diff options
Diffstat (limited to 'old/27420-8.txt')
| -rw-r--r-- | old/27420-8.txt | 1694 |
1 files changed, 0 insertions, 1694 deletions
diff --git a/old/27420-8.txt b/old/27420-8.txt deleted file mode 100644 index dd6a29d..0000000 --- a/old/27420-8.txt +++ /dev/null @@ -1,1694 +0,0 @@ -The Project Gutenberg EBook of Barnavännen, 1905-05, by Various - -This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with -almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or -re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included -with this eBook or online at www.gutenberg.org - - -Title: Barnavännen, 1905-05 - Illustrerad Veckotidning för de Små - -Author: Various - -Editor: J.B. Gauffin - -Release Date: December 5, 2008 [EBook #27420] - -Language: Swedish - -Character set encoding: ISO-8859-1 - -*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK BARNAVÄNNEN, 1905-05 *** - - - - -Produced by Juliet Sutherland, Rénald Lévesque and the -Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net - - - - - - - - BARNAVÄNNEN - -N:o 18 Illustrerad Veckotidning för Söndagsskolan och Hemmet. 22 årg. -4 Maj. Redaktör: J. B. GAUFFIN, Uppsala. 1905. - - - - Jesus välsignar barnen. - - Mark. 10: 13-16. - Med teckning. - -Du som är ett barn och har en god moder, du vet, huru innerligt en sådan -moder älskar sitt barn och alltid tänker på dess bästa. Du förstår också -lätt, att de, som under frälsarens jordelif buro fram barn till Jesus, -voro just sådana där goda och älskande mödrar. - -Dessa kvinnor hade sett frälsarens stora makt till att frälsa och -hjälpa. De hade sett sjukdomen fly för hans heliga händer och döden vika -undan, där han trädde in. De hade suttit på stenarna vid Genesarets -strand och lyssnat till hans ord, som födt kärlek och fromhet i deras -egna hjärtan. Och de tänkte: "Skulle ej den kärleksfulle mästaren från -Nasaret också vilja skänka någon himmelsk gåfva åt våra små barn?" Jo, -det trodde de, och så gingo de i denna tillitsfulla tro till frälsaren -med sina barn och bådo honom taga på dem med sina heliga händer. - -Men till en början såg det ut, som om mödrarna och barnen aldrig skulle -få träffa frälsaren, ty lärjungarne näpste och visade bort dem. I sitt -oförstånd trodde lärjungarne, att barnen icke kunde taga emot någon -verklig andlig gåfva af Jesus och att han icke på ett verkligt sätt -kunde gifva något åt sådana små, som ännu lågo vid modersskötet. Men -frälsaren hörde, huru lärjungarne voro oförståndiga och huru de talade -hårda och afvisande ord, och då heter det om honom, att han blef -misslynt och sade: "_Låten barnen komma till mig och förmenen dem icke, -ty sådana hörer Guds rike till_". - -Frälsaren visste så väl, hvad ett barn behöfver för att vara lyckligt. -Han visste, att dess själ behöfver ren, himmelsk kärlek, att det -behöfver en lugnare och tryggare hamn i lifvets storm och strid än den -modersfamnen kan skänka. Han visste, att de små såväl som de äldre -behöfva en frälsare från världens synd och villa. Allt detta och -oändligt mycket mer kan frälsaren skänka de små, och därför bjöd han, -högtidligt och allvarligt: "_Låten barnen komma till mig_". - -Men när Jesus så inbjuder barnen till sig, då har han också någonting -verkligt och någonting stort att skänka dem. Han vill skänka barnen sitt -himmelska rike. Och barnens himmelrike är i Jesu famn. Därför tar han -upp de små i sin famn, lägger sina händer på dem och välsignar dem. Så -börjar det att blifva en medlem i Guds rike. Vi måste smyga oss in i -Jesu famn och mottaga välsignelsen och Guds rike såsom barn. Då strömmar -där rättfärdighet, frid och fröjd in i våra själar. Guds rike har tagit -sin boning hos oss. Vi äro lyckliga och välsignade människor. - -Nu är det också en sanning, att Guds rike en gång kommer att framträda -på jorden såsom ett verkligt rike med Kristus såsom den ende konungen. -Ja, det skall en gång framträda i oändlig härlighet, ty vi vänta nya -himlar och en ny jord enligt Guds löfte. Då skall Guds rike hafva nått -sin fulländning och då skola alla, som mottagit detta rike såsom barn, -få gå därin och varda konungar i lif och oförgänglighet. - -Har du funnit ditt himmelrike i frälsarens famn? Om du det har, och om -du alltjämt stannar där, så skall du också en gång regera med Kristus -såsom en konung i evighet. Så vill Jesus välsigna barnen. - -_J. B. G._ - - - -Sökande efter den okände Guden. - -Djupt inne i hjärtat af Afrika och långt ifrån någon missionsstation -framlefde en stackars svart herdegosse sina dagar. En dag sammanträffade -han med en annan gosse, som under någon tid hade uppehållit sig vid -missionsskolan i Kuruman, där han hade lärt sig läsa och hvarifrån han -förde med sig ett nytt testamente. - -Då nu de båda gossarne sutto hos hvarandra, lät bokens ägare "boken -tala", som de svarta bruka säga, det vill säga, han läste för sin kamrat -den sköna berättelsen om Jesusbarnet i Betlehem. - -Stor var herdegossens förvåning först öfver själfva boken--så -märkvärdigt, att man kunde låta den tala--och därnäst öfver de underbara -ord och ting, som den hade att berätta. Något sådant hade han aldrig -hört eller kunnat tänka sig. Med den mest spända uppmärksamhet lyssnade -han till hvarje stafvelse, och då den lille föreläsaren slutade, hade -den andres hjärta gripits af en stark längtan efter att se det -märkvärdiga barnet i Betlehem, som lindades och lades i en krubba. - -"Kan jag få se barnet?" frågade han ifrigt. "Ack, säg mig, hvar det -finns!" - -"Det finns i Kuruman", sade den lille föreläsaren, mycket tvärsäker på -sin sak. - -"Har du sett det?" frågade den andre ännu mera ifrig. - -"Nej, aldrig, men jag vet, att Jesusbarnet finns där, ty de sjunga om -honom och tala med honom. Det har jag hört med mina egna öron." - -Den förvånade lille herdegossen kunde ej längre uthärda med att gå och -vakta fåren. Tanken på barnet i krubban fyllde dag och natt hans sinne -och lämnade honom ingen ro. Han ville söka upp det, han ville gå till -Kuruman för att med egna ögon skåda detta under. Det var en mycket lång -väg, det visste han, men intet hinder kunde afskräcka honom; han måste -med egna ögon se detta förunderliga barn, hvad det än skulle kosta. Och -så snart som han kunde lämna sin tjänst, begaf han sig på väg. - -Han vandrade till fots största delen af den långa vägen och var mycket -glad, när han någon gång fick sätta sig upp på en oxvagn, som förde -honom öfver berg och dalar eller genom täta skogar och öfver svällande -fjällbäckar. På detta sätt nådde han slutligen det område, där de hvita -främlingarne hade slagit upp sina hyddor i närheten af negerbyarna. - -Sent omsider kom han då en lördagskväll till Kuruman, det längtansfullt -väntade målet för hans långa resa. En kristen betsjuankvinna tog vänligt -emot honom, hon lät honom taga del i hennes aftonmåltid och sofva om -natten i hennes hydda. - -Följande morgon hörde han missionshusets klocka ringa. Han förstod ej -hvad det var eller hvad det skulle betyda, men han följde sin goda -värdinna till missionskapellet. Med stort nöje lyssnade han till den -vackra sången, och hans ögon voro oafbrutet och med stort allvar fästade -vid missionären. - -Denne öppnade nu bibeln och började läsa. Och hvad var det väl han -läste? Jo, det var just Lukas andra kapitel, den underbara berättelsen -om barnet i Betlehem. - -Den lille främlingen såg sig spanande omkring i det glada hopp att han -skulle få se barnet. Och hur han spanade, föll hans blick på ett barn, -som syntes honom så skönt, att han aldrig sett dess like. Barnet hade -ljust, lockigt hår, stora blåa ögon och en ansiktsfärg, som var -fullkomligt olika de inföddas där i landet. - -"Där är barnet från Betlehem", tänkte den stackars okunnige gossen, "det -barn, som jag så innerligt längtat efter att få se. Åh, så lycklig jag -är, som till slut har funnit det!" - -Då sammankomsten var slutad, skyndade han sig i öfversvallande glädje -att tala om för sin goda väninna, att han nu hade fått sin högsta önskan -uppfylld--han hade sett Jesusbarnet. - -Den kristna betsjuankvinnan förstod till en början ej hvad han menade, -men småningom började hon få en aning om hans misstag och upplyste honom -om att barnet med de ljusa lockarne och blåa ögonen var missionärens -egen lille son. - -Han kände visserligen till en början någon missräkning, men den -enfaldiga, varmhjärtade kristna kvinnan, som själf till sitt hjärtas -tröst hade lärt känna det barn, han så ifrigt sökte, började nu berätta -för honom, hvem Jesusbarnet verkligen är, hvarför det föddes här på -jorden, och hvar det nu är att finna. På sitt enkla, hjärtliga vis -berättade hon om vår Herres Jesu födelse, hans lefnad på jorden, hans -lidande och död på korset, hans uppståndelse och himmelsfärd, om den -plats han nu har intagit på faderns högra hand i härlighetens rike samt -hans innerliga kärlek till alla syndare. - -Och Herrens Ande öppnade den lille gossens hjärta, så att han trodde -ordet och började älska Herren Jesus, fastän han icke kunde få se honom. -Och så bad han om att alltid få stanna vid missionsskolan, hvilket med -glädje beviljades honom. Här lärde han nu själf att läsa och blef icke -blott en sann och uppriktig Jesu lärjunge utan också fastän han var ung, -en varm och verksam evangelist bland sina landsmän. - -[Illustration: JESUS VÄLSIGNAR BARNEN.] - -[Illustration: HVEM SKALL GE VIKA?] - - - -Hvem skall ge vika? - -Med teckning. - -En hund och en gås möttes på en spång. Denna var så smal, att de icke -kunde komma förbi hvarann, och ingendera syntes till en början vilja -vika tillbaka för den andre. Endera måste dock vända, men hvilkendera? -"Den svagaste", tänker någon. Det är icke så säkert. Jag skulle vilja -säga, "den bästa" ger vika. - -För min del tror jag, att den lilla hunden är den förståndigaste af hela -sällskapet, och därför drar han sig nog tillbaka. Gåsen har nämligen en -hel flock efter sig på stranden. - -Man kan se på gåsen, att han är mycket envis. Det vore visst en lätt sak -för hunden att bita hufvudet af hela gåsflocken. Men med en väl -upptuktad hunds belefvenhet går han artigt ur vägen för det närgångna -gåsherrskapet. - -Ej underligt, att hundens klokhet blifvit mycket berömd, medan å andra -sidan gåsens envishet och närgångenhet blifvit till ett ordspråk: "dum -som en gås". - -Människobarn pläga också understundom träta med hvarann och ingen vill -ge vika. Kom då ihåg, att den som har största förståndet, den bäst -uppfostrade, han bör gifva efter. Ja, "_den bästa ger vika_". - -_J. B. G._ - - - -En god rekommendation. - -För många år sedan stod på kajen i en af våra större sjöstäder en gosse, -som frågade efter kaptenen på ett af skeppen, som lågo förankrade där. - -"Jo, han kommer där", sade en sjöman, som gick förbi och hörde frågan. -Gossen gick fram till kaptenen och hälsade höfligt. - -"Nå väl, hvad vill du?" sade kaptenen. - -"Jo, jag vill gå till sjös, kapten." - -"Hvarför vill du gå till sjös då?" - -"För att få skicka min hyra till mor. Hon är änka, och jag vill inte, -att hon skall komma på fattigvården." - -Kaptenen tyckte om den hederlige gossen och det sätt, hvarpå han talade -om sin mor. - -"Nå, hvar har du dina papper?" - -"Papper? Jag har inga papper, kapten." - -"Har du inte? ja, då kan jag inte taga dig med." - -"Åhjo, gör det, kapten. Jag skall bli en riktigt snäll gosse, om jag får -följa med." - -"Jag kan inte; det är emot vårt reglemente. Vi taga ej emot någon, utan -att han har åtminstone någon rekommendation. Försök skaffa dig en -sådan." - -Gossen som hade mycket långt hem och således svårt att kunna få någon -rekommendation, vände sig med tungt hjärta om för att gå. Då föllo -kaptenens blickar på det lilla knytet, som han bar under armen. "Hvad -har du där, min gosse?" frågade han. - -"Mina kläder, herr kapten." - -"Dina kläder--får jag se! Hvad är då detta?" - -"Min bok." - -"Hvad för slags bok?" - -"Min bibel." - -"Jaså.--Vi ha då inte mycket att skaffa med den boken ombord, men låt -mig se på den." - -Han tog bibeln och öppnade den. På bokens första blad stod gossens namn -tilllika med den upplysningen, att den var en gåfva från söndagsskolan -såsom belöning för flit och godt uppförande. - -"Åhå, min gosse, detta är tillräckligt", sade kaptenen. "Kom du med mig, -så skall du få taga hyra på mitt fartyg." - -"_Gudsfruktan är nyttig till allting och har löfte med sig både för -detta lifvet och för det tillkommande._" - - - -Broderskärlek. - -Med teckning. - -(Forts. fr. föreg. n:r). - -Ändtligen är jakten slut. Man släpar fram hararna och går sedan med dem -till herrgården för att få betaldt. Det höres ett undertryckt knot, då -man märker, att den rike baronen ej ämnar bestå dem med någon traktering -hvarken i mat eller dryck. Frits står lutad mot en vägg; han är för -mycket trött för att tränga sig fram, och hans tänder skallra af köld. -Nu kommer turen till honom; men när inspektoren ser hans blåfrusna -ansikte, ropar han medlidsamt: "Kom med mig in i köket, pojke, du -behöfver få någonting att värma dig med." Och han tar den darrande -gossen med sig och säger till om en kopp varm mjölk åt honom. Åh, hvad -den värmer! Glädjestrålande tar han emot sin krona och tackar -inspektoren hjärtligt för förfriskningen. Han är nu åter kry och följer -den godmodige mannens råd att skynda sig hem. - -Men--hvart hafva hans kamrater tagit vägen? Huru han än spanar omkring -sig i skymningen, kan han ingenstädes upptäcka dem. "De ha kanske redan -gifvit sig af", tänkte han och blef i första ögonblicket ganska häpen, -när han kom ihåg den långa vägen, som han nu måste gå utan sällskap. Men -så tröstade han sig snart med den tanken, att han kanske ändå skulle -hinna upp de andra, om han skyndade sig och därför begaf han sig med -friskt mod på väg. - -Nu gick han förbi herrgården. Alla fönster voro upplysta, och han såg -gestalter röra sig därinne; baronen och hans gäster skulle nu spisa -middag. När han tänkte på detta, kom han ihåg, huru hungrig han var. Han -hade ju icke ätit något sedan morgonen, och nu var klockan fem. Han -kastade ännu en längtansfull blick mot de upplysta fönsterna, innan han -gick vidare. - -[Illustration] - -"De där ha det bra de", tänkte han och kände efter i sina fickor, om han -möjligtvis skulle glömt någon brödsmula kvar, men nej. Hur han än vände -ut och in på sina fickor, kunde han ej finna en enda liten bit. Och -nordanvinden blåste kall, och snön föll allt tätare. Frits slog upp -rockkragen och knäppte väl igen rocken, men det hjälpte ej, han darrade -af köld, den stackars gossen. Nu hade han dock hunnit fram till skogen, -och här var det åtminstone mera lugnt, ty de högstammiga trädens kronor -trotsade vinden. Men det kändes så underligt i den trötte gossens -hufvud; ögonlocken blefvo så tunga, och det hvita snötäcket inbjöd så -lockande till hvila. Frits sökte dock öfvervinna sin trötthet och -sträfvade mödosamt framåt liksom i sömnen. - -Nu kom han till en korsväg. Han visste ej längre åt hvilket håll han -skulle gå; han förstod blott, att han måste gå oupphörligt för att ej -sjunka ner i en sömn, ur hvilken han aldrig skulle vakna. Och han -går--den orätta vägen, som i stället för att leda till byn, leder allt -djupare in i skogen. - -Mörkret hade nu brutit in, och det är endast den hvita snön, som lyser -upp nejden. Öfverallt stirra de höga, dystra furorna emot den -vilsegångne gossen. - -"Nu måste jag snart vara framme vid krökningen, och då får jag se ljusen -i byn." Med denna tanke söker han trösta sig, då ångesten vill gripa -honom. Men intet ljus lyser emot honom; han ser ingenting annat än -träden och snön och en ensam stjärna på himmelen. Han ropar nu med -ångestfull röst efter sina kamrater. - -"Karl! Herman!" skallar det högt genom den mörka skogen; men endast ekot -svarar honom. Nu märker den stackars gossen, att han gått vilse och vill -gå tillbaka. Men ingen väg synes mer bakom honom--allt är höljdt i snö. -Då förlorar han modet. Bittert gråtande kastar han sig ner på marken och -ropar förtviflad: "Mor, mor, ack, hjälp mig!" - -Men allt är tyst, endast vinden far suckande genom de gamla furorna. - -Gång på gång upprepar den vilsegångne gossen sitt rop om hjälp, men -ingen hör honom. Då stiger han upp och springer ett stycke till, mössan -ligger kvar under granen, men han ger ej akt därpå, alla hans tankar gå -ut på huru han skall komma ut ur skogen. - -Plötsligt är det som om all trötthet och köld försvunnit och han blir -glödande het af ångest. Han spanar omkring sig, men han ser intet annat -än snö--ingen väg, bara snö. Då faller den stackars gossen på knä i -snön, knäpper sina händer och beder under strömmande tårar: "Gode Gud, -du ensam kan hjälpa mig här i denna stora skog. Hjälp mig åter hem till -mor, som väntar på mig därhemma, och--till Anni, som jag skall lämna min -slant. Gode--Gud--hjälp!" - -Rösten blir allt svagare, till dess den förlorar sig i ett otydligt -mummel. Gossen har fallit tillbaka i snön med ryggen mot en trädstam. -Med sina stelfrusna fingrar drager han upp ur fickan slanten och ser på -den med ett lyckligt leende. - -Han förnimmer nu mera allting såsom i en dröm. Han tror sig vara hemma -hos mor och syster och sträcker med välbehag ut sina trötta lemmar, ty -han känner ej längre någon köld. Ännu en gång öppnar han sömnigt sina -ögon. Drömmande blickar han uppåt, fast sluta sig hans fingrar omkring -den så dyrt förvärfvade slanten och hans bleka läppar hviska: "Nu kan -Anni få fara!" - -Därpå sluta sig de mörka ögonen, och hufvudet sjunker trött tillbaka mot -den mjuka snön. Tyst, alldeles tyst blir det rundt omkring honom, endast -de hvita flingorna fortfara att falla och omhölja den bleke slumraren, -och furorna susa sakta sin vaggsång för honom. - -(Forts.) - - - -Prenumerationen fortfar! - -_Bibelläsning_ eller hvad står det i nästa söndags text? - -Veckan 8--14 Maj 1905. - -M. 8. Mark. 10: 17--27. _Den rike ynglingen._ -T. 9. v. 17. _Han frågar efter vägen till evigt lif._ -O. 10. v. 18--20. _Vägen dit går genom själf kännedom._ -T. 11. v. 21. _Evigt lif vinnes endast i Jesu efterföljelse._ -F. 12. v. 22. _Han älskar det jordiska mer än evigt lif._ -L. 13. v. 23--25. _Rikedomen hindrar många att gå in i Guds rike._ -S. 14. v. 26--27. _Gud ensam kan lösa människan från rikedomens svek._ - -_Söndagsskoltext för den 14 Maj._ - -Mark. 10: 17-27. - -_Minnesvers_: Mark. 10: 24 b. Barn, huru svårt är det icke för dem, som -förtrösta på ägodelar, att komma in i Guds rike! - -UPPSALA 1905, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI. - - - - - BARNAVÄNNEN - -N:o 19 Illustrerad Veckotidning för Söndagsskolan och Hemmet. 22 årg. -11 Maj. Redaktör: J. B. GAUFFIN, Uppsala. 1905. - - - _Den rike ynglingen._ - - Mark. 10: 17-22. - -Huru älsklig är ej den unge man, som vår text omtalar! Han var en rik -man, en högt uppsatt man, och likväl, böjer han knä för Jesus. Det var -ej en tom hyllning, det var hans hjärtas åstundan efter frälsning, som -framkallade detta. Han kom med den frågan på sina läppar: _Gode Mästare, -hvad skall jag göra att jag må ärfva evigt lif?_ - -Ja, den frågan var förbunden med en annan: _Hvad fattas mig ännu?_ Och -likväl hade han så mycket. Han hade jordiska ägodelar, god hälsa, en hög -samhällsställning; han hade hvad som var bättre än allt detta: en -älsklig barndom, hvarunder han hedrat sin fader och moder, flytt lögn -och andra grofva synder. Ty med en viss sanning kunde han säga: Allt -detta har jag hållit ifrån min ungdom. Icke blott för oss synes denne -mannen älsklig, äfven Jesus såg på honom, såg hans ärliga sökande efter -sanning, såg hans yttre flärdfria lif och fattade kärlek till honom. -Detta innebar dock icke, att det ej fanns mycket hos denne unge man, som -Herren beklagade. Han såg jämte allt hans sökande efter sanningen en -bristande själfkännedom. Därför säger han: Ingen är god utom Gud allena. -Detta var säkert något, som den unge mannen var i okunnighet om. Han -trodde, att såväl han själf som många andra voro goda människor och -visste ej af sin egen oförmåga att fullborda Guds lag. Herren såg, att -han fattade lagens hållande alltför ytligt, han räknade icke de onda -tankarne och begärelserna för synder, och därför kunde han så djärft -säga: Allt detta har jag hållit ifrån min ungdom. - -Det fattades honom sålunda mycket, ja, det fattades allt, som behöfdes -för att varda salig. Jesus ville ej låta den unge mannen förblifva i sin -okunnighet, hvarför han gifver honom ett bud, som skulle uppenbara allt, -som fattades honom: _Gå bort och sälj allt, hvad du har och gif åt de -fattiga!_ Så hade Jesus aldrig förr sagt till någon. Icke ens den rike -Sackeus fick en sådan befallning. Men till denne yngling sade Herren -det, emedan han såg, att hans rikedom var det hinder, som afhöll honom -från Guds rike. Kanske såg den unge mannen först nu, huru liten kraft -han hade att uppfylla ett enda bud. Ja, han såg säkert i detta -ögonblick, att rikedomens svek hade fångat honom. Han hade icke heller -så mycket allvar med sitt sökande efter Guds rike, att han därför ville -försaka allt hvad han ägde. Herren gaf honom dock ett ljufligt löfte, -som visade en evighetsvinst såsom frukt af denna försakelse. Han sade: -_Du skall få en skatt i himmelen._ Den skatten i himmelen var mera värd -än alla jordens rikedomar, den skatten var oförgänglig, så att ingen -tjuf kunde taga den, ingen död eller olycka kunde beröfva honom den: men -ack, den skatten värderades ej af den unge mannen, såsom den förtjänade. -Så gick han bedröfvad bort, ja, gick bort för att måhända aldrig sedan -finna det eviga lif, som han dock innerst önskade finna. - -Men vi vilja taga den lärdom, som Herren själf gifvit oss af denna -händelse. "Barn", säger han, "huru svårt är det icke för dem, som -förtrösta på ägodelar, att komma in i Guds rike." - -_Fr. E._ - - - -Gossen, som icke kan. - -Jakob heter han, den gossen, som icke kan. Han är icke min vän. - -En morgon hörde jag, att hans mor sade: "Jakob, vill du vara snäll och -bära in litet ved åt mig, innan du går i skolan?" - -"Nej, mor, det kan jag inte, för då kommer jag för sent", svarade Jakob. -Men han dröjde ändå omkring en halftimme, innan han gick. - -Då Jakob kom i skolan, skulle han berätta om Josef, som såldes af sina -bröder. Men han kunde ingenting. - -"Hvarför lär du dig inte dina läxor?" frågade läraren. - -"Jag kan inte", svarade Jakob. - -På eftermiddagen blåste det duktigt. Då Jakob ätit middag, fick han lof -att gå ut med sin drake. Hans lilla syster stod och såg på, medan han -gjorde den i ordning. Då den var färdig, ville Jakob gå. - -"Hvart skall du gå, Jakob?" frågade den lilla. - -"Jag skall gå ut och släppa upp min drake", svarade han. - -"Jakob, lillan vill följa med!" Hon höll om hans arm och såg honom så -trohjärtadt in i ögonen. Hvem skulle kunna motstå en så bedjande -barnablick? - -Jo, jag känner en gosse som kunde göra det--den gossen var Jakob. "Nej, -jag kan inte taga dig med", sade han. "Jag kan inte, gå du in till -mamma." Och så gick han ensam ut med sin drake. - -Och du, min unge vän--_kan_ du försaka din egen vilja för att göra andra -någon glädje? - - - -Vid systers bår. - -Med teckning. - - _Nyss log hon den lilla, så frisk och glad - Och sprang där så lekfull som vinden - Omkring ibland spirande blommor och blad - Med skäraste rosor på kinden._ - - _Nu hvilar hon stilla, en vissnande knopp - Så blek och så kall i sin kista - Och bror lille sörjer som funnes ej hopp, - Han sörjer så hjärtat vill brista._ - - _Små svällande knoppar falla - Så lätt i blommande vår - För vindar, isande kalla - För frost i sprickande snår._ - - _I barndomens rosengårdar - Bland Jesu späda små lamm, - Dem kärlek och ömhet vårdar - Går döden härjande fram._ - - _Han bryter ur syskonringen - Den ros, som doftade bäst, - Han bryter--och spörjer ingen-- - Just den, som du älskade mest._ - - _----Dock, - Sörj ej du, ty i Guds himmelrike - Blomma ljufva vårar utan like - För de barn, som uti Herren dö. - Dödlig kropp här bäddas ned i gruset-- - Anden ilar upp till fadershuset, - Klädd i skrud, mer hvit än vinterns snö._ - - _Sörj ej du. Snart i Guds himmel höga - Skådar du med ljust och klarnadt öga - Dem, som före dig i tron gått hem. - Snart skall du på gyllne gator vandra - Bröder, systrar återse hvarandra - Där, i Herrens stad, Jerusalem._ - - _J. B. G._ - - - -Sångargossen. - -Med teckning. - - _Hur sorglös och hurtig han vandrar omkring - I världsstadens brokiga vimmel - Och sjunger sin visa och ber om en slant - Och gläds åt den soliga himmel. - Om Bella Italia sjunger han då, - Där solen jämt skiner och himlen är blå._ - - _Det kommer en jublande klang i hans sång, - När vårsolen lyser i parken, - Och världsstaden äfven får knoppande träd - Och blommor, som spira ur marken. - Om Bella Italia sjunger han då, - Där solen jämt skiner och himlen är blå._ - - _I vintras, då var det så isande kallt, - Och hvinande, skarp blåste vinden. - Förfrusen och huttrande smög han omkring - Med tårar på bleknade kinden. - Om Bella Italia sjöng han ändå, - Där solen jämt skiner och himlen är blå._ - - _Och Gud, som ju hörer små sparfvarnas sång, - På sångaregossen ock tänker. - Och tåren försvinner från afmagrad kind, - När värmande vårsolen blänker. - Om Bella Italia sjunger han då, - Där solen jämt skiner och himlen är blå._ - - _Anna H--m Preinitz._ - - - -[Illustration: VID SYSTERS BÅR.] - -[Illustration: SÅNGARGOSSEN.] - - - -Broderskärlek. - - (Forts. fr. föreg. n:r.) - -Under tiden hade modern i hemmet varit sysselsatt med förberedelser för -julen. I dag skulle hon företaga en grundlig rengöring, och då passade -det just bra, att Frits var borta. Hela förmiddagen skurade och fejade -hon det lilla hemmet, så att det riktigt sken af trefnad. Äfven efter -middagen fortfor hon med sitt arbete, och när hon ordnat Annas kuddar -och ställt in maten i ugnen åt sin gosse, började hon skura alla -kökskärlen. Hon var så ifrigt sysselsatt med sitt arbete, att hon ej gaf -akt på huru det småningom börjat snöa och att det tycktes arta sig till -att bli yrväder. - -Plötsligt hörde hon klockan slå fyra, och då började hon bli orolig. -Frits hade ju ej kommit hem, och det var redan ganska mörkt. -Nordanvinden tjöt omkring den lilla stugan och dref sin vilda lek med -snöflingorna. - -Modern gick in i rummet och fann Anna redan vaken. "Tänk, mor", ropade -hon, "jag drömde, att Frits gaf mig så mycket penningar, att jag kunde -få resa till en skicklig läkare, men när han lämnade mig dem, tyckte -jag, att hans händer voro kalla såsom is och hans ansikte hvitt som på -en död." - -"Åh, kära barn, drömmen är såsom strömmen", sade modern och smekte Annas -feberheta kind. "Men hvart kan Frits ha tagit vägen?" fortfor hon -oroligt. "Om jakten varat så länge, tycker jag han borde gått hem ändå; -han kan förkyla sig, om han står så där och ser på." - -"Jag måste väl då tala om hans hemlighet för dig, så att du inte må oroa -dig allför mycket, lilla mor", svarade Anna. "Ser du, han följde i dag -med de andra gossarne för att liksom de förtjäna en slant genom att -drifva upp harar. Han ville öfverraska dig, förstår du, ty han tänkte -att under vintern förtjäna så mycket penningar, att jag skulle få komma -till staden och söka läkare för min sjuka fot. Jag såg, huru lycklig han -var åt den tanken, och jag ville icke förstöra hans glädje." - -"En sådan pojke!" sade modern rörd. "Då har väl jakten varat längre än -han beräknat, men strax efter fem är han nog här", sade hon, betydligt -lättare om hjärtat. Därpå skyndade hon att taga fram strumpor och -tofflor och ställa dem vid spiseln, så att hennes gosse skulle få byta -om så fort han komme hem. - -Så gick nästan ännu en timme, men Frits kom ändå icke. Fru Henriksson -beslöt sig nu för att gå till fru Toll för att höra, om hennes gosse -kommit hem, men då hörde hon sorl af röster på landsvägen. Det var den -första gruppen af gossar som kom, och Karl Toll var med ibland dem. - -Hon öppnade förstugdörren, och på hennes rop kom Karl springande. "Hvar -är Frits?" frågade hon med darrande röst. - -"Han kommer nog snart i sällskap med de andra", svarade Karl. "Jag -frågade efter honom, men då fick jag höra, att inspektorn bedt honom -följa med in i köket för att värma sig, och eftersom mor bad mig skynda -mig hem, så gick jag, bara jag fått min betalning." - -Fru Henriksson sade ingenting, och med en brådskande hälsning skyndade -gossen bort för att hinna upp de andra. - -Nu blef den stackars modern verkligt ängslig. Hon satte sig vid fönstret -och stirrade ut i skymningen på de grupper af gossar och män, som gingo -förbi. Men när den ena kvarten efter den andra förgick utan att Frits -kom hem, kunde hon ej längre uthärda denna ångest. Hon sprang så lätt -klädd som hon var ut i vinterkylan. Det var nu nästan mörkt, vinden -svepte omkring den lilla stugan, såsom om han ville störta omkull henne, -och snön yrde, så att fru Henriksson knappt kunde finna vägen till -grannens. - -Men då hon kommit dit, måste Karl utförligt berätta, vid hvilken tid -jakten slutat och när han sist sett Frits. Karl, som nu själf var orolig -för sin vän, erbjöd sig att gå ut i byn för att hos de andra kamraterna -söka få underrättelse om Frits. - -Fru Henriksson antog med tacksamhet detta anbud, men hon ville själf -också följa med. Husen i byn lågo något spridda, och därför gick en god -timme, innan fru Henriksson och Karl hunnit fråga alla som varit med på -jakten, om de sett Frits. Men allt var förgäfves, ingen hade sett honom, -ingen hade mött honom på vägen. - -Slutligen kom hon till skolläraren. Denne var själf mycket orolig öfver -gossen, som i hela byn var så afhållen för sitt friska, glada väsen. -Emellertid lofvade han den förtviflade modern att genast söka få några -karlar med sig ut för att söka. - -De voro snart redo, och skolläraren tog äfven sin hund med sig. Han gick -ännu en gång fram till fru Henriksson och försökte lugna henne. Han -förstod, att arbete skulle vara det bästa medel att förkorta den långa -väntanstiden, och därför gaf han henne det rådet att gå hem och koka en -varm soppa samt styra om att hon hade varma filtar i beredskap för att -värma upp gossen, om de funno honom. - -"Ja, _om_ ni finna honom!" Den stackars modern upprepade dessa ord om -och om igen, liksom om allting då vore godt och väl--_huru_ de skulle -finna honom, därpå tänkte hon icke. Och skolläraren, som såg moderns -stora ångest, vågade icke heller kläda sin fruktan i ord. Han tryckte -hennes hand till afsked och gick i det han med dämpad röst och -högtidligt allvar sade: "Gud vare med er och styrke er, fru Henriksson". - -Snart dog ljudet af deras steg bort, och då först steg fru Henriksson -upp och gick hem. - -Stormen hade nu saktat sig något, men det fortfor att snöa. Den -ångestfulla modern sände en brinnande bön upp till Gud om sin gosses -lif. - -Då hon kom hem, möttes hon af Annas ängsliga fråga: "Hvar är Frits? Har -ingen sett honom?" - -Modern sjönk ner på en stol bredvid sängen och berättade om sitt -fruktlösa sökande. Anna slog armarna om moderns hals och försökte trösta -henne, fastän hon själf var djupt bedröfvad. "Mor", sade hon slutligen, -då denna icke ville lyssna till hennes trösteord, "skulle du inte värma -upp hans säng och hålla yllefiltar i beredskap?" - -Då ändtligen ryckte den stackars modern upp sig ur sin overksamma sorg -och skyndade ut för att värma och ställa allt i ordning. Emellanåt -öppnade hon dock förstugdörren för att spana och lyssna. - -Anna låg med högröda kinder och värkande hufvud och gaf ångestfullt akt -på hvarje buller utifrån. Men den ena kvarten gick efter den andra och -ingenting hördes af. - -Plötsligt skällde Karo, och Anna for förskräckt upp, men så blef allting -tyst igen. "Det var väl en kråka, som retade honom", tänkte hon och -lyssnade åter. - -Ännu några timmar förgingo. Klockan var nu tio, men ingen hade tänkt på -någon kvällsmat. Modern hade för länge sedan slutat sina förberedelser -och satt bredvid Annas säng med hennes feberheta hand i sin. Hon bad -tyst, på samma gång hon lyssnade efter hvarje ljud. - -Plötsligt börjar Karo tjuta, högljudda och klagande tjut, som småningom -öfvergå till ett sakta gnällande. Strax därefter höras steg på gården, -men intet ord talas--allt är dödstyst. Stegen närma sig huset, och -modern, som gripes af en förfärlig aning, springer upp för att skynda -ut. Men i samma ögonblick öppnas dörren utifrån, och med ett rop af -förtviflan störtar den stackars modern ned på golfvet. - -Fyra män träda in genom dörren. Dessa bära en bår af grenar, hvilka -täckas af en kappa. De sätta långsamt ned båren på golfvet och taga af -sig hufvudbonaden, djupt gripna af dödens majestät, som de fört med sig -in i det lilla hemmet. - -Modern reser sig långsamt upp och stirrar under tystnad på de fyra -männen. Men så falla hennes blickar åter på båren och med ett förnyadt -rop slår hon kappan åt sidan och kastar sig på knä bredvid sin gosses -stelnade kropp. - -Där ligger Frits liksom sofvande med hufvudet hvilande på den grönskande -bädden. Den krampaktigt slutna handen är fast tryckt mot bröstet, och i -det ljusa, lockiga håret ligger ännu snö. Men öfver det bleka ansiktet -och de halföppna läpparne hvilar ett lyckligt leende. Vid denna anblick -störta ändtligen de förlösande tårarna ur moderns ögon. - -"Frits, min älskade gosse!" snyftar hon och betäcker med kyssar och -tårar den hvita pannan, på hvilken döden redan tryckt sin stämpel. - -Anna hade vid moderns hjärtslitande rop farit upp i sängen. Hon stirrade -med slöa blickar på männen, som kommo med båren. Därpå sjönk hon utan -ett ljud tillbaka mot kudden--en välgörande vanmakt beröfvade henne för -en stund medvetandet af den sorgliga verkligheten. - -(Forts.) - - - -Brefväxling med de små. - -[Illustration] - -Lösning af prisuppgifterna i Barnavännen 1904. - - N:o 1. _Skalbagge, luften, humlor._ - Uppgiften rätt löst af 217 barn. - - N:o 2. _Australien, aster, last, list, Erna, aula, Eli, Ural._ - Uppgiften rätt löst af 230 barn. - - N:o 3. - - +---+---+---+---+ - | L | I | M | A | - +---+---+---+---+ - | I | S | A | R | - +---+---+---+---+ - | M | A | I | N | - +---+---+---+---+ - | A | R | N | O | - +---+---+---+---+ - - Uppgiften rätt löst af 239 barn. - -N:o 4. Mitt första _krus_, mitt andra _bär_, mitt hela _krusbär_. -Uppgiften rätt löst af 227 barn. - -N:o 5. _Holland._ Uppgiften rätt löst af 230 barn. /* - - N:o 6. Mitt första _dagg_, mitt andra _mask_, mitt - hela _daggmask_. - - Uppgiften rätt löst af 223 barn. - - N:o 7. Mitt första _ro_, mitt andra _sen_, mitt tredje - _doft_, mitt hela _rosendoft_. - - Uppgiften rätt löst af 34 barn. - - N:o 8. Mitt första _tro_, mitt andra _fast_, mitt hela - _trofast_. - - Uppgiften rätt löst af 232 barn. - - N:o 9. _Fyris, Uppsala, Uman, Venern, Åmål, - Tidan, Örebro, Öregrund._ - - Uppgiften rätt löst af 120 barn. - - N:o 10. Mitt första _en_, mitt andra _vig_, mitt hela - _envig_. - - Uppgiften rätt löst af 170 barn. - - N:o 11. Mitt första _fjäll_, mitt andra _sjö_, mitt - hela _fjällsjö_. - - Uppgiften rätt löst af 161 barn. - - N:o 12. - - +---+ - | P | - +---+---+---+ - | R | E | N | - +---+---+---+---+---+ - | N | O | R | G | E | - +---+---+---+---+---+---+---+ - | P | E | R | S | I | E | N | - +---+---+---+---+---+---+---+ - | D | V | I | N | A | - +---+---+---+---+---+ - | L | E | A | - +---+---+---+ - | N | - +---+ - - -Uppgiften rätt löst af 138 barn. - -N:o 13. _Laban_ 1 Mos 31. _Nabal_ 1 Sam. 25. - -Uppgiften rätt löst af 192 barn. */ - -Prenumerationen fortfar! - -_Bibelläsning_ eller hvad står det i nästa söndags text? - -Veckan 15-21 Maj 1905. - -M. 15. Rom. 13: 12-14. _Ljusets barn._ -T. 16. v. 13 a. _Kristi ankomst är nära._ -O. 17. v. 13 b. _Vi skola kläda oss att värdigt mottaga honom._ -T. 18. v. 14 a. _Ljusets barn skola kläda sig i ljusets dräkt._ -F. 19. v. 14 b. _sky och undfly synd och last._ -L. 20. v. 15. _samt ikläda oss Kristus._ -S. 21. Upp. 7: 13-14. _Den himmelska dräkten._ - -_Söndagsskoltext för den 21 Maj._ - -Rom. 13: 12-14. - -_Minnesvers_: Efes. 5: 18. Och dricken eder icke druckna af vin, hvaraf -tygellöshet kommer, utan uppfyllens med Anden. - -UPPSALA 1905, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI. - - - - - BARNAVÄNNEN - -N:o 21 Illustrerad Veckotidning för Söndagsskolan och Hemmet. 22 årg. -25 Maj. Redaktör: J. B. GAUFFIN, Uppsala. 1905. - - -[Illustration] - - En underbar tro. - -Det förefaller oss underbart, att vi ej inom Israels område finna en -sådan tro och sådan uthållig bön, som hos den hedniska kvinna, som vår -text omtalar. Hon var en kananeiska, afkomling af den afgudadyrkande -urbefolkningen, som särskildt talrikt förekom i Tyri och Sidons områden. -Likväl hade äfven hit ryktet om Jesu verksamhet trängt, och säkert fanns -det äfven här hjärtan, som voro mottagliga för evangelium. - -Särskildt hade den kananeiska kvinnan fått lida mycket för sitt barns -skull. Hade det varit sjukt i vanlig mening, vore det redan nöd nog, men -fruktansvärdare var, att barnet var besatt af en ond ande. Så räkna vi -ju också det för något vida värre, när ett älskligt barns själ -fördärfvas genom syndens makt, än om det blott vore fråga om lekamlig -sjukdom. Må vi blott rätt få ögonen upp för huru den onda andemakten kan -förföra och fördärfva för tid och evighet en människa, som är köpt med -Jesu blod. Huru mången moder har icke i bitter nöd för denna orsak bedit -om hjälp. - -Älskade barn, om du har en sådan moder som denna med sin underbara tro -på bönhörelse, då vet jag, att du skall få erfara Jesu hjälp och Jesu -välsignelse. - -Vid detta tillfälle hade Jesus dragit sig undan den allmänna -nyfikenheten, så att kananeiskan måste säkert söka länge och väl, innan -hon fann det föremål, som hon sökte. Likväl möttes hon af en ny -missräkning, då hon föll ned vid hans fötter. Herren Jesus svarar henne -icke ett ord, och då han svarar, tyckes svaret innebära idel nej på -hennes bön. Här visar sig nu kvinnans stora tro, hon håller ut i alla -dessa prof, hon låter icke fråntaga sig hoppet om bönhörelse. Säger -Kristus: Det är icke tillbörligt att taga brödet från barnen och kasta -det för hundarne, så finner hon anledning att säga: Ja, Herre, ty -hundarne äta af de smulor, som falla från deras herrars bord. O, hvilken -ödmjukhet! Hon vill gärna kallas en hund, allenast hon får rätt till -smulorna. Men en sådan tro och en sådan ödmjukhet får icke endast -smulorna. Kananeiskan har för visso barnarätt, och hennes stora tro gör -henne större än många af Guds egendomsfolk. Så svarar då Kristus: "O -kvinna, din tro är stor, ske dig som du vill!" Hon hade i trosvarm bön -kämpat för sitt barn och detta barn blir räddadt. Föreställen eder med -hvilken glädje hon sluter sin dotter i sin famn, då den onde anden är -utdrifven. Föreställen er också, huru från den stunden Jesus hade i -detta hus vunnit älskande hjärtan, som framgent ville vara hans -lärjungar. Men om du i denna berättelse känner igen din egen, om äfven -du har en bedjande moder, då önskar jag, att äfven du en dag måtte -upplefva frälsningens saliga stund. Ty för dig, för din själ bedes nu om -frälsning, och blir du frälst, så blir det fröjd för ett älskande -modershjärta och fröjd i Guds himmel. - -_Fr. E._ - - - -Den bäska drycken. - -"Jag kan inte taga den, mamma, jag vet, att jag inte kan", ropade Betty. - -"Men du har ännu inte försökt det, min flicka", sade modern. - -"Hvad skall det tjäna till? Jag vet ju ändå, att jag inte kan." - -Betty var sjuk och hennes mamma hade skickat bud efter doktorn. Denne -föreskref en medicin, som den lilla flickan ogärna ville taga in, ty den -var bäsk. Men på hennes upprepade vägran hade modern blott ett svar: -"Jag vill, att du skall försöka taga den". - -"Hvad tjänar det till att försöka, när jag vet, att jag inte kan svälja -den?" - -"Därför att den är hälsosam. Hvem har vunnit något, som inte har försökt -någonting, min flicka?" - -"Är medicinen god, mamma?" - -"Nej, det är den inte. Jag vill inte tala en osanning för mitt barn." - -"Skulle det vara en osanning?" frågade Betty förvånad, ty hon hade -aldrig tänkt sig saken från den sidan. - -"Allt som icke är sträng sanning är osanning, och du vet, att lögnen är -vederstygglig för vår himmelske fader. Läkemedlet är obehagligt, men -doktorn tror, att det skall göra dig godt. Därför vill jag att du skall -vara modig och taga det genast. Här är koppen. När jag säger tre, skall -du tömma dess innehåll. Nu--ett--två--tre."--Och innan modern sagt det -sista ordet, var koppen tom. - -"Den var ändå inte så bäsk som jag trodde, mamma", sade Betty. - -"Jaså. Ja, jag är inte förvånad, att du tycker så, ty jag visste, att -det mod, som behöfdes för att taga medicinen, skulle blifva en god -krydda. Betty lilla, vi glömma så lätt, att ingen plikt är så tung, att -icke det allvarliga beslutet att uppfylla den gör den lättare. Du skall -finna mången svårighet värre att öfvervinna än denna. Men försök att -alltid vara modig och gif aldrig vika, så länge du står inför en -ouppfylld plikt. Nu skall jag läsa en berättelse för dig, som kanske kan -ge dig någonting att tänka på." - -Betty beredde sig på att lyssna till berättelsen, men långt innan den -var till ände, sof hon godt. Hennes mor lade henne på soffan, för att -hon skulle få sofva i ro. - -Några veckor förgingo, och Betty var lika frisk som förr. Hon hade -nästan glömt tilldragelsen med medicinen, då familjen drabbades af en -svår sorg, i det Bettys lilla syster dog. - -Till hennes stora förvåning var modern lika lugn och stilla som förut. -Hon skötte sitt arbete och talade lugnt och vänligt,--det var som om -familjekretsen aldrig brutits. - -"Hvarför gråter du inte mera, mamma? Är du glad för att Signe är död?" -frågade Betty. - -"Ack nej, inte glad, men jag försöker att vara tålig", svarade modern. -Sorgens bägare innehåller en bitter dryck för mig, Betty, men vi måste -ödmjukt underkasta oss Guds vilja. Vår lilla Signe är hos Herren, fri -från all sorg och nöd, och vi måste tacka honom för detta. Han har icke -lofvat oss bara solskensdagar här i världen; många skuggor förmörka -lifvet för oss. Men om vår tros öga är klart, och hjärtat genom bönen -höjer sig öfver jordens dimmor, skola vi finna en purpurfärgad guldkant -på hvarje moln,--om det också är aldrig så mörkt. Hvilka pröfningar Gud -än må lägga på oss,--den käre frälsaren håller oss dock vid handen, och -ur hjärtats djup kunna vi säga: "Herren gaf och Herren tog, lofvadt vare -Herrens namn." - - - -Den lilla flickan med tändstickorna. - -Till teckningen. - -Det var rysligt kallt. Det började också bli mörkt sista aftonen på det -gamla året, det var nyårsafton. I mörker och köld gick en liten flicka -omkring på gatorna i den stora staden. Hon var fattig, den lilla; hon -hade hvarken strumpor eller skor. Fötterna voro röda och blå af kölden, -och hon skyndade utefter gatorna för att sälja tändstickor. - -På morgonen, när hon gick hemifrån, hade hon visserligen haft ett par -träskor på fötterna. Men de voro så stora, att hon tappade dem, när hon -skyndade öfver gatan undan ett par vagnar, som körde så rysligt fort. -Där gick nu den lilla flickan på de nakna små fötterna och frös så -förfärligt. Ingen hade på hela dagen köpt af henne eller gifvit henne en -slant. Hungrig var hon och såg betryckt ut, den lilla stackarn. -Snöflingorna började nu också falla och lade sig som stjärnor i hennes -lockiga hår, men den ståten tänkte hon inte på. Ut genom alla fönstren -lyste ljusen, det såg så varmt ut därinne i de vackra rummen, och så -luktade det så rart af steken ända ut på gatan. Det var ju nyårsafton. -Det tänkte hon på. - -Borta i ett hörn mellan två hus satte hon sig och kröp i hop. De små -benen hade hon dragit upp under sig, men hon frös nu ändå mer, och hem -tordes hon icke gå, då hon icke sålt några tändstickor och icke fått ett -enda öre. Hennes far skulle slå henne. Kallt var det också där hemma. -Visst var det tak öfver hufvudet, men vinden pep ändå in från alla håll, -fastän det var stoppadt halm och trasor i de största springorna. - -Den lillas fingrar voro nästan döda af köld. Hur en liten sticka skulle -värma och göra godt. Hon tog en ur asken, "ritsch!" hvad den sprakade, -hvad den brann! Det var en varm, klar låga, då hon höll handen omkring -den. Det var ett underligt ljus. Flickan tyckte, att hon satt framför en -stor kakelugn med blanka messingsluckor. Elden brann så härligt, värmde -så godt. Nej, hvad var det? - -[Illustration: DEN LILLA FLICKAN MED -TÄNDSTICKORNA.] - -Den lilla sträckte ut fötterna för att värma också dem, då slocknade -lågan. Kakelugnen försvann,--hon satt med en liten stump af den utbrända -tändstickan i handen. - -En ny blef tänd. Den brann, den lyste, och där skenet föll på väggen, -blef denna som ett flor. Hon såg rakt in i rummet, där bordet stod -dukadt med en glänsande hvit duk, med fint porslin, och härligt doftade -den rara steken, garnerad med sviskon och stekta äpplen. Och hvad som -var ännu härligare: steken hoppade ned från bordet och kom rätt fram -till henne, den fattiga flickan. Då slocknade stickan, och blott den -kalla stenväggen syntes. - -[Illustration] - -Hon tände en ny. Hon tyckte sig då sitta under den präktigaste julgran. -Den var större och vackrare, än den hon sett hos grosshandlarns på -julaftonen. Tusen ljus brunno på de gröna grenarna, som böjde sig under -tyngden af äpplen och den raraste konfekt. Hon sträckte bägge händerna i -vädret,--då slocknade tändstickan. Hon såg de många julljusen stiga allt -högre och högre, hon såg, att de voro himmelsklara stjärnor, som -gnistrade. En af dem föll och gjorde en lång eldstrimma på himmeln. - -"Nu dör någon", sade den lilla, ty gamla mormor, hvilken var den enda, -som varit god mot henne, men nu var död, hade sagt: "När en stjärna -faller, går en själ upp till Gud." - -Hon tände åter en sticka. Den lyste rundt omkring, och i skenet stod den -gamla mormodern så klar, så strålande, så mild och härlig. - -"Mormor!" ropade den lilla, "tag mig med! Jag vet, att du är borta, när -strykstickan slocknar,--borta liksom den varma kakelugnen, borta såsom -steken och den stora härliga julgranen." Hon strök hastigt eld på alla -stickorna i asken. Hon ville riktigt hålla mormor kvar. Och stickorna -lyste med sådan glans, att det var som om solen gått upp. Mormor hade -aldrig förr varit så vacker, så stor. Hon lyfte den lilla fattiga -flickan upp på sin arm, och de flögo i glans och glädje så högt, så -högt, att där var ingen köld, ingen hunger, ingen ängslan,--de voro hos -Gud. - -Men i hörnet vid huset satt i den kalla vintermorgonen den lilla flickan -med det lockiga håret. Ett leende lekte på läpparna, hon var död, men -log ändå åt de människor, hvilkas ömkan och barmhärtighet kom för sent. -"Hon har velat värma sig", sade man, ty hon höll ännu de afbrända -tändstickorna i handen. Men ingen visste, huru mycket vackert hon hade -sett, och i hvilken glans hon följt gamla mormor in i nyårsglädjen. - - - -Efter C. Andersen. - -För våra allra minsta. - -Med två teckningar. - -Lillan skulle ut och åka, och hennes två bröder voro hästarna, och -"stora" syster var "sällskapsdam". - -"Hvar ä' tömmarna?" frågade lillan. - -"Det behöfs inte töm åt oss, kan du begripa. Vi springa så snällt utan -töm, mycket bättre än riktiga hästar", svarade Johan. - -Och så bar det af rundt omkring byn i full fart. Johan drog, och Petter -sköt på, och syster Greta sprang bredvid med ett långt spö öfver axeln. -Det skulle vara piskan. - -Men "hästarna" blefvo allt mera morska och ostyriga. De glömde löftet -till lillan, glömde att det kunde gå henne illa. De sprungo, så att -Greta inte hann följa med, de sprungo, så att vagnen stjälpte midt för -den stora björken, som stod utanför trädgårdsplanket. - -Hur gick det då med lillan? Det kan du väl förstå, att hon blef rysligt -rädd och grät och fällde tårar och fick en blodig nästipp, så att till -och med mor fällde tårar. - -[Illustration] - -Men huru gick det med Johan och Petter? Ja, det säger jag inte. Men -nästa gång de voro hästar åt lillan, så drogo de henne riktigt snällt. - -_J. B. G._ - - - -Broderskärlek. - -(Forts. fr. föreg. n:r.) - -Hon hade åldrats mycket under denna enda natt, men det fridfulla -uttrycket i hennes ögon visade, att hon till slut villigt lämnat sitt -barn i frälsarens händer och nu kunde om än med bäfvande hjärta och -tårfyllda ögon saga: "Ske din vilje, min Gud!" - -Plötsligt kom hon ihåg Anna. För sorgen öfver det ena barnet hade hon -alldeles glömt det andra. Men när hon kom fram till sängen, fann hon -Anna i lugn sömn. Vanmakten hade vikit för en välgörande slummer. - -Hela byn visade fru Henriksson ett varmt deltagande i hennes stora sorg. -Men man klandrade baronen, som icke föranstaltat om att drifvarne fått -sig ett ordentligt middagsmål efter den ansträngande jakten, innan de -anträdde hemfärden i yrvädret. Det var därför ej heller underligt, -menade man, att gossen dukat under, isynnerhet som han hade tagit miste -om vägen. - -Några dagar därefter bäddades Frits ner i den mörka grafven. Han följdes -till sitt sista hvilorum af de flesta af grannarne, och den gamle -gudfruktige pastorn höll ett gripande tal öfver orden: "Kärleken upphör -aldrig". Han visade, huru kärleken kommer från Gud, som själf är -kärleken, och huru denna makt kan utveckla sig i ett litet människobarns -hjärta och drifva det ända in i döden. - -Därefter påminde han om den dödes sista kärleksgärning, och huru han -ville arbeta för att skaffa sin sjuka syster hälsa och kraft. Om också -detta hans försök varit blott ett barnsligt tilltag och det ville synas -som om han offrat sitt lif förgäfves, så finge man ej glömma, att ännu -lefde en Gud i himmelen, som sett hans uppsåt, och hvilken ännu i dag -kunde göra under. - -Med en varm bön om att Herren måtte trösta de sörjande, hvilkas ende son -och broder han var, slöts den gripande akten. Intet öga förblef torrt -och intet hjärta oberördt af de enkla, hjärtliga orden. Under tystnad -anträddes hemfärden. - -Då stannade en vagn utanför kyrkogårdsporten. En herre steg ur och gick -fram till pastorn, som just stod i begrepp att lämna kyrkogården. - -"Baron!" hviskade folket och betraktade nyfiket honom och den praktfulla -kransen, som han lagt på gossens graf. - -"Han vill godtgöra, hvad han brutit, genom att säga några vackra ord och -skänka en storartad krans", hviskades det bland de närvarande. "Men -därmed kan han inte återskänka den döde lifvet eller trösta den stackars -modern." - -Emellertid troppade folket af och kyrkogården blef småningom tom. De -båda herrarne, som under djup rörelse stannat vid den öppna grafven, -vände nu också långsamt tillbaka mot kyrkogårdsporten. Där tog baronen -med ett kraftigt handslag farväl af pastorn. Sedan yttrade han ett par -ord till kusken, steg därpå upp i vagnen och några ögonblick senare -stannade han vid den gamle doktorns bostad. Baronen gick in, men kom -efter några ögonblick tillbaka tillsammans med doktor Werner. Båda -herrarne togo plats i vagnen, som nu rullade vidare, längs den knaggliga -landsvägen, fram till det minsta huset i byn. - - * * - * - -Där satt fru Henriksson vid sin dotters säng, försänkt i djup sorg. -Annas onda hade förvärrats genom sinnesrörelsen, och nu låg hon där med -feberheta kinder och glänsande ögon. - -Modern hade i dag stannat hemma hos henne. Hon kunde ej besluta sig för -att följa med till kyrkogården för att se sin älskade gosse, som alltid -var så full af sprittande lif, bäddas ner i den mörka grafven. Sedan hon -lagt honom i hans sista hvilobädd, kände hon det, som om han ej längre -tillhörde henne, och hennes enda tröst var det vissa hoppet, att hon en -gång skulle få möta honom och hans förut hemgångne fader i de eviga -boningarna. - -Därför hade hon också i dag stannat hemma hos sitt sjuka barn, som ännu -behöfde henne, och nu sutto de båda och talade under tårar om honom som -de förlorat. - -De voro så upptagna af sin sorg, att de icke märkte, huru en vagn -stannade utanför deras lilla stuga. Först när dörren öppnades och -baronens gestalt syntes bakom den gamle doktorn, for fru Henriksson upp. -Hon sträckte liksom afvärjande ut händerna och i hennes hjärta rörde sig -plötsligt en känsla af bitterhet emot den man, hvilkens vårdslöshet på -sätt och vis varit vållande till hennes gosses död. - -Då gick baronen fram till henne och sade under djup rörelse med bedjande -röst: "Fru Henriksson, i dag kan ni icke förlåta mig, det inser jag väl, -men en annan gång hoppas jag ni skall göra det. Låt mig nu blott säga -er, att det gör mig outsägligt ondt, att denna olycka skulle inträffa. -Kunde jag göra det skedda ogjordt, skulle jag vilja gifva mycket -därför." - -Trots sin sorg och sin bitterhet kunde icke fru Henriksson undgå att -märka den varma ton af äkta deltagande som ljöd ur baronens röst. Hon -kunde därför icke längre vredgas utan räckte honom handen och sade med -tårkväfd röst: "Jag vill gärna förlåta er, herr baron, men ni vet inte, -huru mycket jag förlorat". - -Baronen fattade tacksamt den framsträckta handen. "Tack, fru -Henriksson", sade han. "Nu vill jag blott bedja er om en sak. Pastorn -berättade mig, att er gosse offrade sitt lif för sin syster. Detta offer -skall icke hafva gifvits förgäfves. Låt nu mig hjälpa till att hans -önskan må uppfyllas. Jag vill bekosta er dotters vistelse på sjukhuset i -staden. Herr doktor Werner har sagt, mig, att det ej är omöjligt att hon -kan bli återställd, om hon får komma under lämplig behandling af en -skicklig läkare. Därför ber jag er än en gång: låt mig uppfylla er -gosses sista önskan, res ni själf med er dotter till hufvudstaden och -stanna hos henne där, till dess hon blifvit fullt frisk. Det är ju så, -herr doktor", tillade han vänd till denne, "ni tror ju, att hon kan -blifva fullt återställd?" - -"Ja visst, ja visst, herr baron", skyndade den gamle liflige herrn att -försäkra. "Om vi bara få Anna under den berömde professor E:s vård, kan -hon vänta att bli frisk på några månader." - -"Det gläder mig af hela mitt hjärta", sade baronen vänligt. Utan att -invänta något tack skyndade han ut genom dörren, och snart hördes vagnen -rulla därifrån. - -Fru Henriksson stod såsom bedöfvad kvar hos den gamle doktorn. Kunde det -verkligen vara sant, att hennes lilla Anna skulle bli frisk? Hvilken -tröst blefve ej detta i hennes djupa sorg! - -Hon förmådde icke yttra ett ord, men tårarna runno långsamt utför den -bleka kinden. Först när hon såg på Anna, som med vidöppna ögon blickade -omkring sig, utropade hon: "Anni, det var då icke förgäfves, att vår -Frits offrade sitt lif!" - -Mor och dotter höllo hvarandra länge hårdt omfamnade, och Anna hviskade: -"Mor, jag kommer ihåg min dröm--den var alldeles sann". - -Doktor Werner, som under årens lopp blifvit familjens trofaste vän, -stannade ännu en stund hos fru Henriksson, sedan sinnesrörelsens vågor -lagt sig och rådgjorde med henne om förberedelserna för resan. Han -yrkade på, att denna måtte företagas så fort som möjligt, och fru -Henriksson instämde med tacksamhet. Doktorn lofvade att omsorgsfullt -svepa om Annas fot, så att kölden ej skulle kunna skada den, och sedan -tog han ett hjärtligt afsked. - -Julen firades detta år tyst och stilla i det lilla huset, intet jubel af -glada röster, ingen sång hördes därifrån. - - (Forts.) - -_Bibelläsning_ eller hvad står det i nästa söndags text? - -Veckan 29 Maj--4 Juni 1905. - -M. 29. Apg. 1: 4-11. Kristi himmelsfärd. -T. 30. v. 4-5. _Fadrens löfte om Anden._ -O. 31. v. 6. _Lärjungarnas fråga om rikets upprättande._ -T. 1. v. 7-8. _Lärjungarne skola verka för detta rike genom evangelii - förkunnelse._ -F. 2. v. 9. _Himmelsfärden._ -L. 3. v. 10. _Sändebud från den himmelska världen;_ -S. 4. v. 11. _de förkunna rikets upprättande, då Jesus kommer igen._ - -_Söndagsskoltext för den 4 Juni._ - -Apg. 1: 4-11. - -_Minnesvers:_ Kol. 3: 1. Om I nu hafven uppstått med Kristus, så söken -det, som är ofvan, där Kristus är sittande på Guds högra sida. - -UPPSALA 1905, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI. - - - - - - - - - -End of the Project Gutenberg EBook of Barnavännen, 1905-05, by Various - -*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK BARNAVÄNNEN, 1905-05 *** - -***** This file should be named 27420-8.txt or 27420-8.zip ***** -This and all associated files of various formats will be found in: - http://www.gutenberg.org/2/7/4/2/27420/ - -Produced by Juliet Sutherland, Rénald Lévesque and the -Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net - - -Updated editions will replace the previous one--the old editions -will be renamed. - -Creating the works from public domain print editions means that no -one owns a United States copyright in these works, so the Foundation -(and you!) can copy and distribute it in the United States without -permission and without paying copyright royalties. Special rules, -set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to -copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to -protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project -Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you -charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you -do not charge anything for copies of this eBook, complying with the -rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose -such as creation of derivative works, reports, performances and -research. They may be modified and printed and given away--you may do -practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is -subject to the trademark license, especially commercial -redistribution. - - - -*** START: FULL LICENSE *** - -THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE -PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK - -To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free -distribution of electronic works, by using or distributing this work -(or any other work associated in any way with the phrase "Project -Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project -Gutenberg-tm License (available with this file or online at -http://gutenberg.org/license). - - -Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm -electronic works - -1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm -electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to -and accept all the terms of this license and intellectual property -(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all -the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy -all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. -If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project -Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the -terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or -entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. - -1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be -used on or associated in any way with an electronic work by people who -agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few -things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works -even without complying with the full terms of this agreement. See -paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project -Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement -and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic -works. See paragraph 1.E below. - -1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" -or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project -Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the -collection are in the public domain in the United States. If an -individual work is in the public domain in the United States and you are -located in the United States, we do not claim a right to prevent you from -copying, distributing, performing, displaying or creating derivative -works based on the work as long as all references to Project Gutenberg -are removed. Of course, we hope that you will support the Project -Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by -freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of -this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with -the work. You can easily comply with the terms of this agreement by -keeping this work in the same format with its attached full Project -Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. - -1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern -what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in -a constant state of change. If you are outside the United States, check -the laws of your country in addition to the terms of this agreement -before downloading, copying, displaying, performing, distributing or -creating derivative works based on this work or any other Project -Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning -the copyright status of any work in any country outside the United -States. - -1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: - -1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate -access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently -whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the -phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project -Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, -copied or distributed: - -This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with -almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or -re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included -with this eBook or online at www.gutenberg.org - -1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived -from the public domain (does not contain a notice indicating that it is -posted with permission of the copyright holder), the work can be copied -and distributed to anyone in the United States without paying any fees -or charges. If you are redistributing or providing access to a work -with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the -work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 -through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the -Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or -1.E.9. - -1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted -with the permission of the copyright holder, your use and distribution -must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional -terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked -to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the -permission of the copyright holder found at the beginning of this work. - -1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm -License terms from this work, or any files containing a part of this -work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. - -1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this -electronic work, or any part of this electronic work, without -prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with -active links or immediate access to the full terms of the Project -Gutenberg-tm License. - -1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, -compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any -word processing or hypertext form. However, if you provide access to or -distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than -"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version -posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), -you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a -copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon -request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other -form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm -License as specified in paragraph 1.E.1. - -1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, -performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works -unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing -access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided -that - -- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from - the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method - you already use to calculate your applicable taxes. The fee is - owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he - has agreed to donate royalties under this paragraph to the - Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments - must be paid within 60 days following each date on which you - prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax - returns. Royalty payments should be clearly marked as such and - sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the - address specified in Section 4, "Information about donations to - the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." - -- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies - you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he - does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm - License. You must require such a user to return or - destroy all copies of the works possessed in a physical medium - and discontinue all use of and all access to other copies of - Project Gutenberg-tm works. - -- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any - money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the - electronic work is discovered and reported to you within 90 days - of receipt of the work. - -- You comply with all other terms of this agreement for free - distribution of Project Gutenberg-tm works. - -1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm -electronic work or group of works on different terms than are set -forth in this agreement, you must obtain permission in writing from -both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael -Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the -Foundation as set forth in Section 3 below. - -1.F. - -1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable -effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread -public domain works in creating the Project Gutenberg-tm -collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic -works, and the medium on which they may be stored, may contain -"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or -corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual -property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a -computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by -your equipment. - -1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right -of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project -Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project -Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all -liability to you for damages, costs and expenses, including legal -fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT -LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE -PROVIDED IN PARAGRAPH F3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE -TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE -LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR -INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH -DAMAGE. - -1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a -defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can -receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a -written explanation to the person you received the work from. If you -received the work on a physical medium, you must return the medium with -your written explanation. The person or entity that provided you with -the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a -refund. If you received the work electronically, the person or entity -providing it to you may choose to give you a second opportunity to -receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy -is also defective, you may demand a refund in writing without further -opportunities to fix the problem. - -1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth -in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER -WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO -WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. - -1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied -warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. -If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the -law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be -interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by -the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any -provision of this agreement shall not void the remaining provisions. - -1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the -trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone -providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance -with this agreement, and any volunteers associated with the production, -promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, -harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, -that arise directly or indirectly from any of the following which you do -or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm -work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any -Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. - - -Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm - -Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of -electronic works in formats readable by the widest variety of computers -including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists -because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from -people in all walks of life. - -Volunteers and financial support to provide volunteers with the -assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's -goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will -remain freely available for generations to come. In 2001, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure -and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. -To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation -and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 -and the Foundation web page at http://www.pglaf.org. - - -Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive -Foundation - -The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit -501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the -state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal -Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification -number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at -http://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent -permitted by U.S. federal laws and your state's laws. - -The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. -Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered -throughout numerous locations. Its business office is located at -809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email -business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact -information can be found at the Foundation's web site and official -page at http://pglaf.org - -For additional contact information: - Dr. Gregory B. Newby - Chief Executive and Director - gbnewby@pglaf.org - - -Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation - -Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide -spread public support and donations to carry out its mission of -increasing the number of public domain and licensed works that can be -freely distributed in machine readable form accessible by the widest -array of equipment including outdated equipment. Many small donations -($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt -status with the IRS. - -The Foundation is committed to complying with the laws regulating -charities and charitable donations in all 50 states of the United -States. Compliance requirements are not uniform and it takes a -considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up -with these requirements. We do not solicit donations in locations -where we have not received written confirmation of compliance. To -SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any -particular state visit http://pglaf.org - -While we cannot and do not solicit contributions from states where we -have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition -against accepting unsolicited donations from donors in such states who -approach us with offers to donate. - -International donations are gratefully accepted, but we cannot make -any statements concerning tax treatment of donations received from -outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. - -Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation -methods and addresses. Donations are accepted in a number of other -ways including checks, online payments and credit card donations. -To donate, please visit: http://pglaf.org/donate - - -Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic -works. - -Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm -concept of a library of electronic works that could be freely shared -with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project -Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. - - -Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed -editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. -unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily -keep eBooks in compliance with any particular paper edition. - - -Most people start at our Web site which has the main PG search facility: - - http://www.gutenberg.org - -This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, -including how to make donations to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to -subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. |