5 files changed, 2464 insertions, 3967 deletions
diff --git a/40557-0.txt b/40557-0.txt
new file mode 100644
index 0000000..efef30f
--- /dev/null
+++ b/40557-0.txt
@@ -0,0 +1,1214 @@
+*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 40557 ***
+
+                       ANNE-CHARLOTTE LEFFLER:
+
+
+
+
+                        KVINLIGHET OCH EROTIK.
+                                  I.
+
+
+»Mycket täckt i sanning -- en alt för täck grupp», sade den artige
+fotografen. »Mor och dotter så där förtroligt tillsammans!»
+
+»Det är inte min dotter», sade den gamla, leende.
+
+»Åh, åh! sonhustru då, förmodligen! Eller, jag menar -- inte sonhustru,
+men en liten fästmö, säkerligen!»
+
+Den unga rodnade lifligt vid dessa ord -- en plötslig rodnad, som jagade
+blodet upp i ett par underliga spetsar uppåt tinningarna.
+
+»Nej -- vi äro bara två goda vänner», sade fru Rode, »fast det är en
+liten olikhet i ålder, förstås.»
+
+»Ser du», hviskade den unga flickan ifrigt, då fotografen sysslade vid
+apparaten. »Jag visste nog, att det skulle ge anledning till sådana
+gissningar. Och när nu porträttet kommer till Alger, så skola alla
+Rikards vänner naturligtvis tro det samma.»
+
+»Åhnej, porträttet kan då i alla fall lyckligtvis inte rodna. Det är
+just du själf, som ger stöd åt dessa rykten genom att blossa så där vid
+minsta anspelning.»
+
+»Ja -- är det inte förargligt -- är det inte dumt och meningslöst att
+blodet så där skall rusa upp i ens ansigte, när man als inte vill det
+och utan något skäl!»
+
+»Var så god -- ansigtet något mer hitåt, om jag får be!»
+
+»Vänta -- jag ville bara ordna omgifningarna litet bättre först.»
+
+»Förlåt, min nådiga fröken, jag försäkrar att fröken kan lita på min
+artistiska blick i det afseendet.»
+
+»Men det är inte fråga om det artistiska nu», inföll fru Rode. »Jag
+ville så gärna att omgifningarna skulle se ut som de vanliga i vårt hem.
+Det är just därför vi tagit med länstolen och lampan -- porträttet skall
+skickas som julklapp till min son, som är i Alger. Han är löjtnant vid
+generalstaben, men har gått i fransk krigstjänst och har inte varit
+hemma på tre år -- och det skall glädja honom att få en liten bild från
+vårt dagliga lif.»
+
+»Alltid skall tant prata och babbla i onödan bara det blir tal om din
+son», hviskade flickan skämtsamt, i det hon kysste den gamla på örat.
+»Hvad har fotografen med det där att göra? Det tjänar ju bara till att
+styrka hans misstankar, begriper inte tantis det!»
+
+»Han måste ju veta hvarför vi nödvändigt vilja anordna allting efter
+vårt eget hufvud», svarade fru Rode, litet tillrättavisande. »Ställ nu
+lampan på sin rätta plats, som vi kommit öfverens om. Och brefvet! hvar
+är brefvet? Åh, så förargligt -- nu har jag visst glömt det hemma. Alie,
+tag hit min svarta påse. Hvar är den? Nu skall man få se, att den ligger
+kvar i vagnen.»
+
+Hon började att med den största oro leta i fickor, på bord och stolar
+och talade i en så ängslig ton, som vore det fråga om en verklig
+olyckshändelse.
+
+Alie storskrattade.
+
+»Jag undrar, hur många gånger den svarta påsen varit bortkommen och tant
+färdig att få slag af förskräckelse», sade hon. »Naturligtvis ligger den
+här -- se, bakom ryggen på tant! Ack den slarfviga, orediga lilla
+gumman!»
+
+»Förlåt -- men jag tycker det skulle se naturligare ut, om fröken hölle
+brefvet i handen och läste högt ur det för sin mor -- för frun, menar
+jag.»
+
+»Nej, nej, det går inte an», inföll fru Rode ifrigt. »Det skall
+föreställa att ett bref från min son just kommit, och då läser jag det
+alltid först själf.»
+
+»Seså -- nu jollrar hon om sin lille gosse igen», hviskade Alie och nöp
+henne i armen.
+
+Fotografen försvann bakom apparaten och Alie fortfor: »Ser du det, ditt
+gamla troll, att till och med fotografen tycker att det vore
+naturligare, om jag finge läsa brefven strax. Men unnar tant mig det
+någonsin, kanske? Nej bevars, tant skall förstås alltid vara så vigtig
+och se efter, om de innehålla några hemligheter först. Liksom tant sedan
+kunde tiga med dem för mig i alla fall! Liksom hon inte så småningom
+klämde ur sig hvarenda smul.»
+
+»Tyst, pratmakerska! Sitt ordentligt nu och låt bli att gräla. Du måste
+se mild och kvinlig ut på porträttet, kan du väl förstå! Och stryk den
+där otäcka luggen ett litet grand ur pannan. Jag är säker om, att Rikard
+inte tycker om den.»
+
+»Än se'n! Hvad bryr jag mig om det? Nej», sade hon energiskt, i det hon
+drog fram håret, som den gamla strukit tillbaka. »Aldrig i evighet går
+jag in på att ha uppstruket hår, det har jag sagt tant hundra tusen
+gånger.»
+
+»Stilla nu, om jag får be!»
+
+»Nej, hör nu tantis, låt bli att skjuta ut underläppen så där!» hviskade
+åter Alie, som ej tycktes vara i stånd att hålla sig stilla en minut.
+»Jag vill inte ha en svärmor, som ser så där elak ut!»
+
+De voro båda färdiga att brista i skratt, då fotografen varnande höjde
+handen med elegant utsträckt pekfinger och ropade: »nu börjar jag».
+
+Det var skada, att ej en målares känsliga pensel fick återge den grupp,
+som nu satt framför fotografiapparaten i den starkt solbelysta ateliern.
+
+Den gamla i sin länstol med den höga, ranka, litet framåtböjda figuren,
+det oaktadt ålderdomen lifliga och rörliga ansigtet, hvilket visserligen
+talade om genomgångna sorger men äfven om en spänstig glädtighet och en
+humor, som lekte i de många, fina rynkorna vid ögonen och i det lilla,
+förnöjda leendet i munvinklarna. Det hvita håret, mjukt och silkeslent,
+men mycket tunnt, krusade sig vid tinningarna, hufvudet var för öfrigt
+täckt af en rund, svart sammetsmössa, kantad af en bred, gulnad äkta
+spets, som föll ned öfver nacken.
+
+Den unga, bekvämt uppkrupen i ett soffhörn bredvid henne med ena armen
+stödd mot bordet och ögonen uppmärksamt fästa på den gamlas ansigte,
+under det denna syntes läsa högt ur brefvet. En uttrycksfull utpräglad
+fysionomi, en fin, mjuk figur med snabba, litet fogelaktiga rörelser,
+mörkblå närsynta ögon med ovanligt stora pupiller och starkt beskuggade
+af raka, skarpa ögonbryn och en något framträdande panna, öfver hvilken
+det grågula håret krusade sig lätt och luftigt, liknande ett dammoln,
+som satts i rörelse af en solstråle. Hakpartiet mycket rundt och
+vackert, den fina munnen i hög grad känslig och nervös.
+
+Både ansigtet och figuren voro fulla af kvinligt behag, men uttrycket
+var så medvetet och beherskadt, att det i allmänhet verkade något
+afkylande på de män, som fängslades af Alies kvinliga fägring och
+liffulla, skimrande väsen. Det fans mer än en man af hennes beundrare,
+som drömde om hur hänförande detta fina, rörliga ansigte skulle vara om
+det en gång kunde lemna sin reflekterade förbehållsamhet och smälta i
+kvinlig ljufhet. Och att älskas af en sådan kvinna som Alie, att se
+dessa allvarliga, litet grubblande, alt för kritiskt forskande ögon
+vekna till ett uttryck af ömhet och hängifvenhet -- det hade föresväfvat
+flere män såsom den största sällhet på samma gång som den största
+utmärkelse, som kunde tänkas.
+
+Men denna lycka hade ännu ingen man ernått och man hörde ofta bland
+ungherrarna det uttalandet om Alie: »vacker, kvick, glänsande -- men
+utan kvinlig känsla».
+
+                   *       *       *       *       *
+
+Rikard Rode hade tillbragt sin julafton ute med några kamrater vid
+regimentet -- fransmän, för hvilka denna dag icke hade någon betydelse.
+Då han kom hem på natten låg ett stort kuvert på hans bord med moderns
+handstil. Han öppnade det ifrigt och gaf till ett utrop af glad
+öfverraskning, då han tog upp det vackra och väl lyckade
+kabinettsporträttet. Hans mor hade aldrig förr kunnat förmås att låta
+porträttera sig. Han förstod, att det var Alies energi, han hade att
+tacka för, att det nu slutligen skett.
+
+Och Alie själf! Ja, af henne hade han visserligen en gång fått ett
+porträtt, men det var nu redan flera år gammalt. Hon var ännu lika
+vacker, tycktes det!
+
+Där sutto de båda så förtroligt tillsammans vid vinterlampan i det gamla
+hemmet. Han kände igen alt ända till den enkla gammalmodiga bordduken,
+som för länge sedan varit utdömd och likvisst ej ännu tycktes ha blifvit
+ersatt af en ny. Nej, hans mor hade ju aldrig råd att köpa någonting för
+egen del, alt hvad hon kunde spara ihop gick åt till hans dyrbara
+studieresor.
+
+Det var eget att tänka, att Alie under dessa tre år, han varit borta,
+kommit att intaga en dotters ställning hos hans mor! Ja, han hade henne
+att tacka för mycket. När hans syster Ida så plötsligt rycktes bort,
+kort efter det han anträdt sin utrikes resa, skulle han naturligtvis
+blifvit tvungen att afbryta sina studier och vända om hem till den
+ensamma modern, om ej Alie då hade varit villig att intaga sin aflidna
+väninnas plats. Hon hade själf kort förut mist sin egen mor och stod
+nästan ensam i lifvet, men hon var, ehuru långt ifrån rik, dock
+tillräckligt förmögen för att kunna lefva oberoende -- ja, han visste
+genom Ida, att hennes plan hade varit att gifva sig ut på resor i
+främmande länder, och då var det ju alltid en uppoffring att i stället
+flytta till den gamla, som vid den tiden icke hade tanke för något annat
+än sin våldsamma, otröstliga sorg.
+
+Fru Rode hade egentligen aldrig tyckt om Alie medan Ida lefde, det
+visste Rikard mycket väl. Hon hade till och med, alt sedan de båda
+flickornas barndom, ogillat deras förtroliga vänskap, först i anledning
+af Alies familjeförhållanden -- modren lefde skild från sin man, systern
+var en sångerska af andra rangen med ett något tvetydigt rykte -- men
+sedan också på grund af Alies egen personlighet, som var alt för
+egendomlig och påfallande för att ej väcka misstroende hos en mor, som
+gärna ville göra sin dotter till ett praktexemplar af en normal kvinna.
+Ja, Alie hade visst varit mycket omogen ännu, då Rikard såg henne sist,
+ehuru redan då tjugutvå år gammal. Det var så mycket, som jäste hos
+henne, att hon ej kunde komma till harmoni så lätt som andra, mer
+torftigt anlagda naturer. Det var något så ombytligt och oberäkneligt i
+hela hennes väsende -- hon kastades mellan entusiasm för vissa allmänna
+ideér och intressen och en förbehållsam kyla så snart man kom in på
+känslornas område. Försökte man blott att på långt håll närma sig hennes
+djupare känslolif drog hon sig ängsligt tillbaka och slog bort hvarje
+allvarligt ord med skämt.
+
+Rikard undrade, om hon förändrat sig mycket under dessa sista år, då hon
+och modern nu tycktes förstå hvarandra så väl. Men modern hade nog också
+förändrat sig, Alies inflytande hade gjort sig gällande öfver den gamlas
+mottagliga natur, hennes lifsåskådning hade vidgats och Rikard hade
+mången gång vid läsningen af hennes bref känt, att han hade Alie att
+tacka för att hans mor förstod honom så väl och kunde följa honom i alla
+hans intressen. Tidiga sorger och ett enformigt, tillbakadraget lif hade
+samlat litet damm öfver en af naturen klar intelligens; men på de sista
+åren hade luften rensats i hemmet, det kände han, en friskare vind hade
+fått spelrum mellan tak och vägg, hans mor var hans så helt och hållet
+nu, förstod hon honom i alt, delade alt med honom såsom sällan
+ålderdomen förmår göra det med ungdomen.
+
+Rikards känslor värmdes för Alie mer och mer, då han med porträttet i
+handen tänkte på alt detta. Det var egentligen underligt att han, som
+alltid varit så lifligt intresserad af henne, dock aldrig hade varit
+förälskad i henne. Ida hade alltid önskat att han skulle blifva det och
+gjort alt för att sammanföra dem så ofta som möjligt; med modern åter
+hade förhållandet varit motsatt. Rikard skrattade ännu, då han tänkte
+på, hur orolig hon hade varit, om de någon gång händelsevis blifvit
+lemnade på tu man hand, och hur hon alltid haft ett eller annat litet
+förargligt yttrande om Alie, när hon tyckt sig märka, att Rikard var mer
+än vanligt intresserad af henne.
+
+Nå, nu hade väl alt detta förändrat sig. Om de nu, då de återsågo
+hvarandra, skulle lära att älska hvarandra, så kunde väl förmodligen
+ingenting glädja modern mer. Fast underligt var det ändå, att hon så
+föga talade om Alie i sina bref. Hennes namn förekom naturligtvis
+oupphörligt, så sammanknutet som det var med moderns dagliga lif, men
+aldrig några uttalanden om hvad Alie under dessa år blifvit för henne,
+aldrig någonting, som egentligen var egnadt att väcka Rikards intresse
+för henne. Det var förmodligen en finkänslig grannlagenhet af modern;
+hon var rädd att Rikard skulle tro, att hon ville inverka på honom i
+detta afseende, liksom Ida förr försökte göra.
+
+Rikard kände sig egentligen ej skapad för det husliga lifvets undangömda
+lycka och hade just aldrig varit tilltalad af tanken att gifta sig med
+en flicka utan nämnvärd förmögenhet. Han älskade lifvet i stor stil och
+hade alltid drömt om att gå andra vägar än medelmåttans vanliga. Och
+dock hade han aldrig kunnat besluta sig för att göra ett lysande parti,
+oaktadt tillfälle därtill mer än en gång erbjudit sig under hans
+vistelse i utlandet, där han lefvat mycket med inom det högre
+sällskapslifvet och blifvit firad och bortskämd af vackra och spirituela
+damer af flera nationaliteter. Var det icke ändå innerst tanken på
+Alice, som gjort att han hela tiden varit så kallsinnig gent emot dessa
+förförelser?
+
+Han satt länge kvar med porträttet i handen och moderns bref framför
+sig. Modern hade skrifvit som förklarande text till bilden: »Jag har
+just fått bref från dig, och Alie sitter otålig och väntar på att få del
+af innehållet».
+
+Brukade således Alie få del af hans bref? Och väntade hon verkligen med
+otålighet härpå? Och han, som plägade skrifva så förtroligt till modern
+-- lägga hela sitt själslif öppet för henne, meddela henne alla sina
+planer, hvarje den flyktigaste känslostämning! Hvad Alie kom honom nära
+med ens! Hon hade således under alla dessa år lefvat i förtrolig
+beröring med hela hans inre lif. Han började längta efter att återse
+henne och det var med verklig spänning och en obestämd förkänsla af, att
+hans lif först nu skulle börja blifva rikt och personligt, som han på
+våren styrde kosan mot fosterlandet.
+
+Han väntades tidigt på f. m. med ångbåt från Lübeck. Alie hade just fått
+hem en ny vårklädning och hade tagit den på, då hon kom in till
+frukostbordet. Hon brydde sig i allmänhet icke mycket om sin klädsel och
+kunde nyttja samma klädning dag ut och dag in i åratal. Men när hon
+gjorde sig något nytt använde hon alltid mycken möda på att välja
+någonting verkligt vackert, utan att bry sig synnerligen mycket om det
+herskande modet för dagen. Det fans ett ord, som för henne betecknade
+det hon mest af alt afskydde i verlden: det banala -- antingen det nu
+gaf sig uttryck i ord, känslor, möbler, kläder eller prydnader! Hällre
+ohöflig, än banalt artig -- hällre hård och frånstötande än banalt
+känslofull, hällre klädd i afstickande färger och i tyger, som als icke
+passade för årstiden, än i en banalt vårdad modedrägt. Den drägt hon nu
+valt för att mottaga Rikard klädde henne så väl, att fru Rode, som var
+mycket svag för skönhet och aldrig kunnat tåla en ful människa, blef
+lifligt betagen, då hon fick se henne, vände henne rundt flera gånger
+och beundrade henne.
+
+»Mycket, mycket vackert. En så egendomlig, sjögrön skiftning på den där
+atlasen i lifvet! Jo, jag tackar, jag! Ett så öfverdådigt perlbroderi!
+Det där som faller ned kring halsen som ett regn -- det ser mycket
+pikant ut. Vänd på dig litet -- nej, inte så där, sväng dig om så där
+hastigt som du brukar. Du skulle se hur det glimmar af perlorna. Sådant
+där glitter passar just för dig, en ormaktig, hal liten trollpacka som
+du är. Det är som något man vill hålla fast, men som alltid glider en ur
+händerna. Hon är alldeles lik en såpbubbla i dag, hela flickan!»
+
+»Den bilden var inte så dum, lilla tantis», sade Alie, som i dag tycktes
+vara i ett humör lika strålande som hennes perlor. »Det är ändå roligt
+att vara väl klädd. Jag känner mig som om jag kunde hoppa öfver småtak i
+dag.»
+
+Hon stod vid bordet och lade sista hand vid ordnandet af en stor
+blomskål med perlhyacinter, gullvifvor och blåsippor, instuckna i mossa.
+
+Fru Rode betraktade den varma färgen på hennes kind och det skimmer, som
+låg öfver hela hennes uttryck; och plötsligt kommo tankar öfver henne,
+som läto en liten skugga glida öfver hennes öppna, rörliga ansigte.
+
+»Du ämnar väl inte behålla den där drägten på i dag», anmärkte hon tort.
+»Jag är rädd att Rikard skall finna det löjligt, att du tar på dig det
+bästa du har så här dags på morgonen.»
+
+Alie svängde sig om med en blixtlik rörelse, så att perlorna gnistrade;
+rodnaden brände sig fast med skarpa kanter uppåt tinningarna; hennes
+litet nervösa röst, som var ett ytterst känsligt instrument, tolkande
+alla de växlande stämningar, hon var så angelägen om att dölja, fick ett
+hvasst och obehagligt tonfall, då hon inföll: »åh, var inte rädd! Jag
+skall inte lägga några krokar för tants gullgosse» -- och härmed sprang
+hon in i sitt rum, klädde om sig på två minuter och kom åter ut i sin
+något illa medfarna, svarta vinterklädning. Feststämningen var borta
+både hos henne och fru Rode, hvilken satt och grämde sig öfver att hon
+sårat Alie och funderade på hur hon skulle få henne glad igen.
+
+Denna lilla misstämning kastade en skugga öfver hennes glädje, då hon en
+stund därefter fick omfamna sin son. Hon såg också att Rikard kände sig
+obehagligt berörd af det flyktiga och konstladt likgiltiga sätt, hvarpå
+Alie hälsade honom.
+
+»Hvilken otäck, gammal gumma jag är», sade hon för sig själf. »Jag som
+just ville att hela hemmet skulle stråla emot honom, då han kom -- och
+så har jag själf förstört hela glädjen med mina dumma och onödiga
+farhågor.»
+
+»Vänta -- nej, du skall inte berätta någonting förr än Alie kommer in»,
+afbröt hon sonen, då de suto tillsamman i soffan i hvardagsrummet, sedan
+han packat upp och ordnat alla sina saker, hvilket skedde strax sedan
+han kommit inom dörrarna. »Låt mig gå efter Alie först.»
+
+»Men hör nu, mamma, säg mig, hvad går det egentligen åt Alie?» utbrast
+den unge officern och sprang upp. Han satt aldrig många minuter på samma
+plats. »Hvarför tog hon så snäft och ovänligt emot mig? Jag som trott
+mig förstå af mammas bref, att hon ändå hyste både intresse och vänskap
+för mig.»
+
+»Det gör hon också, Rikard, det kan du vara säker på. Så som hon följt
+med hela ditt lif under alla dessa år --»
+
+»Således är det bara den vanliga, svenska tillgjordheten», utbrast han,
+förtretad. »Jag mins det där sen gammalt -- här i norden kan en flicka
+aldrig vara naturligt vänlig mot en man, utan det skall vara god ton att
+vara fjär och förbehållsam och försigtig, som vore hennes dygd i fara
+vid minsta blick från en karl. Jag är van att umgås på en helt annan fot
+med unga damer, skall jag säga mamma. Amerikanskorna t. ex. hur
+naturliga och kamratlikt vänliga äro de icke mot en man, så snart de
+lärt känna honom. Usch, jag kan inte med det där svenska pryderiet och
+hyckleriet!»
+
+Han gick af och an och kastade tillbaka rockuppslagen, som om de tryckte
+honom på bröstet. »Puh! Hvad det ändå är för en kvalmig atmosfär här i
+vårt hederliga Sverge.»
+
+»Men det är verkligen inte als likt Alie att vara pryd, det försäkrar
+jag dig.»
+
+»Nå, så bed henne komma in då och säg, att jag verkligen inte är så
+farlig. Hon behöfver inte als använda så starka medel för att hålla mig
+på afstånd. Jag har en mycket fin näsa i det fallet och har ännu aldrig
+fallit en kvinna besvärlig -- aldrig gjort min kur för någon, som ej
+uppmuntrat mig därtill.»
+
+»Alie, Rikard tycker det är så konstigt af dig, att du håller dig undan
+på detta sätt» -- fru Rode talade i den halföppna dörren in till Alie,
+som satt och skref, »han är riktigt förargad på dig. Kom ut nu!»
+
+»Jag har inte tid», svarade Alie utan att se upp. »Jag måste få af det
+här brefvet i dag.»
+
+Först vid middagen visade hon sig åter, och fru Rode såg, att Rikards
+blickar nu underkastade henne en tämligen omild kritik. Detta gjorde
+henne med ens så förunderligt varm om hjärtat för Alie. Hon höll i
+själfva verket af henne som en dotter och tålde aldrig af andra den
+minsta anmärkning mot henne. Hon ville gärna att hennes son skulle
+beundra henne -- bara han icke fäste sig vid henne på allvar. Hvarför
+hon egentligen var så rädd för detta gjorde hon sig icke riktigt reda
+för.
+
+»Det är bäst Rikard väljer någon, som jag aldrig förr sett», brukade hon
+ibland helt uppriktigt säga till Alie. »Jag har så stora fordringar, att
+ingen som jag känner någonsin kan tillfredsställa mig. Därför vill jag
+inte känna henne förr än det är för sent att ändra -- då får jag
+naturligtvis lof att försöka vara nöjd.»
+
+Detta hade dock icke hindrat henne att oroas af den lifligaste
+svartsjuka å sonens vägnar hvarje gång hon sett någon annan man egna
+Alie sin hyllning.
+
+»Hvad alt är sig likt här», sade Rikard, då de efter middagen suto
+tillsammans alla tre. »Samma stick-korg, som jag alltid brukade leka med
+och trassla till garnet -- mins mamma det -- och samma gamla, nötta
+album, som jag till mammas förtviflan brukade sitta och knäppa på.»
+
+»Ja, och du har ännu samma oro i fingrarna, kan jag märka», sade modern
+och slog honom skämtsamt på händerna.
+
+»Ja, och i benen», inföll han och sprang upp. »Mins du, hur du brukade
+förmana mig att man bör sitta stilla och icke gå så där af och an, när
+man talar. Se här -- de gamla märkena på mattan efter min kammarmotion
+här inne om kvällarna. Åh, hvad det altsammans kommer lefvande tillbaka
+för mitt minne! Men hvad jag icke förstår», sade han och stannade, »det
+är, att ni kunnat lefva på det här sättet i så många år utan den minsta
+omväxling. Mamma, som är gammal och gått igenom så mycket, det kan så
+vara -- men Alie -- dag ut och dag in lika -- och det medan jag tumlat
+om i lifvet under så många, olikartade förhållanden -- gjort fälttåg i
+Afrika, upplefvat alla möjliga äfventyr -- jag vet inte, jag får
+förnimmelsen af något trångt och förkväfdt när jag tänker på det lif, ni
+fört. Har du varit lycklig med detta, Alie? Hvad är det som förmått dig
+att lefva så -- det skulle jag bra gärna vilja förstå.»
+
+Han stannade, kastade sig ned i den lilla soffan bredvid henne och
+började leka med hennes brodergarn.
+
+Hon satt med återhållen andedrägt, lutad öfver sitt arbete. Hennes
+hjärta bultade våldsamt. Om han bara ville gå sin väg -- ej sitta henne
+så där nära, ej snudda så där vid hennes axel, som han gjorde, då han
+lade handen på soffryggen bakom henne. Åh, om han ville resa sig upp och
+gå -- bara en liten bit bortåt rummet, så skulle hon nog återvinna sin
+själfbeherskning och kunna svara honom lugnt och naturligt. Men att se
+upp på honom nu, då han satt så nära -- det var icke möjligt.
+
+Han väntade några minuter på ett ord från henne -- men då hon
+fortfarande satt med hufvudet nedböjdt, blef han åter förtretad öfver
+hvad han kallade hennes pryderi, reste sig och gick till modern, som
+satt i en gungstol, hvilken han nu med pojkaktig lekfullhet började
+sätta i så häftig rörelse att den gamla skrek på samma gång som hon
+skrattade af glädje att ha sin gosse stående där, som i forna tider. Han
+kom att stå nästan med ryggen vänd mot Alie, och hon kunde nu obemärkt
+se upp på honom. Hon hade alltid beundrat nackens fina form -- figurens
+smidiga styrka, som hade något af en stålfjäders spänstighet, då han
+sprang upp så där plötsligt, som han vanligtvis brukade göra då han blef
+ifrig. Hans utseende hade egentligen en fin, nästan kvinlig skönhet,
+fast präglad af en brinnande, nervös energi och en verksam, arbetande
+intelligens, som hade något smittande och elektriserande. Alie hade
+alltid känt, att man icke kunde vara sysslolös i Rikards närvaro, och
+hon fann sig nu träffad af hans kritik öfver det något apatiska drömlif
+hon fört de åren han varit borta.
+
+»Vårt lif har inte varit så enformigt, som du tror», sade modern efter
+en stund. »Du har minsann vetat att hålla oss i spänning med alla dina
+planer och dina vilda företag. Under fälttåget följde Alie på kartan
+alla dina manövrer -- hon hade skaffat sig stora specialkartor från
+Paris och ett par digra arbeten öfver Algier. Du skulle sett henne,
+närsynt som hon är, hur hon låg dubbel på det stora salsbordet för att
+kunna se på kartan -- och hur hon snäste mig, stackare, när jag ibland
+gjorde dumma frågor och inte hade riktigt reda på din marsch-rut. Ja, vi
+lefde i en spänning, som om vårt eget hus varit belägradt af fiender.»
+
+Rikard såg på Alie och fick ett ögonblick reda på hennes blick. Han såg
+däri något, som liknade en reflex af det lefvande intresse modern
+beskrifvit. Han blef värmd häraf och närmade sig henne åter.
+
+»Och ni väntade naturligtvis med hvarje post att få höra, att jag fallit
+för någon arabs kula?»
+
+»Naturligtvis!» svarade Alie, och skalkaktigheten fick öfverhand öfver
+förlägenheten. »Tant såg Rikard hvarje natt ligga badande i blod på ett
+öfvergifvet slagfält, under det korparna då och då höggo sig ett stycke
+kött till föda.»
+
+»Usch Alie, sådana otäcka ord du har. Jo, du må tro, Rikard, det var
+roligt, när jag höll på att förgås af ångest för dig att höra henne tala
+i den där vägen -- --»
+
+Rikard såg häpen ut.
+
+»Men det gjorde naturligtvis inte Alie då!»
+
+»Jo visst», sade fru Rode och alla de små vecken vid hennes ögon började
+att röra sig och småle. »Du tror kanske, att hon sökte trösta mig -- att
+hon sade mig några vänliga och lugnande ord? Nej, långt därifrån. Hon
+bara grälade på mig och sade att jag var dum och löjlig och odräglig,
+och att om jag inte upphörde att beklaga mig skulle hon gå sin väg och
+jag skulle aldrig få se henne mer o. s. v.»
+
+»Ja», sade Alie, som nu började blifva mer lik sig själf och falla in i
+sin vanliga, skämtsamma ton. »Det var det enda, som hjälpte. När jag
+riktigt hade grälat på henne en lång stund upphörde hon vanligtvis att
+gråta och jämra sig, och ibland lexade jag till och med upp henne så
+grundligt, att jag fick henne att skratta. Men talade jag vänligt till
+henne och sökte uppmuntra henne, då blef det bara sju gånger värre. Då
+blef hon riktigt ond på mig och sade, att jag talade mot mitt bättre
+vetande och att det vore bättre, om jag åtminstone ville erkänna att
+Rikard var sårad eller fången eller död eller -- ja, gu'vet, om hon inte
+ibland misstänkte araberna för att vara människoätare och servera Rikard
+som stek på middagsbordet. Jo, medge, tantis lilla, att du inte var
+riktigt säker på den saken. Fast det vågade hon förstås aldrig säga till
+mig, ty då visste hon att jag skulle skämt ut henne för hennes
+okunnighet.»
+
+»Tro inte på hennes dumma prat, käre Rikard!» sade fru Rode och slog
+henne på kinden -- Alie hade stigit upp och stod framför den gamla,
+lutad öfver henne, stödjande sig på gungstolens armstöd. »Ibland hittade
+hon på att hålla med mig och öfverdrifva min oro», fortfor hon, vänd
+till Rikard. »Då låtsade hon själf vara alldeles förtviflad, så att jag
+måste trösta henne.»
+
+»Och det var naturligtvis bara spel?» frågade Rikard, som blifvit helt
+vekt stämd vid skildringen af hur dessa båda lefvat blott i tanken på
+honom, medan han varit ute och uppsökt äfventyr och endast tänkt på att
+göra sitt eget lif så rikt och intressant som möjligt. »Du var själf
+aldrig det minsta orolig för hur det skulle gå mig, Alie?» Hon släppte
+gungstolen, vände sig om och såg honom in i ögonen. Han grep hennes
+händer och kysste dem, men hon drog dem fort tillbaka. »Skola vi inte gå
+ut en stund?» frågade han. »Här käns så kvaft och jag är inte van att
+sitta inne en hel eftermiddag. Mamma vill inte -- nej, det kunde jag
+tro, du har naturligtvis alldeles kommit ur vanan att promenera nu, när
+jag varit borta -- men, Ali? Har du varit ute i dag?»
+
+»Nej, men -- --»
+
+»Går du inte ut för hvarje dag?»
+
+»Åhnej, inte precis!»
+
+»Men hvad är det för ett lif! Sitta mellan fyra väggar -- ung, som du
+är! Alie, åh, hvad jag hade lust att lära dig, hvad det vill säga att
+lefva! Kom med mig nu!»
+
+Nej, Alie ville inte. Hon hade alla möjliga förevändningar. Hon skulle
+sy ut det där mönstret -- hon hade litet ondt i hufvudet, det såg så
+regnigt ut o. s. v. Men Rikard gaf icke vika. Hans friska energi och
+lefnadslust verkade så smittande, att Alie själf började tycka, att hon
+lefvat som en riktig mullvad, och att hon väl kunde behöfva skaka af sig
+litet jord.
+
+Och så gingo de -- gata upp och gata ned -- utåt Djurgården, hem öfver
+Ladugårdsgärdet och Lill-Jans och Villastaden. Han ville se på alla
+nybyggnader, alla planteringar, som vuxit upp sedan han reste. Att hon,
+som icke hade hans vana vid marscher och strapatser kunde blifva trött
+af en så lång promenad, föll honom icke in. Han hade aldrig tanke för
+annat, än hvad som för ögonblicket intresserade honom själf, och Alie
+skulle förr ha gått tils hon stupade än hon velat låtsa om att hon var
+trött.
+
+Dylika promenader upprepades sedan ofta och äfven fru Rode, som under
+flera år fört ett nästan fullkomligt stillasittande lif, blef snart
+tvungen att följa med Rikard ut på visiter, på teatrar, på utfärder utåt
+landet.
+
+»Jag är i alla fall tacksam, så länge jag slipper vara med om
+springlekar», sade gumman humoristiskt en dag då Rikard hade öfvertalat
+henne att följa med till en familj på landet, där det fans fullt med
+ungdom i huset.
+
+»Ja, men det slipper nog inte jag», sade Alie, »fast jag aldrig har
+kunnat fördraga springlekar i all min dar.»
+
+Om förmiddagarne arbetade Rikard några timmar inne i sitt rum på ett
+större krigsvetenskapligt verk, till hvilket han samlat material under
+sina resor. Han tålde då ej att störas af ett enda ljud -- ingen fick
+röra sig i rummet utanför, ingen fick ens taga i en dörr. Alies rum låg
+på ena sidan om salen, hans på den andra. När det då någon gång hände
+att hon kom in utifrån, då han satt och arbetade, ville hon ej gå igenom
+salen, utan kunde sitta långa stunder i köket och vänta på, att han
+skulle gå ut. Detta såg modern, men det föll henne icke in att göra
+någon invändning häremot. För henne var det själffallet, att alt och
+alla skulle underordna sig under hans trefnad.
+
+Före middagen voro alltid både modern och Alie ute i köket och hjälpte
+kokerskan med matlagningen, oroliga för att ej middagen skulle bli
+färdig på klockslag. Alie sprang af och an, lyfte på grytlocken, stack
+in ett vedträ i spisen för att det skulle brinna bättre, hälde upp
+soppan, hjälpte till med dukningen och vände på roastbiffen, mycket
+ängslig för att den ej skulle blifva lagom stekt. Rikard hade blifvit så
+bortskämd, att han nästan aldrig kunde få någon mat här hemma, som
+smakade honom. Modern skaffade hem kött från stadens förnämste slagtare
+och öfveransträngde sig i ekonomiskt afseende för att kunna bjuda honom
+ett godt bord. Han var visserligen alt för älskvärd för att göra någon
+direkt anmärkning, men hans kritiska blickar, den försigtighet hvarmed
+han först smakade på hvarje rätt, samt hans allmänna uttalanden om det
+förträffliga franska köket, sade dock tydligt nog, att hennes
+ansträngningar voro förgäfves.
+
+Rikard hade emellertid ingen aning om alla dessa omsorger och fick af
+Alies yttranden snarare det intrycket, att hon var mycket likgiltig för
+alla husliga bestyr. Hon uttalade sig föraktligt om herrarnas vanliga
+svaghet för ett godt bord och förklarade, att en förnuftig människa icke
+borde ställa några andra fordringar på sin föda, än att den vore sund
+och närande -- gurmandien vore ovärdig en tänkande varelse. I allmänhet
+bestred hon nästan alt, hvad Rikard yttrade, och angrep hans åsigter och
+lefnadsvanor på alla möjliga punkter, samtidigt med att hon i djupaste
+hemlighet var villig till hvilket personligt offer som hälst för att
+hans trefnad ej i något fall skulle störas.
+
+Han var i allmänhet litet för hastig i sina slutsatser och alt för
+tvärsäker och absolut i sina omdömen, samt var van att imponera och bli
+trodd på sina ord i synnerhet när det gälde unga damer. Men här mötte
+honom för första gången hos en kvinna en kritik, som häjdade honom steg
+för steg, tvang honom att motivera hvarje påstående och rätta hvarje
+förhastad uppgift. Han öfverraskades oupphörligt af att finna, hur
+mycket Alie hade läst och tänkt och hvilket förträffligt minne hon hade.
+Hon var honom fullt vuxen på hvarje punkt af allmänt mänskligt vetande
+och hade till och med ej så litet fackkunskaper i hans egna hufvudämnen,
+hvilka hon, då han yttrade sin förvåning öfver hennes insigter i detta
+afseende, sade sig ha studerat för att sätta modern i tillfälle att
+bättre följa honom. Han var alltid full af planer och initiativ, och han
+öfverraskades af den lätthet, hvarmed hon satte sig in i hans idéer
+äfven när det rörde ämnen så främmande för henne som strategi,
+förbättring af krigsmaterielen o. d.
+
+Han blef också mer och mer lifligt intresserad af hennes samtal och
+tillbragte större delen af dagen i hennes sällskap. Men på samma gång
+som han beundrade henne och fängslades af hennes vakna intelligens, var
+det dock något i alt detta, som verkade litet afkylande på hans känslor.
+Man kunde ej säga att hon var okvinlig, hvarken i utseende, rörelser,
+sätt att tala eller i afseende på lynnet och karaktären; tvärt om,
+hennes hängifvenhet för hans mor, hennes själfförsakande lif hos henne
+voro drag af äkta kvinlighet -- och dock! Han tog sig själf i förhör och
+frågade sig om det ej kanske endast var hans manliga egenkärlek, som
+kände sig litet kväst af att veta hvarje ord och handling stå under en
+kvinnas kritik; om det han saknade hos henne kanske endast var den
+blinda beundran, som han för så godt pris plägade vinna af hennes kön.
+Han sade sig själf, att det endast var hans sämre, egoistiska, egenkära
+jag, som kände sig tillbakastött af henne, under det att alt det bästa
+inom honom, hela hans djupare personlighet drog honom till denna kvinna,
+som förstod honom så fullständigt, som var ett så ypperligt sällskap för
+honom och som skulle kunna blifva hans verkliga maka i en så mycket
+rikare och fullare mening än någon annan, han känt. Han började
+öfvertyga sig själf om, att han älskade henne. Det var visserligen ej en
+sådan kärlek, som han stundom drömt om -- ej denna alt beherrskande
+lidelse, hvilken poeterna besjunga. Men han var troligtvis icke mäktig
+en sådan kärlek, hans fantasi och tankar voro alt för starkt tagna i
+anspråk af hans vetenskapliga intressen och han sade sig själf, att han
+i sin hustru snarare behöfde ett intelligent och angenämt sällskap, en
+väninna, med hvilken han kunde utbyta tankar, än en älskarinna att
+jollra med. Och en dag, då de voro ute på en af sina vanliga promenader
+bad han henne att blifva hans.
+
+De kommo ej hem tillsammans. Alie kom först och då modern frågade efter
+Rikard, mumlade hon någonting om »ett ärende» och skyndade sig förbi
+henne och in i sitt rum med hatten på och floret neddraget för ansigtet.
+Fru Rode var van vid Alies underligt växlande lynne, i synnerhet sedan
+Rikard kommit hem, men hon greps dock nu af en oförklarlig ångest, utan
+att kunna göra sig reda för, hvad det var hon fruktade. Hon visste att
+det var lönlöst göra Alie några frågor, då hon befann sig i en sådan
+sinnesstämning som nu, och väntade därför otåligt på sonens hemkomst.
+Han kom också snart, såg nervös och upprörd ut och drog genast modern
+med sig in i sitt eget rum och stängde dörrarna.
+
+»Säg mig hvem det är, som Alie är kär i?» frågade han tvärt. »Och
+hvarför har mamma inte talat om det för mig?»
+
+»Hvad säger du?» utbrast hon häpen. »Har Alie sagt att hon är kär -- i
+någon annan än dig?»
+
+»Nej, det har hon inte sagt, men hon vägrar kort och bestämdt att blifva
+min. Och hon vill ej gifva mig något skäl.»
+
+»Åh, det är inte möjligt -- det är inte möjligt!» utbrast modern. »Det
+måste vara ett missförstånd -- jag skall tala vid henne.»
+
+»Ja -- men inte öfvertala henne», inföll Rikard och höll henne kvar.
+»Jag vill inte ha en hustru, som endast genom öfvertalningar blir min.
+Jag trodde att hon -- det är obegripligt, hur man kan misstaga sig så.
+Försök i alla fall att få veta om det är någon annan.»
+
+Fru Rode skyndade in till Alie och tilltalade henne i en smärtsamt
+upprörd ton.
+
+»Min kära Alie, detta hade jag inte väntat af dig! Hvarför har du inte
+från början visat att du inte tyckte om honom? Du har ju tvärt om
+uppmuntrat honom med den största vänlighet och tillmötesgående? Och hvad
+har du egentligen emot honom? Hvar kan du finna en man, som bättre
+skulle passa för dig?»
+
+»Vill tant således ha mig till sonhustru», frågade Alie skarpt och såg
+först nu upp med glimmande ögon och flammande kinder. Hon var sysselsatt
+med att byta skodon efter promenaden. »Borde inte tant tacka mig i
+stället! Har jag inte alltid vetat kanske, att tant långt ifrån ansåg
+mig god nog åt sin son? Och tror tant jag vill tränga mig på -- och bli
+din sonhustru mot din vilja?» Hon böjde sig åter ned och började knäppa
+upp den återstående kängan med en sådan häftighet, att knapparna flögo
+utåt golfvet.
+
+»Min gud, Alie, är jag då verkligen en sådan elak gammal käring, att det
+är för min skull, som du afvisat min son?»
+
+»Nej, för min egen skull», utbrast Alie, kastade kängan framåt rummet
+och kröp ned på golfvet för att leta efter sina skor under sängen. »För
+att jag inte vill att tant och jag skola bli osams -- och det skulle vi
+naturligtvis bli, när tant såg, att jag inte gjorde din son lycklig.»
+
+»Men -- min snälla vän -- det skulle du visst --»
+
+»Nu narras tant», ropade Alie och reste sig upp med sina skor i handen.
+»Kan tant ha samvete att säga mig midt i ansigtet att tant tror, att
+Rikard skulle bli lycklig med mig?»
+
+»Ja, men kära Alie, hvarför skulle han inte -- --»
+
+»Liksom tant inte visste det! Liksom tant inte visste, att jag är häftig
+och nervös och orolig till lynnet, och att han behöfver en lugn och
+harmonisk hustru -- och liksom tant inte visste, att han behöfver
+pengar, när han skall gifta sig, och att hans hustru snart skall hänga
+tung som en kvarnsten kring hans hals, om han tvingas att lefva i små
+och trånga förhållanden! Och liksom tant inte visste, att jag är en
+sådan natur, att i samma ögonblick jag märkte eller bara anade något
+sådant skulle jag, till hvad pris som hälst, försvinna ur hans lif!»
+
+»Och först och sist!» fortfor hon efter en paus, och hennes stämma var
+nu sväfvande och osäker, »liksom tant inte visste, att han als inte
+älskar mig, att han bara inbillar sig det, därför att han trifs i mitt
+sällskap och därför att du och jag hålla af hvarandra -- och -- sådana
+där yttre anledningar.»
+
+Fru Rode var förstummad. Den fråga, hon hade velat komma fram med och
+tvinga henne att besvara på samvete: »älskar du någon annan, efter du
+afvisat honom?» dog på hennes läppar. Tycktes det ej i själfva verket
+framgå af alt hvad Alie nyss sagt, att hon dock verkligen älskade honom?
+-- Ej en tanke på sig själf -- endast på honom och hans lycka. Detta
+rörde moderns hjärta djupt, hon drog Alie i sina armar, kysste henne och
+sade: »men _om_ du ändå misstar dig, Alie? _Om_ han i alla fall
+verkligen älskar dig? Då är det ju klart att du, och endast du, är den,
+som kan göra honom lycklig.»
+
+»Nej, det tror jag i alla fall inte. Om han också älskade mig verkligt
+nu -- fast det gör han inte, det vet jag -- jag är alt för klarsynt, ser
+tant, det är min olycka -- men _om_ -- så skulle jag kanske inte kunna
+säga nej. Ty man säger inte nej till Rikard --» hon stannade, och det
+for ett uttryck af öm stolthet öfver hennes drag. »Man säger inte nej
+till honom!» upprepade hon, drömmande.
+
+»Nu går jag efter honom, Alie», utbrast modern.
+
+»Nej, nej! låt mig tala till punkt. Jag skulle kanske inte kunna säga
+nej -- men det vore en olycka, ty jag skulle aldrig våga tro hvarken på
+honom eller mig själf. Det är inte bara mot andra jag är kritisk, ser
+tant, jag är det framför alt mot mig själf. Jag skulle alltid plågas
+outsägligt af tvifvel på mig själf, af fruktan att han en dag skulle
+upptäcka, att han misstagit sig på mig, att jag inte kunde vara alt det
+för honom, som han väntat.»
+
+»Men, kära Alie, om _du_ inte kan vara tillräcklig för honom, så kan
+visst inte häller någon annan -- --»
+
+»Jo bevars», ropade hon ifrigt. »Hvilken annan flicka som hälst, snart
+sagdt, skulle passa honom bättre än jag. Andra äro inte så tviflande --
+de taga emot alt hvad de få utan att granska det så noga -- och så kunna
+de så utmärkt bra nöja sig med halfheter och kompromisser, men det kan
+inte jag -- jag ville vara alt, alt, absolut _alt_ för min man -- samma
+dag jag upptäckte, att jag inte längre vore det -- --»
+
+»Nå -- hvad då, din toka?»
+
+»Jag skulle skjuta honom», sade hon i en ton, som skulle föreställa
+skämtsam, men hon spände med det samma blicken i den gamla med ett par
+så stora, allvarsamma ögon, att denna förlorade all lust till att vidare
+öfvertala henne.
+
+»Jag trodde aldrig, att du var så öfverspänd, Alie, du med all din
+kritiska snusförnuftighet. På det sättet kan du ju aldrig gifta dig.»
+
+»Nej, hvem säger annat! Man skall vara ett barn eller en idiot för att
+taga ett sådant steg -- --»
+
+»Ja -- eller också skall man kunna _älska_. Kan man inte det, så medger
+jag -- --»
+
+»Älska! Tant begriper ju ingenting. Det är just, om man älskar, som man
+inte vågar -- hvad gör det eljest -- hvad skulle det göra mig, om jag
+gjorde Pål eller Per olycklig -- men att binda en man, som man älskar,
+vid sig för hela lifvet -- du gud, hvilket enfaldigt själfförtroende!»
+
+»Nej, Alie, nu tror jag ändå, att jag ber Rikard komma!»
+
+»Gör det, om tant vill», sade Alie och gaf henne åter en allvarsam,
+nästan hotande, dunkelt glimmande blick. »Jag skall då bara upprepa mitt
+_nej, nej, nej,_ så att det genljuder genom hela huset.»
+
+Rikard väntade modern otåligt inne i sitt rum. Hon beredde sig att
+meddela honom alt, men han gjorde henne bara den enda frågan: »älskar
+hon någon annan?» och då hon nekande besvarade denna, ville han icke
+höra mer, utan tog sin hatt och gick ut.
+
+Hans egenkärlek var djupt sårad. Han hade litat så säkert på sin makt.
+Han hade aldrig förr förgäfves sökt närma sig en kvinna -- han hade
+alltid blifvit mött på halfva vägen och ändå hade han aldrig gifvit så
+mycket af sig själf till någon annan, som till Alie. Och han var van att
+lyckas icke blott i detta afseende. Han hade aldrig haft en allvarsam
+motgång, aldrig tvingats att afstå från ett fattadt beslut, alltid
+genomdrifvit sin önskan i hvarje punkt, där detta legat honom om
+hjärtat. Och nu tvingade honom hans stolthet att afstå från sitt mål
+utan att ens göra ett försök att öfvervinna det motstånd, som så
+oväntadt hade rest sig i hans väg. Ty att tigga sig till kärlek -- nej.
+Han ville icke längre hafva den, han skulle icke taga emot den, om den
+nu frivilligt erbjöds honom.
+
+Han hade under dessa år i utlandet alltid haft en förnimmelse af, att
+Alie satt hemma och väntade på honom, att hon liksom höll lyckan i
+beredskap åt honom, när hälst han ville komma och hämta den. Han kände
+sig nu förbittrad på henne, som om hon bedragit honom, och han hade en
+känsla af, att han nu gjort upp räkningen med sitt förflutna lif,
+hvilket var så nära sammanknutet med tanken på henne och att framtiden
+hädanefter låg fri och öppen för honom, lockande honom att söka
+ersättning för sina förlorade illusioner.
+
+Han undvek Alie ett par dagar och beslöt sig sedan plötsligt för att
+resa bort på en tid. Han for till en badort i Norge, uppträdde där som
+ifrig kurtisör och förtjusade alla de unga norskorna genom sin svenska
+officers-elegans. Hans nuvarande sinnesstämning gjorde honom synnerligen
+mottaglig för en verklig förälskelse. Det behöfdes blott att det nu kom
+i hans väg en naiv, omedveten ung flicka, motsatsen till Alie -- och den
+tändande gnistan var redo att falla.
+
+Och hon kom. Och den föll.
+
+Fru Rode fick ett långt, långt bref -- ett bref, som egentligen tycktes
+vara skrifvet för Alies räkning, och som hon naturligtvis också fick
+läsa. Detta innehöll, utom några få, men varma uttryck om hans kärlek
+och hans lycka, hufvudsakligen ett slags filosofiska betraktelser öfver
+kärleken, tydligen hopkomna som själfförsvar.
+
+»Hvarför älskar jag henne -- just henne, har jag frågat mig själf. Ty
+hos en förnuftig människa bör det ju alltid vid hvarje handling och till
+och med vid hvarje känsla finnas ett därför. Jag har träffat många mer
+utvecklade kvinnor, som bättre än hon kunnat förstå mitt inre själslif
+-- ja, jag har alltid företrädesvis sökt sådana kvinnors sällskap.
+Hvarför har jag då icke älskat en af dem?»
+
+»Hör! hör!» inföll Alie.
+
+»Vänta. Han lägger till något här -- det är för din räkning --: »eller
+hvarför har, när jag älskade en af dem, jag ej varit i stånd att väcka
+hennes genkärlek?»
+
+»Nu vill han stryka öfver med hartassen», afbröt Alie. »Den där lilla
+lögnen hade han als inte behöft besvära sig med att kasta till mig som
+en allmosa.»
+
+»Åh, Alie!»
+
+»Nå, fortsätt, lilla barn» -- det var Alie som kallade fru Rode så,
+aldrig omvändt -- »låt oss nu inte uppehålla oss vid småsaker! Jag
+brinner af otålighet att få höra mer.»
+
+»Man skulle väl kunna tycka att kärleken framföralt borde uppstå mellan
+dem, som bäst förstå hvarandra, som kunna lefva ett helt och fullt
+själslif gemensamt. Men det är icke så; dessa utvecklade kvinnor, som
+förstå oss helt, dem vilja vi hafva till väninnor -- som sådana äro de
+ovärderliga, vi beundra dem, vi ha stor behållning af att utbyta tankar
+med dem, vi finna dem i hög grad intressanta, men -- vi älska dem icke.»
+
+»Nu är han litet ologisk», inföll åter Alie, som råkat i en mycket
+uppsluppen sinnesstämning. »Nyss älskade han dem ju -- men det gör det
+samma, gå på bara -- jag tycker om hans naiva själfmotsägelser. Således
+-- vi älska dem ej!»
+
+»Det är nämligen så, tror jag, att kärleken lyder helt andra lagar än
+hela vårt öfriga känslolif.»
+
+»Det är sant -- den kommer som en nysning -- utan att man egentligen vet
+af, att man förkylt sig.»
+
+»Alie då!»
+
+»Så ja, barnet mitt, blif inte stött! Din son är ju när alt kommer
+omkring inte så olik andra dödliga. Han kan väl också få snufva en gång.
+Nå, vidare!»
+
+»Det erotiska hör nämligen till ett helt annat område i själen än
+vänskap, tillgifvenhet, sonlig kärlek och dylikt. Det hvilar mest på
+motsättningarnas lag. Och därför fruktar jag, att när den modärna
+kvinnoemancipationen fått göra sitt verk -- --»
+
+»Åh, alt bättre och bättre! Små reaktionära snärtar också! Mins tant hur
+vältaligt han för bara några få veckor sedan talade för kvinnans
+uppfostran till mannens jämnlike -- men det gör ingenting. Vidare i
+texten! Det här roar mig obeskrifligt!»
+
+Hon kröp upp i soffan närmare intill fru Rode, lade sin arm under hennes
+och följde med i brefvet, medan hon läste högt.
+
+»När kvinnan blir lika utvecklad, lika reflekterande, räsonnerande och
+medveten som mannen, så kommer det erotiska, som är det mest säregna i
+kärlekens natur, att försvinna ur verlden. Kierkegaard har rätt då han
+säger, att kvinnans väsende är omedelbarhet -- det är däri, »das ewig
+weibliche» egentligen består. Ja, du skulle bara se min Aagot, mamma, så
+skulle du bättre än om du läste dussintals afhandlingar i detta ämne
+förstå hvad jag menar. Du skulle se henne med dessa öppna, blå
+barnaögon, som blicka så undersamma och oskuldsfulla ut i den stora,
+okända verlden -- --»
+
+»Nej, hör!» utbrast Alie och klappade i händerna. »Hur näpet! Aldrig
+förr har jag vetat att Rikard var barnkär.»
+
+Fru Rode lade handen på hennes mun.
+
+»Tyst, otäcka unge!» sade hon. »Nu får du inte höra ett ord mer, när du
+hånar så där.»
+
+»Ja, vet du hvad, jag har sannerligen också hört nog», ropade hon och
+sprang upp. »Nu går jag in till mig och sätter mig att grubbla öfver
+kärlekens stora problem. Jag skulle ha lust att skrifva en afhandling,
+som jag skulle kalla -- vänta -- jo -- Kvinlighet och Erotik, skulle jag
+kalla den.»
+
+Fru Rode skrattade förnöjdt åt Alies utgjutelser, som tycktes göra henne
+en riktig hjärtefröjd. De öfvertygade hennes omisstänksamma sinne om,
+att Alie ej hyste någon djupare känsla för Rikard, som hon en tid varit
+benägen att tro, ty då skulle hon naturligtvis tagit hans förlofning på
+helt annat sätt. Fru Rode skulle ej riktigt kunnat förlåta sin blifvande
+sonhustru, om hon vållat Alie någon hjärtesorg. Men som det nu var, var
+gumman innerligt glad och belåten.
+
+Rikard sände ej något porträtt af sin fästmö, då han påstod att de alla
+voro ofördelaktiga. Men hans bref voro mer och mer uppfylda af lycka,
+kärlek och jubel, och moderns lätt antända fantasi blef häraf starkt
+påverkad till den blifvande sonhustruns förmån, och hon var mycket
+benägen att hålla af den flicka, som gjort hennes son så lycklig, och
+att se henne med hans ögon i den första kärlekens idealiserande ljus.
+
+Det hade blifvit beslutadt, att den unga norska fästmön och hennes
+föräldrar skulle följa Rikard till Stockholm för att lära känna hans mor
+och välja bostad åt de unga. Fru Rode och Alie voro därför nu ifrigt
+sysselsatta att ordna hemmet för de främmandes mottagande. Alies lynne
+råkade under detta i ett nytt skede. Hon var retlig och nervös, ogillade
+alt hvad fru Rode föreslog och rörde sig med en sådan häftighet, att hon
+ett par gånger råkade slå sönder af gummans bästa porslin, under det hon
+lifligt förebrådde denna, att hon liksom enkom hade stält det i hennes
+väg. Fru Rodes goda lynne rubbades ej af detta, hon endast upphäfde en
+och annan from suck i sitt hjärtas innersta af belåtenhet öfver att det
+ej blef något af mellan Rikard och Alie.
+
+»Så där nervös brukar Rikard också vara, så fort han har några praktiska
+bestyr», tänkte hon för sig själf. »Det skulle just blifvit ett skönt
+par! De hade väl sprungit omkull hvarandra i sin ifver, när de skulle
+sätta bo. -- Det förstås -- Aagot har väl sina fel, hon med. Men
+gudskelof att jag inte känner henne förut. Nu dröjer det väl i alla fall
+litet, innan jag kommer under fund med bristerna. Och så kan jag
+åtminstone tils vidare få glädjas oblandadt.»
+
+Alie genomskådade henne fullkomligt -- hon kunde läsa hvarje tanke, som
+rörde sig i den gamlas hufvud -- och detta gjorde henne alt utom mildare
+stämd.
+
+Fru Rode ville gärna, att den unga fästmön skulle bo i hennes hem under
+sin vistelse i staden, och hon öfverlade helt okonstladt med Alie om hur
+detta skulle låta sig göra, utan en tanke på att såra henne. Men en dag
+kom Alie plötsligt och meddelade henne, att hon skulle flytta bort, så
+att Aagot kunde få hennes rum.
+
+»Jag har skaffat mig en inackordering i närheten. Det kommer ett
+stadsbud hit på eftermiddagen och hämtar min koffert», sade hon i en
+vårdslös ton, som gjorde hela denna anordning till en sak af ytterst
+ringa betydelse.
+
+Den gamla släppte soppslefven med hvilken hon just var på väg att hälla
+upp soppan.
+
+»Hvad är nu detta för påfund? Hvad i all verlden menar du?»
+
+»Jag kan väl också behöfva lite omväxling», svarade hon skämtsamt. »Det
+är flere unga herrar inackorderade där. Och hvad skall jag här i huset
+att göra nu, när ende sonen är förlofvad.»
+
+Fru Rode räckte ut sin hand och fick tag i Alies, som hon klappade.
+
+»Jag förstår nog, hvarför du vill göra det -- men jag kan inte finna mig
+i detta, att du rent af skulle flytta ur huset. Hvarför reser du då inte
+hällre och hälsar på dina vänner på landet på ett par veckor, som du
+ändå tänkt?»
+
+»Nej, hör, en sådan elak gammal gumma hon är! Hon unnar mig inte ens att
+vara i samma stad som hennes sonhustru!» utbrast Alie med antagen
+munterhet. »Jag skall nu bort, ju längre dess bättre. Jag dugde nog
+under de ensamma, sorgliga åren, i brist på någon annan. Nu har man sin
+son hemkommen från Afrika och så en ung vacker fästmö på besök -- hvad
+skall man då med gamla Alie att göra! Men det lyckas inte, tantis»,
+fortfor hon och gjorde en kraftansträngning för att fortfarande skämta
+bort sina tårar. »_Se_ henne skall jag i alla fall. Tant skall inte få
+mig bort ur staden, nej inte om tant blefve tiodubbelt så elak mot mig,
+som tant varit hela denna tid.»
+
+»Som jag varit», inföll den gamla med komisk förvåning. »Är det jag, som
+varit häftig och retlig och grälat om allting, kanske?»
+
+»Ja, tant har ingenting sagt, men tror inte tant att jag vet hur du i
+dina tankar förskjutit mig och kastat bort mig, som du inte näns göra
+med dina utslitna klädningar en gång. Tror du inte jag vet hur du, gamla
+lättrörda fjolla, som du är, redan öppnat ditt hjärta för henne på vid
+gafvel. Hvad vet tant om henne, annat än bara det att Rikard förälskat
+sig i hennes oskyldiga barnaögon? Och är tant inte ändå genast färdig
+att taga henne på god tro i sin öppna famn? Och jag återigen -- hur fick
+jag inte vara smidig som en katt och from som ett lam och listig som en
+räf, innan jag lyckades besegra tants misstro till mig och tillkämpa mig
+den dotterliga ställning hos tant som nu denna främmande skall komma och
+taga som sin naturliga rätt.»
+
+Fru Rode kände sig träffad och gripen af dessa med låtsad skämtsamhet
+uttalade förebråelser. Detta hade sålunda Alie gått och burit på hela
+tiden och hon hade ej tänkt på att genom ömhet och grannlagenhet mildra
+denna kris för henne.
+
+»Ja, du har kanske nog rätt, gudnås! Jag är visst en riktigt elak och
+egoistisk gammal gumma. Men du kan väl ändå inte på allvar tro på alt
+det där, du nu säger. Nog vet du, att ingen i alla fall i längden kan
+tränga ut dig -- det är nästan dumt att stå och göra dig några
+försäkringar om den saken, som är så själfklar.»
+
+Hon drog Alie till sig och de omfamnade hvarandra hjärtligt, Alie dock
+mer häftigt än innerligt, rädd som hon alltid var för att gifva vika för
+ett känsloutbrott.
+
+På eftermiddagen flyttade hon verkligen, men först efter att ha gifvit
+fru Rode ett uttryckligt löfte att komma tillbaka när fästmön hade rest.
+
+»Det vill säga, om tant då bryr sig om mig längre», tillade hon. »Du
+skall inte tro, att du kan lura mig. Märker jag, att dina känslor för
+mig äro en nyans förändrade, så kommer jag inte. Då reser jag utrikes
+och -- försvinner någonstans ute i den stora vida verlden -- på ett
+eller annat sätt.»
+
+»Försvinner! Sådana dumheter hon alltid pratar, den flickan! Hvad skall
+vara meningen med det där?»
+
+»Jag gifter mig med någon svartögd spanior -- tar en fransman till
+älskare -- min man dödar honom i en duell och jag tar gift och dör!
+Tablå!»
+
+Hon rabblade upp hela denna ramsa i ett enda andetag och sprang så utför
+trapporna efter stadsbudet, som bar hennes koffert.
+
+Samma dag de förlofvade kommo, skulle de vara ensamma med föräldrarna --
+men dagen därpå skulle Alie komma till middagen.
+
+Hon hade tagit fram ur kofferten den ljusa, sjögröna klädningen med
+perlgarnityret, som hon lät sy sig i våras för Rikards skull, men som
+aldrig kom på då. Nu var den ej så lämplig längre, då det redan var
+höst, och vädret var kallt och regnigt, men det var den enda vackra
+klädning hon egde, och hon ville dock vara elegant för de främmandes
+skull. Hon såg sig i spegeln och tyckte att det glittrande perlregnet ej
+längre klädde henne nu då det skimmer var borta, som i våras hade gifvit
+en sådan glans och färg åt hennes utseende, och om hvilket hon nog
+visste, hvarifrån det kom och hvart det gick. Om hon nu skulle valt sig
+en ny drägt, hade den visst blifvit i en kall, gråblå färg och i en
+enkel, sträng stil.
+
+Emellertid kastade hon om sig en kappa och gick den korta vägen snedt
+öfver gatan. Men hon tyckte icke, att det var, som om hon gått i
+verkligheten, utan som när man går i en dröm och aldrig kommer fram. Så
+sprang hon upp för den korta trappan, stannade vid dörren och stirrade
+en lång stund med dum förvåning på namnplåten. Hon plägade aldrig gå den
+vägen numera, hon hade vant sig att gå köksvägen, alt sedan Rikard kom
+hem och ej fick störas. Undras om lilla Aagot skulle finna sig vid att
+smyga sig in i köket och sitta där och vänta på att få gå in till honom!
+
+Var det verkligen hon själf, som nu stod som en främling härute och drog
+i klocksträngen? Och därinnanför satt nu _dottern_ i huset, redan
+hemmastadd där förmodligen, redan i besittning af de rättigheter, den
+ställning i hemmet som hon själf först långsamt tillvunnit sig.
+
+»Undras om hon sofvit godt i min säng i natt. Om hon fann sig själf söt
+och morgonfrisk, då hon satt framför mitt toalettbord i morgse och såg
+sig i spegeln. Åhja, hvad är det för konst att vara fraiche och vacker,
+då man känner sig älskad!»
+
+Steg närmade sig i tamburen och Alie fick ett infall. Om hon skulle
+sticka sitt visitkort i lådan som en annan främling och gå sin väg --
+och så bort, bort hvart som hälst i verlden, där hon hade lika stor rätt
+att vara som alla andra -- där hon icke behöfde trängas undan för att
+andra skulle få plats.
+
+Hon stod i alla fall kvar orörlig och hörde, att det var Rikards steg,
+som nalkades. Han bugade sig litet stelt och generadt, men hon tryckte
+hjärtligt hans händer och lyckönskade honom. Hennes sinnesstämning hade
+plötsligt kastat om igen, hon visade sig glad och otvungen, full af
+älskvärd förbindlighet och uppsluppen lekfullhet.
+
+Då hon kom in i det lilla hvardagsrummet neg hon skämtsamt djupt för
+frun i huset.
+
+»Goddag, goda fru Rode, hur står det till? Det var länge sedan vi
+råkades. -- Ljusen sitta snedt i kronan», hviskade hon blixtsnabbt, i
+det hon vände sig om för att hälsa på Aagot.
+
+Hon såg en lång, smärt, elastisk flickgestalt i en elegant, tätt
+åtsittande marinblå sammetsjacka med en liten uppstående husarkrage, ur
+hvilken framstack ett ljust, mycket litet hufvud med slätstruket,
+glänsande hår och ett rosigt, strålande ansigte.
+
+»Presentation behöfs inte», sade Alie och omfamnade henne. »Vi känna
+hvarandra. Jag känner åtminstone dig genom de mest vältaliga
+beskrifningar i Rikards bref.»
+
+»Är hon inte rätt söt?» hviskade fru Rode senare till Alie. Hon skulle
+haft lust att uttrycka sig i långt starkare ordalag, ty hon var alldeles
+betagen i sin svärdotter, men hon vågade ej för Alie.
+
+»Hon är förtjusande», sade Alie med stor värme.
+
+Själf kände hon sig aldrig ha varit så litet till sin fördel som i dag.
+Den ljusa klädningen var fadd bredvid denna mjuka, dunkla sammet, som så
+väl framhöll figurens smidighet och ansigtets blommande ungdomlighet.
+Och hon kände själf att hennes sätt var forceradt och nervöst bredvid
+detta fullkomligt lugna väsende, som medvetandet att för första gången
+vara älskad förlänade den unga Aagot, hvilken vid sitt första inträde i
+verlden hade mött kärleken och därför trodde att det var naturligt att
+lifvet måste le mot henne och alla hålla af henne.
+
+Rikard var dock ej någon sentimental fästman. Han sysselsatte sig ej
+mycket med sin fästmö, kanske af grannlagenhet mot Alie, kanske också af
+en känslans blygsamhet, som förbjöd honom förlofvades vanliga
+utställning af sina känslor till allmänt påseende. Han var mycket
+uppmärksam mot Alie som vanligt, och hon var hela dagen så liflig och
+underhållande, att hon väckte de främmandes beundran såsom en ovanligt
+spirituel ung dam. Hon och Rikard skötte nästan ensamma samtalet. Aagot
+yttrade föga, det mesta af hvad som talades om var främmande för henne,
+men detta tycktes ej oroa henne eller göra henne förlägen, hon bibehöll
+hela tiden sitt blida, klara uttryck af ogrumlad lycka och orubblig
+tillförsigt till sin kärleks makt.
+
+Alie hade väntat att få se de förlofvade upptagna uteslutande af
+hvarandra, att uppfånga ömma ögonkast och att pinas häraf. Men nu var
+det något i denna deras ytterliga förbehållsamhet, som sårade henne ännu
+mer. Att se dessa båda sitta där så lugna och passiva och visa sig
+älskvärda mot henne och låtsa som om de vore intresserade af att tala
+med henne -- och så veta, att alt detta bara var spel, att hon var dem
+lika likgiltig som hvem som hälst, som gick förbi på gatan -- och att de
+inom sig egde en verld af oändlig rikedom och skönhet, som var alt för
+god för att vanhelgas af en enda blick från henne -- hur det sargade
+henne! Men hon talade alt jämt -- skämtade, högg in i de andras samtal
+med oväntade infall, disputerade, berättade -- och hörde hela tiden sin
+egen röst som på ett långt afstånd.
+
+Aftonen kom, då de främmande bröto upp. Fru Rode hade hela denna dag
+haft ett pinsamt medvetande om hvad som låg bakom Alies sprittande
+glädtighet, och en dunkel känsla af att det skett henne en stor
+oförrätt. Det plågade henne att hon skulle gå därifrån som en främling,
+och hon häjdade henne därför, då hon reste sig för att taga afsked, och
+hviskade till henne: »Du får inte gå, Alie min. Kan du inte stanna och
+ligga på soffan i min sängkammare?»
+
+»Jo, vet tant, det vill jag riktigt gärna», svarade hon, till den gamlas
+glädje och öfverraskning.
+
+Fru Rode var en stund sysselsatt med att ordna hvarjehanda i rummen och
+i skafferiet, sedan alla sagt godnatt. Då hon slutligen kom in i sin
+sängkammare fann hon Alie stående midt i rummet med den ena armen stödd
+mot den andra och handen knuten under kinden, ögonen mer än vanligt
+dunkla och beslöjade, stirrande medvetslöst rakt in i ljuset, som brann
+på toalettbordet. Då fru Rode närmade sig henne fick blicken åter lif,
+färgen steg uppåt kinderna, hon sprang emot den gamla, kastade sig i
+hennes famn och utbrast: »Nu skola vi hålla ihop, vi båda gamla! Säg,
+tantis?»
+
+Så borrade hon in ansigtet under den gamlas haka och så kom det fram med
+en skälfning i stämman: »Åh, hon är den lyckligaste -- den lyckligaste
+varelse på jorden!»
+
+»Alie, älskade barn -- känner du det så? Hvarför visade du då själf
+tillbaka samma lycka, då den erbjöds dig?»
+
+Än en gång lyckades det Alie att, efter sin gamla vana, beherska sitt
+känsloutbrott med ett skämt.
+
+»En sådan fåfäng gammal mamma», ropade hon och kom åter fram med
+ansigtet. »Tror hon nu inte strax att jag menar, att den största lycka
+på jorden är att få hennes son till man. Nej -- hon är den lyckligaste
+därför, att hon vågar tro på sin lycka. Att känna sig älskad och att
+tro, att man kan göra honom lycklig, som man älskar -- ja, det är det
+bästa, jag kan tänka mig. Men ser tant», hon knäppte händerna öfver den
+gamlas axel och lutade smeksamt sin kind däremot. »En sådan lycka fins
+bara för den Eva, som inte ännu bitit i äpplet, och som därför inte
+blifvit fördrifven ur det omedvetnas paradis. Nu förstår jag mycket väl,
+att det är sådana kvinnor, som männen älska.»
+
+»Du skulle således inte bita i äpplet, Alie, om du ännu hade valet
+fritt?»
+
+Hon svarade ej strax. Hon blef stående i samma ställning och ögonen
+blickade allvarsamma och grubblande framåt rummet. Slutligen upplyfte
+hon hufvudet och kastade det tillbaka med en liten bestämd knyck.
+
+»Jo», sade hon. »Det skulle jag göra ändå.»
+
+Så kom det åter något drömmande och nästan ömt i blicken, och hon
+utbrast i vek ton: »Men hon är söt, Aagot, åh, hvad hon är söt!»
+
+
+
+
+Transcriber' note:
+
+Källa: Anne-Charlotte Leffler: Ur Lifvet. Tredje Samlingen.,
+Z. Hæggströms Förlags-Expedition, Stockholm 1889, pp. 1-48.
+
+Originalets stavning och interpunktion har bibehållits.
+
+Titelns »kvinlighet» blev i andra delen stavat »kvinnlighet». Båda
+delar har därför registrerats under samma titel, »Kvinnlighet och
+erotik», men respektive originalets stavning har bibehållits i
+respektive individuell text.
+
+Uppenbarliga fel har rättats (innan/efter):
+
+   [p. 16]:
+   ... säker på. Så som hon följt med hela ditt lif under under ...
+   ... säker på. Så som hon följt med hela ditt lif under ...
+
+
+
+
+
+
+End of Project Gutenberg's Kvinnlighet och erotik I, by Anne Charlotte Leffler
+
+*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 40557 ***
diff --git a/40557-8.txt b/40557-8.txt
deleted file mode 100644
index 842ef5a..0000000
--- a/40557-8.txt
+++ /dev/null
@@ -1,1952 +0,0 @@
-Project Gutenberg's Kvinnlighet och erotik I, by Anne Charlotte Leffler
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
-other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
-whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
-the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
-www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
-to check the laws of the country where you are located before using this ebook.
-
-
-Title: Kvinnlighet och erotik I
-
-Author: Anne Charlotte Leffler
-
-Release Date: August 22, 2012 [EBook #40557]
-[Last updated: September 7, 2014]
-
-Language: Swedish
-
-Character set encoding: ISO-8859-1
-
-*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK KVINNLIGHET OCH EROTIK I ***
-
-
-
-
-Produced by Jens Sadowski
-
-
-
-
-
-                       ANNE-CHARLOTTE LEFFLER:
-
-
-
-
-                        KVINLIGHET OCH EROTIK.
-                                  I.
-
-
-�Mycket t�ckt i sanning -- en alt f�r t�ck grupp�, sade den artige
-fotografen. �Mor och dotter s� d�r f�rtroligt tillsammans!�
-
-�Det �r inte min dotter�, sade den gamla, leende.
-
-��h, �h! sonhustru d�, f�rmodligen! Eller, jag menar -- inte sonhustru,
-men en liten f�stm�, s�kerligen!�
-
-Den unga rodnade lifligt vid dessa ord -- en pl�tslig rodnad, som jagade
-blodet upp i ett par underliga spetsar upp�t tinningarna.
-
-�Nej -- vi �ro bara tv� goda v�nner�, sade fru Rode, �fast det �r en
-liten olikhet i �lder, f�rst�s.�
-
-�Ser du�, hviskade den unga flickan ifrigt, d� fotografen sysslade vid
-apparaten. �Jag visste nog, att det skulle ge anledning till s�dana
-gissningar. Och n�r nu portr�ttet kommer till Alger, s� skola alla
-Rikards v�nner naturligtvis tro det samma.�
-
-��hnej, portr�ttet kan d� i alla fall lyckligtvis inte rodna. Det �r
-just du sj�lf, som ger st�d �t dessa rykten genom att blossa s� d�r vid
-minsta anspelning.�
-
-�Ja -- �r det inte f�rargligt -- �r det inte dumt och meningsl�st att
-blodet s� d�r skall rusa upp i ens ansigte, n�r man als inte vill det
-och utan n�got sk�l!�
-
-�Var s� god -- ansigtet n�got mer hit�t, om jag f�r be!�
-
-�V�nta -- jag ville bara ordna omgifningarna litet b�ttre f�rst.�
-
-�F�rl�t, min n�diga fr�ken, jag f�rs�krar att fr�ken kan lita p� min
-artistiska blick i det afseendet.�
-
-�Men det �r inte fr�ga om det artistiska nu�, inf�ll fru Rode. �Jag
-ville s� g�rna att omgifningarna skulle se ut som de vanliga i v�rt hem.
-Det �r just d�rf�r vi tagit med l�nstolen och lampan -- portr�ttet skall
-skickas som julklapp till min son, som �r i Alger. Han �r l�jtnant vid
-generalstaben, men har g�tt i fransk krigstj�nst och har inte varit
-hemma p� tre �r -- och det skall gl�dja honom att f� en liten bild fr�n
-v�rt dagliga lif.�
-
-�Alltid skall tant prata och babbla i on�dan bara det blir tal om din
-son�, hviskade flickan sk�mtsamt, i det hon kysste den gamla p� �rat.
-�Hvad har fotografen med det d�r att g�ra? Det tj�nar ju bara till att
-styrka hans misstankar, begriper inte tantis det!�
-
-�Han m�ste ju veta hvarf�r vi n�dv�ndigt vilja anordna allting efter
-v�rt eget hufvud�, svarade fru Rode, litet tillr�ttavisande. �St�ll nu
-lampan p� sin r�tta plats, som vi kommit �fverens om. Och brefvet! hvar
-�r brefvet? �h, s� f�rargligt -- nu har jag visst gl�mt det hemma. Alie,
-tag hit min svarta p�se. Hvar �r den? Nu skall man f� se, att den ligger
-kvar i vagnen.�
-
-Hon b�rjade att med den st�rsta oro leta i fickor, p� bord och stolar
-och talade i en s� �ngslig ton, som vore det fr�ga om en verklig
-olycksh�ndelse.
-
-Alie storskrattade.
-
-�Jag undrar, hur m�nga g�nger den svarta p�sen varit bortkommen och tant
-f�rdig att f� slag af f�rskr�ckelse�, sade hon. �Naturligtvis ligger den
-h�r -- se, bakom ryggen p� tant! Ack den slarfviga, orediga lilla
-gumman!�
-
-�F�rl�t -- men jag tycker det skulle se naturligare ut, om fr�ken h�lle
-brefvet i handen och l�ste h�gt ur det f�r sin mor -- f�r frun, menar
-jag.�
-
-�Nej, nej, det g�r inte an�, inf�ll fru Rode ifrigt. �Det skall
-f�rest�lla att ett bref fr�n min son just kommit, och d� l�ser jag det
-alltid f�rst sj�lf.�
-
-�Ses� -- nu jollrar hon om sin lille gosse igen�, hviskade Alie och n�p
-henne i armen.
-
-Fotografen f�rsvann bakom apparaten och Alie fortfor: �Ser du det, ditt
-gamla troll, att till och med fotografen tycker att det vore
-naturligare, om jag finge l�sa brefven strax. Men unnar tant mig det
-n�gonsin, kanske? Nej bevars, tant skall f�rst�s alltid vara s� vigtig
-och se efter, om de inneh�lla n�gra hemligheter f�rst. Liksom tant sedan
-kunde tiga med dem f�r mig i alla fall! Liksom hon inte s� sm�ningom
-kl�mde ur sig hvarenda smul.�
-
-�Tyst, pratmakerska! Sitt ordentligt nu och l�t bli att gr�la. Du m�ste
-se mild och kvinlig ut p� portr�ttet, kan du v�l f�rst�! Och stryk den
-d�r ot�cka luggen ett litet grand ur pannan. Jag �r s�ker om, att Rikard
-inte tycker om den.�
-
-��n se'n! Hvad bryr jag mig om det? Nej�, sade hon energiskt, i det hon
-drog fram h�ret, som den gamla strukit tillbaka. �Aldrig i evighet g�r
-jag in p� att ha uppstruket h�r, det har jag sagt tant hundra tusen
-g�nger.�
-
-�Stilla nu, om jag f�r be!�
-
-�Nej, h�r nu tantis, l�t bli att skjuta ut underl�ppen s� d�r!� hviskade
-�ter Alie, som ej tycktes vara i st�nd att h�lla sig stilla en minut.
-�Jag vill inte ha en sv�rmor, som ser s� d�r elak ut!�
-
-De voro b�da f�rdiga att brista i skratt, d� fotografen varnande h�jde
-handen med elegant utstr�ckt pekfinger och ropade: �nu b�rjar jag�.
-
-Det var skada, att ej en m�lares k�nsliga pensel fick �terge den grupp,
-som nu satt framf�r fotografiapparaten i den starkt solbelysta ateliern.
-
-Den gamla i sin l�nstol med den h�ga, ranka, litet fram�tb�jda figuren,
-det oaktadt �lderdomen lifliga och r�rliga ansigtet, hvilket visserligen
-talade om genomg�ngna sorger men �fven om en sp�nstig gl�dtighet och en
-humor, som lekte i de m�nga, fina rynkorna vid �gonen och i det lilla,
-f�rn�jda leendet i munvinklarna. Det hvita h�ret, mjukt och silkeslent,
-men mycket tunnt, krusade sig vid tinningarna, hufvudet var f�r �frigt
-t�ckt af en rund, svart sammetsm�ssa, kantad af en bred, gulnad �kta
-spets, som f�ll ned �fver nacken.
-
-Den unga, bekv�mt uppkrupen i ett soffh�rn bredvid henne med ena armen
-st�dd mot bordet och �gonen uppm�rksamt f�sta p� den gamlas ansigte,
-under det denna syntes l�sa h�gt ur brefvet. En uttrycksfull utpr�glad
-fysionomi, en fin, mjuk figur med snabba, litet fogelaktiga r�relser,
-m�rkbl� n�rsynta �gon med ovanligt stora pupiller och starkt beskuggade
-af raka, skarpa �gonbryn och en n�got framtr�dande panna, �fver hvilken
-det gr�gula h�ret krusade sig l�tt och luftigt, liknande ett dammoln,
-som satts i r�relse af en solstr�le. Hakpartiet mycket rundt och
-vackert, den fina munnen i h�g grad k�nslig och nerv�s.
-
-B�de ansigtet och figuren voro fulla af kvinligt behag, men uttrycket
-var s� medvetet och beherskadt, att det i allm�nhet verkade n�got
-afkylande p� de m�n, som f�ngslades af Alies kvinliga f�gring och
-liffulla, skimrande v�sen. Det fans mer �n en man af hennes beundrare,
-som dr�mde om hur h�nf�rande detta fina, r�rliga ansigte skulle vara om
-det en g�ng kunde lemna sin reflekterade f�rbeh�llsamhet och sm�lta i
-kvinlig ljufhet. Och att �lskas af en s�dan kvinna som Alie, att se
-dessa allvarliga, litet grubblande, alt f�r kritiskt forskande �gon
-vekna till ett uttryck af �mhet och h�ngifvenhet -- det hade f�resv�fvat
-flere m�n s�som den st�rsta s�llhet p� samma g�ng som den st�rsta
-utm�rkelse, som kunde t�nkas.
-
-Men denna lycka hade �nnu ingen man ern�tt och man h�rde ofta bland
-ungherrarna det uttalandet om Alie: �vacker, kvick, gl�nsande -- men
-utan kvinlig k�nsla�.
-
-                   *       *       *       *       *
-
-Rikard Rode hade tillbragt sin julafton ute med n�gra kamrater vid
-regimentet -- fransm�n, f�r hvilka denna dag icke hade n�gon betydelse.
-D� han kom hem p� natten l�g ett stort kuvert p� hans bord med moderns
-handstil. Han �ppnade det ifrigt och gaf till ett utrop af glad
-�fverraskning, d� han tog upp det vackra och v�l lyckade
-kabinettsportr�ttet. Hans mor hade aldrig f�rr kunnat f�rm�s att l�ta
-portr�ttera sig. Han f�rstod, att det var Alies energi, han hade att
-tacka f�r, att det nu slutligen skett.
-
-Och Alie sj�lf! Ja, af henne hade han visserligen en g�ng f�tt ett
-portr�tt, men det var nu redan flera �r gammalt. Hon var �nnu lika
-vacker, tycktes det!
-
-D�r sutto de b�da s� f�rtroligt tillsammans vid vinterlampan i det gamla
-hemmet. Han k�nde igen alt �nda till den enkla gammalmodiga bordduken,
-som f�r l�nge sedan varit utd�md och likvisst ej �nnu tycktes ha blifvit
-ersatt af en ny. Nej, hans mor hade ju aldrig r�d att k�pa n�gonting f�r
-egen del, alt hvad hon kunde spara ihop gick �t till hans dyrbara
-studieresor.
-
-Det var eget att t�nka, att Alie under dessa tre �r, han varit borta,
-kommit att intaga en dotters st�llning hos hans mor! Ja, han hade henne
-att tacka f�r mycket. N�r hans syster Ida s� pl�tsligt rycktes bort,
-kort efter det han antr�dt sin utrikes resa, skulle han naturligtvis
-blifvit tvungen att afbryta sina studier och v�nda om hem till den
-ensamma modern, om ej Alie d� hade varit villig att intaga sin aflidna
-v�ninnas plats. Hon hade sj�lf kort f�rut mist sin egen mor och stod
-n�stan ensam i lifvet, men hon var, ehuru l�ngt ifr�n rik, dock
-tillr�ckligt f�rm�gen f�r att kunna lefva oberoende -- ja, han visste
-genom Ida, att hennes plan hade varit att gifva sig ut p� resor i
-fr�mmande l�nder, och d� var det ju alltid en uppoffring att i st�llet
-flytta till den gamla, som vid den tiden icke hade tanke f�r n�got annat
-�n sin v�ldsamma, otr�stliga sorg.
-
-Fru Rode hade egentligen aldrig tyckt om Alie medan Ida lefde, det
-visste Rikard mycket v�l. Hon hade till och med, alt sedan de b�da
-flickornas barndom, ogillat deras f�rtroliga v�nskap, f�rst i anledning
-af Alies familjef�rh�llanden -- modren lefde skild fr�n sin man, systern
-var en s�ngerska af andra rangen med ett n�got tvetydigt rykte -- men
-sedan ocks� p� grund af Alies egen personlighet, som var alt f�r
-egendomlig och p�fallande f�r att ej v�cka misstroende hos en mor, som
-g�rna ville g�ra sin dotter till ett praktexemplar af en normal kvinna.
-Ja, Alie hade visst varit mycket omogen �nnu, d� Rikard s�g henne sist,
-ehuru redan d� tjugutv� �r gammal. Det var s� mycket, som j�ste hos
-henne, att hon ej kunde komma till harmoni s� l�tt som andra, mer
-torftigt anlagda naturer. Det var n�got s� ombytligt och ober�kneligt i
-hela hennes v�sende -- hon kastades mellan entusiasm f�r vissa allm�nna
-ide�r och intressen och en f�rbeh�llsam kyla s� snart man kom in p�
-k�nslornas omr�de. F�rs�kte man blott att p� l�ngt h�ll n�rma sig hennes
-djupare k�nslolif drog hon sig �ngsligt tillbaka och slog bort hvarje
-allvarligt ord med sk�mt.
-
-Rikard undrade, om hon f�r�ndrat sig mycket under dessa sista �r, d� hon
-och modern nu tycktes f�rst� hvarandra s� v�l. Men modern hade nog ocks�
-f�r�ndrat sig, Alies inflytande hade gjort sig g�llande �fver den gamlas
-mottagliga natur, hennes lifs�sk�dning hade vidgats och Rikard hade
-m�ngen g�ng vid l�sningen af hennes bref k�nt, att han hade Alie att
-tacka f�r att hans mor f�rstod honom s� v�l och kunde f�lja honom i alla
-hans intressen. Tidiga sorger och ett enformigt, tillbakadraget lif hade
-samlat litet damm �fver en af naturen klar intelligens; men p� de sista
-�ren hade luften rensats i hemmet, det k�nde han, en friskare vind hade
-f�tt spelrum mellan tak och v�gg, hans mor var hans s� helt och h�llet
-nu, f�rstod hon honom i alt, delade alt med honom s�som s�llan
-�lderdomen f�rm�r g�ra det med ungdomen.
-
-Rikards k�nslor v�rmdes f�r Alie mer och mer, d� han med portr�ttet i
-handen t�nkte p� alt detta. Det var egentligen underligt att han, som
-alltid varit s� lifligt intresserad af henne, dock aldrig hade varit
-f�r�lskad i henne. Ida hade alltid �nskat att han skulle blifva det och
-gjort alt f�r att sammanf�ra dem s� ofta som m�jligt; med modern �ter
-hade f�rh�llandet varit motsatt. Rikard skrattade �nnu, d� han t�nkte
-p�, hur orolig hon hade varit, om de n�gon g�ng h�ndelsevis blifvit
-lemnade p� tu man hand, och hur hon alltid haft ett eller annat litet
-f�rargligt yttrande om Alie, n�r hon tyckt sig m�rka, att Rikard var mer
-�n vanligt intresserad af henne.
-
-N�, nu hade v�l alt detta f�r�ndrat sig. Om de nu, d� de �ters�go
-hvarandra, skulle l�ra att �lska hvarandra, s� kunde v�l f�rmodligen
-ingenting gl�dja modern mer. Fast underligt var det �nd�, att hon s�
-f�ga talade om Alie i sina bref. Hennes namn f�rekom naturligtvis
-oupph�rligt, s� sammanknutet som det var med moderns dagliga lif, men
-aldrig n�gra uttalanden om hvad Alie under dessa �r blifvit f�r henne,
-aldrig n�gonting, som egentligen var egnadt att v�cka Rikards intresse
-f�r henne. Det var f�rmodligen en fink�nslig grannlagenhet af modern;
-hon var r�dd att Rikard skulle tro, att hon ville inverka p� honom i
-detta afseende, liksom Ida f�rr f�rs�kte g�ra.
-
-Rikard k�nde sig egentligen ej skapad f�r det husliga lifvets undang�mda
-lycka och hade just aldrig varit tilltalad af tanken att gifta sig med
-en flicka utan n�mnv�rd f�rm�genhet. Han �lskade lifvet i stor stil och
-hade alltid dr�mt om att g� andra v�gar �n medelm�ttans vanliga. Och
-dock hade han aldrig kunnat besluta sig f�r att g�ra ett lysande parti,
-oaktadt tillf�lle d�rtill mer �n en g�ng erbjudit sig under hans
-vistelse i utlandet, d�r han lefvat mycket med inom det h�gre
-s�llskapslifvet och blifvit firad och bortsk�md af vackra och spirituela
-damer af flera nationaliteter. Var det icke �nd� innerst tanken p�
-Alice, som gjort att han hela tiden varit s� kallsinnig gent emot dessa
-f�rf�relser?
-
-Han satt l�nge kvar med portr�ttet i handen och moderns bref framf�r
-sig. Modern hade skrifvit som f�rklarande text till bilden: �Jag har
-just f�tt bref fr�n dig, och Alie sitter ot�lig och v�ntar p� att f� del
-af inneh�llet�.
-
-Brukade s�ledes Alie f� del af hans bref? Och v�ntade hon verkligen med
-ot�lighet h�rp�? Och han, som pl�gade skrifva s� f�rtroligt till modern
--- l�gga hela sitt sj�lslif �ppet f�r henne, meddela henne alla sina
-planer, hvarje den flyktigaste k�nslost�mning! Hvad Alie kom honom n�ra
-med ens! Hon hade s�ledes under alla dessa �r lefvat i f�rtrolig
-ber�ring med hela hans inre lif. Han b�rjade l�ngta efter att �terse
-henne och det var med verklig sp�nning och en obest�md f�rk�nsla af, att
-hans lif f�rst nu skulle b�rja blifva rikt och personligt, som han p�
-v�ren styrde kosan mot fosterlandet.
-
-Han v�ntades tidigt p� f. m. med �ngb�t fr�n L�beck. Alie hade just f�tt
-hem en ny v�rkl�dning och hade tagit den p�, d� hon kom in till
-frukostbordet. Hon brydde sig i allm�nhet icke mycket om sin kl�dsel och
-kunde nyttja samma kl�dning dag ut och dag in i �ratal. Men n�r hon
-gjorde sig n�got nytt anv�nde hon alltid mycken m�da p� att v�lja
-n�gonting verkligt vackert, utan att bry sig synnerligen mycket om det
-herskande modet f�r dagen. Det fans ett ord, som f�r henne betecknade
-det hon mest af alt afskydde i verlden: det banala -- antingen det nu
-gaf sig uttryck i ord, k�nslor, m�bler, kl�der eller prydnader! H�llre
-oh�flig, �n banalt artig -- h�llre h�rd och fr�nst�tande �n banalt
-k�nslofull, h�llre kl�dd i afstickande f�rger och i tyger, som als icke
-passade f�r �rstiden, �n i en banalt v�rdad modedr�gt. Den dr�gt hon nu
-valt f�r att mottaga Rikard kl�dde henne s� v�l, att fru Rode, som var
-mycket svag f�r sk�nhet och aldrig kunnat t�la en ful m�nniska, blef
-lifligt betagen, d� hon fick se henne, v�nde henne rundt flera g�nger
-och beundrade henne.
-
-�Mycket, mycket vackert. En s� egendomlig, sj�gr�n skiftning p� den d�r
-atlasen i lifvet! Jo, jag tackar, jag! Ett s� �fverd�digt perlbroderi!
-Det d�r som faller ned kring halsen som ett regn -- det ser mycket
-pikant ut. V�nd p� dig litet -- nej, inte s� d�r, sv�ng dig om s� d�r
-hastigt som du brukar. Du skulle se hur det glimmar af perlorna. S�dant
-d�r glitter passar just f�r dig, en ormaktig, hal liten trollpacka som
-du �r. Det �r som n�got man vill h�lla fast, men som alltid glider en ur
-h�nderna. Hon �r alldeles lik en s�pbubbla i dag, hela flickan!�
-
-�Den bilden var inte s� dum, lilla tantis�, sade Alie, som i dag tycktes
-vara i ett hum�r lika str�lande som hennes perlor. �Det �r �nd� roligt
-att vara v�l kl�dd. Jag k�nner mig som om jag kunde hoppa �fver sm�tak i
-dag.�
-
-Hon stod vid bordet och lade sista hand vid ordnandet af en stor
-blomsk�l med perlhyacinter, gullvifvor och bl�sippor, instuckna i mossa.
-
-Fru Rode betraktade den varma f�rgen p� hennes kind och det skimmer, som
-l�g �fver hela hennes uttryck; och pl�tsligt kommo tankar �fver henne,
-som l�to en liten skugga glida �fver hennes �ppna, r�rliga ansigte.
-
-�Du �mnar v�l inte beh�lla den d�r dr�gten p� i dag�, anm�rkte hon tort.
-�Jag �r r�dd att Rikard skall finna det l�jligt, att du tar p� dig det
-b�sta du har s� h�r dags p� morgonen.�
-
-Alie sv�ngde sig om med en blixtlik r�relse, s� att perlorna gnistrade;
-rodnaden br�nde sig fast med skarpa kanter upp�t tinningarna; hennes
-litet nerv�sa r�st, som var ett ytterst k�nsligt instrument, tolkande
-alla de v�xlande st�mningar, hon var s� angel�gen om att d�lja, fick ett
-hvasst och obehagligt tonfall, d� hon inf�ll: ��h, var inte r�dd! Jag
-skall inte l�gga n�gra krokar f�r tants gullgosse� -- och h�rmed sprang
-hon in i sitt rum, kl�dde om sig p� tv� minuter och kom �ter ut i sin
-n�got illa medfarna, svarta vinterkl�dning. Festst�mningen var borta
-b�de hos henne och fru Rode, hvilken satt och gr�mde sig �fver att hon
-s�rat Alie och funderade p� hur hon skulle f� henne glad igen.
-
-Denna lilla misst�mning kastade en skugga �fver hennes gl�dje, d� hon en
-stund d�refter fick omfamna sin son. Hon s�g ocks� att Rikard k�nde sig
-obehagligt ber�rd af det flyktiga och konstladt likgiltiga s�tt, hvarp�
-Alie h�lsade honom.
-
-�Hvilken ot�ck, gammal gumma jag �r�, sade hon f�r sig sj�lf. �Jag som
-just ville att hela hemmet skulle str�la emot honom, d� han kom -- och
-s� har jag sj�lf f�rst�rt hela gl�djen med mina dumma och on�diga
-farh�gor.�
-
-�V�nta -- nej, du skall inte ber�tta n�gonting f�rr �n Alie kommer in�,
-afbr�t hon sonen, d� de suto tillsamman i soffan i hvardagsrummet, sedan
-han packat upp och ordnat alla sina saker, hvilket skedde strax sedan
-han kommit inom d�rrarna. �L�t mig g� efter Alie f�rst.�
-
-�Men h�r nu, mamma, s�g mig, hvad g�r det egentligen �t Alie?� utbrast
-den unge officern och sprang upp. Han satt aldrig m�nga minuter p� samma
-plats. �Hvarf�r tog hon s� sn�ft och ov�nligt emot mig? Jag som trott
-mig f�rst� af mammas bref, att hon �nd� hyste b�de intresse och v�nskap
-f�r mig.�
-
-�Det g�r hon ocks�, Rikard, det kan du vara s�ker p�. S� som hon f�ljt
-med hela ditt lif under alla dessa �r --�
-
-�S�ledes �r det bara den vanliga, svenska tillgjordheten�, utbrast han,
-f�rtretad. �Jag mins det d�r sen gammalt -- h�r i norden kan en flicka
-aldrig vara naturligt v�nlig mot en man, utan det skall vara god ton att
-vara fj�r och f�rbeh�llsam och f�rsigtig, som vore hennes dygd i fara
-vid minsta blick fr�n en karl. Jag �r van att umg�s p� en helt annan fot
-med unga damer, skall jag s�ga mamma. Amerikanskorna t. ex. hur
-naturliga och kamratlikt v�nliga �ro de icke mot en man, s� snart de
-l�rt k�nna honom. Usch, jag kan inte med det d�r svenska pryderiet och
-hyckleriet!�
-
-Han gick af och an och kastade tillbaka rockuppslagen, som om de tryckte
-honom p� br�stet. �Puh! Hvad det �nd� �r f�r en kvalmig atmosf�r h�r i
-v�rt hederliga Sverge.�
-
-�Men det �r verkligen inte als likt Alie att vara pryd, det f�rs�krar
-jag dig.�
-
-�N�, s� bed henne komma in d� och s�g, att jag verkligen inte �r s�
-farlig. Hon beh�fver inte als anv�nda s� starka medel f�r att h�lla mig
-p� afst�nd. Jag har en mycket fin n�sa i det fallet och har �nnu aldrig
-fallit en kvinna besv�rlig -- aldrig gjort min kur f�r n�gon, som ej
-uppmuntrat mig d�rtill.�
-
-�Alie, Rikard tycker det �r s� konstigt af dig, att du h�ller dig undan
-p� detta s�tt� -- fru Rode talade i den half�ppna d�rren in till Alie,
-som satt och skref, �han �r riktigt f�rargad p� dig. Kom ut nu!�
-
-�Jag har inte tid�, svarade Alie utan att se upp. �Jag m�ste f� af det
-h�r brefvet i dag.�
-
-F�rst vid middagen visade hon sig �ter, och fru Rode s�g, att Rikards
-blickar nu underkastade henne en t�mligen omild kritik. Detta gjorde
-henne med ens s� f�runderligt varm om hj�rtat f�r Alie. Hon h�ll i
-sj�lfva verket af henne som en dotter och t�lde aldrig af andra den
-minsta anm�rkning mot henne. Hon ville g�rna att hennes son skulle
-beundra henne -- bara han icke f�ste sig vid henne p� allvar. Hvarf�r
-hon egentligen var s� r�dd f�r detta gjorde hon sig icke riktigt reda
-f�r.
-
-�Det �r b�st Rikard v�ljer n�gon, som jag aldrig f�rr sett�, brukade hon
-ibland helt uppriktigt s�ga till Alie. �Jag har s� stora fordringar, att
-ingen som jag k�nner n�gonsin kan tillfredsst�lla mig. D�rf�r vill jag
-inte k�nna henne f�rr �n det �r f�r sent att �ndra -- d� f�r jag
-naturligtvis lof att f�rs�ka vara n�jd.�
-
-Detta hade dock icke hindrat henne att oroas af den lifligaste
-svartsjuka � sonens v�gnar hvarje g�ng hon sett n�gon annan man egna
-Alie sin hyllning.
-
-�Hvad alt �r sig likt h�r�, sade Rikard, d� de efter middagen suto
-tillsammans alla tre. �Samma stick-korg, som jag alltid brukade leka med
-och trassla till garnet -- mins mamma det -- och samma gamla, n�tta
-album, som jag till mammas f�rtviflan brukade sitta och kn�ppa p�.�
-
-�Ja, och du har �nnu samma oro i fingrarna, kan jag m�rka�, sade modern
-och slog honom sk�mtsamt p� h�nderna.
-
-�Ja, och i benen�, inf�ll han och sprang upp. �Mins du, hur du brukade
-f�rmana mig att man b�r sitta stilla och icke g� s� d�r af och an, n�r
-man talar. Se h�r -- de gamla m�rkena p� mattan efter min kammarmotion
-h�r inne om kv�llarna. �h, hvad det altsammans kommer lefvande tillbaka
-f�r mitt minne! Men hvad jag icke f�rst�r�, sade han och stannade, �det
-�r, att ni kunnat lefva p� det h�r s�ttet i s� m�nga �r utan den minsta
-omv�xling. Mamma, som �r gammal och g�tt igenom s� mycket, det kan s�
-vara -- men Alie -- dag ut och dag in lika -- och det medan jag tumlat
-om i lifvet under s� m�nga, olikartade f�rh�llanden -- gjort f�ltt�g i
-Afrika, upplefvat alla m�jliga �fventyr -- jag vet inte, jag f�r
-f�rnimmelsen af n�got tr�ngt och f�rkv�fdt n�r jag t�nker p� det lif, ni
-f�rt. Har du varit lycklig med detta, Alie? Hvad �r det som f�rm�tt dig
-att lefva s� -- det skulle jag bra g�rna vilja f�rst�.�
-
-Han stannade, kastade sig ned i den lilla soffan bredvid henne och
-b�rjade leka med hennes brodergarn.
-
-Hon satt med �terh�llen andedr�gt, lutad �fver sitt arbete. Hennes
-hj�rta bultade v�ldsamt. Om han bara ville g� sin v�g -- ej sitta henne
-s� d�r n�ra, ej snudda s� d�r vid hennes axel, som han gjorde, d� han
-lade handen p� soffryggen bakom henne. �h, om han ville resa sig upp och
-g� -- bara en liten bit bort�t rummet, s� skulle hon nog �tervinna sin
-sj�lfbeherskning och kunna svara honom lugnt och naturligt. Men att se
-upp p� honom nu, d� han satt s� n�ra -- det var icke m�jligt.
-
-Han v�ntade n�gra minuter p� ett ord fr�n henne -- men d� hon
-fortfarande satt med hufvudet nedb�jdt, blef han �ter f�rtretad �fver
-hvad han kallade hennes pryderi, reste sig och gick till modern, som
-satt i en gungstol, hvilken han nu med pojkaktig lekfullhet b�rjade
-s�tta i s� h�ftig r�relse att den gamla skrek p� samma g�ng som hon
-skrattade af gl�dje att ha sin gosse st�ende d�r, som i forna tider. Han
-kom att st� n�stan med ryggen v�nd mot Alie, och hon kunde nu obem�rkt
-se upp p� honom. Hon hade alltid beundrat nackens fina form -- figurens
-smidiga styrka, som hade n�got af en st�lfj�ders sp�nstighet, d� han
-sprang upp s� d�r pl�tsligt, som han vanligtvis brukade g�ra d� han blef
-ifrig. Hans utseende hade egentligen en fin, n�stan kvinlig sk�nhet,
-fast pr�glad af en brinnande, nerv�s energi och en verksam, arbetande
-intelligens, som hade n�got smittande och elektriserande. Alie hade
-alltid k�nt, att man icke kunde vara sysslol�s i Rikards n�rvaro, och
-hon fann sig nu tr�ffad af hans kritik �fver det n�got apatiska dr�mlif
-hon f�rt de �ren han varit borta.
-
-�V�rt lif har inte varit s� enformigt, som du tror�, sade modern efter
-en stund. �Du har minsann vetat att h�lla oss i sp�nning med alla dina
-planer och dina vilda f�retag. Under f�ltt�get f�ljde Alie p� kartan
-alla dina man�vrer -- hon hade skaffat sig stora specialkartor fr�n
-Paris och ett par digra arbeten �fver Algier. Du skulle sett henne,
-n�rsynt som hon �r, hur hon l�g dubbel p� det stora salsbordet f�r att
-kunna se p� kartan -- och hur hon sn�ste mig, stackare, n�r jag ibland
-gjorde dumma fr�gor och inte hade riktigt reda p� din marsch-rut. Ja, vi
-lefde i en sp�nning, som om v�rt eget hus varit bel�gradt af fiender.�
-
-Rikard s�g p� Alie och fick ett �gonblick reda p� hennes blick. Han s�g
-d�ri n�got, som liknade en reflex af det lefvande intresse modern
-beskrifvit. Han blef v�rmd h�raf och n�rmade sig henne �ter.
-
-�Och ni v�ntade naturligtvis med hvarje post att f� h�ra, att jag fallit
-f�r n�gon arabs kula?�
-
-�Naturligtvis!� svarade Alie, och skalkaktigheten fick �fverhand �fver
-f�rl�genheten. �Tant s�g Rikard hvarje natt ligga badande i blod p� ett
-�fvergifvet slagf�lt, under det korparna d� och d� h�ggo sig ett stycke
-k�tt till f�da.�
-
-�Usch Alie, s�dana ot�cka ord du har. Jo, du m� tro, Rikard, det var
-roligt, n�r jag h�ll p� att f�rg�s af �ngest f�r dig att h�ra henne tala
-i den d�r v�gen -- --�
-
-Rikard s�g h�pen ut.
-
-�Men det gjorde naturligtvis inte Alie d�!�
-
-�Jo visst�, sade fru Rode och alla de sm� vecken vid hennes �gon b�rjade
-att r�ra sig och sm�le. �Du tror kanske, att hon s�kte tr�sta mig -- att
-hon sade mig n�gra v�nliga och lugnande ord? Nej, l�ngt d�rifr�n. Hon
-bara gr�lade p� mig och sade att jag var dum och l�jlig och odr�glig,
-och att om jag inte upph�rde att beklaga mig skulle hon g� sin v�g och
-jag skulle aldrig f� se henne mer o. s. v.�
-
-�Ja�, sade Alie, som nu b�rjade blifva mer lik sig sj�lf och falla in i
-sin vanliga, sk�mtsamma ton. �Det var det enda, som hj�lpte. N�r jag
-riktigt hade gr�lat p� henne en l�ng stund upph�rde hon vanligtvis att
-gr�ta och j�mra sig, och ibland lexade jag till och med upp henne s�
-grundligt, att jag fick henne att skratta. Men talade jag v�nligt till
-henne och s�kte uppmuntra henne, d� blef det bara sju g�nger v�rre. D�
-blef hon riktigt ond p� mig och sade, att jag talade mot mitt b�ttre
-vetande och att det vore b�ttre, om jag �tminstone ville erk�nna att
-Rikard var s�rad eller f�ngen eller d�d eller -- ja, gu'vet, om hon inte
-ibland misst�nkte araberna f�r att vara m�nnisko�tare och servera Rikard
-som stek p� middagsbordet. Jo, medge, tantis lilla, att du inte var
-riktigt s�ker p� den saken. Fast det v�gade hon f�rst�s aldrig s�ga till
-mig, ty d� visste hon att jag skulle sk�mt ut henne f�r hennes
-okunnighet.�
-
-�Tro inte p� hennes dumma prat, k�re Rikard!� sade fru Rode och slog
-henne p� kinden -- Alie hade stigit upp och stod framf�r den gamla,
-lutad �fver henne, st�djande sig p� gungstolens armst�d. �Ibland hittade
-hon p� att h�lla med mig och �fverdrifva min oro�, fortfor hon, v�nd
-till Rikard. �D� l�tsade hon sj�lf vara alldeles f�rtviflad, s� att jag
-m�ste tr�sta henne.�
-
-�Och det var naturligtvis bara spel?� fr�gade Rikard, som blifvit helt
-vekt st�md vid skildringen af hur dessa b�da lefvat blott i tanken p�
-honom, medan han varit ute och upps�kt �fventyr och endast t�nkt p� att
-g�ra sitt eget lif s� rikt och intressant som m�jligt. �Du var sj�lf
-aldrig det minsta orolig f�r hur det skulle g� mig, Alie?� Hon sl�ppte
-gungstolen, v�nde sig om och s�g honom in i �gonen. Han grep hennes
-h�nder och kysste dem, men hon drog dem fort tillbaka. �Skola vi inte g�
-ut en stund?� fr�gade han. �H�r k�ns s� kvaft och jag �r inte van att
-sitta inne en hel eftermiddag. Mamma vill inte -- nej, det kunde jag
-tro, du har naturligtvis alldeles kommit ur vanan att promenera nu, n�r
-jag varit borta -- men, Ali? Har du varit ute i dag?�
-
-�Nej, men -- --�
-
-�G�r du inte ut f�r hvarje dag?�
-
-��hnej, inte precis!�
-
-�Men hvad �r det f�r ett lif! Sitta mellan fyra v�ggar -- ung, som du
-�r! Alie, �h, hvad jag hade lust att l�ra dig, hvad det vill s�ga att
-lefva! Kom med mig nu!�
-
-Nej, Alie ville inte. Hon hade alla m�jliga f�rev�ndningar. Hon skulle
-sy ut det d�r m�nstret -- hon hade litet ondt i hufvudet, det s�g s�
-regnigt ut o. s. v. Men Rikard gaf icke vika. Hans friska energi och
-lefnadslust verkade s� smittande, att Alie sj�lf b�rjade tycka, att hon
-lefvat som en riktig mullvad, och att hon v�l kunde beh�fva skaka af sig
-litet jord.
-
-Och s� gingo de -- gata upp och gata ned -- ut�t Djurg�rden, hem �fver
-Ladug�rdsg�rdet och Lill-Jans och Villastaden. Han ville se p� alla
-nybyggnader, alla planteringar, som vuxit upp sedan han reste. Att hon,
-som icke hade hans vana vid marscher och strapatser kunde blifva tr�tt
-af en s� l�ng promenad, f�ll honom icke in. Han hade aldrig tanke f�r
-annat, �n hvad som f�r �gonblicket intresserade honom sj�lf, och Alie
-skulle f�rr ha g�tt tils hon stupade �n hon velat l�tsa om att hon var
-tr�tt.
-
-Dylika promenader upprepades sedan ofta och �fven fru Rode, som under
-flera �r f�rt ett n�stan fullkomligt stillasittande lif, blef snart
-tvungen att f�lja med Rikard ut p� visiter, p� teatrar, p� utf�rder ut�t
-landet.
-
-�Jag �r i alla fall tacksam, s� l�nge jag slipper vara med om
-springlekar�, sade gumman humoristiskt en dag d� Rikard hade �fvertalat
-henne att f�lja med till en familj p� landet, d�r det fans fullt med
-ungdom i huset.
-
-�Ja, men det slipper nog inte jag�, sade Alie, �fast jag aldrig har
-kunnat f�rdraga springlekar i all min dar.�
-
-Om f�rmiddagarne arbetade Rikard n�gra timmar inne i sitt rum p� ett
-st�rre krigsvetenskapligt verk, till hvilket han samlat material under
-sina resor. Han t�lde d� ej att st�ras af ett enda ljud -- ingen fick
-r�ra sig i rummet utanf�r, ingen fick ens taga i en d�rr. Alies rum l�g
-p� ena sidan om salen, hans p� den andra. N�r det d� n�gon g�ng h�nde
-att hon kom in utifr�n, d� han satt och arbetade, ville hon ej g� igenom
-salen, utan kunde sitta l�nga stunder i k�ket och v�nta p�, att han
-skulle g� ut. Detta s�g modern, men det f�ll henne icke in att g�ra
-n�gon inv�ndning h�remot. F�r henne var det sj�lffallet, att alt och
-alla skulle underordna sig under hans trefnad.
-
-F�re middagen voro alltid b�de modern och Alie ute i k�ket och hj�lpte
-kokerskan med matlagningen, oroliga f�r att ej middagen skulle bli
-f�rdig p� klockslag. Alie sprang af och an, lyfte p� grytlocken, stack
-in ett vedtr� i spisen f�r att det skulle brinna b�ttre, h�lde upp
-soppan, hj�lpte till med dukningen och v�nde p� roastbiffen, mycket
-�ngslig f�r att den ej skulle blifva lagom stekt. Rikard hade blifvit s�
-bortsk�md, att han n�stan aldrig kunde f� n�gon mat h�r hemma, som
-smakade honom. Modern skaffade hem k�tt fr�n stadens f�rn�mste slagtare
-och �fveranstr�ngde sig i ekonomiskt afseende f�r att kunna bjuda honom
-ett godt bord. Han var visserligen alt f�r �lskv�rd f�r att g�ra n�gon
-direkt anm�rkning, men hans kritiska blickar, den f�rsigtighet hvarmed
-han f�rst smakade p� hvarje r�tt, samt hans allm�nna uttalanden om det
-f�rtr�ffliga franska k�ket, sade dock tydligt nog, att hennes
-anstr�ngningar voro f�rg�fves.
-
-Rikard hade emellertid ingen aning om alla dessa omsorger och fick af
-Alies yttranden snarare det intrycket, att hon var mycket likgiltig f�r
-alla husliga bestyr. Hon uttalade sig f�raktligt om herrarnas vanliga
-svaghet f�r ett godt bord och f�rklarade, att en f�rnuftig m�nniska icke
-borde st�lla n�gra andra fordringar p� sin f�da, �n att den vore sund
-och n�rande -- gurmandien vore ov�rdig en t�nkande varelse. I allm�nhet
-bestred hon n�stan alt, hvad Rikard yttrade, och angrep hans �sigter och
-lefnadsvanor p� alla m�jliga punkter, samtidigt med att hon i djupaste
-hemlighet var villig till hvilket personligt offer som h�lst f�r att
-hans trefnad ej i n�got fall skulle st�ras.
-
-Han var i allm�nhet litet f�r hastig i sina slutsatser och alt f�r
-tv�rs�ker och absolut i sina omd�men, samt var van att imponera och bli
-trodd p� sina ord i synnerhet n�r det g�lde unga damer. Men h�r m�tte
-honom f�r f�rsta g�ngen hos en kvinna en kritik, som h�jdade honom steg
-f�r steg, tvang honom att motivera hvarje p�st�ende och r�tta hvarje
-f�rhastad uppgift. Han �fverraskades oupph�rligt af att finna, hur
-mycket Alie hade l�st och t�nkt och hvilket f�rtr�ffligt minne hon hade.
-Hon var honom fullt vuxen p� hvarje punkt af allm�nt m�nskligt vetande
-och hade till och med ej s� litet fackkunskaper i hans egna hufvud�mnen,
-hvilka hon, d� han yttrade sin f�rv�ning �fver hennes insigter i detta
-afseende, sade sig ha studerat f�r att s�tta modern i tillf�lle att
-b�ttre f�lja honom. Han var alltid full af planer och initiativ, och han
-�fverraskades af den l�tthet, hvarmed hon satte sig in i hans id�er
-�fven n�r det r�rde �mnen s� fr�mmande f�r henne som strategi,
-f�rb�ttring af krigsmaterielen o. d.
-
-Han blef ocks� mer och mer lifligt intresserad af hennes samtal och
-tillbragte st�rre delen af dagen i hennes s�llskap. Men p� samma g�ng
-som han beundrade henne och f�ngslades af hennes vakna intelligens, var
-det dock n�got i alt detta, som verkade litet afkylande p� hans k�nslor.
-Man kunde ej s�ga att hon var okvinlig, hvarken i utseende, r�relser,
-s�tt att tala eller i afseende p� lynnet och karakt�ren; tv�rt om,
-hennes h�ngifvenhet f�r hans mor, hennes sj�lff�rsakande lif hos henne
-voro drag af �kta kvinlighet -- och dock! Han tog sig sj�lf i f�rh�r och
-fr�gade sig om det ej kanske endast var hans manliga egenk�rlek, som
-k�nde sig litet kv�st af att veta hvarje ord och handling st� under en
-kvinnas kritik; om det han saknade hos henne kanske endast var den
-blinda beundran, som han f�r s� godt pris pl�gade vinna af hennes k�n.
-Han sade sig sj�lf, att det endast var hans s�mre, egoistiska, egenk�ra
-jag, som k�nde sig tillbakast�tt af henne, under det att alt det b�sta
-inom honom, hela hans djupare personlighet drog honom till denna kvinna,
-som f�rstod honom s� fullst�ndigt, som var ett s� ypperligt s�llskap f�r
-honom och som skulle kunna blifva hans verkliga maka i en s� mycket
-rikare och fullare mening �n n�gon annan, han k�nt. Han b�rjade
-�fvertyga sig sj�lf om, att han �lskade henne. Det var visserligen ej en
-s�dan k�rlek, som han stundom dr�mt om -- ej denna alt beherrskande
-lidelse, hvilken poeterna besjunga. Men han var troligtvis icke m�ktig
-en s�dan k�rlek, hans fantasi och tankar voro alt f�r starkt tagna i
-anspr�k af hans vetenskapliga intressen och han sade sig sj�lf, att han
-i sin hustru snarare beh�fde ett intelligent och angen�mt s�llskap, en
-v�ninna, med hvilken han kunde utbyta tankar, �n en �lskarinna att
-jollra med. Och en dag, d� de voro ute p� en af sina vanliga promenader
-bad han henne att blifva hans.
-
-De kommo ej hem tillsammans. Alie kom f�rst och d� modern fr�gade efter
-Rikard, mumlade hon n�gonting om �ett �rende� och skyndade sig f�rbi
-henne och in i sitt rum med hatten p� och floret neddraget f�r ansigtet.
-Fru Rode var van vid Alies underligt v�xlande lynne, i synnerhet sedan
-Rikard kommit hem, men hon greps dock nu af en of�rklarlig �ngest, utan
-att kunna g�ra sig reda f�r, hvad det var hon fruktade. Hon visste att
-det var l�nl�st g�ra Alie n�gra fr�gor, d� hon befann sig i en s�dan
-sinnesst�mning som nu, och v�ntade d�rf�r ot�ligt p� sonens hemkomst.
-Han kom ocks� snart, s�g nerv�s och uppr�rd ut och drog genast modern
-med sig in i sitt eget rum och st�ngde d�rrarna.
-
-�S�g mig hvem det �r, som Alie �r k�r i?� fr�gade han tv�rt. �Och
-hvarf�r har mamma inte talat om det f�r mig?�
-
-�Hvad s�ger du?� utbrast hon h�pen. �Har Alie sagt att hon �r k�r -- i
-n�gon annan �n dig?�
-
-�Nej, det har hon inte sagt, men hon v�grar kort och best�mdt att blifva
-min. Och hon vill ej gifva mig n�got sk�l.�
-
-��h, det �r inte m�jligt -- det �r inte m�jligt!� utbrast modern. �Det
-m�ste vara ett missf�rst�nd -- jag skall tala vid henne.�
-
-�Ja -- men inte �fvertala henne�, inf�ll Rikard och h�ll henne kvar.
-�Jag vill inte ha en hustru, som endast genom �fvertalningar blir min.
-Jag trodde att hon -- det �r obegripligt, hur man kan misstaga sig s�.
-F�rs�k i alla fall att f� veta om det �r n�gon annan.�
-
-Fru Rode skyndade in till Alie och tilltalade henne i en sm�rtsamt
-uppr�rd ton.
-
-�Min k�ra Alie, detta hade jag inte v�ntat af dig! Hvarf�r har du inte
-fr�n b�rjan visat att du inte tyckte om honom? Du har ju tv�rt om
-uppmuntrat honom med den st�rsta v�nlighet och tillm�tesg�ende? Och hvad
-har du egentligen emot honom? Hvar kan du finna en man, som b�ttre
-skulle passa f�r dig?�
-
-�Vill tant s�ledes ha mig till sonhustru�, fr�gade Alie skarpt och s�g
-f�rst nu upp med glimmande �gon och flammande kinder. Hon var sysselsatt
-med att byta skodon efter promenaden. �Borde inte tant tacka mig i
-st�llet! Har jag inte alltid vetat kanske, att tant l�ngt ifr�n ans�g
-mig god nog �t sin son? Och tror tant jag vill tr�nga mig p� -- och bli
-din sonhustru mot din vilja?� Hon b�jde sig �ter ned och b�rjade kn�ppa
-upp den �terst�ende k�ngan med en s�dan h�ftighet, att knapparna fl�go
-ut�t golfvet.
-
-�Min gud, Alie, �r jag d� verkligen en s�dan elak gammal k�ring, att det
-�r f�r min skull, som du afvisat min son?�
-
-�Nej, f�r min egen skull�, utbrast Alie, kastade k�ngan fram�t rummet
-och kr�p ned p� golfvet f�r att leta efter sina skor under s�ngen. �F�r
-att jag inte vill att tant och jag skola bli osams -- och det skulle vi
-naturligtvis bli, n�r tant s�g, att jag inte gjorde din son lycklig.�
-
-�Men -- min sn�lla v�n -- det skulle du visst --�
-
-�Nu narras tant�, ropade Alie och reste sig upp med sina skor i handen.
-�Kan tant ha samvete att s�ga mig midt i ansigtet att tant tror, att
-Rikard skulle bli lycklig med mig?�
-
-�Ja, men k�ra Alie, hvarf�r skulle han inte -- --�
-
-�Liksom tant inte visste det! Liksom tant inte visste, att jag �r h�ftig
-och nerv�s och orolig till lynnet, och att han beh�fver en lugn och
-harmonisk hustru -- och liksom tant inte visste, att han beh�fver
-pengar, n�r han skall gifta sig, och att hans hustru snart skall h�nga
-tung som en kvarnsten kring hans hals, om han tvingas att lefva i sm�
-och tr�nga f�rh�llanden! Och liksom tant inte visste, att jag �r en
-s�dan natur, att i samma �gonblick jag m�rkte eller bara anade n�got
-s�dant skulle jag, till hvad pris som h�lst, f�rsvinna ur hans lif!�
-
-�Och f�rst och sist!� fortfor hon efter en paus, och hennes st�mma var
-nu sv�fvande och os�ker, �liksom tant inte visste, att han als inte
-�lskar mig, att han bara inbillar sig det, d�rf�r att han trifs i mitt
-s�llskap och d�rf�r att du och jag h�lla af hvarandra -- och -- s�dana
-d�r yttre anledningar.�
-
-Fru Rode var f�rstummad. Den fr�ga, hon hade velat komma fram med och
-tvinga henne att besvara p� samvete: ��lskar du n�gon annan, efter du
-afvisat honom?� dog p� hennes l�ppar. Tycktes det ej i sj�lfva verket
-framg� af alt hvad Alie nyss sagt, att hon dock verkligen �lskade honom?
--- Ej en tanke p� sig sj�lf -- endast p� honom och hans lycka. Detta
-r�rde moderns hj�rta djupt, hon drog Alie i sina armar, kysste henne och
-sade: �men _om_ du �nd� misstar dig, Alie? _Om_ han i alla fall
-verkligen �lskar dig? D� �r det ju klart att du, och endast du, �r den,
-som kan g�ra honom lycklig.�
-
-�Nej, det tror jag i alla fall inte. Om han ocks� �lskade mig verkligt
-nu -- fast det g�r han inte, det vet jag -- jag �r alt f�r klarsynt, ser
-tant, det �r min olycka -- men _om_ -- s� skulle jag kanske inte kunna
-s�ga nej. Ty man s�ger inte nej till Rikard --� hon stannade, och det
-for ett uttryck af �m stolthet �fver hennes drag. �Man s�ger inte nej
-till honom!� upprepade hon, dr�mmande.
-
-�Nu g�r jag efter honom, Alie�, utbrast modern.
-
-�Nej, nej! l�t mig tala till punkt. Jag skulle kanske inte kunna s�ga
-nej -- men det vore en olycka, ty jag skulle aldrig v�ga tro hvarken p�
-honom eller mig sj�lf. Det �r inte bara mot andra jag �r kritisk, ser
-tant, jag �r det framf�r alt mot mig sj�lf. Jag skulle alltid pl�gas
-outs�gligt af tvifvel p� mig sj�lf, af fruktan att han en dag skulle
-uppt�cka, att han misstagit sig p� mig, att jag inte kunde vara alt det
-f�r honom, som han v�ntat.�
-
-�Men, k�ra Alie, om _du_ inte kan vara tillr�cklig f�r honom, s� kan
-visst inte h�ller n�gon annan -- --�
-
-�Jo bevars�, ropade hon ifrigt. �Hvilken annan flicka som h�lst, snart
-sagdt, skulle passa honom b�ttre �n jag. Andra �ro inte s� tviflande --
-de taga emot alt hvad de f� utan att granska det s� noga -- och s� kunna
-de s� utm�rkt bra n�ja sig med halfheter och kompromisser, men det kan
-inte jag -- jag ville vara alt, alt, absolut _alt_ f�r min man -- samma
-dag jag uppt�ckte, att jag inte l�ngre vore det -- --�
-
-�N� -- hvad d�, din toka?�
-
-�Jag skulle skjuta honom�, sade hon i en ton, som skulle f�rest�lla
-sk�mtsam, men hon sp�nde med det samma blicken i den gamla med ett par
-s� stora, allvarsamma �gon, att denna f�rlorade all lust till att vidare
-�fvertala henne.
-
-�Jag trodde aldrig, att du var s� �fversp�nd, Alie, du med all din
-kritiska snusf�rnuftighet. P� det s�ttet kan du ju aldrig gifta dig.�
-
-�Nej, hvem s�ger annat! Man skall vara ett barn eller en idiot f�r att
-taga ett s�dant steg -- --�
-
-�Ja -- eller ocks� skall man kunna _�lska_. Kan man inte det, s� medger
-jag -- --�
-
-��lska! Tant begriper ju ingenting. Det �r just, om man �lskar, som man
-inte v�gar -- hvad g�r det eljest -- hvad skulle det g�ra mig, om jag
-gjorde P�l eller Per olycklig -- men att binda en man, som man �lskar,
-vid sig f�r hela lifvet -- du gud, hvilket enfaldigt sj�lff�rtroende!�
-
-�Nej, Alie, nu tror jag �nd�, att jag ber Rikard komma!�
-
-�G�r det, om tant vill�, sade Alie och gaf henne �ter en allvarsam,
-n�stan hotande, dunkelt glimmande blick. �Jag skall d� bara upprepa mitt
-_nej, nej, nej,_ s� att det genljuder genom hela huset.�
-
-Rikard v�ntade modern ot�ligt inne i sitt rum. Hon beredde sig att
-meddela honom alt, men han gjorde henne bara den enda fr�gan: ��lskar
-hon n�gon annan?� och d� hon nekande besvarade denna, ville han icke
-h�ra mer, utan tog sin hatt och gick ut.
-
-Hans egenk�rlek var djupt s�rad. Han hade litat s� s�kert p� sin makt.
-Han hade aldrig f�rr f�rg�fves s�kt n�rma sig en kvinna -- han hade
-alltid blifvit m�tt p� halfva v�gen och �nd� hade han aldrig gifvit s�
-mycket af sig sj�lf till n�gon annan, som till Alie. Och han var van att
-lyckas icke blott i detta afseende. Han hade aldrig haft en allvarsam
-motg�ng, aldrig tvingats att afst� fr�n ett fattadt beslut, alltid
-genomdrifvit sin �nskan i hvarje punkt, d�r detta legat honom om
-hj�rtat. Och nu tvingade honom hans stolthet att afst� fr�n sitt m�l
-utan att ens g�ra ett f�rs�k att �fvervinna det motst�nd, som s�
-ov�ntadt hade rest sig i hans v�g. Ty att tigga sig till k�rlek -- nej.
-Han ville icke l�ngre hafva den, han skulle icke taga emot den, om den
-nu frivilligt erbj�ds honom.
-
-Han hade under dessa �r i utlandet alltid haft en f�rnimmelse af, att
-Alie satt hemma och v�ntade p� honom, att hon liksom h�ll lyckan i
-beredskap �t honom, n�r h�lst han ville komma och h�mta den. Han k�nde
-sig nu f�rbittrad p� henne, som om hon bedragit honom, och han hade en
-k�nsla af, att han nu gjort upp r�kningen med sitt f�rflutna lif,
-hvilket var s� n�ra sammanknutet med tanken p� henne och att framtiden
-h�danefter l�g fri och �ppen f�r honom, lockande honom att s�ka
-ers�ttning f�r sina f�rlorade illusioner.
-
-Han undvek Alie ett par dagar och besl�t sig sedan pl�tsligt f�r att
-resa bort p� en tid. Han for till en badort i Norge, upptr�dde d�r som
-ifrig kurtis�r och f�rtjusade alla de unga norskorna genom sin svenska
-officers-elegans. Hans nuvarande sinnesst�mning gjorde honom synnerligen
-mottaglig f�r en verklig f�r�lskelse. Det beh�fdes blott att det nu kom
-i hans v�g en naiv, omedveten ung flicka, motsatsen till Alie -- och den
-t�ndande gnistan var redo att falla.
-
-Och hon kom. Och den f�ll.
-
-Fru Rode fick ett l�ngt, l�ngt bref -- ett bref, som egentligen tycktes
-vara skrifvet f�r Alies r�kning, och som hon naturligtvis ocks� fick
-l�sa. Detta inneh�ll, utom n�gra f�, men varma uttryck om hans k�rlek
-och hans lycka, hufvudsakligen ett slags filosofiska betraktelser �fver
-k�rleken, tydligen hopkomna som sj�lff�rsvar.
-
-�Hvarf�r �lskar jag henne -- just henne, har jag fr�gat mig sj�lf. Ty
-hos en f�rnuftig m�nniska b�r det ju alltid vid hvarje handling och till
-och med vid hvarje k�nsla finnas ett d�rf�r. Jag har tr�ffat m�nga mer
-utvecklade kvinnor, som b�ttre �n hon kunnat f�rst� mitt inre sj�lslif
--- ja, jag har alltid f�retr�desvis s�kt s�dana kvinnors s�llskap.
-Hvarf�r har jag d� icke �lskat en af dem?�
-
-�H�r! h�r!� inf�ll Alie.
-
-�V�nta. Han l�gger till n�got h�r -- det �r f�r din r�kning --: �eller
-hvarf�r har, n�r jag �lskade en af dem, jag ej varit i st�nd att v�cka
-hennes genk�rlek?�
-
-�Nu vill han stryka �fver med hartassen�, afbr�t Alie. �Den d�r lilla
-l�gnen hade han als inte beh�ft besv�ra sig med att kasta till mig som
-en allmosa.�
-
-��h, Alie!�
-
-�N�, forts�tt, lilla barn� -- det var Alie som kallade fru Rode s�,
-aldrig omv�ndt -- �l�t oss nu inte uppeh�lla oss vid sm�saker! Jag
-brinner af ot�lighet att f� h�ra mer.�
-
-�Man skulle v�l kunna tycka att k�rleken framf�ralt borde uppst� mellan
-dem, som b�st f�rst� hvarandra, som kunna lefva ett helt och fullt
-sj�lslif gemensamt. Men det �r icke s�; dessa utvecklade kvinnor, som
-f�rst� oss helt, dem vilja vi hafva till v�ninnor -- som s�dana �ro de
-ov�rderliga, vi beundra dem, vi ha stor beh�llning af att utbyta tankar
-med dem, vi finna dem i h�g grad intressanta, men -- vi �lska dem icke.�
-
-�Nu �r han litet ologisk�, inf�ll �ter Alie, som r�kat i en mycket
-uppsluppen sinnesst�mning. �Nyss �lskade han dem ju -- men det g�r det
-samma, g� p� bara -- jag tycker om hans naiva sj�lfmots�gelser. S�ledes
--- vi �lska dem ej!�
-
-�Det �r n�mligen s�, tror jag, att k�rleken lyder helt andra lagar �n
-hela v�rt �friga k�nslolif.�
-
-�Det �r sant -- den kommer som en nysning -- utan att man egentligen vet
-af, att man f�rkylt sig.�
-
-�Alie d�!�
-
-�S� ja, barnet mitt, blif inte st�tt! Din son �r ju n�r alt kommer
-omkring inte s� olik andra d�dliga. Han kan v�l ocks� f� snufva en g�ng.
-N�, vidare!�
-
-�Det erotiska h�r n�mligen till ett helt annat omr�de i sj�len �n
-v�nskap, tillgifvenhet, sonlig k�rlek och dylikt. Det hvilar mest p�
-mots�ttningarnas lag. Och d�rf�r fruktar jag, att n�r den mod�rna
-kvinnoemancipationen f�tt g�ra sitt verk -- --�
-
-��h, alt b�ttre och b�ttre! Sm� reaktion�ra sn�rtar ocks�! Mins tant hur
-v�ltaligt han f�r bara n�gra f� veckor sedan talade f�r kvinnans
-uppfostran till mannens j�mnlike -- men det g�r ingenting. Vidare i
-texten! Det h�r roar mig obeskrifligt!�
-
-Hon kr�p upp i soffan n�rmare intill fru Rode, lade sin arm under hennes
-och f�ljde med i brefvet, medan hon l�ste h�gt.
-
-�N�r kvinnan blir lika utvecklad, lika reflekterande, r�sonnerande och
-medveten som mannen, s� kommer det erotiska, som �r det mest s�regna i
-k�rlekens natur, att f�rsvinna ur verlden. Kierkegaard har r�tt d� han
-s�ger, att kvinnans v�sende �r omedelbarhet -- det �r d�ri, �das ewig
-weibliche� egentligen best�r. Ja, du skulle bara se min Aagot, mamma, s�
-skulle du b�ttre �n om du l�ste dussintals afhandlingar i detta �mne
-f�rst� hvad jag menar. Du skulle se henne med dessa �ppna, bl�
-barna�gon, som blicka s� undersamma och oskuldsfulla ut i den stora,
-ok�nda verlden -- --�
-
-�Nej, h�r!� utbrast Alie och klappade i h�nderna. �Hur n�pet! Aldrig
-f�rr har jag vetat att Rikard var barnk�r.�
-
-Fru Rode lade handen p� hennes mun.
-
-�Tyst, ot�cka unge!� sade hon. �Nu f�r du inte h�ra ett ord mer, n�r du
-h�nar s� d�r.�
-
-�Ja, vet du hvad, jag har sannerligen ocks� h�rt nog�, ropade hon och
-sprang upp. �Nu g�r jag in till mig och s�tter mig att grubbla �fver
-k�rlekens stora problem. Jag skulle ha lust att skrifva en afhandling,
-som jag skulle kalla -- v�nta -- jo -- Kvinlighet och Erotik, skulle jag
-kalla den.�
-
-Fru Rode skrattade f�rn�jdt �t Alies utgjutelser, som tycktes g�ra henne
-en riktig hj�rtefr�jd. De �fvertygade hennes omisst�nksamma sinne om,
-att Alie ej hyste n�gon djupare k�nsla f�r Rikard, som hon en tid varit
-ben�gen att tro, ty d� skulle hon naturligtvis tagit hans f�rlofning p�
-helt annat s�tt. Fru Rode skulle ej riktigt kunnat f�rl�ta sin blifvande
-sonhustru, om hon v�llat Alie n�gon hj�rtesorg. Men som det nu var, var
-gumman innerligt glad och bel�ten.
-
-Rikard s�nde ej n�got portr�tt af sin f�stm�, d� han p�stod att de alla
-voro of�rdelaktiga. Men hans bref voro mer och mer uppfylda af lycka,
-k�rlek och jubel, och moderns l�tt ant�nda fantasi blef h�raf starkt
-p�verkad till den blifvande sonhustruns f�rm�n, och hon var mycket
-ben�gen att h�lla af den flicka, som gjort hennes son s� lycklig, och
-att se henne med hans �gon i den f�rsta k�rlekens idealiserande ljus.
-
-Det hade blifvit beslutadt, att den unga norska f�stm�n och hennes
-f�r�ldrar skulle f�lja Rikard till Stockholm f�r att l�ra k�nna hans mor
-och v�lja bostad �t de unga. Fru Rode och Alie voro d�rf�r nu ifrigt
-sysselsatta att ordna hemmet f�r de fr�mmandes mottagande. Alies lynne
-r�kade under detta i ett nytt skede. Hon var retlig och nerv�s, ogillade
-alt hvad fru Rode f�reslog och r�rde sig med en s�dan h�ftighet, att hon
-ett par g�nger r�kade sl� s�nder af gummans b�sta porslin, under det hon
-lifligt f�rebr�dde denna, att hon liksom enkom hade st�lt det i hennes
-v�g. Fru Rodes goda lynne rubbades ej af detta, hon endast upph�fde en
-och annan from suck i sitt hj�rtas innersta af bel�tenhet �fver att det
-ej blef n�got af mellan Rikard och Alie.
-
-�S� d�r nerv�s brukar Rikard ocks� vara, s� fort han har n�gra praktiska
-bestyr�, t�nkte hon f�r sig sj�lf. �Det skulle just blifvit ett sk�nt
-par! De hade v�l sprungit omkull hvarandra i sin ifver, n�r de skulle
-s�tta bo. -- Det f�rst�s -- Aagot har v�l sina fel, hon med. Men
-gudskelof att jag inte k�nner henne f�rut. Nu dr�jer det v�l i alla fall
-litet, innan jag kommer under fund med bristerna. Och s� kan jag
-�tminstone tils vidare f� gl�djas oblandadt.�
-
-Alie genomsk�dade henne fullkomligt -- hon kunde l�sa hvarje tanke, som
-r�rde sig i den gamlas hufvud -- och detta gjorde henne alt utom mildare
-st�md.
-
-Fru Rode ville g�rna, att den unga f�stm�n skulle bo i hennes hem under
-sin vistelse i staden, och hon �fverlade helt okonstladt med Alie om hur
-detta skulle l�ta sig g�ra, utan en tanke p� att s�ra henne. Men en dag
-kom Alie pl�tsligt och meddelade henne, att hon skulle flytta bort, s�
-att Aagot kunde f� hennes rum.
-
-�Jag har skaffat mig en inackordering i n�rheten. Det kommer ett
-stadsbud hit p� eftermiddagen och h�mtar min koffert�, sade hon i en
-v�rdsl�s ton, som gjorde hela denna anordning till en sak af ytterst
-ringa betydelse.
-
-Den gamla sl�ppte soppslefven med hvilken hon just var p� v�g att h�lla
-upp soppan.
-
-�Hvad �r nu detta f�r p�fund? Hvad i all verlden menar du?�
-
-�Jag kan v�l ocks� beh�fva lite omv�xling�, svarade hon sk�mtsamt. �Det
-�r flere unga herrar inackorderade d�r. Och hvad skall jag h�r i huset
-att g�ra nu, n�r ende sonen �r f�rlofvad.�
-
-Fru Rode r�ckte ut sin hand och fick tag i Alies, som hon klappade.
-
-�Jag f�rst�r nog, hvarf�r du vill g�ra det -- men jag kan inte finna mig
-i detta, att du rent af skulle flytta ur huset. Hvarf�r reser du d� inte
-h�llre och h�lsar p� dina v�nner p� landet p� ett par veckor, som du
-�nd� t�nkt?�
-
-�Nej, h�r, en s�dan elak gammal gumma hon �r! Hon unnar mig inte ens att
-vara i samma stad som hennes sonhustru!� utbrast Alie med antagen
-munterhet. �Jag skall nu bort, ju l�ngre dess b�ttre. Jag dugde nog
-under de ensamma, sorgliga �ren, i brist p� n�gon annan. Nu har man sin
-son hemkommen fr�n Afrika och s� en ung vacker f�stm� p� bes�k -- hvad
-skall man d� med gamla Alie att g�ra! Men det lyckas inte, tantis�,
-fortfor hon och gjorde en kraftanstr�ngning f�r att fortfarande sk�mta
-bort sina t�rar. �_Se_ henne skall jag i alla fall. Tant skall inte f�
-mig bort ur staden, nej inte om tant blefve tiodubbelt s� elak mot mig,
-som tant varit hela denna tid.�
-
-�Som jag varit�, inf�ll den gamla med komisk f�rv�ning. ��r det jag, som
-varit h�ftig och retlig och gr�lat om allting, kanske?�
-
-�Ja, tant har ingenting sagt, men tror inte tant att jag vet hur du i
-dina tankar f�rskjutit mig och kastat bort mig, som du inte n�ns g�ra
-med dina utslitna kl�dningar en g�ng. Tror du inte jag vet hur du, gamla
-l�ttr�rda fjolla, som du �r, redan �ppnat ditt hj�rta f�r henne p� vid
-gafvel. Hvad vet tant om henne, annat �n bara det att Rikard f�r�lskat
-sig i hennes oskyldiga barna�gon? Och �r tant inte �nd� genast f�rdig
-att taga henne p� god tro i sin �ppna famn? Och jag �terigen -- hur fick
-jag inte vara smidig som en katt och from som ett lam och listig som en
-r�f, innan jag lyckades besegra tants misstro till mig och tillk�mpa mig
-den dotterliga st�llning hos tant som nu denna fr�mmande skall komma och
-taga som sin naturliga r�tt.�
-
-Fru Rode k�nde sig tr�ffad och gripen af dessa med l�tsad sk�mtsamhet
-uttalade f�rebr�elser. Detta hade s�lunda Alie g�tt och burit p� hela
-tiden och hon hade ej t�nkt p� att genom �mhet och grannlagenhet mildra
-denna kris f�r henne.
-
-�Ja, du har kanske nog r�tt, gudn�s! Jag �r visst en riktigt elak och
-egoistisk gammal gumma. Men du kan v�l �nd� inte p� allvar tro p� alt
-det d�r, du nu s�ger. Nog vet du, att ingen i alla fall i l�ngden kan
-tr�nga ut dig -- det �r n�stan dumt att st� och g�ra dig n�gra
-f�rs�kringar om den saken, som �r s� sj�lfklar.�
-
-Hon drog Alie till sig och de omfamnade hvarandra hj�rtligt, Alie dock
-mer h�ftigt �n innerligt, r�dd som hon alltid var f�r att gifva vika f�r
-ett k�nsloutbrott.
-
-P� eftermiddagen flyttade hon verkligen, men f�rst efter att ha gifvit
-fru Rode ett uttryckligt l�fte att komma tillbaka n�r f�stm�n hade rest.
-
-�Det vill s�ga, om tant d� bryr sig om mig l�ngre�, tillade hon. �Du
-skall inte tro, att du kan lura mig. M�rker jag, att dina k�nslor f�r
-mig �ro en nyans f�r�ndrade, s� kommer jag inte. D� reser jag utrikes
-och -- f�rsvinner n�gonstans ute i den stora vida verlden -- p� ett
-eller annat s�tt.�
-
-�F�rsvinner! S�dana dumheter hon alltid pratar, den flickan! Hvad skall
-vara meningen med det d�r?�
-
-�Jag gifter mig med n�gon svart�gd spanior -- tar en fransman till
-�lskare -- min man d�dar honom i en duell och jag tar gift och d�r!
-Tabl�!�
-
-Hon rabblade upp hela denna ramsa i ett enda andetag och sprang s� utf�r
-trapporna efter stadsbudet, som bar hennes koffert.
-
-Samma dag de f�rlofvade kommo, skulle de vara ensamma med f�r�ldrarna --
-men dagen d�rp� skulle Alie komma till middagen.
-
-Hon hade tagit fram ur kofferten den ljusa, sj�gr�na kl�dningen med
-perlgarnityret, som hon l�t sy sig i v�ras f�r Rikards skull, men som
-aldrig kom p� d�. Nu var den ej s� l�mplig l�ngre, d� det redan var
-h�st, och v�dret var kallt och regnigt, men det var den enda vackra
-kl�dning hon egde, och hon ville dock vara elegant f�r de fr�mmandes
-skull. Hon s�g sig i spegeln och tyckte att det glittrande perlregnet ej
-l�ngre kl�dde henne nu d� det skimmer var borta, som i v�ras hade gifvit
-en s�dan glans och f�rg �t hennes utseende, och om hvilket hon nog
-visste, hvarifr�n det kom och hvart det gick. Om hon nu skulle valt sig
-en ny dr�gt, hade den visst blifvit i en kall, gr�bl� f�rg och i en
-enkel, str�ng stil.
-
-Emellertid kastade hon om sig en kappa och gick den korta v�gen snedt
-�fver gatan. Men hon tyckte icke, att det var, som om hon g�tt i
-verkligheten, utan som n�r man g�r i en dr�m och aldrig kommer fram. S�
-sprang hon upp f�r den korta trappan, stannade vid d�rren och stirrade
-en l�ng stund med dum f�rv�ning p� namnpl�ten. Hon pl�gade aldrig g� den
-v�gen numera, hon hade vant sig att g� k�ksv�gen, alt sedan Rikard kom
-hem och ej fick st�ras. Undras om lilla Aagot skulle finna sig vid att
-smyga sig in i k�ket och sitta d�r och v�nta p� att f� g� in till honom!
-
-Var det verkligen hon sj�lf, som nu stod som en fr�mling h�rute och drog
-i klockstr�ngen? Och d�rinnanf�r satt nu _dottern_ i huset, redan
-hemmastadd d�r f�rmodligen, redan i besittning af de r�ttigheter, den
-st�llning i hemmet som hon sj�lf f�rst l�ngsamt tillvunnit sig.
-
-�Undras om hon sofvit godt i min s�ng i natt. Om hon fann sig sj�lf s�t
-och morgonfrisk, d� hon satt framf�r mitt toalettbord i morgse och s�g
-sig i spegeln. �hja, hvad �r det f�r konst att vara fraiche och vacker,
-d� man k�nner sig �lskad!�
-
-Steg n�rmade sig i tamburen och Alie fick ett infall. Om hon skulle
-sticka sitt visitkort i l�dan som en annan fr�mling och g� sin v�g --
-och s� bort, bort hvart som h�lst i verlden, d�r hon hade lika stor r�tt
-att vara som alla andra -- d�r hon icke beh�fde tr�ngas undan f�r att
-andra skulle f� plats.
-
-Hon stod i alla fall kvar or�rlig och h�rde, att det var Rikards steg,
-som nalkades. Han bugade sig litet stelt och generadt, men hon tryckte
-hj�rtligt hans h�nder och lyck�nskade honom. Hennes sinnesst�mning hade
-pl�tsligt kastat om igen, hon visade sig glad och otvungen, full af
-�lskv�rd f�rbindlighet och uppsluppen lekfullhet.
-
-D� hon kom in i det lilla hvardagsrummet neg hon sk�mtsamt djupt f�r
-frun i huset.
-
-�Goddag, goda fru Rode, hur st�r det till? Det var l�nge sedan vi
-r�kades. -- Ljusen sitta snedt i kronan�, hviskade hon blixtsnabbt, i
-det hon v�nde sig om f�r att h�lsa p� Aagot.
-
-Hon s�g en l�ng, sm�rt, elastisk flickgestalt i en elegant, t�tt
-�tsittande marinbl� sammetsjacka med en liten uppst�ende husarkrage, ur
-hvilken framstack ett ljust, mycket litet hufvud med sl�tstruket,
-gl�nsande h�r och ett rosigt, str�lande ansigte.
-
-�Presentation beh�fs inte�, sade Alie och omfamnade henne. �Vi k�nna
-hvarandra. Jag k�nner �tminstone dig genom de mest v�ltaliga
-beskrifningar i Rikards bref.�
-
-��r hon inte r�tt s�t?� hviskade fru Rode senare till Alie. Hon skulle
-haft lust att uttrycka sig i l�ngt starkare ordalag, ty hon var alldeles
-betagen i sin sv�rdotter, men hon v�gade ej f�r Alie.
-
-�Hon �r f�rtjusande�, sade Alie med stor v�rme.
-
-Sj�lf k�nde hon sig aldrig ha varit s� litet till sin f�rdel som i dag.
-Den ljusa kl�dningen var fadd bredvid denna mjuka, dunkla sammet, som s�
-v�l framh�ll figurens smidighet och ansigtets blommande ungdomlighet.
-Och hon k�nde sj�lf att hennes s�tt var forceradt och nerv�st bredvid
-detta fullkomligt lugna v�sende, som medvetandet att f�r f�rsta g�ngen
-vara �lskad f�rl�nade den unga Aagot, hvilken vid sitt f�rsta intr�de i
-verlden hade m�tt k�rleken och d�rf�r trodde att det var naturligt att
-lifvet m�ste le mot henne och alla h�lla af henne.
-
-Rikard var dock ej n�gon sentimental f�stman. Han sysselsatte sig ej
-mycket med sin f�stm�, kanske af grannlagenhet mot Alie, kanske ocks� af
-en k�nslans blygsamhet, som f�rbj�d honom f�rlofvades vanliga
-utst�llning af sina k�nslor till allm�nt p�seende. Han var mycket
-uppm�rksam mot Alie som vanligt, och hon var hela dagen s� liflig och
-underh�llande, att hon v�ckte de fr�mmandes beundran s�som en ovanligt
-spirituel ung dam. Hon och Rikard sk�tte n�stan ensamma samtalet. Aagot
-yttrade f�ga, det mesta af hvad som talades om var fr�mmande f�r henne,
-men detta tycktes ej oroa henne eller g�ra henne f�rl�gen, hon bibeh�ll
-hela tiden sitt blida, klara uttryck af ogrumlad lycka och orubblig
-tillf�rsigt till sin k�rleks makt.
-
-Alie hade v�ntat att f� se de f�rlofvade upptagna uteslutande af
-hvarandra, att uppf�nga �mma �gonkast och att pinas h�raf. Men nu var
-det n�got i denna deras ytterliga f�rbeh�llsamhet, som s�rade henne �nnu
-mer. Att se dessa b�da sitta d�r s� lugna och passiva och visa sig
-�lskv�rda mot henne och l�tsa som om de vore intresserade af att tala
-med henne -- och s� veta, att alt detta bara var spel, att hon var dem
-lika likgiltig som hvem som h�lst, som gick f�rbi p� gatan -- och att de
-inom sig egde en verld af o�ndlig rikedom och sk�nhet, som var alt f�r
-god f�r att vanhelgas af en enda blick fr�n henne -- hur det sargade
-henne! Men hon talade alt j�mt -- sk�mtade, h�gg in i de andras samtal
-med ov�ntade infall, disputerade, ber�ttade -- och h�rde hela tiden sin
-egen r�st som p� ett l�ngt afst�nd.
-
-Aftonen kom, d� de fr�mmande br�to upp. Fru Rode hade hela denna dag
-haft ett pinsamt medvetande om hvad som l�g bakom Alies sprittande
-gl�dtighet, och en dunkel k�nsla af att det skett henne en stor
-of�rr�tt. Det pl�gade henne att hon skulle g� d�rifr�n som en fr�mling,
-och hon h�jdade henne d�rf�r, d� hon reste sig f�r att taga afsked, och
-hviskade till henne: �Du f�r inte g�, Alie min. Kan du inte stanna och
-ligga p� soffan i min s�ngkammare?�
-
-�Jo, vet tant, det vill jag riktigt g�rna�, svarade hon, till den gamlas
-gl�dje och �fverraskning.
-
-Fru Rode var en stund sysselsatt med att ordna hvarjehanda i rummen och
-i skafferiet, sedan alla sagt godnatt. D� hon slutligen kom in i sin
-s�ngkammare fann hon Alie st�ende midt i rummet med den ena armen st�dd
-mot den andra och handen knuten under kinden, �gonen mer �n vanligt
-dunkla och besl�jade, stirrande medvetsl�st rakt in i ljuset, som brann
-p� toalettbordet. D� fru Rode n�rmade sig henne fick blicken �ter lif,
-f�rgen steg upp�t kinderna, hon sprang emot den gamla, kastade sig i
-hennes famn och utbrast: �Nu skola vi h�lla ihop, vi b�da gamla! S�g,
-tantis?�
-
-S� borrade hon in ansigtet under den gamlas haka och s� kom det fram med
-en sk�lfning i st�mman: ��h, hon �r den lyckligaste -- den lyckligaste
-varelse p� jorden!�
-
-�Alie, �lskade barn -- k�nner du det s�? Hvarf�r visade du d� sj�lf
-tillbaka samma lycka, d� den erbj�ds dig?�
-
-�n en g�ng lyckades det Alie att, efter sin gamla vana, beherska sitt
-k�nsloutbrott med ett sk�mt.
-
-�En s�dan f�f�ng gammal mamma�, ropade hon och kom �ter fram med
-ansigtet. �Tror hon nu inte strax att jag menar, att den st�rsta lycka
-p� jorden �r att f� hennes son till man. Nej -- hon �r den lyckligaste
-d�rf�r, att hon v�gar tro p� sin lycka. Att k�nna sig �lskad och att
-tro, att man kan g�ra honom lycklig, som man �lskar -- ja, det �r det
-b�sta, jag kan t�nka mig. Men ser tant�, hon kn�ppte h�nderna �fver den
-gamlas axel och lutade smeksamt sin kind d�remot. �En s�dan lycka fins
-bara f�r den Eva, som inte �nnu bitit i �pplet, och som d�rf�r inte
-blifvit f�rdrifven ur det omedvetnas paradis. Nu f�rst�r jag mycket v�l,
-att det �r s�dana kvinnor, som m�nnen �lska.�
-
-�Du skulle s�ledes inte bita i �pplet, Alie, om du �nnu hade valet
-fritt?�
-
-Hon svarade ej strax. Hon blef st�ende i samma st�llning och �gonen
-blickade allvarsamma och grubblande fram�t rummet. Slutligen upplyfte
-hon hufvudet och kastade det tillbaka med en liten best�md knyck.
-
-�Jo�, sade hon. �Det skulle jag g�ra �nd�.�
-
-S� kom det �ter n�got dr�mmande och n�stan �mt i blicken, och hon
-utbrast i vek ton: �Men hon �r s�t, Aagot, �h, hvad hon �r s�t!�
-
-
-
-
-Transcriber' note:
-
-K�lla: Anne-Charlotte Leffler: Ur Lifvet. Tredje Samlingen.,
-Z. H�ggstr�ms F�rlags-Expedition, Stockholm 1889, pp. 1-48.
-
-Originalets stavning och interpunktion har bibeh�llits.
-
-Titelns �kvinlighet� blev i andra delen stavat �kvinnlighet�. B�da
-delar har d�rf�r registrerats under samma titel, �Kvinnlighet och
-erotik�, men respektive originalets stavning har bibeh�llits i
-respektive individuell text.
-
-Uppenbarliga fel har r�ttats (innan/efter):
-
-   [p. 16]:
-   ... s�ker p�. S� som hon f�ljt med hela ditt lif under under ...
-   ... s�ker p�. S� som hon f�ljt med hela ditt lif under ...
-
-
-
-
-
-
-End of Project Gutenberg's Kvinnlighet och erotik I, by Anne Charlotte Leffler
-
-*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK KVINNLIGHET OCH EROTIK I ***
-
-***** This file should be named 40557-8.txt or 40557-8.zip *****
-This and all associated files of various formats will be found in:
-        http://www.gutenberg.org/4/0/5/5/40557/
-
-Produced by Jens Sadowski
-Updated editions will replace the previous one--the old editions will
-be renamed.
-
-Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
-law means that no one owns a United States copyright in these works,
-so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
-States without permission and without paying copyright
-royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
-of this license, apply to copying and distributing Project
-Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
-concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
-and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
-specific permission. If you do not charge anything for copies of this
-eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
-for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
-performances and research. They may be modified and printed and given
-away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
-not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
-trademark license, especially commercial redistribution.
-
-START: FULL LICENSE
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
-Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
-www.gutenberg.org/license.
-
-Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
-Gutenberg-tm electronic works
-
-1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or
-destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
-possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
-Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
-by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
-person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
-1.E.8.
-
-1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement. See
-paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
-agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
-electronic works. See paragraph 1.E below.
-
-1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
-Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
-of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
-works in the collection are in the public domain in the United
-States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
-United States and you are located in the United States, we do not
-claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
-displaying or creating derivative works based on the work as long as
-all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
-that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
-free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
-works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
-Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
-comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
-same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
-you share it without charge with others.
-
-1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
-in a constant state of change. If you are outside the United States,
-check the laws of your country in addition to the terms of this
-agreement before downloading, copying, displaying, performing,
-distributing or creating derivative works based on this work or any
-other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
-representations concerning the copyright status of any work in any
-country outside the United States.
-
-1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
-immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
-prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
-on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
-phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
-performed, viewed, copied or distributed:
-
-  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
-  most other parts of the world at no cost and with almost no
-  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
-  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
-  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
-  United States, you'll have to check the laws of the country where you
-  are located before using this ebook.
-
-1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
-derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
-contain a notice indicating that it is posted with permission of the
-copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
-the United States without paying any fees or charges. If you are
-redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
-Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
-either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
-obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
-trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
-additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
-will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
-posted with the permission of the copyright holder found at the
-beginning of this work.
-
-1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
-any word processing or hypertext form. However, if you provide access
-to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
-other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
-version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
-(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
-to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
-of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
-Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
-full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
-provided that
-
-* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
-  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
-  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
-  within 60 days following each date on which you prepare (or are
-  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
-  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
-  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
-  Literary Archive Foundation."
-
-* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-  License. You must require such a user to return or destroy all
-  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
-  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
-  works.
-
-* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
-  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
-  receipt of the work.
-
-* You comply with all other terms of this agreement for free
-  distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
-Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
-are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
-from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
-Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
-trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
-Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
-electronic works, and the medium on which they may be stored, may
-contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
-or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
-intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
-other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
-cannot be read by your equipment.
-
-1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from. If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium
-with your written explanation. The person or entity that provided you
-with the defective work may elect to provide a replacement copy in
-lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
-or entity providing it to you may choose to give you a second
-opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
-the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
-without further opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
-OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
-LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of
-damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
-violates the law of the state applicable to this agreement, the
-agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
-limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
-unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
-remaining provisions.
-
-1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
-accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
-production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
-electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
-including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
-the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
-or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
-additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
-Defect you cause.
-
-Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of
-computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
-exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
-from people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
-generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
-Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
-www.gutenberg.org Section 3. Information about the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
-U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
-mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
-volunteers and employees are scattered throughout numerous
-locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
-Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
-date contact information can be found at the Foundation's web site and
-official page at www.gutenberg.org/contact
-
-For additional contact information:
-
-    Dr. Gregory B. Newby
-    Chief Executive and Director
-    gbnewby@pglaf.org
-
-Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment. Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements. We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
-DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
-state visit www.gutenberg.org/donate
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations. To
-donate, please visit: www.gutenberg.org/donate
-
-Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.
-
-Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
-Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
-freely shared with anyone. For forty years, he produced and
-distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
-volunteer support.
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
-the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
-necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
-edition.
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search
-facility: www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
-
-
-Updated editions will replace the previous one--the old editions
-will be renamed.
-
-Creating the works from public domain print editions means that no
-one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
-(and you!) can copy and distribute it in the United States without
-permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
-set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
-copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
-protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
-Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
-charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
-do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
-rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
-such as creation of derivative works, reports, performances and
-research.  They may be modified and printed and given away--you may do
-practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
-subject to the trademark license, especially commercial
-redistribution.
-
-
-
-*** START: FULL LICENSE ***
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
-Gutenberg-tm License (available with this file or online at
-http://gutenberg.org/license).
-
-
-Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
-electronic works
-
-1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
-all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
-If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
-Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
-terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
-entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
-
-1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement.  See
-paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
-and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
-works.  See paragraph 1.E below.
-
-1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
-or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
-Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
-collection are in the public domain in the United States.  If an
-individual work is in the public domain in the United States and you are
-located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
-copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
-works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
-are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
-Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
-freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
-this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
-the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
-keeping this work in the same format with its attached full Project
-Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
-
-1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
-a constant state of change.  If you are outside the United States, check
-the laws of your country in addition to the terms of this agreement
-before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
-creating derivative works based on this work or any other Project
-Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
-the copyright status of any work in any country outside the United
-States.
-
-1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
-access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
-whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
-phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
-Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
-copied or distributed:
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
-almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
-re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
-with this eBook or online at www.gutenberg.org/license
-
-1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
-from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
-posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
-and distributed to anyone in the United States without paying any fees
-or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
-with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
-work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
-through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
-Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
-1.E.9.
-
-1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
-terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
-to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
-permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
-
-1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
-word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
-distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
-"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
-posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
-you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
-copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
-request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
-form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
-License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
-that
-
-- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
-     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
-     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
-     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
-     must be paid within 60 days following each date on which you
-     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
-     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
-     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
-     address specified in Section 4, "Information about donations to
-     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
-
-- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-     License.  You must require such a user to return or
-     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
-     and discontinue all use of and all access to other copies of
-     Project Gutenberg-tm works.
-
-- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
-     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
-     of receipt of the work.
-
-- You comply with all other terms of this agreement for free
-     distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
-electronic work or group of works on different terms than are set
-forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
-both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
-Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
-Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
-collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
-works, and the medium on which they may be stored, may contain
-"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
-corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
-property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
-computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
-your equipment.
-
-1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from.  If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium with
-your written explanation.  The person or entity that provided you with
-the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
-refund.  If you received the work electronically, the person or entity
-providing it to you may choose to give you a second opportunity to
-receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
-is also defective, you may demand a refund in writing without further
-opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
-WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
-WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
-If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
-law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
-interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
-the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
-provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
-
-1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
-with this agreement, and any volunteers associated with the production,
-promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
-harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
-that arise directly or indirectly from any of the following which you do
-or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
-work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
-Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
-
-
-Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of computers
-including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
-because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
-people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
-To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
-and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
-and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.
-
-
-Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
-Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
-http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
-permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
-Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
-throughout numerous locations.  Its business office is located at
-809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
-business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
-information can be found at the Foundation's web site and official
-page at http://pglaf.org
-
-For additional contact information:
-     Dr. Gregory B. Newby
-     Chief Executive and Director
-     gbnewby@pglaf.org
-
-
-Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements.  We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance.  To
-SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
-particular state visit http://pglaf.org
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations.
-To donate, please visit: http://pglaf.org/donate
-
-
-Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
-works.
-
-Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
-concept of a library of electronic works that could be freely shared
-with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
-Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
-
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
-unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
-keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
-
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
-
-     http://www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
diff --git a/40557-8.zip b/40557-8.zip
deleted file mode 100644
index 2f1b025..0000000
--- a/40557-8.zip
+++ /dev/null
diff --git a/40557-h.zip b/40557-h.zip
deleted file mode 100644
index 497b866..0000000
--- a/40557-h.zip
+++ /dev/null
diff --git a/40557-h/40557-h.htm b/40557-h/40557-h.htm
index 77efaea..c8bc344 100644
--- a/40557-h/40557-h.htm
+++ b/40557-h/40557-h.htm
@@ -2,13 +2,13 @@
 "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd">
 <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" lang="sv" xml:lang="sv">
 <head>
-<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=iso-8859-1" />
+<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=UTF-8" />
 <title>The Project Gutenberg eBook of Kvinnlighet och erotik. I., by Anne Charlotte Leffler</title>
    <link rel="coverpage" href="images/cover-page.jpg" />
    <!-- TITLE="Kvinnlighet och erotik. I." -->
    <!-- AUTHOR="Anne Charlotte Leffler" -->
    <!-- LANGUAGE="sv" -->
-   <!-- PUBLISHER="Z. H�ggstr�m, Stockholm" -->
+   <!-- PUBLISHER="Z. Hæggström, Stockholm" -->
    <!-- DATE="1889" -->
    <!-- COVER="images/cover-page.jpg" -->
 
@@ -70,44 +70,7 @@ a[title].pagenum:after { content: attr(title); color: gray; background-color: in
 </head>
 
 <body>
-
-
-<pre>
-
-Project Gutenberg's Kvinnlighet och erotik I, by Anne Charlotte Leffler
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
-other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
-whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
-the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
-www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
-to check the laws of the country where you are located before using this ebook.
-
-
-Title: Kvinnlighet och erotik I
-
-Author: Anne Charlotte Leffler
-
-Release Date: August 22, 2012 [EBook #40557]
-[Last updated: September 7, 2014]
-
-Language: Swedish
-
-Character set encoding: ISO-8859-1
-
-*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK KVINNLIGHET OCH EROTIK I ***
-
-
-
-
-Produced by Jens Sadowski
-
-
-
-
-
-</pre>
-
+<div>*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 40557 ***</div>
 
 <div class="titlematter">
 
@@ -124,105 +87,105 @@ ANNE-CHARLOTTE LEFFLER:
 
 <p class="first">
 <a id="page-3" class="pagenum" title="3"></a>
-<span class="firstchar"><span class="prefirstchar">�</span>M</span>ycket t�ckt i sanning &mdash; en alt f�r t�ck
-grupp�, sade den artige fotografen. �Mor
-och dotter s� d�r f�rtroligt tillsammans!�
+<span class="firstchar"><span class="prefirstchar">»</span>M</span>ycket täckt i sanning &mdash; en alt för täck
+grupp», sade den artige fotografen. »Mor
+och dotter så där förtroligt tillsammans!»
 </p>
 
 <p>
-�Det �r inte min dotter�, sade den gamla, leende.
+»Det är inte min dotter», sade den gamla, leende.
 </p>
 
 <p>
-��h, �h! sonhustru d�, f�rmodligen! Eller, jag
-menar &mdash; inte sonhustru, men en liten f�stm�, s�kerligen!�
+»Åh, åh! sonhustru då, förmodligen! Eller, jag
+menar &mdash; inte sonhustru, men en liten fästmö, säkerligen!»
 </p>
 
 <p>
 Den unga rodnade lifligt vid dessa ord &mdash; en
-pl�tslig rodnad, som jagade blodet upp i ett par
-underliga spetsar upp�t tinningarna.
+plötslig rodnad, som jagade blodet upp i ett par
+underliga spetsar uppåt tinningarna.
 </p>
 
 <p>
-�Nej &mdash; vi �ro bara tv� goda v�nner�, sade fru
-Rode, �fast det �r en liten olikhet i �lder, f�rst�s.�
+»Nej &mdash; vi äro bara två goda vänner», sade fru
+Rode, »fast det är en liten olikhet i ålder, förstås.»
 </p>
 
 <p>
-�Ser du�, hviskade den unga flickan ifrigt, d�
-fotografen sysslade vid apparaten. �Jag visste nog,
-att det skulle ge anledning till s�dana gissningar.
-Och n�r nu portr�ttet kommer till Alger, s� skola
-alla Rikards v�nner naturligtvis tro det samma.�
+»Ser du», hviskade den unga flickan ifrigt, då
+fotografen sysslade vid apparaten. »Jag visste nog,
+att det skulle ge anledning till sådana gissningar.
+Och när nu porträttet kommer till Alger, så skola
+alla Rikards vänner naturligtvis tro det samma.»
 </p>
 
 <p>
-��hnej, portr�ttet kan d� i alla fall lyckligtvis
-inte rodna. Det �r just du sj�lf, som ger st�d �t
-dessa rykten genom att blossa s� d�r vid minsta anspelning.�
+»Åhnej, porträttet kan då i alla fall lyckligtvis
+inte rodna. Det är just du själf, som ger stöd åt
+dessa rykten genom att blossa så där vid minsta anspelning.»
 </p>
 
 <p>
-�Ja &mdash; �r det inte f�rargligt &mdash; �r det inte dumt
-och meningsl�st att blodet s� d�r skall rusa upp i
+»Ja &mdash; är det inte förargligt &mdash; är det inte dumt
+och meningslöst att blodet så där skall rusa upp i
 <a id="page-4" class="pagenum" title="4"></a>
-ens ansigte, n�r man als inte vill det och utan
-n�got sk�l!�
+ens ansigte, när man als inte vill det och utan
+något skäl!»
 </p>
 
 <p>
-�Var s� god &mdash; ansigtet n�got mer hit�t, om
-jag f�r be!�
+»Var så god &mdash; ansigtet något mer hitåt, om
+jag får be!»
 </p>
 
 <p>
-�V�nta &mdash; jag ville bara ordna omgifningarna
-litet b�ttre f�rst.�
+»Vänta &mdash; jag ville bara ordna omgifningarna
+litet bättre först.»
 </p>
 
 <p>
-�F�rl�t, min n�diga fr�ken, jag f�rs�krar att fr�ken
-kan lita p� min artistiska blick i det afseendet.�
+»Förlåt, min nådiga fröken, jag försäkrar att fröken
+kan lita på min artistiska blick i det afseendet.»
 </p>
 
 <p>
-�Men det �r inte fr�ga om det artistiska nu�,
-inf�ll fru Rode. �Jag ville s� g�rna att omgifningarna
-skulle se ut som de vanliga i v�rt hem. Det
-�r just d�rf�r vi tagit med l�nstolen och lampan &mdash;
-portr�ttet skall skickas som julklapp till min son,
-som �r i Alger. Han �r l�jtnant vid generalstaben,
-men har g�tt i fransk krigstj�nst och har inte varit
-hemma p� tre �r &mdash; och det skall gl�dja honom att
-f� en liten bild fr�n v�rt dagliga lif.�
+»Men det är inte fråga om det artistiska nu»,
+inföll fru Rode. »Jag ville så gärna att omgifningarna
+skulle se ut som de vanliga i vårt hem. Det
+är just därför vi tagit med länstolen och lampan &mdash;
+porträttet skall skickas som julklapp till min son,
+som är i Alger. Han är löjtnant vid generalstaben,
+men har gått i fransk krigstjänst och har inte varit
+hemma på tre år &mdash; och det skall glädja honom att
+få en liten bild från vårt dagliga lif.»
 </p>
 
 <p>
-�Alltid skall tant prata och babbla i on�dan
-bara det blir tal om din son�, hviskade flickan sk�mtsamt,
-i det hon kysste den gamla p� �rat. �Hvad
-har fotografen med det d�r att g�ra? Det tj�nar ju
+»Alltid skall tant prata och babbla i onödan
+bara det blir tal om din son», hviskade flickan skämtsamt,
+i det hon kysste den gamla på örat. »Hvad
+har fotografen med det där att göra? Det tjänar ju
 bara till att styrka hans misstankar, begriper inte
-tantis det!�
+tantis det!»
 </p>
 
 <p>
-�Han m�ste ju veta hvarf�r vi n�dv�ndigt vilja
-anordna allting efter v�rt eget hufvud�, svarade fru
-Rode, litet tillr�ttavisande. �St�ll nu lampan p� sin
-r�tta plats, som vi kommit �fverens om. Och brefvet!
-hvar �r brefvet? �h, s� f�rargligt &mdash; nu har jag
-visst gl�mt det hemma. Alie, tag hit min svarta
+»Han måste ju veta hvarför vi nödvändigt vilja
+anordna allting efter vårt eget hufvud», svarade fru
+Rode, litet tillrättavisande. »Ställ nu lampan på sin
+rätta plats, som vi kommit öfverens om. Och brefvet!
+hvar är brefvet? Åh, så förargligt &mdash; nu har jag
+visst glömt det hemma. Alie, tag hit min svarta
 <a id="page-5" class="pagenum" title="5"></a>
-p�se. Hvar �r den? Nu skall man f� se, att den
-ligger kvar i vagnen.�
+påse. Hvar är den? Nu skall man få se, att den
+ligger kvar i vagnen.»
 </p>
 
 <p>
-Hon b�rjade att med den st�rsta oro leta i fickor,
-p� bord och stolar och talade i en s� �ngslig ton,
-som vore det fr�ga om en verklig olycksh�ndelse.
+Hon började att med den största oro leta i fickor,
+på bord och stolar och talade i en så ängslig ton,
+som vore det fråga om en verklig olyckshändelse.
 </p>
 
 <p>
@@ -230,1832 +193,1832 @@ Alie storskrattade.
 </p>
 
 <p>
-�Jag undrar, hur m�nga g�nger den svarta p�sen
-varit bortkommen och tant f�rdig att f� slag af f�rskr�ckelse�,
-sade hon. �Naturligtvis ligger den h�r
-&mdash; se, bakom ryggen p� tant! Ack den slarfviga,
-orediga lilla gumman!�
+»Jag undrar, hur många gånger den svarta påsen
+varit bortkommen och tant färdig att få slag af förskräckelse»,
+sade hon. »Naturligtvis ligger den här
+&mdash; se, bakom ryggen på tant! Ack den slarfviga,
+orediga lilla gumman!»
 </p>
 
 <p>
-�F�rl�t &mdash; men jag tycker det skulle se naturligare
-ut, om fr�ken h�lle brefvet i handen och l�ste
-h�gt ur det f�r sin mor &mdash; f�r frun, menar jag.�
+»Förlåt &mdash; men jag tycker det skulle se naturligare
+ut, om fröken hölle brefvet i handen och läste
+högt ur det för sin mor &mdash; för frun, menar jag.»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, nej, det g�r inte an�, inf�ll fru Rode ifrigt.
-�Det skall f�rest�lla att ett bref fr�n min son just
-kommit, och d� l�ser jag det alltid f�rst sj�lf.�
+»Nej, nej, det går inte an», inföll fru Rode ifrigt.
+»Det skall föreställa att ett bref från min son just
+kommit, och då läser jag det alltid först själf.»
 </p>
 
 <p>
-�Ses� &mdash; nu jollrar hon om sin lille gosse igen�,
-hviskade Alie och n�p henne i armen.
+»Seså &mdash; nu jollrar hon om sin lille gosse igen»,
+hviskade Alie och nöp henne i armen.
 </p>
 
 <p>
-Fotografen f�rsvann bakom apparaten och Alie
-fortfor: �Ser du det, ditt gamla troll, att till och med
+Fotografen försvann bakom apparaten och Alie
+fortfor: »Ser du det, ditt gamla troll, att till och med
 fotografen tycker att det vore naturligare, om jag
-finge l�sa brefven strax. Men unnar tant mig det
-n�gonsin, kanske? Nej bevars, tant skall f�rst�s alltid
-vara s� vigtig och se efter, om de inneh�lla
-n�gra hemligheter f�rst. Liksom tant sedan kunde
-tiga med dem f�r mig i alla fall! Liksom hon inte
-s� sm�ningom kl�mde ur sig hvarenda smul.�
+finge läsa brefven strax. Men unnar tant mig det
+någonsin, kanske? Nej bevars, tant skall förstås alltid
+vara så vigtig och se efter, om de innehålla
+några hemligheter först. Liksom tant sedan kunde
+tiga med dem för mig i alla fall! Liksom hon inte
+så småningom klämde ur sig hvarenda smul.»
 </p>
 
 <p>
-�Tyst, pratmakerska! Sitt ordentligt nu och l�t
+»Tyst, pratmakerska! Sitt ordentligt nu och låt
 <a id="page-6" class="pagenum" title="6"></a>
-bli att gr�la. Du m�ste se mild och kvinlig ut p�
-portr�ttet, kan du v�l f�rst�! Och stryk den d�r
-ot�cka luggen ett litet grand ur pannan. Jag �r s�ker
-om, att Rikard inte tycker om den.�
+bli att gräla. Du måste se mild och kvinlig ut på
+porträttet, kan du väl förstå! Och stryk den där
+otäcka luggen ett litet grand ur pannan. Jag är säker
+om, att Rikard inte tycker om den.»
 </p>
 
 <p>
-��n se&rsquo;n! Hvad bryr jag mig om det? Nej�,
-sade hon energiskt, i det hon drog fram h�ret, som
-den gamla strukit tillbaka. �Aldrig i evighet g�r jag
-in p� att ha uppstruket h�r, det har jag sagt tant
-hundra tusen g�nger.�
+»Än se&rsquo;n! Hvad bryr jag mig om det? Nej»,
+sade hon energiskt, i det hon drog fram håret, som
+den gamla strukit tillbaka. »Aldrig i evighet går jag
+in på att ha uppstruket hår, det har jag sagt tant
+hundra tusen gånger.»
 </p>
 
 <p>
-�Stilla nu, om jag f�r be!�
+»Stilla nu, om jag får be!»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, h�r nu tantis, l�t bli att skjuta ut underl�ppen
-s� d�r!� hviskade �ter Alie, som ej tycktes
-vara i st�nd att h�lla sig stilla en minut. �Jag vill
-inte ha en sv�rmor, som ser s� d�r elak ut!�
+»Nej, hör nu tantis, låt bli att skjuta ut underläppen
+så där!» hviskade åter Alie, som ej tycktes
+vara i stånd att hålla sig stilla en minut. »Jag vill
+inte ha en svärmor, som ser så där elak ut!»
 </p>
 
 <p>
-De voro b�da f�rdiga att brista i skratt, d� fotografen
-varnande h�jde handen med elegant utstr�ckt
-pekfinger och ropade: �nu b�rjar jag�.
+De voro båda färdiga att brista i skratt, då fotografen
+varnande höjde handen med elegant utsträckt
+pekfinger och ropade: »nu börjar jag».
 </p>
 
 <p>
-Det var skada, att ej en m�lares k�nsliga pensel
-fick �terge den grupp, som nu satt framf�r fotografiapparaten
+Det var skada, att ej en målares känsliga pensel
+fick återge den grupp, som nu satt framför fotografiapparaten
 i den starkt solbelysta ateliern.
 </p>
 
 <p>
-Den gamla i sin l�nstol med den h�ga, ranka,
-litet fram�tb�jda figuren, det oaktadt �lderdomen lifliga
-och r�rliga ansigtet, hvilket visserligen talade om
-genomg�ngna sorger men �fven om en sp�nstig gl�dtighet
-och en humor, som lekte i de m�nga, fina
-rynkorna vid �gonen och i det lilla, f�rn�jda leendet
-i munvinklarna. Det hvita h�ret, mjukt och silkeslent,
+Den gamla i sin länstol med den höga, ranka,
+litet framåtböjda figuren, det oaktadt ålderdomen lifliga
+och rörliga ansigtet, hvilket visserligen talade om
+genomgångna sorger men äfven om en spänstig glädtighet
+och en humor, som lekte i de många, fina
+rynkorna vid ögonen och i det lilla, förnöjda leendet
+i munvinklarna. Det hvita håret, mjukt och silkeslent,
 men mycket tunnt, krusade sig vid tinningarna,
-hufvudet var f�r �frigt t�ckt af en rund, svart sammetsm�ssa,
+hufvudet var för öfrigt täckt af en rund, svart sammetsmössa,
 <a id="page-7" class="pagenum" title="7"></a>
-kantad af en bred, gulnad �kta spets,
-som f�ll ned �fver nacken.
-</p>
-
-<p>
-Den unga, bekv�mt uppkrupen i ett soffh�rn
-bredvid henne med ena armen st�dd mot bordet och
-�gonen uppm�rksamt f�sta p� den gamlas ansigte,
-under det denna syntes l�sa h�gt ur brefvet. En
-uttrycksfull utpr�glad fysionomi, en fin, mjuk figur
-med snabba, litet fogelaktiga r�relser, m�rkbl� n�rsynta
-�gon med ovanligt stora pupiller och starkt
-beskuggade af raka, skarpa �gonbryn och en n�got
-framtr�dande panna, �fver hvilken det gr�gula h�ret
-krusade sig l�tt och luftigt, liknande ett dammoln,
-som satts i r�relse af en solstr�le. Hakpartiet mycket
-rundt och vackert, den fina munnen i h�g grad k�nslig
-och nerv�s.
-</p>
-
-<p>
-B�de ansigtet och figuren voro fulla af kvinligt
-behag, men uttrycket var s� medvetet och beherskadt,
-att det i allm�nhet verkade n�got afkylande
-p� de m�n, som f�ngslades af Alies kvinliga f�gring
-och liffulla, skimrande v�sen. Det fans mer �n en
-man af hennes beundrare, som dr�mde om hur h�nf�rande
-detta fina, r�rliga ansigte skulle vara om det
-en g�ng kunde lemna sin reflekterade f�rbeh�llsamhet
-och sm�lta i kvinlig ljufhet. Och att �lskas af
-en s�dan kvinna som Alie, att se dessa allvarliga,
-litet grubblande, alt f�r kritiskt forskande �gon vekna
-till ett uttryck af �mhet och h�ngifvenhet &mdash; det
-hade f�resv�fvat flere m�n s�som den st�rsta s�llhet
+kantad af en bred, gulnad äkta spets,
+som föll ned öfver nacken.
+</p>
+
+<p>
+Den unga, bekvämt uppkrupen i ett soffhörn
+bredvid henne med ena armen stödd mot bordet och
+ögonen uppmärksamt fästa på den gamlas ansigte,
+under det denna syntes läsa högt ur brefvet. En
+uttrycksfull utpräglad fysionomi, en fin, mjuk figur
+med snabba, litet fogelaktiga rörelser, mörkblå närsynta
+ögon med ovanligt stora pupiller och starkt
+beskuggade af raka, skarpa ögonbryn och en något
+framträdande panna, öfver hvilken det grågula håret
+krusade sig lätt och luftigt, liknande ett dammoln,
+som satts i rörelse af en solstråle. Hakpartiet mycket
+rundt och vackert, den fina munnen i hög grad känslig
+och nervös.
+</p>
+
+<p>
+Både ansigtet och figuren voro fulla af kvinligt
+behag, men uttrycket var så medvetet och beherskadt,
+att det i allmänhet verkade något afkylande
+på de män, som fängslades af Alies kvinliga fägring
+och liffulla, skimrande väsen. Det fans mer än en
+man af hennes beundrare, som drömde om hur hänförande
+detta fina, rörliga ansigte skulle vara om det
+en gång kunde lemna sin reflekterade förbehållsamhet
+och smälta i kvinlig ljufhet. Och att älskas af
+en sådan kvinna som Alie, att se dessa allvarliga,
+litet grubblande, alt för kritiskt forskande ögon vekna
+till ett uttryck af ömhet och hängifvenhet &mdash; det
+hade föresväfvat flere män såsom den största sällhet
 <a id="page-8" class="pagenum" title="8"></a>
-p� samma g�ng som den st�rsta utm�rkelse, som
-kunde t�nkas.
+på samma gång som den största utmärkelse, som
+kunde tänkas.
 </p>
 
 <p>
-Men denna lycka hade �nnu ingen man ern�tt
-och man h�rde ofta bland ungherrarna det uttalandet
-om Alie: �vacker, kvick, gl�nsande &mdash; men utan
-kvinlig k�nsla�.
+Men denna lycka hade ännu ingen man ernått
+och man hörde ofta bland ungherrarna det uttalandet
+om Alie: »vacker, kvick, glänsande &mdash; men utan
+kvinlig känsla».
 </p>
 
 <hr class="tb" />
 
 <p class="noindent">
 Rikard Rode hade tillbragt sin julafton ute med
-n�gra kamrater vid regimentet &mdash; fransm�n, f�r hvilka
-denna dag icke hade n�gon betydelse. D� han kom
-hem p� natten l�g ett stort kuvert p� hans bord med
-moderns handstil. Han �ppnade det ifrigt och gaf
-till ett utrop af glad �fverraskning, d� han tog upp
-det vackra och v�l lyckade kabinettsportr�ttet. Hans
-mor hade aldrig f�rr kunnat f�rm�s att l�ta portr�ttera
-sig. Han f�rstod, att det var Alies energi, han
-hade att tacka f�r, att det nu slutligen skett.
+några kamrater vid regimentet &mdash; fransmän, för hvilka
+denna dag icke hade någon betydelse. Då han kom
+hem på natten låg ett stort kuvert på hans bord med
+moderns handstil. Han öppnade det ifrigt och gaf
+till ett utrop af glad öfverraskning, då han tog upp
+det vackra och väl lyckade kabinettsporträttet. Hans
+mor hade aldrig förr kunnat förmås att låta porträttera
+sig. Han förstod, att det var Alies energi, han
+hade att tacka för, att det nu slutligen skett.
 </p>
 
 <p>
-Och Alie sj�lf! Ja, af henne hade han visserligen
-en g�ng f�tt ett portr�tt, men det var nu redan
-flera �r gammalt. Hon var �nnu lika vacker,
+Och Alie själf! Ja, af henne hade han visserligen
+en gång fått ett porträtt, men det var nu redan
+flera år gammalt. Hon var ännu lika vacker,
 tycktes det!
 </p>
 
 <p>
-D�r sutto de b�da s� f�rtroligt tillsammans vid
-vinterlampan i det gamla hemmet. Han k�nde igen
-alt �nda till den enkla gammalmodiga bordduken,
-som f�r l�nge sedan varit utd�md och likvisst ej
-�nnu tycktes ha blifvit ersatt af en ny. Nej, hans
-mor hade ju aldrig r�d att k�pa n�gonting f�r egen
+Där sutto de båda så förtroligt tillsammans vid
+vinterlampan i det gamla hemmet. Han kände igen
+alt ända till den enkla gammalmodiga bordduken,
+som för länge sedan varit utdömd och likvisst ej
+ännu tycktes ha blifvit ersatt af en ny. Nej, hans
+mor hade ju aldrig råd att köpa någonting för egen
 <a id="page-9" class="pagenum" title="9"></a>
-del, alt hvad hon kunde spara ihop gick �t till hans
+del, alt hvad hon kunde spara ihop gick åt till hans
 dyrbara studieresor.
 </p>
 
 <p>
-Det var eget att t�nka, att Alie under dessa tre
-�r, han varit borta, kommit att intaga en dotters
-st�llning hos hans mor! Ja, han hade henne att
-tacka f�r mycket. N�r hans syster Ida s� pl�tsligt
-rycktes bort, kort efter det han antr�dt sin utrikes
+Det var eget att tänka, att Alie under dessa tre
+år, han varit borta, kommit att intaga en dotters
+ställning hos hans mor! Ja, han hade henne att
+tacka för mycket. När hans syster Ida så plötsligt
+rycktes bort, kort efter det han anträdt sin utrikes
 resa, skulle han naturligtvis blifvit tvungen att afbryta
-sina studier och v�nda om hem till den ensamma
-modern, om ej Alie d� hade varit villig att
-intaga sin aflidna v�ninnas plats. Hon hade sj�lf
-kort f�rut mist sin egen mor och stod n�stan ensam
-i lifvet, men hon var, ehuru l�ngt ifr�n rik, dock tillr�ckligt
-f�rm�gen f�r att kunna lefva oberoende &mdash;
+sina studier och vända om hem till den ensamma
+modern, om ej Alie då hade varit villig att
+intaga sin aflidna väninnas plats. Hon hade själf
+kort förut mist sin egen mor och stod nästan ensam
+i lifvet, men hon var, ehuru långt ifrån rik, dock tillräckligt
+förmögen för att kunna lefva oberoende &mdash;
 ja, han visste genom Ida, att hennes plan hade varit
-att gifva sig ut p� resor i fr�mmande l�nder, och d�
-var det ju alltid en uppoffring att i st�llet flytta till
-den gamla, som vid den tiden icke hade tanke f�r
-n�got annat �n sin v�ldsamma, otr�stliga sorg.
+att gifva sig ut på resor i främmande länder, och då
+var det ju alltid en uppoffring att i stället flytta till
+den gamla, som vid den tiden icke hade tanke för
+något annat än sin våldsamma, otröstliga sorg.
 </p>
 
 <p>
 Fru Rode hade egentligen aldrig tyckt om Alie
-medan Ida lefde, det visste Rikard mycket v�l. Hon
-hade till och med, alt sedan de b�da flickornas barndom,
-ogillat deras f�rtroliga v�nskap, f�rst i anledning
-af Alies familjef�rh�llanden &mdash; modren lefde
-skild fr�n sin man, systern var en s�ngerska af andra
-rangen med ett n�got tvetydigt rykte &mdash; men sedan
-ocks� p� grund af Alies egen personlighet, som var
-alt f�r egendomlig och p�fallande f�r att ej v�cka
+medan Ida lefde, det visste Rikard mycket väl. Hon
+hade till och med, alt sedan de båda flickornas barndom,
+ogillat deras förtroliga vänskap, först i anledning
+af Alies familjeförhållanden &mdash; modren lefde
+skild från sin man, systern var en sångerska af andra
+rangen med ett något tvetydigt rykte &mdash; men sedan
+också på grund af Alies egen personlighet, som var
+alt för egendomlig och påfallande för att ej väcka
 <a id="page-10" class="pagenum" title="10"></a>
-misstroende hos en mor, som g�rna ville g�ra sin
+misstroende hos en mor, som gärna ville göra sin
 dotter till ett praktexemplar af en normal kvinna.
-Ja, Alie hade visst varit mycket omogen �nnu, d�
-Rikard s�g henne sist, ehuru redan d� tjugutv� �r
-gammal. Det var s� mycket, som j�ste hos henne,
-att hon ej kunde komma till harmoni s� l�tt som
-andra, mer torftigt anlagda naturer. Det var n�got
-s� ombytligt och ober�kneligt i hela hennes v�sende
-&mdash; hon kastades mellan entusiasm f�r vissa allm�nna
-ide�r och intressen och en f�rbeh�llsam kyla s�
-snart man kom in p� k�nslornas omr�de. F�rs�kte
-man blott att p� l�ngt h�ll n�rma sig hennes djupare
-k�nslolif drog hon sig �ngsligt tillbaka och slog
-bort hvarje allvarligt ord med sk�mt.
-</p>
-
-<p>
-Rikard undrade, om hon f�r�ndrat sig mycket
-under dessa sista �r, d� hon och modern nu tycktes
-f�rst� hvarandra s� v�l. Men modern hade nog ocks�
-f�r�ndrat sig, Alies inflytande hade gjort sig g�llande
-�fver den gamlas mottagliga natur, hennes lifs�sk�dning
-hade vidgats och Rikard hade m�ngen g�ng
-vid l�sningen af hennes bref k�nt, att han hade Alie
-att tacka f�r att hans mor f�rstod honom s� v�l och
-kunde f�lja honom i alla hans intressen. Tidiga sorger
+Ja, Alie hade visst varit mycket omogen ännu, då
+Rikard såg henne sist, ehuru redan då tjugutvå år
+gammal. Det var så mycket, som jäste hos henne,
+att hon ej kunde komma till harmoni så lätt som
+andra, mer torftigt anlagda naturer. Det var något
+så ombytligt och oberäkneligt i hela hennes väsende
+&mdash; hon kastades mellan entusiasm för vissa allmänna
+ideér och intressen och en förbehållsam kyla så
+snart man kom in på känslornas område. Försökte
+man blott att på långt håll närma sig hennes djupare
+känslolif drog hon sig ängsligt tillbaka och slog
+bort hvarje allvarligt ord med skämt.
+</p>
+
+<p>
+Rikard undrade, om hon förändrat sig mycket
+under dessa sista år, då hon och modern nu tycktes
+förstå hvarandra så väl. Men modern hade nog också
+förändrat sig, Alies inflytande hade gjort sig gällande
+öfver den gamlas mottagliga natur, hennes lifsåskådning
+hade vidgats och Rikard hade mången gång
+vid läsningen af hennes bref känt, att han hade Alie
+att tacka för att hans mor förstod honom så väl och
+kunde följa honom i alla hans intressen. Tidiga sorger
 och ett enformigt, tillbakadraget lif hade samlat
-litet damm �fver en af naturen klar intelligens; men
-p� de sista �ren hade luften rensats i hemmet, det
-k�nde han, en friskare vind hade f�tt spelrum mellan
-tak och v�gg, hans mor var hans s� helt och h�llet
-nu, f�rstod hon honom i alt, delade alt med honom
+litet damm öfver en af naturen klar intelligens; men
+på de sista åren hade luften rensats i hemmet, det
+kände han, en friskare vind hade fått spelrum mellan
+tak och vägg, hans mor var hans så helt och hållet
+nu, förstod hon honom i alt, delade alt med honom
 <a id="page-11" class="pagenum" title="11"></a>
-s�som s�llan �lderdomen f�rm�r g�ra det med ungdomen.
+såsom sällan ålderdomen förmår göra det med ungdomen.
 </p>
 
 <p>
-Rikards k�nslor v�rmdes f�r Alie mer och mer,
-d� han med portr�ttet i handen t�nkte p� alt detta.
+Rikards känslor värmdes för Alie mer och mer,
+då han med porträttet i handen tänkte på alt detta.
 Det var egentligen underligt att han, som alltid varit
-s� lifligt intresserad af henne, dock aldrig hade varit
-f�r�lskad i henne. Ida hade alltid �nskat att han
-skulle blifva det och gjort alt f�r att sammanf�ra
-dem s� ofta som m�jligt; med modern �ter hade
-f�rh�llandet varit motsatt. Rikard skrattade �nnu,
-d� han t�nkte p�, hur orolig hon hade varit, om de
-n�gon g�ng h�ndelsevis blifvit lemnade p� tu man
+så lifligt intresserad af henne, dock aldrig hade varit
+förälskad i henne. Ida hade alltid önskat att han
+skulle blifva det och gjort alt för att sammanföra
+dem så ofta som möjligt; med modern åter hade
+förhållandet varit motsatt. Rikard skrattade ännu,
+då han tänkte på, hur orolig hon hade varit, om de
+någon gång händelsevis blifvit lemnade på tu man
 hand, och hur hon alltid haft ett eller annat litet
-f�rargligt yttrande om Alie, n�r hon tyckt sig m�rka,
-att Rikard var mer �n vanligt intresserad af henne.
+förargligt yttrande om Alie, när hon tyckt sig märka,
+att Rikard var mer än vanligt intresserad af henne.
 </p>
 
 <p>
-N�, nu hade v�l alt detta f�r�ndrat sig. Om
-de nu, d� de �ters�go hvarandra, skulle l�ra att �lska
-hvarandra, s� kunde v�l f�rmodligen ingenting gl�dja
-modern mer. Fast underligt var det �nd�, att hon
-s� f�ga talade om Alie i sina bref. Hennes namn
-f�rekom naturligtvis oupph�rligt, s� sammanknutet
+Nå, nu hade väl alt detta förändrat sig. Om
+de nu, då de återsågo hvarandra, skulle lära att älska
+hvarandra, så kunde väl förmodligen ingenting glädja
+modern mer. Fast underligt var det ändå, att hon
+så föga talade om Alie i sina bref. Hennes namn
+förekom naturligtvis oupphörligt, så sammanknutet
 som det var med moderns dagliga lif, men aldrig
-n�gra uttalanden om hvad Alie under dessa �r blifvit
-f�r henne, aldrig n�gonting, som egentligen var
-egnadt att v�cka Rikards intresse f�r henne. Det
-var f�rmodligen en fink�nslig grannlagenhet af modern;
-hon var r�dd att Rikard skulle tro, att hon ville inverka
-p� honom i detta afseende, liksom Ida f�rr
-f�rs�kte g�ra.
+några uttalanden om hvad Alie under dessa år blifvit
+för henne, aldrig någonting, som egentligen var
+egnadt att väcka Rikards intresse för henne. Det
+var förmodligen en finkänslig grannlagenhet af modern;
+hon var rädd att Rikard skulle tro, att hon ville inverka
+på honom i detta afseende, liksom Ida förr
+försökte göra.
 </p>
 
 <p>
 <a id="page-12" class="pagenum" title="12"></a>
-Rikard k�nde sig egentligen ej skapad f�r det
-husliga lifvets undang�mda lycka och hade just aldrig
+Rikard kände sig egentligen ej skapad för det
+husliga lifvets undangömda lycka och hade just aldrig
 varit tilltalad af tanken att gifta sig med en
-flicka utan n�mnv�rd f�rm�genhet. Han �lskade lifvet
-i stor stil och hade alltid dr�mt om att g� andra
-v�gar �n medelm�ttans vanliga. Och dock hade han
-aldrig kunnat besluta sig f�r att g�ra ett lysande
-parti, oaktadt tillf�lle d�rtill mer �n en g�ng erbjudit
-sig under hans vistelse i utlandet, d�r han lefvat
-mycket med inom det h�gre s�llskapslifvet och blifvit
-firad och bortsk�md af vackra och spirituela damer
-af flera nationaliteter. Var det icke �nd� innerst
-tanken p� Alice, som gjort att han hela tiden varit
-s� kallsinnig gent emot dessa f�rf�relser?
-</p>
-
-<p>
-Han satt l�nge kvar med portr�ttet i handen
-och moderns bref framf�r sig. Modern hade skrifvit
-som f�rklarande text till bilden: �Jag har just f�tt
-bref fr�n dig, och Alie sitter ot�lig och v�ntar p�
-att f� del af inneh�llet�.
-</p>
-
-<p>
-Brukade s�ledes Alie f� del af hans bref? Och
-v�ntade hon verkligen med ot�lighet h�rp�? Och
-han, som pl�gade skrifva s� f�rtroligt till modern &mdash;
-l�gga hela sitt sj�lslif �ppet f�r henne, meddela henne
-alla sina planer, hvarje den flyktigaste k�nslost�mning!
-Hvad Alie kom honom n�ra med ens! Hon hade
-s�ledes under alla dessa �r lefvat i f�rtrolig ber�ring
-med hela hans inre lif. Han b�rjade l�ngta efter
-att �terse henne och det var med verklig sp�nning
-och en obest�md f�rk�nsla af, att hans lif f�rst
+flicka utan nämnvärd förmögenhet. Han älskade lifvet
+i stor stil och hade alltid drömt om att gå andra
+vägar än medelmåttans vanliga. Och dock hade han
+aldrig kunnat besluta sig för att göra ett lysande
+parti, oaktadt tillfälle därtill mer än en gång erbjudit
+sig under hans vistelse i utlandet, där han lefvat
+mycket med inom det högre sällskapslifvet och blifvit
+firad och bortskämd af vackra och spirituela damer
+af flera nationaliteter. Var det icke ändå innerst
+tanken på Alice, som gjort att han hela tiden varit
+så kallsinnig gent emot dessa förförelser?
+</p>
+
+<p>
+Han satt länge kvar med porträttet i handen
+och moderns bref framför sig. Modern hade skrifvit
+som förklarande text till bilden: »Jag har just fått
+bref från dig, och Alie sitter otålig och väntar på
+att få del af innehållet».
+</p>
+
+<p>
+Brukade således Alie få del af hans bref? Och
+väntade hon verkligen med otålighet härpå? Och
+han, som plägade skrifva så förtroligt till modern &mdash;
+lägga hela sitt själslif öppet för henne, meddela henne
+alla sina planer, hvarje den flyktigaste känslostämning!
+Hvad Alie kom honom nära med ens! Hon hade
+således under alla dessa år lefvat i förtrolig beröring
+med hela hans inre lif. Han började längta efter
+att återse henne och det var med verklig spänning
+och en obestämd förkänsla af, att hans lif först
 <a id="page-13" class="pagenum" title="13"></a>
-nu skulle b�rja blifva rikt och personligt, som han
-p� v�ren styrde kosan mot fosterlandet.
+nu skulle börja blifva rikt och personligt, som han
+på våren styrde kosan mot fosterlandet.
 </p>
 
 <p>
-Han v�ntades tidigt p� f.&nbsp;m. med �ngb�t fr�n
-L�beck. Alie hade just f�tt hem en ny v�rkl�dning
-och hade tagit den p�, d� hon kom in till frukostbordet.
-Hon brydde sig i allm�nhet icke mycket om
-sin kl�dsel och kunde nyttja samma kl�dning dag
-ut och dag in i �ratal. Men n�r hon gjorde sig n�got
-nytt anv�nde hon alltid mycken m�da p� att v�lja
-n�gonting verkligt vackert, utan att bry sig synnerligen
-mycket om det herskande modet f�r dagen.
-Det fans ett ord, som f�r henne betecknade det hon
+Han väntades tidigt på f.&nbsp;m. med ångbåt från
+Lübeck. Alie hade just fått hem en ny vårklädning
+och hade tagit den på, då hon kom in till frukostbordet.
+Hon brydde sig i allmänhet icke mycket om
+sin klädsel och kunde nyttja samma klädning dag
+ut och dag in i åratal. Men när hon gjorde sig något
+nytt använde hon alltid mycken möda på att välja
+någonting verkligt vackert, utan att bry sig synnerligen
+mycket om det herskande modet för dagen.
+Det fans ett ord, som för henne betecknade det hon
 mest af alt afskydde i verlden: det banala &mdash; antingen
-det nu gaf sig uttryck i ord, k�nslor, m�bler, kl�der
-eller prydnader! H�llre oh�flig, �n banalt artig &mdash;
-h�llre h�rd och fr�nst�tande �n banalt k�nslofull,
-h�llre kl�dd i afstickande f�rger och i tyger, som als
-icke passade f�r �rstiden, �n i en banalt v�rdad modedr�gt.
-Den dr�gt hon nu valt f�r att mottaga Rikard
-kl�dde henne s� v�l, att fru Rode, som var mycket
-svag f�r sk�nhet och aldrig kunnat t�la en ful m�nniska,
-blef lifligt betagen, d� hon fick se henne, v�nde
-henne rundt flera g�nger och beundrade henne.
-</p>
-
-<p>
-�Mycket, mycket vackert. En s� egendomlig,
-sj�gr�n skiftning p� den d�r atlasen i lifvet! Jo, jag
-tackar, jag! Ett s� �fverd�digt perlbroderi! Det d�r
+det nu gaf sig uttryck i ord, känslor, möbler, kläder
+eller prydnader! Hällre ohöflig, än banalt artig &mdash;
+hällre hård och frånstötande än banalt känslofull,
+hällre klädd i afstickande färger och i tyger, som als
+icke passade för årstiden, än i en banalt vårdad modedrägt.
+Den drägt hon nu valt för att mottaga Rikard
+klädde henne så väl, att fru Rode, som var mycket
+svag för skönhet och aldrig kunnat tåla en ful människa,
+blef lifligt betagen, då hon fick se henne, vände
+henne rundt flera gånger och beundrade henne.
+</p>
+
+<p>
+»Mycket, mycket vackert. En så egendomlig,
+sjögrön skiftning på den där atlasen i lifvet! Jo, jag
+tackar, jag! Ett så öfverdådigt perlbroderi! Det där
 som faller ned kring halsen som ett regn &mdash; det ser
-mycket pikant ut. V�nd p� dig litet &mdash; nej, inte s�
-d�r, sv�ng dig om s� d�r hastigt som du brukar. Du
+mycket pikant ut. Vänd på dig litet &mdash; nej, inte så
+där, sväng dig om så där hastigt som du brukar. Du
 <a id="page-14" class="pagenum" title="14"></a>
-skulle se hur det glimmar af perlorna. S�dant d�r
-glitter passar just f�r dig, en ormaktig, hal liten
-trollpacka som du �r. Det �r som n�got man vill
-h�lla fast, men som alltid glider en ur h�nderna.
-Hon �r alldeles lik en s�pbubbla i dag, hela flickan!�
+skulle se hur det glimmar af perlorna. Sådant där
+glitter passar just för dig, en ormaktig, hal liten
+trollpacka som du är. Det är som något man vill
+hålla fast, men som alltid glider en ur händerna.
+Hon är alldeles lik en såpbubbla i dag, hela flickan!»
 </p>
 
 <p>
-�Den bilden var inte s� dum, lilla tantis�, sade
-Alie, som i dag tycktes vara i ett hum�r lika str�lande
-som hennes perlor. �Det �r �nd� roligt att vara
-v�l kl�dd. Jag k�nner mig som om jag kunde hoppa
-�fver sm�tak i dag.�
+»Den bilden var inte så dum, lilla tantis», sade
+Alie, som i dag tycktes vara i ett humör lika strålande
+som hennes perlor. »Det är ändå roligt att vara
+väl klädd. Jag känner mig som om jag kunde hoppa
+öfver småtak i dag.»
 </p>
 
 <p>
 Hon stod vid bordet och lade sista hand vid
-ordnandet af en stor blomsk�l med perlhyacinter, gullvifvor
-och bl�sippor, instuckna i mossa.
+ordnandet af en stor blomskål med perlhyacinter, gullvifvor
+och blåsippor, instuckna i mossa.
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode betraktade den varma f�rgen p� hennes
-kind och det skimmer, som l�g �fver hela hennes
-uttryck; och pl�tsligt kommo tankar �fver henne, som
-l�to en liten skugga glida �fver hennes �ppna, r�rliga
+Fru Rode betraktade den varma färgen på hennes
+kind och det skimmer, som låg öfver hela hennes
+uttryck; och plötsligt kommo tankar öfver henne, som
+läto en liten skugga glida öfver hennes öppna, rörliga
 ansigte.
 </p>
 
 <p>
-�Du �mnar v�l inte beh�lla den d�r dr�gten p�
-i dag�, anm�rkte hon tort. �Jag �r r�dd att Rikard
-skall finna det l�jligt, att du tar p� dig det b�sta du
-har s� h�r dags p� morgonen.�
+»Du ämnar väl inte behålla den där drägten på
+i dag», anmärkte hon tort. »Jag är rädd att Rikard
+skall finna det löjligt, att du tar på dig det bästa du
+har så här dags på morgonen.»
 </p>
 
 <p>
-Alie sv�ngde sig om med en blixtlik r�relse, s�
-att perlorna gnistrade; rodnaden br�nde sig fast med
-skarpa kanter upp�t tinningarna; hennes litet nerv�sa
-r�st, som var ett ytterst k�nsligt instrument, tolkande
-alla de v�xlande st�mningar, hon var s� angel�gen
-om att d�lja, fick ett hvasst och obehagligt tonfall,
+Alie svängde sig om med en blixtlik rörelse, så
+att perlorna gnistrade; rodnaden brände sig fast med
+skarpa kanter uppåt tinningarna; hennes litet nervösa
+röst, som var ett ytterst känsligt instrument, tolkande
+alla de växlande stämningar, hon var så angelägen
+om att dölja, fick ett hvasst och obehagligt tonfall,
 <a id="page-15" class="pagenum" title="15"></a>
-d� hon inf�ll: ��h, var inte r�dd! Jag skall inte l�gga
-n�gra krokar f�r tants gullgosse� &mdash; och h�rmed sprang
-hon in i sitt rum, kl�dde om sig p� tv� minuter och
-kom �ter ut i sin n�got illa medfarna, svarta vinterkl�dning.
-Festst�mningen var borta b�de hos henne
-och fru Rode, hvilken satt och gr�mde sig �fver att
-hon s�rat Alie och funderade p� hur hon skulle f�
+då hon inföll: »åh, var inte rädd! Jag skall inte lägga
+några krokar för tants gullgosse» &mdash; och härmed sprang
+hon in i sitt rum, klädde om sig på två minuter och
+kom åter ut i sin något illa medfarna, svarta vinterklädning.
+Feststämningen var borta både hos henne
+och fru Rode, hvilken satt och grämde sig öfver att
+hon sårat Alie och funderade på hur hon skulle få
 henne glad igen.
 </p>
 
 <p>
-Denna lilla misst�mning kastade en skugga �fver
-hennes gl�dje, d� hon en stund d�refter fick omfamna
-sin son. Hon s�g ocks� att Rikard k�nde sig obehagligt
-ber�rd af det flyktiga och konstladt likgiltiga
-s�tt, hvarp� Alie h�lsade honom.
+Denna lilla misstämning kastade en skugga öfver
+hennes glädje, då hon en stund därefter fick omfamna
+sin son. Hon såg också att Rikard kände sig obehagligt
+berörd af det flyktiga och konstladt likgiltiga
+sätt, hvarpå Alie hälsade honom.
 </p>
 
 <p>
-�Hvilken ot�ck, gammal gumma jag �r�, sade
-hon f�r sig sj�lf. �Jag som just ville att hela hemmet
-skulle str�la emot honom, d� han kom &mdash; och s� har
-jag sj�lf f�rst�rt hela gl�djen med mina dumma och
-on�diga farh�gor.�
+»Hvilken otäck, gammal gumma jag är», sade
+hon för sig själf. »Jag som just ville att hela hemmet
+skulle stråla emot honom, då han kom &mdash; och så har
+jag själf förstört hela glädjen med mina dumma och
+onödiga farhågor.»
 </p>
 
 <p>
-�V�nta &mdash; nej, du skall inte ber�tta n�gonting
-f�rr �n Alie kommer in�, afbr�t hon sonen, d� de
+»Vänta &mdash; nej, du skall inte berätta någonting
+förr än Alie kommer in», afbröt hon sonen, då de
 suto tillsamman i soffan i hvardagsrummet, sedan
 han packat upp och ordnat alla sina saker, hvilket
-skedde strax sedan han kommit inom d�rrarna. �L�t
-mig g� efter Alie f�rst.�
+skedde strax sedan han kommit inom dörrarna. »Låt
+mig gå efter Alie först.»
 </p>
 
 <p>
-�Men h�r nu, mamma, s�g mig, hvad g�r det
-egentligen �t Alie?� utbrast den unge officern och
-sprang upp. Han satt aldrig m�nga minuter p� samma
-plats. �Hvarf�r tog hon s� sn�ft och ov�nligt emot
+»Men hör nu, mamma, säg mig, hvad går det
+egentligen åt Alie?» utbrast den unge officern och
+sprang upp. Han satt aldrig många minuter på samma
+plats. »Hvarför tog hon så snäft och ovänligt emot
 <a id="page-16" class="pagenum" title="16"></a>
-mig? Jag som trott mig f�rst� af mammas bref, att
-hon �nd� hyste b�de intresse och v�nskap f�r mig.�
+mig? Jag som trott mig förstå af mammas bref, att
+hon ändå hyste både intresse och vänskap för mig.»
 </p>
 
 <p>
-�Det g�r hon ocks�, Rikard, det kan du vara
-s�ker p�. S� som hon f�ljt med hela ditt lif <a id="corr-0"></a>under
-alla dessa �r &mdash;�
+»Det gör hon också, Rikard, det kan du vara
+säker på. Så som hon följt med hela ditt lif <a id="corr-0"></a>under
+alla dessa år &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�S�ledes �r det bara den vanliga, svenska tillgjordheten�,
-utbrast han, f�rtretad. �Jag mins det
-d�r sen gammalt &mdash; h�r i norden kan en flicka aldrig
-vara naturligt v�nlig mot en man, utan det skall vara
-god ton att vara fj�r och f�rbeh�llsam och f�rsigtig,
-som vore hennes dygd i fara vid minsta blick fr�n
-en karl. Jag �r van att umg�s p� en helt annan fot
-med unga damer, skall jag s�ga mamma. Amerikanskorna
-t.&nbsp;ex. hur naturliga och kamratlikt v�nliga �ro
-de icke mot en man, s� snart de l�rt k�nna honom.
-Usch, jag kan inte med det d�r svenska pryderiet och
-hyckleriet!�
+»Således är det bara den vanliga, svenska tillgjordheten»,
+utbrast han, förtretad. »Jag mins det
+där sen gammalt &mdash; här i norden kan en flicka aldrig
+vara naturligt vänlig mot en man, utan det skall vara
+god ton att vara fjär och förbehållsam och försigtig,
+som vore hennes dygd i fara vid minsta blick från
+en karl. Jag är van att umgås på en helt annan fot
+med unga damer, skall jag säga mamma. Amerikanskorna
+t.&nbsp;ex. hur naturliga och kamratlikt vänliga äro
+de icke mot en man, så snart de lärt känna honom.
+Usch, jag kan inte med det där svenska pryderiet och
+hyckleriet!»
 </p>
 
 <p>
 Han gick af och an och kastade tillbaka rockuppslagen,
-som om de tryckte honom p� br�stet.
-�Puh! Hvad det �nd� �r f�r en kvalmig atmosf�r
-h�r i v�rt hederliga Sverge.�
+som om de tryckte honom på bröstet.
+»Puh! Hvad det ändå är för en kvalmig atmosfär
+här i vårt hederliga Sverge.»
 </p>
 
 <p>
-�Men det �r verkligen inte als likt Alie att vara
-pryd, det f�rs�krar jag dig.�
+»Men det är verkligen inte als likt Alie att vara
+pryd, det försäkrar jag dig.»
 </p>
 
 <p>
-�N�, s� bed henne komma in d� och s�g, att
-jag verkligen inte �r s� farlig. Hon beh�fver inte als
-anv�nda s� starka medel f�r att h�lla mig p� afst�nd.
-Jag har en mycket fin n�sa i det fallet och har �nnu
-aldrig fallit en kvinna besv�rlig &mdash; aldrig gjort min
-kur f�r n�gon, som ej uppmuntrat mig d�rtill.�
+»Nå, så bed henne komma in då och säg, att
+jag verkligen inte är så farlig. Hon behöfver inte als
+använda så starka medel för att hålla mig på afstånd.
+Jag har en mycket fin näsa i det fallet och har ännu
+aldrig fallit en kvinna besvärlig &mdash; aldrig gjort min
+kur för någon, som ej uppmuntrat mig därtill.»
 </p>
 
 <p>
 <a id="page-17" class="pagenum" title="17"></a>
-�Alie, Rikard tycker det �r s� konstigt af dig,
-att du h�ller dig undan p� detta s�tt� &mdash; fru Rode
-talade i den half�ppna d�rren in till Alie, som satt
-och skref, �han �r riktigt f�rargad p� dig. Kom
-ut nu!�
+»Alie, Rikard tycker det är så konstigt af dig,
+att du håller dig undan på detta sätt» &mdash; fru Rode
+talade i den halföppna dörren in till Alie, som satt
+och skref, »han är riktigt förargad på dig. Kom
+ut nu!»
 </p>
 
 <p>
-�Jag har inte tid�, svarade Alie utan att se upp.
-�Jag m�ste f� af det h�r brefvet i dag.�
+»Jag har inte tid», svarade Alie utan att se upp.
+»Jag måste få af det här brefvet i dag.»
 </p>
 
 <p>
-F�rst vid middagen visade hon sig �ter, och fru
-Rode s�g, att Rikards blickar nu underkastade henne
-en t�mligen omild kritik. Detta gjorde henne med
-ens s� f�runderligt varm om hj�rtat f�r Alie. Hon
-h�ll i sj�lfva verket af henne som en dotter och t�lde
-aldrig af andra den minsta anm�rkning mot henne.
-Hon ville g�rna att hennes son skulle beundra henne &mdash;
-bara han icke f�ste sig vid henne p� allvar. Hvarf�r
-hon egentligen var s� r�dd f�r detta gjorde hon sig
-icke riktigt reda f�r.
+Först vid middagen visade hon sig åter, och fru
+Rode såg, att Rikards blickar nu underkastade henne
+en tämligen omild kritik. Detta gjorde henne med
+ens så förunderligt varm om hjärtat för Alie. Hon
+höll i själfva verket af henne som en dotter och tålde
+aldrig af andra den minsta anmärkning mot henne.
+Hon ville gärna att hennes son skulle beundra henne &mdash;
+bara han icke fäste sig vid henne på allvar. Hvarför
+hon egentligen var så rädd för detta gjorde hon sig
+icke riktigt reda för.
 </p>
 
 <p>
-�Det �r b�st Rikard v�ljer n�gon, som jag aldrig
-f�rr sett�, brukade hon ibland helt uppriktigt s�ga
-till Alie. �Jag har s� stora fordringar, att ingen som
-jag k�nner n�gonsin kan tillfredsst�lla mig. D�rf�r
-vill jag inte k�nna henne f�rr �n det �r f�r sent att
-�ndra &mdash; d� f�r jag naturligtvis lof att f�rs�ka vara
-n�jd.�
+»Det är bäst Rikard väljer någon, som jag aldrig
+förr sett», brukade hon ibland helt uppriktigt säga
+till Alie. »Jag har så stora fordringar, att ingen som
+jag känner någonsin kan tillfredsställa mig. Därför
+vill jag inte känna henne förr än det är för sent att
+ändra &mdash; då får jag naturligtvis lof att försöka vara
+nöjd.»
 </p>
 
 <p>
 Detta hade dock icke hindrat henne att oroas af
-den lifligaste svartsjuka � sonens v�gnar hvarje g�ng
-hon sett n�gon annan man egna Alie sin hyllning.
+den lifligaste svartsjuka å sonens vägnar hvarje gång
+hon sett någon annan man egna Alie sin hyllning.
 </p>
 
 <p>
-�Hvad alt �r sig likt h�r�, sade Rikard, d� de
-efter middagen suto tillsammans alla tre. �Samma
+»Hvad alt är sig likt här», sade Rikard, då de
+efter middagen suto tillsammans alla tre. »Samma
 <a id="page-18" class="pagenum" title="18"></a>
 stick-korg, som jag alltid brukade leka med och trassla
 till garnet &mdash; mins mamma det &mdash; och samma gamla,
-n�tta album, som jag till mammas f�rtviflan brukade
-sitta och kn�ppa p�.�
+nötta album, som jag till mammas förtviflan brukade
+sitta och knäppa på.»
 </p>
 
 <p>
-�Ja, och du har �nnu samma oro i fingrarna, kan
-jag m�rka�, sade modern och slog honom sk�mtsamt
-p� h�nderna.
+»Ja, och du har ännu samma oro i fingrarna, kan
+jag märka», sade modern och slog honom skämtsamt
+på händerna.
 </p>
 
 <p>
-�Ja, och i benen�, inf�ll han och sprang upp.
-�Mins du, hur du brukade f�rmana mig att man b�r
-sitta stilla och icke g� s� d�r af och an, n�r man
-talar. Se h�r &mdash; de gamla m�rkena p� mattan efter
-min kammarmotion h�r inne om kv�llarna. �h, hvad
-det altsammans kommer lefvande tillbaka f�r mitt
-minne! Men hvad jag icke f�rst�r�, sade han och
-stannade, �det �r, att ni kunnat lefva p� det h�r s�ttet
-i s� m�nga �r utan den minsta omv�xling. Mamma,
-som �r gammal och g�tt igenom s� mycket, det kan
-s� vara &mdash; men Alie &mdash; dag ut och dag in lika &mdash; och
-det medan jag tumlat om i lifvet under s� m�nga,
-olikartade f�rh�llanden &mdash; gjort f�ltt�g i Afrika, upplefvat
-alla m�jliga �fventyr &mdash; jag vet inte, jag f�r
-f�rnimmelsen af n�got tr�ngt och f�rkv�fdt n�r jag
-t�nker p� det lif, ni f�rt. Har du varit lycklig med
-detta, Alie? Hvad �r det som f�rm�tt dig att lefva
-s� &mdash; det skulle jag bra g�rna vilja f�rst�.�
+»Ja, och i benen», inföll han och sprang upp.
+»Mins du, hur du brukade förmana mig att man bör
+sitta stilla och icke gå så där af och an, när man
+talar. Se här &mdash; de gamla märkena på mattan efter
+min kammarmotion här inne om kvällarna. Åh, hvad
+det altsammans kommer lefvande tillbaka för mitt
+minne! Men hvad jag icke förstår», sade han och
+stannade, »det är, att ni kunnat lefva på det här sättet
+i så många år utan den minsta omväxling. Mamma,
+som är gammal och gått igenom så mycket, det kan
+så vara &mdash; men Alie &mdash; dag ut och dag in lika &mdash; och
+det medan jag tumlat om i lifvet under så många,
+olikartade förhållanden &mdash; gjort fälttåg i Afrika, upplefvat
+alla möjliga äfventyr &mdash; jag vet inte, jag får
+förnimmelsen af något trångt och förkväfdt när jag
+tänker på det lif, ni fört. Har du varit lycklig med
+detta, Alie? Hvad är det som förmått dig att lefva
+så &mdash; det skulle jag bra gärna vilja förstå.»
 </p>
 
 <p>
 Han stannade, kastade sig ned i den lilla soffan
-bredvid henne och b�rjade leka med hennes brodergarn.
+bredvid henne och började leka med hennes brodergarn.
 </p>
 
 <p>
-Hon satt med �terh�llen andedr�gt, lutad �fver
-sitt arbete. Hennes hj�rta bultade v�ldsamt. Om
+Hon satt med återhållen andedrägt, lutad öfver
+sitt arbete. Hennes hjärta bultade våldsamt. Om
 <a id="page-19" class="pagenum" title="19"></a>
-han bara ville g� sin v�g &mdash; ej sitta henne s� d�r
-n�ra, ej snudda s� d�r vid hennes axel, som han
-gjorde, d� han lade handen p� soffryggen bakom
-henne. �h, om han ville resa sig upp och g� &mdash; bara
-en liten bit bort�t rummet, s� skulle hon nog �tervinna
-sin sj�lfbeherskning och kunna svara honom
-lugnt och naturligt. Men att se upp p� honom nu,
-d� han satt s� n�ra &mdash; det var icke m�jligt.
+han bara ville gå sin väg &mdash; ej sitta henne så där
+nära, ej snudda så där vid hennes axel, som han
+gjorde, då han lade handen på soffryggen bakom
+henne. Åh, om han ville resa sig upp och gå &mdash; bara
+en liten bit bortåt rummet, så skulle hon nog återvinna
+sin själfbeherskning och kunna svara honom
+lugnt och naturligt. Men att se upp på honom nu,
+då han satt så nära &mdash; det var icke möjligt.
 </p>
 
 <p>
-Han v�ntade n�gra minuter p� ett ord fr�n henne &mdash;
-men d� hon fortfarande satt med hufvudet nedb�jdt,
-blef han �ter f�rtretad �fver hvad han kallade hennes
+Han väntade några minuter på ett ord från henne &mdash;
+men då hon fortfarande satt med hufvudet nedböjdt,
+blef han åter förtretad öfver hvad han kallade hennes
 pryderi, reste sig och gick till modern, som satt i
 en gungstol, hvilken han nu med pojkaktig lekfullhet
-b�rjade s�tta i s� h�ftig r�relse att den gamla skrek
-p� samma g�ng som hon skrattade af gl�dje att
-ha sin gosse st�ende d�r, som i forna tider. Han
-kom att st� n�stan med ryggen v�nd mot Alie, och
-hon kunde nu obem�rkt se upp p� honom. Hon hade
+började sätta i så häftig rörelse att den gamla skrek
+på samma gång som hon skrattade af glädje att
+ha sin gosse stående där, som i forna tider. Han
+kom att stå nästan med ryggen vänd mot Alie, och
+hon kunde nu obemärkt se upp på honom. Hon hade
 alltid beundrat nackens fina form &mdash; figurens smidiga
-styrka, som hade n�got af en st�lfj�ders sp�nstighet,
-d� han sprang upp s� d�r pl�tsligt, som han vanligtvis
-brukade g�ra d� han blef ifrig. Hans utseende
-hade egentligen en fin, n�stan kvinlig sk�nhet, fast
-pr�glad af en brinnande, nerv�s energi och en verksam,
-arbetande intelligens, som hade n�got smittande
-och elektriserande. Alie hade alltid k�nt, att man icke
-kunde vara sysslol�s i Rikards n�rvaro, och hon fann
-sig nu tr�ffad af hans kritik �fver det n�got apatiska
-dr�mlif hon f�rt de �ren han varit borta.
+styrka, som hade något af en stålfjäders spänstighet,
+då han sprang upp så där plötsligt, som han vanligtvis
+brukade göra då han blef ifrig. Hans utseende
+hade egentligen en fin, nästan kvinlig skönhet, fast
+präglad af en brinnande, nervös energi och en verksam,
+arbetande intelligens, som hade något smittande
+och elektriserande. Alie hade alltid känt, att man icke
+kunde vara sysslolös i Rikards närvaro, och hon fann
+sig nu träffad af hans kritik öfver det något apatiska
+drömlif hon fört de åren han varit borta.
 </p>
 
 <p>
 <a id="page-20" class="pagenum" title="20"></a>
-�V�rt lif har inte varit s� enformigt, som du tror�,
-sade modern efter en stund. �Du har minsann vetat
-att h�lla oss i sp�nning med alla dina planer och
-dina vilda f�retag. Under f�ltt�get f�ljde Alie p�
-kartan alla dina man�vrer &mdash; hon hade skaffat sig
-stora specialkartor fr�n Paris och ett par digra arbeten
-�fver Algier. Du skulle sett henne, n�rsynt som hon
-�r, hur hon l�g dubbel p� det stora salsbordet f�r
-att kunna se p� kartan &mdash; och hur hon sn�ste mig,
-stackare, n�r jag ibland gjorde dumma fr�gor och
-inte hade riktigt reda p� din marsch-rut. Ja, vi lefde
-i en sp�nning, som om v�rt eget hus varit bel�gradt
-af fiender.�
-</p>
-
-<p>
-Rikard s�g p� Alie och fick ett �gonblick reda
-p� hennes blick. Han s�g d�ri n�got, som liknade
+»Vårt lif har inte varit så enformigt, som du tror»,
+sade modern efter en stund. »Du har minsann vetat
+att hålla oss i spänning med alla dina planer och
+dina vilda företag. Under fälttåget följde Alie på
+kartan alla dina manövrer &mdash; hon hade skaffat sig
+stora specialkartor från Paris och ett par digra arbeten
+öfver Algier. Du skulle sett henne, närsynt som hon
+är, hur hon låg dubbel på det stora salsbordet för
+att kunna se på kartan &mdash; och hur hon snäste mig,
+stackare, när jag ibland gjorde dumma frågor och
+inte hade riktigt reda på din marsch-rut. Ja, vi lefde
+i en spänning, som om vårt eget hus varit belägradt
+af fiender.»
+</p>
+
+<p>
+Rikard såg på Alie och fick ett ögonblick reda
+på hennes blick. Han såg däri något, som liknade
 en reflex af det lefvande intresse modern beskrifvit.
-Han blef v�rmd h�raf och n�rmade sig henne �ter.
+Han blef värmd häraf och närmade sig henne åter.
 </p>
 
 <p>
-�Och ni v�ntade naturligtvis med hvarje post att
-f� h�ra, att jag fallit f�r n�gon arabs kula?�
+»Och ni väntade naturligtvis med hvarje post att
+få höra, att jag fallit för någon arabs kula?»
 </p>
 
 <p>
-�Naturligtvis!� svarade Alie, och skalkaktigheten
-fick �fverhand �fver f�rl�genheten. �Tant s�g Rikard
-hvarje natt ligga badande i blod p� ett �fvergifvet
-slagf�lt, under det korparna d� och d� h�ggo sig ett
-stycke k�tt till f�da.�
+»Naturligtvis!» svarade Alie, och skalkaktigheten
+fick öfverhand öfver förlägenheten. »Tant såg Rikard
+hvarje natt ligga badande i blod på ett öfvergifvet
+slagfält, under det korparna då och då höggo sig ett
+stycke kött till föda.»
 </p>
 
 <p>
-�Usch Alie, s�dana ot�cka ord du har. Jo, du
-m� tro, Rikard, det var roligt, n�r jag h�ll p� att
-f�rg�s af �ngest f�r dig att h�ra henne tala i den d�r
-v�gen &mdash; &mdash;�
+»Usch Alie, sådana otäcka ord du har. Jo, du
+må tro, Rikard, det var roligt, när jag höll på att
+förgås af ångest för dig att höra henne tala i den där
+vägen &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-Rikard s�g h�pen ut.
+Rikard såg häpen ut.
 </p>
 
 <p>
 <a id="page-21" class="pagenum" title="21"></a>
-�Men det gjorde naturligtvis inte Alie d�!�
+»Men det gjorde naturligtvis inte Alie då!»
 </p>
 
 <p>
-�Jo visst�, sade fru Rode och alla de sm� vecken
-vid hennes �gon b�rjade att r�ra sig och sm�le. �Du
-tror kanske, att hon s�kte tr�sta mig &mdash; att hon sade
-mig n�gra v�nliga och lugnande ord? Nej, l�ngt d�rifr�n.
-Hon bara gr�lade p� mig och sade att jag
-var dum och l�jlig och odr�glig, och att om jag inte
-upph�rde att beklaga mig skulle hon g� sin v�g och
-jag skulle aldrig f� se henne mer o.&nbsp;s.&nbsp;v.�
+»Jo visst», sade fru Rode och alla de små vecken
+vid hennes ögon började att röra sig och småle. »Du
+tror kanske, att hon sökte trösta mig &mdash; att hon sade
+mig några vänliga och lugnande ord? Nej, långt därifrån.
+Hon bara grälade på mig och sade att jag
+var dum och löjlig och odräglig, och att om jag inte
+upphörde att beklaga mig skulle hon gå sin väg och
+jag skulle aldrig få se henne mer o.&nbsp;s.&nbsp;v.»
 </p>
 
 <p>
-�Ja�, sade Alie, som nu b�rjade blifva mer lik
-sig sj�lf och falla in i sin vanliga, sk�mtsamma ton.
-�Det var det enda, som hj�lpte. N�r jag riktigt hade
-gr�lat p� henne en l�ng stund upph�rde hon vanligtvis
-att gr�ta och j�mra sig, och ibland lexade jag till
-och med upp henne s� grundligt, att jag fick henne att
-skratta. Men talade jag v�nligt till henne och s�kte
-uppmuntra henne, d� blef det bara sju g�nger v�rre.
-D� blef hon riktigt ond p� mig och sade, att jag
-talade mot mitt b�ttre vetande och att det vore b�ttre,
-om jag �tminstone ville erk�nna att Rikard var s�rad
-eller f�ngen eller d�d eller &mdash; ja, gu&rsquo;vet, om hon
-inte ibland misst�nkte araberna f�r att vara m�nnisko�tare
-och servera Rikard som stek p� middagsbordet.
-Jo, medge, tantis lilla, att du inte var riktigt s�ker
-p� den saken. Fast det v�gade hon f�rst�s aldrig
-s�ga till mig, ty d� visste hon att jag skulle sk�mt
-ut henne f�r hennes okunnighet.�
+»Ja», sade Alie, som nu började blifva mer lik
+sig själf och falla in i sin vanliga, skämtsamma ton.
+»Det var det enda, som hjälpte. När jag riktigt hade
+grälat på henne en lång stund upphörde hon vanligtvis
+att gråta och jämra sig, och ibland lexade jag till
+och med upp henne så grundligt, att jag fick henne att
+skratta. Men talade jag vänligt till henne och sökte
+uppmuntra henne, då blef det bara sju gånger värre.
+Då blef hon riktigt ond på mig och sade, att jag
+talade mot mitt bättre vetande och att det vore bättre,
+om jag åtminstone ville erkänna att Rikard var sårad
+eller fången eller död eller &mdash; ja, gu&rsquo;vet, om hon
+inte ibland misstänkte araberna för att vara människoätare
+och servera Rikard som stek på middagsbordet.
+Jo, medge, tantis lilla, att du inte var riktigt säker
+på den saken. Fast det vågade hon förstås aldrig
+säga till mig, ty då visste hon att jag skulle skämt
+ut henne för hennes okunnighet.»
 </p>
 
 <p>
-�Tro inte p� hennes dumma prat, k�re Rikard!�
-sade fru Rode och slog henne p� kinden &mdash; Alie hade
+»Tro inte på hennes dumma prat, käre Rikard!»
+sade fru Rode och slog henne på kinden &mdash; Alie hade
 <a id="page-22" class="pagenum" title="22"></a>
-stigit upp och stod framf�r den gamla, lutad �fver
-henne, st�djande sig p� gungstolens armst�d. �Ibland
-hittade hon p� att h�lla med mig och �fverdrifva min
-oro�, fortfor hon, v�nd till Rikard. �D� l�tsade hon
-sj�lf vara alldeles f�rtviflad, s� att jag m�ste tr�sta
-henne.�
-</p>
-
-<p>
-�Och det var naturligtvis bara spel?� fr�gade
-Rikard, som blifvit helt vekt st�md vid skildringen af
-hur dessa b�da lefvat blott i tanken p� honom, medan
-han varit ute och upps�kt �fventyr och endast t�nkt
-p� att g�ra sitt eget lif s� rikt och intressant som
-m�jligt. �Du var sj�lf aldrig det minsta orolig f�r
-hur det skulle g� mig, Alie?� Hon sl�ppte gungstolen,
-v�nde sig om och s�g honom in i �gonen.
-Han grep hennes h�nder och kysste dem, men hon
-drog dem fort tillbaka. �Skola vi inte g� ut en stund?�
-fr�gade han. �H�r k�ns s� kvaft och jag �r inte van
+stigit upp och stod framför den gamla, lutad öfver
+henne, stödjande sig på gungstolens armstöd. »Ibland
+hittade hon på att hålla med mig och öfverdrifva min
+oro», fortfor hon, vänd till Rikard. »Då låtsade hon
+själf vara alldeles förtviflad, så att jag måste trösta
+henne.»
+</p>
+
+<p>
+»Och det var naturligtvis bara spel?» frågade
+Rikard, som blifvit helt vekt stämd vid skildringen af
+hur dessa båda lefvat blott i tanken på honom, medan
+han varit ute och uppsökt äfventyr och endast tänkt
+på att göra sitt eget lif så rikt och intressant som
+möjligt. »Du var själf aldrig det minsta orolig för
+hur det skulle gå mig, Alie?» Hon släppte gungstolen,
+vände sig om och såg honom in i ögonen.
+Han grep hennes händer och kysste dem, men hon
+drog dem fort tillbaka. »Skola vi inte gå ut en stund?»
+frågade han. »Här käns så kvaft och jag är inte van
 att sitta inne en hel eftermiddag. Mamma vill inte
 &mdash; nej, det kunde jag tro, du har naturligtvis alldeles
-kommit ur vanan att promenera nu, n�r jag varit
-borta &mdash; men, Ali? Har du varit ute i dag?�
+kommit ur vanan att promenera nu, när jag varit
+borta &mdash; men, Ali? Har du varit ute i dag?»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, men &mdash; &mdash;�
+»Nej, men &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�G�r du inte ut f�r hvarje dag?�
+»Går du inte ut för hvarje dag?»
 </p>
 
 <p>
-��hnej, inte precis!�
+»Åhnej, inte precis!»
 </p>
 
 <p>
-�Men hvad �r det f�r ett lif! Sitta mellan fyra
-v�ggar &mdash; ung, som du �r! Alie, �h, hvad jag hade
-lust att l�ra dig, hvad det vill s�ga att lefva! Kom
-med mig nu!�
+»Men hvad är det för ett lif! Sitta mellan fyra
+väggar &mdash; ung, som du är! Alie, åh, hvad jag hade
+lust att lära dig, hvad det vill säga att lefva! Kom
+med mig nu!»
 </p>
 
 <p>
-Nej, Alie ville inte. Hon hade alla m�jliga f�rev�ndningar.
+Nej, Alie ville inte. Hon hade alla möjliga förevändningar.
 <a id="page-23" class="pagenum" title="23"></a>
-Hon skulle sy ut det d�r m�nstret &mdash;
-hon hade litet ondt i hufvudet, det s�g s� regnigt ut
+Hon skulle sy ut det där mönstret &mdash;
+hon hade litet ondt i hufvudet, det såg så regnigt ut
 o.&nbsp;s.&nbsp;v. Men Rikard gaf icke vika. Hans friska energi
-och lefnadslust verkade s� smittande, att Alie sj�lf
-b�rjade tycka, att hon lefvat som en riktig mullvad,
-och att hon v�l kunde beh�fva skaka af sig litet jord.
+och lefnadslust verkade så smittande, att Alie själf
+började tycka, att hon lefvat som en riktig mullvad,
+och att hon väl kunde behöfva skaka af sig litet jord.
 </p>
 
 <p>
-Och s� gingo de &mdash; gata upp och gata ned &mdash;
-ut�t Djurg�rden, hem �fver Ladug�rdsg�rdet och Lill-Jans
-och Villastaden. Han ville se p� alla nybyggnader,
+Och så gingo de &mdash; gata upp och gata ned &mdash;
+utåt Djurgården, hem öfver Ladugårdsgärdet och Lill-Jans
+och Villastaden. Han ville se på alla nybyggnader,
 alla planteringar, som vuxit upp sedan han
 reste. Att hon, som icke hade hans vana vid marscher
-och strapatser kunde blifva tr�tt af en s� l�ng
-promenad, f�ll honom icke in. Han hade aldrig tanke
-f�r annat, �n hvad som f�r �gonblicket intresserade
-honom sj�lf, och Alie skulle f�rr ha g�tt tils hon
-stupade �n hon velat l�tsa om att hon var tr�tt.
+och strapatser kunde blifva trött af en så lång
+promenad, föll honom icke in. Han hade aldrig tanke
+för annat, än hvad som för ögonblicket intresserade
+honom själf, och Alie skulle förr ha gått tils hon
+stupade än hon velat låtsa om att hon var trött.
 </p>
 
 <p>
 Dylika promenader upprepades sedan ofta och
-�fven fru Rode, som under flera �r f�rt ett n�stan
+äfven fru Rode, som under flera år fört ett nästan
 fullkomligt stillasittande lif, blef snart tvungen att
-f�lja med Rikard ut p� visiter, p� teatrar, p� utf�rder
-ut�t landet.
+följa med Rikard ut på visiter, på teatrar, på utfärder
+utåt landet.
 </p>
 
 <p>
-�Jag �r i alla fall tacksam, s� l�nge jag slipper
-vara med om springlekar�, sade gumman humoristiskt
-en dag d� Rikard hade �fvertalat henne att f�lja med
-till en familj p� landet, d�r det fans fullt med ungdom
+»Jag är i alla fall tacksam, så länge jag slipper
+vara med om springlekar», sade gumman humoristiskt
+en dag då Rikard hade öfvertalat henne att följa med
+till en familj på landet, där det fans fullt med ungdom
 i huset.
 </p>
 
 <p>
-�Ja, men det slipper nog inte jag�, sade Alie,
-�fast jag aldrig har kunnat f�rdraga springlekar i all
-min dar.�
+»Ja, men det slipper nog inte jag», sade Alie,
+»fast jag aldrig har kunnat fördraga springlekar i all
+min dar.»
 </p>
 
 <p>
 <a id="page-24" class="pagenum" title="24"></a>
-Om f�rmiddagarne arbetade Rikard n�gra timmar
-inne i sitt rum p� ett st�rre krigsvetenskapligt verk, till
+Om förmiddagarne arbetade Rikard några timmar
+inne i sitt rum på ett större krigsvetenskapligt verk, till
 hvilket han samlat material under sina resor. Han
-t�lde d� ej att st�ras af ett enda ljud &mdash; ingen fick
-r�ra sig i rummet utanf�r, ingen fick ens taga i en
-d�rr. Alies rum l�g p� ena sidan om salen, hans p�
-den andra. N�r det d� n�gon g�ng h�nde att hon
-kom in utifr�n, d� han satt och arbetade, ville hon
-ej g� igenom salen, utan kunde sitta l�nga stunder
-i k�ket och v�nta p�, att han skulle g� ut. Detta
-s�g modern, men det f�ll henne icke in att g�ra n�gon
-inv�ndning h�remot. F�r henne var det sj�lffallet,
+tålde då ej att störas af ett enda ljud &mdash; ingen fick
+röra sig i rummet utanför, ingen fick ens taga i en
+dörr. Alies rum låg på ena sidan om salen, hans på
+den andra. När det då någon gång hände att hon
+kom in utifrån, då han satt och arbetade, ville hon
+ej gå igenom salen, utan kunde sitta långa stunder
+i köket och vänta på, att han skulle gå ut. Detta
+såg modern, men det föll henne icke in att göra någon
+invändning häremot. För henne var det själffallet,
 att alt och alla skulle underordna sig under
 hans trefnad.
 </p>
 
 <p>
-F�re middagen voro alltid b�de modern och Alie
-ute i k�ket och hj�lpte kokerskan med matlagningen,
-oroliga f�r att ej middagen skulle bli f�rdig p� klockslag.
-Alie sprang af och an, lyfte p� grytlocken,
-stack in ett vedtr� i spisen f�r att det skulle brinna
-b�ttre, h�lde upp soppan, hj�lpte till med dukningen
-och v�nde p� roastbiffen, mycket �ngslig f�r att den
-ej skulle blifva lagom stekt. Rikard hade blifvit s�
-bortsk�md, att han n�stan aldrig kunde f� n�gon
-mat h�r hemma, som smakade honom. Modern
-skaffade hem k�tt fr�n stadens f�rn�mste slagtare
-och �fveranstr�ngde sig i ekonomiskt afseende f�r
+Före middagen voro alltid både modern och Alie
+ute i köket och hjälpte kokerskan med matlagningen,
+oroliga för att ej middagen skulle bli färdig på klockslag.
+Alie sprang af och an, lyfte på grytlocken,
+stack in ett vedträ i spisen för att det skulle brinna
+bättre, hälde upp soppan, hjälpte till med dukningen
+och vände på roastbiffen, mycket ängslig för att den
+ej skulle blifva lagom stekt. Rikard hade blifvit så
+bortskämd, att han nästan aldrig kunde få någon
+mat här hemma, som smakade honom. Modern
+skaffade hem kött från stadens förnämste slagtare
+och öfveransträngde sig i ekonomiskt afseende för
 att kunna bjuda honom ett godt bord. Han var visserligen
-alt f�r �lskv�rd f�r att g�ra n�gon direkt
-anm�rkning, men hans kritiska blickar, den f�rsigtighet
+alt för älskvärd för att göra någon direkt
+anmärkning, men hans kritiska blickar, den försigtighet
 <a id="page-25" class="pagenum" title="25"></a>
-hvarmed han f�rst smakade p� hvarje r�tt, samt
-hans allm�nna uttalanden om det f�rtr�ffliga franska
-k�ket, sade dock tydligt nog, att hennes anstr�ngningar
-voro f�rg�fves.
+hvarmed han först smakade på hvarje rätt, samt
+hans allmänna uttalanden om det förträffliga franska
+köket, sade dock tydligt nog, att hennes ansträngningar
+voro förgäfves.
 </p>
 
 <p>
 Rikard hade emellertid ingen aning om alla dessa
 omsorger och fick af Alies yttranden snarare det intrycket,
-att hon var mycket likgiltig f�r alla husliga
-bestyr. Hon uttalade sig f�raktligt om herrarnas vanliga
-svaghet f�r ett godt bord och f�rklarade, att en
-f�rnuftig m�nniska icke borde st�lla n�gra andra fordringar
-p� sin f�da, �n att den vore sund och n�rande
-&mdash; gurmandien vore ov�rdig en t�nkande varelse.
-I allm�nhet bestred hon n�stan alt, hvad Rikard yttrade,
-och angrep hans �sigter och lefnadsvanor p� alla m�jliga
+att hon var mycket likgiltig för alla husliga
+bestyr. Hon uttalade sig föraktligt om herrarnas vanliga
+svaghet för ett godt bord och förklarade, att en
+förnuftig människa icke borde ställa några andra fordringar
+på sin föda, än att den vore sund och närande
+&mdash; gurmandien vore ovärdig en tänkande varelse.
+I allmänhet bestred hon nästan alt, hvad Rikard yttrade,
+och angrep hans åsigter och lefnadsvanor på alla möjliga
 punkter, samtidigt med att hon i djupaste hemlighet
-var villig till hvilket personligt offer som h�lst
-f�r att hans trefnad ej i n�got fall skulle st�ras.
-</p>
-
-<p>
-Han var i allm�nhet litet f�r hastig i sina slutsatser
-och alt f�r tv�rs�ker och absolut i sina omd�men,
-samt var van att imponera och bli trodd p�
-sina ord i synnerhet n�r det g�lde unga damer. Men
-h�r m�tte honom f�r f�rsta g�ngen hos en kvinna
-en kritik, som h�jdade honom steg f�r steg, tvang
-honom att motivera hvarje p�st�ende och r�tta hvarje
-f�rhastad uppgift. Han �fverraskades oupph�rligt af
-att finna, hur mycket Alie hade l�st och t�nkt och
-hvilket f�rtr�ffligt minne hon hade. Hon var honom
-fullt vuxen p� hvarje punkt af allm�nt m�nskligt vetande
-och hade till och med ej s� litet fackkunskaper
+var villig till hvilket personligt offer som hälst
+för att hans trefnad ej i något fall skulle störas.
+</p>
+
+<p>
+Han var i allmänhet litet för hastig i sina slutsatser
+och alt för tvärsäker och absolut i sina omdömen,
+samt var van att imponera och bli trodd på
+sina ord i synnerhet när det gälde unga damer. Men
+här mötte honom för första gången hos en kvinna
+en kritik, som häjdade honom steg för steg, tvang
+honom att motivera hvarje påstående och rätta hvarje
+förhastad uppgift. Han öfverraskades oupphörligt af
+att finna, hur mycket Alie hade läst och tänkt och
+hvilket förträffligt minne hon hade. Hon var honom
+fullt vuxen på hvarje punkt af allmänt mänskligt vetande
+och hade till och med ej så litet fackkunskaper
 <a id="page-26" class="pagenum" title="26"></a>
-i hans egna hufvud�mnen, hvilka hon, d� han yttrade
-sin f�rv�ning �fver hennes insigter i detta afseende,
-sade sig ha studerat f�r att s�tta modern i tillf�lle
-att b�ttre f�lja honom. Han var alltid full af planer
-och initiativ, och han �fverraskades af den l�tthet,
-hvarmed hon satte sig in i hans id�er �fven n�r det
-r�rde �mnen s� fr�mmande f�r henne som strategi,
-f�rb�ttring af krigsmaterielen o.&nbsp;d.
-</p>
-
-<p>
-Han blef ocks� mer och mer lifligt intresserad af
-hennes samtal och tillbragte st�rre delen af dagen i
-hennes s�llskap. Men p� samma g�ng som han beundrade
-henne och f�ngslades af hennes vakna intelligens,
-var det dock n�got i alt detta, som verkade
-litet afkylande p� hans k�nslor. Man kunde ej s�ga
-att hon var okvinlig, hvarken i utseende, r�relser,
-s�tt att tala eller i afseende p� lynnet och karakt�ren;
-tv�rt om, hennes h�ngifvenhet f�r hans mor, hennes
-sj�lff�rsakande lif hos henne voro drag af �kta kvinlighet
-&mdash; och dock! Han tog sig sj�lf i f�rh�r och
-fr�gade sig om det ej kanske endast var hans manliga
-egenk�rlek, som k�nde sig litet kv�st af att veta
-hvarje ord och handling st� under en kvinnas kritik;
+i hans egna hufvudämnen, hvilka hon, då han yttrade
+sin förvåning öfver hennes insigter i detta afseende,
+sade sig ha studerat för att sätta modern i tillfälle
+att bättre följa honom. Han var alltid full af planer
+och initiativ, och han öfverraskades af den lätthet,
+hvarmed hon satte sig in i hans idéer äfven när det
+rörde ämnen så främmande för henne som strategi,
+förbättring af krigsmaterielen o.&nbsp;d.
+</p>
+
+<p>
+Han blef också mer och mer lifligt intresserad af
+hennes samtal och tillbragte större delen af dagen i
+hennes sällskap. Men på samma gång som han beundrade
+henne och fängslades af hennes vakna intelligens,
+var det dock något i alt detta, som verkade
+litet afkylande på hans känslor. Man kunde ej säga
+att hon var okvinlig, hvarken i utseende, rörelser,
+sätt att tala eller i afseende på lynnet och karaktären;
+tvärt om, hennes hängifvenhet för hans mor, hennes
+själfförsakande lif hos henne voro drag af äkta kvinlighet
+&mdash; och dock! Han tog sig själf i förhör och
+frågade sig om det ej kanske endast var hans manliga
+egenkärlek, som kände sig litet kväst af att veta
+hvarje ord och handling stå under en kvinnas kritik;
 om det han saknade hos henne kanske endast var
-den blinda beundran, som han f�r s� godt pris pl�gade
-vinna af hennes k�n. Han sade sig sj�lf, att
-det endast var hans s�mre, egoistiska, egenk�ra jag,
-som k�nde sig tillbakast�tt af henne, under det att
-alt det b�sta inom honom, hela hans djupare personlighet
-drog honom till denna kvinna, som f�rstod
+den blinda beundran, som han för så godt pris plägade
+vinna af hennes kön. Han sade sig själf, att
+det endast var hans sämre, egoistiska, egenkära jag,
+som kände sig tillbakastött af henne, under det att
+alt det bästa inom honom, hela hans djupare personlighet
+drog honom till denna kvinna, som förstod
 <a id="page-27" class="pagenum" title="27"></a>
-honom s� fullst�ndigt, som var ett s� ypperligt s�llskap
-f�r honom och som skulle kunna blifva hans
-verkliga maka i en s� mycket rikare och fullare mening
-�n n�gon annan, han k�nt. Han b�rjade �fvertyga
-sig sj�lf om, att han �lskade henne. Det var
-visserligen ej en s�dan k�rlek, som han stundom dr�mt
+honom så fullständigt, som var ett så ypperligt sällskap
+för honom och som skulle kunna blifva hans
+verkliga maka i en så mycket rikare och fullare mening
+än någon annan, han känt. Han började öfvertyga
+sig själf om, att han älskade henne. Det var
+visserligen ej en sådan kärlek, som han stundom drömt
 om &mdash; ej denna alt beherrskande lidelse, hvilken poeterna
-besjunga. Men han var troligtvis icke m�ktig
-en s�dan k�rlek, hans fantasi och tankar voro alt f�r
-starkt tagna i anspr�k af hans vetenskapliga intressen
-och han sade sig sj�lf, att han i sin hustru snarare
-beh�fde ett intelligent och angen�mt s�llskap, en
-v�ninna, med hvilken han kunde utbyta tankar, �n en
-�lskarinna att jollra med. Och en dag, d� de voro
-ute p� en af sina vanliga promenader bad han henne
+besjunga. Men han var troligtvis icke mäktig
+en sådan kärlek, hans fantasi och tankar voro alt för
+starkt tagna i anspråk af hans vetenskapliga intressen
+och han sade sig själf, att han i sin hustru snarare
+behöfde ett intelligent och angenämt sällskap, en
+väninna, med hvilken han kunde utbyta tankar, än en
+älskarinna att jollra med. Och en dag, då de voro
+ute på en af sina vanliga promenader bad han henne
 att blifva hans.
 </p>
 
 <p>
-De kommo ej hem tillsammans. Alie kom f�rst
-och d� modern fr�gade efter Rikard, mumlade hon
-n�gonting om �ett �rende� och skyndade sig f�rbi
-henne och in i sitt rum med hatten p� och floret
-neddraget f�r ansigtet. Fru Rode var van vid Alies
-underligt v�xlande lynne, i synnerhet sedan Rikard
-kommit hem, men hon greps dock nu af en of�rklarlig
-�ngest, utan att kunna g�ra sig reda f�r, hvad
-det var hon fruktade. Hon visste att det var l�nl�st
-g�ra Alie n�gra fr�gor, d� hon befann sig i en s�dan
-sinnesst�mning som nu, och v�ntade d�rf�r ot�ligt p�
-sonens hemkomst. Han kom ocks� snart, s�g nerv�s
+De kommo ej hem tillsammans. Alie kom först
+och då modern frågade efter Rikard, mumlade hon
+någonting om »ett ärende» och skyndade sig förbi
+henne och in i sitt rum med hatten på och floret
+neddraget för ansigtet. Fru Rode var van vid Alies
+underligt växlande lynne, i synnerhet sedan Rikard
+kommit hem, men hon greps dock nu af en oförklarlig
+ångest, utan att kunna göra sig reda för, hvad
+det var hon fruktade. Hon visste att det var lönlöst
+göra Alie några frågor, då hon befann sig i en sådan
+sinnesstämning som nu, och väntade därför otåligt på
+sonens hemkomst. Han kom också snart, såg nervös
 <a id="page-28" class="pagenum" title="28"></a>
-och uppr�rd ut och drog genast modern med sig in
-i sitt eget rum och st�ngde d�rrarna.
+och upprörd ut och drog genast modern med sig in
+i sitt eget rum och stängde dörrarna.
 </p>
 
 <p>
-�S�g mig hvem det �r, som Alie �r k�r i?� fr�gade
-han tv�rt. �Och hvarf�r har mamma inte talat
-om det f�r mig?�
+»Säg mig hvem det är, som Alie är kär i?» frågade
+han tvärt. »Och hvarför har mamma inte talat
+om det för mig?»
 </p>
 
 <p>
-�Hvad s�ger du?� utbrast hon h�pen. �Har Alie
-sagt att hon �r k�r &mdash; i n�gon annan �n dig?�
+»Hvad säger du?» utbrast hon häpen. »Har Alie
+sagt att hon är kär &mdash; i någon annan än dig?»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, det har hon inte sagt, men hon v�grar
-kort och best�mdt att blifva min. Och hon vill ej
-gifva mig n�got sk�l.�
+»Nej, det har hon inte sagt, men hon vägrar
+kort och bestämdt att blifva min. Och hon vill ej
+gifva mig något skäl.»
 </p>
 
 <p>
-��h, det �r inte m�jligt &mdash; det �r inte m�jligt!�
-utbrast modern. �Det m�ste vara ett missf�rst�nd &mdash;
-jag skall tala vid henne.�
+»Åh, det är inte möjligt &mdash; det är inte möjligt!»
+utbrast modern. »Det måste vara ett missförstånd &mdash;
+jag skall tala vid henne.»
 </p>
 
 <p>
-�Ja &mdash; men inte �fvertala henne�, inf�ll Rikard
-och h�ll henne kvar. �Jag vill inte ha en hustru,
-som endast genom �fvertalningar blir min. Jag trodde
-att hon &mdash; det �r obegripligt, hur man kan misstaga
-sig s�. F�rs�k i alla fall att f� veta om det �r n�gon
-annan.�
+»Ja &mdash; men inte öfvertala henne», inföll Rikard
+och höll henne kvar. »Jag vill inte ha en hustru,
+som endast genom öfvertalningar blir min. Jag trodde
+att hon &mdash; det är obegripligt, hur man kan misstaga
+sig så. Försök i alla fall att få veta om det är någon
+annan.»
 </p>
 
 <p>
 Fru Rode skyndade in till Alie och tilltalade
-henne i en sm�rtsamt uppr�rd ton.
+henne i en smärtsamt upprörd ton.
 </p>
 
 <p>
-�Min k�ra Alie, detta hade jag inte v�ntat af dig!
-Hvarf�r har du inte fr�n b�rjan visat att du inte
-tyckte om honom? Du har ju tv�rt om uppmuntrat
-honom med den st�rsta v�nlighet och tillm�tesg�ende?
+»Min kära Alie, detta hade jag inte väntat af dig!
+Hvarför har du inte från början visat att du inte
+tyckte om honom? Du har ju tvärt om uppmuntrat
+honom med den största vänlighet och tillmötesgående?
 Och hvad har du egentligen emot honom? Hvar kan
-du finna en man, som b�ttre skulle passa f�r dig?�
+du finna en man, som bättre skulle passa för dig?»
 </p>
 
 <p>
-�Vill tant s�ledes ha mig till sonhustru�, fr�gade
-Alie skarpt och s�g f�rst nu upp med glimmande
+»Vill tant således ha mig till sonhustru», frågade
+Alie skarpt och såg först nu upp med glimmande
 <a id="page-29" class="pagenum" title="29"></a>
-�gon och flammande kinder. Hon var sysselsatt med
-att byta skodon efter promenaden. �Borde inte tant
-tacka mig i st�llet! Har jag inte alltid vetat kanske,
-att tant l�ngt ifr�n ans�g mig god nog �t sin son?
-Och tror tant jag vill tr�nga mig p� &mdash; och bli din
-sonhustru mot din vilja?� Hon b�jde sig �ter ned
-och b�rjade kn�ppa upp den �terst�ende k�ngan med
-en s�dan h�ftighet, att knapparna fl�go ut�t golfvet.
+ögon och flammande kinder. Hon var sysselsatt med
+att byta skodon efter promenaden. »Borde inte tant
+tacka mig i stället! Har jag inte alltid vetat kanske,
+att tant långt ifrån ansåg mig god nog åt sin son?
+Och tror tant jag vill tränga mig på &mdash; och bli din
+sonhustru mot din vilja?» Hon böjde sig åter ned
+och började knäppa upp den återstående kängan med
+en sådan häftighet, att knapparna flögo utåt golfvet.
 </p>
 
 <p>
-�Min gud, Alie, �r jag d� verkligen en s�dan elak
-gammal k�ring, att det �r f�r min skull, som du afvisat
-min son?�
+»Min gud, Alie, är jag då verkligen en sådan elak
+gammal käring, att det är för min skull, som du afvisat
+min son?»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, f�r min egen skull�, utbrast Alie, kastade
-k�ngan fram�t rummet och kr�p ned p� golfvet f�r
-att leta efter sina skor under s�ngen. �F�r att jag
+»Nej, för min egen skull», utbrast Alie, kastade
+kängan framåt rummet och kröp ned på golfvet för
+att leta efter sina skor under sängen. »För att jag
 inte vill att tant och jag skola bli osams &mdash; och det
-skulle vi naturligtvis bli, n�r tant s�g, att jag inte gjorde
-din son lycklig.�
+skulle vi naturligtvis bli, när tant såg, att jag inte gjorde
+din son lycklig.»
 </p>
 
 <p>
-�Men &mdash; min sn�lla v�n &mdash; det skulle du visst &mdash;�
+»Men &mdash; min snälla vän &mdash; det skulle du visst &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�Nu narras tant�, ropade Alie och reste sig upp
-med sina skor i handen. �Kan tant ha samvete att
-s�ga mig midt i ansigtet att tant tror, att Rikard
-skulle bli lycklig med mig?�
+»Nu narras tant», ropade Alie och reste sig upp
+med sina skor i handen. »Kan tant ha samvete att
+säga mig midt i ansigtet att tant tror, att Rikard
+skulle bli lycklig med mig?»
 </p>
 
 <p>
-�Ja, men k�ra Alie, hvarf�r skulle han inte &mdash; &mdash;�
+»Ja, men kära Alie, hvarför skulle han inte &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�Liksom tant inte visste det! Liksom tant inte
-visste, att jag �r h�ftig och nerv�s och orolig till
-lynnet, och att han beh�fver en lugn och harmonisk
-hustru &mdash; och liksom tant inte visste, att han beh�fver
-pengar, n�r han skall gifta sig, och att hans
-hustru snart skall h�nga tung som en kvarnsten kring
+»Liksom tant inte visste det! Liksom tant inte
+visste, att jag är häftig och nervös och orolig till
+lynnet, och att han behöfver en lugn och harmonisk
+hustru &mdash; och liksom tant inte visste, att han behöfver
+pengar, när han skall gifta sig, och att hans
+hustru snart skall hänga tung som en kvarnsten kring
 <a id="page-30" class="pagenum" title="30"></a>
-hans hals, om han tvingas att lefva i sm� och tr�nga
-f�rh�llanden! Och liksom tant inte visste, att jag �r
-en s�dan natur, att i samma �gonblick jag m�rkte
-eller bara anade n�got s�dant skulle jag, till hvad
-pris som h�lst, f�rsvinna ur hans lif!�
+hans hals, om han tvingas att lefva i små och trånga
+förhållanden! Och liksom tant inte visste, att jag är
+en sådan natur, att i samma ögonblick jag märkte
+eller bara anade något sådant skulle jag, till hvad
+pris som hälst, försvinna ur hans lif!»
 </p>
 
 <p>
-�Och f�rst och sist!� fortfor hon efter en paus,
-och hennes st�mma var nu sv�fvande och os�ker,
-�liksom tant inte visste, att han als inte �lskar mig,
-att han bara inbillar sig det, d�rf�r att han trifs i
-mitt s�llskap och d�rf�r att du och jag h�lla af hvarandra
-&mdash; och &mdash; s�dana d�r yttre anledningar.�
+»Och först och sist!» fortfor hon efter en paus,
+och hennes stämma var nu sväfvande och osäker,
+»liksom tant inte visste, att han als inte älskar mig,
+att han bara inbillar sig det, därför att han trifs i
+mitt sällskap och därför att du och jag hålla af hvarandra
+&mdash; och &mdash; sådana där yttre anledningar.»
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode var f�rstummad. Den fr�ga, hon hade
+Fru Rode var förstummad. Den fråga, hon hade
 velat komma fram med och tvinga henne att besvara
-p� samvete: ��lskar du n�gon annan, efter du afvisat
-honom?� dog p� hennes l�ppar. Tycktes det ej i
-sj�lfva verket framg� af alt hvad Alie nyss sagt, att
-hon dock verkligen �lskade honom? &mdash; Ej en tanke
-p� sig sj�lf &mdash; endast p� honom och hans lycka.
-Detta r�rde moderns hj�rta djupt, hon drog Alie i
-sina armar, kysste henne och sade: �men <em>om</em> du �nd�
-misstar dig, Alie? <em>Om</em> han i alla fall verkligen �lskar
-dig? D� �r det ju klart att du, och endast du, �r
-den, som kan g�ra honom lycklig.�
-</p>
-
-<p>
-�Nej, det tror jag i alla fall inte. Om han ocks�
-�lskade mig verkligt nu &mdash; fast det g�r han inte, det
-vet jag &mdash; jag �r alt f�r klarsynt, ser tant, det �r
-min olycka &mdash; men <em>om</em> &mdash; s� skulle jag kanske inte
-kunna s�ga nej. Ty man s�ger inte nej till Rikard &mdash;�
-hon stannade, och det for ett uttryck af �m stolthet
+på samvete: »älskar du någon annan, efter du afvisat
+honom?» dog på hennes läppar. Tycktes det ej i
+själfva verket framgå af alt hvad Alie nyss sagt, att
+hon dock verkligen älskade honom? &mdash; Ej en tanke
+på sig själf &mdash; endast på honom och hans lycka.
+Detta rörde moderns hjärta djupt, hon drog Alie i
+sina armar, kysste henne och sade: »men <em>om</em> du ändå
+misstar dig, Alie? <em>Om</em> han i alla fall verkligen älskar
+dig? Då är det ju klart att du, och endast du, är
+den, som kan göra honom lycklig.»
+</p>
+
+<p>
+»Nej, det tror jag i alla fall inte. Om han också
+älskade mig verkligt nu &mdash; fast det gör han inte, det
+vet jag &mdash; jag är alt för klarsynt, ser tant, det är
+min olycka &mdash; men <em>om</em> &mdash; så skulle jag kanske inte
+kunna säga nej. Ty man säger inte nej till Rikard &mdash;»
+hon stannade, och det for ett uttryck af öm stolthet
 <a id="page-31" class="pagenum" title="31"></a>
-�fver hennes drag. �Man s�ger inte nej till honom!�
-upprepade hon, dr�mmande.
+öfver hennes drag. »Man säger inte nej till honom!»
+upprepade hon, drömmande.
 </p>
 
 <p>
-�Nu g�r jag efter honom, Alie�, utbrast modern.
+»Nu går jag efter honom, Alie», utbrast modern.
 </p>
 
 <p>
-�Nej, nej! l�t mig tala till punkt. Jag skulle
-kanske inte kunna s�ga nej &mdash; men det vore en
-olycka, ty jag skulle aldrig v�ga tro hvarken p� honom
-eller mig sj�lf. Det �r inte bara mot andra jag
-�r kritisk, ser tant, jag �r det framf�r alt mot mig
-sj�lf. Jag skulle alltid pl�gas outs�gligt af tvifvel p�
-mig sj�lf, af fruktan att han en dag skulle uppt�cka,
-att han misstagit sig p� mig, att jag inte kunde vara
-alt det f�r honom, som han v�ntat.�
+»Nej, nej! låt mig tala till punkt. Jag skulle
+kanske inte kunna säga nej &mdash; men det vore en
+olycka, ty jag skulle aldrig våga tro hvarken på honom
+eller mig själf. Det är inte bara mot andra jag
+är kritisk, ser tant, jag är det framför alt mot mig
+själf. Jag skulle alltid plågas outsägligt af tvifvel på
+mig själf, af fruktan att han en dag skulle upptäcka,
+att han misstagit sig på mig, att jag inte kunde vara
+alt det för honom, som han väntat.»
 </p>
 
 <p>
-�Men, k�ra Alie, om <em>du</em> inte kan vara tillr�cklig
-f�r honom, s� kan visst inte h�ller n�gon annan &mdash; &mdash;�
+»Men, kära Alie, om <em>du</em> inte kan vara tillräcklig
+för honom, så kan visst inte häller någon annan &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�Jo bevars�, ropade hon ifrigt. �Hvilken annan
-flicka som h�lst, snart sagdt, skulle passa honom
-b�ttre �n jag. Andra �ro inte s� tviflande &mdash; de taga
-emot alt hvad de f� utan att granska det s� noga &mdash;
-och s� kunna de s� utm�rkt bra n�ja sig med halfheter
+»Jo bevars», ropade hon ifrigt. »Hvilken annan
+flicka som hälst, snart sagdt, skulle passa honom
+bättre än jag. Andra äro inte så tviflande &mdash; de taga
+emot alt hvad de få utan att granska det så noga &mdash;
+och så kunna de så utmärkt bra nöja sig med halfheter
 och kompromisser, men det kan inte jag &mdash; jag
-ville vara alt, alt, absolut <em>alt</em> f�r min man &mdash; samma
-dag jag uppt�ckte, att jag inte l�ngre vore det &mdash; &mdash;�
+ville vara alt, alt, absolut <em>alt</em> för min man &mdash; samma
+dag jag upptäckte, att jag inte längre vore det &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�N� &mdash; hvad d�, din toka?�
+»Nå &mdash; hvad då, din toka?»
 </p>
 
 <p>
-�Jag skulle skjuta honom�, sade hon i en ton,
-som skulle f�rest�lla sk�mtsam, men hon sp�nde med
-det samma blicken i den gamla med ett par s� stora,
-allvarsamma �gon, att denna f�rlorade all lust till att
-vidare �fvertala henne.
+»Jag skulle skjuta honom», sade hon i en ton,
+som skulle föreställa skämtsam, men hon spände med
+det samma blicken i den gamla med ett par så stora,
+allvarsamma ögon, att denna förlorade all lust till att
+vidare öfvertala henne.
 </p>
 
 <p>
-�Jag trodde aldrig, att du var s� �fversp�nd, Alie,
+»Jag trodde aldrig, att du var så öfverspänd, Alie,
 <a id="page-32" class="pagenum" title="32"></a>
-du med all din kritiska snusf�rnuftighet. P� det s�ttet
-kan du ju aldrig gifta dig.�
+du med all din kritiska snusförnuftighet. På det sättet
+kan du ju aldrig gifta dig.»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, hvem s�ger annat! Man skall vara ett barn
-eller en idiot f�r att taga ett s�dant steg &mdash; &mdash;�
+»Nej, hvem säger annat! Man skall vara ett barn
+eller en idiot för att taga ett sådant steg &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�Ja &mdash; eller ocks� skall man kunna <em>�lska</em>. Kan
-man inte det, s� medger jag &mdash; &mdash;�
+»Ja &mdash; eller också skall man kunna <em>älska</em>. Kan
+man inte det, så medger jag &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-��lska! Tant begriper ju ingenting. Det �r just,
-om man �lskar, som man inte v�gar &mdash; hvad g�r det
-eljest &mdash; hvad skulle det g�ra mig, om jag gjorde
-P�l eller Per olycklig &mdash; men att binda en man, som
-man �lskar, vid sig f�r hela lifvet &mdash; du gud, hvilket
-enfaldigt sj�lff�rtroende!�
+»Älska! Tant begriper ju ingenting. Det är just,
+om man älskar, som man inte vågar &mdash; hvad gör det
+eljest &mdash; hvad skulle det göra mig, om jag gjorde
+Pål eller Per olycklig &mdash; men att binda en man, som
+man älskar, vid sig för hela lifvet &mdash; du gud, hvilket
+enfaldigt själfförtroende!»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, Alie, nu tror jag �nd�, att jag ber Rikard
-komma!�
+»Nej, Alie, nu tror jag ändå, att jag ber Rikard
+komma!»
 </p>
 
 <p>
-�G�r det, om tant vill�, sade Alie och gaf henne
-�ter en allvarsam, n�stan hotande, dunkelt glimmande
-blick. �Jag skall d� bara upprepa mitt <em>nej, nej, nej,</em>
-s� att det genljuder genom hela huset.�
+»Gör det, om tant vill», sade Alie och gaf henne
+åter en allvarsam, nästan hotande, dunkelt glimmande
+blick. »Jag skall då bara upprepa mitt <em>nej, nej, nej,</em>
+så att det genljuder genom hela huset.»
 </p>
 
 <p>
-Rikard v�ntade modern ot�ligt inne i sitt rum.
+Rikard väntade modern otåligt inne i sitt rum.
 Hon beredde sig att meddela honom alt, men han
-gjorde henne bara den enda fr�gan: ��lskar hon n�gon
-annan?� och d� hon nekande besvarade denna,
-ville han icke h�ra mer, utan tog sin hatt och gick ut.
+gjorde henne bara den enda frågan: »älskar hon någon
+annan?» och då hon nekande besvarade denna,
+ville han icke höra mer, utan tog sin hatt och gick ut.
 </p>
 
 <p>
-Hans egenk�rlek var djupt s�rad. Han hade litat
-s� s�kert p� sin makt. Han hade aldrig f�rr f�rg�fves
-s�kt n�rma sig en kvinna &mdash; han hade alltid blifvit
-m�tt p� halfva v�gen och �nd� hade han aldrig gifvit
-s� mycket af sig sj�lf till n�gon annan, som till Alie.
+Hans egenkärlek var djupt sårad. Han hade litat
+så säkert på sin makt. Han hade aldrig förr förgäfves
+sökt närma sig en kvinna &mdash; han hade alltid blifvit
+mött på halfva vägen och ändå hade han aldrig gifvit
+så mycket af sig själf till någon annan, som till Alie.
 Och han var van att lyckas icke blott i detta afseende.
 <a id="page-33" class="pagenum" title="33"></a>
-Han hade aldrig haft en allvarsam motg�ng,
-aldrig tvingats att afst� fr�n ett fattadt beslut, alltid
-genomdrifvit sin �nskan i hvarje punkt, d�r detta
-legat honom om hj�rtat. Och nu tvingade honom
-hans stolthet att afst� fr�n sitt m�l utan att ens g�ra
-ett f�rs�k att �fvervinna det motst�nd, som s� ov�ntadt
-hade rest sig i hans v�g. Ty att tigga sig till k�rlek
-&mdash; nej. Han ville icke l�ngre hafva den, han
-skulle icke taga emot den, om den nu frivilligt erbj�ds
+Han hade aldrig haft en allvarsam motgång,
+aldrig tvingats att afstå från ett fattadt beslut, alltid
+genomdrifvit sin önskan i hvarje punkt, där detta
+legat honom om hjärtat. Och nu tvingade honom
+hans stolthet att afstå från sitt mål utan att ens göra
+ett försök att öfvervinna det motstånd, som så oväntadt
+hade rest sig i hans väg. Ty att tigga sig till kärlek
+&mdash; nej. Han ville icke längre hafva den, han
+skulle icke taga emot den, om den nu frivilligt erbjöds
 honom.
 </p>
 
 <p>
-Han hade under dessa �r i utlandet alltid haft
-en f�rnimmelse af, att Alie satt hemma och v�ntade
-p� honom, att hon liksom h�ll lyckan i beredskap �t
-honom, n�r h�lst han ville komma och h�mta den.
-Han k�nde sig nu f�rbittrad p� henne, som om hon
-bedragit honom, och han hade en k�nsla af, att han
-nu gjort upp r�kningen med sitt f�rflutna lif, hvilket var
-s� n�ra sammanknutet med tanken p� henne och att
-framtiden h�danefter l�g fri och �ppen f�r honom,
-lockande honom att s�ka ers�ttning f�r sina f�rlorade
+Han hade under dessa år i utlandet alltid haft
+en förnimmelse af, att Alie satt hemma och väntade
+på honom, att hon liksom höll lyckan i beredskap åt
+honom, när hälst han ville komma och hämta den.
+Han kände sig nu förbittrad på henne, som om hon
+bedragit honom, och han hade en känsla af, att han
+nu gjort upp räkningen med sitt förflutna lif, hvilket var
+så nära sammanknutet med tanken på henne och att
+framtiden hädanefter låg fri och öppen för honom,
+lockande honom att söka ersättning för sina förlorade
 illusioner.
 </p>
 
 <p>
-Han undvek Alie ett par dagar och besl�t sig
-sedan pl�tsligt f�r att resa bort p� en tid. Han for till
-en badort i Norge, upptr�dde d�r som ifrig kurtis�r
-och f�rtjusade alla de unga norskorna genom sin
-svenska officers-elegans. Hans nuvarande sinnesst�mning
-gjorde honom synnerligen mottaglig f�r en
-verklig f�r�lskelse. Det beh�fdes blott att det nu
-kom i hans v�g en naiv, omedveten ung flicka, motsatsen
+Han undvek Alie ett par dagar och beslöt sig
+sedan plötsligt för att resa bort på en tid. Han for till
+en badort i Norge, uppträdde där som ifrig kurtisör
+och förtjusade alla de unga norskorna genom sin
+svenska officers-elegans. Hans nuvarande sinnesstämning
+gjorde honom synnerligen mottaglig för en
+verklig förälskelse. Det behöfdes blott att det nu
+kom i hans väg en naiv, omedveten ung flicka, motsatsen
 <a id="page-34" class="pagenum" title="34"></a>
-till Alie &mdash; och den t�ndande gnistan var redo
+till Alie &mdash; och den tändande gnistan var redo
 att falla.
 </p>
 
 <p>
-Och hon kom. Och den f�ll.
+Och hon kom. Och den föll.
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode fick ett l�ngt, l�ngt bref &mdash; ett bref, som
-egentligen tycktes vara skrifvet f�r Alies r�kning, och
-som hon naturligtvis ocks� fick l�sa. Detta inneh�ll,
-utom n�gra f�, men varma uttryck om hans k�rlek
+Fru Rode fick ett långt, långt bref &mdash; ett bref, som
+egentligen tycktes vara skrifvet för Alies räkning, och
+som hon naturligtvis också fick läsa. Detta innehöll,
+utom några få, men varma uttryck om hans kärlek
 och hans lycka, hufvudsakligen ett slags filosofiska
-betraktelser �fver k�rleken, tydligen hopkomna som
-sj�lff�rsvar.
+betraktelser öfver kärleken, tydligen hopkomna som
+själfförsvar.
 </p>
 
 <p>
-�Hvarf�r �lskar jag henne &mdash; just henne, har jag
-fr�gat mig sj�lf. Ty hos en f�rnuftig m�nniska b�r
+»Hvarför älskar jag henne &mdash; just henne, har jag
+frågat mig själf. Ty hos en förnuftig människa bör
 det ju alltid vid hvarje handling och till och med vid
-hvarje k�nsla finnas ett d�rf�r. Jag har tr�ffat m�nga
-mer utvecklade kvinnor, som b�ttre �n hon kunnat
-f�rst� mitt inre sj�lslif &mdash; ja, jag har alltid f�retr�desvis
-s�kt s�dana kvinnors s�llskap. Hvarf�r har jag
-d� icke �lskat en af dem?�
+hvarje känsla finnas ett därför. Jag har träffat många
+mer utvecklade kvinnor, som bättre än hon kunnat
+förstå mitt inre själslif &mdash; ja, jag har alltid företrädesvis
+sökt sådana kvinnors sällskap. Hvarför har jag
+då icke älskat en af dem?»
 </p>
 
 <p>
-�H�r! h�r!� inf�ll Alie.
+»Hör! hör!» inföll Alie.
 </p>
 
 <p>
-�V�nta. Han l�gger till n�got h�r &mdash; det �r f�r
-din r�kning &mdash;: �eller hvarf�r har, n�r jag �lskade en af
-dem, jag ej varit i st�nd att v�cka hennes genk�rlek?�
+»Vänta. Han lägger till något här &mdash; det är för
+din räkning &mdash;: »eller hvarför har, när jag älskade en af
+dem, jag ej varit i stånd att väcka hennes genkärlek?»
 </p>
 
 <p>
-�Nu vill han stryka �fver med hartassen�, afbr�t
-Alie. �Den d�r lilla l�gnen hade han als inte beh�ft
-besv�ra sig med att kasta till mig som en allmosa.�
+»Nu vill han stryka öfver med hartassen», afbröt
+Alie. »Den där lilla lögnen hade han als inte behöft
+besvära sig med att kasta till mig som en allmosa.»
 </p>
 
 <p>
-��h, Alie!�
+»Åh, Alie!»
 </p>
 
 <p>
-�N�, forts�tt, lilla barn� &mdash; det var Alie som kallade
-fru Rode s�, aldrig omv�ndt &mdash; �l�t oss nu
+»Nå, fortsätt, lilla barn» &mdash; det var Alie som kallade
+fru Rode så, aldrig omvändt &mdash; »låt oss nu
 <a id="page-35" class="pagenum" title="35"></a>
-inte uppeh�lla oss vid sm�saker! Jag brinner af ot�lighet
-att f� h�ra mer.�
+inte uppehålla oss vid småsaker! Jag brinner af otålighet
+att få höra mer.»
 </p>
 
 <p>
-�Man skulle v�l kunna tycka att k�rleken framf�ralt
-borde uppst� mellan dem, som b�st f�rst�
-hvarandra, som kunna lefva ett helt och fullt sj�lslif
-gemensamt. Men det �r icke s�; dessa utvecklade
-kvinnor, som f�rst� oss helt, dem vilja vi hafva till
-v�ninnor &mdash; som s�dana �ro de ov�rderliga, vi beundra
-dem, vi ha stor beh�llning af att utbyta tankar
-med dem, vi finna dem i h�g grad intressanta,
-men &mdash; vi �lska dem icke.�
+»Man skulle väl kunna tycka att kärleken framföralt
+borde uppstå mellan dem, som bäst förstå
+hvarandra, som kunna lefva ett helt och fullt själslif
+gemensamt. Men det är icke så; dessa utvecklade
+kvinnor, som förstå oss helt, dem vilja vi hafva till
+väninnor &mdash; som sådana äro de ovärderliga, vi beundra
+dem, vi ha stor behållning af att utbyta tankar
+med dem, vi finna dem i hög grad intressanta,
+men &mdash; vi älska dem icke.»
 </p>
 
 <p>
-�Nu �r han litet ologisk�, inf�ll �ter Alie, som
-r�kat i en mycket uppsluppen sinnesst�mning. �Nyss
-�lskade han dem ju &mdash; men det g�r det samma, g�
-p� bara &mdash; jag tycker om hans naiva sj�lfmots�gelser.
-S�ledes &mdash; vi �lska dem ej!�
+»Nu är han litet ologisk», inföll åter Alie, som
+råkat i en mycket uppsluppen sinnesstämning. »Nyss
+älskade han dem ju &mdash; men det gör det samma, gå
+på bara &mdash; jag tycker om hans naiva själfmotsägelser.
+Således &mdash; vi älska dem ej!»
 </p>
 
 <p>
-�Det �r n�mligen s�, tror jag, att k�rleken lyder
-helt andra lagar �n hela v�rt �friga k�nslolif.�
+»Det är nämligen så, tror jag, att kärleken lyder
+helt andra lagar än hela vårt öfriga känslolif.»
 </p>
 
 <p>
-�Det �r sant &mdash; den kommer som en nysning &mdash;
-utan att man egentligen vet af, att man f�rkylt sig.�
+»Det är sant &mdash; den kommer som en nysning &mdash;
+utan att man egentligen vet af, att man förkylt sig.»
 </p>
 
 <p>
-�Alie d�!�
+»Alie då!»
 </p>
 
 <p>
-�S� ja, barnet mitt, blif inte st�tt! Din son �r
-ju n�r alt kommer omkring inte s� olik andra d�dliga.
-Han kan v�l ocks� f� snufva en g�ng. N�,
-vidare!�
+»Så ja, barnet mitt, blif inte stött! Din son är
+ju när alt kommer omkring inte så olik andra dödliga.
+Han kan väl också få snufva en gång. Nå,
+vidare!»
 </p>
 
 <p>
-�Det erotiska h�r n�mligen till ett helt annat
-omr�de i sj�len �n v�nskap, tillgifvenhet, sonlig k�rlek
-och dylikt. Det hvilar mest p� mots�ttningarnas
+»Det erotiska hör nämligen till ett helt annat
+område i själen än vänskap, tillgifvenhet, sonlig kärlek
+och dylikt. Det hvilar mest på motsättningarnas
 <a id="page-36" class="pagenum" title="36"></a>
-lag. Och d�rf�r fruktar jag, att n�r den mod�rna
-kvinnoemancipationen f�tt g�ra sitt verk &mdash; &mdash;�
+lag. Och därför fruktar jag, att när den modärna
+kvinnoemancipationen fått göra sitt verk &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-��h, alt b�ttre och b�ttre! Sm� reaktion�ra
-sn�rtar ocks�! Mins tant hur v�ltaligt han f�r bara
-n�gra f� veckor sedan talade f�r kvinnans uppfostran
-till mannens j�mnlike &mdash; men det g�r ingenting.
-Vidare i texten! Det h�r roar mig obeskrifligt!�
+»Åh, alt bättre och bättre! Små reaktionära
+snärtar också! Mins tant hur vältaligt han för bara
+några få veckor sedan talade för kvinnans uppfostran
+till mannens jämnlike &mdash; men det gör ingenting.
+Vidare i texten! Det här roar mig obeskrifligt!»
 </p>
 
 <p>
-Hon kr�p upp i soffan n�rmare intill fru Rode,
-lade sin arm under hennes och f�ljde med i brefvet,
-medan hon l�ste h�gt.
+Hon kröp upp i soffan närmare intill fru Rode,
+lade sin arm under hennes och följde med i brefvet,
+medan hon läste högt.
 </p>
 
 <p>
-�N�r kvinnan blir lika utvecklad, lika reflekterande,
-r�sonnerande och medveten som mannen, s�
-kommer det erotiska, som �r det mest s�regna i
-k�rlekens natur, att f�rsvinna ur verlden. Kierkegaard
-har r�tt d� han s�ger, att kvinnans v�sende �r omedelbarhet
-&mdash; det �r d�ri, �das ewig weibliche� egentligen
-best�r. Ja, du skulle bara se min Aagot,
-mamma, s� skulle du b�ttre �n om du l�ste dussintals
-afhandlingar i detta �mne f�rst� hvad jag menar.
-Du skulle se henne med dessa �ppna, bl� barna�gon,
-som blicka s� undersamma och oskuldsfulla ut i den
-stora, ok�nda verlden &mdash; &mdash;�
+»När kvinnan blir lika utvecklad, lika reflekterande,
+räsonnerande och medveten som mannen, så
+kommer det erotiska, som är det mest säregna i
+kärlekens natur, att försvinna ur verlden. Kierkegaard
+har rätt då han säger, att kvinnans väsende är omedelbarhet
+&mdash; det är däri, »das ewig weibliche» egentligen
+består. Ja, du skulle bara se min Aagot,
+mamma, så skulle du bättre än om du läste dussintals
+afhandlingar i detta ämne förstå hvad jag menar.
+Du skulle se henne med dessa öppna, blå barnaögon,
+som blicka så undersamma och oskuldsfulla ut i den
+stora, okända verlden &mdash; &mdash;»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, h�r!� utbrast Alie och klappade i h�nderna.
-�Hur n�pet! Aldrig f�rr har jag vetat att Rikard
-var barnk�r.�
+»Nej, hör!» utbrast Alie och klappade i händerna.
+»Hur näpet! Aldrig förr har jag vetat att Rikard
+var barnkär.»
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode lade handen p� hennes mun.
+Fru Rode lade handen på hennes mun.
 </p>
 
 <p>
-�Tyst, ot�cka unge!� sade hon. �Nu f�r du inte
-h�ra ett ord mer, n�r du h�nar s� d�r.�
+»Tyst, otäcka unge!» sade hon. »Nu får du inte
+höra ett ord mer, när du hånar så där.»
 </p>
 
 <p>
-�Ja, vet du hvad, jag har sannerligen ocks� h�rt
+»Ja, vet du hvad, jag har sannerligen också hört
 <a id="page-37" class="pagenum" title="37"></a>
-nog�, ropade hon och sprang upp. �Nu g�r jag in
-till mig och s�tter mig att grubbla �fver k�rlekens
+nog», ropade hon och sprang upp. »Nu går jag in
+till mig och sätter mig att grubbla öfver kärlekens
 stora problem. Jag skulle ha lust att skrifva en afhandling,
-som jag skulle kalla &mdash; v�nta &mdash; jo &mdash; Kvinlighet
-och Erotik, skulle jag kalla den.�
+som jag skulle kalla &mdash; vänta &mdash; jo &mdash; Kvinlighet
+och Erotik, skulle jag kalla den.»
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode skrattade f�rn�jdt �t Alies utgjutelser,
-som tycktes g�ra henne en riktig hj�rtefr�jd. De
-�fvertygade hennes omisst�nksamma sinne om, att
-Alie ej hyste n�gon djupare k�nsla f�r Rikard, som
-hon en tid varit ben�gen att tro, ty d� skulle hon
-naturligtvis tagit hans f�rlofning p� helt annat s�tt.
-Fru Rode skulle ej riktigt kunnat f�rl�ta sin blifvande
-sonhustru, om hon v�llat Alie n�gon hj�rtesorg.
+Fru Rode skrattade förnöjdt åt Alies utgjutelser,
+som tycktes göra henne en riktig hjärtefröjd. De
+öfvertygade hennes omisstänksamma sinne om, att
+Alie ej hyste någon djupare känsla för Rikard, som
+hon en tid varit benägen att tro, ty då skulle hon
+naturligtvis tagit hans förlofning på helt annat sätt.
+Fru Rode skulle ej riktigt kunnat förlåta sin blifvande
+sonhustru, om hon vållat Alie någon hjärtesorg.
 Men som det nu var, var gumman innerligt
-glad och bel�ten.
+glad och belåten.
 </p>
 
 <p>
-Rikard s�nde ej n�got portr�tt af sin f�stm�, d�
-han p�stod att de alla voro of�rdelaktiga. Men hans
-bref voro mer och mer uppfylda af lycka, k�rlek
-och jubel, och moderns l�tt ant�nda fantasi blef
-h�raf starkt p�verkad till den blifvande sonhustruns
-f�rm�n, och hon var mycket ben�gen att h�lla af
-den flicka, som gjort hennes son s� lycklig, och att
-se henne med hans �gon i den f�rsta k�rlekens
+Rikard sände ej något porträtt af sin fästmö, då
+han påstod att de alla voro ofördelaktiga. Men hans
+bref voro mer och mer uppfylda af lycka, kärlek
+och jubel, och moderns lätt antända fantasi blef
+häraf starkt påverkad till den blifvande sonhustruns
+förmån, och hon var mycket benägen att hålla af
+den flicka, som gjort hennes son så lycklig, och att
+se henne med hans ögon i den första kärlekens
 idealiserande ljus.
 </p>
 
 <p>
 Det hade blifvit beslutadt, att den unga norska
-f�stm�n och hennes f�r�ldrar skulle f�lja Rikard till
-Stockholm f�r att l�ra k�nna hans mor och v�lja
-bostad �t de unga. Fru Rode och Alie voro d�rf�r
-nu ifrigt sysselsatta att ordna hemmet f�r de fr�mmandes
+fästmön och hennes föräldrar skulle följa Rikard till
+Stockholm för att lära känna hans mor och välja
+bostad åt de unga. Fru Rode och Alie voro därför
+nu ifrigt sysselsatta att ordna hemmet för de främmandes
 <a id="page-38" class="pagenum" title="38"></a>
-mottagande. Alies lynne r�kade under detta
-i ett nytt skede. Hon var retlig och nerv�s, ogillade
-alt hvad fru Rode f�reslog och r�rde sig med en
-s�dan h�ftighet, att hon ett par g�nger r�kade sl�
-s�nder af gummans b�sta porslin, under det hon
-lifligt f�rebr�dde denna, att hon liksom enkom hade
-st�lt det i hennes v�g. Fru Rodes goda lynne rubbades
-ej af detta, hon endast upph�fde en och annan
-from suck i sitt hj�rtas innersta af bel�tenhet �fver
-att det ej blef n�got af mellan Rikard och Alie.
-</p>
-
-<p>
-�S� d�r nerv�s brukar Rikard ocks� vara, s�
-fort han har n�gra praktiska bestyr�, t�nkte hon f�r
-sig sj�lf. �Det skulle just blifvit ett sk�nt par! De
-hade v�l sprungit omkull hvarandra i sin ifver, n�r
-de skulle s�tta bo. &mdash; Det f�rst�s &mdash; Aagot har v�l
-sina fel, hon med. Men gudskelof att jag inte k�nner
-henne f�rut. Nu dr�jer det v�l i alla fall litet,
+mottagande. Alies lynne råkade under detta
+i ett nytt skede. Hon var retlig och nervös, ogillade
+alt hvad fru Rode föreslog och rörde sig med en
+sådan häftighet, att hon ett par gånger råkade slå
+sönder af gummans bästa porslin, under det hon
+lifligt förebrådde denna, att hon liksom enkom hade
+stält det i hennes väg. Fru Rodes goda lynne rubbades
+ej af detta, hon endast upphäfde en och annan
+from suck i sitt hjärtas innersta af belåtenhet öfver
+att det ej blef något af mellan Rikard och Alie.
+</p>
+
+<p>
+»Så där nervös brukar Rikard också vara, så
+fort han har några praktiska bestyr», tänkte hon för
+sig själf. »Det skulle just blifvit ett skönt par! De
+hade väl sprungit omkull hvarandra i sin ifver, när
+de skulle sätta bo. &mdash; Det förstås &mdash; Aagot har väl
+sina fel, hon med. Men gudskelof att jag inte känner
+henne förut. Nu dröjer det väl i alla fall litet,
 innan jag kommer under fund med bristerna. Och
-s� kan jag �tminstone tils vidare f� gl�djas oblandadt.�
+så kan jag åtminstone tils vidare få glädjas oblandadt.»
 </p>
 
 <p>
-Alie genomsk�dade henne fullkomligt &mdash; hon
-kunde l�sa hvarje tanke, som r�rde sig i den gamlas
+Alie genomskådade henne fullkomligt &mdash; hon
+kunde läsa hvarje tanke, som rörde sig i den gamlas
 hufvud &mdash; och detta gjorde henne alt utom mildare
-st�md.
+stämd.
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode ville g�rna, att den unga f�stm�n
+Fru Rode ville gärna, att den unga fästmön
 skulle bo i hennes hem under sin vistelse i staden,
-och hon �fverlade helt okonstladt med Alie om hur
-detta skulle l�ta sig g�ra, utan en tanke p� att s�ra
-henne. Men en dag kom Alie pl�tsligt och meddelade
+och hon öfverlade helt okonstladt med Alie om hur
+detta skulle låta sig göra, utan en tanke på att såra
+henne. Men en dag kom Alie plötsligt och meddelade
 <a id="page-39" class="pagenum" title="39"></a>
-henne, att hon skulle flytta bort, s� att Aagot
-kunde f� hennes rum.
+henne, att hon skulle flytta bort, så att Aagot
+kunde få hennes rum.
 </p>
 
 <p>
-�Jag har skaffat mig en inackordering i n�rheten.
-Det kommer ett stadsbud hit p� eftermiddagen och
-h�mtar min koffert�, sade hon i en v�rdsl�s ton, som
+»Jag har skaffat mig en inackordering i närheten.
+Det kommer ett stadsbud hit på eftermiddagen och
+hämtar min koffert», sade hon i en vårdslös ton, som
 gjorde hela denna anordning till en sak af ytterst
 ringa betydelse.
 </p>
 
 <p>
-Den gamla sl�ppte soppslefven med hvilken hon
-just var p� v�g att h�lla upp soppan.
+Den gamla släppte soppslefven med hvilken hon
+just var på väg att hälla upp soppan.
 </p>
 
 <p>
-�Hvad �r nu detta f�r p�fund? Hvad i all verlden
-menar du?�
+»Hvad är nu detta för påfund? Hvad i all verlden
+menar du?»
 </p>
 
 <p>
-�Jag kan v�l ocks� beh�fva lite omv�xling�,
-svarade hon sk�mtsamt. �Det �r flere unga herrar
-inackorderade d�r. Och hvad skall jag h�r i huset
-att g�ra nu, n�r ende sonen �r f�rlofvad.�
+»Jag kan väl också behöfva lite omväxling»,
+svarade hon skämtsamt. »Det är flere unga herrar
+inackorderade där. Och hvad skall jag här i huset
+att göra nu, när ende sonen är förlofvad.»
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode r�ckte ut sin hand och fick tag i
+Fru Rode räckte ut sin hand och fick tag i
 Alies, som hon klappade.
 </p>
 
 <p>
-�Jag f�rst�r nog, hvarf�r du vill g�ra det &mdash;
+»Jag förstår nog, hvarför du vill göra det &mdash;
 men jag kan inte finna mig i detta, att du rent af
-skulle flytta ur huset. Hvarf�r reser du d� inte h�llre
-och h�lsar p� dina v�nner p� landet p� ett par
-veckor, som du �nd� t�nkt?�
+skulle flytta ur huset. Hvarför reser du då inte hällre
+och hälsar på dina vänner på landet på ett par
+veckor, som du ändå tänkt?»
 </p>
 
 <p>
-�Nej, h�r, en s�dan elak gammal gumma hon
-�r! Hon unnar mig inte ens att vara i samma stad
-som hennes sonhustru!� utbrast Alie med antagen
-munterhet. �Jag skall nu bort, ju l�ngre dess b�ttre.
-Jag dugde nog under de ensamma, sorgliga �ren, i
-brist p� n�gon annan. Nu har man sin son hemkommen
-fr�n Afrika och s� en ung vacker f�stm�
+»Nej, hör, en sådan elak gammal gumma hon
+är! Hon unnar mig inte ens att vara i samma stad
+som hennes sonhustru!» utbrast Alie med antagen
+munterhet. »Jag skall nu bort, ju längre dess bättre.
+Jag dugde nog under de ensamma, sorgliga åren, i
+brist på någon annan. Nu har man sin son hemkommen
+från Afrika och så en ung vacker fästmö
 <a id="page-40" class="pagenum" title="40"></a>
-p� bes�k &mdash; hvad skall man d� med gamla Alie att
-g�ra! Men det lyckas inte, tantis�, fortfor hon och
-gjorde en kraftanstr�ngning f�r att fortfarande sk�mta
-bort sina t�rar. �<em>Se</em> henne skall jag i alla fall. Tant
-skall inte f� mig bort ur staden, nej inte om tant
-blefve tiodubbelt s� elak mot mig, som tant varit
-hela denna tid.�
+på besök &mdash; hvad skall man då med gamla Alie att
+göra! Men det lyckas inte, tantis», fortfor hon och
+gjorde en kraftansträngning för att fortfarande skämta
+bort sina tårar. »<em>Se</em> henne skall jag i alla fall. Tant
+skall inte få mig bort ur staden, nej inte om tant
+blefve tiodubbelt så elak mot mig, som tant varit
+hela denna tid.»
 </p>
 
 <p>
-�Som jag varit�, inf�ll den gamla med komisk
-f�rv�ning. ��r det jag, som varit h�ftig och retlig
-och gr�lat om allting, kanske?�
+»Som jag varit», inföll den gamla med komisk
+förvåning. »Är det jag, som varit häftig och retlig
+och grälat om allting, kanske?»
 </p>
 
 <p>
-�Ja, tant har ingenting sagt, men tror inte tant
-att jag vet hur du i dina tankar f�rskjutit mig och
-kastat bort mig, som du inte n�ns g�ra med dina
-utslitna kl�dningar en g�ng. Tror du inte jag vet
-hur du, gamla l�ttr�rda fjolla, som du �r, redan �ppnat
-ditt hj�rta f�r henne p� vid gafvel. Hvad vet
-tant om henne, annat �n bara det att Rikard f�r�lskat
-sig i hennes oskyldiga barna�gon? Och �r
-tant inte �nd� genast f�rdig att taga henne p� god
-tro i sin �ppna famn? Och jag �terigen &mdash; hur fick
+»Ja, tant har ingenting sagt, men tror inte tant
+att jag vet hur du i dina tankar förskjutit mig och
+kastat bort mig, som du inte näns göra med dina
+utslitna klädningar en gång. Tror du inte jag vet
+hur du, gamla lättrörda fjolla, som du är, redan öppnat
+ditt hjärta för henne på vid gafvel. Hvad vet
+tant om henne, annat än bara det att Rikard förälskat
+sig i hennes oskyldiga barnaögon? Och är
+tant inte ändå genast färdig att taga henne på god
+tro i sin öppna famn? Och jag återigen &mdash; hur fick
 jag inte vara smidig som en katt och from som ett
-lam och listig som en r�f, innan jag lyckades besegra
-tants misstro till mig och tillk�mpa mig den
-dotterliga st�llning hos tant som nu denna fr�mmande
-skall komma och taga som sin naturliga r�tt.�
+lam och listig som en räf, innan jag lyckades besegra
+tants misstro till mig och tillkämpa mig den
+dotterliga ställning hos tant som nu denna främmande
+skall komma och taga som sin naturliga rätt.»
 </p>
 
 <p>
-Fru Rode k�nde sig tr�ffad och gripen af dessa
-med l�tsad sk�mtsamhet uttalade f�rebr�elser. Detta
-hade s�lunda Alie g�tt och burit p� hela tiden och
+Fru Rode kände sig träffad och gripen af dessa
+med låtsad skämtsamhet uttalade förebråelser. Detta
+hade sålunda Alie gått och burit på hela tiden och
 <a id="page-41" class="pagenum" title="41"></a>
-hon hade ej t�nkt p� att genom �mhet och grannlagenhet
-mildra denna kris f�r henne.
+hon hade ej tänkt på att genom ömhet och grannlagenhet
+mildra denna kris för henne.
 </p>
 
 <p>
-�Ja, du har kanske nog r�tt, gudn�s! Jag �r
+»Ja, du har kanske nog rätt, gudnås! Jag är
 visst en riktigt elak och egoistisk gammal gumma.
-Men du kan v�l �nd� inte p� allvar tro p� alt det
-d�r, du nu s�ger. Nog vet du, att ingen i alla fall
-i l�ngden kan tr�nga ut dig &mdash; det �r n�stan dumt
-att st� och g�ra dig n�gra f�rs�kringar om den saken,
-som �r s� sj�lfklar.�
+Men du kan väl ändå inte på allvar tro på alt det
+där, du nu säger. Nog vet du, att ingen i alla fall
+i längden kan tränga ut dig &mdash; det är nästan dumt
+att stå och göra dig några försäkringar om den saken,
+som är så själfklar.»
 </p>
 
 <p>
 Hon drog Alie till sig och de omfamnade hvarandra
-hj�rtligt, Alie dock mer h�ftigt �n innerligt,
-r�dd som hon alltid var f�r att gifva vika f�r ett
-k�nsloutbrott.
+hjärtligt, Alie dock mer häftigt än innerligt,
+rädd som hon alltid var för att gifva vika för ett
+känsloutbrott.
 </p>
 
 <p>
-P� eftermiddagen flyttade hon verkligen, men
-f�rst efter att ha gifvit fru Rode ett uttryckligt l�fte
-att komma tillbaka n�r f�stm�n hade rest.
+På eftermiddagen flyttade hon verkligen, men
+först efter att ha gifvit fru Rode ett uttryckligt löfte
+att komma tillbaka när fästmön hade rest.
 </p>
 
 <p>
-�Det vill s�ga, om tant d� bryr sig om mig
-l�ngre�, tillade hon. �Du skall inte tro, att du kan
-lura mig. M�rker jag, att dina k�nslor f�r mig �ro
-en nyans f�r�ndrade, s� kommer jag inte. D� reser
-jag utrikes och &mdash; f�rsvinner n�gonstans ute i den
-stora vida verlden &mdash; p� ett eller annat s�tt.�
+»Det vill säga, om tant då bryr sig om mig
+längre», tillade hon. »Du skall inte tro, att du kan
+lura mig. Märker jag, att dina känslor för mig äro
+en nyans förändrade, så kommer jag inte. Då reser
+jag utrikes och &mdash; försvinner någonstans ute i den
+stora vida verlden &mdash; på ett eller annat sätt.»
 </p>
 
 <p>
-�F�rsvinner! S�dana dumheter hon alltid pratar,
+»Försvinner! Sådana dumheter hon alltid pratar,
 den flickan! Hvad skall vara meningen med det
-d�r?�
+där?»
 </p>
 
 <p>
-�Jag gifter mig med n�gon svart�gd spanior &mdash;
-tar en fransman till �lskare &mdash; min man d�dar honom
-i en duell och jag tar gift och d�r! Tabl�!�
+»Jag gifter mig med någon svartögd spanior &mdash;
+tar en fransman till älskare &mdash; min man dödar honom
+i en duell och jag tar gift och dör! Tablå!»
 </p>
 
 <p>
 Hon rabblade upp hela denna ramsa i ett enda
 <a id="page-42" class="pagenum" title="42"></a>
-andetag och sprang s� utf�r trapporna efter stadsbudet,
+andetag och sprang så utför trapporna efter stadsbudet,
 som bar hennes koffert.
 </p>
 
 <p>
-Samma dag de f�rlofvade kommo, skulle de vara
-ensamma med f�r�ldrarna &mdash; men dagen d�rp� skulle
+Samma dag de förlofvade kommo, skulle de vara
+ensamma med föräldrarna &mdash; men dagen därpå skulle
 Alie komma till middagen.
 </p>
 
 <p>
-Hon hade tagit fram ur kofferten den ljusa, sj�gr�na
-kl�dningen med perlgarnityret, som hon l�t
-sy sig i v�ras f�r Rikards skull, men som aldrig
-kom p� d�. Nu var den ej s� l�mplig l�ngre, d�
-det redan var h�st, och v�dret var kallt och regnigt,
-men det var den enda vackra kl�dning hon egde,
-och hon ville dock vara elegant f�r de fr�mmandes
-skull. Hon s�g sig i spegeln och tyckte att det glittrande
-perlregnet ej l�ngre kl�dde henne nu d� det
-skimmer var borta, som i v�ras hade gifvit en s�dan
-glans och f�rg �t hennes utseende, och om hvilket
-hon nog visste, hvarifr�n det kom och hvart det gick.
-Om hon nu skulle valt sig en ny dr�gt, hade den
-visst blifvit i en kall, gr�bl� f�rg och i en enkel,
-str�ng stil.
+Hon hade tagit fram ur kofferten den ljusa, sjögröna
+klädningen med perlgarnityret, som hon lät
+sy sig i våras för Rikards skull, men som aldrig
+kom på då. Nu var den ej så lämplig längre, då
+det redan var höst, och vädret var kallt och regnigt,
+men det var den enda vackra klädning hon egde,
+och hon ville dock vara elegant för de främmandes
+skull. Hon såg sig i spegeln och tyckte att det glittrande
+perlregnet ej längre klädde henne nu då det
+skimmer var borta, som i våras hade gifvit en sådan
+glans och färg åt hennes utseende, och om hvilket
+hon nog visste, hvarifrån det kom och hvart det gick.
+Om hon nu skulle valt sig en ny drägt, hade den
+visst blifvit i en kall, gråblå färg och i en enkel,
+sträng stil.
 </p>
 
 <p>
 Emellertid kastade hon om sig en kappa och
-gick den korta v�gen snedt �fver gatan. Men hon
-tyckte icke, att det var, som om hon g�tt i verkligheten,
-utan som n�r man g�r i en dr�m och aldrig
-kommer fram. S� sprang hon upp f�r den korta
-trappan, stannade vid d�rren och stirrade en l�ng
-stund med dum f�rv�ning p� namnpl�ten. Hon pl�gade
-aldrig g� den v�gen numera, hon hade vant
-sig att g� k�ksv�gen, alt sedan Rikard kom hem
+gick den korta vägen snedt öfver gatan. Men hon
+tyckte icke, att det var, som om hon gått i verkligheten,
+utan som när man går i en dröm och aldrig
+kommer fram. Så sprang hon upp för den korta
+trappan, stannade vid dörren och stirrade en lång
+stund med dum förvåning på namnplåten. Hon plägade
+aldrig gå den vägen numera, hon hade vant
+sig att gå köksvägen, alt sedan Rikard kom hem
 <a id="page-43" class="pagenum" title="43"></a>
-och ej fick st�ras. Undras om lilla Aagot skulle
-finna sig vid att smyga sig in i k�ket och sitta d�r
-och v�nta p� att f� g� in till honom!
+och ej fick störas. Undras om lilla Aagot skulle
+finna sig vid att smyga sig in i köket och sitta där
+och vänta på att få gå in till honom!
 </p>
 
 <p>
-Var det verkligen hon sj�lf, som nu stod som
-en fr�mling h�rute och drog i klockstr�ngen? Och
-d�rinnanf�r satt nu <em>dottern</em> i huset, redan hemmastadd
-d�r f�rmodligen, redan i besittning af de r�ttigheter,
-den st�llning i hemmet som hon sj�lf f�rst
-l�ngsamt tillvunnit sig.
+Var det verkligen hon själf, som nu stod som
+en främling härute och drog i klocksträngen? Och
+därinnanför satt nu <em>dottern</em> i huset, redan hemmastadd
+där förmodligen, redan i besittning af de rättigheter,
+den ställning i hemmet som hon själf först
+långsamt tillvunnit sig.
 </p>
 
 <p>
-�Undras om hon sofvit godt i min s�ng i natt.
-Om hon fann sig sj�lf s�t och morgonfrisk, d� hon
-satt framf�r mitt toalettbord i morgse och s�g sig i
-spegeln. �hja, hvad �r det f�r konst att vara fraiche
-och vacker, d� man k�nner sig �lskad!�
+»Undras om hon sofvit godt i min säng i natt.
+Om hon fann sig själf söt och morgonfrisk, då hon
+satt framför mitt toalettbord i morgse och såg sig i
+spegeln. Åhja, hvad är det för konst att vara fraiche
+och vacker, då man känner sig älskad!»
 </p>
 
 <p>
-Steg n�rmade sig i tamburen och Alie fick ett
-infall. Om hon skulle sticka sitt visitkort i l�dan
-som en annan fr�mling och g� sin v�g &mdash; och s�
-bort, bort hvart som h�lst i verlden, d�r hon hade
-lika stor r�tt att vara som alla andra &mdash; d�r hon
-icke beh�fde tr�ngas undan f�r att andra skulle f�
+Steg närmade sig i tamburen och Alie fick ett
+infall. Om hon skulle sticka sitt visitkort i lådan
+som en annan främling och gå sin väg &mdash; och så
+bort, bort hvart som hälst i verlden, där hon hade
+lika stor rätt att vara som alla andra &mdash; där hon
+icke behöfde trängas undan för att andra skulle få
 plats.
 </p>
 
 <p>
-Hon stod i alla fall kvar or�rlig och h�rde, att
+Hon stod i alla fall kvar orörlig och hörde, att
 det var Rikards steg, som nalkades. Han bugade
-sig litet stelt och generadt, men hon tryckte hj�rtligt
-hans h�nder och lyck�nskade honom. Hennes
-sinnesst�mning hade pl�tsligt kastat om igen, hon
-visade sig glad och otvungen, full af �lskv�rd f�rbindlighet
+sig litet stelt och generadt, men hon tryckte hjärtligt
+hans händer och lyckönskade honom. Hennes
+sinnesstämning hade plötsligt kastat om igen, hon
+visade sig glad och otvungen, full af älskvärd förbindlighet
 och uppsluppen lekfullhet.
 </p>
 
 <p>
 <a id="page-44" class="pagenum" title="44"></a>
-D� hon kom in i det lilla hvardagsrummet neg
-hon sk�mtsamt djupt f�r frun i huset.
+Då hon kom in i det lilla hvardagsrummet neg
+hon skämtsamt djupt för frun i huset.
 </p>
 
 <p>
-�Goddag, goda fru Rode, hur st�r det till? Det
-var l�nge sedan vi r�kades. &mdash; Ljusen sitta snedt i
-kronan�, hviskade hon blixtsnabbt, i det hon v�nde
-sig om f�r att h�lsa p� Aagot.
+»Goddag, goda fru Rode, hur står det till? Det
+var länge sedan vi råkades. &mdash; Ljusen sitta snedt i
+kronan», hviskade hon blixtsnabbt, i det hon vände
+sig om för att hälsa på Aagot.
 </p>
 
 <p>
-Hon s�g en l�ng, sm�rt, elastisk flickgestalt i
-en elegant, t�tt �tsittande marinbl� sammetsjacka
-med en liten uppst�ende husarkrage, ur hvilken framstack
-ett ljust, mycket litet hufvud med sl�tstruket,
-gl�nsande h�r och ett rosigt, str�lande ansigte.
+Hon såg en lång, smärt, elastisk flickgestalt i
+en elegant, tätt åtsittande marinblå sammetsjacka
+med en liten uppstående husarkrage, ur hvilken framstack
+ett ljust, mycket litet hufvud med slätstruket,
+glänsande hår och ett rosigt, strålande ansigte.
 </p>
 
 <p>
-�Presentation beh�fs inte�, sade Alie och omfamnade
-henne. �Vi k�nna hvarandra. Jag k�nner
-�tminstone dig genom de mest v�ltaliga beskrifningar
-i Rikards bref.�
+»Presentation behöfs inte», sade Alie och omfamnade
+henne. »Vi känna hvarandra. Jag känner
+åtminstone dig genom de mest vältaliga beskrifningar
+i Rikards bref.»
 </p>
 
 <p>
-��r hon inte r�tt s�t?� hviskade fru Rode senare
+»Är hon inte rätt söt?» hviskade fru Rode senare
 till Alie. Hon skulle haft lust att uttrycka sig i
-l�ngt starkare ordalag, ty hon var alldeles betagen
-i sin sv�rdotter, men hon v�gade ej f�r Alie.
+långt starkare ordalag, ty hon var alldeles betagen
+i sin svärdotter, men hon vågade ej för Alie.
 </p>
 
 <p>
-�Hon �r f�rtjusande�, sade Alie med stor v�rme.
+»Hon är förtjusande», sade Alie med stor värme.
 </p>
 
 <p>
-Sj�lf k�nde hon sig aldrig ha varit s� litet till
-sin f�rdel som i dag. Den ljusa kl�dningen var fadd
-bredvid denna mjuka, dunkla sammet, som s� v�l
-framh�ll figurens smidighet och ansigtets blommande
-ungdomlighet. Och hon k�nde sj�lf att hennes s�tt
-var forceradt och nerv�st bredvid detta fullkomligt
-lugna v�sende, som medvetandet att f�r f�rsta g�ngen
-vara �lskad f�rl�nade den unga Aagot, hvilken
-vid sitt f�rsta intr�de i verlden hade m�tt k�rleken
+Själf kände hon sig aldrig ha varit så litet till
+sin fördel som i dag. Den ljusa klädningen var fadd
+bredvid denna mjuka, dunkla sammet, som så väl
+framhöll figurens smidighet och ansigtets blommande
+ungdomlighet. Och hon kände själf att hennes sätt
+var forceradt och nervöst bredvid detta fullkomligt
+lugna väsende, som medvetandet att för första gången
+vara älskad förlänade den unga Aagot, hvilken
+vid sitt första inträde i verlden hade mött kärleken
 <a id="page-45" class="pagenum" title="45"></a>
-och d�rf�r trodde att det var naturligt att lifvet
-m�ste le mot henne och alla h�lla af henne.
-</p>
-
-<p>
-Rikard var dock ej n�gon sentimental f�stman.
-Han sysselsatte sig ej mycket med sin f�stm�, kanske
-af grannlagenhet mot Alie, kanske ocks� af en k�nslans
-blygsamhet, som f�rbj�d honom f�rlofvades vanliga
-utst�llning af sina k�nslor till allm�nt p�seende.
-Han var mycket uppm�rksam mot Alie som vanligt,
-och hon var hela dagen s� liflig och underh�llande,
-att hon v�ckte de fr�mmandes beundran s�som en
-ovanligt spirituel ung dam. Hon och Rikard sk�tte
-n�stan ensamma samtalet. Aagot yttrade f�ga, det
-mesta af hvad som talades om var fr�mmande f�r
-henne, men detta tycktes ej oroa henne eller g�ra
-henne f�rl�gen, hon bibeh�ll hela tiden sitt blida,
-klara uttryck af ogrumlad lycka och orubblig tillf�rsigt
-till sin k�rleks makt.
-</p>
-
-<p>
-Alie hade v�ntat att f� se de f�rlofvade upptagna
-uteslutande af hvarandra, att uppf�nga �mma
-�gonkast och att pinas h�raf. Men nu var det n�got
-i denna deras ytterliga f�rbeh�llsamhet, som s�rade
-henne �nnu mer. Att se dessa b�da sitta d�r s�
-lugna och passiva och visa sig �lskv�rda mot henne
-och l�tsa som om de vore intresserade af att tala
-med henne &mdash; och s� veta, att alt detta bara var
+och därför trodde att det var naturligt att lifvet
+måste le mot henne och alla hålla af henne.
+</p>
+
+<p>
+Rikard var dock ej någon sentimental fästman.
+Han sysselsatte sig ej mycket med sin fästmö, kanske
+af grannlagenhet mot Alie, kanske också af en känslans
+blygsamhet, som förbjöd honom förlofvades vanliga
+utställning af sina känslor till allmänt påseende.
+Han var mycket uppmärksam mot Alie som vanligt,
+och hon var hela dagen så liflig och underhållande,
+att hon väckte de främmandes beundran såsom en
+ovanligt spirituel ung dam. Hon och Rikard skötte
+nästan ensamma samtalet. Aagot yttrade föga, det
+mesta af hvad som talades om var främmande för
+henne, men detta tycktes ej oroa henne eller göra
+henne förlägen, hon bibehöll hela tiden sitt blida,
+klara uttryck af ogrumlad lycka och orubblig tillförsigt
+till sin kärleks makt.
+</p>
+
+<p>
+Alie hade väntat att få se de förlofvade upptagna
+uteslutande af hvarandra, att uppfånga ömma
+ögonkast och att pinas häraf. Men nu var det något
+i denna deras ytterliga förbehållsamhet, som sårade
+henne ännu mer. Att se dessa båda sitta där så
+lugna och passiva och visa sig älskvärda mot henne
+och låtsa som om de vore intresserade af att tala
+med henne &mdash; och så veta, att alt detta bara var
 spel, att hon var dem lika likgiltig som hvem som
-h�lst, som gick f�rbi p� gatan &mdash; och att de inom
-sig egde en verld af o�ndlig rikedom och sk�nhet,
-som var alt f�r god f�r att vanhelgas af en enda
+hälst, som gick förbi på gatan &mdash; och att de inom
+sig egde en verld af oändlig rikedom och skönhet,
+som var alt för god för att vanhelgas af en enda
 <a id="page-46" class="pagenum" title="46"></a>
-blick fr�n henne &mdash; hur det sargade henne! Men hon
-talade alt j�mt &mdash; sk�mtade, h�gg in i de andras
-samtal med ov�ntade infall, disputerade, ber�ttade &mdash;
-och h�rde hela tiden sin egen r�st som p� ett l�ngt
-afst�nd.
+blick från henne &mdash; hur det sargade henne! Men hon
+talade alt jämt &mdash; skämtade, högg in i de andras
+samtal med oväntade infall, disputerade, berättade &mdash;
+och hörde hela tiden sin egen röst som på ett långt
+afstånd.
 </p>
 
 <p>
-Aftonen kom, d� de fr�mmande br�to upp. Fru
+Aftonen kom, då de främmande bröto upp. Fru
 Rode hade hela denna dag haft ett pinsamt medvetande
-om hvad som l�g bakom Alies sprittande
-gl�dtighet, och en dunkel k�nsla af att det skett
-henne en stor of�rr�tt. Det pl�gade henne att hon
-skulle g� d�rifr�n som en fr�mling, och hon h�jdade
-henne d�rf�r, d� hon reste sig f�r att taga afsked,
-och hviskade till henne: �Du f�r inte g�, Alie min.
-Kan du inte stanna och ligga p� soffan i min s�ngkammare?�
+om hvad som låg bakom Alies sprittande
+glädtighet, och en dunkel känsla af att det skett
+henne en stor oförrätt. Det plågade henne att hon
+skulle gå därifrån som en främling, och hon häjdade
+henne därför, då hon reste sig för att taga afsked,
+och hviskade till henne: »Du får inte gå, Alie min.
+Kan du inte stanna och ligga på soffan i min sängkammare?»
 </p>
 
 <p>
-�Jo, vet tant, det vill jag riktigt g�rna�, svarade
-hon, till den gamlas gl�dje och �fverraskning.
+»Jo, vet tant, det vill jag riktigt gärna», svarade
+hon, till den gamlas glädje och öfverraskning.
 </p>
 
 <p>
 Fru Rode var en stund sysselsatt med att ordna
 hvarjehanda i rummen och i skafferiet, sedan alla sagt
-godnatt. D� hon slutligen kom in i sin s�ngkammare
-fann hon Alie st�ende midt i rummet med den
-ena armen st�dd mot den andra och handen knuten
-under kinden, �gonen mer �n vanligt dunkla och
-besl�jade, stirrande medvetsl�st rakt in i ljuset, som
-brann p� toalettbordet. D� fru Rode n�rmade sig
-henne fick blicken �ter lif, f�rgen steg upp�t kinderna,
+godnatt. Då hon slutligen kom in i sin sängkammare
+fann hon Alie stående midt i rummet med den
+ena armen stödd mot den andra och handen knuten
+under kinden, ögonen mer än vanligt dunkla och
+beslöjade, stirrande medvetslöst rakt in i ljuset, som
+brann på toalettbordet. Då fru Rode närmade sig
+henne fick blicken åter lif, färgen steg uppåt kinderna,
 hon sprang emot den gamla, kastade sig i
-hennes famn och utbrast: �Nu skola vi h�lla ihop,
-vi b�da gamla! S�g, tantis?�
+hennes famn och utbrast: »Nu skola vi hålla ihop,
+vi båda gamla! Säg, tantis?»
 </p>
 
 <p>
 <a id="page-47" class="pagenum" title="47"></a>
-S� borrade hon in ansigtet under den gamlas
-haka och s� kom det fram med en sk�lfning i st�mman:
-��h, hon �r den lyckligaste &mdash; den lyckligaste
-varelse p� jorden!�
+Så borrade hon in ansigtet under den gamlas
+haka och så kom det fram med en skälfning i stämman:
+»Åh, hon är den lyckligaste &mdash; den lyckligaste
+varelse på jorden!»
 </p>
 
 <p>
-�Alie, �lskade barn &mdash; k�nner du det s�? Hvarf�r
-visade du d� sj�lf tillbaka samma lycka, d� den
-erbj�ds dig?�
+»Alie, älskade barn &mdash; känner du det så? Hvarför
+visade du då själf tillbaka samma lycka, då den
+erbjöds dig?»
 </p>
 
 <p>
-�n en g�ng lyckades det Alie att, efter sin
-gamla vana, beherska sitt k�nsloutbrott med ett
-sk�mt.
+Än en gång lyckades det Alie att, efter sin
+gamla vana, beherska sitt känsloutbrott med ett
+skämt.
 </p>
 
 <p>
-�En s�dan f�f�ng gammal mamma�, ropade hon
-och kom �ter fram med ansigtet. �Tror hon nu inte
-strax att jag menar, att den st�rsta lycka p� jorden
-�r att f� hennes son till man. Nej &mdash; hon �r den
-lyckligaste d�rf�r, att hon v�gar tro p� sin lycka.
-Att k�nna sig �lskad och att tro, att man kan g�ra
-honom lycklig, som man �lskar &mdash; ja, det �r det
-b�sta, jag kan t�nka mig. Men ser tant�, hon kn�ppte
-h�nderna �fver den gamlas axel och lutade smeksamt
-sin kind d�remot. �En s�dan lycka fins bara
-f�r den Eva, som inte �nnu bitit i �pplet, och som
-d�rf�r inte blifvit f�rdrifven ur det omedvetnas paradis.
-Nu f�rst�r jag mycket v�l, att det �r s�dana
-kvinnor, som m�nnen �lska.�
+»En sådan fåfäng gammal mamma», ropade hon
+och kom åter fram med ansigtet. »Tror hon nu inte
+strax att jag menar, att den största lycka på jorden
+är att få hennes son till man. Nej &mdash; hon är den
+lyckligaste därför, att hon vågar tro på sin lycka.
+Att känna sig älskad och att tro, att man kan göra
+honom lycklig, som man älskar &mdash; ja, det är det
+bästa, jag kan tänka mig. Men ser tant», hon knäppte
+händerna öfver den gamlas axel och lutade smeksamt
+sin kind däremot. »En sådan lycka fins bara
+för den Eva, som inte ännu bitit i äpplet, och som
+därför inte blifvit fördrifven ur det omedvetnas paradis.
+Nu förstår jag mycket väl, att det är sådana
+kvinnor, som männen älska.»
 </p>
 
 <p>
-�Du skulle s�ledes inte bita i �pplet, Alie, om
-du �nnu hade valet fritt?�
+»Du skulle således inte bita i äpplet, Alie, om
+du ännu hade valet fritt?»
 </p>
 
 <p>
-Hon svarade ej strax. Hon blef st�ende i samma
-st�llning och �gonen blickade allvarsamma och grubblande
-fram�t rummet. Slutligen upplyfte hon hufvudet
+Hon svarade ej strax. Hon blef stående i samma
+ställning och ögonen blickade allvarsamma och grubblande
+framåt rummet. Slutligen upplyfte hon hufvudet
 <a id="page-48" class="pagenum" title="48"></a>
-och kastade det tillbaka med en liten best�md
+och kastade det tillbaka med en liten bestämd
 knyck.
 </p>
 
 <p>
-�Jo�, sade hon. �Det skulle jag g�ra �nd�.�
+»Jo», sade hon. »Det skulle jag göra ändå.»
 </p>
 
 <p>
-S� kom det �ter n�got dr�mmande och n�stan
-�mt i blicken, och hon utbrast i vek ton: �Men hon
-�r s�t, Aagot, �h, hvad hon �r s�t!�
+Så kom det åter något drömmande och nästan
+ömt i blicken, och hon utbrast i vek ton: »Men hon
+är söt, Aagot, åh, hvad hon är söt!»
 </p>
 
 
@@ -2063,762 +2026,34 @@ S� kom det �ter n�got dr�mmande och n�stan
 <p id="trnote" class="chapter"><b>Transcriber&rsquo;s note:</b></p>
 
 <p>
-K�lla: Anne-Charlotte Leffler: Ur Lifvet. Tredje Samlingen.,
-Z. H�ggstr�ms F�rlags-Expedition, Stockholm 1889, pp. 1-48.
+Källa: Anne-Charlotte Leffler: Ur Lifvet. Tredje Samlingen.,
+Z. Hæggströms Förlags-Expedition, Stockholm 1889, pp. 1-48.
 </p>
 
 <p>
-Originalets stavning och interpunktion har bibeh�llits.
+Originalets stavning och interpunktion har bibehållits.
 </p>
 
 <p>
-Titelns �kvinlighet� blev i andra delen stavat �kvinnlighet�. B�da
-delar har d�rf�r registrerats under samma titel, �Kvinnlighet och
-erotik�, men respektive originalets stavning har bibeh�llits i
+Titelns »kvinlighet» blev i andra delen stavat »kvinnlighet». Båda
+delar har därför registrerats under samma titel, »Kvinnlighet och
+erotik», men respektive originalets stavning har bibehållits i
 respektive individuell text.
 </p>
 
 <p>
-Uppenbarliga fel har r�ttats (innan/efter):
+Uppenbarliga fel har rättats (innan/efter):
 </p>
 
 <ul>
 
 <li>
-... s�ker p�. S� som hon f�ljt med hela ditt lif <span class="underline">under under</span> ...<br />
-... s�ker p�. S� som hon f�ljt med hela ditt lif <a href="#corr-0"><span class="underline">under</span></a> ...<br />
+... säker på. Så som hon följt med hela ditt lif <span class="underline">under under</span> ...<br />
+... säker på. Så som hon följt med hela ditt lif <a href="#corr-0"><span class="underline">under</span></a> ...<br />
 </li>
 </ul>
 </div>
 
-
-
-
-
-
-
-
-
-<pre>
-
-
-
-
-
-End of Project Gutenberg's Kvinnlighet och erotik I, by Anne Charlotte Leffler
-
-*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK KVINNLIGHET OCH EROTIK I ***
-
-***** This file should be named 40557-h.htm or 40557-h.zip *****
-This and all associated files of various formats will be found in:
-        http://www.gutenberg.org/4/0/5/5/40557/
-
-Produced by Jens Sadowski
-Updated editions will replace the previous one--the old editions will
-be renamed.
-
-Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
-law means that no one owns a United States copyright in these works,
-so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
-States without permission and without paying copyright
-royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
-of this license, apply to copying and distributing Project
-Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
-concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
-and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
-specific permission. If you do not charge anything for copies of this
-eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
-for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
-performances and research. They may be modified and printed and given
-away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
-not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
-trademark license, especially commercial redistribution.
-
-START: FULL LICENSE
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
-Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
-www.gutenberg.org/license.
-
-Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
-Gutenberg-tm electronic works
-
-1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or
-destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
-possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
-Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
-by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
-person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
-1.E.8.
-
-1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement. See
-paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
-agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
-electronic works. See paragraph 1.E below.
-
-1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
-Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
-of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
-works in the collection are in the public domain in the United
-States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
-United States and you are located in the United States, we do not
-claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
-displaying or creating derivative works based on the work as long as
-all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
-that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
-free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
-works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
-Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
-comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
-same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
-you share it without charge with others.
-
-1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
-in a constant state of change. If you are outside the United States,
-check the laws of your country in addition to the terms of this
-agreement before downloading, copying, displaying, performing,
-distributing or creating derivative works based on this work or any
-other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
-representations concerning the copyright status of any work in any
-country outside the United States.
-
-1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
-immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
-prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
-on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
-phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
-performed, viewed, copied or distributed:
-
-  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
-  most other parts of the world at no cost and with almost no
-  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
-  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
-  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
-  United States, you'll have to check the laws of the country where you
-  are located before using this ebook.
-
-1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
-derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
-contain a notice indicating that it is posted with permission of the
-copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
-the United States without paying any fees or charges. If you are
-redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
-Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
-either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
-obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
-trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
-additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
-will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
-posted with the permission of the copyright holder found at the
-beginning of this work.
-
-1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
-any word processing or hypertext form. However, if you provide access
-to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
-other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
-version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
-(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
-to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
-of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
-Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
-full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
-provided that
-
-* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
-  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
-  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
-  within 60 days following each date on which you prepare (or are
-  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
-  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
-  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
-  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
-  Literary Archive Foundation."
-
-* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-  License. You must require such a user to return or destroy all
-  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
-  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
-  works.
-
-* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
-  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
-  receipt of the work.
-
-* You comply with all other terms of this agreement for free
-  distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
-Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
-are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
-from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
-Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
-trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
-Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
-electronic works, and the medium on which they may be stored, may
-contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
-or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
-intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
-other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
-cannot be read by your equipment.
-
-1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from. If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium
-with your written explanation. The person or entity that provided you
-with the defective work may elect to provide a replacement copy in
-lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
-or entity providing it to you may choose to give you a second
-opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
-the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
-without further opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
-OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
-LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of
-damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
-violates the law of the state applicable to this agreement, the
-agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
-limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
-unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
-remaining provisions.
-
-1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
-accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
-production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
-electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
-including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
-the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
-or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
-additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
-Defect you cause.
-
-Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of
-computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
-exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
-from people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
-generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
-Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
-www.gutenberg.org Section 3. Information about the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
-U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
-mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
-volunteers and employees are scattered throughout numerous
-locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
-Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
-date contact information can be found at the Foundation's web site and
-official page at www.gutenberg.org/contact
-
-For additional contact information:
-
-    Dr. Gregory B. Newby
-    Chief Executive and Director
-    gbnewby@pglaf.org
-
-Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment. Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements. We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
-DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
-state visit www.gutenberg.org/donate
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations. To
-donate, please visit: www.gutenberg.org/donate
-
-Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.
-
-Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
-Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
-freely shared with anyone. For forty years, he produced and
-distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
-volunteer support.
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
-the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
-necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
-edition.
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search
-facility: www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
-
-
-Updated editions will replace the previous one--the old editions
-will be renamed.
-
-Creating the works from public domain print editions means that no
-one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
-(and you!) can copy and distribute it in the United States without
-permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
-set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
-copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
-protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
-Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
-charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
-do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
-rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
-such as creation of derivative works, reports, performances and
-research.  They may be modified and printed and given away--you may do
-practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
-subject to the trademark license, especially commercial
-redistribution.
-
-
-
-*** START: FULL LICENSE ***
-
-THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
-PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
-
-To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
-distribution of electronic works, by using or distributing this work
-(or any other work associated in any way with the phrase "Project
-Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
-Gutenberg-tm License (available with this file or online at
-http://gutenberg.org/license).
-
-
-Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
-electronic works
-
-1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
-electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
-and accept all the terms of this license and intellectual property
-(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
-the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
-all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
-If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
-Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
-terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
-entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
-
-1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
-used on or associated in any way with an electronic work by people who
-agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
-things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
-even without complying with the full terms of this agreement.  See
-paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
-Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
-and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
-works.  See paragraph 1.E below.
-
-1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
-or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
-Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
-collection are in the public domain in the United States.  If an
-individual work is in the public domain in the United States and you are
-located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
-copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
-works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
-are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
-Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
-freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
-this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
-the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
-keeping this work in the same format with its attached full Project
-Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
-
-1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
-what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
-a constant state of change.  If you are outside the United States, check
-the laws of your country in addition to the terms of this agreement
-before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
-creating derivative works based on this work or any other Project
-Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
-the copyright status of any work in any country outside the United
-States.
-
-1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
-
-1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
-access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
-whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
-phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
-Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
-copied or distributed:
-
-This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
-almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
-re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
-with this eBook or online at www.gutenberg.org/license
-
-1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
-from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
-posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
-and distributed to anyone in the United States without paying any fees
-or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
-with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
-work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
-through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
-Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
-1.E.9.
-
-1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
-with the permission of the copyright holder, your use and distribution
-must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
-terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
-to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
-permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
-
-1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
-License terms from this work, or any files containing a part of this
-work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
-
-1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
-electronic work, or any part of this electronic work, without
-prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
-active links or immediate access to the full terms of the Project
-Gutenberg-tm License.
-
-1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
-compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
-word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
-distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
-"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
-posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
-you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
-copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
-request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
-form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
-License as specified in paragraph 1.E.1.
-
-1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
-performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
-unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
-
-1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
-access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
-that
-
-- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
-     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
-     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
-     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
-     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
-     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
-     must be paid within 60 days following each date on which you
-     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
-     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
-     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
-     address specified in Section 4, "Information about donations to
-     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
-
-- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
-     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
-     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
-     License.  You must require such a user to return or
-     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
-     and discontinue all use of and all access to other copies of
-     Project Gutenberg-tm works.
-
-- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
-     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
-     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
-     of receipt of the work.
-
-- You comply with all other terms of this agreement for free
-     distribution of Project Gutenberg-tm works.
-
-1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
-electronic work or group of works on different terms than are set
-forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
-both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
-Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
-Foundation as set forth in Section 3 below.
-
-1.F.
-
-1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
-effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
-public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
-collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
-works, and the medium on which they may be stored, may contain
-"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
-corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
-property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
-computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
-your equipment.
-
-1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
-of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
-Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
-Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
-liability to you for damages, costs and expenses, including legal
-fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
-LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
-PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
-TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
-LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
-INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
-DAMAGE.
-
-1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
-defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
-receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
-written explanation to the person you received the work from.  If you
-received the work on a physical medium, you must return the medium with
-your written explanation.  The person or entity that provided you with
-the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
-refund.  If you received the work electronically, the person or entity
-providing it to you may choose to give you a second opportunity to
-receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
-is also defective, you may demand a refund in writing without further
-opportunities to fix the problem.
-
-1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
-in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
-WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
-WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
-
-1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
-warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
-If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
-law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
-interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
-the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
-provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
-
-1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
-trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
-providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
-with this agreement, and any volunteers associated with the production,
-promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
-harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
-that arise directly or indirectly from any of the following which you do
-or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
-work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
-Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
-
-
-Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
-
-Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
-electronic works in formats readable by the widest variety of computers
-including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
-because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
-people in all walks of life.
-
-Volunteers and financial support to provide volunteers with the
-assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
-goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
-remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
-Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
-and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
-To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
-and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
-and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.
-
-
-Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
-Foundation
-
-The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
-501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
-state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
-Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
-number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
-http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
-permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
-
-The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
-Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
-throughout numerous locations.  Its business office is located at
-809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
-business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
-information can be found at the Foundation's web site and official
-page at http://pglaf.org
-
-For additional contact information:
-     Dr. Gregory B. Newby
-     Chief Executive and Director
-     gbnewby@pglaf.org
-
-
-Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
-Literary Archive Foundation
-
-Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
-spread public support and donations to carry out its mission of
-increasing the number of public domain and licensed works that can be
-freely distributed in machine readable form accessible by the widest
-array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
-($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
-status with the IRS.
-
-The Foundation is committed to complying with the laws regulating
-charities and charitable donations in all 50 states of the United
-States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
-considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
-with these requirements.  We do not solicit donations in locations
-where we have not received written confirmation of compliance.  To
-SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
-particular state visit http://pglaf.org
-
-While we cannot and do not solicit contributions from states where we
-have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
-against accepting unsolicited donations from donors in such states who
-approach us with offers to donate.
-
-International donations are gratefully accepted, but we cannot make
-any statements concerning tax treatment of donations received from
-outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.
-
-Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
-methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
-ways including checks, online payments and credit card donations.
-To donate, please visit: http://pglaf.org/donate
-
-
-Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
-works.
-
-Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
-concept of a library of electronic works that could be freely shared
-with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
-Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
-
-
-Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
-editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
-unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
-keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
-
-
-Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
-
-     http://www.gutenberg.org
-
-This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
-including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
-Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
-subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
-
-
-</pre>
-
+<div>*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 40557 ***</div>
 </body>
 </html>