ha angående -arbetsdagens längd, vara klart att rasternas lämpliga anordning och -tillräckliga längd är af största vikt för att skydda de minderåriga emot -öfveransträngning. Det hade därför varit önskvärdt att lagen gifvit -närmare bestämmelser om rasterna. I den utländska lagstiftningen har man -också varit angelägen därom. I de norska, danska och engelska lagarna -stadgas t. ex. att senast 4½ (i vissa fall 5) timmar sedan arbetet -börjat, skall rast inträda. I den engelska väfnadsindustrin skall -rasternas längd under dagen vara sammanlagt 2 timmar. - - * * * * * - -1900 års lag har, i likhet med den utländska lagstiftningen i allmänhet, -stadgat _absolut förbud mot minderårigs användande i visst arbete_. -Enligt vår lag äro sålunda gossar under 14 år och alla kvinnliga -minderåriga uteslutna från arbete _under jord_ i grufvor eller -stenbrott. Vidare får minderårig ej användas till visst farligare -maskinarbete (6 §). Slutligen kan Konungens Befallningshafvande förbjuda -eller föreskrifva vissa villkor för minderårigs användande i arbetet (10 -§). - -Bland lagens öfriga bestämmelser märkes stadgandet om _den årligen -återkommande läkarebesiktningen_ af alla vid industriellt yrke anställda -minderåriga (11 §). Dessa besiktningar böra, rätt skötta, kunna bidraga -till en värdefull utredning om t. ex. fabriksarbetets invärkan på de -minderårigas fysik. Men då erfordras också att besiktningsläkarna gå -planmässigt och insiktsfullt till väga, hvilket vid den besiktning (för -år 1901) som hittills hållits ingalunda öfverallt varit förhållandet. En -bestämd och för alla läkarna likformig instruktion angående -besiktningens förrättande är synbarligen af behofvet påkallad. - -Slutligen kan också nämnas att enligt 1900 års lag arbetsgifvaren är -skyldig att bereda minderårig arbetare, som ej fyllt 15 år, den ledighet -som kan erfordras för deltagande i fortsatt skolundervisning (3 §). - - * * * * * - -_Kontrollen öfver lagens efterlefnad_ är anförtrodd åt -yrkesinspektörerna, en hvar inom sitt distrikt, samt i fråga om -grufdrift åt bärgmästarna. Angående det biträde som andra myndigheter -äro skyldiga att lämna yrkesinspektör eller bärgmästare se 9 och 13 §§. -För att underlätta kontrollen är äfven stadgat att på arbetsställe, där -minderåriga sysselsättas, skola finnas anslagna dels gällande lag -angående minderårigas arbete, dels uppgift å de tider, då för minderårig -arbetet börjas och slutas samt rasterna infalla. - -För att utöfva tillsynen öfver lagens efterlefnad på ett arbetsställe -äger yrkesinspektör eller bärgmästare samt den läkare, som af Kon. Bef. -är förordnad att förrätta den årliga besiktningen, tillträde till -arbetsstället. Likaledes få de företaga nödiga undersökningar på platsen -samt äga tillgång till den registerbok öfver de minderåriga, som -arbetsgifvaren är skyldig att inneha, och de skol- och läkarebetyg, med -hvilka han skall styrka sin rätt att använda de minderåriga i arbetet. - -Tillträde till arbetsstället har den inspekterande endast under den tid -_arbetet pågår_ och först _efter tillsägelse_ hos yrkesidkaren eller -arbetsföreståndaren om afsikten att där företaga inspektion. Dessa -bestämmelser, som äro hämtade från 1889 års lag angående skydd mot -yrkesfara, där man icke torde kunna göra någon invändning mot desamma, -måste då det gäller att kontrollera, huruvida lagen om minderåriga på -ett arbetsställe efterlefves eller ej, anses olämpliga.[10] -Bestämmelserna sakna också motsvarighet t. ex. i Englands -arbetareskyddslagstiftning, enligt hvilken inspektörerna äga _när som -hälst fritt och obehindrat tillträde_ till de anstalter, öfver hvilka de -ha tillsyn. Detta är ock en genomgående princip i Tysklands, Schweiz', -Österrikes, Frankrikes och Danmarks skyddslagstiftning. - -Hos oss torde stadgandet om den inspekterandes anmälan ha tillkommit af -en missriktad hänsyn för arbetsgifvaren. Det skulle nämligen vara -nedsättande för honom, om inspektören utan hans eller hans -arbetsföreståndares vetskap finge komma in till arbetsstället. Men detta -är en felaktig syn på saken, ty inspektionen är ju till för de -_lagstridiga_ arbetsgifvarnas skull, men måste för att vara värksam mot -dessa vara anordnad på det mäst effektiva sätt. För öfrigt är kontrollen -äfven riktad emot arbetarna, som dels i egenskap af föräldrar till -barnen, dels emedan de behöfva de minderåriga till biträde i arbetet, -frestas att befrämja öfverträdelser af skyddslagen. - -En annan inskränkning i den fria kontrollen öfver lagens efterlefnad är -den äfvenledes från 1889 års lag hämtade bestämmelsen att viss del af -fabrik, värkstad eller annan arbetslokal må för bevarande af -yrkeshemlighet undantagas från inspektion.[11] Vid meningsskiljaktighet -härvid mellan yrkesidkaren och yrkesinspektören hänskjutes saken till -Konungens Befallningshafvande. - -Hvad slutligen straffen för öfverträdelser af lagen angår, kan påpekas -att det icke blott är yrkesidkaren, utan äfven den minderåriges fader -eller målsman som straffas, nämligen i fall öfverträdelsen skett med -faderns eller målsmans vetskap och vilja. Straffet för yrkesidkaren är -för öfrigt högst 500 kronors böter. - -Öfverträdelser af lagen åtalas af allmänna åklagaren. - - * * * * * - -Med afseende på bestämmelserna om _minderårigs användande i handtvärk_ -och annan småindustri må här, förutom hvad redan blifvit sagt om 1881 -års förordning, endast nämnas följande. _Villkoren för inträde i -arbetet_ äro att den minderårige fyllt _12 år_, att han inhämtat -_folkskolans minimikurs_, samt att han ej till följd af sjuklighet eller -kropplig svaghet kan anses komma att lida men af det ifrågavarande -arbetet (styrkt genom _läkarebetyg_). Nattarbete mellan kl. 8 på kvällen -och 6 på morgonen är förbjudet, och arbetsdagen skall afbrytas af -lämpliga raster.[12] - ------ - -Fotnot 5: - - Den 6:te internationella kongressen för Hygien och Demografi. - -Fotnot 6: - - Berlinerkonferensen ansåg att för nordligare länder 12 år borde vara - minimiålder _utan undantag_. - -Fotnot 7: - - Att minderåriga få arbeta i en för hälsan skadlig luft, förutsättes - sålunda uttryckligen. - -Fotnot 8: - - Af denna mening var äfven Berlinerkonferensen. - -Fotnot 9: - - I de tio timmar, under hvilka 13-åringarna enligt 1900 års lag få - användas i arbete, inberäknas naturligtvis icke rasterna. - -Fotnot 10: - - Huru skall t. ex. den inspekterande kunna kontrollera att de - minderåriga under rasterna ej uppehålla sig i arbetslokal, där luften - är förorenad af hälsoskadliga ämnen, om han ej äger tillträde till - arbetsstället annat än då arbetet pågår? - -Fotnot 11: - - Denna bestämmelse har på området för 1889 års lag endast i - undantagsfall åberopats af yrkesidkare och alltså hittills ej - inneburit något hinder af nämvärd betydelse för inspektionen. - -Fotnot 12: - - 1881 års förordning, hvilken ingår såsom n:o 64 i _Svensk - författningssamling_ för år 1881, kan genom bokhandeln erhållas till - ett pris af 10 öre. - - - - - 4. Bestämmelser om kvinnoarbetet. - - -Statens ingripande genom 1900 års lag i de vuxna kvinnornas rätt att -fritt råda öfver sin arbetskraft innebar en nyhet för vårt land. Några -lagbestämmelser utöfver de i 1900 års lag gifna finnas icke häller med -afseende på de vuxna kvinnornas arbete. - -I allmänhet har lagstiftningens grund, då det gällt kvinnoarbetet, varit -hänsyn dels till hem och familjelif samt kvinnans sedlighet, dels till -kvinnans och det kommande släktets hälsa och kroppskrafter. Dessa skäl, -och särskilt det sistnämda, ha ock varit så talande att krafvet på -frihet för kvinnan att lika obehindrat som mannen förfoga öfver sin -arbetskraft i de flästa länder måst vika. Lagstiftningen utomlands -bestämmer nu icke blott såsom hos oss förbud mot visst slags arbete och -för barnaföderskor att en viss tid efter nedkomsten användas i arbete, -utan äfven förbud emot nattarbete, t. ex. i England och Schweiz; vidare -gifvas bestämmelser om maximalarbetsdag samt om raster, hvarvid -middagsrasten i t. ex. Schweiz skall vara längre för dem som ha att -sköta hushåll o. s. v. - -Vår lag ger med afseende på kvinnoarbetet endast följande två -föreskrifter (i 7 §): - -1. Kvinna, som födt barn, får icke sysselsättas _under de fyra första -veckorna efter barnsbörden_, därest icke med läkarebetyg styrkes att hon -tidigare kan börja arbetet utan men. - -2. Till arbete _under jord_ i grufva eller stenbrott får kvinna icke -användas. - -Med afseende på de industrier, inom hvilka dessa bestämmelser gälla, -kontrollen öfver deras efterlefnad och straff för öfverträdelse af -desamma hänvisas till hvad förut är sagt angående de minderårigas -arbete. - -Mot den tid af 4 veckor efter barnsbörden, under hvilken kvinna ej får -användas i arbete, kunna framställas befogade anmärkningar. Denna tid är -nämligen enligt fackmännens utsago under alla förhållanden för kort för -att moderns organism skall hinna återgå till sitt normala tillstånd. I -regel erfordras härför en tid af 6-8 veckor. Skulle emellertid modern -något dessförinnan utan olägenhet kunna deltaga i visst lättare arbete, -så borde åtminstone industriellt arbete under de 4 första veckorna vara -_absolut_ förbjudet utan möjlighet att med läkarbetyg kunna komma in i -arbetet tidigare. Nu liksom inbjuder lagen till utfärdande af intyg, för -hvilka skickliga och samvetsgranna läkare icke torde kunna stå. - -I den tyska lagen af år 1891 är också förbudet för arbete under de fyra -första veckorna oeftergifligt, och för arbete under de två följande -veckorna fordras läkarbetyg. I Schweiz är förbudstiden 6 veckor. - -Att förbudstiden icke bestämmes för kort, är dessutom icke blott -nödvändigt för modern, utan äfven af största vikt för barnet, som -särskilt under de 6 första veckorna alltför väl behöfver moderns -ständiga omvårdnad. I den nya danska lagen, som med afseende på -barnaföderskor för öfrigt öfverensstämmer med vår lag, betonas -uttryckligen barnets inträsse. Det heter nämligen där att det -ifrågavarande läkarebetyget skall styrka att arbetet kan ske utan skada -vare sig för barnet eller modern. I vår lag sägs däremot endast att -arbetet skall kunna ske »utan men». (Jämför 7 §.) - -Ett önskemål med afseende på lagstiftningen angående barnaföderskor är -för öfrigt att befria dem från arbete äfven en tid _före_ barnsbörden, -då ansträngande arbete äfvenledes kan vara till skada för mor och barn. -Detta önskemål, som naturligen är svårare att i lagstiftningen praktiskt -förvärkliga, har dock blifvit beaktat åtminstone i den schweiziska -kantonen Glarus' lagstiftning och i den spanska lagen af år 1900. I -Glarus stadgas angående barnaföderskor förbud mot industriellt arbete -under 8 veckor, däraf minst 6 veckor efter nedkomsten. I Spanien stadgas -— förutom förbud mot arbete under de 3 veckorna närmast efter -barnsbörden — att om en arbeterska begär ledighet på grund af väntad -förlossning, skall hennes plats behållas för hennes räkning från och med -det hon begärde ledigheten till och med 3 veckor efter nedkomsten. - - - - - 5. Bestämmelser till skydd för arbetare i allmänhet. - - -Det är redan nämdt att 1864 års näringsfrihetsförordning, 1874 års -hälsovårdsstadga och 1884 års grufvestadga innehålla enstaka -bestämmelser till skydd för arbetare. Härtill komma föreskrifter i 1874 -års byggnadsstadga (skyddbestämmelsen däri dock af år 1890), i 1897 års -förordning angående explosiva varor m. fl. förordningar. - -Värkliga arbetareskyddslagar äro 1889 års lag angående skydd mot -yrkesfara samt 1896 års förordning angående tillvärkning af -fosfortändstickor.[13] - -Slutligen bör ock nämnas, att vår strafflag förbjuder handtvärk eller -annat arbete, som kan tåla uppskof och ej sker till egen eller annans -nödtorft, _på sön- eller högtidsdag_ mellan kl. 6 på morgonen och 9 på -kvällen. För jämförelses skull kan härvid framhållas, att utomlands -söndagsarbetet ingalunda öfverallt är afskaffat. Frågan om -söndagshvila för arbetare har ock spelat en viktig roll i -arbetareskyddslagstiftningens historia och var ju bl. a. föremål för -Berlinerkonferensens behandling. - -Med afseende på 1889 års lag hänvisas till den bifogade lagtexten (Bil. -II), och skall här endast framhållas några synpunkter. - -Lagens tillämplighetsområde är i det hela detsamma som 1900 års lag -angående minderåriga och kvinnor. Grufdriften faller dock utom 1889 års -lag. — Uteslutna från denna — såväl som från 1900 års lag — äro vidare -hela jordbruket och det egentliga handtvärket, ehuruväl yrkesfaran inom -dessa näringar ingalunda är obetydlig. Man behöfver blott erinra om de -talrika olycksfallen vid t. ex. tröskvärk och s. k. hemsågar på landet -samt om de ogynnsamma hygieniska förhållanden, som mångenstädes råda -inom handtvärket. - -Lagen afser att åstadkomma dels anordningar för att förhindra -_olycksfall_, dels åtgärder till förekommande af _ohälsa_ i arbetet (se -2 §). - -Öfvervakandet af lagens efterlefnad är anförtrodd åt yrkesinspektörerna -med biträde af hälsovårds- och kommunalnämderna, provinsial-, stads- och -distriktsläkare samt polismyndighet. - -Om skyddsbestämmelserna i 1889 års lag kan anmärkas, att de äro väl -sväfvande och i många afseenden otillräckliga, hvadan en revision af -lagen, såsom herr David Bergström vid 1902 års riksdag förgäfves -påyrkat, säkerligen icke vore öfverflödig. Emellertid ligger vikten med -afseende på en sådan lag alldeles särskilt uppå tillämpningen af -densamma. Denna åter beror naturligtvis på det sätt, hvarpå -yrkesinspektionen är ordnad och bedrifves. - ------ - -Fotnot 13: - - 1896 års förordning ingår såsom n:o 93 i _Svensk författningssamling_ - för år 1896 och kan i bokhandeln erhållas för 10 öre. - - - - - 6. Yrkesinspektionen. - - -En af hörnstenarna i all arbetareskyddslagstiftning är, såsom af det -föregående torde ha framgått, en af staten ledd inspektion öfver -skyddlagarnas efterlefnad. Detta insåg man också vid stiftandet af 1889 -års lag, i det man samtidigt införde yrkesinspektionen för att göra -lagen värksam. Skada blott att man då ej tog steget fullt ut och införde -en värkligt effektiv inspektion! - -Inspektionspersonalen, som från början bestod af tre yrkesinspektörer, -ett alldeles för ringa antal, hvilket också framhölls vid 1889 års -riksdag, ökades från och med 1895 till fem yrkesinspektörer jämte en -tillförordnad inspektör öfver sprängämnestillvärkningen. Vid 1900 års -riksdag, då ju tillsynen öfver efterlefnaden af den nya lagen angående -minderåriga och kvinnor anförtroddes åt yrkesinspektörerna (jämte -bärgmästarna), bestämdes deras antal till åtta förutom den -tillförordnade. Regeringen hade föreslagit, att de fem inspektörerna -skulle erhålla hvar sina två underlydande tjänstemän, s. k. assistenter, -till biträde. På så sätt hade den ordinarie inspektionspersonalen kommit -att bestå af 15 personer i stället för 8, såsom nu blef bestämt. -Riksdagen ville emellertid ej att inspektionen skulle handhafvas af -personer med den jämförelsevis ringa erfarenhet och auktoritet som -assistenterna antogos skola komma att besitta. Likaså afslog riksdagen -regeringens förslag vid 1901 års riksdag om 8 assistenter till de 8 -yrkesinspektörernas hjälp. Att en väsentlig förstärkning af -inspektionspersonalen är absolut nödvändig, visades dock till fullo af -regeringen. - -Bestämmelserna om yrkesinspektionen återfinnas i lagarna af år 1889 och -1900, i en af Kongl. Maj:t utfärdad »Instruktion för yrkesinspektörerna» -samt i några andra författningar. - -Yrkesinspektörerna tillsättas af regeringen och kunna när som hälst -entledigas från sin befattning. De lyda närmast under kommerskollegium. -Utom fast lön, 5,000 kr., åtnjuta de reseersättning och dagtraktamente -under sina tjänsteresor. - -Yrkesinspektör skall vara »sakkunnig», d. v. s. inneha vederbörlig -teknisk utbildning. För att garantera hans opartiskhet förbjuder lagen -honom att »för egen eller annans räkning drifva fabrik eller idka annat -industriellt yrke». Ej häller får han i dem ha del eller anställning. Om -han begagnar sin ställning för att röja yrkeshemlighet, drabbas han af -icke obetydligt straff. För öfrigt är yrkesinspektören naturligtvis -underkastad samma bestämmelser som ämbetsmän i allmänhet.[14] - -Yrkesinspektörernas uppgift är enligt 1889 års lag att gå yrkesidkarna -till handa med upplysningar och råd ifråga om arbetarnas skyddande mot -yrkesfara samt att vaka öfver denna lags efterlefnad. Härvid skall -yrkesinspektör »städse akta på, huru i hvarje särskilt fall ändamålet -med denna lag må utan oskälig kostnad vinnas med minsta olägenhet för -yrkesidkaren». Däremot förekommer i lagen ej en rad för att hos -yrkesinspektören inskärpa känslan af ansvar gent emot dem, hvilkas lif -och hälsa det gäller att skydda. Ej häller ålägges inspektörerna såsom -t. ex. i England att i mån af behof utöfva sin värksamhet med -vederbörlig stränghet. - -Men då man vet under hvilken stämning lagen tillkom, har man ingen -anledning att förvåna sig öfver dess affattning. - -I instruktionen för yrkesinspektörerna heter det: »Vid utöfvande af sin -befattning bör yrkesinspektör tillvägagå med varsamhet och omsikt samt -medelst råd och upplysningar söka att företrädesvis på öfvertygelsens -väg bibringa såväl yrkesidkare och arbetsföreståndare som arbetare -insikt om nyttan af skyddsåtgärders vidtagande.» - -Här betonas alltså ytterligare hänsynen för arbetsgifvarna. Därjämte -fästes emellertid uppmärksamheten på föreskriften att yrkesinspektörerna -skola meddela sig icke blott med arbetsgifvaren och arbetsledaren, utan -också med _arbetarna_ för att öfvertyga dem om nyttan af skyddsåtgärder -och sålunda söka göra dem inträsserade för dessa. Detta är af vikt icke -blott för genomförande af skyddslagens afsikter, utan äfven för att -hindra att hela inspektionen blott och bart blir en uppgörelse mellan -yrkesinspektören och arbetsgifvaren, där den mäst inträsserade parten, -arbetaren, står utanför. Att mången arbetsgifvare hälst skulle vilja ha -det på så sätt, lider intet tvifvel, men kan naturligtvis icke vara -riktigt. - -Hvad föreskriften om yrkesinspektörens skyldighet att »företrädesvis på -öfvertygelsens väg» söka ernå lagens ändamål angår, vore därom intet att -säga, ifall därjämte funnes bestämmelser för att, där så behöfdes, -möjliggöra ett kraftigt och effektivt uppträdande från yrkesinspektörens -sida. Detta kan emellertid ingalunda sägas vara förhållandet. -Yrkesinspektören äger sålunda i intet fall själf rätt att ålägga -yrkesidkaren att vidtaga en nödig skyddsanordning, ej häller att -förbjuda arbetets fortsättande intill dess anordningen blifvit vidtagen. -I hvarje fall måste han vända sig till Konungens Befallningshafvande för -att söka utvärka det erforderliga åläggandet eller förbudet. - -Det står nu i Kon. Bef:s makt att, om under ärendets handläggning visar -sig, att _synnerlig fara är förhanden_, genast förbjuda arbetets -fortsättande i dess helhet eller användning af vissa lokaler, maskiner -eller arbetsmetoder till dess viss anordning vidtagits.[15] - -Men i alla öfriga fall är förfarandet mycket omständligare. Det tillgår -nämligen då på följande sätt: Vid eller kort efter sitt första besök på -ett arbetsställe lämnar yrkesinspektören åt yrkesidkaren ett skriftligt -_meddelande_ om de anordningar han anser böra vidtagas, hvarjämte -utsättes den tid inom hvilken anordningarna böra vara värkställda.[16] -Befinnes sedermera, vid inspektörens efterbesiktning, att yrkesidkaren -ej rättat sig efter de gifna anvisningarna, kan inspektören hos Kon. -Bef. anhålla om vederbörligt åläggande för yrkesidkaren. Men inspektören -kan också nöja sig med att förnya sina en gång gifna anvisningar och -torde i de flästa fall också — i full öfverensstämmelse med lagens anda -— välja denna »varsammare» väg. Vänder sig emellertid inspektören, nu -eller sedan yrkesidkaren för andra gången trotsat hans föreskrifter, -till Kon. Bef., är saken därmed ingalunda alltid nära sitt slut, utan -det kan dröja ganska länge om, innan de behöfliga anordningarna bli -värkställda. Kon. Bef. skall nämligen innan han fattar sitt beslut först -höra yrkesidkarens mening och stundom äfven inhämta andra yrkesidkares -yttrande — däremot aldrig _arbetarnas_! Och sedan Kon. Bef. fattat sitt -beslut äger yrkesidkaren rätt att hos Kongl. Maj:t öfverklaga beslutet. -Gör han det, kan saken betydligt förhalas innan det afgörande beslutet -blir utfärdat. - -Vare sig det nu blir Kon. Bef:s eller Kongl. Maj:ts beslut, som skall -värkställas, gäller att om yrkesidkaren ej inom utsatt tid själf -vidtagit anordningen, värkställes den genom polisens försorg på -yrkesidkarens bekostnad. - -I denna sista händelse såväl som om yrkesidkaren öfverträdt ett Kon. -Bef:s förbud mot arbete kan yrkesidkaren också drabbas af bötesstraff, -hvilket däremot icke är förhållandet, om han underlåtit att efterkomma -_yrkesinspektörens_ anvisningar, huru viktiga dessa än äro för -arbetarnas skydd. - -Anmärkningsvärdt är med afseende på förfarandet att yrkesinspektören -icke blifvit tillerkänd samma befogenheter på sitt område som -bärgmästaren enligt grufvestadgan på sitt. Vid grufdriften äger nämligen -grufmästaren förelägga grufägaren att inom viss tid vidtaga nödiga -anstalter till trygghet för arbetarna vid äfventyr förutom af -bötesstraff, att anstalten värkställes på grufägarens bekostnad genom -bärgmästarens försorg eller att grufarbetet förbjudes tills anstalten -blifvit gjord. Och där grufarbetet medför synnerlig våda för arbetarna -äger bärgmästaren omedelbart förbjuda arbetet (hvarvid förbudet står vid -makt tills på förd klagan annat förordnas af bärgsöfverstyrelsen). - -Men att yrkesinspektören sålunda hvarken har _någon_ makt eller i sitt -tillvägagångssätt är ålagd att förfara på ett kraftigt och bestämdt -sätt, utan tvärtom blott uppmanas till hänsyntagande och varsamhet gent -emot arbetsgifvarna, måste ur skyddssynpunkt anses såsom ett afgjort fel -i anordningen af vår yrkesinspektion. Lagens ändamål vinnes icke genom -ett legaliserat beskedlighetssystem, det torde erfarenheten från de år, -yrkesinspektionen varit i värksamhet, alltför väl ådagalägga. Såsom ett -bestämt önskemål måste därför uppställas att yrkesinspektörerna erhålla -kraftigare hjälpmedel till sitt förfogande. Särskildt borde de, där -synnerlig fara för arbetarnas lif eller hälsa är för handen, äga rätt -att förbjuda arbetet tills vederbörliga skyddsanordningar blifvit -vidtagna. - -En god hjälp åt yrkesinspektörernas bemödanden att få skyddsanordningar -värkställda vore kanske redan en bestämmelse i lagen att inspektörens -meddelande till yrkesidkaren skulle på synlig plats i arbetslokalen vara -anslaget en viss tid framåt. Detta borde ej häller innebära något obehag -för arbetsgifvaren, nämligen om han ställde sig anvisningarna till -efterrättelse, ty ett meddelande af yrkesinspektören om åtgärders -vidtagande innebär ej ett klander mot arbetsgifvaren; denne kan ju, om -än aldrig så välvillig emot arbetarna, ha förbisett nyttan och -nödvändigheten af de skyddsåtgärder, som inspektören med sin erfarenhet -och blick genast finner erforderliga. - -Beträffande yrkesinspektionen sådan lagen ordnat densamma kan för öfrigt -anmärkas, att det icke finnes någon garanti för att arbetarna få veta af -inspektörens besök på ett arbetsställe och därigenom beredas tillfälle -att för honom då framställa sina klagomål eller synpunkter i afseende på -arbetslokal och anordningar. Härutinnan skulle möjligen vara skäl att -bestämma rätt och skyldighet för inspektören att vid besök på -arbetsställen belägna utom den ort, där han är bosatt, låta i -arbetslokalen anslå kungörelse om viss för arbetarna lämplig plats och -tid, då de kunde få tala med honom. - -Lagen har ej häller tillförsäkrat arbetarna rätt att få förhållandena på -ett arbetsställe undersökta af yrkesinspektör. Vid den praktiska -utöfningen af sin värksamhet torde emellertid våra yrkesinspektörer -betrakta som sin ämbetsplikt att infinna sig på anhållan af fackförening -eller enskild arbetare, om af den gjorda anhållan framgår att det kan -finnas skäl för densamma. Vid anonyma skrifvelser fästes däremot intet -afseende.[17] - - * * * * * - -Yrkesinspektörernas uppgifter enligt 1900 års lag äro dels att öfvervaka -lagens efterlefnad (utom när den angår grufdrift), dels att tillvarataga -de minderåriga arbetarnas inträsse genom att, där visst arbete befinnes -synnerligen ansträngande eller hälsofarligt, hos Kon. Bef. föreslå -antingen förbud mot de minderårigas användande däri eller föreskrifvande -af särskilda villkor därför. (10 §). - -Slutligen märkes bland yrkesinspektörernas åligganden skyldighet att med -uppmärksamhet följa de åtgärder, som i främmande länder vidtagas till -skydd mot arbetets faror, att för hvarje år afgifva berättelse[18] om -sin värksamhet samt redogörelse för inträffade olycksfall m. fl. -skrifgöromål, hvilket allt tar en stor del af inspektörernas tid i -anspråk, men dels är nödvändigt förbundet med inspektionsvärksamheten, -dels af betydelse för skyddslagstiftningens utveckling och därför -ingalunda öfverflödigt. - -Med afseende på lagstiftningen angående yrkesinspektionen bör äfven -nämnas den stadgade skyldigheten för arbetsgifvare att göra anmälan om -olycksfall som drabba arbetarna, nämligen om olycksfallet medfört döden -eller oförmåga under minst 14 dagar till sådant arbete, som vid tiden -för olycksfallet motsvarat arbetarens krafter och färdigheter. En sådan -anmälan göres på landet till länsmannen och i stad till magistraten (i -Stockholm till öfverståthållareämbetet). Vederbörande yrkesinspektör -skall sedan genom myndigheterna erhålla del af anmälan och äger att -påkalla polisförhör i anledning af olycksfallet, därest sådant förhör ej -blifvit hållet eller bestämt att hållas. - - * * * * * - -De svenska yrkesinspektörerna torde under de närmare 12 år -yrkesinspektionen funnits till ha tillvunnit sig allmänt erkännande för -sin under de gifna förutsättningarna förtjänstfulla värksamhet. -Beklagligtvis ha arbetsgifvarna dock i många fall icke visat sig villiga -att efterkomma yrkesinspektörernas anvisningar. I åtskilliga fall ha de -också ådagalagt en värklig tredska, som med yrkesinspektörernas svaga -hjälpmedel, lagens beskedlighet och det omständliga förfarandet varit -svår nog att öfvervinna. Säkerligen skall härvid den nya lagen »angående -ersättning för skada till följd af olycksfall i arbetet» af den 5 juli -1901, då den träder i kraft, visa sig vara ett godt stöd åt -yrkesinspektörernas bemödanden att få erforderliga anordningar till -skydd mot olycksfall vidtagna. En direkt hjälp i detta afseende kommer -väl också den under utarbetning varande författningen om ångpannor att -gifva. Men beträffande åtgärder mot _ohälsa i arbetet_ stå -yrkesinspektörerna i lika svag ställning som förut, om de ej erhålla -bättre hjälpmedel till sitt förfogande. - -Att arbetarna mången gång ställt sig kyliga emot eller rent af -motarbetat yrkesinspektörens sträfvanden, vitsordas också af -inspektörerna, och kan naturligtvis ej vara till fromma för vinnande af -ett skyddslagens ändamål. - -Slutligen må framhållas att yrkesinspektörernas antal varit och -fortfarande är alldeles för litet. Vid 1900 års utgång, då -yrkesinspektionen varit i värksamhet 10½ år, hade sålunda endast 7,785 -eller ungefär hälften af de 15,415 arbetsställen, som år 1900 beräknades -höra under inspektionen, hunnit inspekteras. Och den ökning af -inspektörernas antal, som från och med år 1901 inträdt, motväges mer än -väl dels af industrins utveckling, dels af det arbete inspektörerna fått -sig tillagt genom skyldigheten att öfvervaka efterlefnaden af 1900 års -lag. Inspektionspersonalens förstärkning måste därför betraktas såsom en -oeftergiflig fordran för möjliggörande af en effektiv inspektion.[19] - ------ - -Fotnot 14: - - I vårt land ha vi ej såsom i England, Frankrike och Danmark äfven - kvinnliga yrkesinspektörer, hvilka man i dessa länder ansett mer - lämpade än de manliga att utöfva vissa delar af inspektionen. - -Fotnot 15: - - Ett sådant förbud gäller tills, på förd klagan, annorlunda förordnas - af Kongl. Maj:t. - -Fotnot 16: - - Afskrift af ett sådant meddelande kan hvem som hälst på muntlig eller - skriftlig begäran erhålla af yrkesinspektören emot viss mindre afgift. - -Fotnot 17: - - En skriftlig anmälan till yrkesinspektören behöfver endast adresseras - till »Yrkesinspektören i N. N. distrikt» (det distrikt till hvilket - arbetsstället hör), och till den stad, efter hvilken distriktet har - sitt namn. Enligt Kongl. Brefvet af den 19 okt. 1900 omfattar - _Hernösands distrikt_ Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och - Jämtlands län, _Gefle distrikt_ Gefleborgs, Kopparbergs och - Västmanlands län, _Stockholms distrikt_ Stockholms stad samt - Stockholms, Uppsala och Gottlands län, _Örebro distrikt_ Örebro, - Södermanlands och Värmlands län, _Linköpings distrikt_ Östergötlands - och Kalmar län, _Jönköpings distrikt_ Jönköpings, Kronobergs och - Hallands län, _Göteborgs distrikt_ Göteborgs, Bohus, Älfsborgs och - Skaraborgs län samt _Malmö distrikt_ Malmöhus, Kristianstads och - Blekinge län. - -Fotnot 18: - - Yrkesinspektörernas berättelser jämte kommerskollegii yttrande med - anledning däraf utgifvas årligen i tryck. - -Fotnot 19: - - För jämförelses skull kan nämnas att i Danmark utgjorde under - finansåret 1897-98 de arbetsställen, som föllo inom den egentliga - yrkesinspektionens område, 5,922 medan inspektionspersonalen bestod af - 15 personer (2 inspektörer och 13 assistenter). Detta gjorde ju - omkring 400 arbetsställen på 1 inspekterande, då däremot hos oss komma - i medeltal omkring 2,000 arbetsställen pr inspektör. För närvarande - har Danmark 20 egentliga inspektörer mot våra 8! - - - - - _Bil. I._ - Utdrag af Lag angående minderårigas och kvinnors - användande till arbete i industriellt yrke; - - _gifven Stockholms slott den 17 oktober 1900_.[20] - - - 1 §. I denna lag förstås med minderårig den, som är under aderton - år, och med _industriellt yrke_ idkande såsom näring af sågvärks- - och därmed förenad brädgårdsrörelse; grufdrift eller annat därmed - jämförligt arbete; masugn eller hytta, stångjärnsbruk, - manufakturvärk eller annan inrättning, som afser tillgodogörande - eller förädling af mineralrikets alster och ej är att såsom - handtvärk anse; fabrik; skeppsbyggeri-, stenhuggeri-, mäjeri-, - bryggeri-, kvarn- samt handtvärkerirörelse, som drifves i så stor - omfattning eller under sådana förhållanden i öfrigt, att den - skäligen må anses som fabriksrörelse; boktryckeri; bränneri och - annan med fabriksdrift jämförlig handtering. - - 2 §. Till arbete i industriellt yrke må minderårig användas allenast - under villkor att den minderårige fyllt tolf år och antingen, efter - att hafva genomgått fullständig lärokurs, erhållit afgångsbetyg från - folkskolan eller, efter inhämtande af ett ringare kunskapsmått, - erhållit behörigt tillstånd att lämna folkskolan eller ock styrker, - att skolpliktigheten äljes upphört. Hvad sålunda föreskrifvits i - fråga om inhämtat visst kunskapsmått såsom villkor för minderårigs - användande i dylikt arbete, hvarom ofvan sägs, må dock icke utgöra - hinder för minderårigs användande i dylikt arbete under ferietid. — - Innan minderårig må i sådant arbete antagas, skall hvarje gång - medelst läkarebetyg styrkas, att den minderårige icke till följd af - sjuklighet eller kroppslig svaghet kan anses af det ifrågavarande - arbetet komma att lida men. — Det åligger yrkesidkare att under den - tid, minderårig är i yrkesidkarens arbete anställd, hafva i förvar - den minderåriges intyg om ålder och inhämtat kunskapsmått äfvensom - det i denna paragraf omförmälta läkarebetyg. - - 3 §. Till arbete i industriellt yrke må minderårig, som ej fyllt - tretton år, användas högst sex timmar och annan minderårig högst tio - timmar af dygnet. — Arbetsgifvare vare skyldig att bereda hos honom - anställd minderårig, som icke fyllt femton år, den ledighet, som för - deltagande i fortsatt skolundervisning kan erfordras. - - 4 §. Arbetstiden för minderårig skall afbrytas genom lämpliga - raster; och må minderårig ej tillåtas att under rasterna uppehålla - sig i arbetslokal, där till följd af arbetets beskaffenhet luften är - förorenad af ämnen, hvilka äro för hälsan skadliga; åliggande det i - sådant fall arbetsgifvare att anvisa lämpligt annat rum, där - minderåriga kunna under rasterna vistas och intaga sina måltider. - - 5 §. Minderårig må med arbete i industriellt yrke icke sysselsättas - före klockan sex på morgonen eller efter klockan sju på aftonen. - - 6 §. Minderårig må icke användas till att sköta ångpanna eller motor - eller att rengöra eller smörja i gång varande maskin, rem-, axel- - eller annan kraftledning; ej häller må minderårig tillåtas att från - eller på i gång varande kraftskifva af- eller pålägga rem, kätting - eller lina, så framt icke särskilda mekaniska anordningar äro - vidtagna och dessa blifvit godkända af den, som, efter hvad i 9 § - sägs, har att vid ifrågavarande arbetsställe utöfva tillsyn å - efterlefnaden af denna lag. - - 7 §. Med arbete i industriellt yrke må kvinna, som födt barn, icke - sysselsättas under de fyra första veckorna efter barnsbörden, därest - icke med läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan men börja - arbetet. — Till arbete under jord i grufva eller stenbrott må kvinna - icke användas och ej häller minderårig af mankön under fjorton år. - - 8 §. _1 mom._ I grufarbete äfvensom i arbete vid masugnar eller - hyttor, stångjärnsbruk, manufakturvärk och andra industriella - inrättningar, där arbetet förutsätter så kallad ständig eld, samt - vid sågvärk och därmed förenade brädgårdar, må, utan hinder af - föreskrifterna i 3 och 5 §§, arbetstiden för minderårig af mankön - öfver fjorton år utsträckas till i medeltal högst tolf timmar af - dygnet och jämväl till annan tid än mellan klockan sex på morgonen - och klockan sju på aftonen, under villkor att arbetet är indelat på - skift sålunda, att ett och samma arbetslag icke två nätter å rad - arbetar på det skift, hvarunder midnatt infaller, och alltid har - tillfälle att åtnjuta åtta timmars hvila mellan skiften; dock må å - arbetsställe, där arbetet för samma arbetslag är begränsat till - högst åtta timmar af dygnet, nattarbete för hvarje arbetslag under - hvar tredje vecka äga rum hvarje natt. — _2 mom._ I lättare arbeten - under bar himmel vid grufvor samt sågvärk och därmed förenade - brädgårdar må minderårig, som fyllt elfva år, användas under - iakttagande i öfrigt af föreskrifterna i 2 § och hvad äljes i denna - lag finnes stadgadt. — _3 mom._ Då natur- eller olyckshändelse - afbrutit arbetets regelbundna gång, må eftergift i de uti 3 § gifna - bestämmelser kunna meddelas af Kommerskollegium för en tid af högst - fyra månader och af den, som, efter hvad i 9 § sägs, har att vid - ifrågavarande arbetsställe utöfva tillsyn å efterlefnaden af denna - lag, för högst en månad. - - 9 §. Tillsyn å efterlefnaden af denna lag utöfvas, i fråga om - grufdrift, som är att hänföra till bärgsbruk, af bärgmästarna, och i - öfriga fall af yrkesinspektörerna, en hvar inom sitt distrikt. — - undanröjes eller, där sådan ej finnes, kommunalnämd samt skolråd och - skolstyrelse äfvensom vederbörande provinsial-, extra provinsial-, - stads- eller stadsdistriktsläkare vare pliktige att lämna - yrkesinspektör och bärgmästare det biträde, som af deras - tjänsteåligganden, enligt denna lag, kan påkallas; och äga - yrkesinspektör och bärgmästare att i förekommande fall anlita - polismyndigheten. - - 10 §. Finnes minderårigas sysselsättande i visst arbete vara - synnerligen ansträngande eller för deras hälsa vådligt, må deras - användande i dylikt arbete kunna förbjudas eller särskilda villkor - för deras sysselsättande därmed föreskrifvas. — Yrkesinspektör och, - i fråga om grufdrift, som är att hänföra till bärgsbruk, bärgmästare - åligger att, där de finna förbud eller särskilda föreskrifter i nu - nämda hänseende af omständigheterna påkallade, därom göra - framställning hos Konungens Befallningshafvande, hvilken det - tillkommer att i anledning af sålunda gjord anmälan besluta. - - 11 §. En gång hvarje kalenderår äfvensom äljes, då i följd af sådan - anmälan, som i 10 § sägs, eller af annan anledning Konungens - Befallningshafvande så aktar nödigt, skall vid arbetsställe, där - minderåriga arbetare sysselsättas, företagas läkarebesiktning å - därstädes anställda minderåriga till utrönande huruvida arbetet är - för den minderåriges hälsa menligt. — Öfver värkställd besiktning - skall vederbörande läkare uti den 12 § omförmälta registerbok göra - anteckning, angifvande huruvida minderårig må i arbetet fortfarande - sysselsättas; och må yrkesidkare icke i strid mot innehållet i - sålunda gjord anteckning i arbetet använda minderårig, intill dess - annorlunda kan varda af Konungens Befallningshafvande förordnat, - — — — Besiktning, hvarom nu förmäles, förrättas af legitimerad - läkare, som därtill förordnas af Konungens Befallningshafvande. - — — — - - 12 §. Det åligger yrkesidkare att för hvarje kalenderår föra - särskild registerbok öfver de af honom under året till arbete i - industriellt yrke använda minderåriga. Denna registerbok, — — — - skall upptaga, bland annat, den minderåriges fullständiga namn, - födelseår och födelsedag, faders eller målsmans namn och hemvist, - dag för anställning i arbetet, den tid af dygnet, hvarunder den - minderårige varit i arbetet sysselsatt, det slag af arbete, hvari - den minderårige varit använd, dag för afgång ur arbetet äfvensom - anteckning därom att de i 2 § omförmälta intyg aflämnats. — — — - - 13 §. Hälsovårdsnämd eller, där sådan ej finnes, kommunalnämd - äfvensom skolråd och skolstyrelse äga att genom person, som nämden, - skolrådet eller skolstyrelsen inom eller utom sig utser, granska - registerbok samt de uti 2 § omförmälta intyg. Sådan rätt tillkommer - jämväl vederbörande provinsial-, extra provinsial-, stads- och - stadsdistriktsläkare. - ------ - -Fotnot 20: - - N:o 75 af _Svensk författningssamling_ för år 1900. Erhålles i - bokhandeln för 15 öre. - - - - - _Bil. II._ - Utdrag af Lag angående skydd mot yrkesfara; - - _gifven Stockholms slott den 10 maj 1889_.[21] - - - 1 §. Med industriellt yrke förstås i denna lag idkande såsom näring - af sågvärks- och därmed förenad brädgårdsrörelse; grufvedrift, eller - annat därmed jämförligt arbete, som icke är att hänföra till - bärgsbruk; masugn eller hytta, stångjärnsbruk, manufakturvärk eller - annan inrättning, som afser tillgodogörande eller förädling af - mineralrikets alster och ej är att som handtvärk anse; fabrik; - skeppsbyggeri-, stenhuggeri-, mäjeri-, bryggeri-, mjöl- och - sågkvarns- samt handtvärkerirörelse, som drifves i så stor - omfattning eller under sådana förhållanden i öfrigt, att den - skäligen må anses som fabriksrörelse; boktryckeri; bränneri och - annan med fabriksdrift jämförlig handtering. - - (Genom tillägg af den 13 dec. 1895 skall hvad i denna lag stadgas - ock gälla om sådan i 1 § omnämd industriell rörelse, som af staten - eller kommunen idkas, ändå att rörelsen icke idkas såsom näring.) - - 2 §. _1 mom._ Idkare af yrke, som i denna lag afses, är pliktig att - vidtaga alla de anordningar, som i afseende å arbetslokaler, - maskiner och redskap eller äljes med hänsyn till arbetets - beskaffenhet äro nödiga för att skydda hos honom anställda arbetares - lif och hälsa. - - _2 mom._ Härvid skall särskildt iakttagas: - - _a_) å ställen, där arbetarna äro utsatta för fara att skadas genom - fall eller genom nedstörtande föremål, skola, i den mån arbetets - natur sådant medgifver, nödiga skyddsinrättningar anbringas, såsom - att golföppningar, ställningar, gallerier, hissar och dylikt förses - med betryggande hägnad, samt ledstänger anbringas i trappor; - - _b_) å hissar, kranar eller andra därmed jämförliga hjälpmaskiner - skall tydligt angifvas deras bärighet i vikt samt, då de äro afsedda - för persontrafik, jämväl det antal personer, som kan utan fara på en - gång begagna dem; - - _c_) kar, bassiner och andra öppna kärl, hvilka på grund af läge och - innehåll eller djup medföra fara, skola, därest så lämpligen kan - ske, vara behörigen kringgärdade; - - _d_) där yrkesdrift är förenad med eldfara, skola anordningar - träffas för arbetarnas räddning vid utbrytande eldsvåda, såsom genom - anbringande af eldfasta trappor, tillräckligt antal lätt öppnade - utgångar och fönster, säkerhetsstegar och dylikt; dock att hvad - sålunda är stadgat i afseende å anbringande af eldfasta trappor ej - må vinna tillämpning å redan befintlig fabrik eller värkstad i - vidsträcktare mån än så vidt utan större olägenhet eller kostnad kan - ske; - - _e_) gångar i arbetslokaler skola vara så breda och höga, att - arbetarna, där de iakttaga vanlig försiktighet, icke kunna skadas af - i gång varande maskiner; - - _f_) motor skall, där den ej uppställes i särskilt rum, utan har sin - plats i arbetslokalen, inhägnas eller anbringas så, att de arbetare, - åt hvilka dess skötsel icke är anförtrodd, ej utsättas för att komma - i beröring med dess rörliga delar; - - _g_) maskiner och transmissioner, som medföra fara för arbetarna, - böra kringgärdas eller äljes så anordnas, att, så vidt möjligt, den - med dem förbundna fara undanröjes, hvarjämte dessa inrättningar - skola å ställen, där arbetarna kunna med dem komma i beröring, vara - så tillräckligt belysta, att de tydligt kunna urskiljas, då de äro i - gång; - - _h_) innan transmissioner genom motorn sättas i gång, skall detta på - förut bekantgjort sätt i arbetsrummen tillkännagifvas; om från en - motor kraft ledes till flera våningar eller rum, skall så anordnas, - att antingen hufvudtransmissionen kan i hvarje arbetsrum stannas - oberoende af motorn, eller ock signal från hvarje arbetsrum gifvas - att stanna denna; - - _i_) arbetsmaskiner med hastig rörelse skola, där så lämpligen kan - ske, vara försedda med inrättningar, som tillåta att hastigt och - oberoende af motorn stanna dem; för till- och frånslagning af - transmissionsrem eller -lina, där sådant är förenat med fara, skall - särskild inrättning finnas; - - _k_) därest maskiner eller transmissioner måste rengöras eller - smörjas medan de äro i gång, skola, i den mån sådant är möjligt, - åtgärder vara vidtagna till förekommande af skada. - - _3 mom._ Om arbetet bedrifves i slutet rum, eller arbetets natur så - påfordrar, skall särskilt tillses: - - _att_ för hvarje där sysselsatt arbetare finnes luftrum, ej - understigande sju kubikmeter, jämte erforderlig luftväxling; dock - att i redan befintlig fabrik eller värkstad mindre luftutrymme - tillstädjes, där synnerligen värksam anordning för luftväxling - vidtages; - - _att_ arbetet äger rum vid tillräcklig och tjänlig belysning samt så - lämplig värmegrad, som förhållandena medgifva; - - _att_ sådana anordningar, hvilka den tekniska erfarenheten anvisat - såsom värksamma och arbetets natur medgifver, vidtagas för att - hindra damm, gaser eller ångor att spridas i arbetslokalen i en för - arbetarnas hälsa skadlig mängd; samt - - _att_ renlighet iakttages med hänsyn så väl till arbetslokaler som - till maskiner och redskap. - - _4 mom._ I arbetslokal skola, där så finnes nödigt, anslås - föreskrifter om hvad arbetarna böra iakttaga för att undvika - olycksfall och ohälsa i arbetet — — — - - Å särdeles farliga ställen skola anslag anbringas, som uppmana till - synnerlig försiktighet. - ------ - -Fotnot 21: - - N:o 19 af _Svensk författningssamling_ för år 1889. Erhålles i - bokhandeln för 10 öre.--Obs. tillägget af den 13 december 1895. - - - - - TRANSCRIBER'S NOTES - - - 1. Silently corrected simple spelling, grammar, and typographical - errors. - 2. Retained anachronistic and non-standard spellings as printed. - 3. Enclosed italics font in _underscores_. - - - - - -End of the Project Gutenberg EBook of Den svenska -Arbetaresky, by Georg Stjernstedt - -*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK DEN SVENSKA *** - -***** This file should be named 52732-0.txt or 52732-0.zip ***** -This and all associated files of various formats will be found in: - http://www.gutenberg.org/5/2/7/3/52732/ - -Produced by Richard Tonsing, Jens Sadowski, Tor Martin -Kristiansen and the Online Distributed Proofreading Team -at http://www.pgdp.net - -Updated editions will replace the previous one--the old editions will -be renamed. - -Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright -law means that no one owns a United States copyright in these works, -so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United -States without permission and without paying copyright -royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part -of this license, apply to copying and distributing Project -Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm -concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark, -and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive -specific permission. If you do not charge anything for copies of this -eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook -for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports, -performances and research. They may be modified and printed and given -away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks -not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the -trademark license, especially commercial redistribution. - -START: FULL LICENSE - -THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE -PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK - -To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free -distribution of electronic works, by using or distributing this work -(or any other work associated in any way with the phrase "Project -Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full -Project Gutenberg-tm License available with this file or online at -www.gutenberg.org/license. - -Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project -Gutenberg-tm electronic works - -1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm -electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to -and accept all the terms of this license and intellectual property -(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all -the terms of this agreement, you must cease using and return or -destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your -possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a -Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound -by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the -person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph -1.E.8. - -1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be -used on or associated in any way with an electronic work by people who -agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few -things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works -even without complying with the full terms of this agreement. See -paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project -Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this -agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm -electronic works. See paragraph 1.E below. - -1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the -Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection -of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual -works in the collection are in the public domain in the United -States. If an individual work is unprotected by copyright law in the -United States and you are located in the United States, we do not -claim a right to prevent you from copying, distributing, performing, -displaying or creating derivative works based on the work as long as -all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope -that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting -free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm -works in compliance with the terms of this agreement for keeping the -Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily -comply with the terms of this agreement by keeping this work in the -same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when -you share it without charge with others. - -1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern -what you can do with this work. Copyright laws in most countries are -in a constant state of change. If you are outside the United States, -check the laws of your country in addition to the terms of this -agreement before downloading, copying, displaying, performing, -distributing or creating derivative works based on this work or any -other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no -representations concerning the copyright status of any work in any -country outside the United States. - -1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: - -1.E.1. The following sentence, with active links to, or other -immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear -prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work -on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the -phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, -performed, viewed, copied or distributed: - - This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and - most other parts of the world at no cost and with almost no - restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it - under the terms of the Project Gutenberg License included with this - eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the - United States, you'll have to check the laws of the country where you - are located before using this ebook. - -1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is -derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not -contain a notice indicating that it is posted with permission of the -copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in -the United States without paying any fees or charges. If you are -redistributing or providing access to a work with the phrase "Project -Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply -either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or -obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm -trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted -with the permission of the copyright holder, your use and distribution -must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any -additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms -will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works -posted with the permission of the copyright holder found at the -beginning of this work. - -1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm -License terms from this work, or any files containing a part of this -work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. - -1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this -electronic work, or any part of this electronic work, without -prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with -active links or immediate access to the full terms of the Project -Gutenberg-tm License. - -1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, -compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including -any word processing or hypertext form. However, if you provide access -to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format -other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official -version posted on the official Project Gutenberg-tm web site -(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense -to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means -of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain -Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the -full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1. - -1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, -performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works -unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing -access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works -provided that - -* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from - the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method - you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed - to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has - agreed to donate royalties under this paragraph to the Project - Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid - within 60 days following each date on which you prepare (or are - legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty - payments should be clearly marked as such and sent to the Project - Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in - Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg - Literary Archive Foundation." - -* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies - you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he - does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm - License. You must require such a user to return or destroy all - copies of the works possessed in a physical medium and discontinue - all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm - works. - -* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of - any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the - electronic work is discovered and reported to you within 90 days of - receipt of the work. - -* You comply with all other terms of this agreement for free - distribution of Project Gutenberg-tm works. - -1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project -Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than -are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing -from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The -Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm -trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below. - -1.F. - -1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable -effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread -works not protected by U.S. copyright law in creating the Project -Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm -electronic works, and the medium on which they may be stored, may -contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate -or corrupt data, transcription errors, a copyright or other -intellectual property infringement, a defective or damaged disk or -other medium, a computer virus, or computer codes that damage or -cannot be read by your equipment. - -1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right -of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project -Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project -Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all -liability to you for damages, costs and expenses, including legal -fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT -LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE -PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE -TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE -LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR -INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH -DAMAGE. - -1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a -defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can -receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a -written explanation to the person you received the work from. If you -received the work on a physical medium, you must return the medium -with your written explanation. The person or entity that provided you -with the defective work may elect to provide a replacement copy in -lieu of a refund. If you received the work electronically, the person -or entity providing it to you may choose to give you a second -opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If -the second copy is also defective, you may demand a refund in writing -without further opportunities to fix the problem. - -1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth -in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO -OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT -LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. - -1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied -warranties or the exclusion or limitation of certain types of -damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement -violates the law of the state applicable to this agreement, the -agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or -limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or -unenforceability of any provision of this agreement shall not void the -remaining provisions. - -1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the -trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone -providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in -accordance with this agreement, and any volunteers associated with the -production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm -electronic works, harmless from all liability, costs and expenses, -including legal fees, that arise directly or indirectly from any of -the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this -or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or -additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any -Defect you cause. - -Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm - -Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of -electronic works in formats readable by the widest variety of -computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It -exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations -from people in all walks of life. - -Volunteers and financial support to provide volunteers with the -assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's -goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will -remain freely available for generations to come. In 2001, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure -and permanent future for Project Gutenberg-tm and future -generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see -Sections 3 and 4 and the Foundation information page at -www.gutenberg.org - - - -Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation - -The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit -501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the -state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal -Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification -number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by -U.S. federal laws and your state's laws. - -The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the -mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its -volunteers and employees are scattered throughout numerous -locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt -Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to -date contact information can be found at the Foundation's web site and -official page at www.gutenberg.org/contact - -For additional contact information: - - Dr. Gregory B. Newby - Chief Executive and Director - gbnewby@pglaf.org - -Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation - -Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide -spread public support and donations to carry out its mission of -increasing the number of public domain and licensed works that can be -freely distributed in machine readable form accessible by the widest -array of equipment including outdated equipment. Many small donations -($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt -status with the IRS. - -The Foundation is committed to complying with the laws regulating -charities and charitable donations in all 50 states of the United -States. Compliance requirements are not uniform and it takes a -considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up -with these requirements. We do not solicit donations in locations -where we have not received written confirmation of compliance. To SEND -DONATIONS or determine the status of compliance for any particular -state visit www.gutenberg.org/donate - -While we cannot and do not solicit contributions from states where we -have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition -against accepting unsolicited donations from donors in such states who -approach us with offers to donate. - -International donations are gratefully accepted, but we cannot make -any statements concerning tax treatment of donations received from -outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. - -Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation -methods and addresses. Donations are accepted in a number of other -ways including checks, online payments and credit card donations. To -donate, please visit: www.gutenberg.org/donate - -Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works. - -Professor Michael S. Hart was the originator of the Project -Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be -freely shared with anyone. For forty years, he produced and -distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of -volunteer support. - -Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed -editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in -the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not -necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper -edition. - -Most people start at our Web site which has the main PG search -facility: www.gutenberg.org - -This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, -including how to make donations to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to -subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. - |