diff options
| -rw-r--r-- | .gitattributes | 3 | ||||
| -rw-r--r-- | 9951-8.txt | 7272 | ||||
| -rw-r--r-- | 9951-8.zip | bin | 0 -> 164488 bytes | |||
| -rw-r--r-- | LICENSE.txt | 11 | ||||
| -rw-r--r-- | README.md | 2 | ||||
| -rw-r--r-- | old/7rbhr10.txt | 7238 | ||||
| -rw-r--r-- | old/7rbhr10.zip | bin | 0 -> 193968 bytes | |||
| -rw-r--r-- | old/8rbhr10.txt | 7237 | ||||
| -rw-r--r-- | old/8rbhr10.zip | bin | 0 -> 191863 bytes |
9 files changed, 21763 insertions, 0 deletions
diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes new file mode 100644 index 0000000..6833f05 --- /dev/null +++ b/.gitattributes @@ -0,0 +1,3 @@ +* text=auto +*.txt text +*.md text diff --git a/9951-8.txt b/9951-8.txt new file mode 100644 index 0000000..b905f65 --- /dev/null +++ b/9951-8.txt @@ -0,0 +1,7272 @@ +The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravälde, by Andrew Carnegie + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + + +Title: Arbetets Herravälde + +Author: Andrew Carnegie + +Posting Date: December 8, 2011 [EBook #9951] +Release Date: February, 2006 +First Posted: November 4, 2003 + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO-8859-1 + +*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVÄLDE *** + + + + +Produced by Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition. + + + + + + + + + + + +"Arbetets Herravälde" is the Swedish translation of Andrew Carnegie's +(1835--1919) "The Empire of Business". This translation was first +published in 1902, with a 2nd edition in 1910. The translator's name +is not mentioned in print, but is believed to be Ms. Frigga Carlberg +(1851--1925). + +This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition, which is based on the 2nd edition (1910), +available at http://runeberg.org/arbherra/ + +This is a plain text file using the ISO 8859-1 (Latin-1) character set +(É,é = E,e-acute; Å,å = A,a-ring; Ä,ä = A,a-umlaut; Ö,ö = O,o-umlaut). + +Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature. +We need more volunteers like you. Learn more at http://runeberg.org/ + + _________________________________________________________________ + + Arbetetes Herravälde + af + Andrew Carnegie + + Öfversättning + Andra genomsedda upplagan + + Göteborg 1910 + Wald. Zachrissons förlag + + Göteborg 1910 + Wald. Zachrissons boktryckeri A.-B. + + _________________________________________________________________ + + VÄGEN TILL FRAMGÅNG + ETT TAL TILL UNGA MÄN + +Ur ett tal till studerande vid Curry handelsinstitut i Pittsburg, den +23 Juni 1885. + + Erfarenheter från en lång affärsbana + +Det är bra att unga män få börja från början och utföra de mest +underordnade sysslor. Många af Pittsburgs framstående affärsmän +erhöllo ett mycket ansvarsfullt kall just på själfva tröskeln till sin +bana. De fingo sig kvasten anförtrodd och använde de första timmarna +af sitt affärslif med att sopa rent kontoret. Nu märker jag att vi ha +särskilda vaktmästare och städerskor för kontoren, och våra unga män +gå olyckligtvis miste om denna nyttiga gren af en yrkesuppfostran. Men +om den ordinarie soparen händelsevis skulle vara borta en morgon, så +skall den gosse, som inom sig bär fröet till en blifvande chef, icke +tveka att pröfva på arbetet med kvasten.--Häromdagen tillspordes en +ung man af en öm mamma i Michigan, om han någonsin sett en ung dam så +elegant och graciöst sopa golfvet med sitt släp som hennes Priscilla. +Nej, svarade han, det hade han aldrig. Modern kände sig utomordentligt +smickrad; men så tillade han efter en kort tystnad: »Jag skulle hellre +vilja se henne sopa golfvet med en kvast.»--Det skadar icke alls +nykomlingen att, om så behöfs, sopa affärslokalen. Jag har själf varit +en sådan sopare och hvilka tror ni voro mina kamrater? David Mc Cargo, +nuvarande öfverdirektören vid Alleghany Valley-järnvägen, Robert +Pitcairn, öfverdirektören vid Pennsylvaniajärnvägen, och Mr. Moreland, +stadsadvokaten. + +Vi turade om, två hvarje morgon, med sopningen. Och nu minns jag att +David var så stolt öfver sitt rena, hvita skjortbröst och hängde en +gammal sidenduk öfver det. Vi andra pojkar tyckte att han var väldigt +förnäm. Och det var han. Ingen af oss hade en sidenduk. + +Under förutsättning, att ni alla fått någon anställning och kommit i +gång med ert arbete, lyder mitt råd till er: »Sikta högt!»--Jag ger +icke ett öre för den unge man, som icke redan ser sig som blifvande +delägare i eller chef för en framstående affär. Haf ständigt i edra +tankar platsen som förste bokhållare, arbetsförman eller direktör i +arbetsföretaget, huru omfattande det än må vara. Hvar och en af eder +skall säga till sig själf: »Min plats är i toppen». Var kung i edra +drömmar. Svär att nå denna ställning och att nå den med ofläckadt +rykte. Aflägg ingen annan ed, som kunde splittra er sträfvan, med +undantag af den mycket berömvärda att, när ni blifvit delägare i +affären eller befordrad ett par gånger, ingå kompaniskap med den +älskligaste af sitt kön--ett kompaniskap, på hvilket vår nya +bolagsordning icke har någon tillämpning. Där är ansvarsskyldigheten +obegränsad. + +Tillåt mig att påpeka två eller tre hufvudvillkor för framgång. Frukta +icke att jag skall plåga er med en moralpredikan. Jag talar om ämnet +från den världserfarnes synpunkt, med liflig önskan att hjälpa er att +vinna framgång i det yrke ni valt. Ni vet alla att det finns ingen +verklig, berömvärd framgång i lifvet, om ni icke är hederlig, pålitlig +och redbar i handel och vandel. Jag antar att ni är och fortfarande +vill vara allt detta; likaså att ni är fast besluten att föra ett rent +och anständigt lif utan ödeläggande eller tvetydiga förbindelser med +vare sig det ena eller andra könet. Eljes finns ingen aktningsvärd +framgång för er. Edra kunskaper och företräden gagna icke till något, +utom att starkare framhäfva ert fall och er förnedring. Jag hoppas att +ni icke misstycker, om jag varnar er för tre af de allvarligaste +faror, hvilka möta er på vägen till framgång. + +Den första och mest lockande, de flesta unga mäns förstörare, är +dryckenskapen. Jag är ingen förklädd nykterhetspredikant, utan en man, +som vet och som säger er hvad iakttagelsen lärt honom; och jag säger +er, att i de flesta fall, då en ung man misslyckats på sin bana, har +orsaken varit, att han vant sig vid förtärandet af starka drycker. De +andra frestelserna, som möta, äro icke på långt när så farliga. Ni kan +ge vika för någon af dem och resa er igen och, om icke återvinna +förlorad grund, så dock hejdas på vägen utför och vinna en +aktningsvärd ställning. Men att undfly den sjukliga törsten efter +stimulerande drycker är nästan omöjligt. Jag känner mycket få undantag +från denna regel. Först, således: ni får icke begagna spirituosa till +öfverdrift. Bäst att icke smaka den alls, men om detta är alltför +strängt, så fastslå en gräns. Besluta att aldrig smaka spirituosa utom +vid måltiderna. Ett glas till middagen hindrar icke er framgång i +lifvet eller förnedrar er karaktär, men jag ber er allvarligt att anse +tömmandet af ett glas vid en »bar» oförenligt med en gentlemans +värdighet och själfaktning, med hvad ni anser er skyldig er nuvarande +och blifvande ställning. Var alltför mycket en gentleman för att sätta +er fot i ett barrum. Ni kommer säkert icke fram på er bana, om ni icke +håller fast härvid. Stå fast vid detta, och er dödligaste fiende är +besegrad. + +Den näst största faran för en ung affärsman i detta samhälle är, tror +jag, spekulation. När jag arbetade vid telegrafen här, hade vi ingen +växelbörs, men de personer och firmor, som spekulerade i de östra +staternas växelpapper, voro naturligtvis kända af oss telegrafister. +De kunde räknas på en hands fingrar. Dessa män voro icke första +klassens medborgare och betraktades med misstankar. Jag har lefvat, +tills jag sett alla dessa spekulanter ohjälpligt ruinerade, både +ekonomiskt och moraliskt. Det gifves knappast ett enda exempel på en +man, som vunnit förmögenhet genom spekulation och sedan behållit den. +Spelare dö fattiga, och det finns icke en spekulant, som fört ett +aktningsvärdt lif eller varit till nytta för samhället. Den man, som +rycker till sig morgontidningen för att allra först se efter huru hans +djärfva spekulationer ställa sig efter börsnoteringarna, gör sig +oduglig för den lugna besinningsfullhet, som senare på dagen erfordras +vid lösningen af affärsproblem. Han uttorkar den lifskälla, ur hvilken +ihärdighet och koncentrerad energi skulle flöda och hvarpå hans +hufvudaffärs hela framgång beror. + +Spekulantens och affärsmannens vägar gå åt olika håll. Den förres +framgång beror på en svängning af Fortunas hjul, han är millionär i +dag, bankrutt i morgon. Men affärsmannen vet, att endast genom åratals +tålig, outtröttlig uppmärksamhet på sitt företag kan han få sin +belöning, som icke är följden af en slump utan af väl beräknade medel +för att nå målet. Under alla dessa år styrkes han af den uppmuntrande +tanken, att han omöjligt kan tillgodose sig själf utan att äfven +bringa välstånd åt andra. Hvad åter spekulanten angår, så hade det +varit bättre att han aldrig hade lefvat; han har hvarken gagnat sig +själf, sina medmänniskor eller samhället. För icke lång tid sedan +grepos hundratals unga män här i staden af frestelsen att spekulera i +olja, och många ruinerades. Alla togo de skada, antingen de vunno +eller förlorade. Ni blir kanske, nej säkert, frestad på samma sätt; +men då hoppas jag ni skall minnas mitt råd. Säg till frestaren, som +vill förmå er att riskera edra små besparingar, att om ni någonsin +beslutar er för att spekulera, så är ni fast bestämd att vända er till +en ordentligt ordnad inrättning, där ni vet att de öppet bedraga. Ni +har öppet spel och lika stor utsikt på rödt och svart på ett sådant +ställe--på börsen har ni intetdera. Ni kunde lika gärna pröfva er +lycka med en falskspelare. Ännu en sak är att beakta vid +spekulationen. Ingenting är viktigare för en ung affärsman än +obestridd kredit, kredit framkallad af förtroende till hans +försiktighet, grundsatser och fasthet i karaktär. Tro mig, intet dödar +så snabbt krediten hos en bankdirektion som kännedomen om att firmor +eller personer äro invecklade i spekulationer. Det är icke af den +ringaste betydelse, om det tillfälliga resultatet af dessa +spekulationer är vinst eller förlust. I samma ögonblick en man blir +känd som spekulant, står hans kredit på spel och är snart +förstörd. Hur kan man ge kredit åt en man, hvars tillgångar en panik +bland spelare strör för alla vindar på en timme? Hvem kan beräkna hans +ställning bland dem? Endast detta är säkert: att han när som helst kan +vara ruinerad och att de, som gett honom kredit, ha sig själfva att +skylla. Blif affärsman, men spekulera aldrig! + +Den tredje och sista faran, för hvilken jag vill varna er, har gjort +mången vacker farkost, som gaf löfte om en lyckosam färd, till vrak. +Det är den farliga vanan att »gå i borgen»--ännu farligare, därför +att den så ofta anfaller en i vänskapens dräkt. Den vädjar till edra +ädelmodiga instinkter, och ni säger: »Hur kan jag neka att låna mitt +namn för att hjälpa en vän?» Låt mig försöka att ställa er på säker, +hederlig grund i denna sak. Jag uppmanar er till att fatta beslutet: +att aldrig gå i borgen. Men det liknar för mycket »aldrig smaka vin», +»aldrig röka» eller andra »aldrig», som vanligen resultera i undantag. +Som affärsman kommer ni antagligen att ibland ikläda er ansvarighet +för vänner. Men här är gränsen, där hänsynen för vännernas framgång +upphör och hänsynen för er egen heder börjar. + +Om ni har skulder, så är hela ert kapital och alla edra tillhörigheter +en okränkbar säkerhet för dem, som litat på er. Ni kan icke med heder +företaga något, som sätter dessa första kraf på er på spel. När en man +med skulder går i borgen för en annan, är det icke sin egen kredit +eller sitt eget kapital han riskerar, det är sina egna kreditorers. +Han kränker ett förtroende. Kom därför ihåg: Gå aldrig i borgen, +förrän ni har pengar, som icke behöfvas för edra egna skulder, och +ikläd er aldrig förbindelser utöfver dessa medel. + +Innan ni alls ikläder er någon ansvarsförbindelse, så betrakta den +rent af som en gåfva och fråga er själf, om ni vill ge er vän denna +gåfva och om ni har rätt att förfoga öfver penningarna utan förfång +för edra kreditorer. + +Endast denna ståndpunkt kan en hederlig affärsman intaga. + +Jag besvär er att undvika spirituosa, spekulation och +borgensförbindelser. Tag er i akt för alla tre, ty spirituosa och +spekulation äro för den unge mannen Scylla och Charybdis på +affärslifvets haf och borgen är »skär förut». + +Förutsatt att ni är säker för dessa, de största farorna, blir det +fråga om hur ni skall höja er från den underlägsna ställning, vi +antaga, att ni nu innehar, till den, som ni, enligt min åsikt och, som +jag hoppas, äfven er egen, bör intaga. Jag skall skänka er +hemligheten. Den ligger hufvudsakligen i detta. I stället för frågan: +»Hvad måste jag göra för min arbetsgifvare» sätt: »Hvad kan jag göra?» +Troget och samvetsgrant uppfyllande af ålagda plikter är visserligen +godt och väl, men följden i sådana fall blir vanligen, att då ni så +väl uppfyller edra nuvarande plikter det är bäst att ni får fortsätta +att uppfylla dem. Men, mina unga herrar, det duger icke. Det duger +icke för blifvande chefer. Det måste vara något mer. Vi göra +bokhållare, kassörer och siffergranskare af den sorten, och de få bli +där, tills visan är slut. Mannen, som vill framåt, måste göra något +särskildt, något utom sitt speciella fack. Han måste tillvinna sig +uppmärksamhet. En befraktningskontorist kan upptäcka ett misstag i en +faktura, hvarmed han icke har att skaffa, men som undgått +vederbörande. Den, som har med vägning att göra, kan spara åt firman +genom att betvifla vikternas riktighet och få dem justerade, äfven om +detta tillkommer en annan person. Till och med springpojken kan +påskynda sin befordran genom att göra mer, än hans instruktioner, +strängt taget, ålägga honom. Det finns ingen plats så ringa och +anspråkslös, icke heller någon så hög, på hvilken en duglig och villig +ung man icke dagligen kan visa sig värdig större förtroende och +användning samt, hvad som är ännu bättre, visa sitt okufliga beslut +att komma fram. En dag kan ni, i er egen afdelning, bli ålagd att göra +eller säga något, som ni vet vara oförenligt med firmans intresse. Här +har ni det gynnsamma tillfället. Res er upp som en man och tala ut. +Säg det modigt och gif edra skäl och visa på så sätt er arbetsgifvare, +att under det hans tankar varit på annat håll, har ni, i stället för +att sofva, som han trodde, satt er in i bästa sättet att befordra +firmans fördel. Ni kan ha rätt eller orätt men i hvarje fall har ni +vunnit framgångens första villkor. Ni har väckt uppmärksamhet. Er +principal har upptäckt, att han icke blott har en daglönare i sin +tjänst, utan en man, icke en person, som nöjer sig med att gifva så +och så många timmars arbete för så och så många dollars ersättning, +utan en, som ägnar sin lediga tid och sin omtanke åt affären. Ett +sådant biträde måste man tänka på med välvilja. Det skall icke dröja +länge, innan hans mening i en eller annan fråga infordras, och om +rådet är klokt, kommer det säkert att begäras oftare och i långt +viktigare fall. Detta betyder delägarskap, om icke med nuvarande +arbetsgifvare så med andra. Ni har fått foten på stegen--hur högt ni +kan klättra beror helt och hållet på er själf. + +Ett falskt axiom, som ni ofta får höra, vill jag varna er för: »Lyd +befallningen, äfven om den skadar den, som gett den». Det skall ni +icke göra. Det är ingen regel att följa. Bryt en befallning för att +rädda den, som gett den. Det har aldrig funnits någon person med +utpräglad karaktär, som icke någon gång brutit mot sedvänja och regel +och skapat sig sina egna. Uttrycket passar endast för sådana, som icke +ha någon högre sträfvan, och ni är bestämd att bli chef och att gifva +föreskrifter och bryta föreskrifter. Tveka icke att göra det, om ni är +öfvertygad om att er arbetsgifvares intresse befordras därigenom, och +om ni är så säker på resultatet, att ni vill taga ansvaret. Ni blir +aldrig delägare, förrän ni känner till er egen särskilda afdelning +långt bättre, än hufvudmännen själfva möjligen göra. När ni blir +ställd till ansvar för er själfrådiga handling, så visa på resultatet +af ert skarpsinne och säg, att ni visste hur det skulle bli; visa hur +oriktiga befallningarna voro. Uppträd som bas gent emot er bas, så +snart ni kan. Är han af det rätta slaget, så tycker han om det; är han +det icke, så är han ingen man ni bör stanna kvar hos, lämna honom när +som helst och försök att få tag i en som bättre förstår sig på att +bedöma intelligens. Våra unga delägare i firman Carnegie ha vunnit +sina sporrar genom att visa, att vi icke förstodo hvad som behöfdes +hälften så bra som de. Några af dem ha vid ett par tillfällen uppträdt +mot mig, som om de ägde affären och jag varit någon odåga från New +York, som lade mig i hvad jag inte begrep. Nåja, numera händer det +sällan att någon lägger sig i deras förehafvanden. De voro rätta +»basarna»--just de män vi sökte efter. + +Det finns ett säkert kännetecken på den blifvande delägaren, den +framtida millionären: hans inkomster öfverstiga alltid hans utgifter. +Han börjar tidigt att spara, nästan lika tidigt som han börjar att +förtjäna. Det betyder intet hur litet det är, men spara detta lilla. +Placera det säkert, i något företag, som ni tror är fördelaktigt, men +intet vågspel--kom ihåg det. + +Ett godt tillfälle till placering skall snart erbjuda sig. Det lilla +ni sparat samman skall visa sig vara grunden till en så stor kredit, +att ni kommer att häpna däröfver. Kapitalisterna hysa förtroende till +den unge man som kan spara. För hvarje hundratal dollars ni kan +framvisa som resultatet af hårdt förtjänade besparingar skall Midas i +sitt sökande efter en kompanjon låna eller kreditera er ett tusental; +för hvarje tusental, femtio tusen. Det är icke kapitalet edra förmän +fästa sig vid, utan vid mannen, som visat, att han har just de +affärsvanor, som skapa kapital och skapa det på möjligast bästa sätt +--genom själfdisciplinen att rätta sina vanor efter sina tillgångar. +Mina herrar, det är det första hundratalet sammansparade dollars det +gäller. Börja genast att samla. Biets samlareinstinkt är förhärskande +hos den blifvande millionären. + +Det finns naturligtvis bättre och högre syften än att spara. Som ett +mål i och för sig är förvärfvandet af rikedom ytterst lumpet. Jag +förutsätter att ni sparar och sträfvar efter rikedom endast för att +bli bättre i stånd att gagna mänskligheten och den tid ni lefver i. +Anteckna denna hufvudregel: Utgifter alltid mindre än inkomster. + +Ni kan bli otålig eller modfälld, om ni år efter år sitter kvar på +samma underordnade plats. Det är utan tvifvel, att det blir svårare +och svårare, eftersom affärsföretag få en större och större +utsträckning, för en ung man utan förmögenhet att komma i gång för +egen räkning; och särskildt i denna stad, där stort kapital är det +väsentligaste, är det ovanligt svårt. Men låt mig till er uppmuntran +få tala om, att det finns intet land i världen, där dugliga och +energiska män kunna så hastigt komma fram som här och ingen stad, där +det är så godt om plats i toppen. Det har varit omöjligt att +tillmötesgå alla förfrågningar efter dugliga, förstklassiga bokhållare +(gif akt på adjektiven!); tillgången har aldrig svarat mot +efterfrågan. Unga män gifva ofta alla möjliga slags skäl, hvarför i +deras fall misslyckandet kunde tillskrifvas ett eller annat undantag, +som omöjliggjorde framgång. Några hade aldrig ett gynnsamt tillfälle, +enligt deras egen utsago. Det är helt enkelt nonsens. Det har aldrig +funnits en ung man, som icke har haft ett tillfälle och till på köpet +ett utmärkt tillfälle, om han verkligen fått en plats. Han pröfvas i +sin närmaste förmans sinne från den dag han börjar sitt arbete, och +efter en tid, om han duger till något, pröfvas han i firmans +rådkammare. Hans förmåga, redbarhet, vanor, förbindelser, lynne, anlag +--allt detta väges och analyseras. Den unge mannen, som aldrig hade +ett tillfälle, är samme unge man, som af sina förmän upprepade gånger +blifvit sållad och siktad, men som befanns sakna vissa kvalifikationer +eller dömdes ovärdig befordran på grund af någon ofördelaktig +handling, vana eller förbindelse, som han trodde att principalerna +voro okunniga om. + +En annan klass af unga män tillskrifver bristen på framgång +arbetsgifvarnas vana att orättvist gynna anhöriga och favoriter. De +antyda äfven att deras förmän ogillade skarpare hufvuden än sina egna, +gärna modfällde det uppåtsträfvande geniet och gladdes åt att hindra +unga män att komma fram. Detta är meningslöst. Tvärtom, det är ingen +som lider så mycket af bristen på den rätte mannen på den rätta +platsen, eller så ängsligt söker efter honom som principalen. Det +finns icke i denna dag en firma i Pittsburg, som icke ständigt är på +upptäckt efter affärsduglighet, och hvar och en af dem kan tala om för +er att i marknaden är ingen artikel så sällsynt som den. Hjärna är +något, som lönar sig att odla; för den sortens gröda är här en god +marknad, och det kan aldrig bli tal om öfverproduktion, och ju mer +hjärna ni har att sälja, dess högre pris kan ni betinga. Det är kanske +en icke fullt så säker skörd som vildhafre, hvilken aldrig förfelar +att ge riklig afkastning, men den har i stället fördelen att alltid +vara en eftersökt vara. Tveka icke att inlåta er i hvilket som helst +hederligt affärsföretag, ty det finns ingen affär i Amerika, som icke +lämnar en vacker profit, om den får den oaflåtliga, ytterliga +noggrannheten och hela det kapital, som ligger i duglighet och +flit. Hvarje affär har sin tid af tryck--tider då maskineriet måste +hållas i gång, icke med vinst utan med förlust. Men å andra sidan +måste hvarje rättmätig affär, som producerar eller handlar med +nödvändighetsartiklar, snart åter blifva vinstgifvande, om den skötes +på rätt sätt. + +Och här ligger framgångens första villkor, den stora hemligheten: +koncentrera er energi, tanke och kapital uteslutande på den affär ni +är sysselsatt i. Har ni börjat i ett yrke, så bestäm er för att hålla +ut i det, tills ni nått toppen. Tillägna er hvarje förbättring, skaffa +er de bästa maskiner och haf reda på allt, som gäller ert arbete. + +De affärsmän, som misslyckas, äro sådana, som ha splittrat sitt +kapital, hvilket vill säga, att de också ha splittrat sitt förstånd. +De ha aktier i detta och detta, här och där och öfverallt. »Lägg inte +alla dina ägg i en korg», är dumt sagdt. Jag säger er: »Lägg alla edra +ägg i en korg och passa sen noga på korgen». Om ni ser er omkring, så +märker ni nog, att män, som handla så, misslyckas sällan. Det är lätt +att bära den ena korgen och passa på den. Det är försöket att bära tre +korgar, som krossar de flesta äggen här i landet. Den som bär tre +korgar är tvungen att sätta den ena på hufvudet, där den lätt tar en +öfverhalning och bringar sin ägare på fall. Ett fel hos den +amerikanske affärsmannen är bristen på koncentration. + +Låt mig summera ihop hvad jag sagt: Sikta högt; sätt aldrig er fot i +en »bar»; smaka icke spirituosa, åtminstone icke utom vid måltiderna; +spekulera aldrig; gå aldrig i borgen, om ni icke har kontanta medel +att vara af med; bryt order, om ni därmed tjänar den som gett dem; +koncentrera; lägg alla edra ägg i en korg och passa väl på denna korg; +utgifter alltid mindre än inkomster; till sist, var icke otålig, ty +såsom Emerson säger: »Ingen kan beröfva er er slutliga framgång utom +ni själfva». + +Jag lyckönskar fattiga unga män att vara födda i den gamla hederliga +ställning, som nödgar dem till strängt arbete. En korg full med +obligationer är den tyngsta korg en ung man kan få att bära. Han +vacklar ofta under den. Vi ha i denna stad aktningsvärda exempel på +sådana unga män, som trängt sig fram i främsta ledet bland våra bästa +och nyttigaste medborgare. De förtjäna allt erkännande. Men flertalet +af rike mäns söner förmår icke att motstå de frestelser, som rikedomen +medför, och förfaller till ett ovärdigt lif. Jag skulle lika gärna +vilja testamentera en man en förbannelse, som att belasta honom med +bördan af den allsmäktige dollarn. Från den klassen har ni ingen +täflan att frukta. Principalens söner skola icke besvära er mycket, +men akta er för några pojkar, som äro fattigare, mycket fattigare än +ni, hvilkas föräldrar icke ha råd att låta dem gå igenom en kurs vid +detta institut, hvarigenom ni erhåller ett stort försprång i +täflingen. Gif akt på att sådana pojkar icke göra er platsen stridig +och hinna före er till målet. Gif akt på pojken, som direkt från +folkskolan måste kasta sig in i arbetet och som börjar med att sopa +kontoret. Han är en kapplöpningshäst af det slag, som ni får se upp +för. + + _________________________________________________________________ + + ARBETETS OCH KAPITALETS GEMENSAMMA INTRESSEN + ETT FÖREDRAG FÖR ARBETARE + +(Vid öfverlämnandet af Carnegies bibliotek i Braddock, Pa.) + + Arbetsgifvare och arbetstagare beroende af livarandra. Fördelarna + af ömsesidig tillit. Arbetsgifvaren. som hjälper sina arbetare att + erhålla uppfostran, rekreation och social lyftning, hjälper sig + själf. + +En stor tänkare har sagt, att den högsta belöning kunna erhålla här i +lifvet är förvärfvandet af tillfredsställelse. Jag har förvärfvat en +stor tillfredsställelse--en af de största jag någonsin haft. Jag har +haft glädjen att kunna hjälpa mina medarbetare att hjälpa sig själfva. +Detta bibliotek (Braddock, Pa.) skall gifva dem tillfälle att blifva +ännu ovärderligare för arbetsgifvaren och att förvärfva sig ett +intellektuellt kapital, som är af bestående värde. + +Vår tids olycksaliga benägenhet att indraga all industri i oerhördt +stora företag, som kräfva tusentals personer, gör det omöjligt för +arbetsgifvaren att komma i det förtroliga förhållande till sina +arbetare, som under det gamla systemet gjorde ställningen mellan +husbonde och underlydande behagligare för båda parter. + +När artiklar tillverkades i små verkstäder af arbetsgifvare, som +endast behöfde ett par män och ett par lärlingar till hjälp, hade +arbetsgifvaren tillfälle att känna alla, att bli bekant med hvar och +en och lära känna hans förtjänster både som människa och arbetare. +Arbetaren å sin sida kom i närmare beröring med sin arbetsgifvare, +lärde känna mera af hans affär, hans bekymmer och omtanke, hans +ansträngningar att vinna framgång och--det viktigaste af allt--de +lärde känna mannen som personlighet. Allt detta är förändradt. + +Arbetarna likna alltmera mänskliga maskiner, tyckes det, för +arbetsgifvaren, och denne blir en myt för sitt folk. Från alla +synpunkter sedt är detta ett mycket beklagligt resultat, och ett för +hvilket jag icke kan se något botemedel. De ekonomiska lagarnas fria +spelrum tvingar tillverkningen af alla vanliga förnödenhetsartiklar +mer och mer in i ett fåtal jätteföretag, så att priset må ställa sig +billigare för förbrukaren. + +Det är icke längre möjligt att tillverka sådana artiklar i liten +skala. Dyrbara arbetslokaler och maskiner, som kosta millioner, +erfordras, och summan per ton eller per meter af hvad vi kalla +»fixerade omkostnader» är en så stor faktor i totalkostnaden, att om +ett affärsföretag går med vinst eller förlust beror i många fall på, +om det dividerar dessa »fixerade omkostnader»--hvilka i praktiken +äro desamma i större eller mindre etablissemang--med tusen tons +produktion om dagen eller femhundra tons. Häri ligger skälet till den +årligen ökade produktionen i edra fabriker; icke därför att +fabrikanten önskar att öka sitt fabrikat, utan därför att +konkurrensens lag tvingar honom till ytterligheter, så att han kan +reducera mer och mer per ton eller yard af dessa fixerade omkostnader, +hvarpå hans kapitals säkerhet beror. + +Alldenstund det är omöjligt för arbetsgifvarna att bli personligen +bekanta med sina tusentals arbetare, måste de, om vi icke skola +förlora all känsla af samhörighet, söka deras bekantskap på annat +sätt; genom att sörja för deras välbefinnande, genom att anslå en del +af arbetsförtjänsten till institutioner, sådana som detta bibliotek, +och besparingsinrättningar, sådana som de kooperativa butikerna, +hvilka upptaga källarvåningen i denna byggnad; och jag hoppas att +arbetarna genom sitt bruk af dessa förmåner visa, att de å sin sida +värdera arbetsgifvarnas tillmötesgående. Genom sådana medel som dessa +kunna vi i någon mån hoppas att underhålla den gamla känslan af +vänlighet, ömsesidigt förtroende, vördnad och aktning, som förr +utmärkte förhållandet mellan arbetsgifvaren och hans arbetare. Vi äro +yngre än Europa och hafva ännu något i detta fall att lägga märke till +från det äldre landet. Men det gläder mig att se, huru många af våra +fabriksidkare vakna upp till insikt af sin plikt mot sina arbetare. +Och af ännu större betydelse äro de många exempel vi se på våra +arbetares önskan att stifta föreningar, hvilka endast kunna vara dem +själfva till fördel. Det är godt och väl att folk hjälper andra, men +det bästa resultatet är nådt, när människor visa att de kunna hjälpa +sig själfva. + +En annan viktig punkt, som här bör vidröras, är att i Pittsburg +betalas i allmänhet arbetet så väl, att arbetaren kan spara något +hvarje månad, om han bara vill göra ett försök. Intet är så viktigt +för honom som att spara en del af sina inkomster. Arbetaren, som har +ett eget hem, har redan en säker grund, hvarpå han kan bygga den +bärgning, som på gamla dagar skall gifva honom trefnad och oberoende. + +Jag har påpekat önskvärdheten af att vi, med hvarje medel, som står +oss till buds, skulle söka framkalla en känsla af samhörighet och +medarbetarskap mellan arbetsgifvare och arbetstagare. Tro mig, +kapitalets och arbetets intressen äro ett. Den, som försöker att +uppvigla arbetet mot kapitalet, är en fiende till arbetet. Den, som +försöker att uppvigla kapitalet mot arbetet, är en fiende till +kapitalet. + +Under många år har jag uppmärksamt studerat frågan om kapital och +arbete, och jag skulle gärna vilja anföra ett par utdrag ur en +artikel, som jag för flera år sedan publicerade: + +»Förnämsta orsaken till den slitning, som råder mellan kapital och +arbete, svårighetens verkliga art, och det botemedel jag föreslagit +mot denna olyckliga slitning: + +Svårigheten kommer af att personer aldrig någonsin erhålla den +ersättning, som just den tiden skulle tillkomma dem. Alla stora +affärsföretag äro nödvändigtvis öfverhopade med order, låt oss säga +sex månader i förväg, och för dessa order gälla naturligtvis de pris, +som gällde när de bokfördes. Detta års affärsrörelse uppvisar kanske +den bästa illustrationen till svårigheten. Stålräls vid slutet af +förra året för leverans detta år stodo i 29 dollars pr ton i +järnverken. Naturligtvis emottogo fabrikerna villigt order till detta +pris och fortsatte att emottaga nya, tills den stigande efterfrågan +oväntadt höjde priset till 35 dollars pr ton. Nu äro de olika +fabrikerna i Amerika tvungna att under de närmaste sex månaderna, +eller ännu längre, utföra de order, som icke öfverstiga 31 dollars pr +ton, vid kusten och Pittsburg och, låt oss säga, 34 dollars i Chicago. +Pris på frakt, järnmalm och andra saker hade under tiden stigit och de +måste därför under största delen af året drifva affären med en högst +obetydlig profit. Men arbetarna, som läste i tidningarna om »den stora +rusningen i stålräls», begärde helt naturligt sin andel af vinsten, +och tillföljd af vår bristfälliga lagstiftning mellan kapital och +arbete fingo de den också. Arbetsgifvarna ha motvilligt gifvit hvad de +under ordentligt ordnade förhållanden aldrig kunde ha blifvit ålagda +att gifva. Följden har blifvit slitning och fortfarande missbelåtenhet +bland arbetsgifvarna. Vänd om taflan. Stålrälspriserna falla. +Fabrikerna ha ännu sex månaders arbete till högre pris än marknadens +och kunna ha råd att lämna bättre löner, än marknadens ställning +skulle kunna förmoda. Men de ha just blifvit ålagda att betala extra +för arbete, som de icke skulle ha betalt, och försöka helt naturligt +att reducera lönerna, då priset på räls faller. Bland arbetarna +utbryter missnöje, och vi ha ett upprepande af de underhandlingar och +sträjker, som ha karaktäriserat början af detta år. Med andra ord, när +arbetsgifvaren går ned, envisas arbetstagaren att gå upp, och +tvärtom. Hvad vi måste söka efter är en plan, hvarigenom arbetarna +skulle få höga löner, när arbetsgifvarna få höga priser för sina +produkter; och tvärtom, när arbetsgifvarna få låga priser för sina +produkter, skola arbetarna få låga löner. Om denna plan kan bli +funnen, skola arbetsgifvare och arbetstagare segla i samma båt, +glädjas med hvarandra i medgången och, om olyckan kommer, stå troget +vid hvarandras sida. De skola icke ha någon anledning till tvist, och +i stället för en känsla af fientlighet skall en känsla af samhörighet +råda mellan arbetsgifvare och arbetare. Det finns ett enkelt medel +för att framkalla detta resultat och på hvars allmänna genomförande +alla borde sätta in hela sin energi. Löner skulle baseras på en +»rörlig skala», i proportion till produkternas nettopriser månad efter +månad. Det är omöjligt för kapitalet att undanhålla arbetet något på +en rörlig skala.» + +En fördel, som ni får af detta bibliotek (Carnegies bibliotek i +Braddock, Pennsylvanien) är, att ni får tillfälle se alla +platstidningar och alla yrkestidskrifter, och jag ber er alla att +noggrant studera dem. Ni skall finna många oriktiga uppgifter, många +misstag. De äro oskiljaktiga från tidningspressen, som måste arbeta +fort och rapportera t. o. m. alla rykten. Men genom läsning af de +förnämsta tidningarna kan man tydligt se affärernas tendenser. +Tidningarna skola icke ge er en korrekt uppgift på varupriser. +Fabrikanter äro benägna att färglägga situationen en smula för att +uppehålla priserna och förmå kunder att köpa. De tala icke om hur lågt +de varit tvungna att sälja för konkurrensens skull och för att hålla +maskineriet i gång. Men ett omsorgsfullt studium af tidningar och +fackskrifter skall, som jag sagt, sätta er i stånd att bilda er en +allmän mening om händelsernas riktning i den kommersiella världen. Om +ni läser tidningarna i dag, så skall ni finna att af tretton fabriker +i detta land, sysselsatta med tillverkning af stålräls, icke fler än +tre hafva tillräckligt arbete. Endast en fabrik i hela Västern (North +Chicago) tillverkar räls, och det ser tyvärr ut som om äfven den icke +skulle kunna vara i gång utan afbrott. + +Det sorgligaste i hela denna strid mellan arbete och kapital är, att +det nästan aldrig är kapitalet, som slår ned priset för arbetet, utan +arbete som dräper arbete. Blicka omkring er och se arbete utföras för +10, 20 till och med 30 procent lägre pris i några fabriker och i +Johnstown och Harrisburg för mindre än hälften af hvad vi i detta +distrikt betala för skickligt arbete. Fördöm då icke i edra hjärtan +kapitalet, utan tänk på arbetsgifvare, hvilka beklaga dessa +lönenedsättningar, hvilka kämpa emot dem och under åratal uppehålla +högre priser som arbetets bästa vänner, äfven om de till slut måste +öppet tillstå att, om de skola ge sina arbetare stadig sysselsättning +och rädda fabriken, äro de nödsakade att begära deras arbete till +samma löner, som konkurrenterna betala. Den förste arbetsgifvare, som +reducerar arbetet, är arbetets fiende, men den arbetsgifvare, som sist +reducerar arbetet, kan vara arbetets pålitligaste vän. Arbetets +farligaste fiende är arbetet, icke kapitalet. + +Den största karaktären i Britanniens offentliga lif och republikens +trognaste vän i nödens stund, radikalen John Bright, svarade på +tillfrågan om hvilken af sina förvärfvade egenskaper han mest +värderade: »Lusten för läsning». Jag kan sanningsenligt säga af egen +erfarenhet, att jag instämmer i den store mannens ord. Det bästa råd, +som det står i min makt att ge er, är att odla er lust för läsning. +När jag som pojke i ton-åren bodde i Allegheny City, förklarade +öfverste Anderson [1], hvars minne jag alltid skall vörda, att han +hvarje lördags afton ville låna ut sina böcker--han ägde ett par +hundra--till gossar och ynglingar. Ni kan icke föreställa er med +hvilken ifver några af oss grepo detta tillfälle att förvärfva kunskap +och huru vi längtade efter lördags afton, då vi skulle få utbyta den +lånta boken mot en annan. Min kompanjon i vår affär, Mr. Phipps, hade, +liksom jag, erhållit tillträde till kunskapens skattkammare genom +denne välgörare. Det är af personlig erfarenhet jag vet, att ingen +mänsklig anordning är mera välsignelserik, ingen välgärning mot +samhället större än att lämna tillträde till hela världens skatter, +som ligga förvarade i böcker. + + [1] Björn Rasmus Anderson, nordamerikansk författare och + universitetsprofessor, son till en norsk utvandrare. Förenta + staternas ministerresident och generalkonsul i Köpenhamn åren + 1885-89.--Ö. a. + +Äfven i våra dagar träffa vi stundom på kvarlämningar af den gamla +fördomen mot den stora mängdens bildning. Jag undrar icke på att den +funnits, när jag tänker på hvad som fått namn af bildning. Människor +ha slösat bort dyrbara år under försök att draga ut bildning ur ett +okunnigt förflutet, hvars förnämsta uppgift borde vara att lära oss, +icke hvad vi skola göra, utan hvad vi skola akta oss för att göra. +Föräldrar ha skickat sina söner till universitet för att slösa all sin +energi på sådana språk som grekiska och latin, hvilka icke äro af mera +praktisk nytta för dem än choctawspråket. Jag har känt få akademiskt +bildade, som känt till Shakespeare eller Milton. De kunna kanske +berätta för er allt som rör Ulysses eller Agamemnon eller Hector, men +hvad ha väl dessa för betydelse i jämförelse med våra egna klassiker? +En tjänst har Russel Lowell gjort oss och den skall han ha tack för-- +han har sagt rent ut, att vi ha i Shakespeare ensam en långt större +skatt än i alla forntidens klassiker. Våra barn ha blifvit proppade +med detaljer i små, oviktiga slagsmål mellan vildar och lärda att +upphöja ett röfvarband till hjältar, och så kalla vi dem »bildade». De +ha blifvit »bildade», som om de voro ämnade att lefva på en annan +planet än vår. De ha i ingen ordets mening fått uppfostran. Tvärtom, +hvad de ha fått har ingifvit dem falska föreställningar och afsmak för +praktiskt lif. Jag undrar icke alls på att fördom uppstått och +fortfarande existerar mot en sådan bildning. Af egen erfarenhet kan +jag säga, att jag känner få unga män bestämda för affärslifvet, som +icke haft ondt af sin universitetsbildning. Om de hade ägnat sig åt +praktisk verksamhet under de år de tillbragt vid universitetet, skulle +de varit mera bildade i detta uttrycks rätta betydelse. Elden och +energien har förkväfts, och hur de skola kunna lefva sitt lif i lättja +och icke i nyttig verksamhet är deras högsta sträfvan. Men vi ha nu +fått ett nytt uppslag i uppfostran. + +Vi ha börjat inse att kunskap i kemi, till exempel, är värd kunskapen +i alla döda språk, som någonsin talats på jorden; kunskap i mekanik är +nyttigare än all den klassiska lärdom, som vid universiteten proppas i +unga män. Hvad för utvägar har i vår tid den unge man, som kan +grekiska mot den, som kan stenografi, eller telegrafi, till exempel, +eller bokföring, eller kemi, eller känner till mekanikens lagar? Icke +så, att någon gren af vetande bör föraktas. All kunskap är, i en +mening, nyttig. Hvad jag vill påpeka är detta, att, med undantag af de +få, som ha en särskild antikvarisk smak och som tro att deras +lifsuppgift är att rota i förflutna tiders gamla dammhöljda krönikor, +och de få, som ägna sig åt fackstudier, är den uppfostran, som i våra +dagar erhålles vid universitet, till stor skada. + +Bristen på bildning, i detta ords sanna betydelse, har gjort mer än +alla andra orsaker tillsammans att hindra den rätta uppskattningen af +arbete. Jag kommer ihåg att den store presidenten, den förnämste bland +alla järnvägsdirektörer, Edgar Thomson, som gifvit järnverken här sitt +namn, en gång frågade mig om jag ville lämna Pittsburg för att bli +maskinmästare vid Peunsylvaniajärnvägen. Ja, ni må gärna le. Och jag +svarade Mr. Thomson: »Ni slår mig med häpnad, Mr. Thomson. Jag förstår +mig inte det minsta på maskineri.» »Just därför vill jag att ni skall +ta hand om det», svarade han. »Jag har bara känt en enda mekaniker med +omdöme och förstånd.» Detta var före kapten Jones tid, så att +uttalandet kunde icke gälla honom. Denna brist på omdöme hos mekanici +kom sig af, att vid den tiden erhöllo de här i landet icke en +omfattande bildning. Jag menar den sanna bildningen och kunskapen om +saker och ting, som omgifva oss och med hvilka vi hafva att göra. Den +oväntade framgång, som Bessemerverken rönt i detta land, härrör +framför allt af den orsak att deras utveckling, i motsats till +järnhandteringens, råkat i händerna på dugliga, vetenskapligt +utbildade män. Dessa mäns skicklighet erkännes af hela världen och +genom dem har mekaniskt arbete stigit till en hittills oanad höjd. +»Mekanikern», »maskiningeniören», »stålfabriksdirektören» äro numera +hederstitlar. Om ni vill göra arbetet till hvad det skall vara, så sök +att förvärfva er nyttig kunskap. Det är den moral jag särskildt vill +ge eftertryck åt. Skaffa er vetande. Odla smaken för läsning, så att +ni får veta hvad världen har gjort och gör och hur affärer bedrifvas. + +Värdet af den uppfostran, som nu står unga män till buds, kan icke +skattas för högt, och det är denna uppfostran, sådan den meddelas i +våra tekniska skolor, som jag gärna ville yttra några ord om. Det har +funnits tider då människor visste så litet, att det var lätt för en +man att omfatta allt, och kurserna vid våra universitet bära ännu i +dag ett sorgligt vittne härom. Nu är vetande så rikt, så omfattande, +så minutiöst, att det är omöjligt för någon att grundligt känna till +mer än en enda liten gren. Detta tidehvarf är specialistens, därför +bör ni, som skall förtjäna ert uppehälle här i världen, besluta att +lära i grund och botten känna det arbete ni skall lefva af. Om ni är +mekaniker, så studera i detta bibliotek hvarenda bok, som handlar om +mekanik. Är ni kemist, så läs alla arbeten i kemi. Är ni anställd vid +masugn, så läs alla arbeten om masugnar. I grufvor, så studera alla +arbeten om grufdrift. Låt ingen veta mer om ert fack, än hvad ni själf +vet. Detta må vara idealet ni eftersträfvar. Sedan kan det vara af +vikt, för att ge lifvet glädje och ljus, att läsa hvarjehanda, så att +ni lär känna så mycket, som ni har tid att läsa om. Alldeles som en +farmare på sin farm; först får han sköta sin potatis, sitt korn och +sitt hvete, hvaraf han får sitt uppehälle, och sedan fröjdar han sin +själ på lediga stunder med att sköta om blommorna, som omgifva hans +hem. Det ena området är ert arbete, det andra er rekreation. + +I dessa öfvergångstider, då kamp så ofta föreligger mellan arbete och +kapital, gör ni ett godt bruk af eder lediga tid, om ni använder något +af den till studium af ekonomiska frågor. Det finns vissa stora lagar, +som kräfva lydnad: lagen om tillgång och efterfrågan, lagen om +konkurrens och lagen om löner och om vinst. Alla dessa skall ni +flitigt studera och lära er, att det är lika omöjligt att omintetgöra +dessa lagar som att omintetgöra naturlagarna, hvilka bestämma +atmosfärens fuktighet och jordens vridning kring sin axel. + +Strängt studium af vetenskapliga arbeten får icke utesluta den viktiga +plikten att läsa litteraturens stormän--först och främst +skönlitteratur. Den ovilja, som på några håll förefinnes mot +skönlitteratur är, enligt min mening, bara en fördom. Jag vet att +många, ja de flesta af våra utmärktaste män finna en god roman vara +det bästa medel till förströelse och hvila. När de äro trötta till +kropp och själ, är intet mera välgörande än läsningen af en god +roman. Det är intet nedsättande för de fria biblioteken, att de flesta +böcker, som läsas där, tillhöra skönlitteraturen. Tvärtom, det är +tvifvelaktigt att någon annan sorts litteratur så väl skulle kunna +tjäna afsikten att lyfta strängt arbetande människor från lifvets +prosaiska och hvardagliga plikter. Arbeten af Scott, Thackeray, Eliot, +Dickens, Hawthorne och andra af samma klass behöfva icke sättas lägre +än något annat slags litteratur för arbetare. Vi veta alla i hur stor +skuld den industriella vetenskapen står till arbetaren för +uppfinningar och förbättringar. Lägg märke till denna viktiga +omständighet. Dessa uppfinningar och förbättringar gjordes alltid af +den bildade--bildad i ordets rätta betydelse--och aldrig af den +okunnige arbetaren. De måste göras, och de göras af män, som på sitt +särskilda område äga mera kunskap än kamraterna. Om de icke ha läst, +så ha de iakttagit, hvilket är bästa sortens uppfostran. Hufvudsaken +är att de veta--hur kunskapen förvärfvats betyder intet. Den +omständigheten att de veta mera om en plan, än deras kamrater, och äro +i stånd att föreslå botemedel eller förbättring, är det som är af +värde för dem och deras principaler. Det finns intet medel, som +säkrare sätter en arbetare i stånd att stiga till förmansskap, +direktörsskap och slutligen delägarskap, än kunskapen om allt, som har +gjorts och som i dag göres i världen i det särskilda fack, hvari han +arbetar. Från den högste till den lägste lämnas ett bättre arbete af +den intelligente än af den okunnige. Hans vetande gör sig alltid +gällande; antingen det är direktören, som bestämmer, eller mannen, som +bara sköter en skyffel, så har ni i honom en värderad medhjälpare. +Under loppet af min erfarenhet som affärsledare har jag sett vår firma +göra många misstag genom att försumma en enkel regel: »Börja intet +nytt företag, förrän edra direktörer haft tillfälle att pröfva allt, +som i hela världen blifvit gjordt i denna sak». Försummelse häraf har +kostat vår firma hundra tusentals dollars, och vi ha blifvit +kloka. Här, säger jag nu till den vetgirige, som kanske grubblar på +någon uppfinning eller förbättring, här i dessa läsrum finns, eller +skall snart finnas, hoppas jag, hela världens erfarenhet till den dag +i dag är i det ämne ni vill lära känna. Om det gäller mekanik, kemi +eller masugn, så skall ni finna hvad världen har att förtälja om dessa +ting. Om ni är på orätt spår, så skola böckerna säga er det; om ni är +på rätt spår, skola de säga er det och skänka er uppmuntran. Ni kan gå +igenom hall efter hall i Washingtons patentbyrå och se på tusentals +modeller till uppfinningar, omfattande alla grenar af mänsklig +industri, och nittionio af hundra skulle aldrig ha kommit dit, om den +okunnige uppfinnaren haft sådana hjälpkällor, som ni ha i detta +bibliotek. + +Jag har hört arbetsgifvare säga, att om arbetarna finge för stor +bildning, skulle de icke finna sig i nyttiga och nödvändiga +sysselsättningar. Det har varit med ansträngning af allt mitt tålamod +jag lyssnat till detta tal. Det är fullkomligt orätt. Jag förnekar det +på det bestämdaste. Svårigheten mellan kapital och arbete står i +proportion till arbetsgifvarens okunnighet och hans arbetares +okunnighet. Ju intelligentare arbetsgifvaren är, dess bättre; och ju +intelligentare arbetstagaren är, dess bättre. Det är aldrig kunskap, +som framkallar kollision. Det är alltid okunnighet hos den ena eller +den andra af de stridande parterna. Jag grundar mitt påstående på en +icke obetydlig erfarenhet. Kapitalet är okunnigt om arbetets behof och +berättigade anspråk, och arbetet är okunnigt om kapitalets behof och +faror. Detta är den verkliga orsaken till sammandrabbningarna mellan +dem. Om kapitalet kände bättre till de goda egenskaperna hos sina +medhjälpare, och om de senare kände bättre till de ekonomiska lagarna, +som så skoningslöst hålla kapitalisterna i sitt våld, så skulle många +svårigheter undvikas mellan de två makter, som omöjligt kunna undvara +hvarandra. Jag hoppas att de bland våra arbetare, som äga den +ovärderliga skatten: lusten för läsning, omsorgsfullt ville studera +några af de grundlagar, från hvilka ingen undanflykt gifves, hvarken å +kapitalets eller arbetets sida. Om detta bibliotek i ringaste mån kan +sprida upplysning i denna sak, har det väl fyllt sitt syfte. + +Jag hoppas ni icke skola glömma huru viktiga förströelser äro. Lifvet +får icke tagas alltför allvarligt. Det är ett stort misstag att tro +att den, som alltid arbetar, hinner längst. Roa er gärna. Lär er att +spela ett parti whist eller biljard och lär att spela det väl. +Intressera er för fotboll, kricket eller hästar, hvad som helst, som +kan skänka er oskyldigt nöje och förströ er efter ansträngande arbete. +Det finnes ingenting så välgörande som ett godt skratt. Mesta +framgången i mitt lif tillskrifver jag den omständigheten, att +bekymmer, som mina kompanjoner bruka säga, inte bekomma mig mer än +vatten på gåsen. Ett poetiskt citat ur Shakespeare kan tillämpas här: +Bär edra bekymmer--till det yttre--som ni bär edra kläder, ledigt +och omedvetet. + +Vi möta ofta i lifvet män, som skulle ha intagit en hög ställning, om +världen insett deras värde lika bra som de själfva. Detta slags +människor äro offer för en sjuklig inbillning. Ingen i världen vill +undertrycka duglighet. Hvarenda människa i världen räcker ut sina +händer efter den. Hvarje arbetsgifvare studerar de unga männen omkring +sig, ifrig att finna någon med mer än vanlig duglighet. Ingenting i +världen är så önskvärdt för honom som att finna en sådan man. Hvarje +arbetsföreståndare står färdig att gripa tag i och få fördelen af +mannen, som kan göra något som duger. Hvarje förman är angelägen att i +sin afdelning ha kunniga män, på hvilka han kan lita, och hvilkas goda +egenskaper räknas honom till förtjänst, ty det som först och främst +kräfves af en arbetsledare och utgör största beviset på hans kompetens +som sådan, är hans förmåga att omgifva sig med dugliga arbetare. Dessa +böcker på hyllorna här skola berätta er många mäns historia, hvilka ur +våra egna leder höjt sig till storhet och utmärkelse. Det är icke den +bildade, eller s. k. klassiskt bildade mannen, det är icke +aristokraterna, det är icke monarkerna, som ha styrt världens öden, +hvarken på slagfältet, i rådkammaren, laboratoriet eller verkstaden. +De stora uppfinningarna, förbättringarna, de vetenskapliga +upptäckterna och de stora litterära arbetena ha uppstått i de fattigas +leder. Ni kan knappast nämna en stor uppfinning eller en stor +upptäckt, ni kan knappast nämna en stor tafla eller en stor staty, en +stor dikt eller något annat stort, som icke frambragts af män, hvilka, +liksom ni, börjat sin bana med att ärligt försörja sig genom ärligt +arbete. + +Och, tro mig, arbetaren, som förmannen icke värderar, förmannen, som +direktören icke värderar, och direktören, som firman icke värderar, +böra icke därför klandra firman, eller direktören, eller förmannen +utan endast sig själfva. De kunna icke motsvara de berättigade +anspråk, som ställts på dem. Det finns ingen man, som icke kan höja +sig till den högsta ställning, lika litet som det icke finns någon +man, som af brist på förmåga eller vilja att bruka den han har, icke +kan sjunka till det lägsta djup. Arbetare ha utsikt att stiga till +högre sysslor, till förmän, till direktörer, till och med att bli +delägare, ja, ordförande i vår styrelse, om de äga de erforderliga +egenskaperna. De behöfva aldrig befara att bli afskedade. Det är vi, +som befara att gå miste om dessa mäns förmåga. + +Det är mycket glädjande att arbetstiden håller på att förkortas +öfverallt i landet--åtta timmars arbete, åtta timmars förströelse +och åtta timmars sömn är ju en idealisk indelning. Det vore önskvärdt, +att vi erhöllo en lag, som stadgade, att fabriker, som äro i gång +dygnet om, skulle ha tre arbetslag. Ni vet att vi för flera år sedan, +med en kostnad af några hundra tusen dollars, försökte ställa oss så, +men slutligen tvingades af våra konkurrenter att uppgifva +försöket. Den bästa planen är kanske att så småningom nå målet genom +statslagar. En enda firma kan ingenting uträtta. Alla dess +konkurrenter i de olika staterna måste förmås att göra på samma sätt, +ty i våra dagar kan ingen affär gå med profit, som icke arbetar under +samma förhållanden som dess medtäflare. Därför borde vi ha lagar +bindande för oss alla. Vi skulle med glädje understödja en sådan +lag. Men äfven under nuvarande förhållanden, om arbetarna ville väl +använda den tid de äro lediga, så skulle de snart kunna stiga till +högre platser. Ni behöfver icke mycket längre arbeta tolf timmar; de +flesta af oss ha i vår ungdom arbetat mer än tolf timmar. + +Arbetaren har många fördelar nu mot sina föregångare. En rörlig skala +för hans arbete höjer honom både som människa och som medborgare [2]. +Den del, som arbetet erhåller af kapitalets och arbetets gemensamma +förtjänst, har aldrig varit så stor som nu och ökas ständigt, under +det att kapitalets inkomster aldrig varit så låga. +Lefnadsomkostnaderna hafva aldrig varit så låga som på senaste tiden. + + [2] Den föreslagna »rörliga skalan» infördes af Mr. Carnegie för tio + är sedan oeh tillämpas fortfarande. Mr Carnegie anser detta sätt + vara det bästa af alla. + +Jag hoppas att framtiden skall hafva ännu flera förmåner att erbjuda +och att den tunga väg arbetet haft att trampa från träldomen, då våra +förfäder köptes och såldes med fabrikerna eller grufvorna de arbetade +i, till deras nuvarande ställning, är icke ännu slut, utan bestämd att +vidare leda fram till arbetets välsignelse och storhet. + + _________________________________________________________________ + + SKÖTSAMHET SOM EN PLIKT + RIKEDOMENS FÖRPLIKTELSER + +(Ur »The Youth's Companion», September 1900) + + Skötsamhet ett bevis på civilisationen. Sparsamhet en af + medborgarens högsta plikter. Sträfvandet efter nödtorftig bärgning + en plikt; förvärfvandet af stor rikedom icke en dygd, men ett stort + ansvar. + +En af grund olikheterna mellan vildt och civiliseradt lefnadssätt +ligger i skötsamhet i det senare fallet och frånvaro af skötsamhet i +det förra. När hvar och en af millioner människor sparar något af sina +dagliga inkomster, bilda dessa små besparingar tillsammans en ofantlig +sumnia, som kallas kapital, hvarom så mycket är skrifvet. Om människor +hvarje dag i hvarje vecka förbrukade allt, som de förtjänade, som +vilden gör, så skulle intet kapital finnas--det vill säga, inga +besparingar för framtida bruk. + +Låt oss nu se hvad kapitalet gör i världen. Vi vilja se hvad +skeppsbyggarna göra, när de skola bygga stora skepp. Dessa +företagsamma bolag erbjuda sig att bygga en »ocean-greyhound» för, låt +oss säga femhundra tusen pund, att betalas sedan skeppet levererats +efter flera tillfredsställande profturer. Hvar eller på hvad sätt få +skeppsbyggmästarna denna penningsumma, som erfordras för att aflöna +arbetarna, timmerhandlanden, stålfabrikanten och alla andra, som lämna +material till skeppsbygget? De få den från civiliserade människors +besparingar. Det är en del af de penniugar, som milliontals flitiga +människor inbesparat åt sig. Hvarje människa sparar genom skötsamhet +något, sätter in pengarna på en bank, och banken lånar dem till +skeppsbyggarna, hvilka betala ränta för deras användande. Det är ju på +samma sätt med uppförandet af en fabrik, anläggningen af en järnväg, +en kanal eller något annat dyrbart. Hade vi icke haft skötsamhet, så +hade vi icke haft mera, än vilden har. + + SKÖTSAMHET DEN FÖRSTA PLIKTEN + +All utveckling till det bättre hvilar hufvudsakligen på skötsamhet som +grund. Utan skötsamhet inga järnvägar, inga kanaler, inga skepp, inga +telegrafer, inga kyrkor, inga universitet, inga skolor, inga +tidningar, intet stort eller dyrbart skulle vi kunna få. Människan +måste vara skötsam och sparsam, innan hon kan frambringa något +värdefullt material. Så länge människan var en sköteslös vilde, blefvo +inga byggnader uppförda eller några andra framsteg gjorda. Den +civiliserade människan har från sitt tidigaste lif ingen klarare plikt +för ögonen än nödvändigheten att sörja för sin egen och de sinas +framtid. Det finnes få så hälsosamma regler som den, hvilken de flesta +goda och kloka människor ha följt, nämligen: »Utgifter få aldrig +öfverskrida inkomster ». Med andra ord: Man bör vara en civiliserad +människa, som sparar något, och icke en vilde, som hvarje dag förstör +det han förtjänar. + +Den skotske poeten Bums säger i »Råd till en ung man»: + + »Att vinna Lyckans gunst är lätt, + om blott du henne troget tjänar: + Och samlar guld på hvarje sätt, + som hederns lag dig ej förmenar. + + Ej för att gömma i ett schakt, + och ej för flärd och pråleri, + men för den ärofulla makt + att vara stolt och fri.» + +Det är ett förståndigt råd, så tillvida, och jag hoppas att läsaren +skall lägga det på hjärtat och rätta sig därefter. Ingen människa med +aktning för sig själf kan känna sig lycklig, eller ens nöjd, om hon +för sitt lifsuppehälle skall bero af andra. Den, som är beroende, kan +icke räknas som en värdig medborgare i republiken. Vårt lands styrka +och framåtskridande bero icke på de få högt bildade, icke heller på de +få millionärerna och icke heller på det stora antalet mycket fattiga, +utan på massan af nyktra, intelligenta, flitiga och sparsamma +arbetare, som hvarken äro mycket rika eller fattiga. + + SKÖTSAMHETENS PLIKT HAR SIN GRÄNS + +Som regel skall ni finna, att mannen, som sparar, är en måttlig man, +en god make och fader, en fredlig, laglydig medborgare. Sparsamheten +behöfver icke drifvas vidt. Det är märkvärdigt så litet, som behöfs +för lifvets verkliga nödtorft. Anskaffandet af ett litet hem och ett +par hundra pund--bara ett par--är allt som behöfs. Dessa +förvärfvas lättare af enkla, tarfliga människor, än man skulle kunna +tro. Stor rikedom är något helt annat och mycket mindre önskvärd. Det +är hvarken skötsamhetens ändamål eller människors plikt att förvärfva +millioner. Det är i intet afseende berömvärdt att föresätta oss detta +som ett mål. Plikten att spara upphör, när en tillräcklig summa +blifvit afsatt åt dem, som bero af oss. Att lägga millioner på hög är +girighet, icke skötsamhet. + +Under våra industriella förhållanden är det naturligtvis oundvikligt, +att några få, några mycket få män få långt mera pengar, än de behöfva. +Förvärfvandet af millioner är vanligen resultatet af företagsamhet och +omdöme samt en ovanlig organisationsförmåga. Genom att spara, i ordets +vanliga mening, får man inga millioner. Människor, som på ålderdomen +sträfva för att öka sina redan stora skatter äro vanligen från +ungdomen slafvar af vanan att samla och lägga i hög. Först äga de +pengarna, som de förtjänat och sparat. Sedan blir det pengarna, som +äga dem, och de kunna icke hjälpa det, så öfverväldigande är vanans +makt, vare sig i godt eller ondt. Det är missbruket af den +civiliserades sparareinstinkt och icke bruket, som skapar detta slags +människor. + +Ingen behöfver vara rädd för detta missbruk af vanan, om han alltid +kommer ihåg, att det öfverskott af rikedom, han har, är ett heligt +pund han fått att förvalta till sina medmänniskors bästa. Människan +skall alltid vara husbonden och penningen den nyttige tjänaren. + +En mans första plikt är att förvärfva sig en nödtorftig bärgning och +blifva oberoende. Men hans plikt slutar icke härmed. Det är hans plikt +att göra något för sin fattiga nästa, som är mindre lyckligt lottad än +han. Det är hans plikt att bidraga till det samhälles bästa, hvari han +lefver. Han har blifvit skyddad af dess lagar. Därför att han haft +skydd i sina olika företag, har han varit istånd att förvärfva +tillräckligt för sig och sin familjs underhåll. Allt däröfver tillhör +med rätta den beskyddande makt, som befordrat hans ekonomiska +framgång. Försöket att göra världen på något sätt en smula bättre är +ett ädelt lifsmål. Er öfverflödiga rikedom skulle bidraga till +utvecklingen af er egen karaktär och ställa er leden bland naturens +adelsmän. + +Det är en plikt att ni lär er förstå, hur viktigt det är att äga +skötsamhetens vana. När ni börjar att förtjäna, så spara något af edra +inkomster, som en civiliserad människa, i stället för att slösa bort +allt, som den stackars vilden gör. + _________________________________________________________________ + + PENNINGENS ABC + + Bytesbandel = direkt utbyte af varor. Behofvet och bruket af + penningar. Jämförelse mellan de två standarden--guld och silfver. + Huru myntstandarden inverkar på en nations kredit. + +Jag förmodar att hvar och en, som talat till eller skrifvit för +allmänheten, ibland har önskat, att alla skulle lämna hvad de hade för +händer och ett par minuter höra på honom. Jag har en sådan förnimmelse +denna morgon, därför att jag tror att en allvarlig fara hotar vårt +lands folk och framåtskridande endast på grund däraf att den stora +massan--bönderna och löntagarna--icke förstår penningfrågan. Jag +önskar därför att förklara begreppet »penningar» på ett så enkelt +sätt, att alla kunna förstå det. + +Kanske någon i det stora auditorium, som jag inbillar mig ha lyckats +fängsla, utbrister: »Hvem är ni--en »goldbug», en millionär, en +järnbaron, en som gynnas af Mc Kinleybillen?» Innan jag börjar mitt +anförande, så låt mig svara den inbillade gentlemannen, att jag inte +på många år sett tusen dollars i guld. Hvad Mc Kinleybillen angår, så +är jag kanske den man i Förenta staterna, som har största rättigheten +att klaga öfver den, emedan den nedsatt tullen på järn och stål med +20, 25 och 30 procent; och jag hoppas min angripare icke misstycker, +att jag ber få underrätta honom om att jag icke precis ogillar denna +nedsättning, att som amerikansk fabrikant ämnar jag fortfarande strida +mot utlänningen för den inhemska marknaden, äfven med de lägre tullar, +som billen fixerar för vår produkt, och att jag icke är vän af +tullskydd utöfver den punkt, som tillåter amerikanarna att på sin egen +marknad täfla med utlänningen. + +Det betyder intet hvem mannen är, eller hvad han gör--han må arbeta +i grufva, fabrik eller på åkern, vara farmare, köpman, handtverkare +eller millionär--så bör han vara djupt intresserad af att förstå +myntfrågan och af att få den rätta blicken på den. Därför ber jag att +alla skola höra på hvad jag har att säga, ty hvad som är godt för en +arbetare, måste vara godt för alla, och hvad som skadar en, måste +skada alla, fattiga eller rika. + +För att komma till ämnets rot, så måste ni först veta, hvarför +penningar finnas till, och för det andra hvad som menas med penningar. +Låt mig försöka att förklara er penningens tillkomst genom exempel +från ett nytt distrikt i vårt eget land. I forna tider, då folk endast +plöjde jorden, och handel och handtverk ännu lågo i linda, hade +människorna få behof och redde sig utan penningar genom utbyte af +varor, då de behöfde något, som de själfva icke hade. Farmaren, som +behöfde ett par skor, gaf så och så många skäppor säd för dem, och +hans hustru köpte sin hatt för ett par skäppor potatis; all +försäljning och alla köp skedde genom att byta varor--genom +byteshandel. + +Men då befolkningen tillväxte och behofven ökades, blef detta sätt +mycket olämpligt. En man i distriktet uppsatte därför en bod och +tillhandahöll en stor del af de saker, hvilka mest användes, och +emottog i stället några af de artiklar, som farmaren kunde lämna i +utbyte. Detta var ett stort steg framåt, ty farmaren, som behöfde ett +halft dussin olika saker, då han gick till byn, slapp att söka upp ett +halft dussin olika personer, som behöfde en eller flera af de artiklar +han hade att lämna i utbyte. Han kunde gå direkt till en man, +bodinnehafvaren, och för en af sina landtbruksprodukter få de saker +han önskade. Det gjorde bodägaren detsamma, om han gaf farmaren te +eller kaffe, filtar eller en höräfsa; icke heller gjorde det honom +något hvilka artiklar han emottog af farmaren, hvete eller korn eller +potatis, bara han kunde skicka dem till staden och få annat i +stället. Farmaren kunde äfven aflöna sina tjänare genom anvisningar på +saker i boden. Ännu finnas inga penningar här, som ni ser--allt är +byteshandel. Sättet är mycket obekvämt och mycket kostsamt, emedan +landtbruksprodukterna, som gåfvos i utbyte, måste släpas omkring och +alltid ändrade värde. + +En dag kunde bodägaren vara villig att taga, låt oss säga en skäppa +hvete för så många skålpund socker, men vid farmarens nästa besök var +det honom kanske omöjligt. Han var tvungen att begära mera hvete för +samma kvantitet socker. Men om priset för hvete hade stigit och icke +fallit, så kan man vara tämligen säker på, att bodägaren icke tog +mindre hvete lika ifrigt som han begärde mer. På samma sätt med alla +artiklar farmaren hade att afyttra. Dessa stego och föllo i värde. Så +gjorde äfven te och kaffe, socker och kläder, stöflar och skor, som +bodägaren hade att byta bort. + +Det är onödigt att påpeka bodägarens fördel framför farmaren i detta +slags handel. Han kände prisernas fall och stegring långt före +farmaren och kunde bättre iakttaga tidstecknen än hans kunder. Den +sluge bodägaren hade alltid öfvertaget. Ni bör särskildt lägga märke +till att bodägaren föredrog en af farmarens artiklar framför andra, +den artikel naturligtvis, som var mest efterfrågad. I Virginia var det +tobak och i en stor del af vårt land hvete--däraf uttrycket »så godt +som hvete ». Det emottogs öfverallt, därför att det så lätt afyttrades +mot annat. En egendomlig illustration till hvetets historia har jag +träffat på i min väns, domaren Mellon i Pittsburg, lefnadsteckning-- +en af de bäst skrifna biografier i världen, därför att den är så +enkel. När domarens far köpte sin farm nära Pittsburg bestämdes att +han skulle betala, icke i dollars, utan i »säckar hvete » så och så +många säckar hvarje år. Detta är icke så länge sedan. + +Hvad vi nu kalla penningar användes icke mycket i Västern eller +Södern, men ni ser, att erfarenheten hade drifvit människor att i +stället välja någon lämplig artikel som bytesvara, och det blef hvete +i Pennsylvania och tobak i Virginia. Detta skedde icke genom någon +lagstiftning, utan helt enkelt därför att erfarenheten påpekat +nödvändigheten af att låta en sak tjäna soum »pengar», hvilken visat +sig vara bäst som betalning för en farm eller vid varubyte; och vidare +att olika artiklar tjänade bäst ändamålet i olika trakter. Hvete var +»så godt som hvete» för att brukas somu »pengar », oberoende af någon +lag. Folket hade röstat för hvete och gjort det till sina »pengar»; +och därför att tobak var den förnämsta skörden i Virginia, fann +befolkningen där att tobak passade bäst som »pengar» i den staten. + +Gif akt på att till »pengar» alltid det väljes, som minst fluktuerar i +pris, det som är mest användt och efterfrågadt, och som har värde i +sig själft. »Pengar» är endast ett ord, som betecknar den artikel, +hvilken användes somn grundartikel vid utbyte mot andra artiklar. +Lagen kan icke först värdesätta en artikel och sedan utvälja den att +bli »pengar». Artikeln visar sig först värdefull och passande för +ändamålet och blir så af sig själf och i sig själf grundartikeln +--pengar. Den väljer sig själf. Hvete och tobak voro lika själfklart +pengar, då de brukades som grundartikel, som guld och silfver nu äro +»pengar». + +Vi gå ett steg vidare. Landet blir mer och mer befolkadt, folkets +behof bli större och större. Användningen af så skrymmande artiklar +som tobak och hvete, växlande i värde, utsatta för att taga skada och +af olika kvalitet, befanns snart vara besvärlig och olämplig för det +alltjämt växlande varuutbytet. Ni ser genast, att vi nu icke skulle +kunna reda oss med säd som »pengar». Då visade metallerna sin +öfverlägsenhet. De förstöras icke, växla icke hastigt värde och ha +samma hufvudförtjänst som hvete och tobak, att de duga till andra +ändamål än som grund för utbyte. Folk behöfver dem till personlig +prydnad, i handtverk och konst--på tusen sätt. Och det är denna +omständighet, som gör dem lämpliga att brukas som »pengar». Försök +bara att räkna efter på huru många sätt guld användes, därför att det +bäst passar för dessa ändamnål. Vi möta det öfverallt. Vi kunna inte +ens bli gifta utan guldringen. + +Därför att metaller hafva ett värde i den öppna marknaden, eftersökt +för andra ändamål än som pengar, och emedan tillgången är begränsad +och icke så lätt kan ökas som hvete och tobak, äro dessa metaller +mindre utsatta för fluktuation i värde än någon artikel, förut använd +som pengar. Detta är af utomordentlig vikt, ty den väsentligaste +egenskap, som fordras af den artikel, hvilken skall vara grunden till +allt varuutbyte, är ett fixeradt värde. Släktet har instinktivt alltid +sökt efter det enda föremål i världen, som mest liknar nordstjärnan +bland andra himmelens stjärnor, och användt det som »pengar»--den +artikel, som minst växlar i värde, likasom nordstjärnan är den, som +minst förändrar sin ställning i rymden. Och hvad nordstjärnan är bland +stjärnorna, det är den artikel folk valt som »pengar» bland andra +artiklar. Alla andra föremål röra sig omkring den som alla andra +stjärnor röra sig omkring nordstjärnan. + +Vi ha nu kommit så långt, att vi lämnat alla förgängliga ting och +utvalt metall som »pengar», eller rättare, metallerna ha visat sig +vara bättre än något annat som värdestandard »mynt ». Men ännu ett +stort steg måste tagas. Då jag var i Kina erhöll jag som växel små +silfverbitar, som klipptes af en stång och vägdes inför mina ögon på +köpmannens våg, ty kineserna äga icke präglade mynt. I Siam begagnas +»cowries», ett slags små vackra snäckor, hvilka infödingarna använda +som prydnader. Tolf sådana representera värdet af en cent. Men ni +inser nog hur omöjligt det var för mig att hindra den kinesiske +köpmannen från att ge mig mindre silfver, än jag hade rätt till, eller +köpmannen i Siamn att ge mig dåliga snäckor, då jag icke begrep deras +värde. Civiliserade nationer insågo snart nödvändigheten af att +regeringen bestämde vissa kvantiteter metall, på hvilka deras vikt, +äkthet och verkliga värde funnos präglade. Sålunda blef den präglade +metallen till »pengar»--ett stort framsteg. Folk kände nu det exakta +värdet af hvarje sådant metallstycke och lät icke längre narra +sig. Lägg mnärke till att regeringens stämpel icke ökade penningens +värde. Regeringen försökte icke att »göra pengar» af ingenting. Den +endast underrättade folket om gällande värdet af metallen i hvarje +mynt, hvad metallen--råmaterialet--kunde säljas för som metall och +icke som penningar. + +Men äfven efter detta skedde mycket bedrägeri. Skälmar skuro af +kanterna och hamrade sedan ut mynten, så att många af dem blefvo +mycket lätta. En intelligent fransman fann då på att randa kanterna på +mynten, hvarigenom detta bedrägeri hindrades, och civiliserade +nationer hade slutligen det mynt, som ännu består och är det +fullkomligaste hittills kända, därför att det är af högt värde i sig +själft och är underkastadt minst förändring. Det mest idealiskt +fullkomliga föremål att använda som »pengar» är ett, som icke +förändras. Det är af väsentlig vikt för alla arbetare, såsom farmare, +handtverkare och andra som lefva af sina händers verk, ty intet +underlättar så spekulationen vid varuutbyte som »pengar» med växlande +värde, och den stora massan af folket blir alltid ett offer för de få, +som spekulera i pengar och bäst förstå spelet. + +Intet är så ofördelaktigt för farmaren och löntagaren som att i utbyte +för produkter eller arbete erhålla pengar, som ändra värde. De äro i +samma ställning som farmaren till bodägaren, såsom nyss omtalats. + +Ni vet alla att fisken icke stiger upp till flugan i lugnt väder. Det +är när vinden blåser och ytan är grumlad, som det stackars offret tar +lockhetet för en verklig fluga. På samnma sätt är det inom +affärsvärlden. Det är under oroliga tider, då priserna stiga och +falla, då värdet af den artikel, hvilken användes som pengar, dansar +omkring--upp i dag och ned i morgon--och ytan är grumlad, som den +skicklige spekulanten fångar sina fiskar och fyller sin korg med +offren. Därför äro farmaren, handtverkaren och alla löntagare mest +intresserade af att den artikel de erhålla som pengar har ett fixeradt +värde. + +När bruket af metall somn pengar infördes, befanns att mer än två +metaller voro nödvändiga. Man kunde icke göra ett guldmynt för en +mindre summa än en dollar, emedan myntet skulle bli för litet; och vi +kunde icke bruka ett silfvermynt för mer än en dollar, emedan myntet +skulle bli för stort. Sålunda måste vi använda en mindre värdefull +metall för små summor, och vi togo silfver. Men vi kommo snart +underfund med att vi icke kunde använda silfver för mindre än +tio-centsmynt och voro tvungna att välja någon annan metall för mindre +mynt. Vi måste ha en mindre värdefull än silfver och togo en blandning +af nickel och koppar till fem-centsmynt, men för ett- och +två-centsmynt var till och med nickel för dyrbart, och vi måste taga +enbart koppar till dessa--vikten lades så att metallen i hvarje mynt +motsvarade det värde regeringens stämpel å detsamma utvisade. + +Ett kopparmynt på en cent skulle således innehålla koppar för en cent, +och femcentsmynten motsvara värdet i nickel och koppar; men enär +nickel och koppar växla i värde från dag till dag, ännu mera än +silfver, är det omöjligt att i hvarje mynt få det exakta värdet. Om +det vore exakt den ena dagen och priset på nickel och koppar som +metaller steg i marknaden, skulle mynten med stor profit smältas ned +af män, som gjorde affärer i dessa metaller, och ni skulle icke ha +några mynt kvar. Därför måste vi beräkna prutmån och alltid taga litet +mindre metall i dessa mynt än för det värde de representera. Därför +kallas dessa småmynt i penningens historia för »mynttecken». Det är +ett »tecken» för så och så mycket guld. Den som har ett visst antal +nickelslantar måste för dem få en god gulddollar, så att de säkert +fylla syftet som pengar. De respektive nationerna bestämma i allmänhet +en gräns för bruket af »mynttecken» och göra dem till lagligt +betalningsmedel för en obetydlig summa. I Britannien, till exempel, +kan ingen förmå en person att taga »mynttecken» för mer än tio +dollars, och alla silfvermynt bli där klassificerade som »mynttecken». + +Jag kan icke föra er längre in i penningens historia, emedan vi i de +myntpräglade metallerna kommit till punkt; men jag har dock något att +ytterligare säga er om denna sak. + +Ehuru man kunde tro att vi i präglade metallmynt nått fullkomligheten +och att därigenom den stora massan af folket icke skulle kunna bli +bedragen på hvad som är af så stor vikt för dess välbefinnande--»äkta +penningar»--fanns likväl ett sätt att lura folk äfven då sådana mynt +användes. Myntens värde har ibland blifvit »förfalskadt» af nödställda +regeringar efter utarmande krig eller farsoter, då länderna varit +alltför fattiga och svaga för att hämta sig efter olyckorna. Ett +sådant »förfalskadt» mynt äger icke nog metall för den summa, som +regeringens stämpel angifver. Det finns intet nytt i denna praktik, +hvilken alltid narrar massan. Den är mycket, mycket gammal. +Femhundrasjuttiofyra år före Kristi födelse använde grekerna +»förfalskade» mynt. Likaså romerska kejsarna då de voro i ekonomiskt +trångmål. England använde »förfalskade» mynt år 1300. Skotlands mynt +var en gång så nedsatt i värde, att en dollar gällde endast tolf +cents. Irländska, franska, tyska och spanska regeringarna ha alla +försökt att »förfalska» mynt, då de icke kunde påtvinga folket +ytterligare direkta pålagor. Det var alltid sista resursen att +tillgripa »förfalskade» mynt. Dessa händelser inträffade för länge +sedan. Nationer af första rang falla icke så djupt i våra dagar. Jag +måste stanna för att göra ett undantag från detta påstående. Jag böjer +mitt hufvud i blygsel då jag nedskrifver namnet--Förenta staternas +republik. Hvar och en af dess silfverdollars är ett »förfalskadt +mynt». När en regering släpper ut »förfalskade mynt», tar hon afstånd +från allt, somn erfarenheten visat vara sundt, i fråga om penningar. +Sund finans kräfver att regeringen endast bestyrker det verkliga +värdet af hvarje mynt, som utsläppes från myntverket, så att folket +icke blir bedraget. Hvarje gång regeringen stämplar ordet »En dollar» +på 371 1-4 gran silfver stämplar hon en lögn--silfret i den är i dag +icke värdt en dollar, utan endast sjuttioåtta cents. + +En annan missuppfattning i penningfrågan, som ofta bragt nationer i +svårigheter, är föreställningen att en regering kan »göra pengar» +endast genom att stämpla vissa ord på papperslappar, liksomn man kan +»göra pengar» genom att skrifva en anvisning att betala hundra dollars +vid anfordran. Men ni vet att om ni gör det, så gör ni icke »pengar», +utan ni gör »en skuld». På sammna sätt handlar den regering, som ger +sitt löfte att betala. Och det går för regeringen som för den +enskilde, om sådana anvisningar utsläppas i för stor skala: De betalas +sällan. Fransmännen gjorde så under revolutionen, och nyligen funno +Sydstaterna på att »göra pengar» i så riklig mängd, att de utsläppta +sedlarna knappt äro värda papperet de äro tryckta på. Hvarje +erfarenhet af detta slag har bevisat att pengar icke kunna »göras» +utan att bakom dem står värde. Vårt eget land släppte ut sedlar, och +andra nationers folk köpte dem för fyrtio cents för dollarn, oaktadt +de betingade sex procent ränta i guld, så stor var fruktan att äfven +detta lands sedlar skulle visa sig icke vara ett undantag från det +öde, som drabbar sådana säkerheter utsläppta under bekymmersamma +tider. Endast därför att regeringen strängt höll sitt ord, betalade +räntan och summan i guld och aldrig i silfver eller till nedsatt kurs, +har värdet af dess bonds stigit och Förenta staternas kredit står +högst i hela världen, högre till och med än Storbritanniens. Det har +aldrig funnits en mera träffande illustration till den gamla sanningen +att i pennningfrågor, som i alla andra, är »honesty the best policy» = +ärlighet varar längst. Vår regering släppte äfven ut några sedlar, +bekanta under namnet »greenbacks» (= grönryggar). Men de visa män, som +gjorde detta, sörjde för att anskaffa en fond af etthundra millioner +dollars i guld för att inlösa dem, så att hvem som helst som har en +greenback kan gå till banken och utbyta den mot en dollar i guld. + +Men jag skall nu tala om för er en annan egenskap, som denna +metallbasis visat sig äga och som ni skall finna det svårt att tro på. +Hela världen har ett sådant förtroende till dess oföränderlighet i +värde, att därpå uppförts, som på en klippfast grund, ett torn af +»kredit», så högt, så vidsträckt, att allt silfver och guld i Förenta +staterna och alla greenbacks och sedlar, utsläppta af regeringen, +endast utgöra åtta procent af landets penningomsättning. Gå in på en +bank, i en fabrik, i en verkstad, butik eller kontor, och ni skall +finna att för en affärstransaktion på ett hundra tusen dollars endast +åtta tusen dollars i pengar behöfs, och detta endast för obetydliga +inköp och betalningar. Nittiotvå procent af affärer uppgöras med små +papperslappar--checker eller växlar. På denna basis hvila således +alla regeringens bouds, statens, provinsens och stadens bonds samt de +tusen millioner bonds, hvilkas försäljning möjliggjort byggandet af +vårt stora järnvägssystem därtill komma äfven tusentals millioner +besparingar, som af den stora massan insatts å sparbanker och af dessa +banker utlånats till olika företag och hvilka måste återbetalas med +»äkta pengar», eljes skulle den, som åt banken anförtrott sina +besparingar, bli lidande. + +Landets affärer och penningomsättningar förmedlas sålunda numera icke +med pengar--med själfva artikeln. Alldeles som i forna dagar, då +varorna icke längre utbyttes mot hvarandra, utan en metall, kallad +»pengar», förmedlade bytet, så användes nu icke metallen--»pengar». +Köparens check eller växeln på en bank--en liten bit papper--är +allt som behöfs mellan säljaren och köparen. Hvarför tages denna bit +papper af säljaren eller den som har en fordran? Därför att +emottagaren är säker på att om han behöfde den artikel som papperet +representerar--guldet--så skulle han få den. Han är också säker på +att han icke behöfver detta guld och hvarför? Därför att hvad han +önskar köpa, kan han betala med en check, en likadan liten +papperslapp, i stället för guld; och sedan--det viktigaste af allt +--litar hvar och en på basisartikelns konstanta värde. Kom ihåg att +en stegring i värde vore lika olycksbringande som ett fall; konstant +värde är för massan af folket hufvudegenskapen hos »pengar». + +När därför folk begär att mer »pengar» skall släppas ut i allmänna +rörelsen--det vill säga mer af den artikel vi bruka som förmedling +vid varuutbyte--inser ni att det icke egentligen är »pengar» som +behöfs. Ingen, som har haft hvete eller tobak eller något annat att +sälja, har någonsin haft obehag af att köparen saknat pengar vid +uppgörelsen. Vi hade nyligen här i landet en mycket svår rubbning i +våra finansiella förhållanden. »Pengar», sades det, funnos icke att +tillgå för affärsändamål; men det var icke själfva metallen som +fattades, utan »kredit», förtroende, ty därigenom, som ni har sett, +ske alla affärer, utom mindre köp och betalningar, hvilka icke kunna +få namn af »affär». I dag kan affärsmannen icke visa sig ute på gatan, +utan att bli antastad af folk, som ber honom taga denna »kredit» för +mycket låg ränta; för 2 procent kan »kredit» dagligen erhållas. Det +har icke varit någon skillnad på penningtillgången i landet; den var +lika stor i Januari som i Mars. Det var således icke brist på pengar +som orsakade rubbningen. Själfva grundvalen, hvarpå de nittiotvå tusen +af hvarje etthundra tusen dollars hvila, var hotad. Verkliga »pengar» +--mynt och sedlar--hänföras, som vi ha sett, till de åttatusen +dollars. Här kommer den allvarligaste faran af att krångla med +basisartikeln. Ni rubbar den grundval, hvarpå nittiotvå procent af +landets affärsföretag hvilat--förtroende, kredit--och indirekt de +åtta procent, hvarmed affärer uppgöras i metall eller sedlar; ty +myntstandarden är grunden för all affärsrörelse, både för de nittiotvå +tusen och de åttatusen dollars. Så att ni inser att om denna grund +blir underminerad, så vacklar hela den stora byggnaden, hvarpå allt +affärslif hvilar. + +Jag har nu kommit till slutet på mitt tal om »pengar». Vi skola nu +tillämpa fakta på den nuvarande situationen och komma genast in på +silfverfrågan, den viktigaste af alla och hvilken kräfver hela er +uppmärksamhet. Ni har sett att människor användt olika föremål som +»pengar» och förkastat dem, då bättre erbjudit sig, samt att de +slutligen nått till stämplade mynt af värdefull metall såsom det +fullkomligaste. Af civiliserade nationer brukas endast två slags +metall som myntstandard--guld i några länder och silfver i några. +Intet land kan ha mer än en myntstandard. Århundraden tillbaka antogs +silfver som myntfot i Kina, Indien och Japan samt nyligen i +Syd-Amerikas republiker; det bibehålles fortfarande i dessa länder. +Under dåvarande förhållanden var det ett klokt val; silfver stod i +dubbelt så högt pris som nu och motsvarade en landtlig befolknings +behof. + +Europas förnämsta nationer och vårt eget land, med dess starkt +utvecklade affärslif, insågo nödvändigheten af att använda en +värdefullare metall som standard och valde guld. Men då silfver i +många delar af världen användes som standard och som skiljemynt i +guldbasisländerua, befanns lämpligt att nationerna kommo öfverens om +att fastslå ett värdeförhållande mellan guld och silfver, sålunda att +femton och ett halft uns silfver skulle motsvara ett uns +guld. Nationerna försökte icke att gifva silfret något konstladt värde +utöfver dess verkliga och kommo dessutom öfverens om att inlösa alla +silfvermynt, som blifvit utsläppta, mot guld till det fixerade +värdet. Allt gick bra med detta system under en lång tid. De mera +framstående nationerna på guldbasis, de mindre framstående på +silfverbasis, och alla parter funno sig belåtna med förhållandena. + +Hvad har då framkallat denna silfverfråga, som alla diskutera? Just +detta faktum, att medan tillgången och därför värdet af guld blef +oförändradt upptäcktes stora silfvergrufvor, märkliga förbättringar +gjordes i grufdriften och ännu märkligare vid bearbetningen af +silfvermalmen. Och då mer och mer silfver producerades med mindre +kostnad, föll det naturligtvis i värde; ett uns, som 1872 var värdt 1 +dollar 33, kostar i dag bara 1 dollar 04. Det har dansat upp och ned; +det har förlorat fastställdt värde. I alla länder med silfverstandard +ha följaktligen uppstått oro och svårigheter. I Indien, med dess +tvåhundraåttiofem millioner människor, är frågan mycket allvarsamn, +och ni vet hurudan ställningen är i Syd-Amerikas republiker genom +detta prisfall på deras basisartikel. Äfven Europas nationer, hvilka +äga guldstandard, beröras störande af denna silfverfråga, ty under +öfverenskommelsen att beräkna femton och ett halft uns silfver värdt +lika mycket som ett uns guld blefvo några af dessa nationer +öfverhopade med enorma kvantiteter silfver. Många af dem sågo för +flera år sedan hvad som skulle komma och togo sig till vara för +silfver, andra gjorde sig af med hvad de hade och höllo sig strängt på +guldstandarden; men ännu finnas i Europa elfvahundra millioner +silfverdollars, oberäknadt förrådet af småmynt i silfver. Man kan utan +risk att narras våga säga, att tjugofem uns silfver skulle i handeln +motsvara ett uns guld, i stället för den femton-och-ett-halft-unsbasis +som öfverenskommelsen stadgat. + +Europa har allvarligt kämpat för att bli kvitt silfret. 1878 stängde +den s. k. latinska myntkonventionen--Frankrike, Belgien, Italien, +Schweiz och Grekland--hvilken fixerat priset på silfver, sina +myntverk för silfver som lagligt betalningsmuedel. 1873 och 1875 +räddade sig Sverige, Norge och Danmark undan silfverstörtfloden och +stå nu på säker guldbasis. Holland tog också 1875 sin standard i guld. +Österrike-Ungern har icke myntat silfver sedan 1879, med undantag af +ett litet förråd af »silfverthaler», afsedt för den levantinska +handeln. Äfven det halfciviliserade Ryssland greps af oro, skyndade +sig undan den hotande silfverfaran och inställde år 1870 all vidare +myntning af den farliga metallen, utom några småmynt för Kinas +räkning. Ni ser nu, att alla dessa länder, som ha försökt silfver och +erfarit hur mycket ondt det medför, af all makt sträfva efter att bli +det kvitt. För tretton år sedan har silfver blifvit drifvet ur deras +myntverk, ty under denna långa tid ha inga silfvermynt som fullt +lagligt betalningsmedel blifvit utsläppta i Europa. Det är endast vår +republik, som djärft störtar sig djupare in i silfvernmyntningens +faror. När vi ha haft de äldre nationernas erfarenhet, skola vi, +liksom de, önska att kunna stanna på vägen utför, om det icke är för +sent. Silfver bringar alltid oro. Hvad de skola göra med sitt silfver, +som har fallit så mycket i värde, är ett allvarsamt problem i alla +dessa länder; det hänger som ett mörkt moln öfver ländernas framtid. + +Flera konferenser, till hvilka Förenta staterna skickat delegerade, ha +hållits under de senaste åren för att utröna, om icke de förnämsta +handelsnationerna skulle kunna enas omn ett nytt guldvärde för +silfver. Men slutet har alltid varit, att faran var för stor, +tillgången och värdet kunde icke beräknas. + +Måhända kunde det falla så mycket att tjugufem eller trettio uns icke +skulle vara värda mera än ett uns guld; det är omöjligt att veta. Då +vårt land redan gått så långt på den farliga stråten, att det har +fyrahundraåttiotvå millioner dollars i silfver som fallit i värde, +hade vi att rådgöra med våra kamrater olyckan och närvara såsom +kreditorer vid sammanträden, där man sökt upphjälpa en stackars +gäldenärs affärer. + +Måhända frågar ni er själfva, hvarför jag icke, då jag talar om +Europas länder i förhållande till silfver, nämner den summa, som vår +förnämste rival, Storbritannien, håller i reserv? Lyssna ett ögonblick +och tänk sedan allvarligt på svaret. Icke en dollar. Frankrike har +icke mindre än sexhundrafemtio millioner silfverdollars i sin bank; +men hvarje dollar Britannien äger är i den enda oföränderliga, +konstanta grundartikeln--guld. Som en vis gammal fågel sitter det +kära mnoderlandet på sin pinne och hvisslar munutert åt alla dessa +silfverbekymmer. Det har gjort London till världshandelns medelpunkt. +Om något köpes eller säljes i främmande länder, begäres en växel på +London, därför att hvar och en vet att den blir betald med guld. Kloka +män vilja icke veta af en växel på Paris eller Wien eller New York. +Hvarför? Därför att nationerna, som dessa städer representera, ha +blifvit utsatta för stor risk genom sina silfverförråd och skola +måhända genom lagstiftningen söka få växlarna betalbara i denna +metall, som fluktuerar så betydligt i värde. + +Jag önskar att folket i Förenta staterna ville ge noga akt på +Storbritannien. Det sköter sig själft. Det behandlar de silfverlastade +nationerna med kall höflighet på dessa konferenser, som det nådigt +nedlåter sig att bevista, endast därför att Indien, öfver hvilket det +regerar, olyckligtvis har silfverstandard; eljes skulle det troligen +afslå inbjudningen. När de andra tala om att fixera ett guldvärde på +silfver, säger det, att det verkligen inte vet hvad det skall bestämma +sig för i denna sak. Hvad det af hela sin själ åstundar, är att +Förenta staterna skall sjunka allt djupare ned i sitt silfver, tills +återgång är omöjlig, och så behåller Storbritannien sin gamla politik, +som ställt det främst i finansvärlden. Dess enda möjliga rival finns +icke i Europa, utan här i Förenta staterna. Hvilken stolthet för +Britannien, om vårt land kunde bringas ned till en silfverbasis-- +tvingadt att afstå från den enda standard, som kan ge en nation plats +i första ledet inom affärsvärlden. Silfver åt republiken, guld åt +monarkien--det är hvad Storbritannien hoppas det skall komma till, +men som hvarje amerikanare bör besluta sig för att så icke skall +ske. Regeringar kunna utfärda hvilka lagar de behaga rörande silfver +--världen bryr sig icke om dem. Hvarje affärstransaktion mellan +nationer fortsätter att uteslutande baseras på guld--ingenting annat +än guld--och upphör icke därmed. Detta vet Britannien och handlar +därefter. + +Jag tycker att jag hör er förtrytsamt fråga: »Hur kom vårt land att ha +trehundratolf millioner silfverdollars i sina kassahvalf, liksom +Frankrike, i stället för att ha reservfonden i säkert guld, som vår +rival, Britannien, då vi liksom Britannien ha guld till vår +myntstandard?» Det är en fråga, som hvarje farmare, hvarje arbetsträl +skulle göra och fordra ett svar af sin representant i kongressen. +Svaret är lätt gifvet. Här har ni historien. Silfver hade, som vi ha +sett, fallit i värde och syntes ytterligare falla. Europas nationer +voro belastade med många hundra millioner dollars och ängsliga att bli +af med dem; ägare af silfver och silfvergrufvor blefvo oroliga och +alla sporde hvad som skulle göras för att hålla uppe den fallande +metallen. Regeringen var tydligen den enda makt, som kunde gripa in; +och i detta syfte insatte silfverintressenterna hela sitt inflytande +och alla sina resurser med tyvärr alltför lysande framgång. Massan af +folket framställdes såsom gynnsamt stämd för silfver. Om det är sant, +så handlade hon, förledd af spekulanter, rakt emot sina egna fördelar. + +Första lagen omn silfvervärdet utfärdades af lagstiftningen år 1878. +Den ålade vår regering att köpa åtminstone två millioner uns silfver +hvarje månad, under det alla andra regeringar hade upphört att mynta +silfver, af fruktan för dess snabba växling i värde. Silfvermännen +påstodo att dessa köp skulle stegra metallens värde; men hade de rätt? +Nej. Det ökade icke priset. Hvad var nu att göra? »Ah!» sade dessa +silfvertungade spekulanter, »orsaken är att regeringen icke gått långt +nog--öka bara summan. Låt regeringen köpa fyra och en half million +uns i månaden af vårt silfver, i stället för två millioner i månaden; +det skall taga allt som landets grufvor kunna lämna och mera till, och +så måste silfver stiga i värde». De hade rätt i sitt påstående att +fyra och en half million i månaden är mer än totalafkastningen af +Förenta staternas silfvergrufvor; och då åtta à tio millioner silfver +hvarje år användes till andra ändamål än myntning till »pengar», +återstå icke mer än, låt oss säga, fyra millioner i månaden till +myntning. Många trodde att om regeringen köpte så mycket silfver, så +skulle priset stiga. Och så skedde äfven, därför att många af de +missledda köpte silfver på spekulation innan billen utfärdades. +Silfver steg från 90 till 121--nästan till sitt gamla värde i guld. + +Men hvad blef resultatet af den nya lagen? Att silfver åter sjönk från +121 till 97, och där stå vi igen. I stället för att vara kvitt +silfverbekymren, som Britannien är och vi skulle ha varit, ha dessa +män lyckats att redan betunga regeringen med trehundranittio millioner +dollars af sitt silfver, och vi äro lika illa däran som Frankrike, men +med denna skillnad: + +Frankrike och andra nationer slutade visligen för tretton år sedan att +öka sin silfverbörda, medan vår regering ökar sitt förråd hvarje månad +med fyra och en half million uns, litet mer än denna siffra i dollars. +Förenta staterna gör sitt bästa att ignorera silfrets förändrade kurs +och likställa det med guld, i motsats till uppfattningen hos alla +andra nationer af första rang. Vi skulle således vara tvungna att köpa +icke endast hvad våra egna grufvor producera, utan äfven en stor del +af hvad hela världens grufvor producera och silfverproduktionen är +stor nog att göra ett hundra sextioåtta millioner af våra +silfverdollars per år; och därtill måste vi vara beredda att köpa de +elfva hundra millioner dollars, som Europas regeringar äro betungade +med och äro så ifriga att få sälja. + +Långt ifrån att regeringens inköp af silfver har ökat värdet, skulle +regeringen icke i dag kunna sälja de trehundratretton millioner +dollars, som ligga förvarade i hennes kassahvalf, utan att förlora +några millioner på det pris silfverägarna erhållit. Ni skall knappast +kunna tro, att skattkammarens räkenskaper utvisa, att regeringen gjort +en profit af sextiosju millioner på sina silfverköp. Detta beror därpå +att silfret i en dollar icke kostat mer än åttio cents. All denna +»profit» är endast skenbar. Ni ser att nationen har blifvit inledd i +okloka silfverköp. Fyra och en half million af edra förtjänster +betalas hvarje månad i skatter, icke för regeringens konstitutionella +ändamål, utan för att hjälpa upp en metall, genom att betala högre +priser för den än den eljes skulle betinga. Er regering brukas som +verktyg för att rikta silfverägare och silfvergrufvor. Detta är +visserligen illa, men knappast värdt att nämna i jämförelse med faran +af den panik och olycka, som skulle bli följden af att bannlysa den +stabila guldstandarden och införa den föränderliga silfverstandarden. + +Republiken hade slafveriets vanära, men afskaffade det. Tills i år +hade hon vanäran, att ingen lag skyddade andras än hennes egna +medborgares litterära skapelser. Denna skam är också utplånad, men +stället har hon fått »förfalskadt mynt». Den stora republiken släpper +ut ohederligt mynt och är den enda nation i världen, som gör det, utom +Mexiko, som ännu myntar litet silfver. Men medan skammen är öfver +oss, ha vi ännu i väntan det »förfalskade myntets» finansiella +olyckor. Fastän regeringen släpper ut »förfalskadt mynt», emottager +hon det som värdt en dollar i skatter och tullar och gör det till +lagligt betalningsmedel; sålunda går det för närvarande från hand till +hand som dollars värde. På så sätt har regeringen varit i stånd att +hindra värdenedsättningen. Huru länge hon kan fortsätta att släppa ut +dessa fyra och en half millioner hvarje månad och hålla dem i +guldvärdet, kan ingen säga. Men en sak är klar: slutligen måste bördan +bli för tung och, såvida silfver icke stiger i värde eller dollarn +innehåller nog för att representera värdet i guld eller regeringens +inköp af silfver hejdas, så måste vi förr eller senare sjunka från +guldstandarden ned till Argentinas och andra sydamerikanska +republikers ståndpunkt. + +Detta bli ovillkorligen följden, när världen börjar förlora tron på +regeringens förmåga att vid anfordran inlösa de utsläppta mynten med +guld. Föreställ er, att några af er beslutit att frakta en stor +timmerstock från skogen och togo, med böjda nackar, bördan på edra +skuldor, och någon så uttalade tvifvel på att ni skulle orka framn +under tyngden; föreställ er vidare att två eller tre ibland er började +kasta tveksamma blickar på hvarandra och till sist beslöto att smita +undan--hvad skulle följden bli? Bristen på förtroende skulle +troligen resultera i att de, som voro nog dåraktiga att fortfarande +söka släpa på bördan, krossades under den. Det förhåller sig på samma +sätt med den ömtåliga frågan om värdeberäkning. Ett par spekulanter +eller »goldbugs» besluta att, komma hvad som vill, skola de sätta sig +och sitt i säkerhet. + +Äfven hos de vågsammaste insmyger sig ett tvifvel på huruvida Förenta +staterna ensam kan taga världens börda på sina skuldror och bära den, +när alla de andra nationerna äro rädda att försöka det och då ingen +nation i världens historia någonsin har lyckats att ge permanent värde +som myntstandard åt en metall, som icke i sig själf har detta värde. +Märk detta: Vår regering har endast kunnat göra detta med sina +silfverdollars, därför att endast ett begränsadt antal blifvit +utsläppt och hon har varit i stånd att inlösa dem med guld--alldeles +som ni kunde taga ett stycke papper och skrifva på det: »Detta gäller +för en dollar och jag förbinder mig att betala den». Frågan är: Huru +länge skulle ni få folk att ta emot dessa lappar i stället för +dollars? En misstänksam person kunde snart undra, om ni inte släppte +ut för många. Och papperslapparna skulle förlora anseende; folk skulle +börja tvifla på att ni kunde vid anfordran betala alla dessa utlofvade +dollars. Från detta ögonblick skulle ni icke kunna utlämna flera. Just +så är det med regeringar: alla kunna hålla sitt skiljemynt i omlopp, +ehuru det icke innehåller metall till det åsatta värdet; och det är en +ömklig regering som icke kan gå litet längre och förmå världen att +emottaga något i form af »pengar», som endast delvis är det. Men kom +ihåg, att hvilken regering som helst skall snart uttömma sin kredit, +om hon fortfar att utsläppa som »pengar» något, som icke har verkligt +värde som metall hela världen öfver. Hvarje nation har eventuellt måst +mynta om »förfalskade mynt» eller förkasta sina obligationer och gå +igenom farorna och skammen som åtfölja förlorad kredit och ställning. +I många fall inlöstes aldrig de »förfalskade» mynten, de stackars +människorna som innehade dem voro tvungna att taga förlusten. + +Det finns likväl en förtjänstfull punkt hos den nuvarande silfverlagen +som, om den icke förändras, kan hejda utsläppandet af ännu flera +»förfalskade silfverdollars». Den föreskrifver att två millioner af de +fyra och en half millioner uns silfver, som inköpas hvarje månad, +skola inyntas till pengar för ett år. Enligt detta skulle endast den +summan myntas, som befanns nödvändig för att inlösa de utsläppta +sedlarna. Men då personer föredraga sedlar framför silfver, blir liten +eller ingen myntning af silfverdollars behöflig och endast sedlar, som +inlösas med silfver, skola utsläppas. När regeringen slutar att mynta +silfverdollars, skall hon stå inför folket i sin rätta karaktär: en +vidlyftig spekulant i silfver eller, rättare, ett verktyg för +silfverspekulanter, som hvarje månad staplar upp i sina kassahvalf +fyra och en half millioner uns, icke i form af »pengar», utan i +tackor. Helt säkert kan detta icke undgå att väcka folket till insikt +af sakernas verkliga ställning och framtvinga en fordran på att den +vågsamma spekulationen måste få ett slut. + +Men det är i hvarje hänseende mindre farligt att låta silfret ligga i +tackor än att mynta det till »förfalskade dollars», därför att det i +framtiden underlättar mnyntningen af ärliga silfverdollars det vill +säga mnynt, som innehålla så mycket silfver att det motsvarar myntets +nomninella värde. I stället för 371 gran silfver skulle 450 eller 460 +bli användt. Det är just den sumnma regeringen får för hvarje dollar. +Ingen lagstiftningsmakt kunde vara till större välsignelse för den +stora massan af landets befolkning. Men frånscdt det materiella +intresset står något mycket högre på spel--republikens heder. +Regeringens stämpel skulle endast bestyrka kvad som är sant. + +Jag tror icke att det finns många män i Förenta staterna, med undantag +af silfverägare, som skulle rösta för silfver i stället för guld som +värdestandard. Om folk förstod att frågan gäller hvilken af dessa +metaller--guld eller silfver--som skall väljas till myntstandard, +så skulle röstningen nästan enhälligt vara till guldets förmån, så +tydlig är dess öfverlägsenhet. Silfrets försvarare påstå att de icke +alls hafva för afsikt att rubba guldstandarden, de vilja endast +upphöja silfret och gifva det den ställning guld har som pengar. Men +ni kunde lika gärna tänka er två hästar komma in som »den förste» i en +kapplöpning eller att ha två »bäste» af något. Ni kan lika gärna söka +införa två nationalflaggor i ett land. Lika bestämdt som en medborgare +måste välja det banér under hvilket han står eller faller, lika +bestämdt måste han välja guld eller silfver som sin finansiella +standard. Standardartikeln kan icke dela sin tron med något annat, +lika litet som stjärnbaneret kan dela sitt herravälde med någon annan +flagga i sitt eget land. I fråga om pengar gäller denna lag: Den +sämste drifver den bäste på flykten. Skälet härtill är ganska klart. + +Antag att ni får en femdollar i guld och fem dollars silfver, och +tvekan uppstår om ett kongressbeslut verkligen har kraft att alltid +uppehålla silfret till samma värde som guldet, så skola kanske +nittionio af hundra tänka att lagen kan ge permanent värde åt silfret, +hvilket det icke äger i sig själft. Men en man af de hundra har sina +tvifvel om saken. Ju mer en person vet om »pengar», dess mera tvifvel +hyser han; och fastän ni icke har några tvifvel, kan dock den +omständigheten att jag har sådana föranleda er att säga: »Kanske han +har rätt; det är möjligt att jag har orätt. Jag tror att jag i morgon +skall ge Smith detta silfver för mina specerier och ge min hustru +detta vackra guldmynt att gömma. Det behöfver ingen kongressakt-- +alla kongressakter i världen förmå icke minska dess värde; metallen i +det är värd fem dollars öfverallt i världen, oberoende af regeringens +stämpel; dessa fem silfvermynt äro endast värda tre dollars och +sjuttiofem cents som metall. Ja, jag skall ge Smith silfret--guld är +godt nog åt mig». + +Och ni kan vara säker på att Smith skyndar sig att öfverflytta silfret +på Jones. Många skola handla på detta sätt och guldet i landet skall +försvinna ur handeln och endast silfver skall cirkulera; hvarje +person, som emottagit det, skyndar sig så fort som möjligt att ge det +åt en annan, och sålunda hålles det i ständigt omlopp. Men hvarje +person, som får ett guldmynt, behåller det och hindrar det sålunda +från att cirkulera. I stället för att få mera pengar genom en lag, som +skulle gifva silfver ett artificiellt värde, ha vi i själfva verket +mindre pengar i omlopp. De sjuhundra millioner i guld, som nu äro i +omlopp ute och hvilka utgöra basis för allting, skola snart försvinna, +--kreditbyggnaden, som uppförts därpå, rubbas, och massan af folket +tvingas att emottaga silfverdollars, värda endast sjuttioåtta cents, i +stället för att som nu kunna inlösas med guld och alltid värda +etthundra cents. Kom ihåg att jag sagt er, att nittiotvå procent af +alla penningaffärer bero på att personer ha absolut tro på att +pengarna ha konstant värde. + +Släpp ut af »förfalskadt» mynt etthundra dollars mer än hvad alla +människor äro säkra på är af samma oföränderliga värde som guld, och +ni har panik och finansiell revolution öfver er. Dessa pengar, som +endast kunna brukas i åtta procent af våra obetydligaste +affärstransaktioner, kunna lätt öfversvämma landets viktigaste +affärsföretag genom att rubba krediten, hvarpå de nittiotvå procenten +hvila. Att alltid vara trygg från fara är att endast släppa ut sådana +pengar, hvilka verkligen ha det värde, som är stämpladt på dem. Så +noggrant fasthåller Britannien, vår enda rival, vid denna princip, att +hon just nu ger ut två millioner dollars för att mynta om guldmynt, +som genom slitning förlorat ett par cents värde. Regeringens stämpel +måste alltid tala sanning. Republiken borde icke vara mindre noggrann +om sin heder. + +Som vi ha sett, blefvo silfvermännen besvikna i sitt hopp att +kongressbesluten skulle hjälpa upp silfvervärdet. Två gånger har +regeringen förmåtts att gå in på deras begäran, i förlitande på deras +försäkran att landet därigenomn skulle komma ur det farliga läget-- +två gånger har hon blifvit bedragen. Ni skulle kunna tro att +silfverägarna nu medgifva sitt misstag och vilja hjälpa regeringen att +återvinna fast mark med så liten förlust som möjligt. Långt +därifrån. De ha i stället tagit ett mycket djärft steg och sökt förmå +kongressen till den åtgärd ni så mycket hört talas om: »fri myntning +af silfver». Hvad betyder nu detta? Det betyder att vår regering +skulle af lagen tvingas att öppna sitt myntverk och taga allt det +silfver, hvarunder Europas regeringar digna, och en del af allt +silfver, som produceras i världen, och gifva för hvarje sjuttioåtta +cents värde däraf ett af dessa mynt, som ni tvingas att emottaga som +en fullgiltig dollar för ert arbete eller edra produkter. Det betyder +att den europeiske köpmannen skall skicka silfver hitöfver, få det +myntadt i våra myntverk eller erhålla en silfverdollarsedel för det +och sedan köpa en hel dollars värde af ert hvete eller korn, eller +något annat han vill ha, för det silfver som endast skulle gälla +sjuttioåtta cents i Europa eller på andra ställen i världen. Europa +gör detta dagligen just nu i Indien, Argentina och andra länder med +silfverbasis. Den engelske köpmannen köper hvete i Indien på nedsatt +silfverbasis, tar det till Europa och säljer det på guldbasis. Han +betalar sålunda så lågt för indiskt hvete, att det i Europa blifvit en +farlig konkurrent till vårt, hvilket beror därpå att genom silfrets +sjunkande i värde får den indiske farmaren liten betalning för sina +produkter. + +Det är endast några få månader sedan silfverlagen, som ålägger +regeringen att mer än fördubbla sina inköp, utfärdades, och redan ha +åtta millioner dollars i silfver mer än vi ha exporterat skickats oss +från utlandet; något okändt för oss, som alltid exporterat mera +silfver än vi ha importerat. Nu köpa vi allt som våra grufvor +åstadkomma och betungas med en hel del från Europa, där vi i stället +skulle haft guld. Under aderton dagar i april månad ha vi skickat till +utlandet nio millioner dollars i guld: så att under vår nuvarande +silfverlag har Europa redan börjat skicka oss sitt depresserade +silfver och beröfva oss vårt rena guld--ett för vårt land farligt +utbyte, som borde fylla våra lagstiftare med blygsel. Var god och +förstå, att hittills--huru skadliga de två lagstadgandena om +silfverinköp än voro--hade regeringen dock fått silfret till +gällande pris, nu omkring sjuttioåtta cents för 371 1-4 gran; och +endast denna mängd hade regeringen låtit den s. k. dollarn innehålla. +Under »fri myntning » kommer allt detta att ändras. Silfverågaren +skall då få dollarn för sjuttioåtta cents silfvervärde. I fråga om +ren, oförfalskad fräckhet har denna proposition slagit rekord. Och +ändå, när »the Farmers' Alliance» ropar på fri myntning, är det just +detta förbundet understödjer: en plan att taga från folket tjugotvå +cents af hvarje dollar och stoppa dem i silfverägarnas fickor. Säkert +skall ni alla instämma i att om regeringen gör sjuttiåtta cents +silfvervärde till en dollar, så är det regeringen och inte +silfverägarna, som skall ha de extra tjugotvå centens profit på hvarje +dollar, ifall saken lyckas. Regeringen behöfver det alltsamman; ty, +som jag redan sagt er, silfver som regeringen köper till gällande pris +skulle icke kunna säljas i dag utan med förlust af millioner. + +Omn fri silfvermyntning blir lag, skola våra farmare befinna sig i +sammna ställning som den indiske farmaren; och likväl säges det, att +de gynna silfver. Om det är sant, så gifves endast ett skäl--de +förstå icke sitt eget bästa. Ingen klass af vårt folk är så djupt +beroende af guldstandardens bibehållande och af utrotandet af +silfverinköp och förfalskad myntning som farmaren, ty många af hans +produkter säljas i länder, som ha guldbasis. Om den amerikanske +farmaren går in på att taga silfver i stället för guld, så skall han +därigenom sätta Liverpoolköpmannen i stånd att köpa på en låg +silfverbasis, för närvarande sjuttioåtta cents för dollarn; och för +alla varor, som farmaren köper från utlandet, måste han betala på +guldbasis. Han måste således sälja billigt och köpa dyrt. Detta är +just hvad som vållar bekymmer i Indien och i Syd-Amerikas republiker. +Priserna för detta årets skörd lofva att bli högre, än de varit under +flera år. Se till att ni får dem på guldbasis. + +Öppna våra myntverk för fri silfvermnyntning och erbjud så hvarje +människa i världen, som har silfver att sälja, ett en-dollar-mynt, +stämpladt af regeringen och dess värde--sjuttioåtta cents-- +godkändt, och hvarenda silfvergrufva i världen skall bearbetas natt +och dag och hvarje kilogram silfver skyndsamt sändas till våra hamnar. +Europas nationer, med elfvahundra millioner depresseradt silfver i +sina händer, skola strax öfverflytta det på oss. De vilja ha guld för +allt hvad vi köpa af dem och beröfva oss vårt guld, under det vi taga +emot deras silfver. Med »fri myntning» i utsikt skola vi sjunka från +guld- till silfverbasis, innan lagen hinner utfärdas. Aflidne +sekreterare Windoms sista ord skola besannas: + +» Antagligen förrän den snabbaste oceanvindthund kunde lossa sin +silfverlast i New York, skulle den sista gulddollarn man kunde få fatt +i vara i säkerhet i enskilda gömnmor, eller i bankernas +förvaringshvalf och skulle komma i dagen endast om högt premium +erbjödes för export». + +Det är en farlig sjö vi gifvit oss ut på. Ni borde fråga er själfva, +hvarför ni skulle utsätta er guldbasis för fara från silfret. Påstår +någon att silfverbasis skulle vara bättre för er eller för landet? +Omöjligt. Så långt vågar ingen gå. Allt hvad den vildaste försvarare +af förändringen vågar säga är, att han tror att silfver kunde bli lika +godt som guld. Hvar och en vet att intet kunde bli bättrc. Låt oss +fråga, hvarför någon annan än en ägare af silfver skulle önska att +denna metall finge ett konstladt värde, som det icke har i sig +själf. Hvarför icke låta metallen silfver behålla den ställning, som +naturliga orsaker gifvit den, liksom metallerna koppar och nickel? +Hvarför skall den skattas högre, än den förtjänar? Ingen hade någon +fördom mot silfver. Det hade full rätt att täfla med guld. Fältet står +alltid öppet för det, eller för hvilken som helst annan metall att +bevisa sig bättre passa som värdebasis. Om silfver finge högre värde i +handeln och visade ett stadigare pris än guld, så skulle det snart +uttränga guldet. Hvarför icke ge metallen den ställning, som den kan +vinna i ärlig täflan? Guldet behöfver icke »blåsas upp» af +lagstiftningen--det talar för sig själft. Hvarje guldmynt är värdt +just hvad det gäller för i alla delar af världen. Det tviflar ingen +på. Ingen förlust är möjlig, och--hvad som är lika viktigt--ingen +spekulation heller. Dess värde kan icke höj as eller sänkas. Spekulanten, +som icke har någon utsikt att förtjäna något på dess prisväxling, är +ingen vän af det. Men detta är just skälet, hvarför ni skulle hålla på +guld, som är den mest absoluta värdebevarare. Edra intressen och +spekulantens intressen äro icke desamma. Er förlust är hans vinst. + +Ett af de framställda skälen, hvarför silfver skulle inköpas och +myntas, är, att landet icke har nog »pengar», och att fri +silfvermnyntuing skulle fylla bristen. Men om vi behöfva mer »pengar», +så är guld den enda metall det är klokt att köpa. Hvarför släppa ut +edra sedlar för silfver, som faller i värde och invecklar er i okända +svårigheter, då ni för dessa samma sedlar kan få den rena, +oförfalskade artikeln själf, verkliga pengar--guld, hvilket omöjligt +kan ådraga landet förlust? Men är det sant att landet icke har nog +»pengar », d. v. s. den myntade artikel, som förmedlar utbytet af +andra artiklar? Om det är så, så är det en ny upptäckt? Vi ha icke +lidit af brist på myntade pengar under den förflutna tiden, och dock +finnes det för hvarje man, kvinna och barn fem dollars mera pengar i +omlopp, än det varit förr. Vi ha mera cirkulerande medel-- +d. v. s. pengar--per person än något land i Europa, med undantag af +Frankrike, där folk icke använder checker eller växlar i så stor +myckenhet som likställda land--ett förhållande, som nödvändiggör ett +långt större förråd myntade pengar, än hvad vi behöfva. Att få så +mycket myntade pengar, som behöfs möter intet hinder, förutsatt att de +icke äro förfalskade, utan äkta; och säkraste sättet är att köpa guld +och mynta det till pengar. Icke silfver, hvars blifvande värde är så +tvifvelaktigt och som visat sig vara en så dålig spekulation för +köpare. Fråga den, som yrkar på mer pengar, hvarför icke guld vore den +bästa metallen för regeringens inköp för myntning af pengar, och hör +hvad han svarar. Guld är lika mycket en amerikansk produkt som +silfver; våra grufvor förse oss med mer än två millioner dollars af +det hvarje månad. Han skulle icke kunna göra någon annan invändning, +än att detta skulle sänka priset på hans produkt: silfver. Han skulle +icke kunna förneka, att guld ger säkrare pengar åt folket. + +Det finns ett annat försvar för silfver. Många offentliga män säga +oss, att silfvermyntning »ligger i luften», att folk vill ha det, +därför att det gör pengar billiga och att, då silfver är af mindre +värde än guld, skulle folk lättare betala sina skulder. Låt mig här +göra er uppmärksamma på en sak. Folks besparingar och egendom kunde +endast på detta sätt reduceras i värde, om guldstandarden föll. Så +länge som regeringens sedlar motsvara guld, som nu, är ingen +förändring möjlig, hur stort silfverförråd regeringen än köper och +myntar. Först när den finansiella krisen kommit och guldstandarden +dragits med i förödelsen och hvarje gulddollar var indragen och hållen +i mycket högt pris, kunde någon förändring inträffa till förmån för +den ena eller andra klassen. Om en person skulle inbilla sig, att han +kunde förtjäna något på att regeringen blef invecklad i svårigheter på +grund af sina förfalskade silfvermynt, så låt honom erinra sig att, +innan denna fåfänga förhoppning kan realiseras, måste hans regering ha +förlorat förmågan att uppehålla silfret vid sidan af guldet. + +En klok sekreterare i finansdepartemanget har förutsagt resultatet: + +»Denna plötsliga indragning af sexhundra millioner dollars i guld, med +åtföljande panik, skulle förorsaka en rubbning och finansiell olycka, +hvartill världen ännu aldrig sett maken; och vårt land skulle med en +gång sjunka ned till silfverstandarden, när det inte längre fanns +någon anledning till »myntning, och silfverdollars skulle sjunka till +deras råvärde». + +Mannen, som söker framkalla denna olycka i hopp att få någon fördel +däraf, är tvillingbror till den, som begår ett attentat mot +expresståget för att få tillfälle att plundra, eller sätter +statsskeppet på grund för att försäkra sig om en andel i strandvraket. +Han är en svindlare och en vrakplundrare. Hans intressen äro rakt +motsatta de arbetande massornas intressen. + +Man framhåller beständigt för oss, att massan af folket håller på »fri +silfvermyntning» eller åtminstone på de nuvarande silfverlagarna, +emedan hon på något sätt fått det intryck, att ju mer silfver som +myntas, dess mer skall hon få på sin lott. Låt oss se litet närmare på +den saken. När regeringen köper silfvertackor, ger hon sina egna +sedlar eller silfverdollars för dem. Hvem får dem? Ägarna af +silfvertackorna. Hur kunna de tagas ur deras fickor och stoppas i +folkets? Af hvad vi veta om silfvermännen, kunna vi icke vänta att de +skola skänka bort sina dollars till någon. Det är endast när de köpa +folkets arbete eller produkter, som de därför lämna dessa dollars till +hundra cents värde, men som kostat dem endast sjuttioåtta. Vilja de +gifva flera af dessa sjuttioåttacentsdollars, än de skulle ha gifvit +af hundracentsdollars för samma arbete och produkter? Nej, icke förrän +regeringens försök att gifva silfver ett artificiellt värde gått om +inte och våra pengar fallit i värde, då en dollar kanske icke gäller +för en half; beräknadt efter guldvärde, skulle de alltid gälla mindre +än förut. Huru kan då arbetarnas eller farmarnas fördel tillgodoses? +Det är silfverägarna, som få hela fördelen. Detta är ju +solklart. Hittills är dollarn, som farmaren eller arbetaren emottager, +ännu värd en dollar därför att regeringen genom kraftig ansträngning +varit i stånd att uppehålla värdet. Men då »fri silfvermyntning» +inträder, måste silfverdollarn sjunka ned till sitt verkliga värde-- +sjuttioåtta cents--och farmaren och arbetaren bli skändligt +bedragna. Fördelen för farmaren, handtverkaren, arbetaren och alla +löntagare är, att de pengar de erhålla skola vara af högsta värde och +icke billiga--guld och icke silfver. + +Hittills ha vi hållit fast vid guld som standard. Allting i Förenta +staterna är i dag baseradt på guld, alla sedlar och silfvermnynt +motsvarande guld. Har detta varit en klok eller oklok taktik? Skulle +det nu vara bäst att kasta öfver bord guldstandarden, som de mest +framstående nationerna så ifrigt hålla fast vid, i synnerhet +Britannien, och antaga våra sydamerikanska grannars silfverstandard? +På den solida guldklippan som vår grund ha vi uppbyggt det rikaste +land i världen och det land, som nått den största utveckling i +landtbruk, industri, grufdrift och handelsföretag. Vi ha blifvit +rikligare välsignade än någon nation solen ännu lyst öfver. I intet +annat land äro arbetslönerna så höga eller massan af folket i så +burgna omständigheter. Skola vi nu afskaffa guldstandarden eller ens +röra vid den? Det är den fråga, som i dag riktas till Förenta +staternas folk. + +New Yorks Evening Post är ett frihandelsorgan, men tidningen har +nyligen sagt, att den hellre ville vara med om att utfärda tio Mc +Kinleybillar än en sådan silfverbill som begärdes. Och jag, en +republikan och ifrig protektionist, säger er, att jag förr skulle +afstå från Mc Kinleybillen och utfärda faktorilagen, om jag i utbyte +kunde få den nuvarande silfverbillen upphäfd och silfver behandladt +som andra metaller. + +Vid nästa presidentval, ifall jag har att välja mellan en person, som +gynnar silfver och tullskydd, och en, som gynnar guldstandarden och +frihandel, så skall jag rösta på den senare, därför att mitt förstånd +säger mig, att till och med tulltariffen är icke hälften så viktig för +landet som bibehållandet af den högsta standard för folkets pengar. + +Skulle det icke vara nyttigt för er att lyssna till män, som ha ert +förtroende och som af den ställning de intagit varit tvungna att sätta +sig in i och pröfva denna silfverfråga? President Harrison är känd som +en mycket samvetsgrann man. Han är icke rik--han är fattig. Hvad som +mest ligger honom om hjärtat är att söka gagna den fattigare +arbetsklassen i hans fosterland. Han har studerat denna sak och han +säger er, att det första en förfalskad silfverdollar kommer att göra +blir att bedraga en fattig arbetare, som mottager den som betalning +för produkter eller arbete. Expresidenten Cleveland är, liksom +Harrison, en fattig karl. Hans sympatier tillhöra arbetsklassen-- +massorna. Han måste studera frågan för att kunna behandla den, och +fastän många af hans parti hade blifvit dragna in i detta korståg för +silfret--tillfälligt, få vi hoppas (ty till demokratpartiets beröm +måste jag säga, att det hittills i denna sak visat sig som en trofast +vän af de bästa pengar åt folket)--Mr. Cleveland kände, att han +måste säga sanningen och fördöma frisilfvermyntningsidéen, emedan han +ansåg att den skulle skada nationens arbetare. Hans nyligen utsända +bref ger ett annat bevis på att naturen bildat honom till att gå i +spetsen--en modig man och icke en pultron. Han väger icke sina +personliga fördelar mot deras bästa, som en gång valde honom till +president. Vi kunna nämna ännu flera: Ingen dugligare, präktigare och +mera äkta demokrat än Mr. Manning och ingen dugligare, präktigare och +mera äkta republikan än Mr. Windom har någonsin handhaft nationens +finanser. Dessa män voro folkets verkliga vänner. Båda måste undersöka +silfverfrågan för att veta hvad som var bäst och handla så, att det +lände till folkets välfärd. Båda blefvo djupt bekymrade öfver den +hotande faran af »förfalskade mynt» och använde all sin makt för att +hindra kongressledamöterna från att tvinga regeringen att blottställa +arbetarnas intressen och göra dem till ett offer för spekulanter. Två +af dessa stora män ha af eder upphöjts till den högsta politiska +värdighet på jorden, och de hade och hafva framför allt hjärta för de +mångas välfärd. Att de, ehuru politiska motståndare, likväl enades i +denna fråga måste för hvarje farmare, handtverkare och arbetare i +Förenta staterna vara ett mycket talande bevis för att de, och icke +silfrets försvarare, äro hans klokaste rådgifvare. + +Jag slutar med ett råd till folket. Om icke regeringen upphör att +månad efter månad belasta sig med mera silfver, eller om fri +silfvermyntning uppmuntras, så undvik silfver. Om ni lägger af något, +så låt det vara guld. Om ni deponerar något i en bank, så låt det vara +guld. Det är onödigt att den fattige utsätter sig för någon risk. Om +ni icke skyndar er, så skall ni finna att intet guld finns kvar åt er. +Spekulanter och försiktiga och initierade affärsmän skola bemäktiga +sig allt. Det bör vara ett varnande faktum, att i dag kunde inga +värdepapper sälj as som icke voro betalbara i guld. Faran står för +dörren. Hvad som än händer, så kan ni sofva tryggt på guld. Silfver +skall ge visa män onda drömmar. Vår regering kan göra mycket; hon är +ganska mäktig. Men det finns två saker hon icke kan göra: Hon kan icke +af sig själf, emot hela världen, gifva silfver ett högre värde, än det +öfverallt i världen äger i sig själft som metall; och hon kan icke +minska guldets värde. En dag skall ni kanske tacka mig för rådet, fast +jag hoppas ni icke skall få anledning att följa det. + +Tro dock icke att jag förtviflar öfver republiken--aldrig. Äfven om +hon blir indragen i de svårigheter, som följa med silfver, och vi få +det lika illa ställdt som Argentinska republiken, hvarest en +gulddollar är värd två och en half silfverdollars, finns ingen +anledning att frukta för den slutliga utgången. Folkets sunda förstånd +skall snart åter införa guldbasis, och republiken skall träda fram i +första ledet bland nationerna. Men silfverexperimentet kommer att +kosta oss mycket, och det är bättre att den direkta förlusten drabbar +de få penningstarka än massan af folket. Äfven i bästa fall kommer den +senare att lida mest, män med pengar veta bättre, än andra kunna det, +huru de skola skydda sig. Jag är säker på att folket skulle kunna +hindra all denna förlust, om det endast kunde lära sig förstå frågan, +ty dess intressen, ännu mer än de rikas, ligga att få ärliga pengar +och det behöfde endast uttala sin önskan till sina representanter för +att den hotande krisen skall bli afvänd. + +Silfver har, på grund af dess växlande pris, blifvit spekulantens +verktyg. Stadigt, rent, oföränderligt guld har alltid varit, och mera +nu än någonsin, det bästa medlet för att skydda den stora massan af +folket. + +Jag har skrifvit förgäfves, om mina ord icke i någon mån göra klart +hvarför det är så, och om de icke kunna förmå folket att låta sina +representanter i kongressen tydligt förstå att, komma hvad som vill, +måste republikens stämpel vara sann, amerikanska folkets pengar de +värdesäkraste af alla pengar i världen, öfver tvifvel och misstankar, +och dess standard i framtiden, som det förflutna, icke växlande +silfver, utan evigt bestående guld. + _________________________________________________________________ + + HURU FÖRMÖGENHET VINNES + +(Ur »New York Tribune», den 13 April 1890) + + Fördelarna af att börja i god tid. Universitetsbildning icke + erforderlig för ekonomisk framgång. Fattiga pojkar framtidsmännen. + Män med affärsduglighet säkra om erkännande. + +Arbetsvärlden kan indelas i två stora läger--jordbruk och industri. +I dessa göra motsatta principer sig gällande: i det förra en utsträckt +fördelning af jord ibland många, och i det senare sträfvan efter att +koncentrera affärsföretagen åt de få. Ett af de två stora misstag, +hvarpå »Fattigdom och framåtskridande»--Henry George's bok--hvilar, +är att jorden kommer mer och mer i händerna på ett fåtal. Den +enda källa hvarifrån Mr. George kunde erhålla tillförlitliga +upplysningar i saken är statistiken; och denna säger oss att år 1850 +var medelstorleken af farmar i Förenta staterna 203 acres; 1860, 199 +acres; 1870, 153 och 1880 reducerad ända till 139 acres. Till denna +snabba fördelning af jord ligger orsaken nära till hands. Farmaren, +som med egen arbetskraft odlar en liten farm, är i stånd att fördrifva +ur täflingen kapitalisten, som försöker att med hjälp af andra drifva +landtbruket i stor skala. Det är ett ganska egendomligt förhållande, +att i Storbritannien ha de små jordbrukarna lättare gått igenom de för +jordbruket ogynnsamma konjunkturerna än de större egendomsägarna. +Sålunda hafva vi från båda länderna bevis på att under lika lagars +fria spelrum blir jorden mer och mer fördelad bland de många. Bland +alla sociala frågor är ingen af större vikt än denna, och intet +skänker samhällsvännen större tillfredsställelse. Den lille +jordägarens seger öfver den store betryggar tillväxten och beståendet +af det element i samhället, hvarpå civilisationen mest hvilar, ty +ingen klass i nationen är så angelägen att behålla det, som är godt, +vackert och förtjänstfullt som den, hvilken plöjer egen mark. Till +lycka för människosläktet visar erfarenheten, att en person icke med +vinst kan odla mer jord, än han kan sköta själf med hjälp af sin +familj. + +När vi vända oss till det andra arbetslägret--det industriella--så +nödgas vi erkänna, att det behärskas af en motsatt lag, hvilken söker +att koncentrera yrkesföretag till några få stora etablissemang. +Prisfallet på manufakturartiklar har varit häpnadsväckande. Det låga +priset på vanliga nödvändighetsartiklar har endast möjliggjorts genom +koncentration. Vi ha ett bolag, som sänder ut 1,700 klockor dagligen, +och klockor säljas nu för ett par dollars stycket. Vi ha fabriker, som +tillverka många tusen meter kalikå om dagen, och denna +nödvändighetsartikel kan säljas för några få cents pr meter. +Stålfabrikanter tillverka dagligen 2,500 tons, och fyra skålpund +färdigt stål kostar 5 cents. På samma sätt i all industri. Dela de +stora fabriksetablissemangen i små affärsföretag, och det skall snart +visa sig vara omöjligt att åstadkomma något alls, emedan framgången +ofta beror på att tillverkningen sker i stor skala; i små +etablissemang skulle artiklarna bli två á tre gånger dyrare. Denna +koncentrationslag inom den industriella världen synes icke möta något +hinder. Tvärtom, den kraft, som här gör sig gällande, tyckes ställa +större och större kraf på hvarje affärsföretag för att uppnå +minimipriset. Häraf kommner den hastiga, alltjämt pågående +kapitalökningen i industri- och handelsföretag--fem, tio, femton +till och med tjugo millioner hopade i ett enda. + + HAR VÅR TIDS UNGE MAN NÅGRA UTSIKTER? + +Det ofvannämnda förhållandet inom affärslifvet har framkallat en ofta +upprepad klagan, som jag dock hoppas saknar grund. Den unge praktiske +mannen säger till sig själf: »Det är icke längre möjligt för vår klass +att utan kapital höja sig öfver en löntagares ställning. Det finnes +ett lejon på stigen, som leder till oberoende befattningar och +delägareskap, och detta lejon är jätteetablissemangen, som obevekligt +hindra vår framgång». Mannen, som ägnar sig åt jordbruk, har intet att +frukta af kapitalet. Med en liten summa, som han utan stor svårighet +kan sammanspara eller låna, börjar han odla jorden, utan besvärlig +konkurrens, enär hans medtäflare äro alla i samma ställning. Det +ställer sig naturligtvis svårare för en yrkesidkare att etablera en ny +affär eller vinna delägareskap i en redan existerande, än det är för +den unge farmnaren, men svårigheterna äro icke oöfverstigliga eller +större än förr. De äro icke sådana att de kunna förkväfva +ärelystnaden; och det är värdt att taga med i räkningen, att om täflan +inom industrien och affärsvärlden är hårdare, så är priset så oändligt +mycket större. + +Innan vi sysselsätta oss med yrkesidkarens framtidsutsikter i den +industriella eller bokhållarens i den merkantila och finansiella +världen, så låt mig få visa att inga andra klasser än dessa båda ha +haft mycket att göra med etablerandet af de bäst kända fabriker, +affärshus och finansiella institutioner, som vi i dag äga i Förenta +staterna. Jag börjar med yrkesutbildade handtverkare och väljer de +bäst kända industrietablissemangen i hvarje fack; Baldwin Works för +lokomotiv, Sellers & C:o, Bement & Dougherty för mekaniska verktyg; +Disston's Works för sågar; Dobsons och Thomas Dolans fabriker i +Filadelfia och Garys i Baltimore för textiltillverkning; Fairbanks för +vågar; Studebakers för vagnar; Pullman i Chicago, Allison i +Filadelfia, vagnar; Washburn & Moen och Cleveland Rolling Mills för +ståltråd etc., Bartletts järngjuteri i Baltimore; Sloanes--äfven +Higgins--mattor; Westiughouse, elektriska apparater; Peter Henderson +& C:o och Landreth & C:o, fröaffär; Harper Brothers, bokförläggare; +Babbits, »Babbitt's metall»; Otis Works, Cleveland, ångpannor; +Remington Works and Colt's Works, skjutvapen; Singer Company, Howe och +Grover, symaskiner; Mc Cormick Works i Chicago, Balls i Canton och +Walter A. Woods, jordbruksredskap; skeppsbyggeri, Roach, Cramnp och +Neafie för Atlanten; Scott för Stilla hafvet; Pankhurst, Wheeler, +Kirby, Mc Dugall, Craig, Coffinberry och Wallace, hufvudmännen för +skeppsbyggeribolagen för våra stora insjöar; Burdens, hästskor; +Atterbury Works, glas; Groetsingers, garfveri; Ames Works, skyfflar; +Steinway, Chickering och Knabe, pianofabrik. + +Hvartenda af dessa stora affärsföretag grundades och sköttes af +yrkesmässigt utbildade män, som börjat från början. Listan kunde bli +mycket längre, om vi räknade äfven dem, som skapats af personer, +hvilka började sin bana som springpojkar eller kontorister. Edison, +till exempel, var telegraftjänsteman, Corliss, innehafvare af Corliss' +maskinfabrik; Cheney, »Cheneysilke» Roebling, ståltråd; Spreckels, +sockerraffinaderi--alla dessa och ännu många flera arbetets +härförare--voro fattiga gossar med naturlig begåfning, för hvilka en +regelbunden yrkesutbildning knappt är behöflig. + +På det merkantila och finansiella området intager den fattige +kontoristen samma plats, som den fackbildade yrkesmannen på det +industriella. Claflins, Jaffrays, Sloans, Lords, Taylors, Phelps, +Dodges, Jordan & Marshs jätteaffär i Boston, Fields i Chicago; Barrs i +St. Louis; Wanamaker i Filadelfia; Meldrum & Anderson i Buffalo; +Newcomb, Endicott & C:o i Detroit; Taylor i Cleveland; Daniels & +Fishers i Denver; Home och Campbell & Dick i Pittsburg--alla dessa +hafva, så långt »mina forskningar nått, samma historia att förtälja. +Wanamaker, Claflin, Jordan, Lord, Field, Barr och de öfriga ha varit +fattiga springpojkar, och Phelps och Dodges voro båda två fattiga +kontorister. + +Inom bank- och finansvärlden är det ett kändt förhållande, att våra +Stanfords, Rockefellers, Goulds, Sages, Fields, Dillons, Seligmamms, +Wilsons och Huntingtons stigit fram ur de djupa leden. Millionärerna +startade som fattiga gossar, tränade i den strängaste, men nyttigaste +af alla skolor--fattigdomen. + + HVAR ÄR DEN UNIVERSITETSBILDADE MANNEN? + +Jag bad en börsbankir ge mig några namn på högre banktjänstemän i +Newyork, hvilka börjat som springgossar eller bokhållare. Han skickade +mig trettiosex namn och skref att han skulle skicka mig flera dagen +därpå. Jag kan icke upptaga läsarens tid med att räkna upp hela +listan, utan får nöja mig med att anföra de mest kända: Williams, +direktör för Chemical Bank; Watson & Lang för Montrealbauken; Tappen, +direktör för Gallatin National; Brinkerhoff, direktör för Butchers' +and Droversbanken; Clark, vicedirektör för American Exchange; Jewitt, +direktör för Irving National; Harris, direktör för Nassaubanken; +Crane, direktör för Shoe-and-Leatherbanken; Nash, direktör för Corn +Exchangebanken; Cannon, direktör för Chase National; Cannon, +vicedirektör för Fourth National; Montagne, direktör för Second +National; Baker, direktör för First National; Hamilton, vicedirektör +för Bowerybanken o. s. v. + +Frånvaron på denna lista af den akademiskt bildade bör noga begrundas. +Jag har gjort efterforskningar på alla möjliga håll, men kan icke +spåra honom som affärsledare, ehuru han icke sällan innehar +förtroendeposter i finansiella institutioner. Detta är mycket +förklarligt. Segrarna ha många års försprång före den studerande. De +ha redan i tonåren beträdt täflingsbanan--den bästa åldern för att +inhämta kunskap är mellan fjorton och tjugo år. Under det studeranden +har lärt sig litet om gamla barbariska skärmytslingar eller sökt +tillägna sig kunskap i några längesedan döda språk, något som synes +lämpligt för tillvaron på någon annan planet än vår och är af ringa +värde i praktiska lifvet, har den blifvande affärsmannen uppfostrats i +erfarenhetens skola och fått just den utbildning, som betingar +framgång. + +Jag talar icke om verkan af universitetsbildning på sådana unga mäns +framtid, som bestämt sig för den lärda banan, där den i viss mån är så +godt som oundviklig, men den nästan totala frånvaron af akademiskt +bildade män på de förnämsta platserna inom affärsvärlden synes nästan +leda till den konklusion, att universitetsbildning i dess nuvarande +form rent af hindrar framgången på detta område. Det bör anmärkas att +aflönade tjänstemän icke äro i egentlig bemärkelse affärsmän--icke +sådana, som sätta in hela sitt intresse och sin energi i +affärsföretaget och bero af dess framgång. Det är på detta fält den +tjugoårige studenten har ringa utsikt mot gossen, som vid fjorton års +ålder började med att sopa kontoret eller skrifva fakturor. +Verkligheten bevisar detta. Det finns några exempel på söner till +affärsmän, hvilka, efter aflagda universitetsexamina, ägnat sig åt +affärsverksamhet och lyckats sköta ett redan ordnadt företag, men de +äro få i jämförelse med dem, som misslyckas i att uppehålla den ärfda +förmögenheten. + +Men på de senaste åren ha uppstått tekniska skolor, hvilka börja att +bära god frukt inom olika yrkesgrenar. Den i yrket uppfostrade, som +hittills alltid afgått med segern i våra industriaffärer, kommer nu +att möta en farlig rival i den vetenskapligt bildade ynglingen. Tre af +de största stålfabriker i världen stå under ledning af tre unga, +bildade män--studerande från dessa skolor, som lämnade teorien i +skolan för praktiken i fabriken, medan de ännu voro i tonåren. Walker, +Illinois Steel Company, Chicago; Schwab, Edgar Thomson Works; Potter, +Homestead Steel Works, Pittsburg, äro typiska för den nya rasen-- +ingen af dem ännu öfver trettiotalet. De flesta af afdelningscheferna, +som lyda under dem, tillhöra samma klass. Sådana bildade unga män +hafva en viktig fördel öfver den endast yrkesbildade--de äro +tillgängliga och fördomsfria. Den uppfostran de fått i sökandet efter +sanning gör dem mottagliga för nya ideer. Huru stor och oumbärlig +arbetaren-yrkesmannen än har varit, är och fortfarande skall vara, så +är han dock benägen att ha trånga affärssynpunkter, ty han är vanligen +till åren, innan han får någon maktställning. Det är helt olika för +den vetenskapligt bildade gossen: han har ingen fördom och är genast +med om den sista uppfinningen eller nyaste metoden, äfven om en annan +har upptäckt den. Han antager den plan, som han finner har bästa +utsikten och förkastar sina egna påfund och idéer, hvilket arbetaren- +förmannen mycket sällan kan förmås till. Underskatta därför icke +fördelen af bildning; men det skall vara en bildning, som passar ens +syfte och gör en bättre skickad för det lefnadsyrke man valt. + +Det är på samma sätt inom den merkantila och finansiella världen, som +inom den industriella, att vi böra fråga, icke hvilka platser dessa +två typer--den teoretiskt och den praktiskt bildade yrkesmannen-- +intaga, utan hvilka de lämnat kvar åt andra inom affärslifvet. Mycket +litet återstår, i sanning. + +På det industriella området är den tränade yrkesmannen grundaren och +ledaren af framstående affärsföretag. På det merkantila, handels- och +finansområdet är det den fattige kontorspojken, som visat sig vara den +förklädde prinsen, som icke går miste om sin arfvedel. Dessa äro de +vinnande partierna. Det är den fattige kontoristen och +arbetaren-yrkesmannen, som till sist råda inom hvarje affärsgren, utan +kapital, utan relationer och utan universitetsbildning. Det är de, som +ha stigit till toppen och tagit ledningen, som ha lämnat aflönade +platser och modigt riskerat allt i grundandet af en affär. + +Universitetsbildade finner man vanligen bland löntagarna, skötande +underlägsna förtroendeposter. Hvarken kapital eller inflytande eller +akademisk lärdom eller alla förenade ha visat sig vara i stånd att +täfla med den energi och okufliga vilja, som framväxa ur den +alltbesegrande fattigdomen. För att icke något af det jag nu säger må +missförstås och uttydas såsom ett förringande af universitetsbildning, +så ber jag att få förklara, att jag talar här till de lyckliga fattiga +unga män, som äro hänvisade till arbete för sitt uppehälle. Sådana, +som hafva råd att skaffa sig en akademisk titel och ha tillräckligt +att lefva af, vill jag visst icke förmena denna förmån--i jämförelse +därmed är mångmillionärens pekuniära vinst bara agnar--men för en +fattig yngling är arbetet för uppehället en plikt--och en uppfylld +plikt är mer värd än universitetsbildning--hur dyrbar denna än är. +Grundlig bildning ger en man, som förstått att tillägna sig den, +ädlare smak och högre syften än förvärfvandet af rikedom, och han har +en hel värld att njuta af, dit den, som endast är millionär, icke har +tillträde. Sann bildning kan förvärfvas utanför skolan; snille odlas +icke uteslutande i de akademiska lunderna--en vildblomma, funnen +ensam i skogen behöfver ingen hjälp af samhället--men +genomsnittsmannen behöfver universiteten. + + HÅLLA BOLAG PÅ ATT FÖRSVINNA? + +Vår tids praktiske unge man, som arbetar vid hyfvelbänken eller disken +och som Fortuna ännu icke hugnat med sitt leende, känner sig kanske +hågad att påstå, att det är omöjligt att i våra dagar starta ett +affärsföretag. Det ligger någon sanning häri. Det är naturligtvis +oändligt mycket svårare att börja ett nytt affärsföretag nu än förr. +Men det är bara en skillnad i sätt, icke i hufvudinnehåll. Det är +oändligt mycket lättare för en ung praktisk man, som duger till något, +att komma in i en ordentlig firma, än det någonsin varit. Dörrarna äro +icke stängda för duglighet; tvärtom, de stå alltid på glänt. Kapital +fordras icke--lika litet som relationer. Verklig duglighet har +aldrig varit så eftersökt eller blifvit så högt uppskattad som nu. + +Koncentrationslagen, som samlar alla merkantila och industriella +företag i ett par stora fabriker eller firmor, innehåller i sig en +annan, lika viktig lag. Dessa vidsträckta företag kunna icke med +utsikt till framgång styras af aflönade biträden. Ingen stor affär af +hvad slag som helst kan räkna på en lysande och varaktig framgång, om +den icke är i händerna på praktiska personer, ekonomiskt intresserade +af dess ställning. I den industriella världen ser det ut, som om +bolagens dagar voro räknade. Jag har under största delen af mitt lif +varit nödsakad att följa noga med verksamheten inom en mängd stora +affärsföretag, hvilka ägdes af ett hundratal aflägsna kapitalister och +sköttes af aflönade biträden. Jag tror att delägarskap mellan lifligt +intresserade män, som känna sig äga affären, skall visa sig mera +tillfredsställande och kunna lämna större utdelning, då man däremot i +ett bolag knappast vet hur balansen ställer sig vid årets slut. De +stora manufakturhusen, som gifva sina dugligaste biträden andel i +deras respektive afdelningars vinst, arbeta med framgång, medan de, +som försöka drifva affären endast med aflönade biträden, gå under. +Äfven vid ledningen af våra stora hotell har det befunnits vara en +klok åtgärd att låta de förnämsta biträdena bli delägare i affären. +Inom hvarje affärsgren verkar denna lag, och affärernas framgång står +i proportion till mängden af dugliga delägare bland dem, som handhafva +förvaltningen. Kooperation i denna form tränger mer och mer in i alla +affärsföretag. En manufakturaffär, som icke har praktiska, i sitt +arbete fullt hemmastadda delägare, bör strax rätta denna försummelse +och skall antagligen finna den eftersökta hjälpen bland de vakna, unga +yrkesarbetarna, som utmärkte sig, då de arbetade för ett par dollars +om dagen, eller bland ynglingarna från polytekniska skolan. Det är en +ofta upprepad erfarenhet, att ett bolag, som är ovilligt att som +delägare antaga en praktisk, duglig man, går miste om hans tjänst och +ser att han erhåller del i en firma, där man är klok nog att ständigt +ligga på utkik efter nödvändighetsartikeln: duglighet. Hittills har +det icke ingått i bolagens praktik att efter förtjänst belöna dessa +blifvande direktörer, men de måste börja därmed, om de icke vilja bli +efter i täflingen med affärsfirmor, som lämna sina biträden andel i +inkomsten. + +Å andra sidan hafva bolag, hvilket jag särskildt vill påpeka för +praktiska unga män, en fördel. Deras aktier säljas öppet. Om en +arbetare önskar blifva intressent i något yrkesföretag i Amerika är +vägen att nå dit ganska lätt. För femtio eller hundra dollars kan han +bli aktieägare. Det blir mer och mer vanligt för arbetare att på så +sätt placera sina besparingar. Det finns många förträffligt skötta +bolag, som lämna riklig utdelning, och det bästa bevis en arbetare kan +ge sina förmän på sin duglighet och sitt goda omdöme är, att hans namn +står infördt i böckerna som aktieägare i affären. + +Arbetarna hysa fördom mot att visa sina förmän, att den aflöning de +erhålla tillåter dem att göra besparingar; men detta är ett misstag. +Den sparsamme arbetaren är den värdefulle arbetaren, och den kloke +arbetsgifvaren ser i den omständigheten att han sparar ett säkert +bevis på att han måste duga till något. Hvarje bolag borde sträfva +efter att förmå sina förnämsta arbetare att köpa dess aktier för sina +besparingar. Endast därigenom kunna bolag hoppas att hålla jämna steg +med enskilda yrkesmän, som redan hafva upptäckt en af framgångens +värdefullaste hemligheter, nämligen att dela förtjänsten med dem, som +mest bidraga att framkalla den. Den aflägsne kapitalistaktieägaren, +som icke hyser det ringaste intresse för affärens verksamhet, utom +kvitteringen af sin utdelning, är på väg att försvinna. I hans ställe +inträder den duglige, praktiske arbetaren i industriens värld. Därför +bör ingen ung praktisk arbetare fälla modet. Tvärtom, det blir +lättare och lättare för yrkesmannen eller den duglige praktiske mannen +att diktera villkor för sina arbetsgifvare. Där det förr fanns endast +en väg till framgång, där finns det nu ett dussin. Framtidens +jätteaffärer komma att lämna utdelning icke till lata kapitalister, +som intet göra för deras framgång, utan till ett hundratal af deras +dugligaste arbetare, på hvilkas förmåga och villighet framgången till +stor del beror. Den frånvarande kapitalisten-aktieägarens plats +intages af den kunnige oeh närvarande arbetaren. + +Hvad de nödvändiga kvalifikationerna för unga praktiska mäns befordran +angår, så kan ett citat af George Eliot vara lämpligt att anföra: »Jag +skall tala om för er, hur jag bar mig åt för att lyckas. Jag höll öron +och ögon öppna och gjorde min husbondes fördel till min.» + +Första villkoret för en mans framgång är, att han måste väcka +uppmärksamhet. Han måste göra någonting ovanligt, och särskildt utom +de egentliga gränserna för sina åligganden. Han måste föreslå, eller +spara, eller göra sin principal någon tjänst, som han ej kunde tadlas +för att ha uraktlåtit. När han sålunda ådragit sig sin närmaste +förmans uppmärksamhet--låt vara att denna endast är förman för ett +arbetslag--så har det första steget tagits, ty på närmaste förman +beror befordran. Det beror nu på honom själf huru högt han stiger. + +Ofta hör man män klaga öfver att de ej få tillfälle att visa sin +skicklighet och att, om de visa sådan, den ej blir erkänd. Detta +betyder föga. Förmännen tvingas af sitt eget intresse att göra till +sin närmaste man den, som bäst kan fylla platsen, ty chefen vinner +anseende i samma mån som hans departement är dugligt. + +Ingen kan hålla en annan nere. Man vet att många praktiska män vunnit +rykte och förmögenhet genom de förbättringar de infört. Förbättringar +kunna lätt åstadkommas af praktiska män på deras eget område, ty de ha +den mest ingående kunskapen om där förekommande problem. Det är på +detta sätt många af våra mest värdefulla förbättringar kommit till +stånd. Den, som åvägabragt en förbättring, skulle städse föredraga en +andel i affären framför högre lön. Äfven om affären hittills icke +varit särdeles famgångsrik tror han, om han är af rätta slaget, att +han kan bringa framgång, och han kan det. Alla affärer erfara med- och +motgång. Tryckta och goda tider följa hvarandra, ett år stor vinst och +därpå flera med liten eller ingen. Detta är affärslifvets lag, som jag +ej behöfver förklara. En duglig, praktisk ung man bör därför ej vara +ängslig angående valet; hvilken affär som helst skall, om den skötes +rätt, under årens lopp ge god vinst. + + FAROR, SOM HOTA UNGA MÄN + +Där finnas tre stötestenar i vägen för den praktiske unge, mannen, som +har börjat stiga i graderna. Först dryckenskap, som förstås är fatal. +Det tjänar till intet att öda tid på en ung man, som super, han må +vara hur begåfvad som helst. I sanning, ju större begåfningen är, +desto större blir missräkningen. + +Den andra stenen är spekulation. En man, som spekulerar, kan omöjligen +draga jämnt med en fabrikant eller en affärsman. För att vinna +framgång inom affärsvärlden bör man räkna på endast fabrikantens eller +köpmannens vinst. Fabrikanten skulle gå stadigt framåt, rättande sig +efter marknaden. När det finns varor att sälja, sälj dem; när nytt +lager behöfs, köp det, priset för dagen må nu vara hvad det vill. + +Jag har aldrig känt en spekulerande fabrikant eller affärsman, som var +stadigt fraingångsrik. Han är rik ena dagen, bankrutt den nästa. Det +är dessutom fabrikantens sträfvan att tillverka saker och därvid +sysselsätta arbetare. Detta menar en lofvärd verksamhet. En sådan man +är nyttig för sina likar. Köpmannen är nyttigt sysselsatt med att +sprida förnödenheter, bankiren tillhandahåller kapitalet. + +Den tredje stötestenen liknar spekulationen; den heter borgen. +Affärsmän behöfva växlande penningbelopp, stundom ej mycket och en +annan gång stora summor. Då andra arbeta under samma omständigheter, +är frestelsen att ömsesidigt gå i borgen ganska stor. Denna stötesten +måste undvikas. Tillfällen finnas utan tvifvel, då man måste hjälpa +sina vänner, men för att man skall vara säker borde denna regel +beaktas. Ingen bör sätta sitt namn på ett papper för någon annan, om +han ej är i stånd att betala beloppet utan att skada sin egen affär. +Att göra så är ohederligt. En man är skyldig räkenskap åt dem, som +litat på honom, och kreditorerna ha rätt till allt hvad han äger. Hvad +ens egen firma angår så är det »ert namn, er förmögenhet och er +heder», men åt andra kan man ge endast sådan hjälp, som ej stjälper en +själf. Det är därför bäst att ge andra den kontanta hjälp ni förmår, +men aldrig er borgen. + +En vanlig orsak till att unga män misslyckas ligger i bristen på +koncentration. De äro alltför benägna att försöka för mycket. Orsaken +till mången öfverraskande kullerbytta ligger häri. Hvarje dollar af +kapital och hvarje affärsidé skulle koncentreras på det företag, hvari +man inlåter sig. Man skulle aldrig skjuta mot för många mål. Det är en +dålig affär, som ej ger bättre vinst på det ökade kapitalet, än om +samma summa placerats i ett annat företag. Ingen man, intet bolag kan +sköta en affärsmans kapital så väl som han själf. Regeln, »lägg ej +alla dina ägg i samma korg», duger ej för en mans lifsgärning. Lägg +alla dina ägg i samma korg, och gif sedan noga akt på den korgen, det +är den rätta regeln, den mest värdefulla af alla. + +Under det affärer af alla slag visa allt större böjelse att slå sig +samman i några få stora företag, finner man icke desto mindre dagligen +att verklig duglighet, som har intresse i vinsten, är alldeles +oumbärlig för dessa företags framgång. Genom korporationer, hvilkas +aktier säljas dagligen, genom bolag, som finna det nödvändigt att +intressera sina dugligaste män, genom köpmän, som kunna framgångsrikt +sköta sina stora företag endast genom att göra dugliga män till +delägare, öppna sig i alla delar af världen vägar, flera till antalet, +större i utsträckning och lättare att beträda än någonsin förut, för +den nyktre, sparsamme, energiske och duglige arbetaren, för den +vetenskapligt bildade unge mannen, för springpojken och kontoristen, +vägar, hvarå de kunna vinna större framgång än som någonsin förut i +världshistorien stått dem till buds. + +Då därför en ung man, i hvilken ställning eller hvilken affär som +helst, förklarar och beklagar sig öfver att han ej har tillfälle att +visa sin duglighet och bli delägare, så duger det gamla svaret: + +»Ej må vi tadla stjärnorna, o Brutus, Men väl oss själfva, för vår +brist på framgång.» + _________________________________________________________________ + + RIKEDOM OCH DESS ANVÄNDNING + +»Rikedom», har Mr. Gladstone sagt, »är summan af hela världens +arbete.» Att penningförvärfvet sätter hela världen i arbete, beror +därpå, att med några få olyckliga undantag, unga män äro födda till +fattigdom och underkastade att arbeta under den hälsosamma lag, som +bjuder: »Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett». + +Det är modärnt nu för tiden att jämra sig öfver fattigdomen som något +ondt och att beklaga den unge mannen, som icke blifvit född med en +silfversked i munnen. För min del instämmer jag hjärtligt i president +Garfield's uttalande: »Det rikaste arf en ung man födes till, är +fattigdom». Det är min fasta öfvertygelse att af denna klass ha vi det +bästa och största att förvänta. Det är icke bland millionärens eller +den högt uppsattes söner, som världen får sina lärare, sina martyrer, +sina uppfinnare, sina statsmän, sina diktare eller ens sina affärsmän. +Alla dessa komma fram ur den fattiga kojan. Vi kunna knappast läsa ett +bland de få »namnen, som aldrig dö», eller om någon släktets +välgörare, som icke hade fördelen af att vara född, vaggad och fostrad +i fattigdomens skola. Det finns intet så förvekligande, intet så +förödande i sin verkan på de egenskaper, som skulle leda till högre +mål--moraliska eller intellektuella--som ärfd rikedom. Om det +ibland er finns en ung man, som känner att han icke behöfver anstränga +sig för att förtjäna sitt uppehälle, så skänker jag honom mitt +innerligaste deltagande. Men om han skulle visa sig vara ett undantag +från sina jämlikar och blifva en aktningsvärd medborgare, till nytta +för samhället, så skänker jag honom i stället för mitt deltagande min +djupaste vördnad; ty den, som öfvervinner de frestelser, som åtfölja +ärfd rikedomn, är af »jordens salt» och förtjänar dubbel ära. + +Det är mycket godt man får till lifs i The New York Sun, hvars +framstående utgifvare och ägare ni nyligen hade nöjet, fördelen och +äran att lyssna till. Jag ber att få läsa upp följande för er såsom en +af The Sun's talrika ljusstrålar: + + »VÅRA GOSSAR + +Hvarje moralist frågar sig ibland: Hur är det fatt med sönerna till +våra rika och stora män? Frågan åtföljes af en sorglig statistik öfver +sådana söners uselhet och förfall. + +Moralisternas misstag är att de framställa frågan oriktigt. Det är +icke galet fatt med dessa dåraktiga söner, utom att de äro olyckliga; +men med deras fäder är det på tok. + +Föreställ er att ett vackert exemplar af en gammal jakthund, som väl +skött sin syssla, samlade en otalig mängd villebråd i parken, gödde +dem och sade till sina valpar: »Se här, pojkar, jag har med stor möda +samlat dessa djur, och nu vill jag att ni roar er. Jag är sa van att +ströfva genom skogarna och kan icke lägga bort vanan att jaga, men ni, +gossar, behöfva bara springa omkring i parken och ta för er hvad ni +behagar. En sådan jakthund skulle föraktas af hvarje hundkännare. +Husbonden skulle säga till en sådan hund: »Herr Hund, ni håller helt +enkelt på att förstöra dessa valpar. För mycket kött och ingen motion +ger dem skabb och sjutton andra krämpor; och om valpsjukan inte dödar +dem, skola de bli en hop vingelbenta, surögda stackare, som ni får +skämmas för. För himmelens skull låt dem lefva på hundbröd och hållas +strängt». + +Samma man gör själf med stor stolthet hvad han fördömer hos hunden +eller katten. Han fördärfvar sina barn, och när han sedan blir gammal, +klagar han öfver att han gjort allting för dem, och ändå ha de bara +gjort honom sorg. Den, som ger sin son en befattning han icke gjort +sig förtjänt af och ger honom tillfälle att vanära sig och sina +anhöriga, förtjänar icke mera deltagande, än hvilken som helst usling, +som afsiktligt uppfostrar en gosse till ohederlighet. + +De feta, onyttiga mopsarna, som flåsande och pustande släpas i band af +unga damer, kunna icke klandras för sin belägenhet; och samnma +förhållande är det med rika mäns söner. De unga damerna, som gödde +sina mopsar alltför rikligt, och fäderna, som skämde bort sina söner, +ha endast sig själfva att skylla. + +Ingen skulle kanske vilja försvara saken, men hvem som helst måste +medge, att om lagen gjorde det omöjligt för en person att ärfva mer än +en god uppfostran och en sund kroppskonstitution, så skulle vi inom +kort äga ett nytt, bättre släkte.» + +Detta är sundt. »Om ni ser det i The Sun, så är det så»--åtminstone +i detta fall. + +Det är icke den fattige unge mannen, som hvarje morgon går till sitt +arbete och håller på därmed till aftonen, som vi skola beklaga. Det är +den rike mannens son, hvilken Försynen förmenat denna ärofulla +uppgift. Det är icke den arbetsamme mannen, utan den late, som skulle +väcka vårt deltagande och allvarliga bekymmer. »Lycklig den människa, +som funnit sitt arbete», säger Carlyle. Jag säger: »Den människa är +lycklig, som måste arbeta, som måste arbeta strängt och arbeta länge». +En stor skald har sagt: »Den beder bäst, som älskar mest». Detta kunde +omnskrifvas till: »Den beder bäst, som arbetar mest». Ett hederligt +dagsverk väl fullbordadt är ingen dålig bön. I våra dagar höjes ofta +ropet: »Afskaffa fattigdomen!» Men det kan lyckligtvis icke ske; +fattiga skola vi alltid hafva ibland oss. Afskaffa fattigdomen, och +se sedan hvad det blefve af »människosläktet? Framåtskridande och +utveckling skulle upphöra. Tänk om dess framtid berodde på de +rika. Tillförseln af hvad som är godt och stort skulle afstanna och +det mänskliga samhället återgå till barbarism. Afskaffa lyx, om ni +vill, men lämna oss den mark, ur hvilken det bästa hos +människokaraktären växer upp: fattigdom--hederlig fattigdom. + +Jag vill för ett ögonblick antaga, mina herrar, att ni alla voro nog +lyckliga att vara födda fattiga. Den första fråga, som tvingar sig på +er, är denna: »Hvad skall jag lära att göra för slags nyttigt arbete, +som i utbyte skall gifva mig medel till föda, kläder, hus och hem och +göra mig oberoende af andras understöd? På hvilket sätt skall jag +förtjäna mitt uppehälle?» Och den unge mannen kan föredraga, eller tro +att han skulle föredraga ett visst slags arbete framför andra, att bli +affärsman eller handtverkare, präst, läkare, arkitekt, elektriker +eller jurist. Jag tviflar icke på att några af er i edra mest +högtsväfvande planer sträfva efter att bli journalister. Men det är af +ringa betydelse, hvad den unge mannen tycker om eller inte tycker om; +han måste alltid hålla en punkt klar framför sig: »Kan jag uppnå en +sådan skicklighet i detta fack, att jag säkert, genom att ägna mig +däråt, kan förtjäna mitt uppehälle?» + +Den unge man, som beslutar sig för ett nyttigt arbete, för hvilket han +till gengäld får en summa, som är tillräcklig för hans underhåll, ser +klart en af sina allra första plikter. Han möter genast frågan, som +tvingar sig på honom och kräfver ett svar, och han besvarar den +riktigt. + +Här är intet tal om förvärfvande af rikedom. Hvar och en medgifver, +att en ung mans första plikt är att arbeta för sitt uppehälle. Om det +nästa steg han har att taga äro äfven alla eniga; den unge mannen kan +icke sägas hafva uppfyllt hela sin skyldighet, om han lämnar ur +räkningen lifvets tillfälligheter, olyckshändelse, sjukdom och tryckta +arbetslöner, som för närvarande. Klokheten bjuder honom att besinna +dessa omständigheter, och det är en del af hans plikt att spara något +af sin inkomst och placera sina besparingar i banker eller egendom +eller i något vinstgifvande företag, så att han i händelse af behof +eller på sin ålderdom icke står på bar backe, utan har något att lefva +af. Jag tror att vi alla äro öfverens om lämpligheten--nej plikten +att arbeta och spara för vårt uppehälle och därigenom bibehålla vårt +oberoende och vår själfaktning. + +Dessutom tager jag för afgjordt, att några af er redan beslutat att så +snart som möjligt bedja »en viss ung dam» dela sin lott--eller +lotter, ty naturligtvis skulle han ha en lott eller ett par att dela. +Äktenskapet är en mycket viktig sak och ger anledning till många +allvarliga betraktelser. »Tänk på att du, när du gifter dig, får en +kvinna med godt, sundt förstånd», var det råd min lärare gaf mig, och +jag testamenterar det härmed åt er. Godt, sundt förstånd är den +ovanligaste och den oskattbaraste egenskapen hos både kvinna och man. +Men innan ni får tillfälle att skaffa er en kamrat genom lifvet, +kommer den frågan, hvarom jag ämnar tala till er--»rikedom»--icke +rikedom på millioner, utan helt enkelt tillräcklig inkomst för att +föra ett anspråkslöst, oberoende lif. + +Hvad menas med rikedom? Hur skapas den och hur fördelas den? Icke +långt härifrån ha vi ofantliga kollager, som millioner af år legat +till ingen nytta och därför varit värdelösa. Genom något experiment +eller kanske en tillfällighet upptäcktes att den där svarta stenen +kunde brinna och frambringa värme. Människor gräfde schakt, satte upp +maskiner, sprängde och hämtade upp kol, som de sålde till allmänheten. + +Det tog vedens plats som bränsle till ungefär halfva kostnaden. Genast +blef hvarje kollager värdefullt, därför att det var nyttigt eller +kunde blifva det, och sålunda blef landets rikedom ökad med en ny +artikel, värd hundra, ja, tusen millioner. En skotsk arbetare, +förtäljer historien, satt en dag och såg in i elden, där en tekittel +stod och kokade, och han märkte huru ångan lyfte locket. Detta ha +hundra tusentals människor sett före honom; men ingen såg hvad han såg +--ångkraften, som gör hela världens arbete för så oändligt liten +kostnad i jämförelse mot förr, att man icke ens förmår att räkna ut, +huru mycket världens rikedom ökades häraf. Allmänhetens besparingar +äro rikedomens rot. En ung mans arbete till allmänhetens bästa skapar +rikedom i förhållande till den nytta han gör allmänheten. Kommendör +Vanderbilt såg, tror jag, tretton olika korta järnvägslinjer mellan +New York och Buffalo, under tretton olika förvaltningar och med en +osammanhängande och besvärlig tjänstgöring. Albany, Schenectady, +Utica, Syracuse, Auburn, Rochester m. fl. stodo i spetsen för några af +dessa bolag. Han förenade dem alla, byggde en direkt linje, hvaröfver +er statsexpress flyger femtioen mil i timmen--största uppnådda +hastighet. Och hundratals passagerare befara den linjen mot en under +det gamla systemet. Han gjorde allmänheten en särskild tjänst, som +fullföljd af andra, nedbringar kostnaden för transport af födoämnen +från Västerns prärier till edra dörrar till en ren obetydlighet pr +ton. Han förskaffade allmänheten--och fortfar därmed hvarje dag-- +oberäknelig rikedom, och den vinst han själf skördade var endast en +droppe i hafvet, jämförd med den han öste öfver staten och nationen. + +I gamla dagar, innan ånga, elektricitet eller någon annan af de +modärna uppfinningarna, som gemensamt ha förändrat världens utseende, +funnos till, gjordes allt i liten skala. Det fanns icke tillfälle för +stora idéer att blifva utförda i stor skala och sålunda skaffa rikedom +åt uppfinnaren, upptäckaren, upphofsmannen eller verkställaren. Nya +uppfinningar gåfvo detta tillfälle, och många stora förmögenheter +skapades af enskilda. Men i våra dagar passera vi--såvida vi icke +redan ha gjort det--detta utvecklingsstadium, och det är endast en +orsak, som numera kan skapa stora förmögenheter--jordegendomarnas +stigande i värde. Fabriksverksamhet, kommunikation öfver land och haf, +banker och försäkringsanstalter hafva alla kommit i händerna på bolag, +bestående af hundra, i många fall tusen aktieägare. New Yorks +centraljärnväg äges af mer än tiotusen aktieägare, +Pennsylvaniajärnvägen äges af flera personer än den stora armé består +af, som den har i sin tjänst, och nästan en fjärdedel af ägarna äro +kvinnor och barn. På samma sätt är det med de stora fabriksbolagen, +med de stora ångbåtslinjerna, med bank- och försäkringsinrättningarna, +ja med alla affärsgrenar. Det är ett stort misstag af unga män att +säga: »Åh, vi kunna aldrig komma in i en affär». Om någon af er sparat +så mycket som femtio eller hundra dollars så vet jag verkligen inte +någon slags affärsgren, hvari ni inte genast kan kasta er in. Med +aktien på fickan kan ni infinna er vid aktieägarnas sammanträde, hålla +tal och framställa förslag, tvista med direktören och förklara huru +bolagets förvaltning bör ordnas och ha en ägares alla rättigheter och +hela inflytande. Ni kan köpa aktier i allting, från tidningar till +hyreskaserner. Men kapital betalas så ömkligt nu för tiden, att jag +tillråder stor försiktighet vid placeringen. Jag upprepar hvad jag +förut sagt till kroppsarbetare och till präster, till professorer, +artister, läkare och med dem likställda: »Sätt icke in edra penningar +i något som helst affärsföretag »--affärsrisker äro icke för sådana +som ni. Köp allra först ett eget hem, och om ni sen har något öfver, +så köp ett annat hus eller del i ett hus, eller tag en inteckning i +ett hus eller i en järnväg, och låt det vara första inteckningen samt +nöj er med måttlig ränta. Vet ni att af hundra, som på egen hand +försöka att göra affärer, visar statistiken att de nittiofem förr +eller senare misslyckas. Jag vet det af egen erfarenhet. Jag kan +citera »Hudibras» [1] och säga er, att, hvad åtminstone en affärsgren +angår, äro hans ord i högsta grad träffande ännu i dag: + + »Ack ve! Den man får mera, än han tål, + som ständigt har att göra med kallt stål.» + + [1] »Hudibras»--en komisk hjältedikt från 1600-talet af Samuel + Butler + +Aktieägare i järn- och stålaffärer kunna intyga sanningen häraf, +antingen stålet är varmt eller kallt. Samma förhållande råder inom +andra affärsgrenar. + +Första klagan öfver våra dagars affärsställning gäller rikedomens +hopande i fåtalets händer. Detta var, som jag redan sagt, förhållandet +strax efter att de nya uppfinningarna ändrat världens ställning. Men i +dag är det icke sant. Rikedomen blir mer och mer fördelad bland de +många. Summan af arbetets och kapitalets gemensamma vinst, som nu +kommer på arbetets lott, har aldrig varit så stor som nu, och summan, +som går till kapitalet, aldrig så liten. Under det att kapitalets +vinst minskats med mer än hälften, där den icke alldeles uteblifvit, +visar statistiken att arbetsförtjänsten aldrig stått så högt som före +de senaste dåliga konjunkturerna inom affärsvärlden, och att +lefnadsförnödenheter betydligt fallit i pris. Storbritannien har +inkomstskatt, och vårt land måste för en tid underkasta sig en dylik +pålaga. Af statistiska uppgifter från England framgår, att under de +elfva åren från 1876 till 1887 ökades antalet af personer, som i +årsinkomst hade från 750 till 2,500 dollars, med mer än 21 procent och +minskades antalet af dem, som hade från 5,000 till 25,000 dollars, med +2 1/2 procent. + +Ni kan vara öfvertygad om, mina herrar, att frågan om rikedomens +fördelning ganska snart ordnar sig under närvarande förhållanden och +ordnar sig i den rätta riktningen. De få rika bli fattigare, och de +arbetande många bli rikare. Några få undantagsmän kunna nog skapa sig +rikedom, men den blir säkert måttligare än förr. Detta är kanske icke +till så stor lycka för massan af folket, som man är benägen att tro, +emedan samlandet af stor rikedom i händerna på en företagsam man, som +fortfarande hänger i arbetet, är det bästa medlet att åstadkomma +mångas välstånd. Tänk på den rikaste man, som världen någonsin sett, +och som dog i New York för några år sedan. Med undantag af en liten +ränta, som förslog till de dagliga utgifterna, var hela hans +förmögenhet och dess afkastning insatt i företag, som åstadkommit vårt +järnvägssystem, med dess oerhördt billiga transportkostnader. Antingen +millionären vill det eller ej, så kan han icke undgå den lag, som +under nuvarande förhållanden tvingar honom att använda sina millioner +till folkets bästa. Allt han kan få af dem under de få år han lefver +är att han kan bo i ett finare hus, ha finare möbler och omgifva sig +med konstföremål. Jag kunde tilllägga: ett präktigare bibliotek-- +mera af gudarna i sin närhet--men af hvad jag sett af millionärer är +biblioteket den minst begagnade delen af deras »möbler» i den ståtliga +bostaden. Han kan äta finare mat och dricka finare viner, hvilket bara +förstör honom. Men den modärne millionären är vanligen en man med +mycket tarflig smak och till och med gnidarevanor. Han använder mycket +litet för egen räkning och är arbetsbiet, som i industrikupan samlar +honung, hvilken sedan kommer invånarna i den där kupan och allmänheten +i stort sedt till godo. Detta är en sann bild af millionären, sådan +Mr. Carter skildrat honom i sitt märkliga tal inför +Beringsundtribunalet i Paris: [2] + + [2] En år 1893 tillsatt skiljedomstol för att lösa tvisten mellan + Amerika och England om sälfångsten i Berings sund.--Ö a. + +»De som lyckas bäst i att förvärfva egendom och i en sådan enorm +utsträckning äro just de män, som kunna bäst sköta den, så att den +mest gagnar samhället. Det är därför att de äga den egenskapen, som de +kunna förstora den i så hög grad. De äga verkligen i ordets rätta +mening, endast hvad de förbruka. Återstoden tillfaller det allmänna +bästa. De äro endast förvaltarna. De placera rikedomen och ställa om +att pengar sättas in i det eller det företaget och i ännu ett +annat. Allt slags arbete, som kan vara produktivt, gynnas af +dem. Dessa män, som förvärfva dessa hundra millioner, göra släptjänst +hos den återstående delen af samhället--sådan är faktiskt deras +ställning. Och samhället tål det, därför att det vet att det är +fördelaktigast.» + +Här är ett annat vittnesbörd af en lika märklig man. Er vän, Mr. Dana, +sade med fullkomlig rätt i Cornelluniversitetet: + +»Det är en klass af människor, som jag särskildt vänder mig till, +vetenskapsmännen, tänkarna och uppfinnarna; och så till den klass af +människor, som blifvit välsignad med förmågan att spara, att förvärfva +rikedom, att samla och koncentrera pengar, män, mot hvilka det nu är +modärnt att deklamera och mot hvilka man söker stifta lagar. Och ändå, +om det finns någon mänsklighetens välgörare, som skulle kunna väcka +afund för allt han lyckats uträtta och för de oförgätliga minnen han +lämnat efter sig, så är det Ezra Cornell. Eller, för att taga ett +annat, nära till hands varande exempel, Henry W. Sage. Dessa män +visste huru de skulle bli rika, därför att de fått den begåfningen; +och när de blefvo rika, så visste de huru rikedomen skulle användas +till ändamål, somn skola gagna mänskligheten så länge världen består. +Mannen med snille och mannen med penningar, dessa, som bereda nya +arbetsfält, och dessa, som samla och spara för att bilda stora +affärsföretag till allmänhetens nytta, dessa äro världens utsedda och +oskattbara ledare i det nu började tjugonde seklet.» + +Bien i en kupa förstöra icke arbetsbien, som samla honung, utan +drönarna. Det är ett stort misstag af allmänheten att vilja skjuta ned +millionärerna, ty de äro bina, som tillverka mest honung och bidraga +mest att fylla kupan, äfven sedan de fullproppat sig själfva. Låt oss +ge akt på den märkliga omständigheten, att ett lands och ett folks +välmåga står i proportion till antalet millionärer. Se på Ryssland, +med dess befolkning af så godt som trälar, lefvande på svältkost, som +ingen i vårt land kunde eller ville röra vid; och i Ryssland skall ni +icke finna en enda millionär, med undantag af kejsaren och ett par +jordägande adelsmän. Det är nästan på samma sätt i Tyskland. I hela +tyska kejsardömet känner jag inte till mer än två millionärer. I +Frankrike, där folket har det i allmänhet bättre än i Tyskland, kan ni +icke räkna till ett halft dussin millionärer i hela landet. I vårt +gamla hemland, Storbritannien, som är det rikaste land i Europa--det +rikaste i världen med undantag af ett, vårt eget--finnas fler +millionärer än i hela det öfriga Europa, och dess befolkning är mera +välmående än i något annat land. Ni kommer till vårt eget land: vi ha +flera millionärer, än hela den öfriga världen tillsammans, ehuru vi +icke ha en tiondedel så många som man tror. Jag har sett en +förteckning af en välkänd jurist i Brooklyn öfver personer, som +antogos vara millionärer, och den väckte mitt löje, som den väckt +många andras. Jag såg män kallas för millionärer, som icke ens kunde +betala sina skulder. Många borde haft en nolla borttagen från sina +1,000,000. För en tid sedan satt jag vid en middag bredvid Mr. Evarts, +och samtalet rörde sig om idéen att personer, medan de lefde, skulle +utdela sin förmögenhet till allmännyttiga ändamål. En af de närvarande +herrarna sade, att det var fullkomligt riktigt, och anförde många +skäl, af hvilka ett var, att ingen kunde ta sin rikedom med sig i +döden. + +»Jag vet just inte det», sade Mr. Evarts. »Min erfarenhet som New +Yorksjurist är, att, på ett eller annat sätt lyckas människor i att +taga åtminstone fyra femtedelar med sig.» Deras beryktade rikedom får +man aldrig reda på efter deras död. + +Hur idealförhållandena än må utveckla sig, förekommer det mig, som om +Mr. Carter och Mr. Dana hade rätt. Under våra nuvarande förhållanden +är millionären, som fortfar att arbeta, den billigaste tjänare +allmänheten kan hålla sig med för priset af hans kläder, föda och +bostad. + +Nutidens uppfinningar leda till affärskoncentrering. Ni kan icke med +fördel leda en Bessemerfabrik utan att sysselsätta tusen arbetare på +en plats. Ni kan icke tillverka pansarplåt till våra skepp utan att +först ge ut sju millioner dollars, som Bethlehembolaget nyligen gjort. +Ni kan inte väfva en aln bomullstyg under konkurrens med världen, utan +att ha en ofantlig fabrik och tusentals män och kvinnor, som hjälpa er +med arbetet. Det stora elektriska etablissemanget här i er stad har +framgång, därför att det kostat millioner och kommer att drifvas i +stor skala. Under sådana villkor kan det icke undvikas, att rikedomen +under gynnsamma konjunkturer samlas i händerna på ett fåtal. Men af +femtio stora förmögenheter, som Mr. Blaine hade på sin lista, fann han +endast en, som förvärfvats genom ett yrke. De flesta förtjänas på +jordegendom, därnäst på kommunikationsmedel och bankrörelse. Hela +yrkesvärlden hade åstadkommit endast en millionär. + +Men under antagande att ett öfverflöd af rikedom faller i händerna på +ett fåtal människor--hvad är deras plikt? Hur skall sträfvan efter +dollars lyftas från den låga atmosfär, som omger affärslifvet, och +blifva till en ädel lefnadsbana? Hittills har rikedomen blifvit +förfogad öfver på tre sätt: Det första och allmännaste har varit att +testamentera den åt sin efterlefvande familj. Frånräknadt omsorgen för +de sinas anspråkslösa och oberoende underhåll, så kan sättas i fråga +om ett sådant bruk af rikedom är rätt eller klokt. Jag ber er besinna +hvad resultatet, som regel, brukar vara af att millioner lämnas åt +unga män och kvinnor, söner och döttrar till millionären. Ni skall +finna att, som regel, det icke är till döttrarnas nytta; det visar sig +i de mäns karaktär och uppförande, som gifta sig med dem. Hvad sönerna +angår, så är deras ställning skildrad i det utdrag jag nyss läste upp +för er ur The Sun. Intet är sannare än det, att, som regel, den +»allsmäktige dollarn», då den i millioner testamenteras till söner och +döttrar, visar sig vara en »allsmäktig förbannelse». Det är icke sitt +barns bästa millionären tänker på, när han gör sitt testamente--det +är sin egen fåfänga. Det är icke kärlek till barnet, utan +själfberömmelse, som ligger till grund för detta fördärfbringande sätt +att disponera öfver rikedom. Ett försvar finns för detta sätt, +nämligen att rikedomen blir mycket hastigt skingrad och fördelad på +många. + +Det finns ett annat bruk af rikedom, mindre vanligt än det första, +hvilket icke är så skadligt för allmänheten, men hvilket icke skulle +räknas testatorn till förtjänst. Millionärer skänka sina pengar till +offentliga institutioner, när de äro tvungna att släppa sitt tag om +dem. Det är ingen godhet och kan icke bli någon välsignelse att ge +bort hvad man icke kan undanhålla. Det är ingen gåfva, därför att det +icke gifves med glädje, utan aftvingadt vid dödens stränga kallelse. +Den olyckliga utgången af dessa testamenten, tvisterna, som ofta +åtfölja dem och det sätt, hvarpå rikedomen förslösas, tyckes utvisa, +att ödet icke ser dem med vänliga ögon. Vi hafva ständigt varnande +lärdomar för ögonen och måste se till, att det enda sättet att göra +något varaktigt godt genom bortskänkandet af stora summor är, att +millionären lika nitiskt och vaket under sin lifstid sörjer för sin +egendoms fördelning, som han gjort för dess förvärfvande. + +Vi hafva i dag ett anmärkningsvärdt rättegångsfall, rörande fem eller +sex millioner dollars, som en framstående jurist testamenterat till +uppförandet af ett offentligt bibliotek i New York, en institution så +välbehöflig, att det öfverklagade testamentet är en stor olycka. Det +är åratal sedan han dog; testamentet är förklaradt ogiltigt på grund +af ett formfel, ehuru icke det ringaste tvifvel på donatorns mening +föreligger. Det är ett sorgligt bevis på huru dåraktigt människor +handla, som behålla sina millioner, för hvilka de icke ha någon +användning, tills de äro ur stånd att förfoga öfver dem, såsom de +önska. Peter Cooper, Pratt från Baltimore och Pratt från Brooklyn och +andra äro män, som ni borde taga till förebilder--de delade med sig +af sitt öfverflöd, medan de ännu lefde. + +Det tredje bruket--det enda ädla bruket af öfverflödig rikedom--är +detta: Att den betraktas som ett heligt ansvar, att väl förvaltas af +sin ägare, i hvars händer den kommit, till mänsklighetens högsta väl. +Man lefver icke endast af bröd, och fem eller tio cents mera i inkomst +om dagen, utströdda öfver tusenden, skulle framkalla litet eller intet +godt. Men samlad i en stor fond och använd som Mr. Cooper använde den, +till upprättandet af Cooperinstitutet, blir den till välsignelse för +generationer. Den skall bilda förståndet, människans andliga del. Den +förser er med en stege, uppför hvilken den uppåtsträfvande fattige kan +klättra. Men det tjänar ingenting till, mina herrar, att försöka +hjälpa folk, som inte vill hjälpa sig själfva. Man kan inte knuffa +någon uppför en stege, som inte vill försöka att klättra litet själf. +Så snart ni slutar att skjuta på, faller han ned och gör sig illa. +Därför har jag ofta sagt och upprepar det än en gång, att den dag +kommer och vi se redan dess gryning, då den man, som vid sin död ägde +millioner att fritt förfoga öfver och icke gjorde det, kommer att dö +vanärad. Jag menar naturligtvis icke affärsmannen, som plötsligt +träffas af döden och som har sitt kapital i affären och icke kunnat +taga ut det; ty kapitalet är verktyget, hvarmed han åstadkommer sina +underverk och producerar mera rikedom. Jag talar om den mannen, som +vid sin död äger millioner i värdepapper, hvilka han behöll för +räntans skull, så att han kunde öka sin eländiga dollarhög. Genom att +under sitt lif förfoga öfver öfverskottet af stor rikedom, så att den +blir till en välsignelse för mänskligheten, kan affärsmannens +verksamhet med att samla förmögenhet upphöjas i rang med hvilken som +helst annan sysselsättning. På detta sätt kan han i rang till och med +mäta sig med läkaren, hvars yrke är ett af våra allra högsta, därför +att affärsmannen äfven, på visst sätt, blir en läkare, som försöker +icke att bota utan att förekomma mänsklighetens lidande. Till dem +ibland er, som äro tvungna eller som önska att beträda affärsbanan och +att samla rikedom, rekommenderar jag idéen. Den grafskrift, som hvarje +rik man skulle önska sig förtjäna, står att läsa på monumentet öfver +Pitt: + + »Han lefde utan att göra väsen af sig, + Och han dog fattig.» + +Sådan är den man, som framtiden kommer att hedra, under det att den, +som dör gammal efter att ha dragit sig ifrån affärer och har millioner +förvarade i sitt kassaskrin, hvarken blir begråten, hedrad eller +prisad. + +Jag kan med rätta indela unga män i fyra klasser: + +Först sådana, som måste arbeta för sitt uppehälle och som satt till +sitt mål förvärfvandet af en anspråkslös inkomst--en koja och ett +hjärta, d. v. s. en enkel, men pittoresk bostad på landet och en +kamrat, »som sprider solsken, hvarhelst hon går» och är hans lifs goda +ängel. Denna klass n:r 1 kunde hafva till sitt motto: »Fattigdom eller +rikedom gif mig icke», »Från fattigdomens besvärligheter och +rikedomens ansvar bevare oss Herren Gud.» + +Klass n:r 2 omfattar alla dem ibland er, som ha beslutat att förvärfva +rikedom, hvilkas lifsmål är att tillhöra denna mycket omtalade och +mycket smädade klass--millionärerna--dessa, som börja arbeta för +det största goda åt det största antalet, men det största antalet är +alltid nummer ett. Mottot för denna klass är kort och träffande: »Fyll +din börs.» + +Nu kommer den tredje klassen. Den gud de dyrka heter hvarken rikedom +eller lycka. De besjälas af »ädel ärelystnad», och sträfvan efter +ryktbarhet är deras lifs förhärskande lidelse. Detta är kanske icke så +lumpet som sträfvan efter materiell rikedom, men det vittnar om mera +fåfänga. Framför ryktets altare böja många tillbedjare knä. Den +största graden af fåfänga finner man hos personer, som uppträda +offentligt. Det är kändt att sångare och musici, skådespelare och till +och med målare--hela artistklassen--äro synnerligt behäftade med +personlig fåfänga. Detta har ofta väckt undran, men skälet ligger +troligen däri, att musikern och skådespelaren, ja äfven målaren kan +vara framstående i sin konst, utan att därför äga högre bildning eller +allmän begåfning. Några egenheter eller ett utprägladt karaktärsdrag +kan skaffa honom utmärkelse och rykte, så att hans kärlek till konsten +eller önskan att gagna med sin konst förkväfves af en småaktig, +själfvisk personlig fåfänga. Men vi finna denna benägenhet, ehuru i +mindre grad, i alla yrken och sysselsättningar, hos politikern, +juristen och, med förlof sagdt, ibland äfven hos prästen; mindre hos +läkaren, tror jag, antagligen därför att han i sitt yrke ständigt står +ansikte mot ansikte med lifvets sorg och allvar. Han ser, bättre än +någon annan, huru allt är fåfänglighet, förgänglighet. En god bild af +denna klass ger oss Shakespeare i Hotspur's tal: + + »Vid Gud! det vore lätt att hoppa upp + och rycka ärans glans från bleklagd måne. + Ja, lätt att dyka ned i hafvets djup, + där intet sänklod bottnat än, och draga + en drunknad ära upp vid lockarna, + om endast den, som räddat henne, finge + all hennes härlighet, men utan en rival». + +Lägg märke till, mina unga herrar, huru han icke frågar efter något +annat än sig själf och huru han som en fåfäng påfågel struttar öfver +scenen. + +Det förekommer icke mig, som om kärlek till rikedom vore drifkraften +hos så många, som kärlek till ryktbarhet är; och detta böra vi vara +uppriktigt glada öfver, ty det visar att under utvecklingens +oemotståndliga lag rör sig släktet så småningom framåt och uppåt. Tag +hela skalan af den artistiska världen, som ger lifvet ljus och +skönhet, som förfinar och pryder, och helt säkert är att den store +kompositören, målaren, pianisten, lagkarlen, domaren, statsmannen, +alla dessa offentliga män bry sig mindre om millioner än om +ryktbarhet, hvar och en på sitt arbetsfält. Hvad frågade Washington, +Franklin, Lincoln eller Grant och Sherman efter rikedom? Intet! Eller +Harrison och Cleveland, två fattiga män, väl värda att träda i de +andras fotspår? Hvad fråga domarna vid vår Högsta domstol efter +rikedom? De stora prästerna, läkarna och lärarna, icke bry de sig om +att förvärfva rikedom. Den vinst de eftersträfva är ett godt anseende, +förvärfvadt i arbetet för andra, och detta är ett stort steg framför +millionärklassen, som strider sig in i ålderdomen och genom ålderdomen +till grafvens brädd, utan annan ärelystnad än att öka sin eländiga +penninghög. + +Men så finns en fjärde klass, högre än de föregående, som icke +tillbeder hvarken vid rikedomens eller ryktbarhetens altare, utan vid +det ädlaste af alla altare, arbetets altare--arbete för +mänskligheten. Själfförsakelse är dess lösen. Medlemmar af denna inre +och högre krets söka icke offentligt gillande, utan nöja sig med sin +rättskänslas tysta medgifvande. De säga med Confucius: »Jag bryr mig +icke om att jag icke har någon hög värdighet, men jag bryr mig om att +göra mig förtjänt af en hög värdighet». Denna klass förmår fattigdomen +icke nedtrycka eller medgången upphöja. Den människa, som hör dit, +söker fylla sin dagliga plikt på ett sådant sätt, att hon kan högakta +sig själf och fruktar endast sitt samvetes ogillande. Jag har känt män +och kvinnor, som offentligheten icke mycket kände till, ty denna klass +söker icke offentligheten, men som i sitt lif visade sig ha nått detta +idealiska stadium. För denna klass skall jag ge er en passande +illustration ur en dikt af en skotsk skald, som alltför ung lämnade +lifvet: + + »Jag vill gå fram bland män, ej klädd i hånets pansar, + men i mitt rena uppsåts blanka vapenskrud. + Mig vänta stora plikter och mig vänta sånger. + Och om med krona eller ej jag stupar, + det gör detsamma, blott Guds verk är gjordt. + Jag lärt att älska blixtens klara flamma, + ej åskans brak, som följer i dess spår, + som män'skor kalla rykte ». + +Mina herrar, ni stå på tröskeln till lifvet, er bjudes det goda, det +bättre, det bästa, tre led i utvecklingen kunna de kallas--det +naturliga, det andliga och det himmelska. Det ena har till mål +världslig framgång--icke utan välsignelse för släktet i dess helhet, +emedan det af individen fordrar många värdefulla egenskaper: +nykterhet, flit och själfdisciplin. Det andra ledet kommer litet +högre: den eftersträfvade belöningen är af mera andlig art--icke +grof och materiell, utan osynlig, icke kropp, utan själ, människans +andliga del; och detta framkallar otaliga dygder, som skapa goda och +nyttiga människor. + +Den tredje eller himmelska klassen står på en helt och hållet olika +grund, i det att själfviska hänsyn icke förekomma i de bästas utvalda +broderskap--arbete för andra är det första villkoret. Ingen fikar +efter rikedom eller ära, ty de hafva lärt och veta att dygden i och +för sig är deras enda stora belöning och att jämförelse därmed är +intet annat värdt att sträfva efter. Och sålunda få rikedomen och +äfven ryktbarheten lämna sin tron, och denna intages af det högsta +banér ni har att tjäna under--ert eget gillande, vunnet genom trogen +pliktuppfyllelse, utan fruktan för följderna och utan väntan på +belöning. + +Det betyder icke mycket, åt hvilket arbetsområde edra böjelser eller +åsikter föra er, det enda, som är af vikt, är att ni dock föres åt +något område. Fyll då er plikt och litet till det där »litet till » är +af stor vikt. Vi äga en stor skalds intyg på, att den människa, som +gör det bästa hon kan, kan ibland göra ännu mer. Bevara er +själfaktning som er dyrbaraste ädelsten och den enda rätta vägen att +vinna andras aktning, och kom ihåg Emersons ord, att ingen annan än ni +själf kan hindra er framgång. + _________________________________________________________________ + + BUSEN "TRUST" + +Vi måste alla ha våra leksaker, barnet sin skallra, den vuxne sin +sport, sällskapsmannen moderna och konstälskaren sin mästare; och +människosläktet, med sina oändliga skiljaktigheter, behöfver ofta byta +om leksaker. Inom affärsvärlden gäller samma regel. Vi ha haft vårt +tidehvarf af »konsolidationer» och »watered stocks». För icke så länge +sedan var allting »syndikat». Ordet har redan blifvit föråldradt, och +det nu modärna är »trust», hvilket nog i sin tur får lämna plats åt +ett nytt universalmedel, som efterträdes af ett ännu bättre och så +vidare i oändlighet. Den ekonomiska världens stora lagar, hvilka, +liksom alla lagar rörande samhället, äro med naturnödvändighet +framtvingade ur lifvet själft, kvarstå ensamt oförändrade genom alla +dessa växlingar. Närhelst konsolidationer eller »watered stocks», +eller syndikat eller truster försöka att kringgå dessa, så har det +alltid visat sig, att efter sammanstötningen har intet varit kvar af +universalbotemedlen, under det att de stora lagarna fortfarande äro i +verksamhet med oemotståndlig konsekvens. + +Det lönar mödan att ta reda på trusternas utseende och form och se +efter hvilka förhållanden, som framkalla dem. Deras genesis är följ +ande: Efterfrågan på en viss artikel är större än tillgången. Priserna +äro höga och vinsten lockande. Hvarje tillverkare af denna artikel +börjar genast att utvidga sina fabriker och öka deras +produktionsförmåga. Till råga härpå väcker den ovanligt stora profiten +såväl direktörernas uppmärksamhet som andras, hvilka äro mer eller +mindre intresserade af fabriken. Dessa berätta för främmande om den +stora framgången. Nya bolag bildas, nya fabriker uppföras, och inom +kort har efterfrågan på artikeln blifvit tillfredsställd, och priserna +stiga icke mera. Snart blir tillgången större än efterfrågan, det +finns ett par ton eller alnar mera i marknaden än som behöfs, och +priserna falla. De fortfara att falla, tills artikeln säljes för hvad +tillverkningen kostat, tills mindre fördelaktigt belägna eller sämre +ordnade fabriker och äfven tills de bäst skötta och välförsedda +fabriker icke längre äro i stånd att tillverka artikeln till det pris, +hvarför den säljes. Politisk ekonomi säger att här slutar +svårigheten. Varor kunna icke produceras för mindre än +kostnaden. Detta var sant, när Adam Smith skref, men det är icke sant +i dag. När en artikel tillverkades af en anspråkslös handtverkare, +som, troligen i sitt hem, använde två eller tre gesäller och en eller +två lärgossar, var det en lätt sak för honom att begränsa eller till +och med stoppa hela tillverkningen. Som denna nu sker, i jättestora +etablissemang, med ett rörelsekapital af fem à tio millioner dollars +och med tusentals arbetare, kostar det fabrikanten mycket mindre att +göra en förlust pr ton eller aln än att stoppa tillverkningen. Att +stanna fabriken skulle vara ödesdigert. Villkoret för billigt fabrikat +är att fabriken är i full gång. Tjugo slags utgifter äro »fixerade +omkostnader», af hvilka flera skulle ökas genom +arbetsinställelse. Därför tillverkas artikeln i månader, ja, i åratal, +icke endast utan profit eller utan kapitalränta, utan till förfång för +det i affären insatta kapitalet. Fabrikanterna ha i det ena årets +bokslut efter det andra sett huru kapitalet reducerats. Men de veta +att om fortsättandet af tillverkningen än är dyrbart, så skulle ett +afbrott vara ruin. Deras konkurrenter äro i samma fördömelse. De se +många års besparingar och kapitalet, som de kanske lyckats få låna, +bli mindre och mindre, utan hopp om förändring i förhållandena. Det är +i en sålunda förberedd jordmån, som något, hvilket lofvar räddning, +gladt välkomnas. Fabrikanterna äro i samma ställning som patienter, +hvilka, sedan de under åratal förgäfves sökt hjälp hos riktiga läkare, +lätt blifva offer för förste bäste kvacksalfvare. Bolag--syndikat-- +trust--de äro villiga att försöka hvad som helst. Ett möte utlyses, +och med faran för ögonen besluta de sig att handla gemensamt och bilda +en »trust ». Hvarje fabrik värdeberäknas för en viss summa. Tjänstemän +utses och genom dessa skall hela tillverkningen af artikeln i fråga +tillhandahållas allmänheten till lönande priser. + +Sådan är trustens genesis i fabriksvaror. Inom kommunikationsväsendet +är ställningen, ehuru praktiskt taget densamma, dock olika i några +detaljer. Många små järnvägslinjer äro byggda under olika privilegier. +Ett affärsgeni ser att de åtta eller tio olika organisationerna, med +lika många skiljaktiga meningar om förvaltning, utrustning etc., äro +lika onödiga som de tvåhundrafemtio småkungarna i Tyskland, och--som +en ny Bismarck--sopar han ut dem ur tillvaron, skapar en stor direkt +linje, fördubblar aktiekapitalet, betalar räntan med inbesparingarna +genom sammanslagningen, och allt är till högsta belåtenhet, såsom +fallet är med New York centralbanan. Eller en bana bygges och skötes +så klokt som Pennsylvaniajärnvägen och lyckas att utveckla statens +resurser så väl, att på en linje af trehundrafemtio mil mellan +Pittsburg och Filadelfia tages in i ren behållning tretton millioner +dollars årligen. Tolf millioner däraf införas i deras böcker. En eller +två millioner extra användas för att bygga en af världens bästa +järnbanor på en väg, som ursprungligen var ämnad till en hästspårväg. +Vi kalla icke våra järnvägssammanslagningar för »truster», ehuru de +faktiskt äro sådana, enär deras syftemål är att höja och underhålla +fraktsatserna i vissa distrikt. De äro »föreningar» eller »system», +hvilka afse monopolisering i dessa distrikt. + +Under senaste presidentfälttåget ingick det i det ena partiets +intresse att sammanbinda truster med tullfrågan. Men truster äro icke +inskränkta till ett särskildt land eller på något sätt beroende af +lagbestämmelser. Den största trusten för närvarande är koppartrusten, +som är fransk och har sitt hufvudkvarter i Paris. Salttrusten är +engelsk med hufvudkvarter i London. Ståltrådstrusten är tysk. Den enda +rälstrusten som funnits var internationell och omfattade Europas alla +rälsfabriker. Truster, vare sig inom kommunikationsväsendet eller i +fabriksvaror, äro uttryck af mänsklig svaghet, och denna svaghet är +lika utsträckt som släktet själft. + +Det finns en mycket stor sammanslutning, ordnad på samma sätt som en +trust, hvilken är så enastående i sitt upphof och sin historia, att +den förtjänar sitt särskilda omnämnande. Jag menar +Standardoljebolaget. Ett så gynnsamt tillfälle att behärska en vara +har kanske aldrig förekommit, som när det gällde petroleum. Ganska +tidigt insågo ett par af de skickligaste affärsmän, som världen +någonsin sett, betydelsen af upptäckten och vågade stora summor på +inköp af platser, som kunde anses vara gifvande. Petroleumaffärens +framgång var enastående och likaså dessa personers. Allt hvad de +förtjänade och så stort kapital de kunde uppbringa insattes utan +tvekan i företaget, och de blefvo snart de enda ägarna af jordområdet, +som innehöll denna stora rikedomskälla. Standard-oljebolaget skulle +längesedan ha gått om inte, ifall det icke på det hela taget blifvit +skött i enlighet med de lagar, som gälla för affärer. Det medgifves i +allmänhet att oljeprisen nu ställa sig så låga för konsumenterna-- +lägre påstå somliga--att detta icke varit möjligt, om affären icke +varit koncentrerad under samma förvaltning och ledning och skött på +det sätt, som förvärfvat Standard-oljedirektörerna så stort anseende. +De intaga en liknande ställning som Colemans i Pennsylvania, hvilka +äga de förnämsta malmgrufvorna i Östern. De äga malmförrådet i +Cornwall, liksom Standard- oljebolaget äger oljeförrådet. Men bolaget +är ständigt på upptäckt efter nya fyndorter, och dess framgång beror i +främsta rummet på grundläggarnas sällsynta affärsskicklighet och +förvaltningsförmåga. Hotande hinder läggas stundom i deras väg, och +det ser ut som om bolaget skulle förlora sitt monopol och gå samma väg +som alla stora bolag. Och det kan sättas i fråga, om det kan +fortlefva, när de nuvarande hufvudmännen draga sig tillbaka. Kanske +jag borde säga, när den nuvarande mannen drar sig tillbaka, ty +beundransvärd organisation förutsätter ett snille i spetsen, en +öfverbefälhafvare, med enastående dugligt underbefäl, förstås, men +dock i spetsen en Grant. Till dem, som åberopa Standard-oljebolaget +som ett bevis på att truster eller sammanslagningar kunna äga varaktig +framgång, säger jag: Vänta och se. Jag talar sa öppet om detta bolag, +därför att jag icke har reda på dess styrelse, inkomster eller +tillvägagångssätt. Jag ser det utifrån, endast som den, hvilken +studerar politisk ekonomi, och som sådan har jag på detsamma tillämpat +de principer, som jag vet skola råda, hur våldsamt motståndet än är. + +Vi ha visat huru truster och bolag uppstå i deras olika gestalter. +Frågan är nu: Hota de på allvar nationens intresse? Äro de en källa +till oro? Eller skola de visa sig, såsom andra liknande företeelser +vara ett försvinnande drag af osäkerhet och öfvergångstillstånd. Låt +oss, för att besvara denna fråga, följa den trust, som vi låtsades +bilda, i salt eller socker, spik, läder eller koppar--det är +detsamma. Sockerraffinadörerna, till exempel, ha bildat en trust efter +att under åratals ogynnsamma konjunkturer ha täflat med hvarandra, och +allt socker, som tillverkas i landet, säljes genom en och samma kanal +till förhöjda priser. Förtjänsterna börja stiga. Utdelning lämnas, och +de, som förut sågo sin egendom försvinna inför sina ögon, bli nu +lyckliga. Utdelningen på den delen af sitt kapital, som en person +insatt i sockeraffären, är långt större än det kapital han har +innestående i flera andra affärer. Priset på socker är sådant, att om +han satte in sitt kapital i en ny fabrik, skulle han förtjäna +enormt. Han har kanske förbundit sig att icke utvidga sin affär eller +ingå i en ny, men hans anhöriga och bekanta upptäcka snart den nya +utsikten till vinst. Han kan råda dem att understödja utvidgningen af +en liten fabrik, som naturligtvis måste ingå i trusten. Äfven om han +icke ger sina vänner denna vink, så är kapitalet alltid på utkik, +synnerligast när ryktet förmäler att en ny trust bildats, såsom i +fallet om socker, och strax springa nya fabriker ur jorden som genom +ett trollslag. Ju framgångsrikare trusten är, dess säkrare skjuta +dessa sidoskott fram. Hvarje seger medför ett nederlag. Hvarje +fabrik, som trusten köper, skapar en annan och så fortgår det ad +infinitum, tills hela bubblan brister. Sockerraffinadörerna ha försökt +att få mera af kapitalet i ett särskildt fall, än kapitalet afkastar i +allmänhet. De ha försökt att få en del af kapitaloceanen att stiga +högre än den omgifvande vattenytan, men vattnet har stigit öfver +fördämningarna, och kapitalet, liksom vattnet, har åter funnit sin +jämna yta. Det är sant att för att återvinna denna jämnvikt erfordras +en kortare eller längre period, hvarunder artikeln i fråga kan säljas +till konsumenten i mindre kvantiteter och till högre pris än +förut. Men för detta blir konsumenten rikligen ersatt under de +följande åren, under hvilka striden mellan de konkurrerande fabrikerna +blir häftigare än någonsin och räcker, tills den stora lagen om att +den bäst utrustade står kvar gör sig gällande. De fabriker och +direktörer, som kunna åstadkomma den största fördelen, utestänga de +mindre dugliga. Ett klokt förvaltadt kapital lämnar rättmätig +vinst. Småningom blir kapitalet genom stegrad efterfrågan i stånd att +erhålla större vinst. Detta i sin tur drager nytt kapital till +fabrikerna, och vi äro åter midt inne i den gamla striden, och +konsumenten skördar vinsten. + +Sådan är lagen, sådan har lagen varit, och sådan lofvar lagen att bli +i framtiden; ty ännu har ingen plan uppfunnits, som i längden hindrat +dess verkningar. Fri konkurrens, och alla bolag eller truster, som +försöka att afprässa konsumenten mer än tillbörlig förtjänst på +kapital och omkostnader, uppgöra planen till sitt eget nederlag. Vi +hafva många bevis på att denna stora lag icke slumrar och icke låter +sig undertryckas. För någon tid sedan bildade, som jag redan omtalat, +stålrälsfabrikanterna i Europa en trust och höjde priset på räls så +orimligt högt, att amerikanska fabrikanter voro i stånd att för +första, kanske äfven för sista gången, exportera stålräls till Kanada. +Men missförstånd och oenighet, oskiljaktiga från försök till +sammanslutning mellan konkurrenter, bröto snart trusten. Med +stridslystna känslor lagda till den förra affärskonkurrensen förnyades +kampen, och stålrälsindustrien i Europa har aldrig sedan repat sig. +Det befanns att stegringen i pris hade galvaniserat till lif +affärsföretag, som aldrig skulle ha drömt om att fabricera räls. Och +så dog denna trust sin naturliga död. + +Under det stora tryck, som flera år rådde i detta land inom +stålrälsfabrikationen, höllos många orofyllda möten, på samma sätt som +beskrifvits i trustens uppkomst, och det beslöts att göra ett försök +att inskränka produktionen. Lyckligtvis kom snart reaktionen. +Efterfrågan på räls började åter, innan planen sattes i +verkställighet, minskning af produktionen försöktes aldrig, och +stålrälsindustrien räddades sålunda från ett stort misstag. + +Vi ha nyligen sett detta lands blyindustri förstöras och dess ägare +ruinerade. För några veckor sedan voro tidningarna fulla med +redogörelser för sammanslutningen mellan boskapsuppfödare i St. Louis, +som beslutat att störta slakteri- och exportbolagen i Chicago och +Kansas City. + +Ingen affär i detta land var under flera år mindre lönande än +spiktillverkningen. För att afhjälpa detta bildade icke fabrikanterna +någon trust för att sälja varan, utan i stället minskade de +produktionen. En viss procent af deras maskiner hölls overksam. Denna +procent ökades från tid till tid och endast så mycket tillverkades, +som för ett visst pris kunde tagas i marknaden. Resultatet var att det +snart fanns flera maskiner i Amerika för tillverkning af spik än +efterfrågan på spik behöfver på många år, och denna förening mellan +spikfabrikanter gick samma väg som alla truster och lämnade affären i +svårare trångmål, än den var förut. + +Sockertrusten har redan en anmärkningsvärd konkurrent i hälarna. +Koppartrusten är i fara. Alla stå beredda att anfalla en »trust» eller +»sammanslagning», om den visar sig vara värd attacken; med andra ord, +om den lyckas att höja sin vinst öfver den naturliga jämna ytan i hela +landet, kan den vänta konkurrens från alla håll och måste slutligen +duka under. Det är onödigt att ägna mycken uppmärksamhet åt de talrika +trusterna i mindre artiklar, som uppstå den ena veckan och försvinna +den andra, därför att de äro underkastade den stora lagen. Tidningarna +berätta att truster existera eller ha existerat i tapeter, skosnören, +timmer, kol, tegel, tågverk, glas, skolböcker, försäkringar och +järnvaror och tjugo andra artiklar. Men det lämpligaste epitaphium +öfver dessa flyktiga varelser är: + + »Här jag genast skall fly min väg, + hvarför kom jag då hit, o säg?» + +Vi kunna utropa med Macbeth då han såg vålnaderna af Banquos +efterkommande glida förbi: Hvad, skall tåget räcka tills domsbasunen +skallar? Men som det var med Banquos procession, så är det äfven med +trusterna, att det är tröstande att veta, att när en kommer, +försvinner en annan. De komma och gå som skuggor. + +Så står det till med truster på yrkesområdet. Låt oss nu undersöka +järnvägarna, hvilkas »pullor», »kombinationer» och »differenser» +skrämma så många. Alla dessa skiftande former äro uttryck för +kapitalets försök att skydda sig för den ekonomiska faran, som ligger +i fri konkurrens. I många fall hafva järnvägsaktier blifvit »watered». +Beräknad efter det insatta kapitalet har utdelningen vid +järnvägsföretag varit ovanlig och mycket högre än den afkastning +kapital brukar lämna på andra håll. Alla järnvägarna i Västern ha +kostat litet eller intet, inkomsten af de utsläppta obligationerna har +räckt till för byggandet af dem. I dag se vi ledarna af +järnvägsaffärerna nödsakade att erhålla inkomst af mera kapital, än +som erfordras för att fördubbla deras respektive egendomar. Deras +»kombinationer» och öfverenskommelser af hvarjehanda slag, hvilka äro +värdelösa efter ett par månaders högtidliga ingående, äro bevis på +dessa försök. Men alldeles på samma sätt, som den ofantliga +förtjänsten på fabriksartiklar förskaffade fabrikerna ökadt kapital +för tillverkningen, så har järnvägsaffärernas ovanliga framgång lockat +nytt kapital till sitt område. NewYorkcentralbanans enorma utdelning +kulminerade i West Shorebanan. Pennsylvaniabanan, som förtjänar +omkring tretton millioner årligen, har sin South Pennsylvania. En +linje mellan Chicago och Milwaukee, som varit mycket inkomstbringande, +framkallade lyckligtvis en parallell linje. Och deras gemensamma +framgång väckte en tredje till lif. Det fanns från början en enda bana +mellan dessa punkter--numera finnas sex. Och om dessa sex i morgon +slogo sig samman och begärde af allmänheten en procent mer i ränta på +kapitalet än den bestämda, skulle där snart vara sju, och det vore +alldeles riktigt. + +Detta visar ytterligare omöjligheten af att undgå den stora lagen, +förutsatt att kapitalet är fritt att inlåta sig på konkurrerande +banor. I Storbritannien och öfverallt i Europa har vanligen vid +byggandet af järnvägar och andra kommunikationsmedel tillämpats en +helt annan politik än vår »fritt-för-alla-politik». Endast +tillåtelsen att få bygga en järnväg kostar i England nästan lika +mycket pr mil, som våra billigaste banor i Västern kostat att +bygga. Manchester, till exempel, har nyligen beslutat att anlägga en +kanal, trettio mil lång, till Liverpool, och utgifterna för att +erhålla parlamentets tillstånd att sätta in kapital i detta företag ha +tills dato kostat nära en half million dollars. Regeringen bestämmer +genom en parlamentskommitté, om den föreslagna linjen verkligen är af +nöden, och för att afgöra denna fråga måste hvar och en, som på något +sätt har med de i grannskapet redan befintliga kommunikationsmedlen +att göra, inför kommittén uttala sin åsikt, att den föreslagna nya +kanalleden är alldeles onödig; medan de som framställt förslaget få +betala enorma summor för ett hundratal »sakkunniga» utlåtanden om att +kanalen är nödvändig. Det afgörande, som Underhusets kommitté kan +komma till, är af noll och intet värde, i jämförelse med de +intresserade kapitalisternas ofelbara sakkunskap. De veta långt bättre +än någon lagstiftningskommitté om arbetet i fråga kommer att löna sig, +och detta är säkraste beviset på att det fyller ett kändt behof. +Resultatet af Amerikas politik framgår bäst af det faktum, att, trots +alla försök af järnvägsföretagen att kringgå de ekonomiska lagarna, +äger det amerikanska folket i alla fall de billigaste kommunikationer +i världen. Järnvägspriserna för frakt i Europa ställa sig +häpnadsväckande dyra mot priserna i Amerika. Fraktkostnaden på +engelska järnbanor är i allmänhet dubbelt så stor som i Amerika och i +många fall, som jag haft tillfälle att iakttaga, tre gånger så stor. I +somliga fall ännu högre. + +En vän till mig köpte en skeppslast säd i Leith, hvarför frakten från +New York kostat en dollar pr ton; det kostade honom nittiosex cents pr +ton att transportera den trettiofem mil inåt landet. En annan köpte +sexhundra ton tackjärn vid Lake Superior, hvilket kostade i frakt till +Liverpool fyra dollars pr ton; han betalade 2 dollars 87 cents pr ton +åttio mil på järnväg från Liverpool till sina fabriker. För denna +summa transportera våra godståg räls femhundrasextio mil, mot åttio +mil i England. Om Europa ägde vår fördel af fri konkurrens inom sitt +kommunikationsväsen, skulle tillgodogörandet af hennes resurser blifva +öfverraskande till och med så sent som nu. Enligt min åsikt ha vi alla +skäl att vara glada öfver vårt järnvägssystem. Dess nackdelar äro +obetydliga och dess fördelar ofantligt öfverlägsna alla andra system i +världen. + +Amerikas folk kan le åt sina järnvägsmagnaters och fabrikanters försök +att trotsa de ekonomiska lagarna genom »truster», »kombinationer», +»pools» eller »differenser» eller något liknande. Låt dem endast hålla +fast vid systemet: fri konkurrens. Håll fältet öppet. Frihet för alla +att sätta in pengar i järnvägar när och hvar kapital behöfs och med +lika villkor för alla. Frihet för alla att inlåta sig i hvilket +affärsföretag som helst under lika villkor för alla. + +Någon öfverdrifven vinst af kapital eller monopol kan icke vara +permanent hvarken inom kommunikations- eller fabriksvärlden. Hvarje +försök att uppehålla den slutar med nederlag, och detta nederlag står +alltid i proportion till det dåraktiga försökets tillfälliga framgång. +Det är helt enkelt löjligt att några män samlas i ett rum och försöka +att genom fattandet af beslut förändra de stora lagar, som härska inom +affärsvärlden och som alla äro underkastade, både järnvägspresidenter, +bankirer och fabrikanter. + +Antagligen har trusten snart spelat ut sin roll som högsta mod inom +affärslifvet, och ett annat lika flyktigt påhitt visar sig, när nästa +period af prisfall inträffar; men det finnes icke den ringaste fara +för att sunda affärsprinciper kunna taga allvarsam skada af någon af +dessa rörelser. De enda personer, som hafva något att frukta af +trusterna, äro de, som äro nog oförståndiga att gifva sig in i +dem. Konsumenten och transportören, icke fabrikanten och +järnvägsägaren, äro de, som hösta in skörden. + +Sedan det föregående skrefs, har en ny sort uppträdt på skådebanan i +skepnaden af »Presidenternas öfverenskommelse--en öfverenskommelse +mellan gentlemän», hvari medlemmarna förbinda sig att kontrollera, +undertrycka och inskränka utvecklingen af vårt präktiga +järnvägssystem, under en tid då landet lika väl som någonsin förr +behöfver denna utveckling. Dessa gentlemän ämna icke bygga järnbanor, +som skola gifva allmänheten förmånen af sund täflan, eller tillåta att +sådana byggas hädanefter. Man kan med säkerhet förutsäga att denna +leksak skall, liksom sina föregångare, bli förkastad för en annan och +att samma personer, som nu äro mest förtjusta öfver den nya skallran, +då skola betrakta den med djupaste förakt och gå framåt i den rätta +riktningen som hittills och utveckla järnvägssystemet, närhelst och +hvarhelst de se ett gynnsamt tillfälle. Närhelst redan existerande +järnvägar kräfva af publiken mer än skälig inkomst af insatt kapital +eller af kapital, som skulle behöfvas för att fördubbla existerande +linjer, skola konkurrerande linjer byggas--till lycka för landets +intressen--som ha större fördel af billiga transportkostnader än att +tillförsäkra utdelning åt kapitalister. Och närhelst en tantième kan +erhållas genom järnvägsobligationer, skola bankirer--äfven till +lycka för landet--med glädje skaffa dem afsättning, utan att spörja +om några monopol skola kullkastas af de nya linjerna. + +Det står icke i mänsklig makt att för mera än en kort tid, en mycket +kort tid, erhålla ovanlig profit på kapital, antingen det står i +kommunikations- eller fabriksaffär, så länge som alla ha rätt att +täfla. Och denna frihet, kan man med säkerhet antaga, att amerikanska +folket icke ämnar låta inskränkas. + _________________________________________________________________ + + ENGELSK-AMERIKANSKA HANDELSFÖRHÅLLANDEN + +(Ur ett tal i »The Chamber of Commerce», Halifax, Sept. 1900) + + Kontrasten mellan de två ländernas kommersiella metoder. Den roll + tariffen spelar i handeln. Tulltariff i Förenta staterna-- + frihandel i Storbritannien, en jämförelse mellan resultaten. + +PÅ tröskeln till denna stora fråga möta vi det alltid lika nya +diskussionsämnet: frihandel versus protektionism. Det finns endast ett +slags frihandel, men det finns två slags protektionism. Först: det +britiska slaget, och så det amerikanska, mycket olika, i sanning, +såväl i teori som praktik. Protektionism i Britannien betyder helt +enkelt, att folkets föda skall beständigt fördyras för konsumenten och +följaktligen jordens värde beständigt och artificiellt höjas. Den +amerikanska uppfattningen af protektionism är den, som föresväfvade +Mill. Den ansluter sig till Adam Smiths lära, att målet, som bör +eftersträfvas, är riklig tillgång på en artikel till billigaste pris +under fritt varuutbyte. Han förlorar aldrig konsumenten ur sikte. Om +vi ha skäl att tro, att ett lands resurser endast behöfva utvecklas +för att åstadkomma bättre och billigare tillgång på en artikel, än +något annat land vore i stånd till, så tro vi med Adam Smith, att det +kan ibland vara klokt att betala denna artikel dyrare för en tid, om +slutet blir en större marknad. Adam Smith var ingen vild doginatiker i +frihandelsfrågan; han har tvärtom uttalat som sin mening, att han lika +väl kunde vänta ett Utopien på jorden som en genomförd frihandel, t. +o. m. i Britannien. Och när det gällde ändringar i lagliga +bestämmelser, hade han alltid en punkt klar: att de måste ske varsamt +och utan allvarlig skada för handeln, sådan den är. Här äro två +exempel, som belysa skillnaden mellan protektionism i England och +Amerika. Under unionskriget sårades och retades amerikanska folket af +den fientlighet, som visades, icke af britiska folket, utan af +britiska regeringen. Amerikanarna beslöto att inskränka bruket af +engelska produkter så mycket som möjligt och i synnerhet att göra sig +oberoende af deras järn- och ståltillförsel, krigets senor, +synnerligast som de af Englands fientliga hållning och byggandet af +Alabama icke voro lika säkra som--tack vare försynen!--de nu äro, +att krig mellan de två länderna icke kan uppstå. Orätt, tillfogad +nationer eller folk, medför alltid vedergällning, och hvarje +framkallad fiende är en fara, som när som helst kan explodera. Alabama +gaf oss trettio års oafbruten protektionism och sätter oss i stånd att +öfversvämina England med vårt stål. Regeringen frågade fabrikanterna +huru stor tull, som fordrades för att förmå dem att börja det nya +företaget att tillverka stål. Dittills hade vi icke drifvit denna +rörelse med vidare framgång. Trettio procent begärdes och erhölls. +Alla känna till resultatet. Amerikanska nationen har billigare stål än +någon annan, icke ens den britiska undantagen, och förser en stor del +af världen med denna vara. Amerika är utan all motsägelse det land, +som nu står främst i fråga om ståltillverkning. Nu tro vi att +tillfälligt tullskydd, sedermera reduceradt till en fjärdedel af dess +första utsträckning, är till fullo försvaradt. Tag det andra fallet: +de bästa männen inom hvarje nation måste alltid sträfva efter att +befordra nationens materiella framsteg genom att införa nya +arbetsområden, och det ansågs, att genom lämpligt tullskydd under +någon tid skulle Unionen kunna fylla landets behof af socker billigare +än att taga det från utlandet. Men detta experiment misslyckades +fullständigt. Vi hade begått ett misstag, tullen afskaffades, och +socker blef åter fritt. I det ena fallet var tullskydd fördelaktigt, i +det andra icke. Jag tror att, som det gått i Förenta staterna, kan det +också komma att gå i andra länder. Hvarje nation vill försöka att inom +egna gränser tillverka en artikel, som lofvar bli billigare och +bättre, än när den tages utifrån, och vi måste tåligt afvakta +resultatet af dessa försök. Alldeles som Förenta staterna afskaffade +sockertullen, så tror jag att andra nationer skola ansluta sig till +den amerikanska uppfattningen i tullfrågan, att det är oklokt med +permanent tullskydd och att en nation, som försöker vinna fördel genom +ständig beskattning af en artikel, är lik en man, som försöker lyfta +sig genom att dra sig i håret. Ehuru jag är teoretiskt öfvertygad om +att det ibland kan vara klokt af en ung nation att insätta kapital och +intelligens på experiment i nya förvärfsgrenar, hvilket alltid är +förenadt med särskild risk, så är jag icke desto mindre en anhängare +af Adam Smiths lära, att önskemålet måste vara fritt varuutbyte mellan +alla världens nationer, endast underkastade behofvet af inkomst; men +denna inkomstfråga är af vikt. + +Ni kommer ihåg att Mr. Chamberlain en gång svärmade för en +»Zollverein» i hela britiska riket; ni skulle ha frihandel inom dess +gränser, liksom vi ha inom Unionens fyrtiofem stater, hvilket vid +första påseende förefaller att vara en lysande idé. Men efter +öfverläggning med kolonisterna vid jubileet tillkännagaf Mr. +Chamberlain, att han icke kunde förmås att vidröra ämnet med tång. Det +är godt när en statsman ändrar mening, då han finner den oriktig. +Britiska kolonierna inse att de måste taga största delen af sin +inkomst af tull på importerade varor, och därför tycktes en +»Zollverein» vara olämplig. Äfven andra hinder föreligga. Förenta +staterna ökar till exempel tullen på fint raffineradt socker med en +summa motsvarande den hvarmed hvilken som helst annan nation söker +uppmuntra produktionen--detta anses icke vara mera än rättvist mot +våra egna sockerfabrikanter. + +Därför är det för närvarande troligt, att nödvändigheten af inkomster +och olämpligheten af att anskaffa dem genom inhemsk tull tvingar +britiska kolonierna att fortsätta med hög tull på importartiklar, +synnerligast sådana, som kunna rubriceras som lyx--det vill säga, +sådana saker, som icke användas af de många fattiga, utan af de rika. +Detta är en folklig politik, och det är väl kändt hvilken stor makt +»röster» äga för politikern. Samma inflytanden tror jag skola göra sig +gällande i Förenta staterna. Jag känner icke till något mera +inkomstbringande sätt eller något så tillfredsställande för de +röstande. Det öfverraskar er kanske, men jag tror det är sant, att +under vår nuvarande tariffpolitik undslipper massan af amerikanska +folket faktiskt tullafgiften. De använda nästan endast--jag tror jag +kan utelämna »nästan»--hemmagjorda saker: hemmagjord tobak, vin, +spritdrycker och öl, hemväfda bomulls- och ylletyger, till och med +siden, användbart, ehuru icke så fint som det utländska, och alla +dessa artiklar äro för närvarande förvånande billiga. Jag hade nyligen +ett bevis därpå. En familj i burgna omständigheter, men icke rik, +reste hvarje år till England med sina fem barn för att besöka +släktingar. Förut hade de sparat in resan genom att köpa kläder och +andra artiklar. Frun sade, att numera köper hon ingenting i England, +därför att kläder ställa sig billigare i New York. Det finns många +andra bevis härpå. Vi finna att våra tjänare, som åtfölja oss på våra +resor, köpa en hel del saker i New York; men var goda och kom ihåg, +icke lyxartiklar afsedda för rikt folk. På dessa, hvilka vi kunna vara +öfvertygade om att vår rika klass aldrig afstår ifrån, kunna vi genom +höga tullar erhålla all den inkomst, som behöfs, utan att efterfrågan +blir mycket minskad. Republikens förmögna klasser dra sig icke för +utgifter i fråga om lyx; och fint siden, fint linne, fina spetsar, +finaste yllevaror, fina viner och skotsk whisky och engelskt öl räknas +till våra lyxartiklar. + +Lägg märke till att denna politik skall icke längre först och främst +fullföljas för tullskydd, utan endast för inkomst. Äfven om +protektionism som en politisk åtgärd afskaffades, är det troligt att +sådana artiklar skulle bli beskattade--massorna skulle fordra det. +Det är ett stort misstag att tro, att det är de få och icke de många, +som yrka på tull på importerade lyxartiklar. Min åsikt är att sådana +tullar icke bli afskaffade i vår tid. Det är det mest populära sättet +att skaffa landet inkomster. + +Det är en ny företeelse inom handeln mellan nationerna, hvilken icke +bör förbigås. Det kan tagas för afgjordt att råmateriel i lyckligt +lottade delar af världen nu hafva uppnått förmågan att draga till sig +kapital och skicklighet, så att de som regel kunna bearbetas på +platsen. De olika folkslagen utveckla öfverraskande duglighet. Indiens +fattiga män och kvinnor, Mexikos peoner och Amerikas negrer ägna sig +med framgång åt fabriksverksamhet. Likaså kineser och japaner. +Britannien och Förenta staterna förse dem med hufvudmän för de olika +företagen, och för skötandet af de automatiska maskinerna fordras +ingen utpräglad skicklighet hos arbetaren. Vi kunna vänta stora +förändringar af denna omständighet. Det tillkommer Britannien, länge +den förnämsta och en gång enda fabriksidkande nationen af betydelse, +och äfven Förenta staterna att på alla områden söka nå det högsta inom +industrien. Förändringar, som närma sig revolution, kunna uppstå af +denna orsak. Sir Thomas Sutherland talade nyligen till sina bolagsmän +om antagligheten af att beställa ångskepp i fjärran östern. Men jag +tror ändå att han först försöker att få dem i Britannien eller Amerika +--det är långt att ropa ända till fjärran östern. + +Fastän det ser ut som om nationerna mer och mer söka att själfva fylla +sina förnämsta behof, så tror jag dock, att ökningen af befolkning och +rikedom, som skapar nya behof och utvidgar området för de redan +befintliga, icke endast håller varuutbytet mellan nationerna kvar på +dess nuvarande ståndpunkt, utan äfven ökar det i viss mån. Hur +obetydlig är icke handeln på utlandet, äfven i bästa fall, mot den +inhemska! Oaktadt Förenta staterna förra året (1899) exporterade +fabriksvaror för åttio millioner pund (400,000,000 dollars) var det +icke fullt futtiga fem procent af totalpriset på dess +fabrikstillverkning, öfver 1,800 millioner. Man behöfver icke frukta, +att världens behof skola minskas--Britanniens enda omsorg är att bli +det land, som bäst kan fylla dem. + +Så stå för närvarande de engelsk-amerikanska handelsförhållandena. I +dessa tider af sekterism och partisplittring synes det vara af +ytterlig vikt, att en sammanslutning af intelligenta män i hvarje +centrum,--där hvarken rang, rikedom, parti eller trosbekännelse +kunna utgöra hinder för medlemskap--uteslutande arbetade för sitt +lands fred och välfärd, med utsträckt blick äfven till alla länders +alla folk, ett broderskap, som ser det egna bästa i det gemensamma +bästa. Dessa män dela icke den vanliga politikerns trånga uppfattning, +som i kriget mot andra land ser en fördel för sitt eget och, fruktar +jag, ser ännu klarare sin egen popularitet. För handelsnationer, +sådana som Storbritannien och vår unga republik--hvilken nu börjar +dela världshandeln med moderlandet--finnes ingen grad af framgång i +någon del af världen, hvari de icke äga andel. Hela världen står i +skuld till de nationer, som i större mån fylla deras behof. Därför är +Britanniens och Amerikas största intresse: fred. Därför är det också +en klok politik att uppehålla fred, ett allvarligt politiskt missgrepp +att rubba den, enär vi icke kunna förstöra en annan nations välfärd +utan att skada vår egen. En skenbart tillfällig vinst af andras ofärd +är verkligen förlust till sist. Detta är kanske att se allt för långt +in i framtiden, men steg, som leda dit, böra tagas redan i våra +dagar. Första steget ligger i att lämna föreställningen, att handeln +följer flaggan; verkliga förhållandet är att handeln följer, dit +spåret till den bästa fördelen leder. Handeln respekterar inga +flaggor; det lojala Kanada köper sina »Union Jacks» i New +York. Kanadas handel på republiken är tre gånger så stor som på +England och större än med alla andra nationer tillsammans. Förgäfves +söker någon nation politiskt eller nominellt herravälde på främmande +område med afsikt att vinna fortfarande affärsförmåner under frihandel +och lika lagar för alla. Den försäkrar sig om och fasthåller endast +den marknad den kan bäst fylla. Att offra millioner i penningar och +tusentals människolif för att erhålla politiskt öfvervälde i ett nytt +landområde kan ibland vara nödvändigt i politiskt syfte, men aldrig i +handelsintressen. Vi skola ha kommit ett steg framåt, när det öppet +förkunnas att politisk eröfring icke är nödvändig för att eröfra ett +nytt landområdes handel. Denna sanning behöfver Amerika lära sig på +nytt, då hon försöker att få politisk makt öfver Filippinerna. De +britiska och amerikanska intressena äro skyddade, när samma lagar +gälla för alla nationer. Båda ländernas intressen rörande utländsk +handel ha blifvit desamma och borde leda till samma politik: Öppen +dörr och Fred--tillåtelse för alla nationer, alla folk att följa +egna utvecklingslagar i fullkomlig frihet. Vi ha nyligen haft många +bevis på sanningen af det gamla påståendet, att »blod är tjockare än +vatten», betydligt mycket tjockare, som jag tror, mellan medlemmarna +af vår egen ras. I den nu framträdande dragningen till hvarandra +mellan alla engelsktalande--och allt hvad detta innebär--se vi +gryningen till en ny känsla--raspatriotism; en känsla af stolthet +och hängifvenhet, som den ena halfvan af rasen ger åt »Union Jack» och +den andra å »Stars and Stripes»--den andra af de två flaggor, som +gemensamt svaja öfver alla engelsktalande, ty intet samfund, hvari +vårt tungomål talas, existerar utan att lyda under en af dessa +symboler. Silfverkanten på de mörka krigsmoln, hvilka tyvärr nu sväfva +öfver de båda grenarna af rasen, är att krigets utgång skall ännu +fastare sammanbinda de båda nationerna. Vi kunna säkert, jag tror +fullkomligt säkert, antaga att mellan de två nationerna, hvilka äro +ett folk, ingen skiljaktig mening någonsin kan uppstå, som icke kan +afgöras i vänskap, eller att någon regering i någotdera landet skulle +vara nog stark eller illasinnad att motsätta sig folkens önskan, att +deras tvistigheter icke må afgöras med svärdets bittra skiljedom. Den +dagen är förbi, då engelsktalande män skola uppmanas att döda +hvarandra på slagfältet. Solen kommer aldrig mer att lysa öfver ett +sådant skådespel. Vi ha hunnit förbi detta stadium och vändt om bladen +för alltid i denna fasaväckande historia. + +Hur skall framtiden gestalta sig under inflytandet af denna nya makt +--raspatriotismen, som nu dagas för oss? Vår egen ras isynnerhet har +anlag för den sjukdom, som kallas laudhunger. Storbritanniens röda +flagga förkunnar sitt öfvervälde öfverallt i världen. Vi ha utsträckt +vårt område tre tusen mil från Atlantens stränder till Stilla hafvets, +från S:t Lawrence till Mexikogolfen och, ändå icke nöjda, fruktar jag, +att vi följa Englands farliga exempel och annektera utländskt område. +Sanningen är att vi alltför troget följt Skriftens ord, som säger oss, +att de saktmodiga skola besitta jorden; och hvilket, enligt vår +humorist, Mark Twain, förklarade alltsammans--vår ras är så +saktmodig. I alla händelser synas vi ha skyndat oss upptäcka, att det +sanna och enda säkra beviset på jordens rätta besittningstagare var-- +att de talade engelska. + +Denna utvidgningsepok måste snart gå öfver. Det är utvecklingens lag, +att hvarje land skall, om det kan, styra sig själft. Så gör Kanada; +Australien håller på att förvärfva sig själfständighet, och båda ha +sina egna tulltariffer till och med mot Englands produkter. +Sydamerikas sjutton republiker, som nyligen lydt under Spanien, äro +alla oberoende under egen styrelse. Det är endast under +utvecklingsperioder som aflägsna makter kunna styra och behärska ett +folk, men under denna tidpunkt kunna regeringens åtgärder vara af så +välsignelsebringande art, att äfven sedan det nya samhället själft +öfvertagit ledningen af sina angelägenheter, blir bandet mellan moder +och barn icke endast oslitet, utan starkare än någonsin förut. Kanada +och Australien lämna starka bevis härpå. Genom den visa, välvilliga, +fredliga och tillmötesgående politik, som följts, har inom riket +skapats en raspatriotism, som hvilar på moralisk styrka, den +mäktigaste af alla, som hvilar icke på lag, utan på kärlek. +Britanniens framgång i sin kolonialpolitik är en af de största +triumfer en nation någonsin vunnit, kanske den allra största. Endast +fredliga och icke krigiska medel kunde ha åstadkommit denna seger, +långt mera ärofull än en eröfring genom våldsmakt och långt +varaktigare, hvilket framtiden kommer att visa. + +Storbritanniens flagga svajar öfver Kanada och Australien. Genom +folkets önskan äro de en del af det fast förenade hela, och nu är +frågan om denna rassammanslutning skall stanna inom britiska riket +eller slutligen utvecklas till ett förbundsråd för hela rasen, ledande +de internationella angelägenheterna, innefattande världsfreden och +låtande hvarje särskildt land sköta sig själft under egen regering, +antingen det önskar en krönt eller okrönt republik. Jag beskylles för +att en gång, och det var icke så längesedan, ha spått, att vår +engelsktalande ras skulle en dag åter vara förenad. Här är ett +lämpligt fält för vår Handelskammare att odla, ty det ligger i +riktningen: frid på jorden och människorna en god vilja. För det +närvarande kunna de åtminstone bruka sitt inflytande för att stärka +det vänliga förhållandet och närmandet mellan de två grenarna. Jag har +glömt att nämna ett af de bästa, kanske det allra bästa, resultatet af +vår tillfälliga tullpolitik. Det har tillfört oss många britiska +yrkesidkare för att uppsätta industriella företag och sålunda utveckla +våra tillgångar--Clark och Coats från Paisley, Dolan från Yorkshire, +Sanderson från Sheffield och sist, men ingalunda minst, en stor skatt +från Halifax. Hvem kunde begära att vi skulle öfvergifva vår tanke på +protektionism, om vi lyckades fånga sådana som Firth. Vi utlämna dem +icke mot en konungs lösen; vi behöfva så många vi kunna få af +Halifaxkvaliteten. Närhelst våra tariffer passa, må alla taga en +grundlig hämnd, komma hit öfver och glädja sig åt frihandeln i +Unionens fyrtiofem nationer. Republiken uppmanar dem att komma, alla +som en. Den har högsta tull på importerade ädelstenar och dyrbarheter, +men dessa ovärderliga skatter gå tullfria. + +Det är icke endast för sin industriella skicklighet de skulle bli +värderade, utan som länkar, hvilka binda samman det gamla och det nya +landet, modern och barnet. Några af firmans yngre medlemmar bli +bofasta ibland oss, deras barn gifta sig med amerikanare, eller, om de +besöka det gamla hemmet, ingå de förbindelser där, och den riktige +engelsk-amerikanen är resultatet. Denne visar sig kanske vara den nye +mannen, hvilken äger båda rasernas förtjänster och styrka och +ingenderas fel och svaghet och som i alla händelser, det kunna vi vara +förvissade om, skall vara den främste lärjungen i raspatriotism och +arbeta för att det gemensamma medborgarskapets dag skall uppgå inom +vår ras vidtfamnande gränser. + _________________________________________________________________ + + "BUSINESS" + +(Ur ett föredrag vid Cornell University, 11 Jan. 1896) + + »Business» är ett omfattande ord och är i sin ursprungliga + betydelse uttrycket för hela skalan af människors sträfvanden. + Samma egenskaper, såsom skötsamhet, energi, koncentrering och + intelligens, vinna framgång i alla grenar af »business», från + medicin till manufakturvaror. + +»Business» är ett omfattande ord och är i sin ursprungliga betydelse +uttrycket för hela skalan af människors sträfvanden. Prästens +»business» är att predika, läkarens att bota sjuka, skaldens att +skrifva vers, universitetsprofessorns att undervisa och de studerandes +»business» är, skulle man kunna tro, af den ofantliga uppmärksamhet +som ägnas däråt, att spela fotboll. Jag ämnar icke tala om »business» +i denna vidsträckta betydelse, utan företrädesvis följa definitionen i +»Century Dictionary»: + +»Merkantila och yrkesmässiga företag af hvarjehanda slag; +sysselsättning, som fordrar kunskap i bokföring och finansiella +metoder; bedrifvande af handel samt penningtransaktioner af alla +slag». + +Belysningen, som följer, är betecknande och definierar klart denna +uppfattning af »business». Den lyder på detta sätt: + +»Det förekommer sällan, att personer med böjelse för studier förvärfva +något anseende för kunskap i business». + +Men vi måste gå ännu ett steg längre för att mera tydligt förklara +hvad »business» är, så som jag ser saken. Är en aflönad +järnvägspresident eller bankdirektör eller en aflönad tjänsteman af +hvad slag som helst en »businessman»? Strängt taget, icke. För att en +person skall vara i »business» måste han vara åtminstone delägare i +det företag han leder och ägnar sitt intresse åt samt för sina +inkomster vara hufvudsakligen beroende af företagets framgång och icke +bara af sin aflöning. Denna synpunkt utesluter hela den aflönade +klassen. Inga af dessa äro nu »businessmen», men många af dem hafva +varit det och varit det med framgång. Den, som är en verklig +affärsman, kastar sig i och slungas omkring på affärslifvets vågor, +utan lifräddningsboj i skepnad af aflöning--han riskerar allt. + + VAL AF LEFNADSBANA + +Förmögenhet kan icke erhållas genom aflöning, hur hög denna än är, och +affärsmannen sträfvar efter förmögenhet. Om han är klok, så lägger han +alla sina ägg i en och samma korg och tar sedan väl vara på denna +korg. Gör han affärer i kaffe, så ägnar han sin uppmärksamhet åt +kaffe; gör han affärer i socker, så ägnar han sig åt socker och låter +kaffet vara--han blandar inte ihop dem, utom när han dricker sin +kopp kaffe med socker i. Om han gräfver kol och säljer dem, så ägnar +han sin uppmärksamhet åt »svarta diamanter»; om han äger och säljer +skepp, så ägnar han sig åt skeppsfart, och han upphör att försäkra +sina egna skepp, så snart som han har kapital att undvara och kan tåla +förlusten af ett utan risk af ruin; om han tillverkar stål, så håller +han fast vid stål och håller sig på långt afstånd från koppar; om han +bearbetar järnmalm, så håller han fast därvid och bryr sig icke om +annat slags grufdrift, allraminst silfver och guld. Detta är därför, +att en man kan grundligt sköta endast en affär, och endast en duglig +man kan göra det. Jag har ännu aldrig träffat på en människa, som +fullt förstod två olika slags »business»; ni kan lika lätt träffa på +någon, som tänker på två språk samtidigt. + +Underafdelning och specialitet är dagens lösen. + + HVARJE MAN I SITT YRKE ELLER SIN SPECIALITET + +Jag har framför mig många representanter för alla slags studerande. Om +jag kunde se in i edra hjärtan, så skulle jag finna många skiftande +former af ärelystnad; de flesta sökande utmärkelse i något af de lärda +yrkena. Några vilja bli jurister, andra präster, läkare, arkitekter, +elektrici, ingeniörer, lärare, och hvar och en ställer upp för sig ett +mönster, ett hedradt namn, som intagit första platsen i något af dessa +yrken. De blifvande juristerna framför mig skulle vilja täfla med +forntidens Marshall och Story eller nutidens Carter och Choate; +prästen ville vara en Brooks eller en Van Dyke; läkaren en Janeway +eller en Garmany; redaktören ville vara en Dana; arkitekten en +Richardson, och när han nått sin ärelystnads mål, så skulle han vara +nöjd. Åtminstone tror han det nu. Med dessa klasser har jag egentligen +icke något som helst att göra i dag, därför att alla dessa äro +yrkesentusiaster. Men när hufvudegenskaperna för att lyckas i de lärda +yrkena äro de samma, som betinga framgång inom affärslifvet, kan +mycket af hvad jag har att säga tillämpas på er alla. + +Ibland er finnas sådana, som skulle vilja segla på det ovissa haf, som +kallas »business», och arbeta för att förtjäna pengar, stor +förmögenhet och till slut bli millionärer. Men jag är öfvertygad om +att, om också detta är främst i edra tankar, så är det icke allt ni +sträfvar efter på affärsbanan; ni känner att där gifvas tillfällen att +visa duglighet, företagsamhet, energi, omdöme och alla de bästa dragen +hos människonaturen, samt äfven att affärsmän mycket gagna det +samhälle, de lefva i. + +Jag vill försöka att sprida litet ljus öfver vägen till framgång, att +peka på klipporna och skären i det förrädiska hafvet och ge några +vinkar om sättet att styra ert skepp eller ro ert nötskal och om det +hastiga eller det långsamma årtaget vinner i längden. + + STARTEN I LIFVET + +Låt oss då börja med början. Är någon af de blifvande affärsmännen här +framför mig, då han för sig utmålar framtiden, nöjd med att se sig +hela sitt lif arbetande för en bestämd aflöning? Icke en enda, det är +jag säker på. Här har ni skiljegränsen mellan affär och icke-affär; +den ene är husbonde och beror af förtjänsten, den andre tjänare och +beror af sin lön. Naturligtvis får ni alla börja som aflönade tjänare, +men alla få icke sluta där. + +Ni har litet svårt för att komma i gång, mycket svårt i allmänhet, men +här gör sig undantagsstudenten gällande. För honom finns ingen +svårighet; han har vunnit sina lärares uppmärksamhet, och de känna en +mängd affärsmän. Han har fått premium, han är den förste i klassen, +han har visat ovanlig förmåga, grundad på karaktärsdrag, som komma att +göra sig gällande i täflingen. Han har bevisat sig äga aktning för sig +själf, har oförvitliga vanor, godt förstånd, ordningssinne, +outtröttlig flit, och hans lediga tid användes till sökande efter +kunskap, hvari han finner sin högsta glädje. + +Ännu en viktig sak: hans finanser äro alltid i godt skick, han lefver +strängt på sina inkomster och sist, men icke minst, han har visat, att +han finner glädje i sitt arbete. Dessutom har han vanligen en kraftig +garanti för framtida flit och gagnande ärelystnad--han är icke +belastad med rikedom. Det är nödvändigt, att han själf banar sig väg i +lifvet. Han är icke millionär, han bara ämnar bli det. Han har ingen +rik far eller--det som är ännu farligare--en rik mor, som kan och +vill understödja honom i lättja, i fall han skulle misslyckas; han har +ingen lifräddningsboj, han måste simma eller gå till botten. Innan +denne unge man lämnar universitetet, är han en bemärkt man. Mer än en +bred väg står honom öppen. Dörren öppnas, innan han behöfver knacka, +han väntas af den insiktsfulle arbetsgifvaren. Icke hans professors +skrifna betyg--ty betyg måste vanligen läsas och läsas mellan +raderna--utan ett ord eller två sagda till affärsmannen, som alltid +är på utkik efter unga undantagsstuderande, har tillförsäkrat den unge +mannen allt hvad en ung man behöfver--en början. Det oskattbaraste +förvärf, som en arbetsgifvare kan vinna åt sin affär är +undantagsynglingen--ingen affärsuppgörelse är så gifvande som denna. + +Det är naturligtvis oändligt mycket svårare för +genomsnittsstuderanden; han behöfver vanligen söka efter +sysselsättning, men slutligen finner äfven han en början. + + UTVÄGAR TILL FRAMGÅNG + +Det är undantagsstudentens bana, som belyser vägen till framgång. Vi +behöfva icke alls bekymra oss om honom, han är »all right». Han har +blifvit kastad i sjön, men han behöfver ingen lifboj, han behöfver +icke klemas med, han kan simma; han är icke född för att bli dränkt, +och ni ser hur han år efter år trotsigt möter vågorna, tills han är i +spetsen för ett stort »business». Hans början var naturligtvis icke i +spetsen, utan vid foten--lyckligtvis; därför har hans +framåtskridande alltid skett uppåt. Om han börjat uppifrån, skulle han +icke haft tillfälle att sträfva högre. Det betyder icke mycket hur han +börjar, ty han äger egenskaper inom sig, hvilka med säkerhet skola +åstadkomma ett visst resultat, hvart han än kommit. Han fortfar på en +mycket liten lön, uträttar småsysslor, mycket obetydligare än han vet +sig kunna utföra, men han utför dem med yttersta noggrannhet. + +Men så en vacker dag inträffar något, som ådrager honom hans närmaste +förmans uppmärksamhet. Han har något att invända mot ett förslag och +tror att det kan förbättras, eller han erbjuder sig att biträda i en +annan afdelning än sin egen; eller han stannar en dag senare än +vanligt vid sitt arbete eller kommer tidigare en morgon, därför att +det var något, som skulle göras nästa morgon, och hvilket han för +säkerhets skull ville sätta sig in i i god tid. Hans principal har +kanske äfven varit litet orolig öfver samma sak och kommit tidigt till +platsen. Han träffar på den unge mannen, som visar att han icke endast +utför sitt aflönta arbete, utan äfven tänker på affärens framgång. Det +kan också hända, att principalen en dag föreslår en viss åtgärd +rörande en af kundernas konto; det åligger kanske den unge mannen att +sköta denna gren af bokföringen--en mycket viktig gren. Principalen +önskar stoppa denna kredit, hvilket måhända skulle vara till olägenhet +för kunden. Den unge mannen känner kunden, har ibland besökt honom i +affärer, burit upp penningar--eller försökt att göra det--och +invänder blygsamt, att denne är en präktig karl, som måste vinna +framgång, som sköter sin affär redbart och klokt och endast behöfver +tillfälligt öfverseende för att kunna reda sig förträffligt. + +Principalen har förtroende till den unge mannens omdöme och duglighet, +tycker kanske att det är litet djärft af en kontorist att framställa +något sådant, men säger till honom: »Sköt om den här saken, men passa +på att vi icke förlora något. Vi vilja naturligtvis icke skada våra +kunder, utan om vi kunna hjälpa mannen utan för stor risk, så göra vi +det gärna». Den unge mannen tar saken om hand, och följden visar, att +han hade alldeles rätt; kunden blir en af firmans allra bästa kunder, +en som icke utan stor svårighet kunde lockas öfver till en annan. + +Eller kanske att den vakne unge mannen har gifvit akt på fabrikens +försäkringspoliser och deras förfallodag; han ser att denna blifvit +försummad--att några af försäkringarna äro förfallna. Det angår icke +honom, han har icke betaldt för att sköta om firmans försäkringar; i +en mening--den inskränkta meningen--åligger denna syssla en annan +man, men han vågar påpeka omständigheten och föreslår, att premierna +skola erläggas. Men--lägg nu märke till fördelen af allmän läsning +och bildning!--denne unge man har läst tidningar och tidskrifter och +lärt känna flere »affärsknep», som ibland bedragit försäkringstagaren +på hans försäkring, och i samband därmed har han studerat nya och +billiga försäkringsmetoder. Han föreslår, att den eller den polisen +öfverflyttas till ett annat, solidare och äldre bolag. Ni ser, mina +herrar, att vår tids affärsman måste läsa, ja studera och gå till +roten af en hel mängd saker, så att han kan undgå de falluckor, som på +alla sidor omgifva en affär. Den arbetsgifvare, som icke insåg hvad en +sådan ung man, ehuru i en kontorists anspråkslösa ställning, duger +till, är icke värd att arbeta hos. + + ANDRA STEGET UPPÅT + +Antag att den unge mannen är elektriker eller ingeniör och kommer från +Sibley, som är ett bra ställe att komma från. I det stora +fabriksföretag, som är nog lyckligt att ha försäkrat sig om hans +duglighet, har han kanske en mycket anspråkslös befattning; men han +upptäcker att ett par ångpannor icke äro riktigt säkra, att maskinerna +eller motorerna äro byggda på falska mekaniska principer och förbruka +en mängd bränsle, och att användningen af maskinerna är förenad med +risk. Han ser, att entreprenören fuskat med grunden under den; eller +han kommer oförmodadt in i fabriken en natt för att se, om allt står +bra till, och upptäcker att mannen, som har vakten, icke är att lita +på och att en olycka lätt kunnat ske. Han känner det vara sin plikt +att ingripa och rädda fabriken från undergång. Han gör upp en ritning +öfver maskineriet och lägger fram den för sina principaler med förslag +att afhjälpa bristerna, enligt de nyaste vetenskapliga principerna, +som han lärt sig i Sibley. Arbetsgifvaren är naturligtvis icke hågad +för utgifter och är förargad öfver att hans maskineri icke är sådant +det skulle vara. Men äfven om hans vrede tar sig utlopp, låter han, +när stormen väl är öfver, den unge mannen förklara hvad ett par tusen +dollars nu kunde rädda, och resultatet är, att Sibleypojken får +tillsägelse att sköta om saken och laga att allt blir ordentligt +gjordt. + +Denne unge mans lycka är så godt som redan gjord. Äfven om han ville, +skulle han icke kunna dölja sitt ljus under skäppan, hvilket den +blifvande affärsmannen just icke är vidare benägen att göra--han är +bara och uteslutande »business». Han lider icke af tillgjordhet eller +falsk blygsamhet. Han förstår sitt »business», och han är fullt +medveten och stolt öfver den omständigheten att han förstår det--det +är en af de många fördelar Sibley gifvit honom--och han är besluten, +att hans principal icke skulle, åtminstone i denna sak, veta mindre än +han. Ni får aldrig uraktlåta att upplysa er arbetsgifvare. Man kan +icke hålla en sådan ung man som denne tillbaka; och låt mig tala om +för er, att ingen arbetsgifvare vill hålla honom tillbaka. Det finns +ännu en person, som är lika glad öfver att upptäcka den unge mannen, +som den unge mannen är öfver att upptäcka sig själf, och denna är hans +arbetsgifvare. Han är värd en million, hvarken mer eller mindre, men +det vore naturligtvis icke till hans nytta att få den, medan han ännu +är så ung. + +Han har nu tagit två steg uppåt. Först, han har fått en god början +och, för det andra, han har visat sin principal, att han är mer än +vanligt duglig. »Han har kommit», som fransmännen säga, och han har +kommit för att stanna. Hans fot är på stegen och det beror på honom +själf, hur högt han klättrar. Han är en af de mycket få, som kommit +öfver tröskeln till hela affären. + +Men det är mycket som återstår att göra. Denne unge man har nit och +duglighet, och han har visat att han har den oundgängliga egenskapen +--omdöme. Och han har visat ännu en oundgänglig egenskap--att hela +hans intresse är i affären. Han visar ifrån sig de lockande +frestelserna, som omgifva unga män, och koncentrerar sin +uppmärksamhet, sin tid och sina krafter på uppfyllandet af sin plikt +mot sin arbetsgifvare. Alla andra studier, sysselsättningar och alla +nöjen undanträngas af »business», som härskar oinskränkt. Hans +aflöning stiger, naturligtvis. Om han händelsevis råkat få anställning +hos en arbetsgifvare, som icke förstår att uppskatta hans förtjänster +så finns det andra arbetsgifvare, som funnit, att här är den sällsynta +företeelsen--undantagsynglingen--i deras konkurrents tjänst, och +det är mycket antagligt att vår unge hjälte kommer att byta om +principal. Det händer icke ofta, men ibland tvingas en ung man att +göra det. Som regel är arbetsgifvaren endast alltför tacksam, att en +sådan ung man kommit till honom, och han är angelägen att få behålla +honom. Men förtroende är något, som behöfver lång tid att gro, och det +är en lång väg från högt aflönadt biträde till jämnlikhet som +delägare. + + DEN AFGÖRANDE FRÅGAN + +Låt oss följa honom litet längre. Den unge mannens arbete i firmans +tjänst har en dag framkallat nödvändigheten för honom att göra ett +besök hos arbetsgifvaren i hans hem. Sådana tillfällen yppa sig allt +oftare, den unge mannen blir känd och värderad i familjen; till slut +spörjer principalen sig själf, om han icke någon dag kunde taga honom +till kompanjon, och då kommer frågornas fråga: »Är han redbar och +duglig?»--Låt mig dröja här ett ögonblick. Mina herrar, detta är den +afgörande frågan, hvalfvets slutsten, ty ingen duglighet, hur stor den +än må vara, är värd något utan redbarhet. När Burns skildrade +Skotlands genius i »Visionen», kommo dessa egendomliga ord honom i +sinnet: + + »Hennes öga, äfven då det ut i tomma rymden såg, + lyste klart af tro och heder». + +Intet fördöljande, ingen beräkning, ingen spekulation på att vinna en +oförtjänt förmån, aldrig en handling, hvars upptäckt skulle bringa er +skam. Affärsmannen söker allra först hos sin kompanjon »ett redbart +sinne», den, som, äfven för att tjäna honom, vek en hårsmån från den +smala vägen, skulle genast förlora hans förtroende. Är han +intelligent? Är han i stånd att bilda sig ett korrekt omdöme, grundadt +på insikt och klarsynt förutseende? Unga män--ja, gamla män också-- +gifta sig förhastadt, hvilket är mycket oförståndigt af både de unga +och de gamla. Men om ett kompanjonskap kan man säga, att det sällan +ingås i förhastande. Det är icke en eller två egenskaper, som afgöra +det, utan karaktären i sin helhet--tilltalande i många afseenden, +icke frånstötande i något och med särskild duglighet i ett eller två. + +Vi höra ofta talas om huru omöjligt det i våra dagar är för unga män +att starta nya företag, därför att affärer ske i så stor skala, att +det erforderliga kapitalet närmar sig millionen, och sålunda är den +unge mannen dömd till en löntagares lif. Detta är sant endast i fråga +om de stora korporationerna, i hvilka man icke kan bli delägare utan +kapital. Ni kan köpa så och så många aktier för så och så många +dollars, och som de unga män jag nu talar till äro fast beslutna att +förr eller senare blifva sina egna herrar, så tror jag icke att +anställning i en stor korporation--där hög aflöning är allt hvad de +kunna vänta--är lika fördelaktig för dem som hos privata ägare. + +Äfven presidenterna för dessa korporationer äro endast aflönade och +således icke, i ordets strängaste mening, affärsmän. Huru skulle då en +ung man, som arbetar under dem, vara annat än en löntagare hela sin +lifstid? + + HVAR FINNAS TILLFÄLLENA? + +Mången affär, som länge arbetat med framgång under kompaniskap, +förändras till bolag, aktierna erbjudas till salu, och lärda herrar, +menlöst okunniga i affärer, och, stundom, spekulativt anlagda kvinnor +samt--jag är ledsen att tala om det--ofta präster och artister äro +förledda att köpa. Allmänheten köper affären, men de skulle hafva köpt +mannen eller männen, som skötte affären. + +Kommer ni ihåg historien om Travers? En vän bad Travers komma in och +titta på en hund, som han tänkte köpa för att ränsa sitt +konservatorium från råttor. Just som hundsäljaren skulle visa honom, +hur utmärkt hunden gjorde slut på odjuren, kom en stor, väldig gammal +råtta jagande hunden framför sig. Travers vän frågade honom: + +--Hvad skulle du göra? + +--Kö-kö-köpa råttan, svarade Travers. + +Allmänheten köper ofta den oriktiga saken. + +Det skulle vara ett förträffligt studium för er att ofta läsa de olika +bolagsaffärernas fondnoteringar. Ni skall finna förteckningen i några +tidningar. Lägg nu märke till aktiernas parivärde och det pris, för +hvilket ni kan köpa dem. Det kan invändas att detta parivärde är +fingeradt kapital, det är endast i ganska få fall det är så; i +fabriksaffärer i synnerhet, tror jag, att motsatsen är regel. +Kapitalet representerar icke helt och hållet egendomens värde. + +Men det finns många bolag, hvilka icke äro bolag, och många exempel på +kompaniskap, förändrade till bolag, där affären i själfva verket +fortfar som kompaniskap. Om vi jämföra sådana institutioner med de +stora bolagen, hvilkas ägare äro här och där och öfverallt, så finna +vi en anmärkningsvärd olikhet. Tag till exempel världens stora +ångbåtslinjer. De ibland er, som läsa, känna nog till att de flesta af +dessa lämna ingen utdelning åt aktieägarna. Några af de största +bolagens aktier ha sålts för halfva, till och med för tredjedelen af +värdet. Dessa äro bolag helt enkelt, men om vi se på andra linjer på +samma haf, som skötas af ägare, och för hvilka vanligen en stor +affärsman, som är djupt intresserad, står i spetsen, så skola vi +finna, att de hvarje år lämna stor utdelning och öka reservfonden med +betydliga summor. Det är skillnaden mellan individualism och +kommunism, tilllämpad på business, och mellan ägarna, hvilka sköta sin +egen affär som kompanjoner, och ett bolag med tusen olika ägare, +okunniga om affärer. + +Denna motsats kan man finna inom hvarje affärsgren, i handel, +yrkesutöfning, i finanslifvet och i kommunikationen till lands och +vatten. Det är på samma sätt med banker. Många bankinrättningar ägas +verkligen af några få affärsmän. Dessa blifva snart de ledande, och +deras aktier stå alltid högt, i synnerhet om bankens direktör är den +störste ägaren, såsom fallet är i de mest framstående bankaffärerna. I +sådana delägarskapsbolag finnas alla tillfällen för den blifvande +affärsmannen att blifva ägare, det vill säga delägare, ty de som leda +sådana företag söka ständigt efter duglighet. + +Var icke alltför kinkiga--tag emot hvad goda makter erbjuda. Börja, +om ni nödvändigt vill, i ett bolag, men håll alltid blicken fästad på +utsikten till en egen affär. Kom ihåg att hvarje företag kan lyckas, +därför att det fyller ett särskildt behof hos allmänheten; det utför +en nödvändig syssla, antingen det producerar en artikel, säljer den, +eller vårdar och förvaltar kapitalet. + +Det finns intet slag af »business», där icke framgång kan ernås. + + EN AF FRAMGÅNGENS HEMLIGHETER + +Framgång beror helt enkelt på ärligt arbete, duglighet och +koncentration. Det finns alltid plats i toppen för undantagsmännen +inom hvarje yrke. De behöfva icke sträfva efter gunst; det är snarare +fråga om, hvem som skall lyckas erhålla deras värdefulla hjälp. Och +som det är i hvarje yrke, så är det i alla affärsgrenar--godt om +plats i toppen. Er sak är bara att komma dit. Sättet är ganska enkelt: +Sköt ert »business» en liten smula skickligare än genomsnittsmannen på +ert område. Om ni är aldrig så litet öfver genomsnittet, så är er +framgång betryggad, om denna står i proportion till den grad af +förmåga och intresse, som ni ådagalägger. I en affär finnas alltid +några, som stå nära toppen, men det finns alltid ett oändligt mycket +större antal nere vid bottnen. Och skulle ni misslyckas i att nå upp, +så skyll icke på stjärnorna, utan på er själfva. De som misslyckas +kunna säga, att den eller den personen hade stora fördelar, ödet var +honom bevåget, omständigheterna gynnsamma. Det där pratet är icke +mycket värdt. En man faller i midten af en ström, som han försöker +hoppa öfver, och föres bort af vattnet; en annan försöker detsamma och +landar säkert på andra sidan. + +Pröfva noga dessa båda män. + +Ni skall finna, att den som misslyckades saknade omdömesförmåga; han +hade icke beräknat medlen att nå sitt mål; han var en oförståndig +karl; han hade icke tränat sig; han kunde icke hoppa; han gjorde det +på en slump. Han var lik den där unga damen, som på frågan om hon +kunde spela fiol svarade: »Jag vet inte; jag har aldrig försökt.»-- +Den andre, som hoppade öfver strömmen, hade flitigt tränat sig; han +visste ungefär hur pass långt han kunde hoppa. Och han visste +fullkomligt säkert, att han kunde hoppa långt nog för att nå en punkt, +hvarifrån han kunde vada till stranden eller taga ett nytt hopp. Han +visade omdömesförmåga. + +En ung man, som gjort sig känd för att utföra hvad han föresatt sig, +skall finna huru hans arbetsfält växer år efter år och huru +uppgifterna blifva större och större. Å andra sidan, den man, som +måste erkänna sitt nederlag och be sina vänner om hjälp för att få +börja på nytt, är verkligen illa däran. + +Studerande vid våra skolor och universitet voro förr färdiga med +examen redan i ton-åren. Detta ha vi ändrat, och de studerande äro i +allmänhet äldre, när de börja kampen för tillvaron, men de ha +naturligtvis lärt en hel del mer. Såvida den unge universitetsmannen +icke hufvudsakligast använder sin tid för att inhämta kunskap i det +ämne, som han tänker ägna sitt lif åt, så blir han, om han går in i en +affär, undanträngd af yngre män, som börja i ton-åren, ehuru de sakna +universitetsbildning. Detta säger sig själft. Nu är frågan: Skall den +studerande, som vistats i teoriernas region, hinna fatt mannen, som +har ett par års försprång på praktikens hårda och strängt uppfostrande +fält. + +Att detta är möjligt för den studerande är ju tydligt och att han i +sitt senare lif kommer att äga bredare vyer, än den vanlige +affärsmannen, som saknar akademisk bildning, är också tydligt, och det +är naturligtvis slutet, som blir det afgörande; början är glömd och +har ingen betydelse. Men om den studerande någonsin skall hinna fatt +den, som först startade i täflingen, så måste det vara genom att äga +starkare uthållighet; hans öfverlägsna kunskap och därpå grundade +sundare omdöme måste slutligen förhjälpa honom till seger i täflingen. +Det är tre brister, som vanligen känneteckna mannen, som startar, +innan karaktären vunnit manlig fasthet, nämligen: bristen på sträng +själfdisciplin, på allvarlig koncentration och på en allt behärskande +ärelystnad. Den unge universitetsmannens vanor och den i en affär +anställde ynglingens äro himmelsvidt skillda. + +Det är en annan svårighet, som i de flesta stora affärsföretag möter +den äldre mannen. Där råder nämligen en sträng civilförvaltning och +befordran utan favoritsystem. Det ställer sig därför mycket svårt att +få någon annan anställning än i de lägsta graderna. Man måste börja +vid foten, och det är bäst för alla parter, synnerligast för den unge +studeranden. + +Undantagsstudenten borde naturligtvis öfverträffa +undantags-icke-studenten. Han har större bildning, och bildning gör +sig alltid gällande, om de andra egenskaperna äro desamma. Tag två män +med lika naturlig begåfning och energi, samma ärelystnad och +personliga egendomligheter, och den af de två, som erhållit den bästa, +mest omfattande och mest lämpliga bildningen, har utan gensägelse en +ofantlig fördel öfver den andre. + + AFFÄRSMAN OCH SPEKULANTER + +Alla äkta mynt hafva blifvit efterapade; efterapningen af »business» +är spekulation. En affärsman ger valuta för sin inkomst och uppfyller +en nyttig förpliktelse. Hans tjänster äro nödvändiga och komma +samhället till godo; dessutom arbetar han ihärdigt för att utveckla +landets tillgångar och bidrager sålunda till släktets framåtskridande. +Detta är äkta mynt. Spekulation däremot är en parasit på affärsmännens +arbete. Den skapar ingenting och fyller intet behof. När spekulanten +vinner, så tar han pengar utan att lämna vederlag eller betala därför, +och då han förlorar, tar hans medspekulant pengarna från honom. Det är +ett rent hasardspel mellan dem, förnedrande för båda. Ni kan icke vara +en hederlig affärsman och en spekulant. Tillvägagångssättet och syftet +på den ena banan äro olycksbringande för den andra. Ingen affärsman +kan spekulera hederligt, ty de som visat sig ha förtroende för honom +ha rätt att vänta strängt fasthållande vid +affärsmetoder. Fordringsägaren tar den vanliga affärsrisken, men vill +icke veta af någon spekulationsrisk. Det äkta och det förfalskade ha +intet gemensamt. + +Att nittiofem procent af dem, som för egen räkning börja ett +affärsföretag, misslyckas, låter otroligt, och ändå säger statistiken, +att det förhåller sig så. Med siffror kan man bevisa hvad som helst, +heter det, men det är dock ett faktum, att proportionen är mycket +stor. Tro inte att jag vill afskräcka er från att försöka bli era egna +herrar och skaffa er en egen affär, långt därifrån. Dessutom låter den +blifvande affärsmannen icke afskräcka sig af något, som någon kan +säga. Han är en sann riddare och säger med Fitzjames: + + Om full af faror vägen är, + dess större lockelser den bär. + +Den unge mannen, som föresatt sig att bli en affärsman, låter icke +hindra sig, och icke heller låter han sig lockas in på en annan bana +--han skall göra en start och få pröfva sina krafter. Han måste gå +på. Tids nog att besluta sig för lifslång träldom som blott löntagare, +sedan ni först pröfvat på »business» och upptäckt, om ni är, eller +icke är, en af de lyckligt lottade, som äga de erforderliga +egenskaperna. + +Jag har försökt att teckna undantagsakademikerns väg från aflöning +till kompaniskap. Det är ingen fantasibild; ingen enda dag går förbi +utan förändringar inom firman, hvilka höja unga män till delägarskap; +och i hvarenda stad går ingen förste Januari förbi utan att medföra +befordringar. »Business» kräfver ungt, friskt blod för sin tillvaro. +Om några af er äro missmodiga i denna sak, så låt mig berätta er två +historier ur min egen erfarenhet, som bestämdt skola muntra upp er. + + EN TECKNING UR LIFVET + +Det finns en stor fabriksägare, den störste i världen i sitt yrke. Jag +känner honom mycket väl, en präktig karl, som gör heder åt sitt +»business». Då han började åldras, insåg han, liksom alla kloka män, +att nytt blod behöfde införas i hans affär; att medan det ännu var +jämförelsevis lätt för honom att leda det vidsträckta företaget, +skulle det vara välbetänkt att sörja för dess öfverlämnande i goda +händer, när han dragit sig tillbaka. Rika mäns söner ärfva sällan lust +för affärer. Jag kan icke yttra mig om huruvida detta är bra eller +illa. Men då jag ser på människosläktet i dess helhet, tror jag det är +bra. + +Om rika mäns söner hade fattiga mäns söners tvingande behof och däraf +framkallade ärelystnad och förmåga, skulle det finnas färre utsikter +för universitetsstnderande än nu. Det var icke till någon af sin +familjs medlemmar denne man vände sig för att finna den nya kraften. +En ung man anställd i ett bolag hade ådragit sig hans uppmärksamhet +vid utförandet af några uppdrag för sin firma. Den unge mannen hade +ofta ärenden till den äldre affärsmannen. Denne var klok och gick icke +hastigt till väga. Hans duglighet var han snart på det klara med, men +det var endast en punkt bland många andra. I hvilka förhållanden lefde +den unge mannen, hurudana voro hans vanor, böjelser och kunskaper? +Hurudan var hans natur, utom hvad som rörde hans verksamhet? Han fann +alla svaren på sina frågor tillfredsställande. Den unge mannen, hvars +far var död, underhöll sin mor och en syster; hans vänner voro +präktiga unga män, ett par af dem något äldre än han; han studerade; +han var road af läsning; han hade ädla böjelser. Jag behöfver knappast +säga att han var en ung gentleman, med aktning för sig själf, den +förkroppsligade hedern, ur stånd till något lågt eller simpelt; i få +ord, ett mönster för en ung man och, naturligtvis, fattig--det säger +sig själft. + +Den unge mannen blef eftersänd, och millionären sade honom, att han +skulle gärna vilja anställa honom i sin affär, om han hade lust att +göra ett försök. Millionären uttalade öppet sin afsikt att finna en +ung affärsman, som kunde sätta sig in i företaget och med tiden befria +honom från omsorg. Det uppgjordes att han skulle under två år ha plats +som bokhållare, underkastad en bokhållares villkor, som i detta fall +voro mycket stränga, därför att han måste vara på fabriken några +minuter före sju på morgonen. Han skulle få något högre lön, än han +hade förut, och om efter två års förlopp ingenting blifvit sagdt å +någondera sidan, var öfverenskommelsen slut, och hvar och en af dem +fullkomligt fri. Han var helt enkelt antagen på försök. Den unge +mannen förklarade stolt, att han ville icke ha det annorlunda. + +Allt gick som förut. Innan de två åren voro förflutna, var principalen +säker på att han funnit den ytterst sällsynta artikeln: en ung +»businessman». Huru många egenskaper innefattas icke i detta ord-- +först och främst omdömesförmåga; ty utan omdömesförmåga kommer en +affärsman icke långt. Principalen förklarade för den unge mannen, att +han var belåten med honom, nöjd med hans arbete och uttryckte sin +glädje öfver att ha funnit honom. Han hade nu vidtagit anordningar för +att upptaga honom i firman. Men till hans häpnad svarade den unge +mannen: + +-- Jag är mycket, mycket tacksam, men det är mig omöjligt att emottaga +anbudet. + +-- Hvad står på? Ni passar mig. Passar jag inte er? + +-- Ursäkta, sir, men af skäl, som jag icke kan förklara, vill jag +lämna min plats om sex månader, då mina två år äro ute, och jag ämnade +just säga upp den, så att ni kan få den fylld. + +-- Hvart ämnar ni er? + +-- Jag reser utomlands. + +-- Har ni tagit någon anställning? + +-- Nej, sir. + +-- Vet ni icke hvart ni kommer att resa? + +-- Nej sir. + +-- Icke heller hvad ni skall göra? + +-- Nej sir. + +-- Jag har behandlat er väl, och jag tror mig ha rättighet att få veta +det verkliga skälet. Jag anser att det är er plikt att säga mig det. + +Skälet tvingades ur den unge mannen. + +-- Ni har varit alltför god mot mig. Jag skulle vilja ge mycket för +att kunna få stanna hos er. Ni till och med bjöd mig till ert hem-- +ni har varit borta på resor--ni uppmanade mig att ofta hälsa på och +att ledsaga er fru och er dotter till sådana underhållningar, som de +önskade besöka--och jag--jag kan inte uthärda längre. + +Nåväl, millionären upptäckte naturligtvis hvad ni alla redan förstått, +att det händt den unge mannen precis detsamma, som skulle händt er +under liknande förhållande--han hade blifvit kär i dottern. I vårt +land skulle detta icke ansetts som en förbrytelse, och jag tillråder +ingen af er att strida mycket emot känslan. Om ni hyser verklig kärlek +till någon, så bry er icke om att föremålet är dotter till er +principal och att ni får bära rikedomens börda. Men i det land, hvarom +jag talar, skulle det hafva ansetts ohederligt af en ung bokhållare +att fria till en ung dam utan föräldrarnas tillåtelse. + +-- Har ni talat med min dotter om edra känslor för henne? lydde +frågan. Den unge mannen värdigades knappt svara. + +-- Naturligtvis icke. + +-- Aldrig sagt ett ord, som kunnat tydas däråt? + +-- Naturligtvis icke. + +-- Nå, sade han, jag ser ingen anledning hvarför ni icke skulle göra +det. Ni är just den son jag skulle önska mig, ifall ni kan vinna min +dotters hjärta. + +Mycket egendomligt, men det var dock så, hade den unga damen samma +åsikt som pappa--han var en sådan äkta man, som hon ville ha. Denne +unge man är nu en lycklig affärsman. + + ROMANTIK I »BUSINESS» + +Jag har en annan historia, som hände i ett annat land. Båda +svärfäderna ha själfva berättat mig historierna, och de äro stolta +män, liksom jag är stolt öfver deras vänskap. Ni ser att business är +icke endast detta hårda prosaiska lif, som vanligen skildras. Det bär +inom sig romantik och känsla, och ju större ett affärsföretag är, ju +framgångsrikare och nyttigare, desto mera romantik och fantasi träffar +man på. De största triumferna, till och med i affärer, härröra från +romantik, känsla och fantasi, i synnerhet inom en firma med +världsrykte. + +Den andra historien är så lik den första, att det är svårt att berätta +den med någon framgång. Ni gissar er genast till upplösningen, och +detaljerna i dessa händelser betyda ingenting. Det är som när jag +berättade om slaget vid Bannockburn för mina unga brorsöner: Där stodo +engelsmännen och där skottarna. + +-- Hvem vann, farbror? skreko alla tre på en gång med sublimt förakt +för detaljer. Men i detta fall är det icke fråga om krig. Jag tar för +afgjordt, att alla förvecklingar löstes genom fredlig +öfverenskommelse. + +Jag skall icke berätta historien i hela sin längd, som jag gjorde med +den föregående; den är alldeles likadan med undantag af att den unge +mannen i detta fall var anställd på vanligt sätt. Den unge mannens +tjänster behöfdes, och han blef anställd. + +Slutligen blef han millionärens privatsekreterare och med samma +olyckliga resultat. Men i detta fall hade fadern bedt den exemplariske +och duglige unge mannen att, medan han var borta, se till hans söner. +Detta gaf anledning till besök å familjens landtställe och till lek +och idrottsöfningar med sönerna. Min vän glömde att han hade en +dotter, och det skulle han inte ha gjort. När ni blir icke endast +hufvudmän för affärsföretag, utan också hufvudmän för familjer, så +skall ni komma ihåg detta och inte endast tänka på sönerna. +Privatsekreteraren, som fått i uppdrag att hålla ett öga på sönerna, +hade på ett eller annat sätt missförstått de muntliga instruktionerna +och gaf dem ett litet vidsträcktare fält. Dottern syntes behöfva mesta +omsorgen. Men lägg märke till detta: Dessa båda unga män tillvunno sig +sina principalers förtroende och erkännande först, och blefvo sedan +kära i döttrarna. Ni kunna vara fullkomligt trygga, om ni taga dessa +saker i samma ordning. + + VÄRDET AF EN AFFÄRSBANA + +Kanske det tillåtes mig, utan att jag alltför mycket afviker från +ämnet för min text, att framställa några anmärkningar öfver det +inflytande en affärsbana, i jämförelse med andra yrken, har på +människor. + +Först har jag då gifvit akt på att artistbanan gör folk småaktiga och +framkallar afundsjuka, fåfänga och retlighet, just raka motsatsen till +de egenskaper jag träffat på hos affärsmän. Man tycker att musik, +målning och skulptur borde utöfva ett förädlande inflytande på de +personer, som dagligen syssla därmed. Men erfarenheten säger något +helt annat. Kanske är det därför, att konstnärernas arbete eller +utförande är så personligt, så i ögonen fallande, så direkt framstäldt +för publiken, att småaktiga känslor lätt väckas till lif; hvad +anledningen än må vara, så tror jag ingen kan påstå motsatsen, då jag +säger att konstnärer ofta bli fördomsfulla och trångsinta. Men förstå, +att jag talar endast om klasser och om allmänna intryck; öfverallt +träffa vi på undantag, hvilka göra genomsnittet ännu mindre +tillfredsställande. Hvad de så kallade lärda yrkena angår, så iakttaga +vi en ganska märkbar skillnad på den verkan de olika facken +frambringa. + +Inom den prästerliga klassen märkes detta icke så mycket i vår tid, +därför att de ledande på detta viktiga område tillåta sig +vidsträcktare vyer än förr och befatta sig mindre med bekännelser och +dogmer och mera med de yttringar af synd och felaktigheter, som +vidlåda det mänskliga lifvet i alla dess skiftande företeelser. Detta +vidgar sinnet. Det har framhållits, att juridiken gör förståndet +redigt, men trångt, och att jurister sällan ha stigit till högre +chefsplatser med makt öfver sina medmänniskor. Detta innebär icke att +män, som studera lagfarenhet, bli mindre dugliga lagstiftare eller +statsmän och ledare. Om så vore förhållandet, skulle vårt land, +framför alla andra, vara illa däran, emedan vi styras af jurister. Men +de mest ryktbara amerikanare, som varit stora män, voro icke stora +lagkarlar; det vill säga, att de sällan intagit någon rangplats inom +yrket, men de ha begagnat sig af den oskattbara fördelen, som +lagstudium förlänar en statsman, och utvecklats utöfver yrkets +gränser. Det säges att den store lagkarlen och den store domaren måste +befatta sig med redan fastställda regler och föreskrifter; lagkarlen +följer föreskrifter, men härskaren öfver människor utfärdar +föreskrifter. + + KÖPMÄN OCH VETENSKAPSMÄN + +Det förefaller, som om alla lärda yrken hade en viss benägenhet att +göra sina utöfvares sinnen rediga, men trånga. Hvad som först +erfordras på affärsbanan, är att affärsmannen skall kunna befatta sig +med en ständigt växlande mångfald af frågor. Han måste äga en +omfattande omdömesförmåga, grundad på mångsidigt vetande. Det är icke +tillräckligt för vår tids store köpman och affärsman, att han känner +sitt eget land väl, dess fysiska förhållanden, dess resurser, +statistik, årsväxt, farleder, finanser, med ett ord, alla +förhållanden, som röra icke endast det närvarande, utan som gifva +honom data, af hvilka han med någorlunda säkerhet kan beräkna +framtiden. + +Köpmannen, hvars verksamhet sträcker sig till olika länder, måste +känna till äfven dessa och likaså det viktigaste, som rör dem. Hans +synpunkt får vara vid som världen; intet af vikt kan hända, som icke +har inflytande på hans verksamhet: politiska förvecklingar i +Konstantinopel; kolerasymptom i Östern; monsun i Indien; +guldtillgången i Cripple Creek; förekomst af Coloradoskalbaggen eller +en fallen ministär; krigsfara; sannolikheten af skiljedom i koloniala +tvistefrågor--intet kan hända i någon del af världen, som han icke +behöfver tänka öfver. Han måste äga en af de mest sällsynta +egenskaper: förmågan att rätt bedöma människor. Han använder ofta +tusentals personer och bör veta hur han skall kunna framkalla det +bästa hos de olika karaktärerna; han måste äga organisationsförmåga-- +en annan sällsynt gåfva; han måste hafva handlingsförmåga, måste kunna +besluta sig hastigt och klokt. + +Dessa sällsynta egenskaper äro icke så absolut nödvändiga för +specialisten i något yrke eller ämbete. Köpmannen följer en bana, som +icke endast skärper hans förstånd, utan utvecklar alla hans +själsförmögenheter; i motsats till andra banor leder den icke till +fackkunskap eller ensidighet, utan utvecklar omdömesförmågan och +handlingskraften. Ingen vetenskaplig verksamhet omfattar så många +problem, ingen annan kräfver en så vidsträckt synpunkt på förhållanden +i allmänhet. Därför tror jag att det med fullt skäl kan sägas om +affärsbanan, att den måste vidga och utveckla sina anhängares +intellektuella krafter. + +Å andra sidan är den lärda banan oändligt mycket ädlare på ett sätt: +den har icke till hufvudändamål att förtjäna pengar och är fri från +den största faran på affärsbanan, hvilken i en betydelse är den +sorgligaste af alla banor, nämligen om den beträdes på orätt sätt. Att +förtjäna pengar är utan tvifvel bevekelsegrunden för de flesta unga +män, som ägna sig däråt. Jag tror att om ni vill pröfva edra hjärtan, +så skall ni finna att jag talar sant. Men om detta är den första, så +skulle det icke vara den sista bevekelsegrunden. + +En människa kan göra stor nytta genom att utveckla sitt lands +tillgångar; genom att skaffa sysselsättning åt tusenden; genom att +förbättra uppfinningar, som visa sig vara till släktets välsignelse +och förhjälpa det framåt. Den framgångsrike affärsmannen höjer sig +snart öfver blotta önskan att förtjäna pengar som huf vudändamålet för +sina sträfvanden; denna är undanträngd af tanken på den nytta han kan +göra inom sin verksamhetskrets. Köpmannen finner snart sin största +glädje i utsträckningen af sina internationella affärsförbindelser-- +i sina skepp, som befara alla haf. Fabrikanten finner sitt största +intresse och sin största belöning i sina biträden, sina fabriker, sina +maskiner, i förbättringar och nya arbetsmetoder. Den vinst de få +uppskattas icke så mycket för penningens egen skull, utan mera som ett +tecken på framgång. + +»Business» har sin romantiska såväl som sin prosaiska sida. Den unge +mannen, som börjar i en bankaffär och befattar sig med +kapitalplaceringar på hundra olika sätt--i järnvägsobligationer, i +förlagslån till köpmän och yrkesutöfvare för att hjälpa dem utföra +sina underverk--finner snart att »business» innehåller romantik och +lämnar ett obegränsadt spelrum för fantasien. Hans inflytande kan göra +sig gällande i hela vida världen. Ett enkelt bref af hans hand kan +föra den resande till jordens aflägsnaste vrå. Han kan äfven vara sitt +fosterland till tjänst i en kris, som Richard Morris, den framstående +köpmannen i Filadelfia, hvilken kom general Washington till hjälp vid +revolutionen, eller, såsom i vår tid, våra bankirer, hvilka vid flera +kritiska tillfällen bisträckt regeringen med sitt guld för att afvända +en öfverhängande olycka. + + DEN ÖFVERVUNNA FÖRDOMEN MOT HANDEL OCH INDUSTRI + +Om den unge mannen icke finner romantik i »business», så ligger felet +icke hos »business», utan hos den unge mannen. Tänk bara på allt det +underbara, det mystiska, som är förknippadt med utvecklingen af den +mest andliga af alla makter--elektriciteten--med sin okända, +kanske oanade kraft. Den unge man måste vara mycket trög och prosaisk, +som icke efter att på ett eller annat sätt haft att göra med +elektricitet känner sig lyftad från hvardagligheten till det +hemlighetsfullas region. »Business» är icke bara dollars; de äro +endast skalet--kärnan ligger ini och kommer affärsmannen till godo +senare, när hans högre egenskaper, hvilka ständigt påkallas, hunnit +utvecklas och mogna. Under militarismens och den råa styrkans +öfvervälde rådde stort förakt för mannen, som utöfvade ett yrke. Huru +fullständigt har icke detta ändrats! Men denna känsla har icke gamla +anor, ty om vi blicka längre tillbaka, så finna vi att de äldsta +familjer i världen voro icke så stolta öfver något som öfver den roll +de spelade i »business». Ullsäcken och skutan finnas ännu i deras +vapensköldar. Den för närvarande mest inflytelserike statsmannen i +England är härtigen af Devonshire, därför att han har båda partiernas +förtroende. Han är direktör i Barrow Steel Company. Af ledamöterna i +det nuvarande konservativa kabinettet inneha sextiofyra +direktörsposter i olika handels-, fabriks- och grufbolag. + +Nu för tiden är det icke i Storbritannien tal om att hålla sig utanför +handel och industri, utan tvärtom att få tillträde dit. Franska +republikens president, som haft en så märkvärdig karriär, har hela +sitt lif varit en affärsman. Den förra känslan af motvilja har +alldeles försvunnit. + +Ni minns att förre kejsaren af Tyskland ville göra sin vän, +stålfabrikanten Krupp, till furste, men denne »businessman» var +alltför stolt öfver sina fabriker och var sin faders värdige son och +bad kejsaren om ursäkt, för att han icke ville degraderas från sin +rang som »Stålkung». Herr Krupps son, som nu bestigit sin faders tron, +skulle helt säkert svara på samma sätt. Nu är han monark, alldeles som +kejsaren och, efter hvad jag känner om unge kung Krupp, lika stolt +öfver sin ställning. + +Den gamla fördomen mot affärsverksamhet har försvunnit från de +starkaste bålverken i Europa. Förändringen har uppstått däraf, att +affärsverksamheten blifvit förändrad. I forna dagar utfördes hvarje +särskild arbetsgren i möjligast minsta skala, och små sysslor i små +affärer alstra små människor. Dessutom måste hvarje man ägna sig åt +detaljer, och i själfva verket bedref hvar och en yrke och handel på +egen hand. Organisationsförmåga, företagsamhet, vida vyer och +handlingskraft hade intet spelrum. I vår tid sker »business» inom alla +grenar på en så gigantisk skala, att delägare i ett stort +affärsföretag äro härskare öfver ett helt litet rike. En arbetschef +kan ha flere män i sin industriella armé, än de tyska småkungarna hade +under sina fanor. + +Det sades fordom, att två personer med samma yrke kunde aldrig komma +öfverens; nu råder den varmaste vänskap mellan yrkeskamrater, de +besöka hvarandras kontor, fabriker och magasiner, visa hvarandra de +olika metoderna, förbättringarna och uppfinningarna samt tillämpa dem +oförbehållsamt i sina egna affärer. + +Affärsföretagen äro alltför storartade för att alstra småaktig +afundsjuka, och vid sidan af förvärfsbegäret finnes begäret efter +framsteg, uppfinning, förbättrade metoder, vetenskaplig utveckling och +stolthet öfver att lyckas i dessa viktiga punkter; så att den +behållning en affärsman nu för tiden eftersträfvar och erhåller består +icke uteslutande i dollars. Han får jämte dollarn något bättre, en +kassabehållning i medvetandet att ha bidragit till höjandet och +utvecklandet af det arbetsföretag, som han gjordt till sin +lifsuppgift. + + AFFÄRSBANANS BELÖNINGAR + +Jag kan med fullt förtroende framhålla affärsbanan för er såsom en +bana, hvilken lämnar fritt rum åt utvecklingen af en mans bästa +egenskaper. Jag tror att den store köpmannens, bankirens eller +fabrikschefens bana är gynnsam för utvecklingen af +själsförmögenheterna, att den mognar omdömet och insikterna i olika +ämnen, friar från fördom och håller själen frisk och mottaglig. Och +jag vet att varaktig framgång vinnes icke utan genom ärlighet och +redbarhet, genom oförvitliga vanor och tadelfritt lefnadssätt, genom +ådagaläggande af god insikt och klokt omdöme i det mänskliga lifvets +alla förhållanden; anseende och förtroende fly snart från den +affärsman, som visar oförstånd i handel och vandel eller som är +oregelbunden i sina vanor eller misstänkt för att icke vara fullt +redbar. I hvarje annat yrke kan finnas plats för den oförståndige-- +oförståndig som ett barn utanför sitt speciella fack, men framgångsrik +inom detta--men ännu aldrig har en oförståndig affärsman haft +framgång. Om han saknar en sund, allt omfattande omdömesförmåga, så är +han dömd till undergång. + +Businessbanan är sålunda en sträng dygdens skola, och där finns en +mycket hög belöning, som den ofta utdelar, och ingen annan bana kan +utlofva: All den ädla välgörenhet den möjliggör. Det är »businessmän», +vi hufvudsakligast ha att tacka för våra universitet, högskolor, +bibliotek och uppfostringsanstalter, hvarom sådana namn vittna som +Girard, Lehigh, Chicago, Harvard, Yale, Cornell och många andra. + +Hvilket bättre minne kan en man efterlämna, än ett som åstadkommer så +mycket verkligt godt och så säkert för hans namn till kommande +släkten, hälsadt med välsignelse af tusenden inom hvarje årtionde, +hvilka inom dess murar erhållit den dyrbaraste skatten: en sund och +fri bildning? Detta är de mäns arbete, hvilka insågo att rikedom är +anförtrodt gods, att under ägarens lifstid användas till medmänniskors +bästa. + +I fall några affärsmän skulle bli beskyllda för snikenhet, kunna vi +med allt fog försvara dem som klass med de ord, som den hedervärde +Thomas Cromwell använde till försvar för den store kardinalen: »Om de +äro snikna i att förvärfva, så äro de kungligt frikostiga i att gifva, +hvarom dessa lärosäten bära vittnesbörd.» + _________________________________________________________________ + + STÅLTILLVERKNING I FÖRENTA STATERNA I DET NITTONDE ÅRHUNDRADET [1] + +(Ur the Review of the Century number of New York Evening Post, 12 +Januari 1901). + + Några skäl hvarför Förenta Staterna blifvit det förnämsta + stålproducerande landet i världen. Jämförande priser på råvaran och + ståltillverkning i detta land och utrikes. + + [1] Med stål menas ej längre det härdbara järn, som ännu för några + årtionden sedan därmed betecknades, utan benämningen stål omfattar + nu för tiden allt järn, som under framställningen varit i flytande + form, såsom bessemer, siemensmartinsjärn o. d. under det att hvad + som endast varit halfflytande, såsom lancashire o. d., fortfarande + kallas järn. Ett stålfartyg är sålunda ingalunda gjordt af härdbart + stål utan af helt mjukt järn.--Ö. a. + +Att skrifva om ståltillverkning i Förenta staterna under det senaste +århundradet är verkligen att börja från början. I Mr. Swanks +förträffliga bok: »Järn i alla tidehvarf» lära vi, att myndigheterna i +Pennsylvania så sent som 1786 lånade Mr. Humphreys 300 pund under fem +år för att sätta honom i stånd att försöka förvandla stångjärn till +stål »lika bra som i England». Så sent som 1810 frambragtes i hela +landet endast 917 tons stål, hvaraf Pennsylvanias del var 531 tons, +eller mer än hälften af det hela. Det är egendomligt att den gamla +goda staten, som var själfva hufvudplatsen för tillverkningen, ännu +lämnar ungefär samma procent. Till och med 1831 var ståltillverkningen +endast 1,600 tons, en summa, som sades motsvara allt som importerats, +så att stålmarknaden för sjuttio år sedan delades jämnt med +utlänningen. Men vid tillverkningen af detta stål användes +cementeringsmetoden; degelstål kommer senare. Från 1831 till så +nyligen som 1860 gjordes ringa framsteg i ståltillverkningen; +totalproduktionen i Pennsylvania år 1850 var endast 6,000 tons, ännu +hufvudsakligast cementstål. 1840 började Isaac Jones och William +Coleman att tillverka stål i Pittsburg och rönte stor framgång. 1853 +tillverkade Singer, Nimick & Co. med fördel gjutstål till sågar, +verktyg, maskiner etc.; för samma ändamål bearbetade 1860 Hussey, +Wells & Co. amerikanskt järn till stål af prima kvalitet som jämn +produkt. Och 1862 upprättade Park Brothers & Co. det största hittills +kända stålbruket, och flera hundra engelska arbetare införskrefvos för +att tillförsäkra bolaget framgång. Denna firma använde också +amerikanskt järn. Alla dessa affärsföretag funnos i Pittsburg. + +Därefter blef täflan med det utländska stålet ganska skarp, tills +inkräktaren slutligen tvangs att lämna fältet. I början kunde +europeiska fabrikanter afstjälpa sitt öfverskott på utländsk botten +och tvinga de amerikanska fabrikanterna att för hela sin tillverkning +nöja sig med de ytterligt låga priser, hvilka inkräktaren endast +accepterade för en obetydlig del af sitt. Den, som behärskar en +gifvande inhemsk marknad, kan med stor fördel inkräkta främmande +marknader. Under de senaste åren är det den amerikanske fabrikanten, +som afstjälper sitt öfverskott på europeisk botten. Eröfra först den +inhemska marknaden, så kommer den utländska till er af sig själf, +lyder regeln i den internationella handeln. + +Då jag skrifver om Coleman, Jones, Nimick, Singer, Hussey och Park, +återföres jag i minnet till mina gossår. Som springpojke vid +telegrafstationen i Pittsburg har jag lämnat dem månget telegram och +med stolthet emottagit en igenkännande nick af dessa min ungdoms stora +män. Hvar och en af dem stod så tydligt för min blick, då jag nedskref +hans namn, som om vi ännu stode i daglig förbindelse med hvarandra. Om +de började tala i nästa rum, så skulle jag kunna urskilja hvarje röst, +innan ordet var uttaladt. Alla äro nu borta med undantag af den yngre +af bröderna Singer, som ännu är min kompanjon och vän. Dessa äro +stålets fäder i Förenta staterna. De »hafva gjort staten en +tjänst». Frid öfver deras aska! + +Det var icke förrän 1864 som revolutionen i ståltillverkningen nådde +till oss och järnåldern började ge vika för den nya Kung Stål. Detta +minnesvärda år tillverkades vårt första bessemerstål; och stål, som +hittills kostat sex à sju cents pr skålpund, har sedan sålts för +mindre än en cent pr skålpund, under det att stål-»billets» till +hundratusentals tons sålts, »tre skålpund stål för två cents». Till +detta stål åtgår för hvarje skålpund två skålpund järnmalm, upptaget +och transporteradt öfver land och vatten, 1,000 mil, ett skålpund +koks, hvarför erfordrats ett och ett tredjedels skålpund stenkol, +upptaget ur grufvorna, förkoksadt och transporteradt 50 mil, och ett +tredjedels skålpund kalksten, tagen ur brottet och transporterad 140 +mil, så att tre och ett tredjedels skålpund råmaterial har bearbetats +till ett skålpund stål och erbjudits kunden för två tredjedelar af en +cent, tre skålpund för två cents eller 15 dollars för 2,240 skålpund = +en ton. + +I fall jag uppmanades att förklara huru detta mirakel utföres, skulle +jag icke kunna det, ty jag kan icke frigöra mig från fruktan att något +misstag föreligger och att en affär, som åt en otacksam allmänhet +lämnar denna dyrbara metall till så lågt pris, snart måste komma i +klämma. Det skulle ovillkorligen gå därhän, i fall detta ytterligt +låga pris räckte för en längre tid eller för alla sorters stål. Det +finns icke tillräcklig profit för att täcka risken af att sälja tre +skålpund stål för två cents. Men några af Förenta staternas största +affärsföretag, som äga egen råvara, egna skepp och egna järnvägar samt +äro mönstergillt inrättade och skötta, kunna sälja till detta pris, +som icke lämnar något kvar till utdelning eller ränta på insatt +kapital. Räntan uppgår till omkring två dollars pr ton och +öfverskrider denna summa i de flesta fall. Förluster vid +tillverkningen, olyckshändelser och reparationer samt vid +försäljningar skulle beräknas till två dollars pr ton. + +Detta låga pris möjliggjordes genom Sir Henry Bessemers uppfinning. +Bessemerstålet sattes upp på konungatronen, och ingen monark tycktes +vara så säker på en lång och obestridd regering; synnerligast sedan +bessemerprocessen blifvit fullständigad af ett ungt geni, min vän +Sidney Gilchrist Thomas, som upptäckte basiska +defosforiseringsmetoden, hvarigenom orena malmer kunde användas vid +tillverkningen af bessemerstål. + +Många sammanstämmande orsaker ha möjliggjort priset på stål-»billets» +till 15 dollars pr ton; den förnämsta är automatiskt maskineri, hvari +Amerika utmärker sig. Att tillverkningen pågår utan afbrott är nästa +orsak. Verkstäder, som äro 1,100 à 1,200 fot långa, bli vanliga; i +dessa kommer råvaran in genom den ena ändan och utgår ur den andra +fullt färdig, utan att en hand rört vid den och ofta till och med utan +afbrott, utom för ny upphettning. Det talas nu om planer till nya +fabriker i en sådan skala, att ett landområde på en och en kvarts mil +erfordras; ensamt en verkstad skulle vara 3,000 fot lång. Ett +hufvudvillkor för billig produktion är stor skala. Fabriker, som +tillverka ett tusen tons stål om dagen, ha liten utsikt mot en fabrik, +som tillverkar tiotusen. Vi finna denna lag inom alla industrigrenar. +Den skapar ångskeppet på 20,000 tons och järnvägsvagnen på 50 tons. +Förbättrade maskiner och användningen af elektricitet som drifkraft +samt det nya af- och pålastningsmaskineriet äro alla bidragande +orsaker till stålets prisfall. + +Det finns dock en del af omkostnaden, som hvarje sociolog bör glädja +sig åt att icke ha minskats, och det är lönen för det arbete, som +utföres af människohand. Den har stigit och synes vilja stiga ännu +högre. I ett af de största stålbruken var förra året +genomsnittsaflöningen pr man--inberäknade alla pr dag aflönade +arbetare, gossar och maskinister--högre än fyra dollars om dagen +under trehundraelfva dagar. Ju färre arbetare som behöfvas, dess +mindre blir arbetskostnaden pr ton och--tvärtemot den ofta uttalade +åsikten--dessa arbetare stå just som arbetare betydligt högre än +förr. Det är ett misstag att tro att människor bli endast maskiner; +arbetaren från forna dagar skulle icke kunna sköta nutidens invecklade +maskineri eller motsvara krafvet på intelligens och raskhet. + +Om någon för fem år sedan frågat vårt lands stålfabrikanter, huruvida +det fanns någon möjlighet att bessemerstålet kunde finna en rival, +skulle icke en af tusen tvekat att svara ett kraftigt: »Aldrig!» Men +en af de tusen, som varit mera förtrogen med nyare uppfinningar, +skulle varit mindre bestämd och kanske antydt, att till och med +bessemerprocessen kunde finna en rival. + +Fördelarna vid Siemens Martin-metoden hade erkänts af åtminstone en +firma, hvars representant hade sett den tillämpas utrikes. Cooper, +Hewitt & C:o tillkommer förtjänsten att ha gjort första experimentet +med den i Förenta staterna. Detta var 1868. Men den större kostnaden +vid tillverkningen af detta slags stål inskränkte dess användning. Det +var först vid upptäckten, att Thomas basiska process lämpade sig +förträffligt för »open-hearth»ugnen, som martinstålet fick rang +bredvid bessemerstålet. Det första basiska »open-hearth»stålet i vårt +land tillverkades af firman Carnegie, Phipps & C:o i Homestead år +1888. I öppen härd tillverkas numera två slags stål, det sura och det +basiska. Det senare är mycket billigare än det förra, ehuru det till +och med är renare, enär den basiska processen fullkomligt aflägsnar +alla »oarter». Basiskt »open-hearth»stål ersätter numera på många +ställen svenskt järn, äfven till hästskor. Pansarplåt förfärdigas +däraf. East-Riverbron bygges af surt stål, hvarför ett högre pris +betalas; men detta kommer sig endast däraf att ingeniören icke är +mottaglig för bevis. Den stora fördelen för Förenta staterna af den +basiska metoden är, att våra enorma upplag af starkt fosforhaltig +järnmalm kunna användas till stål, under det att bessemermetoden i den +amerikanska tillverkningen kräfver jämförelsevis fosforfattiga malmer, +på hvilka tillgången är ganska begränsad. Ståltillverkningen i öppen +härd är i ständig tillväxt. + +Sålunda har järnåldern, som slutade under förra århundradet, +efterträdts af bessemerstålåldern, hvars regeringstid räckte endast +trettiosex år, med början 1864, och som nu träder tillbaka för att +lämna plats åt Siemens »open-hearth»stålåldern. Tillverkningen i öppen +härd har numera i Storbritannien långt företräde för bessemer, och jag +tror mig våga påstå, att det blir samma förhållande i Förenta +staterna. + +Försvinnandet af bessemeråldern har framkallat de södra staterna som +en blifvande ståltillverkare, som eljes aldrig skulle kommit med i +marknaden, emedan dess malmer äro olämpliga för bessemerprocessen, men +troligen visa sig passa för »open-hearth»processen. Förrän +Tennesseebolagets nya stålfabriker ha kommit i gång och arbetat någon +tid, kan man icke med säkerhet uttala sig om, huruvida Södern kan +blifva en medelpunkt för ståltillverkning, men efter alla tecken att +döma ser det ut, som om den snart skulle blifva en ganska viktig +faktor på detta område. + +Stålets nuvarande medelpunkt utgöres af en kvadrat mellan Pittsburg +och Wheeling, nordväst till Lorain, åt öster till Cleveland och åt +söder tillbaka till Pittsburg. Inom detta område tillverkas mest +stål. Ensamt Allegheny--Pittsburg inberäknadt--tillverkade 1899 +nästan en fjärdedel af allt tackjärn i Förenta staterna, nästan +hälften af »open-hearth»stålet och nästan 39 procent af all slags +ståltillverkning. Och det ser icke ut som om denna region snart skulle +bli undanträngd. Colorado skall otvifvelaktigt utvecklas i förhållande +till hela Västkusten. Chicagos ställning som stålfabrikant är redan +försäkrad. Det stora landet i sydväst visar icke benägenhet att +tillverka stål i vidare utsträckning. I medlet af förra århundradet +utgjorde de östra staterna ståltillverkningens egentliga hemort. Till +och med i Pennsylvania tillverkades hälften af dess stål öster om +Alleghenybergen. Sedan dess har riktningen gått snabbt åt den region, +som kallas »Central West» och som har Pittsburg till sin medelpunkt. +Öfverflyttningen af de stora Lackawanna järn- och stålfabrikerna i +Scranton, Pa, till Buffalo, och Betlehemstålbolagets lysande triumfer +i pansarplåt, kanoner och smiden som specialitet--hvilket gaf det en +särskildt framstående ställning--äro bevis på att Östern icke är +någon lämplig plats för tillverkning af vanligt stål. Historien om +stålfabrikerna i Troy är ett annat bevis. Det finns ett undantag på +denna marsch västerut--Harrisburg i östra Pennsylvania, som +fortfarande är en framgångsrik och betydande tillverkningsort. +Marylands-stålbolaget vid kusten har förmånlig export, men ännu +viktigare för bolagets framgång är dess skeppsbyggeri, hvartill +platsen på grund af tidvattnet är synnerligt välbelägen. Intet tyckes +antyda, att medelpunkten för ståltillverkningen i detta land kommer +att rubbas i det nya århundradet. Det är, som sagdt, i Centralvästern, +och där tyckes den komma att stanna. + +Men till och med där verka krafter, som kunna föranleda viktiga +förändringar. Städerna vid sjöarna längs norra gränsen af +centralvästerns region tillväxa snabbt; de äga fördelen af ytterligt +låg transportkostnad till sjös och genom Wellandkanalen samt kunna +lasta direkt på Europa. Men största betydelsen ha de låga +fraktsatserna på Eriekanalen under mer än halfva året. Dessa ådraga +sig uppmärksamhet, synnerligast sedan man gjort försök att slå ihop +stambanans alla linjer till ett direktorat för att kunna fordra högre +fraktsatser. Lackawanna järn- och stålbolagets förläggande af sina +verk till Buffalo visar tydligt dragningen till +sjöarna. Järnvägssammanslagningens politik lägger otvifvelaktigt an på +att gynna de södra hamnarna och New York. Skillnaden mellan tre cents +pr hundra för Baltimore och två cents för Filadelfia öfver New York +visar, att trafiken fortfarande söker dessa hamnar och att New Yorks +andel af skeppshandeln alltjämt minskas. Men det är icke antagligt att +staden eller staten New York underlåter att försvara sin ställning +genom det vapen, som New York äger framför alla de andra staterna i +sin vattenfarled från sjöarna till New Yorks hamn. Jag tar detta för +afgjordt och förutsäger en stor utveckling af stålindustrin i denna +del af centralvästern, som ligger längs södra stranden af Eriesjön och +som har den billigaste transportvägen till New York. + +Ett af de utmärkande dragen för det nya århundradet är återgången till +sjötransport för tyngre varor. På insjöarna finnas redan skepp, som +lasta 7,000 tons. Pråmar skola göra regelbundna turer på Ohiofloden +och på den utvidgade Eriekanalen samt äfven på kanalen från Chicago +till Mississippi. Många andra sjövägar skola öppnas för transport af +stål och stålfabrikat till en tredjedel, ofta en fjärdedel af +fraktsatserna på järnväg. + +Det är knappt troligt att någon bättre eller billigare metod för +ståltillverkning står att uppnå, eller att stål utan förlust kan +säljas billigare än två cents för tre skålpund. Det tjugonde seklet +med alla sina kommande underverk skall troligen sluta med +stålltillverkningen då som nu i öppen härd. Det ser icke ut, som om +någon förbättring vore möjlig. + +De senaste åren ha bevittnat exporten af vårt stål till andra länder. +Republiken har icke endast fyllt sina egna behof, utan försökt att +fylla hela världens; icke endast i stål, utan i tusen och en andra +artiklar, hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af stål. Den billiga +tillverkningen ökar dess användning i en utsträckning, hvarom vi +knappast kunna bilda oss en föreställning. Ett exempel härpå af de +många, som kunna anföras, är att för tre år sedan användes icke en ton +stål till järnvägsfraktvagnar här i landet; nu användes tusen tons +stål dagligen ensamt för detta ändamål. Järnmalm- och kolgrufvorna i +Storbritannien bearbetas till det yttersta, och ändock ökas icke +förrådet mycket. I Tyskland är det på samma sätt med undantag af att +där finnas några mindre goda fyndorter, som kunna utvecklas, ifall +priserna stiga, hvilket är antagligt. Ryssland har icke spelat någon +vidare roll i stålindustrin; om landet vid århundradets midt kan fylla +sina egna behof, är det godt. Utom i Förenta staterna, England och +Tyskland tillverkas obetydligt stål. Förhoppningarna på Kina och Japan +i detta fall komma nog på skam. Storbritannien och Tyskland kunna icke +öka sin tillverkning mycket öfver den nuvarande, så att Förenta +staterna tyckes vara det enda land, som kan tillfredsställa världens +behof. Vårt förråd af järumalm räcker att motsvara all efterfrågan +åtminstone under århundradets första hälft; hela århundradet hvad koks +angår. Utan tvifvel komma nya lager att upptäckas innan de nuvarande +äro uttömda. + +Några år härefter skall exporten och tillverkningen af järn och stål +från republiken till många delar af världen--hvilken export år 1900 +beräknades till 129,000,000 dollars--bli så stor, att den bildar ett +nytt kapitel i stålets rekordslående historia. + +Vår stålindustris inflytande på den inhemska utvecklingen kommer att +bli underbart, ty den nation, som åstadkommer det billigaste stålet, +har de andra nationerna vid sina fötter i alla dithörande +affärsgrenar. Det billigaste stålet betyder de billigaste skeppen, de +billigaste maskinerna, de billigaste tusen och en artiklar, af hvilka +stål utgör en beståndsdel. Vi stå framför en så storartad utveckling +af republikens industri, att världen ännu aldrig sett dess like. + +Republikens ställning som stålfabrikant kan skildras i få ord: År +1873, således för endast tjugosju år sedan, producerade Förenta +staterna 198,796 tons stål och Storbritannien 653,500 tons, mer än tre +gånger så mycket. Tjugosex år senare, år 1899, tillverkade republiken +två gånger så mycket som monarkien; de respektive siffrorna utvisade +10,639,857 och 5,000,000 tons, en åttafaldig ökning för monarkien och +femtioenfaldig för republiken. Förenta staterna tillverkade nästan 40 +procent af all stålproduktion i världen, hvilken uppgick till +27,000,000 tons. Industriens historia har intet motstycke att uppvisa. + +Så har det varit; och hvad framtiden angår, så kommer måhända Förenta +staterna, innan det nuvarande århundradet hunnit tillryggalägga en +tredjedel, eller kanske endast en fjärdedel af sin bana, att tillverka +mera stål än hela den öfriga världen tillsammans. + +Farväl då, Järnålder! Hell kung Stål och lycka åt republiken, +medelpunkten i hans rike, där han sitter på sin tron och utför sina +stora underverk! + + _________________________________________________________________ + + LEFNADSOMKOSTNADERNA I STORBRITANNIEN + I JÄMFÖRELSE MED FÖRENTA STATERNA + +(Ur »The Contemporary Review», September 1894) + + Priset på lifsförnödenheter i England och Amerika. Hvarför + amerikanaren kan njuta af lyxartiklar, som äro förmenade + engelsmannen. + +Om någon tillfrågades i hvilket fall rörande Förenta staterna +engelsmännen äro mest på villospår, skulle det icke vara oberättigadt +att svara: Angående jämförelsen mellan lefnadsomkostnaderna i det +gamla och det nya landet. + +Det skulle antagligen kräfva både tid och möda att söka rubba en så +allmän uppfattning, som den, hvilken nyligen uttalades af en hög +engelsk auktoritet, att »Förenta staterna skulle vara ett fullständigt +Eldorado för arbetare, om lefnadsomkostnaderna icke vore så höga.» + +Det är lätt att visa huru en sådan uppfattning kunnat uppstå. +Engelsmannen kommer till New York och hyr ett åkdon, som flera timmar +väntat på ångbåten; man affordrar honom ett orimligt pris; han +beställer en flaska importeradt vin och finner det mycket dyrare än +hemma. Han erfar att priset på kläder, beställda af importeradt tyg, +är äfven mycket högre, och dessa omständigheter göra ett starkt +intryck på honom, därför att de äro de första han mottager. Då han vid +hemkomsten tillfrågas, hvarpå han stöder sin åsikt, att +lefnadsomkostnaderna äro större i Förenta staterna än hemma, +framhåller han oföränderligen dessa tre exempel och stannar där. Men +dessa utgöra icke de hufvudsakligaste utgifterna ens för resande, ännu +mindre för invånarna. På frågan, hur han fann hotellpriserna, erinrar +han sig, att det kostar mindre i republiken, där priserna i de bästa +hotellen belöpa sig till fjorton à aderton shillings pr dag--det +senare priset det högsta i New York. För detta har han ett bekvämt rum +och alla måltider--frukost, lunch, middag och kvällsvard. Han drar +sig också till minnes, att han knappast kunde fått en sådan middag på +hotell Metropole i London för samma summa af aderton shillings, som +alla måltiderna och ett rum kostade i New York. På frågan, hur han +fann reseomkostnaderna, räknar han efter litet och finner att priset +är litet mer än hälften, första klass, äfven inberäknadt sofvagn. Det +billigare priset på järnvägsresor och hotell uppvägas icke af extra +betalningen för droskor och utländska viner. Den främmande köper inga +kläder och om han är klok följer han amerikanarnas exempel och +använder hotellets omnibusar eller de elektriska spårvagnarna; och +sällan, om någonsin, beställer han en cab, som icke är en amerikansk +institution. Men om den resande önskar hyra ett ekipage pr dag, vecka +eller månad, eller för åkning till teatern eller en bjudning, så är +priset därför icke dyrare i New York än i London--fyrtio eller +femtio pund i mänaden, efter öfverenskommelse, och tolf shillings för +en droska pr afton. För en åktur i parken en eftermiddag är priset på +en vagn med två hästar till och med lägre i New York. Det är ett +obestridligt faktum, att reseomkostnader--inberäknadt alla +nödvändiga dagliga utgifter--äro mycket dyrare i Storbritannien än i +Amerika. Men detta inverkar endast på de få resande, vanligen förmögna +personer, och är af ringa vikt. Det väsentligaste är huru +lefnadsomkostnaderna ställa sig för massan af folket, för +löntagareklassen i de två länderna. + +Låt oss lugnt betrakta saken. Flertalet arbetare--handtlangare +inberäknade--har en årlig inkomst af 60 till 120 pund. Enligt den +statistik, som upprättats af Arbetsbyrån i Massachusetts--den högsta +auktoritet vi äga--ställa sig lefnadsomkostnaderna i England och +Amerika sålunda: + + Inkomst 300 doll. till 450 pr år Inkomst 450 doll. till 600 pr år + ----------------------------------+--------------------------------- + Utgifter Amer. Engl. Utgifter Amer. Engl. + ----------+------+----------------+----------+------+--------------- + Lifsmedel 64 81 Lifsmedel 63 78,75 + Kläder 7 7 Kläder 10,50 10,50 + Hyra 20 13 Hyra 15,50 10,37 + Bränsle 6 7 Bränsle 6 6 + Diverse 3 3 Diverse 5 5 + Summa 100 111 Summa 100,- 110,62 + +Detta visar de högre priserna i Storbritannien. Men sedan denna tabell +uppgjordes, ha priserna mycket fallit i Förenta staterna, långt mer än +i Storbritannien. I ett värdefullt engelskt verk »Folkets arbete och +lif» uppgifver Charles Booth, att födan för en familj belöper sig till +50 à 60 procent af inkomsten. »Lifsförnödenheter», hvarmed här menas +allt som ingår genom munnen, är den största utgiftsposten för en +arbetarefamilj. Den sträcker sig från sextiofyra procent i Amerika +till åttioen i England. Anledningen till denna skillnad är tydlig. +Alla slags födoämnen äro naturligtvis billigare i Amerika än i +England. Det förra landet exporterar dem till det senare. Tobak är +mycket billigare. Amerika producerar tobak, och tullen är endast sex +cents pr skålpund emot åttiofyra cents tull i monarkien--fjorton +gånger så stor. Tullen på whisky är 40 cents pr gallon, således sex +gånger högre i Storbritannien än hos oss, och whisky tillverkas +billigare i Kentucky än i Irland eller Skottland. + +Öltullen är i Amerika 96 cents pr tunna och i England 1 dollar 75 +cents. Te och kaffe äro tullfria för amerikanaren, men belagda med +tull för engelsmannen. Socker (råsocker) är tullfritt i båda länderna, +utom i republiken en obetydlig tull på utländskt raffinad. När +massorna i Storbritannien inse huru tungt de äro beskattade i +jämförelse med Förenta staternas arbetare, komma de antagligen att +framställa kraf på billigare tullsatser på sådana artiklar, hvilka +komma under rubriken: lifsförnödenhter--framför allt på ett +tullfritt frukostbord. + +Det billiga priset på födoämnen i Förenta staterna skulle öfverraska +en engelsk iakttagare, som ville studera denna fråga genom alla +fyrtiofyra staterna och icke endast i New York eller städerna vid +atlantiska kusten, till hvilka produkter från Västern måste +transporteras. + +Sedan vi nu sett, att tre fjärdedelar af en arbetarfamiljs utgifter gå +åt till »lifsförnödenheter» och funnit att priset på dessa ställer sig +billigare i Indianapolis än i Manchester, så komma vi till utgiften +n:r 2: hyran. Denna slukar i Amerika 20 procent af familjens inkomst +och i England 13. Den britiske arbetaren bor mera inskränkt. Den +bättre klassen i Amerika har, som regel, tre eller fyra rum, i +Storbritannien två. Hyran är onekligen mycket högre i det nya landet. + +Den nästa viktiga utgiften är »kläder», hvilken representerar 7 +procent af utgifterna såväl i Förenta staterna som i England. Detta +öfverraskar kanske mången läsare, innan vi hunnit förklara +anledningen. Kläder af finaste importerade tyger äro mycket dyrare i +Amerika än i England, där tyget tillverkas, men kläder gjorda af +amerikanska tyger äro mycket billiga och fullt brukbara. Tyget är +tjockt och groft och icke så behagligt att vara klädd i--till och +med gröfre än skotsk cheviot. Men massan af folket använder det, +likasom hon använder ylleunderkläder af samma slag. Därför beröres +arbetsklassen icke så mycket af tullen på fina yllevaror, hvilka +endast importeras af de få rika. Jag har här framför mig annonser i +amerikanska tidningar, af hvilka framgå att en färdigsydd kostym kan +köpas för två eller tre pund--just samma pris som i Storbritannien. + +Här är en sann historia i detta ämne. En bekant parlamentsledamot, som +för någon tid sedan höll ett tal för sina valmän i det inre af landet, +sade dem att lefnadskostnaderna voro mycket högre i Amerika än i +Storbritannien och att priset på kläder var tre gånger så högt. En +afskrift af talet skickades till hans vän, en af våra mest kända män i +Förenta staterna, hvilken talaren ofta brukade besöka. En kort tid +därefter aflade han, tillsammans med sin hustru, ett besök hos sin vän +i republiken. En morgon visade sig värden vid frukosten i en ny +kostym, som väckte allmän beundran. Den engelska damen förklarade att +den var »mycket trefligare än den kostym hennes man hade». Värden +frågade sin gäst, hvad han trodde att kostymen kostade; hvarpå den +intet ondt anande engelsmannen svarade: »Well, den kostym jag har på +mig kostar mig 7 pund, och jag antar att er i detta förskräckliga +tullskyddade land måste ha kostat 12 pund.» Detta var hans +uppfattning, sedan han noga granskat kostymen. »Well,» sade värden, +»jag betalade precis fyra och en half dollars för kostymen, och jag +skulle önska att ni ville ta den med er hem till England och visa den +för edra valmän samt tala om historien.» Detta afböjdes dock under +muntert skratt. Värden hade vid ett besök i byn händelsevis fått se en +lastvagn från Boston, hvarifrån såldes färdiggjorda kläder, och +frågade försäljaren, om han hade en dräkt som passade honom. »Ja,» +svarade denne, »och om ni tar en kostym, så kan ni få den till +partipris. Detaljpris är 6 dollars.»--»Det är bra. Skicka hem den.» +Den sändes genast, med det ofvan nämnda resultatet. Det var +naturligtvis amerikanskt material, icke så slätt eller så fint som det +den ärade parlamentsledamoten hade, men likväl en bra och treflig +kostym. Men priset var så lågt, att jag icke vågar gå i borgen för +hållbarheten. För 15 dollars kan man få utmärkta kostymer. + +När vi se på summan af extra fina yllevaror, importerade af Förenta +staterna, se vi huru obetydlig den är, i jämförelse med +totalförbrukningen af ylle. År 1890 var värdet på inhemska yllevaror +338,000,000 dollars. Importen af de dyrbara fina utländska yllevarorna +belöpte sig endast till 35,500,000 dollars--och då priset per meter +af den importerade varan säkerligen var dubbelt så högt som det +inhemska, betyder detta icke mycket öfver fem procent af den +förbrukade mängden. Och det är de få rika, som ensamt använda de +dyrbara utländska varorna. + +Det förhåller sig på samma sätt med bomullsvaror; värdet af landets +egen produktion var 298,000,000 dollars, af det importerade +28,000,000, hvilket gör icke fullt fem procent af hela förbrukningen +--under förutsättning af dubbla priset pr meter för den utländska +varan. En arbetarefamilj använder bomullsvaror i en ganska betydande +mängd. + +Hvad siden angår, så ha vi följ ande siffror för 1890: tillverkning i +amerikanska fabriker 69,000,000 dollars, importeradt siden 31,000,000. +Det kan med säkerhet antagas, att priset på det importerade sidenet +per meter var dubbelt så högt som på det inhemska, så att mer än fyra +meter af amerikanskt siden köptes mot en af det utländska. + +Medan vi uppehålla oss vid ämnet om kläder, vill jag anföra två +exempel ur min egen erfarenhet. En amerikansk familj med många tjänare +vistas en del af hvarje år i England. Tjänarna resa fram och tillbaka +och ha sålunda tillfälle att köpa sina kläder, stöflar och skor etc. +antingen i det ena landet eller i det andra. De manliga tjänarna +fortfara att köpa kläder i det gamla landet. De kvinnliga tjänarna +finna, att de göra billigare inköp i New York. Men alla köpa sina +skodon i New York. + +Det andra exemplet: En skotsk-amerikansk familj med fem barn +tillbringar en del af hvarje år i Skotland. Den duktiga, sparsamma +husmodern brukade förr förse sig och barnen med kläder i Glasgow. Vid +sina senaste besök har hon icke köpt något på denna sidan, och jag +hörde henne anföra som skäl härför, att hon köpte billigare kläder-- +i synnerhet åt barnen--i New York än i Glasgow. + +Den bekante frihandels- och tariffreformsifraren, Mr. Schoenhof, hade +i uppdrag af regeringsdepartementet att undersöka priserna i Förenta +staterna och Storbritannien och afgaf för några år sedan följ ande +rapport: + +»Hvad kläder och manufakturvaror i allmänhet angår, så finner jag, att +bomullsvaror äro fullt ut lika billiga i Förenta staterna som hos oss. +Shirting och lärft till samma pris som våra äro i synnerhet +öfverlägsna i kvalitet, så vidt jag kunnat döma af artiklar, som varit +till salu i detaljaffärer. Muslinsunderkläder för damer äro af mycket +finare beskaffenhet och billigare i Förenta staterna. Icke heller kan +jag finna, att herrskjortor af bomull äro billigare här. Om +fabriksydda kängor och skor gäller detsamma. Hvad själfva utförandet +och utseendet af de motsvarande artiklarna i stort sedt angår, så +finner jag att Förenta staterna är öfverlägset i tillverkningsmetod. +Detta är sant såväl i fråga om kläder som om kragar, manschetter och +liknande artiklar.» + +Sedan Mr Schoenhof aflade sin rapport, har priset på många artiklar +fallit mera i Förenta staterna än i Storbritannien. Detta prisfall har +varit så stort, att priset på bessemer, tackjärn och stål-»billets» är +lägre i Pittsburg än i Middlesborough; det har gjort att amerikanska +mattor kunna säljas i England; det har lockat amerikanska +skeppsbyggare att begära tillåtelse att göra anbud på de nya engelska +krigsskeppen och Clydes förtroendemän att köpa sitt nya, väldiga +mudderverk i New York. Det har också satt den amerikanske fabrikanten +af åkerbruksredskap i stånd att nå den engelska marknaden och +stenbrottsägare att skicka granit från Maine till Aberdeen. + +Nästa rubrik i arbetarefamiljens utgiftsstat, är »bränsle». I +allmänhet sagdt, är detta mycket billigare i Förenta staterna än i +Storbritannien. Om vi jämföra New York och London, så erhåller New +York antracitkol lika billigt som London bituminöst kol. Det förra ger +minst dubbelt så mycket värme och säges lämna tre gånger så mycket. I +de tätast befolkade delarna af Förenta staterna öfverskrider priset på +kol icke två dollars pr ton. I de stora västra Pennsylvania- och +Ohiodistrikten är det icke mer än en och en half. Amerikanaren +förbrukar mera kol under vintern, dels på grund af det kallare +klimatet och dels för den rymligare bostaden. Sakkunniga ha funnit att +procenten af amerikanarens eller engelsmannens inkomst, som går till +bränsle, ställer sig lika--d. v. s. sex procent. + +I England tillskrifver man tullen de antagna högre +lefnadsomkostnaderna i Förenta staterna. En liten undersökning skall +snart visa att denna uppfattning är en smula ogrundad. De förnämsta, +högt taxerade artiklarna i Mc-Kinley-billen äro fem: 1) extra fint +siden från Frankrike; 2) fina ylle- och linnevaror från +Storbritannien; 3) extra fina linnevaror från Tyskland och Frankrike; +4) dyrbara viner från Frankrike; och 5) Havannatobak och cigarrer. +Tullen på alla dessa saker är mycket stor. Yllevarorna 60 procent af +värdet, siden ännu högre, champagne 32 sh. pr dussin etc., etc. Sådan +är vår »demokratiska» budget. Det finns icke en arbetare i Amerika, +som använder någon af dessa artiklar. Det betraktas som god politik +att högt beskatta de rikas lyxartiklar och i stället ha te, kaffe och +råsocker tullfria. Det är icke troligt, att denna politik skall +förändras eller ens modifieras, huru mycket det än talas om en +tariffreform. Den benägenhet Storbritannien nu visar att lägga +tullbördan på det rika fåtalet, som har styrka att bära den, är lika +framträdande i republiken. Arbetarens lifsförnödenheter skola +fortfarande vara tullfria i republiken och blifva snart fria +konungariket, och de rikas lyxartiklar skola mer och mer beskattas i +båda länderna. + +Farmarens supponerade olyckliga ställning i Förenta staterna brukade +ofta framhållas, med påpekande af att till följd af tullen på +maskineri blefvo hans åkerbruksredskap onödigt fördyrade. Men då +amerikanaren numera behärskar världsmarknaden i fråga om +åkerbruksmaskineri och exporterar sådant, så beröres farmaren icke +längre af tull på den utländska varan. + +Förenta staternas framträdande som exportör af fabriksvaror, på grund +af reducerade priser, är en af de senaste årens märkligaste +företeelser. Här äro några få exempel: År 1893 exporterades +åkerbruksredskap till flera delar af världen för ett belopp af +5,000,000 dollars, kopparvaror för 4,500,000, bomullsvaror för +12,000,000, järn och stål samt fabrikat af dessa metaller för +30,000,000, vagnar och andra åkdon för mer än 2,500,000, trä och +trävaror öfver 25,000,000 dollars. Amerikanska möbler exporteras +numera i stor mängd. + +År 1892 exporterade republiken lika mycket järn- och stålvaror jämte +metallerna själfva, som den importerade, nämligen för 28,000,000 +dollars i båda fallen. + +Musikinstrument, värderade till 1,800,000 dollars. exporterades, glas +och glasvaror för 8,000,000, läder och lädervaror för öfver +10,000,000, papper och pappersvaror öfver 1,500,000 (några engelska +tidningar tryckas nu på amerikanskt papper), instrument för +vetenskapliga ändamål för 1,300,000, klockor och ur för öfver +1,000,000 dollars. + +Exporten af fabriksvaror ökas årligen, men måste--i motsats till +Storbritanniens--alltid förbli obetydlig i jämförelse med värdet af +den inhemska totalproduktionen af fabriksvaror. Denna beräknades 1890 +till 8,750,000,000 dollars. Värdet af britiska fabriksvaror 1888 var +icke fullt hälften så stort--4,100,000,000 dollars. + +Välståndet i en ny kontinent som Förenta staterna beror icke af den +utländska utan af den inhemska handeln. I samma mån som det nya landet +blir mer och mer i stånd att fylla sina egna behof, måste den +utländska handeln aftaga. + +Huru kunna vi inför de ofvan anförda fakta förklara den engelska +uppfattningen, att lefnadsomkostnaderna äro större i Förenta staterna? +Helt enkelt på följande sätt: Ehuru det är sant, att för ett pund +sterling kan massan af folket nu erhålla mera lifsförnödenheter i +Amerika än i England, och ehuru den amerikanske arbetaren har stora +fördelar framför den engelske, så följer icke nödvändigt däraf att den +amerikanske arbetaren lefver lika billigt som sin engelske kamrat-- +långt därifrån. + +Amerikanaren har större inkomster och vill icke undvara en mängd +saker, som i Europas gamla länder skulle betraktas som lyx. Han +förtjänar mer och använder mer. Därför är det i en mening sant, att +lefnadsomkostnaderna, såsom den amerikanske arbetaren lefver, äro +större för honom, än för den engelske, såsom han lefver. Men detta +kommer däraf, att han lefver på ett annat sätt. För de artiklar, som +äro absolut nödvändiga, är kostnaden mycket mindre i det nyare landet. + +Den amerikanske arbetaren och hans familj kan verkligen lefva mycket +billigt, om de vilja det. Men de kunna också lefva slösaktigt såsom i +andra länder. Vi ha ett bevis härpå i utländska arbetares utgifter, +synnerligast bland ungrare och italienare, hvilka på de senare åren i +stor mängd emigrerat till Förenta staterna. Det vanliga priset, som +dessa främlingar betala till värden på matstället, är tio cents om +dagen för födan. De sofva vanligen i träskjul, uppförda åt dem af +deras arbetsgifvare. Under tider af industriellt tryck, som de +nuvarande, är förmågan att lefva billigt och ändå godt af största +betydelse för arbetsklassen i Förenta staterna och skyddar människan +från mycket lidande, som eljes skulle ha följt med +arbetsbristen. Detta är en ny erfarenhet för den nuvarande +generationen af amerikanare och snart öfvergående, såvida icke tron på +kapitalets fasthållande vid guldmyntfoten åter rubbas. En tvetydig not +i denna fråga, utfärdad af sekreteraren i finansdepartemanget i maj +förra året, paralyserade landets affärsrörelse för +tillfället. Förbättringen har blifvit fördröjd genom den förestående +nya lagstiftningen angående tull på importerade varor. + +Huruvida Amerika är arbetarens Eldorado eller ej, beror på arbetaren +själf. Han och hans familj kan nu lefva billigare än en familj i +Storbritannien, om de vilja lefva lika enkelt. De äro i samma +ställning som en gammal skotska, hvilken jag en gång kände. +Tillfrågad, om hon kunde lefva på en viss uppgifven summa om året, +svarade hon: »Ja, ja visst, jag kunde lefva på hälften, men jag kunde +göra slut på dubbelt så mycket.» Det vill säga, ett pund sterling, +förståndigt användt af arbetaren och hans familj, skall förskaffa dem +mera af lifvets nödtorft i det nya än i det gamla landet--ett +förhållande, som troligen kommer att ha viktiga följder på båda sidor +af Atlanten i en icke aflägsen framtid. + + _________________________________________________________________ + + DE NATURLIGA OLJE- OCH GASKÄLLORNA I VÄSTRA PENNSYLVANIA + +(Ur Macmillans Magazine, Januari 1885) + + En kort historik öfver upptäckten af olja och gas. Borrningsmetoden + och produktens användning. Förmögenheter vunna på obetydligt + kapital. Möjligheterna af dess användning i framtiden. + +Att det nya brännämne, som jorden nyligen slungat ut, skulle tillvinna +sig allmän uppmärksamhet, kan icke väcka förvåning, ty helt visst har +aldrig något liknande varit sett. Det distrikt, som af alla på hela +jordens yta torde vara rikast på underjordiska skatter, är Västra +Pennsylvania, som till sin hufvudstad har det rökiga Pittsburg. Sydost +från staden ligger det ryktbara lagret af brännkol, kändt och användt +öfver hela Amerika från Atlantens hafskust till Colorados +silfvergrufvor. Ådran är från sju till nio fot djup och omfattar en +yta af tvåhundra kvadratmil. Den har ett så gynnsamt läge för +brytning, att tusentals tons koks ha sålts för tre shillings och sex +pence pr grosston, lastad på järnvägsvagn. Denna affär har nått en +snabb utveckling, till och med för detta land, ty de män lefva ännu, +som byggde den första koksugnen, under det att i dag finnas mellan +nio- och tiotusen ugnar. Det är endast tjugo år sedan koks första +gången användes i masugn. Under år 1882 tillverkades 138,001,840 +bushels. [1] + + [1] En bushel = 36,35 liter. + +Rakt i öster från Pittsburg ligger Westmorelands gaskolfält, hvarifrån +de östra städerna erhålla sitt förråd af gaskol. Denna kolådra är från +fem till sex fot djup och brytningen sker så lätt, att Pennsylvania- +järnvägsbolag får kol lastadt på lokomotivtendern för ungefär tre +shillings pr grosston. Fältet sträcker sig i ost och sydost från +staden, längs Monongahela- och Youghiohenyflodens stränder. Det är ur +grufvorna på dessa stränder, som många städer--till och med så +aflägset belägna som New Orleans--förses med gaskol. Den årliga +produktionen öfverstiger 7,000,000 tons. + +Om vi nu från bränn- och gaskollagren vända oss mot norr, så komma vi +på ett afstånd af hundra mil (eng.) från Pittsburg till oljeregionen. +Hur hastig utveckling upptäckten af bränn- och gaskol än haft, kan den +icke jämföras med den enastående framfart som upptäckten af petroleum +haft. + +Det är endast 22 år sedan jag, i sällskap med några vänner, besökte +Storey Farms ryktbara oljekälla vid Oil Creek. Oljan rann då från +källan ut i den lilla viken, där ett par flatbottnade pråmar lågo +fyllda, färdiga att flottas ned till Alleghenyfloden på en bestämd dag +i hvarje vecka, då viken afstängdes genom en tillfällig fördämning. +Detta var början till oljeaffären. Vi köpte farmen för 39,000 dollars, +och vi hade så liten tro på jordens förmåga att för någon längre tid +lämna de hundra fat om dagen, som källan då gaf, att vi beslöto göra +en damm, som kunde rymma hundra tusen fat olja, hvilket förråd vi +värderade till 975,000 dollars, när tillgång upphörde. Olyckligtvis +för oss läckte dammen förskräckligt; afdunstningen förorsakade oss +äfven förlust, men vi fortsatte att låta oljan rinna dag efter dag för +att ta igen skadan, tills flera hundra tusen fat på detta sätt hade +gått förlorade. Vår erfarenhet med farmen kan vara värd att omtala. +Dess värde steg till 4,870,000 dollars, det vill säga att bolagets +aktier såldes i marknaden på denna basis. Och ett år lämnade den i +utdelning 975,000 dollars--en icke oäfven ränta på det insatta +kapitalet: 39,000 dollars. Men detta är ett undantagsfall; många +millioner dollars ha gått förlorade på oljespekulationer. Endast ett +par år förut hade samma olja sålts för ett par dollars flaskan såsom +ett osvikligt botemedel för alla verkliga eller inbillade sjukdomar, +som hemsöka människosläktet. Den kallades då för »Seneca-olja»--»det +stora indianska läkemedlet»--därför att indianstammar med detta +namn, hvilka då bebodde distriktet, brukade skumma oljan i viken. »Det +oöfverträffliga läkemedlet» säljes nu för mindre än 75 cents pr fat, +och det är egendomligt att personer, som så ifrigt köpte det för två +dollars flaskan och gåfvo intyg om dess läkande kraft, nu anse att +alla dess dygder försvunnit, när det kan köpas för en cent. Så mycket +gäller det hemlighetsfulla i materia medica. + +Från denna lilla början för tjugo år sedan kan platsen nu (1885) +leverera 70,000 fat olja dagligen. Sistlidna 1 november funnos i +cisternerna icke mindre än 38,034,337 fat--ett tillräckligt förråd +för att fylla världens behof under några år. Till den 1 januari 1884 +har denna oljeregion afkastat 250,000,000 fat, och ännu ökas +tillflödet dag för dag. För att transportera denna enorma massa ha +6,200 mil järnrör blifvit lagda. Oljan pumpas genom dessa från +källorna--hvilka uppgå till ett antal af 21,000--till kusten +omkring 300 mil därifrån. + +Värdet af petroleum och dess produkter, exporterade år 1877, belöpte +sig till 61,789,438 dollars. År 1883 värderades exporten endast till +45,000,000, ehuru antalet gallons (656,363,869) var nästan dubbelt så +stort som exporten 1877. Totalsumman af allt, som exporterats till den +1 januari 1884, öfverstiger 625,000,000 dollars. Det kan med full +tillförlitlighet sägas, att oljekällorna i Västra Pennsylvania lofva +att lämna så riklig afkastning innan de äro uttömda, att hela +nationalskulden kunde betalas därmed. + +Vi komma nu till den senaste upptäckten af våra underjordiska skatter, +nämligen de naturliga gaskällorna, hvilka hastigt börja framträda +omkring Pittsburg. Just som den naturliga ojlan syntes på ytan af Oil +Creek, så märktes i distriktet nordost om Pittsburg, på femton mils +afstånd, små gasstrålar som bubblade upp ur vattnet å vikarna. Sumpgas +hade för flera år sedan upptäckts på tjugo fots djup och användes +ibland af farmarna vid sockerkokning af lönnsaf. Medelpunkten för +detta distrikt för naturlig gas är den lilla staden Murraysville i +Westmoreland. I en liten kvarnränna på platsen hade man märkt en +större gasmängd än vanligt, och några spekulanter verkställde för +femton år sedan borrningar efter olja men när de borrat 900 fot djupt, +så fanns där ingen. Sju år därefter beslöt ett annat sällskap att +försöka på ett ännu större djup. De hoppades naturligtvis att finna +olja, men när de borrat till ett djup af 1,320 fot, inträffade en +fruktansvärd explosion, som slungade borren i luften och krossade allt +i spillror. Dånet af den lössläppta gasen hördes ända till +Monroeville, som låg fem mil därifrån. Den fängslade kraften hade +ändligen befriats och blef en ny rikedomskälla åt Västra Pennsylvania +--redan förut alltför rikligen välsignadt, känner läsaren sig kanske +hågad att tilllägga. Sedan fyra rör, hvartdera två tum i diameter, +hade blifvit lagda från brunnens mynning och strömmen ledd genom dem, +antändes gasen, och hela landskapet upplystes på många mils +omkrets. Detta värdefulla brännämne lät man förfara under hela fem år, +därför att inga kapitalister kunde förmås att riskera 200,000 dollars +till rörledningar för att leda oljan till bruk och fabriker, där den +kunde bli till nytta. + +Jag besökte detta område förra veckan och såg nio källor, som alstrade +gas. Från de tre största steg gas ännu upp i luften. En underbar syn, +i sanning! Gasen rusar upp genom ett sextumsrör, som sträcker sig +kanske tjugo fot öfver ytan, med en sådan hastighet, att den fattar +icke eld inom sex fot från rörets mynning. Om ni blickar upp i den +klara, blåa rymden, så ser ni framför er ett dansande guldglänsande +andeväsen, utan synbar förbindelse med jorden, gungadt af vinden och +sväfvande omkring i alla riktningar i ständigt skiftande former. Då +gasen från källan träffar lågans medelpunkt och delvis går genom den, +vrider sig den lägre delen af massan inåt och åstadkommer den +härligaste verkan--en verklig eldpelare, med fotställningen omsvept +af graciösa veck. Och icke ett spår till rök förnimmes. + +Redan leda fyra särskilda rörlinjer--af hvilka två äro åtta tum i +diameter--gasen från detta distrikt till fabriksanläggningar i +Pittsburg, och en femte linje leder det till våra bessemerstålbruk, på +nio och tio mils afstånd. En annan linje af tiotumsrör håller på att +läggas. + +Omkostnaden för rörläggning är under nuvarande låga priser och med +rätt till fri genomväg beräknad till 7,500 dollars per mil, så att +kostnaden för en linje till Pittsburg kan sägas uppgå till omkring +135,000 dollars. Borrningen kostar omkring 5,000 och tillgår på +följande sätt. Först uppsättes en lyftkran och ett sextumsrör af +smidesjärn drifves ner genom jorden, tills det träffar berget, från 75 +till 100 fot. Stora borr, vägande tre- à fyratusen skålpund, användas +nu; dessa stiga och falla från fyra till fem fot i slaget. Den gas, +som erfordras för att drifva dessa borr, ledes genom smala rör från de +närgränsande källorna. Sedan ett åttatums hål blifvit borradt till ett +djup af omkring 500 fot, sättes ett 5 5/8-tums rör af smidesjärn ned +för att utestänga vattnet. Så borras hålet sex tum vidare i diameter, +tills gasen träffas, då ett fyratumsrör sättes ned. En tid af fyrtio +till sextio dagar åtgår vanligen för att borra brunnen och träffa på +gasen. Den största kända källan beräknas lämna omkring 30,000,000 +kubikfot gas på tjugofyra timmar, men hälften däraf anses som +produkten af en god brunn. Trycket af gasen, då den utgår ur +brunnsmynningen, är nästan eller fullt 200 skålpund per kvadrattum. En +mätare, som jag undersökte, visade ett tryck af 187 skålpund. Till och +med i våra fabriker, där vi använda gas, nio mil från källan, är +trycket 75 skålpund pr kvadrattum. Vid en af källorna, där ett förråd +af rent vatten befanns önskvärdt, fann jag en liten ångmaskin, som +arbetade genom direkt kraft från gasen, sådan den kom ur brunnen, och +ett utmärkt vattenförråd erhölls på detta sätt från ett källdrag i +dalen. + +Det finns naturligtvis olika meningar rörande gasbältets läge och +utsträckning. Tillräckligt många brunnar ha redan blifvit borrade i +Murraysvillesdistriktet för att bevisa, att bältet är ungefär en half +mil bredt och sträcker sig fem eller sex mil i sydostlig riktning från +Murraysville. De brunnar, som borrats längre bort, ha blifvit fyllda +med saltvatten i sådan mängd, att gasen blifvit nästan afstängd. Ty +fastän gas steg upp till ytan, var det i så ringa mängd, att den icke +kunde vara till någon nytta, utan endast visade, att den fanns. +Sakkunniga på detta område ha därför antagit, att gasen i sådana +källor ligger under ett lager af saltvatten. Flera brunnar ha blifvit +borrade i Pittsburg och dess omnejd, men samma olägenhet af saltvatten +har inträffat där. En vän, som är hemma i geologi, underrättade mig om +att gasbältet går 6,000 fot djupt ned nära Pittsburg, och hans teori +är, att denna sänkning blifvit fylld med saltvatten, hvilket +omöjliggjort borrningsförsöken i detta distrikt. Om djupare borrning +eller någon plan att utestänga vattnet skall kunna öfvervinna +svårigheten, återstår att se. Nordväst om Murraysville har man icke +gjort vidare försök för att utröna gasbältets utsträckning. + +Om någon af mina läsare vill taga en karta öfver Västra Pennsylvania +och följa Alleghenyfloden omkring tjugo mil från Pittsburg, så skall +han träffa på staden Tarentum, som är medelpunkten i det andra +gasdistriktet. Flera stora källor ha påträffats där, och det är mycket +troligt, att framtiden kommer att därstädes bringa i dagen ett +jordområde liknande Murraysvilles. En nyligen borrad brunn kan fullt +jämnställas med dem, som finnas i det senare distriktet. Kapitalister +ha nyligen låtit leda denna gas i rör, nedlagda i flodbädden, till +Pittsburg; och jag betviflar icke att innan årets slut dessa linjer +skola vara i verksamhet och Tarentumdistriktet gifva oss ett stort +gasförråd. + +Nu kommer jag till det tredje distriktet, hvars hufvudstad utgöres af +Washington (Pennsylvania), som ligger tjugufem mil söder om Pittsburg. +Jag åkte ut till denna plats och stannade öfver natten hos en god vän, +som bodde tolf mil från källorna. Dessa hade blifvit antända, och hela +himmelen var klart upplyst af deras sken. Ehuru afståndet var så +stort, var det som om vi varit midt inne i en rasande eldsvåda. +Följande morgon åkte vi ut till källorna. En rörlinje, som leder +produkten från en af dessa källor till järnfabrikerna längs +Ohiostranden vid Pittsburg, hade redan blifvit lagd, och ännu två +rörlinjer äro under arbete. Hvad vi här sågo liknade hvad vi sett i +Murraysvillesdistriktet, utom att gasen leddes från källmynningarna i +rör längs marken, i stället för att skjuta rakt upp i luften. När vi +från landsvägen blickade ned på den första källa vi blifvit varse nere +i dalen, sågo vi en ofantlig, rund öppen plats, hvars grönska var +afbränd och jorden brunstekt af lågan. Ringen var fullkomligt +cirkelrund, eftersom vinden drifvit flammorna i alla riktningar från +periferin inåt. Verkan af den stora, gyllene flamman, som slickade +marken, och gungade och hvirflade med vinden i alla riktningar, var +öfverväldigande. Förstörelsens ängel, Apollyon, tycktes ha stigit upp +ur sin afgrund. + +Amerika antages vara det land, som emottager de flesta emigranterna, +men flyttningar fram och åter öfver hela jorden bli mer och mer +vanliga. Den anglo-sachsiska rasen är icke benägen för stillasittande. +Då jag stannade för att klifva öfver en gärdesgård och komma fram till +den brinnande afgrundsanden, föll min blick på följ ande skrifna +anslag: + + »Offentlig försäljning. + + Undertecknad, som ämnar afflytta till Australien, försäljer vid + offentlig auktion torsdag + + September 25 + + sin bostad i den Mrs Andrew Carlisle tillhörande farmen, en och en + half mil öster om Hickory, på Hickory och Washingtonvägen, hela sin + egendom af + + Hushålls- och Köksmöbler, bestående af byråar, sängar, sängkläder, + stolar, bord, fat, kokspis--med ett ord, allt hvad jag äger. + Försäljningen kommer att börja precis klockan 1, då villkoren skola + tillkännagifvas. + + William Tiplady. + + A. W. Cummins. + Auktionsförrättare.» + +Hvad i all världen kan förmå mr Tiplady att lämna denna härliga trakt, +ett af de vackraste jordbruksdistrikten i hela Amerika--lämna den +just då oväntade skatter upptäckas under hans fötter? Många gissningar +framställdes, men den troligaste var att han hade släktingar i +Australien och ville sluta sitt lif bland dem. Ingen af oss hade förr +hört namnet, men det liknar många af de sammansatta namn, som väckte +vår förvåning, då vi gjorde vår åktur genom sydvästra England, hvarför +vi antogo att mannen var från moderlandet. Den ene brodern hade +förmodligen lämnat det gamla hemmet för antipoderna, medan den andre +sökt republikens beskydd. Det är sant att vår ras är det äkta +nomadfolket, som ständigt vandrar på jorden, utan rast eller ro. + +Då vilade händerna på det vibrerande röret vid brunnen--det behöfs +starka nerver för att gå så nära intill det skrikande bruset och den +hvirflande lågan--öfverraskades vi af dess isande köld. Vid en +brunn, där en träbetäckning hade placerats öfver ventilerna, var röret +till följd af kondensationen beklädt med ett islager af ett +åttondedels tums tjocklek. Nya brunnar gräfvas, och det är tydligt att +Washington County är bestämdt att lämna sin andel af den gas, som +användes i Pittsburg. + +Huru ställa sig nu den naturliga gasens ekonomiska utsikter? Den +första frågan är naturligtvis: huru länge kan den räcka? + +Personer, som bäst känna till oljeområdet, hvarmed naturlig gas står i +nära gemenskap, försäkra mig att efter tjugo år skall det nu kända +förrådet icke vara uttömdt. Det är icke antagligt, att vi ännu ha +upptäckt hela gasterritoriet; det är tvärtom mycket antagligt, att +afbrottet i bältet nära Pittsburg endast beror på ett lokalt fel, och +att sydväst om staden skall bältet befinnas vara många mil i +utsträckning. Det blir troligen ett upprepande af oljeregionens +historia. Månad efter månad har det skrikits, att jorden icke kan tåla +denna uttömning. Icke endast floder utan haf af olja skola uttömmas, +om de dagligen länsas på 70,000 fat. Spekulanter visa sig emellanåt +och köpa milliontals fat, i tro att förrådet skall minskas, men hvarje +spekulation har visat sig vara förfelad. Petroleum för 10 dollars pr +fat ansågs vara billigt pris; då den sedan erhölls för 5 och slutligen +för endast 1 dollar, skänktes den ju bort. I dag köper man den för +ungefär sjuttio cents, och tillgången är större än någonsin. Det +lofvar att bli samma förhållande med naturlig gas. + +Vid glastillverkning--som i Pittsburg har en ofantligt stor +utsträckning--lär gas vara mycket mera uppskattad än kol, därför att +den är förmånligare för produktens kvalitet. En firma i Pittsburg har +redan tillverkat spegelglas, största storlek och fullt jämförligt med +det bästa importerade franska, tack vare gasen som bränsle. Vid järn +--och i synnerhet ståltillverkningen förhöjes kvaliteten af det rena, +nya brännämnet. Hvarken i stålrälsfabrikerna eller järnbruken ha vi på +öfver ett år användt ett enda skålpund kol. Skillnaden är +häpnadsväckande. Där vi förut hade nittio eldare i fullt arbete vid +ångpannorna och använde 400 tons kol om dagen, kan den besökande nu +promenera längs den långa raden af ångpannor, och han ser endast en +man i tjänstgöring. Som rummet är hvitlimmadt, synes icke ett spår af +forna dagars otrefliga eldningssätt, och skorstenarna utsläppa ingen +rök. De förnämsta järn- och glasfabrikerna i Pittsburg använda numera +(Januari 1885) ganska allmänt gas som bränsle. Gasen är icke endast +billigare än kol i och för sig, den sparar ofantligt mycket arbete, +och pannor och roster ta icke så fort skada som förr. + +Följande utdrag ur en kommittérapport till amerikanska +ingeniörsföreningen vid ett nyligen hållet möte ger en föreställning +om betydelsen af det nya bränslet. + +»Naturlig gas är, näst hydrogen, det kraftigaste af de gasartade +bränslena och, om rätt tillämpad, det mest besparande, enär nästan +hela dess teoretiska värmeeffekt kan tillgodogöras vid afdunstning af +vatten. Fri från alla förstörande element, i synnerhet svafvel, +åstadkommer den bättre järn, stål och glas, än kolbränslet gör. Den +ger jämnare värme, då intet öppnande af dörrar eller tomrum i rosten +lämna den kalla luften tillträde, och, rätt ordnad, regulerar den +ångtrycket, så att mannen, som sköter pannorna, har icke annat att +göra än att se efter vattnet. Och äfven han vore öfverflödig, ifall +man vågade lita på en så flyktig vattenkontrollant. Pannorna komma att +räcka längre, och färre explosioner komma att inträffa genom expansion +och kontraktion på grund af att kall luft strömmar in på den +upphettade metallen. + + * + +»Ett experiment gjordes för att beräkna värdet af gas som bränsle, i +jämförelse med kol, vid framkallande af ånga. Därvid användes en +retort eller ångpanna af fyrtiotvå tums diameter, tio fot lång med +fyratums tuber. Det eldades först med utvalda Youghioghenykol, brutet +i ungefär fyratumskuber, hvarmed ugnen »laddades» så, att det bästa +möjliga resultat skulle erhållas. Nio skålpund vatten afdunstadt per +skålpund förbrändt kol var det uppnådda resultatet. Vattnet mättes af +två mätare--en i uppsugningen och den andra i utdrifningen. Vattnet +inmatades i en förvärmare vid en temperatur af från 60° till 62°; +förvärmaren placerades i värmgången, som gick från pannan till +eldstaden vid såväl gas- som kolexperimentet. Vid beräkningarna +användes normalmåttet i Pittsburgsdistriktet--en bushel på +sjuttiosex skålpund. Sexhundraåttiofyra skålpund vatten afdunstades +per bushel, hvilket utgjorde 60,9 procent af kolets teoretiska värde. +När gas brann under samma panna, fast med olika ugn och med ett +skålpund gas till 23,5 kubikfot, befanns vattnet vara 20,31 skålpund; +83,4 procent af de teoretiska värme- enheterna voro tillgodogjorda. + +Ångan var under atmosfäriskt tryck, i det att där fanns en +tillräckligt stor öppning att förhindra mottryck. Förbränningen af gas +och kol påskyndades icke. Det visade sig att om lägsta radens tuber +tilltäpptes, samma kvantitet vatten kunde afdunstas med kol; men om +gas användes och alla tuber (i den mot skorstenen vända ändan) +tilltäpptes, utom sådana som voro nödvändiga för förbränningen, så +befanns det, då trycket mot flamugnen var tre uns och elden som +kraftigast, att ungefär samma resultat erhölls. Häraf syntes framgå, +att mesta afdunstningen skedde mot pannans sidor.» + +De enda analyser af detta naturliga bränsle, som hittills blifvit +gjorda eller publicerade, förskrifva sig från vår förnämste kemist, +Mr. Ford. + +Dessa analyser äro af gasprof från röret, då gasen kommer in i våra +stålrälsfabriker efter att ha passerat nio mil från källorna. + +Mr. Ford skrifver sålunda till mig: + + »Härmed bifogas fyra af mina nyaste analyser, hvilka gjordes samma + dag profven anskaffades. För närvarande äro dessa undersökningar + ännu i fröet. Jag skulle vilja--utan att anses lägga mig i + stålbrukens laboratoriearbeten--taga prof från de olika + gaskällorna och göra en samling af deras salter. Jag tror mig ha + upptäckt några mycket intressanta omständigheter rörande dessa + salter, men det skulle vara oförsiktigt att ännu uttala min mening + i detta ämne, då jag icke haft tid eller tillfälle att samla de + olika salterna och såmedelst bekräfta min första uppfattning. + + Min upptäckt af det förhållande, att naturlig gas från tid till tid + förändras till sin kemiska sammansättning, kommer nog att + öfverraska många och öppnar nya fält för tanken. Innan dessa + resultat offentliggöras, skulle jag vilja försäkra mig om, huruvida + gasen från andra källor förändras, som den från Murraysville, och + om gas i några källor förändras, under det att den i andra förblir + densamma, så uppstår helt naturligt frågan: Hvilket slags källa + kommer att visa sig vara varaktigast? Denna omständighet att gasen + förändras i samma källa skall säkert sprida nytt ljus öfver frågan + om ämnets uppkomst och, om jag vågar säga det, möjligen ökadt ljus + öfver ämnet petroleum. På grund af alla dessa skäl har jag icke + velat offentliggöra mina resultat, förrän jag bekräftat min + uppfattning genom upprepade analyser. + + Eder + S. A. Ford.» + + Analyser af naturlig gas. + + Gas af Gas af Gas af Gas af Gas af + 9/8 9/12 9/15 9/22 9/1 + Proc. Proc. Proc. Proc. Proc. + ------------+-------+-------+-------+-------+------- + Karbolsyra nil. 0,61 0,81 nil. 0,67 + Oxygen 2,60 0,40 0,61 0,61 2,90 + Oljegas 0,80 0,61 0,81 0,61 2,45 + Koloxid 0,40 0,61 0,81 0,40 3,82 + Hydrogen 3,58 29,75 2,94 89,67 31,52 + Sumpgas 88,40 68,78 94,02 78,72 39,97 + Nitrogen 4,29 nil. nil. nil. 19,35 + +Såvidt jag vet äro Mr. Fords undersökningar de enda, som blifvit +gjorda, och innehålla allt hvad man hittills vet om naturlig gas. + +Huru, hvarest och i hvilken utsträckning naturlig gas alstras i de +undre regionerna kunna vi endast gissa oss till. Så mycket är dock +tydligt bevisadt, att gas blifvit funnen i hvarje väderstreck rundt +Pittsburg utom i nordväst, och att gasbältet är omkring en half mil +bredt nära Murraysville. Men detta behöfver därför icke vara gränsen +för tillgången, ty just som jag skrifver detta kommer underrättelsen, +om att en stor brunn borrats i Canonsburgh, som ligger åtta mil från +källorna jag besökte i Washington County. Dessutom har en ny region +väster om Canonsburgh nyligen blifvit pröfvad, och gas därifrån +användes nu i fabrikerna vid Beaver Falls, Pa., tjugofem mil väster om +Pittsburg. + +Vi kunna därför med skäl antaga, att Pittsburg är medelpunkten för ett +gaslager på många kvadratmil och i stånd att frambringa all gas, som +den nuvarande generationen kan använda både för industriella och för +hemmets behof. Vid slutet af innevarande år skola åtta rörlinjer leda +gasen till staden och ändå skulle mycket mera kunna erhållas. Två af +dessa linjer ha rör, som äro 55/8 tum i diameter, fyra äro 8 tum, en +10 tum och en 12 tum i diameter. + +Många teorier ha blifvit framställda för att förklara detta bränsles +förekomst. Den mest antagliga hörde jag af professor Dewar från +Cambridge, som nyligen besökt oss och som erhöll ett djupt intryck vid +åsynen af denna nya rikedomsgrufva. Han påstår att gasen destilleras +från oljan eller från ofantliga lager af ämnen, som sakta förändras +till olja, och därför skola vi, långt efter sedan oljeregionen slutat +att ge så riklig afkastning, ännu ha god tillgång på gas. Ju tunnare +oljelagret är, dess lättare försiggår destilleringen. I stället för +sitt fula rykte att vara världens smutsigaste stad, hvilket den +onekligen nu är, skall »rökiga Pittsburg» måhända kunna göra anspråk +på att kallas världens renligaste stad. Härmed må vara hur som helst, +men jag tror icke att någon känner sig böjd för motsägelse, då jag +påstår att med sådana resurser, som jag här sökt skildra, är Pittsburg +hvad underjordiska skatter vidkommer medelpunkten i det rikaste +distrikt i den hittills kända världen. + +Anmärkning. Så riklig har användningen varit och så stort slöseriet +med detta naturliga bränsle (sedan artikeln skrefs), att till och med +de källor, som tycktes vara outtömliga, ha blifvit dyrbara i trots af +deras knapphet. Och gasen, som flammade genom de slösaktigt vida rören +och belyste de små städernas gator med fem fots höga lågor, mätes +numera ut i mätare--utdelad i tusentals kubikfot. + _________________________________________________________________ + + DEN TREBENTA STOLEN + +Plan for världsarbetet + + Arbetets, kapitalets och affärsduglighetens trippelallians + nödvändig för framåtskridandet. Hvar och en beroende af de andra-- + förenade oöfvervinnerliga. + +Det borde finnas ett kompaniskap mellan trenne i den industriella +världen, när ett företag startas. Den förste af dessa tre, icke i +betydelse utan i tidsordning, är Kapitalet. Utan det kan intet dyrbart +byggas. Därifrån kommer den första lifsgnistan in i den förut liflösa +materian. + +Sedan byggnaderna äro uppförda, utrustade och färdiga att börja sin +industriella verksamhet, så uppträder den andre kompanjonen. Denne är +Affärsdugligheten. Kapitalet har utfört sin roll. Det har skaffat alla +medlen för tillverkningen, men om icke dugliga män leda företaget, går +allt hvad kapitalet gjort till spillo. + +Så kommer den tredje kompanjonen--sist i tidsordningen, men icke +minst i betydelse--Arbetet. Om det icke gör sin del, kan ingenting +uträttas. Kapital och Affärsduglighet kunna icke komma någon väg utan +dess hjälp. Hjulen kunna icke gå rundt, utan att Arbetets hand sätter +dem i gång. + +Volymer kunna skrifvas om hvilken af de tre kompanjonerna, som är den +förste, den andre eller tredje i vikt och betydelse--och frågan står +precis på samma punkt. National-ekonomer, spekulativa filosofer och +predikanter ha i hundratals år för oss framhållit sina synpunkter på +detta ämne, men svaret har ännu icke funnits och kan aldrig finnas, +därför att hvar och en af de tre är oumbärlig och hvar och en lika +viktig för de andra två. Där finns intet företräde. De äro likställda +medlemmar i den stora trippelalliansen, som sätter den industriella +världen i rörelse. I historien kommer Arbetet före Kapitalet och +Affärsdugligheten, ty då »Adam gräfde och Eva spann», så hade Adam +intet kapital, och att döma efter fortsättningen, så var ingendera af +dem välsignad med affärsduglighet. Men detta var innan +industrialismens herravälde började och kapitalets stora förlagssummor +behöfdes. + +I vår tid äro Kapital, Affärsduglighet och Kroppsarbete benen på en +trebent stol. När de tre benen stå starka och bastanta, så står +stolen. Men låt ettdera försvagas och brytas, låt det ryckas ut eller +slås sönder, så är det förbi med stolen. Och den blir aldrig till +någon nytta, om icke det tredje benet kommer på sin plats igen. + +Kapitalet, som tror att det är af större betydelse än någotdera af de +andra två benen, har mycket orätt. Det behöfver deras understöd. Utan +dem eller med endast ett af dem, slår det en kullerbytta. + +Affärsdugligheten, som tror att benet, som den representerar, är det +viktigaste, har mycket orätt. Utan Kapitalets och Arbetets ben duger +den ingenting till. + +Och slutligen--låt det icke bli glömdt--har Arbetet orätt, +gränslöst orätt, då det tror sig vara viktigare än de andra två benen. +Den föreställningen har varit en källa till många sorgliga misstag. + +De tre äro likställda kompanjoner i ett stort verk. Förenade kunna de +göra underverk; skillda är ingendera af någon betydelse. Det nyligen +tilländalupna århundradet har tack vare dem blifvit lyckligare än +något af sina föregångare. Öfver hela världen är mänskligheten bättre, +än den har varit i moraliskt och materiellt hänseende, och jag hyser +den fasta tron, att den skall nå högre och renare plan, än den mest +sangviniske någonsin drömt om. + +Kapital, Affärsduglighet och Arbete måste vara förenade. Den som +försöker att utså oenighet mellan dem är en fiende till alla tre. + +(Utdrag ur ett tal i Homestead vid öppnandet af »Library Hall» och +»Working men's Club»--en gåfva till arbetarna därstädes af Mr. +Carnegie.) + _________________________________________________________________ + + JÄRNVÄGAR FÖRR OCH NU + +(Ur ett tal vid ett möte för järnvägsmän i New York, Jan. 1902) + + Järnvägsväsen på sjuttiotalet: räls, system, hastighet, löner och + metoder. Framtidens järnvägsväsen. Järnvägsmannens behof och + ansvar. + +Det är med en känsla af stor tillfredsställelse och stolthet jag +tänker på att jag började som telegraftjänsteman vid järnvägen och +steg till direktör för Pittsburgbanan på Pennsylvaniajärnvägen. Det +skulle måhända vara af intresse att anställa en jämförelse mellan +några järnvägsförhållanden förr och nu. + +Vi järnvägsmän uppmanas alltid att hålla skarp utkik. Det är en af de +förnämsta reglerna, men det kan också vara nyttigt att kasta en blick +tillbaka och ge akt på framstegen, som blifvit gjorda. + +När jag hade äran att bli järnvägsman, var Pennsylvaniajärnvägen ännu +icke färdig till Pittsburg. Efter några mils diligensresa mellan två +stationer och en besvärlig färd öfver bergen kunde passageraren vara i +stånd att komma till Filadelfia på järnväg. Rälsen i bergstrakterna +voro af järn, fjorton fot långa, importerade från England och lågo på +stora huggna stenblock, ehuru banan passerade genom skog och +»sleepers» skulle ha kostat obetydligt. Bolaget hade ingen egen +telegraflinje utan var beroende af Western Unionlinjen. Direktören, +Mr. Scott, den ryktbare Thomas A. Scott, som sedan blef +järnvägspresident, kom ofta till telegrafstationen i Pittsburg för att +samtala med sin förman i Altoona, generaldirektören. Jag var då en ung +telegrafassistent och gjorde hans bekantskap genom att telegrafera för +honom. + +Jag erhöll då den ofantliga lönen af tjugofem dollars i månaden, och +han erbjöd mig trettiofem som sin sekreterare och telegraferare, +hvilket syntes mig en förmögenhet. Låt mig lyckönska er till den stora +stegringen af era aflöningar, sedan den tid, då Mr. Scott erhöll 125 +dollars i månaden--1,500 om året. Jag minns att jag mycket undrade +öfver hvad en människa skulle ta sig till med en så ofantlig summa +pengar. Jag hade icke då tänkt på en användning: att han kunde ge bort +en del af öfverflödet. De förmåner en person har af sin rikedom +diskuteras ofta, men rikedomens största förmån är, att dess ägare kan +vara andra till gagn. Jag tjänstgjorde någon tid, innan jag fick en +påökning af tio dollars i månaden. Det var ju en öfverväldigande +inkomst mot 1 dollar och 20 cents i veckan, som jag började med i en +bomullsfabrik. + +Det är en af de mest glädjande företeelserna i vår tid, att under +nuvarande förhållanden arbetslönerna stiga och priserna på +lifsförnödenheter falla. Ingen nation har intagit en så lysande +ställning som för närvarande vår i fråga om arbete. Hvarenda nykter, +duglig och villig man finner sysselsättning mot en aflöning, som med +skötsamhet och en god hustru sätter honom i stånd att göra en liten +bra besparing för ålderdomen. De, som äro nog lyckliga att vara gifta +veta huru mycket som beror på en hustru, som kan sköta om hushållet, +och de som icke ännu äro gifta böra betänka detta. Det finns intet, +näst hans eget goda uppförande, som en arbetares framgång och lycka, +så mycket beror på, som en god och duglig hustru. Tillåt en person, +som, nästan utan afsikt och önskan, blifvit betungad med litet mer än +nödtorftig bärgning, uppriktigt säga er, att hvad man har därutöfver +innebär ganska litet--och detta lilla sällan något godt. Alla borde +sträfva efter en nödtorftig bärgning, ty utan en sådan, har Junius +klokt anmärkt, kan ingen människa vara lycklig. Ingen människa skulle +vara lycklig utan den, om den står att vinna; och jag uppmanar hvar +och en att spara något under dessa goda dagar och sätta in på en +sparbank eller, ännu bättre, skaffa sig ett eget hem. + +Men för att återgå till järnvägsväsendet. Direktör Thomson +öfverraskade en dag Pittsburgs invånare med tillkännagifvandet, att +någon gång i framtiden skulle Pennsylvaniajärnvägen transportera +hundra vagnar om dagen. Den tidens vagnar lastade åtta ton netto. Vi +hade små lokomotiv och banvallen var förskräcklig att skåda. Rälsen +voro alltför lätta och skarfjärnen voro gjutna. Jag vet att en +vintermorgon funnos fyrtiosju brustna skarfjärn på min +järnvägsafdelning. På en sådan bana var det vi forslade våra tåg. +Olyckshändelser voro också mycket vanliga. Vi hade inga kabysser på +godstågen, och tågbetjäningen måste vara ute i alla slags väder. Banan +var enkelspårig, och då vi saknade telegraf, så måste tågen i händelse +af försening »run curves». Det vill säga, att en signalerare gick +förut, hvarpå tågen följde och mötte hvar helst de kunde--stundom +med rätt allvarsamma sammanstötningar i de skarpa kurvorna. Det tyckes +icke finnas något, som genomsnittsjärnvägsmannen har så svårt att lära +sig som den omständighet, att två tåg icke med framgång kunna mötas på +en enkelspårig bana. Till och med på Pittsburgsafdelningens linje +lärde vi oss aldrig riktigt den läxan. + +Såsom telegraftjänsteman tog jag hand om vår egen järnvägstelegraf, +när den var uppsatt; och jag tror att det var jag, som gaf den första +unga kvinnliga telegrafisten anställning vid järnvägen--åtminstone +påstås det så. Vid denna tid hade direktören att göra allt; det fanns +ingen att dela ansvaret med. Det antogs att ingen underordnad kunde +anförtros att telegrafera tågtider eller sköta om en reparation, och +Mr. Scott och jag, hans efterträdare, voro i detta fall de löjligaste +människor jag någonsin sett. Vi voro själfva ute vid hvartenda +inträffadt missöde och arbetade hela natten. Ibland var jag icke hemma +på en hel vecka åt gången och fick knappt tid att sofva, utom en liten +blund då och då i en godsvagn. När jag nu ser tillbaka, så förstår jag +hvilka stackare till direktörer vi voro, men jag hade ett storartadt +föredöme i Mr. Scott. Det tog någon tid, innan jag lärde mig, men jag +gjorde det ändå till slut, att de duktigaste direktörerna--sådana +som ni har nu för tiden--aldrig själfva göra något arbete, som är +värdt att tala om. Deras åliggande är att sätta andra i arbete, medan +de tänka. I mitt senare lif tillämpade jag lärdomen, så att mina +affärer ha aldrig gjort mig besvär. Mina unga kompanjoner skötte +arbetet och jag nöjet, och den uppfattningen skulle jag önska att ni +alla hyste, att där som är ringa glädje, där är också ringa +framgång. Den arbetare, som är glad öfver sitt arbete och skrattar +bort dess missöden, är säker om framgång, ty det, som vi göra lätt och +med glädje, blir alltid väl gjordt. När ni ser en president eller +direktör eller annan arbetschef dignande under sina skyldigheter, +nedtryckt af bekymmer och med ett ansikte så bedröfligt, som om han +vore en domare, utfärdande en dödsdom, så var öfvertygad om att han +fått större ansvar, än han kan bära, och bör få hjälp. + +Jämför till exempel tågens hastighet. Vi trodde att vi på den stora +Pennsylvaniabanan nått fullkomligheten, då ett passageraretåg +uppsattes, som gick mellan Pittsburg och Filadelfia på tretton timmar, +ungefär tjugusju mil i timmen. Det döptes till »blixttåget». Detta var +inte därför, att vi tyckte att blixten var så långsam, utan därför att +vi tyckte, att tåget gick så förskräckligt fort. I dag gör +Empire-state-expressen dubbelt så stor hastighet, hvilket är +världsrekordet. Men låt oss icke mera göra oss skyldiga till misstaget +att tro, det vi ha nått fullkomligheten. Under nästa generation komma +tågen att gå med en hastighet af hundra mil i timmen, dubbelt så stor +som nu, precis som tågen nu gå dubbelt så fort som för trettio år +sedan. Banan skall varda rak. Som Skriften säger: »Hvad krokigt är»-- +det vill säga kurvorna--»skall rätt varda». + +I de nu vidtagna förbättringarna på åtskilliga linjer tror jag icke +att många direktörer se tillräckligt långt framåt. På några ställen +använda de en half million dollars, där de borde ha användt dubbelt så +mycket, och jämna kurvor, som de borde ha slopat. Antagligen kommer en +blifvande direktör att säga, att de slösat bort en väldig hop pengar. +Endast raka järnvägslinjer skola finnas år 1950 eller ännu tidigare. + +Men det finns ett annat område, där framåtskridandet varit lika stort +och af ännu större betydelse, än det vi nyss talat om. Det är omsorgen +för järnvägsbetjäningen, dess ställning, förmåner, aflöningar och +pensionssystem, hvilket våra förnämsta järnvägar känt sig manade att +stifta, så att de, som år efter år arbetat för en bestämd lön och icke +kunnat förvärfva någon förmögenhet, skola med lugn kunna emotse en +tryggad ålderdom, icke såsom föremål för barmhärtighet, utan som fullt +berättigade till sitt underhåll genom redbart och långvarigt arbete. +Jag vet ingenting, som så höjer och förbättrar tjänstgöringen å en +stor bana eller så bidrager till dess säkerhet, som en stab, hvilken +känner sig lugn i medvetandet, att sedan den åldrats i tjänsten, är +dess ålderdom tryggad genom pensionssystemet. Det kommer icke att +dröja länge, innan hvarje järnvägsstyrelse inser det ovärderliga-- +jag ville nästan säga det nödvändiga--i att tillförsäkra sig en stab +af pålitliga, intelligenta och redbara män, besjälade af esprit de +corps för det verk de tjäna. I de byggnader, som nu uppföras vid +transportstationerna, inrättas läsrum och bibliotek; i några fall--i +synnerhet på Santa Fé-linjen--hör jag, att de anskaffat biljarder +och andra tillfällen till oskyldig och nödvändig förströelse. Sist men +icke minst--ha vi i dessa byggnader och inrättningar med ändamål att +sammanföra människor till deras gemensamma bästa ett bevis på att +arbetsgifvare mera än förr inse sina förpliktelser mot underlydande. + +Järnvägsmännen äro särskildt att lyckönska, därför att hvarhelst några +åtgärder blifvit vidtagna till deras förmån, så ha de visat sig +uppskatta dem genom att begagna sig af dem så mycket som möjligt. + +Järnvägsbolag kunna icke bättre använda sina penningar än till +upprättande af flera och större institutioner af detta slag. Det +bolag, som i detta fall gör mest för sina arbetare, gör äfven mest för +sina aktieägare. Och det blir denna bana, som järnvägsmannen känner +sig mest hemmastadd på, känner stolthet öfver, offrar sitt arbete åt +och på hvilken han utsätter sig för de faror, som följa med hans yrke +--ett nytt bevis på att hans intressen och kapitalets intressen icke +äro motsatta utan gemensamma. + +Jag har förut användt liknelsen om kapital, affärsduglighet och arbete +såsom benen på en trebent stol. Stolen kan icke stå upprätt utan stöd +af alla tre benen, och det är onödigt att tvista om hvilket af dem som +är viktigast. Det kan aldrig afgöras, och om det kunde afgöras, skulle +det vara till ingen nytta, sedan det stora faktum återstår, att de +alla tre äro absolut nödvändiga för en sådan framgång som den vårt +lands stora järnvägslinjer haft. + +Männen inom järnvägsvärlden äro att lyckönska till den ställning de +intaga såsom den nyktraste arbetarekorporation i världen. De äro ett +exempel för arbetskamrater på andra områden, där deras inflytande kan +vara till oberäknelig välsignelse. Intet beslut en person fattar kan +lända honom till större gagn, än beslutet att afhålla sig från bruket +af alkohol. För drinkaren finns ingen plats i vårt järnvägssystem. Han +borde sannerligen icke ha plats någonstädes. + +Det goda förhållande, som på det hela taget råder mellan +järnvägsbolagen och deras arbetare, borde vara glädjande för båda +parter. Man kan vara säker på att så alltid är förhållandet, när +tjänstemännen äro intelligenta och sympatiska och känna sig vara en +del af en enda stor organisation, innefattande alla från spårväxlaren +till lokomotivföraren och upp genom alla graderna till presidenten +själf, hvar och en en N. Y. C. eller en P. R. R. eller en C. B. & Q. +eller en D. L. & W.-man [1]. + + [1] Beteckningar för de olika järnvägsbolagen.--Ö. a. + +På en järnväg finns ingen plats för osämja mellan arbetsgifvaren och +arbetstagaren, ty presidenten eller direktören äger icke järnvägen mer +än någon af betjäningen gör det--alla äro, som sagdt, medlemmar af +samma kår. Alla äro lika mycket bolagets tjänare. + +Tjänstemännen måste därföre betrakta tåg- eller linjepersonalen eller +lokomotivföraren såsom goda kamrater, och dessa å sin sida måste inse +att de föreskrifter, som utgå från tjänstemännen, städse åsyfta +järnvägens sanna bästa. + +Det finns ett annat drag af glädjande betydelse. Vägen till befordran +är klart utstakad. Flera, som nu inneha chefsplatser, började sin bana +som underordnade, och deras förtjänster, icke andras gunst, ha hjälpt +dem fram. Hvarje arbetare i järnvägsindustriens armé bär, som Napoleon +sade, en marskalkstaf i sin ränsel. På järnvägsmännen hvila stort +ansvar; de ha allmänhetens lif i sina händer.--Jag behöfver inte +säga den resande allmänhetens, ty hos oss resa vi alla. Sträng +nykterhet, outtröttlig vaksamhet, okufligt mod och plikttrohet fordras +af dem, och att dessa egenskaper äro karaktäristiska för kåren, därom +vittna det anseende och den aktning de tillvunnit sig af tacksamma +medborgare. + _________________________________________________________________ + + JÄRN OCH STÅL HEMMA OCH UTRIKES + +(Ur The Iron Age, 1898) + + Jämförelse mellan handelsförhållanden inom järnbranschen i Förenta + staterna och utrikes. Dessa metallers framtid. + +Storbritannien har hittills varit i stånd att tillverka och sälja stål +billigare än Tyskland. (Tyskland kommer nu före Storbritannien med +6,000,000 tons mot 5,000,000). England hade försteget i Europa. Det +hade försteget i världen. Men dess ställning har blifvit förkonstlad. +Det kan icke producera koks under 2 1/2 dollars pr ton. Det kostar +omkring 3 dollars vid stålbruken. Det kan icke uppehålla sin nuvarande +tillgång på malm. Denna blir allt dyrare och dyrare. Det har varit +mycket beroende af Bilbaogrufvorna i Spanien, men deras malm har +förlorat i värde, och ägarna vilja icke längre ansvara för kvaliteten. +Britiska fabriksidkare få ta malmen som den kommer, och den blir +ovillkorligen knappare år efter år. Under sådana förhållanden är det +icke möjligt för Storbritannien att tillverka stål lika billigt, som +vi kunna göra i Pittsburg. och sedan skicka till England. Dessutom ha +England och andra utländska nationer blifvit vår afstjälpningsplats +för hvad vi ha för mycket, hvilket betyder mer, än den oinvigde skulle +kunna misstänka. Carnegie-stålbolaget tillverkar öfver 200,000 tons +stål i månaden, och direktör Schwab sade häromdagen till mig, att han +trodde att inom kort skulle en tredjedel däraf gå till utlandet. + +Tysklands ställning är också onaturlig. Där finns naturligtvis högt +tullskydd. Genom sammanslutningar äro fabriksidkarna i stånd att hålla +uppe priset på den inhemska marknaden. Detta gör det möjligt för dem +att skeppa ut och sälja billigt. De försöka äfven att göra världen +till sin afstjälpningsplats. Men där ligger skillnaden: de dyra +priserna i Tyskland inskränka förbrukningen. De utomordentligt billiga +priser, som äro rådande här--3 skålpund stål för 2 cents--öka +förbrukningen. Tyskland har byggt på sand. Jag är en inbiten +protektionist, men endast när vi ha skäl att tro, att vi genom +tillfälligt tullskydd kunna skaffa förbrukaren tillgång på en gifven +artikel bättre och billigare, än han kunnat köpa den utrikes. Om vi +icke kunna göra det, så tror jag icke på tullskyddet. Tyskland +öfvergifver denna sunda ekonomiska princip och har tull för tullens +skull, och den tyske förbrukaren får ingen fördel. Detta är falsk +politisk ekonomi. + +Det är endast en sak vi ytterligare behöfva för att utvidga vår +exporthandel i järn och stål, och det är regelbundna ångbåtslinjer på +åtskilliga af jordens länder. Vi kunna aldrig hoppas att få sådana +bekvämligheter som Storbritannien, därför att Storbritannien +importerar från alla delar af världen en sådan myckenhet af varor, som +vi lyckligtvis åstadkomma själfva. Därför kunna Storbritanniens skepp +taga last tillbaka, och kostnaderna bli billigare. Men äfven denna +olägenhet kunna vi öfvervinna genom det lägre priset på våra varor. Om +vi kunde återgifva Förenta staterna dess rättmätiga ställning som +världens skeppsbyggare, så skulle vår uppmärksamhet snart riktas på +upprättandet af regelbundna ångbåtslinjer--och detta hinder skulle +undanrödjas. Till och med nu har exporthandeln vunnit en sådan +utsträckning, att den framkallat flera nya ångbåtslinjer, och vi skola +så småningom segra. Jag har länge framhållit nödvändigheten af ett +skeppsvarf i New York, och det måste komma. Kapitalet skall inse att +det här har en god marknad, enär både stål och trävaror äro billigare +i New York än i Belfast. Det dröjer icke länge förr än kapitalet +drages dit. + +Äfven om våra nuvarande skeppsvarf utvidgas, så är det godt om plats i +New York för ett stort varf. Det är nästan förödmjukande att se St. +Paul och St. Louis, New York och Paris, det ena efter det andra bege +sig af till Southampton för att läggas i docka där, enär ingen docka i +New Yorks stora hamn kan hålla dessa små skepp. Ja--små skepp. Jag +kom öfver i Kaiser Friedrich, »made in Germany». Efter en resa på ett +sådant skepp kan man icke tänka på något annat. Vi hade en svår +öfverfart, den svåraste jag någonsin varit med om, och ändå den allra +bekvämaste. + +Sammanslagningen af järn- och stålintressena var endast en naturlig +utveckling. Om vi skola sälja 3 skålpund stål för 2 cents, måste det +vara tillverkadt i milliontals tons. Det är ganska kinkigt äfven för +de största fabrikerna. + +Granska redogörelsen från de senaste två åren öfver de stora +stålbolagen, hvars resultat blifvit allmän egendom genom deras årliga +rapporter, eller hvilkas egendom varit i inkasserarens händer. +Resultatet skall utvisa, att 3 skålpund stål för 2 cents förorsakar de +bästa bland dem bekymmer. Därför, när affärer börja att förlora +pengar, så se de sig om efter tröst, och »konsolidation» är något +liknande »Mesopotamien»--ett mycket tröstefullt ord. Det är icke min +mening att anställa några betraktelser öfver dessa affärers skötsel. +Långt därifrån. Det är icke skötseln, utan ställningen jag talar om. +Stål kan icke tillverkas och säljas så lågt som hittills skett, utan +att vålla skada åt alla dessa affärsföretag. + +Sammanslutning är klok och nödvändig. Den är ett steg i den rätta +riktningen. Stålfabrikanten måste nöja sig med en obetydlig vinst pr +ton. Om en fabrik tillverkar 2,500,000 tons årligen, så behöfver den +icke förtjäna så mycket pr ton för att hålla björnen från lifvet. + +Fastän förbrukningen af järn och stål är ofantlig, så stiga icke +priserna. Jag tror icke att vi kunna öka konsumtionen, därför påstår +jag att tillverkningsförmågan öfverskrider våra verkliga behof. Om det +förhållit sig annorlunda, skulle vi ha sett en stor rusning i pris, +hvilka nu fortfara att hålla sig låga. I själfva verket allt för låga, +för att våra vänner skulle kunna lämna en vacker utdelning. + +Järnvägsföretag äro mycket blomstrande, synnerligast i Västern. Man +behöfver icke befara, att icke all räls som tillverkas skall gå åt. +Ännu en sak, användningen af järnbjälkar kommer att tilltaga i detta +land, ifall priset hålles nere vid dess nuvarande ståndpunkt. För +närvarande använder ett litet land som Tyskland tre gånger så mycket +bjälkar som Förenta staterna. I Tyskland tänker ingen på att bygga ett +vanligt hus, utan att göra det eldfast. Här bygger millionären sitt +hus eldfast, fastän jag känner flera millionärer, som nyligen byggt +eldfarliga sådana. Nej, det vanliga boningshuset i Förenta staterna +skall i en snar framtid uppföras brandfritt såsom i Tyskland. Men för +närvarande skulle hela förrådet af byggnadsmaterial, som användes i +Förenta staterna, kunna tillverkas af Carnegie Steel Company. Det är +ett mycket obetydligt »business», men det är ett bevis på möjligheten +af större bruk och användning af stål och järn. + _________________________________________________________________ + + MANCHESTERSKOLAN OCH VÅR TID + +(Ur The Nineteenth Century, Februari 1898) + + Den britiska uppfattningen, att hvarje nation är särskildt + kvalificerad för endast en industrigren, diskuterad och bestridd. + +Under det att ex-premiärministern Rosebery nyligen i Manchester +prisade Manchesterskolans frihandelstriumfer, besvor utrikesministern +Goluchowski i Wien Europas nationer att förena sig mot den ödeläggande +konkurrensen med de transatlantiska länderna: »Vi måste kämpa skuldra +vid skuldra mot den gemensamma faran», utropar han, »och väpna oss för +striden med alla till buds stående medel»--»Europas nationer måste i +slutna led försvara sin tillvaro.» + +Sålunda mötas ytterligheterna, och vi se ännu en gång huru mycket, som +beror på synpunkten. Om Manchesterskolans förutsägelser gått i +fullbordan, så skulle billigare varor från andra sidan hafvet hälsats +med jubel som en ekonomisk fördel och en välsignelse för emottagarna, +i stället för att betraktas som en hotelse mot deras tillvaro. Hvarje +hamn skulle stå öppen för denna varuflod, och de nya länderna, som +utsände den, skulle bli hälsade som välgörare. »Fritt varuutbyte» var +lösen, men när den gafs drömde ingen om att de varor, som de nya +länderna skickade till de gamla, kunde taga skepnad af konkurrerande +fabriksartiklar, hvilket gör hela skillnaden. + +När för sextio år sedan ångan på land och haf--ångbåt och +järnvägståg--började sitt revolutionsverk, blef dess skapare, +Storbritannien, beläget på en grund af kol och järnmalm, helt +naturligt platsen för dess utveckling. Världen förhöll sig endast som +åskådare, medan det tyglade ångan och började slå mynt af den. Om +något annat land ville ha någon förmån af de nya uppfinningarna, måste +det vända sig till Storbritannien. Storbritannien hade upptäckt sin +bestämmelse och skulle snart bli världens verkstad. + +På scenen uppträdde Manchesterskolan--Villiers, Cobden, Bright och +kolleger--och begärde att till fördel för massan af folket skulle +tull på födoämnen afskaffas. Upphäfvandet af dessa tullar, hvilket +gick under namnet »frihandel» i Storbritannien, i motsats till +»protektionism», har mycket litet gemensamt med den modärna +protektionismen, sådan denna nu uppfattas i andra länder. Sådana +tullar kunde aldrig ha försvarats af nutidens protektionist, därför +att tillgången på födoämnen omöjligt kunde ökas därigenom. Det enda +riktiga försvaret för tullskydd, enligt den kosmopolitiske +protektionisten, är då det kan fullt bevisas, att det bidrager till +ökandet af den inhemska produktionen af en vara, som är nödvändig för +nationens behof. Och vidare, att konkurrens inom landet snart skall +resultera i att nationen erhåller bättre och billigare varor inom sitt +eget land, än det någonsin kunde få från främmande länder. + +En pålaga under sådana villkor bestyrkes af John Stuart Mills bekanta +paragraf, om hvilken John Bright en gång sade till mig, att »den +skulle komma att göra mera ondt i världen, än det goda alla hans +skrifter kunde göra», och förklaras af Marshall såsom sund eller +osund, allt efter omständigheterna, och är hvad som i vår tid menas +med protektionism utom England. + +Förhållanden, som stå i samband med denna tull, ha icke förändrats, +och därför består Manchesterskolans verk fortfarande. Om en sådan tull +nu lades på födoämnen, så skulle den ha alldeles samma verkan, såvida +icke genom någon märkvärdig upptäckt Storbritanniens jord kan alstra +en sådan rikedomen på födoämnen, att den fyller landets behof. Då +skulle en tillfällig skatt antagligen vara berättigad för att utveckla +det nya företaget. + +Af anförda skäl förkastar den modärne tullifraren lika kraftigt tullen +på födoämnen i Storbritannien, som någon frihandlare kan göra. + +De britiska uppfinningarnas--ångbåten och järnvägen--storartade +framgång och alla däraf föranledda fördelar väckte helt naturligt till +lif de mest sangviniska uppfattningar af De förenade konungarikenas +ställning och storhet. Manchesterskolans apostlar voro de mest +sangviniska af alla och detta var lärdomen de erhöllo af de då rådande +förhållandena: + + »Naturen har visligen föreskrifvit, att jordens alla nationer skola + vara oberoende, hvar ock en med sin mission. Den ena har fått + fruktbar jordmån, den andra rika grufvor, den tredje stora skogar. + En har fått solsken ock värme, en tempererad zon och en annan + kallare klimat; en nation skall fylla den uppgiften, en annan den + och en tredje skall göra något annat--alla samarbetande, hvar och + en på sitt särskilda sätt, och bildande ett stort harmoniskt helt.» + +Hvilken skön målning! Så kom det andra postulatet: + + »Det synes tydligen att vårt älskade land, Storbritannien, har + blifvit tillerkändt den höga missionen att förse sina systernationer + med fabriksvaror. Våra fränder på andra sidan hafvet skola sända + till oss med våra skepp sin bomull från Mississippidalen, Indien + skall sända sitt jute, Ryssland hampa och lin, Australien sin fina + ull, och vi, med vår tillgång på kol och järnmalm för våra fabriker + och verkstäder, våra skickliga ingeniörer och yrkesarbetare och vårt + stora kapital, vi skola uppfinna och konstruera det erforderliga + maskineriet och väfva dessa råämnen till fint tyg åt nationerna; + allt skall förfärdigas af oss, så att det blir passande för + människor att använda. Våra skepp, som komma hem lastade med + råvaror, skola återvända till alla delar af jorden, lastade med + dessa förädlade produkter. Detta utbyte af råämne mot fullfärdiga + produkter är en följd af naturlagarna och gör hvarje nation till den + andres tjänare--förkunnande människornas broderskap. Frid och + sämja skola råda på jorden, den ena nationen efter den andra måste + följa vårt exempel och fritt varuutbyte härska öfverallt. Deras + hamnar skola stå vidöppna för att emottaga våra färdiga artiklar, + likasom våra stå öppna för deras råmateriel.» + +Sålunda sågo manchesterskolans tro och hopp ut--ett ganska +berättigadt hopp efter hvad som föregått. Låt det vara sagdt i +rättvisa mot dessa stora och goda män, att den bild de tecknade, och +som vi försökt porträttera, blef realiserad: Storbritannien blef +världens verkstad, och hvar och en af de stora nationerna spelade den +föreskrifna rollen och utförde de ålagda sysslorna. Ingen nation-- +icke ens den amerikanska--har haft en sådan framgång eller samlat en +sådan rikedom genom fabriksindustri, som Storbritannien gjorde under +detta skede af sin historia. Af prospekten från Barrow Steel Company +framgick att förtjänsten varit 30 à 40 procent om året, och att den +ett år gått upp till den nästan otroliga summan af 60 procent på hela +kapitalet. Detta är endast ett exempel på Storbritanniens oerhörda +framgång, då hela världen låg vid dess fötter och innan en till det +yttersta drifven konkurrens hade minskat och i många fall omöjliggjort +all vinst. Belöningen--huru stor den än var--tillkom med full rätt +den nation, som skänkte världen ångan, som invigde maskineriets +tidehvarf och gjorde världen till gäldenär för alltid. + +Naturens lag tolkades sålunda af manchesterskolan, att en stor olikhet +ifråga om tillgångar fanns i de respektiva länderna på jorden och att +denna olikhet äfven sträckte sig till deras mäns och kvinnors +duglighet samt att fabriksföretag med framgång endast kunde bedrifvas +i Storbritannien. Att verktygsstål, eller något slags stål alls, kunde +tillverkas utom där--att de finaste ylle-, linne- och bomullstyger +kunde fördelaktigt fabriceras i andra länder--voro föreställningar, +som icke kunde falla någon in, och om de gjort det, skulle de hälsats +med löje. + +Det är knappast möjligt att dessa kloka män, ledare af +manchesterskolan, skulle ha antagit att jordens förnämsta nationer-- +eller de som ämna bli det--skulle nöja sig med att spela den +underordnade roll, som de fått sig tilldelad, ifall fabriksfältet +stått öppet för dem. Själfva grundstenen i manchesterbyggnaden var +öfvertygelsen, att de olika nationerna af naturen voro hänvisade till +rollen af råämnesproducenter, därför att detta var deras enda +möjlighet. Men nu finna vi tvärtom att, efter en period af tvunget +medgifvande, ha nationerna med sällspord enighet sträfvat efter att få +dela den högre uppgiften att bearbeta råmaterialen till färdiga +produkter åt sig själfva; och hvarken britiskt kapital eller britisk +skicklighet har fattats för att tillförsäkra dem framgång. Det är på +detta sätt som täflan med den aflägsna östern möjliggjorts. Långt +ifrån att nationernas tillgångar ha varit obetydliga och olämpliga för +bearbetning eller deras befolkning oduglig, som manchesterskolan +antog, har deras framgång inom fabriksindustrin i allmänhet varit +öfverraskande stor. Tyskland har blifvit ett af de största +fabriksländerna. Frankrike och Schweiz ha nästan monopoliserat +sidentillverkningen i Europa. Ryssland håller på att anlägga stål- och +metallfabriker under ledning af de skickligaste amerikanska +konstruktörer. Två af dessa fabriker äro nu i full verksamhet och +kunna täfla med de bästa i Amerika, hvilka tjänat som mönster. Japan +och Kina anlägga fabriker enligt bästa och nyaste metoder, alltid med +engelskt maskineri och vanligen under engelsk ledning. Mexiko väfver +bomullstyg och fabricerar papper, och två bicykelfabriker äro under +uppförande där. Indiens jute- och bomullsfabriker tilltaga i antal, +och i Bombay anläggas maskinverkstäder. Det påstås att en engelsk +maskinfirma hvarje vecka skickar ut en komplett maskinuppsättning för +en ny fabrik. Om Amerika är det öfverflödigt att tala. + +Sålunda har hvarje nation afböjt den roll manchesterskolan tilldelat +den och försöker att själf tillverka sina varor. Politisk ekonomi +säger nu, att det är till människosläktets bästa, att +transportkostnaderna, som fördyras genom det långa afsändandet mellan +producenten och fabrikanten, inbesparas. Tillverkning, som på vissa +håll försökes af små nationer, skall utan tvifvel misslyckas och +öfvergifvas, men i det stora hela skall framgång vinnas. + +Några länder, i synnerhet Tyskland och Amerika, uppträda nu som +exportörer af många konkurrerande artiklar till och med till +Storbritannien. Och den erfarenhet, som andra nationers män länge haft +af oräkneliga artiklar »made in Britain», får briten nu själf lära +känna. Han märker att äfven han fått litet med af människonaturens +skröplighet, alldeles som andra nationers människor. Tjogtals artiklar +»made in Germany» irritera honom; kontrakt med amerikanska +maskinfirmor att leverera lokomotiv till London, Dublin och Edinburg +väcka hans stora ogillande. Glasgow afböjer ett amerikanskt anbud på +vattenledningsrör och tar dem hos en fabrik i Glasgow till högre pris. +När en stor bicycle-utställning äger rum i London, så finns där ingen +plats åt amerikanaren. Allt måste vara »home-made ». Posten måste +befordras med saktgående hemmagjorda skepp, äfven om den därigenom +blir fördröjd. Men allt detta är bara sådant, som vi kunde vänta och +som vi böra ursäkta. Det är en dålig medborgare, som icke föredrar och +hjälper sitt eget land hellre än främmande, men engelsmannen skulle +kunna inse, att tysken och amerikanaren och andra äro lika +patriotiska. Han bör förstå att med samma känslor som han ser sitt +land öfversvämmas af konkurrerande artiklar, »made in Germany» eller +Amerika, ser naturligtvis den patriotiske tysken och amerikanaren +konkurrerande artiklar, »made in Britain», öfversvämma deras. + +Nu märker man att naturen mera ädelmodigt, än det antogs, fördelat +sina mineralier, kol, kalk och malmer, och äfven att naturen begåfvat +männen och kvinnorna de flesta land med förmåga att under de nya +förhållandena bearbeta sina egna råämnen, i många fall icke så bra, +men i ett eller två särskilda fall lika så bra som briten eller +amerikanaren. + +Det underbara maskineriet--hufvudsakligast engelsk upptäckt--i +järn-, stål- och textiltillverkning gör det möjligt för Indiens +hinduer, Mexikos peoner, Amerikas negrer, kinesen och japanen att idka +fabriksrörelse, ofta under ledning af mera omsorgsfullt utbildade +yrkesmän från England och Amerika. + +De få yrkesskickliga personer, som behöfvas för hvarje stor fabrik, +kunna lätteligen erhållas från de äldre industriländerna. + +Genom att använda automatiskt arbetande maskineri har en stor del +sådant tränadt mekaniskt arbete, som man finner i Storbritannien och +Amerika, gjorts obehöfligt, och det har blifvit möjligt att förlägga +fabriker i länder som tills nyligen tycktes ägnade att åstadkomma +endast råmateriel. Öfverallt ser man inflytandet af detta nya +maskineri. Det är nu tydligt att råmaterialet har makt att attrahera +kapital och äfvenså arbete och åstadkomma tillverkning i den trakt där +råmaterialet finns, och att tränadt arbete håller på att förlora den +makt det en gång hade att draga till sig råmaterial från fjärran +trakter. Detta är icke förändring; det är revolution. + +De kunnigaste och bästa bland ett lands medborgare vilja naturligtvis +utveckla alla dess tillgångar. De kunna icke anse det vara rätt att +dölja de talanger de fått och inse klart, att naturens mening är, att +många nationer skola äga den mångväxlande industriens välsignelser. +Allt detta kunde manchesterskolan icke rimligtvis förutse. + +Det är glädjande att iakttaga nationernas industriella framsteg under +de nya förhållandena. Om en eller två blifvit de förnämsta +fabriksidkarne åt alla de andra, så skulle endast dessas säregna +begåfning fått tillträde till uppfinnings- och utvecklingsarbetet. Nu +ha alla nationers olikartade genier gynnsamma tillfällen för sina +krafter. Det är också glädjande att se huru de olika nationerna +utmärka sig i olika grenar. Sålunda har Frankrike nästan monopoliserat +det superfina inom textilen, liksom det länge varit främst i fråga om +alla artiklar hörande till damtoaletten. Storbritannien har +öfvermakten i väfmaskineri. Likasom det uppfunnit järn- och +stålindustrien, så är det nu i färd att utveckla en sidogren: +tillgodogörande af koks i möjligast största utsträckning--en sak, +hvari till och med amerikanarna ha misslyckats. Amerika är främst i +elektriska apparater och verktyg. Tyskland i kemiska färger och har +nyligen uppfunnit en kondensator för ånga, som visar goda resultat, +samt dessutom en ny, märklig metod för pansarplåttillverkning. Den +materiella utvecklingen befordras i hög grad genom samfälldt arbete af +de olika nationaliteternas intellektuella krafter och egenartade +begåfning. + +Den lifliga konkurrens, som nu börjat mellan nationerna och som bäst +bidrager till åstadkommande af goda resultat, bör välkomnas och +uppmuntras af alla, som kunna höja sig öfver den trånga synpunkten på +den enstaka fördelen för en eller annan liten geografisk vrå, utan +kunna se hvad som gagnar människosläktet i dess helhet. + +Världens industriella utveckling går i en annan riktning än den +förespådda, men det storartade arbete, som manchesterskolan utfört, +får icke förringas eller glömmas. Villiers, Cobden, Bright och deras +medhjälpare gjorde vid upphäfvandet af lifsmedelstullarna sitt land en +tjänst, som det icke kan vara nog tacksamt för. Deras sträfvan för +fredssaken och för allt, som de ansågo skulle bidraga till skapandet +af ett nationernas broderskap, ger partiets ledare plats i de goda +gärningarnas historia. Att någon af deras förutsägelser icke gått i +fullbordan--beroende på krafter, som sedan deras tid blifvit satta i +verksamhet--behöfver icke kasta någon skugga på deras insiktsfulla +klokhet eller minska värdet af deras arbete. + +»Frihandel», sådan manchesterskolan såg den utbredd öfver hela jorden, +innebar utbytet af olika, icke konkurrerande artiklar och af +råmaterialier mot fabricerade varor. Nationerna hade då ännu icke +börjat att allvarligt täfla med hvarandra i tillverkning af samma +slags artiklar. Om detta icke kan realiseras, sedan de förnämsta +nationerna numera bearbeta sina egna råmaterialier och fylla sina egna +behof, täflande med hvarandra i världsmarknaden, så kunna vi likväl +lyckönska oss till att något ännu bättre än manchesterskolans ideal +för världens framåtskridande håller på att skapas. + +Hvad verkan denna förändring kan komma att ha på nationernas ställning +till hvarandra i framtiden, vore onödigt att grubbla öfver, enär +förhållandena kunna ändras på en dag. En kemisk upptäckt, en elektrisk +uppfinning, en växts egenskaper tillgodogjorda--hvad helst sådant +eller andra icke alls otroliga öfverraskningar--kunna åstadkomma en +genomgripande förändring. Socker af betor i stället för sockerrör har +förstört denna produkt för Västindien, som tycktes ha monopol på +socker. Upptäckten af Mesaba-järngrufvorna, förbättrade +kommunikationer och ett par mindre omständigheter ha gjort Amerika +till världens billigaste stålproducent, i stället för att helt nyligen +ha varit den dyraste. Den basiska metoden har gjort Tyskland till en +framstående stålproducent och lofvar att bli af lika stor betydelse +för Storbritannien. Upptäckten af grufvor och ett utveckladt +järnvägssystem ha gjort Ryssland till ett viktigt industriland. +Tillgodogörandet af vattenfall för elektrisk kraft, ersättande kol, +håller på att omskapa flera industricentra. Alla dessa förändringar +förskrifva sig från i går. + +Det är därför lika oklokt af en nation att förhäfva sig öfver +nuvarande tillgångar och utsikter som att förtvifla. »Vi veta icke, +hvad morgondagen bär i sitt sköte.» + _________________________________________________________________ + + HVAD SKULLE JAG GÖRA MED TULLTAXAN, OM JAG VORE TSAR? + +(Ur The Forum, mars 1895) + + Fördelen af hög tull på lyxartiklar och låg tull på råämnen och + lifsmedel. Ett par slående exempel på berättigad och icke + berättigad tulltaxa. + +Jag tycker riktigt om klangen i den frågan och skyndar mig att svara. +Regeringens beräknade utgifter, enligt statssekreteraren Carlisles +rapport för innevarande räkenskapsår (1895), är 424,000,000 dollars +och beräknade inkomster 404,000,000 dollars, alltså ett deficit af +20,000,000 dollars. Han beräknar att nästa år skall lämna ett +öfverskott af 30,000,000 dollars, under antagande af att utgiften är +densamma. + +Minskningen i pensionsutgifter nästa räkenskapsår uppgår till +18,000,000 dollars och minskningen ökas år efter år. Flottan fordrar +mindre utgifter än förr, och tillökningen af befolkning och rikedom +ger större inkomster, så att ingen anledning till oro rörande +regeringens debet och kredit efter nästa år förefinnes, ehuru +sekreteraren antagligen är en smula för sangvinisk angående intäkterna +för i år under nuvarande lagar. + +Af statsinkomsterna beräknades tullen detta år lämna 160,000,000 +dollars och beräknas lämna 190 millioner nästa år. Och nu kommer +frågan: Hvad skulle jag göra med tulltaxan, om jag ägde högsta makten? + +Mitt första mål skulle vara att afskaffa all tull på de mångas +lifsmedel och att lägga hög tull på de fås lyxartiklar. Massan af +folket, som begagnar och förbrukar hemgjorda produkter, skulle jag +icke beskatta, men den fina världens män och kvinnor, som, huru mycket +det än kostar, kläda sig i det finaste ylle, elegantaste siden och +fin-finaste linne, som Europa kan åstadkomma--de skulle få betala +tullafgifterna. Den lilla rika klassen skulle under den nya tulltaxan +bli ännu elegantare genom att betala kanske dubbelt så mycket för sin +elegans som nu. Amerikanska folket, som använder amerikansk tobak och +amerikanska cigarrer, skulle icke ha högre tull på dessa saker än +nu. Men de rika och slösaktiga gentlemän, hvilkas fina luktorgan +fordra havannaparfymen, skulle staten draga nytta af genom åtminstone +fördubblad tull. Personer, som dricka champagne och fina gamla viner, +och personer, som köpa gammalt makalöst och nytt makalöst utländskt +glas och porslin, parfymer och liknande lyxartiklar, borde beredas +tillfälle att sanningsenligt skryta med deras förhöjda värde. Det +borde aldrig glömmas, att importerade artiklar användas af det rika +fåtalet och inhemska produkter af det fattiga flertalet. + +Den föreslagna ökningen af tull på utländska lyxartiklar skulle icke +påläggas med hänsyn till skydd, utan endast med hänsyn till inkomst. +Att denna politik oafsiktligt skulle en smula komma de inhemska +tillverkarna till godo behöfver ju icke anses vara ett hinder. +Fördelen blir i alla händelser mycket obetydlig, emedan dessa fina +kvaliteter i ylle, siden och linnevaror icke tillverkas hos oss; +likaså litet som dyrbara viner, cigarrer och hundratals +fantasiartiklar. Men den inhemska tillverkningen förser hela marknaden +med varor af ordinär kvalitet, som vanligen användas af flertalet. + +Den hittills följda politiken har varit raka motsatsen. En hel sida +skulle kunna fyllas med en lista på de rikas lyxartiklar, på hvilka +den nya tulltaxan sänker tullen. Här äro ett par af de sänkta +tullarna: porslin 50 procent, spegelglas och måladt glas 40, +guldpennor 16, klockor 28, hattar 72, trikotvaror 72, flanell 68, +sidenparaplyer 18, konjak och likörer 28, siden 40, handskar 30, +konfektyrer, geléer etc., spetsar och broderier etc. 16, ylle och +siden 10 à 20 beräknadt efter sitt specifika värde. Under nuvarande +tulltaxa betalar den rike sällskapsmannen, klädd i superfint utländskt +kläde, superfint linne, plyschhatt, glacéhandskar, fin sidenparaply +och läppjande på sitt dyrbara gamla vin, 20 à 70 procent mindre tull +än förr. Hans fina fru fläktar med sin solfjäder, viftar med sin +broderade näsduk, visar sina utsökta spetsar och pryder sig i superbt +siden till nedsatt pris och småler tacksamt mot den nye folkets vän, +den förtjusande och snillrike unge mannen från West Virginia, som ber +om ursäkt för att han icke lyckades nedsätta tullen på champagnen hon +serverar honom och förklarar att det var icke hans fel, ty hans bill +innehöll nedsättning äfven på denna vara. På hundratals +fantasiartiklar, tillverkade af ylle, siden och linne, är tullen nu +nedsatt. Denna nedsättning innefattar lyxartiklar, för hvilka tullen +uppgick till två tredjedelar af hela inkomsten. I hela landet finns +icke en enda arbetare, som använder dessa lyxartiklar. Sådan är vår +»tullreform» för närvarande, och sådan är »skattebördan minskad för +massan af folket». Egendomliga begreppsförvirring! Skatterna äro +endast minskade för de rika. + +Detta är icke någon partifråga, ty intetdera partiet har åsyftat att +statsinkomst skulle först och främst erhållas genom tull på de rikas +lyxartiklar, vare sig att frihandel eller tullskydd är ordningen för +dagen. Bäst vore att lägga bördan på deras skuldror, som bäst förmå +bära den, och mycket högre tull än någonsin borde läggas på dylika +saker. + +Det är en fullkomlig missuppfattning, att användningen af lyxartiklar +skulle minskas, ifall tullen vore högre. Tvärtom, det höga priset +ingår just som ett element i användningen af sådana saker. Men +importen skulle minskas, om tullen höjdes på vanliga artiklar, därför +att personer, som behöfva se på priset, finge utbyta den fördyrade +varan mot en annan. + +Men detta kommer ju icke i fråga med lyxartiklar, som endast köpas af +de rika, för hvilka priset icke spelar någon roll. Fördubblad tull på +champagne till exempel eller på utländskt porslin, ylle, siden, linne, +spetsar, broderier etc. skulle icke hindra den förmögna klassen att +köpa. Och äfven om den högre tullen för en tid minskade bruket af +utländska produkter med en fjärdedel, så skulle inkomsterna ändå vara +en fjärdedel mera, om tullen fördubblades. Och skulle en betydlig +minskning i förbrukningen inträffa, vore det så mycket bättre. Detta +moln har en silfverafvigsida, ty då skulle mera af landets rikedom +komma den inhemska produktionen till godo. Och det skulle antagligen +leda därhän, att den inhemska fabrikanten skulle till slut fabricera +de finaste kvaliteter i textilvaror, ifall de utländska voro högt +taxerade. Men det skulle gå åt många år, innan han kommer så långt, +och dessförinnan skulle den naturliga ökningen af inkomster genom +tillväxten af befolkning och rikedom godt kunna tåla vid den minskade +importen. Om ett par år skall det minskade antalet pensioner--som nu +slukar så mycket--befria regeringen från nödvändigheten att söka +skaffa så stora inkomster. + +År 1892 inkasserades följande summor i tull på importerade lyxartiklar +åt de rika: + + Yllevaror dollars 32,293,609 + Sidenvaror » 16,965,637 + Bomullsvaror » 16,436,733 + Linnevaror » 10,066,636 + Glas och porslin » 10,339,000 + Vin, likör etc. » 8,935,000 + Tobak och cigarrer » 11,882,557 + +Här är 106,000,000 dollars i inkomst af sju slags lyxartiklar, och här +äro några andra, som inbrakte öfver 8,000,000 extra--juveler, +vagnar, konstgjorda blommor, klockor, borstar, papper, parfymer och +musikinstrument--eller 114,000,000 dollars af totalsumman +177,000,000, + +Att nedsätta tullen på artiklar, som endast äro öfverflödsvaror och +som inbringa två tredjedelar af tullinkomsten, är hela resultatet af +det Wilsonska förslaget. + +Den omständighet kan icke bestridas, att dessa artiklar icke blifvit +importerade åt massan af folket. Denna får sina behof af ylle och +siden fyllda af inhemska tillverkare. Den enda klass, som använder +importerade tyger och utländskt glas och porslin, utländska viner och +tobak är den förmögna. För att förekomma att det skall kunna sägas att +en del saker, som i någon utsträckning brukas af den stora mängden, +skulle fördyras genom den högre tullen, borde lagen bestämma att +vanliga kvalitéer af ylle-, siden- och linnevaror skulle befrias från +högre tull. + +Ehuru i själfva verket endast de högre kvalitéerna importeras, skulle +en sådan bestämmelse afväpna kritiken. Om 1892 års tull på dessa +lyxartiklar hade fått kvarstå, så skulle den brist som nu oroar +skattkammaren ha varit mycket mindre. Vi ha här en rik grufva att göra +bruk af när lagstiftning härnäst förekommer. Om tullen på dessa +lyxartiklar fördubblades och andra 114,000,000 inkasserades eller om +den ökade pålagan minskade konsumtionen med en fjärdedel och +regeringen erhöll endast hälften af ökningen, så skulle vi ha tagit +57,000,000 dollars skattebörda från de arbetande massornas skuldror +och lagt den på den slösaktiga, nöjeslystna och fåfängliga klassen, +som gärna kan betala sitt slöseri till förmån för sig själf och +nationen. Om en tilläggstull af 50 procent försöktes, skulle +inkomsterna snart ökas till nästan hela den extra beskattningen. Detta +är hvarken protektionism eller frihandel och har intet att göra med +någondera. Det är endast en inkomstfråga. Och det är medgifvet, att på +intet sätt kan en behöflig inkomst klokare erhållas än genom tull på +utländska öfverflödsartiklar. Min tulltaxa skulle fördubbla den nu +gällande afgiften på alla dessa lyxartiklar. + +Då man står ansikte mot ansikte inför det faktum, att den +väsentligaste förändring Wilsonbillen åstadkommit är att ha nedsatt +tullen med två tredjedelar af hela tullinkomsten uteslutande till de +rikas förmån, så frågar man, hur en så insiktsfull, hederlig, +varmhjärtad och nitisk man som Mr. Wilson kunde framställa sig själf +såsom »lyftande en onödig och tung skattebörda från massan af folket». +Förklaringen är snart gifven: han var oerfaren. Han hade icke studerat +frågan. Jag betviflar storligen att han nu skulle vilja förfäkta samma +mening. Det är en sak af allvarlig betydelse, att en sådan man som han +är hänvisad till privatlifvet, endast därför att ett distrikt röstar +på en annan. Genom vårt bruk att endast välja representanter, som äro +bosatta i distriktet, gå vi miste om många dugande män. Mr. Wilson +skulle nu vara ovärderlig, därför att han nu har det, som då fattades +honom--sakkunskap. Det är just sådana män vi behöfva i vårt +offentliga lif, och jag för min del hoppas på hans snara återvändande. +En dag kommer han att föreslå högre tull på de rikas lyxartiklar och +icke lägre--till uteslutande deras förmån. + +Få personer förstå i hvilken utsträckning endast de rika köpa +utländska väfnader. Tag till exempel yllevaror: år 1890 uppgick den +inhemska produktionen till ett värde af 338,000,000 dollars. Värdet af +de dyrbara importerade yllevarorna var endast 35,500,000 dollars. +Priset per meter öfversteg betydligt de inhemska vanliga kvaliteterna, +så att antalet meter troligtvis icke var mera än 6 eller 7 procent af +totalförbrukningen. + +Vi ha ett liknande resultat angående bomullsvaror: värdet af den +inhemska produktionen var 1890 268,000,000 dollars och totalsumman af +det importerade endast 28,000,000. Hvad siden angår, så uppskattades +1890 de amerikanska fabrikernas tillverkning till 69,000,000 och de +importerade sidenvarorna till endast 31,000,000. Dessa äro också +mycket dyrare per meter än de inhemska. Sedan 1890 har Amerikas +sidenfabrikation mycket utvecklats och är mer och mer i stånd att +tillgodose landets behof. + +Om utländska ylle-, siden och linnevaror voro klassificerade efter +finhet och pris, så skulle det visa sig att varor af vanligt slag, som +folk mest använder, icke längre importeras. De kunna icke heller bli +det under nuvarande stadga. Så långt har den amerikanske tillverkaren +eröfrat sin egen marknad. Ännu en sak är att beakta: en mycket stor +del af de importerade väfnaderna utgöras icke af tyger, utan af +särskilda fantasiartiklar, såsom snörmakerier, spetsar, garnérband och +broderier--saker, som icke alls tillverkas hos oss. + +Rörande kol och järnmalm, s. k. råmaterialier, så skulle den nya +tulltaxan icke innehålla någon nedsättning, därför att en minskning af +halfva tullen på en gång är ganska allvarlig, och det tar tid innan +någon industri kan riktigt komma i gång efter en sådan vidtgående +förändring. Dessutom är 40 cents tull per ton af malm och 30 cents per +ton af kol jämförelsevis obetydlig. Detta gäller i allmänhet om järn +och stål, hvilka nyligen ha varit föremål för två nedsättningar. Ty +McKinleybillen nedsatte tullen lika mycket som Wilsonbillen gjorde det +--ungefär 30 procent i hvarje fall. Att befria järnband till +bomullsbalar från tull, då alla andra metallvaror äro tullbelagda, är +den största fläcken på hela taxan--ett utslag af ren partianda och +till skada för förbundssystemet. Hälften af den förra tullen skulle +åter påläggas. + +Konstverk skulle vara tullfria, och tafvelramar, hvilka nu äro belagda +med tull, skulle gå fria. Den obetydliga afgiften betyder ju icke så +mycket i och för sig; men besväret och tidsspillan vid taxerandet af +priset på hvarje ram betager folk lusten att införskrifva +konstskatter, hvilka alla förr eller senare finna sin stadigvarande +plats i våra offentliga gallerier och bli sålunda folkets dyrbara +egendom. + +En viktig punkt i tulltaxan väcker icke en tiondedel af den +uppmärksamhet, som den borde göra: den paragraf, som tillåter alla att +införskrifva materiel och använda dem vid tillverkning af +exportartiklar. Nittionio procent af alla tullar äro i detta fall +efterskänkta. Detta är statsmannavishet och förtjänar att jämnställas +med ömsesidighet och är ett oskattbart steg mot målet: utvidgad +handelsrörelse för republiken. Detta skulle ingå i den tariff jag +gjort upp, med undantag af att jag skulle efterskänka den återstående +ena procenten också, så att det stode den amerikanske fabrikanten +fritt att tillgodogöra sig hela världens marknad för hvad han köper +till export, på frihandelsvillkor, och sålunda komma in i +världsmarknaden med hvad han har att sälja under likställd täflan med +Europas fabrikanter. När författare och talare utbreda sig öfver den +amerikanske fabrikantens uteslutande från världsmarknaden på grund af +skyddstullar, så äro de antagligen okunniga om den omständighet, att +han för sina materialier icke erlägger mera tull än 1 procent, som +regeringen innehåller som kostnadsersättning. Den nya tulltaxan skulle +afväpna kritiken i detta fall genom att efterskänka äfven den fattiga +ena procenten. Amerikanska fabrikanter skulle då ha frihandelns alla +fördelar i striden om världshandeln. + +Sådan utländsk ull, som på grund af klimatiska förhållanden icke kan +erhållas i vårt land, men som är behöflig för uppblandning med vår +egen produkt, skulle vara tullfri. + +Inkomstskatt skulle icke finnas. Jag känner ingen statsman eller +auktoritet, som icke ogillar och fördömer inkomstskatt. Mr Gladstone +vädjade en gång till landet i denna sak och förklarade, att den skapar +en nation af lögnare. Denna skatt kan vara rättvis i teorien, men i +praktiken är den en sådan källa till demoralisation, att den kan sägas +vara den mest fördärfliga form af beskattning, som uppfunnits sedan +mänskligheten börjat lefva i ordnade samhällen. I krigstid äro alla +medel tillåtna, och den enda ursäkten för en inkomstskatt är den mest +tvingande nödvändighet. För närvarande finns ingen sådan +nödvändighet. Regeringens inkomster måste snart gifva ett betydligt +öfverskott, tack vare ökningen af befolkning och rikedom, och de kunna +göra det nu genom högre tull på fåtalets öfverflödsartikiar. + +Sockerfrågan är af vikt. Råsocker, sirap o. d. skulle beläggas med +tull, undantagandes från sådana länder, som till gengäld gifva oss +vissa förmåner. Förenta staterna förbrukar årligen 120,000>000 dollars +värde af dessa artiklar, hufvudsakligast köpta från våra +systerrepubliker i Södra Amerika och från Kuba. Det skulle vara klokt +af oss att söka komma in på deras marknad och till ersättning lämna +dem bättre villkor än andra nationer. Den inhemska sockerproduktionen +skulle för närvarande mera gynnas af den nya taxan, under förhoppning +att landet slutligen skulle komma därhän att kunna fylla sitt eget +behof af denna vara. Experimenten med betor och sorghum (Sorghum = ett +sockerhaltigt sädesslag) borde icke ännu uppgifvas. + +Ömsesidighetspolitiken skulle återställas i sin vidaste utsträckning. +Ökningen af vår export till länder, där denna politik råder, visar att +Mr. Blaine hade rätt i sin tro, att med detta system, rätt ordnadt, ha +vi tagit ett steg i den rätta riktningen för att skaffa vårt land +tillgång till den utländska marknaden. Jag anser att vi borde ha något +i utbyte från de länder, för hvilka vi öppna vår marknad för socker, +sirap och tobak. + +Ehuru det strider emot mina principer att beskatta lifsmedel för +massan af folket, så skulle jag likväl vilja göra ett undantag för +produkter från Kanada. Detta utan hänsyn till vare sig frihandel eller +protektionism, utan som ett utslag af den högre politiken. Det är ett +missgrepp af oss att bevilja handelsförmåner åt ett land, som lyder +under en främmande makt, en monarki, som i själ och hjärta afskyr den +republikanska idén. Om Kanada vore fritt och oberoende och ville dela +kontinentens öde, skulle det vara en annan sak. Men så länge vi ha det +på vår flygel som en möjlig fiende, icke för sin egen skull men +underkastad befallningar från en europeisk makt, så borde vi låta +förstå att vi anse det som en hotelse mot vårt lands fred och trygghet +och att vi behandla det därefter. Kanada skulle icke vara inne i +Unionen och utanför den på samma gång, om jag kunde hindra det. Och +jag skulle lägga hög tull på alla produkter från Kanada, icke af +illvilja utan af kärlek och i det hopp att det skulle inse att af +nationerna på denna kontinent kräfves, att de äro amerikanska nationer +och--det är min fulla öfvertygelse--slutligen en enda nation hvad +den engelsktalande delen angår. Jag skulle icke bruka riset i vrede +utan i kärlek--men bruka det skulle jag. Kanada skulle antingen vara +en medlem af republiken eller också stå på egna ben, ansvarigt för +sitt handlingssätt i fred eller krig, som andra nationer äro +ansvariga, och skulle icke skydda sig genom att be en främmande makt +om hjälp. Detta är, som sagdt, hvarken frihandel eller protektionism, +men det är ett försvar af tullen. Jag skulle tullbelägga kanadensiska +varor, så länge som Kanada fortfore att lyda under europeiskt välde. + +Den nya tulltaxan skulle innefatta, att den är utfärdad under båda de +politiska partiernas medgifvande, att ingen vidare tullagstiftning +skulle förekomma under de nästföljande tio åren. Alldeles som vi hvart +tionde år företaga en statistisk undersökning, så skulle vi revidera +tulltaxan, låt oss säga andra året efter denna undersökning, så att vi +kunde ha något att rätta oss efter. Om till exempel importen af någon +vara, som icke uteslutande användes af det rika fåtalet, vid +jämförelse med den inhemska tillverkningen utvisade, att den inhemska +fabrikanten drifvit den utländska ur vår marknad, så skulle tullen på +denna vara genast upphäfvas. Men om, å andra sidan, statistiken visade +att importen af en vara vore som förut eller hade ökats i jämförelse +med det inhemska produktionsresultatet, så skulle tullen på denna vara +höjas. Det skulle vara omöjligt för den inhemska fabrikanten eller den +utländske importören att influera afgörandet, därför att vi skulle äga +siffror, som utvisade ställningen. Ingen skulle kunna bestrida +dem. Den frågan skulle naturligtvis öfvervägas, huruvida den inhemske +producenten styrkt möjligheten af att producera artikeln hemma, så att +den kunde erhållas af förbrukarna på gynnsammare villkor än +utifrån. Om en kommitté, tillsatt för att revidera tulltaxan, vore +öfvertygad om att tillverkningen af den ifrågavarande artikeln icke +lämpade sig för denna del af världen, så skulle det vara klokt att +icke längre »skydda» den utan borttaga tullen, eller pålägga sådan +endast för inkomstens skull. + +Kommittén skulle intaga samma ställning till tullrevisionen som en +naturälskare intager till frågan om att hugga ned träd. Det är så lätt +att hugga ned ett vackert, ståtligt träd, men så omöjligt att +återställa det. Det betyder jämförelsevis litet för landet, om en +främmande vara har 5 eller 10 procent högre tull än nödvändigt. Men +det är stor skillnad om den är 5 eller 10 procent lägre, än som behöfs +för att sätta den sträfsamme inhemske fabrikanten i tillfälle att +fortsätta en täflan, som slutligen skall resultera seger. I +tullagstiftningen skulle regeln i alla tveksamma fall vara att taga +det säkra för det osäkra. I en kommitté af detta slag skulle icke +finnas spelrum för partiintresse, då dess uppgift är af rent juridisk +karaktär. Allas syfte skulle vara att erhålla en inhemsk tillgång på +sådana vanliga förnödenhetsartiklar, som kunna produceras under vår +flagga, genom tillfälligt tullskydd, så att konsumenten kunde +tillgodoses lika väl här hemma, som om han vore hänvisad till någon +annan del af jorden. När det kan bevisas, att Förenta staterna icke +kan uppnå detta resultat, då, men först då skulle tullskyddet upphöra +och det endast bli fråga om att skaffa landet inkomst. Men med +fåtalets lyxartiklar, på hvilka Wilson-billen så betydligt nedsatt +tullen, skulle hvarken frihandel eller protektionism ha något att +göra. På dessa skulle tullen vara mycket hög--endast för att skaffa +landet inkomst. Ingen annan hänsyn skulle tagas vid påläggande af +tull, ty inkomst är det eftersträfvade målet. + +Men detta mål kan icke uppnås, förrän de nuvarande tullarna på +lyxartiklar--hvilka lämna två tredjedelar af tullinkomsten-- +blifvit fördubblade. Och jag är öfvertygad om att sekreteraren +Carlisles åsikt, att Wilson-billens lägre tull på dessa artiklar skall +öka konsumtionen, är ett misstag. Dennas minskning eller ökning på +grund af tullen är så obetydlig, att herrar teoretici skulle häpna +däröfver. Priset gäller ingenting för det rika fåtalet. + +Summa summarum: + +1). Tullar skulle hufvudsakligast påläggas den slösaktiga, förmögna +klassens utländska lyxartiklar, utan hänsyn till frihandel eller +protektionism; endast till inkomst. Dessa lyxartiklar innefatta två +tredjedelar af all tullinkomst. + +2). Ingen inkomstskatt skulle erläggas under fredstid. + +3). Redan stadgade industrier skulle icke ofta underkastas våldsamma +förändringar, utan skulle få tid att sätta sig in i nya +förhållanden. Sänkning af mer än halfva tullen på en vara på en gång +är oklok och till och med farlig. + +4). Ömsesidighetspolitiken är, att döma efter hvad som blifvit gjordt, +den bästa att följa för utsträckning af vår utländska handel, och bör +återställas. + +5). Premium på socker af inhemsk råvara skulle icke upphöra, ty det +har icke ännu blifvit bevisadt, att tillverkningen af bet- och +sorghumsocker icke till slut kan tillfredsställande motsvara landets +behof. + +6). Sådan ull, som vi icke kunna producera men behöfva för blandning, +skulle gå tullfri. + +7). Alla konstsaker skulle vara tullfria, därför att de förr eller +senare tillf alla offentliga institutioner. + +8). Är tulltaxan en gång fastställd, så skulle tulllagstiftning endast +få förekomma andra året efter hvarje statistisk undersökning, med +undantag af ett sådant tillfälle som det närvarande, då en brist i +nationalinkomsten och sund politik nödvändiggöra tullpålagor på de +rikas lyxartiklar. + +Sådan skulle den tulltaxa se ut, som skulle vara till fördel för den +arbetande befolkningen och för alla dem, som lefva enkelt och +anspråkslöst. Hvarken protektionist eller frihandlare skulle kunna +kalla den sin, därför att den icke inginge i någotdera partiets +intresse, utan endast som inkomst och byggd på den teori, att massans +fördel befordras därigenom. Tullfrågan skulle icke höra till +politiken, utan vara en blott och bart »business-question», och om +tullagsstiftningen tillåtes hvila i tio år, så anser jag att landet +skulle snart repa sig och börja sin marsch mot den lyckliga ställning +--för så vidt som tullpolitik kan påskynda denna länge efterlängtade +marsch--som karakteriserade åren mellan 1880 och 1890--denna tid, +som i fråga om materiellt välstånd kan kallas republikens guldålder. + + _________________________________________________________________ + + + + + + + + + + + +End of the Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravälde, by Andrew Carnegie + +*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVÄLDE *** + +***** This file should be named 9951-8.txt or 9951-8.zip ***** +This and all associated files of various formats will be found in: + https://www.gutenberg.org/9/9/5/9951/ + +Produced by Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition. + + +Updated editions will replace the previous one--the old editions +will be renamed. + +Creating the works from public domain print editions means that no +one owns a United States copyright in these works, so the Foundation +(and you!) can copy and distribute it in the United States without +permission and without paying copyright royalties. Special rules, +set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to +copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to +protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project +Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you +charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you +do not charge anything for copies of this eBook, complying with the +rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose +such as creation of derivative works, reports, performances and +research. They may be modified and printed and given away--you may do +practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is +subject to the trademark license, especially commercial +redistribution. + + + +*** START: FULL LICENSE *** + +THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE +PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK + +To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free +distribution of electronic works, by using or distributing this work +(or any other work associated in any way with the phrase "Project +Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project +Gutenberg-tm License (available with this file or online at +https://gutenberg.org/license). + + +Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm +electronic works + +1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm +electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to +and accept all the terms of this license and intellectual property +(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all +the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy +all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. +If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project +Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the +terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or +entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. + +1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be +used on or associated in any way with an electronic work by people who +agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few +things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works +even without complying with the full terms of this agreement. See +paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project +Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement +and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic +works. See paragraph 1.E below. + +1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" +or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project +Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the +collection are in the public domain in the United States. If an +individual work is in the public domain in the United States and you are +located in the United States, we do not claim a right to prevent you from +copying, distributing, performing, displaying or creating derivative +works based on the work as long as all references to Project Gutenberg +are removed. Of course, we hope that you will support the Project +Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by +freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of +this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with +the work. You can easily comply with the terms of this agreement by +keeping this work in the same format with its attached full Project +Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. + +1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern +what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in +a constant state of change. If you are outside the United States, check +the laws of your country in addition to the terms of this agreement +before downloading, copying, displaying, performing, distributing or +creating derivative works based on this work or any other Project +Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning +the copyright status of any work in any country outside the United +States. + +1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: + +1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate +access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently +whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the +phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project +Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, +copied or distributed: + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + +1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived +from the public domain (does not contain a notice indicating that it is +posted with permission of the copyright holder), the work can be copied +and distributed to anyone in the United States without paying any fees +or charges. If you are redistributing or providing access to a work +with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the +work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 +through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the +Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or +1.E.9. + +1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted +with the permission of the copyright holder, your use and distribution +must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional +terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked +to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the +permission of the copyright holder found at the beginning of this work. + +1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm +License terms from this work, or any files containing a part of this +work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. + +1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this +electronic work, or any part of this electronic work, without +prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with +active links or immediate access to the full terms of the Project +Gutenberg-tm License. + +1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, +compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any +word processing or hypertext form. However, if you provide access to or +distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than +"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version +posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), +you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a +copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon +request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other +form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm +License as specified in paragraph 1.E.1. + +1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, +performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works +unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. + +1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing +access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided +that + +- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from + the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method + you already use to calculate your applicable taxes. The fee is + owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he + has agreed to donate royalties under this paragraph to the + Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments + must be paid within 60 days following each date on which you + prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax + returns. Royalty payments should be clearly marked as such and + sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the + address specified in Section 4, "Information about donations to + the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies + you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he + does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm + License. You must require such a user to return or + destroy all copies of the works possessed in a physical medium + and discontinue all use of and all access to other copies of + Project Gutenberg-tm works. + +- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any + money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the + electronic work is discovered and reported to you within 90 days + of receipt of the work. + +- You comply with all other terms of this agreement for free + distribution of Project Gutenberg-tm works. + +1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm +electronic work or group of works on different terms than are set +forth in this agreement, you must obtain permission in writing from +both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael +Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the +Foundation as set forth in Section 3 below. + +1.F. + +1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable +effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread +public domain works in creating the Project Gutenberg-tm +collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic +works, and the medium on which they may be stored, may contain +"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual +property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a +computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by +your equipment. + +1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right +of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project +Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project +Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all +liability to you for damages, costs and expenses, including legal +fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT +LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE +PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE +TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE +LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR +INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH +DAMAGE. + +1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a +defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can +receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a +written explanation to the person you received the work from. If you +received the work on a physical medium, you must return the medium with +your written explanation. The person or entity that provided you with +the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a +refund. If you received the work electronically, the person or entity +providing it to you may choose to give you a second opportunity to +receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy +is also defective, you may demand a refund in writing without further +opportunities to fix the problem. + +1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth +in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO +WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. + +1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied +warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. +If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the +law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be +interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by +the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any +provision of this agreement shall not void the remaining provisions. + +1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the +trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone +providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance +with this agreement, and any volunteers associated with the production, +promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, +harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, +that arise directly or indirectly from any of the following which you do +or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm +work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any +Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. + + +Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm + +Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of +electronic works in formats readable by the widest variety of computers +including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists +because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from +people in all walks of life. + +Volunteers and financial support to provide volunteers with the +assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's +goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will +remain freely available for generations to come. In 2001, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure +and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. +To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation +and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 +and the Foundation web page at https://www.pglaf.org. + + +Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive +Foundation + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit +501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the +state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal +Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification +number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at +https://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent +permitted by U.S. federal laws and your state's laws. + +The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. +Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered +throughout numerous locations. Its business office is located at +809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email +business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact +information can be found at the Foundation's web site and official +page at https://pglaf.org + +For additional contact information: + Dr. Gregory B. Newby + Chief Executive and Director + gbnewby@pglaf.org + + +Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation + +Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide +spread public support and donations to carry out its mission of +increasing the number of public domain and licensed works that can be +freely distributed in machine readable form accessible by the widest +array of equipment including outdated equipment. Many small donations +($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt +status with the IRS. + +The Foundation is committed to complying with the laws regulating +charities and charitable donations in all 50 states of the United +States. Compliance requirements are not uniform and it takes a +considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up +with these requirements. We do not solicit donations in locations +where we have not received written confirmation of compliance. To +SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any +particular state visit https://pglaf.org + +While we cannot and do not solicit contributions from states where we +have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition +against accepting unsolicited donations from donors in such states who +approach us with offers to donate. + +International donations are gratefully accepted, but we cannot make +any statements concerning tax treatment of donations received from +outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. + +Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation +methods and addresses. Donations are accepted in a number of other +ways including including checks, online payments and credit card +donations. To donate, please visit: https://pglaf.org/donate + + +Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic +works. + +Professor Michael S. Hart was the originator of the Project Gutenberg-tm +concept of a library of electronic works that could be freely shared +with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project +Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. + + +Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. +unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + + +Most people start at our Web site which has the main PG search facility: + + https://www.gutenberg.org + +This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, +including how to make donations to the Project Gutenberg Literary +Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to +subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. diff --git a/9951-8.zip b/9951-8.zip Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..d980151 --- /dev/null +++ b/9951-8.zip diff --git a/LICENSE.txt b/LICENSE.txt new file mode 100644 index 0000000..6312041 --- /dev/null +++ b/LICENSE.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +This eBook, including all associated images, markup, improvements, +metadata, and any other content or labor, has been confirmed to be +in the PUBLIC DOMAIN IN THE UNITED STATES. + +Procedures for determining public domain status are described in +the "Copyright How-To" at https://www.gutenberg.org. + +No investigation has been made concerning possible copyrights in +jurisdictions other than the United States. Anyone seeking to utilize +this eBook outside of the United States should confirm copyright +status under the laws that apply to them. diff --git a/README.md b/README.md new file mode 100644 index 0000000..9a56fd1 --- /dev/null +++ b/README.md @@ -0,0 +1,2 @@ +Project Gutenberg (https://www.gutenberg.org) public repository for +eBook #9951 (https://www.gutenberg.org/ebooks/9951) diff --git a/old/7rbhr10.txt b/old/7rbhr10.txt new file mode 100644 index 0000000..8b03da8 --- /dev/null +++ b/old/7rbhr10.txt @@ -0,0 +1,7238 @@ +The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravaelde, by Andrew Carnegie + +Copyright laws are changing all over the world. Be sure to check the +copyright laws for your country before downloading or redistributing +this or any other Project Gutenberg eBook. + +This header should be the first thing seen when viewing this Project +Gutenberg file. Please do not remove it. Do not change or edit the +header without written permission. + +Please read the "legal small print," and other information about the +eBook and Project Gutenberg at the bottom of this file. Included is +important information about your specific rights and restrictions in +how the file may be used. You can also find out about how to make a +donation to Project Gutenberg, and how to get involved. + + +**Welcome To The World of Free Plain Vanilla Electronic Texts** + +**eBooks Readable By Both Humans and By Computers, Since 1971** + +*****These eBooks Were Prepared By Thousands of Volunteers!***** + + +Title: Arbetets Herravaelde + +Author: Andrew Carnegie + +Release Date: February, 2006 [EBook #9951] +[Yes, we are more than one year ahead of schedule] +[This file was first posted on November 4, 2003] + +Edition: 10 + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO Latin-1 + +*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVAELDE *** + + + + +This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition. + + + + +"Arbetets Herravaelde" is the Swedish translation of Andrew Carnegie's +(1835--1919) "The Empire of Business". This translation was first +published in 1902, with a 2nd edition in 1910. The translator's name +is not mentioned in print, but is believed to be Ms. Frigga Carlberg +(1851--1925). + +This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition, which is based on the 2nd edition (1910), +available at http://runeberg.org/arbherra/ + +This is a plain text file using the ISO 8859-1 (Latin-1) character set +(E,e = E,e-acute; A,a = A,a-ring; Ae,ae = A,a-umlaut; Oe,oe = O,o-umlaut). + +Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature. +We need more volunteers like you. Learn more at http://runeberg.org/ + + _________________________________________________________________ + + Arbetetes Herravaelde + af + Andrew Carnegie + + Oefversaettning + Andra genomsedda upplagan + + Goeteborg 1910 + Wald. Zachrissons foerlag + + Goeteborg 1910 + Wald. Zachrissons boktryckeri A.-B. + + _________________________________________________________________ + + VAEGEN TILL FRAMGANG + ETT TAL TILL UNGA MAEN + +Ur ett tal till studerande vid Curry handelsinstitut i Pittsburg, den +23 Juni 1885. + + Erfarenheter fran en lang affaersbana + +Det aer bra att unga maen fa boerja fran boerjan och utfoera de mest +underordnade sysslor. Manga af Pittsburgs framstaende affaersmaen +erhoello ett mycket ansvarsfullt kall just pa sjaelfva troeskeln till sin +bana. De fingo sig kvasten anfoertrodd och anvaende de foersta timmarna +af sitt affaerslif med att sopa rent kontoret. Nu maerker jag att vi ha +saerskilda vaktmaestare och staederskor foer kontoren, och vara unga maen +ga olyckligtvis miste om denna nyttiga gren af en yrkesuppfostran. Men +om den ordinarie soparen haendelsevis skulle vara borta en morgon, sa +skall den gosse, som inom sig baer froeet till en blifvande chef, icke +tveka att proefva pa arbetet med kvasten.--Haeromdagen tillspordes en +ung man af en oem mamma i Michigan, om han nagonsin sett en ung dam sa +elegant och gracioest sopa golfvet med sitt slaep som hennes Priscilla. +Nej, svarade han, det hade han aldrig. Modern kaende sig utomordentligt +smickrad; men sa tillade han efter en kort tystnad: "Jag skulle hellre +vilja se henne sopa golfvet med en kvast."--Det skadar icke alls +nykomlingen att, om sa behoefs, sopa affaerslokalen. Jag har sjaelf varit +en sadan sopare och hvilka tror ni voro mina kamrater? David Mc Cargo, +nuvarande oefverdirektoeren vid Alleghany Valley-jaernvaegen, Robert +Pitcairn, oefverdirektoeren vid Pennsylvaniajaernvaegen, och Mr. Moreland, +stadsadvokaten. + +Vi turade om, tva hvarje morgon, med sopningen. Och nu minns jag att +David var sa stolt oefver sitt rena, hvita skjortbroest och haengde en +gammal sidenduk oefver det. Vi andra pojkar tyckte att han var vaeldigt +foernaem. Och det var han. Ingen af oss hade en sidenduk. + +Under foerutsaettning, att ni alla fatt nagon anstaellning och kommit i +gang med ert arbete, lyder mitt rad till er: "Sikta hoegt!"--Jag ger +icke ett oere foer den unge man, som icke redan ser sig som blifvande +delaegare i eller chef foer en framstaende affaer. Haf staendigt i edra +tankar platsen som foerste bokhallare, arbetsfoerman eller direktoer i +arbetsfoeretaget, huru omfattande det aen ma vara. Hvar och en af eder +skall saega till sig sjaelf: "Min plats aer i toppen". Var kung i edra +droemmar. Svaer att na denna staellning och att na den med oflaeckadt +rykte. Aflaegg ingen annan ed, som kunde splittra er straefvan, med +undantag af den mycket beroemvaerda att, naer ni blifvit delaegare i +affaeren eller befordrad ett par ganger, inga kompaniskap med den +aelskligaste af sitt koen--ett kompaniskap, pa hvilket var nya +bolagsordning icke har nagon tillaempning. Daer aer ansvarsskyldigheten +obegraensad. + +Tillat mig att papeka tva eller tre hufvudvillkor foer framgang. Frukta +icke att jag skall plaga er med en moralpredikan. Jag talar om aemnet +fran den vaerldserfarnes synpunkt, med liflig oenskan att hjaelpa er att +vinna framgang i det yrke ni valt. Ni vet alla att det finns ingen +verklig, beroemvaerd framgang i lifvet, om ni icke aer hederlig, palitlig +och redbar i handel och vandel. Jag antar att ni aer och fortfarande +vill vara allt detta; likasa att ni aer fast besluten att foera ett rent +och anstaendigt lif utan oedelaeggande eller tvetydiga foerbindelser med +vare sig det ena eller andra koenet. Eljes finns ingen aktningsvaerd +framgang foer er. Edra kunskaper och foeretraeden gagna icke till nagot, +utom att starkare framhaefva ert fall och er foernedring. Jag hoppas att +ni icke misstycker, om jag varnar er foer tre af de allvarligaste +faror, hvilka moeta er pa vaegen till framgang. + +Den foersta och mest lockande, de flesta unga maens foerstoerare, aer +dryckenskapen. Jag aer ingen foerklaedd nykterhetspredikant, utan en man, +som vet och som saeger er hvad iakttagelsen laert honom; och jag saeger +er, att i de flesta fall, da en ung man misslyckats pa sin bana, har +orsaken varit, att han vant sig vid foertaerandet af starka drycker. De +andra frestelserna, som moeta, aero icke pa langt naer sa farliga. Ni kan +ge vika foer nagon af dem och resa er igen och, om icke atervinna +foerlorad grund, sa dock hejdas pa vaegen utfoer och vinna en +aktningsvaerd staellning. Men att undfly den sjukliga toersten efter +stimulerande drycker aer naestan omoejligt. Jag kaenner mycket fa undantag +fran denna regel. Foerst, saledes: ni far icke begagna spirituosa till +oefverdrift. Baest att icke smaka den alls, men om detta aer alltfoer +straengt, sa fastsla en graens. Besluta att aldrig smaka spirituosa utom +vid maltiderna. Ett glas till middagen hindrar icke er framgang i +lifvet eller foernedrar er karaktaer, men jag ber er allvarligt att anse +toemmandet af ett glas vid en "bar" ofoerenligt med en gentlemans +vaerdighet och sjaelfaktning, med hvad ni anser er skyldig er nuvarande +och blifvande staellning. Var alltfoer mycket en gentleman foer att saetta +er fot i ett barrum. Ni kommer saekert icke fram pa er bana, om ni icke +haller fast haervid. Sta fast vid detta, och er doedligaste fiende aer +besegrad. + +Den naest stoersta faran foer en ung affaersman i detta samhaelle aer, tror +jag, spekulation. Naer jag arbetade vid telegrafen haer, hade vi ingen +vaexelboers, men de personer och firmor, som spekulerade i de oestra +staternas vaexelpapper, voro naturligtvis kaenda af oss telegrafister. +De kunde raeknas pa en hands fingrar. Dessa maen voro icke foersta +klassens medborgare och betraktades med misstankar. Jag har lefvat, +tills jag sett alla dessa spekulanter ohjaelpligt ruinerade, bade +ekonomiskt och moraliskt. Det gifves knappast ett enda exempel pa en +man, som vunnit foermoegenhet genom spekulation och sedan behallit den. +Spelare doe fattiga, och det finns icke en spekulant, som foert ett +aktningsvaerdt lif eller varit till nytta foer samhaellet. Den man, som +rycker till sig morgontidningen foer att allra foerst se efter huru hans +djaerfva spekulationer staella sig efter boersnoteringarna, goer sig +oduglig foer den lugna besinningsfullhet, som senare pa dagen erfordras +vid loesningen af affaersproblem. Han uttorkar den lifskaella, ur hvilken +ihaerdighet och koncentrerad energi skulle floeda och hvarpa hans +hufvudaffaers hela framgang beror. + +Spekulantens och affaersmannens vaegar ga at olika hall. Den foerres +framgang beror pa en svaengning af Fortunas hjul, han aer millionaer i +dag, bankrutt i morgon. Men affaersmannen vet, att endast genom aratals +talig, outtroettlig uppmaerksamhet pa sitt foeretag kan han fa sin +beloening, som icke aer foeljden af en slump utan af vael beraeknade medel +foer att na malet. Under alla dessa ar styrkes han af den uppmuntrande +tanken, att han omoejligt kan tillgodose sig sjaelf utan att aefven +bringa vaelstand at andra. Hvad ater spekulanten angar, sa hade det +varit baettre att han aldrig hade lefvat; han har hvarken gagnat sig +sjaelf, sina medmaenniskor eller samhaellet. Foer icke lang tid sedan +grepos hundratals unga maen haer i staden af frestelsen att spekulera i +olja, och manga ruinerades. Alla togo de skada, antingen de vunno +eller foerlorade. Ni blir kanske, nej saekert, frestad pa samma saett; +men da hoppas jag ni skall minnas mitt rad. Saeg till frestaren, som +vill foerma er att riskera edra sma besparingar, att om ni nagonsin +beslutar er foer att spekulera, sa aer ni fast bestaemd att vaenda er till +en ordentligt ordnad inraettning, daer ni vet att de oeppet bedraga. Ni +har oeppet spel och lika stor utsikt pa roedt och svart pa ett sadant +staelle--pa boersen har ni intetdera. Ni kunde lika gaerna proefva er +lycka med en falskspelare. Aennu en sak aer att beakta vid +spekulationen. Ingenting aer viktigare foer en ung affaersman aen +obestridd kredit, kredit framkallad af foertroende till hans +foersiktighet, grundsatser och fasthet i karaktaer. Tro mig, intet doedar +sa snabbt krediten hos en bankdirektion som kaennedomen om att firmor +eller personer aero invecklade i spekulationer. Det aer icke af den +ringaste betydelse, om det tillfaelliga resultatet af dessa +spekulationer aer vinst eller foerlust. I samma oegonblick en man blir +kaend som spekulant, star hans kredit pa spel och aer snart +foerstoerd. Hur kan man ge kredit at en man, hvars tillgangar en panik +bland spelare stroer foer alla vindar pa en timme? Hvem kan beraekna hans +staellning bland dem? Endast detta aer saekert: att han naer som helst kan +vara ruinerad och att de, som gett honom kredit, ha sig sjaelfva att +skylla. Blif affaersman, men spekulera aldrig! + +Den tredje och sista faran, foer hvilken jag vill varna er, har gjort +mangen vacker farkost, som gaf loefte om en lyckosam faerd, till vrak. +Det aer den farliga vanan att "ga i borgen"--aennu farligare, daerfoer +att den sa ofta anfaller en i vaenskapens draekt. Den vaedjar till edra +aedelmodiga instinkter, och ni saeger: "Hur kan jag neka att lana mitt +namn foer att hjaelpa en vaen?" Lat mig foersoeka att staella er pa saeker, +hederlig grund i denna sak. Jag uppmanar er till att fatta beslutet: +att aldrig ga i borgen. Men det liknar foer mycket "aldrig smaka vin", +"aldrig roeka" eller andra "aldrig", som vanligen resultera i undantag. +Som affaersman kommer ni antagligen att ibland iklaeda er ansvarighet +foer vaenner. Men haer aer graensen, daer haensynen foer vaennernas framgang +upphoer och haensynen foer er egen heder boerjar. + +Om ni har skulder, sa aer hela ert kapital och alla edra tillhoerigheter +en okraenkbar saekerhet foer dem, som litat pa er. Ni kan icke med heder +foeretaga nagot, som saetter dessa foersta kraf pa er pa spel. Naer en man +med skulder gar i borgen foer en annan, aer det icke sin egen kredit +eller sitt eget kapital han riskerar, det aer sina egna kreditorers. +Han kraenker ett foertroende. Kom daerfoer ihag: Ga aldrig i borgen, +foerraen ni har pengar, som icke behoefvas foer edra egna skulder, och +iklaed er aldrig foerbindelser utoefver dessa medel. + +Innan ni alls iklaeder er nagon ansvarsfoerbindelse, sa betrakta den +rent af som en gafva och fraga er sjaelf, om ni vill ge er vaen denna +gafva och om ni har raett att foerfoga oefver penningarna utan foerfang +foer edra kreditorer. + +Endast denna standpunkt kan en hederlig affaersman intaga. + +Jag besvaer er att undvika spirituosa, spekulation och +borgensfoerbindelser. Tag er i akt foer alla tre, ty spirituosa och +spekulation aero foer den unge mannen Scylla och Charybdis pa +affaerslifvets haf och borgen aer "skaer foerut". + +Foerutsatt att ni aer saeker foer dessa, de stoersta farorna, blir det +fraga om hur ni skall hoeja er fran den underlaegsna staellning, vi +antaga, att ni nu innehar, till den, som ni, enligt min asikt och, som +jag hoppas, aefven er egen, boer intaga. Jag skall skaenka er +hemligheten. Den ligger hufvudsakligen i detta. I staellet foer fragan: +"Hvad maste jag goera foer min arbetsgifvare" saett: "Hvad kan jag goera?" +Troget och samvetsgrant uppfyllande af alagda plikter aer visserligen +godt och vael, men foeljden i sadana fall blir vanligen, att da ni sa +vael uppfyller edra nuvarande plikter det aer baest att ni far fortsaetta +att uppfylla dem. Men, mina unga herrar, det duger icke. Det duger +icke foer blifvande chefer. Det maste vara nagot mer. Vi goera +bokhallare, kassoerer och siffergranskare af den sorten, och de fa bli +daer, tills visan aer slut. Mannen, som vill framat, maste goera nagot +saerskildt, nagot utom sitt speciella fack. Han maste tillvinna sig +uppmaerksamhet. En befraktningskontorist kan upptaecka ett misstag i en +faktura, hvarmed han icke har att skaffa, men som undgatt +vederboerande. Den, som har med vaegning att goera, kan spara at firman +genom att betvifla vikternas riktighet och fa dem justerade, aefven om +detta tillkommer en annan person. Till och med springpojken kan +paskynda sin befordran genom att goera mer, aen hans instruktioner, +straengt taget, alaegga honom. Det finns ingen plats sa ringa och +anspraksloes, icke heller nagon sa hoeg, pa hvilken en duglig och villig +ung man icke dagligen kan visa sig vaerdig stoerre foertroende och +anvaendning samt, hvad som aer aennu baettre, visa sitt okufliga beslut +att komma fram. En dag kan ni, i er egen afdelning, bli alagd att goera +eller saega nagot, som ni vet vara ofoerenligt med firmans intresse. Haer +har ni det gynnsamma tillfaellet. Res er upp som en man och tala ut. +Saeg det modigt och gif edra skael och visa pa sa saett er arbetsgifvare, +att under det hans tankar varit pa annat hall, har ni, i staellet foer +att sofva, som han trodde, satt er in i baesta saettet att befordra +firmans foerdel. Ni kan ha raett eller oraett men i hvarje fall har ni +vunnit framgangens foersta villkor. Ni har vaeckt uppmaerksamhet. Er +principal har upptaeckt, att han icke blott har en dagloenare i sin +tjaenst, utan en man, icke en person, som noejer sig med att gifva sa +och sa manga timmars arbete foer sa och sa manga dollars ersaettning, +utan en, som aegnar sin lediga tid och sin omtanke at affaeren. Ett +sadant bitraede maste man taenka pa med vaelvilja. Det skall icke droeja +laenge, innan hans mening i en eller annan fraga infordras, och om +radet aer klokt, kommer det saekert att begaeras oftare och i langt +viktigare fall. Detta betyder delaegarskap, om icke med nuvarande +arbetsgifvare sa med andra. Ni har fatt foten pa stegen--hur hoegt ni +kan klaettra beror helt och hallet pa er sjaelf. + +Ett falskt axiom, som ni ofta far hoera, vill jag varna er foer: "Lyd +befallningen, aefven om den skadar den, som gett den". Det skall ni +icke goera. Det aer ingen regel att foelja. Bryt en befallning foer att +raedda den, som gett den. Det har aldrig funnits nagon person med +utpraeglad karaktaer, som icke nagon gang brutit mot sedvaenja och regel +och skapat sig sina egna. Uttrycket passar endast foer sadana, som icke +ha nagon hoegre straefvan, och ni aer bestaemd att bli chef och att gifva +foereskrifter och bryta foereskrifter. Tveka icke att goera det, om ni aer +oefvertygad om att er arbetsgifvares intresse befordras daerigenom, och +om ni aer sa saeker pa resultatet, att ni vill taga ansvaret. Ni blir +aldrig delaegare, foerraen ni kaenner till er egen saerskilda afdelning +langt baettre, aen hufvudmaennen sjaelfva moejligen goera. Naer ni blir +staelld till ansvar foer er sjaelfradiga handling, sa visa pa resultatet +af ert skarpsinne och saeg, att ni visste hur det skulle bli; visa hur +oriktiga befallningarna voro. Upptraed som bas gent emot er bas, sa +snart ni kan. Aer han af det raetta slaget, sa tycker han om det; aer han +det icke, sa aer han ingen man ni boer stanna kvar hos, laemna honom naer +som helst och foersoek att fa tag i en som baettre foerstar sig pa att +bedoema intelligens. Vara unga delaegare i firman Carnegie ha vunnit +sina sporrar genom att visa, att vi icke foerstodo hvad som behoefdes +haelften sa bra som de. Nagra af dem ha vid ett par tillfaellen upptraedt +mot mig, som om de aegde affaeren och jag varit nagon odaga fran New +York, som lade mig i hvad jag inte begrep. Naja, numera haender det +saellan att nagon laegger sig i deras foerehafvanden. De voro raetta +"basarna"--just de maen vi soekte efter. + +Det finns ett saekert kaennetecken pa den blifvande delaegaren, den +framtida millionaeren: hans inkomster oefverstiga alltid hans utgifter. +Han boerjar tidigt att spara, naestan lika tidigt som han boerjar att +foertjaena. Det betyder intet hur litet det aer, men spara detta lilla. +Placera det saekert, i nagot foeretag, som ni tror aer foerdelaktigt, men +intet vagspel--kom ihag det. + +Ett godt tillfaelle till placering skall snart erbjuda sig. Det lilla +ni sparat samman skall visa sig vara grunden till en sa stor kredit, +att ni kommer att haepna daeroefver. Kapitalisterna hysa foertroende till +den unge man som kan spara. Foer hvarje hundratal dollars ni kan +framvisa som resultatet af hardt foertjaenade besparingar skall Midas i +sitt soekande efter en kompanjon lana eller kreditera er ett tusental; +foer hvarje tusental, femtio tusen. Det aer icke kapitalet edra foermaen +faesta sig vid, utan vid mannen, som visat, att han har just de +affaersvanor, som skapa kapital och skapa det pa moejligast baesta saett +--genom sjaelfdisciplinen att raetta sina vanor efter sina tillgangar. +Mina herrar, det aer det foersta hundratalet sammansparade dollars det +gaeller. Boerja genast att samla. Biets samlareinstinkt aer foerhaerskande +hos den blifvande millionaeren. + +Det finns naturligtvis baettre och hoegre syften aen att spara. Som ett +mal i och foer sig aer foervaerfvandet af rikedom ytterst lumpet. Jag +foerutsaetter att ni sparar och straefvar efter rikedom endast foer att +bli baettre i stand att gagna maenskligheten och den tid ni lefver i. +Anteckna denna hufvudregel: Utgifter alltid mindre aen inkomster. + +Ni kan bli otalig eller modfaelld, om ni ar efter ar sitter kvar pa +samma underordnade plats. Det aer utan tvifvel, att det blir svarare +och svarare, eftersom affaersfoeretag fa en stoerre och stoerre +utstraeckning, foer en ung man utan foermoegenhet att komma i gang foer +egen raekning; och saerskildt i denna stad, daer stort kapital aer det +vaesentligaste, aer det ovanligt svart. Men lat mig till er uppmuntran +fa tala om, att det finns intet land i vaerlden, daer dugliga och +energiska maen kunna sa hastigt komma fram som haer och ingen stad, daer +det aer sa godt om plats i toppen. Det har varit omoejligt att +tillmoetesga alla foerfragningar efter dugliga, foerstklassiga bokhallare +(gif akt pa adjektiven!); tillgangen har aldrig svarat mot +efterfragan. Unga maen gifva ofta alla moejliga slags skael, hvarfoer i +deras fall misslyckandet kunde tillskrifvas ett eller annat undantag, +som omoejliggjorde framgang. Nagra hade aldrig ett gynnsamt tillfaelle, +enligt deras egen utsago. Det aer helt enkelt nonsens. Det har aldrig +funnits en ung man, som icke har haft ett tillfaelle och till pa koepet +ett utmaerkt tillfaelle, om han verkligen fatt en plats. Han proefvas i +sin naermaste foermans sinne fran den dag han boerjar sitt arbete, och +efter en tid, om han duger till nagot, proefvas han i firmans +radkammare. Hans foermaga, redbarhet, vanor, foerbindelser, lynne, anlag +--allt detta vaeges och analyseras. Den unge mannen, som aldrig hade +ett tillfaelle, aer samme unge man, som af sina foermaen upprepade ganger +blifvit sallad och siktad, men som befanns sakna vissa kvalifikationer +eller doemdes ovaerdig befordran pa grund af nagon ofoerdelaktig +handling, vana eller foerbindelse, som han trodde att principalerna +voro okunniga om. + +En annan klass af unga maen tillskrifver bristen pa framgang +arbetsgifvarnas vana att oraettvist gynna anhoeriga och favoriter. De +antyda aefven att deras foermaen ogillade skarpare hufvuden aen sina egna, +gaerna modfaellde det uppatstraefvande geniet och gladdes at att hindra +unga maen att komma fram. Detta aer meningsloest. Tvaertom, det aer ingen +som lider sa mycket af bristen pa den raette mannen pa den raetta +platsen, eller sa aengsligt soeker efter honom som principalen. Det +finns icke i denna dag en firma i Pittsburg, som icke staendigt aer pa +upptaeckt efter affaersduglighet, och hvar och en af dem kan tala om foer +er att i marknaden aer ingen artikel sa saellsynt som den. Hjaerna aer +nagot, som loenar sig att odla; foer den sortens groeda aer haer en god +marknad, och det kan aldrig bli tal om oefverproduktion, och ju mer +hjaerna ni har att saelja, dess hoegre pris kan ni betinga. Det aer kanske +en icke fullt sa saeker skoerd som vildhafre, hvilken aldrig foerfelar +att ge riklig afkastning, men den har i staellet foerdelen att alltid +vara en eftersoekt vara. Tveka icke att inlata er i hvilket som helst +hederligt affaersfoeretag, ty det finns ingen affaer i Amerika, som icke +laemnar en vacker profit, om den far den oaflatliga, ytterliga +noggrannheten och hela det kapital, som ligger i duglighet och +flit. Hvarje affaer har sin tid af tryck--tider da maskineriet maste +hallas i gang, icke med vinst utan med foerlust. Men a andra sidan +maste hvarje raettmaetig affaer, som producerar eller handlar med +noedvaendighetsartiklar, snart ater blifva vinstgifvande, om den skoetes +pa raett saett. + +Och haer ligger framgangens foersta villkor, den stora hemligheten: +koncentrera er energi, tanke och kapital uteslutande pa den affaer ni +aer sysselsatt i. Har ni boerjat i ett yrke, sa bestaem er foer att halla +ut i det, tills ni natt toppen. Tillaegna er hvarje foerbaettring, skaffa +er de baesta maskiner och haf reda pa allt, som gaeller ert arbete. + +De affaersmaen, som misslyckas, aero sadana, som ha splittrat sitt +kapital, hvilket vill saega, att de ocksa ha splittrat sitt foerstand. +De ha aktier i detta och detta, haer och daer och oefverallt. "Laegg inte +alla dina aegg i en korg", aer dumt sagdt. Jag saeger er: "Laegg alla edra +aegg i en korg och passa sen noga pa korgen". Om ni ser er omkring, sa +maerker ni nog, att maen, som handla sa, misslyckas saellan. Det aer laett +att baera den ena korgen och passa pa den. Det aer foersoeket att baera tre +korgar, som krossar de flesta aeggen haer i landet. Den som baer tre +korgar aer tvungen att saetta den ena pa hufvudet, daer den laett tar en +oefverhalning och bringar sin aegare pa fall. Ett fel hos den +amerikanske affaersmannen aer bristen pa koncentration. + +Lat mig summera ihop hvad jag sagt: Sikta hoegt; saett aldrig er fot i +en "bar"; smaka icke spirituosa, atminstone icke utom vid maltiderna; +spekulera aldrig; ga aldrig i borgen, om ni icke har kontanta medel +att vara af med; bryt order, om ni daermed tjaenar den som gett dem; +koncentrera; laegg alla edra aegg i en korg och passa vael pa denna korg; +utgifter alltid mindre aen inkomster; till sist, var icke otalig, ty +sasom Emerson saeger: "Ingen kan beroefva er er slutliga framgang utom +ni sjaelfva". + +Jag lyckoenskar fattiga unga maen att vara foedda i den gamla hederliga +staellning, som noedgar dem till straengt arbete. En korg full med +obligationer aer den tyngsta korg en ung man kan fa att baera. Han +vacklar ofta under den. Vi ha i denna stad aktningsvaerda exempel pa +sadana unga maen, som traengt sig fram i fraemsta ledet bland vara baesta +och nyttigaste medborgare. De foertjaena allt erkaennande. Men flertalet +af rike maens soener foermar icke att motsta de frestelser, som rikedomen +medfoer, och foerfaller till ett ovaerdigt lif. Jag skulle lika gaerna +vilja testamentera en man en foerbannelse, som att belasta honom med +boerdan af den allsmaektige dollarn. Fran den klassen har ni ingen +taeflan att frukta. Principalens soener skola icke besvaera er mycket, +men akta er foer nagra pojkar, som aero fattigare, mycket fattigare aen +ni, hvilkas foeraeldrar icke ha rad att lata dem ga igenom en kurs vid +detta institut, hvarigenom ni erhaller ett stort foersprang i +taeflingen. Gif akt pa att sadana pojkar icke goera er platsen stridig +och hinna foere er till malet. Gif akt pa pojken, som direkt fran +folkskolan maste kasta sig in i arbetet och som boerjar med att sopa +kontoret. Han aer en kapploepningshaest af det slag, som ni far se upp +foer. + + _________________________________________________________________ + + ARBETETS OCH KAPITALETS GEMENSAMMA INTRESSEN + ETT FOEREDRAG FOER ARBETARE + +(Vid oefverlaemnandet af Carnegies bibliotek i Braddock, Pa.) + + Arbetsgifvare och arbetstagare beroende af livarandra. Foerdelarna + af oemsesidig tillit. Arbetsgifvaren. som hjaelper sina arbetare att + erhalla uppfostran, rekreation och social lyftning, hjaelper sig + sjaelf. + +En stor taenkare har sagt, att den hoegsta beloening kunna erhalla haer i +lifvet aer foervaerfvandet af tillfredsstaellelse. Jag har foervaerfvat en +stor tillfredsstaellelse--en af de stoersta jag nagonsin haft. Jag har +haft glaedjen att kunna hjaelpa mina medarbetare att hjaelpa sig sjaelfva. +Detta bibliotek (Braddock, Pa.) skall gifva dem tillfaelle att blifva +aennu ovaerderligare foer arbetsgifvaren och att foervaerfva sig ett +intellektuellt kapital, som aer af bestaende vaerde. + +Var tids olycksaliga benaegenhet att indraga all industri i oerhoerdt +stora foeretag, som kraefva tusentals personer, goer det omoejligt foer +arbetsgifvaren att komma i det foertroliga foerhallande till sina +arbetare, som under det gamla systemet gjorde staellningen mellan +husbonde och underlydande behagligare foer bada parter. + +Naer artiklar tillverkades i sma verkstaeder af arbetsgifvare, som +endast behoefde ett par maen och ett par laerlingar till hjaelp, hade +arbetsgifvaren tillfaelle att kaenna alla, att bli bekant med hvar och +en och laera kaenna hans foertjaenster bade som maenniska och arbetare. +Arbetaren a sin sida kom i naermare beroering med sin arbetsgifvare, +laerde kaenna mera af hans affaer, hans bekymmer och omtanke, hans +anstraengningar att vinna framgang och--det viktigaste af allt--de +laerde kaenna mannen som personlighet. Allt detta aer foeraendradt. + +Arbetarna likna alltmera maenskliga maskiner, tyckes det, foer +arbetsgifvaren, och denne blir en myt foer sitt folk. Fran alla +synpunkter sedt aer detta ett mycket beklagligt resultat, och ett foer +hvilket jag icke kan se nagot botemedel. De ekonomiska lagarnas fria +spelrum tvingar tillverkningen af alla vanliga foernoedenhetsartiklar +mer och mer in i ett fatal jaettefoeretag, sa att priset ma staella sig +billigare foer foerbrukaren. + +Det aer icke laengre moejligt att tillverka sadana artiklar i liten +skala. Dyrbara arbetslokaler och maskiner, som kosta millioner, +erfordras, och summan per ton eller per meter af hvad vi kalla +"fixerade omkostnader" aer en sa stor faktor i totalkostnaden, att om +ett affaersfoeretag gar med vinst eller foerlust beror i manga fall pa, +om det dividerar dessa "fixerade omkostnader"--hvilka i praktiken +aero desamma i stoerre eller mindre etablissemang--med tusen tons +produktion om dagen eller femhundra tons. Haeri ligger skaelet till den +arligen oekade produktionen i edra fabriker; icke daerfoer att +fabrikanten oenskar att oeka sitt fabrikat, utan daerfoer att +konkurrensens lag tvingar honom till ytterligheter, sa att han kan +reducera mer och mer per ton eller yard af dessa fixerade omkostnader, +hvarpa hans kapitals saekerhet beror. + +Alldenstund det aer omoejligt foer arbetsgifvarna att bli personligen +bekanta med sina tusentals arbetare, maste de, om vi icke skola +foerlora all kaensla af samhoerighet, soeka deras bekantskap pa annat +saett; genom att soerja foer deras vaelbefinnande, genom att ansla en del +af arbetsfoertjaensten till institutioner, sadana som detta bibliotek, +och besparingsinraettningar, sadana som de kooperativa butikerna, +hvilka upptaga kaellarvaningen i denna byggnad; och jag hoppas att +arbetarna genom sitt bruk af dessa foermaner visa, att de a sin sida +vaerdera arbetsgifvarnas tillmoetesgaende. Genom sadana medel som dessa +kunna vi i nagon man hoppas att underhalla den gamla kaenslan af +vaenlighet, oemsesidigt foertroende, voerdnad och aktning, som foerr +utmaerkte foerhallandet mellan arbetsgifvaren och hans arbetare. Vi aero +yngre aen Europa och hafva aennu nagot i detta fall att laegga maerke till +fran det aeldre landet. Men det glaeder mig att se, huru manga af vara +fabriksidkare vakna upp till insikt af sin plikt mot sina arbetare. +Och af aennu stoerre betydelse aero de manga exempel vi se pa vara +arbetares oenskan att stifta foereningar, hvilka endast kunna vara dem +sjaelfva till foerdel. Det aer godt och vael att folk hjaelper andra, men +det baesta resultatet aer nadt, naer maenniskor visa att de kunna hjaelpa +sig sjaelfva. + +En annan viktig punkt, som haer boer vidroeras, aer att i Pittsburg +betalas i allmaenhet arbetet sa vael, att arbetaren kan spara nagot +hvarje manad, om han bara vill goera ett foersoek. Intet aer sa viktigt +foer honom som att spara en del af sina inkomster. Arbetaren, som har +ett eget hem, har redan en saeker grund, hvarpa han kan bygga den +baergning, som pa gamla dagar skall gifva honom trefnad och oberoende. + +Jag har papekat oenskvaerdheten af att vi, med hvarje medel, som star +oss till buds, skulle soeka framkalla en kaensla af samhoerighet och +medarbetarskap mellan arbetsgifvare och arbetstagare. Tro mig, +kapitalets och arbetets intressen aero ett. Den, som foersoeker att +uppvigla arbetet mot kapitalet, aer en fiende till arbetet. Den, som +foersoeker att uppvigla kapitalet mot arbetet, aer en fiende till +kapitalet. + +Under manga ar har jag uppmaerksamt studerat fragan om kapital och +arbete, och jag skulle gaerna vilja anfoera ett par utdrag ur en +artikel, som jag foer flera ar sedan publicerade: + +"Foernaemsta orsaken till den slitning, som rader mellan kapital och +arbete, svarighetens verkliga art, och det botemedel jag foereslagit +mot denna olyckliga slitning: + +Svarigheten kommer af att personer aldrig nagonsin erhalla den +ersaettning, som just den tiden skulle tillkomma dem. Alla stora +affaersfoeretag aero noedvaendigtvis oefverhopade med order, lat oss saega +sex manader i foervaeg, och foer dessa order gaella naturligtvis de pris, +som gaellde naer de bokfoerdes. Detta ars affaersroerelse uppvisar kanske +den baesta illustrationen till svarigheten. Stalraels vid slutet af +foerra aret foer leverans detta ar stodo i 29 dollars pr ton i +jaernverken. Naturligtvis emottogo fabrikerna villigt order till detta +pris och fortsatte att emottaga nya, tills den stigande efterfragan +ovaentadt hoejde priset till 35 dollars pr ton. Nu aero de olika +fabrikerna i Amerika tvungna att under de naermaste sex manaderna, +eller aennu laengre, utfoera de order, som icke oefverstiga 31 dollars pr +ton, vid kusten och Pittsburg och, lat oss saega, 34 dollars i Chicago. +Pris pa frakt, jaernmalm och andra saker hade under tiden stigit och de +maste daerfoer under stoersta delen af aret drifva affaeren med en hoegst +obetydlig profit. Men arbetarna, som laeste i tidningarna om "den stora +rusningen i stalraels", begaerde helt naturligt sin andel af vinsten, +och tillfoeljd af var bristfaelliga lagstiftning mellan kapital och +arbete fingo de den ocksa. Arbetsgifvarna ha motvilligt gifvit hvad de +under ordentligt ordnade foerhallanden aldrig kunde ha blifvit alagda +att gifva. Foeljden har blifvit slitning och fortfarande missbelatenhet +bland arbetsgifvarna. Vaend om taflan. Stalraelspriserna falla. +Fabrikerna ha aennu sex manaders arbete till hoegre pris aen marknadens +och kunna ha rad att laemna baettre loener, aen marknadens staellning +skulle kunna foermoda. Men de ha just blifvit alagda att betala extra +foer arbete, som de icke skulle ha betalt, och foersoeka helt naturligt +att reducera loenerna, da priset pa raels faller. Bland arbetarna +utbryter missnoeje, och vi ha ett upprepande af de underhandlingar och +straejker, som ha karaktaeriserat boerjan af detta ar. Med andra ord, naer +arbetsgifvaren gar ned, envisas arbetstagaren att ga upp, och +tvaertom. Hvad vi maste soeka efter aer en plan, hvarigenom arbetarna +skulle fa hoega loener, naer arbetsgifvarna fa hoega priser foer sina +produkter; och tvaertom, naer arbetsgifvarna fa laga priser foer sina +produkter, skola arbetarna fa laga loener. Om denna plan kan bli +funnen, skola arbetsgifvare och arbetstagare segla i samma bat, +glaedjas med hvarandra i medgangen och, om olyckan kommer, sta troget +vid hvarandras sida. De skola icke ha nagon anledning till tvist, och +i staellet foer en kaensla af fientlighet skall en kaensla af samhoerighet +rada mellan arbetsgifvare och arbetare. Det finns ett enkelt medel +foer att framkalla detta resultat och pa hvars allmaenna genomfoerande +alla borde saetta in hela sin energi. Loener skulle baseras pa en +"roerlig skala", i proportion till produkternas nettopriser manad efter +manad. Det aer omoejligt foer kapitalet att undanhalla arbetet nagot pa +en roerlig skala." + +En foerdel, som ni far af detta bibliotek (Carnegies bibliotek i +Braddock, Pennsylvanien) aer, att ni far tillfaelle se alla +platstidningar och alla yrkestidskrifter, och jag ber er alla att +noggrant studera dem. Ni skall finna manga oriktiga uppgifter, manga +misstag. De aero oskiljaktiga fran tidningspressen, som maste arbeta +fort och rapportera t. o. m. alla rykten. Men genom laesning af de +foernaemsta tidningarna kan man tydligt se affaerernas tendenser. +Tidningarna skola icke ge er en korrekt uppgift pa varupriser. +Fabrikanter aero benaegna att faerglaegga situationen en smula foer att +uppehalla priserna och foerma kunder att koepa. De tala icke om hur lagt +de varit tvungna att saelja foer konkurrensens skull och foer att halla +maskineriet i gang. Men ett omsorgsfullt studium af tidningar och +fackskrifter skall, som jag sagt, saetta er i stand att bilda er en +allmaen mening om haendelsernas riktning i den kommersiella vaerlden. Om +ni laeser tidningarna i dag, sa skall ni finna att af tretton fabriker +i detta land, sysselsatta med tillverkning af stalraels, icke fler aen +tre hafva tillraeckligt arbete. Endast en fabrik i hela Vaestern (North +Chicago) tillverkar raels, och det ser tyvaerr ut som om aefven den icke +skulle kunna vara i gang utan afbrott. + +Det sorgligaste i hela denna strid mellan arbete och kapital aer, att +det naestan aldrig aer kapitalet, som slar ned priset foer arbetet, utan +arbete som draeper arbete. Blicka omkring er och se arbete utfoeras foer +10, 20 till och med 30 procent laegre pris i nagra fabriker och i +Johnstown och Harrisburg foer mindre aen haelften af hvad vi i detta +distrikt betala foer skickligt arbete. Foerdoem da icke i edra hjaertan +kapitalet, utan taenk pa arbetsgifvare, hvilka beklaga dessa +loenenedsaettningar, hvilka kaempa emot dem och under aratal uppehalla +hoegre priser som arbetets baesta vaenner, aefven om de till slut maste +oeppet tillsta att, om de skola ge sina arbetare stadig sysselsaettning +och raedda fabriken, aero de noedsakade att begaera deras arbete till +samma loener, som konkurrenterna betala. Den foerste arbetsgifvare, som +reducerar arbetet, aer arbetets fiende, men den arbetsgifvare, som sist +reducerar arbetet, kan vara arbetets palitligaste vaen. Arbetets +farligaste fiende aer arbetet, icke kapitalet. + +Den stoersta karaktaeren i Britanniens offentliga lif och republikens +trognaste vaen i noedens stund, radikalen John Bright, svarade pa +tillfragan om hvilken af sina foervaerfvade egenskaper han mest +vaerderade: "Lusten foer laesning". Jag kan sanningsenligt saega af egen +erfarenhet, att jag instaemmer i den store mannens ord. Det baesta rad, +som det star i min makt att ge er, aer att odla er lust foer laesning. +Naer jag som pojke i ton-aren bodde i Allegheny City, foerklarade +oefverste Anderson [1], hvars minne jag alltid skall voerda, att han +hvarje loerdags afton ville lana ut sina boecker--han aegde ett par +hundra--till gossar och ynglingar. Ni kan icke foerestaella er med +hvilken ifver nagra af oss grepo detta tillfaelle att foervaerfva kunskap +och huru vi laengtade efter loerdags afton, da vi skulle fa utbyta den +lanta boken mot en annan. Min kompanjon i var affaer, Mr. Phipps, hade, +liksom jag, erhallit tilltraede till kunskapens skattkammare genom +denne vaelgoerare. Det aer af personlig erfarenhet jag vet, att ingen +maensklig anordning aer mera vaelsignelserik, ingen vaelgaerning mot +samhaellet stoerre aen att laemna tilltraede till hela vaerldens skatter, +som ligga foervarade i boecker. + + [1] Bjoern Rasmus Anderson, nordamerikansk foerfattare och + universitetsprofessor, son till en norsk utvandrare. Foerenta + staternas ministerresident och generalkonsul i Koepenhamn aren + 1885-89.--Oe. a. + +Aefven i vara dagar traeffa vi stundom pa kvarlaemningar af den gamla +foerdomen mot den stora maengdens bildning. Jag undrar icke pa att den +funnits, naer jag taenker pa hvad som fatt namn af bildning. Maenniskor +ha sloesat bort dyrbara ar under foersoek att draga ut bildning ur ett +okunnigt foerflutet, hvars foernaemsta uppgift borde vara att laera oss, +icke hvad vi skola goera, utan hvad vi skola akta oss foer att goera. +Foeraeldrar ha skickat sina soener till universitet foer att sloesa all sin +energi pa sadana sprak som grekiska och latin, hvilka icke aero af mera +praktisk nytta foer dem aen choctawspraket. Jag har kaent fa akademiskt +bildade, som kaent till Shakespeare eller Milton. De kunna kanske +beraetta foer er allt som roer Ulysses eller Agamemnon eller Hector, men +hvad ha vael dessa foer betydelse i jaemfoerelse med vara egna klassiker? +En tjaenst har Russel Lowell gjort oss och den skall han ha tack foer-- +han har sagt rent ut, att vi ha i Shakespeare ensam en langt stoerre +skatt aen i alla forntidens klassiker. Vara barn ha blifvit proppade +med detaljer i sma, oviktiga slagsmal mellan vildar och laerda att +upphoeja ett roefvarband till hjaeltar, och sa kalla vi dem "bildade". De +ha blifvit "bildade", som om de voro aemnade att lefva pa en annan +planet aen var. De ha i ingen ordets mening fatt uppfostran. Tvaertom, +hvad de ha fatt har ingifvit dem falska foerestaellningar och afsmak foer +praktiskt lif. Jag undrar icke alls pa att foerdom uppstatt och +fortfarande existerar mot en sadan bildning. Af egen erfarenhet kan +jag saega, att jag kaenner fa unga maen bestaemda foer affaerslifvet, som +icke haft ondt af sin universitetsbildning. Om de hade aegnat sig at +praktisk verksamhet under de ar de tillbragt vid universitetet, skulle +de varit mera bildade i detta uttrycks raetta betydelse. Elden och +energien har foerkvaefts, och hur de skola kunna lefva sitt lif i laettja +och icke i nyttig verksamhet aer deras hoegsta straefvan. Men vi ha nu +fatt ett nytt uppslag i uppfostran. + +Vi ha boerjat inse att kunskap i kemi, till exempel, aer vaerd kunskapen +i alla doeda sprak, som nagonsin talats pa jorden; kunskap i mekanik aer +nyttigare aen all den klassiska laerdom, som vid universiteten proppas i +unga maen. Hvad foer utvaegar har i var tid den unge man, som kan +grekiska mot den, som kan stenografi, eller telegrafi, till exempel, +eller bokfoering, eller kemi, eller kaenner till mekanikens lagar? Icke +sa, att nagon gren af vetande boer foeraktas. All kunskap aer, i en +mening, nyttig. Hvad jag vill papeka aer detta, att, med undantag af de +fa, som ha en saerskild antikvarisk smak och som tro att deras +lifsuppgift aer att rota i foerflutna tiders gamla dammhoeljda kroenikor, +och de fa, som aegna sig at fackstudier, aer den uppfostran, som i vara +dagar erhalles vid universitet, till stor skada. + +Bristen pa bildning, i detta ords sanna betydelse, har gjort mer aen +alla andra orsaker tillsammans att hindra den raetta uppskattningen af +arbete. Jag kommer ihag att den store presidenten, den foernaemste bland +alla jaernvaegsdirektoerer, Edgar Thomson, som gifvit jaernverken haer sitt +namn, en gang fragade mig om jag ville laemna Pittsburg foer att bli +maskinmaestare vid Peunsylvaniajaernvaegen. Ja, ni ma gaerna le. Och jag +svarade Mr. Thomson: "Ni slar mig med haepnad, Mr. Thomson. Jag foerstar +mig inte det minsta pa maskineri." "Just daerfoer vill jag att ni skall +ta hand om det", svarade han. "Jag har bara kaent en enda mekaniker med +omdoeme och foerstand." Detta var foere kapten Jones tid, sa att +uttalandet kunde icke gaella honom. Denna brist pa omdoeme hos mekanici +kom sig af, att vid den tiden erhoello de haer i landet icke en +omfattande bildning. Jag menar den sanna bildningen och kunskapen om +saker och ting, som omgifva oss och med hvilka vi hafva att goera. Den +ovaentade framgang, som Bessemerverken roent i detta land, haerroer +framfoer allt af den orsak att deras utveckling, i motsats till +jaernhandteringens, rakat i haenderna pa dugliga, vetenskapligt +utbildade maen. Dessa maens skicklighet erkaennes af hela vaerlden och +genom dem har mekaniskt arbete stigit till en hittills oanad hoejd. +"Mekanikern", "maskiningenioeren", "stalfabriksdirektoeren" aero numera +hederstitlar. Om ni vill goera arbetet till hvad det skall vara, sa soek +att foervaerfva er nyttig kunskap. Det aer den moral jag saerskildt vill +ge eftertryck at. Skaffa er vetande. Odla smaken foer laesning, sa att +ni far veta hvad vaerlden har gjort och goer och hur affaerer bedrifvas. + +Vaerdet af den uppfostran, som nu star unga maen till buds, kan icke +skattas foer hoegt, och det aer denna uppfostran, sadan den meddelas i +vara tekniska skolor, som jag gaerna ville yttra nagra ord om. Det har +funnits tider da maenniskor visste sa litet, att det var laett foer en +man att omfatta allt, och kurserna vid vara universitet baera aennu i +dag ett sorgligt vittne haerom. Nu aer vetande sa rikt, sa omfattande, +sa minutioest, att det aer omoejligt foer nagon att grundligt kaenna till +mer aen en enda liten gren. Detta tidehvarf aer specialistens, daerfoer +boer ni, som skall foertjaena ert uppehaelle haer i vaerlden, besluta att +laera i grund och botten kaenna det arbete ni skall lefva af. Om ni aer +mekaniker, sa studera i detta bibliotek hvarenda bok, som handlar om +mekanik. Aer ni kemist, sa laes alla arbeten i kemi. Aer ni anstaelld vid +masugn, sa laes alla arbeten om masugnar. I grufvor, sa studera alla +arbeten om grufdrift. Lat ingen veta mer om ert fack, aen hvad ni sjaelf +vet. Detta ma vara idealet ni efterstraefvar. Sedan kan det vara af +vikt, foer att ge lifvet glaedje och ljus, att laesa hvarjehanda, sa att +ni laer kaenna sa mycket, som ni har tid att laesa om. Alldeles som en +farmare pa sin farm; foerst far han skoeta sin potatis, sitt korn och +sitt hvete, hvaraf han far sitt uppehaelle, och sedan froejdar han sin +sjael pa lediga stunder med att skoeta om blommorna, som omgifva hans +hem. Det ena omradet aer ert arbete, det andra er rekreation. + +I dessa oefvergangstider, da kamp sa ofta foereligger mellan arbete och +kapital, goer ni ett godt bruk af eder lediga tid, om ni anvaender nagot +af den till studium af ekonomiska fragor. Det finns vissa stora lagar, +som kraefva lydnad: lagen om tillgang och efterfragan, lagen om +konkurrens och lagen om loener och om vinst. Alla dessa skall ni +flitigt studera och laera er, att det aer lika omoejligt att omintetgoera +dessa lagar som att omintetgoera naturlagarna, hvilka bestaemma +atmosfaerens fuktighet och jordens vridning kring sin axel. + +Straengt studium af vetenskapliga arbeten far icke utesluta den viktiga +plikten att laesa litteraturens stormaen--foerst och fraemst +skoenlitteratur. Den ovilja, som pa nagra hall foerefinnes mot +skoenlitteratur aer, enligt min mening, bara en foerdom. Jag vet att +manga, ja de flesta af vara utmaerktaste maen finna en god roman vara +det baesta medel till foerstroeelse och hvila. Naer de aero troetta till +kropp och sjael, aer intet mera vaelgoerande aen laesningen af en god +roman. Det aer intet nedsaettande foer de fria biblioteken, att de flesta +boecker, som laesas daer, tillhoera skoenlitteraturen. Tvaertom, det aer +tvifvelaktigt att nagon annan sorts litteratur sa vael skulle kunna +tjaena afsikten att lyfta straengt arbetande maenniskor fran lifvets +prosaiska och hvardagliga plikter. Arbeten af Scott, Thackeray, Eliot, +Dickens, Hawthorne och andra af samma klass behoefva icke saettas laegre +aen nagot annat slags litteratur foer arbetare. Vi veta alla i hur stor +skuld den industriella vetenskapen star till arbetaren foer +uppfinningar och foerbaettringar. Laegg maerke till denna viktiga +omstaendighet. Dessa uppfinningar och foerbaettringar gjordes alltid af +den bildade--bildad i ordets raetta betydelse--och aldrig af den +okunnige arbetaren. De maste goeras, och de goeras af maen, som pa sitt +saerskilda omrade aega mera kunskap aen kamraterna. Om de icke ha laest, +sa ha de iakttagit, hvilket aer baesta sortens uppfostran. Hufvudsaken +aer att de veta--hur kunskapen foervaerfvats betyder intet. Den +omstaendigheten att de veta mera om en plan, aen deras kamrater, och aero +i stand att foeresla botemedel eller foerbaettring, aer det som aer af +vaerde foer dem och deras principaler. Det finns intet medel, som +saekrare saetter en arbetare i stand att stiga till foermansskap, +direktoersskap och slutligen delaegarskap, aen kunskapen om allt, som har +gjorts och som i dag goeres i vaerlden i det saerskilda fack, hvari han +arbetar. Fran den hoegste till den laegste laemnas ett baettre arbete af +den intelligente aen af den okunnige. Hans vetande goer sig alltid +gaellande; antingen det aer direktoeren, som bestaemmer, eller mannen, som +bara skoeter en skyffel, sa har ni i honom en vaerderad medhjaelpare. +Under loppet af min erfarenhet som affaersledare har jag sett var firma +goera manga misstag genom att foersumma en enkel regel: "Boerja intet +nytt foeretag, foerraen edra direktoerer haft tillfaelle att proefva allt, +som i hela vaerlden blifvit gjordt i denna sak". Foersummelse haeraf har +kostat var firma hundra tusentals dollars, och vi ha blifvit +kloka. Haer, saeger jag nu till den vetgirige, som kanske grubblar pa +nagon uppfinning eller foerbaettring, haer i dessa laesrum finns, eller +skall snart finnas, hoppas jag, hela vaerldens erfarenhet till den dag +i dag aer i det aemne ni vill laera kaenna. Om det gaeller mekanik, kemi +eller masugn, sa skall ni finna hvad vaerlden har att foertaelja om dessa +ting. Om ni aer pa oraett spar, sa skola boeckerna saega er det; om ni aer +pa raett spar, skola de saega er det och skaenka er uppmuntran. Ni kan ga +igenom hall efter hall i Washingtons patentbyra och se pa tusentals +modeller till uppfinningar, omfattande alla grenar af maensklig +industri, och nittionio af hundra skulle aldrig ha kommit dit, om den +okunnige uppfinnaren haft sadana hjaelpkaellor, som ni ha i detta +bibliotek. + +Jag har hoert arbetsgifvare saega, att om arbetarna finge foer stor +bildning, skulle de icke finna sig i nyttiga och noedvaendiga +sysselsaettningar. Det har varit med anstraengning af allt mitt talamod +jag lyssnat till detta tal. Det aer fullkomligt oraett. Jag foernekar det +pa det bestaemdaste. Svarigheten mellan kapital och arbete star i +proportion till arbetsgifvarens okunnighet och hans arbetares +okunnighet. Ju intelligentare arbetsgifvaren aer, dess baettre; och ju +intelligentare arbetstagaren aer, dess baettre. Det aer aldrig kunskap, +som framkallar kollision. Det aer alltid okunnighet hos den ena eller +den andra af de stridande parterna. Jag grundar mitt pastaende pa en +icke obetydlig erfarenhet. Kapitalet aer okunnigt om arbetets behof och +beraettigade ansprak, och arbetet aer okunnigt om kapitalets behof och +faror. Detta aer den verkliga orsaken till sammandrabbningarna mellan +dem. Om kapitalet kaende baettre till de goda egenskaperna hos sina +medhjaelpare, och om de senare kaende baettre till de ekonomiska lagarna, +som sa skoningsloest halla kapitalisterna i sitt vald, sa skulle manga +svarigheter undvikas mellan de tva makter, som omoejligt kunna undvara +hvarandra. Jag hoppas att de bland vara arbetare, som aega den +ovaerderliga skatten: lusten foer laesning, omsorgsfullt ville studera +nagra af de grundlagar, fran hvilka ingen undanflykt gifves, hvarken a +kapitalets eller arbetets sida. Om detta bibliotek i ringaste man kan +sprida upplysning i denna sak, har det vael fyllt sitt syfte. + +Jag hoppas ni icke skola gloemma huru viktiga foerstroeelser aero. Lifvet +far icke tagas alltfoer allvarligt. Det aer ett stort misstag att tro +att den, som alltid arbetar, hinner laengst. Roa er gaerna. Laer er att +spela ett parti whist eller biljard och laer att spela det vael. +Intressera er foer fotboll, kricket eller haestar, hvad som helst, som +kan skaenka er oskyldigt noeje och foerstroe er efter anstraengande arbete. +Det finnes ingenting sa vaelgoerande som ett godt skratt. Mesta +framgangen i mitt lif tillskrifver jag den omstaendigheten, att +bekymmer, som mina kompanjoner bruka saega, inte bekomma mig mer aen +vatten pa gasen. Ett poetiskt citat ur Shakespeare kan tillaempas haer: +Baer edra bekymmer--till det yttre--som ni baer edra klaeder, ledigt +och omedvetet. + +Vi moeta ofta i lifvet maen, som skulle ha intagit en hoeg staellning, om +vaerlden insett deras vaerde lika bra som de sjaelfva. Detta slags +maenniskor aero offer foer en sjuklig inbillning. Ingen i vaerlden vill +undertrycka duglighet. Hvarenda maenniska i vaerlden raecker ut sina +haender efter den. Hvarje arbetsgifvare studerar de unga maennen omkring +sig, ifrig att finna nagon med mer aen vanlig duglighet. Ingenting i +vaerlden aer sa oenskvaerdt foer honom som att finna en sadan man. Hvarje +arbetsfoerestandare star faerdig att gripa tag i och fa foerdelen af +mannen, som kan goera nagot som duger. Hvarje foerman aer angelaegen att i +sin afdelning ha kunniga maen, pa hvilka han kan lita, och hvilkas goda +egenskaper raeknas honom till foertjaenst, ty det som foerst och fraemst +kraefves af en arbetsledare och utgoer stoersta beviset pa hans kompetens +som sadan, aer hans foermaga att omgifva sig med dugliga arbetare. Dessa +boecker pa hyllorna haer skola beraetta er manga maens historia, hvilka ur +vara egna leder hoejt sig till storhet och utmaerkelse. Det aer icke den +bildade, eller s. k. klassiskt bildade mannen, det aer icke +aristokraterna, det aer icke monarkerna, som ha styrt vaerldens oeden, +hvarken pa slagfaeltet, i radkammaren, laboratoriet eller verkstaden. +De stora uppfinningarna, foerbaettringarna, de vetenskapliga +upptaeckterna och de stora litteraera arbetena ha uppstatt i de fattigas +leder. Ni kan knappast naemna en stor uppfinning eller en stor +upptaeckt, ni kan knappast naemna en stor tafla eller en stor staty, en +stor dikt eller nagot annat stort, som icke frambragts af maen, hvilka, +liksom ni, boerjat sin bana med att aerligt foersoerja sig genom aerligt +arbete. + +Och, tro mig, arbetaren, som foermannen icke vaerderar, foermannen, som +direktoeren icke vaerderar, och direktoeren, som firman icke vaerderar, +boera icke daerfoer klandra firman, eller direktoeren, eller foermannen +utan endast sig sjaelfva. De kunna icke motsvara de beraettigade +ansprak, som staellts pa dem. Det finns ingen man, som icke kan hoeja +sig till den hoegsta staellning, lika litet som det icke finns nagon +man, som af brist pa foermaga eller vilja att bruka den han har, icke +kan sjunka till det laegsta djup. Arbetare ha utsikt att stiga till +hoegre sysslor, till foermaen, till direktoerer, till och med att bli +delaegare, ja, ordfoerande i var styrelse, om de aega de erforderliga +egenskaperna. De behoefva aldrig befara att bli afskedade. Det aer vi, +som befara att ga miste om dessa maens foermaga. + +Det aer mycket glaedjande att arbetstiden haller pa att foerkortas +oefverallt i landet--atta timmars arbete, atta timmars foerstroeelse +och atta timmars soemn aer ju en idealisk indelning. Det vore oenskvaerdt, +att vi erhoello en lag, som stadgade, att fabriker, som aero i gang +dygnet om, skulle ha tre arbetslag. Ni vet att vi foer flera ar sedan, +med en kostnad af nagra hundra tusen dollars, foersoekte staella oss sa, +men slutligen tvingades af vara konkurrenter att uppgifva +foersoeket. Den baesta planen aer kanske att sa smaningom na malet genom +statslagar. En enda firma kan ingenting utraetta. Alla dess +konkurrenter i de olika staterna maste foermas att goera pa samma saett, +ty i vara dagar kan ingen affaer ga med profit, som icke arbetar under +samma foerhallanden som dess medtaeflare. Daerfoer borde vi ha lagar +bindande foer oss alla. Vi skulle med glaedje understoedja en sadan +lag. Men aefven under nuvarande foerhallanden, om arbetarna ville vael +anvaenda den tid de aero lediga, sa skulle de snart kunna stiga till +hoegre platser. Ni behoefver icke mycket laengre arbeta tolf timmar; de +flesta af oss ha i var ungdom arbetat mer aen tolf timmar. + +Arbetaren har manga foerdelar nu mot sina foeregangare. En roerlig skala +foer hans arbete hoejer honom bade som maenniska och som medborgare [2]. +Den del, som arbetet erhaller af kapitalets och arbetets gemensamma +foertjaenst, har aldrig varit sa stor som nu och oekas staendigt, under +det att kapitalets inkomster aldrig varit sa laga. +Lefnadsomkostnaderna hafva aldrig varit sa laga som pa senaste tiden. + + [2] Den foereslagna "roerliga skalan" infoerdes af Mr. Carnegie foer tio + aer sedan oeh tillaempas fortfarande. Mr Carnegie anser detta saett + vara det baesta af alla. + +Jag hoppas att framtiden skall hafva aennu flera foermaner att erbjuda +och att den tunga vaeg arbetet haft att trampa fran traeldomen, da vara +foerfaeder koeptes och saldes med fabrikerna eller grufvorna de arbetade +i, till deras nuvarande staellning, aer icke aennu slut, utan bestaemd att +vidare leda fram till arbetets vaelsignelse och storhet. + + _________________________________________________________________ + + SKOeTSAMHET SOM EN PLIKT + RIKEDOMENS FOeRPLIKTELSER + +(Ur "The Youth's Companion", September 1900) + + Skoetsamhet ett bevis pa civilisationen. Sparsamhet en af + medborgarens hoegsta plikter. Straefvandet efter noedtorftig baergning + en plikt; foervaerfvandet af stor rikedom icke en dygd, men ett stort + ansvar. + +En af grund olikheterna mellan vildt och civiliseradt lefnadssaett +ligger i skoetsamhet i det senare fallet och franvaro af skoetsamhet i +det foerra. Naer hvar och en af millioner maenniskor sparar nagot af sina +dagliga inkomster, bilda dessa sma besparingar tillsammans en ofantlig +sumnia, som kallas kapital, hvarom sa mycket aer skrifvet. Om maenniskor +hvarje dag i hvarje vecka foerbrukade allt, som de foertjaenade, som +vilden goer, sa skulle intet kapital finnas--det vill saega, inga +besparingar foer framtida bruk. + +Lat oss nu se hvad kapitalet goer i vaerlden. Vi vilja se hvad +skeppsbyggarna goera, naer de skola bygga stora skepp. Dessa +foeretagsamma bolag erbjuda sig att bygga en "ocean-greyhound" foer, lat +oss saega femhundra tusen pund, att betalas sedan skeppet levererats +efter flera tillfredsstaellande profturer. Hvar eller pa hvad saett fa +skeppsbyggmaestarna denna penningsumma, som erfordras foer att afloena +arbetarna, timmerhandlanden, stalfabrikanten och alla andra, som laemna +material till skeppsbygget? De fa den fran civiliserade maenniskors +besparingar. Det aer en del af de penniugar, som milliontals flitiga +maenniskor inbesparat at sig. Hvarje maenniska sparar genom skoetsamhet +nagot, saetter in pengarna pa en bank, och banken lanar dem till +skeppsbyggarna, hvilka betala raenta foer deras anvaendande. Det aer ju pa +samma saett med uppfoerandet af en fabrik, anlaeggningen af en jaernvaeg, +en kanal eller nagot annat dyrbart. Hade vi icke haft skoetsamhet, sa +hade vi icke haft mera, aen vilden har. + + SKOeTSAMHET DEN FOeRSTA PLIKTEN + +All utveckling till det baettre hvilar hufvudsakligen pa skoetsamhet som +grund. Utan skoetsamhet inga jaernvaegar, inga kanaler, inga skepp, inga +telegrafer, inga kyrkor, inga universitet, inga skolor, inga +tidningar, intet stort eller dyrbart skulle vi kunna fa. Maenniskan +maste vara skoetsam och sparsam, innan hon kan frambringa nagot +vaerdefullt material. Sa laenge maenniskan var en skoetesloes vilde, blefvo +inga byggnader uppfoerda eller nagra andra framsteg gjorda. Den +civiliserade maenniskan har fran sitt tidigaste lif ingen klarare plikt +foer oegonen aen noedvaendigheten att soerja foer sin egen och de sinas +framtid. Det finnes fa sa haelsosamma regler som den, hvilken de flesta +goda och kloka maenniskor ha foeljt, naemligen: "Utgifter fa aldrig +oefverskrida inkomster ". Med andra ord: Man boer vara en civiliserad +maenniska, som sparar nagot, och icke en vilde, som hvarje dag foerstoer +det han foertjaenar. + +Den skotske poeten Bums saeger i "Rad till en ung man": + + "Att vinna Lyckans gunst aer laett, + om blott du henne troget tjaenar: + Och samlar guld pa hvarje saett, + som hederns lag dig ej foermenar. + + Ej foer att goemma i ett schakt, + och ej foer flaerd och praleri, + men foer den aerofulla makt + att vara stolt och fri." + +Det aer ett foerstandigt rad, sa tillvida, och jag hoppas att laesaren +skall laegga det pa hjaertat och raetta sig daerefter. Ingen maenniska med +aktning foer sig sjaelf kan kaenna sig lycklig, eller ens noejd, om hon +foer sitt lifsuppehaelle skall bero af andra. Den, som aer beroende, kan +icke raeknas som en vaerdig medborgare i republiken. Vart lands styrka +och framatskridande bero icke pa de fa hoegt bildade, icke heller pa de +fa millionaererna och icke heller pa det stora antalet mycket fattiga, +utan pa massan af nyktra, intelligenta, flitiga och sparsamma +arbetare, som hvarken aero mycket rika eller fattiga. + + SKOeTSAMHETENS PLIKT HAR SIN GRAeNS + +Som regel skall ni finna, att mannen, som sparar, aer en mattlig man, +en god make och fader, en fredlig, laglydig medborgare. Sparsamheten +behoefver icke drifvas vidt. Det aer maerkvaerdigt sa litet, som behoefs +foer lifvets verkliga noedtorft. Anskaffandet af ett litet hem och ett +par hundra pund--bara ett par--aer allt som behoefs. Dessa +foervaerfvas laettare af enkla, tarfliga maenniskor, aen man skulle kunna +tro. Stor rikedom aer nagot helt annat och mycket mindre oenskvaerd. Det +aer hvarken skoetsamhetens aendamal eller maenniskors plikt att foervaerfva +millioner. Det aer i intet afseende beroemvaerdt att foeresaetta oss detta +som ett mal. Plikten att spara upphoer, naer en tillraecklig summa +blifvit afsatt at dem, som bero af oss. Att laegga millioner pa hoeg aer +girighet, icke skoetsamhet. + +Under vara industriella foerhallanden aer det naturligtvis oundvikligt, +att nagra fa, nagra mycket fa maen fa langt mera pengar, aen de behoefva. +Foervaerfvandet af millioner aer vanligen resultatet af foeretagsamhet och +omdoeme samt en ovanlig organisationsfoermaga. Genom att spara, i ordets +vanliga mening, far man inga millioner. Maenniskor, som pa alderdomen +straefva foer att oeka sina redan stora skatter aero vanligen fran +ungdomen slafvar af vanan att samla och laegga i hoeg. Foerst aega de +pengarna, som de foertjaenat och sparat. Sedan blir det pengarna, som +aega dem, och de kunna icke hjaelpa det, sa oefvervaeldigande aer vanans +makt, vare sig i godt eller ondt. Det aer missbruket af den +civiliserades sparareinstinkt och icke bruket, som skapar detta slags +maenniskor. + +Ingen behoefver vara raedd foer detta missbruk af vanan, om han alltid +kommer ihag, att det oefverskott af rikedom, han har, aer ett heligt +pund han fatt att foervalta till sina medmaenniskors baesta. Maenniskan +skall alltid vara husbonden och penningen den nyttige tjaenaren. + +En mans foersta plikt aer att foervaerfva sig en noedtorftig baergning och +blifva oberoende. Men hans plikt slutar icke haermed. Det aer hans plikt +att goera nagot foer sin fattiga naesta, som aer mindre lyckligt lottad aen +han. Det aer hans plikt att bidraga till det samhaelles baesta, hvari han +lefver. Han har blifvit skyddad af dess lagar. Daerfoer att han haft +skydd i sina olika foeretag, har han varit istand att foervaerfva +tillraeckligt foer sig och sin familjs underhall. Allt daeroefver tillhoer +med raetta den beskyddande makt, som befordrat hans ekonomiska +framgang. Foersoeket att goera vaerlden pa nagot saett en smula baettre aer +ett aedelt lifsmal. Er oefverfloediga rikedom skulle bidraga till +utvecklingen af er egen karaktaer och staella er leden bland naturens +adelsmaen. + +Det aer en plikt att ni laer er foersta, hur viktigt det aer att aega +skoetsamhetens vana. Naer ni boerjar att foertjaena, sa spara nagot af edra +inkomster, som en civiliserad maenniska, i staellet foer att sloesa bort +allt, som den stackars vilden goer. + _________________________________________________________________ + + PENNINGENS ABC + + Bytesbandel = direkt utbyte af varor. Behofvet och bruket af + penningar. Jaemfoerelse mellan de tva standarden--guld och silfver. + Huru myntstandarden inverkar pa en nations kredit. + +Jag foermodar att hvar och en, som talat till eller skrifvit foer +allmaenheten, ibland har oenskat, att alla skulle laemna hvad de hade foer +haender och ett par minuter hoera pa honom. Jag har en sadan foernimmelse +denna morgon, daerfoer att jag tror att en allvarlig fara hotar vart +lands folk och framatskridande endast pa grund daeraf att den stora +massan--boenderna och loentagarna--icke foerstar penningfragan. Jag +oenskar daerfoer att foerklara begreppet "penningar" pa ett sa enkelt +saett, att alla kunna foersta det. + +Kanske nagon i det stora auditorium, som jag inbillar mig ha lyckats +faengsla, utbrister: "Hvem aer ni--en "goldbug", en millionaer, en +jaernbaron, en som gynnas af Mc Kinleybillen?" Innan jag boerjar mitt +anfoerande, sa lat mig svara den inbillade gentlemannen, att jag inte +pa manga ar sett tusen dollars i guld. Hvad Mc Kinleybillen angar, sa +aer jag kanske den man i Foerenta staterna, som har stoersta raettigheten +att klaga oefver den, emedan den nedsatt tullen pa jaern och stal med +20, 25 och 30 procent; och jag hoppas min angripare icke misstycker, +att jag ber fa underraetta honom om att jag icke precis ogillar denna +nedsaettning, att som amerikansk fabrikant aemnar jag fortfarande strida +mot utlaenningen foer den inhemska marknaden, aefven med de laegre tullar, +som billen fixerar foer var produkt, och att jag icke aer vaen af +tullskydd utoefver den punkt, som tillater amerikanarna att pa sin egen +marknad taefla med utlaenningen. + +Det betyder intet hvem mannen aer, eller hvad han goer--han ma arbeta +i grufva, fabrik eller pa akern, vara farmare, koepman, handtverkare +eller millionaer--sa boer han vara djupt intresserad af att foersta +myntfragan och af att fa den raetta blicken pa den. Daerfoer ber jag att +alla skola hoera pa hvad jag har att saega, ty hvad som aer godt foer en +arbetare, maste vara godt foer alla, och hvad som skadar en, maste +skada alla, fattiga eller rika. + +Foer att komma till aemnets rot, sa maste ni foerst veta, hvarfoer +penningar finnas till, och foer det andra hvad som menas med penningar. +Lat mig foersoeka att foerklara er penningens tillkomst genom exempel +fran ett nytt distrikt i vart eget land. I forna tider, da folk endast +ploejde jorden, och handel och handtverk aennu lago i linda, hade +maenniskorna fa behof och redde sig utan penningar genom utbyte af +varor, da de behoefde nagot, som de sjaelfva icke hade. Farmaren, som +behoefde ett par skor, gaf sa och sa manga skaeppor saed foer dem, och +hans hustru koepte sin hatt foer ett par skaeppor potatis; all +foersaeljning och alla koep skedde genom att byta varor--genom +byteshandel. + +Men da befolkningen tillvaexte och behofven oekades, blef detta saett +mycket olaempligt. En man i distriktet uppsatte daerfoer en bod och +tillhandahoell en stor del af de saker, hvilka mest anvaendes, och +emottog i staellet nagra af de artiklar, som farmaren kunde laemna i +utbyte. Detta var ett stort steg framat, ty farmaren, som behoefde ett +halft dussin olika saker, da han gick till byn, slapp att soeka upp ett +halft dussin olika personer, som behoefde en eller flera af de artiklar +han hade att laemna i utbyte. Han kunde ga direkt till en man, +bodinnehafvaren, och foer en af sina landtbruksprodukter fa de saker +han oenskade. Det gjorde bodaegaren detsamma, om han gaf farmaren te +eller kaffe, filtar eller en hoeraefsa; icke heller gjorde det honom +nagot hvilka artiklar han emottog af farmaren, hvete eller korn eller +potatis, bara han kunde skicka dem till staden och fa annat i +staellet. Farmaren kunde aefven afloena sina tjaenare genom anvisningar pa +saker i boden. Aennu finnas inga penningar haer, som ni ser--allt aer +byteshandel. Saettet aer mycket obekvaemt och mycket kostsamt, emedan +landtbruksprodukterna, som gafvos i utbyte, maste slaepas omkring och +alltid aendrade vaerde. + +En dag kunde bodaegaren vara villig att taga, lat oss saega en skaeppa +hvete foer sa manga skalpund socker, men vid farmarens naesta besoek var +det honom kanske omoejligt. Han var tvungen att begaera mera hvete foer +samma kvantitet socker. Men om priset foer hvete hade stigit och icke +fallit, sa kan man vara taemligen saeker pa, att bodaegaren icke tog +mindre hvete lika ifrigt som han begaerde mer. Pa samma saett med alla +artiklar farmaren hade att afyttra. Dessa stego och foello i vaerde. Sa +gjorde aefven te och kaffe, socker och klaeder, stoeflar och skor, som +bodaegaren hade att byta bort. + +Det aer onoedigt att papeka bodaegarens foerdel framfoer farmaren i detta +slags handel. Han kaende prisernas fall och stegring langt foere +farmaren och kunde baettre iakttaga tidstecknen aen hans kunder. Den +sluge bodaegaren hade alltid oefvertaget. Ni boer saerskildt laegga maerke +till att bodaegaren foeredrog en af farmarens artiklar framfoer andra, +den artikel naturligtvis, som var mest efterfragad. I Virginia var det +tobak och i en stor del af vart land hvete--daeraf uttrycket "sa godt +som hvete ". Det emottogs oefverallt, daerfoer att det sa laett afyttrades +mot annat. En egendomlig illustration till hvetets historia har jag +traeffat pa i min vaens, domaren Mellon i Pittsburg, lefnadsteckning-- +en af de baest skrifna biografier i vaerlden, daerfoer att den aer sa +enkel. Naer domarens far koepte sin farm naera Pittsburg bestaemdes att +han skulle betala, icke i dollars, utan i "saeckar hvete " sa och sa +manga saeckar hvarje ar. Detta aer icke sa laenge sedan. + +Hvad vi nu kalla penningar anvaendes icke mycket i Vaestern eller +Soedern, men ni ser, att erfarenheten hade drifvit maenniskor att i +staellet vaelja nagon laemplig artikel som bytesvara, och det blef hvete +i Pennsylvania och tobak i Virginia. Detta skedde icke genom nagon +lagstiftning, utan helt enkelt daerfoer att erfarenheten papekat +noedvaendigheten af att lata en sak tjaena soum "pengar", hvilken visat +sig vara baest som betalning foer en farm eller vid varubyte; och vidare +att olika artiklar tjaenade baest aendamalet i olika trakter. Hvete var +"sa godt som hvete" foer att brukas somu "pengar ", oberoende af nagon +lag. Folket hade roestat foer hvete och gjort det till sina "pengar"; +och daerfoer att tobak var den foernaemsta skoerden i Virginia, fann +befolkningen daer att tobak passade baest som "pengar" i den staten. + +Gif akt pa att till "pengar" alltid det vaeljes, som minst fluktuerar i +pris, det som aer mest anvaendt och efterfragadt, och som har vaerde i +sig sjaelft. "Pengar" aer endast ett ord, som betecknar den artikel, +hvilken anvaendes somn grundartikel vid utbyte mot andra artiklar. +Lagen kan icke foerst vaerdesaetta en artikel och sedan utvaelja den att +bli "pengar". Artikeln visar sig foerst vaerdefull och passande foer +aendamalet och blir sa af sig sjaelf och i sig sjaelf grundartikeln +--pengar. Den vaeljer sig sjaelf. Hvete och tobak voro lika sjaelfklart +pengar, da de brukades som grundartikel, som guld och silfver nu aero +"pengar". + +Vi ga ett steg vidare. Landet blir mer och mer befolkadt, folkets +behof bli stoerre och stoerre. Anvaendningen af sa skrymmande artiklar +som tobak och hvete, vaexlande i vaerde, utsatta foer att taga skada och +af olika kvalitet, befanns snart vara besvaerlig och olaemplig foer det +alltjaemt vaexlande varuutbytet. Ni ser genast, att vi nu icke skulle +kunna reda oss med saed som "pengar". Da visade metallerna sin +oefverlaegsenhet. De foerstoeras icke, vaexla icke hastigt vaerde och ha +samma hufvudfoertjaenst som hvete och tobak, att de duga till andra +aendamal aen som grund foer utbyte. Folk behoefver dem till personlig +prydnad, i handtverk och konst--pa tusen saett. Och det aer denna +omstaendighet, som goer dem laempliga att brukas som "pengar". Foersoek +bara att raekna efter pa huru manga saett guld anvaendes, daerfoer att det +baest passar foer dessa aendamnal. Vi moeta det oefverallt. Vi kunna inte +ens bli gifta utan guldringen. + +Daerfoer att metaller hafva ett vaerde i den oeppna marknaden, eftersoekt +foer andra aendamal aen som pengar, och emedan tillgangen aer begraensad +och icke sa laett kan oekas som hvete och tobak, aero dessa metaller +mindre utsatta foer fluktuation i vaerde aen nagon artikel, foerut anvaend +som pengar. Detta aer af utomordentlig vikt, ty den vaesentligaste +egenskap, som fordras af den artikel, hvilken skall vara grunden till +allt varuutbyte, aer ett fixeradt vaerde. Slaektet har instinktivt alltid +soekt efter det enda foeremal i vaerlden, som mest liknar nordstjaernan +bland andra himmelens stjaernor, och anvaendt det som "pengar"--den +artikel, som minst vaexlar i vaerde, likasom nordstjaernan aer den, som +minst foeraendrar sin staellning i rymden. Och hvad nordstjaernan aer bland +stjaernorna, det aer den artikel folk valt som "pengar" bland andra +artiklar. Alla andra foeremal roera sig omkring den som alla andra +stjaernor roera sig omkring nordstjaernan. + +Vi ha nu kommit sa langt, att vi laemnat alla foergaengliga ting och +utvalt metall som "pengar", eller raettare, metallerna ha visat sig +vara baettre aen nagot annat som vaerdestandard "mynt ". Men aennu ett +stort steg maste tagas. Da jag var i Kina erhoell jag som vaexel sma +silfverbitar, som klipptes af en stang och vaegdes infoer mina oegon pa +koepmannens vag, ty kineserna aega icke praeglade mynt. I Siam begagnas +"cowries", ett slags sma vackra snaeckor, hvilka infoedingarna anvaenda +som prydnader. Tolf sadana representera vaerdet af en cent. Men ni +inser nog hur omoejligt det var foer mig att hindra den kinesiske +koepmannen fran att ge mig mindre silfver, aen jag hade raett till, eller +koepmannen i Siamn att ge mig daliga snaeckor, da jag icke begrep deras +vaerde. Civiliserade nationer insago snart noedvaendigheten af att +regeringen bestaemde vissa kvantiteter metall, pa hvilka deras vikt, +aekthet och verkliga vaerde funnos praeglade. Salunda blef den praeglade +metallen till "pengar"--ett stort framsteg. Folk kaende nu det exakta +vaerdet af hvarje sadant metallstycke och laet icke laengre narra +sig. Laegg mnaerke till att regeringens staempel icke oekade penningens +vaerde. Regeringen foersoekte icke att "goera pengar" af ingenting. Den +endast underraettade folket om gaellande vaerdet af metallen i hvarje +mynt, hvad metallen--ramaterialet--kunde saeljas foer som metall och +icke som penningar. + +Men aefven efter detta skedde mycket bedraegeri. Skaelmar skuro af +kanterna och hamrade sedan ut mynten, sa att manga af dem blefvo +mycket laetta. En intelligent fransman fann da pa att randa kanterna pa +mynten, hvarigenom detta bedraegeri hindrades, och civiliserade +nationer hade slutligen det mynt, som aennu bestar och aer det +fullkomligaste hittills kaenda, daerfoer att det aer af hoegt vaerde i sig +sjaelft och aer underkastadt minst foeraendring. Det mest idealiskt +fullkomliga foeremal att anvaenda som "pengar" aer ett, som icke +foeraendras. Det aer af vaesentlig vikt foer alla arbetare, sasom farmare, +handtverkare och andra som lefva af sina haenders verk, ty intet +underlaettar sa spekulationen vid varuutbyte som "pengar" med vaexlande +vaerde, och den stora massan af folket blir alltid ett offer foer de fa, +som spekulera i pengar och baest foersta spelet. + +Intet aer sa ofoerdelaktigt foer farmaren och loentagaren som att i utbyte +foer produkter eller arbete erhalla pengar, som aendra vaerde. De aero i +samma staellning som farmaren till bodaegaren, sasom nyss omtalats. + +Ni vet alla att fisken icke stiger upp till flugan i lugnt vaeder. Det +aer naer vinden blaser och ytan aer grumlad, som det stackars offret tar +lockhetet foer en verklig fluga. Pa samnma saett aer det inom +affaersvaerlden. Det aer under oroliga tider, da priserna stiga och +falla, da vaerdet af den artikel, hvilken anvaendes som pengar, dansar +omkring--upp i dag och ned i morgon--och ytan aer grumlad, som den +skicklige spekulanten fangar sina fiskar och fyller sin korg med +offren. Daerfoer aero farmaren, handtverkaren och alla loentagare mest +intresserade af att den artikel de erhalla som pengar har ett fixeradt +vaerde. + +Naer bruket af metall somn pengar infoerdes, befanns att mer aen tva +metaller voro noedvaendiga. Man kunde icke goera ett guldmynt foer en +mindre summa aen en dollar, emedan myntet skulle bli foer litet; och vi +kunde icke bruka ett silfvermynt foer mer aen en dollar, emedan myntet +skulle bli foer stort. Salunda maste vi anvaenda en mindre vaerdefull +metall foer sma summor, och vi togo silfver. Men vi kommo snart +underfund med att vi icke kunde anvaenda silfver foer mindre aen +tio-centsmynt och voro tvungna att vaelja nagon annan metall foer mindre +mynt. Vi maste ha en mindre vaerdefull aen silfver och togo en blandning +af nickel och koppar till fem-centsmynt, men foer ett- och +tva-centsmynt var till och med nickel foer dyrbart, och vi maste taga +enbart koppar till dessa--vikten lades sa att metallen i hvarje mynt +motsvarade det vaerde regeringens staempel a detsamma utvisade. + +Ett kopparmynt pa en cent skulle saledes innehalla koppar foer en cent, +och femcentsmynten motsvara vaerdet i nickel och koppar; men enaer +nickel och koppar vaexla i vaerde fran dag till dag, aennu mera aen +silfver, aer det omoejligt att i hvarje mynt fa det exakta vaerdet. Om +det vore exakt den ena dagen och priset pa nickel och koppar som +metaller steg i marknaden, skulle mynten med stor profit smaeltas ned +af maen, som gjorde affaerer i dessa metaller, och ni skulle icke ha +nagra mynt kvar. Daerfoer maste vi beraekna prutman och alltid taga litet +mindre metall i dessa mynt aen foer det vaerde de representera. Daerfoer +kallas dessa smamynt i penningens historia foer "mynttecken". Det aer +ett "tecken" foer sa och sa mycket guld. Den som har ett visst antal +nickelslantar maste foer dem fa en god gulddollar, sa att de saekert +fylla syftet som pengar. De respektive nationerna bestaemma i allmaenhet +en graens foer bruket af "mynttecken" och goera dem till lagligt +betalningsmedel foer en obetydlig summa. I Britannien, till exempel, +kan ingen foerma en person att taga "mynttecken" foer mer aen tio +dollars, och alla silfvermynt bli daer klassificerade som "mynttecken". + +Jag kan icke foera er laengre in i penningens historia, emedan vi i de +myntpraeglade metallerna kommit till punkt; men jag har dock nagot att +ytterligare saega er om denna sak. + +Ehuru man kunde tro att vi i praeglade metallmynt natt fullkomligheten +och att daerigenom den stora massan af folket icke skulle kunna bli +bedragen pa hvad som aer af sa stor vikt foer dess vaelbefinnande--"aekta +penningar"--fanns likvael ett saett att lura folk aefven da sadana mynt +anvaendes. Myntens vaerde har ibland blifvit "foerfalskadt" af noedstaellda +regeringar efter utarmande krig eller farsoter, da laenderna varit +alltfoer fattiga och svaga foer att haemta sig efter olyckorna. Ett +sadant "foerfalskadt" mynt aeger icke nog metall foer den summa, som +regeringens staempel angifver. Det finns intet nytt i denna praktik, +hvilken alltid narrar massan. Den aer mycket, mycket gammal. +Femhundrasjuttiofyra ar foere Kristi foedelse anvaende grekerna +"foerfalskade" mynt. Likasa romerska kejsarna da de voro i ekonomiskt +trangmal. England anvaende "foerfalskade" mynt ar 1300. Skotlands mynt +var en gang sa nedsatt i vaerde, att en dollar gaellde endast tolf +cents. Irlaendska, franska, tyska och spanska regeringarna ha alla +foersoekt att "foerfalska" mynt, da de icke kunde patvinga folket +ytterligare direkta palagor. Det var alltid sista resursen att +tillgripa "foerfalskade" mynt. Dessa haendelser intraeffade foer laenge +sedan. Nationer af foersta rang falla icke sa djupt i vara dagar. Jag +maste stanna foer att goera ett undantag fran detta pastaende. Jag boejer +mitt hufvud i blygsel da jag nedskrifver namnet--Foerenta staternas +republik. Hvar och en af dess silfverdollars aer ett "foerfalskadt +mynt". Naer en regering slaepper ut "foerfalskade mynt", tar hon afstand +fran allt, somn erfarenheten visat vara sundt, i fraga om penningar. +Sund finans kraefver att regeringen endast bestyrker det verkliga +vaerdet af hvarje mynt, som utslaeppes fran myntverket, sa att folket +icke blir bedraget. Hvarje gang regeringen staemplar ordet "En dollar" +pa 371 1-4 gran silfver staemplar hon en loegn--silfret i den aer i dag +icke vaerdt en dollar, utan endast sjuttioatta cents. + +En annan missuppfattning i penningfragan, som ofta bragt nationer i +svarigheter, aer foerestaellningen att en regering kan "goera pengar" +endast genom att staempla vissa ord pa papperslappar, liksomn man kan +"goera pengar" genom att skrifva en anvisning att betala hundra dollars +vid anfordran. Men ni vet att om ni goer det, sa goer ni icke "pengar", +utan ni goer "en skuld". Pa sammna saett handlar den regering, som ger +sitt loefte att betala. Och det gar foer regeringen som foer den +enskilde, om sadana anvisningar utslaeppas i foer stor skala: De betalas +saellan. Fransmaennen gjorde sa under revolutionen, och nyligen funno +Sydstaterna pa att "goera pengar" i sa riklig maengd, att de utslaeppta +sedlarna knappt aero vaerda papperet de aero tryckta pa. Hvarje +erfarenhet af detta slag har bevisat att pengar icke kunna "goeras" +utan att bakom dem star vaerde. Vart eget land slaeppte ut sedlar, och +andra nationers folk koepte dem foer fyrtio cents foer dollarn, oaktadt +de betingade sex procent raenta i guld, sa stor var fruktan att aefven +detta lands sedlar skulle visa sig icke vara ett undantag fran det +oede, som drabbar sadana saekerheter utslaeppta under bekymmersamma +tider. Endast daerfoer att regeringen straengt hoell sitt ord, betalade +raentan och summan i guld och aldrig i silfver eller till nedsatt kurs, +har vaerdet af dess bonds stigit och Foerenta staternas kredit star +hoegst i hela vaerlden, hoegre till och med aen Storbritanniens. Det har +aldrig funnits en mera traeffande illustration till den gamla sanningen +att i pennningfragor, som i alla andra, aer "honesty the best policy" = +aerlighet varar laengst. Var regering slaeppte aefven ut nagra sedlar, +bekanta under namnet "greenbacks" (= groenryggar). Men de visa maen, som +gjorde detta, soerjde foer att anskaffa en fond af etthundra millioner +dollars i guld foer att inloesa dem, sa att hvem som helst som har en +greenback kan ga till banken och utbyta den mot en dollar i guld. + +Men jag skall nu tala om foer er en annan egenskap, som denna +metallbasis visat sig aega och som ni skall finna det svart att tro pa. +Hela vaerlden har ett sadant foertroende till dess ofoeraenderlighet i +vaerde, att daerpa uppfoerts, som pa en klippfast grund, ett torn af +"kredit", sa hoegt, sa vidstraeckt, att allt silfver och guld i Foerenta +staterna och alla greenbacks och sedlar, utslaeppta af regeringen, +endast utgoera atta procent af landets penningomsaettning. Ga in pa en +bank, i en fabrik, i en verkstad, butik eller kontor, och ni skall +finna att foer en affaerstransaktion pa ett hundra tusen dollars endast +atta tusen dollars i pengar behoefs, och detta endast foer obetydliga +inkoep och betalningar. Nittiotva procent af affaerer uppgoeras med sma +papperslappar--checker eller vaexlar. Pa denna basis hvila saledes +alla regeringens bouds, statens, provinsens och stadens bonds samt de +tusen millioner bonds, hvilkas foersaeljning moejliggjort byggandet af +vart stora jaernvaegssystem daertill komma aefven tusentals millioner +besparingar, som af den stora massan insatts a sparbanker och af dessa +banker utlanats till olika foeretag och hvilka maste aterbetalas med +"aekta pengar", eljes skulle den, som at banken anfoertrott sina +besparingar, bli lidande. + +Landets affaerer och penningomsaettningar foermedlas salunda numera icke +med pengar--med sjaelfva artikeln. Alldeles som i forna dagar, da +varorna icke laengre utbyttes mot hvarandra, utan en metall, kallad +"pengar", foermedlade bytet, sa anvaendes nu icke metallen--"pengar". +Koeparens check eller vaexeln pa en bank--en liten bit papper--aer +allt som behoefs mellan saeljaren och koeparen. Hvarfoer tages denna bit +papper af saeljaren eller den som har en fordran? Daerfoer att +emottagaren aer saeker pa att om han behoefde den artikel som papperet +representerar--guldet--sa skulle han fa den. Han aer ocksa saeker pa +att han icke behoefver detta guld och hvarfoer? Daerfoer att hvad han +oenskar koepa, kan han betala med en check, en likadan liten +papperslapp, i staellet foer guld; och sedan--det viktigaste af allt +--litar hvar och en pa basisartikelns konstanta vaerde. Kom ihag att +en stegring i vaerde vore lika olycksbringande som ett fall; konstant +vaerde aer foer massan af folket hufvudegenskapen hos "pengar". + +Naer daerfoer folk begaer att mer "pengar" skall slaeppas ut i allmaenna +roerelsen--det vill saega mer af den artikel vi bruka som foermedling +vid varuutbyte--inser ni att det icke egentligen aer "pengar" som +behoefs. Ingen, som har haft hvete eller tobak eller nagot annat att +saelja, har nagonsin haft obehag af att koeparen saknat pengar vid +uppgoerelsen. Vi hade nyligen haer i landet en mycket svar rubbning i +vara finansiella foerhallanden. "Pengar", sades det, funnos icke att +tillga foer affaersaendamal; men det var icke sjaelfva metallen som +fattades, utan "kredit", foertroende, ty daerigenom, som ni har sett, +ske alla affaerer, utom mindre koep och betalningar, hvilka icke kunna +fa namn af "affaer". I dag kan affaersmannen icke visa sig ute pa gatan, +utan att bli antastad af folk, som ber honom taga denna "kredit" foer +mycket lag raenta; foer 2 procent kan "kredit" dagligen erhallas. Det +har icke varit nagon skillnad pa penningtillgangen i landet; den var +lika stor i Januari som i Mars. Det var saledes icke brist pa pengar +som orsakade rubbningen. Sjaelfva grundvalen, hvarpa de nittiotva tusen +af hvarje etthundra tusen dollars hvila, var hotad. Verkliga "pengar" +--mynt och sedlar--haenfoeras, som vi ha sett, till de attatusen +dollars. Haer kommer den allvarligaste faran af att krangla med +basisartikeln. Ni rubbar den grundval, hvarpa nittiotva procent af +landets affaersfoeretag hvilat--foertroende, kredit--och indirekt de +atta procent, hvarmed affaerer uppgoeras i metall eller sedlar; ty +myntstandarden aer grunden foer all affaersroerelse, bade foer de nittiotva +tusen och de attatusen dollars. Sa att ni inser att om denna grund +blir underminerad, sa vacklar hela den stora byggnaden, hvarpa allt +affaerslif hvilar. + +Jag har nu kommit till slutet pa mitt tal om "pengar". Vi skola nu +tillaempa fakta pa den nuvarande situationen och komma genast in pa +silfverfragan, den viktigaste af alla och hvilken kraefver hela er +uppmaerksamhet. Ni har sett att maenniskor anvaendt olika foeremal som +"pengar" och foerkastat dem, da baettre erbjudit sig, samt att de +slutligen natt till staemplade mynt af vaerdefull metall sasom det +fullkomligaste. Af civiliserade nationer brukas endast tva slags +metall som myntstandard--guld i nagra laender och silfver i nagra. +Intet land kan ha mer aen en myntstandard. Arhundraden tillbaka antogs +silfver som myntfot i Kina, Indien och Japan samt nyligen i +Syd-Amerikas republiker; det bibehalles fortfarande i dessa laender. +Under davarande foerhallanden var det ett klokt val; silfver stod i +dubbelt sa hoegt pris som nu och motsvarade en landtlig befolknings +behof. + +Europas foernaemsta nationer och vart eget land, med dess starkt +utvecklade affaerslif, insago noedvaendigheten af att anvaenda en +vaerdefullare metall som standard och valde guld. Men da silfver i +manga delar af vaerlden anvaendes som standard och som skiljemynt i +guldbasislaenderua, befanns laempligt att nationerna kommo oefverens om +att fastsla ett vaerdefoerhallande mellan guld och silfver, salunda att +femton och ett halft uns silfver skulle motsvara ett uns +guld. Nationerna foersoekte icke att gifva silfret nagot konstladt vaerde +utoefver dess verkliga och kommo dessutom oefverens om att inloesa alla +silfvermynt, som blifvit utslaeppta, mot guld till det fixerade +vaerdet. Allt gick bra med detta system under en lang tid. De mera +framstaende nationerna pa guldbasis, de mindre framstaende pa +silfverbasis, och alla parter funno sig belatna med foerhallandena. + +Hvad har da framkallat denna silfverfraga, som alla diskutera? Just +detta faktum, att medan tillgangen och daerfoer vaerdet af guld blef +ofoeraendradt upptaecktes stora silfvergrufvor, maerkliga foerbaettringar +gjordes i grufdriften och aennu maerkligare vid bearbetningen af +silfvermalmen. Och da mer och mer silfver producerades med mindre +kostnad, foell det naturligtvis i vaerde; ett uns, som 1872 var vaerdt 1 +dollar 33, kostar i dag bara 1 dollar 04. Det har dansat upp och ned; +det har foerlorat faststaelldt vaerde. I alla laender med silfverstandard +ha foeljaktligen uppstatt oro och svarigheter. I Indien, med dess +tvahundraattiofem millioner maenniskor, aer fragan mycket allvarsamn, +och ni vet hurudan staellningen aer i Syd-Amerikas republiker genom +detta prisfall pa deras basisartikel. Aefven Europas nationer, hvilka +aega guldstandard, beroeras stoerande af denna silfverfraga, ty under +oefverenskommelsen att beraekna femton och ett halft uns silfver vaerdt +lika mycket som ett uns guld blefvo nagra af dessa nationer +oefverhopade med enorma kvantiteter silfver. Manga af dem sago foer +flera ar sedan hvad som skulle komma och togo sig till vara foer +silfver, andra gjorde sig af med hvad de hade och hoello sig straengt pa +guldstandarden; men aennu finnas i Europa elfvahundra millioner +silfverdollars, oberaeknadt foerradet af smamynt i silfver. Man kan utan +risk att narras vaga saega, att tjugofem uns silfver skulle i handeln +motsvara ett uns guld, i staellet foer den femton-och-ett-halft-unsbasis som oefverenskommelsen stadgat. + +Europa har allvarligt kaempat foer att bli kvitt silfret. 1878 staengde +den s. k. latinska myntkonventionen--Frankrike, Belgien, Italien, +Schweiz och Grekland--hvilken fixerat priset pa silfver, sina +myntverk foer silfver som lagligt betalningsmuedel. 1873 och 1875 +raeddade sig Sverige, Norge och Danmark undan silfverstoertfloden och +sta nu pa saeker guldbasis. Holland tog ocksa 1875 sin standard i guld. +Oesterrike-Ungern har icke myntat silfver sedan 1879, med undantag af +ett litet foerrad af "silfverthaler", afsedt foer den levantinska +handeln. Aefven det halfciviliserade Ryssland greps af oro, skyndade +sig undan den hotande silfverfaran och instaellde ar 1870 all vidare +myntning af den farliga metallen, utom nagra smamynt foer Kinas +raekning. Ni ser nu, att alla dessa laender, som ha foersoekt silfver och +erfarit hur mycket ondt det medfoer, af all makt straefva efter att bli +det kvitt. Foer tretton ar sedan har silfver blifvit drifvet ur deras +myntverk, ty under denna langa tid ha inga silfvermynt som fullt +lagligt betalningsmedel blifvit utslaeppta i Europa. Det aer endast var +republik, som djaerft stoertar sig djupare in i silfvernmyntningens +faror. Naer vi ha haft de aeldre nationernas erfarenhet, skola vi, +liksom de, oenska att kunna stanna pa vaegen utfoer, om det icke aer foer +sent. Silfver bringar alltid oro. Hvad de skola goera med sitt silfver, +som har fallit sa mycket i vaerde, aer ett allvarsamt problem i alla +dessa laender; det haenger som ett moerkt moln oefver laendernas framtid. + +Flera konferenser, till hvilka Foerenta staterna skickat delegerade, ha +hallits under de senaste aren foer att utroena, om icke de foernaemsta +handelsnationerna skulle kunna enas omn ett nytt guldvaerde foer +silfver. Men slutet har alltid varit, att faran var foer stor, +tillgangen och vaerdet kunde icke beraeknas. + +Mahaenda kunde det falla sa mycket att tjugufem eller trettio uns icke +skulle vara vaerda mera aen ett uns guld; det aer omoejligt att veta. Da +vart land redan gatt sa langt pa den farliga straten, att det har +fyrahundraattiotva millioner dollars i silfver som fallit i vaerde, +hade vi att radgoera med vara kamrater olyckan och naervara sasom +kreditorer vid sammantraeden, daer man soekt upphjaelpa en stackars +gaeldenaers affaerer. + +Mahaenda fragar ni er sjaelfva, hvarfoer jag icke, da jag talar om +Europas laender i foerhallande till silfver, naemner den summa, som var +foernaemste rival, Storbritannien, haller i reserv? Lyssna ett oegonblick +och taenk sedan allvarligt pa svaret. Icke en dollar. Frankrike har +icke mindre aen sexhundrafemtio millioner silfverdollars i sin bank; +men hvarje dollar Britannien aeger aer i den enda ofoeraenderliga, +konstanta grundartikeln--guld. Som en vis gammal fagel sitter det +kaera mnoderlandet pa sin pinne och hvisslar munutert at alla dessa +silfverbekymmer. Det har gjort London till vaerldshandelns medelpunkt. +Om nagot koepes eller saeljes i fraemmande laender, begaeres en vaexel pa +London, daerfoer att hvar och en vet att den blir betald med guld. Kloka +maen vilja icke veta af en vaexel pa Paris eller Wien eller New York. +Hvarfoer? Daerfoer att nationerna, som dessa staeder representera, ha +blifvit utsatta foer stor risk genom sina silfverfoerrad och skola +mahaenda genom lagstiftningen soeka fa vaexlarna betalbara i denna +metall, som fluktuerar sa betydligt i vaerde. + +Jag oenskar att folket i Foerenta staterna ville ge noga akt pa +Storbritannien. Det skoeter sig sjaelft. Det behandlar de silfverlastade +nationerna med kall hoeflighet pa dessa konferenser, som det nadigt +nedlater sig att bevista, endast daerfoer att Indien, oefver hvilket det +regerar, olyckligtvis har silfverstandard; eljes skulle det troligen +afsla inbjudningen. Naer de andra tala om att fixera ett guldvaerde pa +silfver, saeger det, att det verkligen inte vet hvad det skall bestaemma +sig foer i denna sak. Hvad det af hela sin sjael astundar, aer att +Foerenta staterna skall sjunka allt djupare ned i sitt silfver, tills +atergang aer omoejlig, och sa behaller Storbritannien sin gamla politik, +som staellt det fraemst i finansvaerlden. Dess enda moejliga rival finns +icke i Europa, utan haer i Foerenta staterna. Hvilken stolthet foer +Britannien, om vart land kunde bringas ned till en silfverbasis-- +tvingadt att afsta fran den enda standard, som kan ge en nation plats +i foersta ledet inom affaersvaerlden. Silfver at republiken, guld at +monarkien--det aer hvad Storbritannien hoppas det skall komma till, +men som hvarje amerikanare boer besluta sig foer att sa icke skall +ske. Regeringar kunna utfaerda hvilka lagar de behaga roerande silfver +--vaerlden bryr sig icke om dem. Hvarje affaerstransaktion mellan +nationer fortsaetter att uteslutande baseras pa guld--ingenting annat +aen guld--och upphoer icke daermed. Detta vet Britannien och handlar +daerefter. + +Jag tycker att jag hoer er foertrytsamt fraga: "Hur kom vart land att ha +trehundratolf millioner silfverdollars i sina kassahvalf, liksom +Frankrike, i staellet foer att ha reservfonden i saekert guld, som var +rival, Britannien, da vi liksom Britannien ha guld till var +myntstandard?" Det aer en fraga, som hvarje farmare, hvarje arbetstrael +skulle goera och fordra ett svar af sin representant i kongressen. +Svaret aer laett gifvet. Haer har ni historien. Silfver hade, som vi ha +sett, fallit i vaerde och syntes ytterligare falla. Europas nationer +voro belastade med manga hundra millioner dollars och aengsliga att bli +af med dem; aegare af silfver och silfvergrufvor blefvo oroliga och +alla sporde hvad som skulle goeras foer att halla uppe den fallande +metallen. Regeringen var tydligen den enda makt, som kunde gripa in; +och i detta syfte insatte silfverintressenterna hela sitt inflytande +och alla sina resurser med tyvaerr alltfoer lysande framgang. Massan af +folket framstaelldes sasom gynnsamt staemd foer silfver. Om det aer sant, +sa handlade hon, foerledd af spekulanter, rakt emot sina egna foerdelar. + +Foersta lagen omn silfvervaerdet utfaerdades af lagstiftningen ar 1878. +Den alade var regering att koepa atminstone tva millioner uns silfver +hvarje manad, under det alla andra regeringar hade upphoert att mynta +silfver, af fruktan foer dess snabba vaexling i vaerde. Silfvermaennen +pastodo att dessa koep skulle stegra metallens vaerde; men hade de raett? +Nej. Det oekade icke priset. Hvad var nu att goera? "Ah!" sade dessa +silfvertungade spekulanter, "orsaken aer att regeringen icke gatt langt +nog--oeka bara summan. Lat regeringen koepa fyra och en half million +uns i manaden af vart silfver, i staellet foer tva millioner i manaden; +det skall taga allt som landets grufvor kunna laemna och mera till, och +sa maste silfver stiga i vaerde". De hade raett i sitt pastaende att +fyra och en half million i manaden aer mer aen totalafkastningen af +Foerenta staternas silfvergrufvor; och da atta a tio millioner silfver +hvarje ar anvaendes till andra aendamal aen myntning till "pengar", +atersta icke mer aen, lat oss saega, fyra millioner i manaden till +myntning. Manga trodde att om regeringen koepte sa mycket silfver, sa +skulle priset stiga. Och sa skedde aefven, daerfoer att manga af de +missledda koepte silfver pa spekulation innan billen utfaerdades. +Silfver steg fran 90 till 121--naestan till sitt gamla vaerde i guld. + +Men hvad blef resultatet af den nya lagen? Att silfver ater sjoenk fran +121 till 97, och daer sta vi igen. I staellet foer att vara kvitt +silfverbekymren, som Britannien aer och vi skulle ha varit, ha dessa +maen lyckats att redan betunga regeringen med trehundranittio millioner +dollars af sitt silfver, och vi aero lika illa daeran som Frankrike, men +med denna skillnad: + +Frankrike och andra nationer slutade visligen foer tretton ar sedan att +oeka sin silfverboerda, medan var regering oekar sitt foerrad hvarje manad +med fyra och en half million uns, litet mer aen denna siffra i dollars. +Foerenta staterna goer sitt baesta att ignorera silfrets foeraendrade kurs +och likstaella det med guld, i motsats till uppfattningen hos alla +andra nationer af foersta rang. Vi skulle saledes vara tvungna att koepa +icke endast hvad vara egna grufvor producera, utan aefven en stor del +af hvad hela vaerldens grufvor producera och silfverproduktionen aer +stor nog att goera ett hundra sextioatta millioner af vara +silfverdollars per ar; och daertill maste vi vara beredda att koepa de +elfva hundra millioner dollars, som Europas regeringar aero betungade +med och aero sa ifriga att fa saelja. + +Langt ifran att regeringens inkoep af silfver har oekat vaerdet, skulle +regeringen icke i dag kunna saelja de trehundratretton millioner +dollars, som ligga foervarade i hennes kassahvalf, utan att foerlora +nagra millioner pa det pris silfveraegarna erhallit. Ni skall knappast +kunna tro, att skattkammarens raekenskaper utvisa, att regeringen gjort +en profit af sextiosju millioner pa sina silfverkoep. Detta beror daerpa +att silfret i en dollar icke kostat mer aen attio cents. All denna +"profit" aer endast skenbar. Ni ser att nationen har blifvit inledd i +okloka silfverkoep. Fyra och en half million af edra foertjaenster +betalas hvarje manad i skatter, icke foer regeringens konstitutionella +aendamal, utan foer att hjaelpa upp en metall, genom att betala hoegre +priser foer den aen den eljes skulle betinga. Er regering brukas som +verktyg foer att rikta silfveraegare och silfvergrufvor. Detta aer +visserligen illa, men knappast vaerdt att naemna i jaemfoerelse med faran +af den panik och olycka, som skulle bli foeljden af att bannlysa den +stabila guldstandarden och infoera den foeraenderliga silfverstandarden. + +Republiken hade slafveriets vanaera, men afskaffade det. Tills i ar +hade hon vanaeran, att ingen lag skyddade andras aen hennes egna +medborgares litteraera skapelser. Denna skam aer ocksa utplanad, men +staellet har hon fatt "foerfalskadt mynt". Den stora republiken slaepper +ut ohederligt mynt och aer den enda nation i vaerlden, som goer det, utom +Mexiko, som aennu myntar litet silfver. Men medan skammen aer oefver +oss, ha vi aennu i vaentan det "foerfalskade myntets" finansiella +olyckor. Fastaen regeringen slaepper ut "foerfalskadt mynt", emottager +hon det som vaerdt en dollar i skatter och tullar och goer det till +lagligt betalningsmedel; salunda gar det foer naervarande fran hand till +hand som dollars vaerde. Pa sa saett har regeringen varit i stand att +hindra vaerdenedsaettningen. Huru laenge hon kan fortsaetta att slaeppa ut +dessa fyra och en half millioner hvarje manad och halla dem i +guldvaerdet, kan ingen saega. Men en sak aer klar: slutligen maste boerdan +bli foer tung och, savida silfver icke stiger i vaerde eller dollarn +innehaller nog foer att representera vaerdet i guld eller regeringens +inkoep af silfver hejdas, sa maste vi foerr eller senare sjunka fran +guldstandarden ned till Argentinas och andra sydamerikanska +republikers standpunkt. + +Detta bli ovillkorligen foeljden, naer vaerlden boerjar foerlora tron pa +regeringens foermaga att vid anfordran inloesa de utslaeppta mynten med +guld. Foerestaell er, att nagra af er beslutit att frakta en stor +timmerstock fran skogen och togo, med boejda nackar, boerdan pa edra +skuldor, och nagon sa uttalade tvifvel pa att ni skulle orka framn +under tyngden; foerestaell er vidare att tva eller tre ibland er boerjade +kasta tveksamma blickar pa hvarandra och till sist besloeto att smita +undan--hvad skulle foeljden bli? Bristen pa foertroende skulle +troligen resultera i att de, som voro nog daraktiga att fortfarande +soeka slaepa pa boerdan, krossades under den. Det foerhaller sig pa samma +saett med den oemtaliga fragan om vaerdeberaekning. Ett par spekulanter +eller "goldbugs" besluta att, komma hvad som vill, skola de saetta sig +och sitt i saekerhet. + +Aefven hos de vagsammaste insmyger sig ett tvifvel pa huruvida Foerenta +staterna ensam kan taga vaerldens boerda pa sina skuldror och baera den, +naer alla de andra nationerna aero raedda att foersoeka det och da ingen +nation i vaerldens historia nagonsin har lyckats att ge permanent vaerde +som myntstandard at en metall, som icke i sig sjaelf har detta vaerde. +Maerk detta: Var regering har endast kunnat goera detta med sina +silfverdollars, daerfoer att endast ett begraensadt antal blifvit +utslaeppt och hon har varit i stand att inloesa dem med guld--alldeles +som ni kunde taga ett stycke papper och skrifva pa det: "Detta gaeller +foer en dollar och jag foerbinder mig att betala den". Fragan aer: Huru +laenge skulle ni fa folk att ta emot dessa lappar i staellet foer +dollars? En misstaenksam person kunde snart undra, om ni inte slaeppte +ut foer manga. Och papperslapparna skulle foerlora anseende; folk skulle +boerja tvifla pa att ni kunde vid anfordran betala alla dessa utlofvade +dollars. Fran detta oegonblick skulle ni icke kunna utlaemna flera. Just +sa aer det med regeringar: alla kunna halla sitt skiljemynt i omlopp, +ehuru det icke innehaller metall till det asatta vaerdet; och det aer en +oemklig regering som icke kan ga litet laengre och foerma vaerlden att +emottaga nagot i form af "pengar", som endast delvis aer det. Men kom +ihag, att hvilken regering som helst skall snart uttoemma sin kredit, +om hon fortfar att utslaeppa som "pengar" nagot, som icke har verkligt +vaerde som metall hela vaerlden oefver. Hvarje nation har eventuellt mast +mynta om "foerfalskade mynt" eller foerkasta sina obligationer och ga +igenom farorna och skammen som atfoelja foerlorad kredit och staellning. +I manga fall inloestes aldrig de "foerfalskade" mynten, de stackars +maenniskorna som innehade dem voro tvungna att taga foerlusten. + +Det finns likvael en foertjaenstfull punkt hos den nuvarande silfverlagen +som, om den icke foeraendras, kan hejda utslaeppandet af aennu flera +"foerfalskade silfverdollars". Den foereskrifver att tva millioner af de +fyra och en half millioner uns silfver, som inkoepas hvarje manad, +skola inyntas till pengar foer ett ar. Enligt detta skulle endast den +summan myntas, som befanns noedvaendig foer att inloesa de utslaeppta +sedlarna. Men da personer foeredraga sedlar framfoer silfver, blir liten +eller ingen myntning af silfverdollars behoeflig och endast sedlar, som +inloesas med silfver, skola utslaeppas. Naer regeringen slutar att mynta +silfverdollars, skall hon sta infoer folket i sin raetta karaktaer: en +vidlyftig spekulant i silfver eller, raettare, ett verktyg foer +silfverspekulanter, som hvarje manad staplar upp i sina kassahvalf +fyra och en half millioner uns, icke i form af "pengar", utan i +tackor. Helt saekert kan detta icke undga att vaecka folket till insikt +af sakernas verkliga staellning och framtvinga en fordran pa att den +vagsamma spekulationen maste fa ett slut. + +Men det aer i hvarje haenseende mindre farligt att lata silfret ligga i +tackor aen att mynta det till "foerfalskade dollars", daerfoer att det i +framtiden underlaettar mnyntningen af aerliga silfverdollars det vill +saega mnynt, som innehalla sa mycket silfver att det motsvarar myntets +nomninella vaerde. I staellet foer 371 gran silfver skulle 450 eller 460 +bli anvaendt. Det aer just den sumnma regeringen far foer hvarje dollar. +Ingen lagstiftningsmakt kunde vara till stoerre vaelsignelse foer den +stora massan af landets befolkning. Men franscdt det materiella +intresset star nagot mycket hoegre pa spel--republikens heder. +Regeringens staempel skulle endast bestyrka kvad som aer sant. + +Jag tror icke att det finns manga maen i Foerenta staterna, med undantag +af silfveraegare, som skulle roesta foer silfver i staellet foer guld som +vaerdestandard. Om folk foerstod att fragan gaeller hvilken af dessa +metaller--guld eller silfver--som skall vaeljas till myntstandard, +sa skulle roestningen naestan enhaelligt vara till guldets foerman, sa +tydlig aer dess oefverlaegsenhet. Silfrets foersvarare pasta att de icke +alls hafva foer afsikt att rubba guldstandarden, de vilja endast +upphoeja silfret och gifva det den staellning guld har som pengar. Men +ni kunde lika gaerna taenka er tva haestar komma in som "den foerste" i en +kapploepning eller att ha tva "baeste" af nagot. Ni kan lika gaerna soeka +infoera tva nationalflaggor i ett land. Lika bestaemdt som en medborgare +maste vaelja det baner under hvilket han star eller faller, lika +bestaemdt maste han vaelja guld eller silfver som sin finansiella +standard. Standardartikeln kan icke dela sin tron med nagot annat, +lika litet som stjaernbaneret kan dela sitt herravaelde med nagon annan +flagga i sitt eget land. I fraga om pengar gaeller denna lag: Den +saemste drifver den baeste pa flykten. Skaelet haertill aer ganska klart. + +Antag att ni far en femdollar i guld och fem dollars silfver, och +tvekan uppstar om ett kongressbeslut verkligen har kraft att alltid +uppehalla silfret till samma vaerde som guldet, sa skola kanske +nittionio af hundra taenka att lagen kan ge permanent vaerde at silfret, +hvilket det icke aeger i sig sjaelft. Men en man af de hundra har sina +tvifvel om saken. Ju mer en person vet om "pengar", dess mera tvifvel +hyser han; och fastaen ni icke har nagra tvifvel, kan dock den +omstaendigheten att jag har sadana foeranleda er att saega: "Kanske han +har raett; det aer moejligt att jag har oraett. Jag tror att jag i morgon +skall ge Smith detta silfver foer mina specerier och ge min hustru +detta vackra guldmynt att goemma. Det behoefver ingen kongressakt-- +alla kongressakter i vaerlden foerma icke minska dess vaerde; metallen i +det aer vaerd fem dollars oefverallt i vaerlden, oberoende af regeringens +staempel; dessa fem silfvermynt aero endast vaerda tre dollars och +sjuttiofem cents som metall. Ja, jag skall ge Smith silfret--guld aer +godt nog at mig". + +Och ni kan vara saeker pa att Smith skyndar sig att oefverflytta silfret +pa Jones. Manga skola handla pa detta saett och guldet i landet skall +foersvinna ur handeln och endast silfver skall cirkulera; hvarje +person, som emottagit det, skyndar sig sa fort som moejligt att ge det +at en annan, och salunda halles det i staendigt omlopp. Men hvarje +person, som far ett guldmynt, behaller det och hindrar det salunda +fran att cirkulera. I staellet foer att fa mera pengar genom en lag, som +skulle gifva silfver ett artificiellt vaerde, ha vi i sjaelfva verket +mindre pengar i omlopp. De sjuhundra millioner i guld, som nu aero i +omlopp ute och hvilka utgoera basis foer allting, skola snart foersvinna, +--kreditbyggnaden, som uppfoerts daerpa, rubbas, och massan af folket +tvingas att emottaga silfverdollars, vaerda endast sjuttioatta cents, i +staellet foer att som nu kunna inloesas med guld och alltid vaerda +etthundra cents. Kom ihag att jag sagt er, att nittiotva procent af +alla penningaffaerer bero pa att personer ha absolut tro pa att +pengarna ha konstant vaerde. + +Slaepp ut af "foerfalskadt" mynt etthundra dollars mer aen hvad alla +maenniskor aero saekra pa aer af samma ofoeraenderliga vaerde som guld, och +ni har panik och finansiell revolution oefver er. Dessa pengar, som +endast kunna brukas i atta procent af vara obetydligaste +affaerstransaktioner, kunna laett oefversvaemma landets viktigaste +affaersfoeretag genom att rubba krediten, hvarpa de nittiotva procenten +hvila. Att alltid vara trygg fran fara aer att endast slaeppa ut sadana +pengar, hvilka verkligen ha det vaerde, som aer staempladt pa dem. Sa +noggrant fasthaller Britannien, var enda rival, vid denna princip, att +hon just nu ger ut tva millioner dollars foer att mynta om guldmynt, +som genom slitning foerlorat ett par cents vaerde. Regeringens staempel +maste alltid tala sanning. Republiken borde icke vara mindre noggrann +om sin heder. + +Som vi ha sett, blefvo silfvermaennen besvikna i sitt hopp att +kongressbesluten skulle hjaelpa upp silfvervaerdet. Tva ganger har +regeringen foermatts att ga in pa deras begaeran, i foerlitande pa deras +foersaekran att landet daerigenomn skulle komma ur det farliga laeget-- +tva ganger har hon blifvit bedragen. Ni skulle kunna tro att +silfveraegarna nu medgifva sitt misstag och vilja hjaelpa regeringen att +atervinna fast mark med sa liten foerlust som moejligt. Langt +daerifran. De ha i staellet tagit ett mycket djaerft steg och soekt foerma +kongressen till den atgaerd ni sa mycket hoert talas om: "fri myntning +af silfver". Hvad betyder nu detta? Det betyder att var regering +skulle af lagen tvingas att oeppna sitt myntverk och taga allt det +silfver, hvarunder Europas regeringar digna, och en del af allt +silfver, som produceras i vaerlden, och gifva foer hvarje sjuttioatta +cents vaerde daeraf ett af dessa mynt, som ni tvingas att emottaga som +en fullgiltig dollar foer ert arbete eller edra produkter. Det betyder +att den europeiske koepmannen skall skicka silfver hitoefver, fa det +myntadt i vara myntverk eller erhalla en silfverdollarsedel foer det +och sedan koepa en hel dollars vaerde af ert hvete eller korn, eller +nagot annat han vill ha, foer det silfver som endast skulle gaella +sjuttioatta cents i Europa eller pa andra staellen i vaerlden. Europa +goer detta dagligen just nu i Indien, Argentina och andra laender med +silfverbasis. Den engelske koepmannen koeper hvete i Indien pa nedsatt +silfverbasis, tar det till Europa och saeljer det pa guldbasis. Han +betalar salunda sa lagt foer indiskt hvete, att det i Europa blifvit en +farlig konkurrent till vart, hvilket beror daerpa att genom silfrets +sjunkande i vaerde far den indiske farmaren liten betalning foer sina +produkter. + +Det aer endast nagra fa manader sedan silfverlagen, som alaegger +regeringen att mer aen foerdubbla sina inkoep, utfaerdades, och redan ha +atta millioner dollars i silfver mer aen vi ha exporterat skickats oss +fran utlandet; nagot okaendt foer oss, som alltid exporterat mera +silfver aen vi ha importerat. Nu koepa vi allt som vara grufvor +astadkomma och betungas med en hel del fran Europa, daer vi i staellet +skulle haft guld. Under aderton dagar i april manad ha vi skickat till +utlandet nio millioner dollars i guld: sa att under var nuvarande +silfverlag har Europa redan boerjat skicka oss sitt depresserade +silfver och beroefva oss vart rena guld--ett foer vart land farligt +utbyte, som borde fylla vara lagstiftare med blygsel. Var god och +foersta, att hittills--huru skadliga de tva lagstadgandena om +silfverinkoep aen voro--hade regeringen dock fatt silfret till +gaellande pris, nu omkring sjuttioatta cents foer 371 1-4 gran; och +endast denna maengd hade regeringen latit den s. k. dollarn innehalla. +Under "fri myntning " kommer allt detta att aendras. Silfveragaren +skall da fa dollarn foer sjuttioatta cents silfvervaerde. I fraga om +ren, ofoerfalskad fraeckhet har denna proposition slagit rekord. Och +aenda, naer "the Farmers' Alliance" ropar pa fri myntning, aer det just +detta foerbundet understoedjer: en plan att taga fran folket tjugotva +cents af hvarje dollar och stoppa dem i silfveraegarnas fickor. Saekert +skall ni alla instaemma i att om regeringen goer sjuttiatta cents +silfvervaerde till en dollar, sa aer det regeringen och inte +silfveraegarna, som skall ha de extra tjugotva centens profit pa hvarje +dollar, ifall saken lyckas. Regeringen behoefver det alltsamman; ty, +som jag redan sagt er, silfver som regeringen koeper till gaellande pris +skulle icke kunna saeljas i dag utan med foerlust af millioner. + +Omn fri silfvermyntning blir lag, skola vara farmare befinna sig i +sammna staellning som den indiske farmaren; och likvael saeges det, att +de gynna silfver. Om det aer sant, sa gifves endast ett skael--de +foersta icke sitt eget baesta. Ingen klass af vart folk aer sa djupt +beroende af guldstandardens bibehallande och af utrotandet af +silfverinkoep och foerfalskad myntning som farmaren, ty manga af hans +produkter saeljas i laender, som ha guldbasis. Om den amerikanske +farmaren gar in pa att taga silfver i staellet foer guld, sa skall han +daerigenom saetta Liverpoolkoepmannen i stand att koepa pa en lag +silfverbasis, foer naervarande sjuttioatta cents foer dollarn; och foer +alla varor, som farmaren koeper fran utlandet, maste han betala pa +guldbasis. Han maste saledes saelja billigt och koepa dyrt. Detta aer +just hvad som vallar bekymmer i Indien och i Syd-Amerikas republiker. +Priserna foer detta arets skoerd lofva att bli hoegre, aen de varit under +flera ar. Se till att ni far dem pa guldbasis. + +Oeppna vara myntverk foer fri silfvermnyntning och erbjud sa hvarje +maenniska i vaerlden, som har silfver att saelja, ett en-dollar-mynt, +staempladt af regeringen och dess vaerde--sjuttioatta cents-- +godkaendt, och hvarenda silfvergrufva i vaerlden skall bearbetas natt +och dag och hvarje kilogram silfver skyndsamt saendas till vara hamnar. +Europas nationer, med elfvahundra millioner depresseradt silfver i +sina haender, skola strax oefverflytta det pa oss. De vilja ha guld foer +allt hvad vi koepa af dem och beroefva oss vart guld, under det vi taga +emot deras silfver. Med "fri myntning" i utsikt skola vi sjunka fran +guld- till silfverbasis, innan lagen hinner utfaerdas. Aflidne +sekreterare Windoms sista ord skola besannas: + +" Antagligen foerraen den snabbaste oceanvindthund kunde lossa sin +silfverlast i New York, skulle den sista gulddollarn man kunde fa fatt +i vara i saekerhet i enskilda goemnmor, eller i bankernas +foervaringshvalf och skulle komma i dagen endast om hoegt premium +erbjoedes foer export". + +Det aer en farlig sjoe vi gifvit oss ut pa. Ni borde fraga er sjaelfva, +hvarfoer ni skulle utsaetta er guldbasis foer fara fran silfret. Pastar +nagon att silfverbasis skulle vara baettre foer er eller foer landet? +Omoejligt. Sa langt vagar ingen ga. Allt hvad den vildaste foersvarare +af foeraendringen vagar saega aer, att han tror att silfver kunde bli lika +godt som guld. Hvar och en vet att intet kunde bli baettrc. Lat oss +fraga, hvarfoer nagon annan aen en aegare af silfver skulle oenska att +denna metall finge ett konstladt vaerde, som det icke har i sig +sjaelf. Hvarfoer icke lata metallen silfver behalla den staellning, som +naturliga orsaker gifvit den, liksom metallerna koppar och nickel? +Hvarfoer skall den skattas hoegre, aen den foertjaenar? Ingen hade nagon +foerdom mot silfver. Det hade full raett att taefla med guld. Faeltet star +alltid oeppet foer det, eller foer hvilken som helst annan metall att +bevisa sig baettre passa som vaerdebasis. Om silfver finge hoegre vaerde i +handeln och visade ett stadigare pris aen guld, sa skulle det snart +uttraenga guldet. Hvarfoer icke ge metallen den staellning, som den kan +vinna i aerlig taeflan? Guldet behoefver icke "blasas upp" af +lagstiftningen--det talar foer sig sjaelft. Hvarje guldmynt aer vaerdt +just hvad det gaeller foer i alla delar af vaerlden. Det tviflar ingen +pa. Ingen foerlust aer moejlig, och--hvad som aer lika viktigt--ingen +spekulation heller. Dess vaerde kan icke hoej as eller saenkas. Spekulanten, +som icke har nagon utsikt att foertjaena nagot pa dess prisvaexling, aer +ingen vaen af det. Men detta aer just skaelet, hvarfoer ni skulle halla pa +guld, som aer den mest absoluta vaerdebevarare. Edra intressen och +spekulantens intressen aero icke desamma. Er foerlust aer hans vinst. + +Ett af de framstaellda skaelen, hvarfoer silfver skulle inkoepas och +myntas, aer, att landet icke har nog "pengar", och att fri +silfvermnyntuing skulle fylla bristen. Men om vi behoefva mer "pengar", +sa aer guld den enda metall det aer klokt att koepa. Hvarfoer slaeppa ut +edra sedlar foer silfver, som faller i vaerde och invecklar er i okaenda +svarigheter, da ni foer dessa samma sedlar kan fa den rena, +ofoerfalskade artikeln sjaelf, verkliga pengar--guld, hvilket omoejligt +kan adraga landet foerlust? Men aer det sant att landet icke har nog +"pengar ", d. v. s. den myntade artikel, som foermedlar utbytet af +andra artiklar? Om det aer sa, sa aer det en ny upptaeckt? Vi ha icke +lidit af brist pa myntade pengar under den foerflutna tiden, och dock +finnes det foer hvarje man, kvinna och barn fem dollars mera pengar i +omlopp, aen det varit foerr. Vi ha mera cirkulerande medel-- +d. v. s. pengar--per person aen nagot land i Europa, med undantag af +Frankrike, daer folk icke anvaender checker eller vaexlar i sa stor +myckenhet som likstaellda land--ett foerhallande, som noedvaendiggoer ett +langt stoerre foerrad myntade pengar, aen hvad vi behoefva. Att fa sa +mycket myntade pengar, som behoefs moeter intet hinder, foerutsatt att de +icke aero foerfalskade, utan aekta; och saekraste saettet aer att koepa guld +och mynta det till pengar. Icke silfver, hvars blifvande vaerde aer sa +tvifvelaktigt och som visat sig vara en sa dalig spekulation foer +koepare. Fraga den, som yrkar pa mer pengar, hvarfoer icke guld vore den +baesta metallen foer regeringens inkoep foer myntning af pengar, och hoer +hvad han svarar. Guld aer lika mycket en amerikansk produkt som +silfver; vara grufvor foerse oss med mer aen tva millioner dollars af +det hvarje manad. Han skulle icke kunna goera nagon annan invaendning, +aen att detta skulle saenka priset pa hans produkt: silfver. Han skulle +icke kunna foerneka, att guld ger saekrare pengar at folket. + +Det finns ett annat foersvar foer silfver. Manga offentliga maen saega +oss, att silfvermyntning "ligger i luften", att folk vill ha det, +daerfoer att det goer pengar billiga och att, da silfver aer af mindre +vaerde aen guld, skulle folk laettare betala sina skulder. Lat mig haer +goera er uppmaerksamma pa en sak. Folks besparingar och egendom kunde +endast pa detta saett reduceras i vaerde, om guldstandarden foell. Sa +laenge som regeringens sedlar motsvara guld, som nu, aer ingen +foeraendring moejlig, hur stort silfverfoerrad regeringen aen koeper och +myntar. Foerst naer den finansiella krisen kommit och guldstandarden +dragits med i foeroedelsen och hvarje gulddollar var indragen och hallen +i mycket hoegt pris, kunde nagon foeraendring intraeffa till foerman foer +den ena eller andra klassen. Om en person skulle inbilla sig, att han +kunde foertjaena nagot pa att regeringen blef invecklad i svarigheter pa +grund af sina foerfalskade silfvermynt, sa lat honom erinra sig att, +innan denna fafaenga foerhoppning kan realiseras, maste hans regering ha +foerlorat foermagan att uppehalla silfret vid sidan af guldet. + +En klok sekreterare i finansdepartemanget har foerutsagt resultatet: + +"Denna ploetsliga indragning af sexhundra millioner dollars i guld, med +atfoeljande panik, skulle foerorsaka en rubbning och finansiell olycka, +hvartill vaerlden aennu aldrig sett maken; och vart land skulle med en +gang sjunka ned till silfverstandarden, naer det inte laengre fanns +nagon anledning till "myntning, och silfverdollars skulle sjunka till +deras ravaerde". + +Mannen, som soeker framkalla denna olycka i hopp att fa nagon foerdel +daeraf, aer tvillingbror till den, som begar ett attentat mot +expresstaget foer att fa tillfaelle att plundra, eller saetter +statsskeppet pa grund foer att foersaekra sig om en andel i strandvraket. +Han aer en svindlare och en vrakplundrare. Hans intressen aero rakt +motsatta de arbetande massornas intressen. + +Man framhaller bestaendigt foer oss, att massan af folket haller pa "fri +silfvermyntning" eller atminstone pa de nuvarande silfverlagarna, +emedan hon pa nagot saett fatt det intryck, att ju mer silfver som +myntas, dess mer skall hon fa pa sin lott. Lat oss se litet naermare pa +den saken. Naer regeringen koeper silfvertackor, ger hon sina egna +sedlar eller silfverdollars foer dem. Hvem far dem? Aegarna af +silfvertackorna. Hur kunna de tagas ur deras fickor och stoppas i +folkets? Af hvad vi veta om silfvermaennen, kunna vi icke vaenta att de +skola skaenka bort sina dollars till nagon. Det aer endast naer de koepa +folkets arbete eller produkter, som de daerfoer laemna dessa dollars till +hundra cents vaerde, men som kostat dem endast sjuttioatta. Vilja de +gifva flera af dessa sjuttioattacentsdollars, aen de skulle ha gifvit +af hundracentsdollars foer samma arbete och produkter? Nej, icke foerraen +regeringens foersoek att gifva silfver ett artificiellt vaerde gatt om +inte och vara pengar fallit i vaerde, da en dollar kanske icke gaeller +foer en half; beraeknadt efter guldvaerde, skulle de alltid gaella mindre +aen foerut. Huru kan da arbetarnas eller farmarnas foerdel tillgodoses? +Det aer silfveraegarna, som fa hela foerdelen. Detta aer ju +solklart. Hittills aer dollarn, som farmaren eller arbetaren emottager, +aennu vaerd en dollar daerfoer att regeringen genom kraftig anstraengning +varit i stand att uppehalla vaerdet. Men da "fri silfvermyntning" +intraeder, maste silfverdollarn sjunka ned till sitt verkliga vaerde-- +sjuttioatta cents--och farmaren och arbetaren bli skaendligt +bedragna. Foerdelen foer farmaren, handtverkaren, arbetaren och alla +loentagare aer, att de pengar de erhalla skola vara af hoegsta vaerde och +icke billiga--guld och icke silfver. + +Hittills ha vi hallit fast vid guld som standard. Allting i Foerenta +staterna aer i dag baseradt pa guld, alla sedlar och silfvermnynt +motsvarande guld. Har detta varit en klok eller oklok taktik? Skulle +det nu vara baest att kasta oefver bord guldstandarden, som de mest +framstaende nationerna sa ifrigt halla fast vid, i synnerhet +Britannien, och antaga vara sydamerikanska grannars silfverstandard? +Pa den solida guldklippan som var grund ha vi uppbyggt det rikaste +land i vaerlden och det land, som natt den stoersta utveckling i +landtbruk, industri, grufdrift och handelsfoeretag. Vi ha blifvit +rikligare vaelsignade aen nagon nation solen aennu lyst oefver. I intet +annat land aero arbetsloenerna sa hoega eller massan af folket i sa +burgna omstaendigheter. Skola vi nu afskaffa guldstandarden eller ens +roera vid den? Det aer den fraga, som i dag riktas till Foerenta +staternas folk. + +New Yorks Evening Post aer ett frihandelsorgan, men tidningen har +nyligen sagt, att den hellre ville vara med om att utfaerda tio Mc +Kinleybillar aen en sadan silfverbill som begaerdes. Och jag, en +republikan och ifrig protektionist, saeger er, att jag foerr skulle +afsta fran Mc Kinleybillen och utfaerda faktorilagen, om jag i utbyte +kunde fa den nuvarande silfverbillen upphaefd och silfver behandladt +som andra metaller. + +Vid naesta presidentval, ifall jag har att vaelja mellan en person, som +gynnar silfver och tullskydd, och en, som gynnar guldstandarden och +frihandel, sa skall jag roesta pa den senare, daerfoer att mitt foerstand +saeger mig, att till och med tulltariffen aer icke haelften sa viktig foer +landet som bibehallandet af den hoegsta standard foer folkets pengar. + +Skulle det icke vara nyttigt foer er att lyssna till maen, som ha ert +foertroende och som af den staellning de intagit varit tvungna att saetta +sig in i och proefva denna silfverfraga? President Harrison aer kaend som +en mycket samvetsgrann man. Han aer icke rik--han aer fattig. Hvad som +mest ligger honom om hjaertat aer att soeka gagna den fattigare +arbetsklassen i hans fosterland. Han har studerat denna sak och han +saeger er, att det foersta en foerfalskad silfverdollar kommer att goera +blir att bedraga en fattig arbetare, som mottager den som betalning +foer produkter eller arbete. Expresidenten Cleveland aer, liksom +Harrison, en fattig karl. Hans sympatier tillhoera arbetsklassen-- +massorna. Han maste studera fragan foer att kunna behandla den, och +fastaen manga af hans parti hade blifvit dragna in i detta korstag foer +silfret--tillfaelligt, fa vi hoppas (ty till demokratpartiets beroem +maste jag saega, att det hittills i denna sak visat sig som en trofast +vaen af de baesta pengar at folket)--Mr. Cleveland kaende, att han +maste saega sanningen och foerdoema frisilfvermyntningsideen, emedan han +ansag att den skulle skada nationens arbetare. Hans nyligen utsaenda +bref ger ett annat bevis pa att naturen bildat honom till att ga i +spetsen--en modig man och icke en pultron. Han vaeger icke sina +personliga foerdelar mot deras baesta, som en gang valde honom till +president. Vi kunna naemna aennu flera: Ingen dugligare, praektigare och +mera aekta demokrat aen Mr. Manning och ingen dugligare, praektigare och +mera aekta republikan aen Mr. Windom har nagonsin handhaft nationens +finanser. Dessa maen voro folkets verkliga vaenner. Bada maste undersoeka +silfverfragan foer att veta hvad som var baest och handla sa, att det +laende till folkets vaelfaerd. Bada blefvo djupt bekymrade oefver den +hotande faran af "foerfalskade mynt" och anvaende all sin makt foer att +hindra kongressledamoeterna fran att tvinga regeringen att blottstaella +arbetarnas intressen och goera dem till ett offer foer spekulanter. Tva +af dessa stora maen ha af eder upphoejts till den hoegsta politiska +vaerdighet pa jorden, och de hade och hafva framfoer allt hjaerta foer de +mangas vaelfaerd. Att de, ehuru politiska motstandare, likvael enades i +denna fraga maste foer hvarje farmare, handtverkare och arbetare i +Foerenta staterna vara ett mycket talande bevis foer att de, och icke +silfrets foersvarare, aero hans klokaste radgifvare. + +Jag slutar med ett rad till folket. Om icke regeringen upphoer att +manad efter manad belasta sig med mera silfver, eller om fri +silfvermyntning uppmuntras, sa undvik silfver. Om ni laegger af nagot, +sa lat det vara guld. Om ni deponerar nagot i en bank, sa lat det vara +guld. Det aer onoedigt att den fattige utsaetter sig foer nagon risk. Om +ni icke skyndar er, sa skall ni finna att intet guld finns kvar at er. +Spekulanter och foersiktiga och initierade affaersmaen skola bemaektiga +sig allt. Det boer vara ett varnande faktum, att i dag kunde inga +vaerdepapper saelj as som icke voro betalbara i guld. Faran star foer +doerren. Hvad som aen haender, sa kan ni sofva tryggt pa guld. Silfver +skall ge visa maen onda droemmar. Var regering kan goera mycket; hon aer +ganska maektig. Men det finns tva saker hon icke kan goera: Hon kan icke +af sig sjaelf, emot hela vaerlden, gifva silfver ett hoegre vaerde, aen det +oefverallt i vaerlden aeger i sig sjaelft som metall; och hon kan icke +minska guldets vaerde. En dag skall ni kanske tacka mig foer radet, fast +jag hoppas ni icke skall fa anledning att foelja det. + +Tro dock icke att jag foertviflar oefver republiken--aldrig. Aefven om +hon blir indragen i de svarigheter, som foelja med silfver, och vi fa +det lika illa staelldt som Argentinska republiken, hvarest en +gulddollar aer vaerd tva och en half silfverdollars, finns ingen +anledning att frukta foer den slutliga utgangen. Folkets sunda foerstand +skall snart ater infoera guldbasis, och republiken skall traeda fram i +foersta ledet bland nationerna. Men silfverexperimentet kommer att +kosta oss mycket, och det aer baettre att den direkta foerlusten drabbar +de fa penningstarka aen massan af folket. Aefven i baesta fall kommer den +senare att lida mest, maen med pengar veta baettre, aen andra kunna det, +huru de skola skydda sig. Jag aer saeker pa att folket skulle kunna +hindra all denna foerlust, om det endast kunde laera sig foersta fragan, +ty dess intressen, aennu mer aen de rikas, ligga att fa aerliga pengar +och det behoefde endast uttala sin oenskan till sina representanter foer +att den hotande krisen skall bli afvaend. + +Silfver har, pa grund af dess vaexlande pris, blifvit spekulantens +verktyg. Stadigt, rent, ofoeraenderligt guld har alltid varit, och mera +nu aen nagonsin, det baesta medlet foer att skydda den stora massan af +folket. + +Jag har skrifvit foergaefves, om mina ord icke i nagon man goera klart +hvarfoer det aer sa, och om de icke kunna foerma folket att lata sina +representanter i kongressen tydligt foersta att, komma hvad som vill, +maste republikens staempel vara sann, amerikanska folkets pengar de +vaerdesaekraste af alla pengar i vaerlden, oefver tvifvel och misstankar, +och dess standard i framtiden, som det foerflutna, icke vaexlande +silfver, utan evigt bestaende guld. + _________________________________________________________________ + + HURU FOERMOEGENHET VINNES + +(Ur "New York Tribune", den 13 April 1890) + + Foerdelarna af att boerja i god tid. Universitetsbildning icke + erforderlig foer ekonomisk framgang. Fattiga pojkar framtidsmaennen. + Maen med affaersduglighet saekra om erkaennande. + +Arbetsvaerlden kan indelas i tva stora laeger--jordbruk och industri. +I dessa goera motsatta principer sig gaellande: i det foerra en utstraeckt +foerdelning af jord ibland manga, och i det senare straefvan efter att +koncentrera affaersfoeretagen at de fa. Ett af de tva stora misstag, +hvarpa "Fattigdom och framatskridande"--Henry George's bok--hvilar, +aer att jorden kommer mer och mer i haenderna pa ett fatal. Den +enda kaella hvarifran Mr. George kunde erhalla tillfoerlitliga +upplysningar i saken aer statistiken; och denna saeger oss att ar 1850 +var medelstorleken af farmar i Foerenta staterna 203 acres; 1860, 199 +acres; 1870, 153 och 1880 reducerad aenda till 139 acres. Till denna +snabba foerdelning af jord ligger orsaken naera till hands. Farmaren, +som med egen arbetskraft odlar en liten farm, aer i stand att foerdrifva +ur taeflingen kapitalisten, som foersoeker att med hjaelp af andra drifva +landtbruket i stor skala. Det aer ett ganska egendomligt foerhallande, +att i Storbritannien ha de sma jordbrukarna laettare gatt igenom de foer +jordbruket ogynnsamma konjunkturerna aen de stoerre egendomsaegarna. +Salunda hafva vi fran bada laenderna bevis pa att under lika lagars +fria spelrum blir jorden mer och mer foerdelad bland de manga. Bland +alla sociala fragor aer ingen af stoerre vikt aen denna, och intet +skaenker samhaellsvaennen stoerre tillfredsstaellelse. Den lille +jordaegarens seger oefver den store betryggar tillvaexten och bestaendet +af det element i samhaellet, hvarpa civilisationen mest hvilar, ty +ingen klass i nationen aer sa angelaegen att behalla det, som aer godt, +vackert och foertjaenstfullt som den, hvilken ploejer egen mark. Till +lycka foer maenniskoslaektet visar erfarenheten, att en person icke med +vinst kan odla mer jord, aen han kan skoeta sjaelf med hjaelp af sin +familj. + +Naer vi vaenda oss till det andra arbetslaegret--det industriella--sa +noedgas vi erkaenna, att det behaerskas af en motsatt lag, hvilken soeker +att koncentrera yrkesfoeretag till nagra fa stora etablissemang. +Prisfallet pa manufakturartiklar har varit haepnadsvaeckande. Det laga +priset pa vanliga noedvaendighetsartiklar har endast moejliggjorts genom +koncentration. Vi ha ett bolag, som saender ut 1,700 klockor dagligen, +och klockor saeljas nu foer ett par dollars stycket. Vi ha fabriker, som +tillverka manga tusen meter kalika om dagen, och denna +noedvaendighetsartikel kan saeljas foer nagra fa cents pr meter. +Stalfabrikanter tillverka dagligen 2,500 tons, och fyra skalpund +faerdigt stal kostar 5 cents. Pa samma saett i all industri. Dela de +stora fabriksetablissemangen i sma affaersfoeretag, och det skall snart +visa sig vara omoejligt att astadkomma nagot alls, emedan framgangen +ofta beror pa att tillverkningen sker i stor skala; i sma +etablissemang skulle artiklarna bli tva a tre ganger dyrare. Denna +koncentrationslag inom den industriella vaerlden synes icke moeta nagot +hinder. Tvaertom, den kraft, som haer goer sig gaellande, tyckes staella +stoerre och stoerre kraf pa hvarje affaersfoeretag foer att uppna +minimipriset. Haeraf kommner den hastiga, alltjaemt pagaende +kapitaloekningen i industri- och handelsfoeretag--fem, tio, femton +till och med tjugo millioner hopade i ett enda. + + HAR VAR TIDS UNGE MAN NAGRA UTSIKTER? + +Det ofvannaemnda foerhallandet inom affaerslifvet har framkallat en ofta +upprepad klagan, som jag dock hoppas saknar grund. Den unge praktiske +mannen saeger till sig sjaelf: "Det aer icke laengre moejligt foer var klass +att utan kapital hoeja sig oefver en loentagares staellning. Det finnes +ett lejon pa stigen, som leder till oberoende befattningar och +delaegareskap, och detta lejon aer jaetteetablissemangen, som obevekligt +hindra var framgang". Mannen, som aegnar sig at jordbruk, har intet att +frukta af kapitalet. Med en liten summa, som han utan stor svarighet +kan sammanspara eller lana, boerjar han odla jorden, utan besvaerlig +konkurrens, enaer hans medtaeflare aero alla i samma staellning. Det +staeller sig naturligtvis svarare foer en yrkesidkare att etablera en ny +affaer eller vinna delaegareskap i en redan existerande, aen det aer foer +den unge farmnaren, men svarigheterna aero icke ooefverstigliga eller +stoerre aen foerr. De aero icke sadana att de kunna foerkvaefva +aerelystnaden; och det aer vaerdt att taga med i raekningen, att om taeflan +inom industrien och affaersvaerlden aer hardare, sa aer priset sa oaendligt +mycket stoerre. + +Innan vi sysselsaetta oss med yrkesidkarens framtidsutsikter i den +industriella eller bokhallarens i den merkantila och finansiella +vaerlden, sa lat mig fa visa att inga andra klasser aen dessa bada ha +haft mycket att goera med etablerandet af de baest kaenda fabriker, +affaershus och finansiella institutioner, som vi i dag aega i Foerenta +staterna. Jag boerjar med yrkesutbildade handtverkare och vaeljer de +baest kaenda industrietablissemangen i hvarje fack; Baldwin Works foer +lokomotiv, Sellers & C:o, Bement & Dougherty foer mekaniska verktyg; +Disston's Works foer sagar; Dobsons och Thomas Dolans fabriker i +Filadelfia och Garys i Baltimore foer textiltillverkning; Fairbanks foer +vagar; Studebakers foer vagnar; Pullman i Chicago, Allison i +Filadelfia, vagnar; Washburn & Moen och Cleveland Rolling Mills foer +staltrad etc., Bartletts jaerngjuteri i Baltimore; Sloanes--aefven +Higgins--mattor; Westiughouse, elektriska apparater; Peter Henderson +& C:o och Landreth & C:o, froeaffaer; Harper Brothers, bokfoerlaeggare; +Babbits, "Babbitt's metall"; Otis Works, Cleveland, angpannor; +Remington Works and Colt's Works, skjutvapen; Singer Company, Howe och +Grover, symaskiner; Mc Cormick Works i Chicago, Balls i Canton och +Walter A. Woods, jordbruksredskap; skeppsbyggeri, Roach, Cramnp och +Neafie foer Atlanten; Scott foer Stilla hafvet; Pankhurst, Wheeler, +Kirby, Mc Dugall, Craig, Coffinberry och Wallace, hufvudmaennen foer +skeppsbyggeribolagen foer vara stora insjoear; Burdens, haestskor; +Atterbury Works, glas; Groetsingers, garfveri; Ames Works, skyfflar; +Steinway, Chickering och Knabe, pianofabrik. + +Hvartenda af dessa stora affaersfoeretag grundades och skoettes af +yrkesmaessigt utbildade maen, som boerjat fran boerjan. Listan kunde bli +mycket laengre, om vi raeknade aefven dem, som skapats af personer, +hvilka boerjade sin bana som springpojkar eller kontorister. Edison, +till exempel, var telegraftjaensteman, Corliss, innehafvare af Corliss' +maskinfabrik; Cheney, "Cheneysilke" Roebling, staltrad; Spreckels, +sockerraffinaderi--alla dessa och aennu manga flera arbetets +haerfoerare--voro fattiga gossar med naturlig begafning, foer hvilka en +regelbunden yrkesutbildning knappt aer behoeflig. + +Pa det merkantila och finansiella omradet intager den fattige +kontoristen samma plats, som den fackbildade yrkesmannen pa det +industriella. Claflins, Jaffrays, Sloans, Lords, Taylors, Phelps, +Dodges, Jordan & Marshs jaetteaffaer i Boston, Fields i Chicago; Barrs i +St. Louis; Wanamaker i Filadelfia; Meldrum & Anderson i Buffalo; +Newcomb, Endicott & C:o i Detroit; Taylor i Cleveland; Daniels & +Fishers i Denver; Home och Campbell & Dick i Pittsburg--alla dessa +hafva, sa langt "mina forskningar natt, samma historia att foertaelja. +Wanamaker, Claflin, Jordan, Lord, Field, Barr och de oefriga ha varit +fattiga springpojkar, och Phelps och Dodges voro bada tva fattiga +kontorister. + +Inom bank- och finansvaerlden aer det ett kaendt foerhallande, att vara +Stanfords, Rockefellers, Goulds, Sages, Fields, Dillons, Seligmamms, +Wilsons och Huntingtons stigit fram ur de djupa leden. Millionaererna +startade som fattiga gossar, traenade i den straengaste, men nyttigaste +af alla skolor--fattigdomen. + + HVAR AER DEN UNIVERSITETSBILDADE MANNEN? + +Jag bad en boersbankir ge mig nagra namn pa hoegre banktjaenstemaen i +Newyork, hvilka boerjat som springgossar eller bokhallare. Han skickade +mig trettiosex namn och skref att han skulle skicka mig flera dagen +daerpa. Jag kan icke upptaga laesarens tid med att raekna upp hela +listan, utan far noeja mig med att anfoera de mest kaenda: Williams, +direktoer foer Chemical Bank; Watson & Lang foer Montrealbauken; Tappen, +direktoer foer Gallatin National; Brinkerhoff, direktoer foer Butchers' +and Droversbanken; Clark, vicedirektoer foer American Exchange; Jewitt, +direktoer foer Irving National; Harris, direktoer foer Nassaubanken; +Crane, direktoer foer Shoe-and-Leatherbanken; Nash, direktoer foer Corn +Exchangebanken; Cannon, direktoer foer Chase National; Cannon, +vicedirektoer foer Fourth National; Montagne, direktoer foer Second +National; Baker, direktoer foer First National; Hamilton, vicedirektoer +foer Bowerybanken o. s. v. + +Franvaron pa denna lista af den akademiskt bildade boer noga begrundas. +Jag har gjort efterforskningar pa alla moejliga hall, men kan icke +spara honom som affaersledare, ehuru han icke saellan innehar +foertroendeposter i finansiella institutioner. Detta aer mycket +foerklarligt. Segrarna ha manga ars foersprang foere den studerande. De +ha redan i tonaren betraedt taeflingsbanan--den baesta aldern foer att +inhaemta kunskap aer mellan fjorton och tjugo ar. Under det studeranden +har laert sig litet om gamla barbariska skaermytslingar eller soekt +tillaegna sig kunskap i nagra laengesedan doeda sprak, nagot som synes +laempligt foer tillvaron pa nagon annan planet aen var och aer af ringa +vaerde i praktiska lifvet, har den blifvande affaersmannen uppfostrats i +erfarenhetens skola och fatt just den utbildning, som betingar +framgang. + +Jag talar icke om verkan af universitetsbildning pa sadana unga maens +framtid, som bestaemt sig foer den laerda banan, daer den i viss man aer sa +godt som oundviklig, men den naestan totala franvaron af akademiskt +bildade maen pa de foernaemsta platserna inom affaersvaerlden synes naestan +leda till den konklusion, att universitetsbildning i dess nuvarande +form rent af hindrar framgangen pa detta omrade. Det boer anmaerkas att +afloenade tjaenstemaen icke aero i egentlig bemaerkelse affaersmaen--icke +sadana, som saetta in hela sitt intresse och sin energi i +affaersfoeretaget och bero af dess framgang. Det aer pa detta faelt den +tjugoarige studenten har ringa utsikt mot gossen, som vid fjorton ars +alder boerjade med att sopa kontoret eller skrifva fakturor. +Verkligheten bevisar detta. Det finns nagra exempel pa soener till +affaersmaen, hvilka, efter aflagda universitetsexamina, aegnat sig at +affaersverksamhet och lyckats skoeta ett redan ordnadt foeretag, men de +aero fa i jaemfoerelse med dem, som misslyckas i att uppehalla den aerfda +foermoegenheten. + +Men pa de senaste aren ha uppstatt tekniska skolor, hvilka boerja att +baera god frukt inom olika yrkesgrenar. Den i yrket uppfostrade, som +hittills alltid afgatt med segern i vara industriaffaerer, kommer nu +att moeta en farlig rival i den vetenskapligt bildade ynglingen. Tre af +de stoersta stalfabriker i vaerlden sta under ledning af tre unga, +bildade maen--studerande fran dessa skolor, som laemnade teorien i +skolan foer praktiken i fabriken, medan de aennu voro i tonaren. Walker, +Illinois Steel Company, Chicago; Schwab, Edgar Thomson Works; Potter, +Homestead Steel Works, Pittsburg, aero typiska foer den nya rasen-- +ingen af dem aennu oefver trettiotalet. De flesta af afdelningscheferna, +som lyda under dem, tillhoera samma klass. Sadana bildade unga maen +hafva en viktig foerdel oefver den endast yrkesbildade--de aero +tillgaengliga och foerdomsfria. Den uppfostran de fatt i soekandet efter +sanning goer dem mottagliga foer nya ideer. Huru stor och oumbaerlig +arbetaren-yrkesmannen aen har varit, aer och fortfarande skall vara, sa +aer han dock benaegen att ha tranga affaerssynpunkter, ty han aer vanligen +till aren, innan han far nagon maktstaellning. Det aer helt olika foer +den vetenskapligt bildade gossen: han har ingen foerdom och aer genast +med om den sista uppfinningen eller nyaste metoden, aefven om en annan +har upptaeckt den. Han antager den plan, som han finner har baesta +utsikten och foerkastar sina egna pafund och ideer, hvilket arbetaren- +foermannen mycket saellan kan foermas till. Underskatta daerfoer icke +foerdelen af bildning; men det skall vara en bildning, som passar ens +syfte och goer en baettre skickad foer det lefnadsyrke man valt. + +Det aer pa samma saett inom den merkantila och finansiella vaerlden, som +inom den industriella, att vi boera fraga, icke hvilka platser dessa +tva typer--den teoretiskt och den praktiskt bildade yrkesmannen-- +intaga, utan hvilka de laemnat kvar at andra inom affaerslifvet. Mycket +litet aterstar, i sanning. + +Pa det industriella omradet aer den traenade yrkesmannen grundaren och +ledaren af framstaende affaersfoeretag. Pa det merkantila, handels- och +finansomradet aer det den fattige kontorspojken, som visat sig vara den +foerklaedde prinsen, som icke gar miste om sin arfvedel. Dessa aero de +vinnande partierna. Det aer den fattige kontoristen och +arbetaren-yrkesmannen, som till sist rada inom hvarje affaersgren, utan +kapital, utan relationer och utan universitetsbildning. Det aer de, som +ha stigit till toppen och tagit ledningen, som ha laemnat afloenade +platser och modigt riskerat allt i grundandet af en affaer. + +Universitetsbildade finner man vanligen bland loentagarna, skoetande +underlaegsna foertroendeposter. Hvarken kapital eller inflytande eller +akademisk laerdom eller alla foerenade ha visat sig vara i stand att +taefla med den energi och okufliga vilja, som framvaexa ur den +alltbesegrande fattigdomen. Foer att icke nagot af det jag nu saeger ma +missfoerstas och uttydas sasom ett foerringande af universitetsbildning, +sa ber jag att fa foerklara, att jag talar haer till de lyckliga fattiga +unga maen, som aero haenvisade till arbete foer sitt uppehaelle. Sadana, +som hafva rad att skaffa sig en akademisk titel och ha tillraeckligt +att lefva af, vill jag visst icke foermena denna foerman--i jaemfoerelse +daermed aer mangmillionaerens pekuniaera vinst bara agnar--men foer en +fattig yngling aer arbetet foer uppehaellet en plikt--och en uppfylld +plikt aer mer vaerd aen universitetsbildning--hur dyrbar denna aen aer. +Grundlig bildning ger en man, som foerstatt att tillaegna sig den, +aedlare smak och hoegre syften aen foervaerfvandet af rikedom, och han har +en hel vaerld att njuta af, dit den, som endast aer millionaer, icke har +tilltraede. Sann bildning kan foervaerfvas utanfoer skolan; snille odlas +icke uteslutande i de akademiska lunderna--en vildblomma, funnen +ensam i skogen behoefver ingen hjaelp af samhaellet--men +genomsnittsmannen behoefver universiteten. + + HALLA BOLAG PA ATT FOERSVINNA? + +Var tids praktiske unge man, som arbetar vid hyfvelbaenken eller disken +och som Fortuna aennu icke hugnat med sitt leende, kaenner sig kanske +hagad att pasta, att det aer omoejligt att i vara dagar starta ett +affaersfoeretag. Det ligger nagon sanning haeri. Det aer naturligtvis +oaendligt mycket svarare att boerja ett nytt affaersfoeretag nu aen foerr. +Men det aer bara en skillnad i saett, icke i hufvudinnehall. Det aer +oaendligt mycket laettare foer en ung praktisk man, som duger till nagot, +att komma in i en ordentlig firma, aen det nagonsin varit. Doerrarna aero +icke staengda foer duglighet; tvaertom, de sta alltid pa glaent. Kapital +fordras icke--lika litet som relationer. Verklig duglighet har +aldrig varit sa eftersoekt eller blifvit sa hoegt uppskattad som nu. + +Koncentrationslagen, som samlar alla merkantila och industriella +foeretag i ett par stora fabriker eller firmor, innehaller i sig en +annan, lika viktig lag. Dessa vidstraeckta foeretag kunna icke med +utsikt till framgang styras af afloenade bitraeden. Ingen stor affaer af +hvad slag som helst kan raekna pa en lysande och varaktig framgang, om +den icke aer i haenderna pa praktiska personer, ekonomiskt intresserade +af dess staellning. I den industriella vaerlden ser det ut, som om +bolagens dagar voro raeknade. Jag har under stoersta delen af mitt lif +varit noedsakad att foelja noga med verksamheten inom en maengd stora +affaersfoeretag, hvilka aegdes af ett hundratal aflaegsna kapitalister och +skoettes af afloenade bitraeden. Jag tror att delaegarskap mellan lifligt +intresserade maen, som kaenna sig aega affaeren, skall visa sig mera +tillfredsstaellande och kunna laemna stoerre utdelning, da man daeremot i +ett bolag knappast vet hur balansen staeller sig vid arets slut. De +stora manufakturhusen, som gifva sina dugligaste bitraeden andel i +deras respektive afdelningars vinst, arbeta med framgang, medan de, +som foersoeka drifva affaeren endast med afloenade bitraeden, ga under. +Aefven vid ledningen af vara stora hotell har det befunnits vara en +klok atgaerd att lata de foernaemsta bitraedena bli delaegare i affaeren. +Inom hvarje affaersgren verkar denna lag, och affaerernas framgang star +i proportion till maengden af dugliga delaegare bland dem, som handhafva +foervaltningen. Kooperation i denna form traenger mer och mer in i alla +affaersfoeretag. En manufakturaffaer, som icke har praktiska, i sitt +arbete fullt hemmastadda delaegare, boer strax raetta denna foersummelse +och skall antagligen finna den eftersoekta hjaelpen bland de vakna, unga +yrkesarbetarna, som utmaerkte sig, da de arbetade foer ett par dollars +om dagen, eller bland ynglingarna fran polytekniska skolan. Det aer en +ofta upprepad erfarenhet, att ett bolag, som aer ovilligt att som +delaegare antaga en praktisk, duglig man, gar miste om hans tjaenst och +ser att han erhaller del i en firma, daer man aer klok nog att staendigt +ligga pa utkik efter noedvaendighetsartikeln: duglighet. Hittills har +det icke ingatt i bolagens praktik att efter foertjaenst beloena dessa +blifvande direktoerer, men de maste boerja daermed, om de icke vilja bli +efter i taeflingen med affaersfirmor, som laemna sina bitraeden andel i +inkomsten. + +A andra sidan hafva bolag, hvilket jag saerskildt vill papeka foer +praktiska unga maen, en foerdel. Deras aktier saeljas oeppet. Om en +arbetare oenskar blifva intressent i nagot yrkesfoeretag i Amerika aer +vaegen att na dit ganska laett. Foer femtio eller hundra dollars kan han +bli aktieaegare. Det blir mer och mer vanligt foer arbetare att pa sa +saett placera sina besparingar. Det finns manga foertraeffligt skoetta +bolag, som laemna riklig utdelning, och det baesta bevis en arbetare kan +ge sina foermaen pa sin duglighet och sitt goda omdoeme aer, att hans namn +star infoerdt i boeckerna som aktieaegare i affaeren. + +Arbetarna hysa foerdom mot att visa sina foermaen, att den afloening de +erhalla tillater dem att goera besparingar; men detta aer ett misstag. +Den sparsamme arbetaren aer den vaerdefulle arbetaren, och den kloke +arbetsgifvaren ser i den omstaendigheten att han sparar ett saekert +bevis pa att han maste duga till nagot. Hvarje bolag borde straefva +efter att foerma sina foernaemsta arbetare att koepa dess aktier foer sina +besparingar. Endast daerigenom kunna bolag hoppas att halla jaemna steg +med enskilda yrkesmaen, som redan hafva upptaeckt en af framgangens +vaerdefullaste hemligheter, naemligen att dela foertjaensten med dem, som +mest bidraga att framkalla den. Den aflaegsne kapitalistaktieaegaren, +som icke hyser det ringaste intresse foer affaerens verksamhet, utom +kvitteringen af sin utdelning, aer pa vaeg att foersvinna. I hans staelle +intraeder den duglige, praktiske arbetaren i industriens vaerld. Daerfoer +boer ingen ung praktisk arbetare faella modet. Tvaertom, det blir +laettare och laettare foer yrkesmannen eller den duglige praktiske mannen +att diktera villkor foer sina arbetsgifvare. Daer det foerr fanns endast +en vaeg till framgang, daer finns det nu ett dussin. Framtidens +jaetteaffaerer komma att laemna utdelning icke till lata kapitalister, +som intet goera foer deras framgang, utan till ett hundratal af deras +dugligaste arbetare, pa hvilkas foermaga och villighet framgangen till +stor del beror. Den franvarande kapitalisten-aktieaegarens plats +intages af den kunnige oeh naervarande arbetaren. + +Hvad de noedvaendiga kvalifikationerna foer unga praktiska maens befordran +angar, sa kan ett citat af George Eliot vara laempligt att anfoera: "Jag +skall tala om foer er, hur jag bar mig at foer att lyckas. Jag hoell oeron +och oegon oeppna och gjorde min husbondes foerdel till min." + +Foersta villkoret foer en mans framgang aer, att han maste vaecka +uppmaerksamhet. Han maste goera nagonting ovanligt, och saerskildt utom +de egentliga graenserna foer sina aligganden. Han maste foeresla, eller +spara, eller goera sin principal nagon tjaenst, som han ej kunde tadlas +foer att ha uraktlatit. Naer han salunda adragit sig sin naermaste +foermans uppmaerksamhet--lat vara att denna endast aer foerman foer ett +arbetslag--sa har det foersta steget tagits, ty pa naermaste foerman +beror befordran. Det beror nu pa honom sjaelf huru hoegt han stiger. + +Ofta hoer man maen klaga oefver att de ej fa tillfaelle att visa sin +skicklighet och att, om de visa sadan, den ej blir erkaend. Detta +betyder foega. Foermaennen tvingas af sitt eget intresse att goera till +sin naermaste man den, som baest kan fylla platsen, ty chefen vinner +anseende i samma man som hans departement aer dugligt. + +Ingen kan halla en annan nere. Man vet att manga praktiska maen vunnit +rykte och foermoegenhet genom de foerbaettringar de infoert. Foerbaettringar +kunna laett astadkommas af praktiska maen pa deras eget omrade, ty de ha +den mest ingaende kunskapen om daer foerekommande problem. Det aer pa +detta saett manga af vara mest vaerdefulla foerbaettringar kommit till +stand. Den, som avaegabragt en foerbaettring, skulle staedse foeredraga en +andel i affaeren framfoer hoegre loen. Aefven om affaeren hittills icke +varit saerdeles famgangsrik tror han, om han aer af raetta slaget, att +han kan bringa framgang, och han kan det. Alla affaerer erfara med- och +motgang. Tryckta och goda tider foelja hvarandra, ett ar stor vinst och +daerpa flera med liten eller ingen. Detta aer affaerslifvets lag, som jag +ej behoefver foerklara. En duglig, praktisk ung man boer daerfoer ej vara +aengslig angaende valet; hvilken affaer som helst skall, om den skoetes +raett, under arens lopp ge god vinst. + + FAROR, SOM HOTA UNGA MAEN + +Daer finnas tre stoetestenar i vaegen foer den praktiske unge, mannen, som +har boerjat stiga i graderna. Foerst dryckenskap, som foerstas aer fatal. +Det tjaenar till intet att oeda tid pa en ung man, som super, han ma +vara hur begafvad som helst. I sanning, ju stoerre begafningen aer, +desto stoerre blir missraekningen. + +Den andra stenen aer spekulation. En man, som spekulerar, kan omoejligen +draga jaemnt med en fabrikant eller en affaersman. Foer att vinna +framgang inom affaersvaerlden boer man raekna pa endast fabrikantens eller +koepmannens vinst. Fabrikanten skulle ga stadigt framat, raettande sig +efter marknaden. Naer det finns varor att saelja, saelj dem; naer nytt +lager behoefs, koep det, priset foer dagen ma nu vara hvad det vill. + +Jag har aldrig kaent en spekulerande fabrikant eller affaersman, som var +stadigt fraingangsrik. Han aer rik ena dagen, bankrutt den naesta. Det +aer dessutom fabrikantens straefvan att tillverka saker och daervid +sysselsaetta arbetare. Detta menar en lofvaerd verksamhet. En sadan man +aer nyttig foer sina likar. Koepmannen aer nyttigt sysselsatt med att +sprida foernoedenheter, bankiren tillhandahaller kapitalet. + +Den tredje stoetestenen liknar spekulationen; den heter borgen. +Affaersmaen behoefva vaexlande penningbelopp, stundom ej mycket och en +annan gang stora summor. Da andra arbeta under samma omstaendigheter, +aer frestelsen att oemsesidigt ga i borgen ganska stor. Denna stoetesten +maste undvikas. Tillfaellen finnas utan tvifvel, da man maste hjaelpa +sina vaenner, men foer att man skall vara saeker borde denna regel +beaktas. Ingen boer saetta sitt namn pa ett papper foer nagon annan, om +han ej aer i stand att betala beloppet utan att skada sin egen affaer. +Att goera sa aer ohederligt. En man aer skyldig raekenskap at dem, som +litat pa honom, och kreditorerna ha raett till allt hvad han aeger. Hvad +ens egen firma angar sa aer det "ert namn, er foermoegenhet och er +heder", men at andra kan man ge endast sadan hjaelp, som ej stjaelper en +sjaelf. Det aer daerfoer baest att ge andra den kontanta hjaelp ni foermar, +men aldrig er borgen. + +En vanlig orsak till att unga maen misslyckas ligger i bristen pa +koncentration. De aero alltfoer benaegna att foersoeka foer mycket. Orsaken +till mangen oefverraskande kullerbytta ligger haeri. Hvarje dollar af +kapital och hvarje affaerside skulle koncentreras pa det foeretag, hvari +man inlater sig. Man skulle aldrig skjuta mot foer manga mal. Det aer en +dalig affaer, som ej ger baettre vinst pa det oekade kapitalet, aen om +samma summa placerats i ett annat foeretag. Ingen man, intet bolag kan +skoeta en affaersmans kapital sa vael som han sjaelf. Regeln, "laegg ej +alla dina aegg i samma korg", duger ej foer en mans lifsgaerning. Laegg +alla dina aegg i samma korg, och gif sedan noga akt pa den korgen, det +aer den raetta regeln, den mest vaerdefulla af alla. + +Under det affaerer af alla slag visa allt stoerre boejelse att sla sig +samman i nagra fa stora foeretag, finner man icke desto mindre dagligen +att verklig duglighet, som har intresse i vinsten, aer alldeles +oumbaerlig foer dessa foeretags framgang. Genom korporationer, hvilkas +aktier saeljas dagligen, genom bolag, som finna det noedvaendigt att +intressera sina dugligaste maen, genom koepmaen, som kunna framgangsrikt +skoeta sina stora foeretag endast genom att goera dugliga maen till +delaegare, oeppna sig i alla delar af vaerlden vaegar, flera till antalet, +stoerre i utstraeckning och laettare att betraeda aen nagonsin foerut, foer +den nyktre, sparsamme, energiske och duglige arbetaren, foer den +vetenskapligt bildade unge mannen, foer springpojken och kontoristen, +vaegar, hvara de kunna vinna stoerre framgang aen som nagonsin foerut i +vaerldshistorien statt dem till buds. + +Da daerfoer en ung man, i hvilken staellning eller hvilken affaer som +helst, foerklarar och beklagar sig oefver att han ej har tillfaelle att +visa sin duglighet och bli delaegare, sa duger det gamla svaret: + +"Ej ma vi tadla stjaernorna, o Brutus, Men vael oss sjaelfva, foer var +brist pa framgang." + _________________________________________________________________ + + RIKEDOM OCH DESS ANVAENDNING + +"Rikedom", har Mr. Gladstone sagt, "aer summan af hela vaerldens +arbete." Att penningfoervaerfvet saetter hela vaerlden i arbete, beror +daerpa, att med nagra fa olyckliga undantag, unga maen aero foedda till +fattigdom och underkastade att arbeta under den haelsosamma lag, som +bjuder: "Du skall aeta ditt broed i ditt anletes svett". + +Det aer modaernt nu foer tiden att jaemra sig oefver fattigdomen som nagot +ondt och att beklaga den unge mannen, som icke blifvit foedd med en +silfversked i munnen. Foer min del instaemmer jag hjaertligt i president +Garfield's uttalande: "Det rikaste arf en ung man foedes till, aer +fattigdom". Det aer min fasta oefvertygelse att af denna klass ha vi det +baesta och stoersta att foervaenta. Det aer icke bland millionaerens eller +den hoegt uppsattes soener, som vaerlden far sina laerare, sina martyrer, +sina uppfinnare, sina statsmaen, sina diktare eller ens sina affaersmaen. +Alla dessa komma fram ur den fattiga kojan. Vi kunna knappast laesa ett +bland de fa "namnen, som aldrig doe", eller om nagon slaektets +vaelgoerare, som icke hade foerdelen af att vara foedd, vaggad och fostrad +i fattigdomens skola. Det finns intet sa foervekligande, intet sa +foeroedande i sin verkan pa de egenskaper, som skulle leda till hoegre +mal--moraliska eller intellektuella--som aerfd rikedom. Om det +ibland er finns en ung man, som kaenner att han icke behoefver anstraenga +sig foer att foertjaena sitt uppehaelle, sa skaenker jag honom mitt +innerligaste deltagande. Men om han skulle visa sig vara ett undantag +fran sina jaemlikar och blifva en aktningsvaerd medborgare, till nytta +foer samhaellet, sa skaenker jag honom i staellet foer mitt deltagande min +djupaste voerdnad; ty den, som oefvervinner de frestelser, som atfoelja +aerfd rikedomn, aer af "jordens salt" och foertjaenar dubbel aera. + +Det aer mycket godt man far till lifs i The New York Sun, hvars +framstaende utgifvare och aegare ni nyligen hade noejet, foerdelen och +aeran att lyssna till. Jag ber att fa laesa upp foeljande foer er sasom en +af The Sun's talrika ljusstralar: + + "VARA GOSSAR + +Hvarje moralist fragar sig ibland: Hur aer det fatt med soenerna till +vara rika och stora maen? Fragan atfoeljes af en sorglig statistik oefver +sadana soeners uselhet och foerfall. + +Moralisternas misstag aer att de framstaella fragan oriktigt. Det aer +icke galet fatt med dessa daraktiga soener, utom att de aero olyckliga; +men med deras faeder aer det pa tok. + +Foerestaell er att ett vackert exemplar af en gammal jakthund, som vael +skoett sin syssla, samlade en otalig maengd villebrad i parken, goedde +dem och sade till sina valpar: "Se haer, pojkar, jag har med stor moeda +samlat dessa djur, och nu vill jag att ni roar er. Jag aer sa van att +stroefva genom skogarna och kan icke laegga bort vanan att jaga, men ni, +gossar, behoefva bara springa omkring i parken och ta foer er hvad ni +behagar. En sadan jakthund skulle foeraktas af hvarje hundkaennare. +Husbonden skulle saega till en sadan hund: "Herr Hund, ni haller helt +enkelt pa att foerstoera dessa valpar. Foer mycket koett och ingen motion +ger dem skabb och sjutton andra kraempor; och om valpsjukan inte doedar +dem, skola de bli en hop vingelbenta, suroegda stackare, som ni far +skaemmas foer. Foer himmelens skull lat dem lefva pa hundbroed och hallas +straengt". + +Samma man goer sjaelf med stor stolthet hvad han foerdoemer hos hunden +eller katten. Han foerdaerfvar sina barn, och naer han sedan blir gammal, +klagar han oefver att han gjort allting foer dem, och aenda ha de bara +gjort honom sorg. Den, som ger sin son en befattning han icke gjort +sig foertjaent af och ger honom tillfaelle att vanaera sig och sina +anhoeriga, foertjaenar icke mera deltagande, aen hvilken som helst usling, +som afsiktligt uppfostrar en gosse till ohederlighet. + +De feta, onyttiga mopsarna, som flasande och pustande slaepas i band af +unga damer, kunna icke klandras foer sin belaegenhet; och samnma +foerhallande aer det med rika maens soener. De unga damerna, som goedde +sina mopsar alltfoer rikligt, och faederna, som skaemde bort sina soener, +ha endast sig sjaelfva att skylla. + +Ingen skulle kanske vilja foersvara saken, men hvem som helst maste +medge, att om lagen gjorde det omoejligt foer en person att aerfva mer aen +en god uppfostran och en sund kroppskonstitution, sa skulle vi inom +kort aega ett nytt, baettre slaekte." + +Detta aer sundt. "Om ni ser det i The Sun, sa aer det sa"--atminstone +i detta fall. + +Det aer icke den fattige unge mannen, som hvarje morgon gar till sitt +arbete och haller pa daermed till aftonen, som vi skola beklaga. Det aer +den rike mannens son, hvilken Foersynen foermenat denna aerofulla +uppgift. Det aer icke den arbetsamme mannen, utan den late, som skulle +vaecka vart deltagande och allvarliga bekymmer. "Lycklig den maenniska, +som funnit sitt arbete", saeger Carlyle. Jag saeger: "Den maenniska aer +lycklig, som maste arbeta, som maste arbeta straengt och arbeta laenge". +En stor skald har sagt: "Den beder baest, som aelskar mest". Detta kunde +omnskrifvas till: "Den beder baest, som arbetar mest". Ett hederligt +dagsverk vael fullbordadt aer ingen dalig boen. I vara dagar hoejes ofta +ropet: "Afskaffa fattigdomen!" Men det kan lyckligtvis icke ske; +fattiga skola vi alltid hafva ibland oss. Afskaffa fattigdomen, och +se sedan hvad det blefve af "maenniskoslaektet? Framatskridande och +utveckling skulle upphoera. Taenk om dess framtid berodde pa de +rika. Tillfoerseln af hvad som aer godt och stort skulle afstanna och +det maenskliga samhaellet aterga till barbarism. Afskaffa lyx, om ni +vill, men laemna oss den mark, ur hvilken det baesta hos +maenniskokaraktaeren vaexer upp: fattigdom--hederlig fattigdom. + +Jag vill foer ett oegonblick antaga, mina herrar, att ni alla voro nog +lyckliga att vara foedda fattiga. Den foersta fraga, som tvingar sig pa +er, aer denna: "Hvad skall jag laera att goera foer slags nyttigt arbete, +som i utbyte skall gifva mig medel till foeda, klaeder, hus och hem och +goera mig oberoende af andras understoed? Pa hvilket saett skall jag +foertjaena mitt uppehaelle?" Och den unge mannen kan foeredraga, eller tro +att han skulle foeredraga ett visst slags arbete framfoer andra, att bli +affaersman eller handtverkare, praest, laekare, arkitekt, elektriker +eller jurist. Jag tviflar icke pa att nagra af er i edra mest +hoegtsvaefvande planer straefva efter att bli journalister. Men det aer af +ringa betydelse, hvad den unge mannen tycker om eller inte tycker om; +han maste alltid halla en punkt klar framfoer sig: "Kan jag uppna en +sadan skicklighet i detta fack, att jag saekert, genom att aegna mig +daerat, kan foertjaena mitt uppehaelle?" + +Den unge man, som beslutar sig foer ett nyttigt arbete, foer hvilket han +till gengaeld far en summa, som aer tillraecklig foer hans underhall, ser +klart en af sina allra foersta plikter. Han moeter genast fragan, som +tvingar sig pa honom och kraefver ett svar, och han besvarar den +riktigt. + +Haer aer intet tal om foervaerfvande af rikedom. Hvar och en medgifver, +att en ung mans foersta plikt aer att arbeta foer sitt uppehaelle. Om det +naesta steg han har att taga aero aefven alla eniga; den unge mannen kan +icke saegas hafva uppfyllt hela sin skyldighet, om han laemnar ur +raekningen lifvets tillfaelligheter, olyckshaendelse, sjukdom och tryckta +arbetsloener, som foer naervarande. Klokheten bjuder honom att besinna +dessa omstaendigheter, och det aer en del af hans plikt att spara nagot +af sin inkomst och placera sina besparingar i banker eller egendom +eller i nagot vinstgifvande foeretag, sa att han i haendelse af behof +eller pa sin alderdom icke star pa bar backe, utan har nagot att lefva +af. Jag tror att vi alla aero oefverens om laempligheten--nej plikten +att arbeta och spara foer vart uppehaelle och daerigenom bibehalla vart +oberoende och var sjaelfaktning. + +Dessutom tager jag foer afgjordt, att nagra af er redan beslutat att sa +snart som moejligt bedja "en viss ung dam" dela sin lott--eller +lotter, ty naturligtvis skulle han ha en lott eller ett par att dela. +Aektenskapet aer en mycket viktig sak och ger anledning till manga +allvarliga betraktelser. "Taenk pa att du, naer du gifter dig, far en +kvinna med godt, sundt foerstand", var det rad min laerare gaf mig, och +jag testamenterar det haermed at er. Godt, sundt foerstand aer den +ovanligaste och den oskattbaraste egenskapen hos bade kvinna och man. +Men innan ni far tillfaelle att skaffa er en kamrat genom lifvet, +kommer den fragan, hvarom jag aemnar tala till er--"rikedom"--icke +rikedom pa millioner, utan helt enkelt tillraecklig inkomst foer att +foera ett anspraksloest, oberoende lif. + +Hvad menas med rikedom? Hur skapas den och hur foerdelas den? Icke +langt haerifran ha vi ofantliga kollager, som millioner af ar legat +till ingen nytta och daerfoer varit vaerdeloesa. Genom nagot experiment +eller kanske en tillfaellighet upptaecktes att den daer svarta stenen +kunde brinna och frambringa vaerme. Maenniskor graefde schakt, satte upp +maskiner, spraengde och haemtade upp kol, som de salde till allmaenheten. + +Det tog vedens plats som braensle till ungefaer halfva kostnaden. Genast +blef hvarje kollager vaerdefullt, daerfoer att det var nyttigt eller +kunde blifva det, och salunda blef landets rikedom oekad med en ny +artikel, vaerd hundra, ja, tusen millioner. En skotsk arbetare, +foertaeljer historien, satt en dag och sag in i elden, daer en tekittel +stod och kokade, och han maerkte huru angan lyfte locket. Detta ha +hundra tusentals maenniskor sett foere honom; men ingen sag hvad han sag +--angkraften, som goer hela vaerldens arbete foer sa oaendligt liten +kostnad i jaemfoerelse mot foerr, att man icke ens foermar att raekna ut, +huru mycket vaerldens rikedom oekades haeraf. Allmaenhetens besparingar +aero rikedomens rot. En ung mans arbete till allmaenhetens baesta skapar +rikedom i foerhallande till den nytta han goer allmaenheten. Kommendoer +Vanderbilt sag, tror jag, tretton olika korta jaernvaegslinjer mellan +New York och Buffalo, under tretton olika foervaltningar och med en +osammanhaengande och besvaerlig tjaenstgoering. Albany, Schenectady, +Utica, Syracuse, Auburn, Rochester m. fl. stodo i spetsen foer nagra af +dessa bolag. Han foerenade dem alla, byggde en direkt linje, hvaroefver +er statsexpress flyger femtioen mil i timmen--stoersta uppnadda +hastighet. Och hundratals passagerare befara den linjen mot en under +det gamla systemet. Han gjorde allmaenheten en saerskild tjaenst, som +fullfoeljd af andra, nedbringar kostnaden foer transport af foedoaemnen +fran Vaesterns praerier till edra doerrar till en ren obetydlighet pr +ton. Han foerskaffade allmaenheten--och fortfar daermed hvarje dag-- +oberaeknelig rikedom, och den vinst han sjaelf skoerdade var endast en +droppe i hafvet, jaemfoerd med den han oeste oefver staten och nationen. + +I gamla dagar, innan anga, elektricitet eller nagon annan af de +modaerna uppfinningarna, som gemensamt ha foeraendrat vaerldens utseende, +funnos till, gjordes allt i liten skala. Det fanns icke tillfaelle foer +stora ideer att blifva utfoerda i stor skala och salunda skaffa rikedom +at uppfinnaren, upptaeckaren, upphofsmannen eller verkstaellaren. Nya +uppfinningar gafvo detta tillfaelle, och manga stora foermoegenheter +skapades af enskilda. Men i vara dagar passera vi--savida vi icke +redan ha gjort det--detta utvecklingsstadium, och det aer endast en +orsak, som numera kan skapa stora foermoegenheter--jordegendomarnas +stigande i vaerde. Fabriksverksamhet, kommunikation oefver land och haf, +banker och foersaekringsanstalter hafva alla kommit i haenderna pa bolag, +bestaende af hundra, i manga fall tusen aktieaegare. New Yorks +centraljaernvaeg aeges af mer aen tiotusen aktieaegare, +Pennsylvaniajaernvaegen aeges af flera personer aen den stora arme bestar +af, som den har i sin tjaenst, och naestan en fjaerdedel af aegarna aero +kvinnor och barn. Pa samma saett aer det med de stora fabriksbolagen, +med de stora angbatslinjerna, med bank- och foersaekringsinraettningarna, +ja med alla affaersgrenar. Det aer ett stort misstag af unga maen att +saega: "Ah, vi kunna aldrig komma in i en affaer". Om nagon af er sparat +sa mycket som femtio eller hundra dollars sa vet jag verkligen inte +nagon slags affaersgren, hvari ni inte genast kan kasta er in. Med +aktien pa fickan kan ni infinna er vid aktieaegarnas sammantraede, halla +tal och framstaella foerslag, tvista med direktoeren och foerklara huru +bolagets foervaltning boer ordnas och ha en aegares alla raettigheter och +hela inflytande. Ni kan koepa aktier i allting, fran tidningar till +hyreskaserner. Men kapital betalas sa oemkligt nu foer tiden, att jag +tillrader stor foersiktighet vid placeringen. Jag upprepar hvad jag +foerut sagt till kroppsarbetare och till praester, till professorer, +artister, laekare och med dem likstaellda: "Saett icke in edra penningar +i nagot som helst affaersfoeretag "--affaersrisker aero icke foer sadana +som ni. Koep allra foerst ett eget hem, och om ni sen har nagot oefver, +sa koep ett annat hus eller del i ett hus, eller tag en inteckning i +ett hus eller i en jaernvaeg, och lat det vara foersta inteckningen samt +noej er med mattlig raenta. Vet ni att af hundra, som pa egen hand +foersoeka att goera affaerer, visar statistiken att de nittiofem foerr +eller senare misslyckas. Jag vet det af egen erfarenhet. Jag kan +citera "Hudibras" [1] och saega er, att, hvad atminstone en affaersgren +angar, aero hans ord i hoegsta grad traeffande aennu i dag: + + "Ack ve! Den man far mera, aen han tal, + som staendigt har att goera med kallt stal." + + [1] "Hudibras"--en komisk hjaeltedikt fran 1600-talet af Samuel + Butler + +Aktieaegare i jaern- och stalaffaerer kunna intyga sanningen haeraf, +antingen stalet aer varmt eller kallt. Samma foerhallande rader inom +andra affaersgrenar. + +Foersta klagan oefver vara dagars affaersstaellning gaeller rikedomens +hopande i fatalets haender. Detta var, som jag redan sagt, foerhallandet +strax efter att de nya uppfinningarna aendrat vaerldens staellning. Men i +dag aer det icke sant. Rikedomen blir mer och mer foerdelad bland de +manga. Summan af arbetets och kapitalets gemensamma vinst, som nu +kommer pa arbetets lott, har aldrig varit sa stor som nu, och summan, +som gar till kapitalet, aldrig sa liten. Under det att kapitalets +vinst minskats med mer aen haelften, daer den icke alldeles uteblifvit, +visar statistiken att arbetsfoertjaensten aldrig statt sa hoegt som foere +de senaste daliga konjunkturerna inom affaersvaerlden, och att +lefnadsfoernoedenheter betydligt fallit i pris. Storbritannien har +inkomstskatt, och vart land maste foer en tid underkasta sig en dylik +palaga. Af statistiska uppgifter fran England framgar, att under de +elfva aren fran 1876 till 1887 oekades antalet af personer, som i +arsinkomst hade fran 750 till 2,500 dollars, med mer aen 21 procent och +minskades antalet af dem, som hade fran 5,000 till 25,000 dollars, med +2 1/2 procent. + +Ni kan vara oefvertygad om, mina herrar, att fragan om rikedomens +foerdelning ganska snart ordnar sig under naervarande foerhallanden och +ordnar sig i den raetta riktningen. De fa rika bli fattigare, och de +arbetande manga bli rikare. Nagra fa undantagsmaen kunna nog skapa sig +rikedom, men den blir saekert mattligare aen foerr. Detta aer kanske icke +till sa stor lycka foer massan af folket, som man aer benaegen att tro, +emedan samlandet af stor rikedom i haenderna pa en foeretagsam man, som +fortfarande haenger i arbetet, aer det baesta medlet att astadkomma +mangas vaelstand. Taenk pa den rikaste man, som vaerlden nagonsin sett, +och som dog i New York foer nagra ar sedan. Med undantag af en liten +raenta, som foerslog till de dagliga utgifterna, var hela hans +foermoegenhet och dess afkastning insatt i foeretag, som astadkommit vart +jaernvaegssystem, med dess oerhoerdt billiga transportkostnader. Antingen +millionaeren vill det eller ej, sa kan han icke undga den lag, som +under nuvarande foerhallanden tvingar honom att anvaenda sina millioner +till folkets baesta. Allt han kan fa af dem under de fa ar han lefver +aer att han kan bo i ett finare hus, ha finare moebler och omgifva sig +med konstfoeremal. Jag kunde tilllaegga: ett praektigare bibliotek-- +mera af gudarna i sin naerhet--men af hvad jag sett af millionaerer aer +biblioteket den minst begagnade delen af deras "moebler" i den statliga +bostaden. Han kan aeta finare mat och dricka finare viner, hvilket bara +foerstoer honom. Men den modaerne millionaeren aer vanligen en man med +mycket tarflig smak och till och med gnidarevanor. Han anvaender mycket +litet foer egen raekning och aer arbetsbiet, som i industrikupan samlar +honung, hvilken sedan kommer invanarna i den daer kupan och allmaenheten +i stort sedt till godo. Detta aer en sann bild af millionaeren, sadan +Mr. Carter skildrat honom i sitt maerkliga tal infoer +Beringsundtribunalet i Paris: [2] + + [2] En ar 1893 tillsatt skiljedomstol foer att loesa tvisten mellan + Amerika och England om saelfangsten i Berings sund.--Oe a. + +"De som lyckas baest i att foervaerfva egendom och i en sadan enorm +utstraeckning aero just de maen, som kunna baest skoeta den, sa att den +mest gagnar samhaellet. Det aer daerfoer att de aega den egenskapen, som de +kunna foerstora den i sa hoeg grad. De aega verkligen i ordets raetta +mening, endast hvad de foerbruka. Aterstoden tillfaller det allmaenna +baesta. De aero endast foervaltarna. De placera rikedomen och staella om +att pengar saettas in i det eller det foeretaget och i aennu ett +annat. Allt slags arbete, som kan vara produktivt, gynnas af +dem. Dessa maen, som foervaerfva dessa hundra millioner, goera slaeptjaenst +hos den aterstaende delen af samhaellet--sadan aer faktiskt deras +staellning. Och samhaellet tal det, daerfoer att det vet att det aer +foerdelaktigast." + +Haer aer ett annat vittnesboerd af en lika maerklig man. Er vaen, Mr. Dana, +sade med fullkomlig raett i Cornelluniversitetet: + +"Det aer en klass af maenniskor, som jag saerskildt vaender mig till, +vetenskapsmaennen, taenkarna och uppfinnarna; och sa till den klass af +maenniskor, som blifvit vaelsignad med foermagan att spara, att foervaerfva +rikedom, att samla och koncentrera pengar, maen, mot hvilka det nu aer +modaernt att deklamera och mot hvilka man soeker stifta lagar. Och aenda, +om det finns nagon maensklighetens vaelgoerare, som skulle kunna vaecka +afund foer allt han lyckats utraetta och foer de ofoergaetliga minnen han +laemnat efter sig, sa aer det Ezra Cornell. Eller, foer att taga ett +annat, naera till hands varande exempel, Henry W. Sage. Dessa maen +visste huru de skulle bli rika, daerfoer att de fatt den begafningen; +och naer de blefvo rika, sa visste de huru rikedomen skulle anvaendas +till aendamal, somn skola gagna maenskligheten sa laenge vaerlden bestar. +Mannen med snille och mannen med penningar, dessa, som bereda nya +arbetsfaelt, och dessa, som samla och spara foer att bilda stora +affaersfoeretag till allmaenhetens nytta, dessa aero vaerldens utsedda och +oskattbara ledare i det nu boerjade tjugonde seklet." + +Bien i en kupa foerstoera icke arbetsbien, som samla honung, utan +droenarna. Det aer ett stort misstag af allmaenheten att vilja skjuta ned +millionaererna, ty de aero bina, som tillverka mest honung och bidraga +mest att fylla kupan, aefven sedan de fullproppat sig sjaelfva. Lat oss +ge akt pa den maerkliga omstaendigheten, att ett lands och ett folks +vaelmaga star i proportion till antalet millionaerer. Se pa Ryssland, +med dess befolkning af sa godt som traelar, lefvande pa svaeltkost, som +ingen i vart land kunde eller ville roera vid; och i Ryssland skall ni +icke finna en enda millionaer, med undantag af kejsaren och ett par +jordaegande adelsmaen. Det aer naestan pa samma saett i Tyskland. I hela +tyska kejsardoemet kaenner jag inte till mer aen tva millionaerer. I +Frankrike, daer folket har det i allmaenhet baettre aen i Tyskland, kan ni +icke raekna till ett halft dussin millionaerer i hela landet. I vart +gamla hemland, Storbritannien, som aer det rikaste land i Europa--det +rikaste i vaerlden med undantag af ett, vart eget--finnas fler +millionaerer aen i hela det oefriga Europa, och dess befolkning aer mera +vaelmaende aen i nagot annat land. Ni kommer till vart eget land: vi ha +flera millionaerer, aen hela den oefriga vaerlden tillsammans, ehuru vi +icke ha en tiondedel sa manga som man tror. Jag har sett en +foerteckning af en vaelkaend jurist i Brooklyn oefver personer, som +antogos vara millionaerer, och den vaeckte mitt loeje, som den vaeckt +manga andras. Jag sag maen kallas foer millionaerer, som icke ens kunde +betala sina skulder. Manga borde haft en nolla borttagen fran sina +1,000,000. Foer en tid sedan satt jag vid en middag bredvid Mr. Evarts, +och samtalet roerde sig om ideen att personer, medan de lefde, skulle +utdela sin foermoegenhet till allmaennyttiga aendamal. En af de naervarande +herrarna sade, att det var fullkomligt riktigt, och anfoerde manga +skael, af hvilka ett var, att ingen kunde ta sin rikedom med sig i +doeden. + +"Jag vet just inte det", sade Mr. Evarts. "Min erfarenhet som New +Yorksjurist aer, att, pa ett eller annat saett lyckas maenniskor i att +taga atminstone fyra femtedelar med sig." Deras beryktade rikedom far +man aldrig reda pa efter deras doed. + +Hur idealfoerhallandena aen ma utveckla sig, foerekommer det mig, som om +Mr. Carter och Mr. Dana hade raett. Under vara nuvarande foerhallanden +aer millionaeren, som fortfar att arbeta, den billigaste tjaenare +allmaenheten kan halla sig med foer priset af hans klaeder, foeda och +bostad. + +Nutidens uppfinningar leda till affaerskoncentrering. Ni kan icke med +foerdel leda en Bessemerfabrik utan att sysselsaetta tusen arbetare pa +en plats. Ni kan icke tillverka pansarplat till vara skepp utan att +foerst ge ut sju millioner dollars, som Bethlehembolaget nyligen gjort. +Ni kan inte vaefva en aln bomullstyg under konkurrens med vaerlden, utan +att ha en ofantlig fabrik och tusentals maen och kvinnor, som hjaelpa er +med arbetet. Det stora elektriska etablissemanget haer i er stad har +framgang, daerfoer att det kostat millioner och kommer att drifvas i +stor skala. Under sadana villkor kan det icke undvikas, att rikedomen +under gynnsamma konjunkturer samlas i haenderna pa ett fatal. Men af +femtio stora foermoegenheter, som Mr. Blaine hade pa sin lista, fann han +endast en, som foervaerfvats genom ett yrke. De flesta foertjaenas pa +jordegendom, daernaest pa kommunikationsmedel och bankroerelse. Hela +yrkesvaerlden hade astadkommit endast en millionaer. + +Men under antagande att ett oefverfloed af rikedom faller i haenderna pa +ett fatal maenniskor--hvad aer deras plikt? Hur skall straefvan efter +dollars lyftas fran den laga atmosfaer, som omger affaerslifvet, och +blifva till en aedel lefnadsbana? Hittills har rikedomen blifvit +foerfogad oefver pa tre saett: Det foersta och allmaennaste har varit att +testamentera den at sin efterlefvande familj. Franraeknadt omsorgen foer +de sinas anspraksloesa och oberoende underhall, sa kan saettas i fraga +om ett sadant bruk af rikedom aer raett eller klokt. Jag ber er besinna +hvad resultatet, som regel, brukar vara af att millioner laemnas at +unga maen och kvinnor, soener och doettrar till millionaeren. Ni skall +finna att, som regel, det icke aer till doettrarnas nytta; det visar sig +i de maens karaktaer och uppfoerande, som gifta sig med dem. Hvad soenerna +angar, sa aer deras staellning skildrad i det utdrag jag nyss laeste upp +foer er ur The Sun. Intet aer sannare aen det, att, som regel, den +"allsmaektige dollarn", da den i millioner testamenteras till soener och +doettrar, visar sig vara en "allsmaektig foerbannelse". Det aer icke sitt +barns baesta millionaeren taenker pa, naer han goer sitt testamente--det +aer sin egen fafaenga. Det aer icke kaerlek till barnet, utan +sjaelfberoemmelse, som ligger till grund foer detta foerdaerfbringande saett +att disponera oefver rikedom. Ett foersvar finns foer detta saett, +naemligen att rikedomen blir mycket hastigt skingrad och foerdelad pa +manga. + +Det finns ett annat bruk af rikedom, mindre vanligt aen det foersta, +hvilket icke aer sa skadligt foer allmaenheten, men hvilket icke skulle +raeknas testatorn till foertjaenst. Millionaerer skaenka sina pengar till +offentliga institutioner, naer de aero tvungna att slaeppa sitt tag om +dem. Det aer ingen godhet och kan icke bli nagon vaelsignelse att ge +bort hvad man icke kan undanhalla. Det aer ingen gafva, daerfoer att det +icke gifves med glaedje, utan aftvingadt vid doedens straenga kallelse. +Den olyckliga utgangen af dessa testamenten, tvisterna, som ofta +atfoelja dem och det saett, hvarpa rikedomen foersloesas, tyckes utvisa, +att oedet icke ser dem med vaenliga oegon. Vi hafva staendigt varnande +laerdomar foer oegonen och maste se till, att det enda saettet att goera +nagot varaktigt godt genom bortskaenkandet af stora summor aer, att +millionaeren lika nitiskt och vaket under sin lifstid soerjer foer sin +egendoms foerdelning, som han gjort foer dess foervaerfvande. + +Vi hafva i dag ett anmaerkningsvaerdt raettegangsfall, roerande fem eller +sex millioner dollars, som en framstaende jurist testamenterat till +uppfoerandet af ett offentligt bibliotek i New York, en institution sa +vaelbehoeflig, att det oefverklagade testamentet aer en stor olycka. Det +aer aratal sedan han dog; testamentet aer foerklaradt ogiltigt pa grund +af ett formfel, ehuru icke det ringaste tvifvel pa donatorns mening +foereligger. Det aer ett sorgligt bevis pa huru daraktigt maenniskor +handla, som behalla sina millioner, foer hvilka de icke ha nagon +anvaendning, tills de aero ur stand att foerfoga oefver dem, sasom de +oenska. Peter Cooper, Pratt fran Baltimore och Pratt fran Brooklyn och +andra aero maen, som ni borde taga till foerebilder--de delade med sig +af sitt oefverfloed, medan de aennu lefde. + +Det tredje bruket--det enda aedla bruket af oefverfloedig rikedom--aer +detta: Att den betraktas som ett heligt ansvar, att vael foervaltas af +sin aegare, i hvars haender den kommit, till maensklighetens hoegsta vael. +Man lefver icke endast af broed, och fem eller tio cents mera i inkomst +om dagen, utstroedda oefver tusenden, skulle framkalla litet eller intet +godt. Men samlad i en stor fond och anvaend som Mr. Cooper anvaende den, +till uppraettandet af Cooperinstitutet, blir den till vaelsignelse foer +generationer. Den skall bilda foerstandet, maenniskans andliga del. Den +foerser er med en stege, uppfoer hvilken den uppatstraefvande fattige kan +klaettra. Men det tjaenar ingenting till, mina herrar, att foersoeka +hjaelpa folk, som inte vill hjaelpa sig sjaelfva. Man kan inte knuffa +nagon uppfoer en stege, som inte vill foersoeka att klaettra litet sjaelf. +Sa snart ni slutar att skjuta pa, faller han ned och goer sig illa. +Daerfoer har jag ofta sagt och upprepar det aen en gang, att den dag +kommer och vi se redan dess gryning, da den man, som vid sin doed aegde +millioner att fritt foerfoga oefver och icke gjorde det, kommer att doe +vanaerad. Jag menar naturligtvis icke affaersmannen, som ploetsligt +traeffas af doeden och som har sitt kapital i affaeren och icke kunnat +taga ut det; ty kapitalet aer verktyget, hvarmed han astadkommer sina +underverk och producerar mera rikedom. Jag talar om den mannen, som +vid sin doed aeger millioner i vaerdepapper, hvilka han behoell foer +raentans skull, sa att han kunde oeka sin elaendiga dollarhoeg. Genom att +under sitt lif foerfoga oefver oefverskottet af stor rikedom, sa att den +blir till en vaelsignelse foer maenskligheten, kan affaersmannens +verksamhet med att samla foermoegenhet upphoejas i rang med hvilken som +helst annan sysselsaettning. Pa detta saett kan han i rang till och med +maeta sig med laekaren, hvars yrke aer ett af vara allra hoegsta, daerfoer +att affaersmannen aefven, pa visst saett, blir en laekare, som foersoeker +icke att bota utan att foerekomma maensklighetens lidande. Till dem +ibland er, som aero tvungna eller som oenska att betraeda affaersbanan och +att samla rikedom, rekommenderar jag ideen. Den grafskrift, som hvarje +rik man skulle oenska sig foertjaena, star att laesa pa monumentet oefver +Pitt: + + "Han lefde utan att goera vaesen af sig, + Och han dog fattig." + +Sadan aer den man, som framtiden kommer att hedra, under det att den, +som doer gammal efter att ha dragit sig ifran affaerer och har millioner +foervarade i sitt kassaskrin, hvarken blir begraten, hedrad eller +prisad. + +Jag kan med raetta indela unga maen i fyra klasser: + +Foerst sadana, som maste arbeta foer sitt uppehaelle och som satt till +sitt mal foervaerfvandet af en anspraksloes inkomst--en koja och ett +hjaerta, d. v. s. en enkel, men pittoresk bostad pa landet och en +kamrat, "som sprider solsken, hvarhelst hon gar" och aer hans lifs goda +aengel. Denna klass n:r 1 kunde hafva till sitt motto: "Fattigdom eller +rikedom gif mig icke", "Fran fattigdomens besvaerligheter och +rikedomens ansvar bevare oss Herren Gud." + +Klass n:r 2 omfattar alla dem ibland er, som ha beslutat att foervaerfva +rikedom, hvilkas lifsmal aer att tillhoera denna mycket omtalade och +mycket smaedade klass--millionaererna--dessa, som boerja arbeta foer +det stoersta goda at det stoersta antalet, men det stoersta antalet aer +alltid nummer ett. Mottot foer denna klass aer kort och traeffande: "Fyll +din boers." + +Nu kommer den tredje klassen. Den gud de dyrka heter hvarken rikedom +eller lycka. De besjaelas af "aedel aerelystnad", och straefvan efter +ryktbarhet aer deras lifs foerhaerskande lidelse. Detta aer kanske icke sa +lumpet som straefvan efter materiell rikedom, men det vittnar om mera +fafaenga. Framfoer ryktets altare boeja manga tillbedjare knae. Den +stoersta graden af fafaenga finner man hos personer, som upptraeda +offentligt. Det aer kaendt att sangare och musici, skadespelare och till +och med malare--hela artistklassen--aero synnerligt behaeftade med +personlig fafaenga. Detta har ofta vaeckt undran, men skaelet ligger +troligen daeri, att musikern och skadespelaren, ja aefven malaren kan +vara framstaende i sin konst, utan att daerfoer aega hoegre bildning eller +allmaen begafning. Nagra egenheter eller ett utpraegladt karaktaersdrag +kan skaffa honom utmaerkelse och rykte, sa att hans kaerlek till konsten +eller oenskan att gagna med sin konst foerkvaefves af en smaaktig, +sjaelfvisk personlig fafaenga. Men vi finna denna benaegenhet, ehuru i +mindre grad, i alla yrken och sysselsaettningar, hos politikern, +juristen och, med foerlof sagdt, ibland aefven hos praesten; mindre hos +laekaren, tror jag, antagligen daerfoer att han i sitt yrke staendigt star +ansikte mot ansikte med lifvets sorg och allvar. Han ser, baettre aen +nagon annan, huru allt aer fafaenglighet, foergaenglighet. En god bild af +denna klass ger oss Shakespeare i Hotspur's tal: + + "Vid Gud! det vore laett att hoppa upp + och rycka aerans glans fran bleklagd mane. + Ja, laett att dyka ned i hafvets djup, + daer intet saenklod bottnat aen, och draga + en drunknad aera upp vid lockarna, + om endast den, som raeddat henne, finge + all hennes haerlighet, men utan en rival". + +Laegg maerke till, mina unga herrar, huru han icke fragar efter nagot +annat aen sig sjaelf och huru han som en fafaeng pafagel struttar oefver +scenen. + +Det foerekommer icke mig, som om kaerlek till rikedom vore drifkraften +hos sa manga, som kaerlek till ryktbarhet aer; och detta boera vi vara +uppriktigt glada oefver, ty det visar att under utvecklingens +oemotstandliga lag roer sig slaektet sa smaningom framat och uppat. Tag +hela skalan af den artistiska vaerlden, som ger lifvet ljus och +skoenhet, som foerfinar och pryder, och helt saekert aer att den store +kompositoeren, malaren, pianisten, lagkarlen, domaren, statsmannen, +alla dessa offentliga maen bry sig mindre om millioner aen om +ryktbarhet, hvar och en pa sitt arbetsfaelt. Hvad fragade Washington, +Franklin, Lincoln eller Grant och Sherman efter rikedom? Intet! Eller +Harrison och Cleveland, tva fattiga maen, vael vaerda att traeda i de +andras fotspar? Hvad fraga domarna vid var Hoegsta domstol efter +rikedom? De stora praesterna, laekarna och laerarna, icke bry de sig om +att foervaerfva rikedom. Den vinst de efterstraefva aer ett godt anseende, +foervaerfvadt i arbetet foer andra, och detta aer ett stort steg framfoer +millionaerklassen, som strider sig in i alderdomen och genom alderdomen +till grafvens braedd, utan annan aerelystnad aen att oeka sin elaendiga +penninghoeg. + +Men sa finns en fjaerde klass, hoegre aen de foeregaende, som icke +tillbeder hvarken vid rikedomens eller ryktbarhetens altare, utan vid +det aedlaste af alla altare, arbetets altare--arbete foer +maenskligheten. Sjaelffoersakelse aer dess loesen. Medlemmar af denna inre +och hoegre krets soeka icke offentligt gillande, utan noeja sig med sin +raettskaenslas tysta medgifvande. De saega med Confucius: "Jag bryr mig +icke om att jag icke har nagon hoeg vaerdighet, men jag bryr mig om att +goera mig foertjaent af en hoeg vaerdighet". Denna klass foermar fattigdomen +icke nedtrycka eller medgangen upphoeja. Den maenniska, som hoer dit, +soeker fylla sin dagliga plikt pa ett sadant saett, att hon kan hoegakta +sig sjaelf och fruktar endast sitt samvetes ogillande. Jag har kaent maen +och kvinnor, som offentligheten icke mycket kaende till, ty denna klass +soeker icke offentligheten, men som i sitt lif visade sig ha natt detta +idealiska stadium. Foer denna klass skall jag ge er en passande +illustration ur en dikt af en skotsk skald, som alltfoer ung laemnade +lifvet: + + "Jag vill ga fram bland maen, ej klaedd i hanets pansar, + men i mitt rena uppsats blanka vapenskrud. + Mig vaenta stora plikter och mig vaenta sanger. + Och om med krona eller ej jag stupar, + det goer detsamma, blott Guds verk aer gjordt. + Jag laert att aelska blixtens klara flamma, + ej askans brak, som foeljer i dess spar, + som maen'skor kalla rykte ". + +Mina herrar, ni sta pa troeskeln till lifvet, er bjudes det goda, det +baettre, det baesta, tre led i utvecklingen kunna de kallas--det +naturliga, det andliga och det himmelska. Det ena har till mal +vaerldslig framgang--icke utan vaelsignelse foer slaektet i dess helhet, +emedan det af individen fordrar manga vaerdefulla egenskaper: +nykterhet, flit och sjaelfdisciplin. Det andra ledet kommer litet +hoegre: den efterstraefvade beloeningen aer af mera andlig art--icke +grof och materiell, utan osynlig, icke kropp, utan sjael, maenniskans +andliga del; och detta framkallar otaliga dygder, som skapa goda och +nyttiga maenniskor. + +Den tredje eller himmelska klassen star pa en helt och hallet olika +grund, i det att sjaelfviska haensyn icke foerekomma i de baestas utvalda +broderskap--arbete foer andra aer det foersta villkoret. Ingen fikar +efter rikedom eller aera, ty de hafva laert och veta att dygden i och +foer sig aer deras enda stora beloening och att jaemfoerelse daermed aer +intet annat vaerdt att straefva efter. Och salunda fa rikedomen och +aefven ryktbarheten laemna sin tron, och denna intages af det hoegsta +baner ni har att tjaena under--ert eget gillande, vunnet genom trogen +pliktuppfyllelse, utan fruktan foer foeljderna och utan vaentan pa +beloening. + +Det betyder icke mycket, at hvilket arbetsomrade edra boejelser eller +asikter foera er, det enda, som aer af vikt, aer att ni dock foeres at +nagot omrade. Fyll da er plikt och litet till det daer "litet till " aer +af stor vikt. Vi aega en stor skalds intyg pa, att den maenniska, som +goer det baesta hon kan, kan ibland goera aennu mer. Bevara er +sjaelfaktning som er dyrbaraste aedelsten och den enda raetta vaegen att +vinna andras aktning, och kom ihag Emersons ord, att ingen annan aen ni +sjaelf kan hindra er framgang. + _________________________________________________________________ + + BUSEN "TRUST" + +Vi maste alla ha vara leksaker, barnet sin skallra, den vuxne sin +sport, saellskapsmannen moderna och konstaelskaren sin maestare; och +maenniskoslaektet, med sina oaendliga skiljaktigheter, behoefver ofta byta +om leksaker. Inom affaersvaerlden gaeller samma regel. Vi ha haft vart +tidehvarf af "konsolidationer" och "watered stocks". Foer icke sa laenge +sedan var allting "syndikat". Ordet har redan blifvit foeraldradt, och +det nu modaerna aer "trust", hvilket nog i sin tur far laemna plats at +ett nytt universalmedel, som eftertraedes af ett aennu baettre och sa +vidare i oaendlighet. Den ekonomiska vaerldens stora lagar, hvilka, +liksom alla lagar roerande samhaellet, aero med naturnoedvaendighet +framtvingade ur lifvet sjaelft, kvarsta ensamt ofoeraendrade genom alla +dessa vaexlingar. Naerhelst konsolidationer eller "watered stocks", +eller syndikat eller truster foersoeka att kringga dessa, sa har det +alltid visat sig, att efter sammanstoetningen har intet varit kvar af +universalbotemedlen, under det att de stora lagarna fortfarande aero i +verksamhet med oemotstandlig konsekvens. + +Det loenar moedan att ta reda pa trusternas utseende och form och se +efter hvilka foerhallanden, som framkalla dem. Deras genesis aer foelj +ande: Efterfragan pa en viss artikel aer stoerre aen tillgangen. Priserna +aero hoega och vinsten lockande. Hvarje tillverkare af denna artikel +boerjar genast att utvidga sina fabriker och oeka deras +produktionsfoermaga. Till raga haerpa vaecker den ovanligt stora profiten +savael direktoerernas uppmaerksamhet som andras, hvilka aero mer eller +mindre intresserade af fabriken. Dessa beraetta foer fraemmande om den +stora framgangen. Nya bolag bildas, nya fabriker uppfoeras, och inom +kort har efterfragan pa artikeln blifvit tillfredsstaelld, och priserna +stiga icke mera. Snart blir tillgangen stoerre aen efterfragan, det +finns ett par ton eller alnar mera i marknaden aen som behoefs, och +priserna falla. De fortfara att falla, tills artikeln saeljes foer hvad +tillverkningen kostat, tills mindre foerdelaktigt belaegna eller saemre +ordnade fabriker och aefven tills de baest skoetta och vaelfoersedda +fabriker icke laengre aero i stand att tillverka artikeln till det pris, +hvarfoer den saeljes. Politisk ekonomi saeger att haer slutar +svarigheten. Varor kunna icke produceras foer mindre aen +kostnaden. Detta var sant, naer Adam Smith skref, men det aer icke sant +i dag. Naer en artikel tillverkades af en anspraksloes handtverkare, +som, troligen i sitt hem, anvaende tva eller tre gesaeller och en eller +tva laergossar, var det en laett sak foer honom att begraensa eller till +och med stoppa hela tillverkningen. Som denna nu sker, i jaettestora +etablissemang, med ett roerelsekapital af fem a tio millioner dollars +och med tusentals arbetare, kostar det fabrikanten mycket mindre att +goera en foerlust pr ton eller aln aen att stoppa tillverkningen. Att +stanna fabriken skulle vara oedesdigert. Villkoret foer billigt fabrikat +aer att fabriken aer i full gang. Tjugo slags utgifter aero "fixerade +omkostnader", af hvilka flera skulle oekas genom +arbetsinstaellelse. Daerfoer tillverkas artikeln i manader, ja, i aratal, +icke endast utan profit eller utan kapitalraenta, utan till foerfang foer +det i affaeren insatta kapitalet. Fabrikanterna ha i det ena arets +bokslut efter det andra sett huru kapitalet reducerats. Men de veta +att om fortsaettandet af tillverkningen aen aer dyrbart, sa skulle ett +afbrott vara ruin. Deras konkurrenter aero i samma foerdoemelse. De se +manga ars besparingar och kapitalet, som de kanske lyckats fa lana, +bli mindre och mindre, utan hopp om foeraendring i foerhallandena. Det aer +i en salunda foerberedd jordman, som nagot, hvilket lofvar raeddning, +gladt vaelkomnas. Fabrikanterna aero i samma staellning som patienter, +hvilka, sedan de under aratal foergaefves soekt hjaelp hos riktiga laekare, +laett blifva offer foer foerste baeste kvacksalfvare. Bolag--syndikat-- +trust--de aero villiga att foersoeka hvad som helst. Ett moete utlyses, +och med faran foer oegonen besluta de sig att handla gemensamt och bilda +en "trust ". Hvarje fabrik vaerdeberaeknas foer en viss summa. Tjaenstemaen +utses och genom dessa skall hela tillverkningen af artikeln i fraga +tillhandahallas allmaenheten till loenande priser. + +Sadan aer trustens genesis i fabriksvaror. Inom kommunikationsvaesendet +aer staellningen, ehuru praktiskt taget densamma, dock olika i nagra +detaljer. Manga sma jaernvaegslinjer aero byggda under olika privilegier. +Ett affaersgeni ser att de atta eller tio olika organisationerna, med +lika manga skiljaktiga meningar om foervaltning, utrustning etc., aero +lika onoediga som de tvahundrafemtio smakungarna i Tyskland, och--som +en ny Bismarck--sopar han ut dem ur tillvaron, skapar en stor direkt +linje, foerdubblar aktiekapitalet, betalar raentan med inbesparingarna +genom sammanslagningen, och allt aer till hoegsta belatenhet, sasom +fallet aer med New York centralbanan. Eller en bana bygges och skoetes +sa klokt som Pennsylvaniajaernvaegen och lyckas att utveckla statens +resurser sa vael, att pa en linje af trehundrafemtio mil mellan +Pittsburg och Filadelfia tages in i ren behallning tretton millioner +dollars arligen. Tolf millioner daeraf infoeras i deras boecker. En eller +tva millioner extra anvaendas foer att bygga en af vaerldens baesta +jaernbanor pa en vaeg, som ursprungligen var aemnad till en haestsparvaeg. +Vi kalla icke vara jaernvaegssammanslagningar foer "truster", ehuru de +faktiskt aero sadana, enaer deras syftemal aer att hoeja och underhalla +fraktsatserna i vissa distrikt. De aero "foereningar" eller "system", +hvilka afse monopolisering i dessa distrikt. + +Under senaste presidentfaelttaget ingick det i det ena partiets +intresse att sammanbinda truster med tullfragan. Men truster aero icke +inskraenkta till ett saerskildt land eller pa nagot saett beroende af +lagbestaemmelser. Den stoersta trusten foer naervarande aer koppartrusten, +som aer fransk och har sitt hufvudkvarter i Paris. Salttrusten aer +engelsk med hufvudkvarter i London. Staltradstrusten aer tysk. Den enda +raelstrusten som funnits var internationell och omfattade Europas alla +raelsfabriker. Truster, vare sig inom kommunikationsvaesendet eller i +fabriksvaror, aero uttryck af maensklig svaghet, och denna svaghet aer +lika utstraeckt som slaektet sjaelft. + +Det finns en mycket stor sammanslutning, ordnad pa samma saett som en +trust, hvilken aer sa enastaende i sitt upphof och sin historia, att +den foertjaenar sitt saerskilda omnaemnande. Jag menar +Standardoljebolaget. Ett sa gynnsamt tillfaelle att behaerska en vara +har kanske aldrig foerekommit, som naer det gaellde petroleum. Ganska +tidigt insago ett par af de skickligaste affaersmaen, som vaerlden +nagonsin sett, betydelsen af upptaeckten och vagade stora summor pa +inkoep af platser, som kunde anses vara gifvande. Petroleumaffaerens +framgang var enastaende och likasa dessa personers. Allt hvad de +foertjaenade och sa stort kapital de kunde uppbringa insattes utan +tvekan i foeretaget, och de blefvo snart de enda aegarna af jordomradet, +som innehoell denna stora rikedomskaella. Standard-oljebolaget skulle +laengesedan ha gatt om inte, ifall det icke pa det hela taget blifvit +skoett i enlighet med de lagar, som gaella foer affaerer. Det medgifves i +allmaenhet att oljeprisen nu staella sig sa laga foer konsumenterna-- +laegre pasta somliga--att detta icke varit moejligt, om affaeren icke +varit koncentrerad under samma foervaltning och ledning och skoett pa +det saett, som foervaerfvat Standard-oljedirektoererna sa stort anseende. +De intaga en liknande staellning som Colemans i Pennsylvania, hvilka +aega de foernaemsta malmgrufvorna i Oestern. De aega malmfoerradet i +Cornwall, liksom Standard- oljebolaget aeger oljefoerradet. Men bolaget +aer staendigt pa upptaeckt efter nya fyndorter, och dess framgang beror i +fraemsta rummet pa grundlaeggarnas saellsynta affaersskicklighet och +foervaltningsfoermaga. Hotande hinder laeggas stundom i deras vaeg, och +det ser ut som om bolaget skulle foerlora sitt monopol och ga samma vaeg +som alla stora bolag. Och det kan saettas i fraga, om det kan +fortlefva, naer de nuvarande hufvudmaennen draga sig tillbaka. Kanske +jag borde saega, naer den nuvarande mannen drar sig tillbaka, ty +beundransvaerd organisation foerutsaetter ett snille i spetsen, en +oefverbefaelhafvare, med enastaende dugligt underbefael, foerstas, men +dock i spetsen en Grant. Till dem, som aberopa Standard-oljebolaget +som ett bevis pa att truster eller sammanslagningar kunna aega varaktig +framgang, saeger jag: Vaenta och se. Jag talar sa oeppet om detta bolag, +daerfoer att jag icke har reda pa dess styrelse, inkomster eller +tillvaegagangssaett. Jag ser det utifran, endast som den, hvilken +studerar politisk ekonomi, och som sadan har jag pa detsamma tillaempat +de principer, som jag vet skola rada, hur valdsamt motstandet aen aer. + +Vi ha visat huru truster och bolag uppsta i deras olika gestalter. +Fragan aer nu: Hota de pa allvar nationens intresse? Aero de en kaella +till oro? Eller skola de visa sig, sasom andra liknande foereteelser +vara ett foersvinnande drag af osaekerhet och oefvergangstillstand. Lat +oss, foer att besvara denna fraga, foelja den trust, som vi latsades +bilda, i salt eller socker, spik, laeder eller koppar--det aer +detsamma. Sockerraffinadoererna, till exempel, ha bildat en trust efter +att under aratals ogynnsamma konjunkturer ha taeflat med hvarandra, och +allt socker, som tillverkas i landet, saeljes genom en och samma kanal +till foerhoejda priser. Foertjaensterna boerja stiga. Utdelning laemnas, och +de, som foerut sago sin egendom foersvinna infoer sina oegon, bli nu +lyckliga. Utdelningen pa den delen af sitt kapital, som en person +insatt i sockeraffaeren, aer langt stoerre aen det kapital han har +innestaende i flera andra affaerer. Priset pa socker aer sadant, att om +han satte in sitt kapital i en ny fabrik, skulle han foertjaena +enormt. Han har kanske foerbundit sig att icke utvidga sin affaer eller +inga i en ny, men hans anhoeriga och bekanta upptaecka snart den nya +utsikten till vinst. Han kan rada dem att understoedja utvidgningen af +en liten fabrik, som naturligtvis maste inga i trusten. Aefven om han +icke ger sina vaenner denna vink, sa aer kapitalet alltid pa utkik, +synnerligast naer ryktet foermaeler att en ny trust bildats, sasom i +fallet om socker, och strax springa nya fabriker ur jorden som genom +ett trollslag. Ju framgangsrikare trusten aer, dess saekrare skjuta +dessa sidoskott fram. Hvarje seger medfoer ett nederlag. Hvarje +fabrik, som trusten koeper, skapar en annan och sa fortgar det ad +infinitum, tills hela bubblan brister. Sockerraffinadoererna ha foersoekt +att fa mera af kapitalet i ett saerskildt fall, aen kapitalet afkastar i +allmaenhet. De ha foersoekt att fa en del af kapitaloceanen att stiga +hoegre aen den omgifvande vattenytan, men vattnet har stigit oefver +foerdaemningarna, och kapitalet, liksom vattnet, har ater funnit sin +jaemna yta. Det aer sant att foer att atervinna denna jaemnvikt erfordras +en kortare eller laengre period, hvarunder artikeln i fraga kan saeljas +till konsumenten i mindre kvantiteter och till hoegre pris aen +foerut. Men foer detta blir konsumenten rikligen ersatt under de +foeljande aren, under hvilka striden mellan de konkurrerande fabrikerna +blir haeftigare aen nagonsin och raecker, tills den stora lagen om att +den baest utrustade star kvar goer sig gaellande. De fabriker och +direktoerer, som kunna astadkomma den stoersta foerdelen, utestaenga de +mindre dugliga. Ett klokt foervaltadt kapital laemnar raettmaetig +vinst. Smaningom blir kapitalet genom stegrad efterfragan i stand att +erhalla stoerre vinst. Detta i sin tur drager nytt kapital till +fabrikerna, och vi aero ater midt inne i den gamla striden, och +konsumenten skoerdar vinsten. + +Sadan aer lagen, sadan har lagen varit, och sadan lofvar lagen att bli +i framtiden; ty aennu har ingen plan uppfunnits, som i laengden hindrat +dess verkningar. Fri konkurrens, och alla bolag eller truster, som +foersoeka att afpraessa konsumenten mer aen tillboerlig foertjaenst pa +kapital och omkostnader, uppgoera planen till sitt eget nederlag. Vi +hafva manga bevis pa att denna stora lag icke slumrar och icke later +sig undertryckas. Foer nagon tid sedan bildade, som jag redan omtalat, +stalraelsfabrikanterna i Europa en trust och hoejde priset pa raels sa +orimligt hoegt, att amerikanska fabrikanter voro i stand att foer +foersta, kanske aefven foer sista gangen, exportera stalraels till Kanada. +Men missfoerstand och oenighet, oskiljaktiga fran foersoek till +sammanslutning mellan konkurrenter, broeto snart trusten. Med +stridslystna kaenslor lagda till den foerra affaerskonkurrensen foernyades +kampen, och stalraelsindustrien i Europa har aldrig sedan repat sig. +Det befanns att stegringen i pris hade galvaniserat till lif +affaersfoeretag, som aldrig skulle ha droemt om att fabricera raels. Och +sa dog denna trust sin naturliga doed. + +Under det stora tryck, som flera ar radde i detta land inom +stalraelsfabrikationen, hoellos manga orofyllda moeten, pa samma saett som +beskrifvits i trustens uppkomst, och det besloets att goera ett foersoek +att inskraenka produktionen. Lyckligtvis kom snart reaktionen. +Efterfragan pa raels boerjade ater, innan planen sattes i +verkstaellighet, minskning af produktionen foersoektes aldrig, och +stalraelsindustrien raeddades salunda fran ett stort misstag. + +Vi ha nyligen sett detta lands blyindustri foerstoeras och dess aegare +ruinerade. Foer nagra veckor sedan voro tidningarna fulla med +redogoerelser foer sammanslutningen mellan boskapsuppfoedare i St. Louis, +som beslutat att stoerta slakteri- och exportbolagen i Chicago och +Kansas City. + +Ingen affaer i detta land var under flera ar mindre loenande aen +spiktillverkningen. Foer att afhjaelpa detta bildade icke fabrikanterna +nagon trust foer att saelja varan, utan i staellet minskade de +produktionen. En viss procent af deras maskiner hoells overksam. Denna +procent oekades fran tid till tid och endast sa mycket tillverkades, +som foer ett visst pris kunde tagas i marknaden. Resultatet var att det +snart fanns flera maskiner i Amerika foer tillverkning af spik aen +efterfragan pa spik behoefver pa manga ar, och denna foerening mellan +spikfabrikanter gick samma vaeg som alla truster och laemnade affaeren i +svarare trangmal, aen den var foerut. + +Sockertrusten har redan en anmaerkningsvaerd konkurrent i haelarna. +Koppartrusten aer i fara. Alla sta beredda att anfalla en "trust" eller +"sammanslagning", om den visar sig vara vaerd attacken; med andra ord, +om den lyckas att hoeja sin vinst oefver den naturliga jaemna ytan i hela +landet, kan den vaenta konkurrens fran alla hall och maste slutligen +duka under. Det aer onoedigt att aegna mycken uppmaerksamhet at de talrika +trusterna i mindre artiklar, som uppsta den ena veckan och foersvinna +den andra, daerfoer att de aero underkastade den stora lagen. Tidningarna +beraetta att truster existera eller ha existerat i tapeter, skosnoeren, +timmer, kol, tegel, tagverk, glas, skolboecker, foersaekringar och +jaernvaror och tjugo andra artiklar. Men det laempligaste epitaphium +oefver dessa flyktiga varelser aer: + + "Haer jag genast skall fly min vaeg, + hvarfoer kom jag da hit, o saeg?" + +Vi kunna utropa med Macbeth da han sag valnaderna af Banquos +efterkommande glida foerbi: Hvad, skall taget raecka tills domsbasunen +skallar? Men som det var med Banquos procession, sa aer det aefven med +trusterna, att det aer troestande att veta, att naer en kommer, +foersvinner en annan. De komma och ga som skuggor. + +Sa star det till med truster pa yrkesomradet. Lat oss nu undersoeka +jaernvaegarna, hvilkas "pullor", "kombinationer" och "differenser" +skraemma sa manga. Alla dessa skiftande former aero uttryck foer +kapitalets foersoek att skydda sig foer den ekonomiska faran, som ligger +i fri konkurrens. I manga fall hafva jaernvaegsaktier blifvit "watered". +Beraeknad efter det insatta kapitalet har utdelningen vid +jaernvaegsfoeretag varit ovanlig och mycket hoegre aen den afkastning +kapital brukar laemna pa andra hall. Alla jaernvaegarna i Vaestern ha +kostat litet eller intet, inkomsten af de utslaeppta obligationerna har +raeckt till foer byggandet af dem. I dag se vi ledarna af +jaernvaegsaffaererna noedsakade att erhalla inkomst af mera kapital, aen +som erfordras foer att foerdubbla deras respektive egendomar. Deras +"kombinationer" och oefverenskommelser af hvarjehanda slag, hvilka aero +vaerdeloesa efter ett par manaders hoegtidliga ingaende, aero bevis pa +dessa foersoek. Men alldeles pa samma saett, som den ofantliga +foertjaensten pa fabriksartiklar foerskaffade fabrikerna oekadt kapital +foer tillverkningen, sa har jaernvaegsaffaerernas ovanliga framgang lockat +nytt kapital till sitt omrade. NewYorkcentralbanans enorma utdelning +kulminerade i West Shorebanan. Pennsylvaniabanan, som foertjaenar +omkring tretton millioner arligen, har sin South Pennsylvania. En +linje mellan Chicago och Milwaukee, som varit mycket inkomstbringande, +framkallade lyckligtvis en parallell linje. Och deras gemensamma +framgang vaeckte en tredje till lif. Det fanns fran boerjan en enda bana +mellan dessa punkter--numera finnas sex. Och om dessa sex i morgon +slogo sig samman och begaerde af allmaenheten en procent mer i raenta pa +kapitalet aen den bestaemda, skulle daer snart vara sju, och det vore +alldeles riktigt. + +Detta visar ytterligare omoejligheten af att undga den stora lagen, +foerutsatt att kapitalet aer fritt att inlata sig pa konkurrerande +banor. I Storbritannien och oefverallt i Europa har vanligen vid +byggandet af jaernvaegar och andra kommunikationsmedel tillaempats en +helt annan politik aen var "fritt-foer-alla-politik". Endast +tillatelsen att fa bygga en jaernvaeg kostar i England naestan lika +mycket pr mil, som vara billigaste banor i Vaestern kostat att +bygga. Manchester, till exempel, har nyligen beslutat att anlaegga en +kanal, trettio mil lang, till Liverpool, och utgifterna foer att +erhalla parlamentets tillstand att saetta in kapital i detta foeretag ha +tills dato kostat naera en half million dollars. Regeringen bestaemmer +genom en parlamentskommitte, om den foereslagna linjen verkligen aer af +noeden, och foer att afgoera denna fraga maste hvar och en, som pa nagot +saett har med de i grannskapet redan befintliga kommunikationsmedlen +att goera, infoer kommitten uttala sin asikt, att den foereslagna nya +kanalleden aer alldeles onoedig; medan de som framstaellt foerslaget fa +betala enorma summor foer ett hundratal "sakkunniga" utlatanden om att +kanalen aer noedvaendig. Det afgoerande, som Underhusets kommitte kan +komma till, aer af noll och intet vaerde, i jaemfoerelse med de +intresserade kapitalisternas ofelbara sakkunskap. De veta langt baettre +aen nagon lagstiftningskommitte om arbetet i fraga kommer att loena sig, +och detta aer saekraste beviset pa att det fyller ett kaendt behof. +Resultatet af Amerikas politik framgar baest af det faktum, att, trots +alla foersoek af jaernvaegsfoeretagen att kringga de ekonomiska lagarna, +aeger det amerikanska folket i alla fall de billigaste kommunikationer +i vaerlden. Jaernvaegspriserna foer frakt i Europa staella sig +haepnadsvaeckande dyra mot priserna i Amerika. Fraktkostnaden pa +engelska jaernbanor aer i allmaenhet dubbelt sa stor som i Amerika och i +manga fall, som jag haft tillfaelle att iakttaga, tre ganger sa stor. I +somliga fall aennu hoegre. + +En vaen till mig koepte en skeppslast saed i Leith, hvarfoer frakten fran +New York kostat en dollar pr ton; det kostade honom nittiosex cents pr +ton att transportera den trettiofem mil inat landet. En annan koepte +sexhundra ton tackjaern vid Lake Superior, hvilket kostade i frakt till +Liverpool fyra dollars pr ton; han betalade 2 dollars 87 cents pr ton +attio mil pa jaernvaeg fran Liverpool till sina fabriker. Foer denna +summa transportera vara godstag raels femhundrasextio mil, mot attio +mil i England. Om Europa aegde var foerdel af fri konkurrens inom sitt +kommunikationsvaesen, skulle tillgodogoerandet af hennes resurser blifva +oefverraskande till och med sa sent som nu. Enligt min asikt ha vi alla +skael att vara glada oefver vart jaernvaegssystem. Dess nackdelar aero +obetydliga och dess foerdelar ofantligt oefverlaegsna alla andra system i +vaerlden. + +Amerikas folk kan le at sina jaernvaegsmagnaters och fabrikanters foersoek +att trotsa de ekonomiska lagarna genom "truster", "kombinationer", +"pools" eller "differenser" eller nagot liknande. Lat dem endast halla +fast vid systemet: fri konkurrens. Hall faeltet oeppet. Frihet foer alla +att saetta in pengar i jaernvaegar naer och hvar kapital behoefs och med +lika villkor foer alla. Frihet foer alla att inlata sig i hvilket +affaersfoeretag som helst under lika villkor foer alla. + +Nagon oefverdrifven vinst af kapital eller monopol kan icke vara +permanent hvarken inom kommunikations- eller fabriksvaerlden. Hvarje +foersoek att uppehalla den slutar med nederlag, och detta nederlag star +alltid i proportion till det daraktiga foersoekets tillfaelliga framgang. +Det aer helt enkelt loejligt att nagra maen samlas i ett rum och foersoeka +att genom fattandet af beslut foeraendra de stora lagar, som haerska inom +affaersvaerlden och som alla aero underkastade, bade jaernvaegspresidenter, +bankirer och fabrikanter. + +Antagligen har trusten snart spelat ut sin roll som hoegsta mod inom +affaerslifvet, och ett annat lika flyktigt pahitt visar sig, naer naesta +period af prisfall intraeffar; men det finnes icke den ringaste fara +foer att sunda affaersprinciper kunna taga allvarsam skada af nagon af +dessa roerelser. De enda personer, som hafva nagot att frukta af +trusterna, aero de, som aero nog ofoerstandiga att gifva sig in i +dem. Konsumenten och transportoeren, icke fabrikanten och +jaernvaegsaegaren, aero de, som hoesta in skoerden. + +Sedan det foeregaende skrefs, har en ny sort upptraedt pa skadebanan i +skepnaden af "Presidenternas oefverenskommelse--en oefverenskommelse +mellan gentlemaen", hvari medlemmarna foerbinda sig att kontrollera, +undertrycka och inskraenka utvecklingen af vart praektiga +jaernvaegssystem, under en tid da landet lika vael som nagonsin foerr +behoefver denna utveckling. Dessa gentlemaen aemna icke bygga jaernbanor, +som skola gifva allmaenheten foermanen af sund taeflan, eller tillata att +sadana byggas haedanefter. Man kan med saekerhet foerutsaega att denna +leksak skall, liksom sina foeregangare, bli foerkastad foer en annan och +att samma personer, som nu aero mest foertjusta oefver den nya skallran, +da skola betrakta den med djupaste foerakt och ga framat i den raetta +riktningen som hittills och utveckla jaernvaegssystemet, naerhelst och +hvarhelst de se ett gynnsamt tillfaelle. Naerhelst redan existerande +jaernvaegar kraefva af publiken mer aen skaelig inkomst af insatt kapital +eller af kapital, som skulle behoefvas foer att foerdubbla existerande +linjer, skola konkurrerande linjer byggas--till lycka foer landets +intressen--som ha stoerre foerdel af billiga transportkostnader aen att +tillfoersaekra utdelning at kapitalister. Och naerhelst en tantieme kan +erhallas genom jaernvaegsobligationer, skola bankirer--aefven till +lycka foer landet--med glaedje skaffa dem afsaettning, utan att spoerja +om nagra monopol skola kullkastas af de nya linjerna. + +Det star icke i maensklig makt att foer mera aen en kort tid, en mycket +kort tid, erhalla ovanlig profit pa kapital, antingen det star i +kommunikations- eller fabriksaffaer, sa laenge som alla ha raett att +taefla. Och denna frihet, kan man med saekerhet antaga, att amerikanska +folket icke aemnar lata inskraenkas. + _________________________________________________________________ + + ENGELSK-AMERIKANSKA HANDELSFOERHALLANDEN + +(Ur ett tal i "The Chamber of Commerce", Halifax, Sept. 1900) + + Kontrasten mellan de tva laendernas kommersiella metoder. Den roll + tariffen spelar i handeln. Tulltariff i Foerenta staterna-- + frihandel i Storbritannien, en jaemfoerelse mellan resultaten. + +PA troeskeln till denna stora fraga moeta vi det alltid lika nya +diskussionsaemnet: frihandel versus protektionism. Det finns endast ett +slags frihandel, men det finns tva slags protektionism. Foerst: det +britiska slaget, och sa det amerikanska, mycket olika, i sanning, +savael i teori som praktik. Protektionism i Britannien betyder helt +enkelt, att folkets foeda skall bestaendigt foerdyras foer konsumenten och +foeljaktligen jordens vaerde bestaendigt och artificiellt hoejas. Den +amerikanska uppfattningen af protektionism aer den, som foeresvaefvade +Mill. Den ansluter sig till Adam Smiths laera, att malet, som boer +efterstraefvas, aer riklig tillgang pa en artikel till billigaste pris +under fritt varuutbyte. Han foerlorar aldrig konsumenten ur sikte. Om +vi ha skael att tro, att ett lands resurser endast behoefva utvecklas +foer att astadkomma baettre och billigare tillgang pa en artikel, aen +nagot annat land vore i stand till, sa tro vi med Adam Smith, att det +kan ibland vara klokt att betala denna artikel dyrare foer en tid, om +slutet blir en stoerre marknad. Adam Smith var ingen vild doginatiker i +frihandelsfragan; han har tvaertom uttalat som sin mening, att han lika +vael kunde vaenta ett Utopien pa jorden som en genomfoerd frihandel, t. +o. m. i Britannien. Och naer det gaellde aendringar i lagliga +bestaemmelser, hade han alltid en punkt klar: att de maste ske varsamt +och utan allvarlig skada foer handeln, sadan den aer. Haer aero tva +exempel, som belysa skillnaden mellan protektionism i England och +Amerika. Under unionskriget sarades och retades amerikanska folket af +den fientlighet, som visades, icke af britiska folket, utan af +britiska regeringen. Amerikanarna besloeto att inskraenka bruket af +engelska produkter sa mycket som moejligt och i synnerhet att goera sig +oberoende af deras jaern- och staltillfoersel, krigets senor, +synnerligast som de af Englands fientliga hallning och byggandet af +Alabama icke voro lika saekra som--tack vare foersynen!--de nu aero, +att krig mellan de tva laenderna icke kan uppsta. Oraett, tillfogad +nationer eller folk, medfoer alltid vedergaellning, och hvarje +framkallad fiende aer en fara, som naer som helst kan explodera. Alabama +gaf oss trettio ars oafbruten protektionism och saetter oss i stand att +oefversvaemina England med vart stal. Regeringen fragade fabrikanterna +huru stor tull, som fordrades foer att foerma dem att boerja det nya +foeretaget att tillverka stal. Dittills hade vi icke drifvit denna +roerelse med vidare framgang. Trettio procent begaerdes och erhoells. +Alla kaenna till resultatet. Amerikanska nationen har billigare stal aen +nagon annan, icke ens den britiska undantagen, och foerser en stor del +af vaerlden med denna vara. Amerika aer utan all motsaegelse det land, +som nu star fraemst i fraga om staltillverkning. Nu tro vi att +tillfaelligt tullskydd, sedermera reduceradt till en fjaerdedel af dess +foersta utstraeckning, aer till fullo foersvaradt. Tag det andra fallet: +de baesta maennen inom hvarje nation maste alltid straefva efter att +befordra nationens materiella framsteg genom att infoera nya +arbetsomraden, och det ansags, att genom laempligt tullskydd under +nagon tid skulle Unionen kunna fylla landets behof af socker billigare +aen att taga det fran utlandet. Men detta experiment misslyckades +fullstaendigt. Vi hade begatt ett misstag, tullen afskaffades, och +socker blef ater fritt. I det ena fallet var tullskydd foerdelaktigt, i +det andra icke. Jag tror att, som det gatt i Foerenta staterna, kan det +ocksa komma att ga i andra laender. Hvarje nation vill foersoeka att inom +egna graenser tillverka en artikel, som lofvar bli billigare och +baettre, aen naer den tages utifran, och vi maste taligt afvakta +resultatet af dessa foersoek. Alldeles som Foerenta staterna afskaffade +sockertullen, sa tror jag att andra nationer skola ansluta sig till +den amerikanska uppfattningen i tullfragan, att det aer oklokt med +permanent tullskydd och att en nation, som foersoeker vinna foerdel genom +staendig beskattning af en artikel, aer lik en man, som foersoeker lyfta +sig genom att dra sig i haret. Ehuru jag aer teoretiskt oefvertygad om +att det ibland kan vara klokt af en ung nation att insaetta kapital och +intelligens pa experiment i nya foervaerfsgrenar, hvilket alltid aer +foerenadt med saerskild risk, sa aer jag icke desto mindre en anhaengare +af Adam Smiths laera, att oenskemalet maste vara fritt varuutbyte mellan +alla vaerldens nationer, endast underkastade behofvet af inkomst; men +denna inkomstfraga aer af vikt. + +Ni kommer ihag att Mr. Chamberlain en gang svaermade foer en +"Zollverein" i hela britiska riket; ni skulle ha frihandel inom dess +graenser, liksom vi ha inom Unionens fyrtiofem stater, hvilket vid +foersta paseende foerefaller att vara en lysande ide. Men efter +oefverlaeggning med kolonisterna vid jubileet tillkaennagaf Mr. +Chamberlain, att han icke kunde foermas att vidroera aemnet med tang. Det +aer godt naer en statsman aendrar mening, da han finner den oriktig. +Britiska kolonierna inse att de maste taga stoersta delen af sin +inkomst af tull pa importerade varor, och daerfoer tycktes en +"Zollverein" vara olaemplig. Aefven andra hinder foereligga. Foerenta +staterna oekar till exempel tullen pa fint raffineradt socker med en +summa motsvarande den hvarmed hvilken som helst annan nation soeker +uppmuntra produktionen--detta anses icke vara mera aen raettvist mot +vara egna sockerfabrikanter. + +Daerfoer aer det foer naervarande troligt, att noedvaendigheten af inkomster +och olaempligheten af att anskaffa dem genom inhemsk tull tvingar +britiska kolonierna att fortsaetta med hoeg tull pa importartiklar, +synnerligast sadana, som kunna rubriceras som lyx--det vill saega, +sadana saker, som icke anvaendas af de manga fattiga, utan af de rika. +Detta aer en folklig politik, och det aer vael kaendt hvilken stor makt +"roester" aega foer politikern. Samma inflytanden tror jag skola goera sig +gaellande i Foerenta staterna. Jag kaenner icke till nagot mera +inkomstbringande saett eller nagot sa tillfredsstaellande foer de +roestande. Det oefverraskar er kanske, men jag tror det aer sant, att +under var nuvarande tariffpolitik undslipper massan af amerikanska +folket faktiskt tullafgiften. De anvaenda naestan endast--jag tror jag +kan utelaemna "naestan"--hemmagjorda saker: hemmagjord tobak, vin, +spritdrycker och oel, hemvaefda bomulls- och ylletyger, till och med +siden, anvaendbart, ehuru icke sa fint som det utlaendska, och alla +dessa artiklar aero foer naervarande foervanande billiga. Jag hade nyligen +ett bevis daerpa. En familj i burgna omstaendigheter, men icke rik, +reste hvarje ar till England med sina fem barn foer att besoeka +slaektingar. Foerut hade de sparat in resan genom att koepa klaeder och +andra artiklar. Frun sade, att numera koeper hon ingenting i England, +daerfoer att klaeder staella sig billigare i New York. Det finns manga +andra bevis haerpa. Vi finna att vara tjaenare, som atfoelja oss pa vara +resor, koepa en hel del saker i New York; men var goda och kom ihag, +icke lyxartiklar afsedda foer rikt folk. Pa dessa, hvilka vi kunna vara +oefvertygade om att var rika klass aldrig afstar ifran, kunna vi genom +hoega tullar erhalla all den inkomst, som behoefs, utan att efterfragan +blir mycket minskad. Republikens foermoegna klasser dra sig icke foer +utgifter i fraga om lyx; och fint siden, fint linne, fina spetsar, +finaste yllevaror, fina viner och skotsk whisky och engelskt oel raeknas +till vara lyxartiklar. + +Laegg maerke till att denna politik skall icke laengre foerst och fraemst +fullfoeljas foer tullskydd, utan endast foer inkomst. Aefven om +protektionism som en politisk atgaerd afskaffades, aer det troligt att +sadana artiklar skulle bli beskattade--massorna skulle fordra det. +Det aer ett stort misstag att tro, att det aer de fa och icke de manga, +som yrka pa tull pa importerade lyxartiklar. Min asikt aer att sadana +tullar icke bli afskaffade i var tid. Det aer det mest populaera saettet +att skaffa landet inkomster. + +Det aer en ny foereteelse inom handeln mellan nationerna, hvilken icke +boer foerbigas. Det kan tagas foer afgjordt att ramateriel i lyckligt +lottade delar af vaerlden nu hafva uppnatt foermagan att draga till sig +kapital och skicklighet, sa att de som regel kunna bearbetas pa +platsen. De olika folkslagen utveckla oefverraskande duglighet. Indiens +fattiga maen och kvinnor, Mexikos peoner och Amerikas negrer aegna sig +med framgang at fabriksverksamhet. Likasa kineser och japaner. +Britannien och Foerenta staterna foerse dem med hufvudmaen foer de olika +foeretagen, och foer skoetandet af de automatiska maskinerna fordras +ingen utpraeglad skicklighet hos arbetaren. Vi kunna vaenta stora +foeraendringar af denna omstaendighet. Det tillkommer Britannien, laenge +den foernaemsta och en gang enda fabriksidkande nationen af betydelse, +och aefven Foerenta staterna att pa alla omraden soeka na det hoegsta inom +industrien. Foeraendringar, som naerma sig revolution, kunna uppsta af +denna orsak. Sir Thomas Sutherland talade nyligen till sina bolagsmaen +om antagligheten af att bestaella angskepp i fjaerran oestern. Men jag +tror aenda att han foerst foersoeker att fa dem i Britannien eller Amerika +--det aer langt att ropa aenda till fjaerran oestern. + +Fastaen det ser ut som om nationerna mer och mer soeka att sjaelfva fylla +sina foernaemsta behof, sa tror jag dock, att oekningen af befolkning och +rikedom, som skapar nya behof och utvidgar omradet foer de redan +befintliga, icke endast haller varuutbytet mellan nationerna kvar pa +dess nuvarande standpunkt, utan aefven oekar det i viss man. Hur +obetydlig aer icke handeln pa utlandet, aefven i baesta fall, mot den +inhemska! Oaktadt Foerenta staterna foerra aret (1899) exporterade +fabriksvaror foer attio millioner pund (400,000,000 dollars) var det +icke fullt futtiga fem procent af totalpriset pa dess +fabrikstillverkning, oefver 1,800 millioner. Man behoefver icke frukta, +att vaerldens behof skola minskas--Britanniens enda omsorg aer att bli +det land, som baest kan fylla dem. + +Sa sta foer naervarande de engelsk-amerikanska handelsfoerhallandena. I +dessa tider af sekterism och partisplittring synes det vara af +ytterlig vikt, att en sammanslutning af intelligenta maen i hvarje +centrum,--daer hvarken rang, rikedom, parti eller trosbekaennelse +kunna utgoera hinder foer medlemskap--uteslutande arbetade foer sitt +lands fred och vaelfaerd, med utstraeckt blick aefven till alla laenders +alla folk, ett broderskap, som ser det egna baesta i det gemensamma +baesta. Dessa maen dela icke den vanliga politikerns tranga uppfattning, +som i kriget mot andra land ser en foerdel foer sitt eget och, fruktar +jag, ser aennu klarare sin egen popularitet. Foer handelsnationer, +sadana som Storbritannien och var unga republik--hvilken nu boerjar +dela vaerldshandeln med moderlandet--finnes ingen grad af framgang i +nagon del af vaerlden, hvari de icke aega andel. Hela vaerlden star i +skuld till de nationer, som i stoerre man fylla deras behof. Daerfoer aer +Britanniens och Amerikas stoersta intresse: fred. Daerfoer aer det ocksa +en klok politik att uppehalla fred, ett allvarligt politiskt missgrepp +att rubba den, enaer vi icke kunna foerstoera en annan nations vaelfaerd +utan att skada var egen. En skenbart tillfaellig vinst af andras ofaerd +aer verkligen foerlust till sist. Detta aer kanske att se allt foer langt +in i framtiden, men steg, som leda dit, boera tagas redan i vara +dagar. Foersta steget ligger i att laemna foerestaellningen, att handeln +foeljer flaggan; verkliga foerhallandet aer att handeln foeljer, dit +sparet till den baesta foerdelen leder. Handeln respekterar inga +flaggor; det lojala Kanada koeper sina "Union Jacks" i New +York. Kanadas handel pa republiken aer tre ganger sa stor som pa +England och stoerre aen med alla andra nationer tillsammans. Foergaefves +soeker nagon nation politiskt eller nominellt herravaelde pa fraemmande +omrade med afsikt att vinna fortfarande affaersfoermaner under frihandel +och lika lagar foer alla. Den foersaekrar sig om och fasthaller endast +den marknad den kan baest fylla. Att offra millioner i penningar och +tusentals maenniskolif foer att erhalla politiskt oefvervaelde i ett nytt +landomrade kan ibland vara noedvaendigt i politiskt syfte, men aldrig i +handelsintressen. Vi skola ha kommit ett steg framat, naer det oeppet +foerkunnas att politisk eroefring icke aer noedvaendig foer att eroefra ett +nytt landomrades handel. Denna sanning behoefver Amerika laera sig pa +nytt, da hon foersoeker att fa politisk makt oefver Filippinerna. De +britiska och amerikanska intressena aero skyddade, naer samma lagar +gaella foer alla nationer. Bada laendernas intressen roerande utlaendsk +handel ha blifvit desamma och borde leda till samma politik: Oeppen +doerr och Fred--tillatelse foer alla nationer, alla folk att foelja +egna utvecklingslagar i fullkomlig frihet. Vi ha nyligen haft manga +bevis pa sanningen af det gamla pastaendet, att "blod aer tjockare aen +vatten", betydligt mycket tjockare, som jag tror, mellan medlemmarna +af var egen ras. I den nu framtraedande dragningen till hvarandra +mellan alla engelsktalande--och allt hvad detta innebaer--se vi +gryningen till en ny kaensla--raspatriotism; en kaensla af stolthet +och haengifvenhet, som den ena halfvan af rasen ger at "Union Jack" och +den andra a "Stars and Stripes"--den andra af de tva flaggor, som +gemensamt svaja oefver alla engelsktalande, ty intet samfund, hvari +vart tungomal talas, existerar utan att lyda under en af dessa +symboler. Silfverkanten pa de moerka krigsmoln, hvilka tyvaerr nu svaefva +oefver de bada grenarna af rasen, aer att krigets utgang skall aennu +fastare sammanbinda de bada nationerna. Vi kunna saekert, jag tror +fullkomligt saekert, antaga att mellan de tva nationerna, hvilka aero +ett folk, ingen skiljaktig mening nagonsin kan uppsta, som icke kan +afgoeras i vaenskap, eller att nagon regering i nagotdera landet skulle +vara nog stark eller illasinnad att motsaetta sig folkens oenskan, att +deras tvistigheter icke ma afgoeras med svaerdets bittra skiljedom. Den +dagen aer foerbi, da engelsktalande maen skola uppmanas att doeda +hvarandra pa slagfaeltet. Solen kommer aldrig mer att lysa oefver ett +sadant skadespel. Vi ha hunnit foerbi detta stadium och vaendt om bladen +foer alltid i denna fasavaeckande historia. + +Hur skall framtiden gestalta sig under inflytandet af denna nya makt +--raspatriotismen, som nu dagas foer oss? Var egen ras isynnerhet har +anlag foer den sjukdom, som kallas laudhunger. Storbritanniens roeda +flagga foerkunnar sitt oefvervaelde oefverallt i vaerlden. Vi ha utstraeckt +vart omrade tre tusen mil fran Atlantens straender till Stilla hafvets, +fran S:t Lawrence till Mexikogolfen och, aenda icke noejda, fruktar jag, +att vi foelja Englands farliga exempel och annektera utlaendskt omrade. +Sanningen aer att vi alltfoer troget foeljt Skriftens ord, som saeger oss, +att de saktmodiga skola besitta jorden; och hvilket, enligt var +humorist, Mark Twain, foerklarade alltsammans--var ras aer sa +saktmodig. I alla haendelser synas vi ha skyndat oss upptaecka, att det +sanna och enda saekra beviset pa jordens raetta besittningstagare var +--att de talade engelska. + +Denna utvidgningsepok maste snart ga oefver. Det aer utvecklingens lag, +att hvarje land skall, om det kan, styra sig sjaelft. Sa goer Kanada; +Australien haller pa att foervaerfva sig sjaelfstaendighet, och bada ha +sina egna tulltariffer till och med mot Englands produkter. +Sydamerikas sjutton republiker, som nyligen lydt under Spanien, aero +alla oberoende under egen styrelse. Det aer endast under +utvecklingsperioder som aflaegsna makter kunna styra och behaerska ett +folk, men under denna tidpunkt kunna regeringens atgaerder vara af sa +vaelsignelsebringande art, att aefven sedan det nya samhaellet sjaelft +oefvertagit ledningen af sina angelaegenheter, blir bandet mellan moder +och barn icke endast oslitet, utan starkare aen nagonsin foerut. Kanada +och Australien laemna starka bevis haerpa. Genom den visa, vaelvilliga, +fredliga och tillmoetesgaende politik, som foeljts, har inom riket +skapats en raspatriotism, som hvilar pa moralisk styrka, den +maektigaste af alla, som hvilar icke pa lag, utan pa kaerlek. +Britanniens framgang i sin kolonialpolitik aer en af de stoersta +triumfer en nation nagonsin vunnit, kanske den allra stoersta. Endast +fredliga och icke krigiska medel kunde ha astadkommit denna seger, +langt mera aerofull aen en eroefring genom valdsmakt och langt +varaktigare, hvilket framtiden kommer att visa. + +Storbritanniens flagga svajar oefver Kanada och Australien. Genom +folkets oenskan aero de en del af det fast foerenade hela, och nu aer +fragan om denna rassammanslutning skall stanna inom britiska riket +eller slutligen utvecklas till ett foerbundsrad foer hela rasen, ledande +de internationella angelaegenheterna, innefattande vaerldsfreden och +latande hvarje saerskildt land skoeta sig sjaelft under egen regering, +antingen det oenskar en kroent eller okroent republik. Jag beskylles foer +att en gang, och det var icke sa laengesedan, ha spatt, att var +engelsktalande ras skulle en dag ater vara foerenad. Haer aer ett +laempligt faelt foer var Handelskammare att odla, ty det ligger i +riktningen: frid pa jorden och maenniskorna en god vilja. Foer det +naervarande kunna de atminstone bruka sitt inflytande foer att staerka +det vaenliga foerhallandet och naermandet mellan de tva grenarna. Jag har +gloemt att naemna ett af de baesta, kanske det allra baesta, resultatet af +var tillfaelliga tullpolitik. Det har tillfoert oss manga britiska +yrkesidkare foer att uppsaetta industriella foeretag och salunda utveckla +vara tillgangar--Clark och Coats fran Paisley, Dolan fran Yorkshire, +Sanderson fran Sheffield och sist, men ingalunda minst, en stor skatt +fran Halifax. Hvem kunde begaera att vi skulle oefvergifva var tanke pa +protektionism, om vi lyckades fanga sadana som Firth. Vi utlaemna dem +icke mot en konungs loesen; vi behoefva sa manga vi kunna fa af +Halifaxkvaliteten. Naerhelst vara tariffer passa, ma alla taga en +grundlig haemnd, komma hit oefver och glaedja sig at frihandeln i +Unionens fyrtiofem nationer. Republiken uppmanar dem att komma, alla +som en. Den har hoegsta tull pa importerade aedelstenar och dyrbarheter, +men dessa ovaerderliga skatter ga tullfria. + +Det aer icke endast foer sin industriella skicklighet de skulle bli +vaerderade, utan som laenkar, hvilka binda samman det gamla och det nya +landet, modern och barnet. Nagra af firmans yngre medlemmar bli +bofasta ibland oss, deras barn gifta sig med amerikanare, eller, om de +besoeka det gamla hemmet, inga de foerbindelser daer, och den riktige +engelsk-amerikanen aer resultatet. Denne visar sig kanske vara den nye +mannen, hvilken aeger bada rasernas foertjaenster och styrka och +ingenderas fel och svaghet och som i alla haendelser, det kunna vi vara +foervissade om, skall vara den fraemste laerjungen i raspatriotism och +arbeta foer att det gemensamma medborgarskapets dag skall uppga inom +var ras vidtfamnande graenser. + _________________________________________________________________ + + "BUSINESS" + +(Ur ett foeredrag vid Cornell University, 11 Jan. 1896) + + "Business" aer ett omfattande ord och aer i sin ursprungliga + betydelse uttrycket foer hela skalan af maenniskors straefvanden. + Samma egenskaper, sasom skoetsamhet, energi, koncentrering och + intelligens, vinna framgang i alla grenar af "business", fran + medicin till manufakturvaror. + +"Business" aer ett omfattande ord och aer i sin ursprungliga betydelse +uttrycket foer hela skalan af maenniskors straefvanden. Praestens +"business" aer att predika, laekarens att bota sjuka, skaldens att +skrifva vers, universitetsprofessorns att undervisa och de studerandes +"business" aer, skulle man kunna tro, af den ofantliga uppmaerksamhet +som aegnas daerat, att spela fotboll. Jag aemnar icke tala om "business" +i denna vidstraeckta betydelse, utan foeretraedesvis foelja definitionen i +"Century Dictionary": + +"Merkantila och yrkesmaessiga foeretag af hvarjehanda slag; +sysselsaettning, som fordrar kunskap i bokfoering och finansiella +metoder; bedrifvande af handel samt penningtransaktioner af alla +slag". + +Belysningen, som foeljer, aer betecknande och definierar klart denna +uppfattning af "business". Den lyder pa detta saett: + +"Det foerekommer saellan, att personer med boejelse foer studier foervaerfva +nagot anseende foer kunskap i business". + +Men vi maste ga aennu ett steg laengre foer att mera tydligt foerklara +hvad "business" aer, sa som jag ser saken. Aer en afloenad +jaernvaegspresident eller bankdirektoer eller en afloenad tjaensteman af +hvad slag som helst en "businessman"? Straengt taget, icke. Foer att en +person skall vara i "business" maste han vara atminstone delaegare i +det foeretag han leder och aegnar sitt intresse at samt foer sina +inkomster vara hufvudsakligen beroende af foeretagets framgang och icke +bara af sin afloening. Denna synpunkt utesluter hela den afloenade +klassen. Inga af dessa aero nu "businessmen", men manga af dem hafva +varit det och varit det med framgang. Den, som aer en verklig +affaersman, kastar sig i och slungas omkring pa affaerslifvets vagor, +utan lifraeddningsboj i skepnad af afloening--han riskerar allt. + + VAL AF LEFNADSBANA + +Foermoegenhet kan icke erhallas genom afloening, hur hoeg denna aen aer, och +affaersmannen straefvar efter foermoegenhet. Om han aer klok, sa laegger han +alla sina aegg i en och samma korg och tar sedan vael vara pa denna +korg. Goer han affaerer i kaffe, sa aegnar han sin uppmaerksamhet at +kaffe; goer han affaerer i socker, sa aegnar han sig at socker och later +kaffet vara--han blandar inte ihop dem, utom naer han dricker sin +kopp kaffe med socker i. Om han graefver kol och saeljer dem, sa aegnar +han sin uppmaerksamhet at "svarta diamanter"; om han aeger och saeljer +skepp, sa aegnar han sig at skeppsfart, och han upphoer att foersaekra +sina egna skepp, sa snart som han har kapital att undvara och kan tala +foerlusten af ett utan risk af ruin; om han tillverkar stal, sa haller +han fast vid stal och haller sig pa langt afstand fran koppar; om han +bearbetar jaernmalm, sa haller han fast daervid och bryr sig icke om +annat slags grufdrift, allraminst silfver och guld. Detta aer daerfoer, +att en man kan grundligt skoeta endast en affaer, och endast en duglig +man kan goera det. Jag har aennu aldrig traeffat pa en maenniska, som +fullt foerstod tva olika slags "business"; ni kan lika laett traeffa pa +nagon, som taenker pa tva sprak samtidigt. + +Underafdelning och specialitet aer dagens loesen. + + HVARJE MAN I SITT YRKE ELLER SIN SPECIALITET + +Jag har framfoer mig manga representanter foer alla slags studerande. Om +jag kunde se in i edra hjaertan, sa skulle jag finna manga skiftande +former af aerelystnad; de flesta soekande utmaerkelse i nagot af de laerda +yrkena. Nagra vilja bli jurister, andra praester, laekare, arkitekter, +elektrici, ingenioerer, laerare, och hvar och en staeller upp foer sig ett +moenster, ett hedradt namn, som intagit foersta platsen i nagot af dessa +yrken. De blifvande juristerna framfoer mig skulle vilja taefla med +forntidens Marshall och Story eller nutidens Carter och Choate; +praesten ville vara en Brooks eller en Van Dyke; laekaren en Janeway +eller en Garmany; redaktoeren ville vara en Dana; arkitekten en +Richardson, och naer han natt sin aerelystnads mal, sa skulle han vara +noejd. Atminstone tror han det nu. Med dessa klasser har jag egentligen +icke nagot som helst att goera i dag, daerfoer att alla dessa aero +yrkesentusiaster. Men naer hufvudegenskaperna foer att lyckas i de laerda +yrkena aero de samma, som betinga framgang inom affaerslifvet, kan +mycket af hvad jag har att saega tillaempas pa er alla. + +Ibland er finnas sadana, som skulle vilja segla pa det ovissa haf, som +kallas "business", och arbeta foer att foertjaena pengar, stor +foermoegenhet och till slut bli millionaerer. Men jag aer oefvertygad om +att, om ocksa detta aer fraemst i edra tankar, sa aer det icke allt ni +straefvar efter pa affaersbanan; ni kaenner att daer gifvas tillfaellen att +visa duglighet, foeretagsamhet, energi, omdoeme och alla de baesta dragen +hos maenniskonaturen, samt aefven att affaersmaen mycket gagna det +samhaelle, de lefva i. + +Jag vill foersoeka att sprida litet ljus oefver vaegen till framgang, att +peka pa klipporna och skaeren i det foerraediska hafvet och ge nagra +vinkar om saettet att styra ert skepp eller ro ert noetskal och om det +hastiga eller det langsamma artaget vinner i laengden. + + STARTEN I LIFVET + +Lat oss da boerja med boerjan. Aer nagon af de blifvande affaersmaennen haer +framfoer mig, da han foer sig utmalar framtiden, noejd med att se sig +hela sitt lif arbetande foer en bestaemd afloening? Icke en enda, det aer +jag saeker pa. Haer har ni skiljegraensen mellan affaer och icke-affaer; +den ene aer husbonde och beror af foertjaensten, den andre tjaenare och +beror af sin loen. Naturligtvis far ni alla boerja som afloenade tjaenare, +men alla fa icke sluta daer. + +Ni har litet svart foer att komma i gang, mycket svart i allmaenhet, men +haer goer sig undantagsstudenten gaellande. Foer honom finns ingen +svarighet; han har vunnit sina laerares uppmaerksamhet, och de kaenna en +maengd affaersmaen. Han har fatt premium, han aer den foerste i klassen, +han har visat ovanlig foermaga, grundad pa karaktaersdrag, som komma att +goera sig gaellande i taeflingen. Han har bevisat sig aega aktning foer sig +sjaelf, har ofoervitliga vanor, godt foerstand, ordningssinne, +outtroettlig flit, och hans lediga tid anvaendes till soekande efter +kunskap, hvari han finner sin hoegsta glaedje. + +Aennu en viktig sak: hans finanser aero alltid i godt skick, han lefver +straengt pa sina inkomster och sist, men icke minst, han har visat, att +han finner glaedje i sitt arbete. Dessutom har han vanligen en kraftig +garanti foer framtida flit och gagnande aerelystnad--han aer icke +belastad med rikedom. Det aer noedvaendigt, att han sjaelf banar sig vaeg i +lifvet. Han aer icke millionaer, han bara aemnar bli det. Han har ingen +rik far eller--det som aer aennu farligare--en rik mor, som kan och +vill understoedja honom i laettja, i fall han skulle misslyckas; han har +ingen lifraeddningsboj, han maste simma eller ga till botten. Innan +denne unge man laemnar universitetet, aer han en bemaerkt man. Mer aen en +bred vaeg star honom oeppen. Doerren oeppnas, innan han behoefver knacka, +han vaentas af den insiktsfulle arbetsgifvaren. Icke hans professors +skrifna betyg--ty betyg maste vanligen laesas och laesas mellan +raderna--utan ett ord eller tva sagda till affaersmannen, som alltid +aer pa utkik efter unga undantagsstuderande, har tillfoersaekrat den unge +mannen allt hvad en ung man behoefver--en boerjan. Det oskattbaraste +foervaerf, som en arbetsgifvare kan vinna at sin affaer aer +undantagsynglingen--ingen affaersuppgoerelse aer sa gifvande som denna. + +Det aer naturligtvis oaendligt mycket svarare foer +genomsnittsstuderanden; han behoefver vanligen soeka efter +sysselsaettning, men slutligen finner aefven han en boerjan. + + UTVAEGAR TILL FRAMGANG + +Det aer undantagsstudentens bana, som belyser vaegen till framgang. Vi +behoefva icke alls bekymra oss om honom, han aer "all right". Han har +blifvit kastad i sjoen, men han behoefver ingen lifboj, han behoefver +icke klemas med, han kan simma; han aer icke foedd foer att bli draenkt, +och ni ser hur han ar efter ar trotsigt moeter vagorna, tills han aer i +spetsen foer ett stort "business". Hans boerjan var naturligtvis icke i +spetsen, utan vid foten--lyckligtvis; daerfoer har hans +framatskridande alltid skett uppat. Om han boerjat uppifran, skulle han +icke haft tillfaelle att straefva hoegre. Det betyder icke mycket hur han +boerjar, ty han aeger egenskaper inom sig, hvilka med saekerhet skola +astadkomma ett visst resultat, hvart han aen kommit. Han fortfar pa en +mycket liten loen, utraettar smasysslor, mycket obetydligare aen han vet +sig kunna utfoera, men han utfoer dem med yttersta noggrannhet. + +Men sa en vacker dag intraeffar nagot, som adrager honom hans naermaste +foermans uppmaerksamhet. Han har nagot att invaenda mot ett foerslag och +tror att det kan foerbaettras, eller han erbjuder sig att bitraeda i en +annan afdelning aen sin egen; eller han stannar en dag senare aen +vanligt vid sitt arbete eller kommer tidigare en morgon, daerfoer att +det var nagot, som skulle goeras naesta morgon, och hvilket han foer +saekerhets skull ville saetta sig in i i god tid. Hans principal har +kanske aefven varit litet orolig oefver samma sak och kommit tidigt till +platsen. Han traeffar pa den unge mannen, som visar att han icke endast +utfoer sitt afloenta arbete, utan aefven taenker pa affaerens framgang. Det +kan ocksa haenda, att principalen en dag foereslar en viss atgaerd +roerande en af kundernas konto; det aligger kanske den unge mannen att +skoeta denna gren af bokfoeringen--en mycket viktig gren. Principalen +oenskar stoppa denna kredit, hvilket mahaenda skulle vara till olaegenhet +foer kunden. Den unge mannen kaenner kunden, har ibland besoekt honom i +affaerer, burit upp penningar--eller foersoekt att goera det--och +invaender blygsamt, att denne aer en praektig karl, som maste vinna +framgang, som skoeter sin affaer redbart och klokt och endast behoefver +tillfaelligt oefverseende foer att kunna reda sig foertraeffligt. + +Principalen har foertroende till den unge mannens omdoeme och duglighet, +tycker kanske att det aer litet djaerft af en kontorist att framstaella +nagot sadant, men saeger till honom: "Skoet om den haer saken, men passa +pa att vi icke foerlora nagot. Vi vilja naturligtvis icke skada vara +kunder, utan om vi kunna hjaelpa mannen utan foer stor risk, sa goera vi +det gaerna". Den unge mannen tar saken om hand, och foeljden visar, att +han hade alldeles raett; kunden blir en af firmans allra baesta kunder, +en som icke utan stor svarighet kunde lockas oefver till en annan. + +Eller kanske att den vakne unge mannen har gifvit akt pa fabrikens +foersaekringspoliser och deras foerfallodag; han ser att denna blifvit +foersummad--att nagra af foersaekringarna aero foerfallna. Det angar icke +honom, han har icke betaldt foer att skoeta om firmans foersaekringar; i +en mening--den inskraenkta meningen--aligger denna syssla en annan +man, men han vagar papeka omstaendigheten och foereslar, att premierna +skola erlaeggas. Men--laegg nu maerke till foerdelen af allmaen laesning +och bildning!--denne unge man har laest tidningar och tidskrifter och +laert kaenna flere "affaersknep", som ibland bedragit foersaekringstagaren +pa hans foersaekring, och i samband daermed har han studerat nya och +billiga foersaekringsmetoder. Han foereslar, att den eller den polisen +oefverflyttas till ett annat, solidare och aeldre bolag. Ni ser, mina +herrar, att var tids affaersman maste laesa, ja studera och ga till +roten af en hel maengd saker, sa att han kan undga de falluckor, som pa +alla sidor omgifva en affaer. Den arbetsgifvare, som icke insag hvad en +sadan ung man, ehuru i en kontorists anspraksloesa staellning, duger +till, aer icke vaerd att arbeta hos. + + ANDRA STEGET UPPAT + +Antag att den unge mannen aer elektriker eller ingenioer och kommer fran +Sibley, som aer ett bra staelle att komma fran. I det stora +fabriksfoeretag, som aer nog lyckligt att ha foersaekrat sig om hans +duglighet, har han kanske en mycket anspraksloes befattning; men han +upptaecker att ett par angpannor icke aero riktigt saekra, att maskinerna +eller motorerna aero byggda pa falska mekaniska principer och foerbruka +en maengd braensle, och att anvaendningen af maskinerna aer foerenad med +risk. Han ser, att entreprenoeren fuskat med grunden under den; eller +han kommer ofoermodadt in i fabriken en natt foer att se, om allt star +bra till, och upptaecker att mannen, som har vakten, icke aer att lita +pa och att en olycka laett kunnat ske. Han kaenner det vara sin plikt +att ingripa och raedda fabriken fran undergang. Han goer upp en ritning +oefver maskineriet och laegger fram den foer sina principaler med foerslag +att afhjaelpa bristerna, enligt de nyaste vetenskapliga principerna, +som han laert sig i Sibley. Arbetsgifvaren aer naturligtvis icke hagad +foer utgifter och aer foerargad oefver att hans maskineri icke aer sadant +det skulle vara. Men aefven om hans vrede tar sig utlopp, later han, +naer stormen vael aer oefver, den unge mannen foerklara hvad ett par tusen +dollars nu kunde raedda, och resultatet aer, att Sibleypojken far +tillsaegelse att skoeta om saken och laga att allt blir ordentligt +gjordt. + +Denne unge mans lycka aer sa godt som redan gjord. Aefven om han ville, +skulle han icke kunna doelja sitt ljus under skaeppan, hvilket den +blifvande affaersmannen just icke aer vidare benaegen att goera--han aer +bara och uteslutande "business". Han lider icke af tillgjordhet eller +falsk blygsamhet. Han foerstar sitt "business", och han aer fullt +medveten och stolt oefver den omstaendigheten att han foerstar det--det +aer en af de manga foerdelar Sibley gifvit honom--och han aer besluten, +att hans principal icke skulle, atminstone i denna sak, veta mindre aen +han. Ni far aldrig uraktlata att upplysa er arbetsgifvare. Man kan +icke halla en sadan ung man som denne tillbaka; och lat mig tala om +foer er, att ingen arbetsgifvare vill halla honom tillbaka. Det finns +aennu en person, som aer lika glad oefver att upptaecka den unge mannen, +som den unge mannen aer oefver att upptaecka sig sjaelf, och denna aer hans +arbetsgifvare. Han aer vaerd en million, hvarken mer eller mindre, men +det vore naturligtvis icke till hans nytta att fa den, medan han aennu +aer sa ung. + +Han har nu tagit tva steg uppat. Foerst, han har fatt en god boerjan +och, foer det andra, han har visat sin principal, att han aer mer aen +vanligt duglig. "Han har kommit", som fransmaennen saega, och han har +kommit foer att stanna. Hans fot aer pa stegen och det beror pa honom +sjaelf, hur hoegt han klaettrar. Han aer en af de mycket fa, som kommit +oefver troeskeln till hela affaeren. + +Men det aer mycket som aterstar att goera. Denne unge man har nit och +duglighet, och han har visat att han har den oundgaengliga egenskapen +--omdoeme. Och han har visat aennu en oundgaenglig egenskap--att hela +hans intresse aer i affaeren. Han visar ifran sig de lockande +frestelserna, som omgifva unga maen, och koncentrerar sin +uppmaerksamhet, sin tid och sina krafter pa uppfyllandet af sin plikt +mot sin arbetsgifvare. Alla andra studier, sysselsaettningar och alla +noejen undantraengas af "business", som haerskar oinskraenkt. Hans +afloening stiger, naturligtvis. Om han haendelsevis rakat fa anstaellning +hos en arbetsgifvare, som icke foerstar att uppskatta hans foertjaenster +sa finns det andra arbetsgifvare, som funnit, att haer aer den saellsynta +foereteelsen--undantagsynglingen--i deras konkurrents tjaenst, och +det aer mycket antagligt att var unge hjaelte kommer att byta om +principal. Det haender icke ofta, men ibland tvingas en ung man att +goera det. Som regel aer arbetsgifvaren endast alltfoer tacksam, att en +sadan ung man kommit till honom, och han aer angelaegen att fa behalla +honom. Men foertroende aer nagot, som behoefver lang tid att gro, och det +aer en lang vaeg fran hoegt afloenadt bitraede till jaemnlikhet som +delaegare. + + DEN AFGOERANDE FRAGAN + +Lat oss foelja honom litet laengre. Den unge mannens arbete i firmans +tjaenst har en dag framkallat noedvaendigheten foer honom att goera ett +besoek hos arbetsgifvaren i hans hem. Sadana tillfaellen yppa sig allt +oftare, den unge mannen blir kaend och vaerderad i familjen; till slut +spoerjer principalen sig sjaelf, om han icke nagon dag kunde taga honom +till kompanjon, och da kommer fragornas fraga: "Aer han redbar och +duglig?"--Lat mig droeja haer ett oegonblick. Mina herrar, detta aer den +afgoerande fragan, hvalfvets slutsten, ty ingen duglighet, hur stor den +aen ma vara, aer vaerd nagot utan redbarhet. Naer Burns skildrade +Skotlands genius i "Visionen", kommo dessa egendomliga ord honom i +sinnet: + + "Hennes oega, aefven da det ut i tomma rymden sag, + lyste klart af tro och heder". + +Intet foerdoeljande, ingen beraekning, ingen spekulation pa att vinna en +ofoertjaent foerman, aldrig en handling, hvars upptaeckt skulle bringa er +skam. Affaersmannen soeker allra foerst hos sin kompanjon "ett redbart +sinne", den, som, aefven foer att tjaena honom, vek en harsman fran den +smala vaegen, skulle genast foerlora hans foertroende. Aer han +intelligent? Aer han i stand att bilda sig ett korrekt omdoeme, grundadt +pa insikt och klarsynt foerutseende? Unga maen--ja, gamla maen ocksa-- +gifta sig foerhastadt, hvilket aer mycket ofoerstandigt af bade de unga +och de gamla. Men om ett kompanjonskap kan man saega, att det saellan +ingas i foerhastande. Det aer icke en eller tva egenskaper, som afgoera +det, utan karaktaeren i sin helhet--tilltalande i manga afseenden, +icke franstoetande i nagot och med saerskild duglighet i ett eller tva. + +Vi hoera ofta talas om huru omoejligt det i vara dagar aer foer unga maen +att starta nya foeretag, daerfoer att affaerer ske i sa stor skala, att +det erforderliga kapitalet naermar sig millionen, och salunda aer den +unge mannen doemd till en loentagares lif. Detta aer sant endast i fraga +om de stora korporationerna, i hvilka man icke kan bli delaegare utan +kapital. Ni kan koepa sa och sa manga aktier foer sa och sa manga +dollars, och som de unga maen jag nu talar till aero fast beslutna att +foerr eller senare blifva sina egna herrar, sa tror jag icke att +anstaellning i en stor korporation--daer hoeg afloening aer allt hvad de +kunna vaenta--aer lika foerdelaktig foer dem som hos privata aegare. + +Aefven presidenterna foer dessa korporationer aero endast afloenade och +saledes icke, i ordets straengaste mening, affaersmaen. Huru skulle da en +ung man, som arbetar under dem, vara annat aen en loentagare hela sin +lifstid? + + HVAR FINNAS TILLFAELLENA? + +Mangen affaer, som laenge arbetat med framgang under kompaniskap, +foeraendras till bolag, aktierna erbjudas till salu, och laerda herrar, +menloest okunniga i affaerer, och, stundom, spekulativt anlagda kvinnor +samt--jag aer ledsen att tala om det--ofta praester och artister aero +foerledda att koepa. Allmaenheten koeper affaeren, men de skulle hafva koept +mannen eller maennen, som skoette affaeren. + +Kommer ni ihag historien om Travers? En vaen bad Travers komma in och +titta pa en hund, som han taenkte koepa foer att raensa sitt +konservatorium fran rattor. Just som hundsaeljaren skulle visa honom, +hur utmaerkt hunden gjorde slut pa odjuren, kom en stor, vaeldig gammal +ratta jagande hunden framfoer sig. Travers vaen fragade honom: + +--Hvad skulle du goera? + +--Koe-koe-koepa rattan, svarade Travers. + +Allmaenheten koeper ofta den oriktiga saken. + +Det skulle vara ett foertraeffligt studium foer er att ofta laesa de olika +bolagsaffaerernas fondnoteringar. Ni skall finna foerteckningen i nagra +tidningar. Laegg nu maerke till aktiernas parivaerde och det pris, foer +hvilket ni kan koepa dem. Det kan invaendas att detta parivaerde aer +fingeradt kapital, det aer endast i ganska fa fall det aer sa; i +fabriksaffaerer i synnerhet, tror jag, att motsatsen aer regel. +Kapitalet representerar icke helt och hallet egendomens vaerde. + +Men det finns manga bolag, hvilka icke aero bolag, och manga exempel pa +kompaniskap, foeraendrade till bolag, daer affaeren i sjaelfva verket +fortfar som kompaniskap. Om vi jaemfoera sadana institutioner med de +stora bolagen, hvilkas aegare aero haer och daer och oefverallt, sa finna +vi en anmaerkningsvaerd olikhet. Tag till exempel vaerldens stora +angbatslinjer. De ibland er, som laesa, kaenna nog till att de flesta af +dessa laemna ingen utdelning at aktieaegarna. Nagra af de stoersta +bolagens aktier ha salts foer halfva, till och med foer tredjedelen af +vaerdet. Dessa aero bolag helt enkelt, men om vi se pa andra linjer pa +samma haf, som skoetas af aegare, och foer hvilka vanligen en stor +affaersman, som aer djupt intresserad, star i spetsen, sa skola vi +finna, att de hvarje ar laemna stor utdelning och oeka reservfonden med +betydliga summor. Det aer skillnaden mellan individualism och +kommunism, tilllaempad pa business, och mellan aegarna, hvilka skoeta sin +egen affaer som kompanjoner, och ett bolag med tusen olika aegare, +okunniga om affaerer. + +Denna motsats kan man finna inom hvarje affaersgren, i handel, +yrkesutoefning, i finanslifvet och i kommunikationen till lands och +vatten. Det aer pa samma saett med banker. Manga bankinraettningar aegas +verkligen af nagra fa affaersmaen. Dessa blifva snart de ledande, och +deras aktier sta alltid hoegt, i synnerhet om bankens direktoer aer den +stoerste aegaren, sasom fallet aer i de mest framstaende bankaffaererna. I +sadana delaegarskapsbolag finnas alla tillfaellen foer den blifvande +affaersmannen att blifva aegare, det vill saega delaegare, ty de som leda +sadana foeretag soeka staendigt efter duglighet. + +Var icke alltfoer kinkiga--tag emot hvad goda makter erbjuda. Boerja, +om ni noedvaendigt vill, i ett bolag, men hall alltid blicken faestad pa +utsikten till en egen affaer. Kom ihag att hvarje foeretag kan lyckas, +daerfoer att det fyller ett saerskildt behof hos allmaenheten; det utfoer +en noedvaendig syssla, antingen det producerar en artikel, saeljer den, +eller vardar och foervaltar kapitalet. + +Det finns intet slag af "business", daer icke framgang kan ernas. + + EN AF FRAMGANGENS HEMLIGHETER + +Framgang beror helt enkelt pa aerligt arbete, duglighet och +koncentration. Det finns alltid plats i toppen foer undantagsmaennen +inom hvarje yrke. De behoefva icke straefva efter gunst; det aer snarare +fraga om, hvem som skall lyckas erhalla deras vaerdefulla hjaelp. Och +som det aer i hvarje yrke, sa aer det i alla affaersgrenar--godt om +plats i toppen. Er sak aer bara att komma dit. Saettet aer ganska enkelt: +Skoet ert "business" en liten smula skickligare aen genomsnittsmannen pa +ert omrade. Om ni aer aldrig sa litet oefver genomsnittet, sa aer er +framgang betryggad, om denna star i proportion till den grad af +foermaga och intresse, som ni adagalaegger. I en affaer finnas alltid +nagra, som sta naera toppen, men det finns alltid ett oaendligt mycket +stoerre antal nere vid bottnen. Och skulle ni misslyckas i att na upp, +sa skyll icke pa stjaernorna, utan pa er sjaelfva. De som misslyckas +kunna saega, att den eller den personen hade stora foerdelar, oedet var +honom bevaget, omstaendigheterna gynnsamma. Det daer pratet aer icke +mycket vaerdt. En man faller i midten af en stroem, som han foersoeker +hoppa oefver, och foeres bort af vattnet; en annan foersoeker detsamma och +landar saekert pa andra sidan. + +Proefva noga dessa bada maen. + +Ni skall finna, att den som misslyckades saknade omdoemesfoermaga; han +hade icke beraeknat medlen att na sitt mal; han var en ofoerstandig +karl; han hade icke traenat sig; han kunde icke hoppa; han gjorde det +pa en slump. Han var lik den daer unga damen, som pa fragan om hon +kunde spela fiol svarade: "Jag vet inte; jag har aldrig foersoekt."-- +Den andre, som hoppade oefver stroemmen, hade flitigt traenat sig; han +visste ungefaer hur pass langt han kunde hoppa. Och han visste +fullkomligt saekert, att han kunde hoppa langt nog foer att na en punkt, +hvarifran han kunde vada till stranden eller taga ett nytt hopp. Han +visade omdoemesfoermaga. + +En ung man, som gjort sig kaend foer att utfoera hvad han foeresatt sig, +skall finna huru hans arbetsfaelt vaexer ar efter ar och huru +uppgifterna blifva stoerre och stoerre. A andra sidan, den man, som +maste erkaenna sitt nederlag och be sina vaenner om hjaelp foer att fa +boerja pa nytt, aer verkligen illa daeran. + +Studerande vid vara skolor och universitet voro foerr faerdiga med +examen redan i ton-aren. Detta ha vi aendrat, och de studerande aero i +allmaenhet aeldre, naer de boerja kampen foer tillvaron, men de ha +naturligtvis laert en hel del mer. Savida den unge universitetsmannen +icke hufvudsakligast anvaender sin tid foer att inhaemta kunskap i det +aemne, som han taenker aegna sitt lif at, sa blir han, om han gar in i en +affaer, undantraengd af yngre maen, som boerja i ton-aren, ehuru de sakna +universitetsbildning. Detta saeger sig sjaelft. Nu aer fragan: Skall den +studerande, som vistats i teoriernas region, hinna fatt mannen, som +har ett par ars foersprang pa praktikens harda och straengt uppfostrande +faelt. + +Att detta aer moejligt foer den studerande aer ju tydligt och att han i +sitt senare lif kommer att aega bredare vyer, aen den vanlige +affaersmannen, som saknar akademisk bildning, aer ocksa tydligt, och det +aer naturligtvis slutet, som blir det afgoerande; boerjan aer gloemd och +har ingen betydelse. Men om den studerande nagonsin skall hinna fatt +den, som foerst startade i taeflingen, sa maste det vara genom att aega +starkare uthallighet; hans oefverlaegsna kunskap och daerpa grundade +sundare omdoeme maste slutligen foerhjaelpa honom till seger i taeflingen. +Det aer tre brister, som vanligen kaenneteckna mannen, som startar, +innan karaktaeren vunnit manlig fasthet, naemligen: bristen pa straeng +sjaelfdisciplin, pa allvarlig koncentration och pa en allt behaerskande +aerelystnad. Den unge universitetsmannens vanor och den i en affaer +anstaellde ynglingens aero himmelsvidt skillda. + +Det aer en annan svarighet, som i de flesta stora affaersfoeretag moeter +den aeldre mannen. Daer rader naemligen en straeng civilfoervaltning och +befordran utan favoritsystem. Det staeller sig daerfoer mycket svart att +fa nagon annan anstaellning aen i de laegsta graderna. Man maste boerja +vid foten, och det aer baest foer alla parter, synnerligast foer den unge +studeranden. + +Undantagsstudenten borde naturligtvis oefvertraeffa +undantags-icke-studenten. Han har stoerre bildning, och bildning goer +sig alltid gaellande, om de andra egenskaperna aero desamma. Tag tva maen +med lika naturlig begafning och energi, samma aerelystnad och +personliga egendomligheter, och den af de tva, som erhallit den baesta, +mest omfattande och mest laempliga bildningen, har utan gensaegelse en +ofantlig foerdel oefver den andre. + + AFFAERSMAN OCH SPEKULANTER + +Alla aekta mynt hafva blifvit efterapade; efterapningen af "business" +aer spekulation. En affaersman ger valuta foer sin inkomst och uppfyller +en nyttig foerpliktelse. Hans tjaenster aero noedvaendiga och komma +samhaellet till godo; dessutom arbetar han ihaerdigt foer att utveckla +landets tillgangar och bidrager salunda till slaektets framatskridande. +Detta aer aekta mynt. Spekulation daeremot aer en parasit pa affaersmaennens +arbete. Den skapar ingenting och fyller intet behof. Naer spekulanten +vinner, sa tar han pengar utan att laemna vederlag eller betala daerfoer, +och da han foerlorar, tar hans medspekulant pengarna fran honom. Det aer +ett rent hasardspel mellan dem, foernedrande foer bada. Ni kan icke vara +en hederlig affaersman och en spekulant. Tillvaegagangssaettet och syftet +pa den ena banan aero olycksbringande foer den andra. Ingen affaersman +kan spekulera hederligt, ty de som visat sig ha foertroende foer honom +ha raett att vaenta straengt fasthallande vid +affaersmetoder. Fordringsaegaren tar den vanliga affaersrisken, men vill +icke veta af nagon spekulationsrisk. Det aekta och det foerfalskade ha +intet gemensamt. + +Att nittiofem procent af dem, som foer egen raekning boerja ett +affaersfoeretag, misslyckas, later otroligt, och aenda saeger statistiken, +att det foerhaller sig sa. Med siffror kan man bevisa hvad som helst, +heter det, men det aer dock ett faktum, att proportionen aer mycket +stor. Tro inte att jag vill afskraecka er fran att foersoeka bli era egna +herrar och skaffa er en egen affaer, langt daerifran. Dessutom later den +blifvande affaersmannen icke afskraecka sig af nagot, som nagon kan +saega. Han aer en sann riddare och saeger med Fitzjames: + + Om full af faror vaegen aer, + dess stoerre lockelser den baer. + +Den unge mannen, som foeresatt sig att bli en affaersman, later icke +hindra sig, och icke heller later han sig lockas in pa en annan bana +--han skall goera en start och fa proefva sina krafter. Han maste ga +pa. Tids nog att besluta sig foer lifslang traeldom som blott loentagare, +sedan ni foerst proefvat pa "business" och upptaeckt, om ni aer, eller +icke aer, en af de lyckligt lottade, som aega de erforderliga +egenskaperna. + +Jag har foersoekt att teckna undantagsakademikerns vaeg fran afloening +till kompaniskap. Det aer ingen fantasibild; ingen enda dag gar foerbi +utan foeraendringar inom firman, hvilka hoeja unga maen till delaegarskap; +och i hvarenda stad gar ingen foerste Januari foerbi utan att medfoera +befordringar. "Business" kraefver ungt, friskt blod foer sin tillvaro. +Om nagra af er aero missmodiga i denna sak, sa lat mig beraetta er tva +historier ur min egen erfarenhet, som bestaemdt skola muntra upp er. + + EN TECKNING UR LIFVET + +Det finns en stor fabriksaegare, den stoerste i vaerlden i sitt yrke. Jag +kaenner honom mycket vael, en praektig karl, som goer heder at sitt +"business". Da han boerjade aldras, insag han, liksom alla kloka maen, +att nytt blod behoefde infoeras i hans affaer; att medan det aennu var +jaemfoerelsevis laett foer honom att leda det vidstraeckta foeretaget, +skulle det vara vaelbetaenkt att soerja foer dess oefverlaemnande i goda +haender, naer han dragit sig tillbaka. Rika maens soener aerfva saellan lust +foer affaerer. Jag kan icke yttra mig om huruvida detta aer bra eller +illa. Men da jag ser pa maenniskoslaektet i dess helhet, tror jag det aer +bra. + +Om rika maens soener hade fattiga maens soeners tvingande behof och daeraf +framkallade aerelystnad och foermaga, skulle det finnas faerre utsikter +foer universitetsstnderande aen nu. Det var icke till nagon af sin +familjs medlemmar denne man vaende sig foer att finna den nya kraften. +En ung man anstaelld i ett bolag hade adragit sig hans uppmaerksamhet +vid utfoerandet af nagra uppdrag foer sin firma. Den unge mannen hade +ofta aerenden till den aeldre affaersmannen. Denne var klok och gick icke +hastigt till vaega. Hans duglighet var han snart pa det klara med, men +det var endast en punkt bland manga andra. I hvilka foerhallanden lefde +den unge mannen, hurudana voro hans vanor, boejelser och kunskaper? +Hurudan var hans natur, utom hvad som roerde hans verksamhet? Han fann +alla svaren pa sina fragor tillfredsstaellande. Den unge mannen, hvars +far var doed, underhoell sin mor och en syster; hans vaenner voro +praektiga unga maen, ett par af dem nagot aeldre aen han; han studerade; +han var road af laesning; han hade aedla boejelser. Jag behoefver knappast +saega att han var en ung gentleman, med aktning foer sig sjaelf, den +foerkroppsligade hedern, ur stand till nagot lagt eller simpelt; i fa +ord, ett moenster foer en ung man och, naturligtvis, fattig--det saeger +sig sjaelft. + +Den unge mannen blef eftersaend, och millionaeren sade honom, att han +skulle gaerna vilja anstaella honom i sin affaer, om han hade lust att +goera ett foersoek. Millionaeren uttalade oeppet sin afsikt att finna en +ung affaersman, som kunde saetta sig in i foeretaget och med tiden befria +honom fran omsorg. Det uppgjordes att han skulle under tva ar ha plats +som bokhallare, underkastad en bokhallares villkor, som i detta fall +voro mycket straenga, daerfoer att han maste vara pa fabriken nagra +minuter foere sju pa morgonen. Han skulle fa nagot hoegre loen, aen han +hade foerut, och om efter tva ars foerlopp ingenting blifvit sagdt a +nagondera sidan, var oefverenskommelsen slut, och hvar och en af dem +fullkomligt fri. Han var helt enkelt antagen pa foersoek. Den unge +mannen foerklarade stolt, att han ville icke ha det annorlunda. + +Allt gick som foerut. Innan de tva aren voro foerflutna, var principalen +saeker pa att han funnit den ytterst saellsynta artikeln: en ung +"businessman". Huru manga egenskaper innefattas icke i detta ord-- +foerst och fraemst omdoemesfoermaga; ty utan omdoemesfoermaga kommer en +affaersman icke langt. Principalen foerklarade foer den unge mannen, att +han var belaten med honom, noejd med hans arbete och uttryckte sin +glaedje oefver att ha funnit honom. Han hade nu vidtagit anordningar foer +att upptaga honom i firman. Men till hans haepnad svarade den unge +mannen: + +-- Jag aer mycket, mycket tacksam, men det aer mig omoejligt att emottaga +anbudet. + +-- Hvad star pa? Ni passar mig. Passar jag inte er? + +-- Ursaekta, sir, men af skael, som jag icke kan foerklara, vill jag +laemna min plats om sex manader, da mina tva ar aero ute, och jag aemnade +just saega upp den, sa att ni kan fa den fylld. + +-- Hvart aemnar ni er? + +-- Jag reser utomlands. + +-- Har ni tagit nagon anstaellning? + +-- Nej, sir. + +-- Vet ni icke hvart ni kommer att resa? + +-- Nej sir. + +-- Icke heller hvad ni skall goera? + +-- Nej sir. + +-- Jag har behandlat er vael, och jag tror mig ha raettighet att fa veta +det verkliga skaelet. Jag anser att det aer er plikt att saega mig det. + +Skaelet tvingades ur den unge mannen. + +-- Ni har varit alltfoer god mot mig. Jag skulle vilja ge mycket foer +att kunna fa stanna hos er. Ni till och med bjoed mig till ert hem-- +ni har varit borta pa resor--ni uppmanade mig att ofta haelsa pa och +att ledsaga er fru och er dotter till sadana underhallningar, som de +oenskade besoeka--och jag--jag kan inte uthaerda laengre. + +Navael, millionaeren upptaeckte naturligtvis hvad ni alla redan foerstatt, +att det haendt den unge mannen precis detsamma, som skulle haendt er +under liknande foerhallande--han hade blifvit kaer i dottern. I vart +land skulle detta icke ansetts som en foerbrytelse, och jag tillrader +ingen af er att strida mycket emot kaenslan. Om ni hyser verklig kaerlek +till nagon, sa bry er icke om att foeremalet aer dotter till er +principal och att ni far baera rikedomens boerda. Men i det land, hvarom +jag talar, skulle det hafva ansetts ohederligt af en ung bokhallare +att fria till en ung dam utan foeraeldrarnas tillatelse. + +-- Har ni talat med min dotter om edra kaenslor foer henne? lydde +fragan. Den unge mannen vaerdigades knappt svara. + +-- Naturligtvis icke. + +-- Aldrig sagt ett ord, som kunnat tydas daerat? + +-- Naturligtvis icke. + +-- Na, sade han, jag ser ingen anledning hvarfoer ni icke skulle goera +det. Ni aer just den son jag skulle oenska mig, ifall ni kan vinna min +dotters hjaerta. + +Mycket egendomligt, men det var dock sa, hade den unga damen samma +asikt som pappa--han var en sadan aekta man, som hon ville ha. Denne +unge man aer nu en lycklig affaersman. + + ROMANTIK I "BUSINESS" + +Jag har en annan historia, som haende i ett annat land. Bada +svaerfaederna ha sjaelfva beraettat mig historierna, och de aero stolta +maen, liksom jag aer stolt oefver deras vaenskap. Ni ser att business aer +icke endast detta harda prosaiska lif, som vanligen skildras. Det baer +inom sig romantik och kaensla, och ju stoerre ett affaersfoeretag aer, ju +framgangsrikare och nyttigare, desto mera romantik och fantasi traeffar +man pa. De stoersta triumferna, till och med i affaerer, haerroera fran +romantik, kaensla och fantasi, i synnerhet inom en firma med +vaerldsrykte. + +Den andra historien aer sa lik den foersta, att det aer svart att beraetta +den med nagon framgang. Ni gissar er genast till upploesningen, och +detaljerna i dessa haendelser betyda ingenting. Det aer som naer jag +beraettade om slaget vid Bannockburn foer mina unga brorsoener: Daer stodo +engelsmaennen och daer skottarna. + +-- Hvem vann, farbror? skreko alla tre pa en gang med sublimt foerakt +foer detaljer. Men i detta fall aer det icke fraga om krig. Jag tar foer +afgjordt, att alla foervecklingar loestes genom fredlig +oefverenskommelse. + +Jag skall icke beraetta historien i hela sin laengd, som jag gjorde med +den foeregaende; den aer alldeles likadan med undantag af att den unge +mannen i detta fall var anstaelld pa vanligt saett. Den unge mannens +tjaenster behoefdes, och han blef anstaelld. + +Slutligen blef han millionaerens privatsekreterare och med samma +olyckliga resultat. Men i detta fall hade fadern bedt den exemplariske +och duglige unge mannen att, medan han var borta, se till hans soener. +Detta gaf anledning till besoek a familjens landtstaelle och till lek +och idrottsoefningar med soenerna. Min vaen gloemde att han hade en +dotter, och det skulle han inte ha gjort. Naer ni blir icke endast +hufvudmaen foer affaersfoeretag, utan ocksa hufvudmaen foer familjer, sa +skall ni komma ihag detta och inte endast taenka pa soenerna. +Privatsekreteraren, som fatt i uppdrag att halla ett oega pa soenerna, +hade pa ett eller annat saett missfoerstatt de muntliga instruktionerna +och gaf dem ett litet vidstraecktare faelt. Dottern syntes behoefva mesta +omsorgen. Men laegg maerke till detta: Dessa bada unga maen tillvunno sig +sina principalers foertroende och erkaennande foerst, och blefvo sedan +kaera i doettrarna. Ni kunna vara fullkomligt trygga, om ni taga dessa +saker i samma ordning. + + VAERDET AF EN AFFAERSBANA + +Kanske det tillates mig, utan att jag alltfoer mycket afviker fran +aemnet foer min text, att framstaella nagra anmaerkningar oefver det +inflytande en affaersbana, i jaemfoerelse med andra yrken, har pa +maenniskor. + +Foerst har jag da gifvit akt pa att artistbanan goer folk smaaktiga och +framkallar afundsjuka, fafaenga och retlighet, just raka motsatsen till +de egenskaper jag traeffat pa hos affaersmaen. Man tycker att musik, +malning och skulptur borde utoefva ett foeraedlande inflytande pa de +personer, som dagligen syssla daermed. Men erfarenheten saeger nagot +helt annat. Kanske aer det daerfoer, att konstnaerernas arbete eller +utfoerande aer sa personligt, sa i oegonen fallande, sa direkt framstaeldt +foer publiken, att smaaktiga kaenslor laett vaeckas till lif; hvad +anledningen aen ma vara, sa tror jag ingen kan pasta motsatsen, da jag +saeger att konstnaerer ofta bli foerdomsfulla och trangsinta. Men foersta, +att jag talar endast om klasser och om allmaenna intryck; oefverallt +traeffa vi pa undantag, hvilka goera genomsnittet aennu mindre +tillfredsstaellande. Hvad de sa kallade laerda yrkena angar, sa iakttaga +vi en ganska maerkbar skillnad pa den verkan de olika facken +frambringa. + +Inom den praesterliga klassen maerkes detta icke sa mycket i var tid, +daerfoer att de ledande pa detta viktiga omrade tillata sig +vidstraecktare vyer aen foerr och befatta sig mindre med bekaennelser och +dogmer och mera med de yttringar af synd och felaktigheter, som +vidlada det maenskliga lifvet i alla dess skiftande foereteelser. Detta +vidgar sinnet. Det har framhallits, att juridiken goer foerstandet +redigt, men trangt, och att jurister saellan ha stigit till hoegre +chefsplatser med makt oefver sina medmaenniskor. Detta innebaer icke att +maen, som studera lagfarenhet, bli mindre dugliga lagstiftare eller +statsmaen och ledare. Om sa vore foerhallandet, skulle vart land, +framfoer alla andra, vara illa daeran, emedan vi styras af jurister. Men +de mest ryktbara amerikanare, som varit stora maen, voro icke stora +lagkarlar; det vill saega, att de saellan intagit nagon rangplats inom +yrket, men de ha begagnat sig af den oskattbara foerdelen, som +lagstudium foerlaenar en statsman, och utvecklats utoefver yrkets +graenser. Det saeges att den store lagkarlen och den store domaren maste +befatta sig med redan faststaellda regler och foereskrifter; lagkarlen +foeljer foereskrifter, men haerskaren oefver maenniskor utfaerdar +foereskrifter. + + KOEPMAEN OCH VETENSKAPSMAEN + +Det foerefaller, som om alla laerda yrken hade en viss benaegenhet att +goera sina utoefvares sinnen rediga, men tranga. Hvad som foerst +erfordras pa affaersbanan, aer att affaersmannen skall kunna befatta sig +med en staendigt vaexlande mangfald af fragor. Han maste aega en +omfattande omdoemesfoermaga, grundad pa mangsidigt vetande. Det aer icke +tillraeckligt foer var tids store koepman och affaersman, att han kaenner +sitt eget land vael, dess fysiska foerhallanden, dess resurser, +statistik, arsvaext, farleder, finanser, med ett ord, alla +foerhallanden, som roera icke endast det naervarande, utan som gifva +honom data, af hvilka han med nagorlunda saekerhet kan beraekna +framtiden. + +Koepmannen, hvars verksamhet straecker sig till olika laender, maste +kaenna till aefven dessa och likasa det viktigaste, som roer dem. Hans +synpunkt far vara vid som vaerlden; intet af vikt kan haenda, som icke +har inflytande pa hans verksamhet: politiska foervecklingar i +Konstantinopel; kolerasymptom i Oestern; monsun i Indien; +guldtillgangen i Cripple Creek; foerekomst af Coloradoskalbaggen eller +en fallen ministaer; krigsfara; sannolikheten af skiljedom i koloniala +tvistefragor--intet kan haenda i nagon del af vaerlden, som han icke +behoefver taenka oefver. Han maste aega en af de mest saellsynta +egenskaper: foermagan att raett bedoema maenniskor. Han anvaender ofta +tusentals personer och boer veta hur han skall kunna framkalla det +baesta hos de olika karaktaererna; han maste aega organisationsfoermaga +--en annan saellsynt gafva; han maste hafva handlingsfoermaga, maste kunna +besluta sig hastigt och klokt. + +Dessa saellsynta egenskaper aero icke sa absolut noedvaendiga foer +specialisten i nagot yrke eller aembete. Koepmannen foeljer en bana, som +icke endast skaerper hans foerstand, utan utvecklar alla hans +sjaelsfoermoegenheter; i motsats till andra banor leder den icke till +fackkunskap eller ensidighet, utan utvecklar omdoemesfoermagan och +handlingskraften. Ingen vetenskaplig verksamhet omfattar sa manga +problem, ingen annan kraefver en sa vidstraeckt synpunkt pa foerhallanden +i allmaenhet. Daerfoer tror jag att det med fullt skael kan saegas om +affaersbanan, att den maste vidga och utveckla sina anhaengares +intellektuella krafter. + +A andra sidan aer den laerda banan oaendligt mycket aedlare pa ett saett: +den har icke till hufvudaendamal att foertjaena pengar och aer fri fran +den stoersta faran pa affaersbanan, hvilken i en betydelse aer den +sorgligaste af alla banor, naemligen om den betraedes pa oraett saett. Att +foertjaena pengar aer utan tvifvel bevekelsegrunden foer de flesta unga +maen, som aegna sig daerat. Jag tror att om ni vill proefva edra hjaertan, +sa skall ni finna att jag talar sant. Men om detta aer den foersta, sa +skulle det icke vara den sista bevekelsegrunden. + +En maenniska kan goera stor nytta genom att utveckla sitt lands +tillgangar; genom att skaffa sysselsaettning at tusenden; genom att +foerbaettra uppfinningar, som visa sig vara till slaektets vaelsignelse +och foerhjaelpa det framat. Den framgangsrike affaersmannen hoejer sig +snart oefver blotta oenskan att foertjaena pengar som huf vudaendamalet foer +sina straefvanden; denna aer undantraengd af tanken pa den nytta han kan +goera inom sin verksamhetskrets. Koepmannen finner snart sin stoersta +glaedje i utstraeckningen af sina internationella affaersfoerbindelser +--i sina skepp, som befara alla haf. Fabrikanten finner sitt stoersta +intresse och sin stoersta beloening i sina bitraeden, sina fabriker, sina +maskiner, i foerbaettringar och nya arbetsmetoder. Den vinst de fa +uppskattas icke sa mycket foer penningens egen skull, utan mera som ett +tecken pa framgang. + +"Business" har sin romantiska savael som sin prosaiska sida. Den unge +mannen, som boerjar i en bankaffaer och befattar sig med +kapitalplaceringar pa hundra olika saett--i jaernvaegsobligationer, i +foerlagslan till koepmaen och yrkesutoefvare foer att hjaelpa dem utfoera +sina underverk--finner snart att "business" innehaller romantik och +laemnar ett obegraensadt spelrum foer fantasien. Hans inflytande kan goera +sig gaellande i hela vida vaerlden. Ett enkelt bref af hans hand kan +foera den resande till jordens aflaegsnaste vra. Han kan aefven vara sitt +fosterland till tjaenst i en kris, som Richard Morris, den framstaende +koepmannen i Filadelfia, hvilken kom general Washington till hjaelp vid +revolutionen, eller, sasom i var tid, vara bankirer, hvilka vid flera +kritiska tillfaellen bistraeckt regeringen med sitt guld foer att afvaenda +en oefverhaengande olycka. + + DEN OEFVERVUNNA FOERDOMEN MOT HANDEL OCH INDUSTRI + +Om den unge mannen icke finner romantik i "business", sa ligger felet +icke hos "business", utan hos den unge mannen. Taenk bara pa allt det +underbara, det mystiska, som aer foerknippadt med utvecklingen af den +mest andliga af alla makter--elektriciteten--med sin okaenda, +kanske oanade kraft. Den unge man maste vara mycket troeg och prosaisk, +som icke efter att pa ett eller annat saett haft att goera med +elektricitet kaenner sig lyftad fran hvardagligheten till det +hemlighetsfullas region. "Business" aer icke bara dollars; de aero +endast skalet--kaernan ligger ini och kommer affaersmannen till godo +senare, naer hans hoegre egenskaper, hvilka staendigt pakallas, hunnit +utvecklas och mogna. Under militarismens och den raa styrkans +oefvervaelde radde stort foerakt foer mannen, som utoefvade ett yrke. Huru +fullstaendigt har icke detta aendrats! Men denna kaensla har icke gamla +anor, ty om vi blicka laengre tillbaka, sa finna vi att de aeldsta +familjer i vaerlden voro icke sa stolta oefver nagot som oefver den roll +de spelade i "business". Ullsaecken och skutan finnas aennu i deras +vapenskoeldar. Den foer naervarande mest inflytelserike statsmannen i +England aer haertigen af Devonshire, daerfoer att han har bada partiernas +foertroende. Han aer direktoer i Barrow Steel Company. Af ledamoeterna i +det nuvarande konservativa kabinettet inneha sextiofyra +direktoersposter i olika handels-, fabriks- och grufbolag. + +Nu foer tiden aer det icke i Storbritannien tal om att halla sig utanfoer +handel och industri, utan tvaertom att fa tilltraede dit. Franska +republikens president, som haft en sa maerkvaerdig karriaer, har hela +sitt lif varit en affaersman. Den foerra kaenslan af motvilja har +alldeles foersvunnit. + +Ni minns att foerre kejsaren af Tyskland ville goera sin vaen, +stalfabrikanten Krupp, till furste, men denne "businessman" var +alltfoer stolt oefver sina fabriker och var sin faders vaerdige son och +bad kejsaren om ursaekt, foer att han icke ville degraderas fran sin +rang som "Stalkung". Herr Krupps son, som nu bestigit sin faders tron, +skulle helt saekert svara pa samma saett. Nu aer han monark, alldeles som +kejsaren och, efter hvad jag kaenner om unge kung Krupp, lika stolt +oefver sin staellning. + +Den gamla foerdomen mot affaersverksamhet har foersvunnit fran de +starkaste balverken i Europa. Foeraendringen har uppstatt daeraf, att +affaersverksamheten blifvit foeraendrad. I forna dagar utfoerdes hvarje +saerskild arbetsgren i moejligast minsta skala, och sma sysslor i sma +affaerer alstra sma maenniskor. Dessutom maste hvarje man aegna sig at +detaljer, och i sjaelfva verket bedref hvar och en yrke och handel pa +egen hand. Organisationsfoermaga, foeretagsamhet, vida vyer och +handlingskraft hade intet spelrum. I var tid sker "business" inom alla +grenar pa en sa gigantisk skala, att delaegare i ett stort +affaersfoeretag aero haerskare oefver ett helt litet rike. En arbetschef +kan ha flere maen i sin industriella arme, aen de tyska smakungarna hade +under sina fanor. + +Det sades fordom, att tva personer med samma yrke kunde aldrig komma +oefverens; nu rader den varmaste vaenskap mellan yrkeskamrater, de +besoeka hvarandras kontor, fabriker och magasiner, visa hvarandra de +olika metoderna, foerbaettringarna och uppfinningarna samt tillaempa dem +ofoerbehallsamt i sina egna affaerer. + +Affaersfoeretagen aero alltfoer storartade foer att alstra smaaktig +afundsjuka, och vid sidan af foervaerfsbegaeret finnes begaeret efter +framsteg, uppfinning, foerbaettrade metoder, vetenskaplig utveckling och +stolthet oefver att lyckas i dessa viktiga punkter; sa att den +behallning en affaersman nu foer tiden efterstraefvar och erhaller bestar +icke uteslutande i dollars. Han far jaemte dollarn nagot baettre, en +kassabehallning i medvetandet att ha bidragit till hoejandet och +utvecklandet af det arbetsfoeretag, som han gjordt till sin +lifsuppgift. + + AFFAERSBANANS BELOENINGAR + +Jag kan med fullt foertroende framhalla affaersbanan foer er sasom en +bana, hvilken laemnar fritt rum at utvecklingen af en mans baesta +egenskaper. Jag tror att den store koepmannens, bankirens eller +fabrikschefens bana aer gynnsam foer utvecklingen af +sjaelsfoermoegenheterna, att den mognar omdoemet och insikterna i olika +aemnen, friar fran foerdom och haller sjaelen frisk och mottaglig. Och +jag vet att varaktig framgang vinnes icke utan genom aerlighet och +redbarhet, genom ofoervitliga vanor och tadelfritt lefnadssaett, genom +adagalaeggande af god insikt och klokt omdoeme i det maenskliga lifvets +alla foerhallanden; anseende och foertroende fly snart fran den +affaersman, som visar ofoerstand i handel och vandel eller som aer +oregelbunden i sina vanor eller misstaenkt foer att icke vara fullt +redbar. I hvarje annat yrke kan finnas plats foer den ofoerstandige-- +ofoerstandig som ett barn utanfoer sitt speciella fack, men framgangsrik +inom detta--men aennu aldrig har en ofoerstandig affaersman haft +framgang. Om han saknar en sund, allt omfattande omdoemesfoermaga, sa aer +han doemd till undergang. + +Businessbanan aer salunda en straeng dygdens skola, och daer finns en +mycket hoeg beloening, som den ofta utdelar, och ingen annan bana kan +utlofva: All den aedla vaelgoerenhet den moejliggoer. Det aer "businessmaen", +vi hufvudsakligast ha att tacka foer vara universitet, hoegskolor, +bibliotek och uppfostringsanstalter, hvarom sadana namn vittna som +Girard, Lehigh, Chicago, Harvard, Yale, Cornell och manga andra. + +Hvilket baettre minne kan en man efterlaemna, aen ett som astadkommer sa +mycket verkligt godt och sa saekert foer hans namn till kommande +slaekten, haelsadt med vaelsignelse af tusenden inom hvarje artionde, +hvilka inom dess murar erhallit den dyrbaraste skatten: en sund och +fri bildning? Detta aer de maens arbete, hvilka insago att rikedom aer +anfoertrodt gods, att under aegarens lifstid anvaendas till medmaenniskors +baesta. + +I fall nagra affaersmaen skulle bli beskyllda foer snikenhet, kunna vi +med allt fog foersvara dem som klass med de ord, som den hedervaerde +Thomas Cromwell anvaende till foersvar foer den store kardinalen: "Om de +aero snikna i att foervaerfva, sa aero de kungligt frikostiga i att gifva, +hvarom dessa laerosaeten baera vittnesboerd." + _________________________________________________________________ + + STALTILLVERKNING I FOERENTA STATERNA I DET NITTONDE ARHUNDRADET [1] + +(Ur the Review of the Century number of New York Evening Post, 12 +Januari 1901). + + Nagra skael hvarfoer Foerenta Staterna blifvit det foernaemsta + stalproducerande landet i vaerlden. Jaemfoerande priser pa ravaran och + staltillverkning i detta land och utrikes. + + [1] Med stal menas ej laengre det haerdbara jaern, som aennu foer nagra + artionden sedan daermed betecknades, utan benaemningen stal omfattar + nu foer tiden allt jaern, som under framstaellningen varit i flytande + form, sasom bessemer, siemensmartinsjaern o. d. under det att hvad + som endast varit halfflytande, sasom lancashire o. d., fortfarande + kallas jaern. Ett stalfartyg aer salunda ingalunda gjordt af haerdbart + stal utan af helt mjukt jaern.--Oe. a. + +Att skrifva om staltillverkning i Foerenta staterna under det senaste +arhundradet aer verkligen att boerja fran boerjan. I Mr. Swanks +foertraeffliga bok: "Jaern i alla tidehvarf" laera vi, att myndigheterna i +Pennsylvania sa sent som 1786 lanade Mr. Humphreys 300 pund under fem +ar foer att saetta honom i stand att foersoeka foervandla stangjaern till +stal "lika bra som i England". Sa sent som 1810 frambragtes i hela +landet endast 917 tons stal, hvaraf Pennsylvanias del var 531 tons, +eller mer aen haelften af det hela. Det aer egendomligt att den gamla +goda staten, som var sjaelfva hufvudplatsen foer tillverkningen, aennu +laemnar ungefaer samma procent. Till och med 1831 var staltillverkningen +endast 1,600 tons, en summa, som sades motsvara allt som importerats, +sa att stalmarknaden foer sjuttio ar sedan delades jaemnt med +utlaenningen. Men vid tillverkningen af detta stal anvaendes +cementeringsmetoden; degelstal kommer senare. Fran 1831 till sa +nyligen som 1860 gjordes ringa framsteg i staltillverkningen; +totalproduktionen i Pennsylvania ar 1850 var endast 6,000 tons, aennu +hufvudsakligast cementstal. 1840 boerjade Isaac Jones och William +Coleman att tillverka stal i Pittsburg och roente stor framgang. 1853 +tillverkade Singer, Nimick & Co. med foerdel gjutstal till sagar, +verktyg, maskiner etc.; foer samma aendamal bearbetade 1860 Hussey, +Wells & Co. amerikanskt jaern till stal af prima kvalitet som jaemn +produkt. Och 1862 uppraettade Park Brothers & Co. det stoersta hittills +kaenda stalbruket, och flera hundra engelska arbetare infoerskrefvos foer +att tillfoersaekra bolaget framgang. Denna firma anvaende ocksa +amerikanskt jaern. Alla dessa affaersfoeretag funnos i Pittsburg. + +Daerefter blef taeflan med det utlaendska stalet ganska skarp, tills +inkraektaren slutligen tvangs att laemna faeltet. I boerjan kunde +europeiska fabrikanter afstjaelpa sitt oefverskott pa utlaendsk botten +och tvinga de amerikanska fabrikanterna att foer hela sin tillverkning +noeja sig med de ytterligt laga priser, hvilka inkraektaren endast +accepterade foer en obetydlig del af sitt. Den, som behaerskar en +gifvande inhemsk marknad, kan med stor foerdel inkraekta fraemmande +marknader. Under de senaste aren aer det den amerikanske fabrikanten, +som afstjaelper sitt oefverskott pa europeisk botten. Eroefra foerst den +inhemska marknaden, sa kommer den utlaendska till er af sig sjaelf, +lyder regeln i den internationella handeln. + +Da jag skrifver om Coleman, Jones, Nimick, Singer, Hussey och Park, +aterfoeres jag i minnet till mina gossar. Som springpojke vid +telegrafstationen i Pittsburg har jag laemnat dem manget telegram och +med stolthet emottagit en igenkaennande nick af dessa min ungdoms stora +maen. Hvar och en af dem stod sa tydligt foer min blick, da jag nedskref +hans namn, som om vi aennu stode i daglig foerbindelse med hvarandra. Om +de boerjade tala i naesta rum, sa skulle jag kunna urskilja hvarje roest, +innan ordet var uttaladt. Alla aero nu borta med undantag af den yngre +af broederna Singer, som aennu aer min kompanjon och vaen. Dessa aero +stalets faeder i Foerenta staterna. De "hafva gjort staten en +tjaenst". Frid oefver deras aska! + +Det var icke foerraen 1864 som revolutionen i staltillverkningen nadde +till oss och jaernaldern boerjade ge vika foer den nya Kung Stal. Detta +minnesvaerda ar tillverkades vart foersta bessemerstal; och stal, som +hittills kostat sex a sju cents pr skalpund, har sedan salts foer +mindre aen en cent pr skalpund, under det att stal-"billets" till +hundratusentals tons salts, "tre skalpund stal foer tva cents". Till +detta stal atgar foer hvarje skalpund tva skalpund jaernmalm, upptaget +och transporteradt oefver land och vatten, 1,000 mil, ett skalpund +koks, hvarfoer erfordrats ett och ett tredjedels skalpund stenkol, +upptaget ur grufvorna, foerkoksadt och transporteradt 50 mil, och ett +tredjedels skalpund kalksten, tagen ur brottet och transporterad 140 +mil, sa att tre och ett tredjedels skalpund ramaterial har bearbetats +till ett skalpund stal och erbjudits kunden foer tva tredjedelar af en +cent, tre skalpund foer tva cents eller 15 dollars foer 2,240 skalpund = +en ton. + +I fall jag uppmanades att foerklara huru detta mirakel utfoeres, skulle +jag icke kunna det, ty jag kan icke frigoera mig fran fruktan att nagot +misstag foereligger och att en affaer, som at en otacksam allmaenhet +laemnar denna dyrbara metall till sa lagt pris, snart maste komma i +klaemma. Det skulle ovillkorligen ga daerhaen, i fall detta ytterligt +laga pris raeckte foer en laengre tid eller foer alla sorters stal. Det +finns icke tillraecklig profit foer att taecka risken af att saelja tre +skalpund stal foer tva cents. Men nagra af Foerenta staternas stoersta +affaersfoeretag, som aega egen ravara, egna skepp och egna jaernvaegar samt +aero moenstergillt inraettade och skoetta, kunna saelja till detta pris, +som icke laemnar nagot kvar till utdelning eller raenta pa insatt +kapital. Raentan uppgar till omkring tva dollars pr ton och +oefverskrider denna summa i de flesta fall. Foerluster vid +tillverkningen, olyckshaendelser och reparationer samt vid +foersaeljningar skulle beraeknas till tva dollars pr ton. + +Detta laga pris moejliggjordes genom Sir Henry Bessemers uppfinning. +Bessemerstalet sattes upp pa konungatronen, och ingen monark tycktes +vara sa saeker pa en lang och obestridd regering; synnerligast sedan +bessemerprocessen blifvit fullstaendigad af ett ungt geni, min vaen +Sidney Gilchrist Thomas, som upptaeckte basiska +defosforiseringsmetoden, hvarigenom orena malmer kunde anvaendas vid +tillverkningen af bessemerstal. + +Manga sammanstaemmande orsaker ha moejliggjort priset pa stal-"billets" +till 15 dollars pr ton; den foernaemsta aer automatiskt maskineri, hvari +Amerika utmaerker sig. Att tillverkningen pagar utan afbrott aer naesta +orsak. Verkstaeder, som aero 1,100 a 1,200 fot langa, bli vanliga; i +dessa kommer ravaran in genom den ena aendan och utgar ur den andra +fullt faerdig, utan att en hand roert vid den och ofta till och med utan +afbrott, utom foer ny upphettning. Det talas nu om planer till nya +fabriker i en sadan skala, att ett landomrade pa en och en kvarts mil +erfordras; ensamt en verkstad skulle vara 3,000 fot lang. Ett +hufvudvillkor foer billig produktion aer stor skala. Fabriker, som +tillverka ett tusen tons stal om dagen, ha liten utsikt mot en fabrik, +som tillverkar tiotusen. Vi finna denna lag inom alla industrigrenar. +Den skapar angskeppet pa 20,000 tons och jaernvaegsvagnen pa 50 tons. +Foerbaettrade maskiner och anvaendningen af elektricitet som drifkraft +samt det nya af- och palastningsmaskineriet aero alla bidragande +orsaker till stalets prisfall. + +Det finns dock en del af omkostnaden, som hvarje sociolog boer glaedja +sig at att icke ha minskats, och det aer loenen foer det arbete, som +utfoeres af maenniskohand. Den har stigit och synes vilja stiga aennu +hoegre. I ett af de stoersta stalbruken var foerra aret +genomsnittsafloeningen pr man--inberaeknade alla pr dag afloenade +arbetare, gossar och maskinister--hoegre aen fyra dollars om dagen +under trehundraelfva dagar. Ju faerre arbetare som behoefvas, dess +mindre blir arbetskostnaden pr ton och--tvaertemot den ofta uttalade +asikten--dessa arbetare sta just som arbetare betydligt hoegre aen +foerr. Det aer ett misstag att tro att maenniskor bli endast maskiner; +arbetaren fran forna dagar skulle icke kunna skoeta nutidens invecklade +maskineri eller motsvara krafvet pa intelligens och raskhet. + +Om nagon foer fem ar sedan fragat vart lands stalfabrikanter, huruvida +det fanns nagon moejlighet att bessemerstalet kunde finna en rival, +skulle icke en af tusen tvekat att svara ett kraftigt: "Aldrig!" Men +en af de tusen, som varit mera foertrogen med nyare uppfinningar, +skulle varit mindre bestaemd och kanske antydt, att till och med +bessemerprocessen kunde finna en rival. + +Foerdelarna vid Siemens Martin-metoden hade erkaents af atminstone en +firma, hvars representant hade sett den tillaempas utrikes. Cooper, +Hewitt & C:o tillkommer foertjaensten att ha gjort foersta experimentet +med den i Foerenta staterna. Detta var 1868. Men den stoerre kostnaden +vid tillverkningen af detta slags stal inskraenkte dess anvaendning. Det +var foerst vid upptaeckten, att Thomas basiska process laempade sig +foertraeffligt foer "open-hearth"ugnen, som martinstalet fick rang +bredvid bessemerstalet. Det foersta basiska "open-hearth"stalet i vart +land tillverkades af firman Carnegie, Phipps & C:o i Homestead ar +1888. I oeppen haerd tillverkas numera tva slags stal, det sura och det +basiska. Det senare aer mycket billigare aen det foerra, ehuru det till +och med aer renare, enaer den basiska processen fullkomligt aflaegsnar +alla "oarter". Basiskt "open-hearth"stal ersaetter numera pa manga +staellen svenskt jaern, aefven till haestskor. Pansarplat foerfaerdigas +daeraf. East-Riverbron bygges af surt stal, hvarfoer ett hoegre pris +betalas; men detta kommer sig endast daeraf att ingenioeren icke aer +mottaglig foer bevis. Den stora foerdelen foer Foerenta staterna af den +basiska metoden aer, att vara enorma upplag af starkt fosforhaltig +jaernmalm kunna anvaendas till stal, under det att bessemermetoden i den +amerikanska tillverkningen kraefver jaemfoerelsevis fosforfattiga malmer, +pa hvilka tillgangen aer ganska begraensad. Staltillverkningen i oeppen +haerd aer i staendig tillvaext. + +Salunda har jaernaldern, som slutade under foerra arhundradet, +eftertraedts af bessemerstalaldern, hvars regeringstid raeckte endast +trettiosex ar, med boerjan 1864, och som nu traeder tillbaka foer att +laemna plats at Siemens "open-hearth"stalaldern. Tillverkningen i oeppen +haerd har numera i Storbritannien langt foeretraede foer bessemer, och jag +tror mig vaga pasta, att det blir samma foerhallande i Foerenta +staterna. + +Foersvinnandet af bessemeraldern har framkallat de soedra staterna som +en blifvande staltillverkare, som eljes aldrig skulle kommit med i +marknaden, emedan dess malmer aero olaempliga foer bessemerprocessen, men +troligen visa sig passa foer "open-hearth"processen. Foerraen +Tennesseebolagets nya stalfabriker ha kommit i gang och arbetat nagon +tid, kan man icke med saekerhet uttala sig om, huruvida Soedern kan +blifva en medelpunkt foer staltillverkning, men efter alla tecken att +doema ser det ut, som om den snart skulle blifva en ganska viktig +faktor pa detta omrade. + +Stalets nuvarande medelpunkt utgoeres af en kvadrat mellan Pittsburg +och Wheeling, nordvaest till Lorain, at oester till Cleveland och at +soeder tillbaka till Pittsburg. Inom detta omrade tillverkas mest +stal. Ensamt Allegheny--Pittsburg inberaeknadt--tillverkade 1899 +naestan en fjaerdedel af allt tackjaern i Foerenta staterna, naestan +haelften af "open-hearth"stalet och naestan 39 procent af all slags +staltillverkning. Och det ser icke ut som om denna region snart skulle +bli undantraengd. Colorado skall otvifvelaktigt utvecklas i foerhallande +till hela Vaestkusten. Chicagos staellning som stalfabrikant aer redan +foersaekrad. Det stora landet i sydvaest visar icke benaegenhet att +tillverka stal i vidare utstraeckning. I medlet af foerra arhundradet +utgjorde de oestra staterna staltillverkningens egentliga hemort. Till +och med i Pennsylvania tillverkades haelften af dess stal oester om +Alleghenybergen. Sedan dess har riktningen gatt snabbt at den region, +som kallas "Central West" och som har Pittsburg till sin medelpunkt. +Oefverflyttningen af de stora Lackawanna jaern- och stalfabrikerna i +Scranton, Pa, till Buffalo, och Betlehemstalbolagets lysande triumfer +i pansarplat, kanoner och smiden som specialitet--hvilket gaf det en +saerskildt framstaende staellning--aero bevis pa att Oestern icke aer +nagon laemplig plats foer tillverkning af vanligt stal. Historien om +stalfabrikerna i Troy aer ett annat bevis. Det finns ett undantag pa +denna marsch vaesterut--Harrisburg i oestra Pennsylvania, som +fortfarande aer en framgangsrik och betydande tillverkningsort. +Marylands-stalbolaget vid kusten har foermanlig export, men aennu +viktigare foer bolagets framgang aer dess skeppsbyggeri, hvartill +platsen pa grund af tidvattnet aer synnerligt vaelbelaegen. Intet tyckes +antyda, att medelpunkten foer staltillverkningen i detta land kommer +att rubbas i det nya arhundradet. Det aer, som sagdt, i Centralvaestern, +och daer tyckes den komma att stanna. + +Men till och med daer verka krafter, som kunna foeranleda viktiga +foeraendringar. Staederna vid sjoearna laengs norra graensen af +centralvaesterns region tillvaexa snabbt; de aega foerdelen af +ytterligt lag transportkostnad till sjoes och genom Wellandkanalen +samt kunna lasta direkt pa Europa. Men stoersta betydelsen ha de laga +fraktsatserna pa Eriekanalen under mer aen halfva aret. Dessa adraga +sig uppmaerksamhet, synnerligast sedan man gjort foersoek att sla ihop +stambanans alla linjer till ett direktorat foer att kunna fordra +hoegre fraktsatser. Lackawanna jaern- och stalbolagets foerlaeggande +af sina verk till Buffalo visar tydligt dragningen till sjoearna. +Jaernvaegssammanslagningens politik laegger otvifvelaktigt an pa att +gynna de soedra hamnarna och New York. Skillnaden mellan tre cents pr +hundra foer Baltimore och tva cents foer Filadelfia oefver New York +visar, att trafiken fortfarande soeker dessa hamnar och att New Yorks +andel af skeppshandeln alltjaemt minskas. Men det aer icke antagligt +att staden eller staten New York underlater att foersvara sin +staellning genom det vapen, som New York aeger framfoer alla de andra +staterna i sin vattenfarled fran sjoearna till New Yorks hamn. Jag +tar detta foer afgjordt och foerutsaeger en stor utveckling af +stalindustrin i denna del af centralvaestern, som ligger laengs soedra +stranden af Eriesjoen och som har den billigaste transportvaegen till +New York. + +Ett af de utmaerkande dragen foer det nya arhundradet aer atergangen till +sjoetransport foer tyngre varor. Pa insjoearna finnas redan skepp, som +lasta 7,000 tons. Pramar skola goera regelbundna turer pa Ohiofloden +och pa den utvidgade Eriekanalen samt aefven pa kanalen fran Chicago +till Mississippi. Manga andra sjoevaegar skola oeppnas foer transport af +stal och stalfabrikat till en tredjedel, ofta en fjaerdedel af +fraktsatserna pa jaernvaeg. + +Det aer knappt troligt att nagon baettre eller billigare metod foer +staltillverkning star att uppna, eller att stal utan foerlust kan +saeljas billigare aen tva cents foer tre skalpund. Det tjugonde seklet +med alla sina kommande underverk skall troligen sluta med +stalltillverkningen da som nu i oeppen haerd. Det ser icke ut, som om +nagon foerbaettring vore moejlig. + +De senaste aren ha bevittnat exporten af vart stal till andra laender. +Republiken har icke endast fyllt sina egna behof, utan foersoekt att +fylla hela vaerldens; icke endast i stal, utan i tusen och en andra +artiklar, hvilkas hufvudbestandsdel utgoeres af stal. Den billiga +tillverkningen oekar dess anvaendning i en utstraeckning, hvarom vi +knappast kunna bilda oss en foerestaellning. Ett exempel haerpa af de +manga, som kunna anfoeras, aer att foer tre ar sedan anvaendes icke en ton +stal till jaernvaegsfraktvagnar haer i landet; nu anvaendes tusen tons +stal dagligen ensamt foer detta aendamal. Jaernmalm- och kolgrufvorna i +Storbritannien bearbetas till det yttersta, och aendock oekas icke +foerradet mycket. I Tyskland aer det pa samma saett med undantag af att +daer finnas nagra mindre goda fyndorter, som kunna utvecklas, ifall +priserna stiga, hvilket aer antagligt. Ryssland har icke spelat nagon +vidare roll i stalindustrin; om landet vid arhundradets midt kan fylla +sina egna behof, aer det godt. Utom i Foerenta staterna, England och +Tyskland tillverkas obetydligt stal. Foerhoppningarna pa Kina och Japan +i detta fall komma nog pa skam. Storbritannien och Tyskland kunna icke +oeka sin tillverkning mycket oefver den nuvarande, sa att Foerenta +staterna tyckes vara det enda land, som kan tillfredsstaella vaerldens +behof. Vart foerrad af jaerumalm raecker att motsvara all efterfragan +atminstone under arhundradets foersta haelft; hela arhundradet hvad koks +angar. Utan tvifvel komma nya lager att upptaeckas innan de nuvarande +aero uttoemda. + +Nagra ar haerefter skall exporten och tillverkningen af jaern och stal +fran republiken till manga delar af vaerlden--hvilken export ar 1900 +beraeknades till 129,000,000 dollars--bli sa stor, att den bildar ett +nytt kapitel i stalets rekordslaende historia. + +Var stalindustris inflytande pa den inhemska utvecklingen kommer att +bli underbart, ty den nation, som astadkommer det billigaste stalet, +har de andra nationerna vid sina foetter i alla dithoerande +affaersgrenar. Det billigaste stalet betyder de billigaste skeppen, de +billigaste maskinerna, de billigaste tusen och en artiklar, af hvilka +stal utgoer en bestandsdel. Vi sta framfoer en sa storartad utveckling +af republikens industri, att vaerlden aennu aldrig sett dess like. + +Republikens staellning som stalfabrikant kan skildras i fa ord: Ar +1873, saledes foer endast tjugosju ar sedan, producerade Foerenta +staterna 198,796 tons stal och Storbritannien 653,500 tons, mer aen tre +ganger sa mycket. Tjugosex ar senare, ar 1899, tillverkade republiken +tva ganger sa mycket som monarkien; de respektive siffrorna utvisade +10,639,857 och 5,000,000 tons, en attafaldig oekning foer monarkien och +femtioenfaldig foer republiken. Foerenta staterna tillverkade naestan 40 +procent af all stalproduktion i vaerlden, hvilken uppgick till +27,000,000 tons. Industriens historia har intet motstycke att uppvisa. + +Sa har det varit; och hvad framtiden angar, sa kommer mahaenda Foerenta +staterna, innan det nuvarande arhundradet hunnit tillryggalaegga en +tredjedel, eller kanske endast en fjaerdedel af sin bana, att tillverka +mera stal aen hela den oefriga vaerlden tillsammans. + +Farvael da, Jaernalder! Hell kung Stal och lycka at republiken, +medelpunkten i hans rike, daer han sitter pa sin tron och utfoer sina +stora underverk! + + _________________________________________________________________ + + LEFNADSOMKOSTNADERNA I STORBRITANNIEN + I JAEMFOERELSE MED FOERENTA STATERNA + +(Ur "The Contemporary Review", September 1894) + + Priset pa lifsfoernoedenheter i England och Amerika. Hvarfoer + amerikanaren kan njuta af lyxartiklar, som aero foermenade + engelsmannen. + +Om nagon tillfragades i hvilket fall roerande Foerenta staterna +engelsmaennen aero mest pa villospar, skulle det icke vara oberaettigadt +att svara: Angaende jaemfoerelsen mellan lefnadsomkostnaderna i det +gamla och det nya landet. + +Det skulle antagligen kraefva bade tid och moeda att soeka rubba en sa +allmaen uppfattning, som den, hvilken nyligen uttalades af en hoeg +engelsk auktoritet, att "Foerenta staterna skulle vara ett fullstaendigt +Eldorado foer arbetare, om lefnadsomkostnaderna icke vore sa hoega." + +Det aer laett att visa huru en sadan uppfattning kunnat uppsta. +Engelsmannen kommer till New York och hyr ett akdon, som flera timmar +vaentat pa angbaten; man affordrar honom ett orimligt pris; han +bestaeller en flaska importeradt vin och finner det mycket dyrare aen +hemma. Han erfar att priset pa klaeder, bestaellda af importeradt tyg, +aer aefven mycket hoegre, och dessa omstaendigheter goera ett starkt +intryck pa honom, daerfoer att de aero de foersta han mottager. Da han vid +hemkomsten tillfragas, hvarpa han stoeder sin asikt, att +lefnadsomkostnaderna aero stoerre i Foerenta staterna aen hemma, +framhaller han ofoeraenderligen dessa tre exempel och stannar daer. Men +dessa utgoera icke de hufvudsakligaste utgifterna ens foer resande, aennu +mindre foer invanarna. Pa fragan, hur han fann hotellpriserna, erinrar +han sig, att det kostar mindre i republiken, daer priserna i de baesta +hotellen beloepa sig till fjorton a aderton shillings pr dag--det +senare priset det hoegsta i New York. Foer detta har han ett bekvaemt rum +och alla maltider--frukost, lunch, middag och kvaellsvard. Han drar +sig ocksa till minnes, att han knappast kunde fatt en sadan middag pa +hotell Metropole i London foer samma summa af aderton shillings, som +alla maltiderna och ett rum kostade i New York. Pa fragan, hur han +fann reseomkostnaderna, raeknar han efter litet och finner att priset +aer litet mer aen haelften, foersta klass, aefven inberaeknadt sofvagn. Det +billigare priset pa jaernvaegsresor och hotell uppvaegas icke af extra +betalningen foer droskor och utlaendska viner. Den fraemmande koeper inga +klaeder och om han aer klok foeljer han amerikanarnas exempel och +anvaender hotellets omnibusar eller de elektriska sparvagnarna; och +saellan, om nagonsin, bestaeller han en cab, som icke aer en amerikansk +institution. Men om den resande oenskar hyra ett ekipage pr dag, vecka +eller manad, eller foer akning till teatern eller en bjudning, sa aer +priset daerfoer icke dyrare i New York aen i London--fyrtio eller +femtio pund i maenaden, efter oefverenskommelse, och tolf shillings foer +en droska pr afton. Foer en aktur i parken en eftermiddag aer priset pa +en vagn med tva haestar till och med laegre i New York. Det aer ett +obestridligt faktum, att reseomkostnader--inberaeknadt alla +noedvaendiga dagliga utgifter--aero mycket dyrare i Storbritannien aen i +Amerika. Men detta inverkar endast pa de fa resande, vanligen foermoegna +personer, och aer af ringa vikt. Det vaesentligaste aer huru +lefnadsomkostnaderna staella sig foer massan af folket, foer +loentagareklassen i de tva laenderna. + +Lat oss lugnt betrakta saken. Flertalet arbetare--handtlangare +inberaeknade--har en arlig inkomst af 60 till 120 pund. Enligt den +statistik, som uppraettats af Arbetsbyran i Massachusetts--den hoegsta +auktoritet vi aega--staella sig lefnadsomkostnaderna i England och +Amerika salunda: + + Inkomst 300 doll. till 450 pr ar Inkomst 450 doll. till 600 pr ar + ----------------------------------+--------------------------------- + Utgifter Amer. Engl. Utgifter Amer. Engl. + ----------+------+----------------+----------+------+--------------- + Lifsmedel 64 81 Lifsmedel 63 78,75 + Klaeder 7 7 Klaeder 10,50 10,50 + Hyra 20 13 Hyra 15,50 10,37 + Braensle 6 7 Braensle 6 6 + Diverse 3 3 Diverse 5 5 + Summa 100 111 Summa 100,- 110,62 + +Detta visar de hoegre priserna i Storbritannien. Men sedan denna tabell +uppgjordes, ha priserna mycket fallit i Foerenta staterna, langt mer aen +i Storbritannien. I ett vaerdefullt engelskt verk "Folkets arbete och +lif" uppgifver Charles Booth, att foedan foer en familj beloeper sig till +50 a 60 procent af inkomsten. "Lifsfoernoedenheter", hvarmed haer menas +allt som ingar genom munnen, aer den stoersta utgiftsposten foer en +arbetarefamilj. Den straecker sig fran sextiofyra procent i Amerika +till attioen i England. Anledningen till denna skillnad aer tydlig. +Alla slags foedoaemnen aero naturligtvis billigare i Amerika aen i +England. Det foerra landet exporterar dem till det senare. Tobak aer +mycket billigare. Amerika producerar tobak, och tullen aer endast sex +cents pr skalpund emot attiofyra cents tull i monarkien--fjorton +ganger sa stor. Tullen pa whisky aer 40 cents pr gallon, saledes sex +ganger hoegre i Storbritannien aen hos oss, och whisky tillverkas +billigare i Kentucky aen i Irland eller Skottland. + +Oeltullen aer i Amerika 96 cents pr tunna och i England 1 dollar 75 +cents. Te och kaffe aero tullfria foer amerikanaren, men belagda med +tull foer engelsmannen. Socker (rasocker) aer tullfritt i bada laenderna, +utom i republiken en obetydlig tull pa utlaendskt raffinad. Naer +massorna i Storbritannien inse huru tungt de aero beskattade i +jaemfoerelse med Foerenta staternas arbetare, komma de antagligen att +framstaella kraf pa billigare tullsatser pa sadana artiklar, hvilka +komma under rubriken: lifsfoernoedenhter--framfoer allt pa ett +tullfritt frukostbord. + +Det billiga priset pa foedoaemnen i Foerenta staterna skulle oefverraska +en engelsk iakttagare, som ville studera denna fraga genom alla +fyrtiofyra staterna och icke endast i New York eller staederna vid +atlantiska kusten, till hvilka produkter fran Vaestern maste +transporteras. + +Sedan vi nu sett, att tre fjaerdedelar af en arbetarfamiljs utgifter ga +at till "lifsfoernoedenheter" och funnit att priset pa dessa staeller sig +billigare i Indianapolis aen i Manchester, sa komma vi till utgiften +n:r 2: hyran. Denna slukar i Amerika 20 procent af familjens inkomst +och i England 13. Den britiske arbetaren bor mera inskraenkt. Den +baettre klassen i Amerika har, som regel, tre eller fyra rum, i +Storbritannien tva. Hyran aer onekligen mycket hoegre i det nya landet. + +Den naesta viktiga utgiften aer "klaeder", hvilken representerar 7 +procent af utgifterna savael i Foerenta staterna som i England. Detta +oefverraskar kanske mangen laesare, innan vi hunnit foerklara +anledningen. Klaeder af finaste importerade tyger aero mycket dyrare i +Amerika aen i England, daer tyget tillverkas, men klaeder gjorda af +amerikanska tyger aero mycket billiga och fullt brukbara. Tyget aer +tjockt och groft och icke sa behagligt att vara klaedd i--till och +med groefre aen skotsk cheviot. Men massan af folket anvaender det, +likasom hon anvaender ylleunderklaeder af samma slag. Daerfoer beroeres +arbetsklassen icke sa mycket af tullen pa fina yllevaror, hvilka +endast importeras af de fa rika. Jag har haer framfoer mig annonser i +amerikanska tidningar, af hvilka framga att en faerdigsydd kostym kan +koepas foer tva eller tre pund--just samma pris som i Storbritannien. + +Haer aer en sann historia i detta aemne. En bekant parlamentsledamot, som +foer nagon tid sedan hoell ett tal foer sina valmaen i det inre af landet, +sade dem att lefnadskostnaderna voro mycket hoegre i Amerika aen i +Storbritannien och att priset pa klaeder var tre ganger sa hoegt. En +afskrift af talet skickades till hans vaen, en af vara mest kaenda maen i +Foerenta staterna, hvilken talaren ofta brukade besoeka. En kort tid +daerefter aflade han, tillsammans med sin hustru, ett besoek hos sin vaen +i republiken. En morgon visade sig vaerden vid frukosten i en ny +kostym, som vaeckte allmaen beundran. Den engelska damen foerklarade att +den var "mycket trefligare aen den kostym hennes man hade". Vaerden +fragade sin gaest, hvad han trodde att kostymen kostade; hvarpa den +intet ondt anande engelsmannen svarade: "Well, den kostym jag har pa +mig kostar mig 7 pund, och jag antar att er i detta foerskraeckliga +tullskyddade land maste ha kostat 12 pund." Detta var hans +uppfattning, sedan han noga granskat kostymen. "Well," sade vaerden, +"jag betalade precis fyra och en half dollars foer kostymen, och jag +skulle oenska att ni ville ta den med er hem till England och visa den +foer edra valmaen samt tala om historien." Detta afboejdes dock under +muntert skratt. Vaerden hade vid ett besoek i byn haendelsevis fatt se en +lastvagn fran Boston, hvarifran saldes faerdiggjorda klaeder, och +fragade foersaeljaren, om han hade en draekt som passade honom. "Ja," +svarade denne, "och om ni tar en kostym, sa kan ni fa den till +partipris. Detaljpris aer 6 dollars."--"Det aer bra. Skicka hem den." +Den saendes genast, med det ofvan naemnda resultatet. Det var +naturligtvis amerikanskt material, icke sa slaett eller sa fint som det +den aerade parlamentsledamoten hade, men likvael en bra och treflig +kostym. Men priset var sa lagt, att jag icke vagar ga i borgen foer +hallbarheten. Foer 15 dollars kan man fa utmaerkta kostymer. + +Naer vi se pa summan af extra fina yllevaror, importerade af Foerenta +staterna, se vi huru obetydlig den aer, i jaemfoerelse med +totalfoerbrukningen af ylle. Ar 1890 var vaerdet pa inhemska yllevaror +338,000,000 dollars. Importen af de dyrbara fina utlaendska yllevarorna +beloepte sig endast till 35,500,000 dollars--och da priset per meter +af den importerade varan saekerligen var dubbelt sa hoegt som det +inhemska, betyder detta icke mycket oefver fem procent af den +foerbrukade maengden. Och det aer de fa rika, som ensamt anvaenda de +dyrbara utlaendska varorna. + +Det foerhaller sig pa samma saett med bomullsvaror; vaerdet af landets +egen produktion var 298,000,000 dollars, af det importerade +28,000,000, hvilket goer icke fullt fem procent af hela foerbrukningen +--under foerutsaettning af dubbla priset pr meter foer den utlaendska +varan. En arbetarefamilj anvaender bomullsvaror i en ganska betydande +maengd. + +Hvad siden angar, sa ha vi foelj ande siffror foer 1890: tillverkning i +amerikanska fabriker 69,000,000 dollars, importeradt siden 31,000,000. +Det kan med saekerhet antagas, att priset pa det importerade sidenet +per meter var dubbelt sa hoegt som pa det inhemska, sa att mer aen fyra +meter af amerikanskt siden koeptes mot en af det utlaendska. + +Medan vi uppehalla oss vid aemnet om klaeder, vill jag anfoera tva +exempel ur min egen erfarenhet. En amerikansk familj med manga tjaenare +vistas en del af hvarje ar i England. Tjaenarna resa fram och tillbaka +och ha salunda tillfaelle att koepa sina klaeder, stoeflar och skor etc. +antingen i det ena landet eller i det andra. De manliga tjaenarna +fortfara att koepa klaeder i det gamla landet. De kvinnliga tjaenarna +finna, att de goera billigare inkoep i New York. Men alla koepa sina +skodon i New York. + +Det andra exemplet: En skotsk-amerikansk familj med fem barn +tillbringar en del af hvarje ar i Skotland. Den duktiga, sparsamma +husmodern brukade foerr foerse sig och barnen med klaeder i Glasgow. Vid +sina senaste besoek har hon icke koept nagot pa denna sidan, och jag +hoerde henne anfoera som skael haerfoer, att hon koepte billigare klaeder-- +i synnerhet at barnen--i New York aen i Glasgow. + +Den bekante frihandels- och tariffreformsifraren, Mr. Schoenhof, hade +i uppdrag af regeringsdepartementet att undersoeka priserna i Foerenta +staterna och Storbritannien och afgaf foer nagra ar sedan foelj ande +rapport: + +"Hvad klaeder och manufakturvaror i allmaenhet angar, sa finner jag, att +bomullsvaror aero fullt ut lika billiga i Foerenta staterna som hos oss. +Shirting och laerft till samma pris som vara aero i synnerhet +oefverlaegsna i kvalitet, sa vidt jag kunnat doema af artiklar, som varit +till salu i detaljaffaerer. Muslinsunderklaeder foer damer aero af mycket +finare beskaffenhet och billigare i Foerenta staterna. Icke heller kan +jag finna, att herrskjortor af bomull aero billigare haer. Om +fabriksydda kaengor och skor gaeller detsamma. Hvad sjaelfva utfoerandet +och utseendet af de motsvarande artiklarna i stort sedt angar, sa +finner jag att Foerenta staterna aer oefverlaegset i tillverkningsmetod. +Detta aer sant savael i fraga om klaeder som om kragar, manschetter och +liknande artiklar." + +Sedan Mr Schoenhof aflade sin rapport, har priset pa manga artiklar +fallit mera i Foerenta staterna aen i Storbritannien. Detta prisfall har +varit sa stort, att priset pa bessemer, tackjaern och stal-"billets" aer +laegre i Pittsburg aen i Middlesborough; det har gjort att amerikanska +mattor kunna saeljas i England; det har lockat amerikanska +skeppsbyggare att begaera tillatelse att goera anbud pa de nya engelska +krigsskeppen och Clydes foertroendemaen att koepa sitt nya, vaeldiga +mudderverk i New York. Det har ocksa satt den amerikanske fabrikanten +af akerbruksredskap i stand att na den engelska marknaden och +stenbrottsaegare att skicka granit fran Maine till Aberdeen. + +Naesta rubrik i arbetarefamiljens utgiftsstat, aer "braensle". I +allmaenhet sagdt, aer detta mycket billigare i Foerenta staterna aen i +Storbritannien. Om vi jaemfoera New York och London, sa erhaller New +York antracitkol lika billigt som London bituminoest kol. Det foerra ger +minst dubbelt sa mycket vaerme och saeges laemna tre ganger sa mycket. I +de taetast befolkade delarna af Foerenta staterna oefverskrider priset pa +kol icke tva dollars pr ton. I de stora vaestra Pennsylvania- och +Ohiodistrikten aer det icke mer aen en och en half. Amerikanaren +foerbrukar mera kol under vintern, dels pa grund af det kallare +klimatet och dels foer den rymligare bostaden. Sakkunniga ha funnit att +procenten af amerikanarens eller engelsmannens inkomst, som gar till +braensle, staeller sig lika--d. v. s. sex procent. + +I England tillskrifver man tullen de antagna hoegre +lefnadsomkostnaderna i Foerenta staterna. En liten undersoekning skall +snart visa att denna uppfattning aer en smula ogrundad. De +foernaemsta, hoegt taxerade artiklarna i Mc-Kinley-billen aero fem: 1) +extra fint siden fran Frankrike; 2) fina ylle- och linnevaror fran +Storbritannien; 3) extra fina linnevaror fran Tyskland och Frankrike; +4) dyrbara viner fran Frankrike; och 5) Havannatobak och cigarrer. +Tullen pa alla dessa saker aer mycket stor. Yllevarorna 60 procent af +vaerdet, siden aennu hoegre, champagne 32 sh. pr dussin etc., etc. +Sadan aer var "demokratiska" budget. Det finns icke en arbetare i +Amerika, som anvaender nagon af dessa artiklar. Det betraktas som god +politik att hoegt beskatta de rikas lyxartiklar och i staellet ha te, +kaffe och rasocker tullfria. Det aer icke troligt, att denna politik +skall foeraendras eller ens modifieras, huru mycket det aen talas om +en tariffreform. Den benaegenhet Storbritannien nu visar att laegga +tullboerdan pa det rika fatalet, som har styrka att baera den, aer +lika framtraedande i republiken. Arbetarens lifsfoernoedenheter skola +fortfarande vara tullfria i republiken och blifva snart fria +konungariket, och de rikas lyxartiklar skola mer och mer beskattas i +bada laenderna. + +Farmarens supponerade olyckliga staellning i Foerenta staterna brukade +ofta framhallas, med papekande af att till foeljd af tullen pa +maskineri blefvo hans akerbruksredskap onoedigt foerdyrade. Men da +amerikanaren numera behaerskar vaerldsmarknaden i fraga om +akerbruksmaskineri och exporterar sadant, sa beroeres farmaren icke +laengre af tull pa den utlaendska varan. + +Foerenta staternas framtraedande som exportoer af fabriksvaror, pa grund +af reducerade priser, aer en af de senaste arens maerkligaste +foereteelser. Haer aero nagra fa exempel: Ar 1893 exporterades +akerbruksredskap till flera delar af vaerlden foer ett belopp af +5,000,000 dollars, kopparvaror foer 4,500,000, bomullsvaror foer +12,000,000, jaern och stal samt fabrikat af dessa metaller foer +30,000,000, vagnar och andra akdon foer mer aen 2,500,000, trae och +traevaror oefver 25,000,000 dollars. Amerikanska moebler exporteras +numera i stor maengd. + +Ar 1892 exporterade republiken lika mycket jaern- och stalvaror jaemte +metallerna sjaelfva, som den importerade, naemligen foer 28,000,000 +dollars i bada fallen. + +Musikinstrument, vaerderade till 1,800,000 dollars. exporterades, glas +och glasvaror foer 8,000,000, laeder och laedervaror foer oefver +10,000,000, papper och pappersvaror oefver 1,500,000 (nagra engelska +tidningar tryckas nu pa amerikanskt papper), instrument foer +vetenskapliga aendamal foer 1,300,000, klockor och ur foer oefver +1,000,000 dollars. + +Exporten af fabriksvaror oekas arligen, men maste--i motsats till +Storbritanniens--alltid foerbli obetydlig i jaemfoerelse med vaerdet af +den inhemska totalproduktionen af fabriksvaror. Denna beraeknades 1890 +till 8,750,000,000 dollars. Vaerdet af britiska fabriksvaror 1888 var +icke fullt haelften sa stort--4,100,000,000 dollars. + +Vaelstandet i en ny kontinent som Foerenta staterna beror icke af den +utlaendska utan af den inhemska handeln. I samma man som det nya landet +blir mer och mer i stand att fylla sina egna behof, maste den +utlaendska handeln aftaga. + +Huru kunna vi infoer de ofvan anfoerda fakta foerklara den engelska +uppfattningen, att lefnadsomkostnaderna aero stoerre i Foerenta staterna? +Helt enkelt pa foeljande saett: Ehuru det aer sant, att foer ett pund +sterling kan massan af folket nu erhalla mera lifsfoernoedenheter i +Amerika aen i England, och ehuru den amerikanske arbetaren har stora +foerdelar framfoer den engelske, sa foeljer icke noedvaendigt daeraf +att den amerikanske arbetaren lefver lika billigt som sin engelske +kamrat--langt daerifran. + +Amerikanaren har stoerre inkomster och vill icke undvara en maengd +saker, som i Europas gamla laender skulle betraktas som lyx. Han +foertjaenar mer och anvaender mer. Daerfoer aer det i en mening sant, att +lefnadsomkostnaderna, sasom den amerikanske arbetaren lefver, aero +stoerre foer honom, aen foer den engelske, sasom han lefver. Men detta +kommer daeraf, att han lefver pa ett annat saett. Foer de artiklar, som +aero absolut noedvaendiga, aer kostnaden mycket mindre i det nyare landet. + +Den amerikanske arbetaren och hans familj kan verkligen lefva mycket +billigt, om de vilja det. Men de kunna ocksa lefva sloesaktigt sasom i +andra laender. Vi ha ett bevis haerpa i utlaendska arbetares utgifter, +synnerligast bland ungrare och italienare, hvilka pa de senare aren i +stor maengd emigrerat till Foerenta staterna. Det vanliga priset, som +dessa fraemlingar betala till vaerden pa matstaellet, aer tio cents om +dagen foer foedan. De sofva vanligen i traeskjul, uppfoerda at dem af +deras arbetsgifvare. Under tider af industriellt tryck, som de +nuvarande, aer foermagan att lefva billigt och aenda godt af stoersta +betydelse foer arbetsklassen i Foerenta staterna och skyddar +maenniskan fran mycket lidande, som eljes skulle ha foeljt med +arbetsbristen. Detta aer en ny erfarenhet foer den nuvarande +generationen af amerikanare och snart oefvergaende, savida icke tron +pa kapitalets fasthallande vid guldmyntfoten ater rubbas. En tvetydig +not i denna fraga, utfaerdad af sekreteraren i finansdepartemanget i +maj foerra aret, paralyserade landets affaersroerelse foer +tillfaellet. Foerbaettringen har blifvit foerdroejd genom den +foerestaende nya lagstiftningen angaende tull pa importerade varor. + +Huruvida Amerika aer arbetarens Eldorado eller ej, beror pa arbetaren +sjaelf. Han och hans familj kan nu lefva billigare aen en familj i +Storbritannien, om de vilja lefva lika enkelt. De aero i samma +staellning som en gammal skotska, hvilken jag en gang kaende. +Tillfragad, om hon kunde lefva pa en viss uppgifven summa om aret, +svarade hon: "Ja, ja visst, jag kunde lefva pa haelften, men jag kunde +goera slut pa dubbelt sa mycket." Det vill saega, ett pund sterling, +foerstandigt anvaendt af arbetaren och hans familj, skall foerskaffa +dem mera af lifvets noedtorft i det nya aen i det gamla landet--ett +foerhallande, som troligen kommer att ha viktiga foeljder pa bada +sidor af Atlanten i en icke aflaegsen framtid. + + _________________________________________________________________ + + DE NATURLIGA OLJE- OCH GASKAELLORNA I VAESTRA PENNSYLVANIA + +(Ur Macmillans Magazine, Januari 1885) + + En kort historik oefver upptaeckten af olja och gas. Borrningsmetoden + och produktens anvaendning. Foermoegenheter vunna pa obetydligt + kapital. Moejligheterna af dess anvaendning i framtiden. + +Att det nya braennaemne, som jorden nyligen slungat ut, skulle tillvinna +sig allmaen uppmaerksamhet, kan icke vaecka foervaning, ty helt visst har +aldrig nagot liknande varit sett. Det distrikt, som af alla pa hela +jordens yta torde vara rikast pa underjordiska skatter, aer Vaestra +Pennsylvania, som till sin hufvudstad har det roekiga Pittsburg. Sydost +fran staden ligger det ryktbara lagret af braennkol, kaendt och anvaendt +oefver hela Amerika fran Atlantens hafskust till Colorados +silfvergrufvor. Adran aer fran sju till nio fot djup och omfattar en +yta af tvahundra kvadratmil. Den har ett sa gynnsamt laege foer +brytning, att tusentals tons koks ha salts foer tre shillings och sex +pence pr grosston, lastad pa jaernvaegsvagn. Denna affaer har natt en +snabb utveckling, till och med foer detta land, ty de maen lefva aennu, +som byggde den foersta koksugnen, under det att i dag finnas mellan +nio- och tiotusen ugnar. Det aer endast tjugo ar sedan koks foersta +gangen anvaendes i masugn. Under ar 1882 tillverkades 138,001,840 +bushels. [1] + + [1] En bushel = 36,35 liter. + +Rakt i oester fran Pittsburg ligger Westmorelands gaskolfaelt, hvarifran +de oestra staederna erhalla sitt foerrad af gaskol. Denna koladra aer fran +fem till sex fot djup och brytningen sker sa laett, att Pennsylvania- +jaernvaegsbolag far kol lastadt pa lokomotivtendern foer ungefaer tre +shillings pr grosston. Faeltet straecker sig i ost och sydost fran +staden, laengs Monongahela- och Youghiohenyflodens straender. Det aer ur +grufvorna pa dessa straender, som manga staeder--till och med sa +aflaegset belaegna som New Orleans--foerses med gaskol. Den arliga +produktionen oefverstiger 7,000,000 tons. + +Om vi nu fran braenn- och gaskollagren vaenda oss mot norr, sa komma vi +pa ett afstand af hundra mil (eng.) fran Pittsburg till oljeregionen. +Hur hastig utveckling upptaeckten af braenn- och gaskol aen haft, kan den +icke jaemfoeras med den enastaende framfart som upptaeckten af petroleum +haft. + +Det aer endast 22 ar sedan jag, i saellskap med nagra vaenner, besoekte +Storey Farms ryktbara oljekaella vid Oil Creek. Oljan rann da fran +kaellan ut i den lilla viken, daer ett par flatbottnade pramar lago +fyllda, faerdiga att flottas ned till Alleghenyfloden pa en bestaemd dag +i hvarje vecka, da viken afstaengdes genom en tillfaellig foerdaemning. +Detta var boerjan till oljeaffaeren. Vi koepte farmen foer 39,000 dollars, +och vi hade sa liten tro pa jordens foermaga att foer nagon laengre tid +laemna de hundra fat om dagen, som kaellan da gaf, att vi besloeto goera +en damm, som kunde rymma hundra tusen fat olja, hvilket foerrad vi +vaerderade till 975,000 dollars, naer tillgang upphoerde. Olyckligtvis +foer oss laeckte dammen foerskraeckligt; afdunstningen foerorsakade oss +aefven foerlust, men vi fortsatte att lata oljan rinna dag efter dag foer +att ta igen skadan, tills flera hundra tusen fat pa detta saett hade +gatt foerlorade. Var erfarenhet med farmen kan vara vaerd att omtala. +Dess vaerde steg till 4,870,000 dollars, det vill saega att bolagets +aktier saldes i marknaden pa denna basis. Och ett ar laemnade den i +utdelning 975,000 dollars--en icke oaefven raenta pa det insatta +kapitalet: 39,000 dollars. Men detta aer ett undantagsfall; manga +millioner dollars ha gatt foerlorade pa oljespekulationer. Endast ett +par ar foerut hade samma olja salts foer ett par dollars flaskan sasom +ett osvikligt botemedel foer alla verkliga eller inbillade sjukdomar, +som hemsoeka maenniskoslaektet. Den kallades da foer "Seneca-olja"--"det +stora indianska laekemedlet"--daerfoer att indianstammar med detta +namn, hvilka da bebodde distriktet, brukade skumma oljan i viken. "Det +ooefvertraeffliga laekemedlet" saeljes nu foer mindre aen 75 cents pr fat, +och det aer egendomligt att personer, som sa ifrigt koepte det foer tva +dollars flaskan och gafvo intyg om dess laekande kraft, nu anse att +alla dess dygder foersvunnit, naer det kan koepas foer en cent. Sa mycket +gaeller det hemlighetsfulla i materia medica. + +Fran denna lilla boerjan foer tjugo ar sedan kan platsen nu (1885) +leverera 70,000 fat olja dagligen. Sistlidna 1 november funnos i +cisternerna icke mindre aen 38,034,337 fat--ett tillraeckligt foerrad +foer att fylla vaerldens behof under nagra ar. Till den 1 januari 1884 +har denna oljeregion afkastat 250,000,000 fat, och aennu oekas +tillfloedet dag foer dag. Foer att transportera denna enorma massa ha +6,200 mil jaernroer blifvit lagda. Oljan pumpas genom dessa fran +kaellorna--hvilka uppga till ett antal af 21,000--till kusten +omkring 300 mil daerifran. + +Vaerdet af petroleum och dess produkter, exporterade ar 1877, beloepte +sig till 61,789,438 dollars. Ar 1883 vaerderades exporten endast till +45,000,000, ehuru antalet gallons (656,363,869) var naestan dubbelt sa +stort som exporten 1877. Totalsumman af allt, som exporterats till den +1 januari 1884, oefverstiger 625,000,000 dollars. Det kan med full +tillfoerlitlighet saegas, att oljekaellorna i Vaestra Pennsylvania lofva +att laemna sa riklig afkastning innan de aero uttoemda, att hela +nationalskulden kunde betalas daermed. + +Vi komma nu till den senaste upptaeckten af vara underjordiska skatter, +naemligen de naturliga gaskaellorna, hvilka hastigt boerja framtraeda +omkring Pittsburg. Just som den naturliga ojlan syntes pa ytan af Oil +Creek, sa maerktes i distriktet nordost om Pittsburg, pa femton mils +afstand, sma gasstralar som bubblade upp ur vattnet a vikarna. Sumpgas +hade foer flera ar sedan upptaeckts pa tjugo fots djup och anvaendes +ibland af farmarna vid sockerkokning af loennsaf. Medelpunkten foer +detta distrikt foer naturlig gas aer den lilla staden Murraysville i +Westmoreland. I en liten kvarnraenna pa platsen hade man maerkt en +stoerre gasmaengd aen vanligt, och nagra spekulanter verkstaellde foer +femton ar sedan borrningar efter olja men naer de borrat 900 fot djupt, +sa fanns daer ingen. Sju ar daerefter besloet ett annat saellskap att +foersoeka pa ett aennu stoerre djup. De hoppades naturligtvis att finna +olja, men naer de borrat till ett djup af 1,320 fot, intraeffade en +fruktansvaerd explosion, som slungade borren i luften och krossade allt +i spillror. Danet af den loesslaeppta gasen hoerdes aenda till +Monroeville, som lag fem mil daerifran. Den faengslade kraften hade +aendligen befriats och blef en ny rikedomskaella at Vaestra Pennsylvania +--redan foerut alltfoer rikligen vaelsignadt, kaenner laesaren sig kanske +hagad att tilllaegga. Sedan fyra roer, hvartdera tva tum i diameter, +hade blifvit lagda fran brunnens mynning och stroemmen ledd genom dem, +antaendes gasen, och hela landskapet upplystes pa manga mils +omkrets. Detta vaerdefulla braennaemne laet man foerfara under hela fem ar, +daerfoer att inga kapitalister kunde foermas att riskera 200,000 dollars +till roerledningar foer att leda oljan till bruk och fabriker, daer den +kunde bli till nytta. + +Jag besoekte detta omrade foerra veckan och sag nio kaellor, som alstrade +gas. Fran de tre stoersta steg gas aennu upp i luften. En underbar syn, +i sanning! Gasen rusar upp genom ett sextumsroer, som straecker sig +kanske tjugo fot oefver ytan, med en sadan hastighet, att den fattar +icke eld inom sex fot fran roerets mynning. Om ni blickar upp i den +klara, blaa rymden, sa ser ni framfoer er ett dansande guldglaensande +andevaesen, utan synbar foerbindelse med jorden, gungadt af vinden och +svaefvande omkring i alla riktningar i staendigt skiftande former. Da +gasen fran kaellan traeffar lagans medelpunkt och delvis gar genom den, +vrider sig den laegre delen af massan inat och astadkommer den +haerligaste verkan--en verklig eldpelare, med fotstaellningen omsvept +af gracioesa veck. Och icke ett spar till roek foernimmes. + +Redan leda fyra saerskilda roerlinjer--af hvilka tva aero atta tum i +diameter--gasen fran detta distrikt till fabriksanlaeggningar i +Pittsburg, och en femte linje leder det till vara bessemerstalbruk, pa +nio och tio mils afstand. En annan linje af tiotumsroer haller pa att +laeggas. + +Omkostnaden foer roerlaeggning aer under nuvarande laga priser och med +raett till fri genomvaeg beraeknad till 7,500 dollars per mil, sa att +kostnaden foer en linje till Pittsburg kan saegas uppga till omkring +135,000 dollars. Borrningen kostar omkring 5,000 och tillgar pa +foeljande saett. Foerst uppsaettes en lyftkran och ett sextumsroer af +smidesjaern drifves ner genom jorden, tills det traeffar berget, fran 75 +till 100 fot. Stora borr, vaegande tre- a fyratusen skalpund, anvaendas +nu; dessa stiga och falla fran fyra till fem fot i slaget. Den gas, +som erfordras foer att drifva dessa borr, ledes genom smala roer fran de +naergraensande kaellorna. Sedan ett attatums hal blifvit borradt till ett +djup af omkring 500 fot, saettes ett 5 5/8-tums roer af smidesjaern ned +foer att utestaenga vattnet. Sa borras halet sex tum vidare i diameter, +tills gasen traeffas, da ett fyratumsroer saettes ned. En tid af fyrtio +till sextio dagar atgar vanligen foer att borra brunnen och traeffa pa +gasen. Den stoersta kaenda kaellan beraeknas laemna omkring 30,000,000 +kubikfot gas pa tjugofyra timmar, men haelften daeraf anses som +produkten af en god brunn. Trycket af gasen, da den utgar ur +brunnsmynningen, aer naestan eller fullt 200 skalpund per kvadrattum. En +maetare, som jag undersoekte, visade ett tryck af 187 skalpund. Till och +med i vara fabriker, daer vi anvaenda gas, nio mil fran kaellan, aer +trycket 75 skalpund pr kvadrattum. Vid en af kaellorna, daer ett foerrad +af rent vatten befanns oenskvaerdt, fann jag en liten angmaskin, som +arbetade genom direkt kraft fran gasen, sadan den kom ur brunnen, och +ett utmaerkt vattenfoerrad erhoells pa detta saett fran ett kaelldrag i +dalen. + +Det finns naturligtvis olika meningar roerande gasbaeltets laege och +utstraeckning. Tillraeckligt manga brunnar ha redan blifvit borrade i +Murraysvillesdistriktet foer att bevisa, att baeltet aer ungefaer en half +mil bredt och straecker sig fem eller sex mil i sydostlig riktning fran +Murraysville. De brunnar, som borrats laengre bort, ha blifvit fyllda +med saltvatten i sadan maengd, att gasen blifvit naestan afstaengd. Ty +fastaen gas steg upp till ytan, var det i sa ringa maengd, att den icke +kunde vara till nagon nytta, utan endast visade, att den fanns. +Sakkunniga pa detta omrade ha daerfoer antagit, att gasen i sadana +kaellor ligger under ett lager af saltvatten. Flera brunnar ha blifvit +borrade i Pittsburg och dess omnejd, men samma olaegenhet af saltvatten +har intraeffat daer. En vaen, som aer hemma i geologi, underraettade mig om +att gasbaeltet gar 6,000 fot djupt ned naera Pittsburg, och hans teori +aer, att denna saenkning blifvit fylld med saltvatten, hvilket +omoejliggjort borrningsfoersoeken i detta distrikt. Om djupare borrning +eller nagon plan att utestaenga vattnet skall kunna oefvervinna +svarigheten, aterstar att se. Nordvaest om Murraysville har man icke +gjort vidare foersoek foer att utroena gasbaeltets utstraeckning. + +Om nagon af mina laesare vill taga en karta oefver Vaestra Pennsylvania +och foelja Alleghenyfloden omkring tjugo mil fran Pittsburg, sa skall +han traeffa pa staden Tarentum, som aer medelpunkten i det andra +gasdistriktet. Flera stora kaellor ha patraeffats daer, och det aer mycket +troligt, att framtiden kommer att daerstaedes bringa i dagen ett +jordomrade liknande Murraysvilles. En nyligen borrad brunn kan fullt +jaemnstaellas med dem, som finnas i det senare distriktet. Kapitalister +ha nyligen latit leda denna gas i roer, nedlagda i flodbaedden, till +Pittsburg; och jag betviflar icke att innan arets slut dessa linjer +skola vara i verksamhet och Tarentumdistriktet gifva oss ett stort +gasfoerrad. + +Nu kommer jag till det tredje distriktet, hvars hufvudstad utgoeres af +Washington (Pennsylvania), som ligger tjugufem mil soeder om Pittsburg. +Jag akte ut till denna plats och stannade oefver natten hos en god vaen, +som bodde tolf mil fran kaellorna. Dessa hade blifvit antaenda, och hela +himmelen var klart upplyst af deras sken. Ehuru afstandet var sa +stort, var det som om vi varit midt inne i en rasande eldsvada. +Foeljande morgon akte vi ut till kaellorna. En roerlinje, som leder +produkten fran en af dessa kaellor till jaernfabrikerna laengs +Ohiostranden vid Pittsburg, hade redan blifvit lagd, och aennu tva +roerlinjer aero under arbete. Hvad vi haer sago liknade hvad vi sett i +Murraysvillesdistriktet, utom att gasen leddes fran kaellmynningarna i +roer laengs marken, i staellet foer att skjuta rakt upp i luften. Naer vi +fran landsvaegen blickade ned pa den foersta kaella vi blifvit varse nere +i dalen, sago vi en ofantlig, rund oeppen plats, hvars groenska var +afbraend och jorden brunstekt af lagan. Ringen var fullkomligt +cirkelrund, eftersom vinden drifvit flammorna i alla riktningar fran +periferin inat. Verkan af den stora, gyllene flamman, som slickade +marken, och gungade och hvirflade med vinden i alla riktningar, var +oefvervaeldigande. Foerstoerelsens aengel, Apollyon, tycktes ha stigit upp +ur sin afgrund. + +Amerika antages vara det land, som emottager de flesta emigranterna, +men flyttningar fram och ater oefver hela jorden bli mer och mer +vanliga. Den anglo-sachsiska rasen aer icke benaegen foer stillasittande. +Da jag stannade foer att klifva oefver en gaerdesgard och komma fram till +den brinnande afgrundsanden, foell min blick pa foelj ande skrifna +anslag: + + "Offentlig foersaeljning. + + Undertecknad, som aemnar afflytta till Australien, foersaeljer vid + offentlig auktion torsdag + + September 25 + + sin bostad i den Mrs Andrew Carlisle tillhoerande farmen, en och en + half mil oester om Hickory, pa Hickory och Washingtonvaegen, hela sin + egendom af + + Hushalls- och Koeksmoebler, bestaende af byraar, saengar, saengklaeder, + stolar, bord, fat, kokspis--med ett ord, allt hvad jag aeger. + Foersaeljningen kommer att boerja precis klockan 1, da villkoren skola + tillkaennagifvas. + + William Tiplady. + + A. W. Cummins. + Auktionsfoerraettare." + +Hvad i all vaerlden kan foerma mr Tiplady att laemna denna haerliga trakt, +ett af de vackraste jordbruksdistrikten i hela Amerika--laemna den +just da ovaentade skatter upptaeckas under hans foetter? Manga gissningar +framstaelldes, men den troligaste var att han hade slaektingar i +Australien och ville sluta sitt lif bland dem. Ingen af oss hade foerr +hoert namnet, men det liknar manga af de sammansatta namn, som vaeckte +var foervaning, da vi gjorde var aktur genom sydvaestra England, hvarfoer +vi antogo att mannen var fran moderlandet. Den ene brodern hade +foermodligen laemnat det gamla hemmet foer antipoderna, medan den andre +soekt republikens beskydd. Det aer sant att var ras aer det aekta +nomadfolket, som staendigt vandrar pa jorden, utan rast eller ro. + +Da vilade haenderna pa det vibrerande roeret vid brunnen--det behoefs +starka nerver foer att ga sa naera intill det skrikande bruset och den +hvirflande lagan--oefverraskades vi af dess isande koeld. Vid en +brunn, daer en traebetaeckning hade placerats oefver ventilerna, var roeret +till foeljd af kondensationen beklaedt med ett islager af ett +attondedels tums tjocklek. Nya brunnar graefvas, och det aer tydligt att +Washington County aer bestaemdt att laemna sin andel af den gas, som +anvaendes i Pittsburg. + +Huru staella sig nu den naturliga gasens ekonomiska utsikter? Den +foersta fragan aer naturligtvis: huru laenge kan den raecka? + +Personer, som baest kaenna till oljeomradet, hvarmed naturlig gas star i +naera gemenskap, foersaekra mig att efter tjugo ar skall det nu kaenda +foerradet icke vara uttoemdt. Det aer icke antagligt, att vi aennu ha +upptaeckt hela gasterritoriet; det aer tvaertom mycket antagligt, att +afbrottet i baeltet naera Pittsburg endast beror pa ett lokalt fel, och +att sydvaest om staden skall baeltet befinnas vara manga mil i +utstraeckning. Det blir troligen ett upprepande af oljeregionens +historia. Manad efter manad har det skrikits, att jorden icke kan tala +denna uttoemning. Icke endast floder utan haf af olja skola uttoemmas, +om de dagligen laensas pa 70,000 fat. Spekulanter visa sig emellanat +och koepa milliontals fat, i tro att foerradet skall minskas, men hvarje +spekulation har visat sig vara foerfelad. Petroleum foer 10 dollars pr +fat ansags vara billigt pris; da den sedan erhoells foer 5 och slutligen +foer endast 1 dollar, skaenktes den ju bort. I dag koeper man den foer +ungefaer sjuttio cents, och tillgangen aer stoerre aen nagonsin. Det +lofvar att bli samma foerhallande med naturlig gas. + +Vid glastillverkning--som i Pittsburg har en ofantligt stor +utstraeckning--laer gas vara mycket mera uppskattad aen kol, daerfoer att +den aer foermanligare foer produktens kvalitet. En firma i Pittsburg har +redan tillverkat spegelglas, stoersta storlek och fullt jaemfoerligt med +det baesta importerade franska, tack vare gasen som braensle. Vid jaern +--och i synnerhet staltillverkningen foerhoejes kvaliteten af det rena, +nya braennaemnet. Hvarken i stalraelsfabrikerna eller jaernbruken ha vi pa +oefver ett ar anvaendt ett enda skalpund kol. Skillnaden aer +haepnadsvaeckande. Daer vi foerut hade nittio eldare i fullt arbete vid +angpannorna och anvaende 400 tons kol om dagen, kan den besoekande nu +promenera laengs den langa raden af angpannor, och han ser endast en +man i tjaenstgoering. Som rummet aer hvitlimmadt, synes icke ett spar af +forna dagars otrefliga eldningssaett, och skorstenarna utslaeppa ingen +roek. De foernaemsta jaern- och glasfabrikerna i Pittsburg anvaenda numera +(Januari 1885) ganska allmaent gas som braensle. Gasen aer icke endast +billigare aen kol i och foer sig, den sparar ofantligt mycket arbete, +och pannor och roster ta icke sa fort skada som foerr. + +Foeljande utdrag ur en kommitterapport till amerikanska +ingenioersfoereningen vid ett nyligen hallet moete ger en foerestaellning +om betydelsen af det nya braenslet. + +"Naturlig gas aer, naest hydrogen, det kraftigaste af de gasartade +braenslena och, om raett tillaempad, det mest besparande, enaer naestan +hela dess teoretiska vaermeeffekt kan tillgodogoeras vid afdunstning af +vatten. Fri fran alla foerstoerande element, i synnerhet svafvel, +astadkommer den baettre jaern, stal och glas, aen kolbraenslet goer. Den +ger jaemnare vaerme, da intet oeppnande af doerrar eller tomrum i rosten +laemna den kalla luften tilltraede, och, raett ordnad, regulerar den +angtrycket, sa att mannen, som skoeter pannorna, har icke annat att +goera aen att se efter vattnet. Och aefven han vore oefverfloedig, ifall +man vagade lita pa en sa flyktig vattenkontrollant. Pannorna komma att +raecka laengre, och faerre explosioner komma att intraeffa genom expansion +och kontraktion pa grund af att kall luft stroemmar in pa den +upphettade metallen. + + * + +"Ett experiment gjordes foer att beraekna vaerdet af gas som braensle, i +jaemfoerelse med kol, vid framkallande af anga. Daervid anvaendes en +retort eller angpanna af fyrtiotva tums diameter, tio fot lang med +fyratums tuber. Det eldades foerst med utvalda Youghioghenykol, brutet +i ungefaer fyratumskuber, hvarmed ugnen "laddades" sa, att det baesta +moejliga resultat skulle erhallas. Nio skalpund vatten afdunstadt per +skalpund foerbraendt kol var det uppnadda resultatet. Vattnet maettes af +tva maetare--en i uppsugningen och den andra i utdrifningen. Vattnet +inmatades i en foervaermare vid en temperatur af fran 60 deg. till 62 deg.; +foervaermaren placerades i vaermgangen, som gick fran pannan till +eldstaden vid savael gas- som kolexperimentet. Vid beraekningarna +anvaendes normalmattet i Pittsburgsdistriktet--en bushel pa +sjuttiosex skalpund. Sexhundraattiofyra skalpund vatten afdunstades +per bushel, hvilket utgjorde 60,9 procent af kolets teoretiska vaerde. +Naer gas brann under samma panna, fast med olika ugn och med ett +skalpund gas till 23,5 kubikfot, befanns vattnet vara 20,31 skalpund; +83,4 procent af de teoretiska vaerme- enheterna voro tillgodogjorda. + +Angan var under atmosfaeriskt tryck, i det att daer fanns en +tillraeckligt stor oeppning att foerhindra mottryck. Foerbraenningen af gas +och kol paskyndades icke. Det visade sig att om laegsta radens tuber +tilltaepptes, samma kvantitet vatten kunde afdunstas med kol; men om +gas anvaendes och alla tuber (i den mot skorstenen vaenda aendan) +tilltaepptes, utom sadana som voro noedvaendiga foer foerbraenningen, sa +befanns det, da trycket mot flamugnen var tre uns och elden som +kraftigast, att ungefaer samma resultat erhoells. Haeraf syntes framga, +att mesta afdunstningen skedde mot pannans sidor." + +De enda analyser af detta naturliga braensle, som hittills blifvit +gjorda eller publicerade, foerskrifva sig fran var foernaemste kemist, +Mr. Ford. + +Dessa analyser aero af gasprof fran roeret, da gasen kommer in i vara +stalraelsfabriker efter att ha passerat nio mil fran kaellorna. + +Mr. Ford skrifver salunda till mig: + + "Haermed bifogas fyra af mina nyaste analyser, hvilka gjordes samma + dag profven anskaffades. Foer naervarande aero dessa undersoekningar + aennu i froeet. Jag skulle vilja--utan att anses laegga mig i + stalbrukens laboratoriearbeten--taga prof fran de olika + gaskaellorna och goera en samling af deras salter. Jag tror mig ha + upptaeckt nagra mycket intressanta omstaendigheter roerande dessa + salter, men det skulle vara ofoersiktigt att aennu uttala min mening + i detta aemne, da jag icke haft tid eller tillfaelle att samla de + olika salterna och samedelst bekraefta min foersta uppfattning. + + Min upptaeckt af det foerhallande, att naturlig gas fran tid till tid + foeraendras till sin kemiska sammansaettning, kommer nog att + oefverraska manga och oeppnar nya faelt foer tanken. Innan dessa + resultat offentliggoeras, skulle jag vilja foersaekra mig om, huruvida + gasen fran andra kaellor foeraendras, som den fran Murraysville, och + om gas i nagra kaellor foeraendras, under det att den i andra foerblir + densamma, sa uppstar helt naturligt fragan: Hvilket slags kaella + kommer att visa sig vara varaktigast? Denna omstaendighet att gasen + foeraendras i samma kaella skall saekert sprida nytt ljus oefver fragan + om aemnets uppkomst och, om jag vagar saega det, moejligen oekadt ljus + oefver aemnet petroleum. Pa grund af alla dessa skael har jag icke + velat offentliggoera mina resultat, foerraen jag bekraeftat min + uppfattning genom upprepade analyser. + + Eder + S. A. Ford." + + Analyser af naturlig gas. + + Gas af Gas af Gas af Gas af Gas af + 9/8 9/12 9/15 9/22 9/1 + Proc. Proc. Proc. Proc. Proc. + ------------+-------+-------+-------+-------+------- + Karbolsyra nil. 0,61 0,81 nil. 0,67 + Oxygen 2,60 0,40 0,61 0,61 2,90 + Oljegas 0,80 0,61 0,81 0,61 2,45 + Koloxid 0,40 0,61 0,81 0,40 3,82 + Hydrogen 3,58 29,75 2,94 89,67 31,52 + Sumpgas 88,40 68,78 94,02 78,72 39,97 + Nitrogen 4,29 nil. nil. nil. 19,35 + +Savidt jag vet aero Mr. Fords undersoekningar de enda, som blifvit +gjorda, och innehalla allt hvad man hittills vet om naturlig gas. + +Huru, hvarest och i hvilken utstraeckning naturlig gas alstras i de +undre regionerna kunna vi endast gissa oss till. Sa mycket aer dock +tydligt bevisadt, att gas blifvit funnen i hvarje vaederstreck rundt +Pittsburg utom i nordvaest, och att gasbaeltet aer omkring en half mil +bredt naera Murraysville. Men detta behoefver daerfoer icke vara graensen +foer tillgangen, ty just som jag skrifver detta kommer underraettelsen, +om att en stor brunn borrats i Canonsburgh, som ligger atta mil fran +kaellorna jag besoekte i Washington County. Dessutom har en ny region +vaester om Canonsburgh nyligen blifvit proefvad, och gas daerifran +anvaendes nu i fabrikerna vid Beaver Falls, Pa., tjugofem mil vaester om +Pittsburg. + +Vi kunna daerfoer med skael antaga, att Pittsburg aer medelpunkten foer ett +gaslager pa manga kvadratmil och i stand att frambringa all gas, som +den nuvarande generationen kan anvaenda bade foer industriella och foer +hemmets behof. Vid slutet af innevarande ar skola atta roerlinjer leda +gasen till staden och aenda skulle mycket mera kunna erhallas. Tva af +dessa linjer ha roer, som aero 55/8 tum i diameter, fyra aero 8 tum, en +10 tum och en 12 tum i diameter. + +Manga teorier ha blifvit framstaellda foer att foerklara detta braensles +foerekomst. Den mest antagliga hoerde jag af professor Dewar fran +Cambridge, som nyligen besoekt oss och som erhoell ett djupt intryck vid +asynen af denna nya rikedomsgrufva. Han pastar att gasen destilleras +fran oljan eller fran ofantliga lager af aemnen, som sakta foeraendras +till olja, och daerfoer skola vi, langt efter sedan oljeregionen slutat +att ge sa riklig afkastning, aennu ha god tillgang pa gas. Ju tunnare +oljelagret aer, dess laettare foersiggar destilleringen. I staellet foer +sitt fula rykte att vara vaerldens smutsigaste stad, hvilket den +onekligen nu aer, skall "roekiga Pittsburg" mahaenda kunna goera ansprak +pa att kallas vaerldens renligaste stad. Haermed ma vara hur som helst, +men jag tror icke att nagon kaenner sig boejd foer motsaegelse, da jag +pastar att med sadana resurser, som jag haer soekt skildra, aer Pittsburg +hvad underjordiska skatter vidkommer medelpunkten i det rikaste +distrikt i den hittills kaenda vaerlden. + +Anmaerkning. Sa riklig har anvaendningen varit och sa stort sloeseriet +med detta naturliga braensle (sedan artikeln skrefs), att till och med +de kaellor, som tycktes vara outtoemliga, ha blifvit dyrbara i trots af +deras knapphet. Och gasen, som flammade genom de sloesaktigt vida roeren +och belyste de sma staedernas gator med fem fots hoega lagor, maetes +numera ut i maetare--utdelad i tusentals kubikfot. + _________________________________________________________________ + + DEN TREBENTA STOLEN + +Plan for vaerldsarbetet + + Arbetets, kapitalets och affaersduglighetens trippelallians + noedvaendig foer framatskridandet. Hvar och en beroende af de andra-- + foerenade ooefvervinnerliga. + +Det borde finnas ett kompaniskap mellan trenne i den industriella +vaerlden, naer ett foeretag startas. Den foerste af dessa tre, icke i +betydelse utan i tidsordning, aer Kapitalet. Utan det kan intet dyrbart +byggas. Daerifran kommer den foersta lifsgnistan in i den foerut lifloesa +materian. + +Sedan byggnaderna aero uppfoerda, utrustade och faerdiga att boerja sin +industriella verksamhet, sa upptraeder den andre kompanjonen. Denne aer +Affaersdugligheten. Kapitalet har utfoert sin roll. Det har skaffat alla +medlen foer tillverkningen, men om icke dugliga maen leda foeretaget, gar +allt hvad kapitalet gjort till spillo. + +Sa kommer den tredje kompanjonen--sist i tidsordningen, men icke +minst i betydelse--Arbetet. Om det icke goer sin del, kan ingenting +utraettas. Kapital och Affaersduglighet kunna icke komma nagon vaeg utan +dess hjaelp. Hjulen kunna icke ga rundt, utan att Arbetets hand saetter +dem i gang. + +Volymer kunna skrifvas om hvilken af de tre kompanjonerna, som aer den +foerste, den andre eller tredje i vikt och betydelse--och fragan star +precis pa samma punkt. National-ekonomer, spekulativa filosofer och +predikanter ha i hundratals ar foer oss framhallit sina synpunkter pa +detta aemne, men svaret har aennu icke funnits och kan aldrig finnas, +daerfoer att hvar och en af de tre aer oumbaerlig och hvar och en lika +viktig foer de andra tva. Daer finns intet foeretraede. De aero likstaellda +medlemmar i den stora trippelalliansen, som saetter den industriella +vaerlden i roerelse. I historien kommer Arbetet foere Kapitalet och +Affaersdugligheten, ty da "Adam graefde och Eva spann", sa hade Adam +intet kapital, och att doema efter fortsaettningen, sa var ingendera af +dem vaelsignad med affaersduglighet. Men detta var innan +industrialismens herravaelde boerjade och kapitalets stora foerlagssummor +behoefdes. + +I var tid aero Kapital, Affaersduglighet och Kroppsarbete benen pa en +trebent stol. Naer de tre benen sta starka och bastanta, sa star +stolen. Men lat ettdera foersvagas och brytas, lat det ryckas ut eller +slas soender, sa aer det foerbi med stolen. Och den blir aldrig till +nagon nytta, om icke det tredje benet kommer pa sin plats igen. + +Kapitalet, som tror att det aer af stoerre betydelse aen nagotdera af de +andra tva benen, har mycket oraett. Det behoefver deras understoed. Utan +dem eller med endast ett af dem, slar det en kullerbytta. + +Affaersdugligheten, som tror att benet, som den representerar, aer det +viktigaste, har mycket oraett. Utan Kapitalets och Arbetets ben duger +den ingenting till. + +Och slutligen--lat det icke bli gloemdt--har Arbetet oraett, +graensloest oraett, da det tror sig vara viktigare aen de andra tva benen. +Den foerestaellningen har varit en kaella till manga sorgliga misstag. + +De tre aero likstaellda kompanjoner i ett stort verk. Foerenade kunna de +goera underverk; skillda aer ingendera af nagon betydelse. Det nyligen +tillaendalupna arhundradet har tack vare dem blifvit lyckligare aen +nagot af sina foeregangare. Oefver hela vaerlden aer maenskligheten baettre, +aen den har varit i moraliskt och materiellt haenseende, och jag hyser +den fasta tron, att den skall na hoegre och renare plan, aen den mest +sangviniske nagonsin droemt om. + +Kapital, Affaersduglighet och Arbete maste vara foerenade. Den som +foersoeker att utsa oenighet mellan dem aer en fiende till alla tre. + +(Utdrag ur ett tal i Homestead vid oeppnandet af "Library Hall" och +"Working men's Club"--en gafva till arbetarna daerstaedes af Mr. +Carnegie.) + _________________________________________________________________ + + JAERNVAEGAR FOERR OCH NU + +(Ur ett tal vid ett moete foer jaernvaegsmaen i New York, Jan. 1902) + + Jaernvaegsvaesen pa sjuttiotalet: raels, system, hastighet, loener och + metoder. Framtidens jaernvaegsvaesen. Jaernvaegsmannens behof och + ansvar. + +Det aer med en kaensla af stor tillfredsstaellelse och stolthet jag +taenker pa att jag boerjade som telegraftjaensteman vid jaernvaegen och +steg till direktoer foer Pittsburgbanan pa Pennsylvaniajaernvaegen. Det +skulle mahaenda vara af intresse att anstaella en jaemfoerelse mellan +nagra jaernvaegsfoerhallanden foerr och nu. + +Vi jaernvaegsmaen uppmanas alltid att halla skarp utkik. Det aer en af de +foernaemsta reglerna, men det kan ocksa vara nyttigt att kasta en blick +tillbaka och ge akt pa framstegen, som blifvit gjorda. + +Naer jag hade aeran att bli jaernvaegsman, var Pennsylvaniajaernvaegen aennu +icke faerdig till Pittsburg. Efter nagra mils diligensresa mellan tva +stationer och en besvaerlig faerd oefver bergen kunde passageraren vara i +stand att komma till Filadelfia pa jaernvaeg. Raelsen i bergstrakterna +voro af jaern, fjorton fot langa, importerade fran England och lago pa +stora huggna stenblock, ehuru banan passerade genom skog och +"sleepers" skulle ha kostat obetydligt. Bolaget hade ingen egen +telegraflinje utan var beroende af Western Unionlinjen. Direktoeren, +Mr. Scott, den ryktbare Thomas A. Scott, som sedan blef +jaernvaegspresident, kom ofta till telegrafstationen i Pittsburg foer att +samtala med sin foerman i Altoona, generaldirektoeren. Jag var da en ung +telegrafassistent och gjorde hans bekantskap genom att telegrafera foer +honom. + +Jag erhoell da den ofantliga loenen af tjugofem dollars i manaden, och +han erbjoed mig trettiofem som sin sekreterare och telegraferare, +hvilket syntes mig en foermoegenhet. Lat mig lyckoenska er till den stora +stegringen af era afloeningar, sedan den tid, da Mr. Scott erhoell 125 +dollars i manaden--1,500 om aret. Jag minns att jag mycket undrade +oefver hvad en maenniska skulle ta sig till med en sa ofantlig summa +pengar. Jag hade icke da taenkt pa en anvaendning: att han kunde ge bort +en del af oefverfloedet. De foermaner en person har af sin rikedom +diskuteras ofta, men rikedomens stoersta foerman aer, att dess aegare kan +vara andra till gagn. Jag tjaenstgjorde nagon tid, innan jag fick en +paoekning af tio dollars i manaden. Det var ju en oefvervaeldigande +inkomst mot 1 dollar och 20 cents i veckan, som jag boerjade med i en +bomullsfabrik. + +Det aer en af de mest glaedjande foereteelserna i var tid, att under +nuvarande foerhallanden arbetsloenerna stiga och priserna pa +lifsfoernoedenheter falla. Ingen nation har intagit en sa lysande +staellning som foer naervarande var i fraga om arbete. Hvarenda nykter, +duglig och villig man finner sysselsaettning mot en afloening, som med +skoetsamhet och en god hustru saetter honom i stand att goera en liten +bra besparing foer alderdomen. De, som aero nog lyckliga att vara gifta +veta huru mycket som beror pa en hustru, som kan skoeta om hushallet, +och de som icke aennu aero gifta boera betaenka detta. Det finns intet, +naest hans eget goda uppfoerande, som en arbetares framgang och lycka, +sa mycket beror pa, som en god och duglig hustru. Tillat en person, +som, naestan utan afsikt och oenskan, blifvit betungad med litet mer aen +noedtorftig baergning, uppriktigt saega er, att hvad man har daerutoefver +innebaer ganska litet--och detta lilla saellan nagot godt. Alla borde +straefva efter en noedtorftig baergning, ty utan en sadan, har Junius +klokt anmaerkt, kan ingen maenniska vara lycklig. Ingen maenniska skulle +vara lycklig utan den, om den star att vinna; och jag uppmanar hvar +och en att spara nagot under dessa goda dagar och saetta in pa en +sparbank eller, aennu baettre, skaffa sig ett eget hem. + +Men foer att aterga till jaernvaegsvaesendet. Direktoer Thomson +oefverraskade en dag Pittsburgs invanare med tillkaennagifvandet, att +nagon gang i framtiden skulle Pennsylvaniajaernvaegen transportera +hundra vagnar om dagen. Den tidens vagnar lastade atta ton netto. Vi +hade sma lokomotiv och banvallen var foerskraecklig att skada. Raelsen +voro alltfoer laetta och skarfjaernen voro gjutna. Jag vet att en +vintermorgon funnos fyrtiosju brustna skarfjaern pa min +jaernvaegsafdelning. Pa en sadan bana var det vi forslade vara tag. +Olyckshaendelser voro ocksa mycket vanliga. Vi hade inga kabysser pa +godstagen, och tagbetjaeningen maste vara ute i alla slags vaeder. Banan +var enkelsparig, och da vi saknade telegraf, sa maste tagen i haendelse +af foersening "run curves". Det vill saega, att en signalerare gick +foerut, hvarpa tagen foeljde och moette hvar helst de kunde--stundom +med raett allvarsamma sammanstoetningar i de skarpa kurvorna. Det tyckes +icke finnas nagot, som genomsnittsjaernvaegsmannen har sa svart att laera +sig som den omstaendighet, att tva tag icke med framgang kunna moetas pa +en enkelsparig bana. Till och med pa Pittsburgsafdelningens linje +laerde vi oss aldrig riktigt den laexan. + +Sasom telegraftjaensteman tog jag hand om var egen jaernvaegstelegraf, +naer den var uppsatt; och jag tror att det var jag, som gaf den foersta +unga kvinnliga telegrafisten anstaellning vid jaernvaegen--atminstone +pastas det sa. Vid denna tid hade direktoeren att goera allt; det fanns +ingen att dela ansvaret med. Det antogs att ingen underordnad kunde +anfoertros att telegrafera tagtider eller skoeta om en reparation, och +Mr. Scott och jag, hans eftertraedare, voro i detta fall de loejligaste +maenniskor jag nagonsin sett. Vi voro sjaelfva ute vid hvartenda +intraeffadt missoede och arbetade hela natten. Ibland var jag icke hemma +pa en hel vecka at gangen och fick knappt tid att sofva, utom en liten +blund da och da i en godsvagn. Naer jag nu ser tillbaka, sa foerstar jag +hvilka stackare till direktoerer vi voro, men jag hade ett storartadt +foeredoeme i Mr. Scott. Det tog nagon tid, innan jag laerde mig, men jag +gjorde det aenda till slut, att de duktigaste direktoererna--sadana +som ni har nu foer tiden--aldrig sjaelfva goera nagot arbete, som aer +vaerdt att tala om. Deras aliggande aer att saetta andra i arbete, medan +de taenka. I mitt senare lif tillaempade jag laerdomen, sa att mina +affaerer ha aldrig gjort mig besvaer. Mina unga kompanjoner skoette +arbetet och jag noejet, och den uppfattningen skulle jag oenska att ni +alla hyste, att daer som aer ringa glaedje, daer aer ocksa ringa +framgang. Den arbetare, som aer glad oefver sitt arbete och skrattar +bort dess missoeden, aer saeker om framgang, ty det, som vi goera laett och +med glaedje, blir alltid vael gjordt. Naer ni ser en president eller +direktoer eller annan arbetschef dignande under sina skyldigheter, +nedtryckt af bekymmer och med ett ansikte sa bedroefligt, som om han +vore en domare, utfaerdande en doedsdom, sa var oefvertygad om att han +fatt stoerre ansvar, aen han kan baera, och boer fa hjaelp. + +Jaemfoer till exempel tagens hastighet. Vi trodde att vi pa den stora +Pennsylvaniabanan natt fullkomligheten, da ett passageraretag +uppsattes, som gick mellan Pittsburg och Filadelfia pa tretton timmar, +ungefaer tjugusju mil i timmen. Det doeptes till "blixttaget". Detta var +inte daerfoer, att vi tyckte att blixten var sa langsam, utan daerfoer att +vi tyckte, att taget gick sa foerskraeckligt fort. I dag goer +Empire-state-expressen dubbelt sa stor hastighet, hvilket aer +vaerldsrekordet. Men lat oss icke mera goera oss skyldiga till misstaget +att tro, det vi ha natt fullkomligheten. Under naesta generation komma +tagen att ga med en hastighet af hundra mil i timmen, dubbelt sa stor +som nu, precis som tagen nu ga dubbelt sa fort som foer trettio ar +sedan. Banan skall varda rak. Som Skriften saeger: "Hvad krokigt aer"-- +det vill saega kurvorna--"skall raett varda". + +I de nu vidtagna foerbaettringarna pa atskilliga linjer tror jag icke +att manga direktoerer se tillraeckligt langt framat. Pa nagra staellen +anvaenda de en half million dollars, daer de borde ha anvaendt dubbelt sa +mycket, och jaemna kurvor, som de borde ha slopat. Antagligen kommer en +blifvande direktoer att saega, att de sloesat bort en vaeldig hop pengar. +Endast raka jaernvaegslinjer skola finnas ar 1950 eller aennu tidigare. + +Men det finns ett annat omrade, daer framatskridandet varit lika stort +och af aennu stoerre betydelse, aen det vi nyss talat om. Det aer omsorgen +foer jaernvaegsbetjaeningen, dess staellning, foermaner, afloeningar och +pensionssystem, hvilket vara foernaemsta jaernvaegar kaent sig manade att +stifta, sa att de, som ar efter ar arbetat foer en bestaemd loen och icke +kunnat foervaerfva nagon foermoegenhet, skola med lugn kunna emotse en +tryggad alderdom, icke sasom foeremal foer barmhaertighet, utan som fullt +beraettigade till sitt underhall genom redbart och langvarigt arbete. +Jag vet ingenting, som sa hoejer och foerbaettrar tjaenstgoeringen a en +stor bana eller sa bidrager till dess saekerhet, som en stab, hvilken +kaenner sig lugn i medvetandet, att sedan den aldrats i tjaensten, aer +dess alderdom tryggad genom pensionssystemet. Det kommer icke att +droeja laenge, innan hvarje jaernvaegsstyrelse inser det ovaerderliga +--jag ville naestan saega det noedvaendiga--i att tillfoersaekra sig en +stab af palitliga, intelligenta och redbara maen, besjaelade af esprit de +corps foer det verk de tjaena. I de byggnader, som nu uppfoeras vid +transportstationerna, inraettas laesrum och bibliotek; i nagra fall--i +synnerhet pa Santa Fe-linjen--hoer jag, att de anskaffat biljarder +och andra tillfaellen till oskyldig och noedvaendig foerstroeelse. Sist men +icke minst--ha vi i dessa byggnader och inraettningar med aendamal att +sammanfoera maenniskor till deras gemensamma baesta ett bevis pa att +arbetsgifvare mera aen foerr inse sina foerpliktelser mot underlydande. + +Jaernvaegsmaennen aero saerskildt att lyckoenska, daerfoer att hvarhelst nagra +atgaerder blifvit vidtagna till deras foerman, sa ha de visat sig +uppskatta dem genom att begagna sig af dem sa mycket som moejligt. + +Jaernvaegsbolag kunna icke baettre anvaenda sina penningar aen till +uppraettande af flera och stoerre institutioner af detta slag. Det +bolag, som i detta fall goer mest foer sina arbetare, goer aefven mest foer +sina aktieaegare. Och det blir denna bana, som jaernvaegsmannen kaenner +sig mest hemmastadd pa, kaenner stolthet oefver, offrar sitt arbete at +och pa hvilken han utsaetter sig foer de faror, som foelja med hans yrke +--ett nytt bevis pa att hans intressen och kapitalets intressen icke +aero motsatta utan gemensamma. + +Jag har foerut anvaendt liknelsen om kapital, affaersduglighet och arbete +sasom benen pa en trebent stol. Stolen kan icke sta uppraett utan stoed +af alla tre benen, och det aer onoedigt att tvista om hvilket af dem som +aer viktigast. Det kan aldrig afgoeras, och om det kunde afgoeras, skulle +det vara till ingen nytta, sedan det stora faktum aterstar, att de +alla tre aero absolut noedvaendiga foer en sadan framgang som den vart +lands stora jaernvaegslinjer haft. + +Maennen inom jaernvaegsvaerlden aero att lyckoenska till den staellning de +intaga sasom den nyktraste arbetarekorporation i vaerlden. De aero ett +exempel foer arbetskamrater pa andra omraden, daer deras inflytande kan +vara till oberaeknelig vaelsignelse. Intet beslut en person fattar kan +laenda honom till stoerre gagn, aen beslutet att afhalla sig fran bruket +af alkohol. Foer drinkaren finns ingen plats i vart jaernvaegssystem. Han +borde sannerligen icke ha plats nagonstaedes. + +Det goda foerhallande, som pa det hela taget rader mellan +jaernvaegsbolagen och deras arbetare, borde vara glaedjande foer bada +parter. Man kan vara saeker pa att sa alltid aer foerhallandet, naer +tjaenstemaennen aero intelligenta och sympatiska och kaenna sig vara en +del af en enda stor organisation, innefattande alla fran sparvaexlaren +till lokomotivfoeraren och upp genom alla graderna till presidenten +sjaelf, hvar och en en N. Y. C. eller en P. R. R. eller en C. B. & Q. +eller en D. L. & W.-man [1]. + + [1] Beteckningar foer de olika jaernvaegsbolagen.--Oe. a. + +Pa en jaernvaeg finns ingen plats foer osaemja mellan arbetsgifvaren och +arbetstagaren, ty presidenten eller direktoeren aeger icke jaernvaegen mer +aen nagon af betjaeningen goer det--alla aero, som sagdt, medlemmar af +samma kar. Alla aero lika mycket bolagets tjaenare. + +Tjaenstemaennen maste daerfoere betrakta tag- eller linjepersonalen eller +lokomotivfoeraren sasom goda kamrater, och dessa a sin sida maste inse +att de foereskrifter, som utga fran tjaenstemaennen, staedse asyfta +jaernvaegens sanna baesta. + +Det finns ett annat drag af glaedjande betydelse. Vaegen till befordran +aer klart utstakad. Flera, som nu inneha chefsplatser, boerjade sin bana +som underordnade, och deras foertjaenster, icke andras gunst, ha hjaelpt +dem fram. Hvarje arbetare i jaernvaegsindustriens arme baer, som Napoleon +sade, en marskalkstaf i sin raensel. Pa jaernvaegsmaennen hvila stort +ansvar; de ha allmaenhetens lif i sina haender.--Jag behoefver inte +saega den resande allmaenhetens, ty hos oss resa vi alla. Straeng +nykterhet, outtroettlig vaksamhet, okufligt mod och plikttrohet fordras +af dem, och att dessa egenskaper aero karaktaeristiska foer karen, daerom +vittna det anseende och den aktning de tillvunnit sig af tacksamma +medborgare. + _________________________________________________________________ + + JAERN OCH STAL HEMMA OCH UTRIKES + +(Ur The Iron Age, 1898) + + Jaemfoerelse mellan handelsfoerhallanden inom jaernbranschen i Foerenta + staterna och utrikes. Dessa metallers framtid. + +Storbritannien har hittills varit i stand att tillverka och saelja stal +billigare aen Tyskland. (Tyskland kommer nu foere Storbritannien med +6,000,000 tons mot 5,000,000). England hade foersteget i Europa. Det +hade foersteget i vaerlden. Men dess staellning har blifvit foerkonstlad. +Det kan icke producera koks under 2 1/2 dollars pr ton. Det kostar +omkring 3 dollars vid stalbruken. Det kan icke uppehalla sin nuvarande +tillgang pa malm. Denna blir allt dyrare och dyrare. Det har varit +mycket beroende af Bilbaogrufvorna i Spanien, men deras malm har +foerlorat i vaerde, och aegarna vilja icke laengre ansvara foer kvaliteten. +Britiska fabriksidkare fa ta malmen som den kommer, och den blir +ovillkorligen knappare ar efter ar. Under sadana foerhallanden aer det +icke moejligt foer Storbritannien att tillverka stal lika billigt, som +vi kunna goera i Pittsburg. och sedan skicka till England. Dessutom ha +England och andra utlaendska nationer blifvit var afstjaelpningsplats +foer hvad vi ha foer mycket, hvilket betyder mer, aen den oinvigde skulle +kunna misstaenka. Carnegie-stalbolaget tillverkar oefver 200,000 tons +stal i manaden, och direktoer Schwab sade haeromdagen till mig, att han +trodde att inom kort skulle en tredjedel daeraf ga till utlandet. + +Tysklands staellning aer ocksa onaturlig. Daer finns naturligtvis hoegt +tullskydd. Genom sammanslutningar aero fabriksidkarna i stand att halla +uppe priset pa den inhemska marknaden. Detta goer det moejligt foer dem +att skeppa ut och saelja billigt. De foersoeka aefven att goera vaerlden +till sin afstjaelpningsplats. Men daer ligger skillnaden: de dyra +priserna i Tyskland inskraenka foerbrukningen. De utomordentligt billiga +priser, som aero radande haer--3 skalpund stal foer 2 cents--oeka +foerbrukningen. Tyskland har byggt pa sand. Jag aer en inbiten +protektionist, men endast naer vi ha skael att tro, att vi genom +tillfaelligt tullskydd kunna skaffa foerbrukaren tillgang pa en gifven +artikel baettre och billigare, aen han kunnat koepa den utrikes. Om vi +icke kunna goera det, sa tror jag icke pa tullskyddet. Tyskland +oefvergifver denna sunda ekonomiska princip och har tull foer tullens +skull, och den tyske foerbrukaren far ingen foerdel. Detta aer falsk +politisk ekonomi. + +Det aer endast en sak vi ytterligare behoefva foer att utvidga var +exporthandel i jaern och stal, och det aer regelbundna angbatslinjer pa +atskilliga af jordens laender. Vi kunna aldrig hoppas att fa sadana +bekvaemligheter som Storbritannien, daerfoer att Storbritannien +importerar fran alla delar af vaerlden en sadan myckenhet af varor, som +vi lyckligtvis astadkomma sjaelfva. Daerfoer kunna Storbritanniens skepp +taga last tillbaka, och kostnaderna bli billigare. Men aefven denna +olaegenhet kunna vi oefvervinna genom det laegre priset pa vara varor. Om +vi kunde atergifva Foerenta staterna dess raettmaetiga staellning som +vaerldens skeppsbyggare, sa skulle var uppmaerksamhet snart riktas pa +uppraettandet af regelbundna angbatslinjer--och detta hinder skulle +undanroedjas. Till och med nu har exporthandeln vunnit en sadan +utstraeckning, att den framkallat flera nya angbatslinjer, och vi skola +sa smaningom segra. Jag har laenge framhallit noedvaendigheten af ett +skeppsvarf i New York, och det maste komma. Kapitalet skall inse att +det haer har en god marknad, enaer bade stal och traevaror aero billigare +i New York aen i Belfast. Det droejer icke laenge foerr aen kapitalet +drages dit. + +Aefven om vara nuvarande skeppsvarf utvidgas, sa aer det godt om plats i +New York foer ett stort varf. Det aer naestan foeroedmjukande att se St. +Paul och St. Louis, New York och Paris, det ena efter det andra bege +sig af till Southampton foer att laeggas i docka daer, enaer ingen docka i +New Yorks stora hamn kan halla dessa sma skepp. Ja--sma skepp. Jag +kom oefver i Kaiser Friedrich, "made in Germany". Efter en resa pa ett +sadant skepp kan man icke taenka pa nagot annat. Vi hade en svar +oefverfart, den svaraste jag nagonsin varit med om, och aenda den allra +bekvaemaste. + +Sammanslagningen af jaern- och stalintressena var endast en naturlig +utveckling. Om vi skola saelja 3 skalpund stal foer 2 cents, maste det +vara tillverkadt i milliontals tons. Det aer ganska kinkigt aefven foer +de stoersta fabrikerna. + +Granska redogoerelsen fran de senaste tva aren oefver de stora +stalbolagen, hvars resultat blifvit allmaen egendom genom deras arliga +rapporter, eller hvilkas egendom varit i inkasserarens haender. +Resultatet skall utvisa, att 3 skalpund stal foer 2 cents foerorsakar de +baesta bland dem bekymmer. Daerfoer, naer affaerer boerja att foerlora +pengar, sa se de sig om efter troest, och "konsolidation" aer nagot +liknande "Mesopotamien"--ett mycket troestefullt ord. Det aer icke min +mening att anstaella nagra betraktelser oefver dessa affaerers skoetsel. +Langt daerifran. Det aer icke skoetseln, utan staellningen jag talar om. +Stal kan icke tillverkas och saeljas sa lagt som hittills skett, utan +att valla skada at alla dessa affaersfoeretag. + +Sammanslutning aer klok och noedvaendig. Den aer ett steg i den raetta +riktningen. Stalfabrikanten maste noeja sig med en obetydlig vinst pr +ton. Om en fabrik tillverkar 2,500,000 tons arligen, sa behoefver den +icke foertjaena sa mycket pr ton foer att halla bjoernen fran lifvet. + +Fastaen foerbrukningen af jaern och stal aer ofantlig, sa stiga icke +priserna. Jag tror icke att vi kunna oeka konsumtionen, daerfoer pastar +jag att tillverkningsfoermagan oefverskrider vara verkliga behof. Om det +foerhallit sig annorlunda, skulle vi ha sett en stor rusning i pris, +hvilka nu fortfara att halla sig laga. I sjaelfva verket allt foer laga, +foer att vara vaenner skulle kunna laemna en vacker utdelning. + +Jaernvaegsfoeretag aero mycket blomstrande, synnerligast i Vaestern. Man +behoefver icke befara, att icke all raels som tillverkas skall ga at. +Aennu en sak, anvaendningen af jaernbjaelkar kommer att tilltaga i detta +land, ifall priset halles nere vid dess nuvarande standpunkt. Foer +naervarande anvaender ett litet land som Tyskland tre ganger sa mycket +bjaelkar som Foerenta staterna. I Tyskland taenker ingen pa att bygga ett +vanligt hus, utan att goera det eldfast. Haer bygger millionaeren sitt +hus eldfast, fastaen jag kaenner flera millionaerer, som nyligen byggt +eldfarliga sadana. Nej, det vanliga boningshuset i Foerenta staterna +skall i en snar framtid uppfoeras brandfritt sasom i Tyskland. Men foer +naervarande skulle hela foerradet af byggnadsmaterial, som anvaendes i +Foerenta staterna, kunna tillverkas af Carnegie Steel Company. Det aer +ett mycket obetydligt "business", men det aer ett bevis pa moejligheten +af stoerre bruk och anvaendning af stal och jaern. + _________________________________________________________________ + + MANCHESTERSKOLAN OCH VAR TID + +(Ur The Nineteenth Century, Februari 1898) + + Den britiska uppfattningen, att hvarje nation aer saerskildt + kvalificerad foer endast en industrigren, diskuterad och bestridd. + +Under det att ex-premiaerministern Rosebery nyligen i Manchester +prisade Manchesterskolans frihandelstriumfer, besvor utrikesministern +Goluchowski i Wien Europas nationer att foerena sig mot den oedelaeggande +konkurrensen med de transatlantiska laenderna: "Vi maste kaempa skuldra +vid skuldra mot den gemensamma faran", utropar han, "och vaepna oss foer +striden med alla till buds staende medel"--"Europas nationer maste i +slutna led foersvara sin tillvaro." + +Salunda moetas ytterligheterna, och vi se aennu en gang huru mycket, som +beror pa synpunkten. Om Manchesterskolans foerutsaegelser gatt i +fullbordan, sa skulle billigare varor fran andra sidan hafvet haelsats +med jubel som en ekonomisk foerdel och en vaelsignelse foer emottagarna, +i staellet foer att betraktas som en hotelse mot deras tillvaro. Hvarje +hamn skulle sta oeppen foer denna varuflod, och de nya laenderna, som +utsaende den, skulle bli haelsade som vaelgoerare. "Fritt varuutbyte" var +loesen, men naer den gafs droemde ingen om att de varor, som de nya +laenderna skickade till de gamla, kunde taga skepnad af konkurrerande +fabriksartiklar, hvilket goer hela skillnaden. + +Naer foer sextio ar sedan angan pa land och haf--angbat och +jaernvaegstag--boerjade sitt revolutionsverk, blef dess skapare, +Storbritannien, belaeget pa en grund af kol och jaernmalm, helt +naturligt platsen foer dess utveckling. Vaerlden foerhoell sig endast som +askadare, medan det tyglade angan och boerjade sla mynt af den. Om +nagot annat land ville ha nagon foerman af de nya uppfinningarna, maste +det vaenda sig till Storbritannien. Storbritannien hade upptaeckt sin +bestaemmelse och skulle snart bli vaerldens verkstad. + +Pa scenen upptraedde Manchesterskolan--Villiers, Cobden, Bright och +kolleger--och begaerde att till foerdel foer massan af folket skulle +tull pa foedoaemnen afskaffas. Upphaefvandet af dessa tullar, hvilket +gick under namnet "frihandel" i Storbritannien, i motsats till +"protektionism", har mycket litet gemensamt med den modaerna +protektionismen, sadan denna nu uppfattas i andra laender. Sadana +tullar kunde aldrig ha foersvarats af nutidens protektionist, daerfoer +att tillgangen pa foedoaemnen omoejligt kunde oekas daerigenom. Det enda +riktiga foersvaret foer tullskydd, enligt den kosmopolitiske +protektionisten, aer da det kan fullt bevisas, att det bidrager till +oekandet af den inhemska produktionen af en vara, som aer noedvaendig foer +nationens behof. Och vidare, att konkurrens inom landet snart skall +resultera i att nationen erhaller baettre och billigare varor inom sitt +eget land, aen det nagonsin kunde fa fran fraemmande laender. + +En palaga under sadana villkor bestyrkes af John Stuart Mills bekanta +paragraf, om hvilken John Bright en gang sade till mig, att "den +skulle komma att goera mera ondt i vaerlden, aen det goda alla hans +skrifter kunde goera", och foerklaras af Marshall sasom sund eller +osund, allt efter omstaendigheterna, och aer hvad som i var tid menas +med protektionism utom England. + +Foerhallanden, som sta i samband med denna tull, ha icke foeraendrats, +och daerfoer bestar Manchesterskolans verk fortfarande. Om en sadan tull +nu lades pa foedoaemnen, sa skulle den ha alldeles samma verkan, savida +icke genom nagon maerkvaerdig upptaeckt Storbritanniens jord kan alstra +en sadan rikedomen pa foedoaemnen, att den fyller landets behof. Da +skulle en tillfaellig skatt antagligen vara beraettigad foer att utveckla +det nya foeretaget. + +Af anfoerda skael foerkastar den modaerne tullifraren lika kraftigt tullen +pa foedoaemnen i Storbritannien, som nagon frihandlare kan goera. + +De britiska uppfinningarnas--angbaten och jaernvaegen--storartade +framgang och alla daeraf foeranledda foerdelar vaeckte helt naturligt till +lif de mest sangviniska uppfattningar af De foerenade konungarikenas +staellning och storhet. Manchesterskolans apostlar voro de mest +sangviniska af alla och detta var laerdomen de erhoello af de da radande +foerhallandena: + + "Naturen har visligen foereskrifvit, att jordens alla nationer skola + vara oberoende, hvar ock en med sin mission. Den ena har fatt + fruktbar jordman, den andra rika grufvor, den tredje stora skogar. + En har fatt solsken ock vaerme, en tempererad zon och en annan + kallare klimat; en nation skall fylla den uppgiften, en annan den + och en tredje skall goera nagot annat--alla samarbetande, hvar och + en pa sitt saerskilda saett, och bildande ett stort harmoniskt helt." + +Hvilken skoen malning! Sa kom det andra postulatet: + + "Det synes tydligen att vart aelskade land, Storbritannien, har + blifvit tillerkaendt den hoega missionen att foerse sina systernationer + med fabriksvaror. Vara fraender pa andra sidan hafvet skola saenda + till oss med vara skepp sin bomull fran Mississippidalen, Indien + skall saenda sitt jute, Ryssland hampa och lin, Australien sin fina + ull, och vi, med var tillgang pa kol och jaernmalm foer vara fabriker + och verkstaeder, vara skickliga ingenioerer och yrkesarbetare och vart + stora kapital, vi skola uppfinna och konstruera det erforderliga + maskineriet och vaefva dessa raaemnen till fint tyg at nationerna; + allt skall foerfaerdigas af oss, sa att det blir passande foer + maenniskor att anvaenda. Vara skepp, som komma hem lastade med + ravaror, skola atervaenda till alla delar af jorden, lastade med + dessa foeraedlade produkter. Detta utbyte af raaemne mot fullfaerdiga + produkter aer en foeljd af naturlagarna och goer hvarje nation till den + andres tjaenare--foerkunnande maenniskornas broderskap. Frid och + saemja skola rada pa jorden, den ena nationen efter den andra maste + foelja vart exempel och fritt varuutbyte haerska oefverallt. Deras + hamnar skola sta vidoeppna foer att emottaga vara faerdiga artiklar, + likasom vara sta oeppna foer deras ramateriel." + +Salunda sago manchesterskolans tro och hopp ut--ett ganska +beraettigadt hopp efter hvad som foeregatt. Lat det vara sagdt i +raettvisa mot dessa stora och goda maen, att den bild de tecknade, och +som vi foersoekt portraettera, blef realiserad: Storbritannien blef +vaerldens verkstad, och hvar och en af de stora nationerna spelade den +foereskrifna rollen och utfoerde de alagda sysslorna. Ingen nation-- +icke ens den amerikanska--har haft en sadan framgang eller samlat en +sadan rikedom genom fabriksindustri, som Storbritannien gjorde under +detta skede af sin historia. Af prospekten fran Barrow Steel Company +framgick att foertjaensten varit 30 a 40 procent om aret, och att den +ett ar gatt upp till den naestan otroliga summan af 60 procent pa hela +kapitalet. Detta aer endast ett exempel pa Storbritanniens oerhoerda +framgang, da hela vaerlden lag vid dess foetter och innan en till det +yttersta drifven konkurrens hade minskat och i manga fall omoejliggjort +all vinst. Beloeningen--huru stor den aen var--tillkom med full raett +den nation, som skaenkte vaerlden angan, som invigde maskineriets +tidehvarf och gjorde vaerlden till gaeldenaer foer alltid. + +Naturens lag tolkades salunda af manchesterskolan, att en stor olikhet +ifraga om tillgangar fanns i de respektiva laenderna pa jorden och att +denna olikhet aefven straeckte sig till deras maens och kvinnors +duglighet samt att fabriksfoeretag med framgang endast kunde bedrifvas +i Storbritannien. Att verktygsstal, eller nagot slags stal alls, kunde +tillverkas utom daer--att de finaste ylle-, linne- och bomullstyger +kunde foerdelaktigt fabriceras i andra laender--voro foerestaellningar, +som icke kunde falla nagon in, och om de gjort det, skulle de haelsats +med loeje. + +Det aer knappast moejligt att dessa kloka maen, ledare af +manchesterskolan, skulle ha antagit att jordens foernaemsta nationer +--eller de som aemna bli det--skulle noeja sig med att spela den +underordnade roll, som de fatt sig tilldelad, ifall fabriksfaeltet +statt oeppet foer dem. Sjaelfva grundstenen i manchesterbyggnaden var +oefvertygelsen, att de olika nationerna af naturen voro haenvisade till +rollen af raaemnesproducenter, daerfoer att detta var deras enda +moejlighet. Men nu finna vi tvaertom att, efter en period af tvunget +medgifvande, ha nationerna med saellspord enighet straefvat efter att fa +dela den hoegre uppgiften att bearbeta ramaterialen till faerdiga +produkter at sig sjaelfva; och hvarken britiskt kapital eller britisk +skicklighet har fattats foer att tillfoersaekra dem framgang. Det aer pa +detta saett som taeflan med den aflaegsna oestern moejliggjorts. Langt +ifran att nationernas tillgangar ha varit obetydliga och olaempliga foer +bearbetning eller deras befolkning oduglig, som manchesterskolan +antog, har deras framgang inom fabriksindustrin i allmaenhet varit +oefverraskande stor. Tyskland har blifvit ett af de stoersta +fabrikslaenderna. Frankrike och Schweiz ha naestan monopoliserat +sidentillverkningen i Europa. Ryssland haller pa att anlaegga stal- och +metallfabriker under ledning af de skickligaste amerikanska +konstruktoerer. Tva af dessa fabriker aero nu i full verksamhet och +kunna taefla med de baesta i Amerika, hvilka tjaenat som moenster. Japan +och Kina anlaegga fabriker enligt baesta och nyaste metoder, alltid med +engelskt maskineri och vanligen under engelsk ledning. Mexiko vaefver +bomullstyg och fabricerar papper, och tva bicykelfabriker aero under +uppfoerande daer. Indiens jute- och bomullsfabriker tilltaga i antal, +och i Bombay anlaeggas maskinverkstaeder. Det pastas att en engelsk +maskinfirma hvarje vecka skickar ut en komplett maskinuppsaettning foer +en ny fabrik. Om Amerika aer det oefverfloedigt att tala. + +Salunda har hvarje nation afboejt den roll manchesterskolan tilldelat +den och foersoeker att sjaelf tillverka sina varor. Politisk ekonomi +saeger nu, att det aer till maenniskoslaektets baesta, att +transportkostnaderna, som foerdyras genom det langa afsaendandet mellan +producenten och fabrikanten, inbesparas. Tillverkning, som pa vissa +hall foersoekes af sma nationer, skall utan tvifvel misslyckas och +oefvergifvas, men i det stora hela skall framgang vinnas. + +Nagra laender, i synnerhet Tyskland och Amerika, upptraeda nu som +exportoerer af manga konkurrerande artiklar till och med till +Storbritannien. Och den erfarenhet, som andra nationers maen laenge haft +af oraekneliga artiklar "made in Britain", far briten nu sjaelf laera +kaenna. Han maerker att aefven han fatt litet med af maenniskonaturens +skroeplighet, alldeles som andra nationers maenniskor. Tjogtals artiklar +"made in Germany" irritera honom; kontrakt med amerikanska +maskinfirmor att leverera lokomotiv till London, Dublin och Edinburg +vaecka hans stora ogillande. Glasgow afboejer ett amerikanskt anbud pa +vattenledningsroer och tar dem hos en fabrik i Glasgow till hoegre pris. +Naer en stor bicycle-utstaellning aeger rum i London, sa finns daer ingen +plats at amerikanaren. Allt maste vara "home-made ". Posten maste +befordras med saktgaende hemmagjorda skepp, aefven om den daerigenom +blir foerdroejd. Men allt detta aer bara sadant, som vi kunde vaenta och +som vi boera ursaekta. Det aer en dalig medborgare, som icke foeredrar och +hjaelper sitt eget land hellre aen fraemmande, men engelsmannen skulle +kunna inse, att tysken och amerikanaren och andra aero lika +patriotiska. Han boer foersta att med samma kaenslor som han ser sitt +land oefversvaemmas af konkurrerande artiklar, "made in Germany" eller +Amerika, ser naturligtvis den patriotiske tysken och amerikanaren +konkurrerande artiklar, "made in Britain", oefversvaemma deras. + +Nu maerker man att naturen mera aedelmodigt, aen det antogs, foerdelat +sina mineralier, kol, kalk och malmer, och aefven att naturen begafvat +maennen och kvinnorna de flesta land med foermaga att under de nya +foerhallandena bearbeta sina egna raaemnen, i manga fall icke sa bra, +men i ett eller tva saerskilda fall lika sa bra som briten eller +amerikanaren. + +Det underbara maskineriet--hufvudsakligast engelsk upptaeckt--i +jaern-, stal- och textiltillverkning goer det moejligt foer Indiens +hinduer, Mexikos peoner, Amerikas negrer, kinesen och japanen att idka +fabriksroerelse, ofta under ledning af mera omsorgsfullt utbildade +yrkesmaen fran England och Amerika. + +De fa yrkesskickliga personer, som behoefvas foer hvarje stor fabrik, +kunna laetteligen erhallas fran de aeldre industrilaenderna. + +Genom att anvaenda automatiskt arbetande maskineri har en stor del +sadant traenadt mekaniskt arbete, som man finner i Storbritannien och +Amerika, gjorts obehoefligt, och det har blifvit moejligt att foerlaegga +fabriker i laender som tills nyligen tycktes aegnade att astadkomma +endast ramateriel. Oefverallt ser man inflytandet af detta nya +maskineri. Det aer nu tydligt att ramaterialet har makt att attrahera +kapital och aefvensa arbete och astadkomma tillverkning i den trakt daer +ramaterialet finns, och att traenadt arbete haller pa att foerlora den +makt det en gang hade att draga till sig ramaterial fran fjaerran +trakter. Detta aer icke foeraendring; det aer revolution. + +De kunnigaste och baesta bland ett lands medborgare vilja naturligtvis +utveckla alla dess tillgangar. De kunna icke anse det vara raett att +doelja de talanger de fatt och inse klart, att naturens mening aer, att +manga nationer skola aega den mangvaexlande industriens vaelsignelser. +Allt detta kunde manchesterskolan icke rimligtvis foerutse. + +Det aer glaedjande att iakttaga nationernas industriella framsteg under +de nya foerhallandena. Om en eller tva blifvit de foernaemsta +fabriksidkarne at alla de andra, sa skulle endast dessas saeregna +begafning fatt tilltraede till uppfinnings- och utvecklingsarbetet. Nu +ha alla nationers olikartade genier gynnsamma tillfaellen foer sina +krafter. Det aer ocksa glaedjande att se huru de olika nationerna +utmaerka sig i olika grenar. Salunda har Frankrike naestan monopoliserat +det superfina inom textilen, liksom det laenge varit fraemst i fraga om +alla artiklar hoerande till damtoaletten. Storbritannien har +oefvermakten i vaefmaskineri. Likasom det uppfunnit jaern- och +stalindustrien, sa aer det nu i faerd att utveckla en sidogren: +tillgodogoerande af koks i moejligast stoersta utstraeckning--en sak, +hvari till och med amerikanarna ha misslyckats. Amerika aer fraemst i +elektriska apparater och verktyg. Tyskland i kemiska faerger och har +nyligen uppfunnit en kondensator foer anga, som visar goda resultat, +samt dessutom en ny, maerklig metod foer pansarplattillverkning. Den +materiella utvecklingen befordras i hoeg grad genom samfaelldt arbete af +de olika nationaliteternas intellektuella krafter och egenartade +begafning. + +Den lifliga konkurrens, som nu boerjat mellan nationerna och som baest +bidrager till astadkommande af goda resultat, boer vaelkomnas och +uppmuntras af alla, som kunna hoeja sig oefver den tranga synpunkten pa +den enstaka foerdelen foer en eller annan liten geografisk vra, utan +kunna se hvad som gagnar maenniskoslaektet i dess helhet. + +Vaerldens industriella utveckling gar i en annan riktning aen den +foerespadda, men det storartade arbete, som manchesterskolan utfoert, +far icke foerringas eller gloemmas. Villiers, Cobden, Bright och deras +medhjaelpare gjorde vid upphaefvandet af lifsmedelstullarna sitt land en +tjaenst, som det icke kan vara nog tacksamt foer. Deras straefvan foer +fredssaken och foer allt, som de ansago skulle bidraga till skapandet +af ett nationernas broderskap, ger partiets ledare plats i de goda +gaerningarnas historia. Att nagon af deras foerutsaegelser icke gatt i +fullbordan--beroende pa krafter, som sedan deras tid blifvit satta i +verksamhet--behoefver icke kasta nagon skugga pa deras insiktsfulla +klokhet eller minska vaerdet af deras arbete. + +"Frihandel", sadan manchesterskolan sag den utbredd oefver hela jorden, +innebar utbytet af olika, icke konkurrerande artiklar och af +ramaterialier mot fabricerade varor. Nationerna hade da aennu icke +boerjat att allvarligt taefla med hvarandra i tillverkning af samma +slags artiklar. Om detta icke kan realiseras, sedan de foernaemsta +nationerna numera bearbeta sina egna ramaterialier och fylla sina egna +behof, taeflande med hvarandra i vaerldsmarknaden, sa kunna vi likvael +lyckoenska oss till att nagot aennu baettre aen manchesterskolans ideal +foer vaerldens framatskridande haller pa att skapas. + +Hvad verkan denna foeraendring kan komma att ha pa nationernas staellning +till hvarandra i framtiden, vore onoedigt att grubbla oefver, enaer +foerhallandena kunna aendras pa en dag. En kemisk upptaeckt, en elektrisk +uppfinning, en vaexts egenskaper tillgodogjorda--hvad helst sadant +eller andra icke alls otroliga oefverraskningar--kunna astadkomma en +genomgripande foeraendring. Socker af betor i staellet foer sockerroer har +foerstoert denna produkt foer Vaestindien, som tycktes ha monopol pa +socker. Upptaeckten af Mesaba-jaerngrufvorna, foerbaettrade +kommunikationer och ett par mindre omstaendigheter ha gjort Amerika +till vaerldens billigaste stalproducent, i staellet foer att helt nyligen +ha varit den dyraste. Den basiska metoden har gjort Tyskland till en +framstaende stalproducent och lofvar att bli af lika stor betydelse +foer Storbritannien. Upptaeckten af grufvor och ett utveckladt +jaernvaegssystem ha gjort Ryssland till ett viktigt industriland. +Tillgodogoerandet af vattenfall foer elektrisk kraft, ersaettande kol, +haller pa att omskapa flera industricentra. Alla dessa foeraendringar +foerskrifva sig fran i gar. + +Det aer daerfoer lika oklokt af en nation att foerhaefva sig oefver +nuvarande tillgangar och utsikter som att foertvifla. "Vi veta icke, +hvad morgondagen baer i sitt skoete." + _________________________________________________________________ + + HVAD SKULLE JAG GOERA MED TULLTAXAN, OM JAG VORE TSAR? + +(Ur The Forum, mars 1895) + + Foerdelen af hoeg tull pa lyxartiklar och lag tull pa raaemnen och + lifsmedel. Ett par slaende exempel pa beraettigad och icke + beraettigad tulltaxa. + +Jag tycker riktigt om klangen i den fragan och skyndar mig att svara. +Regeringens beraeknade utgifter, enligt statssekreteraren Carlisles +rapport foer innevarande raekenskapsar (1895), aer 424,000,000 dollars +och beraeknade inkomster 404,000,000 dollars, alltsa ett deficit af +20,000,000 dollars. Han beraeknar att naesta ar skall laemna ett +oefverskott af 30,000,000 dollars, under antagande af att utgiften aer +densamma. + +Minskningen i pensionsutgifter naesta raekenskapsar uppgar till +18,000,000 dollars och minskningen oekas ar efter ar. Flottan fordrar +mindre utgifter aen foerr, och tilloekningen af befolkning och rikedom +ger stoerre inkomster, sa att ingen anledning till oro roerande +regeringens debet och kredit efter naesta ar foerefinnes, ehuru +sekreteraren antagligen aer en smula foer sangvinisk angaende intaekterna +foer i ar under nuvarande lagar. + +Af statsinkomsterna beraeknades tullen detta ar laemna 160,000,000 +dollars och beraeknas laemna 190 millioner naesta ar. Och nu kommer +fragan: Hvad skulle jag goera med tulltaxan, om jag aegde hoegsta makten? + +Mitt foersta mal skulle vara att afskaffa all tull pa de mangas +lifsmedel och att laegga hoeg tull pa de fas lyxartiklar. Massan af +folket, som begagnar och foerbrukar hemgjorda produkter, skulle jag +icke beskatta, men den fina vaerldens maen och kvinnor, som, huru mycket +det aen kostar, klaeda sig i det finaste ylle, elegantaste siden och +fin-finaste linne, som Europa kan astadkomma--de skulle fa betala +tullafgifterna. Den lilla rika klassen skulle under den nya tulltaxan +bli aennu elegantare genom att betala kanske dubbelt sa mycket foer sin +elegans som nu. Amerikanska folket, som anvaender amerikansk tobak och +amerikanska cigarrer, skulle icke ha hoegre tull pa dessa saker aen +nu. Men de rika och sloesaktiga gentlemaen, hvilkas fina luktorgan +fordra havannaparfymen, skulle staten draga nytta af genom atminstone +foerdubblad tull. Personer, som dricka champagne och fina gamla viner, +och personer, som koepa gammalt makaloest och nytt makaloest utlaendskt +glas och porslin, parfymer och liknande lyxartiklar, borde beredas +tillfaelle att sanningsenligt skryta med deras foerhoejda vaerde. Det +borde aldrig gloemmas, att importerade artiklar anvaendas af det rika +fatalet och inhemska produkter af det fattiga flertalet. + +Den foereslagna oekningen af tull pa utlaendska lyxartiklar skulle icke +palaeggas med haensyn till skydd, utan endast med haensyn till inkomst. +Att denna politik oafsiktligt skulle en smula komma de inhemska +tillverkarna till godo behoefver ju icke anses vara ett hinder. +Foerdelen blir i alla haendelser mycket obetydlig, emedan dessa fina +kvaliteter i ylle, siden och linnevaror icke tillverkas hos oss; +likasa litet som dyrbara viner, cigarrer och hundratals +fantasiartiklar. Men den inhemska tillverkningen foerser hela marknaden +med varor af ordinaer kvalitet, som vanligen anvaendas af flertalet. + +Den hittills foeljda politiken har varit raka motsatsen. En hel sida +skulle kunna fyllas med en lista pa de rikas lyxartiklar, pa hvilka +den nya tulltaxan saenker tullen. Haer aero ett par af de saenkta +tullarna: porslin 50 procent, spegelglas och maladt glas 40, +guldpennor 16, klockor 28, hattar 72, trikotvaror 72, flanell 68, +sidenparaplyer 18, konjak och likoerer 28, siden 40, handskar 30, +konfektyrer, geleer etc., spetsar och broderier etc. 16, ylle och +siden 10 a 20 beraeknadt efter sitt specifika vaerde. Under nuvarande +tulltaxa betalar den rike saellskapsmannen, klaedd i superfint utlaendskt +klaede, superfint linne, plyschhatt, glacehandskar, fin sidenparaply +och laeppjande pa sitt dyrbara gamla vin, 20 a 70 procent mindre tull +aen foerr. Hans fina fru flaektar med sin solfjaeder, viftar med sin +broderade naesduk, visar sina utsoekta spetsar och pryder sig i superbt +siden till nedsatt pris och smaler tacksamt mot den nye folkets vaen, +den foertjusande och snillrike unge mannen fran West Virginia, som ber +om ursaekt foer att han icke lyckades nedsaetta tullen pa champagnen hon +serverar honom och foerklarar att det var icke hans fel, ty hans bill +innehoell nedsaettning aefven pa denna vara. Pa hundratals +fantasiartiklar, tillverkade af ylle, siden och linne, aer tullen nu +nedsatt. Denna nedsaettning innefattar lyxartiklar, foer hvilka tullen +uppgick till tva tredjedelar af hela inkomsten. I hela landet finns +icke en enda arbetare, som anvaender dessa lyxartiklar. Sadan aer var +"tullreform" foer naervarande, och sadan aer "skatteboerdan minskad foer +massan af folket". Egendomliga begreppsfoervirring! Skatterna aero +endast minskade foer de rika. + +Detta aer icke nagon partifraga, ty intetdera partiet har asyftat att +statsinkomst skulle foerst och fraemst erhallas genom tull pa de rikas +lyxartiklar, vare sig att frihandel eller tullskydd aer ordningen foer +dagen. Baest vore att laegga boerdan pa deras skuldror, som baest foerma +baera den, och mycket hoegre tull aen nagonsin borde laeggas pa dylika +saker. + +Det aer en fullkomlig missuppfattning, att anvaendningen af lyxartiklar +skulle minskas, ifall tullen vore hoegre. Tvaertom, det hoega priset +ingar just som ett element i anvaendningen af sadana saker. Men +importen skulle minskas, om tullen hoejdes pa vanliga artiklar, daerfoer +att personer, som behoefva se pa priset, finge utbyta den foerdyrade +varan mot en annan. + +Men detta kommer ju icke i fraga med lyxartiklar, som endast koepas af +de rika, foer hvilka priset icke spelar nagon roll. Foerdubblad tull pa +champagne till exempel eller pa utlaendskt porslin, ylle, siden, linne, +spetsar, broderier etc. skulle icke hindra den foermoegna klassen att +koepa. Och aefven om den hoegre tullen foer en tid minskade bruket af +utlaendska produkter med en fjaerdedel, sa skulle inkomsterna aenda vara +en fjaerdedel mera, om tullen foerdubblades. Och skulle en betydlig +minskning i foerbrukningen intraeffa, vore det sa mycket baettre. Detta +moln har en silfverafvigsida, ty da skulle mera af landets rikedom +komma den inhemska produktionen till godo. Och det skulle antagligen +leda daerhaen, att den inhemska fabrikanten skulle till slut fabricera +de finaste kvaliteter i textilvaror, ifall de utlaendska voro hoegt +taxerade. Men det skulle ga at manga ar, innan han kommer sa langt, +och dessfoerinnan skulle den naturliga oekningen af inkomster genom +tillvaexten af befolkning och rikedom godt kunna tala vid den minskade +importen. Om ett par ar skall det minskade antalet pensioner--som nu +slukar sa mycket--befria regeringen fran noedvaendigheten att soeka +skaffa sa stora inkomster. + +Ar 1892 inkasserades foeljande summor i tull pa importerade lyxartiklar +at de rika: + + Yllevaror dollars 32,293,609 + Sidenvaror " 16,965,637 + Bomullsvaror " 16,436,733 + Linnevaror " 10,066,636 + Glas och porslin " 10,339,000 + Vin, likoer etc. " 8,935,000 + Tobak och cigarrer " 11,882,557 + +Haer aer 106,000,000 dollars i inkomst af sju slags lyxartiklar, och haer +aero nagra andra, som inbrakte oefver 8,000,000 extra--juveler, +vagnar, konstgjorda blommor, klockor, borstar, papper, parfymer och +musikinstrument--eller 114,000,000 dollars af totalsumman +177,000,000, + +Att nedsaetta tullen pa artiklar, som endast aero oefverfloedsvaror och +som inbringa tva tredjedelar af tullinkomsten, aer hela resultatet af +det Wilsonska foerslaget. + +Den omstaendighet kan icke bestridas, att dessa artiklar icke blifvit +importerade at massan af folket. Denna far sina behof af ylle och +siden fyllda af inhemska tillverkare. Den enda klass, som anvaender +importerade tyger och utlaendskt glas och porslin, utlaendska viner och +tobak aer den foermoegna. Foer att foerekomma att det skall kunna saegas att +en del saker, som i nagon utstraeckning brukas af den stora maengden, +skulle foerdyras genom den hoegre tullen, borde lagen bestaemma att +vanliga kvaliteer af ylle-, siden- och linnevaror skulle befrias fran +hoegre tull. + +Ehuru i sjaelfva verket endast de hoegre kvaliteerna importeras, skulle +en sadan bestaemmelse afvaepna kritiken. Om 1892 ars tull pa dessa +lyxartiklar hade fatt kvarsta, sa skulle den brist som nu oroar +skattkammaren ha varit mycket mindre. Vi ha haer en rik grufva att goera +bruk af naer lagstiftning haernaest foerekommer. Om tullen pa dessa +lyxartiklar foerdubblades och andra 114,000,000 inkasserades eller om +den oekade palagan minskade konsumtionen med en fjaerdedel och +regeringen erhoell endast haelften af oekningen, sa skulle vi ha tagit +57,000,000 dollars skatteboerda fran de arbetande massornas skuldror +och lagt den pa den sloesaktiga, noejeslystna och fafaengliga klassen, +som gaerna kan betala sitt sloeseri till foerman foer sig sjaelf och +nationen. Om en tillaeggstull af 50 procent foersoektes, skulle +inkomsterna snart oekas till naestan hela den extra beskattningen. Detta +aer hvarken protektionism eller frihandel och har intet att goera med +nagondera. Det aer endast en inkomstfraga. Och det aer medgifvet, att pa +intet saett kan en behoeflig inkomst klokare erhallas aen genom tull pa +utlaendska oefverfloedsartiklar. Min tulltaxa skulle foerdubbla den nu +gaellande afgiften pa alla dessa lyxartiklar. + +Da man star ansikte mot ansikte infoer det faktum, att den +vaesentligaste foeraendring Wilsonbillen astadkommit aer att ha nedsatt +tullen med tva tredjedelar af hela tullinkomsten uteslutande till de +rikas foerman, sa fragar man, hur en sa insiktsfull, hederlig, +varmhjaertad och nitisk man som Mr. Wilson kunde framstaella sig sjaelf +sasom "lyftande en onoedig och tung skatteboerda fran massan af folket". +Foerklaringen aer snart gifven: han var oerfaren. Han hade icke studerat +fragan. Jag betviflar storligen att han nu skulle vilja foerfaekta samma +mening. Det aer en sak af allvarlig betydelse, att en sadan man som han +aer haenvisad till privatlifvet, endast daerfoer att ett distrikt roestar +pa en annan. Genom vart bruk att endast vaelja representanter, som aero +bosatta i distriktet, ga vi miste om manga dugande maen. Mr. Wilson +skulle nu vara ovaerderlig, daerfoer att han nu har det, som da fattades +honom--sakkunskap. Det aer just sadana maen vi behoefva i vart +offentliga lif, och jag foer min del hoppas pa hans snara atervaendande. +En dag kommer han att foeresla hoegre tull pa de rikas lyxartiklar och +icke laegre--till uteslutande deras foerman. + +Fa personer foersta i hvilken utstraeckning endast de rika koepa +utlaendska vaefnader. Tag till exempel yllevaror: ar 1890 uppgick den +inhemska produktionen till ett vaerde af 338,000,000 dollars. Vaerdet af +de dyrbara importerade yllevarorna var endast 35,500,000 dollars. +Priset per meter oefversteg betydligt de inhemska vanliga kvaliteterna, +sa att antalet meter troligtvis icke var mera aen 6 eller 7 procent af +totalfoerbrukningen. + +Vi ha ett liknande resultat angaende bomullsvaror: vaerdet af den +inhemska produktionen var 1890 268,000,000 dollars och totalsumman af +det importerade endast 28,000,000. Hvad siden angar, sa uppskattades +1890 de amerikanska fabrikernas tillverkning till 69,000,000 och de +importerade sidenvarorna till endast 31,000,000. Dessa aero ocksa +mycket dyrare per meter aen de inhemska. Sedan 1890 har Amerikas +sidenfabrikation mycket utvecklats och aer mer och mer i stand att +tillgodose landets behof. + +Om utlaendska ylle-, siden och linnevaror voro klassificerade efter +finhet och pris, sa skulle det visa sig att varor af vanligt slag, som +folk mest anvaender, icke laengre importeras. De kunna icke heller bli +det under nuvarande stadga. Sa langt har den amerikanske tillverkaren +eroefrat sin egen marknad. Aennu en sak aer att beakta: en mycket stor +del af de importerade vaefnaderna utgoeras icke af tyger, utan af +saerskilda fantasiartiklar, sasom snoermakerier, spetsar, garnerband och +broderier--saker, som icke alls tillverkas hos oss. + +Roerande kol och jaernmalm, s. k. ramaterialier, sa skulle den nya +tulltaxan icke innehalla nagon nedsaettning, daerfoer att en minskning af +halfva tullen pa en gang aer ganska allvarlig, och det tar tid innan +nagon industri kan riktigt komma i gang efter en sadan vidtgaende +foeraendring. Dessutom aer 40 cents tull per ton af malm och 30 cents per +ton af kol jaemfoerelsevis obetydlig. Detta gaeller i allmaenhet om jaern +och stal, hvilka nyligen ha varit foeremal foer tva nedsaettningar. Ty +McKinleybillen nedsatte tullen lika mycket som Wilsonbillen gjorde det +--ungefaer 30 procent i hvarje fall. Att befria jaernband till +bomullsbalar fran tull, da alla andra metallvaror aero tullbelagda, aer +den stoersta flaecken pa hela taxan--ett utslag af ren partianda och +till skada foer foerbundssystemet. Haelften af den foerra tullen skulle +ater palaeggas. + +Konstverk skulle vara tullfria, och tafvelramar, hvilka nu aero belagda +med tull, skulle ga fria. Den obetydliga afgiften betyder ju icke sa +mycket i och foer sig; men besvaeret och tidsspillan vid taxerandet af +priset pa hvarje ram betager folk lusten att infoerskrifva +konstskatter, hvilka alla foerr eller senare finna sin stadigvarande +plats i vara offentliga gallerier och bli salunda folkets dyrbara +egendom. + +En viktig punkt i tulltaxan vaecker icke en tiondedel af den +uppmaerksamhet, som den borde goera: den paragraf, som tillater alla att +infoerskrifva materiel och anvaenda dem vid tillverkning af +exportartiklar. Nittionio procent af alla tullar aero i detta fall +efterskaenkta. Detta aer statsmannavishet och foertjaenar att jaemnstaellas +med oemsesidighet och aer ett oskattbart steg mot malet: utvidgad +handelsroerelse foer republiken. Detta skulle inga i den tariff jag +gjort upp, med undantag af att jag skulle efterskaenka den aterstaende +ena procenten ocksa, sa att det stode den amerikanske fabrikanten +fritt att tillgodogoera sig hela vaerldens marknad foer hvad han koeper +till export, pa frihandelsvillkor, och salunda komma in i +vaerldsmarknaden med hvad han har att saelja under likstaelld taeflan med +Europas fabrikanter. Naer foerfattare och talare utbreda sig oefver den +amerikanske fabrikantens uteslutande fran vaerldsmarknaden pa grund af +skyddstullar, sa aero de antagligen okunniga om den omstaendighet, att +han foer sina materialier icke erlaegger mera tull aen 1 procent, som +regeringen innehaller som kostnadsersaettning. Den nya tulltaxan skulle +afvaepna kritiken i detta fall genom att efterskaenka aefven den fattiga +ena procenten. Amerikanska fabrikanter skulle da ha frihandelns alla +foerdelar i striden om vaerldshandeln. + +Sadan utlaendsk ull, som pa grund af klimatiska foerhallanden icke kan +erhallas i vart land, men som aer behoeflig foer uppblandning med var +egen produkt, skulle vara tullfri. + +Inkomstskatt skulle icke finnas. Jag kaenner ingen statsman eller +auktoritet, som icke ogillar och foerdoemer inkomstskatt. Mr Gladstone +vaedjade en gang till landet i denna sak och foerklarade, att den skapar +en nation af loegnare. Denna skatt kan vara raettvis i teorien, men i +praktiken aer den en sadan kaella till demoralisation, att den kan saegas +vara den mest foerdaerfliga form af beskattning, som uppfunnits sedan +maenskligheten boerjat lefva i ordnade samhaellen. I krigstid aero alla +medel tillatna, och den enda ursaekten foer en inkomstskatt aer den mest +tvingande noedvaendighet. Foer naervarande finns ingen sadan +noedvaendighet. Regeringens inkomster maste snart gifva ett betydligt +oefverskott, tack vare oekningen af befolkning och rikedom, och de kunna +goera det nu genom hoegre tull pa fatalets oefverfloedsartikiar. + +Sockerfragan aer af vikt. Rasocker, sirap o. d. skulle belaeggas med +tull, undantagandes fran sadana laender, som till gengaeld gifva oss +vissa foermaner. Foerenta staterna foerbrukar arligen 120,000>000 dollars +vaerde af dessa artiklar, hufvudsakligast koepta fran vara +systerrepubliker i Soedra Amerika och fran Kuba. Det skulle vara klokt +af oss att soeka komma in pa deras marknad och till ersaettning laemna +dem baettre villkor aen andra nationer. Den inhemska sockerproduktionen +skulle foer naervarande mera gynnas af den nya taxan, under foerhoppning +att landet slutligen skulle komma daerhaen att kunna fylla sitt eget +behof af denna vara. Experimenten med betor och sorghum (Sorghum = ett +sockerhaltigt saedesslag) borde icke aennu uppgifvas. + +Oemsesidighetspolitiken skulle aterstaellas i sin vidaste utstraeckning. +Oekningen af var export till laender, daer denna politik rader, visar att +Mr. Blaine hade raett i sin tro, att med detta system, raett ordnadt, ha +vi tagit ett steg i den raetta riktningen foer att skaffa vart land +tillgang till den utlaendska marknaden. Jag anser att vi borde ha nagot +i utbyte fran de laender, foer hvilka vi oeppna var marknad foer socker, +sirap och tobak. + +Ehuru det strider emot mina principer att beskatta lifsmedel foer +massan af folket, sa skulle jag likvael vilja goera ett undantag foer +produkter fran Kanada. Detta utan haensyn till vare sig frihandel eller +protektionism, utan som ett utslag af den hoegre politiken. Det aer ett +missgrepp af oss att bevilja handelsfoermaner at ett land, som lyder +under en fraemmande makt, en monarki, som i sjael och hjaerta afskyr den +republikanska iden. Om Kanada vore fritt och oberoende och ville dela +kontinentens oede, skulle det vara en annan sak. Men sa laenge vi ha det +pa var flygel som en moejlig fiende, icke foer sin egen skull men +underkastad befallningar fran en europeisk makt, sa borde vi lata +foersta att vi anse det som en hotelse mot vart lands fred och trygghet +och att vi behandla det daerefter. Kanada skulle icke vara inne i +Unionen och utanfoer den pa samma gang, om jag kunde hindra det. Och +jag skulle laegga hoeg tull pa alla produkter fran Kanada, icke af +illvilja utan af kaerlek och i det hopp att det skulle inse att af +nationerna pa denna kontinent kraefves, att de aero amerikanska nationer +och--det aer min fulla oefvertygelse--slutligen en enda nation hvad +den engelsktalande delen angar. Jag skulle icke bruka riset i vrede +utan i kaerlek--men bruka det skulle jag. Kanada skulle antingen vara +en medlem af republiken eller ocksa sta pa egna ben, ansvarigt foer +sitt handlingssaett i fred eller krig, som andra nationer aero +ansvariga, och skulle icke skydda sig genom att be en fraemmande makt +om hjaelp. Detta aer, som sagdt, hvarken frihandel eller protektionism, +men det aer ett foersvar af tullen. Jag skulle tullbelaegga kanadensiska +varor, sa laenge som Kanada fortfore att lyda under europeiskt vaelde. + +Den nya tulltaxan skulle innefatta, att den aer utfaerdad under bada de +politiska partiernas medgifvande, att ingen vidare tullagstiftning +skulle foerekomma under de naestfoeljande tio aren. Alldeles som vi hvart +tionde ar foeretaga en statistisk undersoekning, sa skulle vi revidera +tulltaxan, lat oss saega andra aret efter denna undersoekning, sa att vi +kunde ha nagot att raetta oss efter. Om till exempel importen af nagon +vara, som icke uteslutande anvaendes af det rika fatalet, vid +jaemfoerelse med den inhemska tillverkningen utvisade, att den inhemska +fabrikanten drifvit den utlaendska ur var marknad, sa skulle tullen pa +denna vara genast upphaefvas. Men om, a andra sidan, statistiken visade +att importen af en vara vore som foerut eller hade oekats i jaemfoerelse +med det inhemska produktionsresultatet, sa skulle tullen pa denna vara +hoejas. Det skulle vara omoejligt foer den inhemska fabrikanten eller den +utlaendske importoeren att influera afgoerandet, daerfoer att vi skulle aega +siffror, som utvisade staellningen. Ingen skulle kunna bestrida +dem. Den fragan skulle naturligtvis oefvervaegas, huruvida den inhemske +producenten styrkt moejligheten af att producera artikeln hemma, sa att +den kunde erhallas af foerbrukarna pa gynnsammare villkor aen +utifran. Om en kommitte, tillsatt foer att revidera tulltaxan, vore +oefvertygad om att tillverkningen af den ifragavarande artikeln icke +laempade sig foer denna del af vaerlden, sa skulle det vara klokt att +icke laengre "skydda" den utan borttaga tullen, eller palaegga sadan +endast foer inkomstens skull. + +Kommitten skulle intaga samma staellning till tullrevisionen som en +naturaelskare intager till fragan om att hugga ned traed. Det aer sa laett +att hugga ned ett vackert, statligt traed, men sa omoejligt att +aterstaella det. Det betyder jaemfoerelsevis litet foer landet, om en +fraemmande vara har 5 eller 10 procent hoegre tull aen noedvaendigt. Men +det aer stor skillnad om den aer 5 eller 10 procent laegre, aen som behoefs +foer att saetta den straefsamme inhemske fabrikanten i tillfaelle att +fortsaetta en taeflan, som slutligen skall resultera seger. I +tullagstiftningen skulle regeln i alla tveksamma fall vara att taga +det saekra foer det osaekra. I en kommitte af detta slag skulle icke +finnas spelrum foer partiintresse, da dess uppgift aer af rent juridisk +karaktaer. Allas syfte skulle vara att erhalla en inhemsk tillgang pa +sadana vanliga foernoedenhetsartiklar, som kunna produceras under var +flagga, genom tillfaelligt tullskydd, sa att konsumenten kunde +tillgodoses lika vael haer hemma, som om han vore haenvisad till nagon +annan del af jorden. Naer det kan bevisas, att Foerenta staterna icke +kan uppna detta resultat, da, men foerst da skulle tullskyddet upphoera +och det endast bli fraga om att skaffa landet inkomst. Men med +fatalets lyxartiklar, pa hvilka Wilson-billen sa betydligt nedsatt +tullen, skulle hvarken frihandel eller protektionism ha nagot att +goera. Pa dessa skulle tullen vara mycket hoeg--endast foer att skaffa +landet inkomst. Ingen annan haensyn skulle tagas vid palaeggande af +tull, ty inkomst aer det efterstraefvade malet. + +Men detta mal kan icke uppnas, foerraen de nuvarande tullarna pa +lyxartiklar--hvilka laemna tva tredjedelar af tullinkomsten--blifvit +foerdubblade. Och jag aer oefvertygad om att sekreteraren Carlisles +asikt, att Wilson-billens laegre tull pa dessa artiklar skall oeka +konsumtionen, aer ett misstag. Dennas minskning eller oekning pa grund +af tullen aer sa obetydlig, att herrar teoretici skulle haepna +daeroefver. Priset gaeller ingenting foer det rika fatalet. + +Summa summarum: + +1). Tullar skulle hufvudsakligast palaeggas den sloesaktiga, foermoegna +klassens utlaendska lyxartiklar, utan haensyn till frihandel eller +protektionism; endast till inkomst. Dessa lyxartiklar innefatta tva +tredjedelar af all tullinkomst. + +2). Ingen inkomstskatt skulle erlaeggas under fredstid. + +3). Redan stadgade industrier skulle icke ofta underkastas valdsamma +foeraendringar, utan skulle fa tid att saetta sig in i nya +foerhallanden. Saenkning af mer aen halfva tullen pa en vara pa en gang +aer oklok och till och med farlig. + +4). Oemsesidighetspolitiken aer, att doema efter hvad som blifvit gjordt, +den baesta att foelja foer utstraeckning af var utlaendska handel, och boer +aterstaellas. + +5). Premium pa socker af inhemsk ravara skulle icke upphoera, ty det +har icke aennu blifvit bevisadt, att tillverkningen af bet- och +sorghumsocker icke till slut kan tillfredsstaellande motsvara landets +behof. + +6). Sadan ull, som vi icke kunna producera men behoefva foer blandning, +skulle ga tullfri. + +7). Alla konstsaker skulle vara tullfria, daerfoer att de foerr eller +senare tillf alla offentliga institutioner. + +8). Aer tulltaxan en gang faststaelld, sa skulle tulllagstiftning endast +fa foerekomma andra aret efter hvarje statistisk undersoekning, med +undantag af ett sadant tillfaelle som det naervarande, da en brist i +nationalinkomsten och sund politik noedvaendiggoera tullpalagor pa de +rikas lyxartiklar. + +Sadan skulle den tulltaxa se ut, som skulle vara till foerdel foer den +arbetande befolkningen och foer alla dem, som lefva enkelt och +anspraksloest. Hvarken protektionist eller frihandlare skulle kunna +kalla den sin, daerfoer att den icke inginge i nagotdera partiets +intresse, utan endast som inkomst och byggd pa den teori, att massans +foerdel befordras daerigenom. Tullfragan skulle icke hoera till +politiken, utan vara en blott och bart "business-question", och om +tullagsstiftningen tillates hvila i tio ar, sa anser jag att landet +skulle snart repa sig och boerja sin marsch mot den lyckliga staellning +--foer sa vidt som tullpolitik kan paskynda denna laenge efterlaengtade +marsch--som karakteriserade aren mellan 1880 och 1890--denna tid, +som i fraga om materiellt vaelstand kan kallas republikens guldalder. + + _________________________________________________________________ + +End of text. + + + + + +End of the Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravaelde, by Andrew Carnegie + +*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVAELDE *** + +This file should be named 7rbhr10.txt or 7rbhr10.zip +Corrected EDITIONS of our eBooks get a new NUMBER, 7rbhr11.txt +VERSIONS based on separate sources get new LETTER, 7rbhr10a.txt + +This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition. + +Project Gutenberg eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the US +unless a copyright notice is included. Thus, we usually do not +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + +We are now trying to release all our eBooks one year in advance +of the official release dates, leaving time for better editing. +Please be encouraged to tell us about any error or corrections, +even years after the official publication date. + +Please note neither this listing nor its contents are final til +midnight of the last day of the month of any such announcement. +The official release date of all Project Gutenberg eBooks is at +Midnight, Central Time, of the last day of the stated month. A +preliminary version may often be posted for suggestion, comment +and editing by those who wish to do so. + +Most people start at our Web sites at: +http://gutenberg.net or +http://promo.net/pg + +These Web sites include award-winning information about Project +Gutenberg, including how to donate, how to help produce our new +eBooks, and how to subscribe to our email newsletter (free!). + + +Those of you who want to download any eBook before announcement +can get to them as follows, and just download by date. This is +also a good way to get them instantly upon announcement, as the +indexes our cataloguers produce obviously take a while after an +announcement goes out in the Project Gutenberg Newsletter. + +http://www.ibiblio.org/gutenberg/etext03 or +ftp://ftp.ibiblio.org/pub/docs/books/gutenberg/etext03 + +Or /etext02, 01, 00, 99, 98, 97, 96, 95, 94, 93, 92, 92, 91 or 90 + +Just search by the first five letters of the filename you want, +as it appears in our Newsletters. + + +Information about Project Gutenberg (one page) + +We produce about two million dollars for each hour we work. The +time it takes us, a rather conservative estimate, is fifty hours +to get any eBook selected, entered, proofread, edited, copyright +searched and analyzed, the copyright letters written, etc. Our +projected audience is one hundred million readers. If the value +per text is nominally estimated at one dollar then we produce $2 +million dollars per hour in 2002 as we release over 100 new text +files per month: 1240 more eBooks in 2001 for a total of 4000+ +We are already on our way to trying for 2000 more eBooks in 2002 +If they reach just 1-2% of the world's population then the total +will reach over half a trillion eBooks given away by year's end. + +The Goal of Project Gutenberg is to Give Away 1 Trillion eBooks! +This is ten thousand titles each to one hundred million readers, +which is only about 4% of the present number of computer users. + +Here is the briefest record of our progress (* means estimated): + +eBooks Year Month + + 1 1971 July + 10 1991 January + 100 1994 January + 1000 1997 August + 1500 1998 October + 2000 1999 December + 2500 2000 December + 3000 2001 November + 4000 2001 October/November + 6000 2002 December* + 9000 2003 November* +10000 2004 January* + + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been created +to secure a future for Project Gutenberg into the next millennium. + +We need your donations more than ever! + +As of February, 2002, contributions are being solicited from people +and organizations in: Alabama, Alaska, Arkansas, Connecticut, +Delaware, District of Columbia, Florida, Georgia, Hawaii, Illinois, +Indiana, Iowa, Kansas, Kentucky, Louisiana, Maine, Massachusetts, +Michigan, Mississippi, Missouri, Montana, Nebraska, Nevada, New +Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, North Carolina, Ohio, +Oklahoma, Oregon, Pennsylvania, Rhode Island, South Carolina, South +Dakota, Tennessee, Texas, Utah, Vermont, Virginia, Washington, West +Virginia, Wisconsin, and Wyoming. + +We have filed in all 50 states now, but these are the only ones +that have responded. + +As the requirements for other states are met, additions to this list +will be made and fund raising will begin in the additional states. +Please feel free to ask to check the status of your state. + +In answer to various questions we have received on this: + +We are constantly working on finishing the paperwork to legally +request donations in all 50 states. If your state is not listed and +you would like to know if we have added it since the list you have, +just ask. + +While we cannot solicit donations from people in states where we are +not yet registered, we know of no prohibition against accepting +donations from donors in these states who approach us with an offer to +donate. + +International donations are accepted, but we don't know ANYTHING about +how to make them tax-deductible, or even if they CAN be made +deductible, and don't have the staff to handle it even if there are +ways. + +Donations by check or money order may be sent to: + +Project Gutenberg Literary Archive Foundation +PMB 113 +1739 University Ave. +Oxford, MS 38655-4109 + +Contact us if you want to arrange for a wire transfer or payment +method other than by check or money order. + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been approved by +the US Internal Revenue Service as a 501(c)(3) organization with EIN +[Employee Identification Number] 64-622154. Donations are +tax-deductible to the maximum extent permitted by law. As fund-raising +requirements for other states are met, additions to this list will be +made and fund-raising will begin in the additional states. + +We need your donations more than ever! + +You can get up to date donation information online at: + +http://www.gutenberg.net/donation.html + + +*** + +If you can't reach Project Gutenberg, +you can always email directly to: + +Michael S. Hart <hart@pobox.com> + +Prof. Hart will answer or forward your message. + +We would prefer to send you information by email. + + +**The Legal Small Print** + + +(Three Pages) + +***START**THE SMALL PRINT!**FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS**START*** +Why is this "Small Print!" statement here? You know: lawyers. +They tell us you might sue us if there is something wrong with +your copy of this eBook, even if you got it for free from +someone other than us, and even if what's wrong is not our +fault. So, among other things, this "Small Print!" statement +disclaims most of our liability to you. It also tells you how +you may distribute copies of this eBook if you want to. + +*BEFORE!* YOU USE OR READ THIS EBOOK +By using or reading any part of this PROJECT GUTENBERG-tm +eBook, you indicate that you understand, agree to and accept +this "Small Print!" statement. If you do not, you can receive +a refund of the money (if any) you paid for this eBook by +sending a request within 30 days of receiving it to the person +you got it from. If you received this eBook on a physical +medium (such as a disk), you must return it with your request. + +ABOUT PROJECT GUTENBERG-TM EBOOKS +This PROJECT GUTENBERG-tm eBook, like most PROJECT GUTENBERG-tm eBooks, +is a "public domain" work distributed by Professor Michael S. Hart +through the Project Gutenberg Association (the "Project"). +Among other things, this means that no one owns a United States copyright +on or for this work, so the Project (and you!) can copy and +distribute it in the United States without permission and +without paying copyright royalties. Special rules, set forth +below, apply if you wish to copy and distribute this eBook +under the "PROJECT GUTENBERG" trademark. + +Please do not use the "PROJECT GUTENBERG" trademark to market +any commercial products without permission. + +To create these eBooks, the Project expends considerable +efforts to identify, transcribe and proofread public domain +works. Despite these efforts, the Project's eBooks and any +medium they may be on may contain "Defects". Among other +things, Defects may take the form of incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other +intellectual property infringement, a defective or damaged +disk or other eBook medium, a computer virus, or computer +codes that damage or cannot be read by your equipment. + +LIMITED WARRANTY; DISCLAIMER OF DAMAGES +But for the "Right of Replacement or Refund" described below, +[1] Michael Hart and the Foundation (and any other party you may +receive this eBook from as a PROJECT GUTENBERG-tm eBook) disclaims +all liability to you for damages, costs and expenses, including +legal fees, and [2] YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE OR +UNDER STRICT LIABILITY, OR FOR BREACH OF WARRANTY OR CONTRACT, +INCLUDING BUT NOT LIMITED TO INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE +OR INCIDENTAL DAMAGES, EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE +POSSIBILITY OF SUCH DAMAGES. + +If you discover a Defect in this eBook within 90 days of +receiving it, you can receive a refund of the money (if any) +you paid for it by sending an explanatory note within that +time to the person you received it from. If you received it +on a physical medium, you must return it with your note, and +such person may choose to alternatively give you a replacement +copy. If you received it electronically, such person may +choose to alternatively give you a second opportunity to +receive it electronically. + +THIS EBOOK IS OTHERWISE PROVIDED TO YOU "AS-IS". NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, ARE MADE TO YOU AS +TO THE EBOOK OR ANY MEDIUM IT MAY BE ON, INCLUDING BUT NOT +LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR A +PARTICULAR PURPOSE. + +Some states do not allow disclaimers of implied warranties or +the exclusion or limitation of consequential damages, so the +above disclaimers and exclusions may not apply to you, and you +may have other legal rights. + +INDEMNITY +You will indemnify and hold Michael Hart, the Foundation, +and its trustees and agents, and any volunteers associated +with the production and distribution of Project Gutenberg-tm +texts harmless, from all liability, cost and expense, including +legal fees, that arise directly or indirectly from any of the +following that you do or cause: [1] distribution of this eBook, +[2] alteration, modification, or addition to the eBook, +or [3] any Defect. + +DISTRIBUTION UNDER "PROJECT GUTENBERG-tm" +You may distribute copies of this eBook electronically, or by +disk, book or any other medium if you either delete this +"Small Print!" and all other references to Project Gutenberg, +or: + +[1] Only give exact copies of it. Among other things, this + requires that you do not remove, alter or modify the + eBook or this "small print!" statement. You may however, + if you wish, distribute this eBook in machine readable + binary, compressed, mark-up, or proprietary form, + including any form resulting from conversion by word + processing or hypertext software, but only so long as + *EITHER*: + + [*] The eBook, when displayed, is clearly readable, and + does *not* contain characters other than those + intended by the author of the work, although tilde + (~), asterisk (*) and underline (_) characters may + be used to convey punctuation intended by the + author, and additional characters may be used to + indicate hypertext links; OR + + [*] The eBook may be readily converted by the reader at + no expense into plain ASCII, EBCDIC or equivalent + form by the program that displays the eBook (as is + the case, for instance, with most word processors); + OR + + [*] You provide, or agree to also provide on request at + no additional cost, fee or expense, a copy of the + eBook in its original plain ASCII form (or in EBCDIC + or other equivalent proprietary form). + +[2] Honor the eBook refund and replacement provisions of this + "Small Print!" statement. + +[3] Pay a trademark license fee to the Foundation of 20% of the + gross profits you derive calculated using the method you + already use to calculate your applicable taxes. If you + don't derive profits, no royalty is due. Royalties are + payable to "Project Gutenberg Literary Archive Foundation" + the 60 days following each date you prepare (or were + legally required to prepare) your annual (or equivalent + periodic) tax return. Please contact us beforehand to + let us know your plans and to work out the details. + +WHAT IF YOU *WANT* TO SEND MONEY EVEN IF YOU DON'T HAVE TO? +Project Gutenberg is dedicated to increasing the number of +public domain and licensed works that can be freely distributed +in machine readable form. + +The Project gratefully accepts contributions of money, time, +public domain materials, or royalty free copyright licenses. +Money should be paid to the: +"Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +If you are interested in contributing scanning equipment or +software or other items, please contact Michael Hart at: +hart@pobox.com + +[Portions of this eBook's header and trailer may be reprinted only +when distributed free of all fees. Copyright (C) 2001, 2002 by +Michael S. Hart. Project Gutenberg is a TradeMark and may not be +used in any sales of Project Gutenberg eBooks or other materials be +they hardware or software or any other related product without +express permission.] + +*END THE SMALL PRINT! FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS*Ver.02/11/02*END* + diff --git a/old/7rbhr10.zip b/old/7rbhr10.zip Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..6af0ed9 --- /dev/null +++ b/old/7rbhr10.zip diff --git a/old/8rbhr10.txt b/old/8rbhr10.txt new file mode 100644 index 0000000..34151f1 --- /dev/null +++ b/old/8rbhr10.txt @@ -0,0 +1,7237 @@ +The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravälde, by Andrew Carnegie + +Copyright laws are changing all over the world. Be sure to check the +copyright laws for your country before downloading or redistributing +this or any other Project Gutenberg eBook. + +This header should be the first thing seen when viewing this Project +Gutenberg file. Please do not remove it. Do not change or edit the +header without written permission. + +Please read the "legal small print," and other information about the +eBook and Project Gutenberg at the bottom of this file. Included is +important information about your specific rights and restrictions in +how the file may be used. You can also find out about how to make a +donation to Project Gutenberg, and how to get involved. + + +**Welcome To The World of Free Plain Vanilla Electronic Texts** + +**eBooks Readable By Both Humans and By Computers, Since 1971** + +*****These eBooks Were Prepared By Thousands of Volunteers!***** + + +Title: Arbetets Herravälde + +Author: Andrew Carnegie + +Release Date: February, 2006 [EBook #9951] +[Yes, we are more than one year ahead of schedule] +[This file was first posted on November 4, 2003] + +Edition: 10 + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO Latin-1 + +*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVÄLDE *** + + + + +This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition. + + + + +"Arbetets Herravälde" is the Swedish translation of Andrew Carnegie's +(1835--1919) "The Empire of Business". This translation was first +published in 1902, with a 2nd edition in 1910. The translator's name +is not mentioned in print, but is believed to be Ms. Frigga Carlberg +(1851--1925). + +This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition, which is based on the 2nd edition (1910), +available at http://runeberg.org/arbherra/ + +This is a plain text file using the ISO 8859-1 (Latin-1) character set +(É,é = E,e-acute; Å,å = A,a-ring; Ä,ä = A,a-umlaut; Ö,ö = O,o-umlaut). + +Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature. +We need more volunteers like you. Learn more at http://runeberg.org/ + + _________________________________________________________________ + + Arbetetes Herravälde + af + Andrew Carnegie + + Öfversättning + Andra genomsedda upplagan + + Göteborg 1910 + Wald. Zachrissons förlag + + Göteborg 1910 + Wald. Zachrissons boktryckeri A.-B. + + _________________________________________________________________ + + VÄGEN TILL FRAMGÅNG + ETT TAL TILL UNGA MÄN + +Ur ett tal till studerande vid Curry handelsinstitut i Pittsburg, den +23 Juni 1885. + + Erfarenheter från en lång affärsbana + +Det är bra att unga män få börja från början och utföra de mest +underordnade sysslor. Många af Pittsburgs framstående affärsmän +erhöllo ett mycket ansvarsfullt kall just på själfva tröskeln till sin +bana. De fingo sig kvasten anförtrodd och använde de första timmarna +af sitt affärslif med att sopa rent kontoret. Nu märker jag att vi ha +särskilda vaktmästare och städerskor för kontoren, och våra unga män +gå olyckligtvis miste om denna nyttiga gren af en yrkesuppfostran. Men +om den ordinarie soparen händelsevis skulle vara borta en morgon, så +skall den gosse, som inom sig bär fröet till en blifvande chef, icke +tveka att pröfva på arbetet med kvasten.--Häromdagen tillspordes en +ung man af en öm mamma i Michigan, om han någonsin sett en ung dam så +elegant och graciöst sopa golfvet med sitt släp som hennes Priscilla. +Nej, svarade han, det hade han aldrig. Modern kände sig utomordentligt +smickrad; men så tillade han efter en kort tystnad: »Jag skulle hellre +vilja se henne sopa golfvet med en kvast.»--Det skadar icke alls +nykomlingen att, om så behöfs, sopa affärslokalen. Jag har själf varit +en sådan sopare och hvilka tror ni voro mina kamrater? David Mc Cargo, +nuvarande öfverdirektören vid Alleghany Valley-järnvägen, Robert +Pitcairn, öfverdirektören vid Pennsylvaniajärnvägen, och Mr. Moreland, +stadsadvokaten. + +Vi turade om, två hvarje morgon, med sopningen. Och nu minns jag att +David var så stolt öfver sitt rena, hvita skjortbröst och hängde en +gammal sidenduk öfver det. Vi andra pojkar tyckte att han var väldigt +förnäm. Och det var han. Ingen af oss hade en sidenduk. + +Under förutsättning, att ni alla fått någon anställning och kommit i +gång med ert arbete, lyder mitt råd till er: »Sikta högt!»--Jag ger +icke ett öre för den unge man, som icke redan ser sig som blifvande +delägare i eller chef för en framstående affär. Haf ständigt i edra +tankar platsen som förste bokhållare, arbetsförman eller direktör i +arbetsföretaget, huru omfattande det än må vara. Hvar och en af eder +skall säga till sig själf: »Min plats är i toppen». Var kung i edra +drömmar. Svär att nå denna ställning och att nå den med ofläckadt +rykte. Aflägg ingen annan ed, som kunde splittra er sträfvan, med +undantag af den mycket berömvärda att, när ni blifvit delägare i +affären eller befordrad ett par gånger, ingå kompaniskap med den +älskligaste af sitt kön--ett kompaniskap, på hvilket vår nya +bolagsordning icke har någon tillämpning. Där är ansvarsskyldigheten +obegränsad. + +Tillåt mig att påpeka två eller tre hufvudvillkor för framgång. Frukta +icke att jag skall plåga er med en moralpredikan. Jag talar om ämnet +från den världserfarnes synpunkt, med liflig önskan att hjälpa er att +vinna framgång i det yrke ni valt. Ni vet alla att det finns ingen +verklig, berömvärd framgång i lifvet, om ni icke är hederlig, pålitlig +och redbar i handel och vandel. Jag antar att ni är och fortfarande +vill vara allt detta; likaså att ni är fast besluten att föra ett rent +och anständigt lif utan ödeläggande eller tvetydiga förbindelser med +vare sig det ena eller andra könet. Eljes finns ingen aktningsvärd +framgång för er. Edra kunskaper och företräden gagna icke till något, +utom att starkare framhäfva ert fall och er förnedring. Jag hoppas att +ni icke misstycker, om jag varnar er för tre af de allvarligaste +faror, hvilka möta er på vägen till framgång. + +Den första och mest lockande, de flesta unga mäns förstörare, är +dryckenskapen. Jag är ingen förklädd nykterhetspredikant, utan en man, +som vet och som säger er hvad iakttagelsen lärt honom; och jag säger +er, att i de flesta fall, då en ung man misslyckats på sin bana, har +orsaken varit, att han vant sig vid förtärandet af starka drycker. De +andra frestelserna, som möta, äro icke på långt när så farliga. Ni kan +ge vika för någon af dem och resa er igen och, om icke återvinna +förlorad grund, så dock hejdas på vägen utför och vinna en +aktningsvärd ställning. Men att undfly den sjukliga törsten efter +stimulerande drycker är nästan omöjligt. Jag känner mycket få undantag +från denna regel. Först, således: ni får icke begagna spirituosa till +öfverdrift. Bäst att icke smaka den alls, men om detta är alltför +strängt, så fastslå en gräns. Besluta att aldrig smaka spirituosa utom +vid måltiderna. Ett glas till middagen hindrar icke er framgång i +lifvet eller förnedrar er karaktär, men jag ber er allvarligt att anse +tömmandet af ett glas vid en »bar» oförenligt med en gentlemans +värdighet och själfaktning, med hvad ni anser er skyldig er nuvarande +och blifvande ställning. Var alltför mycket en gentleman för att sätta +er fot i ett barrum. Ni kommer säkert icke fram på er bana, om ni icke +håller fast härvid. Stå fast vid detta, och er dödligaste fiende är +besegrad. + +Den näst största faran för en ung affärsman i detta samhälle är, tror +jag, spekulation. När jag arbetade vid telegrafen här, hade vi ingen +växelbörs, men de personer och firmor, som spekulerade i de östra +staternas växelpapper, voro naturligtvis kända af oss telegrafister. +De kunde räknas på en hands fingrar. Dessa män voro icke första +klassens medborgare och betraktades med misstankar. Jag har lefvat, +tills jag sett alla dessa spekulanter ohjälpligt ruinerade, både +ekonomiskt och moraliskt. Det gifves knappast ett enda exempel på en +man, som vunnit förmögenhet genom spekulation och sedan behållit den. +Spelare dö fattiga, och det finns icke en spekulant, som fört ett +aktningsvärdt lif eller varit till nytta för samhället. Den man, som +rycker till sig morgontidningen för att allra först se efter huru hans +djärfva spekulationer ställa sig efter börsnoteringarna, gör sig +oduglig för den lugna besinningsfullhet, som senare på dagen erfordras +vid lösningen af affärsproblem. Han uttorkar den lifskälla, ur hvilken +ihärdighet och koncentrerad energi skulle flöda och hvarpå hans +hufvudaffärs hela framgång beror. + +Spekulantens och affärsmannens vägar gå åt olika håll. Den förres +framgång beror på en svängning af Fortunas hjul, han är millionär i +dag, bankrutt i morgon. Men affärsmannen vet, att endast genom åratals +tålig, outtröttlig uppmärksamhet på sitt företag kan han få sin +belöning, som icke är följden af en slump utan af väl beräknade medel +för att nå målet. Under alla dessa år styrkes han af den uppmuntrande +tanken, att han omöjligt kan tillgodose sig själf utan att äfven +bringa välstånd åt andra. Hvad åter spekulanten angår, så hade det +varit bättre att han aldrig hade lefvat; han har hvarken gagnat sig +själf, sina medmänniskor eller samhället. För icke lång tid sedan +grepos hundratals unga män här i staden af frestelsen att spekulera i +olja, och många ruinerades. Alla togo de skada, antingen de vunno +eller förlorade. Ni blir kanske, nej säkert, frestad på samma sätt; +men då hoppas jag ni skall minnas mitt råd. Säg till frestaren, som +vill förmå er att riskera edra små besparingar, att om ni någonsin +beslutar er för att spekulera, så är ni fast bestämd att vända er till +en ordentligt ordnad inrättning, där ni vet att de öppet bedraga. Ni +har öppet spel och lika stor utsikt på rödt och svart på ett sådant +ställe--på börsen har ni intetdera. Ni kunde lika gärna pröfva er +lycka med en falskspelare. Ännu en sak är att beakta vid +spekulationen. Ingenting är viktigare för en ung affärsman än +obestridd kredit, kredit framkallad af förtroende till hans +försiktighet, grundsatser och fasthet i karaktär. Tro mig, intet dödar +så snabbt krediten hos en bankdirektion som kännedomen om att firmor +eller personer äro invecklade i spekulationer. Det är icke af den +ringaste betydelse, om det tillfälliga resultatet af dessa +spekulationer är vinst eller förlust. I samma ögonblick en man blir +känd som spekulant, står hans kredit på spel och är snart +förstörd. Hur kan man ge kredit åt en man, hvars tillgångar en panik +bland spelare strör för alla vindar på en timme? Hvem kan beräkna hans +ställning bland dem? Endast detta är säkert: att han när som helst kan +vara ruinerad och att de, som gett honom kredit, ha sig själfva att +skylla. Blif affärsman, men spekulera aldrig! + +Den tredje och sista faran, för hvilken jag vill varna er, har gjort +mången vacker farkost, som gaf löfte om en lyckosam färd, till vrak. +Det är den farliga vanan att »gå i borgen»--ännu farligare, därför +att den så ofta anfaller en i vänskapens dräkt. Den vädjar till edra +ädelmodiga instinkter, och ni säger: »Hur kan jag neka att låna mitt +namn för att hjälpa en vän?» Låt mig försöka att ställa er på säker, +hederlig grund i denna sak. Jag uppmanar er till att fatta beslutet: +att aldrig gå i borgen. Men det liknar för mycket »aldrig smaka vin», +»aldrig röka» eller andra »aldrig», som vanligen resultera i undantag. +Som affärsman kommer ni antagligen att ibland ikläda er ansvarighet +för vänner. Men här är gränsen, där hänsynen för vännernas framgång +upphör och hänsynen för er egen heder börjar. + +Om ni har skulder, så är hela ert kapital och alla edra tillhörigheter +en okränkbar säkerhet för dem, som litat på er. Ni kan icke med heder +företaga något, som sätter dessa första kraf på er på spel. När en man +med skulder går i borgen för en annan, är det icke sin egen kredit +eller sitt eget kapital han riskerar, det är sina egna kreditorers. +Han kränker ett förtroende. Kom därför ihåg: Gå aldrig i borgen, +förrän ni har pengar, som icke behöfvas för edra egna skulder, och +ikläd er aldrig förbindelser utöfver dessa medel. + +Innan ni alls ikläder er någon ansvarsförbindelse, så betrakta den +rent af som en gåfva och fråga er själf, om ni vill ge er vän denna +gåfva och om ni har rätt att förfoga öfver penningarna utan förfång +för edra kreditorer. + +Endast denna ståndpunkt kan en hederlig affärsman intaga. + +Jag besvär er att undvika spirituosa, spekulation och +borgensförbindelser. Tag er i akt för alla tre, ty spirituosa och +spekulation äro för den unge mannen Scylla och Charybdis på +affärslifvets haf och borgen är »skär förut». + +Förutsatt att ni är säker för dessa, de största farorna, blir det +fråga om hur ni skall höja er från den underlägsna ställning, vi +antaga, att ni nu innehar, till den, som ni, enligt min åsikt och, som +jag hoppas, äfven er egen, bör intaga. Jag skall skänka er +hemligheten. Den ligger hufvudsakligen i detta. I stället för frågan: +»Hvad måste jag göra för min arbetsgifvare» sätt: »Hvad kan jag göra?» +Troget och samvetsgrant uppfyllande af ålagda plikter är visserligen +godt och väl, men följden i sådana fall blir vanligen, att då ni så +väl uppfyller edra nuvarande plikter det är bäst att ni får fortsätta +att uppfylla dem. Men, mina unga herrar, det duger icke. Det duger +icke för blifvande chefer. Det måste vara något mer. Vi göra +bokhållare, kassörer och siffergranskare af den sorten, och de få bli +där, tills visan är slut. Mannen, som vill framåt, måste göra något +särskildt, något utom sitt speciella fack. Han måste tillvinna sig +uppmärksamhet. En befraktningskontorist kan upptäcka ett misstag i en +faktura, hvarmed han icke har att skaffa, men som undgått +vederbörande. Den, som har med vägning att göra, kan spara åt firman +genom att betvifla vikternas riktighet och få dem justerade, äfven om +detta tillkommer en annan person. Till och med springpojken kan +påskynda sin befordran genom att göra mer, än hans instruktioner, +strängt taget, ålägga honom. Det finns ingen plats så ringa och +anspråkslös, icke heller någon så hög, på hvilken en duglig och villig +ung man icke dagligen kan visa sig värdig större förtroende och +användning samt, hvad som är ännu bättre, visa sitt okufliga beslut +att komma fram. En dag kan ni, i er egen afdelning, bli ålagd att göra +eller säga något, som ni vet vara oförenligt med firmans intresse. Här +har ni det gynnsamma tillfället. Res er upp som en man och tala ut. +Säg det modigt och gif edra skäl och visa på så sätt er arbetsgifvare, +att under det hans tankar varit på annat håll, har ni, i stället för +att sofva, som han trodde, satt er in i bästa sättet att befordra +firmans fördel. Ni kan ha rätt eller orätt men i hvarje fall har ni +vunnit framgångens första villkor. Ni har väckt uppmärksamhet. Er +principal har upptäckt, att han icke blott har en daglönare i sin +tjänst, utan en man, icke en person, som nöjer sig med att gifva så +och så många timmars arbete för så och så många dollars ersättning, +utan en, som ägnar sin lediga tid och sin omtanke åt affären. Ett +sådant biträde måste man tänka på med välvilja. Det skall icke dröja +länge, innan hans mening i en eller annan fråga infordras, och om +rådet är klokt, kommer det säkert att begäras oftare och i långt +viktigare fall. Detta betyder delägarskap, om icke med nuvarande +arbetsgifvare så med andra. Ni har fått foten på stegen--hur högt ni +kan klättra beror helt och hållet på er själf. + +Ett falskt axiom, som ni ofta får höra, vill jag varna er för: »Lyd +befallningen, äfven om den skadar den, som gett den». Det skall ni +icke göra. Det är ingen regel att följa. Bryt en befallning för att +rädda den, som gett den. Det har aldrig funnits någon person med +utpräglad karaktär, som icke någon gång brutit mot sedvänja och regel +och skapat sig sina egna. Uttrycket passar endast för sådana, som icke +ha någon högre sträfvan, och ni är bestämd att bli chef och att gifva +föreskrifter och bryta föreskrifter. Tveka icke att göra det, om ni är +öfvertygad om att er arbetsgifvares intresse befordras därigenom, och +om ni är så säker på resultatet, att ni vill taga ansvaret. Ni blir +aldrig delägare, förrän ni känner till er egen särskilda afdelning +långt bättre, än hufvudmännen själfva möjligen göra. När ni blir +ställd till ansvar för er själfrådiga handling, så visa på resultatet +af ert skarpsinne och säg, att ni visste hur det skulle bli; visa hur +oriktiga befallningarna voro. Uppträd som bas gent emot er bas, så +snart ni kan. Är han af det rätta slaget, så tycker han om det; är han +det icke, så är han ingen man ni bör stanna kvar hos, lämna honom när +som helst och försök att få tag i en som bättre förstår sig på att +bedöma intelligens. Våra unga delägare i firman Carnegie ha vunnit +sina sporrar genom att visa, att vi icke förstodo hvad som behöfdes +hälften så bra som de. Några af dem ha vid ett par tillfällen uppträdt +mot mig, som om de ägde affären och jag varit någon odåga från New +York, som lade mig i hvad jag inte begrep. Nåja, numera händer det +sällan att någon lägger sig i deras förehafvanden. De voro rätta +»basarna»--just de män vi sökte efter. + +Det finns ett säkert kännetecken på den blifvande delägaren, den +framtida millionären: hans inkomster öfverstiga alltid hans utgifter. +Han börjar tidigt att spara, nästan lika tidigt som han börjar att +förtjäna. Det betyder intet hur litet det är, men spara detta lilla. +Placera det säkert, i något företag, som ni tror är fördelaktigt, men +intet vågspel--kom ihåg det. + +Ett godt tillfälle till placering skall snart erbjuda sig. Det lilla +ni sparat samman skall visa sig vara grunden till en så stor kredit, +att ni kommer att häpna däröfver. Kapitalisterna hysa förtroende till +den unge man som kan spara. För hvarje hundratal dollars ni kan +framvisa som resultatet af hårdt förtjänade besparingar skall Midas i +sitt sökande efter en kompanjon låna eller kreditera er ett tusental; +för hvarje tusental, femtio tusen. Det är icke kapitalet edra förmän +fästa sig vid, utan vid mannen, som visat, att han har just de +affärsvanor, som skapa kapital och skapa det på möjligast bästa sätt +--genom själfdisciplinen att rätta sina vanor efter sina tillgångar. +Mina herrar, det är det första hundratalet sammansparade dollars det +gäller. Börja genast att samla. Biets samlareinstinkt är förhärskande +hos den blifvande millionären. + +Det finns naturligtvis bättre och högre syften än att spara. Som ett +mål i och för sig är förvärfvandet af rikedom ytterst lumpet. Jag +förutsätter att ni sparar och sträfvar efter rikedom endast för att +bli bättre i stånd att gagna mänskligheten och den tid ni lefver i. +Anteckna denna hufvudregel: Utgifter alltid mindre än inkomster. + +Ni kan bli otålig eller modfälld, om ni år efter år sitter kvar på +samma underordnade plats. Det är utan tvifvel, att det blir svårare +och svårare, eftersom affärsföretag få en större och större +utsträckning, för en ung man utan förmögenhet att komma i gång för +egen räkning; och särskildt i denna stad, där stort kapital är det +väsentligaste, är det ovanligt svårt. Men låt mig till er uppmuntran +få tala om, att det finns intet land i världen, där dugliga och +energiska män kunna så hastigt komma fram som här och ingen stad, där +det är så godt om plats i toppen. Det har varit omöjligt att +tillmötesgå alla förfrågningar efter dugliga, förstklassiga bokhållare +(gif akt på adjektiven!); tillgången har aldrig svarat mot +efterfrågan. Unga män gifva ofta alla möjliga slags skäl, hvarför i +deras fall misslyckandet kunde tillskrifvas ett eller annat undantag, +som omöjliggjorde framgång. Några hade aldrig ett gynnsamt tillfälle, +enligt deras egen utsago. Det är helt enkelt nonsens. Det har aldrig +funnits en ung man, som icke har haft ett tillfälle och till på köpet +ett utmärkt tillfälle, om han verkligen fått en plats. Han pröfvas i +sin närmaste förmans sinne från den dag han börjar sitt arbete, och +efter en tid, om han duger till något, pröfvas han i firmans +rådkammare. Hans förmåga, redbarhet, vanor, förbindelser, lynne, anlag +--allt detta väges och analyseras. Den unge mannen, som aldrig hade +ett tillfälle, är samme unge man, som af sina förmän upprepade gånger +blifvit sållad och siktad, men som befanns sakna vissa kvalifikationer +eller dömdes ovärdig befordran på grund af någon ofördelaktig +handling, vana eller förbindelse, som han trodde att principalerna +voro okunniga om. + +En annan klass af unga män tillskrifver bristen på framgång +arbetsgifvarnas vana att orättvist gynna anhöriga och favoriter. De +antyda äfven att deras förmän ogillade skarpare hufvuden än sina egna, +gärna modfällde det uppåtsträfvande geniet och gladdes åt att hindra +unga män att komma fram. Detta är meningslöst. Tvärtom, det är ingen +som lider så mycket af bristen på den rätte mannen på den rätta +platsen, eller så ängsligt söker efter honom som principalen. Det +finns icke i denna dag en firma i Pittsburg, som icke ständigt är på +upptäckt efter affärsduglighet, och hvar och en af dem kan tala om för +er att i marknaden är ingen artikel så sällsynt som den. Hjärna är +något, som lönar sig att odla; för den sortens gröda är här en god +marknad, och det kan aldrig bli tal om öfverproduktion, och ju mer +hjärna ni har att sälja, dess högre pris kan ni betinga. Det är kanske +en icke fullt så säker skörd som vildhafre, hvilken aldrig förfelar +att ge riklig afkastning, men den har i stället fördelen att alltid +vara en eftersökt vara. Tveka icke att inlåta er i hvilket som helst +hederligt affärsföretag, ty det finns ingen affär i Amerika, som icke +lämnar en vacker profit, om den får den oaflåtliga, ytterliga +noggrannheten och hela det kapital, som ligger i duglighet och +flit. Hvarje affär har sin tid af tryck--tider då maskineriet måste +hållas i gång, icke med vinst utan med förlust. Men å andra sidan +måste hvarje rättmätig affär, som producerar eller handlar med +nödvändighetsartiklar, snart åter blifva vinstgifvande, om den skötes +på rätt sätt. + +Och här ligger framgångens första villkor, den stora hemligheten: +koncentrera er energi, tanke och kapital uteslutande på den affär ni +är sysselsatt i. Har ni börjat i ett yrke, så bestäm er för att hålla +ut i det, tills ni nått toppen. Tillägna er hvarje förbättring, skaffa +er de bästa maskiner och haf reda på allt, som gäller ert arbete. + +De affärsmän, som misslyckas, äro sådana, som ha splittrat sitt +kapital, hvilket vill säga, att de också ha splittrat sitt förstånd. +De ha aktier i detta och detta, här och där och öfverallt. »Lägg inte +alla dina ägg i en korg», är dumt sagdt. Jag säger er: »Lägg alla edra +ägg i en korg och passa sen noga på korgen». Om ni ser er omkring, så +märker ni nog, att män, som handla så, misslyckas sällan. Det är lätt +att bära den ena korgen och passa på den. Det är försöket att bära tre +korgar, som krossar de flesta äggen här i landet. Den som bär tre +korgar är tvungen att sätta den ena på hufvudet, där den lätt tar en +öfverhalning och bringar sin ägare på fall. Ett fel hos den +amerikanske affärsmannen är bristen på koncentration. + +Låt mig summera ihop hvad jag sagt: Sikta högt; sätt aldrig er fot i +en »bar»; smaka icke spirituosa, åtminstone icke utom vid måltiderna; +spekulera aldrig; gå aldrig i borgen, om ni icke har kontanta medel +att vara af med; bryt order, om ni därmed tjänar den som gett dem; +koncentrera; lägg alla edra ägg i en korg och passa väl på denna korg; +utgifter alltid mindre än inkomster; till sist, var icke otålig, ty +såsom Emerson säger: »Ingen kan beröfva er er slutliga framgång utom +ni själfva». + +Jag lyckönskar fattiga unga män att vara födda i den gamla hederliga +ställning, som nödgar dem till strängt arbete. En korg full med +obligationer är den tyngsta korg en ung man kan få att bära. Han +vacklar ofta under den. Vi ha i denna stad aktningsvärda exempel på +sådana unga män, som trängt sig fram i främsta ledet bland våra bästa +och nyttigaste medborgare. De förtjäna allt erkännande. Men flertalet +af rike mäns söner förmår icke att motstå de frestelser, som rikedomen +medför, och förfaller till ett ovärdigt lif. Jag skulle lika gärna +vilja testamentera en man en förbannelse, som att belasta honom med +bördan af den allsmäktige dollarn. Från den klassen har ni ingen +täflan att frukta. Principalens söner skola icke besvära er mycket, +men akta er för några pojkar, som äro fattigare, mycket fattigare än +ni, hvilkas föräldrar icke ha råd att låta dem gå igenom en kurs vid +detta institut, hvarigenom ni erhåller ett stort försprång i +täflingen. Gif akt på att sådana pojkar icke göra er platsen stridig +och hinna före er till målet. Gif akt på pojken, som direkt från +folkskolan måste kasta sig in i arbetet och som börjar med att sopa +kontoret. Han är en kapplöpningshäst af det slag, som ni får se upp +för. + + _________________________________________________________________ + + ARBETETS OCH KAPITALETS GEMENSAMMA INTRESSEN + ETT FÖREDRAG FÖR ARBETARE + +(Vid öfverlämnandet af Carnegies bibliotek i Braddock, Pa.) + + Arbetsgifvare och arbetstagare beroende af livarandra. Fördelarna + af ömsesidig tillit. Arbetsgifvaren. som hjälper sina arbetare att + erhålla uppfostran, rekreation och social lyftning, hjälper sig + själf. + +En stor tänkare har sagt, att den högsta belöning kunna erhålla här i +lifvet är förvärfvandet af tillfredsställelse. Jag har förvärfvat en +stor tillfredsställelse--en af de största jag någonsin haft. Jag har +haft glädjen att kunna hjälpa mina medarbetare att hjälpa sig själfva. +Detta bibliotek (Braddock, Pa.) skall gifva dem tillfälle att blifva +ännu ovärderligare för arbetsgifvaren och att förvärfva sig ett +intellektuellt kapital, som är af bestående värde. + +Vår tids olycksaliga benägenhet att indraga all industri i oerhördt +stora företag, som kräfva tusentals personer, gör det omöjligt för +arbetsgifvaren att komma i det förtroliga förhållande till sina +arbetare, som under det gamla systemet gjorde ställningen mellan +husbonde och underlydande behagligare för båda parter. + +När artiklar tillverkades i små verkstäder af arbetsgifvare, som +endast behöfde ett par män och ett par lärlingar till hjälp, hade +arbetsgifvaren tillfälle att känna alla, att bli bekant med hvar och +en och lära känna hans förtjänster både som människa och arbetare. +Arbetaren å sin sida kom i närmare beröring med sin arbetsgifvare, +lärde känna mera af hans affär, hans bekymmer och omtanke, hans +ansträngningar att vinna framgång och--det viktigaste af allt--de +lärde känna mannen som personlighet. Allt detta är förändradt. + +Arbetarna likna alltmera mänskliga maskiner, tyckes det, för +arbetsgifvaren, och denne blir en myt för sitt folk. Från alla +synpunkter sedt är detta ett mycket beklagligt resultat, och ett för +hvilket jag icke kan se något botemedel. De ekonomiska lagarnas fria +spelrum tvingar tillverkningen af alla vanliga förnödenhetsartiklar +mer och mer in i ett fåtal jätteföretag, så att priset må ställa sig +billigare för förbrukaren. + +Det är icke längre möjligt att tillverka sådana artiklar i liten +skala. Dyrbara arbetslokaler och maskiner, som kosta millioner, +erfordras, och summan per ton eller per meter af hvad vi kalla +»fixerade omkostnader» är en så stor faktor i totalkostnaden, att om +ett affärsföretag går med vinst eller förlust beror i många fall på, +om det dividerar dessa »fixerade omkostnader»--hvilka i praktiken +äro desamma i större eller mindre etablissemang--med tusen tons +produktion om dagen eller femhundra tons. Häri ligger skälet till den +årligen ökade produktionen i edra fabriker; icke därför att +fabrikanten önskar att öka sitt fabrikat, utan därför att +konkurrensens lag tvingar honom till ytterligheter, så att han kan +reducera mer och mer per ton eller yard af dessa fixerade omkostnader, +hvarpå hans kapitals säkerhet beror. + +Alldenstund det är omöjligt för arbetsgifvarna att bli personligen +bekanta med sina tusentals arbetare, måste de, om vi icke skola +förlora all känsla af samhörighet, söka deras bekantskap på annat +sätt; genom att sörja för deras välbefinnande, genom att anslå en del +af arbetsförtjänsten till institutioner, sådana som detta bibliotek, +och besparingsinrättningar, sådana som de kooperativa butikerna, +hvilka upptaga källarvåningen i denna byggnad; och jag hoppas att +arbetarna genom sitt bruk af dessa förmåner visa, att de å sin sida +värdera arbetsgifvarnas tillmötesgående. Genom sådana medel som dessa +kunna vi i någon mån hoppas att underhålla den gamla känslan af +vänlighet, ömsesidigt förtroende, vördnad och aktning, som förr +utmärkte förhållandet mellan arbetsgifvaren och hans arbetare. Vi äro +yngre än Europa och hafva ännu något i detta fall att lägga märke till +från det äldre landet. Men det gläder mig att se, huru många af våra +fabriksidkare vakna upp till insikt af sin plikt mot sina arbetare. +Och af ännu större betydelse äro de många exempel vi se på våra +arbetares önskan att stifta föreningar, hvilka endast kunna vara dem +själfva till fördel. Det är godt och väl att folk hjälper andra, men +det bästa resultatet är nådt, när människor visa att de kunna hjälpa +sig själfva. + +En annan viktig punkt, som här bör vidröras, är att i Pittsburg +betalas i allmänhet arbetet så väl, att arbetaren kan spara något +hvarje månad, om han bara vill göra ett försök. Intet är så viktigt +för honom som att spara en del af sina inkomster. Arbetaren, som har +ett eget hem, har redan en säker grund, hvarpå han kan bygga den +bärgning, som på gamla dagar skall gifva honom trefnad och oberoende. + +Jag har påpekat önskvärdheten af att vi, med hvarje medel, som står +oss till buds, skulle söka framkalla en känsla af samhörighet och +medarbetarskap mellan arbetsgifvare och arbetstagare. Tro mig, +kapitalets och arbetets intressen äro ett. Den, som försöker att +uppvigla arbetet mot kapitalet, är en fiende till arbetet. Den, som +försöker att uppvigla kapitalet mot arbetet, är en fiende till +kapitalet. + +Under många år har jag uppmärksamt studerat frågan om kapital och +arbete, och jag skulle gärna vilja anföra ett par utdrag ur en +artikel, som jag för flera år sedan publicerade: + +»Förnämsta orsaken till den slitning, som råder mellan kapital och +arbete, svårighetens verkliga art, och det botemedel jag föreslagit +mot denna olyckliga slitning: + +Svårigheten kommer af att personer aldrig någonsin erhålla den +ersättning, som just den tiden skulle tillkomma dem. Alla stora +affärsföretag äro nödvändigtvis öfverhopade med order, låt oss säga +sex månader i förväg, och för dessa order gälla naturligtvis de pris, +som gällde när de bokfördes. Detta års affärsrörelse uppvisar kanske +den bästa illustrationen till svårigheten. Stålräls vid slutet af +förra året för leverans detta år stodo i 29 dollars pr ton i +järnverken. Naturligtvis emottogo fabrikerna villigt order till detta +pris och fortsatte att emottaga nya, tills den stigande efterfrågan +oväntadt höjde priset till 35 dollars pr ton. Nu äro de olika +fabrikerna i Amerika tvungna att under de närmaste sex månaderna, +eller ännu längre, utföra de order, som icke öfverstiga 31 dollars pr +ton, vid kusten och Pittsburg och, låt oss säga, 34 dollars i Chicago. +Pris på frakt, järnmalm och andra saker hade under tiden stigit och de +måste därför under största delen af året drifva affären med en högst +obetydlig profit. Men arbetarna, som läste i tidningarna om »den stora +rusningen i stålräls», begärde helt naturligt sin andel af vinsten, +och tillföljd af vår bristfälliga lagstiftning mellan kapital och +arbete fingo de den också. Arbetsgifvarna ha motvilligt gifvit hvad de +under ordentligt ordnade förhållanden aldrig kunde ha blifvit ålagda +att gifva. Följden har blifvit slitning och fortfarande missbelåtenhet +bland arbetsgifvarna. Vänd om taflan. Stålrälspriserna falla. +Fabrikerna ha ännu sex månaders arbete till högre pris än marknadens +och kunna ha råd att lämna bättre löner, än marknadens ställning +skulle kunna förmoda. Men de ha just blifvit ålagda att betala extra +för arbete, som de icke skulle ha betalt, och försöka helt naturligt +att reducera lönerna, då priset på räls faller. Bland arbetarna +utbryter missnöje, och vi ha ett upprepande af de underhandlingar och +sträjker, som ha karaktäriserat början af detta år. Med andra ord, när +arbetsgifvaren går ned, envisas arbetstagaren att gå upp, och +tvärtom. Hvad vi måste söka efter är en plan, hvarigenom arbetarna +skulle få höga löner, när arbetsgifvarna få höga priser för sina +produkter; och tvärtom, när arbetsgifvarna få låga priser för sina +produkter, skola arbetarna få låga löner. Om denna plan kan bli +funnen, skola arbetsgifvare och arbetstagare segla i samma båt, +glädjas med hvarandra i medgången och, om olyckan kommer, stå troget +vid hvarandras sida. De skola icke ha någon anledning till tvist, och +i stället för en känsla af fientlighet skall en känsla af samhörighet +råda mellan arbetsgifvare och arbetare. Det finns ett enkelt medel +för att framkalla detta resultat och på hvars allmänna genomförande +alla borde sätta in hela sin energi. Löner skulle baseras på en +»rörlig skala», i proportion till produkternas nettopriser månad efter +månad. Det är omöjligt för kapitalet att undanhålla arbetet något på +en rörlig skala.» + +En fördel, som ni får af detta bibliotek (Carnegies bibliotek i +Braddock, Pennsylvanien) är, att ni får tillfälle se alla +platstidningar och alla yrkestidskrifter, och jag ber er alla att +noggrant studera dem. Ni skall finna många oriktiga uppgifter, många +misstag. De äro oskiljaktiga från tidningspressen, som måste arbeta +fort och rapportera t. o. m. alla rykten. Men genom läsning af de +förnämsta tidningarna kan man tydligt se affärernas tendenser. +Tidningarna skola icke ge er en korrekt uppgift på varupriser. +Fabrikanter äro benägna att färglägga situationen en smula för att +uppehålla priserna och förmå kunder att köpa. De tala icke om hur lågt +de varit tvungna att sälja för konkurrensens skull och för att hålla +maskineriet i gång. Men ett omsorgsfullt studium af tidningar och +fackskrifter skall, som jag sagt, sätta er i stånd att bilda er en +allmän mening om händelsernas riktning i den kommersiella världen. Om +ni läser tidningarna i dag, så skall ni finna att af tretton fabriker +i detta land, sysselsatta med tillverkning af stålräls, icke fler än +tre hafva tillräckligt arbete. Endast en fabrik i hela Västern (North +Chicago) tillverkar räls, och det ser tyvärr ut som om äfven den icke +skulle kunna vara i gång utan afbrott. + +Det sorgligaste i hela denna strid mellan arbete och kapital är, att +det nästan aldrig är kapitalet, som slår ned priset för arbetet, utan +arbete som dräper arbete. Blicka omkring er och se arbete utföras för +10, 20 till och med 30 procent lägre pris i några fabriker och i +Johnstown och Harrisburg för mindre än hälften af hvad vi i detta +distrikt betala för skickligt arbete. Fördöm då icke i edra hjärtan +kapitalet, utan tänk på arbetsgifvare, hvilka beklaga dessa +lönenedsättningar, hvilka kämpa emot dem och under åratal uppehålla +högre priser som arbetets bästa vänner, äfven om de till slut måste +öppet tillstå att, om de skola ge sina arbetare stadig sysselsättning +och rädda fabriken, äro de nödsakade att begära deras arbete till +samma löner, som konkurrenterna betala. Den förste arbetsgifvare, som +reducerar arbetet, är arbetets fiende, men den arbetsgifvare, som sist +reducerar arbetet, kan vara arbetets pålitligaste vän. Arbetets +farligaste fiende är arbetet, icke kapitalet. + +Den största karaktären i Britanniens offentliga lif och republikens +trognaste vän i nödens stund, radikalen John Bright, svarade på +tillfrågan om hvilken af sina förvärfvade egenskaper han mest +värderade: »Lusten för läsning». Jag kan sanningsenligt säga af egen +erfarenhet, att jag instämmer i den store mannens ord. Det bästa råd, +som det står i min makt att ge er, är att odla er lust för läsning. +När jag som pojke i ton-åren bodde i Allegheny City, förklarade +öfverste Anderson [1], hvars minne jag alltid skall vörda, att han +hvarje lördags afton ville låna ut sina böcker--han ägde ett par +hundra--till gossar och ynglingar. Ni kan icke föreställa er med +hvilken ifver några af oss grepo detta tillfälle att förvärfva kunskap +och huru vi längtade efter lördags afton, då vi skulle få utbyta den +lånta boken mot en annan. Min kompanjon i vår affär, Mr. Phipps, hade, +liksom jag, erhållit tillträde till kunskapens skattkammare genom +denne välgörare. Det är af personlig erfarenhet jag vet, att ingen +mänsklig anordning är mera välsignelserik, ingen välgärning mot +samhället större än att lämna tillträde till hela världens skatter, +som ligga förvarade i böcker. + + [1] Björn Rasmus Anderson, nordamerikansk författare och + universitetsprofessor, son till en norsk utvandrare. Förenta + staternas ministerresident och generalkonsul i Köpenhamn åren + 1885-89.--Ö. a. + +Äfven i våra dagar träffa vi stundom på kvarlämningar af den gamla +fördomen mot den stora mängdens bildning. Jag undrar icke på att den +funnits, när jag tänker på hvad som fått namn af bildning. Människor +ha slösat bort dyrbara år under försök att draga ut bildning ur ett +okunnigt förflutet, hvars förnämsta uppgift borde vara att lära oss, +icke hvad vi skola göra, utan hvad vi skola akta oss för att göra. +Föräldrar ha skickat sina söner till universitet för att slösa all sin +energi på sådana språk som grekiska och latin, hvilka icke äro af mera +praktisk nytta för dem än choctawspråket. Jag har känt få akademiskt +bildade, som känt till Shakespeare eller Milton. De kunna kanske +berätta för er allt som rör Ulysses eller Agamemnon eller Hector, men +hvad ha väl dessa för betydelse i jämförelse med våra egna klassiker? +En tjänst har Russel Lowell gjort oss och den skall han ha tack för-- +han har sagt rent ut, att vi ha i Shakespeare ensam en långt större +skatt än i alla forntidens klassiker. Våra barn ha blifvit proppade +med detaljer i små, oviktiga slagsmål mellan vildar och lärda att +upphöja ett röfvarband till hjältar, och så kalla vi dem »bildade». De +ha blifvit »bildade», som om de voro ämnade att lefva på en annan +planet än vår. De ha i ingen ordets mening fått uppfostran. Tvärtom, +hvad de ha fått har ingifvit dem falska föreställningar och afsmak för +praktiskt lif. Jag undrar icke alls på att fördom uppstått och +fortfarande existerar mot en sådan bildning. Af egen erfarenhet kan +jag säga, att jag känner få unga män bestämda för affärslifvet, som +icke haft ondt af sin universitetsbildning. Om de hade ägnat sig åt +praktisk verksamhet under de år de tillbragt vid universitetet, skulle +de varit mera bildade i detta uttrycks rätta betydelse. Elden och +energien har förkväfts, och hur de skola kunna lefva sitt lif i lättja +och icke i nyttig verksamhet är deras högsta sträfvan. Men vi ha nu +fått ett nytt uppslag i uppfostran. + +Vi ha börjat inse att kunskap i kemi, till exempel, är värd kunskapen +i alla döda språk, som någonsin talats på jorden; kunskap i mekanik är +nyttigare än all den klassiska lärdom, som vid universiteten proppas i +unga män. Hvad för utvägar har i vår tid den unge man, som kan +grekiska mot den, som kan stenografi, eller telegrafi, till exempel, +eller bokföring, eller kemi, eller känner till mekanikens lagar? Icke +så, att någon gren af vetande bör föraktas. All kunskap är, i en +mening, nyttig. Hvad jag vill påpeka är detta, att, med undantag af de +få, som ha en särskild antikvarisk smak och som tro att deras +lifsuppgift är att rota i förflutna tiders gamla dammhöljda krönikor, +och de få, som ägna sig åt fackstudier, är den uppfostran, som i våra +dagar erhålles vid universitet, till stor skada. + +Bristen på bildning, i detta ords sanna betydelse, har gjort mer än +alla andra orsaker tillsammans att hindra den rätta uppskattningen af +arbete. Jag kommer ihåg att den store presidenten, den förnämste bland +alla järnvägsdirektörer, Edgar Thomson, som gifvit järnverken här sitt +namn, en gång frågade mig om jag ville lämna Pittsburg för att bli +maskinmästare vid Peunsylvaniajärnvägen. Ja, ni må gärna le. Och jag +svarade Mr. Thomson: »Ni slår mig med häpnad, Mr. Thomson. Jag förstår +mig inte det minsta på maskineri.» »Just därför vill jag att ni skall +ta hand om det», svarade han. »Jag har bara känt en enda mekaniker med +omdöme och förstånd.» Detta var före kapten Jones tid, så att +uttalandet kunde icke gälla honom. Denna brist på omdöme hos mekanici +kom sig af, att vid den tiden erhöllo de här i landet icke en +omfattande bildning. Jag menar den sanna bildningen och kunskapen om +saker och ting, som omgifva oss och med hvilka vi hafva att göra. Den +oväntade framgång, som Bessemerverken rönt i detta land, härrör +framför allt af den orsak att deras utveckling, i motsats till +järnhandteringens, råkat i händerna på dugliga, vetenskapligt +utbildade män. Dessa mäns skicklighet erkännes af hela världen och +genom dem har mekaniskt arbete stigit till en hittills oanad höjd. +»Mekanikern», »maskiningeniören», »stålfabriksdirektören» äro numera +hederstitlar. Om ni vill göra arbetet till hvad det skall vara, så sök +att förvärfva er nyttig kunskap. Det är den moral jag särskildt vill +ge eftertryck åt. Skaffa er vetande. Odla smaken för läsning, så att +ni får veta hvad världen har gjort och gör och hur affärer bedrifvas. + +Värdet af den uppfostran, som nu står unga män till buds, kan icke +skattas för högt, och det är denna uppfostran, sådan den meddelas i +våra tekniska skolor, som jag gärna ville yttra några ord om. Det har +funnits tider då människor visste så litet, att det var lätt för en +man att omfatta allt, och kurserna vid våra universitet bära ännu i +dag ett sorgligt vittne härom. Nu är vetande så rikt, så omfattande, +så minutiöst, att det är omöjligt för någon att grundligt känna till +mer än en enda liten gren. Detta tidehvarf är specialistens, därför +bör ni, som skall förtjäna ert uppehälle här i världen, besluta att +lära i grund och botten känna det arbete ni skall lefva af. Om ni är +mekaniker, så studera i detta bibliotek hvarenda bok, som handlar om +mekanik. Är ni kemist, så läs alla arbeten i kemi. Är ni anställd vid +masugn, så läs alla arbeten om masugnar. I grufvor, så studera alla +arbeten om grufdrift. Låt ingen veta mer om ert fack, än hvad ni själf +vet. Detta må vara idealet ni eftersträfvar. Sedan kan det vara af +vikt, för att ge lifvet glädje och ljus, att läsa hvarjehanda, så att +ni lär känna så mycket, som ni har tid att läsa om. Alldeles som en +farmare på sin farm; först får han sköta sin potatis, sitt korn och +sitt hvete, hvaraf han får sitt uppehälle, och sedan fröjdar han sin +själ på lediga stunder med att sköta om blommorna, som omgifva hans +hem. Det ena området är ert arbete, det andra er rekreation. + +I dessa öfvergångstider, då kamp så ofta föreligger mellan arbete och +kapital, gör ni ett godt bruk af eder lediga tid, om ni använder något +af den till studium af ekonomiska frågor. Det finns vissa stora lagar, +som kräfva lydnad: lagen om tillgång och efterfrågan, lagen om +konkurrens och lagen om löner och om vinst. Alla dessa skall ni +flitigt studera och lära er, att det är lika omöjligt att omintetgöra +dessa lagar som att omintetgöra naturlagarna, hvilka bestämma +atmosfärens fuktighet och jordens vridning kring sin axel. + +Strängt studium af vetenskapliga arbeten får icke utesluta den viktiga +plikten att läsa litteraturens stormän--först och främst +skönlitteratur. Den ovilja, som på några håll förefinnes mot +skönlitteratur är, enligt min mening, bara en fördom. Jag vet att +många, ja de flesta af våra utmärktaste män finna en god roman vara +det bästa medel till förströelse och hvila. När de äro trötta till +kropp och själ, är intet mera välgörande än läsningen af en god +roman. Det är intet nedsättande för de fria biblioteken, att de flesta +böcker, som läsas där, tillhöra skönlitteraturen. Tvärtom, det är +tvifvelaktigt att någon annan sorts litteratur så väl skulle kunna +tjäna afsikten att lyfta strängt arbetande människor från lifvets +prosaiska och hvardagliga plikter. Arbeten af Scott, Thackeray, Eliot, +Dickens, Hawthorne och andra af samma klass behöfva icke sättas lägre +än något annat slags litteratur för arbetare. Vi veta alla i hur stor +skuld den industriella vetenskapen står till arbetaren för +uppfinningar och förbättringar. Lägg märke till denna viktiga +omständighet. Dessa uppfinningar och förbättringar gjordes alltid af +den bildade--bildad i ordets rätta betydelse--och aldrig af den +okunnige arbetaren. De måste göras, och de göras af män, som på sitt +särskilda område äga mera kunskap än kamraterna. Om de icke ha läst, +så ha de iakttagit, hvilket är bästa sortens uppfostran. Hufvudsaken +är att de veta--hur kunskapen förvärfvats betyder intet. Den +omständigheten att de veta mera om en plan, än deras kamrater, och äro +i stånd att föreslå botemedel eller förbättring, är det som är af +värde för dem och deras principaler. Det finns intet medel, som +säkrare sätter en arbetare i stånd att stiga till förmansskap, +direktörsskap och slutligen delägarskap, än kunskapen om allt, som har +gjorts och som i dag göres i världen i det särskilda fack, hvari han +arbetar. Från den högste till den lägste lämnas ett bättre arbete af +den intelligente än af den okunnige. Hans vetande gör sig alltid +gällande; antingen det är direktören, som bestämmer, eller mannen, som +bara sköter en skyffel, så har ni i honom en värderad medhjälpare. +Under loppet af min erfarenhet som affärsledare har jag sett vår firma +göra många misstag genom att försumma en enkel regel: »Börja intet +nytt företag, förrän edra direktörer haft tillfälle att pröfva allt, +som i hela världen blifvit gjordt i denna sak». Försummelse häraf har +kostat vår firma hundra tusentals dollars, och vi ha blifvit +kloka. Här, säger jag nu till den vetgirige, som kanske grubblar på +någon uppfinning eller förbättring, här i dessa läsrum finns, eller +skall snart finnas, hoppas jag, hela världens erfarenhet till den dag +i dag är i det ämne ni vill lära känna. Om det gäller mekanik, kemi +eller masugn, så skall ni finna hvad världen har att förtälja om dessa +ting. Om ni är på orätt spår, så skola böckerna säga er det; om ni är +på rätt spår, skola de säga er det och skänka er uppmuntran. Ni kan gå +igenom hall efter hall i Washingtons patentbyrå och se på tusentals +modeller till uppfinningar, omfattande alla grenar af mänsklig +industri, och nittionio af hundra skulle aldrig ha kommit dit, om den +okunnige uppfinnaren haft sådana hjälpkällor, som ni ha i detta +bibliotek. + +Jag har hört arbetsgifvare säga, att om arbetarna finge för stor +bildning, skulle de icke finna sig i nyttiga och nödvändiga +sysselsättningar. Det har varit med ansträngning af allt mitt tålamod +jag lyssnat till detta tal. Det är fullkomligt orätt. Jag förnekar det +på det bestämdaste. Svårigheten mellan kapital och arbete står i +proportion till arbetsgifvarens okunnighet och hans arbetares +okunnighet. Ju intelligentare arbetsgifvaren är, dess bättre; och ju +intelligentare arbetstagaren är, dess bättre. Det är aldrig kunskap, +som framkallar kollision. Det är alltid okunnighet hos den ena eller +den andra af de stridande parterna. Jag grundar mitt påstående på en +icke obetydlig erfarenhet. Kapitalet är okunnigt om arbetets behof och +berättigade anspråk, och arbetet är okunnigt om kapitalets behof och +faror. Detta är den verkliga orsaken till sammandrabbningarna mellan +dem. Om kapitalet kände bättre till de goda egenskaperna hos sina +medhjälpare, och om de senare kände bättre till de ekonomiska lagarna, +som så skoningslöst hålla kapitalisterna i sitt våld, så skulle många +svårigheter undvikas mellan de två makter, som omöjligt kunna undvara +hvarandra. Jag hoppas att de bland våra arbetare, som äga den +ovärderliga skatten: lusten för läsning, omsorgsfullt ville studera +några af de grundlagar, från hvilka ingen undanflykt gifves, hvarken å +kapitalets eller arbetets sida. Om detta bibliotek i ringaste mån kan +sprida upplysning i denna sak, har det väl fyllt sitt syfte. + +Jag hoppas ni icke skola glömma huru viktiga förströelser äro. Lifvet +får icke tagas alltför allvarligt. Det är ett stort misstag att tro +att den, som alltid arbetar, hinner längst. Roa er gärna. Lär er att +spela ett parti whist eller biljard och lär att spela det väl. +Intressera er för fotboll, kricket eller hästar, hvad som helst, som +kan skänka er oskyldigt nöje och förströ er efter ansträngande arbete. +Det finnes ingenting så välgörande som ett godt skratt. Mesta +framgången i mitt lif tillskrifver jag den omständigheten, att +bekymmer, som mina kompanjoner bruka säga, inte bekomma mig mer än +vatten på gåsen. Ett poetiskt citat ur Shakespeare kan tillämpas här: +Bär edra bekymmer--till det yttre--som ni bär edra kläder, ledigt +och omedvetet. + +Vi möta ofta i lifvet män, som skulle ha intagit en hög ställning, om +världen insett deras värde lika bra som de själfva. Detta slags +människor äro offer för en sjuklig inbillning. Ingen i världen vill +undertrycka duglighet. Hvarenda människa i världen räcker ut sina +händer efter den. Hvarje arbetsgifvare studerar de unga männen omkring +sig, ifrig att finna någon med mer än vanlig duglighet. Ingenting i +världen är så önskvärdt för honom som att finna en sådan man. Hvarje +arbetsföreståndare står färdig att gripa tag i och få fördelen af +mannen, som kan göra något som duger. Hvarje förman är angelägen att i +sin afdelning ha kunniga män, på hvilka han kan lita, och hvilkas goda +egenskaper räknas honom till förtjänst, ty det som först och främst +kräfves af en arbetsledare och utgör största beviset på hans kompetens +som sådan, är hans förmåga att omgifva sig med dugliga arbetare. Dessa +böcker på hyllorna här skola berätta er många mäns historia, hvilka ur +våra egna leder höjt sig till storhet och utmärkelse. Det är icke den +bildade, eller s. k. klassiskt bildade mannen, det är icke +aristokraterna, det är icke monarkerna, som ha styrt världens öden, +hvarken på slagfältet, i rådkammaren, laboratoriet eller verkstaden. +De stora uppfinningarna, förbättringarna, de vetenskapliga +upptäckterna och de stora litterära arbetena ha uppstått i de fattigas +leder. Ni kan knappast nämna en stor uppfinning eller en stor +upptäckt, ni kan knappast nämna en stor tafla eller en stor staty, en +stor dikt eller något annat stort, som icke frambragts af män, hvilka, +liksom ni, börjat sin bana med att ärligt försörja sig genom ärligt +arbete. + +Och, tro mig, arbetaren, som förmannen icke värderar, förmannen, som +direktören icke värderar, och direktören, som firman icke värderar, +böra icke därför klandra firman, eller direktören, eller förmannen +utan endast sig själfva. De kunna icke motsvara de berättigade +anspråk, som ställts på dem. Det finns ingen man, som icke kan höja +sig till den högsta ställning, lika litet som det icke finns någon +man, som af brist på förmåga eller vilja att bruka den han har, icke +kan sjunka till det lägsta djup. Arbetare ha utsikt att stiga till +högre sysslor, till förmän, till direktörer, till och med att bli +delägare, ja, ordförande i vår styrelse, om de äga de erforderliga +egenskaperna. De behöfva aldrig befara att bli afskedade. Det är vi, +som befara att gå miste om dessa mäns förmåga. + +Det är mycket glädjande att arbetstiden håller på att förkortas +öfverallt i landet--åtta timmars arbete, åtta timmars förströelse +och åtta timmars sömn är ju en idealisk indelning. Det vore önskvärdt, +att vi erhöllo en lag, som stadgade, att fabriker, som äro i gång +dygnet om, skulle ha tre arbetslag. Ni vet att vi för flera år sedan, +med en kostnad af några hundra tusen dollars, försökte ställa oss så, +men slutligen tvingades af våra konkurrenter att uppgifva +försöket. Den bästa planen är kanske att så småningom nå målet genom +statslagar. En enda firma kan ingenting uträtta. Alla dess +konkurrenter i de olika staterna måste förmås att göra på samma sätt, +ty i våra dagar kan ingen affär gå med profit, som icke arbetar under +samma förhållanden som dess medtäflare. Därför borde vi ha lagar +bindande för oss alla. Vi skulle med glädje understödja en sådan +lag. Men äfven under nuvarande förhållanden, om arbetarna ville väl +använda den tid de äro lediga, så skulle de snart kunna stiga till +högre platser. Ni behöfver icke mycket längre arbeta tolf timmar; de +flesta af oss ha i vår ungdom arbetat mer än tolf timmar. + +Arbetaren har många fördelar nu mot sina föregångare. En rörlig skala +för hans arbete höjer honom både som människa och som medborgare [2]. +Den del, som arbetet erhåller af kapitalets och arbetets gemensamma +förtjänst, har aldrig varit så stor som nu och ökas ständigt, under +det att kapitalets inkomster aldrig varit så låga. +Lefnadsomkostnaderna hafva aldrig varit så låga som på senaste tiden. + + [2] Den föreslagna »rörliga skalan» infördes af Mr. Carnegie för tio + är sedan oeh tillämpas fortfarande. Mr Carnegie anser detta sätt + vara det bästa af alla. + +Jag hoppas att framtiden skall hafva ännu flera förmåner att erbjuda +och att den tunga väg arbetet haft att trampa från träldomen, då våra +förfäder köptes och såldes med fabrikerna eller grufvorna de arbetade +i, till deras nuvarande ställning, är icke ännu slut, utan bestämd att +vidare leda fram till arbetets välsignelse och storhet. + + _________________________________________________________________ + + SKÖTSAMHET SOM EN PLIKT + RIKEDOMENS FÖRPLIKTELSER + +(Ur »The Youth's Companion», September 1900) + + Skötsamhet ett bevis på civilisationen. Sparsamhet en af + medborgarens högsta plikter. Sträfvandet efter nödtorftig bärgning + en plikt; förvärfvandet af stor rikedom icke en dygd, men ett stort + ansvar. + +En af grund olikheterna mellan vildt och civiliseradt lefnadssätt +ligger i skötsamhet i det senare fallet och frånvaro af skötsamhet i +det förra. När hvar och en af millioner människor sparar något af sina +dagliga inkomster, bilda dessa små besparingar tillsammans en ofantlig +sumnia, som kallas kapital, hvarom så mycket är skrifvet. Om människor +hvarje dag i hvarje vecka förbrukade allt, som de förtjänade, som +vilden gör, så skulle intet kapital finnas--det vill säga, inga +besparingar för framtida bruk. + +Låt oss nu se hvad kapitalet gör i världen. Vi vilja se hvad +skeppsbyggarna göra, när de skola bygga stora skepp. Dessa +företagsamma bolag erbjuda sig att bygga en »ocean-greyhound» för, låt +oss säga femhundra tusen pund, att betalas sedan skeppet levererats +efter flera tillfredsställande profturer. Hvar eller på hvad sätt få +skeppsbyggmästarna denna penningsumma, som erfordras för att aflöna +arbetarna, timmerhandlanden, stålfabrikanten och alla andra, som lämna +material till skeppsbygget? De få den från civiliserade människors +besparingar. Det är en del af de penniugar, som milliontals flitiga +människor inbesparat åt sig. Hvarje människa sparar genom skötsamhet +något, sätter in pengarna på en bank, och banken lånar dem till +skeppsbyggarna, hvilka betala ränta för deras användande. Det är ju på +samma sätt med uppförandet af en fabrik, anläggningen af en järnväg, +en kanal eller något annat dyrbart. Hade vi icke haft skötsamhet, så +hade vi icke haft mera, än vilden har. + + SKÖTSAMHET DEN FÖRSTA PLIKTEN + +All utveckling till det bättre hvilar hufvudsakligen på skötsamhet som +grund. Utan skötsamhet inga järnvägar, inga kanaler, inga skepp, inga +telegrafer, inga kyrkor, inga universitet, inga skolor, inga +tidningar, intet stort eller dyrbart skulle vi kunna få. Människan +måste vara skötsam och sparsam, innan hon kan frambringa något +värdefullt material. Så länge människan var en sköteslös vilde, blefvo +inga byggnader uppförda eller några andra framsteg gjorda. Den +civiliserade människan har från sitt tidigaste lif ingen klarare plikt +för ögonen än nödvändigheten att sörja för sin egen och de sinas +framtid. Det finnes få så hälsosamma regler som den, hvilken de flesta +goda och kloka människor ha följt, nämligen: »Utgifter få aldrig +öfverskrida inkomster ». Med andra ord: Man bör vara en civiliserad +människa, som sparar något, och icke en vilde, som hvarje dag förstör +det han förtjänar. + +Den skotske poeten Bums säger i »Råd till en ung man»: + + »Att vinna Lyckans gunst är lätt, + om blott du henne troget tjänar: + Och samlar guld på hvarje sätt, + som hederns lag dig ej förmenar. + + Ej för att gömma i ett schakt, + och ej för flärd och pråleri, + men för den ärofulla makt + att vara stolt och fri.» + +Det är ett förståndigt råd, så tillvida, och jag hoppas att läsaren +skall lägga det på hjärtat och rätta sig därefter. Ingen människa med +aktning för sig själf kan känna sig lycklig, eller ens nöjd, om hon +för sitt lifsuppehälle skall bero af andra. Den, som är beroende, kan +icke räknas som en värdig medborgare i republiken. Vårt lands styrka +och framåtskridande bero icke på de få högt bildade, icke heller på de +få millionärerna och icke heller på det stora antalet mycket fattiga, +utan på massan af nyktra, intelligenta, flitiga och sparsamma +arbetare, som hvarken äro mycket rika eller fattiga. + + SKÖTSAMHETENS PLIKT HAR SIN GRÄNS + +Som regel skall ni finna, att mannen, som sparar, är en måttlig man, +en god make och fader, en fredlig, laglydig medborgare. Sparsamheten +behöfver icke drifvas vidt. Det är märkvärdigt så litet, som behöfs +för lifvets verkliga nödtorft. Anskaffandet af ett litet hem och ett +par hundra pund--bara ett par--är allt som behöfs. Dessa +förvärfvas lättare af enkla, tarfliga människor, än man skulle kunna +tro. Stor rikedom är något helt annat och mycket mindre önskvärd. Det +är hvarken skötsamhetens ändamål eller människors plikt att förvärfva +millioner. Det är i intet afseende berömvärdt att föresätta oss detta +som ett mål. Plikten att spara upphör, när en tillräcklig summa +blifvit afsatt åt dem, som bero af oss. Att lägga millioner på hög är +girighet, icke skötsamhet. + +Under våra industriella förhållanden är det naturligtvis oundvikligt, +att några få, några mycket få män få långt mera pengar, än de behöfva. +Förvärfvandet af millioner är vanligen resultatet af företagsamhet och +omdöme samt en ovanlig organisationsförmåga. Genom att spara, i ordets +vanliga mening, får man inga millioner. Människor, som på ålderdomen +sträfva för att öka sina redan stora skatter äro vanligen från +ungdomen slafvar af vanan att samla och lägga i hög. Först äga de +pengarna, som de förtjänat och sparat. Sedan blir det pengarna, som +äga dem, och de kunna icke hjälpa det, så öfverväldigande är vanans +makt, vare sig i godt eller ondt. Det är missbruket af den +civiliserades sparareinstinkt och icke bruket, som skapar detta slags +människor. + +Ingen behöfver vara rädd för detta missbruk af vanan, om han alltid +kommer ihåg, att det öfverskott af rikedom, han har, är ett heligt +pund han fått att förvalta till sina medmänniskors bästa. Människan +skall alltid vara husbonden och penningen den nyttige tjänaren. + +En mans första plikt är att förvärfva sig en nödtorftig bärgning och +blifva oberoende. Men hans plikt slutar icke härmed. Det är hans plikt +att göra något för sin fattiga nästa, som är mindre lyckligt lottad än +han. Det är hans plikt att bidraga till det samhälles bästa, hvari han +lefver. Han har blifvit skyddad af dess lagar. Därför att han haft +skydd i sina olika företag, har han varit istånd att förvärfva +tillräckligt för sig och sin familjs underhåll. Allt däröfver tillhör +med rätta den beskyddande makt, som befordrat hans ekonomiska +framgång. Försöket att göra världen på något sätt en smula bättre är +ett ädelt lifsmål. Er öfverflödiga rikedom skulle bidraga till +utvecklingen af er egen karaktär och ställa er leden bland naturens +adelsmän. + +Det är en plikt att ni lär er förstå, hur viktigt det är att äga +skötsamhetens vana. När ni börjar att förtjäna, så spara något af edra +inkomster, som en civiliserad människa, i stället för att slösa bort +allt, som den stackars vilden gör. + _________________________________________________________________ + + PENNINGENS ABC + + Bytesbandel = direkt utbyte af varor. Behofvet och bruket af + penningar. Jämförelse mellan de två standarden--guld och silfver. + Huru myntstandarden inverkar på en nations kredit. + +Jag förmodar att hvar och en, som talat till eller skrifvit för +allmänheten, ibland har önskat, att alla skulle lämna hvad de hade för +händer och ett par minuter höra på honom. Jag har en sådan förnimmelse +denna morgon, därför att jag tror att en allvarlig fara hotar vårt +lands folk och framåtskridande endast på grund däraf att den stora +massan--bönderna och löntagarna--icke förstår penningfrågan. Jag +önskar därför att förklara begreppet »penningar» på ett så enkelt +sätt, att alla kunna förstå det. + +Kanske någon i det stora auditorium, som jag inbillar mig ha lyckats +fängsla, utbrister: »Hvem är ni--en »goldbug», en millionär, en +järnbaron, en som gynnas af Mc Kinleybillen?» Innan jag börjar mitt +anförande, så låt mig svara den inbillade gentlemannen, att jag inte +på många år sett tusen dollars i guld. Hvad Mc Kinleybillen angår, så +är jag kanske den man i Förenta staterna, som har största rättigheten +att klaga öfver den, emedan den nedsatt tullen på järn och stål med +20, 25 och 30 procent; och jag hoppas min angripare icke misstycker, +att jag ber få underrätta honom om att jag icke precis ogillar denna +nedsättning, att som amerikansk fabrikant ämnar jag fortfarande strida +mot utlänningen för den inhemska marknaden, äfven med de lägre tullar, +som billen fixerar för vår produkt, och att jag icke är vän af +tullskydd utöfver den punkt, som tillåter amerikanarna att på sin egen +marknad täfla med utlänningen. + +Det betyder intet hvem mannen är, eller hvad han gör--han må arbeta +i grufva, fabrik eller på åkern, vara farmare, köpman, handtverkare +eller millionär--så bör han vara djupt intresserad af att förstå +myntfrågan och af att få den rätta blicken på den. Därför ber jag att +alla skola höra på hvad jag har att säga, ty hvad som är godt för en +arbetare, måste vara godt för alla, och hvad som skadar en, måste +skada alla, fattiga eller rika. + +För att komma till ämnets rot, så måste ni först veta, hvarför +penningar finnas till, och för det andra hvad som menas med penningar. +Låt mig försöka att förklara er penningens tillkomst genom exempel +från ett nytt distrikt i vårt eget land. I forna tider, då folk endast +plöjde jorden, och handel och handtverk ännu lågo i linda, hade +människorna få behof och redde sig utan penningar genom utbyte af +varor, då de behöfde något, som de själfva icke hade. Farmaren, som +behöfde ett par skor, gaf så och så många skäppor säd för dem, och +hans hustru köpte sin hatt för ett par skäppor potatis; all +försäljning och alla köp skedde genom att byta varor--genom +byteshandel. + +Men då befolkningen tillväxte och behofven ökades, blef detta sätt +mycket olämpligt. En man i distriktet uppsatte därför en bod och +tillhandahöll en stor del af de saker, hvilka mest användes, och +emottog i stället några af de artiklar, som farmaren kunde lämna i +utbyte. Detta var ett stort steg framåt, ty farmaren, som behöfde ett +halft dussin olika saker, då han gick till byn, slapp att söka upp ett +halft dussin olika personer, som behöfde en eller flera af de artiklar +han hade att lämna i utbyte. Han kunde gå direkt till en man, +bodinnehafvaren, och för en af sina landtbruksprodukter få de saker +han önskade. Det gjorde bodägaren detsamma, om han gaf farmaren te +eller kaffe, filtar eller en höräfsa; icke heller gjorde det honom +något hvilka artiklar han emottog af farmaren, hvete eller korn eller +potatis, bara han kunde skicka dem till staden och få annat i +stället. Farmaren kunde äfven aflöna sina tjänare genom anvisningar på +saker i boden. Ännu finnas inga penningar här, som ni ser--allt är +byteshandel. Sättet är mycket obekvämt och mycket kostsamt, emedan +landtbruksprodukterna, som gåfvos i utbyte, måste släpas omkring och +alltid ändrade värde. + +En dag kunde bodägaren vara villig att taga, låt oss säga en skäppa +hvete för så många skålpund socker, men vid farmarens nästa besök var +det honom kanske omöjligt. Han var tvungen att begära mera hvete för +samma kvantitet socker. Men om priset för hvete hade stigit och icke +fallit, så kan man vara tämligen säker på, att bodägaren icke tog +mindre hvete lika ifrigt som han begärde mer. På samma sätt med alla +artiklar farmaren hade att afyttra. Dessa stego och föllo i värde. Så +gjorde äfven te och kaffe, socker och kläder, stöflar och skor, som +bodägaren hade att byta bort. + +Det är onödigt att påpeka bodägarens fördel framför farmaren i detta +slags handel. Han kände prisernas fall och stegring långt före +farmaren och kunde bättre iakttaga tidstecknen än hans kunder. Den +sluge bodägaren hade alltid öfvertaget. Ni bör särskildt lägga märke +till att bodägaren föredrog en af farmarens artiklar framför andra, +den artikel naturligtvis, som var mest efterfrågad. I Virginia var det +tobak och i en stor del af vårt land hvete--däraf uttrycket »så godt +som hvete ». Det emottogs öfverallt, därför att det så lätt afyttrades +mot annat. En egendomlig illustration till hvetets historia har jag +träffat på i min väns, domaren Mellon i Pittsburg, lefnadsteckning-- +en af de bäst skrifna biografier i världen, därför att den är så +enkel. När domarens far köpte sin farm nära Pittsburg bestämdes att +han skulle betala, icke i dollars, utan i »säckar hvete » så och så +många säckar hvarje år. Detta är icke så länge sedan. + +Hvad vi nu kalla penningar användes icke mycket i Västern eller +Södern, men ni ser, att erfarenheten hade drifvit människor att i +stället välja någon lämplig artikel som bytesvara, och det blef hvete +i Pennsylvania och tobak i Virginia. Detta skedde icke genom någon +lagstiftning, utan helt enkelt därför att erfarenheten påpekat +nödvändigheten af att låta en sak tjäna soum »pengar», hvilken visat +sig vara bäst som betalning för en farm eller vid varubyte; och vidare +att olika artiklar tjänade bäst ändamålet i olika trakter. Hvete var +»så godt som hvete» för att brukas somu »pengar », oberoende af någon +lag. Folket hade röstat för hvete och gjort det till sina »pengar»; +och därför att tobak var den förnämsta skörden i Virginia, fann +befolkningen där att tobak passade bäst som »pengar» i den staten. + +Gif akt på att till »pengar» alltid det väljes, som minst fluktuerar i +pris, det som är mest användt och efterfrågadt, och som har värde i +sig själft. »Pengar» är endast ett ord, som betecknar den artikel, +hvilken användes somn grundartikel vid utbyte mot andra artiklar. +Lagen kan icke först värdesätta en artikel och sedan utvälja den att +bli »pengar». Artikeln visar sig först värdefull och passande för +ändamålet och blir så af sig själf och i sig själf grundartikeln +--pengar. Den väljer sig själf. Hvete och tobak voro lika själfklart +pengar, då de brukades som grundartikel, som guld och silfver nu äro +»pengar». + +Vi gå ett steg vidare. Landet blir mer och mer befolkadt, folkets +behof bli större och större. Användningen af så skrymmande artiklar +som tobak och hvete, växlande i värde, utsatta för att taga skada och +af olika kvalitet, befanns snart vara besvärlig och olämplig för det +alltjämt växlande varuutbytet. Ni ser genast, att vi nu icke skulle +kunna reda oss med säd som »pengar». Då visade metallerna sin +öfverlägsenhet. De förstöras icke, växla icke hastigt värde och ha +samma hufvudförtjänst som hvete och tobak, att de duga till andra +ändamål än som grund för utbyte. Folk behöfver dem till personlig +prydnad, i handtverk och konst--på tusen sätt. Och det är denna +omständighet, som gör dem lämpliga att brukas som »pengar». Försök +bara att räkna efter på huru många sätt guld användes, därför att det +bäst passar för dessa ändamnål. Vi möta det öfverallt. Vi kunna inte +ens bli gifta utan guldringen. + +Därför att metaller hafva ett värde i den öppna marknaden, eftersökt +för andra ändamål än som pengar, och emedan tillgången är begränsad +och icke så lätt kan ökas som hvete och tobak, äro dessa metaller +mindre utsatta för fluktuation i värde än någon artikel, förut använd +som pengar. Detta är af utomordentlig vikt, ty den väsentligaste +egenskap, som fordras af den artikel, hvilken skall vara grunden till +allt varuutbyte, är ett fixeradt värde. Släktet har instinktivt alltid +sökt efter det enda föremål i världen, som mest liknar nordstjärnan +bland andra himmelens stjärnor, och användt det som »pengar»--den +artikel, som minst växlar i värde, likasom nordstjärnan är den, som +minst förändrar sin ställning i rymden. Och hvad nordstjärnan är bland +stjärnorna, det är den artikel folk valt som »pengar» bland andra +artiklar. Alla andra föremål röra sig omkring den som alla andra +stjärnor röra sig omkring nordstjärnan. + +Vi ha nu kommit så långt, att vi lämnat alla förgängliga ting och +utvalt metall som »pengar», eller rättare, metallerna ha visat sig +vara bättre än något annat som värdestandard »mynt ». Men ännu ett +stort steg måste tagas. Då jag var i Kina erhöll jag som växel små +silfverbitar, som klipptes af en stång och vägdes inför mina ögon på +köpmannens våg, ty kineserna äga icke präglade mynt. I Siam begagnas +»cowries», ett slags små vackra snäckor, hvilka infödingarna använda +som prydnader. Tolf sådana representera värdet af en cent. Men ni +inser nog hur omöjligt det var för mig att hindra den kinesiske +köpmannen från att ge mig mindre silfver, än jag hade rätt till, eller +köpmannen i Siamn att ge mig dåliga snäckor, då jag icke begrep deras +värde. Civiliserade nationer insågo snart nödvändigheten af att +regeringen bestämde vissa kvantiteter metall, på hvilka deras vikt, +äkthet och verkliga värde funnos präglade. Sålunda blef den präglade +metallen till »pengar»--ett stort framsteg. Folk kände nu det exakta +värdet af hvarje sådant metallstycke och lät icke längre narra +sig. Lägg mnärke till att regeringens stämpel icke ökade penningens +värde. Regeringen försökte icke att »göra pengar» af ingenting. Den +endast underrättade folket om gällande värdet af metallen i hvarje +mynt, hvad metallen--råmaterialet--kunde säljas för som metall och +icke som penningar. + +Men äfven efter detta skedde mycket bedrägeri. Skälmar skuro af +kanterna och hamrade sedan ut mynten, så att många af dem blefvo +mycket lätta. En intelligent fransman fann då på att randa kanterna på +mynten, hvarigenom detta bedrägeri hindrades, och civiliserade +nationer hade slutligen det mynt, som ännu består och är det +fullkomligaste hittills kända, därför att det är af högt värde i sig +själft och är underkastadt minst förändring. Det mest idealiskt +fullkomliga föremål att använda som »pengar» är ett, som icke +förändras. Det är af väsentlig vikt för alla arbetare, såsom farmare, +handtverkare och andra som lefva af sina händers verk, ty intet +underlättar så spekulationen vid varuutbyte som »pengar» med växlande +värde, och den stora massan af folket blir alltid ett offer för de få, +som spekulera i pengar och bäst förstå spelet. + +Intet är så ofördelaktigt för farmaren och löntagaren som att i utbyte +för produkter eller arbete erhålla pengar, som ändra värde. De äro i +samma ställning som farmaren till bodägaren, såsom nyss omtalats. + +Ni vet alla att fisken icke stiger upp till flugan i lugnt väder. Det +är när vinden blåser och ytan är grumlad, som det stackars offret tar +lockhetet för en verklig fluga. På samnma sätt är det inom +affärsvärlden. Det är under oroliga tider, då priserna stiga och +falla, då värdet af den artikel, hvilken användes som pengar, dansar +omkring--upp i dag och ned i morgon--och ytan är grumlad, som den +skicklige spekulanten fångar sina fiskar och fyller sin korg med +offren. Därför äro farmaren, handtverkaren och alla löntagare mest +intresserade af att den artikel de erhålla som pengar har ett fixeradt +värde. + +När bruket af metall somn pengar infördes, befanns att mer än två +metaller voro nödvändiga. Man kunde icke göra ett guldmynt för en +mindre summa än en dollar, emedan myntet skulle bli för litet; och vi +kunde icke bruka ett silfvermynt för mer än en dollar, emedan myntet +skulle bli för stort. Sålunda måste vi använda en mindre värdefull +metall för små summor, och vi togo silfver. Men vi kommo snart +underfund med att vi icke kunde använda silfver för mindre än +tio-centsmynt och voro tvungna att välja någon annan metall för mindre +mynt. Vi måste ha en mindre värdefull än silfver och togo en blandning +af nickel och koppar till fem-centsmynt, men för ett- och +två-centsmynt var till och med nickel för dyrbart, och vi måste taga +enbart koppar till dessa--vikten lades så att metallen i hvarje mynt +motsvarade det värde regeringens stämpel å detsamma utvisade. + +Ett kopparmynt på en cent skulle således innehålla koppar för en cent, +och femcentsmynten motsvara värdet i nickel och koppar; men enär +nickel och koppar växla i värde från dag till dag, ännu mera än +silfver, är det omöjligt att i hvarje mynt få det exakta värdet. Om +det vore exakt den ena dagen och priset på nickel och koppar som +metaller steg i marknaden, skulle mynten med stor profit smältas ned +af män, som gjorde affärer i dessa metaller, och ni skulle icke ha +några mynt kvar. Därför måste vi beräkna prutmån och alltid taga litet +mindre metall i dessa mynt än för det värde de representera. Därför +kallas dessa småmynt i penningens historia för »mynttecken». Det är +ett »tecken» för så och så mycket guld. Den som har ett visst antal +nickelslantar måste för dem få en god gulddollar, så att de säkert +fylla syftet som pengar. De respektive nationerna bestämma i allmänhet +en gräns för bruket af »mynttecken» och göra dem till lagligt +betalningsmedel för en obetydlig summa. I Britannien, till exempel, +kan ingen förmå en person att taga »mynttecken» för mer än tio +dollars, och alla silfvermynt bli där klassificerade som »mynttecken». + +Jag kan icke föra er längre in i penningens historia, emedan vi i de +myntpräglade metallerna kommit till punkt; men jag har dock något att +ytterligare säga er om denna sak. + +Ehuru man kunde tro att vi i präglade metallmynt nått fullkomligheten +och att därigenom den stora massan af folket icke skulle kunna bli +bedragen på hvad som är af så stor vikt för dess välbefinnande--»äkta +penningar»--fanns likväl ett sätt att lura folk äfven då sådana mynt +användes. Myntens värde har ibland blifvit »förfalskadt» af nödställda +regeringar efter utarmande krig eller farsoter, då länderna varit +alltför fattiga och svaga för att hämta sig efter olyckorna. Ett +sådant »förfalskadt» mynt äger icke nog metall för den summa, som +regeringens stämpel angifver. Det finns intet nytt i denna praktik, +hvilken alltid narrar massan. Den är mycket, mycket gammal. +Femhundrasjuttiofyra år före Kristi födelse använde grekerna +»förfalskade» mynt. Likaså romerska kejsarna då de voro i ekonomiskt +trångmål. England använde »förfalskade» mynt år 1300. Skotlands mynt +var en gång så nedsatt i värde, att en dollar gällde endast tolf +cents. Irländska, franska, tyska och spanska regeringarna ha alla +försökt att »förfalska» mynt, då de icke kunde påtvinga folket +ytterligare direkta pålagor. Det var alltid sista resursen att +tillgripa »förfalskade» mynt. Dessa händelser inträffade för länge +sedan. Nationer af första rang falla icke så djupt i våra dagar. Jag +måste stanna för att göra ett undantag från detta påstående. Jag böjer +mitt hufvud i blygsel då jag nedskrifver namnet--Förenta staternas +republik. Hvar och en af dess silfverdollars är ett »förfalskadt +mynt». När en regering släpper ut »förfalskade mynt», tar hon afstånd +från allt, somn erfarenheten visat vara sundt, i fråga om penningar. +Sund finans kräfver att regeringen endast bestyrker det verkliga +värdet af hvarje mynt, som utsläppes från myntverket, så att folket +icke blir bedraget. Hvarje gång regeringen stämplar ordet »En dollar» +på 371 1-4 gran silfver stämplar hon en lögn--silfret i den är i dag +icke värdt en dollar, utan endast sjuttioåtta cents. + +En annan missuppfattning i penningfrågan, som ofta bragt nationer i +svårigheter, är föreställningen att en regering kan »göra pengar» +endast genom att stämpla vissa ord på papperslappar, liksomn man kan +»göra pengar» genom att skrifva en anvisning att betala hundra dollars +vid anfordran. Men ni vet att om ni gör det, så gör ni icke »pengar», +utan ni gör »en skuld». På sammna sätt handlar den regering, som ger +sitt löfte att betala. Och det går för regeringen som för den +enskilde, om sådana anvisningar utsläppas i för stor skala: De betalas +sällan. Fransmännen gjorde så under revolutionen, och nyligen funno +Sydstaterna på att »göra pengar» i så riklig mängd, att de utsläppta +sedlarna knappt äro värda papperet de äro tryckta på. Hvarje +erfarenhet af detta slag har bevisat att pengar icke kunna »göras» +utan att bakom dem står värde. Vårt eget land släppte ut sedlar, och +andra nationers folk köpte dem för fyrtio cents för dollarn, oaktadt +de betingade sex procent ränta i guld, så stor var fruktan att äfven +detta lands sedlar skulle visa sig icke vara ett undantag från det +öde, som drabbar sådana säkerheter utsläppta under bekymmersamma +tider. Endast därför att regeringen strängt höll sitt ord, betalade +räntan och summan i guld och aldrig i silfver eller till nedsatt kurs, +har värdet af dess bonds stigit och Förenta staternas kredit står +högst i hela världen, högre till och med än Storbritanniens. Det har +aldrig funnits en mera träffande illustration till den gamla sanningen +att i pennningfrågor, som i alla andra, är »honesty the best policy» = +ärlighet varar längst. Vår regering släppte äfven ut några sedlar, +bekanta under namnet »greenbacks» (= grönryggar). Men de visa män, som +gjorde detta, sörjde för att anskaffa en fond af etthundra millioner +dollars i guld för att inlösa dem, så att hvem som helst som har en +greenback kan gå till banken och utbyta den mot en dollar i guld. + +Men jag skall nu tala om för er en annan egenskap, som denna +metallbasis visat sig äga och som ni skall finna det svårt att tro på. +Hela världen har ett sådant förtroende till dess oföränderlighet i +värde, att därpå uppförts, som på en klippfast grund, ett torn af +»kredit», så högt, så vidsträckt, att allt silfver och guld i Förenta +staterna och alla greenbacks och sedlar, utsläppta af regeringen, +endast utgöra åtta procent af landets penningomsättning. Gå in på en +bank, i en fabrik, i en verkstad, butik eller kontor, och ni skall +finna att för en affärstransaktion på ett hundra tusen dollars endast +åtta tusen dollars i pengar behöfs, och detta endast för obetydliga +inköp och betalningar. Nittiotvå procent af affärer uppgöras med små +papperslappar--checker eller växlar. På denna basis hvila således +alla regeringens bouds, statens, provinsens och stadens bonds samt de +tusen millioner bonds, hvilkas försäljning möjliggjort byggandet af +vårt stora järnvägssystem därtill komma äfven tusentals millioner +besparingar, som af den stora massan insatts å sparbanker och af dessa +banker utlånats till olika företag och hvilka måste återbetalas med +»äkta pengar», eljes skulle den, som åt banken anförtrott sina +besparingar, bli lidande. + +Landets affärer och penningomsättningar förmedlas sålunda numera icke +med pengar--med själfva artikeln. Alldeles som i forna dagar, då +varorna icke längre utbyttes mot hvarandra, utan en metall, kallad +»pengar», förmedlade bytet, så användes nu icke metallen--»pengar». +Köparens check eller växeln på en bank--en liten bit papper--är +allt som behöfs mellan säljaren och köparen. Hvarför tages denna bit +papper af säljaren eller den som har en fordran? Därför att +emottagaren är säker på att om han behöfde den artikel som papperet +representerar--guldet--så skulle han få den. Han är också säker på +att han icke behöfver detta guld och hvarför? Därför att hvad han +önskar köpa, kan han betala med en check, en likadan liten +papperslapp, i stället för guld; och sedan--det viktigaste af allt +--litar hvar och en på basisartikelns konstanta värde. Kom ihåg att +en stegring i värde vore lika olycksbringande som ett fall; konstant +värde är för massan af folket hufvudegenskapen hos »pengar». + +När därför folk begär att mer »pengar» skall släppas ut i allmänna +rörelsen--det vill säga mer af den artikel vi bruka som förmedling +vid varuutbyte--inser ni att det icke egentligen är »pengar» som +behöfs. Ingen, som har haft hvete eller tobak eller något annat att +sälja, har någonsin haft obehag af att köparen saknat pengar vid +uppgörelsen. Vi hade nyligen här i landet en mycket svår rubbning i +våra finansiella förhållanden. »Pengar», sades det, funnos icke att +tillgå för affärsändamål; men det var icke själfva metallen som +fattades, utan »kredit», förtroende, ty därigenom, som ni har sett, +ske alla affärer, utom mindre köp och betalningar, hvilka icke kunna +få namn af »affär». I dag kan affärsmannen icke visa sig ute på gatan, +utan att bli antastad af folk, som ber honom taga denna »kredit» för +mycket låg ränta; för 2 procent kan »kredit» dagligen erhållas. Det +har icke varit någon skillnad på penningtillgången i landet; den var +lika stor i Januari som i Mars. Det var således icke brist på pengar +som orsakade rubbningen. Själfva grundvalen, hvarpå de nittiotvå tusen +af hvarje etthundra tusen dollars hvila, var hotad. Verkliga »pengar» +--mynt och sedlar--hänföras, som vi ha sett, till de åttatusen +dollars. Här kommer den allvarligaste faran af att krångla med +basisartikeln. Ni rubbar den grundval, hvarpå nittiotvå procent af +landets affärsföretag hvilat--förtroende, kredit--och indirekt de +åtta procent, hvarmed affärer uppgöras i metall eller sedlar; ty +myntstandarden är grunden för all affärsrörelse, både för de nittiotvå +tusen och de åttatusen dollars. Så att ni inser att om denna grund +blir underminerad, så vacklar hela den stora byggnaden, hvarpå allt +affärslif hvilar. + +Jag har nu kommit till slutet på mitt tal om »pengar». Vi skola nu +tillämpa fakta på den nuvarande situationen och komma genast in på +silfverfrågan, den viktigaste af alla och hvilken kräfver hela er +uppmärksamhet. Ni har sett att människor användt olika föremål som +»pengar» och förkastat dem, då bättre erbjudit sig, samt att de +slutligen nått till stämplade mynt af värdefull metall såsom det +fullkomligaste. Af civiliserade nationer brukas endast två slags +metall som myntstandard--guld i några länder och silfver i några. +Intet land kan ha mer än en myntstandard. Århundraden tillbaka antogs +silfver som myntfot i Kina, Indien och Japan samt nyligen i +Syd-Amerikas republiker; det bibehålles fortfarande i dessa länder. +Under dåvarande förhållanden var det ett klokt val; silfver stod i +dubbelt så högt pris som nu och motsvarade en landtlig befolknings +behof. + +Europas förnämsta nationer och vårt eget land, med dess starkt +utvecklade affärslif, insågo nödvändigheten af att använda en +värdefullare metall som standard och valde guld. Men då silfver i +många delar af världen användes som standard och som skiljemynt i +guldbasisländerua, befanns lämpligt att nationerna kommo öfverens om +att fastslå ett värdeförhållande mellan guld och silfver, sålunda att +femton och ett halft uns silfver skulle motsvara ett uns +guld. Nationerna försökte icke att gifva silfret något konstladt värde +utöfver dess verkliga och kommo dessutom öfverens om att inlösa alla +silfvermynt, som blifvit utsläppta, mot guld till det fixerade +värdet. Allt gick bra med detta system under en lång tid. De mera +framstående nationerna på guldbasis, de mindre framstående på +silfverbasis, och alla parter funno sig belåtna med förhållandena. + +Hvad har då framkallat denna silfverfråga, som alla diskutera? Just +detta faktum, att medan tillgången och därför värdet af guld blef +oförändradt upptäcktes stora silfvergrufvor, märkliga förbättringar +gjordes i grufdriften och ännu märkligare vid bearbetningen af +silfvermalmen. Och då mer och mer silfver producerades med mindre +kostnad, föll det naturligtvis i värde; ett uns, som 1872 var värdt 1 +dollar 33, kostar i dag bara 1 dollar 04. Det har dansat upp och ned; +det har förlorat fastställdt värde. I alla länder med silfverstandard +ha följaktligen uppstått oro och svårigheter. I Indien, med dess +tvåhundraåttiofem millioner människor, är frågan mycket allvarsamn, +och ni vet hurudan ställningen är i Syd-Amerikas republiker genom +detta prisfall på deras basisartikel. Äfven Europas nationer, hvilka +äga guldstandard, beröras störande af denna silfverfråga, ty under +öfverenskommelsen att beräkna femton och ett halft uns silfver värdt +lika mycket som ett uns guld blefvo några af dessa nationer +öfverhopade med enorma kvantiteter silfver. Många af dem sågo för +flera år sedan hvad som skulle komma och togo sig till vara för +silfver, andra gjorde sig af med hvad de hade och höllo sig strängt på +guldstandarden; men ännu finnas i Europa elfvahundra millioner +silfverdollars, oberäknadt förrådet af småmynt i silfver. Man kan utan +risk att narras våga säga, att tjugofem uns silfver skulle i handeln +motsvara ett uns guld, i stället för den femton-och-ett-halft-unsbasis +som öfverenskommelsen stadgat. + +Europa har allvarligt kämpat för att bli kvitt silfret. 1878 stängde +den s. k. latinska myntkonventionen--Frankrike, Belgien, Italien, +Schweiz och Grekland--hvilken fixerat priset på silfver, sina +myntverk för silfver som lagligt betalningsmuedel. 1873 och 1875 +räddade sig Sverige, Norge och Danmark undan silfverstörtfloden och +stå nu på säker guldbasis. Holland tog också 1875 sin standard i guld. +Österrike-Ungern har icke myntat silfver sedan 1879, med undantag af +ett litet förråd af »silfverthaler», afsedt för den levantinska +handeln. Äfven det halfciviliserade Ryssland greps af oro, skyndade +sig undan den hotande silfverfaran och inställde år 1870 all vidare +myntning af den farliga metallen, utom några småmynt för Kinas +räkning. Ni ser nu, att alla dessa länder, som ha försökt silfver och +erfarit hur mycket ondt det medför, af all makt sträfva efter att bli +det kvitt. För tretton år sedan har silfver blifvit drifvet ur deras +myntverk, ty under denna långa tid ha inga silfvermynt som fullt +lagligt betalningsmedel blifvit utsläppta i Europa. Det är endast vår +republik, som djärft störtar sig djupare in i silfvernmyntningens +faror. När vi ha haft de äldre nationernas erfarenhet, skola vi, +liksom de, önska att kunna stanna på vägen utför, om det icke är för +sent. Silfver bringar alltid oro. Hvad de skola göra med sitt silfver, +som har fallit så mycket i värde, är ett allvarsamt problem i alla +dessa länder; det hänger som ett mörkt moln öfver ländernas framtid. + +Flera konferenser, till hvilka Förenta staterna skickat delegerade, ha +hållits under de senaste åren för att utröna, om icke de förnämsta +handelsnationerna skulle kunna enas omn ett nytt guldvärde för +silfver. Men slutet har alltid varit, att faran var för stor, +tillgången och värdet kunde icke beräknas. + +Måhända kunde det falla så mycket att tjugufem eller trettio uns icke +skulle vara värda mera än ett uns guld; det är omöjligt att veta. Då +vårt land redan gått så långt på den farliga stråten, att det har +fyrahundraåttiotvå millioner dollars i silfver som fallit i värde, +hade vi att rådgöra med våra kamrater olyckan och närvara såsom +kreditorer vid sammanträden, där man sökt upphjälpa en stackars +gäldenärs affärer. + +Måhända frågar ni er själfva, hvarför jag icke, då jag talar om +Europas länder i förhållande till silfver, nämner den summa, som vår +förnämste rival, Storbritannien, håller i reserv? Lyssna ett ögonblick +och tänk sedan allvarligt på svaret. Icke en dollar. Frankrike har +icke mindre än sexhundrafemtio millioner silfverdollars i sin bank; +men hvarje dollar Britannien äger är i den enda oföränderliga, +konstanta grundartikeln--guld. Som en vis gammal fågel sitter det +kära mnoderlandet på sin pinne och hvisslar munutert åt alla dessa +silfverbekymmer. Det har gjort London till världshandelns medelpunkt. +Om något köpes eller säljes i främmande länder, begäres en växel på +London, därför att hvar och en vet att den blir betald med guld. Kloka +män vilja icke veta af en växel på Paris eller Wien eller New York. +Hvarför? Därför att nationerna, som dessa städer representera, ha +blifvit utsatta för stor risk genom sina silfverförråd och skola +måhända genom lagstiftningen söka få växlarna betalbara i denna +metall, som fluktuerar så betydligt i värde. + +Jag önskar att folket i Förenta staterna ville ge noga akt på +Storbritannien. Det sköter sig själft. Det behandlar de silfverlastade +nationerna med kall höflighet på dessa konferenser, som det nådigt +nedlåter sig att bevista, endast därför att Indien, öfver hvilket det +regerar, olyckligtvis har silfverstandard; eljes skulle det troligen +afslå inbjudningen. När de andra tala om att fixera ett guldvärde på +silfver, säger det, att det verkligen inte vet hvad det skall bestämma +sig för i denna sak. Hvad det af hela sin själ åstundar, är att +Förenta staterna skall sjunka allt djupare ned i sitt silfver, tills +återgång är omöjlig, och så behåller Storbritannien sin gamla politik, +som ställt det främst i finansvärlden. Dess enda möjliga rival finns +icke i Europa, utan här i Förenta staterna. Hvilken stolthet för +Britannien, om vårt land kunde bringas ned till en silfverbasis-- +tvingadt att afstå från den enda standard, som kan ge en nation plats +i första ledet inom affärsvärlden. Silfver åt republiken, guld åt +monarkien--det är hvad Storbritannien hoppas det skall komma till, +men som hvarje amerikanare bör besluta sig för att så icke skall +ske. Regeringar kunna utfärda hvilka lagar de behaga rörande silfver +--världen bryr sig icke om dem. Hvarje affärstransaktion mellan +nationer fortsätter att uteslutande baseras på guld--ingenting annat +än guld--och upphör icke därmed. Detta vet Britannien och handlar +därefter. + +Jag tycker att jag hör er förtrytsamt fråga: »Hur kom vårt land att ha +trehundratolf millioner silfverdollars i sina kassahvalf, liksom +Frankrike, i stället för att ha reservfonden i säkert guld, som vår +rival, Britannien, då vi liksom Britannien ha guld till vår +myntstandard?» Det är en fråga, som hvarje farmare, hvarje arbetsträl +skulle göra och fordra ett svar af sin representant i kongressen. +Svaret är lätt gifvet. Här har ni historien. Silfver hade, som vi ha +sett, fallit i värde och syntes ytterligare falla. Europas nationer +voro belastade med många hundra millioner dollars och ängsliga att bli +af med dem; ägare af silfver och silfvergrufvor blefvo oroliga och +alla sporde hvad som skulle göras för att hålla uppe den fallande +metallen. Regeringen var tydligen den enda makt, som kunde gripa in; +och i detta syfte insatte silfverintressenterna hela sitt inflytande +och alla sina resurser med tyvärr alltför lysande framgång. Massan af +folket framställdes såsom gynnsamt stämd för silfver. Om det är sant, +så handlade hon, förledd af spekulanter, rakt emot sina egna fördelar. + +Första lagen omn silfvervärdet utfärdades af lagstiftningen år 1878. +Den ålade vår regering att köpa åtminstone två millioner uns silfver +hvarje månad, under det alla andra regeringar hade upphört att mynta +silfver, af fruktan för dess snabba växling i värde. Silfvermännen +påstodo att dessa köp skulle stegra metallens värde; men hade de rätt? +Nej. Det ökade icke priset. Hvad var nu att göra? »Ah!» sade dessa +silfvertungade spekulanter, »orsaken är att regeringen icke gått långt +nog--öka bara summan. Låt regeringen köpa fyra och en half million +uns i månaden af vårt silfver, i stället för två millioner i månaden; +det skall taga allt som landets grufvor kunna lämna och mera till, och +så måste silfver stiga i värde». De hade rätt i sitt påstående att +fyra och en half million i månaden är mer än totalafkastningen af +Förenta staternas silfvergrufvor; och då åtta à tio millioner silfver +hvarje år användes till andra ändamål än myntning till »pengar», +återstå icke mer än, låt oss säga, fyra millioner i månaden till +myntning. Många trodde att om regeringen köpte så mycket silfver, så +skulle priset stiga. Och så skedde äfven, därför att många af de +missledda köpte silfver på spekulation innan billen utfärdades. +Silfver steg från 90 till 121--nästan till sitt gamla värde i guld. + +Men hvad blef resultatet af den nya lagen? Att silfver åter sjönk från +121 till 97, och där stå vi igen. I stället för att vara kvitt +silfverbekymren, som Britannien är och vi skulle ha varit, ha dessa +män lyckats att redan betunga regeringen med trehundranittio millioner +dollars af sitt silfver, och vi äro lika illa däran som Frankrike, men +med denna skillnad: + +Frankrike och andra nationer slutade visligen för tretton år sedan att +öka sin silfverbörda, medan vår regering ökar sitt förråd hvarje månad +med fyra och en half million uns, litet mer än denna siffra i dollars. +Förenta staterna gör sitt bästa att ignorera silfrets förändrade kurs +och likställa det med guld, i motsats till uppfattningen hos alla +andra nationer af första rang. Vi skulle således vara tvungna att köpa +icke endast hvad våra egna grufvor producera, utan äfven en stor del +af hvad hela världens grufvor producera och silfverproduktionen är +stor nog att göra ett hundra sextioåtta millioner af våra +silfverdollars per år; och därtill måste vi vara beredda att köpa de +elfva hundra millioner dollars, som Europas regeringar äro betungade +med och äro så ifriga att få sälja. + +Långt ifrån att regeringens inköp af silfver har ökat värdet, skulle +regeringen icke i dag kunna sälja de trehundratretton millioner +dollars, som ligga förvarade i hennes kassahvalf, utan att förlora +några millioner på det pris silfverägarna erhållit. Ni skall knappast +kunna tro, att skattkammarens räkenskaper utvisa, att regeringen gjort +en profit af sextiosju millioner på sina silfverköp. Detta beror därpå +att silfret i en dollar icke kostat mer än åttio cents. All denna +»profit» är endast skenbar. Ni ser att nationen har blifvit inledd i +okloka silfverköp. Fyra och en half million af edra förtjänster +betalas hvarje månad i skatter, icke för regeringens konstitutionella +ändamål, utan för att hjälpa upp en metall, genom att betala högre +priser för den än den eljes skulle betinga. Er regering brukas som +verktyg för att rikta silfverägare och silfvergrufvor. Detta är +visserligen illa, men knappast värdt att nämna i jämförelse med faran +af den panik och olycka, som skulle bli följden af att bannlysa den +stabila guldstandarden och införa den föränderliga silfverstandarden. + +Republiken hade slafveriets vanära, men afskaffade det. Tills i år +hade hon vanäran, att ingen lag skyddade andras än hennes egna +medborgares litterära skapelser. Denna skam är också utplånad, men +stället har hon fått »förfalskadt mynt». Den stora republiken släpper +ut ohederligt mynt och är den enda nation i världen, som gör det, utom +Mexiko, som ännu myntar litet silfver. Men medan skammen är öfver +oss, ha vi ännu i väntan det »förfalskade myntets» finansiella +olyckor. Fastän regeringen släpper ut »förfalskadt mynt», emottager +hon det som värdt en dollar i skatter och tullar och gör det till +lagligt betalningsmedel; sålunda går det för närvarande från hand till +hand som dollars värde. På så sätt har regeringen varit i stånd att +hindra värdenedsättningen. Huru länge hon kan fortsätta att släppa ut +dessa fyra och en half millioner hvarje månad och hålla dem i +guldvärdet, kan ingen säga. Men en sak är klar: slutligen måste bördan +bli för tung och, såvida silfver icke stiger i värde eller dollarn +innehåller nog för att representera värdet i guld eller regeringens +inköp af silfver hejdas, så måste vi förr eller senare sjunka från +guldstandarden ned till Argentinas och andra sydamerikanska +republikers ståndpunkt. + +Detta bli ovillkorligen följden, när världen börjar förlora tron på +regeringens förmåga att vid anfordran inlösa de utsläppta mynten med +guld. Föreställ er, att några af er beslutit att frakta en stor +timmerstock från skogen och togo, med böjda nackar, bördan på edra +skuldor, och någon så uttalade tvifvel på att ni skulle orka framn +under tyngden; föreställ er vidare att två eller tre ibland er började +kasta tveksamma blickar på hvarandra och till sist beslöto att smita +undan--hvad skulle följden bli? Bristen på förtroende skulle +troligen resultera i att de, som voro nog dåraktiga att fortfarande +söka släpa på bördan, krossades under den. Det förhåller sig på samma +sätt med den ömtåliga frågan om värdeberäkning. Ett par spekulanter +eller »goldbugs» besluta att, komma hvad som vill, skola de sätta sig +och sitt i säkerhet. + +Äfven hos de vågsammaste insmyger sig ett tvifvel på huruvida Förenta +staterna ensam kan taga världens börda på sina skuldror och bära den, +när alla de andra nationerna äro rädda att försöka det och då ingen +nation i världens historia någonsin har lyckats att ge permanent värde +som myntstandard åt en metall, som icke i sig själf har detta värde. +Märk detta: Vår regering har endast kunnat göra detta med sina +silfverdollars, därför att endast ett begränsadt antal blifvit +utsläppt och hon har varit i stånd att inlösa dem med guld--alldeles +som ni kunde taga ett stycke papper och skrifva på det: »Detta gäller +för en dollar och jag förbinder mig att betala den». Frågan är: Huru +länge skulle ni få folk att ta emot dessa lappar i stället för +dollars? En misstänksam person kunde snart undra, om ni inte släppte +ut för många. Och papperslapparna skulle förlora anseende; folk skulle +börja tvifla på att ni kunde vid anfordran betala alla dessa utlofvade +dollars. Från detta ögonblick skulle ni icke kunna utlämna flera. Just +så är det med regeringar: alla kunna hålla sitt skiljemynt i omlopp, +ehuru det icke innehåller metall till det åsatta värdet; och det är en +ömklig regering som icke kan gå litet längre och förmå världen att +emottaga något i form af »pengar», som endast delvis är det. Men kom +ihåg, att hvilken regering som helst skall snart uttömma sin kredit, +om hon fortfar att utsläppa som »pengar» något, som icke har verkligt +värde som metall hela världen öfver. Hvarje nation har eventuellt måst +mynta om »förfalskade mynt» eller förkasta sina obligationer och gå +igenom farorna och skammen som åtfölja förlorad kredit och ställning. +I många fall inlöstes aldrig de »förfalskade» mynten, de stackars +människorna som innehade dem voro tvungna att taga förlusten. + +Det finns likväl en förtjänstfull punkt hos den nuvarande silfverlagen +som, om den icke förändras, kan hejda utsläppandet af ännu flera +»förfalskade silfverdollars». Den föreskrifver att två millioner af de +fyra och en half millioner uns silfver, som inköpas hvarje månad, +skola inyntas till pengar för ett år. Enligt detta skulle endast den +summan myntas, som befanns nödvändig för att inlösa de utsläppta +sedlarna. Men då personer föredraga sedlar framför silfver, blir liten +eller ingen myntning af silfverdollars behöflig och endast sedlar, som +inlösas med silfver, skola utsläppas. När regeringen slutar att mynta +silfverdollars, skall hon stå inför folket i sin rätta karaktär: en +vidlyftig spekulant i silfver eller, rättare, ett verktyg för +silfverspekulanter, som hvarje månad staplar upp i sina kassahvalf +fyra och en half millioner uns, icke i form af »pengar», utan i +tackor. Helt säkert kan detta icke undgå att väcka folket till insikt +af sakernas verkliga ställning och framtvinga en fordran på att den +vågsamma spekulationen måste få ett slut. + +Men det är i hvarje hänseende mindre farligt att låta silfret ligga i +tackor än att mynta det till »förfalskade dollars», därför att det i +framtiden underlättar mnyntningen af ärliga silfverdollars det vill +säga mnynt, som innehålla så mycket silfver att det motsvarar myntets +nomninella värde. I stället för 371 gran silfver skulle 450 eller 460 +bli användt. Det är just den sumnma regeringen får för hvarje dollar. +Ingen lagstiftningsmakt kunde vara till större välsignelse för den +stora massan af landets befolkning. Men frånscdt det materiella +intresset står något mycket högre på spel--republikens heder. +Regeringens stämpel skulle endast bestyrka kvad som är sant. + +Jag tror icke att det finns många män i Förenta staterna, med undantag +af silfverägare, som skulle rösta för silfver i stället för guld som +värdestandard. Om folk förstod att frågan gäller hvilken af dessa +metaller--guld eller silfver--som skall väljas till myntstandard, +så skulle röstningen nästan enhälligt vara till guldets förmån, så +tydlig är dess öfverlägsenhet. Silfrets försvarare påstå att de icke +alls hafva för afsikt att rubba guldstandarden, de vilja endast +upphöja silfret och gifva det den ställning guld har som pengar. Men +ni kunde lika gärna tänka er två hästar komma in som »den förste» i en +kapplöpning eller att ha två »bäste» af något. Ni kan lika gärna söka +införa två nationalflaggor i ett land. Lika bestämdt som en medborgare +måste välja det banér under hvilket han står eller faller, lika +bestämdt måste han välja guld eller silfver som sin finansiella +standard. Standardartikeln kan icke dela sin tron med något annat, +lika litet som stjärnbaneret kan dela sitt herravälde med någon annan +flagga i sitt eget land. I fråga om pengar gäller denna lag: Den +sämste drifver den bäste på flykten. Skälet härtill är ganska klart. + +Antag att ni får en femdollar i guld och fem dollars silfver, och +tvekan uppstår om ett kongressbeslut verkligen har kraft att alltid +uppehålla silfret till samma värde som guldet, så skola kanske +nittionio af hundra tänka att lagen kan ge permanent värde åt silfret, +hvilket det icke äger i sig själft. Men en man af de hundra har sina +tvifvel om saken. Ju mer en person vet om »pengar», dess mera tvifvel +hyser han; och fastän ni icke har några tvifvel, kan dock den +omständigheten att jag har sådana föranleda er att säga: »Kanske han +har rätt; det är möjligt att jag har orätt. Jag tror att jag i morgon +skall ge Smith detta silfver för mina specerier och ge min hustru +detta vackra guldmynt att gömma. Det behöfver ingen kongressakt-- +alla kongressakter i världen förmå icke minska dess värde; metallen i +det är värd fem dollars öfverallt i världen, oberoende af regeringens +stämpel; dessa fem silfvermynt äro endast värda tre dollars och +sjuttiofem cents som metall. Ja, jag skall ge Smith silfret--guld är +godt nog åt mig». + +Och ni kan vara säker på att Smith skyndar sig att öfverflytta silfret +på Jones. Många skola handla på detta sätt och guldet i landet skall +försvinna ur handeln och endast silfver skall cirkulera; hvarje +person, som emottagit det, skyndar sig så fort som möjligt att ge det +åt en annan, och sålunda hålles det i ständigt omlopp. Men hvarje +person, som får ett guldmynt, behåller det och hindrar det sålunda +från att cirkulera. I stället för att få mera pengar genom en lag, som +skulle gifva silfver ett artificiellt värde, ha vi i själfva verket +mindre pengar i omlopp. De sjuhundra millioner i guld, som nu äro i +omlopp ute och hvilka utgöra basis för allting, skola snart försvinna, +--kreditbyggnaden, som uppförts därpå, rubbas, och massan af folket +tvingas att emottaga silfverdollars, värda endast sjuttioåtta cents, i +stället för att som nu kunna inlösas med guld och alltid värda +etthundra cents. Kom ihåg att jag sagt er, att nittiotvå procent af +alla penningaffärer bero på att personer ha absolut tro på att +pengarna ha konstant värde. + +Släpp ut af »förfalskadt» mynt etthundra dollars mer än hvad alla +människor äro säkra på är af samma oföränderliga värde som guld, och +ni har panik och finansiell revolution öfver er. Dessa pengar, som +endast kunna brukas i åtta procent af våra obetydligaste +affärstransaktioner, kunna lätt öfversvämma landets viktigaste +affärsföretag genom att rubba krediten, hvarpå de nittiotvå procenten +hvila. Att alltid vara trygg från fara är att endast släppa ut sådana +pengar, hvilka verkligen ha det värde, som är stämpladt på dem. Så +noggrant fasthåller Britannien, vår enda rival, vid denna princip, att +hon just nu ger ut två millioner dollars för att mynta om guldmynt, +som genom slitning förlorat ett par cents värde. Regeringens stämpel +måste alltid tala sanning. Republiken borde icke vara mindre noggrann +om sin heder. + +Som vi ha sett, blefvo silfvermännen besvikna i sitt hopp att +kongressbesluten skulle hjälpa upp silfvervärdet. Två gånger har +regeringen förmåtts att gå in på deras begäran, i förlitande på deras +försäkran att landet därigenomn skulle komma ur det farliga läget-- +två gånger har hon blifvit bedragen. Ni skulle kunna tro att +silfverägarna nu medgifva sitt misstag och vilja hjälpa regeringen att +återvinna fast mark med så liten förlust som möjligt. Långt +därifrån. De ha i stället tagit ett mycket djärft steg och sökt förmå +kongressen till den åtgärd ni så mycket hört talas om: »fri myntning +af silfver». Hvad betyder nu detta? Det betyder att vår regering +skulle af lagen tvingas att öppna sitt myntverk och taga allt det +silfver, hvarunder Europas regeringar digna, och en del af allt +silfver, som produceras i världen, och gifva för hvarje sjuttioåtta +cents värde däraf ett af dessa mynt, som ni tvingas att emottaga som +en fullgiltig dollar för ert arbete eller edra produkter. Det betyder +att den europeiske köpmannen skall skicka silfver hitöfver, få det +myntadt i våra myntverk eller erhålla en silfverdollarsedel för det +och sedan köpa en hel dollars värde af ert hvete eller korn, eller +något annat han vill ha, för det silfver som endast skulle gälla +sjuttioåtta cents i Europa eller på andra ställen i världen. Europa +gör detta dagligen just nu i Indien, Argentina och andra länder med +silfverbasis. Den engelske köpmannen köper hvete i Indien på nedsatt +silfverbasis, tar det till Europa och säljer det på guldbasis. Han +betalar sålunda så lågt för indiskt hvete, att det i Europa blifvit en +farlig konkurrent till vårt, hvilket beror därpå att genom silfrets +sjunkande i värde får den indiske farmaren liten betalning för sina +produkter. + +Det är endast några få månader sedan silfverlagen, som ålägger +regeringen att mer än fördubbla sina inköp, utfärdades, och redan ha +åtta millioner dollars i silfver mer än vi ha exporterat skickats oss +från utlandet; något okändt för oss, som alltid exporterat mera +silfver än vi ha importerat. Nu köpa vi allt som våra grufvor +åstadkomma och betungas med en hel del från Europa, där vi i stället +skulle haft guld. Under aderton dagar i april månad ha vi skickat till +utlandet nio millioner dollars i guld: så att under vår nuvarande +silfverlag har Europa redan börjat skicka oss sitt depresserade +silfver och beröfva oss vårt rena guld--ett för vårt land farligt +utbyte, som borde fylla våra lagstiftare med blygsel. Var god och +förstå, att hittills--huru skadliga de två lagstadgandena om +silfverinköp än voro--hade regeringen dock fått silfret till +gällande pris, nu omkring sjuttioåtta cents för 371 1-4 gran; och +endast denna mängd hade regeringen låtit den s. k. dollarn innehålla. +Under »fri myntning » kommer allt detta att ändras. Silfverågaren +skall då få dollarn för sjuttioåtta cents silfvervärde. I fråga om +ren, oförfalskad fräckhet har denna proposition slagit rekord. Och +ändå, när »the Farmers' Alliance» ropar på fri myntning, är det just +detta förbundet understödjer: en plan att taga från folket tjugotvå +cents af hvarje dollar och stoppa dem i silfverägarnas fickor. Säkert +skall ni alla instämma i att om regeringen gör sjuttiåtta cents +silfvervärde till en dollar, så är det regeringen och inte +silfverägarna, som skall ha de extra tjugotvå centens profit på hvarje +dollar, ifall saken lyckas. Regeringen behöfver det alltsamman; ty, +som jag redan sagt er, silfver som regeringen köper till gällande pris +skulle icke kunna säljas i dag utan med förlust af millioner. + +Omn fri silfvermyntning blir lag, skola våra farmare befinna sig i +sammna ställning som den indiske farmaren; och likväl säges det, att +de gynna silfver. Om det är sant, så gifves endast ett skäl--de +förstå icke sitt eget bästa. Ingen klass af vårt folk är så djupt +beroende af guldstandardens bibehållande och af utrotandet af +silfverinköp och förfalskad myntning som farmaren, ty många af hans +produkter säljas i länder, som ha guldbasis. Om den amerikanske +farmaren går in på att taga silfver i stället för guld, så skall han +därigenom sätta Liverpoolköpmannen i stånd att köpa på en låg +silfverbasis, för närvarande sjuttioåtta cents för dollarn; och för +alla varor, som farmaren köper från utlandet, måste han betala på +guldbasis. Han måste således sälja billigt och köpa dyrt. Detta är +just hvad som vållar bekymmer i Indien och i Syd-Amerikas republiker. +Priserna för detta årets skörd lofva att bli högre, än de varit under +flera år. Se till att ni får dem på guldbasis. + +Öppna våra myntverk för fri silfvermnyntning och erbjud så hvarje +människa i världen, som har silfver att sälja, ett en-dollar-mynt, +stämpladt af regeringen och dess värde--sjuttioåtta cents-- +godkändt, och hvarenda silfvergrufva i världen skall bearbetas natt +och dag och hvarje kilogram silfver skyndsamt sändas till våra hamnar. +Europas nationer, med elfvahundra millioner depresseradt silfver i +sina händer, skola strax öfverflytta det på oss. De vilja ha guld för +allt hvad vi köpa af dem och beröfva oss vårt guld, under det vi taga +emot deras silfver. Med »fri myntning» i utsikt skola vi sjunka från +guld- till silfverbasis, innan lagen hinner utfärdas. Aflidne +sekreterare Windoms sista ord skola besannas: + +» Antagligen förrän den snabbaste oceanvindthund kunde lossa sin +silfverlast i New York, skulle den sista gulddollarn man kunde få fatt +i vara i säkerhet i enskilda gömnmor, eller i bankernas +förvaringshvalf och skulle komma i dagen endast om högt premium +erbjödes för export». + +Det är en farlig sjö vi gifvit oss ut på. Ni borde fråga er själfva, +hvarför ni skulle utsätta er guldbasis för fara från silfret. Påstår +någon att silfverbasis skulle vara bättre för er eller för landet? +Omöjligt. Så långt vågar ingen gå. Allt hvad den vildaste försvarare +af förändringen vågar säga är, att han tror att silfver kunde bli lika +godt som guld. Hvar och en vet att intet kunde bli bättrc. Låt oss +fråga, hvarför någon annan än en ägare af silfver skulle önska att +denna metall finge ett konstladt värde, som det icke har i sig +själf. Hvarför icke låta metallen silfver behålla den ställning, som +naturliga orsaker gifvit den, liksom metallerna koppar och nickel? +Hvarför skall den skattas högre, än den förtjänar? Ingen hade någon +fördom mot silfver. Det hade full rätt att täfla med guld. Fältet står +alltid öppet för det, eller för hvilken som helst annan metall att +bevisa sig bättre passa som värdebasis. Om silfver finge högre värde i +handeln och visade ett stadigare pris än guld, så skulle det snart +uttränga guldet. Hvarför icke ge metallen den ställning, som den kan +vinna i ärlig täflan? Guldet behöfver icke »blåsas upp» af +lagstiftningen--det talar för sig själft. Hvarje guldmynt är värdt +just hvad det gäller för i alla delar af världen. Det tviflar ingen +på. Ingen förlust är möjlig, och--hvad som är lika viktigt--ingen +spekulation heller. Dess värde kan icke höj as eller sänkas. Spekulanten, +som icke har någon utsikt att förtjäna något på dess prisväxling, är +ingen vän af det. Men detta är just skälet, hvarför ni skulle hålla på +guld, som är den mest absoluta värdebevarare. Edra intressen och +spekulantens intressen äro icke desamma. Er förlust är hans vinst. + +Ett af de framställda skälen, hvarför silfver skulle inköpas och +myntas, är, att landet icke har nog »pengar», och att fri +silfvermnyntuing skulle fylla bristen. Men om vi behöfva mer »pengar», +så är guld den enda metall det är klokt att köpa. Hvarför släppa ut +edra sedlar för silfver, som faller i värde och invecklar er i okända +svårigheter, då ni för dessa samma sedlar kan få den rena, +oförfalskade artikeln själf, verkliga pengar--guld, hvilket omöjligt +kan ådraga landet förlust? Men är det sant att landet icke har nog +»pengar », d. v. s. den myntade artikel, som förmedlar utbytet af +andra artiklar? Om det är så, så är det en ny upptäckt? Vi ha icke +lidit af brist på myntade pengar under den förflutna tiden, och dock +finnes det för hvarje man, kvinna och barn fem dollars mera pengar i +omlopp, än det varit förr. Vi ha mera cirkulerande medel-- +d. v. s. pengar--per person än något land i Europa, med undantag af +Frankrike, där folk icke använder checker eller växlar i så stor +myckenhet som likställda land--ett förhållande, som nödvändiggör ett +långt större förråd myntade pengar, än hvad vi behöfva. Att få så +mycket myntade pengar, som behöfs möter intet hinder, förutsatt att de +icke äro förfalskade, utan äkta; och säkraste sättet är att köpa guld +och mynta det till pengar. Icke silfver, hvars blifvande värde är så +tvifvelaktigt och som visat sig vara en så dålig spekulation för +köpare. Fråga den, som yrkar på mer pengar, hvarför icke guld vore den +bästa metallen för regeringens inköp för myntning af pengar, och hör +hvad han svarar. Guld är lika mycket en amerikansk produkt som +silfver; våra grufvor förse oss med mer än två millioner dollars af +det hvarje månad. Han skulle icke kunna göra någon annan invändning, +än att detta skulle sänka priset på hans produkt: silfver. Han skulle +icke kunna förneka, att guld ger säkrare pengar åt folket. + +Det finns ett annat försvar för silfver. Många offentliga män säga +oss, att silfvermyntning »ligger i luften», att folk vill ha det, +därför att det gör pengar billiga och att, då silfver är af mindre +värde än guld, skulle folk lättare betala sina skulder. Låt mig här +göra er uppmärksamma på en sak. Folks besparingar och egendom kunde +endast på detta sätt reduceras i värde, om guldstandarden föll. Så +länge som regeringens sedlar motsvara guld, som nu, är ingen +förändring möjlig, hur stort silfverförråd regeringen än köper och +myntar. Först när den finansiella krisen kommit och guldstandarden +dragits med i förödelsen och hvarje gulddollar var indragen och hållen +i mycket högt pris, kunde någon förändring inträffa till förmån för +den ena eller andra klassen. Om en person skulle inbilla sig, att han +kunde förtjäna något på att regeringen blef invecklad i svårigheter på +grund af sina förfalskade silfvermynt, så låt honom erinra sig att, +innan denna fåfänga förhoppning kan realiseras, måste hans regering ha +förlorat förmågan att uppehålla silfret vid sidan af guldet. + +En klok sekreterare i finansdepartemanget har förutsagt resultatet: + +»Denna plötsliga indragning af sexhundra millioner dollars i guld, med +åtföljande panik, skulle förorsaka en rubbning och finansiell olycka, +hvartill världen ännu aldrig sett maken; och vårt land skulle med en +gång sjunka ned till silfverstandarden, när det inte längre fanns +någon anledning till »myntning, och silfverdollars skulle sjunka till +deras råvärde». + +Mannen, som söker framkalla denna olycka i hopp att få någon fördel +däraf, är tvillingbror till den, som begår ett attentat mot +expresståget för att få tillfälle att plundra, eller sätter +statsskeppet på grund för att försäkra sig om en andel i strandvraket. +Han är en svindlare och en vrakplundrare. Hans intressen äro rakt +motsatta de arbetande massornas intressen. + +Man framhåller beständigt för oss, att massan af folket håller på »fri +silfvermyntning» eller åtminstone på de nuvarande silfverlagarna, +emedan hon på något sätt fått det intryck, att ju mer silfver som +myntas, dess mer skall hon få på sin lott. Låt oss se litet närmare på +den saken. När regeringen köper silfvertackor, ger hon sina egna +sedlar eller silfverdollars för dem. Hvem får dem? Ägarna af +silfvertackorna. Hur kunna de tagas ur deras fickor och stoppas i +folkets? Af hvad vi veta om silfvermännen, kunna vi icke vänta att de +skola skänka bort sina dollars till någon. Det är endast när de köpa +folkets arbete eller produkter, som de därför lämna dessa dollars till +hundra cents värde, men som kostat dem endast sjuttioåtta. Vilja de +gifva flera af dessa sjuttioåttacentsdollars, än de skulle ha gifvit +af hundracentsdollars för samma arbete och produkter? Nej, icke förrän +regeringens försök att gifva silfver ett artificiellt värde gått om +inte och våra pengar fallit i värde, då en dollar kanske icke gäller +för en half; beräknadt efter guldvärde, skulle de alltid gälla mindre +än förut. Huru kan då arbetarnas eller farmarnas fördel tillgodoses? +Det är silfverägarna, som få hela fördelen. Detta är ju +solklart. Hittills är dollarn, som farmaren eller arbetaren emottager, +ännu värd en dollar därför att regeringen genom kraftig ansträngning +varit i stånd att uppehålla värdet. Men då »fri silfvermyntning» +inträder, måste silfverdollarn sjunka ned till sitt verkliga värde-- +sjuttioåtta cents--och farmaren och arbetaren bli skändligt +bedragna. Fördelen för farmaren, handtverkaren, arbetaren och alla +löntagare är, att de pengar de erhålla skola vara af högsta värde och +icke billiga--guld och icke silfver. + +Hittills ha vi hållit fast vid guld som standard. Allting i Förenta +staterna är i dag baseradt på guld, alla sedlar och silfvermnynt +motsvarande guld. Har detta varit en klok eller oklok taktik? Skulle +det nu vara bäst att kasta öfver bord guldstandarden, som de mest +framstående nationerna så ifrigt hålla fast vid, i synnerhet +Britannien, och antaga våra sydamerikanska grannars silfverstandard? +På den solida guldklippan som vår grund ha vi uppbyggt det rikaste +land i världen och det land, som nått den största utveckling i +landtbruk, industri, grufdrift och handelsföretag. Vi ha blifvit +rikligare välsignade än någon nation solen ännu lyst öfver. I intet +annat land äro arbetslönerna så höga eller massan af folket i så +burgna omständigheter. Skola vi nu afskaffa guldstandarden eller ens +röra vid den? Det är den fråga, som i dag riktas till Förenta +staternas folk. + +New Yorks Evening Post är ett frihandelsorgan, men tidningen har +nyligen sagt, att den hellre ville vara med om att utfärda tio Mc +Kinleybillar än en sådan silfverbill som begärdes. Och jag, en +republikan och ifrig protektionist, säger er, att jag förr skulle +afstå från Mc Kinleybillen och utfärda faktorilagen, om jag i utbyte +kunde få den nuvarande silfverbillen upphäfd och silfver behandladt +som andra metaller. + +Vid nästa presidentval, ifall jag har att välja mellan en person, som +gynnar silfver och tullskydd, och en, som gynnar guldstandarden och +frihandel, så skall jag rösta på den senare, därför att mitt förstånd +säger mig, att till och med tulltariffen är icke hälften så viktig för +landet som bibehållandet af den högsta standard för folkets pengar. + +Skulle det icke vara nyttigt för er att lyssna till män, som ha ert +förtroende och som af den ställning de intagit varit tvungna att sätta +sig in i och pröfva denna silfverfråga? President Harrison är känd som +en mycket samvetsgrann man. Han är icke rik--han är fattig. Hvad som +mest ligger honom om hjärtat är att söka gagna den fattigare +arbetsklassen i hans fosterland. Han har studerat denna sak och han +säger er, att det första en förfalskad silfverdollar kommer att göra +blir att bedraga en fattig arbetare, som mottager den som betalning +för produkter eller arbete. Expresidenten Cleveland är, liksom +Harrison, en fattig karl. Hans sympatier tillhöra arbetsklassen-- +massorna. Han måste studera frågan för att kunna behandla den, och +fastän många af hans parti hade blifvit dragna in i detta korståg för +silfret--tillfälligt, få vi hoppas (ty till demokratpartiets beröm +måste jag säga, att det hittills i denna sak visat sig som en trofast +vän af de bästa pengar åt folket)--Mr. Cleveland kände, att han +måste säga sanningen och fördöma frisilfvermyntningsidéen, emedan han +ansåg att den skulle skada nationens arbetare. Hans nyligen utsända +bref ger ett annat bevis på att naturen bildat honom till att gå i +spetsen--en modig man och icke en pultron. Han väger icke sina +personliga fördelar mot deras bästa, som en gång valde honom till +president. Vi kunna nämna ännu flera: Ingen dugligare, präktigare och +mera äkta demokrat än Mr. Manning och ingen dugligare, präktigare och +mera äkta republikan än Mr. Windom har någonsin handhaft nationens +finanser. Dessa män voro folkets verkliga vänner. Båda måste undersöka +silfverfrågan för att veta hvad som var bäst och handla så, att det +lände till folkets välfärd. Båda blefvo djupt bekymrade öfver den +hotande faran af »förfalskade mynt» och använde all sin makt för att +hindra kongressledamöterna från att tvinga regeringen att blottställa +arbetarnas intressen och göra dem till ett offer för spekulanter. Två +af dessa stora män ha af eder upphöjts till den högsta politiska +värdighet på jorden, och de hade och hafva framför allt hjärta för de +mångas välfärd. Att de, ehuru politiska motståndare, likväl enades i +denna fråga måste för hvarje farmare, handtverkare och arbetare i +Förenta staterna vara ett mycket talande bevis för att de, och icke +silfrets försvarare, äro hans klokaste rådgifvare. + +Jag slutar med ett råd till folket. Om icke regeringen upphör att +månad efter månad belasta sig med mera silfver, eller om fri +silfvermyntning uppmuntras, så undvik silfver. Om ni lägger af något, +så låt det vara guld. Om ni deponerar något i en bank, så låt det vara +guld. Det är onödigt att den fattige utsätter sig för någon risk. Om +ni icke skyndar er, så skall ni finna att intet guld finns kvar åt er. +Spekulanter och försiktiga och initierade affärsmän skola bemäktiga +sig allt. Det bör vara ett varnande faktum, att i dag kunde inga +värdepapper sälj as som icke voro betalbara i guld. Faran står för +dörren. Hvad som än händer, så kan ni sofva tryggt på guld. Silfver +skall ge visa män onda drömmar. Vår regering kan göra mycket; hon är +ganska mäktig. Men det finns två saker hon icke kan göra: Hon kan icke +af sig själf, emot hela världen, gifva silfver ett högre värde, än det +öfverallt i världen äger i sig själft som metall; och hon kan icke +minska guldets värde. En dag skall ni kanske tacka mig för rådet, fast +jag hoppas ni icke skall få anledning att följa det. + +Tro dock icke att jag förtviflar öfver republiken--aldrig. Äfven om +hon blir indragen i de svårigheter, som följa med silfver, och vi få +det lika illa ställdt som Argentinska republiken, hvarest en +gulddollar är värd två och en half silfverdollars, finns ingen +anledning att frukta för den slutliga utgången. Folkets sunda förstånd +skall snart åter införa guldbasis, och republiken skall träda fram i +första ledet bland nationerna. Men silfverexperimentet kommer att +kosta oss mycket, och det är bättre att den direkta förlusten drabbar +de få penningstarka än massan af folket. Äfven i bästa fall kommer den +senare att lida mest, män med pengar veta bättre, än andra kunna det, +huru de skola skydda sig. Jag är säker på att folket skulle kunna +hindra all denna förlust, om det endast kunde lära sig förstå frågan, +ty dess intressen, ännu mer än de rikas, ligga att få ärliga pengar +och det behöfde endast uttala sin önskan till sina representanter för +att den hotande krisen skall bli afvänd. + +Silfver har, på grund af dess växlande pris, blifvit spekulantens +verktyg. Stadigt, rent, oföränderligt guld har alltid varit, och mera +nu än någonsin, det bästa medlet för att skydda den stora massan af +folket. + +Jag har skrifvit förgäfves, om mina ord icke i någon mån göra klart +hvarför det är så, och om de icke kunna förmå folket att låta sina +representanter i kongressen tydligt förstå att, komma hvad som vill, +måste republikens stämpel vara sann, amerikanska folkets pengar de +värdesäkraste af alla pengar i världen, öfver tvifvel och misstankar, +och dess standard i framtiden, som det förflutna, icke växlande +silfver, utan evigt bestående guld. + _________________________________________________________________ + + HURU FÖRMÖGENHET VINNES + +(Ur »New York Tribune», den 13 April 1890) + + Fördelarna af att börja i god tid. Universitetsbildning icke + erforderlig för ekonomisk framgång. Fattiga pojkar framtidsmännen. + Män med affärsduglighet säkra om erkännande. + +Arbetsvärlden kan indelas i två stora läger--jordbruk och industri. +I dessa göra motsatta principer sig gällande: i det förra en utsträckt +fördelning af jord ibland många, och i det senare sträfvan efter att +koncentrera affärsföretagen åt de få. Ett af de två stora misstag, +hvarpå »Fattigdom och framåtskridande»--Henry George's bok--hvilar, +är att jorden kommer mer och mer i händerna på ett fåtal. Den +enda källa hvarifrån Mr. George kunde erhålla tillförlitliga +upplysningar i saken är statistiken; och denna säger oss att år 1850 +var medelstorleken af farmar i Förenta staterna 203 acres; 1860, 199 +acres; 1870, 153 och 1880 reducerad ända till 139 acres. Till denna +snabba fördelning af jord ligger orsaken nära till hands. Farmaren, +som med egen arbetskraft odlar en liten farm, är i stånd att fördrifva +ur täflingen kapitalisten, som försöker att med hjälp af andra drifva +landtbruket i stor skala. Det är ett ganska egendomligt förhållande, +att i Storbritannien ha de små jordbrukarna lättare gått igenom de för +jordbruket ogynnsamma konjunkturerna än de större egendomsägarna. +Sålunda hafva vi från båda länderna bevis på att under lika lagars +fria spelrum blir jorden mer och mer fördelad bland de många. Bland +alla sociala frågor är ingen af större vikt än denna, och intet +skänker samhällsvännen större tillfredsställelse. Den lille +jordägarens seger öfver den store betryggar tillväxten och beståendet +af det element i samhället, hvarpå civilisationen mest hvilar, ty +ingen klass i nationen är så angelägen att behålla det, som är godt, +vackert och förtjänstfullt som den, hvilken plöjer egen mark. Till +lycka för människosläktet visar erfarenheten, att en person icke med +vinst kan odla mer jord, än han kan sköta själf med hjälp af sin +familj. + +När vi vända oss till det andra arbetslägret--det industriella--så +nödgas vi erkänna, att det behärskas af en motsatt lag, hvilken söker +att koncentrera yrkesföretag till några få stora etablissemang. +Prisfallet på manufakturartiklar har varit häpnadsväckande. Det låga +priset på vanliga nödvändighetsartiklar har endast möjliggjorts genom +koncentration. Vi ha ett bolag, som sänder ut 1,700 klockor dagligen, +och klockor säljas nu för ett par dollars stycket. Vi ha fabriker, som +tillverka många tusen meter kalikå om dagen, och denna +nödvändighetsartikel kan säljas för några få cents pr meter. +Stålfabrikanter tillverka dagligen 2,500 tons, och fyra skålpund +färdigt stål kostar 5 cents. På samma sätt i all industri. Dela de +stora fabriksetablissemangen i små affärsföretag, och det skall snart +visa sig vara omöjligt att åstadkomma något alls, emedan framgången +ofta beror på att tillverkningen sker i stor skala; i små +etablissemang skulle artiklarna bli två á tre gånger dyrare. Denna +koncentrationslag inom den industriella världen synes icke möta något +hinder. Tvärtom, den kraft, som här gör sig gällande, tyckes ställa +större och större kraf på hvarje affärsföretag för att uppnå +minimipriset. Häraf kommner den hastiga, alltjämt pågående +kapitalökningen i industri- och handelsföretag--fem, tio, femton +till och med tjugo millioner hopade i ett enda. + + HAR VÅR TIDS UNGE MAN NÅGRA UTSIKTER? + +Det ofvannämnda förhållandet inom affärslifvet har framkallat en ofta +upprepad klagan, som jag dock hoppas saknar grund. Den unge praktiske +mannen säger till sig själf: »Det är icke längre möjligt för vår klass +att utan kapital höja sig öfver en löntagares ställning. Det finnes +ett lejon på stigen, som leder till oberoende befattningar och +delägareskap, och detta lejon är jätteetablissemangen, som obevekligt +hindra vår framgång». Mannen, som ägnar sig åt jordbruk, har intet att +frukta af kapitalet. Med en liten summa, som han utan stor svårighet +kan sammanspara eller låna, börjar han odla jorden, utan besvärlig +konkurrens, enär hans medtäflare äro alla i samma ställning. Det +ställer sig naturligtvis svårare för en yrkesidkare att etablera en ny +affär eller vinna delägareskap i en redan existerande, än det är för +den unge farmnaren, men svårigheterna äro icke oöfverstigliga eller +större än förr. De äro icke sådana att de kunna förkväfva +ärelystnaden; och det är värdt att taga med i räkningen, att om täflan +inom industrien och affärsvärlden är hårdare, så är priset så oändligt +mycket större. + +Innan vi sysselsätta oss med yrkesidkarens framtidsutsikter i den +industriella eller bokhållarens i den merkantila och finansiella +världen, så låt mig få visa att inga andra klasser än dessa båda ha +haft mycket att göra med etablerandet af de bäst kända fabriker, +affärshus och finansiella institutioner, som vi i dag äga i Förenta +staterna. Jag börjar med yrkesutbildade handtverkare och väljer de +bäst kända industrietablissemangen i hvarje fack; Baldwin Works för +lokomotiv, Sellers & C:o, Bement & Dougherty för mekaniska verktyg; +Disston's Works för sågar; Dobsons och Thomas Dolans fabriker i +Filadelfia och Garys i Baltimore för textiltillverkning; Fairbanks för +vågar; Studebakers för vagnar; Pullman i Chicago, Allison i +Filadelfia, vagnar; Washburn & Moen och Cleveland Rolling Mills för +ståltråd etc., Bartletts järngjuteri i Baltimore; Sloanes--äfven +Higgins--mattor; Westiughouse, elektriska apparater; Peter Henderson +& C:o och Landreth & C:o, fröaffär; Harper Brothers, bokförläggare; +Babbits, »Babbitt's metall»; Otis Works, Cleveland, ångpannor; +Remington Works and Colt's Works, skjutvapen; Singer Company, Howe och +Grover, symaskiner; Mc Cormick Works i Chicago, Balls i Canton och +Walter A. Woods, jordbruksredskap; skeppsbyggeri, Roach, Cramnp och +Neafie för Atlanten; Scott för Stilla hafvet; Pankhurst, Wheeler, +Kirby, Mc Dugall, Craig, Coffinberry och Wallace, hufvudmännen för +skeppsbyggeribolagen för våra stora insjöar; Burdens, hästskor; +Atterbury Works, glas; Groetsingers, garfveri; Ames Works, skyfflar; +Steinway, Chickering och Knabe, pianofabrik. + +Hvartenda af dessa stora affärsföretag grundades och sköttes af +yrkesmässigt utbildade män, som börjat från början. Listan kunde bli +mycket längre, om vi räknade äfven dem, som skapats af personer, +hvilka började sin bana som springpojkar eller kontorister. Edison, +till exempel, var telegraftjänsteman, Corliss, innehafvare af Corliss' +maskinfabrik; Cheney, »Cheneysilke» Roebling, ståltråd; Spreckels, +sockerraffinaderi--alla dessa och ännu många flera arbetets +härförare--voro fattiga gossar med naturlig begåfning, för hvilka en +regelbunden yrkesutbildning knappt är behöflig. + +På det merkantila och finansiella området intager den fattige +kontoristen samma plats, som den fackbildade yrkesmannen på det +industriella. Claflins, Jaffrays, Sloans, Lords, Taylors, Phelps, +Dodges, Jordan & Marshs jätteaffär i Boston, Fields i Chicago; Barrs i +St. Louis; Wanamaker i Filadelfia; Meldrum & Anderson i Buffalo; +Newcomb, Endicott & C:o i Detroit; Taylor i Cleveland; Daniels & +Fishers i Denver; Home och Campbell & Dick i Pittsburg--alla dessa +hafva, så långt »mina forskningar nått, samma historia att förtälja. +Wanamaker, Claflin, Jordan, Lord, Field, Barr och de öfriga ha varit +fattiga springpojkar, och Phelps och Dodges voro båda två fattiga +kontorister. + +Inom bank- och finansvärlden är det ett kändt förhållande, att våra +Stanfords, Rockefellers, Goulds, Sages, Fields, Dillons, Seligmamms, +Wilsons och Huntingtons stigit fram ur de djupa leden. Millionärerna +startade som fattiga gossar, tränade i den strängaste, men nyttigaste +af alla skolor--fattigdomen. + + HVAR ÄR DEN UNIVERSITETSBILDADE MANNEN? + +Jag bad en börsbankir ge mig några namn på högre banktjänstemän i +Newyork, hvilka börjat som springgossar eller bokhållare. Han skickade +mig trettiosex namn och skref att han skulle skicka mig flera dagen +därpå. Jag kan icke upptaga läsarens tid med att räkna upp hela +listan, utan får nöja mig med att anföra de mest kända: Williams, +direktör för Chemical Bank; Watson & Lang för Montrealbauken; Tappen, +direktör för Gallatin National; Brinkerhoff, direktör för Butchers' +and Droversbanken; Clark, vicedirektör för American Exchange; Jewitt, +direktör för Irving National; Harris, direktör för Nassaubanken; +Crane, direktör för Shoe-and-Leatherbanken; Nash, direktör för Corn +Exchangebanken; Cannon, direktör för Chase National; Cannon, +vicedirektör för Fourth National; Montagne, direktör för Second +National; Baker, direktör för First National; Hamilton, vicedirektör +för Bowerybanken o. s. v. + +Frånvaron på denna lista af den akademiskt bildade bör noga begrundas. +Jag har gjort efterforskningar på alla möjliga håll, men kan icke +spåra honom som affärsledare, ehuru han icke sällan innehar +förtroendeposter i finansiella institutioner. Detta är mycket +förklarligt. Segrarna ha många års försprång före den studerande. De +ha redan i tonåren beträdt täflingsbanan--den bästa åldern för att +inhämta kunskap är mellan fjorton och tjugo år. Under det studeranden +har lärt sig litet om gamla barbariska skärmytslingar eller sökt +tillägna sig kunskap i några längesedan döda språk, något som synes +lämpligt för tillvaron på någon annan planet än vår och är af ringa +värde i praktiska lifvet, har den blifvande affärsmannen uppfostrats i +erfarenhetens skola och fått just den utbildning, som betingar +framgång. + +Jag talar icke om verkan af universitetsbildning på sådana unga mäns +framtid, som bestämt sig för den lärda banan, där den i viss mån är så +godt som oundviklig, men den nästan totala frånvaron af akademiskt +bildade män på de förnämsta platserna inom affärsvärlden synes nästan +leda till den konklusion, att universitetsbildning i dess nuvarande +form rent af hindrar framgången på detta område. Det bör anmärkas att +aflönade tjänstemän icke äro i egentlig bemärkelse affärsmän--icke +sådana, som sätta in hela sitt intresse och sin energi i +affärsföretaget och bero af dess framgång. Det är på detta fält den +tjugoårige studenten har ringa utsikt mot gossen, som vid fjorton års +ålder började med att sopa kontoret eller skrifva fakturor. +Verkligheten bevisar detta. Det finns några exempel på söner till +affärsmän, hvilka, efter aflagda universitetsexamina, ägnat sig åt +affärsverksamhet och lyckats sköta ett redan ordnadt företag, men de +äro få i jämförelse med dem, som misslyckas i att uppehålla den ärfda +förmögenheten. + +Men på de senaste åren ha uppstått tekniska skolor, hvilka börja att +bära god frukt inom olika yrkesgrenar. Den i yrket uppfostrade, som +hittills alltid afgått med segern i våra industriaffärer, kommer nu +att möta en farlig rival i den vetenskapligt bildade ynglingen. Tre af +de största stålfabriker i världen stå under ledning af tre unga, +bildade män--studerande från dessa skolor, som lämnade teorien i +skolan för praktiken i fabriken, medan de ännu voro i tonåren. Walker, +Illinois Steel Company, Chicago; Schwab, Edgar Thomson Works; Potter, +Homestead Steel Works, Pittsburg, äro typiska för den nya rasen-- +ingen af dem ännu öfver trettiotalet. De flesta af afdelningscheferna, +som lyda under dem, tillhöra samma klass. Sådana bildade unga män +hafva en viktig fördel öfver den endast yrkesbildade--de äro +tillgängliga och fördomsfria. Den uppfostran de fått i sökandet efter +sanning gör dem mottagliga för nya ideer. Huru stor och oumbärlig +arbetaren-yrkesmannen än har varit, är och fortfarande skall vara, så +är han dock benägen att ha trånga affärssynpunkter, ty han är vanligen +till åren, innan han får någon maktställning. Det är helt olika för +den vetenskapligt bildade gossen: han har ingen fördom och är genast +med om den sista uppfinningen eller nyaste metoden, äfven om en annan +har upptäckt den. Han antager den plan, som han finner har bästa +utsikten och förkastar sina egna påfund och idéer, hvilket arbetaren- +förmannen mycket sällan kan förmås till. Underskatta därför icke +fördelen af bildning; men det skall vara en bildning, som passar ens +syfte och gör en bättre skickad för det lefnadsyrke man valt. + +Det är på samma sätt inom den merkantila och finansiella världen, som +inom den industriella, att vi böra fråga, icke hvilka platser dessa +två typer--den teoretiskt och den praktiskt bildade yrkesmannen-- +intaga, utan hvilka de lämnat kvar åt andra inom affärslifvet. Mycket +litet återstår, i sanning. + +På det industriella området är den tränade yrkesmannen grundaren och +ledaren af framstående affärsföretag. På det merkantila, handels- och +finansområdet är det den fattige kontorspojken, som visat sig vara den +förklädde prinsen, som icke går miste om sin arfvedel. Dessa äro de +vinnande partierna. Det är den fattige kontoristen och +arbetaren-yrkesmannen, som till sist råda inom hvarje affärsgren, utan +kapital, utan relationer och utan universitetsbildning. Det är de, som +ha stigit till toppen och tagit ledningen, som ha lämnat aflönade +platser och modigt riskerat allt i grundandet af en affär. + +Universitetsbildade finner man vanligen bland löntagarna, skötande +underlägsna förtroendeposter. Hvarken kapital eller inflytande eller +akademisk lärdom eller alla förenade ha visat sig vara i stånd att +täfla med den energi och okufliga vilja, som framväxa ur den +alltbesegrande fattigdomen. För att icke något af det jag nu säger må +missförstås och uttydas såsom ett förringande af universitetsbildning, +så ber jag att få förklara, att jag talar här till de lyckliga fattiga +unga män, som äro hänvisade till arbete för sitt uppehälle. Sådana, +som hafva råd att skaffa sig en akademisk titel och ha tillräckligt +att lefva af, vill jag visst icke förmena denna förmån--i jämförelse +därmed är mångmillionärens pekuniära vinst bara agnar--men för en +fattig yngling är arbetet för uppehället en plikt--och en uppfylld +plikt är mer värd än universitetsbildning--hur dyrbar denna än är. +Grundlig bildning ger en man, som förstått att tillägna sig den, +ädlare smak och högre syften än förvärfvandet af rikedom, och han har +en hel värld att njuta af, dit den, som endast är millionär, icke har +tillträde. Sann bildning kan förvärfvas utanför skolan; snille odlas +icke uteslutande i de akademiska lunderna--en vildblomma, funnen +ensam i skogen behöfver ingen hjälp af samhället--men +genomsnittsmannen behöfver universiteten. + + HÅLLA BOLAG PÅ ATT FÖRSVINNA? + +Vår tids praktiske unge man, som arbetar vid hyfvelbänken eller disken +och som Fortuna ännu icke hugnat med sitt leende, känner sig kanske +hågad att påstå, att det är omöjligt att i våra dagar starta ett +affärsföretag. Det ligger någon sanning häri. Det är naturligtvis +oändligt mycket svårare att börja ett nytt affärsföretag nu än förr. +Men det är bara en skillnad i sätt, icke i hufvudinnehåll. Det är +oändligt mycket lättare för en ung praktisk man, som duger till något, +att komma in i en ordentlig firma, än det någonsin varit. Dörrarna äro +icke stängda för duglighet; tvärtom, de stå alltid på glänt. Kapital +fordras icke--lika litet som relationer. Verklig duglighet har +aldrig varit så eftersökt eller blifvit så högt uppskattad som nu. + +Koncentrationslagen, som samlar alla merkantila och industriella +företag i ett par stora fabriker eller firmor, innehåller i sig en +annan, lika viktig lag. Dessa vidsträckta företag kunna icke med +utsikt till framgång styras af aflönade biträden. Ingen stor affär af +hvad slag som helst kan räkna på en lysande och varaktig framgång, om +den icke är i händerna på praktiska personer, ekonomiskt intresserade +af dess ställning. I den industriella världen ser det ut, som om +bolagens dagar voro räknade. Jag har under största delen af mitt lif +varit nödsakad att följa noga med verksamheten inom en mängd stora +affärsföretag, hvilka ägdes af ett hundratal aflägsna kapitalister och +sköttes af aflönade biträden. Jag tror att delägarskap mellan lifligt +intresserade män, som känna sig äga affären, skall visa sig mera +tillfredsställande och kunna lämna större utdelning, då man däremot i +ett bolag knappast vet hur balansen ställer sig vid årets slut. De +stora manufakturhusen, som gifva sina dugligaste biträden andel i +deras respektive afdelningars vinst, arbeta med framgång, medan de, +som försöka drifva affären endast med aflönade biträden, gå under. +Äfven vid ledningen af våra stora hotell har det befunnits vara en +klok åtgärd att låta de förnämsta biträdena bli delägare i affären. +Inom hvarje affärsgren verkar denna lag, och affärernas framgång står +i proportion till mängden af dugliga delägare bland dem, som handhafva +förvaltningen. Kooperation i denna form tränger mer och mer in i alla +affärsföretag. En manufakturaffär, som icke har praktiska, i sitt +arbete fullt hemmastadda delägare, bör strax rätta denna försummelse +och skall antagligen finna den eftersökta hjälpen bland de vakna, unga +yrkesarbetarna, som utmärkte sig, då de arbetade för ett par dollars +om dagen, eller bland ynglingarna från polytekniska skolan. Det är en +ofta upprepad erfarenhet, att ett bolag, som är ovilligt att som +delägare antaga en praktisk, duglig man, går miste om hans tjänst och +ser att han erhåller del i en firma, där man är klok nog att ständigt +ligga på utkik efter nödvändighetsartikeln: duglighet. Hittills har +det icke ingått i bolagens praktik att efter förtjänst belöna dessa +blifvande direktörer, men de måste börja därmed, om de icke vilja bli +efter i täflingen med affärsfirmor, som lämna sina biträden andel i +inkomsten. + +Å andra sidan hafva bolag, hvilket jag särskildt vill påpeka för +praktiska unga män, en fördel. Deras aktier säljas öppet. Om en +arbetare önskar blifva intressent i något yrkesföretag i Amerika är +vägen att nå dit ganska lätt. För femtio eller hundra dollars kan han +bli aktieägare. Det blir mer och mer vanligt för arbetare att på så +sätt placera sina besparingar. Det finns många förträffligt skötta +bolag, som lämna riklig utdelning, och det bästa bevis en arbetare kan +ge sina förmän på sin duglighet och sitt goda omdöme är, att hans namn +står infördt i böckerna som aktieägare i affären. + +Arbetarna hysa fördom mot att visa sina förmän, att den aflöning de +erhålla tillåter dem att göra besparingar; men detta är ett misstag. +Den sparsamme arbetaren är den värdefulle arbetaren, och den kloke +arbetsgifvaren ser i den omständigheten att han sparar ett säkert +bevis på att han måste duga till något. Hvarje bolag borde sträfva +efter att förmå sina förnämsta arbetare att köpa dess aktier för sina +besparingar. Endast därigenom kunna bolag hoppas att hålla jämna steg +med enskilda yrkesmän, som redan hafva upptäckt en af framgångens +värdefullaste hemligheter, nämligen att dela förtjänsten med dem, som +mest bidraga att framkalla den. Den aflägsne kapitalistaktieägaren, +som icke hyser det ringaste intresse för affärens verksamhet, utom +kvitteringen af sin utdelning, är på väg att försvinna. I hans ställe +inträder den duglige, praktiske arbetaren i industriens värld. Därför +bör ingen ung praktisk arbetare fälla modet. Tvärtom, det blir +lättare och lättare för yrkesmannen eller den duglige praktiske mannen +att diktera villkor för sina arbetsgifvare. Där det förr fanns endast +en väg till framgång, där finns det nu ett dussin. Framtidens +jätteaffärer komma att lämna utdelning icke till lata kapitalister, +som intet göra för deras framgång, utan till ett hundratal af deras +dugligaste arbetare, på hvilkas förmåga och villighet framgången till +stor del beror. Den frånvarande kapitalisten-aktieägarens plats +intages af den kunnige oeh närvarande arbetaren. + +Hvad de nödvändiga kvalifikationerna för unga praktiska mäns befordran +angår, så kan ett citat af George Eliot vara lämpligt att anföra: »Jag +skall tala om för er, hur jag bar mig åt för att lyckas. Jag höll öron +och ögon öppna och gjorde min husbondes fördel till min.» + +Första villkoret för en mans framgång är, att han måste väcka +uppmärksamhet. Han måste göra någonting ovanligt, och särskildt utom +de egentliga gränserna för sina åligganden. Han måste föreslå, eller +spara, eller göra sin principal någon tjänst, som han ej kunde tadlas +för att ha uraktlåtit. När han sålunda ådragit sig sin närmaste +förmans uppmärksamhet--låt vara att denna endast är förman för ett +arbetslag--så har det första steget tagits, ty på närmaste förman +beror befordran. Det beror nu på honom själf huru högt han stiger. + +Ofta hör man män klaga öfver att de ej få tillfälle att visa sin +skicklighet och att, om de visa sådan, den ej blir erkänd. Detta +betyder föga. Förmännen tvingas af sitt eget intresse att göra till +sin närmaste man den, som bäst kan fylla platsen, ty chefen vinner +anseende i samma mån som hans departement är dugligt. + +Ingen kan hålla en annan nere. Man vet att många praktiska män vunnit +rykte och förmögenhet genom de förbättringar de infört. Förbättringar +kunna lätt åstadkommas af praktiska män på deras eget område, ty de ha +den mest ingående kunskapen om där förekommande problem. Det är på +detta sätt många af våra mest värdefulla förbättringar kommit till +stånd. Den, som åvägabragt en förbättring, skulle städse föredraga en +andel i affären framför högre lön. Äfven om affären hittills icke +varit särdeles famgångsrik tror han, om han är af rätta slaget, att +han kan bringa framgång, och han kan det. Alla affärer erfara med- och +motgång. Tryckta och goda tider följa hvarandra, ett år stor vinst och +därpå flera med liten eller ingen. Detta är affärslifvets lag, som jag +ej behöfver förklara. En duglig, praktisk ung man bör därför ej vara +ängslig angående valet; hvilken affär som helst skall, om den skötes +rätt, under årens lopp ge god vinst. + + FAROR, SOM HOTA UNGA MÄN + +Där finnas tre stötestenar i vägen för den praktiske unge, mannen, som +har börjat stiga i graderna. Först dryckenskap, som förstås är fatal. +Det tjänar till intet att öda tid på en ung man, som super, han må +vara hur begåfvad som helst. I sanning, ju större begåfningen är, +desto större blir missräkningen. + +Den andra stenen är spekulation. En man, som spekulerar, kan omöjligen +draga jämnt med en fabrikant eller en affärsman. För att vinna +framgång inom affärsvärlden bör man räkna på endast fabrikantens eller +köpmannens vinst. Fabrikanten skulle gå stadigt framåt, rättande sig +efter marknaden. När det finns varor att sälja, sälj dem; när nytt +lager behöfs, köp det, priset för dagen må nu vara hvad det vill. + +Jag har aldrig känt en spekulerande fabrikant eller affärsman, som var +stadigt fraingångsrik. Han är rik ena dagen, bankrutt den nästa. Det +är dessutom fabrikantens sträfvan att tillverka saker och därvid +sysselsätta arbetare. Detta menar en lofvärd verksamhet. En sådan man +är nyttig för sina likar. Köpmannen är nyttigt sysselsatt med att +sprida förnödenheter, bankiren tillhandahåller kapitalet. + +Den tredje stötestenen liknar spekulationen; den heter borgen. +Affärsmän behöfva växlande penningbelopp, stundom ej mycket och en +annan gång stora summor. Då andra arbeta under samma omständigheter, +är frestelsen att ömsesidigt gå i borgen ganska stor. Denna stötesten +måste undvikas. Tillfällen finnas utan tvifvel, då man måste hjälpa +sina vänner, men för att man skall vara säker borde denna regel +beaktas. Ingen bör sätta sitt namn på ett papper för någon annan, om +han ej är i stånd att betala beloppet utan att skada sin egen affär. +Att göra så är ohederligt. En man är skyldig räkenskap åt dem, som +litat på honom, och kreditorerna ha rätt till allt hvad han äger. Hvad +ens egen firma angår så är det »ert namn, er förmögenhet och er +heder», men åt andra kan man ge endast sådan hjälp, som ej stjälper en +själf. Det är därför bäst att ge andra den kontanta hjälp ni förmår, +men aldrig er borgen. + +En vanlig orsak till att unga män misslyckas ligger i bristen på +koncentration. De äro alltför benägna att försöka för mycket. Orsaken +till mången öfverraskande kullerbytta ligger häri. Hvarje dollar af +kapital och hvarje affärsidé skulle koncentreras på det företag, hvari +man inlåter sig. Man skulle aldrig skjuta mot för många mål. Det är en +dålig affär, som ej ger bättre vinst på det ökade kapitalet, än om +samma summa placerats i ett annat företag. Ingen man, intet bolag kan +sköta en affärsmans kapital så väl som han själf. Regeln, »lägg ej +alla dina ägg i samma korg», duger ej för en mans lifsgärning. Lägg +alla dina ägg i samma korg, och gif sedan noga akt på den korgen, det +är den rätta regeln, den mest värdefulla af alla. + +Under det affärer af alla slag visa allt större böjelse att slå sig +samman i några få stora företag, finner man icke desto mindre dagligen +att verklig duglighet, som har intresse i vinsten, är alldeles +oumbärlig för dessa företags framgång. Genom korporationer, hvilkas +aktier säljas dagligen, genom bolag, som finna det nödvändigt att +intressera sina dugligaste män, genom köpmän, som kunna framgångsrikt +sköta sina stora företag endast genom att göra dugliga män till +delägare, öppna sig i alla delar af världen vägar, flera till antalet, +större i utsträckning och lättare att beträda än någonsin förut, för +den nyktre, sparsamme, energiske och duglige arbetaren, för den +vetenskapligt bildade unge mannen, för springpojken och kontoristen, +vägar, hvarå de kunna vinna större framgång än som någonsin förut i +världshistorien stått dem till buds. + +Då därför en ung man, i hvilken ställning eller hvilken affär som +helst, förklarar och beklagar sig öfver att han ej har tillfälle att +visa sin duglighet och bli delägare, så duger det gamla svaret: + +»Ej må vi tadla stjärnorna, o Brutus, Men väl oss själfva, för vår +brist på framgång.» + _________________________________________________________________ + + RIKEDOM OCH DESS ANVÄNDNING + +»Rikedom», har Mr. Gladstone sagt, »är summan af hela världens +arbete.» Att penningförvärfvet sätter hela världen i arbete, beror +därpå, att med några få olyckliga undantag, unga män äro födda till +fattigdom och underkastade att arbeta under den hälsosamma lag, som +bjuder: »Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett». + +Det är modärnt nu för tiden att jämra sig öfver fattigdomen som något +ondt och att beklaga den unge mannen, som icke blifvit född med en +silfversked i munnen. För min del instämmer jag hjärtligt i president +Garfield's uttalande: »Det rikaste arf en ung man födes till, är +fattigdom». Det är min fasta öfvertygelse att af denna klass ha vi det +bästa och största att förvänta. Det är icke bland millionärens eller +den högt uppsattes söner, som världen får sina lärare, sina martyrer, +sina uppfinnare, sina statsmän, sina diktare eller ens sina affärsmän. +Alla dessa komma fram ur den fattiga kojan. Vi kunna knappast läsa ett +bland de få »namnen, som aldrig dö», eller om någon släktets +välgörare, som icke hade fördelen af att vara född, vaggad och fostrad +i fattigdomens skola. Det finns intet så förvekligande, intet så +förödande i sin verkan på de egenskaper, som skulle leda till högre +mål--moraliska eller intellektuella--som ärfd rikedom. Om det +ibland er finns en ung man, som känner att han icke behöfver anstränga +sig för att förtjäna sitt uppehälle, så skänker jag honom mitt +innerligaste deltagande. Men om han skulle visa sig vara ett undantag +från sina jämlikar och blifva en aktningsvärd medborgare, till nytta +för samhället, så skänker jag honom i stället för mitt deltagande min +djupaste vördnad; ty den, som öfvervinner de frestelser, som åtfölja +ärfd rikedomn, är af »jordens salt» och förtjänar dubbel ära. + +Det är mycket godt man får till lifs i The New York Sun, hvars +framstående utgifvare och ägare ni nyligen hade nöjet, fördelen och +äran att lyssna till. Jag ber att få läsa upp följande för er såsom en +af The Sun's talrika ljusstrålar: + + »VÅRA GOSSAR + +Hvarje moralist frågar sig ibland: Hur är det fatt med sönerna till +våra rika och stora män? Frågan åtföljes af en sorglig statistik öfver +sådana söners uselhet och förfall. + +Moralisternas misstag är att de framställa frågan oriktigt. Det är +icke galet fatt med dessa dåraktiga söner, utom att de äro olyckliga; +men med deras fäder är det på tok. + +Föreställ er att ett vackert exemplar af en gammal jakthund, som väl +skött sin syssla, samlade en otalig mängd villebråd i parken, gödde +dem och sade till sina valpar: »Se här, pojkar, jag har med stor möda +samlat dessa djur, och nu vill jag att ni roar er. Jag är sa van att +ströfva genom skogarna och kan icke lägga bort vanan att jaga, men ni, +gossar, behöfva bara springa omkring i parken och ta för er hvad ni +behagar. En sådan jakthund skulle föraktas af hvarje hundkännare. +Husbonden skulle säga till en sådan hund: »Herr Hund, ni håller helt +enkelt på att förstöra dessa valpar. För mycket kött och ingen motion +ger dem skabb och sjutton andra krämpor; och om valpsjukan inte dödar +dem, skola de bli en hop vingelbenta, surögda stackare, som ni får +skämmas för. För himmelens skull låt dem lefva på hundbröd och hållas +strängt». + +Samma man gör själf med stor stolthet hvad han fördömer hos hunden +eller katten. Han fördärfvar sina barn, och när han sedan blir gammal, +klagar han öfver att han gjort allting för dem, och ändå ha de bara +gjort honom sorg. Den, som ger sin son en befattning han icke gjort +sig förtjänt af och ger honom tillfälle att vanära sig och sina +anhöriga, förtjänar icke mera deltagande, än hvilken som helst usling, +som afsiktligt uppfostrar en gosse till ohederlighet. + +De feta, onyttiga mopsarna, som flåsande och pustande släpas i band af +unga damer, kunna icke klandras för sin belägenhet; och samnma +förhållande är det med rika mäns söner. De unga damerna, som gödde +sina mopsar alltför rikligt, och fäderna, som skämde bort sina söner, +ha endast sig själfva att skylla. + +Ingen skulle kanske vilja försvara saken, men hvem som helst måste +medge, att om lagen gjorde det omöjligt för en person att ärfva mer än +en god uppfostran och en sund kroppskonstitution, så skulle vi inom +kort äga ett nytt, bättre släkte.» + +Detta är sundt. »Om ni ser det i The Sun, så är det så»--åtminstone +i detta fall. + +Det är icke den fattige unge mannen, som hvarje morgon går till sitt +arbete och håller på därmed till aftonen, som vi skola beklaga. Det är +den rike mannens son, hvilken Försynen förmenat denna ärofulla +uppgift. Det är icke den arbetsamme mannen, utan den late, som skulle +väcka vårt deltagande och allvarliga bekymmer. »Lycklig den människa, +som funnit sitt arbete», säger Carlyle. Jag säger: »Den människa är +lycklig, som måste arbeta, som måste arbeta strängt och arbeta länge». +En stor skald har sagt: »Den beder bäst, som älskar mest». Detta kunde +omnskrifvas till: »Den beder bäst, som arbetar mest». Ett hederligt +dagsverk väl fullbordadt är ingen dålig bön. I våra dagar höjes ofta +ropet: »Afskaffa fattigdomen!» Men det kan lyckligtvis icke ske; +fattiga skola vi alltid hafva ibland oss. Afskaffa fattigdomen, och +se sedan hvad det blefve af »människosläktet? Framåtskridande och +utveckling skulle upphöra. Tänk om dess framtid berodde på de +rika. Tillförseln af hvad som är godt och stort skulle afstanna och +det mänskliga samhället återgå till barbarism. Afskaffa lyx, om ni +vill, men lämna oss den mark, ur hvilken det bästa hos +människokaraktären växer upp: fattigdom--hederlig fattigdom. + +Jag vill för ett ögonblick antaga, mina herrar, att ni alla voro nog +lyckliga att vara födda fattiga. Den första fråga, som tvingar sig på +er, är denna: »Hvad skall jag lära att göra för slags nyttigt arbete, +som i utbyte skall gifva mig medel till föda, kläder, hus och hem och +göra mig oberoende af andras understöd? På hvilket sätt skall jag +förtjäna mitt uppehälle?» Och den unge mannen kan föredraga, eller tro +att han skulle föredraga ett visst slags arbete framför andra, att bli +affärsman eller handtverkare, präst, läkare, arkitekt, elektriker +eller jurist. Jag tviflar icke på att några af er i edra mest +högtsväfvande planer sträfva efter att bli journalister. Men det är af +ringa betydelse, hvad den unge mannen tycker om eller inte tycker om; +han måste alltid hålla en punkt klar framför sig: »Kan jag uppnå en +sådan skicklighet i detta fack, att jag säkert, genom att ägna mig +däråt, kan förtjäna mitt uppehälle?» + +Den unge man, som beslutar sig för ett nyttigt arbete, för hvilket han +till gengäld får en summa, som är tillräcklig för hans underhåll, ser +klart en af sina allra första plikter. Han möter genast frågan, som +tvingar sig på honom och kräfver ett svar, och han besvarar den +riktigt. + +Här är intet tal om förvärfvande af rikedom. Hvar och en medgifver, +att en ung mans första plikt är att arbeta för sitt uppehälle. Om det +nästa steg han har att taga äro äfven alla eniga; den unge mannen kan +icke sägas hafva uppfyllt hela sin skyldighet, om han lämnar ur +räkningen lifvets tillfälligheter, olyckshändelse, sjukdom och tryckta +arbetslöner, som för närvarande. Klokheten bjuder honom att besinna +dessa omständigheter, och det är en del af hans plikt att spara något +af sin inkomst och placera sina besparingar i banker eller egendom +eller i något vinstgifvande företag, så att han i händelse af behof +eller på sin ålderdom icke står på bar backe, utan har något att lefva +af. Jag tror att vi alla äro öfverens om lämpligheten--nej plikten +att arbeta och spara för vårt uppehälle och därigenom bibehålla vårt +oberoende och vår själfaktning. + +Dessutom tager jag för afgjordt, att några af er redan beslutat att så +snart som möjligt bedja »en viss ung dam» dela sin lott--eller +lotter, ty naturligtvis skulle han ha en lott eller ett par att dela. +Äktenskapet är en mycket viktig sak och ger anledning till många +allvarliga betraktelser. »Tänk på att du, när du gifter dig, får en +kvinna med godt, sundt förstånd», var det råd min lärare gaf mig, och +jag testamenterar det härmed åt er. Godt, sundt förstånd är den +ovanligaste och den oskattbaraste egenskapen hos både kvinna och man. +Men innan ni får tillfälle att skaffa er en kamrat genom lifvet, +kommer den frågan, hvarom jag ämnar tala till er--»rikedom»--icke +rikedom på millioner, utan helt enkelt tillräcklig inkomst för att +föra ett anspråkslöst, oberoende lif. + +Hvad menas med rikedom? Hur skapas den och hur fördelas den? Icke +långt härifrån ha vi ofantliga kollager, som millioner af år legat +till ingen nytta och därför varit värdelösa. Genom något experiment +eller kanske en tillfällighet upptäcktes att den där svarta stenen +kunde brinna och frambringa värme. Människor gräfde schakt, satte upp +maskiner, sprängde och hämtade upp kol, som de sålde till allmänheten. + +Det tog vedens plats som bränsle till ungefär halfva kostnaden. Genast +blef hvarje kollager värdefullt, därför att det var nyttigt eller +kunde blifva det, och sålunda blef landets rikedom ökad med en ny +artikel, värd hundra, ja, tusen millioner. En skotsk arbetare, +förtäljer historien, satt en dag och såg in i elden, där en tekittel +stod och kokade, och han märkte huru ångan lyfte locket. Detta ha +hundra tusentals människor sett före honom; men ingen såg hvad han såg +--ångkraften, som gör hela världens arbete för så oändligt liten +kostnad i jämförelse mot förr, att man icke ens förmår att räkna ut, +huru mycket världens rikedom ökades häraf. Allmänhetens besparingar +äro rikedomens rot. En ung mans arbete till allmänhetens bästa skapar +rikedom i förhållande till den nytta han gör allmänheten. Kommendör +Vanderbilt såg, tror jag, tretton olika korta järnvägslinjer mellan +New York och Buffalo, under tretton olika förvaltningar och med en +osammanhängande och besvärlig tjänstgöring. Albany, Schenectady, +Utica, Syracuse, Auburn, Rochester m. fl. stodo i spetsen för några af +dessa bolag. Han förenade dem alla, byggde en direkt linje, hvaröfver +er statsexpress flyger femtioen mil i timmen--största uppnådda +hastighet. Och hundratals passagerare befara den linjen mot en under +det gamla systemet. Han gjorde allmänheten en särskild tjänst, som +fullföljd af andra, nedbringar kostnaden för transport af födoämnen +från Västerns prärier till edra dörrar till en ren obetydlighet pr +ton. Han förskaffade allmänheten--och fortfar därmed hvarje dag-- +oberäknelig rikedom, och den vinst han själf skördade var endast en +droppe i hafvet, jämförd med den han öste öfver staten och nationen. + +I gamla dagar, innan ånga, elektricitet eller någon annan af de +modärna uppfinningarna, som gemensamt ha förändrat världens utseende, +funnos till, gjordes allt i liten skala. Det fanns icke tillfälle för +stora idéer att blifva utförda i stor skala och sålunda skaffa rikedom +åt uppfinnaren, upptäckaren, upphofsmannen eller verkställaren. Nya +uppfinningar gåfvo detta tillfälle, och många stora förmögenheter +skapades af enskilda. Men i våra dagar passera vi--såvida vi icke +redan ha gjort det--detta utvecklingsstadium, och det är endast en +orsak, som numera kan skapa stora förmögenheter--jordegendomarnas +stigande i värde. Fabriksverksamhet, kommunikation öfver land och haf, +banker och försäkringsanstalter hafva alla kommit i händerna på bolag, +bestående af hundra, i många fall tusen aktieägare. New Yorks +centraljärnväg äges af mer än tiotusen aktieägare, +Pennsylvaniajärnvägen äges af flera personer än den stora armé består +af, som den har i sin tjänst, och nästan en fjärdedel af ägarna äro +kvinnor och barn. På samma sätt är det med de stora fabriksbolagen, +med de stora ångbåtslinjerna, med bank- och försäkringsinrättningarna, +ja med alla affärsgrenar. Det är ett stort misstag af unga män att +säga: »Åh, vi kunna aldrig komma in i en affär». Om någon af er sparat +så mycket som femtio eller hundra dollars så vet jag verkligen inte +någon slags affärsgren, hvari ni inte genast kan kasta er in. Med +aktien på fickan kan ni infinna er vid aktieägarnas sammanträde, hålla +tal och framställa förslag, tvista med direktören och förklara huru +bolagets förvaltning bör ordnas och ha en ägares alla rättigheter och +hela inflytande. Ni kan köpa aktier i allting, från tidningar till +hyreskaserner. Men kapital betalas så ömkligt nu för tiden, att jag +tillråder stor försiktighet vid placeringen. Jag upprepar hvad jag +förut sagt till kroppsarbetare och till präster, till professorer, +artister, läkare och med dem likställda: »Sätt icke in edra penningar +i något som helst affärsföretag »--affärsrisker äro icke för sådana +som ni. Köp allra först ett eget hem, och om ni sen har något öfver, +så köp ett annat hus eller del i ett hus, eller tag en inteckning i +ett hus eller i en järnväg, och låt det vara första inteckningen samt +nöj er med måttlig ränta. Vet ni att af hundra, som på egen hand +försöka att göra affärer, visar statistiken att de nittiofem förr +eller senare misslyckas. Jag vet det af egen erfarenhet. Jag kan +citera »Hudibras» [1] och säga er, att, hvad åtminstone en affärsgren +angår, äro hans ord i högsta grad träffande ännu i dag: + + »Ack ve! Den man får mera, än han tål, + som ständigt har att göra med kallt stål.» + + [1] »Hudibras»--en komisk hjältedikt från 1600-talet af Samuel + Butler + +Aktieägare i järn- och stålaffärer kunna intyga sanningen häraf, +antingen stålet är varmt eller kallt. Samma förhållande råder inom +andra affärsgrenar. + +Första klagan öfver våra dagars affärsställning gäller rikedomens +hopande i fåtalets händer. Detta var, som jag redan sagt, förhållandet +strax efter att de nya uppfinningarna ändrat världens ställning. Men i +dag är det icke sant. Rikedomen blir mer och mer fördelad bland de +många. Summan af arbetets och kapitalets gemensamma vinst, som nu +kommer på arbetets lott, har aldrig varit så stor som nu, och summan, +som går till kapitalet, aldrig så liten. Under det att kapitalets +vinst minskats med mer än hälften, där den icke alldeles uteblifvit, +visar statistiken att arbetsförtjänsten aldrig stått så högt som före +de senaste dåliga konjunkturerna inom affärsvärlden, och att +lefnadsförnödenheter betydligt fallit i pris. Storbritannien har +inkomstskatt, och vårt land måste för en tid underkasta sig en dylik +pålaga. Af statistiska uppgifter från England framgår, att under de +elfva åren från 1876 till 1887 ökades antalet af personer, som i +årsinkomst hade från 750 till 2,500 dollars, med mer än 21 procent och +minskades antalet af dem, som hade från 5,000 till 25,000 dollars, med +2 1/2 procent. + +Ni kan vara öfvertygad om, mina herrar, att frågan om rikedomens +fördelning ganska snart ordnar sig under närvarande förhållanden och +ordnar sig i den rätta riktningen. De få rika bli fattigare, och de +arbetande många bli rikare. Några få undantagsmän kunna nog skapa sig +rikedom, men den blir säkert måttligare än förr. Detta är kanske icke +till så stor lycka för massan af folket, som man är benägen att tro, +emedan samlandet af stor rikedom i händerna på en företagsam man, som +fortfarande hänger i arbetet, är det bästa medlet att åstadkomma +mångas välstånd. Tänk på den rikaste man, som världen någonsin sett, +och som dog i New York för några år sedan. Med undantag af en liten +ränta, som förslog till de dagliga utgifterna, var hela hans +förmögenhet och dess afkastning insatt i företag, som åstadkommit vårt +järnvägssystem, med dess oerhördt billiga transportkostnader. Antingen +millionären vill det eller ej, så kan han icke undgå den lag, som +under nuvarande förhållanden tvingar honom att använda sina millioner +till folkets bästa. Allt han kan få af dem under de få år han lefver +är att han kan bo i ett finare hus, ha finare möbler och omgifva sig +med konstföremål. Jag kunde tilllägga: ett präktigare bibliotek-- +mera af gudarna i sin närhet--men af hvad jag sett af millionärer är +biblioteket den minst begagnade delen af deras »möbler» i den ståtliga +bostaden. Han kan äta finare mat och dricka finare viner, hvilket bara +förstör honom. Men den modärne millionären är vanligen en man med +mycket tarflig smak och till och med gnidarevanor. Han använder mycket +litet för egen räkning och är arbetsbiet, som i industrikupan samlar +honung, hvilken sedan kommer invånarna i den där kupan och allmänheten +i stort sedt till godo. Detta är en sann bild af millionären, sådan +Mr. Carter skildrat honom i sitt märkliga tal inför +Beringsundtribunalet i Paris: [2] + + [2] En år 1893 tillsatt skiljedomstol för att lösa tvisten mellan + Amerika och England om sälfångsten i Berings sund.--Ö a. + +»De som lyckas bäst i att förvärfva egendom och i en sådan enorm +utsträckning äro just de män, som kunna bäst sköta den, så att den +mest gagnar samhället. Det är därför att de äga den egenskapen, som de +kunna förstora den i så hög grad. De äga verkligen i ordets rätta +mening, endast hvad de förbruka. Återstoden tillfaller det allmänna +bästa. De äro endast förvaltarna. De placera rikedomen och ställa om +att pengar sättas in i det eller det företaget och i ännu ett +annat. Allt slags arbete, som kan vara produktivt, gynnas af +dem. Dessa män, som förvärfva dessa hundra millioner, göra släptjänst +hos den återstående delen af samhället--sådan är faktiskt deras +ställning. Och samhället tål det, därför att det vet att det är +fördelaktigast.» + +Här är ett annat vittnesbörd af en lika märklig man. Er vän, Mr. Dana, +sade med fullkomlig rätt i Cornelluniversitetet: + +»Det är en klass af människor, som jag särskildt vänder mig till, +vetenskapsmännen, tänkarna och uppfinnarna; och så till den klass af +människor, som blifvit välsignad med förmågan att spara, att förvärfva +rikedom, att samla och koncentrera pengar, män, mot hvilka det nu är +modärnt att deklamera och mot hvilka man söker stifta lagar. Och ändå, +om det finns någon mänsklighetens välgörare, som skulle kunna väcka +afund för allt han lyckats uträtta och för de oförgätliga minnen han +lämnat efter sig, så är det Ezra Cornell. Eller, för att taga ett +annat, nära till hands varande exempel, Henry W. Sage. Dessa män +visste huru de skulle bli rika, därför att de fått den begåfningen; +och när de blefvo rika, så visste de huru rikedomen skulle användas +till ändamål, somn skola gagna mänskligheten så länge världen består. +Mannen med snille och mannen med penningar, dessa, som bereda nya +arbetsfält, och dessa, som samla och spara för att bilda stora +affärsföretag till allmänhetens nytta, dessa äro världens utsedda och +oskattbara ledare i det nu började tjugonde seklet.» + +Bien i en kupa förstöra icke arbetsbien, som samla honung, utan +drönarna. Det är ett stort misstag af allmänheten att vilja skjuta ned +millionärerna, ty de äro bina, som tillverka mest honung och bidraga +mest att fylla kupan, äfven sedan de fullproppat sig själfva. Låt oss +ge akt på den märkliga omständigheten, att ett lands och ett folks +välmåga står i proportion till antalet millionärer. Se på Ryssland, +med dess befolkning af så godt som trälar, lefvande på svältkost, som +ingen i vårt land kunde eller ville röra vid; och i Ryssland skall ni +icke finna en enda millionär, med undantag af kejsaren och ett par +jordägande adelsmän. Det är nästan på samma sätt i Tyskland. I hela +tyska kejsardömet känner jag inte till mer än två millionärer. I +Frankrike, där folket har det i allmänhet bättre än i Tyskland, kan ni +icke räkna till ett halft dussin millionärer i hela landet. I vårt +gamla hemland, Storbritannien, som är det rikaste land i Europa--det +rikaste i världen med undantag af ett, vårt eget--finnas fler +millionärer än i hela det öfriga Europa, och dess befolkning är mera +välmående än i något annat land. Ni kommer till vårt eget land: vi ha +flera millionärer, än hela den öfriga världen tillsammans, ehuru vi +icke ha en tiondedel så många som man tror. Jag har sett en +förteckning af en välkänd jurist i Brooklyn öfver personer, som +antogos vara millionärer, och den väckte mitt löje, som den väckt +många andras. Jag såg män kallas för millionärer, som icke ens kunde +betala sina skulder. Många borde haft en nolla borttagen från sina +1,000,000. För en tid sedan satt jag vid en middag bredvid Mr. Evarts, +och samtalet rörde sig om idéen att personer, medan de lefde, skulle +utdela sin förmögenhet till allmännyttiga ändamål. En af de närvarande +herrarna sade, att det var fullkomligt riktigt, och anförde många +skäl, af hvilka ett var, att ingen kunde ta sin rikedom med sig i +döden. + +»Jag vet just inte det», sade Mr. Evarts. »Min erfarenhet som New +Yorksjurist är, att, på ett eller annat sätt lyckas människor i att +taga åtminstone fyra femtedelar med sig.» Deras beryktade rikedom får +man aldrig reda på efter deras död. + +Hur idealförhållandena än må utveckla sig, förekommer det mig, som om +Mr. Carter och Mr. Dana hade rätt. Under våra nuvarande förhållanden +är millionären, som fortfar att arbeta, den billigaste tjänare +allmänheten kan hålla sig med för priset af hans kläder, föda och +bostad. + +Nutidens uppfinningar leda till affärskoncentrering. Ni kan icke med +fördel leda en Bessemerfabrik utan att sysselsätta tusen arbetare på +en plats. Ni kan icke tillverka pansarplåt till våra skepp utan att +först ge ut sju millioner dollars, som Bethlehembolaget nyligen gjort. +Ni kan inte väfva en aln bomullstyg under konkurrens med världen, utan +att ha en ofantlig fabrik och tusentals män och kvinnor, som hjälpa er +med arbetet. Det stora elektriska etablissemanget här i er stad har +framgång, därför att det kostat millioner och kommer att drifvas i +stor skala. Under sådana villkor kan det icke undvikas, att rikedomen +under gynnsamma konjunkturer samlas i händerna på ett fåtal. Men af +femtio stora förmögenheter, som Mr. Blaine hade på sin lista, fann han +endast en, som förvärfvats genom ett yrke. De flesta förtjänas på +jordegendom, därnäst på kommunikationsmedel och bankrörelse. Hela +yrkesvärlden hade åstadkommit endast en millionär. + +Men under antagande att ett öfverflöd af rikedom faller i händerna på +ett fåtal människor--hvad är deras plikt? Hur skall sträfvan efter +dollars lyftas från den låga atmosfär, som omger affärslifvet, och +blifva till en ädel lefnadsbana? Hittills har rikedomen blifvit +förfogad öfver på tre sätt: Det första och allmännaste har varit att +testamentera den åt sin efterlefvande familj. Frånräknadt omsorgen för +de sinas anspråkslösa och oberoende underhåll, så kan sättas i fråga +om ett sådant bruk af rikedom är rätt eller klokt. Jag ber er besinna +hvad resultatet, som regel, brukar vara af att millioner lämnas åt +unga män och kvinnor, söner och döttrar till millionären. Ni skall +finna att, som regel, det icke är till döttrarnas nytta; det visar sig +i de mäns karaktär och uppförande, som gifta sig med dem. Hvad sönerna +angår, så är deras ställning skildrad i det utdrag jag nyss läste upp +för er ur The Sun. Intet är sannare än det, att, som regel, den +»allsmäktige dollarn», då den i millioner testamenteras till söner och +döttrar, visar sig vara en »allsmäktig förbannelse». Det är icke sitt +barns bästa millionären tänker på, när han gör sitt testamente--det +är sin egen fåfänga. Det är icke kärlek till barnet, utan +själfberömmelse, som ligger till grund för detta fördärfbringande sätt +att disponera öfver rikedom. Ett försvar finns för detta sätt, +nämligen att rikedomen blir mycket hastigt skingrad och fördelad på +många. + +Det finns ett annat bruk af rikedom, mindre vanligt än det första, +hvilket icke är så skadligt för allmänheten, men hvilket icke skulle +räknas testatorn till förtjänst. Millionärer skänka sina pengar till +offentliga institutioner, när de äro tvungna att släppa sitt tag om +dem. Det är ingen godhet och kan icke bli någon välsignelse att ge +bort hvad man icke kan undanhålla. Det är ingen gåfva, därför att det +icke gifves med glädje, utan aftvingadt vid dödens stränga kallelse. +Den olyckliga utgången af dessa testamenten, tvisterna, som ofta +åtfölja dem och det sätt, hvarpå rikedomen förslösas, tyckes utvisa, +att ödet icke ser dem med vänliga ögon. Vi hafva ständigt varnande +lärdomar för ögonen och måste se till, att det enda sättet att göra +något varaktigt godt genom bortskänkandet af stora summor är, att +millionären lika nitiskt och vaket under sin lifstid sörjer för sin +egendoms fördelning, som han gjort för dess förvärfvande. + +Vi hafva i dag ett anmärkningsvärdt rättegångsfall, rörande fem eller +sex millioner dollars, som en framstående jurist testamenterat till +uppförandet af ett offentligt bibliotek i New York, en institution så +välbehöflig, att det öfverklagade testamentet är en stor olycka. Det +är åratal sedan han dog; testamentet är förklaradt ogiltigt på grund +af ett formfel, ehuru icke det ringaste tvifvel på donatorns mening +föreligger. Det är ett sorgligt bevis på huru dåraktigt människor +handla, som behålla sina millioner, för hvilka de icke ha någon +användning, tills de äro ur stånd att förfoga öfver dem, såsom de +önska. Peter Cooper, Pratt från Baltimore och Pratt från Brooklyn och +andra äro män, som ni borde taga till förebilder--de delade med sig +af sitt öfverflöd, medan de ännu lefde. + +Det tredje bruket--det enda ädla bruket af öfverflödig rikedom--är +detta: Att den betraktas som ett heligt ansvar, att väl förvaltas af +sin ägare, i hvars händer den kommit, till mänsklighetens högsta väl. +Man lefver icke endast af bröd, och fem eller tio cents mera i inkomst +om dagen, utströdda öfver tusenden, skulle framkalla litet eller intet +godt. Men samlad i en stor fond och använd som Mr. Cooper använde den, +till upprättandet af Cooperinstitutet, blir den till välsignelse för +generationer. Den skall bilda förståndet, människans andliga del. Den +förser er med en stege, uppför hvilken den uppåtsträfvande fattige kan +klättra. Men det tjänar ingenting till, mina herrar, att försöka +hjälpa folk, som inte vill hjälpa sig själfva. Man kan inte knuffa +någon uppför en stege, som inte vill försöka att klättra litet själf. +Så snart ni slutar att skjuta på, faller han ned och gör sig illa. +Därför har jag ofta sagt och upprepar det än en gång, att den dag +kommer och vi se redan dess gryning, då den man, som vid sin död ägde +millioner att fritt förfoga öfver och icke gjorde det, kommer att dö +vanärad. Jag menar naturligtvis icke affärsmannen, som plötsligt +träffas af döden och som har sitt kapital i affären och icke kunnat +taga ut det; ty kapitalet är verktyget, hvarmed han åstadkommer sina +underverk och producerar mera rikedom. Jag talar om den mannen, som +vid sin död äger millioner i värdepapper, hvilka han behöll för +räntans skull, så att han kunde öka sin eländiga dollarhög. Genom att +under sitt lif förfoga öfver öfverskottet af stor rikedom, så att den +blir till en välsignelse för mänskligheten, kan affärsmannens +verksamhet med att samla förmögenhet upphöjas i rang med hvilken som +helst annan sysselsättning. På detta sätt kan han i rang till och med +mäta sig med läkaren, hvars yrke är ett af våra allra högsta, därför +att affärsmannen äfven, på visst sätt, blir en läkare, som försöker +icke att bota utan att förekomma mänsklighetens lidande. Till dem +ibland er, som äro tvungna eller som önska att beträda affärsbanan och +att samla rikedom, rekommenderar jag idéen. Den grafskrift, som hvarje +rik man skulle önska sig förtjäna, står att läsa på monumentet öfver +Pitt: + + »Han lefde utan att göra väsen af sig, + Och han dog fattig.» + +Sådan är den man, som framtiden kommer att hedra, under det att den, +som dör gammal efter att ha dragit sig ifrån affärer och har millioner +förvarade i sitt kassaskrin, hvarken blir begråten, hedrad eller +prisad. + +Jag kan med rätta indela unga män i fyra klasser: + +Först sådana, som måste arbeta för sitt uppehälle och som satt till +sitt mål förvärfvandet af en anspråkslös inkomst--en koja och ett +hjärta, d. v. s. en enkel, men pittoresk bostad på landet och en +kamrat, »som sprider solsken, hvarhelst hon går» och är hans lifs goda +ängel. Denna klass n:r 1 kunde hafva till sitt motto: »Fattigdom eller +rikedom gif mig icke», »Från fattigdomens besvärligheter och +rikedomens ansvar bevare oss Herren Gud.» + +Klass n:r 2 omfattar alla dem ibland er, som ha beslutat att förvärfva +rikedom, hvilkas lifsmål är att tillhöra denna mycket omtalade och +mycket smädade klass--millionärerna--dessa, som börja arbeta för +det största goda åt det största antalet, men det största antalet är +alltid nummer ett. Mottot för denna klass är kort och träffande: »Fyll +din börs.» + +Nu kommer den tredje klassen. Den gud de dyrka heter hvarken rikedom +eller lycka. De besjälas af »ädel ärelystnad», och sträfvan efter +ryktbarhet är deras lifs förhärskande lidelse. Detta är kanske icke så +lumpet som sträfvan efter materiell rikedom, men det vittnar om mera +fåfänga. Framför ryktets altare böja många tillbedjare knä. Den +största graden af fåfänga finner man hos personer, som uppträda +offentligt. Det är kändt att sångare och musici, skådespelare och till +och med målare--hela artistklassen--äro synnerligt behäftade med +personlig fåfänga. Detta har ofta väckt undran, men skälet ligger +troligen däri, att musikern och skådespelaren, ja äfven målaren kan +vara framstående i sin konst, utan att därför äga högre bildning eller +allmän begåfning. Några egenheter eller ett utprägladt karaktärsdrag +kan skaffa honom utmärkelse och rykte, så att hans kärlek till konsten +eller önskan att gagna med sin konst förkväfves af en småaktig, +själfvisk personlig fåfänga. Men vi finna denna benägenhet, ehuru i +mindre grad, i alla yrken och sysselsättningar, hos politikern, +juristen och, med förlof sagdt, ibland äfven hos prästen; mindre hos +läkaren, tror jag, antagligen därför att han i sitt yrke ständigt står +ansikte mot ansikte med lifvets sorg och allvar. Han ser, bättre än +någon annan, huru allt är fåfänglighet, förgänglighet. En god bild af +denna klass ger oss Shakespeare i Hotspur's tal: + + »Vid Gud! det vore lätt att hoppa upp + och rycka ärans glans från bleklagd måne. + Ja, lätt att dyka ned i hafvets djup, + där intet sänklod bottnat än, och draga + en drunknad ära upp vid lockarna, + om endast den, som räddat henne, finge + all hennes härlighet, men utan en rival». + +Lägg märke till, mina unga herrar, huru han icke frågar efter något +annat än sig själf och huru han som en fåfäng påfågel struttar öfver +scenen. + +Det förekommer icke mig, som om kärlek till rikedom vore drifkraften +hos så många, som kärlek till ryktbarhet är; och detta böra vi vara +uppriktigt glada öfver, ty det visar att under utvecklingens +oemotståndliga lag rör sig släktet så småningom framåt och uppåt. Tag +hela skalan af den artistiska världen, som ger lifvet ljus och +skönhet, som förfinar och pryder, och helt säkert är att den store +kompositören, målaren, pianisten, lagkarlen, domaren, statsmannen, +alla dessa offentliga män bry sig mindre om millioner än om +ryktbarhet, hvar och en på sitt arbetsfält. Hvad frågade Washington, +Franklin, Lincoln eller Grant och Sherman efter rikedom? Intet! Eller +Harrison och Cleveland, två fattiga män, väl värda att träda i de +andras fotspår? Hvad fråga domarna vid vår Högsta domstol efter +rikedom? De stora prästerna, läkarna och lärarna, icke bry de sig om +att förvärfva rikedom. Den vinst de eftersträfva är ett godt anseende, +förvärfvadt i arbetet för andra, och detta är ett stort steg framför +millionärklassen, som strider sig in i ålderdomen och genom ålderdomen +till grafvens brädd, utan annan ärelystnad än att öka sin eländiga +penninghög. + +Men så finns en fjärde klass, högre än de föregående, som icke +tillbeder hvarken vid rikedomens eller ryktbarhetens altare, utan vid +det ädlaste af alla altare, arbetets altare--arbete för +mänskligheten. Själfförsakelse är dess lösen. Medlemmar af denna inre +och högre krets söka icke offentligt gillande, utan nöja sig med sin +rättskänslas tysta medgifvande. De säga med Confucius: »Jag bryr mig +icke om att jag icke har någon hög värdighet, men jag bryr mig om att +göra mig förtjänt af en hög värdighet». Denna klass förmår fattigdomen +icke nedtrycka eller medgången upphöja. Den människa, som hör dit, +söker fylla sin dagliga plikt på ett sådant sätt, att hon kan högakta +sig själf och fruktar endast sitt samvetes ogillande. Jag har känt män +och kvinnor, som offentligheten icke mycket kände till, ty denna klass +söker icke offentligheten, men som i sitt lif visade sig ha nått detta +idealiska stadium. För denna klass skall jag ge er en passande +illustration ur en dikt af en skotsk skald, som alltför ung lämnade +lifvet: + + »Jag vill gå fram bland män, ej klädd i hånets pansar, + men i mitt rena uppsåts blanka vapenskrud. + Mig vänta stora plikter och mig vänta sånger. + Och om med krona eller ej jag stupar, + det gör detsamma, blott Guds verk är gjordt. + Jag lärt att älska blixtens klara flamma, + ej åskans brak, som följer i dess spår, + som män'skor kalla rykte ». + +Mina herrar, ni stå på tröskeln till lifvet, er bjudes det goda, det +bättre, det bästa, tre led i utvecklingen kunna de kallas--det +naturliga, det andliga och det himmelska. Det ena har till mål +världslig framgång--icke utan välsignelse för släktet i dess helhet, +emedan det af individen fordrar många värdefulla egenskaper: +nykterhet, flit och själfdisciplin. Det andra ledet kommer litet +högre: den eftersträfvade belöningen är af mera andlig art--icke +grof och materiell, utan osynlig, icke kropp, utan själ, människans +andliga del; och detta framkallar otaliga dygder, som skapa goda och +nyttiga människor. + +Den tredje eller himmelska klassen står på en helt och hållet olika +grund, i det att själfviska hänsyn icke förekomma i de bästas utvalda +broderskap--arbete för andra är det första villkoret. Ingen fikar +efter rikedom eller ära, ty de hafva lärt och veta att dygden i och +för sig är deras enda stora belöning och att jämförelse därmed är +intet annat värdt att sträfva efter. Och sålunda få rikedomen och +äfven ryktbarheten lämna sin tron, och denna intages af det högsta +banér ni har att tjäna under--ert eget gillande, vunnet genom trogen +pliktuppfyllelse, utan fruktan för följderna och utan väntan på +belöning. + +Det betyder icke mycket, åt hvilket arbetsområde edra böjelser eller +åsikter föra er, det enda, som är af vikt, är att ni dock föres åt +något område. Fyll då er plikt och litet till det där »litet till » är +af stor vikt. Vi äga en stor skalds intyg på, att den människa, som +gör det bästa hon kan, kan ibland göra ännu mer. Bevara er +själfaktning som er dyrbaraste ädelsten och den enda rätta vägen att +vinna andras aktning, och kom ihåg Emersons ord, att ingen annan än ni +själf kan hindra er framgång. + _________________________________________________________________ + + BUSEN "TRUST" + +Vi måste alla ha våra leksaker, barnet sin skallra, den vuxne sin +sport, sällskapsmannen moderna och konstälskaren sin mästare; och +människosläktet, med sina oändliga skiljaktigheter, behöfver ofta byta +om leksaker. Inom affärsvärlden gäller samma regel. Vi ha haft vårt +tidehvarf af »konsolidationer» och »watered stocks». För icke så länge +sedan var allting »syndikat». Ordet har redan blifvit föråldradt, och +det nu modärna är »trust», hvilket nog i sin tur får lämna plats åt +ett nytt universalmedel, som efterträdes af ett ännu bättre och så +vidare i oändlighet. Den ekonomiska världens stora lagar, hvilka, +liksom alla lagar rörande samhället, äro med naturnödvändighet +framtvingade ur lifvet själft, kvarstå ensamt oförändrade genom alla +dessa växlingar. Närhelst konsolidationer eller »watered stocks», +eller syndikat eller truster försöka att kringgå dessa, så har det +alltid visat sig, att efter sammanstötningen har intet varit kvar af +universalbotemedlen, under det att de stora lagarna fortfarande äro i +verksamhet med oemotståndlig konsekvens. + +Det lönar mödan att ta reda på trusternas utseende och form och se +efter hvilka förhållanden, som framkalla dem. Deras genesis är följ +ande: Efterfrågan på en viss artikel är större än tillgången. Priserna +äro höga och vinsten lockande. Hvarje tillverkare af denna artikel +börjar genast att utvidga sina fabriker och öka deras +produktionsförmåga. Till råga härpå väcker den ovanligt stora profiten +såväl direktörernas uppmärksamhet som andras, hvilka äro mer eller +mindre intresserade af fabriken. Dessa berätta för främmande om den +stora framgången. Nya bolag bildas, nya fabriker uppföras, och inom +kort har efterfrågan på artikeln blifvit tillfredsställd, och priserna +stiga icke mera. Snart blir tillgången större än efterfrågan, det +finns ett par ton eller alnar mera i marknaden än som behöfs, och +priserna falla. De fortfara att falla, tills artikeln säljes för hvad +tillverkningen kostat, tills mindre fördelaktigt belägna eller sämre +ordnade fabriker och äfven tills de bäst skötta och välförsedda +fabriker icke längre äro i stånd att tillverka artikeln till det pris, +hvarför den säljes. Politisk ekonomi säger att här slutar +svårigheten. Varor kunna icke produceras för mindre än +kostnaden. Detta var sant, när Adam Smith skref, men det är icke sant +i dag. När en artikel tillverkades af en anspråkslös handtverkare, +som, troligen i sitt hem, använde två eller tre gesäller och en eller +två lärgossar, var det en lätt sak för honom att begränsa eller till +och med stoppa hela tillverkningen. Som denna nu sker, i jättestora +etablissemang, med ett rörelsekapital af fem à tio millioner dollars +och med tusentals arbetare, kostar det fabrikanten mycket mindre att +göra en förlust pr ton eller aln än att stoppa tillverkningen. Att +stanna fabriken skulle vara ödesdigert. Villkoret för billigt fabrikat +är att fabriken är i full gång. Tjugo slags utgifter äro »fixerade +omkostnader», af hvilka flera skulle ökas genom +arbetsinställelse. Därför tillverkas artikeln i månader, ja, i åratal, +icke endast utan profit eller utan kapitalränta, utan till förfång för +det i affären insatta kapitalet. Fabrikanterna ha i det ena årets +bokslut efter det andra sett huru kapitalet reducerats. Men de veta +att om fortsättandet af tillverkningen än är dyrbart, så skulle ett +afbrott vara ruin. Deras konkurrenter äro i samma fördömelse. De se +många års besparingar och kapitalet, som de kanske lyckats få låna, +bli mindre och mindre, utan hopp om förändring i förhållandena. Det är +i en sålunda förberedd jordmån, som något, hvilket lofvar räddning, +gladt välkomnas. Fabrikanterna äro i samma ställning som patienter, +hvilka, sedan de under åratal förgäfves sökt hjälp hos riktiga läkare, +lätt blifva offer för förste bäste kvacksalfvare. Bolag--syndikat-- +trust--de äro villiga att försöka hvad som helst. Ett möte utlyses, +och med faran för ögonen besluta de sig att handla gemensamt och bilda +en »trust ». Hvarje fabrik värdeberäknas för en viss summa. Tjänstemän +utses och genom dessa skall hela tillverkningen af artikeln i fråga +tillhandahållas allmänheten till lönande priser. + +Sådan är trustens genesis i fabriksvaror. Inom kommunikationsväsendet +är ställningen, ehuru praktiskt taget densamma, dock olika i några +detaljer. Många små järnvägslinjer äro byggda under olika privilegier. +Ett affärsgeni ser att de åtta eller tio olika organisationerna, med +lika många skiljaktiga meningar om förvaltning, utrustning etc., äro +lika onödiga som de tvåhundrafemtio småkungarna i Tyskland, och--som +en ny Bismarck--sopar han ut dem ur tillvaron, skapar en stor direkt +linje, fördubblar aktiekapitalet, betalar räntan med inbesparingarna +genom sammanslagningen, och allt är till högsta belåtenhet, såsom +fallet är med New York centralbanan. Eller en bana bygges och skötes +så klokt som Pennsylvaniajärnvägen och lyckas att utveckla statens +resurser så väl, att på en linje af trehundrafemtio mil mellan +Pittsburg och Filadelfia tages in i ren behållning tretton millioner +dollars årligen. Tolf millioner däraf införas i deras böcker. En eller +två millioner extra användas för att bygga en af världens bästa +järnbanor på en väg, som ursprungligen var ämnad till en hästspårväg. +Vi kalla icke våra järnvägssammanslagningar för »truster», ehuru de +faktiskt äro sådana, enär deras syftemål är att höja och underhålla +fraktsatserna i vissa distrikt. De äro »föreningar» eller »system», +hvilka afse monopolisering i dessa distrikt. + +Under senaste presidentfälttåget ingick det i det ena partiets +intresse att sammanbinda truster med tullfrågan. Men truster äro icke +inskränkta till ett särskildt land eller på något sätt beroende af +lagbestämmelser. Den största trusten för närvarande är koppartrusten, +som är fransk och har sitt hufvudkvarter i Paris. Salttrusten är +engelsk med hufvudkvarter i London. Ståltrådstrusten är tysk. Den enda +rälstrusten som funnits var internationell och omfattade Europas alla +rälsfabriker. Truster, vare sig inom kommunikationsväsendet eller i +fabriksvaror, äro uttryck af mänsklig svaghet, och denna svaghet är +lika utsträckt som släktet själft. + +Det finns en mycket stor sammanslutning, ordnad på samma sätt som en +trust, hvilken är så enastående i sitt upphof och sin historia, att +den förtjänar sitt särskilda omnämnande. Jag menar +Standardoljebolaget. Ett så gynnsamt tillfälle att behärska en vara +har kanske aldrig förekommit, som när det gällde petroleum. Ganska +tidigt insågo ett par af de skickligaste affärsmän, som världen +någonsin sett, betydelsen af upptäckten och vågade stora summor på +inköp af platser, som kunde anses vara gifvande. Petroleumaffärens +framgång var enastående och likaså dessa personers. Allt hvad de +förtjänade och så stort kapital de kunde uppbringa insattes utan +tvekan i företaget, och de blefvo snart de enda ägarna af jordområdet, +som innehöll denna stora rikedomskälla. Standard-oljebolaget skulle +längesedan ha gått om inte, ifall det icke på det hela taget blifvit +skött i enlighet med de lagar, som gälla för affärer. Det medgifves i +allmänhet att oljeprisen nu ställa sig så låga för konsumenterna-- +lägre påstå somliga--att detta icke varit möjligt, om affären icke +varit koncentrerad under samma förvaltning och ledning och skött på +det sätt, som förvärfvat Standard-oljedirektörerna så stort anseende. +De intaga en liknande ställning som Colemans i Pennsylvania, hvilka +äga de förnämsta malmgrufvorna i Östern. De äga malmförrådet i +Cornwall, liksom Standard- oljebolaget äger oljeförrådet. Men bolaget +är ständigt på upptäckt efter nya fyndorter, och dess framgång beror i +främsta rummet på grundläggarnas sällsynta affärsskicklighet och +förvaltningsförmåga. Hotande hinder läggas stundom i deras väg, och +det ser ut som om bolaget skulle förlora sitt monopol och gå samma väg +som alla stora bolag. Och det kan sättas i fråga, om det kan +fortlefva, när de nuvarande hufvudmännen draga sig tillbaka. Kanske +jag borde säga, när den nuvarande mannen drar sig tillbaka, ty +beundransvärd organisation förutsätter ett snille i spetsen, en +öfverbefälhafvare, med enastående dugligt underbefäl, förstås, men +dock i spetsen en Grant. Till dem, som åberopa Standard-oljebolaget +som ett bevis på att truster eller sammanslagningar kunna äga varaktig +framgång, säger jag: Vänta och se. Jag talar sa öppet om detta bolag, +därför att jag icke har reda på dess styrelse, inkomster eller +tillvägagångssätt. Jag ser det utifrån, endast som den, hvilken +studerar politisk ekonomi, och som sådan har jag på detsamma tillämpat +de principer, som jag vet skola råda, hur våldsamt motståndet än är. + +Vi ha visat huru truster och bolag uppstå i deras olika gestalter. +Frågan är nu: Hota de på allvar nationens intresse? Äro de en källa +till oro? Eller skola de visa sig, såsom andra liknande företeelser +vara ett försvinnande drag af osäkerhet och öfvergångstillstånd. Låt +oss, för att besvara denna fråga, följa den trust, som vi låtsades +bilda, i salt eller socker, spik, läder eller koppar--det är +detsamma. Sockerraffinadörerna, till exempel, ha bildat en trust efter +att under åratals ogynnsamma konjunkturer ha täflat med hvarandra, och +allt socker, som tillverkas i landet, säljes genom en och samma kanal +till förhöjda priser. Förtjänsterna börja stiga. Utdelning lämnas, och +de, som förut sågo sin egendom försvinna inför sina ögon, bli nu +lyckliga. Utdelningen på den delen af sitt kapital, som en person +insatt i sockeraffären, är långt större än det kapital han har +innestående i flera andra affärer. Priset på socker är sådant, att om +han satte in sitt kapital i en ny fabrik, skulle han förtjäna +enormt. Han har kanske förbundit sig att icke utvidga sin affär eller +ingå i en ny, men hans anhöriga och bekanta upptäcka snart den nya +utsikten till vinst. Han kan råda dem att understödja utvidgningen af +en liten fabrik, som naturligtvis måste ingå i trusten. Äfven om han +icke ger sina vänner denna vink, så är kapitalet alltid på utkik, +synnerligast när ryktet förmäler att en ny trust bildats, såsom i +fallet om socker, och strax springa nya fabriker ur jorden som genom +ett trollslag. Ju framgångsrikare trusten är, dess säkrare skjuta +dessa sidoskott fram. Hvarje seger medför ett nederlag. Hvarje +fabrik, som trusten köper, skapar en annan och så fortgår det ad +infinitum, tills hela bubblan brister. Sockerraffinadörerna ha försökt +att få mera af kapitalet i ett särskildt fall, än kapitalet afkastar i +allmänhet. De ha försökt att få en del af kapitaloceanen att stiga +högre än den omgifvande vattenytan, men vattnet har stigit öfver +fördämningarna, och kapitalet, liksom vattnet, har åter funnit sin +jämna yta. Det är sant att för att återvinna denna jämnvikt erfordras +en kortare eller längre period, hvarunder artikeln i fråga kan säljas +till konsumenten i mindre kvantiteter och till högre pris än +förut. Men för detta blir konsumenten rikligen ersatt under de +följande åren, under hvilka striden mellan de konkurrerande fabrikerna +blir häftigare än någonsin och räcker, tills den stora lagen om att +den bäst utrustade står kvar gör sig gällande. De fabriker och +direktörer, som kunna åstadkomma den största fördelen, utestänga de +mindre dugliga. Ett klokt förvaltadt kapital lämnar rättmätig +vinst. Småningom blir kapitalet genom stegrad efterfrågan i stånd att +erhålla större vinst. Detta i sin tur drager nytt kapital till +fabrikerna, och vi äro åter midt inne i den gamla striden, och +konsumenten skördar vinsten. + +Sådan är lagen, sådan har lagen varit, och sådan lofvar lagen att bli +i framtiden; ty ännu har ingen plan uppfunnits, som i längden hindrat +dess verkningar. Fri konkurrens, och alla bolag eller truster, som +försöka att afprässa konsumenten mer än tillbörlig förtjänst på +kapital och omkostnader, uppgöra planen till sitt eget nederlag. Vi +hafva många bevis på att denna stora lag icke slumrar och icke låter +sig undertryckas. För någon tid sedan bildade, som jag redan omtalat, +stålrälsfabrikanterna i Europa en trust och höjde priset på räls så +orimligt högt, att amerikanska fabrikanter voro i stånd att för +första, kanske äfven för sista gången, exportera stålräls till Kanada. +Men missförstånd och oenighet, oskiljaktiga från försök till +sammanslutning mellan konkurrenter, bröto snart trusten. Med +stridslystna känslor lagda till den förra affärskonkurrensen förnyades +kampen, och stålrälsindustrien i Europa har aldrig sedan repat sig. +Det befanns att stegringen i pris hade galvaniserat till lif +affärsföretag, som aldrig skulle ha drömt om att fabricera räls. Och +så dog denna trust sin naturliga död. + +Under det stora tryck, som flera år rådde i detta land inom +stålrälsfabrikationen, höllos många orofyllda möten, på samma sätt som +beskrifvits i trustens uppkomst, och det beslöts att göra ett försök +att inskränka produktionen. Lyckligtvis kom snart reaktionen. +Efterfrågan på räls började åter, innan planen sattes i +verkställighet, minskning af produktionen försöktes aldrig, och +stålrälsindustrien räddades sålunda från ett stort misstag. + +Vi ha nyligen sett detta lands blyindustri förstöras och dess ägare +ruinerade. För några veckor sedan voro tidningarna fulla med +redogörelser för sammanslutningen mellan boskapsuppfödare i St. Louis, +som beslutat att störta slakteri- och exportbolagen i Chicago och +Kansas City. + +Ingen affär i detta land var under flera år mindre lönande än +spiktillverkningen. För att afhjälpa detta bildade icke fabrikanterna +någon trust för att sälja varan, utan i stället minskade de +produktionen. En viss procent af deras maskiner hölls overksam. Denna +procent ökades från tid till tid och endast så mycket tillverkades, +som för ett visst pris kunde tagas i marknaden. Resultatet var att det +snart fanns flera maskiner i Amerika för tillverkning af spik än +efterfrågan på spik behöfver på många år, och denna förening mellan +spikfabrikanter gick samma väg som alla truster och lämnade affären i +svårare trångmål, än den var förut. + +Sockertrusten har redan en anmärkningsvärd konkurrent i hälarna. +Koppartrusten är i fara. Alla stå beredda att anfalla en »trust» eller +»sammanslagning», om den visar sig vara värd attacken; med andra ord, +om den lyckas att höja sin vinst öfver den naturliga jämna ytan i hela +landet, kan den vänta konkurrens från alla håll och måste slutligen +duka under. Det är onödigt att ägna mycken uppmärksamhet åt de talrika +trusterna i mindre artiklar, som uppstå den ena veckan och försvinna +den andra, därför att de äro underkastade den stora lagen. Tidningarna +berätta att truster existera eller ha existerat i tapeter, skosnören, +timmer, kol, tegel, tågverk, glas, skolböcker, försäkringar och +järnvaror och tjugo andra artiklar. Men det lämpligaste epitaphium +öfver dessa flyktiga varelser är: + + »Här jag genast skall fly min väg, + hvarför kom jag då hit, o säg?» + +Vi kunna utropa med Macbeth då han såg vålnaderna af Banquos +efterkommande glida förbi: Hvad, skall tåget räcka tills domsbasunen +skallar? Men som det var med Banquos procession, så är det äfven med +trusterna, att det är tröstande att veta, att när en kommer, +försvinner en annan. De komma och gå som skuggor. + +Så står det till med truster på yrkesområdet. Låt oss nu undersöka +järnvägarna, hvilkas »pullor», »kombinationer» och »differenser» +skrämma så många. Alla dessa skiftande former äro uttryck för +kapitalets försök att skydda sig för den ekonomiska faran, som ligger +i fri konkurrens. I många fall hafva järnvägsaktier blifvit »watered». +Beräknad efter det insatta kapitalet har utdelningen vid +järnvägsföretag varit ovanlig och mycket högre än den afkastning +kapital brukar lämna på andra håll. Alla järnvägarna i Västern ha +kostat litet eller intet, inkomsten af de utsläppta obligationerna har +räckt till för byggandet af dem. I dag se vi ledarna af +järnvägsaffärerna nödsakade att erhålla inkomst af mera kapital, än +som erfordras för att fördubbla deras respektive egendomar. Deras +»kombinationer» och öfverenskommelser af hvarjehanda slag, hvilka äro +värdelösa efter ett par månaders högtidliga ingående, äro bevis på +dessa försök. Men alldeles på samma sätt, som den ofantliga +förtjänsten på fabriksartiklar förskaffade fabrikerna ökadt kapital +för tillverkningen, så har järnvägsaffärernas ovanliga framgång lockat +nytt kapital till sitt område. NewYorkcentralbanans enorma utdelning +kulminerade i West Shorebanan. Pennsylvaniabanan, som förtjänar +omkring tretton millioner årligen, har sin South Pennsylvania. En +linje mellan Chicago och Milwaukee, som varit mycket inkomstbringande, +framkallade lyckligtvis en parallell linje. Och deras gemensamma +framgång väckte en tredje till lif. Det fanns från början en enda bana +mellan dessa punkter--numera finnas sex. Och om dessa sex i morgon +slogo sig samman och begärde af allmänheten en procent mer i ränta på +kapitalet än den bestämda, skulle där snart vara sju, och det vore +alldeles riktigt. + +Detta visar ytterligare omöjligheten af att undgå den stora lagen, +förutsatt att kapitalet är fritt att inlåta sig på konkurrerande +banor. I Storbritannien och öfverallt i Europa har vanligen vid +byggandet af järnvägar och andra kommunikationsmedel tillämpats en +helt annan politik än vår »fritt-för-alla-politik». Endast +tillåtelsen att få bygga en järnväg kostar i England nästan lika +mycket pr mil, som våra billigaste banor i Västern kostat att +bygga. Manchester, till exempel, har nyligen beslutat att anlägga en +kanal, trettio mil lång, till Liverpool, och utgifterna för att +erhålla parlamentets tillstånd att sätta in kapital i detta företag ha +tills dato kostat nära en half million dollars. Regeringen bestämmer +genom en parlamentskommitté, om den föreslagna linjen verkligen är af +nöden, och för att afgöra denna fråga måste hvar och en, som på något +sätt har med de i grannskapet redan befintliga kommunikationsmedlen +att göra, inför kommittén uttala sin åsikt, att den föreslagna nya +kanalleden är alldeles onödig; medan de som framställt förslaget få +betala enorma summor för ett hundratal »sakkunniga» utlåtanden om att +kanalen är nödvändig. Det afgörande, som Underhusets kommitté kan +komma till, är af noll och intet värde, i jämförelse med de +intresserade kapitalisternas ofelbara sakkunskap. De veta långt bättre +än någon lagstiftningskommitté om arbetet i fråga kommer att löna sig, +och detta är säkraste beviset på att det fyller ett kändt behof. +Resultatet af Amerikas politik framgår bäst af det faktum, att, trots +alla försök af järnvägsföretagen att kringgå de ekonomiska lagarna, +äger det amerikanska folket i alla fall de billigaste kommunikationer +i världen. Järnvägspriserna för frakt i Europa ställa sig +häpnadsväckande dyra mot priserna i Amerika. Fraktkostnaden på +engelska järnbanor är i allmänhet dubbelt så stor som i Amerika och i +många fall, som jag haft tillfälle att iakttaga, tre gånger så stor. I +somliga fall ännu högre. + +En vän till mig köpte en skeppslast säd i Leith, hvarför frakten från +New York kostat en dollar pr ton; det kostade honom nittiosex cents pr +ton att transportera den trettiofem mil inåt landet. En annan köpte +sexhundra ton tackjärn vid Lake Superior, hvilket kostade i frakt till +Liverpool fyra dollars pr ton; han betalade 2 dollars 87 cents pr ton +åttio mil på järnväg från Liverpool till sina fabriker. För denna +summa transportera våra godståg räls femhundrasextio mil, mot åttio +mil i England. Om Europa ägde vår fördel af fri konkurrens inom sitt +kommunikationsväsen, skulle tillgodogörandet af hennes resurser blifva +öfverraskande till och med så sent som nu. Enligt min åsikt ha vi alla +skäl att vara glada öfver vårt järnvägssystem. Dess nackdelar äro +obetydliga och dess fördelar ofantligt öfverlägsna alla andra system i +världen. + +Amerikas folk kan le åt sina järnvägsmagnaters och fabrikanters försök +att trotsa de ekonomiska lagarna genom »truster», »kombinationer», +»pools» eller »differenser» eller något liknande. Låt dem endast hålla +fast vid systemet: fri konkurrens. Håll fältet öppet. Frihet för alla +att sätta in pengar i järnvägar när och hvar kapital behöfs och med +lika villkor för alla. Frihet för alla att inlåta sig i hvilket +affärsföretag som helst under lika villkor för alla. + +Någon öfverdrifven vinst af kapital eller monopol kan icke vara +permanent hvarken inom kommunikations- eller fabriksvärlden. Hvarje +försök att uppehålla den slutar med nederlag, och detta nederlag står +alltid i proportion till det dåraktiga försökets tillfälliga framgång. +Det är helt enkelt löjligt att några män samlas i ett rum och försöka +att genom fattandet af beslut förändra de stora lagar, som härska inom +affärsvärlden och som alla äro underkastade, både järnvägspresidenter, +bankirer och fabrikanter. + +Antagligen har trusten snart spelat ut sin roll som högsta mod inom +affärslifvet, och ett annat lika flyktigt påhitt visar sig, när nästa +period af prisfall inträffar; men det finnes icke den ringaste fara +för att sunda affärsprinciper kunna taga allvarsam skada af någon af +dessa rörelser. De enda personer, som hafva något att frukta af +trusterna, äro de, som äro nog oförståndiga att gifva sig in i +dem. Konsumenten och transportören, icke fabrikanten och +järnvägsägaren, äro de, som hösta in skörden. + +Sedan det föregående skrefs, har en ny sort uppträdt på skådebanan i +skepnaden af »Presidenternas öfverenskommelse--en öfverenskommelse +mellan gentlemän», hvari medlemmarna förbinda sig att kontrollera, +undertrycka och inskränka utvecklingen af vårt präktiga +järnvägssystem, under en tid då landet lika väl som någonsin förr +behöfver denna utveckling. Dessa gentlemän ämna icke bygga järnbanor, +som skola gifva allmänheten förmånen af sund täflan, eller tillåta att +sådana byggas hädanefter. Man kan med säkerhet förutsäga att denna +leksak skall, liksom sina föregångare, bli förkastad för en annan och +att samma personer, som nu äro mest förtjusta öfver den nya skallran, +då skola betrakta den med djupaste förakt och gå framåt i den rätta +riktningen som hittills och utveckla järnvägssystemet, närhelst och +hvarhelst de se ett gynnsamt tillfälle. Närhelst redan existerande +järnvägar kräfva af publiken mer än skälig inkomst af insatt kapital +eller af kapital, som skulle behöfvas för att fördubbla existerande +linjer, skola konkurrerande linjer byggas--till lycka för landets +intressen--som ha större fördel af billiga transportkostnader än att +tillförsäkra utdelning åt kapitalister. Och närhelst en tantième kan +erhållas genom järnvägsobligationer, skola bankirer--äfven till +lycka för landet--med glädje skaffa dem afsättning, utan att spörja +om några monopol skola kullkastas af de nya linjerna. + +Det står icke i mänsklig makt att för mera än en kort tid, en mycket +kort tid, erhålla ovanlig profit på kapital, antingen det står i +kommunikations- eller fabriksaffär, så länge som alla ha rätt att +täfla. Och denna frihet, kan man med säkerhet antaga, att amerikanska +folket icke ämnar låta inskränkas. + _________________________________________________________________ + + ENGELSK-AMERIKANSKA HANDELSFÖRHÅLLANDEN + +(Ur ett tal i »The Chamber of Commerce», Halifax, Sept. 1900) + + Kontrasten mellan de två ländernas kommersiella metoder. Den roll + tariffen spelar i handeln. Tulltariff i Förenta staterna-- + frihandel i Storbritannien, en jämförelse mellan resultaten. + +PÅ tröskeln till denna stora fråga möta vi det alltid lika nya +diskussionsämnet: frihandel versus protektionism. Det finns endast ett +slags frihandel, men det finns två slags protektionism. Först: det +britiska slaget, och så det amerikanska, mycket olika, i sanning, +såväl i teori som praktik. Protektionism i Britannien betyder helt +enkelt, att folkets föda skall beständigt fördyras för konsumenten och +följaktligen jordens värde beständigt och artificiellt höjas. Den +amerikanska uppfattningen af protektionism är den, som föresväfvade +Mill. Den ansluter sig till Adam Smiths lära, att målet, som bör +eftersträfvas, är riklig tillgång på en artikel till billigaste pris +under fritt varuutbyte. Han förlorar aldrig konsumenten ur sikte. Om +vi ha skäl att tro, att ett lands resurser endast behöfva utvecklas +för att åstadkomma bättre och billigare tillgång på en artikel, än +något annat land vore i stånd till, så tro vi med Adam Smith, att det +kan ibland vara klokt att betala denna artikel dyrare för en tid, om +slutet blir en större marknad. Adam Smith var ingen vild doginatiker i +frihandelsfrågan; han har tvärtom uttalat som sin mening, att han lika +väl kunde vänta ett Utopien på jorden som en genomförd frihandel, t. +o. m. i Britannien. Och när det gällde ändringar i lagliga +bestämmelser, hade han alltid en punkt klar: att de måste ske varsamt +och utan allvarlig skada för handeln, sådan den är. Här äro två +exempel, som belysa skillnaden mellan protektionism i England och +Amerika. Under unionskriget sårades och retades amerikanska folket af +den fientlighet, som visades, icke af britiska folket, utan af +britiska regeringen. Amerikanarna beslöto att inskränka bruket af +engelska produkter så mycket som möjligt och i synnerhet att göra sig +oberoende af deras järn- och ståltillförsel, krigets senor, +synnerligast som de af Englands fientliga hållning och byggandet af +Alabama icke voro lika säkra som--tack vare försynen!--de nu äro, +att krig mellan de två länderna icke kan uppstå. Orätt, tillfogad +nationer eller folk, medför alltid vedergällning, och hvarje +framkallad fiende är en fara, som när som helst kan explodera. Alabama +gaf oss trettio års oafbruten protektionism och sätter oss i stånd att +öfversvämina England med vårt stål. Regeringen frågade fabrikanterna +huru stor tull, som fordrades för att förmå dem att börja det nya +företaget att tillverka stål. Dittills hade vi icke drifvit denna +rörelse med vidare framgång. Trettio procent begärdes och erhölls. +Alla känna till resultatet. Amerikanska nationen har billigare stål än +någon annan, icke ens den britiska undantagen, och förser en stor del +af världen med denna vara. Amerika är utan all motsägelse det land, +som nu står främst i fråga om ståltillverkning. Nu tro vi att +tillfälligt tullskydd, sedermera reduceradt till en fjärdedel af dess +första utsträckning, är till fullo försvaradt. Tag det andra fallet: +de bästa männen inom hvarje nation måste alltid sträfva efter att +befordra nationens materiella framsteg genom att införa nya +arbetsområden, och det ansågs, att genom lämpligt tullskydd under +någon tid skulle Unionen kunna fylla landets behof af socker billigare +än att taga det från utlandet. Men detta experiment misslyckades +fullständigt. Vi hade begått ett misstag, tullen afskaffades, och +socker blef åter fritt. I det ena fallet var tullskydd fördelaktigt, i +det andra icke. Jag tror att, som det gått i Förenta staterna, kan det +också komma att gå i andra länder. Hvarje nation vill försöka att inom +egna gränser tillverka en artikel, som lofvar bli billigare och +bättre, än när den tages utifrån, och vi måste tåligt afvakta +resultatet af dessa försök. Alldeles som Förenta staterna afskaffade +sockertullen, så tror jag att andra nationer skola ansluta sig till +den amerikanska uppfattningen i tullfrågan, att det är oklokt med +permanent tullskydd och att en nation, som försöker vinna fördel genom +ständig beskattning af en artikel, är lik en man, som försöker lyfta +sig genom att dra sig i håret. Ehuru jag är teoretiskt öfvertygad om +att det ibland kan vara klokt af en ung nation att insätta kapital och +intelligens på experiment i nya förvärfsgrenar, hvilket alltid är +förenadt med särskild risk, så är jag icke desto mindre en anhängare +af Adam Smiths lära, att önskemålet måste vara fritt varuutbyte mellan +alla världens nationer, endast underkastade behofvet af inkomst; men +denna inkomstfråga är af vikt. + +Ni kommer ihåg att Mr. Chamberlain en gång svärmade för en +»Zollverein» i hela britiska riket; ni skulle ha frihandel inom dess +gränser, liksom vi ha inom Unionens fyrtiofem stater, hvilket vid +första påseende förefaller att vara en lysande idé. Men efter +öfverläggning med kolonisterna vid jubileet tillkännagaf Mr. +Chamberlain, att han icke kunde förmås att vidröra ämnet med tång. Det +är godt när en statsman ändrar mening, då han finner den oriktig. +Britiska kolonierna inse att de måste taga största delen af sin +inkomst af tull på importerade varor, och därför tycktes en +»Zollverein» vara olämplig. Äfven andra hinder föreligga. Förenta +staterna ökar till exempel tullen på fint raffineradt socker med en +summa motsvarande den hvarmed hvilken som helst annan nation söker +uppmuntra produktionen--detta anses icke vara mera än rättvist mot +våra egna sockerfabrikanter. + +Därför är det för närvarande troligt, att nödvändigheten af inkomster +och olämpligheten af att anskaffa dem genom inhemsk tull tvingar +britiska kolonierna att fortsätta med hög tull på importartiklar, +synnerligast sådana, som kunna rubriceras som lyx--det vill säga, +sådana saker, som icke användas af de många fattiga, utan af de rika. +Detta är en folklig politik, och det är väl kändt hvilken stor makt +»röster» äga för politikern. Samma inflytanden tror jag skola göra sig +gällande i Förenta staterna. Jag känner icke till något mera +inkomstbringande sätt eller något så tillfredsställande för de +röstande. Det öfverraskar er kanske, men jag tror det är sant, att +under vår nuvarande tariffpolitik undslipper massan af amerikanska +folket faktiskt tullafgiften. De använda nästan endast--jag tror jag +kan utelämna »nästan»--hemmagjorda saker: hemmagjord tobak, vin, +spritdrycker och öl, hemväfda bomulls- och ylletyger, till och med +siden, användbart, ehuru icke så fint som det utländska, och alla +dessa artiklar äro för närvarande förvånande billiga. Jag hade nyligen +ett bevis därpå. En familj i burgna omständigheter, men icke rik, +reste hvarje år till England med sina fem barn för att besöka +släktingar. Förut hade de sparat in resan genom att köpa kläder och +andra artiklar. Frun sade, att numera köper hon ingenting i England, +därför att kläder ställa sig billigare i New York. Det finns många +andra bevis härpå. Vi finna att våra tjänare, som åtfölja oss på våra +resor, köpa en hel del saker i New York; men var goda och kom ihåg, +icke lyxartiklar afsedda för rikt folk. På dessa, hvilka vi kunna vara +öfvertygade om att vår rika klass aldrig afstår ifrån, kunna vi genom +höga tullar erhålla all den inkomst, som behöfs, utan att efterfrågan +blir mycket minskad. Republikens förmögna klasser dra sig icke för +utgifter i fråga om lyx; och fint siden, fint linne, fina spetsar, +finaste yllevaror, fina viner och skotsk whisky och engelskt öl räknas +till våra lyxartiklar. + +Lägg märke till att denna politik skall icke längre först och främst +fullföljas för tullskydd, utan endast för inkomst. Äfven om +protektionism som en politisk åtgärd afskaffades, är det troligt att +sådana artiklar skulle bli beskattade--massorna skulle fordra det. +Det är ett stort misstag att tro, att det är de få och icke de många, +som yrka på tull på importerade lyxartiklar. Min åsikt är att sådana +tullar icke bli afskaffade i vår tid. Det är det mest populära sättet +att skaffa landet inkomster. + +Det är en ny företeelse inom handeln mellan nationerna, hvilken icke +bör förbigås. Det kan tagas för afgjordt att råmateriel i lyckligt +lottade delar af världen nu hafva uppnått förmågan att draga till sig +kapital och skicklighet, så att de som regel kunna bearbetas på +platsen. De olika folkslagen utveckla öfverraskande duglighet. Indiens +fattiga män och kvinnor, Mexikos peoner och Amerikas negrer ägna sig +med framgång åt fabriksverksamhet. Likaså kineser och japaner. +Britannien och Förenta staterna förse dem med hufvudmän för de olika +företagen, och för skötandet af de automatiska maskinerna fordras +ingen utpräglad skicklighet hos arbetaren. Vi kunna vänta stora +förändringar af denna omständighet. Det tillkommer Britannien, länge +den förnämsta och en gång enda fabriksidkande nationen af betydelse, +och äfven Förenta staterna att på alla områden söka nå det högsta inom +industrien. Förändringar, som närma sig revolution, kunna uppstå af +denna orsak. Sir Thomas Sutherland talade nyligen till sina bolagsmän +om antagligheten af att beställa ångskepp i fjärran östern. Men jag +tror ändå att han först försöker att få dem i Britannien eller Amerika +--det är långt att ropa ända till fjärran östern. + +Fastän det ser ut som om nationerna mer och mer söka att själfva fylla +sina förnämsta behof, så tror jag dock, att ökningen af befolkning och +rikedom, som skapar nya behof och utvidgar området för de redan +befintliga, icke endast håller varuutbytet mellan nationerna kvar på +dess nuvarande ståndpunkt, utan äfven ökar det i viss mån. Hur +obetydlig är icke handeln på utlandet, äfven i bästa fall, mot den +inhemska! Oaktadt Förenta staterna förra året (1899) exporterade +fabriksvaror för åttio millioner pund (400,000,000 dollars) var det +icke fullt futtiga fem procent af totalpriset på dess +fabrikstillverkning, öfver 1,800 millioner. Man behöfver icke frukta, +att världens behof skola minskas--Britanniens enda omsorg är att bli +det land, som bäst kan fylla dem. + +Så stå för närvarande de engelsk-amerikanska handelsförhållandena. I +dessa tider af sekterism och partisplittring synes det vara af +ytterlig vikt, att en sammanslutning af intelligenta män i hvarje +centrum,--där hvarken rang, rikedom, parti eller trosbekännelse +kunna utgöra hinder för medlemskap--uteslutande arbetade för sitt +lands fred och välfärd, med utsträckt blick äfven till alla länders +alla folk, ett broderskap, som ser det egna bästa i det gemensamma +bästa. Dessa män dela icke den vanliga politikerns trånga uppfattning, +som i kriget mot andra land ser en fördel för sitt eget och, fruktar +jag, ser ännu klarare sin egen popularitet. För handelsnationer, +sådana som Storbritannien och vår unga republik--hvilken nu börjar +dela världshandeln med moderlandet--finnes ingen grad af framgång i +någon del af världen, hvari de icke äga andel. Hela världen står i +skuld till de nationer, som i större mån fylla deras behof. Därför är +Britanniens och Amerikas största intresse: fred. Därför är det också +en klok politik att uppehålla fred, ett allvarligt politiskt missgrepp +att rubba den, enär vi icke kunna förstöra en annan nations välfärd +utan att skada vår egen. En skenbart tillfällig vinst af andras ofärd +är verkligen förlust till sist. Detta är kanske att se allt för långt +in i framtiden, men steg, som leda dit, böra tagas redan i våra +dagar. Första steget ligger i att lämna föreställningen, att handeln +följer flaggan; verkliga förhållandet är att handeln följer, dit +spåret till den bästa fördelen leder. Handeln respekterar inga +flaggor; det lojala Kanada köper sina »Union Jacks» i New +York. Kanadas handel på republiken är tre gånger så stor som på +England och större än med alla andra nationer tillsammans. Förgäfves +söker någon nation politiskt eller nominellt herravälde på främmande +område med afsikt att vinna fortfarande affärsförmåner under frihandel +och lika lagar för alla. Den försäkrar sig om och fasthåller endast +den marknad den kan bäst fylla. Att offra millioner i penningar och +tusentals människolif för att erhålla politiskt öfvervälde i ett nytt +landområde kan ibland vara nödvändigt i politiskt syfte, men aldrig i +handelsintressen. Vi skola ha kommit ett steg framåt, när det öppet +förkunnas att politisk eröfring icke är nödvändig för att eröfra ett +nytt landområdes handel. Denna sanning behöfver Amerika lära sig på +nytt, då hon försöker att få politisk makt öfver Filippinerna. De +britiska och amerikanska intressena äro skyddade, när samma lagar +gälla för alla nationer. Båda ländernas intressen rörande utländsk +handel ha blifvit desamma och borde leda till samma politik: Öppen +dörr och Fred--tillåtelse för alla nationer, alla folk att följa +egna utvecklingslagar i fullkomlig frihet. Vi ha nyligen haft många +bevis på sanningen af det gamla påståendet, att »blod är tjockare än +vatten», betydligt mycket tjockare, som jag tror, mellan medlemmarna +af vår egen ras. I den nu framträdande dragningen till hvarandra +mellan alla engelsktalande--och allt hvad detta innebär--se vi +gryningen till en ny känsla--raspatriotism; en känsla af stolthet +och hängifvenhet, som den ena halfvan af rasen ger åt »Union Jack» och +den andra å »Stars and Stripes»--den andra af de två flaggor, som +gemensamt svaja öfver alla engelsktalande, ty intet samfund, hvari +vårt tungomål talas, existerar utan att lyda under en af dessa +symboler. Silfverkanten på de mörka krigsmoln, hvilka tyvärr nu sväfva +öfver de båda grenarna af rasen, är att krigets utgång skall ännu +fastare sammanbinda de båda nationerna. Vi kunna säkert, jag tror +fullkomligt säkert, antaga att mellan de två nationerna, hvilka äro +ett folk, ingen skiljaktig mening någonsin kan uppstå, som icke kan +afgöras i vänskap, eller att någon regering i någotdera landet skulle +vara nog stark eller illasinnad att motsätta sig folkens önskan, att +deras tvistigheter icke må afgöras med svärdets bittra skiljedom. Den +dagen är förbi, då engelsktalande män skola uppmanas att döda +hvarandra på slagfältet. Solen kommer aldrig mer att lysa öfver ett +sådant skådespel. Vi ha hunnit förbi detta stadium och vändt om bladen +för alltid i denna fasaväckande historia. + +Hur skall framtiden gestalta sig under inflytandet af denna nya makt +--raspatriotismen, som nu dagas för oss? Vår egen ras isynnerhet har +anlag för den sjukdom, som kallas laudhunger. Storbritanniens röda +flagga förkunnar sitt öfvervälde öfverallt i världen. Vi ha utsträckt +vårt område tre tusen mil från Atlantens stränder till Stilla hafvets, +från S:t Lawrence till Mexikogolfen och, ändå icke nöjda, fruktar jag, +att vi följa Englands farliga exempel och annektera utländskt område. +Sanningen är att vi alltför troget följt Skriftens ord, som säger oss, +att de saktmodiga skola besitta jorden; och hvilket, enligt vår +humorist, Mark Twain, förklarade alltsammans--vår ras är så +saktmodig. I alla händelser synas vi ha skyndat oss upptäcka, att det +sanna och enda säkra beviset på jordens rätta besittningstagare var-- +att de talade engelska. + +Denna utvidgningsepok måste snart gå öfver. Det är utvecklingens lag, +att hvarje land skall, om det kan, styra sig själft. Så gör Kanada; +Australien håller på att förvärfva sig själfständighet, och båda ha +sina egna tulltariffer till och med mot Englands produkter. +Sydamerikas sjutton republiker, som nyligen lydt under Spanien, äro +alla oberoende under egen styrelse. Det är endast under +utvecklingsperioder som aflägsna makter kunna styra och behärska ett +folk, men under denna tidpunkt kunna regeringens åtgärder vara af så +välsignelsebringande art, att äfven sedan det nya samhället själft +öfvertagit ledningen af sina angelägenheter, blir bandet mellan moder +och barn icke endast oslitet, utan starkare än någonsin förut. Kanada +och Australien lämna starka bevis härpå. Genom den visa, välvilliga, +fredliga och tillmötesgående politik, som följts, har inom riket +skapats en raspatriotism, som hvilar på moralisk styrka, den +mäktigaste af alla, som hvilar icke på lag, utan på kärlek. +Britanniens framgång i sin kolonialpolitik är en af de största +triumfer en nation någonsin vunnit, kanske den allra största. Endast +fredliga och icke krigiska medel kunde ha åstadkommit denna seger, +långt mera ärofull än en eröfring genom våldsmakt och långt +varaktigare, hvilket framtiden kommer att visa. + +Storbritanniens flagga svajar öfver Kanada och Australien. Genom +folkets önskan äro de en del af det fast förenade hela, och nu är +frågan om denna rassammanslutning skall stanna inom britiska riket +eller slutligen utvecklas till ett förbundsråd för hela rasen, ledande +de internationella angelägenheterna, innefattande världsfreden och +låtande hvarje särskildt land sköta sig själft under egen regering, +antingen det önskar en krönt eller okrönt republik. Jag beskylles för +att en gång, och det var icke så längesedan, ha spått, att vår +engelsktalande ras skulle en dag åter vara förenad. Här är ett +lämpligt fält för vår Handelskammare att odla, ty det ligger i +riktningen: frid på jorden och människorna en god vilja. För det +närvarande kunna de åtminstone bruka sitt inflytande för att stärka +det vänliga förhållandet och närmandet mellan de två grenarna. Jag har +glömt att nämna ett af de bästa, kanske det allra bästa, resultatet af +vår tillfälliga tullpolitik. Det har tillfört oss många britiska +yrkesidkare för att uppsätta industriella företag och sålunda utveckla +våra tillgångar--Clark och Coats från Paisley, Dolan från Yorkshire, +Sanderson från Sheffield och sist, men ingalunda minst, en stor skatt +från Halifax. Hvem kunde begära att vi skulle öfvergifva vår tanke på +protektionism, om vi lyckades fånga sådana som Firth. Vi utlämna dem +icke mot en konungs lösen; vi behöfva så många vi kunna få af +Halifaxkvaliteten. Närhelst våra tariffer passa, må alla taga en +grundlig hämnd, komma hit öfver och glädja sig åt frihandeln i +Unionens fyrtiofem nationer. Republiken uppmanar dem att komma, alla +som en. Den har högsta tull på importerade ädelstenar och dyrbarheter, +men dessa ovärderliga skatter gå tullfria. + +Det är icke endast för sin industriella skicklighet de skulle bli +värderade, utan som länkar, hvilka binda samman det gamla och det nya +landet, modern och barnet. Några af firmans yngre medlemmar bli +bofasta ibland oss, deras barn gifta sig med amerikanare, eller, om de +besöka det gamla hemmet, ingå de förbindelser där, och den riktige +engelsk-amerikanen är resultatet. Denne visar sig kanske vara den nye +mannen, hvilken äger båda rasernas förtjänster och styrka och +ingenderas fel och svaghet och som i alla händelser, det kunna vi vara +förvissade om, skall vara den främste lärjungen i raspatriotism och +arbeta för att det gemensamma medborgarskapets dag skall uppgå inom +vår ras vidtfamnande gränser. + _________________________________________________________________ + + "BUSINESS" + +(Ur ett föredrag vid Cornell University, 11 Jan. 1896) + + »Business» är ett omfattande ord och är i sin ursprungliga + betydelse uttrycket för hela skalan af människors sträfvanden. + Samma egenskaper, såsom skötsamhet, energi, koncentrering och + intelligens, vinna framgång i alla grenar af »business», från + medicin till manufakturvaror. + +»Business» är ett omfattande ord och är i sin ursprungliga betydelse +uttrycket för hela skalan af människors sträfvanden. Prästens +»business» är att predika, läkarens att bota sjuka, skaldens att +skrifva vers, universitetsprofessorns att undervisa och de studerandes +»business» är, skulle man kunna tro, af den ofantliga uppmärksamhet +som ägnas däråt, att spela fotboll. Jag ämnar icke tala om »business» +i denna vidsträckta betydelse, utan företrädesvis följa definitionen i +»Century Dictionary»: + +»Merkantila och yrkesmässiga företag af hvarjehanda slag; +sysselsättning, som fordrar kunskap i bokföring och finansiella +metoder; bedrifvande af handel samt penningtransaktioner af alla +slag». + +Belysningen, som följer, är betecknande och definierar klart denna +uppfattning af »business». Den lyder på detta sätt: + +»Det förekommer sällan, att personer med böjelse för studier förvärfva +något anseende för kunskap i business». + +Men vi måste gå ännu ett steg längre för att mera tydligt förklara +hvad »business» är, så som jag ser saken. Är en aflönad +järnvägspresident eller bankdirektör eller en aflönad tjänsteman af +hvad slag som helst en »businessman»? Strängt taget, icke. För att en +person skall vara i »business» måste han vara åtminstone delägare i +det företag han leder och ägnar sitt intresse åt samt för sina +inkomster vara hufvudsakligen beroende af företagets framgång och icke +bara af sin aflöning. Denna synpunkt utesluter hela den aflönade +klassen. Inga af dessa äro nu »businessmen», men många af dem hafva +varit det och varit det med framgång. Den, som är en verklig +affärsman, kastar sig i och slungas omkring på affärslifvets vågor, +utan lifräddningsboj i skepnad af aflöning--han riskerar allt. + + VAL AF LEFNADSBANA + +Förmögenhet kan icke erhållas genom aflöning, hur hög denna än är, och +affärsmannen sträfvar efter förmögenhet. Om han är klok, så lägger han +alla sina ägg i en och samma korg och tar sedan väl vara på denna +korg. Gör han affärer i kaffe, så ägnar han sin uppmärksamhet åt +kaffe; gör han affärer i socker, så ägnar han sig åt socker och låter +kaffet vara--han blandar inte ihop dem, utom när han dricker sin +kopp kaffe med socker i. Om han gräfver kol och säljer dem, så ägnar +han sin uppmärksamhet åt »svarta diamanter»; om han äger och säljer +skepp, så ägnar han sig åt skeppsfart, och han upphör att försäkra +sina egna skepp, så snart som han har kapital att undvara och kan tåla +förlusten af ett utan risk af ruin; om han tillverkar stål, så håller +han fast vid stål och håller sig på långt afstånd från koppar; om han +bearbetar järnmalm, så håller han fast därvid och bryr sig icke om +annat slags grufdrift, allraminst silfver och guld. Detta är därför, +att en man kan grundligt sköta endast en affär, och endast en duglig +man kan göra det. Jag har ännu aldrig träffat på en människa, som +fullt förstod två olika slags »business»; ni kan lika lätt träffa på +någon, som tänker på två språk samtidigt. + +Underafdelning och specialitet är dagens lösen. + + HVARJE MAN I SITT YRKE ELLER SIN SPECIALITET + +Jag har framför mig många representanter för alla slags studerande. Om +jag kunde se in i edra hjärtan, så skulle jag finna många skiftande +former af ärelystnad; de flesta sökande utmärkelse i något af de lärda +yrkena. Några vilja bli jurister, andra präster, läkare, arkitekter, +elektrici, ingeniörer, lärare, och hvar och en ställer upp för sig ett +mönster, ett hedradt namn, som intagit första platsen i något af dessa +yrken. De blifvande juristerna framför mig skulle vilja täfla med +forntidens Marshall och Story eller nutidens Carter och Choate; +prästen ville vara en Brooks eller en Van Dyke; läkaren en Janeway +eller en Garmany; redaktören ville vara en Dana; arkitekten en +Richardson, och när han nått sin ärelystnads mål, så skulle han vara +nöjd. Åtminstone tror han det nu. Med dessa klasser har jag egentligen +icke något som helst att göra i dag, därför att alla dessa äro +yrkesentusiaster. Men när hufvudegenskaperna för att lyckas i de lärda +yrkena äro de samma, som betinga framgång inom affärslifvet, kan +mycket af hvad jag har att säga tillämpas på er alla. + +Ibland er finnas sådana, som skulle vilja segla på det ovissa haf, som +kallas »business», och arbeta för att förtjäna pengar, stor +förmögenhet och till slut bli millionärer. Men jag är öfvertygad om +att, om också detta är främst i edra tankar, så är det icke allt ni +sträfvar efter på affärsbanan; ni känner att där gifvas tillfällen att +visa duglighet, företagsamhet, energi, omdöme och alla de bästa dragen +hos människonaturen, samt äfven att affärsmän mycket gagna det +samhälle, de lefva i. + +Jag vill försöka att sprida litet ljus öfver vägen till framgång, att +peka på klipporna och skären i det förrädiska hafvet och ge några +vinkar om sättet att styra ert skepp eller ro ert nötskal och om det +hastiga eller det långsamma årtaget vinner i längden. + + STARTEN I LIFVET + +Låt oss då börja med början. Är någon af de blifvande affärsmännen här +framför mig, då han för sig utmålar framtiden, nöjd med att se sig +hela sitt lif arbetande för en bestämd aflöning? Icke en enda, det är +jag säker på. Här har ni skiljegränsen mellan affär och icke-affär; +den ene är husbonde och beror af förtjänsten, den andre tjänare och +beror af sin lön. Naturligtvis får ni alla börja som aflönade tjänare, +men alla få icke sluta där. + +Ni har litet svårt för att komma i gång, mycket svårt i allmänhet, men +här gör sig undantagsstudenten gällande. För honom finns ingen +svårighet; han har vunnit sina lärares uppmärksamhet, och de känna en +mängd affärsmän. Han har fått premium, han är den förste i klassen, +han har visat ovanlig förmåga, grundad på karaktärsdrag, som komma att +göra sig gällande i täflingen. Han har bevisat sig äga aktning för sig +själf, har oförvitliga vanor, godt förstånd, ordningssinne, +outtröttlig flit, och hans lediga tid användes till sökande efter +kunskap, hvari han finner sin högsta glädje. + +Ännu en viktig sak: hans finanser äro alltid i godt skick, han lefver +strängt på sina inkomster och sist, men icke minst, han har visat, att +han finner glädje i sitt arbete. Dessutom har han vanligen en kraftig +garanti för framtida flit och gagnande ärelystnad--han är icke +belastad med rikedom. Det är nödvändigt, att han själf banar sig väg i +lifvet. Han är icke millionär, han bara ämnar bli det. Han har ingen +rik far eller--det som är ännu farligare--en rik mor, som kan och +vill understödja honom i lättja, i fall han skulle misslyckas; han har +ingen lifräddningsboj, han måste simma eller gå till botten. Innan +denne unge man lämnar universitetet, är han en bemärkt man. Mer än en +bred väg står honom öppen. Dörren öppnas, innan han behöfver knacka, +han väntas af den insiktsfulle arbetsgifvaren. Icke hans professors +skrifna betyg--ty betyg måste vanligen läsas och läsas mellan +raderna--utan ett ord eller två sagda till affärsmannen, som alltid +är på utkik efter unga undantagsstuderande, har tillförsäkrat den unge +mannen allt hvad en ung man behöfver--en början. Det oskattbaraste +förvärf, som en arbetsgifvare kan vinna åt sin affär är +undantagsynglingen--ingen affärsuppgörelse är så gifvande som denna. + +Det är naturligtvis oändligt mycket svårare för +genomsnittsstuderanden; han behöfver vanligen söka efter +sysselsättning, men slutligen finner äfven han en början. + + UTVÄGAR TILL FRAMGÅNG + +Det är undantagsstudentens bana, som belyser vägen till framgång. Vi +behöfva icke alls bekymra oss om honom, han är »all right». Han har +blifvit kastad i sjön, men han behöfver ingen lifboj, han behöfver +icke klemas med, han kan simma; han är icke född för att bli dränkt, +och ni ser hur han år efter år trotsigt möter vågorna, tills han är i +spetsen för ett stort »business». Hans början var naturligtvis icke i +spetsen, utan vid foten--lyckligtvis; därför har hans +framåtskridande alltid skett uppåt. Om han börjat uppifrån, skulle han +icke haft tillfälle att sträfva högre. Det betyder icke mycket hur han +börjar, ty han äger egenskaper inom sig, hvilka med säkerhet skola +åstadkomma ett visst resultat, hvart han än kommit. Han fortfar på en +mycket liten lön, uträttar småsysslor, mycket obetydligare än han vet +sig kunna utföra, men han utför dem med yttersta noggrannhet. + +Men så en vacker dag inträffar något, som ådrager honom hans närmaste +förmans uppmärksamhet. Han har något att invända mot ett förslag och +tror att det kan förbättras, eller han erbjuder sig att biträda i en +annan afdelning än sin egen; eller han stannar en dag senare än +vanligt vid sitt arbete eller kommer tidigare en morgon, därför att +det var något, som skulle göras nästa morgon, och hvilket han för +säkerhets skull ville sätta sig in i i god tid. Hans principal har +kanske äfven varit litet orolig öfver samma sak och kommit tidigt till +platsen. Han träffar på den unge mannen, som visar att han icke endast +utför sitt aflönta arbete, utan äfven tänker på affärens framgång. Det +kan också hända, att principalen en dag föreslår en viss åtgärd +rörande en af kundernas konto; det åligger kanske den unge mannen att +sköta denna gren af bokföringen--en mycket viktig gren. Principalen +önskar stoppa denna kredit, hvilket måhända skulle vara till olägenhet +för kunden. Den unge mannen känner kunden, har ibland besökt honom i +affärer, burit upp penningar--eller försökt att göra det--och +invänder blygsamt, att denne är en präktig karl, som måste vinna +framgång, som sköter sin affär redbart och klokt och endast behöfver +tillfälligt öfverseende för att kunna reda sig förträffligt. + +Principalen har förtroende till den unge mannens omdöme och duglighet, +tycker kanske att det är litet djärft af en kontorist att framställa +något sådant, men säger till honom: »Sköt om den här saken, men passa +på att vi icke förlora något. Vi vilja naturligtvis icke skada våra +kunder, utan om vi kunna hjälpa mannen utan för stor risk, så göra vi +det gärna». Den unge mannen tar saken om hand, och följden visar, att +han hade alldeles rätt; kunden blir en af firmans allra bästa kunder, +en som icke utan stor svårighet kunde lockas öfver till en annan. + +Eller kanske att den vakne unge mannen har gifvit akt på fabrikens +försäkringspoliser och deras förfallodag; han ser att denna blifvit +försummad--att några af försäkringarna äro förfallna. Det angår icke +honom, han har icke betaldt för att sköta om firmans försäkringar; i +en mening--den inskränkta meningen--åligger denna syssla en annan +man, men han vågar påpeka omständigheten och föreslår, att premierna +skola erläggas. Men--lägg nu märke till fördelen af allmän läsning +och bildning!--denne unge man har läst tidningar och tidskrifter och +lärt känna flere »affärsknep», som ibland bedragit försäkringstagaren +på hans försäkring, och i samband därmed har han studerat nya och +billiga försäkringsmetoder. Han föreslår, att den eller den polisen +öfverflyttas till ett annat, solidare och äldre bolag. Ni ser, mina +herrar, att vår tids affärsman måste läsa, ja studera och gå till +roten af en hel mängd saker, så att han kan undgå de falluckor, som på +alla sidor omgifva en affär. Den arbetsgifvare, som icke insåg hvad en +sådan ung man, ehuru i en kontorists anspråkslösa ställning, duger +till, är icke värd att arbeta hos. + + ANDRA STEGET UPPÅT + +Antag att den unge mannen är elektriker eller ingeniör och kommer från +Sibley, som är ett bra ställe att komma från. I det stora +fabriksföretag, som är nog lyckligt att ha försäkrat sig om hans +duglighet, har han kanske en mycket anspråkslös befattning; men han +upptäcker att ett par ångpannor icke äro riktigt säkra, att maskinerna +eller motorerna äro byggda på falska mekaniska principer och förbruka +en mängd bränsle, och att användningen af maskinerna är förenad med +risk. Han ser, att entreprenören fuskat med grunden under den; eller +han kommer oförmodadt in i fabriken en natt för att se, om allt står +bra till, och upptäcker att mannen, som har vakten, icke är att lita +på och att en olycka lätt kunnat ske. Han känner det vara sin plikt +att ingripa och rädda fabriken från undergång. Han gör upp en ritning +öfver maskineriet och lägger fram den för sina principaler med förslag +att afhjälpa bristerna, enligt de nyaste vetenskapliga principerna, +som han lärt sig i Sibley. Arbetsgifvaren är naturligtvis icke hågad +för utgifter och är förargad öfver att hans maskineri icke är sådant +det skulle vara. Men äfven om hans vrede tar sig utlopp, låter han, +när stormen väl är öfver, den unge mannen förklara hvad ett par tusen +dollars nu kunde rädda, och resultatet är, att Sibleypojken får +tillsägelse att sköta om saken och laga att allt blir ordentligt +gjordt. + +Denne unge mans lycka är så godt som redan gjord. Äfven om han ville, +skulle han icke kunna dölja sitt ljus under skäppan, hvilket den +blifvande affärsmannen just icke är vidare benägen att göra--han är +bara och uteslutande »business». Han lider icke af tillgjordhet eller +falsk blygsamhet. Han förstår sitt »business», och han är fullt +medveten och stolt öfver den omständigheten att han förstår det--det +är en af de många fördelar Sibley gifvit honom--och han är besluten, +att hans principal icke skulle, åtminstone i denna sak, veta mindre än +han. Ni får aldrig uraktlåta att upplysa er arbetsgifvare. Man kan +icke hålla en sådan ung man som denne tillbaka; och låt mig tala om +för er, att ingen arbetsgifvare vill hålla honom tillbaka. Det finns +ännu en person, som är lika glad öfver att upptäcka den unge mannen, +som den unge mannen är öfver att upptäcka sig själf, och denna är hans +arbetsgifvare. Han är värd en million, hvarken mer eller mindre, men +det vore naturligtvis icke till hans nytta att få den, medan han ännu +är så ung. + +Han har nu tagit två steg uppåt. Först, han har fått en god början +och, för det andra, han har visat sin principal, att han är mer än +vanligt duglig. »Han har kommit», som fransmännen säga, och han har +kommit för att stanna. Hans fot är på stegen och det beror på honom +själf, hur högt han klättrar. Han är en af de mycket få, som kommit +öfver tröskeln till hela affären. + +Men det är mycket som återstår att göra. Denne unge man har nit och +duglighet, och han har visat att han har den oundgängliga egenskapen +--omdöme. Och han har visat ännu en oundgänglig egenskap--att hela +hans intresse är i affären. Han visar ifrån sig de lockande +frestelserna, som omgifva unga män, och koncentrerar sin +uppmärksamhet, sin tid och sina krafter på uppfyllandet af sin plikt +mot sin arbetsgifvare. Alla andra studier, sysselsättningar och alla +nöjen undanträngas af »business», som härskar oinskränkt. Hans +aflöning stiger, naturligtvis. Om han händelsevis råkat få anställning +hos en arbetsgifvare, som icke förstår att uppskatta hans förtjänster +så finns det andra arbetsgifvare, som funnit, att här är den sällsynta +företeelsen--undantagsynglingen--i deras konkurrents tjänst, och +det är mycket antagligt att vår unge hjälte kommer att byta om +principal. Det händer icke ofta, men ibland tvingas en ung man att +göra det. Som regel är arbetsgifvaren endast alltför tacksam, att en +sådan ung man kommit till honom, och han är angelägen att få behålla +honom. Men förtroende är något, som behöfver lång tid att gro, och det +är en lång väg från högt aflönadt biträde till jämnlikhet som +delägare. + + DEN AFGÖRANDE FRÅGAN + +Låt oss följa honom litet längre. Den unge mannens arbete i firmans +tjänst har en dag framkallat nödvändigheten för honom att göra ett +besök hos arbetsgifvaren i hans hem. Sådana tillfällen yppa sig allt +oftare, den unge mannen blir känd och värderad i familjen; till slut +spörjer principalen sig själf, om han icke någon dag kunde taga honom +till kompanjon, och då kommer frågornas fråga: »Är han redbar och +duglig?»--Låt mig dröja här ett ögonblick. Mina herrar, detta är den +afgörande frågan, hvalfvets slutsten, ty ingen duglighet, hur stor den +än må vara, är värd något utan redbarhet. När Burns skildrade +Skotlands genius i »Visionen», kommo dessa egendomliga ord honom i +sinnet: + + »Hennes öga, äfven då det ut i tomma rymden såg, + lyste klart af tro och heder». + +Intet fördöljande, ingen beräkning, ingen spekulation på att vinna en +oförtjänt förmån, aldrig en handling, hvars upptäckt skulle bringa er +skam. Affärsmannen söker allra först hos sin kompanjon »ett redbart +sinne», den, som, äfven för att tjäna honom, vek en hårsmån från den +smala vägen, skulle genast förlora hans förtroende. Är han +intelligent? Är han i stånd att bilda sig ett korrekt omdöme, grundadt +på insikt och klarsynt förutseende? Unga män--ja, gamla män också-- +gifta sig förhastadt, hvilket är mycket oförståndigt af både de unga +och de gamla. Men om ett kompanjonskap kan man säga, att det sällan +ingås i förhastande. Det är icke en eller två egenskaper, som afgöra +det, utan karaktären i sin helhet--tilltalande i många afseenden, +icke frånstötande i något och med särskild duglighet i ett eller två. + +Vi höra ofta talas om huru omöjligt det i våra dagar är för unga män +att starta nya företag, därför att affärer ske i så stor skala, att +det erforderliga kapitalet närmar sig millionen, och sålunda är den +unge mannen dömd till en löntagares lif. Detta är sant endast i fråga +om de stora korporationerna, i hvilka man icke kan bli delägare utan +kapital. Ni kan köpa så och så många aktier för så och så många +dollars, och som de unga män jag nu talar till äro fast beslutna att +förr eller senare blifva sina egna herrar, så tror jag icke att +anställning i en stor korporation--där hög aflöning är allt hvad de +kunna vänta--är lika fördelaktig för dem som hos privata ägare. + +Äfven presidenterna för dessa korporationer äro endast aflönade och +således icke, i ordets strängaste mening, affärsmän. Huru skulle då en +ung man, som arbetar under dem, vara annat än en löntagare hela sin +lifstid? + + HVAR FINNAS TILLFÄLLENA? + +Mången affär, som länge arbetat med framgång under kompaniskap, +förändras till bolag, aktierna erbjudas till salu, och lärda herrar, +menlöst okunniga i affärer, och, stundom, spekulativt anlagda kvinnor +samt--jag är ledsen att tala om det--ofta präster och artister äro +förledda att köpa. Allmänheten köper affären, men de skulle hafva köpt +mannen eller männen, som skötte affären. + +Kommer ni ihåg historien om Travers? En vän bad Travers komma in och +titta på en hund, som han tänkte köpa för att ränsa sitt +konservatorium från råttor. Just som hundsäljaren skulle visa honom, +hur utmärkt hunden gjorde slut på odjuren, kom en stor, väldig gammal +råtta jagande hunden framför sig. Travers vän frågade honom: + +--Hvad skulle du göra? + +--Kö-kö-köpa råttan, svarade Travers. + +Allmänheten köper ofta den oriktiga saken. + +Det skulle vara ett förträffligt studium för er att ofta läsa de olika +bolagsaffärernas fondnoteringar. Ni skall finna förteckningen i några +tidningar. Lägg nu märke till aktiernas parivärde och det pris, för +hvilket ni kan köpa dem. Det kan invändas att detta parivärde är +fingeradt kapital, det är endast i ganska få fall det är så; i +fabriksaffärer i synnerhet, tror jag, att motsatsen är regel. +Kapitalet representerar icke helt och hållet egendomens värde. + +Men det finns många bolag, hvilka icke äro bolag, och många exempel på +kompaniskap, förändrade till bolag, där affären i själfva verket +fortfar som kompaniskap. Om vi jämföra sådana institutioner med de +stora bolagen, hvilkas ägare äro här och där och öfverallt, så finna +vi en anmärkningsvärd olikhet. Tag till exempel världens stora +ångbåtslinjer. De ibland er, som läsa, känna nog till att de flesta af +dessa lämna ingen utdelning åt aktieägarna. Några af de största +bolagens aktier ha sålts för halfva, till och med för tredjedelen af +värdet. Dessa äro bolag helt enkelt, men om vi se på andra linjer på +samma haf, som skötas af ägare, och för hvilka vanligen en stor +affärsman, som är djupt intresserad, står i spetsen, så skola vi +finna, att de hvarje år lämna stor utdelning och öka reservfonden med +betydliga summor. Det är skillnaden mellan individualism och +kommunism, tilllämpad på business, och mellan ägarna, hvilka sköta sin +egen affär som kompanjoner, och ett bolag med tusen olika ägare, +okunniga om affärer. + +Denna motsats kan man finna inom hvarje affärsgren, i handel, +yrkesutöfning, i finanslifvet och i kommunikationen till lands och +vatten. Det är på samma sätt med banker. Många bankinrättningar ägas +verkligen af några få affärsmän. Dessa blifva snart de ledande, och +deras aktier stå alltid högt, i synnerhet om bankens direktör är den +störste ägaren, såsom fallet är i de mest framstående bankaffärerna. I +sådana delägarskapsbolag finnas alla tillfällen för den blifvande +affärsmannen att blifva ägare, det vill säga delägare, ty de som leda +sådana företag söka ständigt efter duglighet. + +Var icke alltför kinkiga--tag emot hvad goda makter erbjuda. Börja, +om ni nödvändigt vill, i ett bolag, men håll alltid blicken fästad på +utsikten till en egen affär. Kom ihåg att hvarje företag kan lyckas, +därför att det fyller ett särskildt behof hos allmänheten; det utför +en nödvändig syssla, antingen det producerar en artikel, säljer den, +eller vårdar och förvaltar kapitalet. + +Det finns intet slag af »business», där icke framgång kan ernås. + + EN AF FRAMGÅNGENS HEMLIGHETER + +Framgång beror helt enkelt på ärligt arbete, duglighet och +koncentration. Det finns alltid plats i toppen för undantagsmännen +inom hvarje yrke. De behöfva icke sträfva efter gunst; det är snarare +fråga om, hvem som skall lyckas erhålla deras värdefulla hjälp. Och +som det är i hvarje yrke, så är det i alla affärsgrenar--godt om +plats i toppen. Er sak är bara att komma dit. Sättet är ganska enkelt: +Sköt ert »business» en liten smula skickligare än genomsnittsmannen på +ert område. Om ni är aldrig så litet öfver genomsnittet, så är er +framgång betryggad, om denna står i proportion till den grad af +förmåga och intresse, som ni ådagalägger. I en affär finnas alltid +några, som stå nära toppen, men det finns alltid ett oändligt mycket +större antal nere vid bottnen. Och skulle ni misslyckas i att nå upp, +så skyll icke på stjärnorna, utan på er själfva. De som misslyckas +kunna säga, att den eller den personen hade stora fördelar, ödet var +honom bevåget, omständigheterna gynnsamma. Det där pratet är icke +mycket värdt. En man faller i midten af en ström, som han försöker +hoppa öfver, och föres bort af vattnet; en annan försöker detsamma och +landar säkert på andra sidan. + +Pröfva noga dessa båda män. + +Ni skall finna, att den som misslyckades saknade omdömesförmåga; han +hade icke beräknat medlen att nå sitt mål; han var en oförståndig +karl; han hade icke tränat sig; han kunde icke hoppa; han gjorde det +på en slump. Han var lik den där unga damen, som på frågan om hon +kunde spela fiol svarade: »Jag vet inte; jag har aldrig försökt.»-- +Den andre, som hoppade öfver strömmen, hade flitigt tränat sig; han +visste ungefär hur pass långt han kunde hoppa. Och han visste +fullkomligt säkert, att han kunde hoppa långt nog för att nå en punkt, +hvarifrån han kunde vada till stranden eller taga ett nytt hopp. Han +visade omdömesförmåga. + +En ung man, som gjort sig känd för att utföra hvad han föresatt sig, +skall finna huru hans arbetsfält växer år efter år och huru +uppgifterna blifva större och större. Å andra sidan, den man, som +måste erkänna sitt nederlag och be sina vänner om hjälp för att få +börja på nytt, är verkligen illa däran. + +Studerande vid våra skolor och universitet voro förr färdiga med +examen redan i ton-åren. Detta ha vi ändrat, och de studerande äro i +allmänhet äldre, när de börja kampen för tillvaron, men de ha +naturligtvis lärt en hel del mer. Såvida den unge universitetsmannen +icke hufvudsakligast använder sin tid för att inhämta kunskap i det +ämne, som han tänker ägna sitt lif åt, så blir han, om han går in i en +affär, undanträngd af yngre män, som börja i ton-åren, ehuru de sakna +universitetsbildning. Detta säger sig själft. Nu är frågan: Skall den +studerande, som vistats i teoriernas region, hinna fatt mannen, som +har ett par års försprång på praktikens hårda och strängt uppfostrande +fält. + +Att detta är möjligt för den studerande är ju tydligt och att han i +sitt senare lif kommer att äga bredare vyer, än den vanlige +affärsmannen, som saknar akademisk bildning, är också tydligt, och det +är naturligtvis slutet, som blir det afgörande; början är glömd och +har ingen betydelse. Men om den studerande någonsin skall hinna fatt +den, som först startade i täflingen, så måste det vara genom att äga +starkare uthållighet; hans öfverlägsna kunskap och därpå grundade +sundare omdöme måste slutligen förhjälpa honom till seger i täflingen. +Det är tre brister, som vanligen känneteckna mannen, som startar, +innan karaktären vunnit manlig fasthet, nämligen: bristen på sträng +själfdisciplin, på allvarlig koncentration och på en allt behärskande +ärelystnad. Den unge universitetsmannens vanor och den i en affär +anställde ynglingens äro himmelsvidt skillda. + +Det är en annan svårighet, som i de flesta stora affärsföretag möter +den äldre mannen. Där råder nämligen en sträng civilförvaltning och +befordran utan favoritsystem. Det ställer sig därför mycket svårt att +få någon annan anställning än i de lägsta graderna. Man måste börja +vid foten, och det är bäst för alla parter, synnerligast för den unge +studeranden. + +Undantagsstudenten borde naturligtvis öfverträffa +undantags-icke-studenten. Han har större bildning, och bildning gör +sig alltid gällande, om de andra egenskaperna äro desamma. Tag två män +med lika naturlig begåfning och energi, samma ärelystnad och +personliga egendomligheter, och den af de två, som erhållit den bästa, +mest omfattande och mest lämpliga bildningen, har utan gensägelse en +ofantlig fördel öfver den andre. + + AFFÄRSMAN OCH SPEKULANTER + +Alla äkta mynt hafva blifvit efterapade; efterapningen af »business» +är spekulation. En affärsman ger valuta för sin inkomst och uppfyller +en nyttig förpliktelse. Hans tjänster äro nödvändiga och komma +samhället till godo; dessutom arbetar han ihärdigt för att utveckla +landets tillgångar och bidrager sålunda till släktets framåtskridande. +Detta är äkta mynt. Spekulation däremot är en parasit på affärsmännens +arbete. Den skapar ingenting och fyller intet behof. När spekulanten +vinner, så tar han pengar utan att lämna vederlag eller betala därför, +och då han förlorar, tar hans medspekulant pengarna från honom. Det är +ett rent hasardspel mellan dem, förnedrande för båda. Ni kan icke vara +en hederlig affärsman och en spekulant. Tillvägagångssättet och syftet +på den ena banan äro olycksbringande för den andra. Ingen affärsman +kan spekulera hederligt, ty de som visat sig ha förtroende för honom +ha rätt att vänta strängt fasthållande vid +affärsmetoder. Fordringsägaren tar den vanliga affärsrisken, men vill +icke veta af någon spekulationsrisk. Det äkta och det förfalskade ha +intet gemensamt. + +Att nittiofem procent af dem, som för egen räkning börja ett +affärsföretag, misslyckas, låter otroligt, och ändå säger statistiken, +att det förhåller sig så. Med siffror kan man bevisa hvad som helst, +heter det, men det är dock ett faktum, att proportionen är mycket +stor. Tro inte att jag vill afskräcka er från att försöka bli era egna +herrar och skaffa er en egen affär, långt därifrån. Dessutom låter den +blifvande affärsmannen icke afskräcka sig af något, som någon kan +säga. Han är en sann riddare och säger med Fitzjames: + + Om full af faror vägen är, + dess större lockelser den bär. + +Den unge mannen, som föresatt sig att bli en affärsman, låter icke +hindra sig, och icke heller låter han sig lockas in på en annan bana +--han skall göra en start och få pröfva sina krafter. Han måste gå +på. Tids nog att besluta sig för lifslång träldom som blott löntagare, +sedan ni först pröfvat på »business» och upptäckt, om ni är, eller +icke är, en af de lyckligt lottade, som äga de erforderliga +egenskaperna. + +Jag har försökt att teckna undantagsakademikerns väg från aflöning +till kompaniskap. Det är ingen fantasibild; ingen enda dag går förbi +utan förändringar inom firman, hvilka höja unga män till delägarskap; +och i hvarenda stad går ingen förste Januari förbi utan att medföra +befordringar. »Business» kräfver ungt, friskt blod för sin tillvaro. +Om några af er äro missmodiga i denna sak, så låt mig berätta er två +historier ur min egen erfarenhet, som bestämdt skola muntra upp er. + + EN TECKNING UR LIFVET + +Det finns en stor fabriksägare, den störste i världen i sitt yrke. Jag +känner honom mycket väl, en präktig karl, som gör heder åt sitt +»business». Då han började åldras, insåg han, liksom alla kloka män, +att nytt blod behöfde införas i hans affär; att medan det ännu var +jämförelsevis lätt för honom att leda det vidsträckta företaget, +skulle det vara välbetänkt att sörja för dess öfverlämnande i goda +händer, när han dragit sig tillbaka. Rika mäns söner ärfva sällan lust +för affärer. Jag kan icke yttra mig om huruvida detta är bra eller +illa. Men då jag ser på människosläktet i dess helhet, tror jag det är +bra. + +Om rika mäns söner hade fattiga mäns söners tvingande behof och däraf +framkallade ärelystnad och förmåga, skulle det finnas färre utsikter +för universitetsstnderande än nu. Det var icke till någon af sin +familjs medlemmar denne man vände sig för att finna den nya kraften. +En ung man anställd i ett bolag hade ådragit sig hans uppmärksamhet +vid utförandet af några uppdrag för sin firma. Den unge mannen hade +ofta ärenden till den äldre affärsmannen. Denne var klok och gick icke +hastigt till väga. Hans duglighet var han snart på det klara med, men +det var endast en punkt bland många andra. I hvilka förhållanden lefde +den unge mannen, hurudana voro hans vanor, böjelser och kunskaper? +Hurudan var hans natur, utom hvad som rörde hans verksamhet? Han fann +alla svaren på sina frågor tillfredsställande. Den unge mannen, hvars +far var död, underhöll sin mor och en syster; hans vänner voro +präktiga unga män, ett par af dem något äldre än han; han studerade; +han var road af läsning; han hade ädla böjelser. Jag behöfver knappast +säga att han var en ung gentleman, med aktning för sig själf, den +förkroppsligade hedern, ur stånd till något lågt eller simpelt; i få +ord, ett mönster för en ung man och, naturligtvis, fattig--det säger +sig själft. + +Den unge mannen blef eftersänd, och millionären sade honom, att han +skulle gärna vilja anställa honom i sin affär, om han hade lust att +göra ett försök. Millionären uttalade öppet sin afsikt att finna en +ung affärsman, som kunde sätta sig in i företaget och med tiden befria +honom från omsorg. Det uppgjordes att han skulle under två år ha plats +som bokhållare, underkastad en bokhållares villkor, som i detta fall +voro mycket stränga, därför att han måste vara på fabriken några +minuter före sju på morgonen. Han skulle få något högre lön, än han +hade förut, och om efter två års förlopp ingenting blifvit sagdt å +någondera sidan, var öfverenskommelsen slut, och hvar och en af dem +fullkomligt fri. Han var helt enkelt antagen på försök. Den unge +mannen förklarade stolt, att han ville icke ha det annorlunda. + +Allt gick som förut. Innan de två åren voro förflutna, var principalen +säker på att han funnit den ytterst sällsynta artikeln: en ung +»businessman». Huru många egenskaper innefattas icke i detta ord-- +först och främst omdömesförmåga; ty utan omdömesförmåga kommer en +affärsman icke långt. Principalen förklarade för den unge mannen, att +han var belåten med honom, nöjd med hans arbete och uttryckte sin +glädje öfver att ha funnit honom. Han hade nu vidtagit anordningar för +att upptaga honom i firman. Men till hans häpnad svarade den unge +mannen: + +-- Jag är mycket, mycket tacksam, men det är mig omöjligt att emottaga +anbudet. + +-- Hvad står på? Ni passar mig. Passar jag inte er? + +-- Ursäkta, sir, men af skäl, som jag icke kan förklara, vill jag +lämna min plats om sex månader, då mina två år äro ute, och jag ämnade +just säga upp den, så att ni kan få den fylld. + +-- Hvart ämnar ni er? + +-- Jag reser utomlands. + +-- Har ni tagit någon anställning? + +-- Nej, sir. + +-- Vet ni icke hvart ni kommer att resa? + +-- Nej sir. + +-- Icke heller hvad ni skall göra? + +-- Nej sir. + +-- Jag har behandlat er väl, och jag tror mig ha rättighet att få veta +det verkliga skälet. Jag anser att det är er plikt att säga mig det. + +Skälet tvingades ur den unge mannen. + +-- Ni har varit alltför god mot mig. Jag skulle vilja ge mycket för +att kunna få stanna hos er. Ni till och med bjöd mig till ert hem-- +ni har varit borta på resor--ni uppmanade mig att ofta hälsa på och +att ledsaga er fru och er dotter till sådana underhållningar, som de +önskade besöka--och jag--jag kan inte uthärda längre. + +Nåväl, millionären upptäckte naturligtvis hvad ni alla redan förstått, +att det händt den unge mannen precis detsamma, som skulle händt er +under liknande förhållande--han hade blifvit kär i dottern. I vårt +land skulle detta icke ansetts som en förbrytelse, och jag tillråder +ingen af er att strida mycket emot känslan. Om ni hyser verklig kärlek +till någon, så bry er icke om att föremålet är dotter till er +principal och att ni får bära rikedomens börda. Men i det land, hvarom +jag talar, skulle det hafva ansetts ohederligt af en ung bokhållare +att fria till en ung dam utan föräldrarnas tillåtelse. + +-- Har ni talat med min dotter om edra känslor för henne? lydde +frågan. Den unge mannen värdigades knappt svara. + +-- Naturligtvis icke. + +-- Aldrig sagt ett ord, som kunnat tydas däråt? + +-- Naturligtvis icke. + +-- Nå, sade han, jag ser ingen anledning hvarför ni icke skulle göra +det. Ni är just den son jag skulle önska mig, ifall ni kan vinna min +dotters hjärta. + +Mycket egendomligt, men det var dock så, hade den unga damen samma +åsikt som pappa--han var en sådan äkta man, som hon ville ha. Denne +unge man är nu en lycklig affärsman. + + ROMANTIK I »BUSINESS» + +Jag har en annan historia, som hände i ett annat land. Båda +svärfäderna ha själfva berättat mig historierna, och de äro stolta +män, liksom jag är stolt öfver deras vänskap. Ni ser att business är +icke endast detta hårda prosaiska lif, som vanligen skildras. Det bär +inom sig romantik och känsla, och ju större ett affärsföretag är, ju +framgångsrikare och nyttigare, desto mera romantik och fantasi träffar +man på. De största triumferna, till och med i affärer, härröra från +romantik, känsla och fantasi, i synnerhet inom en firma med +världsrykte. + +Den andra historien är så lik den första, att det är svårt att berätta +den med någon framgång. Ni gissar er genast till upplösningen, och +detaljerna i dessa händelser betyda ingenting. Det är som när jag +berättade om slaget vid Bannockburn för mina unga brorsöner: Där stodo +engelsmännen och där skottarna. + +-- Hvem vann, farbror? skreko alla tre på en gång med sublimt förakt +för detaljer. Men i detta fall är det icke fråga om krig. Jag tar för +afgjordt, att alla förvecklingar löstes genom fredlig +öfverenskommelse. + +Jag skall icke berätta historien i hela sin längd, som jag gjorde med +den föregående; den är alldeles likadan med undantag af att den unge +mannen i detta fall var anställd på vanligt sätt. Den unge mannens +tjänster behöfdes, och han blef anställd. + +Slutligen blef han millionärens privatsekreterare och med samma +olyckliga resultat. Men i detta fall hade fadern bedt den exemplariske +och duglige unge mannen att, medan han var borta, se till hans söner. +Detta gaf anledning till besök å familjens landtställe och till lek +och idrottsöfningar med sönerna. Min vän glömde att han hade en +dotter, och det skulle han inte ha gjort. När ni blir icke endast +hufvudmän för affärsföretag, utan också hufvudmän för familjer, så +skall ni komma ihåg detta och inte endast tänka på sönerna. +Privatsekreteraren, som fått i uppdrag att hålla ett öga på sönerna, +hade på ett eller annat sätt missförstått de muntliga instruktionerna +och gaf dem ett litet vidsträcktare fält. Dottern syntes behöfva mesta +omsorgen. Men lägg märke till detta: Dessa båda unga män tillvunno sig +sina principalers förtroende och erkännande först, och blefvo sedan +kära i döttrarna. Ni kunna vara fullkomligt trygga, om ni taga dessa +saker i samma ordning. + + VÄRDET AF EN AFFÄRSBANA + +Kanske det tillåtes mig, utan att jag alltför mycket afviker från +ämnet för min text, att framställa några anmärkningar öfver det +inflytande en affärsbana, i jämförelse med andra yrken, har på +människor. + +Först har jag då gifvit akt på att artistbanan gör folk småaktiga och +framkallar afundsjuka, fåfänga och retlighet, just raka motsatsen till +de egenskaper jag träffat på hos affärsmän. Man tycker att musik, +målning och skulptur borde utöfva ett förädlande inflytande på de +personer, som dagligen syssla därmed. Men erfarenheten säger något +helt annat. Kanske är det därför, att konstnärernas arbete eller +utförande är så personligt, så i ögonen fallande, så direkt framstäldt +för publiken, att småaktiga känslor lätt väckas till lif; hvad +anledningen än må vara, så tror jag ingen kan påstå motsatsen, då jag +säger att konstnärer ofta bli fördomsfulla och trångsinta. Men förstå, +att jag talar endast om klasser och om allmänna intryck; öfverallt +träffa vi på undantag, hvilka göra genomsnittet ännu mindre +tillfredsställande. Hvad de så kallade lärda yrkena angår, så iakttaga +vi en ganska märkbar skillnad på den verkan de olika facken +frambringa. + +Inom den prästerliga klassen märkes detta icke så mycket i vår tid, +därför att de ledande på detta viktiga område tillåta sig +vidsträcktare vyer än förr och befatta sig mindre med bekännelser och +dogmer och mera med de yttringar af synd och felaktigheter, som +vidlåda det mänskliga lifvet i alla dess skiftande företeelser. Detta +vidgar sinnet. Det har framhållits, att juridiken gör förståndet +redigt, men trångt, och att jurister sällan ha stigit till högre +chefsplatser med makt öfver sina medmänniskor. Detta innebär icke att +män, som studera lagfarenhet, bli mindre dugliga lagstiftare eller +statsmän och ledare. Om så vore förhållandet, skulle vårt land, +framför alla andra, vara illa däran, emedan vi styras af jurister. Men +de mest ryktbara amerikanare, som varit stora män, voro icke stora +lagkarlar; det vill säga, att de sällan intagit någon rangplats inom +yrket, men de ha begagnat sig af den oskattbara fördelen, som +lagstudium förlänar en statsman, och utvecklats utöfver yrkets +gränser. Det säges att den store lagkarlen och den store domaren måste +befatta sig med redan fastställda regler och föreskrifter; lagkarlen +följer föreskrifter, men härskaren öfver människor utfärdar +föreskrifter. + + KÖPMÄN OCH VETENSKAPSMÄN + +Det förefaller, som om alla lärda yrken hade en viss benägenhet att +göra sina utöfvares sinnen rediga, men trånga. Hvad som först +erfordras på affärsbanan, är att affärsmannen skall kunna befatta sig +med en ständigt växlande mångfald af frågor. Han måste äga en +omfattande omdömesförmåga, grundad på mångsidigt vetande. Det är icke +tillräckligt för vår tids store köpman och affärsman, att han känner +sitt eget land väl, dess fysiska förhållanden, dess resurser, +statistik, årsväxt, farleder, finanser, med ett ord, alla +förhållanden, som röra icke endast det närvarande, utan som gifva +honom data, af hvilka han med någorlunda säkerhet kan beräkna +framtiden. + +Köpmannen, hvars verksamhet sträcker sig till olika länder, måste +känna till äfven dessa och likaså det viktigaste, som rör dem. Hans +synpunkt får vara vid som världen; intet af vikt kan hända, som icke +har inflytande på hans verksamhet: politiska förvecklingar i +Konstantinopel; kolerasymptom i Östern; monsun i Indien; +guldtillgången i Cripple Creek; förekomst af Coloradoskalbaggen eller +en fallen ministär; krigsfara; sannolikheten af skiljedom i koloniala +tvistefrågor--intet kan hända i någon del af världen, som han icke +behöfver tänka öfver. Han måste äga en af de mest sällsynta +egenskaper: förmågan att rätt bedöma människor. Han använder ofta +tusentals personer och bör veta hur han skall kunna framkalla det +bästa hos de olika karaktärerna; han måste äga organisationsförmåga-- +en annan sällsynt gåfva; han måste hafva handlingsförmåga, måste kunna +besluta sig hastigt och klokt. + +Dessa sällsynta egenskaper äro icke så absolut nödvändiga för +specialisten i något yrke eller ämbete. Köpmannen följer en bana, som +icke endast skärper hans förstånd, utan utvecklar alla hans +själsförmögenheter; i motsats till andra banor leder den icke till +fackkunskap eller ensidighet, utan utvecklar omdömesförmågan och +handlingskraften. Ingen vetenskaplig verksamhet omfattar så många +problem, ingen annan kräfver en så vidsträckt synpunkt på förhållanden +i allmänhet. Därför tror jag att det med fullt skäl kan sägas om +affärsbanan, att den måste vidga och utveckla sina anhängares +intellektuella krafter. + +Å andra sidan är den lärda banan oändligt mycket ädlare på ett sätt: +den har icke till hufvudändamål att förtjäna pengar och är fri från +den största faran på affärsbanan, hvilken i en betydelse är den +sorgligaste af alla banor, nämligen om den beträdes på orätt sätt. Att +förtjäna pengar är utan tvifvel bevekelsegrunden för de flesta unga +män, som ägna sig däråt. Jag tror att om ni vill pröfva edra hjärtan, +så skall ni finna att jag talar sant. Men om detta är den första, så +skulle det icke vara den sista bevekelsegrunden. + +En människa kan göra stor nytta genom att utveckla sitt lands +tillgångar; genom att skaffa sysselsättning åt tusenden; genom att +förbättra uppfinningar, som visa sig vara till släktets välsignelse +och förhjälpa det framåt. Den framgångsrike affärsmannen höjer sig +snart öfver blotta önskan att förtjäna pengar som huf vudändamålet för +sina sträfvanden; denna är undanträngd af tanken på den nytta han kan +göra inom sin verksamhetskrets. Köpmannen finner snart sin största +glädje i utsträckningen af sina internationella affärsförbindelser-- +i sina skepp, som befara alla haf. Fabrikanten finner sitt största +intresse och sin största belöning i sina biträden, sina fabriker, sina +maskiner, i förbättringar och nya arbetsmetoder. Den vinst de få +uppskattas icke så mycket för penningens egen skull, utan mera som ett +tecken på framgång. + +»Business» har sin romantiska såväl som sin prosaiska sida. Den unge +mannen, som börjar i en bankaffär och befattar sig med +kapitalplaceringar på hundra olika sätt--i järnvägsobligationer, i +förlagslån till köpmän och yrkesutöfvare för att hjälpa dem utföra +sina underverk--finner snart att »business» innehåller romantik och +lämnar ett obegränsadt spelrum för fantasien. Hans inflytande kan göra +sig gällande i hela vida världen. Ett enkelt bref af hans hand kan +föra den resande till jordens aflägsnaste vrå. Han kan äfven vara sitt +fosterland till tjänst i en kris, som Richard Morris, den framstående +köpmannen i Filadelfia, hvilken kom general Washington till hjälp vid +revolutionen, eller, såsom i vår tid, våra bankirer, hvilka vid flera +kritiska tillfällen bisträckt regeringen med sitt guld för att afvända +en öfverhängande olycka. + + DEN ÖFVERVUNNA FÖRDOMEN MOT HANDEL OCH INDUSTRI + +Om den unge mannen icke finner romantik i »business», så ligger felet +icke hos »business», utan hos den unge mannen. Tänk bara på allt det +underbara, det mystiska, som är förknippadt med utvecklingen af den +mest andliga af alla makter--elektriciteten--med sin okända, +kanske oanade kraft. Den unge man måste vara mycket trög och prosaisk, +som icke efter att på ett eller annat sätt haft att göra med +elektricitet känner sig lyftad från hvardagligheten till det +hemlighetsfullas region. »Business» är icke bara dollars; de äro +endast skalet--kärnan ligger ini och kommer affärsmannen till godo +senare, när hans högre egenskaper, hvilka ständigt påkallas, hunnit +utvecklas och mogna. Under militarismens och den råa styrkans +öfvervälde rådde stort förakt för mannen, som utöfvade ett yrke. Huru +fullständigt har icke detta ändrats! Men denna känsla har icke gamla +anor, ty om vi blicka längre tillbaka, så finna vi att de äldsta +familjer i världen voro icke så stolta öfver något som öfver den roll +de spelade i »business». Ullsäcken och skutan finnas ännu i deras +vapensköldar. Den för närvarande mest inflytelserike statsmannen i +England är härtigen af Devonshire, därför att han har båda partiernas +förtroende. Han är direktör i Barrow Steel Company. Af ledamöterna i +det nuvarande konservativa kabinettet inneha sextiofyra +direktörsposter i olika handels-, fabriks- och grufbolag. + +Nu för tiden är det icke i Storbritannien tal om att hålla sig utanför +handel och industri, utan tvärtom att få tillträde dit. Franska +republikens president, som haft en så märkvärdig karriär, har hela +sitt lif varit en affärsman. Den förra känslan af motvilja har +alldeles försvunnit. + +Ni minns att förre kejsaren af Tyskland ville göra sin vän, +stålfabrikanten Krupp, till furste, men denne »businessman» var +alltför stolt öfver sina fabriker och var sin faders värdige son och +bad kejsaren om ursäkt, för att han icke ville degraderas från sin +rang som »Stålkung». Herr Krupps son, som nu bestigit sin faders tron, +skulle helt säkert svara på samma sätt. Nu är han monark, alldeles som +kejsaren och, efter hvad jag känner om unge kung Krupp, lika stolt +öfver sin ställning. + +Den gamla fördomen mot affärsverksamhet har försvunnit från de +starkaste bålverken i Europa. Förändringen har uppstått däraf, att +affärsverksamheten blifvit förändrad. I forna dagar utfördes hvarje +särskild arbetsgren i möjligast minsta skala, och små sysslor i små +affärer alstra små människor. Dessutom måste hvarje man ägna sig åt +detaljer, och i själfva verket bedref hvar och en yrke och handel på +egen hand. Organisationsförmåga, företagsamhet, vida vyer och +handlingskraft hade intet spelrum. I vår tid sker »business» inom alla +grenar på en så gigantisk skala, att delägare i ett stort +affärsföretag äro härskare öfver ett helt litet rike. En arbetschef +kan ha flere män i sin industriella armé, än de tyska småkungarna hade +under sina fanor. + +Det sades fordom, att två personer med samma yrke kunde aldrig komma +öfverens; nu råder den varmaste vänskap mellan yrkeskamrater, de +besöka hvarandras kontor, fabriker och magasiner, visa hvarandra de +olika metoderna, förbättringarna och uppfinningarna samt tillämpa dem +oförbehållsamt i sina egna affärer. + +Affärsföretagen äro alltför storartade för att alstra småaktig +afundsjuka, och vid sidan af förvärfsbegäret finnes begäret efter +framsteg, uppfinning, förbättrade metoder, vetenskaplig utveckling och +stolthet öfver att lyckas i dessa viktiga punkter; så att den +behållning en affärsman nu för tiden eftersträfvar och erhåller består +icke uteslutande i dollars. Han får jämte dollarn något bättre, en +kassabehållning i medvetandet att ha bidragit till höjandet och +utvecklandet af det arbetsföretag, som han gjordt till sin +lifsuppgift. + + AFFÄRSBANANS BELÖNINGAR + +Jag kan med fullt förtroende framhålla affärsbanan för er såsom en +bana, hvilken lämnar fritt rum åt utvecklingen af en mans bästa +egenskaper. Jag tror att den store köpmannens, bankirens eller +fabrikschefens bana är gynnsam för utvecklingen af +själsförmögenheterna, att den mognar omdömet och insikterna i olika +ämnen, friar från fördom och håller själen frisk och mottaglig. Och +jag vet att varaktig framgång vinnes icke utan genom ärlighet och +redbarhet, genom oförvitliga vanor och tadelfritt lefnadssätt, genom +ådagaläggande af god insikt och klokt omdöme i det mänskliga lifvets +alla förhållanden; anseende och förtroende fly snart från den +affärsman, som visar oförstånd i handel och vandel eller som är +oregelbunden i sina vanor eller misstänkt för att icke vara fullt +redbar. I hvarje annat yrke kan finnas plats för den oförståndige-- +oförståndig som ett barn utanför sitt speciella fack, men framgångsrik +inom detta--men ännu aldrig har en oförståndig affärsman haft +framgång. Om han saknar en sund, allt omfattande omdömesförmåga, så är +han dömd till undergång. + +Businessbanan är sålunda en sträng dygdens skola, och där finns en +mycket hög belöning, som den ofta utdelar, och ingen annan bana kan +utlofva: All den ädla välgörenhet den möjliggör. Det är »businessmän», +vi hufvudsakligast ha att tacka för våra universitet, högskolor, +bibliotek och uppfostringsanstalter, hvarom sådana namn vittna som +Girard, Lehigh, Chicago, Harvard, Yale, Cornell och många andra. + +Hvilket bättre minne kan en man efterlämna, än ett som åstadkommer så +mycket verkligt godt och så säkert för hans namn till kommande +släkten, hälsadt med välsignelse af tusenden inom hvarje årtionde, +hvilka inom dess murar erhållit den dyrbaraste skatten: en sund och +fri bildning? Detta är de mäns arbete, hvilka insågo att rikedom är +anförtrodt gods, att under ägarens lifstid användas till medmänniskors +bästa. + +I fall några affärsmän skulle bli beskyllda för snikenhet, kunna vi +med allt fog försvara dem som klass med de ord, som den hedervärde +Thomas Cromwell använde till försvar för den store kardinalen: »Om de +äro snikna i att förvärfva, så äro de kungligt frikostiga i att gifva, +hvarom dessa lärosäten bära vittnesbörd.» + _________________________________________________________________ + + STÅLTILLVERKNING I FÖRENTA STATERNA I DET NITTONDE ÅRHUNDRADET [1] + +(Ur the Review of the Century number of New York Evening Post, 12 +Januari 1901). + + Några skäl hvarför Förenta Staterna blifvit det förnämsta + stålproducerande landet i världen. Jämförande priser på råvaran och + ståltillverkning i detta land och utrikes. + + [1] Med stål menas ej längre det härdbara järn, som ännu för några + årtionden sedan därmed betecknades, utan benämningen stål omfattar + nu för tiden allt järn, som under framställningen varit i flytande + form, såsom bessemer, siemensmartinsjärn o. d. under det att hvad + som endast varit halfflytande, såsom lancashire o. d., fortfarande + kallas järn. Ett stålfartyg är sålunda ingalunda gjordt af härdbart + stål utan af helt mjukt järn.--Ö. a. + +Att skrifva om ståltillverkning i Förenta staterna under det senaste +århundradet är verkligen att börja från början. I Mr. Swanks +förträffliga bok: »Järn i alla tidehvarf» lära vi, att myndigheterna i +Pennsylvania så sent som 1786 lånade Mr. Humphreys 300 pund under fem +år för att sätta honom i stånd att försöka förvandla stångjärn till +stål »lika bra som i England». Så sent som 1810 frambragtes i hela +landet endast 917 tons stål, hvaraf Pennsylvanias del var 531 tons, +eller mer än hälften af det hela. Det är egendomligt att den gamla +goda staten, som var själfva hufvudplatsen för tillverkningen, ännu +lämnar ungefär samma procent. Till och med 1831 var ståltillverkningen +endast 1,600 tons, en summa, som sades motsvara allt som importerats, +så att stålmarknaden för sjuttio år sedan delades jämnt med +utlänningen. Men vid tillverkningen af detta stål användes +cementeringsmetoden; degelstål kommer senare. Från 1831 till så +nyligen som 1860 gjordes ringa framsteg i ståltillverkningen; +totalproduktionen i Pennsylvania år 1850 var endast 6,000 tons, ännu +hufvudsakligast cementstål. 1840 började Isaac Jones och William +Coleman att tillverka stål i Pittsburg och rönte stor framgång. 1853 +tillverkade Singer, Nimick & Co. med fördel gjutstål till sågar, +verktyg, maskiner etc.; för samma ändamål bearbetade 1860 Hussey, +Wells & Co. amerikanskt järn till stål af prima kvalitet som jämn +produkt. Och 1862 upprättade Park Brothers & Co. det största hittills +kända stålbruket, och flera hundra engelska arbetare införskrefvos för +att tillförsäkra bolaget framgång. Denna firma använde också +amerikanskt järn. Alla dessa affärsföretag funnos i Pittsburg. + +Därefter blef täflan med det utländska stålet ganska skarp, tills +inkräktaren slutligen tvangs att lämna fältet. I början kunde +europeiska fabrikanter afstjälpa sitt öfverskott på utländsk botten +och tvinga de amerikanska fabrikanterna att för hela sin tillverkning +nöja sig med de ytterligt låga priser, hvilka inkräktaren endast +accepterade för en obetydlig del af sitt. Den, som behärskar en +gifvande inhemsk marknad, kan med stor fördel inkräkta främmande +marknader. Under de senaste åren är det den amerikanske fabrikanten, +som afstjälper sitt öfverskott på europeisk botten. Eröfra först den +inhemska marknaden, så kommer den utländska till er af sig själf, +lyder regeln i den internationella handeln. + +Då jag skrifver om Coleman, Jones, Nimick, Singer, Hussey och Park, +återföres jag i minnet till mina gossår. Som springpojke vid +telegrafstationen i Pittsburg har jag lämnat dem månget telegram och +med stolthet emottagit en igenkännande nick af dessa min ungdoms stora +män. Hvar och en af dem stod så tydligt för min blick, då jag nedskref +hans namn, som om vi ännu stode i daglig förbindelse med hvarandra. Om +de började tala i nästa rum, så skulle jag kunna urskilja hvarje röst, +innan ordet var uttaladt. Alla äro nu borta med undantag af den yngre +af bröderna Singer, som ännu är min kompanjon och vän. Dessa äro +stålets fäder i Förenta staterna. De »hafva gjort staten en +tjänst». Frid öfver deras aska! + +Det var icke förrän 1864 som revolutionen i ståltillverkningen nådde +till oss och järnåldern började ge vika för den nya Kung Stål. Detta +minnesvärda år tillverkades vårt första bessemerstål; och stål, som +hittills kostat sex à sju cents pr skålpund, har sedan sålts för +mindre än en cent pr skålpund, under det att stål-»billets» till +hundratusentals tons sålts, »tre skålpund stål för två cents». Till +detta stål åtgår för hvarje skålpund två skålpund järnmalm, upptaget +och transporteradt öfver land och vatten, 1,000 mil, ett skålpund +koks, hvarför erfordrats ett och ett tredjedels skålpund stenkol, +upptaget ur grufvorna, förkoksadt och transporteradt 50 mil, och ett +tredjedels skålpund kalksten, tagen ur brottet och transporterad 140 +mil, så att tre och ett tredjedels skålpund råmaterial har bearbetats +till ett skålpund stål och erbjudits kunden för två tredjedelar af en +cent, tre skålpund för två cents eller 15 dollars för 2,240 skålpund = +en ton. + +I fall jag uppmanades att förklara huru detta mirakel utföres, skulle +jag icke kunna det, ty jag kan icke frigöra mig från fruktan att något +misstag föreligger och att en affär, som åt en otacksam allmänhet +lämnar denna dyrbara metall till så lågt pris, snart måste komma i +klämma. Det skulle ovillkorligen gå därhän, i fall detta ytterligt +låga pris räckte för en längre tid eller för alla sorters stål. Det +finns icke tillräcklig profit för att täcka risken af att sälja tre +skålpund stål för två cents. Men några af Förenta staternas största +affärsföretag, som äga egen råvara, egna skepp och egna järnvägar samt +äro mönstergillt inrättade och skötta, kunna sälja till detta pris, +som icke lämnar något kvar till utdelning eller ränta på insatt +kapital. Räntan uppgår till omkring två dollars pr ton och +öfverskrider denna summa i de flesta fall. Förluster vid +tillverkningen, olyckshändelser och reparationer samt vid +försäljningar skulle beräknas till två dollars pr ton. + +Detta låga pris möjliggjordes genom Sir Henry Bessemers uppfinning. +Bessemerstålet sattes upp på konungatronen, och ingen monark tycktes +vara så säker på en lång och obestridd regering; synnerligast sedan +bessemerprocessen blifvit fullständigad af ett ungt geni, min vän +Sidney Gilchrist Thomas, som upptäckte basiska +defosforiseringsmetoden, hvarigenom orena malmer kunde användas vid +tillverkningen af bessemerstål. + +Många sammanstämmande orsaker ha möjliggjort priset på stål-»billets» +till 15 dollars pr ton; den förnämsta är automatiskt maskineri, hvari +Amerika utmärker sig. Att tillverkningen pågår utan afbrott är nästa +orsak. Verkstäder, som äro 1,100 à 1,200 fot långa, bli vanliga; i +dessa kommer råvaran in genom den ena ändan och utgår ur den andra +fullt färdig, utan att en hand rört vid den och ofta till och med utan +afbrott, utom för ny upphettning. Det talas nu om planer till nya +fabriker i en sådan skala, att ett landområde på en och en kvarts mil +erfordras; ensamt en verkstad skulle vara 3,000 fot lång. Ett +hufvudvillkor för billig produktion är stor skala. Fabriker, som +tillverka ett tusen tons stål om dagen, ha liten utsikt mot en fabrik, +som tillverkar tiotusen. Vi finna denna lag inom alla industrigrenar. +Den skapar ångskeppet på 20,000 tons och järnvägsvagnen på 50 tons. +Förbättrade maskiner och användningen af elektricitet som drifkraft +samt det nya af- och pålastningsmaskineriet äro alla bidragande +orsaker till stålets prisfall. + +Det finns dock en del af omkostnaden, som hvarje sociolog bör glädja +sig åt att icke ha minskats, och det är lönen för det arbete, som +utföres af människohand. Den har stigit och synes vilja stiga ännu +högre. I ett af de största stålbruken var förra året +genomsnittsaflöningen pr man--inberäknade alla pr dag aflönade +arbetare, gossar och maskinister--högre än fyra dollars om dagen +under trehundraelfva dagar. Ju färre arbetare som behöfvas, dess +mindre blir arbetskostnaden pr ton och--tvärtemot den ofta uttalade +åsikten--dessa arbetare stå just som arbetare betydligt högre än +förr. Det är ett misstag att tro att människor bli endast maskiner; +arbetaren från forna dagar skulle icke kunna sköta nutidens invecklade +maskineri eller motsvara krafvet på intelligens och raskhet. + +Om någon för fem år sedan frågat vårt lands stålfabrikanter, huruvida +det fanns någon möjlighet att bessemerstålet kunde finna en rival, +skulle icke en af tusen tvekat att svara ett kraftigt: »Aldrig!» Men +en af de tusen, som varit mera förtrogen med nyare uppfinningar, +skulle varit mindre bestämd och kanske antydt, att till och med +bessemerprocessen kunde finna en rival. + +Fördelarna vid Siemens Martin-metoden hade erkänts af åtminstone en +firma, hvars representant hade sett den tillämpas utrikes. Cooper, +Hewitt & C:o tillkommer förtjänsten att ha gjort första experimentet +med den i Förenta staterna. Detta var 1868. Men den större kostnaden +vid tillverkningen af detta slags stål inskränkte dess användning. Det +var först vid upptäckten, att Thomas basiska process lämpade sig +förträffligt för »open-hearth»ugnen, som martinstålet fick rang +bredvid bessemerstålet. Det första basiska »open-hearth»stålet i vårt +land tillverkades af firman Carnegie, Phipps & C:o i Homestead år +1888. I öppen härd tillverkas numera två slags stål, det sura och det +basiska. Det senare är mycket billigare än det förra, ehuru det till +och med är renare, enär den basiska processen fullkomligt aflägsnar +alla »oarter». Basiskt »open-hearth»stål ersätter numera på många +ställen svenskt järn, äfven till hästskor. Pansarplåt förfärdigas +däraf. East-Riverbron bygges af surt stål, hvarför ett högre pris +betalas; men detta kommer sig endast däraf att ingeniören icke är +mottaglig för bevis. Den stora fördelen för Förenta staterna af den +basiska metoden är, att våra enorma upplag af starkt fosforhaltig +järnmalm kunna användas till stål, under det att bessemermetoden i den +amerikanska tillverkningen kräfver jämförelsevis fosforfattiga malmer, +på hvilka tillgången är ganska begränsad. Ståltillverkningen i öppen +härd är i ständig tillväxt. + +Sålunda har järnåldern, som slutade under förra århundradet, +efterträdts af bessemerstålåldern, hvars regeringstid räckte endast +trettiosex år, med början 1864, och som nu träder tillbaka för att +lämna plats åt Siemens »open-hearth»stålåldern. Tillverkningen i öppen +härd har numera i Storbritannien långt företräde för bessemer, och jag +tror mig våga påstå, att det blir samma förhållande i Förenta +staterna. + +Försvinnandet af bessemeråldern har framkallat de södra staterna som +en blifvande ståltillverkare, som eljes aldrig skulle kommit med i +marknaden, emedan dess malmer äro olämpliga för bessemerprocessen, men +troligen visa sig passa för »open-hearth»processen. Förrän +Tennesseebolagets nya stålfabriker ha kommit i gång och arbetat någon +tid, kan man icke med säkerhet uttala sig om, huruvida Södern kan +blifva en medelpunkt för ståltillverkning, men efter alla tecken att +döma ser det ut, som om den snart skulle blifva en ganska viktig +faktor på detta område. + +Stålets nuvarande medelpunkt utgöres af en kvadrat mellan Pittsburg +och Wheeling, nordväst till Lorain, åt öster till Cleveland och åt +söder tillbaka till Pittsburg. Inom detta område tillverkas mest +stål. Ensamt Allegheny--Pittsburg inberäknadt--tillverkade 1899 +nästan en fjärdedel af allt tackjärn i Förenta staterna, nästan +hälften af »open-hearth»stålet och nästan 39 procent af all slags +ståltillverkning. Och det ser icke ut som om denna region snart skulle +bli undanträngd. Colorado skall otvifvelaktigt utvecklas i förhållande +till hela Västkusten. Chicagos ställning som stålfabrikant är redan +försäkrad. Det stora landet i sydväst visar icke benägenhet att +tillverka stål i vidare utsträckning. I medlet af förra århundradet +utgjorde de östra staterna ståltillverkningens egentliga hemort. Till +och med i Pennsylvania tillverkades hälften af dess stål öster om +Alleghenybergen. Sedan dess har riktningen gått snabbt åt den region, +som kallas »Central West» och som har Pittsburg till sin medelpunkt. +Öfverflyttningen af de stora Lackawanna järn- och stålfabrikerna i +Scranton, Pa, till Buffalo, och Betlehemstålbolagets lysande triumfer +i pansarplåt, kanoner och smiden som specialitet--hvilket gaf det en +särskildt framstående ställning--äro bevis på att Östern icke är +någon lämplig plats för tillverkning af vanligt stål. Historien om +stålfabrikerna i Troy är ett annat bevis. Det finns ett undantag på +denna marsch västerut--Harrisburg i östra Pennsylvania, som +fortfarande är en framgångsrik och betydande tillverkningsort. +Marylands-stålbolaget vid kusten har förmånlig export, men ännu +viktigare för bolagets framgång är dess skeppsbyggeri, hvartill +platsen på grund af tidvattnet är synnerligt välbelägen. Intet tyckes +antyda, att medelpunkten för ståltillverkningen i detta land kommer +att rubbas i det nya århundradet. Det är, som sagdt, i Centralvästern, +och där tyckes den komma att stanna. + +Men till och med där verka krafter, som kunna föranleda viktiga +förändringar. Städerna vid sjöarna längs norra gränsen af +centralvästerns region tillväxa snabbt; de äga fördelen af ytterligt +låg transportkostnad till sjös och genom Wellandkanalen samt kunna +lasta direkt på Europa. Men största betydelsen ha de låga +fraktsatserna på Eriekanalen under mer än halfva året. Dessa ådraga +sig uppmärksamhet, synnerligast sedan man gjort försök att slå ihop +stambanans alla linjer till ett direktorat för att kunna fordra högre +fraktsatser. Lackawanna järn- och stålbolagets förläggande af sina +verk till Buffalo visar tydligt dragningen till +sjöarna. Järnvägssammanslagningens politik lägger otvifvelaktigt an på +att gynna de södra hamnarna och New York. Skillnaden mellan tre cents +pr hundra för Baltimore och två cents för Filadelfia öfver New York +visar, att trafiken fortfarande söker dessa hamnar och att New Yorks +andel af skeppshandeln alltjämt minskas. Men det är icke antagligt att +staden eller staten New York underlåter att försvara sin ställning +genom det vapen, som New York äger framför alla de andra staterna i +sin vattenfarled från sjöarna till New Yorks hamn. Jag tar detta för +afgjordt och förutsäger en stor utveckling af stålindustrin i denna +del af centralvästern, som ligger längs södra stranden af Eriesjön och +som har den billigaste transportvägen till New York. + +Ett af de utmärkande dragen för det nya århundradet är återgången till +sjötransport för tyngre varor. På insjöarna finnas redan skepp, som +lasta 7,000 tons. Pråmar skola göra regelbundna turer på Ohiofloden +och på den utvidgade Eriekanalen samt äfven på kanalen från Chicago +till Mississippi. Många andra sjövägar skola öppnas för transport af +stål och stålfabrikat till en tredjedel, ofta en fjärdedel af +fraktsatserna på järnväg. + +Det är knappt troligt att någon bättre eller billigare metod för +ståltillverkning står att uppnå, eller att stål utan förlust kan +säljas billigare än två cents för tre skålpund. Det tjugonde seklet +med alla sina kommande underverk skall troligen sluta med +stålltillverkningen då som nu i öppen härd. Det ser icke ut, som om +någon förbättring vore möjlig. + +De senaste åren ha bevittnat exporten af vårt stål till andra länder. +Republiken har icke endast fyllt sina egna behof, utan försökt att +fylla hela världens; icke endast i stål, utan i tusen och en andra +artiklar, hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af stål. Den billiga +tillverkningen ökar dess användning i en utsträckning, hvarom vi +knappast kunna bilda oss en föreställning. Ett exempel härpå af de +många, som kunna anföras, är att för tre år sedan användes icke en ton +stål till järnvägsfraktvagnar här i landet; nu användes tusen tons +stål dagligen ensamt för detta ändamål. Järnmalm- och kolgrufvorna i +Storbritannien bearbetas till det yttersta, och ändock ökas icke +förrådet mycket. I Tyskland är det på samma sätt med undantag af att +där finnas några mindre goda fyndorter, som kunna utvecklas, ifall +priserna stiga, hvilket är antagligt. Ryssland har icke spelat någon +vidare roll i stålindustrin; om landet vid århundradets midt kan fylla +sina egna behof, är det godt. Utom i Förenta staterna, England och +Tyskland tillverkas obetydligt stål. Förhoppningarna på Kina och Japan +i detta fall komma nog på skam. Storbritannien och Tyskland kunna icke +öka sin tillverkning mycket öfver den nuvarande, så att Förenta +staterna tyckes vara det enda land, som kan tillfredsställa världens +behof. Vårt förråd af järumalm räcker att motsvara all efterfrågan +åtminstone under århundradets första hälft; hela århundradet hvad koks +angår. Utan tvifvel komma nya lager att upptäckas innan de nuvarande +äro uttömda. + +Några år härefter skall exporten och tillverkningen af järn och stål +från republiken till många delar af världen--hvilken export år 1900 +beräknades till 129,000,000 dollars--bli så stor, att den bildar ett +nytt kapitel i stålets rekordslående historia. + +Vår stålindustris inflytande på den inhemska utvecklingen kommer att +bli underbart, ty den nation, som åstadkommer det billigaste stålet, +har de andra nationerna vid sina fötter i alla dithörande +affärsgrenar. Det billigaste stålet betyder de billigaste skeppen, de +billigaste maskinerna, de billigaste tusen och en artiklar, af hvilka +stål utgör en beståndsdel. Vi stå framför en så storartad utveckling +af republikens industri, att världen ännu aldrig sett dess like. + +Republikens ställning som stålfabrikant kan skildras i få ord: År +1873, således för endast tjugosju år sedan, producerade Förenta +staterna 198,796 tons stål och Storbritannien 653,500 tons, mer än tre +gånger så mycket. Tjugosex år senare, år 1899, tillverkade republiken +två gånger så mycket som monarkien; de respektive siffrorna utvisade +10,639,857 och 5,000,000 tons, en åttafaldig ökning för monarkien och +femtioenfaldig för republiken. Förenta staterna tillverkade nästan 40 +procent af all stålproduktion i världen, hvilken uppgick till +27,000,000 tons. Industriens historia har intet motstycke att uppvisa. + +Så har det varit; och hvad framtiden angår, så kommer måhända Förenta +staterna, innan det nuvarande århundradet hunnit tillryggalägga en +tredjedel, eller kanske endast en fjärdedel af sin bana, att tillverka +mera stål än hela den öfriga världen tillsammans. + +Farväl då, Järnålder! Hell kung Stål och lycka åt republiken, +medelpunkten i hans rike, där han sitter på sin tron och utför sina +stora underverk! + + _________________________________________________________________ + + LEFNADSOMKOSTNADERNA I STORBRITANNIEN + I JÄMFÖRELSE MED FÖRENTA STATERNA + +(Ur »The Contemporary Review», September 1894) + + Priset på lifsförnödenheter i England och Amerika. Hvarför + amerikanaren kan njuta af lyxartiklar, som äro förmenade + engelsmannen. + +Om någon tillfrågades i hvilket fall rörande Förenta staterna +engelsmännen äro mest på villospår, skulle det icke vara oberättigadt +att svara: Angående jämförelsen mellan lefnadsomkostnaderna i det +gamla och det nya landet. + +Det skulle antagligen kräfva både tid och möda att söka rubba en så +allmän uppfattning, som den, hvilken nyligen uttalades af en hög +engelsk auktoritet, att »Förenta staterna skulle vara ett fullständigt +Eldorado för arbetare, om lefnadsomkostnaderna icke vore så höga.» + +Det är lätt att visa huru en sådan uppfattning kunnat uppstå. +Engelsmannen kommer till New York och hyr ett åkdon, som flera timmar +väntat på ångbåten; man affordrar honom ett orimligt pris; han +beställer en flaska importeradt vin och finner det mycket dyrare än +hemma. Han erfar att priset på kläder, beställda af importeradt tyg, +är äfven mycket högre, och dessa omständigheter göra ett starkt +intryck på honom, därför att de äro de första han mottager. Då han vid +hemkomsten tillfrågas, hvarpå han stöder sin åsikt, att +lefnadsomkostnaderna äro större i Förenta staterna än hemma, +framhåller han oföränderligen dessa tre exempel och stannar där. Men +dessa utgöra icke de hufvudsakligaste utgifterna ens för resande, ännu +mindre för invånarna. På frågan, hur han fann hotellpriserna, erinrar +han sig, att det kostar mindre i republiken, där priserna i de bästa +hotellen belöpa sig till fjorton à aderton shillings pr dag--det +senare priset det högsta i New York. För detta har han ett bekvämt rum +och alla måltider--frukost, lunch, middag och kvällsvard. Han drar +sig också till minnes, att han knappast kunde fått en sådan middag på +hotell Metropole i London för samma summa af aderton shillings, som +alla måltiderna och ett rum kostade i New York. På frågan, hur han +fann reseomkostnaderna, räknar han efter litet och finner att priset +är litet mer än hälften, första klass, äfven inberäknadt sofvagn. Det +billigare priset på järnvägsresor och hotell uppvägas icke af extra +betalningen för droskor och utländska viner. Den främmande köper inga +kläder och om han är klok följer han amerikanarnas exempel och +använder hotellets omnibusar eller de elektriska spårvagnarna; och +sällan, om någonsin, beställer han en cab, som icke är en amerikansk +institution. Men om den resande önskar hyra ett ekipage pr dag, vecka +eller månad, eller för åkning till teatern eller en bjudning, så är +priset därför icke dyrare i New York än i London--fyrtio eller +femtio pund i mänaden, efter öfverenskommelse, och tolf shillings för +en droska pr afton. För en åktur i parken en eftermiddag är priset på +en vagn med två hästar till och med lägre i New York. Det är ett +obestridligt faktum, att reseomkostnader--inberäknadt alla +nödvändiga dagliga utgifter--äro mycket dyrare i Storbritannien än i +Amerika. Men detta inverkar endast på de få resande, vanligen förmögna +personer, och är af ringa vikt. Det väsentligaste är huru +lefnadsomkostnaderna ställa sig för massan af folket, för +löntagareklassen i de två länderna. + +Låt oss lugnt betrakta saken. Flertalet arbetare--handtlangare +inberäknade--har en årlig inkomst af 60 till 120 pund. Enligt den +statistik, som upprättats af Arbetsbyrån i Massachusetts--den högsta +auktoritet vi äga--ställa sig lefnadsomkostnaderna i England och +Amerika sålunda: + + Inkomst 300 doll. till 450 pr år Inkomst 450 doll. till 600 pr år + ----------------------------------+--------------------------------- + Utgifter Amer. Engl. Utgifter Amer. Engl. + ----------+------+----------------+----------+------+--------------- + Lifsmedel 64 81 Lifsmedel 63 78,75 + Kläder 7 7 Kläder 10,50 10,50 + Hyra 20 13 Hyra 15,50 10,37 + Bränsle 6 7 Bränsle 6 6 + Diverse 3 3 Diverse 5 5 + Summa 100 111 Summa 100,- 110,62 + +Detta visar de högre priserna i Storbritannien. Men sedan denna tabell +uppgjordes, ha priserna mycket fallit i Förenta staterna, långt mer än +i Storbritannien. I ett värdefullt engelskt verk »Folkets arbete och +lif» uppgifver Charles Booth, att födan för en familj belöper sig till +50 à 60 procent af inkomsten. »Lifsförnödenheter», hvarmed här menas +allt som ingår genom munnen, är den största utgiftsposten för en +arbetarefamilj. Den sträcker sig från sextiofyra procent i Amerika +till åttioen i England. Anledningen till denna skillnad är tydlig. +Alla slags födoämnen äro naturligtvis billigare i Amerika än i +England. Det förra landet exporterar dem till det senare. Tobak är +mycket billigare. Amerika producerar tobak, och tullen är endast sex +cents pr skålpund emot åttiofyra cents tull i monarkien--fjorton +gånger så stor. Tullen på whisky är 40 cents pr gallon, således sex +gånger högre i Storbritannien än hos oss, och whisky tillverkas +billigare i Kentucky än i Irland eller Skottland. + +Öltullen är i Amerika 96 cents pr tunna och i England 1 dollar 75 +cents. Te och kaffe äro tullfria för amerikanaren, men belagda med +tull för engelsmannen. Socker (råsocker) är tullfritt i båda länderna, +utom i republiken en obetydlig tull på utländskt raffinad. När +massorna i Storbritannien inse huru tungt de äro beskattade i +jämförelse med Förenta staternas arbetare, komma de antagligen att +framställa kraf på billigare tullsatser på sådana artiklar, hvilka +komma under rubriken: lifsförnödenhter--framför allt på ett +tullfritt frukostbord. + +Det billiga priset på födoämnen i Förenta staterna skulle öfverraska +en engelsk iakttagare, som ville studera denna fråga genom alla +fyrtiofyra staterna och icke endast i New York eller städerna vid +atlantiska kusten, till hvilka produkter från Västern måste +transporteras. + +Sedan vi nu sett, att tre fjärdedelar af en arbetarfamiljs utgifter gå +åt till »lifsförnödenheter» och funnit att priset på dessa ställer sig +billigare i Indianapolis än i Manchester, så komma vi till utgiften +n:r 2: hyran. Denna slukar i Amerika 20 procent af familjens inkomst +och i England 13. Den britiske arbetaren bor mera inskränkt. Den +bättre klassen i Amerika har, som regel, tre eller fyra rum, i +Storbritannien två. Hyran är onekligen mycket högre i det nya landet. + +Den nästa viktiga utgiften är »kläder», hvilken representerar 7 +procent af utgifterna såväl i Förenta staterna som i England. Detta +öfverraskar kanske mången läsare, innan vi hunnit förklara +anledningen. Kläder af finaste importerade tyger äro mycket dyrare i +Amerika än i England, där tyget tillverkas, men kläder gjorda af +amerikanska tyger äro mycket billiga och fullt brukbara. Tyget är +tjockt och groft och icke så behagligt att vara klädd i--till och +med gröfre än skotsk cheviot. Men massan af folket använder det, +likasom hon använder ylleunderkläder af samma slag. Därför beröres +arbetsklassen icke så mycket af tullen på fina yllevaror, hvilka +endast importeras af de få rika. Jag har här framför mig annonser i +amerikanska tidningar, af hvilka framgå att en färdigsydd kostym kan +köpas för två eller tre pund--just samma pris som i Storbritannien. + +Här är en sann historia i detta ämne. En bekant parlamentsledamot, som +för någon tid sedan höll ett tal för sina valmän i det inre af landet, +sade dem att lefnadskostnaderna voro mycket högre i Amerika än i +Storbritannien och att priset på kläder var tre gånger så högt. En +afskrift af talet skickades till hans vän, en af våra mest kända män i +Förenta staterna, hvilken talaren ofta brukade besöka. En kort tid +därefter aflade han, tillsammans med sin hustru, ett besök hos sin vän +i republiken. En morgon visade sig värden vid frukosten i en ny +kostym, som väckte allmän beundran. Den engelska damen förklarade att +den var »mycket trefligare än den kostym hennes man hade». Värden +frågade sin gäst, hvad han trodde att kostymen kostade; hvarpå den +intet ondt anande engelsmannen svarade: »Well, den kostym jag har på +mig kostar mig 7 pund, och jag antar att er i detta förskräckliga +tullskyddade land måste ha kostat 12 pund.» Detta var hans +uppfattning, sedan han noga granskat kostymen. »Well,» sade värden, +»jag betalade precis fyra och en half dollars för kostymen, och jag +skulle önska att ni ville ta den med er hem till England och visa den +för edra valmän samt tala om historien.» Detta afböjdes dock under +muntert skratt. Värden hade vid ett besök i byn händelsevis fått se en +lastvagn från Boston, hvarifrån såldes färdiggjorda kläder, och +frågade försäljaren, om han hade en dräkt som passade honom. »Ja,» +svarade denne, »och om ni tar en kostym, så kan ni få den till +partipris. Detaljpris är 6 dollars.»--»Det är bra. Skicka hem den.» +Den sändes genast, med det ofvan nämnda resultatet. Det var +naturligtvis amerikanskt material, icke så slätt eller så fint som det +den ärade parlamentsledamoten hade, men likväl en bra och treflig +kostym. Men priset var så lågt, att jag icke vågar gå i borgen för +hållbarheten. För 15 dollars kan man få utmärkta kostymer. + +När vi se på summan af extra fina yllevaror, importerade af Förenta +staterna, se vi huru obetydlig den är, i jämförelse med +totalförbrukningen af ylle. År 1890 var värdet på inhemska yllevaror +338,000,000 dollars. Importen af de dyrbara fina utländska yllevarorna +belöpte sig endast till 35,500,000 dollars--och då priset per meter +af den importerade varan säkerligen var dubbelt så högt som det +inhemska, betyder detta icke mycket öfver fem procent af den +förbrukade mängden. Och det är de få rika, som ensamt använda de +dyrbara utländska varorna. + +Det förhåller sig på samma sätt med bomullsvaror; värdet af landets +egen produktion var 298,000,000 dollars, af det importerade +28,000,000, hvilket gör icke fullt fem procent af hela förbrukningen +--under förutsättning af dubbla priset pr meter för den utländska +varan. En arbetarefamilj använder bomullsvaror i en ganska betydande +mängd. + +Hvad siden angår, så ha vi följ ande siffror för 1890: tillverkning i +amerikanska fabriker 69,000,000 dollars, importeradt siden 31,000,000. +Det kan med säkerhet antagas, att priset på det importerade sidenet +per meter var dubbelt så högt som på det inhemska, så att mer än fyra +meter af amerikanskt siden köptes mot en af det utländska. + +Medan vi uppehålla oss vid ämnet om kläder, vill jag anföra två +exempel ur min egen erfarenhet. En amerikansk familj med många tjänare +vistas en del af hvarje år i England. Tjänarna resa fram och tillbaka +och ha sålunda tillfälle att köpa sina kläder, stöflar och skor etc. +antingen i det ena landet eller i det andra. De manliga tjänarna +fortfara att köpa kläder i det gamla landet. De kvinnliga tjänarna +finna, att de göra billigare inköp i New York. Men alla köpa sina +skodon i New York. + +Det andra exemplet: En skotsk-amerikansk familj med fem barn +tillbringar en del af hvarje år i Skotland. Den duktiga, sparsamma +husmodern brukade förr förse sig och barnen med kläder i Glasgow. Vid +sina senaste besök har hon icke köpt något på denna sidan, och jag +hörde henne anföra som skäl härför, att hon köpte billigare kläder-- +i synnerhet åt barnen--i New York än i Glasgow. + +Den bekante frihandels- och tariffreformsifraren, Mr. Schoenhof, hade +i uppdrag af regeringsdepartementet att undersöka priserna i Förenta +staterna och Storbritannien och afgaf för några år sedan följ ande +rapport: + +»Hvad kläder och manufakturvaror i allmänhet angår, så finner jag, att +bomullsvaror äro fullt ut lika billiga i Förenta staterna som hos oss. +Shirting och lärft till samma pris som våra äro i synnerhet +öfverlägsna i kvalitet, så vidt jag kunnat döma af artiklar, som varit +till salu i detaljaffärer. Muslinsunderkläder för damer äro af mycket +finare beskaffenhet och billigare i Förenta staterna. Icke heller kan +jag finna, att herrskjortor af bomull äro billigare här. Om +fabriksydda kängor och skor gäller detsamma. Hvad själfva utförandet +och utseendet af de motsvarande artiklarna i stort sedt angår, så +finner jag att Förenta staterna är öfverlägset i tillverkningsmetod. +Detta är sant såväl i fråga om kläder som om kragar, manschetter och +liknande artiklar.» + +Sedan Mr Schoenhof aflade sin rapport, har priset på många artiklar +fallit mera i Förenta staterna än i Storbritannien. Detta prisfall har +varit så stort, att priset på bessemer, tackjärn och stål-»billets» är +lägre i Pittsburg än i Middlesborough; det har gjort att amerikanska +mattor kunna säljas i England; det har lockat amerikanska +skeppsbyggare att begära tillåtelse att göra anbud på de nya engelska +krigsskeppen och Clydes förtroendemän att köpa sitt nya, väldiga +mudderverk i New York. Det har också satt den amerikanske fabrikanten +af åkerbruksredskap i stånd att nå den engelska marknaden och +stenbrottsägare att skicka granit från Maine till Aberdeen. + +Nästa rubrik i arbetarefamiljens utgiftsstat, är »bränsle». I +allmänhet sagdt, är detta mycket billigare i Förenta staterna än i +Storbritannien. Om vi jämföra New York och London, så erhåller New +York antracitkol lika billigt som London bituminöst kol. Det förra ger +minst dubbelt så mycket värme och säges lämna tre gånger så mycket. I +de tätast befolkade delarna af Förenta staterna öfverskrider priset på +kol icke två dollars pr ton. I de stora västra Pennsylvania- och +Ohiodistrikten är det icke mer än en och en half. Amerikanaren +förbrukar mera kol under vintern, dels på grund af det kallare +klimatet och dels för den rymligare bostaden. Sakkunniga ha funnit att +procenten af amerikanarens eller engelsmannens inkomst, som går till +bränsle, ställer sig lika--d. v. s. sex procent. + +I England tillskrifver man tullen de antagna högre +lefnadsomkostnaderna i Förenta staterna. En liten undersökning skall +snart visa att denna uppfattning är en smula ogrundad. De förnämsta, +högt taxerade artiklarna i Mc-Kinley-billen äro fem: 1) extra fint +siden från Frankrike; 2) fina ylle- och linnevaror från +Storbritannien; 3) extra fina linnevaror från Tyskland och Frankrike; +4) dyrbara viner från Frankrike; och 5) Havannatobak och cigarrer. +Tullen på alla dessa saker är mycket stor. Yllevarorna 60 procent af +värdet, siden ännu högre, champagne 32 sh. pr dussin etc., etc. Sådan +är vår »demokratiska» budget. Det finns icke en arbetare i Amerika, +som använder någon af dessa artiklar. Det betraktas som god politik +att högt beskatta de rikas lyxartiklar och i stället ha te, kaffe och +råsocker tullfria. Det är icke troligt, att denna politik skall +förändras eller ens modifieras, huru mycket det än talas om en +tariffreform. Den benägenhet Storbritannien nu visar att lägga +tullbördan på det rika fåtalet, som har styrka att bära den, är lika +framträdande i republiken. Arbetarens lifsförnödenheter skola +fortfarande vara tullfria i republiken och blifva snart fria +konungariket, och de rikas lyxartiklar skola mer och mer beskattas i +båda länderna. + +Farmarens supponerade olyckliga ställning i Förenta staterna brukade +ofta framhållas, med påpekande af att till följd af tullen på +maskineri blefvo hans åkerbruksredskap onödigt fördyrade. Men då +amerikanaren numera behärskar världsmarknaden i fråga om +åkerbruksmaskineri och exporterar sådant, så beröres farmaren icke +längre af tull på den utländska varan. + +Förenta staternas framträdande som exportör af fabriksvaror, på grund +af reducerade priser, är en af de senaste årens märkligaste +företeelser. Här äro några få exempel: År 1893 exporterades +åkerbruksredskap till flera delar af världen för ett belopp af +5,000,000 dollars, kopparvaror för 4,500,000, bomullsvaror för +12,000,000, järn och stål samt fabrikat af dessa metaller för +30,000,000, vagnar och andra åkdon för mer än 2,500,000, trä och +trävaror öfver 25,000,000 dollars. Amerikanska möbler exporteras +numera i stor mängd. + +År 1892 exporterade republiken lika mycket järn- och stålvaror jämte +metallerna själfva, som den importerade, nämligen för 28,000,000 +dollars i båda fallen. + +Musikinstrument, värderade till 1,800,000 dollars. exporterades, glas +och glasvaror för 8,000,000, läder och lädervaror för öfver +10,000,000, papper och pappersvaror öfver 1,500,000 (några engelska +tidningar tryckas nu på amerikanskt papper), instrument för +vetenskapliga ändamål för 1,300,000, klockor och ur för öfver +1,000,000 dollars. + +Exporten af fabriksvaror ökas årligen, men måste--i motsats till +Storbritanniens--alltid förbli obetydlig i jämförelse med värdet af +den inhemska totalproduktionen af fabriksvaror. Denna beräknades 1890 +till 8,750,000,000 dollars. Värdet af britiska fabriksvaror 1888 var +icke fullt hälften så stort--4,100,000,000 dollars. + +Välståndet i en ny kontinent som Förenta staterna beror icke af den +utländska utan af den inhemska handeln. I samma mån som det nya landet +blir mer och mer i stånd att fylla sina egna behof, måste den +utländska handeln aftaga. + +Huru kunna vi inför de ofvan anförda fakta förklara den engelska +uppfattningen, att lefnadsomkostnaderna äro större i Förenta staterna? +Helt enkelt på följande sätt: Ehuru det är sant, att för ett pund +sterling kan massan af folket nu erhålla mera lifsförnödenheter i +Amerika än i England, och ehuru den amerikanske arbetaren har stora +fördelar framför den engelske, så följer icke nödvändigt däraf att den +amerikanske arbetaren lefver lika billigt som sin engelske kamrat-- +långt därifrån. + +Amerikanaren har större inkomster och vill icke undvara en mängd +saker, som i Europas gamla länder skulle betraktas som lyx. Han +förtjänar mer och använder mer. Därför är det i en mening sant, att +lefnadsomkostnaderna, såsom den amerikanske arbetaren lefver, äro +större för honom, än för den engelske, såsom han lefver. Men detta +kommer däraf, att han lefver på ett annat sätt. För de artiklar, som +äro absolut nödvändiga, är kostnaden mycket mindre i det nyare landet. + +Den amerikanske arbetaren och hans familj kan verkligen lefva mycket +billigt, om de vilja det. Men de kunna också lefva slösaktigt såsom i +andra länder. Vi ha ett bevis härpå i utländska arbetares utgifter, +synnerligast bland ungrare och italienare, hvilka på de senare åren i +stor mängd emigrerat till Förenta staterna. Det vanliga priset, som +dessa främlingar betala till värden på matstället, är tio cents om +dagen för födan. De sofva vanligen i träskjul, uppförda åt dem af +deras arbetsgifvare. Under tider af industriellt tryck, som de +nuvarande, är förmågan att lefva billigt och ändå godt af största +betydelse för arbetsklassen i Förenta staterna och skyddar människan +från mycket lidande, som eljes skulle ha följt med +arbetsbristen. Detta är en ny erfarenhet för den nuvarande +generationen af amerikanare och snart öfvergående, såvida icke tron på +kapitalets fasthållande vid guldmyntfoten åter rubbas. En tvetydig not +i denna fråga, utfärdad af sekreteraren i finansdepartemanget i maj +förra året, paralyserade landets affärsrörelse för +tillfället. Förbättringen har blifvit fördröjd genom den förestående +nya lagstiftningen angående tull på importerade varor. + +Huruvida Amerika är arbetarens Eldorado eller ej, beror på arbetaren +själf. Han och hans familj kan nu lefva billigare än en familj i +Storbritannien, om de vilja lefva lika enkelt. De äro i samma +ställning som en gammal skotska, hvilken jag en gång kände. +Tillfrågad, om hon kunde lefva på en viss uppgifven summa om året, +svarade hon: »Ja, ja visst, jag kunde lefva på hälften, men jag kunde +göra slut på dubbelt så mycket.» Det vill säga, ett pund sterling, +förståndigt användt af arbetaren och hans familj, skall förskaffa dem +mera af lifvets nödtorft i det nya än i det gamla landet--ett +förhållande, som troligen kommer att ha viktiga följder på båda sidor +af Atlanten i en icke aflägsen framtid. + + _________________________________________________________________ + + DE NATURLIGA OLJE- OCH GASKÄLLORNA I VÄSTRA PENNSYLVANIA + +(Ur Macmillans Magazine, Januari 1885) + + En kort historik öfver upptäckten af olja och gas. Borrningsmetoden + och produktens användning. Förmögenheter vunna på obetydligt + kapital. Möjligheterna af dess användning i framtiden. + +Att det nya brännämne, som jorden nyligen slungat ut, skulle tillvinna +sig allmän uppmärksamhet, kan icke väcka förvåning, ty helt visst har +aldrig något liknande varit sett. Det distrikt, som af alla på hela +jordens yta torde vara rikast på underjordiska skatter, är Västra +Pennsylvania, som till sin hufvudstad har det rökiga Pittsburg. Sydost +från staden ligger det ryktbara lagret af brännkol, kändt och användt +öfver hela Amerika från Atlantens hafskust till Colorados +silfvergrufvor. Ådran är från sju till nio fot djup och omfattar en +yta af tvåhundra kvadratmil. Den har ett så gynnsamt läge för +brytning, att tusentals tons koks ha sålts för tre shillings och sex +pence pr grosston, lastad på järnvägsvagn. Denna affär har nått en +snabb utveckling, till och med för detta land, ty de män lefva ännu, +som byggde den första koksugnen, under det att i dag finnas mellan +nio- och tiotusen ugnar. Det är endast tjugo år sedan koks första +gången användes i masugn. Under år 1882 tillverkades 138,001,840 +bushels. [1] + + [1] En bushel = 36,35 liter. + +Rakt i öster från Pittsburg ligger Westmorelands gaskolfält, hvarifrån +de östra städerna erhålla sitt förråd af gaskol. Denna kolådra är från +fem till sex fot djup och brytningen sker så lätt, att Pennsylvania- +järnvägsbolag får kol lastadt på lokomotivtendern för ungefär tre +shillings pr grosston. Fältet sträcker sig i ost och sydost från +staden, längs Monongahela- och Youghiohenyflodens stränder. Det är ur +grufvorna på dessa stränder, som många städer--till och med så +aflägset belägna som New Orleans--förses med gaskol. Den årliga +produktionen öfverstiger 7,000,000 tons. + +Om vi nu från bränn- och gaskollagren vända oss mot norr, så komma vi +på ett afstånd af hundra mil (eng.) från Pittsburg till oljeregionen. +Hur hastig utveckling upptäckten af bränn- och gaskol än haft, kan den +icke jämföras med den enastående framfart som upptäckten af petroleum +haft. + +Det är endast 22 år sedan jag, i sällskap med några vänner, besökte +Storey Farms ryktbara oljekälla vid Oil Creek. Oljan rann då från +källan ut i den lilla viken, där ett par flatbottnade pråmar lågo +fyllda, färdiga att flottas ned till Alleghenyfloden på en bestämd dag +i hvarje vecka, då viken afstängdes genom en tillfällig fördämning. +Detta var början till oljeaffären. Vi köpte farmen för 39,000 dollars, +och vi hade så liten tro på jordens förmåga att för någon längre tid +lämna de hundra fat om dagen, som källan då gaf, att vi beslöto göra +en damm, som kunde rymma hundra tusen fat olja, hvilket förråd vi +värderade till 975,000 dollars, när tillgång upphörde. Olyckligtvis +för oss läckte dammen förskräckligt; afdunstningen förorsakade oss +äfven förlust, men vi fortsatte att låta oljan rinna dag efter dag för +att ta igen skadan, tills flera hundra tusen fat på detta sätt hade +gått förlorade. Vår erfarenhet med farmen kan vara värd att omtala. +Dess värde steg till 4,870,000 dollars, det vill säga att bolagets +aktier såldes i marknaden på denna basis. Och ett år lämnade den i +utdelning 975,000 dollars--en icke oäfven ränta på det insatta +kapitalet: 39,000 dollars. Men detta är ett undantagsfall; många +millioner dollars ha gått förlorade på oljespekulationer. Endast ett +par år förut hade samma olja sålts för ett par dollars flaskan såsom +ett osvikligt botemedel för alla verkliga eller inbillade sjukdomar, +som hemsöka människosläktet. Den kallades då för »Seneca-olja»--»det +stora indianska läkemedlet»--därför att indianstammar med detta +namn, hvilka då bebodde distriktet, brukade skumma oljan i viken. »Det +oöfverträffliga läkemedlet» säljes nu för mindre än 75 cents pr fat, +och det är egendomligt att personer, som så ifrigt köpte det för två +dollars flaskan och gåfvo intyg om dess läkande kraft, nu anse att +alla dess dygder försvunnit, när det kan köpas för en cent. Så mycket +gäller det hemlighetsfulla i materia medica. + +Från denna lilla början för tjugo år sedan kan platsen nu (1885) +leverera 70,000 fat olja dagligen. Sistlidna 1 november funnos i +cisternerna icke mindre än 38,034,337 fat--ett tillräckligt förråd +för att fylla världens behof under några år. Till den 1 januari 1884 +har denna oljeregion afkastat 250,000,000 fat, och ännu ökas +tillflödet dag för dag. För att transportera denna enorma massa ha +6,200 mil järnrör blifvit lagda. Oljan pumpas genom dessa från +källorna--hvilka uppgå till ett antal af 21,000--till kusten +omkring 300 mil därifrån. + +Värdet af petroleum och dess produkter, exporterade år 1877, belöpte +sig till 61,789,438 dollars. År 1883 värderades exporten endast till +45,000,000, ehuru antalet gallons (656,363,869) var nästan dubbelt så +stort som exporten 1877. Totalsumman af allt, som exporterats till den +1 januari 1884, öfverstiger 625,000,000 dollars. Det kan med full +tillförlitlighet sägas, att oljekällorna i Västra Pennsylvania lofva +att lämna så riklig afkastning innan de äro uttömda, att hela +nationalskulden kunde betalas därmed. + +Vi komma nu till den senaste upptäckten af våra underjordiska skatter, +nämligen de naturliga gaskällorna, hvilka hastigt börja framträda +omkring Pittsburg. Just som den naturliga ojlan syntes på ytan af Oil +Creek, så märktes i distriktet nordost om Pittsburg, på femton mils +afstånd, små gasstrålar som bubblade upp ur vattnet å vikarna. Sumpgas +hade för flera år sedan upptäckts på tjugo fots djup och användes +ibland af farmarna vid sockerkokning af lönnsaf. Medelpunkten för +detta distrikt för naturlig gas är den lilla staden Murraysville i +Westmoreland. I en liten kvarnränna på platsen hade man märkt en +större gasmängd än vanligt, och några spekulanter verkställde för +femton år sedan borrningar efter olja men när de borrat 900 fot djupt, +så fanns där ingen. Sju år därefter beslöt ett annat sällskap att +försöka på ett ännu större djup. De hoppades naturligtvis att finna +olja, men när de borrat till ett djup af 1,320 fot, inträffade en +fruktansvärd explosion, som slungade borren i luften och krossade allt +i spillror. Dånet af den lössläppta gasen hördes ända till +Monroeville, som låg fem mil därifrån. Den fängslade kraften hade +ändligen befriats och blef en ny rikedomskälla åt Västra Pennsylvania +--redan förut alltför rikligen välsignadt, känner läsaren sig kanske +hågad att tilllägga. Sedan fyra rör, hvartdera två tum i diameter, +hade blifvit lagda från brunnens mynning och strömmen ledd genom dem, +antändes gasen, och hela landskapet upplystes på många mils +omkrets. Detta värdefulla brännämne lät man förfara under hela fem år, +därför att inga kapitalister kunde förmås att riskera 200,000 dollars +till rörledningar för att leda oljan till bruk och fabriker, där den +kunde bli till nytta. + +Jag besökte detta område förra veckan och såg nio källor, som alstrade +gas. Från de tre största steg gas ännu upp i luften. En underbar syn, +i sanning! Gasen rusar upp genom ett sextumsrör, som sträcker sig +kanske tjugo fot öfver ytan, med en sådan hastighet, att den fattar +icke eld inom sex fot från rörets mynning. Om ni blickar upp i den +klara, blåa rymden, så ser ni framför er ett dansande guldglänsande +andeväsen, utan synbar förbindelse med jorden, gungadt af vinden och +sväfvande omkring i alla riktningar i ständigt skiftande former. Då +gasen från källan träffar lågans medelpunkt och delvis går genom den, +vrider sig den lägre delen af massan inåt och åstadkommer den +härligaste verkan--en verklig eldpelare, med fotställningen omsvept +af graciösa veck. Och icke ett spår till rök förnimmes. + +Redan leda fyra särskilda rörlinjer--af hvilka två äro åtta tum i +diameter--gasen från detta distrikt till fabriksanläggningar i +Pittsburg, och en femte linje leder det till våra bessemerstålbruk, på +nio och tio mils afstånd. En annan linje af tiotumsrör håller på att +läggas. + +Omkostnaden för rörläggning är under nuvarande låga priser och med +rätt till fri genomväg beräknad till 7,500 dollars per mil, så att +kostnaden för en linje till Pittsburg kan sägas uppgå till omkring +135,000 dollars. Borrningen kostar omkring 5,000 och tillgår på +följande sätt. Först uppsättes en lyftkran och ett sextumsrör af +smidesjärn drifves ner genom jorden, tills det träffar berget, från 75 +till 100 fot. Stora borr, vägande tre- à fyratusen skålpund, användas +nu; dessa stiga och falla från fyra till fem fot i slaget. Den gas, +som erfordras för att drifva dessa borr, ledes genom smala rör från de +närgränsande källorna. Sedan ett åttatums hål blifvit borradt till ett +djup af omkring 500 fot, sättes ett 5 5/8-tums rör af smidesjärn ned +för att utestänga vattnet. Så borras hålet sex tum vidare i diameter, +tills gasen träffas, då ett fyratumsrör sättes ned. En tid af fyrtio +till sextio dagar åtgår vanligen för att borra brunnen och träffa på +gasen. Den största kända källan beräknas lämna omkring 30,000,000 +kubikfot gas på tjugofyra timmar, men hälften däraf anses som +produkten af en god brunn. Trycket af gasen, då den utgår ur +brunnsmynningen, är nästan eller fullt 200 skålpund per kvadrattum. En +mätare, som jag undersökte, visade ett tryck af 187 skålpund. Till och +med i våra fabriker, där vi använda gas, nio mil från källan, är +trycket 75 skålpund pr kvadrattum. Vid en af källorna, där ett förråd +af rent vatten befanns önskvärdt, fann jag en liten ångmaskin, som +arbetade genom direkt kraft från gasen, sådan den kom ur brunnen, och +ett utmärkt vattenförråd erhölls på detta sätt från ett källdrag i +dalen. + +Det finns naturligtvis olika meningar rörande gasbältets läge och +utsträckning. Tillräckligt många brunnar ha redan blifvit borrade i +Murraysvillesdistriktet för att bevisa, att bältet är ungefär en half +mil bredt och sträcker sig fem eller sex mil i sydostlig riktning från +Murraysville. De brunnar, som borrats längre bort, ha blifvit fyllda +med saltvatten i sådan mängd, att gasen blifvit nästan afstängd. Ty +fastän gas steg upp till ytan, var det i så ringa mängd, att den icke +kunde vara till någon nytta, utan endast visade, att den fanns. +Sakkunniga på detta område ha därför antagit, att gasen i sådana +källor ligger under ett lager af saltvatten. Flera brunnar ha blifvit +borrade i Pittsburg och dess omnejd, men samma olägenhet af saltvatten +har inträffat där. En vän, som är hemma i geologi, underrättade mig om +att gasbältet går 6,000 fot djupt ned nära Pittsburg, och hans teori +är, att denna sänkning blifvit fylld med saltvatten, hvilket +omöjliggjort borrningsförsöken i detta distrikt. Om djupare borrning +eller någon plan att utestänga vattnet skall kunna öfvervinna +svårigheten, återstår att se. Nordväst om Murraysville har man icke +gjort vidare försök för att utröna gasbältets utsträckning. + +Om någon af mina läsare vill taga en karta öfver Västra Pennsylvania +och följa Alleghenyfloden omkring tjugo mil från Pittsburg, så skall +han träffa på staden Tarentum, som är medelpunkten i det andra +gasdistriktet. Flera stora källor ha påträffats där, och det är mycket +troligt, att framtiden kommer att därstädes bringa i dagen ett +jordområde liknande Murraysvilles. En nyligen borrad brunn kan fullt +jämnställas med dem, som finnas i det senare distriktet. Kapitalister +ha nyligen låtit leda denna gas i rör, nedlagda i flodbädden, till +Pittsburg; och jag betviflar icke att innan årets slut dessa linjer +skola vara i verksamhet och Tarentumdistriktet gifva oss ett stort +gasförråd. + +Nu kommer jag till det tredje distriktet, hvars hufvudstad utgöres af +Washington (Pennsylvania), som ligger tjugufem mil söder om Pittsburg. +Jag åkte ut till denna plats och stannade öfver natten hos en god vän, +som bodde tolf mil från källorna. Dessa hade blifvit antända, och hela +himmelen var klart upplyst af deras sken. Ehuru afståndet var så +stort, var det som om vi varit midt inne i en rasande eldsvåda. +Följande morgon åkte vi ut till källorna. En rörlinje, som leder +produkten från en af dessa källor till järnfabrikerna längs +Ohiostranden vid Pittsburg, hade redan blifvit lagd, och ännu två +rörlinjer äro under arbete. Hvad vi här sågo liknade hvad vi sett i +Murraysvillesdistriktet, utom att gasen leddes från källmynningarna i +rör längs marken, i stället för att skjuta rakt upp i luften. När vi +från landsvägen blickade ned på den första källa vi blifvit varse nere +i dalen, sågo vi en ofantlig, rund öppen plats, hvars grönska var +afbränd och jorden brunstekt af lågan. Ringen var fullkomligt +cirkelrund, eftersom vinden drifvit flammorna i alla riktningar från +periferin inåt. Verkan af den stora, gyllene flamman, som slickade +marken, och gungade och hvirflade med vinden i alla riktningar, var +öfverväldigande. Förstörelsens ängel, Apollyon, tycktes ha stigit upp +ur sin afgrund. + +Amerika antages vara det land, som emottager de flesta emigranterna, +men flyttningar fram och åter öfver hela jorden bli mer och mer +vanliga. Den anglo-sachsiska rasen är icke benägen för stillasittande. +Då jag stannade för att klifva öfver en gärdesgård och komma fram till +den brinnande afgrundsanden, föll min blick på följ ande skrifna +anslag: + + »Offentlig försäljning. + + Undertecknad, som ämnar afflytta till Australien, försäljer vid + offentlig auktion torsdag + + September 25 + + sin bostad i den Mrs Andrew Carlisle tillhörande farmen, en och en + half mil öster om Hickory, på Hickory och Washingtonvägen, hela sin + egendom af + + Hushålls- och Köksmöbler, bestående af byråar, sängar, sängkläder, + stolar, bord, fat, kokspis--med ett ord, allt hvad jag äger. + Försäljningen kommer att börja precis klockan 1, då villkoren skola + tillkännagifvas. + + William Tiplady. + + A. W. Cummins. + Auktionsförrättare.» + +Hvad i all världen kan förmå mr Tiplady att lämna denna härliga trakt, +ett af de vackraste jordbruksdistrikten i hela Amerika--lämna den +just då oväntade skatter upptäckas under hans fötter? Många gissningar +framställdes, men den troligaste var att han hade släktingar i +Australien och ville sluta sitt lif bland dem. Ingen af oss hade förr +hört namnet, men det liknar många af de sammansatta namn, som väckte +vår förvåning, då vi gjorde vår åktur genom sydvästra England, hvarför +vi antogo att mannen var från moderlandet. Den ene brodern hade +förmodligen lämnat det gamla hemmet för antipoderna, medan den andre +sökt republikens beskydd. Det är sant att vår ras är det äkta +nomadfolket, som ständigt vandrar på jorden, utan rast eller ro. + +Då vilade händerna på det vibrerande röret vid brunnen--det behöfs +starka nerver för att gå så nära intill det skrikande bruset och den +hvirflande lågan--öfverraskades vi af dess isande köld. Vid en +brunn, där en träbetäckning hade placerats öfver ventilerna, var röret +till följd af kondensationen beklädt med ett islager af ett +åttondedels tums tjocklek. Nya brunnar gräfvas, och det är tydligt att +Washington County är bestämdt att lämna sin andel af den gas, som +användes i Pittsburg. + +Huru ställa sig nu den naturliga gasens ekonomiska utsikter? Den +första frågan är naturligtvis: huru länge kan den räcka? + +Personer, som bäst känna till oljeområdet, hvarmed naturlig gas står i +nära gemenskap, försäkra mig att efter tjugo år skall det nu kända +förrådet icke vara uttömdt. Det är icke antagligt, att vi ännu ha +upptäckt hela gasterritoriet; det är tvärtom mycket antagligt, att +afbrottet i bältet nära Pittsburg endast beror på ett lokalt fel, och +att sydväst om staden skall bältet befinnas vara många mil i +utsträckning. Det blir troligen ett upprepande af oljeregionens +historia. Månad efter månad har det skrikits, att jorden icke kan tåla +denna uttömning. Icke endast floder utan haf af olja skola uttömmas, +om de dagligen länsas på 70,000 fat. Spekulanter visa sig emellanåt +och köpa milliontals fat, i tro att förrådet skall minskas, men hvarje +spekulation har visat sig vara förfelad. Petroleum för 10 dollars pr +fat ansågs vara billigt pris; då den sedan erhölls för 5 och slutligen +för endast 1 dollar, skänktes den ju bort. I dag köper man den för +ungefär sjuttio cents, och tillgången är större än någonsin. Det +lofvar att bli samma förhållande med naturlig gas. + +Vid glastillverkning--som i Pittsburg har en ofantligt stor +utsträckning--lär gas vara mycket mera uppskattad än kol, därför att +den är förmånligare för produktens kvalitet. En firma i Pittsburg har +redan tillverkat spegelglas, största storlek och fullt jämförligt med +det bästa importerade franska, tack vare gasen som bränsle. Vid järn +--och i synnerhet ståltillverkningen förhöjes kvaliteten af det rena, +nya brännämnet. Hvarken i stålrälsfabrikerna eller järnbruken ha vi på +öfver ett år användt ett enda skålpund kol. Skillnaden är +häpnadsväckande. Där vi förut hade nittio eldare i fullt arbete vid +ångpannorna och använde 400 tons kol om dagen, kan den besökande nu +promenera längs den långa raden af ångpannor, och han ser endast en +man i tjänstgöring. Som rummet är hvitlimmadt, synes icke ett spår af +forna dagars otrefliga eldningssätt, och skorstenarna utsläppa ingen +rök. De förnämsta järn- och glasfabrikerna i Pittsburg använda numera +(Januari 1885) ganska allmänt gas som bränsle. Gasen är icke endast +billigare än kol i och för sig, den sparar ofantligt mycket arbete, +och pannor och roster ta icke så fort skada som förr. + +Följande utdrag ur en kommittérapport till amerikanska +ingeniörsföreningen vid ett nyligen hållet möte ger en föreställning +om betydelsen af det nya bränslet. + +»Naturlig gas är, näst hydrogen, det kraftigaste af de gasartade +bränslena och, om rätt tillämpad, det mest besparande, enär nästan +hela dess teoretiska värmeeffekt kan tillgodogöras vid afdunstning af +vatten. Fri från alla förstörande element, i synnerhet svafvel, +åstadkommer den bättre järn, stål och glas, än kolbränslet gör. Den +ger jämnare värme, då intet öppnande af dörrar eller tomrum i rosten +lämna den kalla luften tillträde, och, rätt ordnad, regulerar den +ångtrycket, så att mannen, som sköter pannorna, har icke annat att +göra än att se efter vattnet. Och äfven han vore öfverflödig, ifall +man vågade lita på en så flyktig vattenkontrollant. Pannorna komma att +räcka längre, och färre explosioner komma att inträffa genom expansion +och kontraktion på grund af att kall luft strömmar in på den +upphettade metallen. + + * + +»Ett experiment gjordes för att beräkna värdet af gas som bränsle, i +jämförelse med kol, vid framkallande af ånga. Därvid användes en +retort eller ångpanna af fyrtiotvå tums diameter, tio fot lång med +fyratums tuber. Det eldades först med utvalda Youghioghenykol, brutet +i ungefär fyratumskuber, hvarmed ugnen »laddades» så, att det bästa +möjliga resultat skulle erhållas. Nio skålpund vatten afdunstadt per +skålpund förbrändt kol var det uppnådda resultatet. Vattnet mättes af +två mätare--en i uppsugningen och den andra i utdrifningen. Vattnet +inmatades i en förvärmare vid en temperatur af från 60° till 62°; +förvärmaren placerades i värmgången, som gick från pannan till +eldstaden vid såväl gas- som kolexperimentet. Vid beräkningarna +användes normalmåttet i Pittsburgsdistriktet--en bushel på +sjuttiosex skålpund. Sexhundraåttiofyra skålpund vatten afdunstades +per bushel, hvilket utgjorde 60,9 procent af kolets teoretiska värde. +När gas brann under samma panna, fast med olika ugn och med ett +skålpund gas till 23,5 kubikfot, befanns vattnet vara 20,31 skålpund; +83,4 procent af de teoretiska värme- enheterna voro tillgodogjorda. + +Ångan var under atmosfäriskt tryck, i det att där fanns en +tillräckligt stor öppning att förhindra mottryck. Förbränningen af gas +och kol påskyndades icke. Det visade sig att om lägsta radens tuber +tilltäpptes, samma kvantitet vatten kunde afdunstas med kol; men om +gas användes och alla tuber (i den mot skorstenen vända ändan) +tilltäpptes, utom sådana som voro nödvändiga för förbränningen, så +befanns det, då trycket mot flamugnen var tre uns och elden som +kraftigast, att ungefär samma resultat erhölls. Häraf syntes framgå, +att mesta afdunstningen skedde mot pannans sidor.» + +De enda analyser af detta naturliga bränsle, som hittills blifvit +gjorda eller publicerade, förskrifva sig från vår förnämste kemist, +Mr. Ford. + +Dessa analyser äro af gasprof från röret, då gasen kommer in i våra +stålrälsfabriker efter att ha passerat nio mil från källorna. + +Mr. Ford skrifver sålunda till mig: + + »Härmed bifogas fyra af mina nyaste analyser, hvilka gjordes samma + dag profven anskaffades. För närvarande äro dessa undersökningar + ännu i fröet. Jag skulle vilja--utan att anses lägga mig i + stålbrukens laboratoriearbeten--taga prof från de olika + gaskällorna och göra en samling af deras salter. Jag tror mig ha + upptäckt några mycket intressanta omständigheter rörande dessa + salter, men det skulle vara oförsiktigt att ännu uttala min mening + i detta ämne, då jag icke haft tid eller tillfälle att samla de + olika salterna och såmedelst bekräfta min första uppfattning. + + Min upptäckt af det förhållande, att naturlig gas från tid till tid + förändras till sin kemiska sammansättning, kommer nog att + öfverraska många och öppnar nya fält för tanken. Innan dessa + resultat offentliggöras, skulle jag vilja försäkra mig om, huruvida + gasen från andra källor förändras, som den från Murraysville, och + om gas i några källor förändras, under det att den i andra förblir + densamma, så uppstår helt naturligt frågan: Hvilket slags källa + kommer att visa sig vara varaktigast? Denna omständighet att gasen + förändras i samma källa skall säkert sprida nytt ljus öfver frågan + om ämnets uppkomst och, om jag vågar säga det, möjligen ökadt ljus + öfver ämnet petroleum. På grund af alla dessa skäl har jag icke + velat offentliggöra mina resultat, förrän jag bekräftat min + uppfattning genom upprepade analyser. + + Eder + S. A. Ford.» + + Analyser af naturlig gas. + + Gas af Gas af Gas af Gas af Gas af + 9/8 9/12 9/15 9/22 9/1 + Proc. Proc. Proc. Proc. Proc. + ------------+-------+-------+-------+-------+------- + Karbolsyra nil. 0,61 0,81 nil. 0,67 + Oxygen 2,60 0,40 0,61 0,61 2,90 + Oljegas 0,80 0,61 0,81 0,61 2,45 + Koloxid 0,40 0,61 0,81 0,40 3,82 + Hydrogen 3,58 29,75 2,94 89,67 31,52 + Sumpgas 88,40 68,78 94,02 78,72 39,97 + Nitrogen 4,29 nil. nil. nil. 19,35 + +Såvidt jag vet äro Mr. Fords undersökningar de enda, som blifvit +gjorda, och innehålla allt hvad man hittills vet om naturlig gas. + +Huru, hvarest och i hvilken utsträckning naturlig gas alstras i de +undre regionerna kunna vi endast gissa oss till. Så mycket är dock +tydligt bevisadt, att gas blifvit funnen i hvarje väderstreck rundt +Pittsburg utom i nordväst, och att gasbältet är omkring en half mil +bredt nära Murraysville. Men detta behöfver därför icke vara gränsen +för tillgången, ty just som jag skrifver detta kommer underrättelsen, +om att en stor brunn borrats i Canonsburgh, som ligger åtta mil från +källorna jag besökte i Washington County. Dessutom har en ny region +väster om Canonsburgh nyligen blifvit pröfvad, och gas därifrån +användes nu i fabrikerna vid Beaver Falls, Pa., tjugofem mil väster om +Pittsburg. + +Vi kunna därför med skäl antaga, att Pittsburg är medelpunkten för ett +gaslager på många kvadratmil och i stånd att frambringa all gas, som +den nuvarande generationen kan använda både för industriella och för +hemmets behof. Vid slutet af innevarande år skola åtta rörlinjer leda +gasen till staden och ändå skulle mycket mera kunna erhållas. Två af +dessa linjer ha rör, som äro 55/8 tum i diameter, fyra äro 8 tum, en +10 tum och en 12 tum i diameter. + +Många teorier ha blifvit framställda för att förklara detta bränsles +förekomst. Den mest antagliga hörde jag af professor Dewar från +Cambridge, som nyligen besökt oss och som erhöll ett djupt intryck vid +åsynen af denna nya rikedomsgrufva. Han påstår att gasen destilleras +från oljan eller från ofantliga lager af ämnen, som sakta förändras +till olja, och därför skola vi, långt efter sedan oljeregionen slutat +att ge så riklig afkastning, ännu ha god tillgång på gas. Ju tunnare +oljelagret är, dess lättare försiggår destilleringen. I stället för +sitt fula rykte att vara världens smutsigaste stad, hvilket den +onekligen nu är, skall »rökiga Pittsburg» måhända kunna göra anspråk +på att kallas världens renligaste stad. Härmed må vara hur som helst, +men jag tror icke att någon känner sig böjd för motsägelse, då jag +påstår att med sådana resurser, som jag här sökt skildra, är Pittsburg +hvad underjordiska skatter vidkommer medelpunkten i det rikaste +distrikt i den hittills kända världen. + +Anmärkning. Så riklig har användningen varit och så stort slöseriet +med detta naturliga bränsle (sedan artikeln skrefs), att till och med +de källor, som tycktes vara outtömliga, ha blifvit dyrbara i trots af +deras knapphet. Och gasen, som flammade genom de slösaktigt vida rören +och belyste de små städernas gator med fem fots höga lågor, mätes +numera ut i mätare--utdelad i tusentals kubikfot. + _________________________________________________________________ + + DEN TREBENTA STOLEN + +Plan for världsarbetet + + Arbetets, kapitalets och affärsduglighetens trippelallians + nödvändig för framåtskridandet. Hvar och en beroende af de andra-- + förenade oöfvervinnerliga. + +Det borde finnas ett kompaniskap mellan trenne i den industriella +världen, när ett företag startas. Den förste af dessa tre, icke i +betydelse utan i tidsordning, är Kapitalet. Utan det kan intet dyrbart +byggas. Därifrån kommer den första lifsgnistan in i den förut liflösa +materian. + +Sedan byggnaderna äro uppförda, utrustade och färdiga att börja sin +industriella verksamhet, så uppträder den andre kompanjonen. Denne är +Affärsdugligheten. Kapitalet har utfört sin roll. Det har skaffat alla +medlen för tillverkningen, men om icke dugliga män leda företaget, går +allt hvad kapitalet gjort till spillo. + +Så kommer den tredje kompanjonen--sist i tidsordningen, men icke +minst i betydelse--Arbetet. Om det icke gör sin del, kan ingenting +uträttas. Kapital och Affärsduglighet kunna icke komma någon väg utan +dess hjälp. Hjulen kunna icke gå rundt, utan att Arbetets hand sätter +dem i gång. + +Volymer kunna skrifvas om hvilken af de tre kompanjonerna, som är den +förste, den andre eller tredje i vikt och betydelse--och frågan står +precis på samma punkt. National-ekonomer, spekulativa filosofer och +predikanter ha i hundratals år för oss framhållit sina synpunkter på +detta ämne, men svaret har ännu icke funnits och kan aldrig finnas, +därför att hvar och en af de tre är oumbärlig och hvar och en lika +viktig för de andra två. Där finns intet företräde. De äro likställda +medlemmar i den stora trippelalliansen, som sätter den industriella +världen i rörelse. I historien kommer Arbetet före Kapitalet och +Affärsdugligheten, ty då »Adam gräfde och Eva spann», så hade Adam +intet kapital, och att döma efter fortsättningen, så var ingendera af +dem välsignad med affärsduglighet. Men detta var innan +industrialismens herravälde började och kapitalets stora förlagssummor +behöfdes. + +I vår tid äro Kapital, Affärsduglighet och Kroppsarbete benen på en +trebent stol. När de tre benen stå starka och bastanta, så står +stolen. Men låt ettdera försvagas och brytas, låt det ryckas ut eller +slås sönder, så är det förbi med stolen. Och den blir aldrig till +någon nytta, om icke det tredje benet kommer på sin plats igen. + +Kapitalet, som tror att det är af större betydelse än någotdera af de +andra två benen, har mycket orätt. Det behöfver deras understöd. Utan +dem eller med endast ett af dem, slår det en kullerbytta. + +Affärsdugligheten, som tror att benet, som den representerar, är det +viktigaste, har mycket orätt. Utan Kapitalets och Arbetets ben duger +den ingenting till. + +Och slutligen--låt det icke bli glömdt--har Arbetet orätt, +gränslöst orätt, då det tror sig vara viktigare än de andra två benen. +Den föreställningen har varit en källa till många sorgliga misstag. + +De tre äro likställda kompanjoner i ett stort verk. Förenade kunna de +göra underverk; skillda är ingendera af någon betydelse. Det nyligen +tilländalupna århundradet har tack vare dem blifvit lyckligare än +något af sina föregångare. Öfver hela världen är mänskligheten bättre, +än den har varit i moraliskt och materiellt hänseende, och jag hyser +den fasta tron, att den skall nå högre och renare plan, än den mest +sangviniske någonsin drömt om. + +Kapital, Affärsduglighet och Arbete måste vara förenade. Den som +försöker att utså oenighet mellan dem är en fiende till alla tre. + +(Utdrag ur ett tal i Homestead vid öppnandet af »Library Hall» och +»Working men's Club»--en gåfva till arbetarna därstädes af Mr. +Carnegie.) + _________________________________________________________________ + + JÄRNVÄGAR FÖRR OCH NU + +(Ur ett tal vid ett möte för järnvägsmän i New York, Jan. 1902) + + Järnvägsväsen på sjuttiotalet: räls, system, hastighet, löner och + metoder. Framtidens järnvägsväsen. Järnvägsmannens behof och + ansvar. + +Det är med en känsla af stor tillfredsställelse och stolthet jag +tänker på att jag började som telegraftjänsteman vid järnvägen och +steg till direktör för Pittsburgbanan på Pennsylvaniajärnvägen. Det +skulle måhända vara af intresse att anställa en jämförelse mellan +några järnvägsförhållanden förr och nu. + +Vi järnvägsmän uppmanas alltid att hålla skarp utkik. Det är en af de +förnämsta reglerna, men det kan också vara nyttigt att kasta en blick +tillbaka och ge akt på framstegen, som blifvit gjorda. + +När jag hade äran att bli järnvägsman, var Pennsylvaniajärnvägen ännu +icke färdig till Pittsburg. Efter några mils diligensresa mellan två +stationer och en besvärlig färd öfver bergen kunde passageraren vara i +stånd att komma till Filadelfia på järnväg. Rälsen i bergstrakterna +voro af järn, fjorton fot långa, importerade från England och lågo på +stora huggna stenblock, ehuru banan passerade genom skog och +»sleepers» skulle ha kostat obetydligt. Bolaget hade ingen egen +telegraflinje utan var beroende af Western Unionlinjen. Direktören, +Mr. Scott, den ryktbare Thomas A. Scott, som sedan blef +järnvägspresident, kom ofta till telegrafstationen i Pittsburg för att +samtala med sin förman i Altoona, generaldirektören. Jag var då en ung +telegrafassistent och gjorde hans bekantskap genom att telegrafera för +honom. + +Jag erhöll då den ofantliga lönen af tjugofem dollars i månaden, och +han erbjöd mig trettiofem som sin sekreterare och telegraferare, +hvilket syntes mig en förmögenhet. Låt mig lyckönska er till den stora +stegringen af era aflöningar, sedan den tid, då Mr. Scott erhöll 125 +dollars i månaden--1,500 om året. Jag minns att jag mycket undrade +öfver hvad en människa skulle ta sig till med en så ofantlig summa +pengar. Jag hade icke då tänkt på en användning: att han kunde ge bort +en del af öfverflödet. De förmåner en person har af sin rikedom +diskuteras ofta, men rikedomens största förmån är, att dess ägare kan +vara andra till gagn. Jag tjänstgjorde någon tid, innan jag fick en +påökning af tio dollars i månaden. Det var ju en öfverväldigande +inkomst mot 1 dollar och 20 cents i veckan, som jag började med i en +bomullsfabrik. + +Det är en af de mest glädjande företeelserna i vår tid, att under +nuvarande förhållanden arbetslönerna stiga och priserna på +lifsförnödenheter falla. Ingen nation har intagit en så lysande +ställning som för närvarande vår i fråga om arbete. Hvarenda nykter, +duglig och villig man finner sysselsättning mot en aflöning, som med +skötsamhet och en god hustru sätter honom i stånd att göra en liten +bra besparing för ålderdomen. De, som äro nog lyckliga att vara gifta +veta huru mycket som beror på en hustru, som kan sköta om hushållet, +och de som icke ännu äro gifta böra betänka detta. Det finns intet, +näst hans eget goda uppförande, som en arbetares framgång och lycka, +så mycket beror på, som en god och duglig hustru. Tillåt en person, +som, nästan utan afsikt och önskan, blifvit betungad med litet mer än +nödtorftig bärgning, uppriktigt säga er, att hvad man har därutöfver +innebär ganska litet--och detta lilla sällan något godt. Alla borde +sträfva efter en nödtorftig bärgning, ty utan en sådan, har Junius +klokt anmärkt, kan ingen människa vara lycklig. Ingen människa skulle +vara lycklig utan den, om den står att vinna; och jag uppmanar hvar +och en att spara något under dessa goda dagar och sätta in på en +sparbank eller, ännu bättre, skaffa sig ett eget hem. + +Men för att återgå till järnvägsväsendet. Direktör Thomson +öfverraskade en dag Pittsburgs invånare med tillkännagifvandet, att +någon gång i framtiden skulle Pennsylvaniajärnvägen transportera +hundra vagnar om dagen. Den tidens vagnar lastade åtta ton netto. Vi +hade små lokomotiv och banvallen var förskräcklig att skåda. Rälsen +voro alltför lätta och skarfjärnen voro gjutna. Jag vet att en +vintermorgon funnos fyrtiosju brustna skarfjärn på min +järnvägsafdelning. På en sådan bana var det vi forslade våra tåg. +Olyckshändelser voro också mycket vanliga. Vi hade inga kabysser på +godstågen, och tågbetjäningen måste vara ute i alla slags väder. Banan +var enkelspårig, och då vi saknade telegraf, så måste tågen i händelse +af försening »run curves». Det vill säga, att en signalerare gick +förut, hvarpå tågen följde och mötte hvar helst de kunde--stundom +med rätt allvarsamma sammanstötningar i de skarpa kurvorna. Det tyckes +icke finnas något, som genomsnittsjärnvägsmannen har så svårt att lära +sig som den omständighet, att två tåg icke med framgång kunna mötas på +en enkelspårig bana. Till och med på Pittsburgsafdelningens linje +lärde vi oss aldrig riktigt den läxan. + +Såsom telegraftjänsteman tog jag hand om vår egen järnvägstelegraf, +när den var uppsatt; och jag tror att det var jag, som gaf den första +unga kvinnliga telegrafisten anställning vid järnvägen--åtminstone +påstås det så. Vid denna tid hade direktören att göra allt; det fanns +ingen att dela ansvaret med. Det antogs att ingen underordnad kunde +anförtros att telegrafera tågtider eller sköta om en reparation, och +Mr. Scott och jag, hans efterträdare, voro i detta fall de löjligaste +människor jag någonsin sett. Vi voro själfva ute vid hvartenda +inträffadt missöde och arbetade hela natten. Ibland var jag icke hemma +på en hel vecka åt gången och fick knappt tid att sofva, utom en liten +blund då och då i en godsvagn. När jag nu ser tillbaka, så förstår jag +hvilka stackare till direktörer vi voro, men jag hade ett storartadt +föredöme i Mr. Scott. Det tog någon tid, innan jag lärde mig, men jag +gjorde det ändå till slut, att de duktigaste direktörerna--sådana +som ni har nu för tiden--aldrig själfva göra något arbete, som är +värdt att tala om. Deras åliggande är att sätta andra i arbete, medan +de tänka. I mitt senare lif tillämpade jag lärdomen, så att mina +affärer ha aldrig gjort mig besvär. Mina unga kompanjoner skötte +arbetet och jag nöjet, och den uppfattningen skulle jag önska att ni +alla hyste, att där som är ringa glädje, där är också ringa +framgång. Den arbetare, som är glad öfver sitt arbete och skrattar +bort dess missöden, är säker om framgång, ty det, som vi göra lätt och +med glädje, blir alltid väl gjordt. När ni ser en president eller +direktör eller annan arbetschef dignande under sina skyldigheter, +nedtryckt af bekymmer och med ett ansikte så bedröfligt, som om han +vore en domare, utfärdande en dödsdom, så var öfvertygad om att han +fått större ansvar, än han kan bära, och bör få hjälp. + +Jämför till exempel tågens hastighet. Vi trodde att vi på den stora +Pennsylvaniabanan nått fullkomligheten, då ett passageraretåg +uppsattes, som gick mellan Pittsburg och Filadelfia på tretton timmar, +ungefär tjugusju mil i timmen. Det döptes till »blixttåget». Detta var +inte därför, att vi tyckte att blixten var så långsam, utan därför att +vi tyckte, att tåget gick så förskräckligt fort. I dag gör +Empire-state-expressen dubbelt så stor hastighet, hvilket är +världsrekordet. Men låt oss icke mera göra oss skyldiga till misstaget +att tro, det vi ha nått fullkomligheten. Under nästa generation komma +tågen att gå med en hastighet af hundra mil i timmen, dubbelt så stor +som nu, precis som tågen nu gå dubbelt så fort som för trettio år +sedan. Banan skall varda rak. Som Skriften säger: »Hvad krokigt är»-- +det vill säga kurvorna--»skall rätt varda». + +I de nu vidtagna förbättringarna på åtskilliga linjer tror jag icke +att många direktörer se tillräckligt långt framåt. På några ställen +använda de en half million dollars, där de borde ha användt dubbelt så +mycket, och jämna kurvor, som de borde ha slopat. Antagligen kommer en +blifvande direktör att säga, att de slösat bort en väldig hop pengar. +Endast raka järnvägslinjer skola finnas år 1950 eller ännu tidigare. + +Men det finns ett annat område, där framåtskridandet varit lika stort +och af ännu större betydelse, än det vi nyss talat om. Det är omsorgen +för järnvägsbetjäningen, dess ställning, förmåner, aflöningar och +pensionssystem, hvilket våra förnämsta järnvägar känt sig manade att +stifta, så att de, som år efter år arbetat för en bestämd lön och icke +kunnat förvärfva någon förmögenhet, skola med lugn kunna emotse en +tryggad ålderdom, icke såsom föremål för barmhärtighet, utan som fullt +berättigade till sitt underhåll genom redbart och långvarigt arbete. +Jag vet ingenting, som så höjer och förbättrar tjänstgöringen å en +stor bana eller så bidrager till dess säkerhet, som en stab, hvilken +känner sig lugn i medvetandet, att sedan den åldrats i tjänsten, är +dess ålderdom tryggad genom pensionssystemet. Det kommer icke att +dröja länge, innan hvarje järnvägsstyrelse inser det ovärderliga-- +jag ville nästan säga det nödvändiga--i att tillförsäkra sig en stab +af pålitliga, intelligenta och redbara män, besjälade af esprit de +corps för det verk de tjäna. I de byggnader, som nu uppföras vid +transportstationerna, inrättas läsrum och bibliotek; i några fall--i +synnerhet på Santa Fé-linjen--hör jag, att de anskaffat biljarder +och andra tillfällen till oskyldig och nödvändig förströelse. Sist men +icke minst--ha vi i dessa byggnader och inrättningar med ändamål att +sammanföra människor till deras gemensamma bästa ett bevis på att +arbetsgifvare mera än förr inse sina förpliktelser mot underlydande. + +Järnvägsmännen äro särskildt att lyckönska, därför att hvarhelst några +åtgärder blifvit vidtagna till deras förmån, så ha de visat sig +uppskatta dem genom att begagna sig af dem så mycket som möjligt. + +Järnvägsbolag kunna icke bättre använda sina penningar än till +upprättande af flera och större institutioner af detta slag. Det +bolag, som i detta fall gör mest för sina arbetare, gör äfven mest för +sina aktieägare. Och det blir denna bana, som järnvägsmannen känner +sig mest hemmastadd på, känner stolthet öfver, offrar sitt arbete åt +och på hvilken han utsätter sig för de faror, som följa med hans yrke +--ett nytt bevis på att hans intressen och kapitalets intressen icke +äro motsatta utan gemensamma. + +Jag har förut användt liknelsen om kapital, affärsduglighet och arbete +såsom benen på en trebent stol. Stolen kan icke stå upprätt utan stöd +af alla tre benen, och det är onödigt att tvista om hvilket af dem som +är viktigast. Det kan aldrig afgöras, och om det kunde afgöras, skulle +det vara till ingen nytta, sedan det stora faktum återstår, att de +alla tre äro absolut nödvändiga för en sådan framgång som den vårt +lands stora järnvägslinjer haft. + +Männen inom järnvägsvärlden äro att lyckönska till den ställning de +intaga såsom den nyktraste arbetarekorporation i världen. De äro ett +exempel för arbetskamrater på andra områden, där deras inflytande kan +vara till oberäknelig välsignelse. Intet beslut en person fattar kan +lända honom till större gagn, än beslutet att afhålla sig från bruket +af alkohol. För drinkaren finns ingen plats i vårt järnvägssystem. Han +borde sannerligen icke ha plats någonstädes. + +Det goda förhållande, som på det hela taget råder mellan +järnvägsbolagen och deras arbetare, borde vara glädjande för båda +parter. Man kan vara säker på att så alltid är förhållandet, när +tjänstemännen äro intelligenta och sympatiska och känna sig vara en +del af en enda stor organisation, innefattande alla från spårväxlaren +till lokomotivföraren och upp genom alla graderna till presidenten +själf, hvar och en en N. Y. C. eller en P. R. R. eller en C. B. & Q. +eller en D. L. & W.-man [1]. + + [1] Beteckningar för de olika järnvägsbolagen.--Ö. a. + +På en järnväg finns ingen plats för osämja mellan arbetsgifvaren och +arbetstagaren, ty presidenten eller direktören äger icke järnvägen mer +än någon af betjäningen gör det--alla äro, som sagdt, medlemmar af +samma kår. Alla äro lika mycket bolagets tjänare. + +Tjänstemännen måste därföre betrakta tåg- eller linjepersonalen eller +lokomotivföraren såsom goda kamrater, och dessa å sin sida måste inse +att de föreskrifter, som utgå från tjänstemännen, städse åsyfta +järnvägens sanna bästa. + +Det finns ett annat drag af glädjande betydelse. Vägen till befordran +är klart utstakad. Flera, som nu inneha chefsplatser, började sin bana +som underordnade, och deras förtjänster, icke andras gunst, ha hjälpt +dem fram. Hvarje arbetare i järnvägsindustriens armé bär, som Napoleon +sade, en marskalkstaf i sin ränsel. På järnvägsmännen hvila stort +ansvar; de ha allmänhetens lif i sina händer.--Jag behöfver inte +säga den resande allmänhetens, ty hos oss resa vi alla. Sträng +nykterhet, outtröttlig vaksamhet, okufligt mod och plikttrohet fordras +af dem, och att dessa egenskaper äro karaktäristiska för kåren, därom +vittna det anseende och den aktning de tillvunnit sig af tacksamma +medborgare. + _________________________________________________________________ + + JÄRN OCH STÅL HEMMA OCH UTRIKES + +(Ur The Iron Age, 1898) + + Jämförelse mellan handelsförhållanden inom järnbranschen i Förenta + staterna och utrikes. Dessa metallers framtid. + +Storbritannien har hittills varit i stånd att tillverka och sälja stål +billigare än Tyskland. (Tyskland kommer nu före Storbritannien med +6,000,000 tons mot 5,000,000). England hade försteget i Europa. Det +hade försteget i världen. Men dess ställning har blifvit förkonstlad. +Det kan icke producera koks under 2 1/2 dollars pr ton. Det kostar +omkring 3 dollars vid stålbruken. Det kan icke uppehålla sin nuvarande +tillgång på malm. Denna blir allt dyrare och dyrare. Det har varit +mycket beroende af Bilbaogrufvorna i Spanien, men deras malm har +förlorat i värde, och ägarna vilja icke längre ansvara för kvaliteten. +Britiska fabriksidkare få ta malmen som den kommer, och den blir +ovillkorligen knappare år efter år. Under sådana förhållanden är det +icke möjligt för Storbritannien att tillverka stål lika billigt, som +vi kunna göra i Pittsburg. och sedan skicka till England. Dessutom ha +England och andra utländska nationer blifvit vår afstjälpningsplats +för hvad vi ha för mycket, hvilket betyder mer, än den oinvigde skulle +kunna misstänka. Carnegie-stålbolaget tillverkar öfver 200,000 tons +stål i månaden, och direktör Schwab sade häromdagen till mig, att han +trodde att inom kort skulle en tredjedel däraf gå till utlandet. + +Tysklands ställning är också onaturlig. Där finns naturligtvis högt +tullskydd. Genom sammanslutningar äro fabriksidkarna i stånd att hålla +uppe priset på den inhemska marknaden. Detta gör det möjligt för dem +att skeppa ut och sälja billigt. De försöka äfven att göra världen +till sin afstjälpningsplats. Men där ligger skillnaden: de dyra +priserna i Tyskland inskränka förbrukningen. De utomordentligt billiga +priser, som äro rådande här--3 skålpund stål för 2 cents--öka +förbrukningen. Tyskland har byggt på sand. Jag är en inbiten +protektionist, men endast när vi ha skäl att tro, att vi genom +tillfälligt tullskydd kunna skaffa förbrukaren tillgång på en gifven +artikel bättre och billigare, än han kunnat köpa den utrikes. Om vi +icke kunna göra det, så tror jag icke på tullskyddet. Tyskland +öfvergifver denna sunda ekonomiska princip och har tull för tullens +skull, och den tyske förbrukaren får ingen fördel. Detta är falsk +politisk ekonomi. + +Det är endast en sak vi ytterligare behöfva för att utvidga vår +exporthandel i järn och stål, och det är regelbundna ångbåtslinjer på +åtskilliga af jordens länder. Vi kunna aldrig hoppas att få sådana +bekvämligheter som Storbritannien, därför att Storbritannien +importerar från alla delar af världen en sådan myckenhet af varor, som +vi lyckligtvis åstadkomma själfva. Därför kunna Storbritanniens skepp +taga last tillbaka, och kostnaderna bli billigare. Men äfven denna +olägenhet kunna vi öfvervinna genom det lägre priset på våra varor. Om +vi kunde återgifva Förenta staterna dess rättmätiga ställning som +världens skeppsbyggare, så skulle vår uppmärksamhet snart riktas på +upprättandet af regelbundna ångbåtslinjer--och detta hinder skulle +undanrödjas. Till och med nu har exporthandeln vunnit en sådan +utsträckning, att den framkallat flera nya ångbåtslinjer, och vi skola +så småningom segra. Jag har länge framhållit nödvändigheten af ett +skeppsvarf i New York, och det måste komma. Kapitalet skall inse att +det här har en god marknad, enär både stål och trävaror äro billigare +i New York än i Belfast. Det dröjer icke länge förr än kapitalet +drages dit. + +Äfven om våra nuvarande skeppsvarf utvidgas, så är det godt om plats i +New York för ett stort varf. Det är nästan förödmjukande att se St. +Paul och St. Louis, New York och Paris, det ena efter det andra bege +sig af till Southampton för att läggas i docka där, enär ingen docka i +New Yorks stora hamn kan hålla dessa små skepp. Ja--små skepp. Jag +kom öfver i Kaiser Friedrich, »made in Germany». Efter en resa på ett +sådant skepp kan man icke tänka på något annat. Vi hade en svår +öfverfart, den svåraste jag någonsin varit med om, och ändå den allra +bekvämaste. + +Sammanslagningen af järn- och stålintressena var endast en naturlig +utveckling. Om vi skola sälja 3 skålpund stål för 2 cents, måste det +vara tillverkadt i milliontals tons. Det är ganska kinkigt äfven för +de största fabrikerna. + +Granska redogörelsen från de senaste två åren öfver de stora +stålbolagen, hvars resultat blifvit allmän egendom genom deras årliga +rapporter, eller hvilkas egendom varit i inkasserarens händer. +Resultatet skall utvisa, att 3 skålpund stål för 2 cents förorsakar de +bästa bland dem bekymmer. Därför, när affärer börja att förlora +pengar, så se de sig om efter tröst, och »konsolidation» är något +liknande »Mesopotamien»--ett mycket tröstefullt ord. Det är icke min +mening att anställa några betraktelser öfver dessa affärers skötsel. +Långt därifrån. Det är icke skötseln, utan ställningen jag talar om. +Stål kan icke tillverkas och säljas så lågt som hittills skett, utan +att vålla skada åt alla dessa affärsföretag. + +Sammanslutning är klok och nödvändig. Den är ett steg i den rätta +riktningen. Stålfabrikanten måste nöja sig med en obetydlig vinst pr +ton. Om en fabrik tillverkar 2,500,000 tons årligen, så behöfver den +icke förtjäna så mycket pr ton för att hålla björnen från lifvet. + +Fastän förbrukningen af järn och stål är ofantlig, så stiga icke +priserna. Jag tror icke att vi kunna öka konsumtionen, därför påstår +jag att tillverkningsförmågan öfverskrider våra verkliga behof. Om det +förhållit sig annorlunda, skulle vi ha sett en stor rusning i pris, +hvilka nu fortfara att hålla sig låga. I själfva verket allt för låga, +för att våra vänner skulle kunna lämna en vacker utdelning. + +Järnvägsföretag äro mycket blomstrande, synnerligast i Västern. Man +behöfver icke befara, att icke all räls som tillverkas skall gå åt. +Ännu en sak, användningen af järnbjälkar kommer att tilltaga i detta +land, ifall priset hålles nere vid dess nuvarande ståndpunkt. För +närvarande använder ett litet land som Tyskland tre gånger så mycket +bjälkar som Förenta staterna. I Tyskland tänker ingen på att bygga ett +vanligt hus, utan att göra det eldfast. Här bygger millionären sitt +hus eldfast, fastän jag känner flera millionärer, som nyligen byggt +eldfarliga sådana. Nej, det vanliga boningshuset i Förenta staterna +skall i en snar framtid uppföras brandfritt såsom i Tyskland. Men för +närvarande skulle hela förrådet af byggnadsmaterial, som användes i +Förenta staterna, kunna tillverkas af Carnegie Steel Company. Det är +ett mycket obetydligt »business», men det är ett bevis på möjligheten +af större bruk och användning af stål och järn. + _________________________________________________________________ + + MANCHESTERSKOLAN OCH VÅR TID + +(Ur The Nineteenth Century, Februari 1898) + + Den britiska uppfattningen, att hvarje nation är särskildt + kvalificerad för endast en industrigren, diskuterad och bestridd. + +Under det att ex-premiärministern Rosebery nyligen i Manchester +prisade Manchesterskolans frihandelstriumfer, besvor utrikesministern +Goluchowski i Wien Europas nationer att förena sig mot den ödeläggande +konkurrensen med de transatlantiska länderna: »Vi måste kämpa skuldra +vid skuldra mot den gemensamma faran», utropar han, »och väpna oss för +striden med alla till buds stående medel»--»Europas nationer måste i +slutna led försvara sin tillvaro.» + +Sålunda mötas ytterligheterna, och vi se ännu en gång huru mycket, som +beror på synpunkten. Om Manchesterskolans förutsägelser gått i +fullbordan, så skulle billigare varor från andra sidan hafvet hälsats +med jubel som en ekonomisk fördel och en välsignelse för emottagarna, +i stället för att betraktas som en hotelse mot deras tillvaro. Hvarje +hamn skulle stå öppen för denna varuflod, och de nya länderna, som +utsände den, skulle bli hälsade som välgörare. »Fritt varuutbyte» var +lösen, men när den gafs drömde ingen om att de varor, som de nya +länderna skickade till de gamla, kunde taga skepnad af konkurrerande +fabriksartiklar, hvilket gör hela skillnaden. + +När för sextio år sedan ångan på land och haf--ångbåt och +järnvägståg--började sitt revolutionsverk, blef dess skapare, +Storbritannien, beläget på en grund af kol och järnmalm, helt +naturligt platsen för dess utveckling. Världen förhöll sig endast som +åskådare, medan det tyglade ångan och började slå mynt af den. Om +något annat land ville ha någon förmån af de nya uppfinningarna, måste +det vända sig till Storbritannien. Storbritannien hade upptäckt sin +bestämmelse och skulle snart bli världens verkstad. + +På scenen uppträdde Manchesterskolan--Villiers, Cobden, Bright och +kolleger--och begärde att till fördel för massan af folket skulle +tull på födoämnen afskaffas. Upphäfvandet af dessa tullar, hvilket +gick under namnet »frihandel» i Storbritannien, i motsats till +»protektionism», har mycket litet gemensamt med den modärna +protektionismen, sådan denna nu uppfattas i andra länder. Sådana +tullar kunde aldrig ha försvarats af nutidens protektionist, därför +att tillgången på födoämnen omöjligt kunde ökas därigenom. Det enda +riktiga försvaret för tullskydd, enligt den kosmopolitiske +protektionisten, är då det kan fullt bevisas, att det bidrager till +ökandet af den inhemska produktionen af en vara, som är nödvändig för +nationens behof. Och vidare, att konkurrens inom landet snart skall +resultera i att nationen erhåller bättre och billigare varor inom sitt +eget land, än det någonsin kunde få från främmande länder. + +En pålaga under sådana villkor bestyrkes af John Stuart Mills bekanta +paragraf, om hvilken John Bright en gång sade till mig, att »den +skulle komma att göra mera ondt i världen, än det goda alla hans +skrifter kunde göra», och förklaras af Marshall såsom sund eller +osund, allt efter omständigheterna, och är hvad som i vår tid menas +med protektionism utom England. + +Förhållanden, som stå i samband med denna tull, ha icke förändrats, +och därför består Manchesterskolans verk fortfarande. Om en sådan tull +nu lades på födoämnen, så skulle den ha alldeles samma verkan, såvida +icke genom någon märkvärdig upptäckt Storbritanniens jord kan alstra +en sådan rikedomen på födoämnen, att den fyller landets behof. Då +skulle en tillfällig skatt antagligen vara berättigad för att utveckla +det nya företaget. + +Af anförda skäl förkastar den modärne tullifraren lika kraftigt tullen +på födoämnen i Storbritannien, som någon frihandlare kan göra. + +De britiska uppfinningarnas--ångbåten och järnvägen--storartade +framgång och alla däraf föranledda fördelar väckte helt naturligt till +lif de mest sangviniska uppfattningar af De förenade konungarikenas +ställning och storhet. Manchesterskolans apostlar voro de mest +sangviniska af alla och detta var lärdomen de erhöllo af de då rådande +förhållandena: + + »Naturen har visligen föreskrifvit, att jordens alla nationer skola + vara oberoende, hvar ock en med sin mission. Den ena har fått + fruktbar jordmån, den andra rika grufvor, den tredje stora skogar. + En har fått solsken ock värme, en tempererad zon och en annan + kallare klimat; en nation skall fylla den uppgiften, en annan den + och en tredje skall göra något annat--alla samarbetande, hvar och + en på sitt särskilda sätt, och bildande ett stort harmoniskt helt.» + +Hvilken skön målning! Så kom det andra postulatet: + + »Det synes tydligen att vårt älskade land, Storbritannien, har + blifvit tillerkändt den höga missionen att förse sina systernationer + med fabriksvaror. Våra fränder på andra sidan hafvet skola sända + till oss med våra skepp sin bomull från Mississippidalen, Indien + skall sända sitt jute, Ryssland hampa och lin, Australien sin fina + ull, och vi, med vår tillgång på kol och järnmalm för våra fabriker + och verkstäder, våra skickliga ingeniörer och yrkesarbetare och vårt + stora kapital, vi skola uppfinna och konstruera det erforderliga + maskineriet och väfva dessa råämnen till fint tyg åt nationerna; + allt skall förfärdigas af oss, så att det blir passande för + människor att använda. Våra skepp, som komma hem lastade med + råvaror, skola återvända till alla delar af jorden, lastade med + dessa förädlade produkter. Detta utbyte af råämne mot fullfärdiga + produkter är en följd af naturlagarna och gör hvarje nation till den + andres tjänare--förkunnande människornas broderskap. Frid och + sämja skola råda på jorden, den ena nationen efter den andra måste + följa vårt exempel och fritt varuutbyte härska öfverallt. Deras + hamnar skola stå vidöppna för att emottaga våra färdiga artiklar, + likasom våra stå öppna för deras råmateriel.» + +Sålunda sågo manchesterskolans tro och hopp ut--ett ganska +berättigadt hopp efter hvad som föregått. Låt det vara sagdt i +rättvisa mot dessa stora och goda män, att den bild de tecknade, och +som vi försökt porträttera, blef realiserad: Storbritannien blef +världens verkstad, och hvar och en af de stora nationerna spelade den +föreskrifna rollen och utförde de ålagda sysslorna. Ingen nation-- +icke ens den amerikanska--har haft en sådan framgång eller samlat en +sådan rikedom genom fabriksindustri, som Storbritannien gjorde under +detta skede af sin historia. Af prospekten från Barrow Steel Company +framgick att förtjänsten varit 30 à 40 procent om året, och att den +ett år gått upp till den nästan otroliga summan af 60 procent på hela +kapitalet. Detta är endast ett exempel på Storbritanniens oerhörda +framgång, då hela världen låg vid dess fötter och innan en till det +yttersta drifven konkurrens hade minskat och i många fall omöjliggjort +all vinst. Belöningen--huru stor den än var--tillkom med full rätt +den nation, som skänkte världen ångan, som invigde maskineriets +tidehvarf och gjorde världen till gäldenär för alltid. + +Naturens lag tolkades sålunda af manchesterskolan, att en stor olikhet +ifråga om tillgångar fanns i de respektiva länderna på jorden och att +denna olikhet äfven sträckte sig till deras mäns och kvinnors +duglighet samt att fabriksföretag med framgång endast kunde bedrifvas +i Storbritannien. Att verktygsstål, eller något slags stål alls, kunde +tillverkas utom där--att de finaste ylle-, linne- och bomullstyger +kunde fördelaktigt fabriceras i andra länder--voro föreställningar, +som icke kunde falla någon in, och om de gjort det, skulle de hälsats +med löje. + +Det är knappast möjligt att dessa kloka män, ledare af +manchesterskolan, skulle ha antagit att jordens förnämsta nationer-- +eller de som ämna bli det--skulle nöja sig med att spela den +underordnade roll, som de fått sig tilldelad, ifall fabriksfältet +stått öppet för dem. Själfva grundstenen i manchesterbyggnaden var +öfvertygelsen, att de olika nationerna af naturen voro hänvisade till +rollen af råämnesproducenter, därför att detta var deras enda +möjlighet. Men nu finna vi tvärtom att, efter en period af tvunget +medgifvande, ha nationerna med sällspord enighet sträfvat efter att få +dela den högre uppgiften att bearbeta råmaterialen till färdiga +produkter åt sig själfva; och hvarken britiskt kapital eller britisk +skicklighet har fattats för att tillförsäkra dem framgång. Det är på +detta sätt som täflan med den aflägsna östern möjliggjorts. Långt +ifrån att nationernas tillgångar ha varit obetydliga och olämpliga för +bearbetning eller deras befolkning oduglig, som manchesterskolan +antog, har deras framgång inom fabriksindustrin i allmänhet varit +öfverraskande stor. Tyskland har blifvit ett af de största +fabriksländerna. Frankrike och Schweiz ha nästan monopoliserat +sidentillverkningen i Europa. Ryssland håller på att anlägga stål- och +metallfabriker under ledning af de skickligaste amerikanska +konstruktörer. Två af dessa fabriker äro nu i full verksamhet och +kunna täfla med de bästa i Amerika, hvilka tjänat som mönster. Japan +och Kina anlägga fabriker enligt bästa och nyaste metoder, alltid med +engelskt maskineri och vanligen under engelsk ledning. Mexiko väfver +bomullstyg och fabricerar papper, och två bicykelfabriker äro under +uppförande där. Indiens jute- och bomullsfabriker tilltaga i antal, +och i Bombay anläggas maskinverkstäder. Det påstås att en engelsk +maskinfirma hvarje vecka skickar ut en komplett maskinuppsättning för +en ny fabrik. Om Amerika är det öfverflödigt att tala. + +Sålunda har hvarje nation afböjt den roll manchesterskolan tilldelat +den och försöker att själf tillverka sina varor. Politisk ekonomi +säger nu, att det är till människosläktets bästa, att +transportkostnaderna, som fördyras genom det långa afsändandet mellan +producenten och fabrikanten, inbesparas. Tillverkning, som på vissa +håll försökes af små nationer, skall utan tvifvel misslyckas och +öfvergifvas, men i det stora hela skall framgång vinnas. + +Några länder, i synnerhet Tyskland och Amerika, uppträda nu som +exportörer af många konkurrerande artiklar till och med till +Storbritannien. Och den erfarenhet, som andra nationers män länge haft +af oräkneliga artiklar »made in Britain», får briten nu själf lära +känna. Han märker att äfven han fått litet med af människonaturens +skröplighet, alldeles som andra nationers människor. Tjogtals artiklar +»made in Germany» irritera honom; kontrakt med amerikanska +maskinfirmor att leverera lokomotiv till London, Dublin och Edinburg +väcka hans stora ogillande. Glasgow afböjer ett amerikanskt anbud på +vattenledningsrör och tar dem hos en fabrik i Glasgow till högre pris. +När en stor bicycle-utställning äger rum i London, så finns där ingen +plats åt amerikanaren. Allt måste vara »home-made ». Posten måste +befordras med saktgående hemmagjorda skepp, äfven om den därigenom +blir fördröjd. Men allt detta är bara sådant, som vi kunde vänta och +som vi böra ursäkta. Det är en dålig medborgare, som icke föredrar och +hjälper sitt eget land hellre än främmande, men engelsmannen skulle +kunna inse, att tysken och amerikanaren och andra äro lika +patriotiska. Han bör förstå att med samma känslor som han ser sitt +land öfversvämmas af konkurrerande artiklar, »made in Germany» eller +Amerika, ser naturligtvis den patriotiske tysken och amerikanaren +konkurrerande artiklar, »made in Britain», öfversvämma deras. + +Nu märker man att naturen mera ädelmodigt, än det antogs, fördelat +sina mineralier, kol, kalk och malmer, och äfven att naturen begåfvat +männen och kvinnorna de flesta land med förmåga att under de nya +förhållandena bearbeta sina egna råämnen, i många fall icke så bra, +men i ett eller två särskilda fall lika så bra som briten eller +amerikanaren. + +Det underbara maskineriet--hufvudsakligast engelsk upptäckt--i +järn-, stål- och textiltillverkning gör det möjligt för Indiens +hinduer, Mexikos peoner, Amerikas negrer, kinesen och japanen att idka +fabriksrörelse, ofta under ledning af mera omsorgsfullt utbildade +yrkesmän från England och Amerika. + +De få yrkesskickliga personer, som behöfvas för hvarje stor fabrik, +kunna lätteligen erhållas från de äldre industriländerna. + +Genom att använda automatiskt arbetande maskineri har en stor del +sådant tränadt mekaniskt arbete, som man finner i Storbritannien och +Amerika, gjorts obehöfligt, och det har blifvit möjligt att förlägga +fabriker i länder som tills nyligen tycktes ägnade att åstadkomma +endast råmateriel. Öfverallt ser man inflytandet af detta nya +maskineri. Det är nu tydligt att råmaterialet har makt att attrahera +kapital och äfvenså arbete och åstadkomma tillverkning i den trakt där +råmaterialet finns, och att tränadt arbete håller på att förlora den +makt det en gång hade att draga till sig råmaterial från fjärran +trakter. Detta är icke förändring; det är revolution. + +De kunnigaste och bästa bland ett lands medborgare vilja naturligtvis +utveckla alla dess tillgångar. De kunna icke anse det vara rätt att +dölja de talanger de fått och inse klart, att naturens mening är, att +många nationer skola äga den mångväxlande industriens välsignelser. +Allt detta kunde manchesterskolan icke rimligtvis förutse. + +Det är glädjande att iakttaga nationernas industriella framsteg under +de nya förhållandena. Om en eller två blifvit de förnämsta +fabriksidkarne åt alla de andra, så skulle endast dessas säregna +begåfning fått tillträde till uppfinnings- och utvecklingsarbetet. Nu +ha alla nationers olikartade genier gynnsamma tillfällen för sina +krafter. Det är också glädjande att se huru de olika nationerna +utmärka sig i olika grenar. Sålunda har Frankrike nästan monopoliserat +det superfina inom textilen, liksom det länge varit främst i fråga om +alla artiklar hörande till damtoaletten. Storbritannien har +öfvermakten i väfmaskineri. Likasom det uppfunnit järn- och +stålindustrien, så är det nu i färd att utveckla en sidogren: +tillgodogörande af koks i möjligast största utsträckning--en sak, +hvari till och med amerikanarna ha misslyckats. Amerika är främst i +elektriska apparater och verktyg. Tyskland i kemiska färger och har +nyligen uppfunnit en kondensator för ånga, som visar goda resultat, +samt dessutom en ny, märklig metod för pansarplåttillverkning. Den +materiella utvecklingen befordras i hög grad genom samfälldt arbete af +de olika nationaliteternas intellektuella krafter och egenartade +begåfning. + +Den lifliga konkurrens, som nu börjat mellan nationerna och som bäst +bidrager till åstadkommande af goda resultat, bör välkomnas och +uppmuntras af alla, som kunna höja sig öfver den trånga synpunkten på +den enstaka fördelen för en eller annan liten geografisk vrå, utan +kunna se hvad som gagnar människosläktet i dess helhet. + +Världens industriella utveckling går i en annan riktning än den +förespådda, men det storartade arbete, som manchesterskolan utfört, +får icke förringas eller glömmas. Villiers, Cobden, Bright och deras +medhjälpare gjorde vid upphäfvandet af lifsmedelstullarna sitt land en +tjänst, som det icke kan vara nog tacksamt för. Deras sträfvan för +fredssaken och för allt, som de ansågo skulle bidraga till skapandet +af ett nationernas broderskap, ger partiets ledare plats i de goda +gärningarnas historia. Att någon af deras förutsägelser icke gått i +fullbordan--beroende på krafter, som sedan deras tid blifvit satta i +verksamhet--behöfver icke kasta någon skugga på deras insiktsfulla +klokhet eller minska värdet af deras arbete. + +»Frihandel», sådan manchesterskolan såg den utbredd öfver hela jorden, +innebar utbytet af olika, icke konkurrerande artiklar och af +råmaterialier mot fabricerade varor. Nationerna hade då ännu icke +börjat att allvarligt täfla med hvarandra i tillverkning af samma +slags artiklar. Om detta icke kan realiseras, sedan de förnämsta +nationerna numera bearbeta sina egna råmaterialier och fylla sina egna +behof, täflande med hvarandra i världsmarknaden, så kunna vi likväl +lyckönska oss till att något ännu bättre än manchesterskolans ideal +för världens framåtskridande håller på att skapas. + +Hvad verkan denna förändring kan komma att ha på nationernas ställning +till hvarandra i framtiden, vore onödigt att grubbla öfver, enär +förhållandena kunna ändras på en dag. En kemisk upptäckt, en elektrisk +uppfinning, en växts egenskaper tillgodogjorda--hvad helst sådant +eller andra icke alls otroliga öfverraskningar--kunna åstadkomma en +genomgripande förändring. Socker af betor i stället för sockerrör har +förstört denna produkt för Västindien, som tycktes ha monopol på +socker. Upptäckten af Mesaba-järngrufvorna, förbättrade +kommunikationer och ett par mindre omständigheter ha gjort Amerika +till världens billigaste stålproducent, i stället för att helt nyligen +ha varit den dyraste. Den basiska metoden har gjort Tyskland till en +framstående stålproducent och lofvar att bli af lika stor betydelse +för Storbritannien. Upptäckten af grufvor och ett utveckladt +järnvägssystem ha gjort Ryssland till ett viktigt industriland. +Tillgodogörandet af vattenfall för elektrisk kraft, ersättande kol, +håller på att omskapa flera industricentra. Alla dessa förändringar +förskrifva sig från i går. + +Det är därför lika oklokt af en nation att förhäfva sig öfver +nuvarande tillgångar och utsikter som att förtvifla. »Vi veta icke, +hvad morgondagen bär i sitt sköte.» + _________________________________________________________________ + + HVAD SKULLE JAG GÖRA MED TULLTAXAN, OM JAG VORE TSAR? + +(Ur The Forum, mars 1895) + + Fördelen af hög tull på lyxartiklar och låg tull på råämnen och + lifsmedel. Ett par slående exempel på berättigad och icke + berättigad tulltaxa. + +Jag tycker riktigt om klangen i den frågan och skyndar mig att svara. +Regeringens beräknade utgifter, enligt statssekreteraren Carlisles +rapport för innevarande räkenskapsår (1895), är 424,000,000 dollars +och beräknade inkomster 404,000,000 dollars, alltså ett deficit af +20,000,000 dollars. Han beräknar att nästa år skall lämna ett +öfverskott af 30,000,000 dollars, under antagande af att utgiften är +densamma. + +Minskningen i pensionsutgifter nästa räkenskapsår uppgår till +18,000,000 dollars och minskningen ökas år efter år. Flottan fordrar +mindre utgifter än förr, och tillökningen af befolkning och rikedom +ger större inkomster, så att ingen anledning till oro rörande +regeringens debet och kredit efter nästa år förefinnes, ehuru +sekreteraren antagligen är en smula för sangvinisk angående intäkterna +för i år under nuvarande lagar. + +Af statsinkomsterna beräknades tullen detta år lämna 160,000,000 +dollars och beräknas lämna 190 millioner nästa år. Och nu kommer +frågan: Hvad skulle jag göra med tulltaxan, om jag ägde högsta makten? + +Mitt första mål skulle vara att afskaffa all tull på de mångas +lifsmedel och att lägga hög tull på de fås lyxartiklar. Massan af +folket, som begagnar och förbrukar hemgjorda produkter, skulle jag +icke beskatta, men den fina världens män och kvinnor, som, huru mycket +det än kostar, kläda sig i det finaste ylle, elegantaste siden och +fin-finaste linne, som Europa kan åstadkomma--de skulle få betala +tullafgifterna. Den lilla rika klassen skulle under den nya tulltaxan +bli ännu elegantare genom att betala kanske dubbelt så mycket för sin +elegans som nu. Amerikanska folket, som använder amerikansk tobak och +amerikanska cigarrer, skulle icke ha högre tull på dessa saker än +nu. Men de rika och slösaktiga gentlemän, hvilkas fina luktorgan +fordra havannaparfymen, skulle staten draga nytta af genom åtminstone +fördubblad tull. Personer, som dricka champagne och fina gamla viner, +och personer, som köpa gammalt makalöst och nytt makalöst utländskt +glas och porslin, parfymer och liknande lyxartiklar, borde beredas +tillfälle att sanningsenligt skryta med deras förhöjda värde. Det +borde aldrig glömmas, att importerade artiklar användas af det rika +fåtalet och inhemska produkter af det fattiga flertalet. + +Den föreslagna ökningen af tull på utländska lyxartiklar skulle icke +påläggas med hänsyn till skydd, utan endast med hänsyn till inkomst. +Att denna politik oafsiktligt skulle en smula komma de inhemska +tillverkarna till godo behöfver ju icke anses vara ett hinder. +Fördelen blir i alla händelser mycket obetydlig, emedan dessa fina +kvaliteter i ylle, siden och linnevaror icke tillverkas hos oss; +likaså litet som dyrbara viner, cigarrer och hundratals +fantasiartiklar. Men den inhemska tillverkningen förser hela marknaden +med varor af ordinär kvalitet, som vanligen användas af flertalet. + +Den hittills följda politiken har varit raka motsatsen. En hel sida +skulle kunna fyllas med en lista på de rikas lyxartiklar, på hvilka +den nya tulltaxan sänker tullen. Här äro ett par af de sänkta +tullarna: porslin 50 procent, spegelglas och måladt glas 40, +guldpennor 16, klockor 28, hattar 72, trikotvaror 72, flanell 68, +sidenparaplyer 18, konjak och likörer 28, siden 40, handskar 30, +konfektyrer, geléer etc., spetsar och broderier etc. 16, ylle och +siden 10 à 20 beräknadt efter sitt specifika värde. Under nuvarande +tulltaxa betalar den rike sällskapsmannen, klädd i superfint utländskt +kläde, superfint linne, plyschhatt, glacéhandskar, fin sidenparaply +och läppjande på sitt dyrbara gamla vin, 20 à 70 procent mindre tull +än förr. Hans fina fru fläktar med sin solfjäder, viftar med sin +broderade näsduk, visar sina utsökta spetsar och pryder sig i superbt +siden till nedsatt pris och småler tacksamt mot den nye folkets vän, +den förtjusande och snillrike unge mannen från West Virginia, som ber +om ursäkt för att han icke lyckades nedsätta tullen på champagnen hon +serverar honom och förklarar att det var icke hans fel, ty hans bill +innehöll nedsättning äfven på denna vara. På hundratals +fantasiartiklar, tillverkade af ylle, siden och linne, är tullen nu +nedsatt. Denna nedsättning innefattar lyxartiklar, för hvilka tullen +uppgick till två tredjedelar af hela inkomsten. I hela landet finns +icke en enda arbetare, som använder dessa lyxartiklar. Sådan är vår +»tullreform» för närvarande, och sådan är »skattebördan minskad för +massan af folket». Egendomliga begreppsförvirring! Skatterna äro +endast minskade för de rika. + +Detta är icke någon partifråga, ty intetdera partiet har åsyftat att +statsinkomst skulle först och främst erhållas genom tull på de rikas +lyxartiklar, vare sig att frihandel eller tullskydd är ordningen för +dagen. Bäst vore att lägga bördan på deras skuldror, som bäst förmå +bära den, och mycket högre tull än någonsin borde läggas på dylika +saker. + +Det är en fullkomlig missuppfattning, att användningen af lyxartiklar +skulle minskas, ifall tullen vore högre. Tvärtom, det höga priset +ingår just som ett element i användningen af sådana saker. Men +importen skulle minskas, om tullen höjdes på vanliga artiklar, därför +att personer, som behöfva se på priset, finge utbyta den fördyrade +varan mot en annan. + +Men detta kommer ju icke i fråga med lyxartiklar, som endast köpas af +de rika, för hvilka priset icke spelar någon roll. Fördubblad tull på +champagne till exempel eller på utländskt porslin, ylle, siden, linne, +spetsar, broderier etc. skulle icke hindra den förmögna klassen att +köpa. Och äfven om den högre tullen för en tid minskade bruket af +utländska produkter med en fjärdedel, så skulle inkomsterna ändå vara +en fjärdedel mera, om tullen fördubblades. Och skulle en betydlig +minskning i förbrukningen inträffa, vore det så mycket bättre. Detta +moln har en silfverafvigsida, ty då skulle mera af landets rikedom +komma den inhemska produktionen till godo. Och det skulle antagligen +leda därhän, att den inhemska fabrikanten skulle till slut fabricera +de finaste kvaliteter i textilvaror, ifall de utländska voro högt +taxerade. Men det skulle gå åt många år, innan han kommer så långt, +och dessförinnan skulle den naturliga ökningen af inkomster genom +tillväxten af befolkning och rikedom godt kunna tåla vid den minskade +importen. Om ett par år skall det minskade antalet pensioner--som nu +slukar så mycket--befria regeringen från nödvändigheten att söka +skaffa så stora inkomster. + +År 1892 inkasserades följande summor i tull på importerade lyxartiklar +åt de rika: + + Yllevaror dollars 32,293,609 + Sidenvaror » 16,965,637 + Bomullsvaror » 16,436,733 + Linnevaror » 10,066,636 + Glas och porslin » 10,339,000 + Vin, likör etc. » 8,935,000 + Tobak och cigarrer » 11,882,557 + +Här är 106,000,000 dollars i inkomst af sju slags lyxartiklar, och här +äro några andra, som inbrakte öfver 8,000,000 extra--juveler, +vagnar, konstgjorda blommor, klockor, borstar, papper, parfymer och +musikinstrument--eller 114,000,000 dollars af totalsumman +177,000,000, + +Att nedsätta tullen på artiklar, som endast äro öfverflödsvaror och +som inbringa två tredjedelar af tullinkomsten, är hela resultatet af +det Wilsonska förslaget. + +Den omständighet kan icke bestridas, att dessa artiklar icke blifvit +importerade åt massan af folket. Denna får sina behof af ylle och +siden fyllda af inhemska tillverkare. Den enda klass, som använder +importerade tyger och utländskt glas och porslin, utländska viner och +tobak är den förmögna. För att förekomma att det skall kunna sägas att +en del saker, som i någon utsträckning brukas af den stora mängden, +skulle fördyras genom den högre tullen, borde lagen bestämma att +vanliga kvalitéer af ylle-, siden- och linnevaror skulle befrias från +högre tull. + +Ehuru i själfva verket endast de högre kvalitéerna importeras, skulle +en sådan bestämmelse afväpna kritiken. Om 1892 års tull på dessa +lyxartiklar hade fått kvarstå, så skulle den brist som nu oroar +skattkammaren ha varit mycket mindre. Vi ha här en rik grufva att göra +bruk af när lagstiftning härnäst förekommer. Om tullen på dessa +lyxartiklar fördubblades och andra 114,000,000 inkasserades eller om +den ökade pålagan minskade konsumtionen med en fjärdedel och +regeringen erhöll endast hälften af ökningen, så skulle vi ha tagit +57,000,000 dollars skattebörda från de arbetande massornas skuldror +och lagt den på den slösaktiga, nöjeslystna och fåfängliga klassen, +som gärna kan betala sitt slöseri till förmån för sig själf och +nationen. Om en tilläggstull af 50 procent försöktes, skulle +inkomsterna snart ökas till nästan hela den extra beskattningen. Detta +är hvarken protektionism eller frihandel och har intet att göra med +någondera. Det är endast en inkomstfråga. Och det är medgifvet, att på +intet sätt kan en behöflig inkomst klokare erhållas än genom tull på +utländska öfverflödsartiklar. Min tulltaxa skulle fördubbla den nu +gällande afgiften på alla dessa lyxartiklar. + +Då man står ansikte mot ansikte inför det faktum, att den +väsentligaste förändring Wilsonbillen åstadkommit är att ha nedsatt +tullen med två tredjedelar af hela tullinkomsten uteslutande till de +rikas förmån, så frågar man, hur en så insiktsfull, hederlig, +varmhjärtad och nitisk man som Mr. Wilson kunde framställa sig själf +såsom »lyftande en onödig och tung skattebörda från massan af folket». +Förklaringen är snart gifven: han var oerfaren. Han hade icke studerat +frågan. Jag betviflar storligen att han nu skulle vilja förfäkta samma +mening. Det är en sak af allvarlig betydelse, att en sådan man som han +är hänvisad till privatlifvet, endast därför att ett distrikt röstar +på en annan. Genom vårt bruk att endast välja representanter, som äro +bosatta i distriktet, gå vi miste om många dugande män. Mr. Wilson +skulle nu vara ovärderlig, därför att han nu har det, som då fattades +honom--sakkunskap. Det är just sådana män vi behöfva i vårt +offentliga lif, och jag för min del hoppas på hans snara återvändande. +En dag kommer han att föreslå högre tull på de rikas lyxartiklar och +icke lägre--till uteslutande deras förmån. + +Få personer förstå i hvilken utsträckning endast de rika köpa +utländska väfnader. Tag till exempel yllevaror: år 1890 uppgick den +inhemska produktionen till ett värde af 338,000,000 dollars. Värdet af +de dyrbara importerade yllevarorna var endast 35,500,000 dollars. +Priset per meter öfversteg betydligt de inhemska vanliga kvaliteterna, +så att antalet meter troligtvis icke var mera än 6 eller 7 procent af +totalförbrukningen. + +Vi ha ett liknande resultat angående bomullsvaror: värdet af den +inhemska produktionen var 1890 268,000,000 dollars och totalsumman af +det importerade endast 28,000,000. Hvad siden angår, så uppskattades +1890 de amerikanska fabrikernas tillverkning till 69,000,000 och de +importerade sidenvarorna till endast 31,000,000. Dessa äro också +mycket dyrare per meter än de inhemska. Sedan 1890 har Amerikas +sidenfabrikation mycket utvecklats och är mer och mer i stånd att +tillgodose landets behof. + +Om utländska ylle-, siden och linnevaror voro klassificerade efter +finhet och pris, så skulle det visa sig att varor af vanligt slag, som +folk mest använder, icke längre importeras. De kunna icke heller bli +det under nuvarande stadga. Så långt har den amerikanske tillverkaren +eröfrat sin egen marknad. Ännu en sak är att beakta: en mycket stor +del af de importerade väfnaderna utgöras icke af tyger, utan af +särskilda fantasiartiklar, såsom snörmakerier, spetsar, garnérband och +broderier--saker, som icke alls tillverkas hos oss. + +Rörande kol och järnmalm, s. k. råmaterialier, så skulle den nya +tulltaxan icke innehålla någon nedsättning, därför att en minskning af +halfva tullen på en gång är ganska allvarlig, och det tar tid innan +någon industri kan riktigt komma i gång efter en sådan vidtgående +förändring. Dessutom är 40 cents tull per ton af malm och 30 cents per +ton af kol jämförelsevis obetydlig. Detta gäller i allmänhet om järn +och stål, hvilka nyligen ha varit föremål för två nedsättningar. Ty +McKinleybillen nedsatte tullen lika mycket som Wilsonbillen gjorde det +--ungefär 30 procent i hvarje fall. Att befria järnband till +bomullsbalar från tull, då alla andra metallvaror äro tullbelagda, är +den största fläcken på hela taxan--ett utslag af ren partianda och +till skada för förbundssystemet. Hälften af den förra tullen skulle +åter påläggas. + +Konstverk skulle vara tullfria, och tafvelramar, hvilka nu äro belagda +med tull, skulle gå fria. Den obetydliga afgiften betyder ju icke så +mycket i och för sig; men besväret och tidsspillan vid taxerandet af +priset på hvarje ram betager folk lusten att införskrifva +konstskatter, hvilka alla förr eller senare finna sin stadigvarande +plats i våra offentliga gallerier och bli sålunda folkets dyrbara +egendom. + +En viktig punkt i tulltaxan väcker icke en tiondedel af den +uppmärksamhet, som den borde göra: den paragraf, som tillåter alla att +införskrifva materiel och använda dem vid tillverkning af +exportartiklar. Nittionio procent af alla tullar äro i detta fall +efterskänkta. Detta är statsmannavishet och förtjänar att jämnställas +med ömsesidighet och är ett oskattbart steg mot målet: utvidgad +handelsrörelse för republiken. Detta skulle ingå i den tariff jag +gjort upp, med undantag af att jag skulle efterskänka den återstående +ena procenten också, så att det stode den amerikanske fabrikanten +fritt att tillgodogöra sig hela världens marknad för hvad han köper +till export, på frihandelsvillkor, och sålunda komma in i +världsmarknaden med hvad han har att sälja under likställd täflan med +Europas fabrikanter. När författare och talare utbreda sig öfver den +amerikanske fabrikantens uteslutande från världsmarknaden på grund af +skyddstullar, så äro de antagligen okunniga om den omständighet, att +han för sina materialier icke erlägger mera tull än 1 procent, som +regeringen innehåller som kostnadsersättning. Den nya tulltaxan skulle +afväpna kritiken i detta fall genom att efterskänka äfven den fattiga +ena procenten. Amerikanska fabrikanter skulle då ha frihandelns alla +fördelar i striden om världshandeln. + +Sådan utländsk ull, som på grund af klimatiska förhållanden icke kan +erhållas i vårt land, men som är behöflig för uppblandning med vår +egen produkt, skulle vara tullfri. + +Inkomstskatt skulle icke finnas. Jag känner ingen statsman eller +auktoritet, som icke ogillar och fördömer inkomstskatt. Mr Gladstone +vädjade en gång till landet i denna sak och förklarade, att den skapar +en nation af lögnare. Denna skatt kan vara rättvis i teorien, men i +praktiken är den en sådan källa till demoralisation, att den kan sägas +vara den mest fördärfliga form af beskattning, som uppfunnits sedan +mänskligheten börjat lefva i ordnade samhällen. I krigstid äro alla +medel tillåtna, och den enda ursäkten för en inkomstskatt är den mest +tvingande nödvändighet. För närvarande finns ingen sådan +nödvändighet. Regeringens inkomster måste snart gifva ett betydligt +öfverskott, tack vare ökningen af befolkning och rikedom, och de kunna +göra det nu genom högre tull på fåtalets öfverflödsartikiar. + +Sockerfrågan är af vikt. Råsocker, sirap o. d. skulle beläggas med +tull, undantagandes från sådana länder, som till gengäld gifva oss +vissa förmåner. Förenta staterna förbrukar årligen 120,000>000 dollars +värde af dessa artiklar, hufvudsakligast köpta från våra +systerrepubliker i Södra Amerika och från Kuba. Det skulle vara klokt +af oss att söka komma in på deras marknad och till ersättning lämna +dem bättre villkor än andra nationer. Den inhemska sockerproduktionen +skulle för närvarande mera gynnas af den nya taxan, under förhoppning +att landet slutligen skulle komma därhän att kunna fylla sitt eget +behof af denna vara. Experimenten med betor och sorghum (Sorghum = ett +sockerhaltigt sädesslag) borde icke ännu uppgifvas. + +Ömsesidighetspolitiken skulle återställas i sin vidaste utsträckning. +Ökningen af vår export till länder, där denna politik råder, visar att +Mr. Blaine hade rätt i sin tro, att med detta system, rätt ordnadt, ha +vi tagit ett steg i den rätta riktningen för att skaffa vårt land +tillgång till den utländska marknaden. Jag anser att vi borde ha något +i utbyte från de länder, för hvilka vi öppna vår marknad för socker, +sirap och tobak. + +Ehuru det strider emot mina principer att beskatta lifsmedel för +massan af folket, så skulle jag likväl vilja göra ett undantag för +produkter från Kanada. Detta utan hänsyn till vare sig frihandel eller +protektionism, utan som ett utslag af den högre politiken. Det är ett +missgrepp af oss att bevilja handelsförmåner åt ett land, som lyder +under en främmande makt, en monarki, som i själ och hjärta afskyr den +republikanska idén. Om Kanada vore fritt och oberoende och ville dela +kontinentens öde, skulle det vara en annan sak. Men så länge vi ha det +på vår flygel som en möjlig fiende, icke för sin egen skull men +underkastad befallningar från en europeisk makt, så borde vi låta +förstå att vi anse det som en hotelse mot vårt lands fred och trygghet +och att vi behandla det därefter. Kanada skulle icke vara inne i +Unionen och utanför den på samma gång, om jag kunde hindra det. Och +jag skulle lägga hög tull på alla produkter från Kanada, icke af +illvilja utan af kärlek och i det hopp att det skulle inse att af +nationerna på denna kontinent kräfves, att de äro amerikanska nationer +och--det är min fulla öfvertygelse--slutligen en enda nation hvad +den engelsktalande delen angår. Jag skulle icke bruka riset i vrede +utan i kärlek--men bruka det skulle jag. Kanada skulle antingen vara +en medlem af republiken eller också stå på egna ben, ansvarigt för +sitt handlingssätt i fred eller krig, som andra nationer äro +ansvariga, och skulle icke skydda sig genom att be en främmande makt +om hjälp. Detta är, som sagdt, hvarken frihandel eller protektionism, +men det är ett försvar af tullen. Jag skulle tullbelägga kanadensiska +varor, så länge som Kanada fortfore att lyda under europeiskt välde. + +Den nya tulltaxan skulle innefatta, att den är utfärdad under båda de +politiska partiernas medgifvande, att ingen vidare tullagstiftning +skulle förekomma under de nästföljande tio åren. Alldeles som vi hvart +tionde år företaga en statistisk undersökning, så skulle vi revidera +tulltaxan, låt oss säga andra året efter denna undersökning, så att vi +kunde ha något att rätta oss efter. Om till exempel importen af någon +vara, som icke uteslutande användes af det rika fåtalet, vid +jämförelse med den inhemska tillverkningen utvisade, att den inhemska +fabrikanten drifvit den utländska ur vår marknad, så skulle tullen på +denna vara genast upphäfvas. Men om, å andra sidan, statistiken visade +att importen af en vara vore som förut eller hade ökats i jämförelse +med det inhemska produktionsresultatet, så skulle tullen på denna vara +höjas. Det skulle vara omöjligt för den inhemska fabrikanten eller den +utländske importören att influera afgörandet, därför att vi skulle äga +siffror, som utvisade ställningen. Ingen skulle kunna bestrida +dem. Den frågan skulle naturligtvis öfvervägas, huruvida den inhemske +producenten styrkt möjligheten af att producera artikeln hemma, så att +den kunde erhållas af förbrukarna på gynnsammare villkor än +utifrån. Om en kommitté, tillsatt för att revidera tulltaxan, vore +öfvertygad om att tillverkningen af den ifrågavarande artikeln icke +lämpade sig för denna del af världen, så skulle det vara klokt att +icke längre »skydda» den utan borttaga tullen, eller pålägga sådan +endast för inkomstens skull. + +Kommittén skulle intaga samma ställning till tullrevisionen som en +naturälskare intager till frågan om att hugga ned träd. Det är så lätt +att hugga ned ett vackert, ståtligt träd, men så omöjligt att +återställa det. Det betyder jämförelsevis litet för landet, om en +främmande vara har 5 eller 10 procent högre tull än nödvändigt. Men +det är stor skillnad om den är 5 eller 10 procent lägre, än som behöfs +för att sätta den sträfsamme inhemske fabrikanten i tillfälle att +fortsätta en täflan, som slutligen skall resultera seger. I +tullagstiftningen skulle regeln i alla tveksamma fall vara att taga +det säkra för det osäkra. I en kommitté af detta slag skulle icke +finnas spelrum för partiintresse, då dess uppgift är af rent juridisk +karaktär. Allas syfte skulle vara att erhålla en inhemsk tillgång på +sådana vanliga förnödenhetsartiklar, som kunna produceras under vår +flagga, genom tillfälligt tullskydd, så att konsumenten kunde +tillgodoses lika väl här hemma, som om han vore hänvisad till någon +annan del af jorden. När det kan bevisas, att Förenta staterna icke +kan uppnå detta resultat, då, men först då skulle tullskyddet upphöra +och det endast bli fråga om att skaffa landet inkomst. Men med +fåtalets lyxartiklar, på hvilka Wilson-billen så betydligt nedsatt +tullen, skulle hvarken frihandel eller protektionism ha något att +göra. På dessa skulle tullen vara mycket hög--endast för att skaffa +landet inkomst. Ingen annan hänsyn skulle tagas vid påläggande af +tull, ty inkomst är det eftersträfvade målet. + +Men detta mål kan icke uppnås, förrän de nuvarande tullarna på +lyxartiklar--hvilka lämna två tredjedelar af tullinkomsten-- +blifvit fördubblade. Och jag är öfvertygad om att sekreteraren +Carlisles åsikt, att Wilson-billens lägre tull på dessa artiklar skall +öka konsumtionen, är ett misstag. Dennas minskning eller ökning på +grund af tullen är så obetydlig, att herrar teoretici skulle häpna +däröfver. Priset gäller ingenting för det rika fåtalet. + +Summa summarum: + +1). Tullar skulle hufvudsakligast påläggas den slösaktiga, förmögna +klassens utländska lyxartiklar, utan hänsyn till frihandel eller +protektionism; endast till inkomst. Dessa lyxartiklar innefatta två +tredjedelar af all tullinkomst. + +2). Ingen inkomstskatt skulle erläggas under fredstid. + +3). Redan stadgade industrier skulle icke ofta underkastas våldsamma +förändringar, utan skulle få tid att sätta sig in i nya +förhållanden. Sänkning af mer än halfva tullen på en vara på en gång +är oklok och till och med farlig. + +4). Ömsesidighetspolitiken är, att döma efter hvad som blifvit gjordt, +den bästa att följa för utsträckning af vår utländska handel, och bör +återställas. + +5). Premium på socker af inhemsk råvara skulle icke upphöra, ty det +har icke ännu blifvit bevisadt, att tillverkningen af bet- och +sorghumsocker icke till slut kan tillfredsställande motsvara landets +behof. + +6). Sådan ull, som vi icke kunna producera men behöfva för blandning, +skulle gå tullfri. + +7). Alla konstsaker skulle vara tullfria, därför att de förr eller +senare tillf alla offentliga institutioner. + +8). Är tulltaxan en gång fastställd, så skulle tulllagstiftning endast +få förekomma andra året efter hvarje statistisk undersökning, med +undantag af ett sådant tillfälle som det närvarande, då en brist i +nationalinkomsten och sund politik nödvändiggöra tullpålagor på de +rikas lyxartiklar. + +Sådan skulle den tulltaxa se ut, som skulle vara till fördel för den +arbetande befolkningen och för alla dem, som lefva enkelt och +anspråkslöst. Hvarken protektionist eller frihandlare skulle kunna +kalla den sin, därför att den icke inginge i någotdera partiets +intresse, utan endast som inkomst och byggd på den teori, att massans +fördel befordras därigenom. Tullfrågan skulle icke höra till +politiken, utan vara en blott och bart »business-question», och om +tullagsstiftningen tillåtes hvila i tio år, så anser jag att landet +skulle snart repa sig och börja sin marsch mot den lyckliga ställning +--för så vidt som tullpolitik kan påskynda denna länge efterlängtade +marsch--som karakteriserade åren mellan 1880 och 1890--denna tid, +som i fråga om materiellt välstånd kan kallas republikens guldålder. + + _________________________________________________________________ + + + + + + +End of the Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravälde, by Andrew Carnegie + +*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVÄLDE *** + +This file should be named 8rbhr10.txt or 8rbhr10.zip +Corrected EDITIONS of our eBooks get a new NUMBER, 8rbhr11.txt +VERSIONS based on separate sources get new LETTER, 8rbhr10a.txt + +This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's +digital facsimile edition. + +Project Gutenberg eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the US +unless a copyright notice is included. Thus, we usually do not +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + +We are now trying to release all our eBooks one year in advance +of the official release dates, leaving time for better editing. +Please be encouraged to tell us about any error or corrections, +even years after the official publication date. + +Please note neither this listing nor its contents are final til +midnight of the last day of the month of any such announcement. +The official release date of all Project Gutenberg eBooks is at +Midnight, Central Time, of the last day of the stated month. A +preliminary version may often be posted for suggestion, comment +and editing by those who wish to do so. + +Most people start at our Web sites at: +http://gutenberg.net or +http://promo.net/pg + +These Web sites include award-winning information about Project +Gutenberg, including how to donate, how to help produce our new +eBooks, and how to subscribe to our email newsletter (free!). + + +Those of you who want to download any eBook before announcement +can get to them as follows, and just download by date. This is +also a good way to get them instantly upon announcement, as the +indexes our cataloguers produce obviously take a while after an +announcement goes out in the Project Gutenberg Newsletter. + +http://www.ibiblio.org/gutenberg/etext03 or +ftp://ftp.ibiblio.org/pub/docs/books/gutenberg/etext03 + +Or /etext02, 01, 00, 99, 98, 97, 96, 95, 94, 93, 92, 92, 91 or 90 + +Just search by the first five letters of the filename you want, +as it appears in our Newsletters. + + +Information about Project Gutenberg (one page) + +We produce about two million dollars for each hour we work. The +time it takes us, a rather conservative estimate, is fifty hours +to get any eBook selected, entered, proofread, edited, copyright +searched and analyzed, the copyright letters written, etc. Our +projected audience is one hundred million readers. If the value +per text is nominally estimated at one dollar then we produce $2 +million dollars per hour in 2002 as we release over 100 new text +files per month: 1240 more eBooks in 2001 for a total of 4000+ +We are already on our way to trying for 2000 more eBooks in 2002 +If they reach just 1-2% of the world's population then the total +will reach over half a trillion eBooks given away by year's end. + +The Goal of Project Gutenberg is to Give Away 1 Trillion eBooks! +This is ten thousand titles each to one hundred million readers, +which is only about 4% of the present number of computer users. + +Here is the briefest record of our progress (* means estimated): + +eBooks Year Month + + 1 1971 July + 10 1991 January + 100 1994 January + 1000 1997 August + 1500 1998 October + 2000 1999 December + 2500 2000 December + 3000 2001 November + 4000 2001 October/November + 6000 2002 December* + 9000 2003 November* +10000 2004 January* + + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been created +to secure a future for Project Gutenberg into the next millennium. + +We need your donations more than ever! + +As of February, 2002, contributions are being solicited from people +and organizations in: Alabama, Alaska, Arkansas, Connecticut, +Delaware, District of Columbia, Florida, Georgia, Hawaii, Illinois, +Indiana, Iowa, Kansas, Kentucky, Louisiana, Maine, Massachusetts, +Michigan, Mississippi, Missouri, Montana, Nebraska, Nevada, New +Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, North Carolina, Ohio, +Oklahoma, Oregon, Pennsylvania, Rhode Island, South Carolina, South +Dakota, Tennessee, Texas, Utah, Vermont, Virginia, Washington, West +Virginia, Wisconsin, and Wyoming. + +We have filed in all 50 states now, but these are the only ones +that have responded. + +As the requirements for other states are met, additions to this list +will be made and fund raising will begin in the additional states. +Please feel free to ask to check the status of your state. + +In answer to various questions we have received on this: + +We are constantly working on finishing the paperwork to legally +request donations in all 50 states. If your state is not listed and +you would like to know if we have added it since the list you have, +just ask. + +While we cannot solicit donations from people in states where we are +not yet registered, we know of no prohibition against accepting +donations from donors in these states who approach us with an offer to +donate. + +International donations are accepted, but we don't know ANYTHING about +how to make them tax-deductible, or even if they CAN be made +deductible, and don't have the staff to handle it even if there are +ways. + +Donations by check or money order may be sent to: + +Project Gutenberg Literary Archive Foundation +PMB 113 +1739 University Ave. +Oxford, MS 38655-4109 + +Contact us if you want to arrange for a wire transfer or payment +method other than by check or money order. + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been approved by +the US Internal Revenue Service as a 501(c)(3) organization with EIN +[Employee Identification Number] 64-622154. Donations are +tax-deductible to the maximum extent permitted by law. As fund-raising +requirements for other states are met, additions to this list will be +made and fund-raising will begin in the additional states. + +We need your donations more than ever! + +You can get up to date donation information online at: + +http://www.gutenberg.net/donation.html + + +*** + +If you can't reach Project Gutenberg, +you can always email directly to: + +Michael S. Hart <hart@pobox.com> + +Prof. Hart will answer or forward your message. + +We would prefer to send you information by email. + + +**The Legal Small Print** + + +(Three Pages) + +***START**THE SMALL PRINT!**FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS**START*** +Why is this "Small Print!" statement here? You know: lawyers. +They tell us you might sue us if there is something wrong with +your copy of this eBook, even if you got it for free from +someone other than us, and even if what's wrong is not our +fault. So, among other things, this "Small Print!" statement +disclaims most of our liability to you. It also tells you how +you may distribute copies of this eBook if you want to. + +*BEFORE!* YOU USE OR READ THIS EBOOK +By using or reading any part of this PROJECT GUTENBERG-tm +eBook, you indicate that you understand, agree to and accept +this "Small Print!" statement. If you do not, you can receive +a refund of the money (if any) you paid for this eBook by +sending a request within 30 days of receiving it to the person +you got it from. If you received this eBook on a physical +medium (such as a disk), you must return it with your request. + +ABOUT PROJECT GUTENBERG-TM EBOOKS +This PROJECT GUTENBERG-tm eBook, like most PROJECT GUTENBERG-tm eBooks, +is a "public domain" work distributed by Professor Michael S. Hart +through the Project Gutenberg Association (the "Project"). +Among other things, this means that no one owns a United States copyright +on or for this work, so the Project (and you!) can copy and +distribute it in the United States without permission and +without paying copyright royalties. Special rules, set forth +below, apply if you wish to copy and distribute this eBook +under the "PROJECT GUTENBERG" trademark. + +Please do not use the "PROJECT GUTENBERG" trademark to market +any commercial products without permission. + +To create these eBooks, the Project expends considerable +efforts to identify, transcribe and proofread public domain +works. Despite these efforts, the Project's eBooks and any +medium they may be on may contain "Defects". Among other +things, Defects may take the form of incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other +intellectual property infringement, a defective or damaged +disk or other eBook medium, a computer virus, or computer +codes that damage or cannot be read by your equipment. + +LIMITED WARRANTY; DISCLAIMER OF DAMAGES +But for the "Right of Replacement or Refund" described below, +[1] Michael Hart and the Foundation (and any other party you may +receive this eBook from as a PROJECT GUTENBERG-tm eBook) disclaims +all liability to you for damages, costs and expenses, including +legal fees, and [2] YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE OR +UNDER STRICT LIABILITY, OR FOR BREACH OF WARRANTY OR CONTRACT, +INCLUDING BUT NOT LIMITED TO INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE +OR INCIDENTAL DAMAGES, EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE +POSSIBILITY OF SUCH DAMAGES. + +If you discover a Defect in this eBook within 90 days of +receiving it, you can receive a refund of the money (if any) +you paid for it by sending an explanatory note within that +time to the person you received it from. If you received it +on a physical medium, you must return it with your note, and +such person may choose to alternatively give you a replacement +copy. If you received it electronically, such person may +choose to alternatively give you a second opportunity to +receive it electronically. + +THIS EBOOK IS OTHERWISE PROVIDED TO YOU "AS-IS". NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, ARE MADE TO YOU AS +TO THE EBOOK OR ANY MEDIUM IT MAY BE ON, INCLUDING BUT NOT +LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR A +PARTICULAR PURPOSE. + +Some states do not allow disclaimers of implied warranties or +the exclusion or limitation of consequential damages, so the +above disclaimers and exclusions may not apply to you, and you +may have other legal rights. + +INDEMNITY +You will indemnify and hold Michael Hart, the Foundation, +and its trustees and agents, and any volunteers associated +with the production and distribution of Project Gutenberg-tm +texts harmless, from all liability, cost and expense, including +legal fees, that arise directly or indirectly from any of the +following that you do or cause: [1] distribution of this eBook, +[2] alteration, modification, or addition to the eBook, +or [3] any Defect. + +DISTRIBUTION UNDER "PROJECT GUTENBERG-tm" +You may distribute copies of this eBook electronically, or by +disk, book or any other medium if you either delete this +"Small Print!" and all other references to Project Gutenberg, +or: + +[1] Only give exact copies of it. Among other things, this + requires that you do not remove, alter or modify the + eBook or this "small print!" statement. You may however, + if you wish, distribute this eBook in machine readable + binary, compressed, mark-up, or proprietary form, + including any form resulting from conversion by word + processing or hypertext software, but only so long as + *EITHER*: + + [*] The eBook, when displayed, is clearly readable, and + does *not* contain characters other than those + intended by the author of the work, although tilde + (~), asterisk (*) and underline (_) characters may + be used to convey punctuation intended by the + author, and additional characters may be used to + indicate hypertext links; OR + + [*] The eBook may be readily converted by the reader at + no expense into plain ASCII, EBCDIC or equivalent + form by the program that displays the eBook (as is + the case, for instance, with most word processors); + OR + + [*] You provide, or agree to also provide on request at + no additional cost, fee or expense, a copy of the + eBook in its original plain ASCII form (or in EBCDIC + or other equivalent proprietary form). + +[2] Honor the eBook refund and replacement provisions of this + "Small Print!" statement. + +[3] Pay a trademark license fee to the Foundation of 20% of the + gross profits you derive calculated using the method you + already use to calculate your applicable taxes. If you + don't derive profits, no royalty is due. Royalties are + payable to "Project Gutenberg Literary Archive Foundation" + the 60 days following each date you prepare (or were + legally required to prepare) your annual (or equivalent + periodic) tax return. Please contact us beforehand to + let us know your plans and to work out the details. + +WHAT IF YOU *WANT* TO SEND MONEY EVEN IF YOU DON'T HAVE TO? +Project Gutenberg is dedicated to increasing the number of +public domain and licensed works that can be freely distributed +in machine readable form. + +The Project gratefully accepts contributions of money, time, +public domain materials, or royalty free copyright licenses. +Money should be paid to the: +"Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +If you are interested in contributing scanning equipment or +software or other items, please contact Michael Hart at: +hart@pobox.com + +[Portions of this eBook's header and trailer may be reprinted only +when distributed free of all fees. Copyright (C) 2001, 2002 by +Michael S. Hart. Project Gutenberg is a TradeMark and may not be +used in any sales of Project Gutenberg eBooks or other materials be +they hardware or software or any other related product without +express permission.] + +*END THE SMALL PRINT! FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS*Ver.02/11/02*END* + diff --git a/old/8rbhr10.zip b/old/8rbhr10.zip Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..2346218 --- /dev/null +++ b/old/8rbhr10.zip |