initial commit of ebook 9951HEADmain

1 files changed, 7238 insertions, 0 deletions

diff --git a/old/7rbhr10.txt b/old/7rbhr10.txt
new file mode 100644
index 0000000..8b03da8
--- /dev/null
+++ b/old/7rbhr10.txt
@@ -0,0 +1,7238 @@
+The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravaelde, by Andrew Carnegie
+
+Copyright laws are changing all over the world. Be sure to check the
+copyright laws for your country before downloading or redistributing
+this or any other Project Gutenberg eBook.
+
+This header should be the first thing seen when viewing this Project
+Gutenberg file.  Please do not remove it.  Do not change or edit the
+header without written permission.
+
+Please read the "legal small print," and other information about the
+eBook and Project Gutenberg at the bottom of this file.  Included is
+important information about your specific rights and restrictions in
+how the file may be used.  You can also find out about how to make a
+donation to Project Gutenberg, and how to get involved.
+
+
+**Welcome To The World of Free Plain Vanilla Electronic Texts**
+
+**eBooks Readable By Both Humans and By Computers, Since 1971**
+
+*****These eBooks Were Prepared By Thousands of Volunteers!*****
+
+
+Title: Arbetets Herravaelde
+
+Author: Andrew Carnegie
+
+Release Date: February, 2006 [EBook #9951]
+[Yes, we are more than one year ahead of schedule]
+[This file was first posted on November 4, 2003]
+
+Edition: 10
+
+Language: Swedish
+
+Character set encoding: ISO Latin-1
+
+*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVAELDE ***
+
+
+
+
+This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's
+digital facsimile edition.
+
+
+
+
+"Arbetets Herravaelde" is the Swedish translation of Andrew Carnegie's
+(1835--1919) "The Empire of Business".  This translation was first
+published in 1902, with a 2nd edition in 1910.  The translator's name
+is not mentioned in print, but is believed to be Ms. Frigga Carlberg
+(1851--1925).
+
+This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's
+digital facsimile edition, which is based on the 2nd edition (1910),
+available at http://runeberg.org/arbherra/
+
+This is a plain text file using the ISO 8859-1 (Latin-1) character set
+(E,e = E,e-acute; A,a = A,a-ring; Ae,ae = A,a-umlaut; Oe,oe = O,o-umlaut).
+
+Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature.
+We need more volunteers like you.  Learn more at http://runeberg.org/
+
+  _________________________________________________________________
+
+			 Arbetetes Herravaelde
+				  af
+			   Andrew Carnegie
+
+			    Oefversaettning
+		      Andra genomsedda upplagan
+
+			    Goeteborg 1910
+		       Wald. Zachrissons foerlag
+
+			    Goeteborg 1910
+		 Wald. Zachrissons boktryckeri A.-B.
+
+  _________________________________________________________________
+
+			 VAEGEN TILL FRAMGANG
+			ETT TAL TILL UNGA MAEN
+
+Ur ett tal till studerande vid Curry handelsinstitut i Pittsburg, den
+23 Juni 1885.
+
+		 Erfarenheter fran en lang affaersbana
+
+Det aer bra att unga maen fa boerja fran boerjan och utfoera de mest
+underordnade sysslor. Manga af Pittsburgs framstaende affaersmaen
+erhoello ett mycket ansvarsfullt kall just pa sjaelfva troeskeln till sin
+bana. De fingo sig kvasten anfoertrodd och anvaende de foersta timmarna
+af sitt affaerslif med att sopa rent kontoret. Nu maerker jag att vi ha
+saerskilda vaktmaestare och staederskor foer kontoren, och vara unga maen
+ga olyckligtvis miste om denna nyttiga gren af en yrkesuppfostran. Men
+om den ordinarie soparen haendelsevis skulle vara borta en morgon, sa
+skall den gosse, som inom sig baer froeet till en blifvande chef, icke
+tveka att proefva pa arbetet med kvasten.--Haeromdagen tillspordes en
+ung man af en oem mamma i Michigan, om han nagonsin sett en ung dam sa
+elegant och gracioest sopa golfvet med sitt slaep som hennes Priscilla.
+Nej, svarade han, det hade han aldrig. Modern kaende sig utomordentligt
+smickrad; men sa tillade han efter en kort tystnad: "Jag skulle hellre
+vilja se henne sopa golfvet med en kvast."--Det skadar icke alls
+nykomlingen att, om sa behoefs, sopa affaerslokalen. Jag har sjaelf varit
+en sadan sopare och hvilka tror ni voro mina kamrater? David Mc Cargo,
+nuvarande oefverdirektoeren vid Alleghany Valley-jaernvaegen, Robert
+Pitcairn, oefverdirektoeren vid Pennsylvaniajaernvaegen, och Mr. Moreland,
+stadsadvokaten.
+
+Vi turade om, tva hvarje morgon, med sopningen. Och nu minns jag att
+David var sa stolt oefver sitt rena, hvita skjortbroest och haengde en
+gammal sidenduk oefver det. Vi andra pojkar tyckte att han var vaeldigt
+foernaem. Och det var han. Ingen af oss hade en sidenduk.
+
+Under foerutsaettning, att ni alla fatt nagon anstaellning och kommit i
+gang med ert arbete, lyder mitt rad till er: "Sikta hoegt!"--Jag ger
+icke ett oere foer den unge man, som icke redan ser sig som blifvande
+delaegare i eller chef foer en framstaende affaer. Haf staendigt i edra
+tankar platsen som foerste bokhallare, arbetsfoerman eller direktoer i
+arbetsfoeretaget, huru omfattande det aen ma vara. Hvar och en af eder
+skall saega till sig sjaelf: "Min plats aer i toppen". Var kung i edra
+droemmar. Svaer att na denna staellning och att na den med oflaeckadt
+rykte. Aflaegg ingen annan ed, som kunde splittra er straefvan, med
+undantag af den mycket beroemvaerda att, naer ni blifvit delaegare i
+affaeren eller befordrad ett par ganger, inga kompaniskap med den
+aelskligaste af sitt koen--ett kompaniskap, pa hvilket var nya
+bolagsordning icke har nagon tillaempning. Daer aer ansvarsskyldigheten
+obegraensad.
+
+Tillat mig att papeka tva eller tre hufvudvillkor foer framgang. Frukta
+icke att jag skall plaga er med en moralpredikan. Jag talar om aemnet
+fran den vaerldserfarnes synpunkt, med liflig oenskan att hjaelpa er att
+vinna framgang i det yrke ni valt. Ni vet alla att det finns ingen
+verklig, beroemvaerd framgang i lifvet, om ni icke aer hederlig, palitlig
+och redbar i handel och vandel. Jag antar att ni aer och fortfarande
+vill vara allt detta; likasa att ni aer fast besluten att foera ett rent
+och anstaendigt lif utan oedelaeggande eller tvetydiga foerbindelser med
+vare sig det ena eller andra koenet. Eljes finns ingen aktningsvaerd
+framgang foer er. Edra kunskaper och foeretraeden gagna icke till nagot,
+utom att starkare framhaefva ert fall och er foernedring. Jag hoppas att
+ni icke misstycker, om jag varnar er foer tre af de allvarligaste
+faror, hvilka moeta er pa vaegen till framgang.
+
+Den foersta och mest lockande, de flesta unga maens foerstoerare, aer
+dryckenskapen. Jag aer ingen foerklaedd nykterhetspredikant, utan en man,
+som vet och som saeger er hvad iakttagelsen laert honom; och jag saeger
+er, att i de flesta fall, da en ung man misslyckats pa sin bana, har
+orsaken varit, att han vant sig vid foertaerandet af starka drycker. De
+andra frestelserna, som moeta, aero icke pa langt naer sa farliga. Ni kan
+ge vika foer nagon af dem och resa er igen och, om icke atervinna
+foerlorad grund, sa dock hejdas pa vaegen utfoer och vinna en
+aktningsvaerd staellning. Men att undfly den sjukliga toersten efter
+stimulerande drycker aer naestan omoejligt. Jag kaenner mycket fa undantag
+fran denna regel. Foerst, saledes: ni far icke begagna spirituosa till
+oefverdrift. Baest att icke smaka den alls, men om detta aer alltfoer
+straengt, sa fastsla en graens. Besluta att aldrig smaka spirituosa utom
+vid maltiderna. Ett glas till middagen hindrar icke er framgang i
+lifvet eller foernedrar er karaktaer, men jag ber er allvarligt att anse
+toemmandet af ett glas vid en "bar" ofoerenligt med en gentlemans
+vaerdighet och sjaelfaktning, med hvad ni anser er skyldig er nuvarande
+och blifvande staellning. Var alltfoer mycket en gentleman foer att saetta
+er fot i ett barrum. Ni kommer saekert icke fram pa er bana, om ni icke
+haller fast haervid. Sta fast vid detta, och er doedligaste fiende aer
+besegrad.
+
+Den naest stoersta faran foer en ung affaersman i detta samhaelle aer, tror
+jag, spekulation. Naer jag arbetade vid telegrafen haer, hade vi ingen
+vaexelboers, men de personer och firmor, som spekulerade i de oestra
+staternas vaexelpapper, voro naturligtvis kaenda af oss telegrafister.
+De kunde raeknas pa en hands fingrar. Dessa maen voro icke foersta
+klassens medborgare och betraktades med misstankar. Jag har lefvat,
+tills jag sett alla dessa spekulanter ohjaelpligt ruinerade, bade
+ekonomiskt och moraliskt. Det gifves knappast ett enda exempel pa en
+man, som vunnit foermoegenhet genom spekulation och sedan behallit den.
+Spelare doe fattiga, och det finns icke en spekulant, som foert ett
+aktningsvaerdt lif eller varit till nytta foer samhaellet. Den man, som
+rycker till sig morgontidningen foer att allra foerst se efter huru hans
+djaerfva spekulationer staella sig efter boersnoteringarna, goer sig
+oduglig foer den lugna besinningsfullhet, som senare pa dagen erfordras
+vid loesningen af affaersproblem. Han uttorkar den lifskaella, ur hvilken
+ihaerdighet och koncentrerad energi skulle floeda och hvarpa hans
+hufvudaffaers hela framgang beror.
+
+Spekulantens och affaersmannens vaegar ga at olika hall. Den foerres
+framgang beror pa en svaengning af Fortunas hjul, han aer millionaer i
+dag, bankrutt i morgon. Men affaersmannen vet, att endast genom aratals
+talig, outtroettlig uppmaerksamhet pa sitt foeretag kan han fa sin
+beloening, som icke aer foeljden af en slump utan af vael beraeknade medel
+foer att na malet. Under alla dessa ar styrkes han af den uppmuntrande
+tanken, att han omoejligt kan tillgodose sig sjaelf utan att aefven
+bringa vaelstand at andra. Hvad ater spekulanten angar, sa hade det
+varit baettre att han aldrig hade lefvat; han har hvarken gagnat sig
+sjaelf, sina medmaenniskor eller samhaellet. Foer icke lang tid sedan
+grepos hundratals unga maen haer i staden af frestelsen att spekulera i
+olja, och manga ruinerades. Alla togo de skada, antingen de vunno
+eller foerlorade. Ni blir kanske, nej saekert, frestad pa samma saett;
+men da hoppas jag ni skall minnas mitt rad. Saeg till frestaren, som
+vill foerma er att riskera edra sma besparingar, att om ni nagonsin
+beslutar er foer att spekulera, sa aer ni fast bestaemd att vaenda er till
+en ordentligt ordnad inraettning, daer ni vet att de oeppet bedraga. Ni
+har oeppet spel och lika stor utsikt pa roedt och svart pa ett sadant
+staelle--pa boersen har ni intetdera. Ni kunde lika gaerna proefva er
+lycka med en falskspelare. Aennu en sak aer att beakta vid
+spekulationen.  Ingenting aer viktigare foer en ung affaersman aen
+obestridd kredit, kredit framkallad af foertroende till hans
+foersiktighet, grundsatser och fasthet i karaktaer. Tro mig, intet doedar
+sa snabbt krediten hos en bankdirektion som kaennedomen om att firmor
+eller personer aero invecklade i spekulationer. Det aer icke af den
+ringaste betydelse, om det tillfaelliga resultatet af dessa
+spekulationer aer vinst eller foerlust. I samma oegonblick en man blir
+kaend som spekulant, star hans kredit pa spel och aer snart
+foerstoerd. Hur kan man ge kredit at en man, hvars tillgangar en panik
+bland spelare stroer foer alla vindar pa en timme? Hvem kan beraekna hans
+staellning bland dem? Endast detta aer saekert: att han naer som helst kan
+vara ruinerad och att de, som gett honom kredit, ha sig sjaelfva att
+skylla. Blif affaersman, men spekulera aldrig!
+
+Den tredje och sista faran, foer hvilken jag vill varna er, har gjort
+mangen vacker farkost, som gaf loefte om en lyckosam faerd, till vrak.
+Det aer den farliga vanan att "ga i borgen"--aennu farligare, daerfoer
+att den sa ofta anfaller en i vaenskapens draekt. Den vaedjar till edra
+aedelmodiga instinkter, och ni saeger: "Hur kan jag neka att lana mitt
+namn foer att hjaelpa en vaen?" Lat mig foersoeka att staella er pa saeker,
+hederlig grund i denna sak. Jag uppmanar er till att fatta beslutet:
+att aldrig ga i borgen. Men det liknar foer mycket "aldrig smaka vin",
+"aldrig roeka" eller andra "aldrig", som vanligen resultera i undantag.
+Som affaersman kommer ni antagligen att ibland iklaeda er ansvarighet
+foer vaenner. Men haer aer graensen, daer haensynen foer vaennernas framgang
+upphoer och haensynen foer er egen heder boerjar.
+
+Om ni har skulder, sa aer hela ert kapital och alla edra tillhoerigheter
+en okraenkbar saekerhet foer dem, som litat pa er. Ni kan icke med heder
+foeretaga nagot, som saetter dessa foersta kraf pa er pa spel. Naer en man
+med skulder gar i borgen foer en annan, aer det icke sin egen kredit
+eller sitt eget kapital han riskerar, det aer sina egna kreditorers.
+Han kraenker ett foertroende. Kom daerfoer ihag: Ga aldrig i borgen,
+foerraen ni har pengar, som icke behoefvas foer edra egna skulder, och
+iklaed er aldrig foerbindelser utoefver dessa medel.
+
+Innan ni alls iklaeder er nagon ansvarsfoerbindelse, sa betrakta den
+rent af som en gafva och fraga er sjaelf, om ni vill ge er vaen denna
+gafva och om ni har raett att foerfoga oefver penningarna utan foerfang
+foer edra kreditorer.
+
+Endast denna standpunkt kan en hederlig affaersman intaga.
+
+Jag besvaer er att undvika spirituosa, spekulation och
+borgensfoerbindelser. Tag er i akt foer alla tre, ty spirituosa och
+spekulation aero foer den unge mannen Scylla och Charybdis pa
+affaerslifvets haf och borgen aer "skaer foerut".
+
+Foerutsatt att ni aer saeker foer dessa, de stoersta farorna, blir det
+fraga om hur ni skall hoeja er fran den underlaegsna staellning, vi
+antaga, att ni nu innehar, till den, som ni, enligt min asikt och, som
+jag hoppas, aefven er egen, boer intaga. Jag skall skaenka er
+hemligheten. Den ligger hufvudsakligen i detta. I staellet foer fragan:
+"Hvad maste jag goera foer min arbetsgifvare" saett: "Hvad kan jag goera?"
+Troget och samvetsgrant uppfyllande af alagda plikter aer visserligen
+godt och vael, men foeljden i sadana fall blir vanligen, att da ni sa
+vael uppfyller edra nuvarande plikter det aer baest att ni far fortsaetta
+att uppfylla dem. Men, mina unga herrar, det duger icke. Det duger
+icke foer blifvande chefer. Det maste vara nagot mer. Vi goera
+bokhallare, kassoerer och siffergranskare af den sorten, och de fa bli
+daer, tills visan aer slut. Mannen, som vill framat, maste goera nagot
+saerskildt, nagot utom sitt speciella fack. Han maste tillvinna sig
+uppmaerksamhet. En befraktningskontorist kan upptaecka ett misstag i en
+faktura, hvarmed han icke har att skaffa, men som undgatt
+vederboerande. Den, som har med vaegning att goera, kan spara at firman
+genom att betvifla vikternas riktighet och fa dem justerade, aefven om
+detta tillkommer en annan person. Till och med springpojken kan
+paskynda sin befordran genom att goera mer, aen hans instruktioner,
+straengt taget, alaegga honom. Det finns ingen plats sa ringa och
+anspraksloes, icke heller nagon sa hoeg, pa hvilken en duglig och villig
+ung man icke dagligen kan visa sig vaerdig stoerre foertroende och
+anvaendning samt, hvad som aer aennu baettre, visa sitt okufliga beslut
+att komma fram. En dag kan ni, i er egen afdelning, bli alagd att goera
+eller saega nagot, som ni vet vara ofoerenligt med firmans intresse. Haer
+har ni det gynnsamma tillfaellet. Res er upp som en man och tala ut.
+Saeg det modigt och gif edra skael och visa pa sa saett er arbetsgifvare,
+att under det hans tankar varit pa annat hall, har ni, i staellet foer
+att sofva, som han trodde, satt er in i baesta saettet att befordra
+firmans foerdel. Ni kan ha raett eller oraett men i hvarje fall har ni
+vunnit framgangens foersta villkor. Ni har vaeckt uppmaerksamhet. Er
+principal har upptaeckt, att han icke blott har en dagloenare i sin
+tjaenst, utan en man, icke en person, som noejer sig med att gifva sa
+och sa manga timmars arbete foer sa och sa manga dollars ersaettning,
+utan en, som aegnar sin lediga tid och sin omtanke at affaeren. Ett
+sadant bitraede maste man taenka pa med vaelvilja. Det skall icke droeja
+laenge, innan hans mening i en eller annan fraga infordras, och om
+radet aer klokt, kommer det saekert att begaeras oftare och i langt
+viktigare fall. Detta betyder delaegarskap, om icke med nuvarande
+arbetsgifvare sa med andra. Ni har fatt foten pa stegen--hur hoegt ni
+kan klaettra beror helt och hallet pa er sjaelf.
+
+Ett falskt axiom, som ni ofta far hoera, vill jag varna er foer: "Lyd
+befallningen, aefven om den skadar den, som gett den". Det skall ni
+icke goera. Det aer ingen regel att foelja. Bryt en befallning foer att
+raedda den, som gett den. Det har aldrig funnits nagon person med
+utpraeglad karaktaer, som icke nagon gang brutit mot sedvaenja och regel
+och skapat sig sina egna. Uttrycket passar endast foer sadana, som icke
+ha nagon hoegre straefvan, och ni aer bestaemd att bli chef och att gifva
+foereskrifter och bryta foereskrifter. Tveka icke att goera det, om ni aer
+oefvertygad om att er arbetsgifvares intresse befordras daerigenom, och
+om ni aer sa saeker pa resultatet, att ni vill taga ansvaret. Ni blir
+aldrig delaegare, foerraen ni kaenner till er egen saerskilda afdelning
+langt baettre, aen hufvudmaennen sjaelfva moejligen goera. Naer ni blir
+staelld till ansvar foer er sjaelfradiga handling, sa visa pa resultatet
+af ert skarpsinne och saeg, att ni visste hur det skulle bli; visa hur
+oriktiga befallningarna voro. Upptraed som bas gent emot er bas, sa
+snart ni kan. Aer han af det raetta slaget, sa tycker han om det; aer han
+det icke, sa aer han ingen man ni boer stanna kvar hos, laemna honom naer
+som helst och foersoek att fa tag i en som baettre foerstar sig pa att
+bedoema intelligens. Vara unga delaegare i firman Carnegie ha vunnit
+sina sporrar genom att visa, att vi icke foerstodo hvad som behoefdes
+haelften sa bra som de. Nagra af dem ha vid ett par tillfaellen upptraedt
+mot mig, som om de aegde affaeren och jag varit nagon odaga fran New
+York, som lade mig i hvad jag inte begrep. Naja, numera haender det
+saellan att nagon laegger sig i deras foerehafvanden. De voro raetta
+"basarna"--just de maen vi soekte efter.
+
+Det finns ett saekert kaennetecken pa den blifvande delaegaren, den
+framtida millionaeren: hans inkomster oefverstiga alltid hans utgifter.
+Han boerjar tidigt att spara, naestan lika tidigt som han boerjar att
+foertjaena. Det betyder intet hur litet det aer, men spara detta lilla.
+Placera det saekert, i nagot foeretag, som ni tror aer foerdelaktigt, men
+intet vagspel--kom ihag det.
+
+Ett godt tillfaelle till placering skall snart erbjuda sig. Det lilla
+ni sparat samman skall visa sig vara grunden till en sa stor kredit,
+att ni kommer att haepna daeroefver. Kapitalisterna hysa foertroende till
+den unge man som kan spara. Foer hvarje hundratal dollars ni kan
+framvisa som resultatet af hardt foertjaenade besparingar skall Midas i
+sitt soekande efter en kompanjon lana eller kreditera er ett tusental;
+foer hvarje tusental, femtio tusen. Det aer icke kapitalet edra foermaen
+faesta sig vid, utan vid mannen, som visat, att han har just de
+affaersvanor, som skapa kapital och skapa det pa moejligast baesta saett
+--genom sjaelfdisciplinen att raetta sina vanor efter sina tillgangar.
+Mina herrar, det aer det foersta hundratalet sammansparade dollars det
+gaeller. Boerja genast att samla. Biets samlareinstinkt aer foerhaerskande
+hos den blifvande millionaeren.
+
+Det finns naturligtvis baettre och hoegre syften aen att spara. Som ett
+mal i och foer sig aer foervaerfvandet af rikedom ytterst lumpet. Jag
+foerutsaetter att ni sparar och straefvar efter rikedom endast foer att
+bli baettre i stand att gagna maenskligheten och den tid ni lefver i.
+Anteckna denna hufvudregel: Utgifter alltid mindre aen inkomster.
+
+Ni kan bli otalig eller modfaelld, om ni ar efter ar sitter kvar pa
+samma underordnade plats. Det aer utan tvifvel, att det blir svarare
+och svarare, eftersom affaersfoeretag fa en stoerre och stoerre
+utstraeckning, foer en ung man utan foermoegenhet att komma i gang foer
+egen raekning; och saerskildt i denna stad, daer stort kapital aer det
+vaesentligaste, aer det ovanligt svart. Men lat mig till er uppmuntran
+fa tala om, att det finns intet land i vaerlden, daer dugliga och
+energiska maen kunna sa hastigt komma fram som haer och ingen stad, daer
+det aer sa godt om plats i toppen. Det har varit omoejligt att
+tillmoetesga alla foerfragningar efter dugliga, foerstklassiga bokhallare
+(gif akt pa adjektiven!); tillgangen har aldrig svarat mot
+efterfragan.  Unga maen gifva ofta alla moejliga slags skael, hvarfoer i
+deras fall misslyckandet kunde tillskrifvas ett eller annat undantag,
+som omoejliggjorde framgang. Nagra hade aldrig ett gynnsamt tillfaelle,
+enligt deras egen utsago. Det aer helt enkelt nonsens. Det har aldrig
+funnits en ung man, som icke har haft ett tillfaelle och till pa koepet
+ett utmaerkt tillfaelle, om han verkligen fatt en plats. Han proefvas i
+sin naermaste foermans sinne fran den dag han boerjar sitt arbete, och
+efter en tid, om han duger till nagot, proefvas han i firmans
+radkammare. Hans foermaga, redbarhet, vanor, foerbindelser, lynne, anlag
+--allt detta vaeges och analyseras. Den unge mannen, som aldrig hade
+ett tillfaelle, aer samme unge man, som af sina foermaen upprepade ganger
+blifvit sallad och siktad, men som befanns sakna vissa kvalifikationer
+eller doemdes ovaerdig befordran pa grund af nagon ofoerdelaktig
+handling, vana eller foerbindelse, som han trodde att principalerna
+voro okunniga om.
+
+En annan klass af unga maen tillskrifver bristen pa framgang
+arbetsgifvarnas vana att oraettvist gynna anhoeriga och favoriter. De
+antyda aefven att deras foermaen ogillade skarpare hufvuden aen sina egna,
+gaerna modfaellde det uppatstraefvande geniet och gladdes at att hindra
+unga maen att komma fram. Detta aer meningsloest. Tvaertom, det aer ingen
+som lider sa mycket af bristen pa den raette mannen pa den raetta
+platsen, eller sa aengsligt soeker efter honom som principalen. Det
+finns icke i denna dag en firma i Pittsburg, som icke staendigt aer pa
+upptaeckt efter affaersduglighet, och hvar och en af dem kan tala om foer
+er att i marknaden aer ingen artikel sa saellsynt som den. Hjaerna aer
+nagot, som loenar sig att odla; foer den sortens groeda aer haer en god
+marknad, och det kan aldrig bli tal om oefverproduktion, och ju mer
+hjaerna ni har att saelja, dess hoegre pris kan ni betinga. Det aer kanske
+en icke fullt sa saeker skoerd som vildhafre, hvilken aldrig foerfelar
+att ge riklig afkastning, men den har i staellet foerdelen att alltid
+vara en eftersoekt vara. Tveka icke att inlata er i hvilket som helst
+hederligt affaersfoeretag, ty det finns ingen affaer i Amerika, som icke
+laemnar en vacker profit, om den far den oaflatliga, ytterliga
+noggrannheten och hela det kapital, som ligger i duglighet och
+flit. Hvarje affaer har sin tid af tryck--tider da maskineriet maste
+hallas i gang, icke med vinst utan med foerlust. Men a andra sidan
+maste hvarje raettmaetig affaer, som producerar eller handlar med
+noedvaendighetsartiklar, snart ater blifva vinstgifvande, om den skoetes
+pa raett saett.
+
+Och haer ligger framgangens foersta villkor, den stora hemligheten:
+koncentrera er energi, tanke och kapital uteslutande pa den affaer ni
+aer sysselsatt i. Har ni boerjat i ett yrke, sa bestaem er foer att halla
+ut i det, tills ni natt toppen. Tillaegna er hvarje foerbaettring, skaffa
+er de baesta maskiner och haf reda pa allt, som gaeller ert arbete.
+
+De affaersmaen, som misslyckas, aero sadana, som ha splittrat sitt
+kapital, hvilket vill saega, att de ocksa ha splittrat sitt foerstand.
+De ha aktier i detta och detta, haer och daer och oefverallt. "Laegg inte
+alla dina aegg i en korg", aer dumt sagdt. Jag saeger er: "Laegg alla edra
+aegg i en korg och passa sen noga pa korgen". Om ni ser er omkring, sa
+maerker ni nog, att maen, som handla sa, misslyckas saellan. Det aer laett
+att baera den ena korgen och passa pa den. Det aer foersoeket att baera tre
+korgar, som krossar de flesta aeggen haer i landet. Den som baer tre
+korgar aer tvungen att saetta den ena pa hufvudet, daer den laett tar en
+oefverhalning och bringar sin aegare pa fall. Ett fel hos den
+amerikanske affaersmannen aer bristen pa koncentration.
+
+Lat mig summera ihop hvad jag sagt: Sikta hoegt; saett aldrig er fot i
+en "bar"; smaka icke spirituosa, atminstone icke utom vid maltiderna;
+spekulera aldrig; ga aldrig i borgen, om ni icke har kontanta medel
+att vara af med; bryt order, om ni daermed tjaenar den som gett dem;
+koncentrera; laegg alla edra aegg i en korg och passa vael pa denna korg;
+utgifter alltid mindre aen inkomster; till sist, var icke otalig, ty
+sasom Emerson saeger: "Ingen kan beroefva er er slutliga framgang utom
+ni sjaelfva".
+
+Jag lyckoenskar fattiga unga maen att vara foedda i den gamla hederliga
+staellning, som noedgar dem till straengt arbete. En korg full med
+obligationer aer den tyngsta korg en ung man kan fa att baera. Han
+vacklar ofta under den. Vi ha i denna stad aktningsvaerda exempel pa
+sadana unga maen, som traengt sig fram i fraemsta ledet bland vara baesta
+och nyttigaste medborgare. De foertjaena allt erkaennande. Men flertalet
+af rike maens soener foermar icke att motsta de frestelser, som rikedomen
+medfoer, och foerfaller till ett ovaerdigt lif. Jag skulle lika gaerna
+vilja testamentera en man en foerbannelse, som att belasta honom med
+boerdan af den allsmaektige dollarn. Fran den klassen har ni ingen
+taeflan att frukta. Principalens soener skola icke besvaera er mycket,
+men akta er foer nagra pojkar, som aero fattigare, mycket fattigare aen
+ni, hvilkas foeraeldrar icke ha rad att lata dem ga igenom en kurs vid
+detta institut, hvarigenom ni erhaller ett stort foersprang i
+taeflingen. Gif akt pa att sadana pojkar icke goera er platsen stridig
+och hinna foere er till malet. Gif akt pa pojken, som direkt fran
+folkskolan maste kasta sig in i arbetet och som boerjar med att sopa
+kontoret. Han aer en kapploepningshaest af det slag, som ni far se upp
+foer.
+
+  _________________________________________________________________
+
+	     ARBETETS OCH KAPITALETS GEMENSAMMA INTRESSEN
+		      ETT FOEREDRAG FOER ARBETARE
+
+(Vid oefverlaemnandet af Carnegies bibliotek i Braddock, Pa.)
+
+  Arbetsgifvare och arbetstagare beroende af livarandra. Foerdelarna
+  af oemsesidig tillit. Arbetsgifvaren. som hjaelper sina arbetare att
+  erhalla uppfostran, rekreation och social lyftning, hjaelper sig
+  sjaelf.
+
+En stor taenkare har sagt, att den hoegsta beloening kunna erhalla haer i
+lifvet aer foervaerfvandet af tillfredsstaellelse. Jag har foervaerfvat en
+stor tillfredsstaellelse--en af de stoersta jag nagonsin haft. Jag har
+haft glaedjen att kunna hjaelpa mina medarbetare att hjaelpa sig sjaelfva.
+Detta bibliotek (Braddock, Pa.) skall gifva dem tillfaelle att blifva
+aennu ovaerderligare foer arbetsgifvaren och att foervaerfva sig ett
+intellektuellt kapital, som aer af bestaende vaerde.
+
+Var tids olycksaliga benaegenhet att indraga all industri i oerhoerdt
+stora foeretag, som kraefva tusentals personer, goer det omoejligt foer
+arbetsgifvaren att komma i det foertroliga foerhallande till sina
+arbetare, som under det gamla systemet gjorde staellningen mellan
+husbonde och underlydande behagligare foer bada parter.
+
+Naer artiklar tillverkades i sma verkstaeder af arbetsgifvare, som
+endast behoefde ett par maen och ett par laerlingar till hjaelp, hade
+arbetsgifvaren tillfaelle att kaenna alla, att bli bekant med hvar och
+en och laera kaenna hans foertjaenster bade som maenniska och arbetare.
+Arbetaren a sin sida kom i naermare beroering med sin arbetsgifvare,
+laerde kaenna mera af hans affaer, hans bekymmer och omtanke, hans
+anstraengningar att vinna framgang och--det viktigaste af allt--de
+laerde kaenna mannen som personlighet.  Allt detta aer foeraendradt.
+
+Arbetarna likna alltmera maenskliga maskiner, tyckes det, foer
+arbetsgifvaren, och denne blir en myt foer sitt folk. Fran alla
+synpunkter sedt aer detta ett mycket beklagligt resultat, och ett foer
+hvilket jag icke kan se nagot botemedel. De ekonomiska lagarnas fria
+spelrum tvingar tillverkningen af alla vanliga foernoedenhetsartiklar
+mer och mer in i ett fatal jaettefoeretag, sa att priset ma staella sig
+billigare foer foerbrukaren.
+
+Det aer icke laengre moejligt att tillverka sadana artiklar i liten
+skala. Dyrbara arbetslokaler och maskiner, som kosta millioner,
+erfordras, och summan per ton eller per meter af hvad vi kalla
+"fixerade omkostnader" aer en sa stor faktor i totalkostnaden, att om
+ett affaersfoeretag gar med vinst eller foerlust beror i manga fall pa,
+om det dividerar dessa "fixerade omkostnader"--hvilka i praktiken
+aero desamma i stoerre eller mindre etablissemang--med tusen tons
+produktion om dagen eller femhundra tons. Haeri ligger skaelet till den
+arligen oekade produktionen i edra fabriker; icke daerfoer att
+fabrikanten oenskar att oeka sitt fabrikat, utan daerfoer att
+konkurrensens lag tvingar honom till ytterligheter, sa att han kan
+reducera mer och mer per ton eller yard af dessa fixerade omkostnader,
+hvarpa hans kapitals saekerhet beror.
+
+Alldenstund det aer omoejligt foer arbetsgifvarna att bli personligen
+bekanta med sina tusentals arbetare, maste de, om vi icke skola
+foerlora all kaensla af samhoerighet, soeka deras bekantskap pa annat
+saett; genom att soerja foer deras vaelbefinnande, genom att ansla en del
+af arbetsfoertjaensten till institutioner, sadana som detta bibliotek,
+och besparingsinraettningar, sadana som de kooperativa butikerna,
+hvilka upptaga kaellarvaningen i denna byggnad; och jag hoppas att
+arbetarna genom sitt bruk af dessa foermaner visa, att de a sin sida
+vaerdera arbetsgifvarnas tillmoetesgaende. Genom sadana medel som dessa
+kunna vi i nagon man hoppas att underhalla den gamla kaenslan af
+vaenlighet, oemsesidigt foertroende, voerdnad och aktning, som foerr
+utmaerkte foerhallandet mellan arbetsgifvaren och hans arbetare. Vi aero
+yngre aen Europa och hafva aennu nagot i detta fall att laegga maerke till
+fran det aeldre landet. Men det glaeder mig att se, huru manga af vara
+fabriksidkare vakna upp till insikt af sin plikt mot sina arbetare.
+Och af aennu stoerre betydelse aero de manga exempel vi se pa vara
+arbetares oenskan att stifta foereningar, hvilka endast kunna vara dem
+sjaelfva till foerdel. Det aer godt och vael att folk hjaelper andra, men
+det baesta resultatet aer nadt, naer maenniskor visa att de kunna hjaelpa
+sig sjaelfva.
+
+En annan viktig punkt, som haer boer vidroeras, aer att i Pittsburg
+betalas i allmaenhet arbetet sa vael, att arbetaren kan spara nagot
+hvarje manad, om han bara vill goera ett foersoek. Intet aer sa viktigt
+foer honom som att spara en del af sina inkomster. Arbetaren, som har
+ett eget hem, har redan en saeker grund, hvarpa han kan bygga den
+baergning, som pa gamla dagar skall gifva honom trefnad och oberoende.
+
+Jag har papekat oenskvaerdheten af att vi, med hvarje medel, som star
+oss till buds, skulle soeka framkalla en kaensla af samhoerighet och
+medarbetarskap mellan arbetsgifvare och arbetstagare. Tro mig,
+kapitalets och arbetets intressen aero ett. Den, som foersoeker att
+uppvigla arbetet mot kapitalet, aer en fiende till arbetet. Den, som
+foersoeker att uppvigla kapitalet mot arbetet, aer en fiende till
+kapitalet.
+
+Under manga ar har jag uppmaerksamt studerat fragan om kapital och
+arbete, och jag skulle gaerna vilja anfoera ett par utdrag ur en
+artikel, som jag foer flera ar sedan publicerade:
+
+"Foernaemsta orsaken till den slitning, som rader mellan kapital och
+arbete, svarighetens verkliga art, och det botemedel jag foereslagit
+mot denna olyckliga slitning:
+
+Svarigheten kommer af att personer aldrig nagonsin erhalla den
+ersaettning, som just den tiden skulle tillkomma dem. Alla stora
+affaersfoeretag aero noedvaendigtvis oefverhopade med order, lat oss saega
+sex manader i foervaeg, och foer dessa order gaella naturligtvis de pris,
+som gaellde naer de bokfoerdes. Detta ars affaersroerelse uppvisar kanske
+den baesta illustrationen till svarigheten. Stalraels vid slutet af
+foerra aret foer leverans detta ar stodo i 29 dollars pr ton i
+jaernverken. Naturligtvis emottogo fabrikerna villigt order till detta
+pris och fortsatte att emottaga nya, tills den stigande efterfragan
+ovaentadt hoejde priset till 35 dollars pr ton. Nu aero de olika
+fabrikerna i Amerika tvungna att under de naermaste sex manaderna,
+eller aennu laengre, utfoera de order, som icke oefverstiga 31 dollars pr
+ton, vid kusten och Pittsburg och, lat oss saega, 34 dollars i Chicago.
+Pris pa frakt, jaernmalm och andra saker hade under tiden stigit och de
+maste daerfoer under stoersta delen af aret drifva affaeren med en hoegst
+obetydlig profit. Men arbetarna, som laeste i tidningarna om "den stora
+rusningen i stalraels", begaerde helt naturligt sin andel af vinsten,
+och tillfoeljd af var bristfaelliga lagstiftning mellan kapital och
+arbete fingo de den ocksa. Arbetsgifvarna ha motvilligt gifvit hvad de
+under ordentligt ordnade foerhallanden aldrig kunde ha blifvit alagda
+att gifva. Foeljden har blifvit slitning och fortfarande missbelatenhet
+bland arbetsgifvarna. Vaend om taflan. Stalraelspriserna falla.
+Fabrikerna ha aennu sex manaders arbete till hoegre pris aen marknadens
+och kunna ha rad att laemna baettre loener, aen marknadens staellning
+skulle kunna foermoda. Men de ha just blifvit alagda att betala extra
+foer arbete, som de icke skulle ha betalt, och foersoeka helt naturligt
+att reducera loenerna, da priset pa raels faller. Bland arbetarna
+utbryter missnoeje, och vi ha ett upprepande af de underhandlingar och
+straejker, som ha karaktaeriserat boerjan af detta ar. Med andra ord, naer
+arbetsgifvaren gar ned, envisas arbetstagaren att ga upp, och
+tvaertom. Hvad vi maste soeka efter aer en plan, hvarigenom arbetarna
+skulle fa hoega loener, naer arbetsgifvarna fa hoega priser foer sina
+produkter; och tvaertom, naer arbetsgifvarna fa laga priser foer sina
+produkter, skola arbetarna fa laga loener. Om denna plan kan bli
+funnen, skola arbetsgifvare och arbetstagare segla i samma bat,
+glaedjas med hvarandra i medgangen och, om olyckan kommer, sta troget
+vid hvarandras sida. De skola icke ha nagon anledning till tvist, och
+i staellet foer en kaensla af fientlighet skall en kaensla af samhoerighet
+rada mellan arbetsgifvare och arbetare.  Det finns ett enkelt medel
+foer att framkalla detta resultat och pa hvars allmaenna genomfoerande
+alla borde saetta in hela sin energi. Loener skulle baseras pa en
+"roerlig skala", i proportion till produkternas nettopriser manad efter
+manad. Det aer omoejligt foer kapitalet att undanhalla arbetet nagot pa
+en roerlig skala."
+
+En foerdel, som ni far af detta bibliotek (Carnegies bibliotek i
+Braddock, Pennsylvanien) aer, att ni far tillfaelle se alla
+platstidningar och alla yrkestidskrifter, och jag ber er alla att
+noggrant studera dem. Ni skall finna manga oriktiga uppgifter, manga
+misstag. De aero oskiljaktiga fran tidningspressen, som maste arbeta
+fort och rapportera t. o. m. alla rykten. Men genom laesning af de
+foernaemsta tidningarna kan man tydligt se affaerernas tendenser.
+Tidningarna skola icke ge er en korrekt uppgift pa varupriser.
+Fabrikanter aero benaegna att faerglaegga situationen en smula foer att
+uppehalla priserna och foerma kunder att koepa. De tala icke om hur lagt
+de varit tvungna att saelja foer konkurrensens skull och foer att halla
+maskineriet i gang. Men ett omsorgsfullt studium af tidningar och
+fackskrifter skall, som jag sagt, saetta er i stand att bilda er en
+allmaen mening om haendelsernas riktning i den kommersiella vaerlden. Om
+ni laeser tidningarna i dag, sa skall ni finna att af tretton fabriker
+i detta land, sysselsatta med tillverkning af stalraels, icke fler aen
+tre hafva tillraeckligt arbete. Endast en fabrik i hela Vaestern (North
+Chicago) tillverkar raels, och det ser tyvaerr ut som om aefven den icke
+skulle kunna vara i gang utan afbrott.
+
+Det sorgligaste i hela denna strid mellan arbete och kapital aer, att
+det naestan aldrig aer kapitalet, som slar ned priset foer arbetet, utan
+arbete som draeper arbete. Blicka omkring er och se arbete utfoeras foer
+10, 20 till och med 30 procent laegre pris i nagra fabriker och i
+Johnstown och Harrisburg foer mindre aen haelften af hvad vi i detta
+distrikt betala foer skickligt arbete. Foerdoem da icke i edra hjaertan
+kapitalet, utan taenk pa arbetsgifvare, hvilka beklaga dessa
+loenenedsaettningar, hvilka kaempa emot dem och under aratal uppehalla
+hoegre priser som arbetets baesta vaenner, aefven om de till slut maste
+oeppet tillsta att, om de skola ge sina arbetare stadig sysselsaettning
+och raedda fabriken, aero de noedsakade att begaera deras arbete till
+samma loener, som konkurrenterna betala. Den foerste arbetsgifvare, som
+reducerar arbetet, aer arbetets fiende, men den arbetsgifvare, som sist
+reducerar arbetet, kan vara arbetets palitligaste vaen. Arbetets
+farligaste fiende aer arbetet, icke kapitalet.
+
+Den stoersta karaktaeren i Britanniens offentliga lif och republikens
+trognaste vaen i noedens stund, radikalen John Bright, svarade pa
+tillfragan om hvilken af sina foervaerfvade egenskaper han mest
+vaerderade: "Lusten foer laesning". Jag kan sanningsenligt saega af egen
+erfarenhet, att jag instaemmer i den store mannens ord. Det baesta rad,
+som det star i min makt att ge er, aer att odla er lust foer laesning.
+Naer jag som pojke i ton-aren bodde i Allegheny City, foerklarade
+oefverste Anderson [1], hvars minne jag alltid skall voerda, att han
+hvarje loerdags afton ville lana ut sina boecker--han aegde ett par
+hundra--till gossar och ynglingar. Ni kan icke foerestaella er med
+hvilken ifver nagra af oss grepo detta tillfaelle att foervaerfva kunskap
+och huru vi laengtade efter loerdags afton, da vi skulle fa utbyta den
+lanta boken mot en annan. Min kompanjon i var affaer, Mr. Phipps, hade,
+liksom jag, erhallit tilltraede till kunskapens skattkammare genom
+denne vaelgoerare. Det aer af personlig erfarenhet jag vet, att ingen
+maensklig anordning aer mera vaelsignelserik, ingen vaelgaerning mot
+samhaellet stoerre aen att laemna tilltraede till hela vaerldens skatter,
+som ligga foervarade i boecker.
+
+  [1] Bjoern Rasmus Anderson, nordamerikansk foerfattare och
+  universitetsprofessor, son till en norsk utvandrare. Foerenta
+  staternas ministerresident och generalkonsul i Koepenhamn aren
+  1885-89.--Oe. a.
+
+Aefven i vara dagar traeffa vi stundom pa kvarlaemningar af den gamla
+foerdomen mot den stora maengdens bildning. Jag undrar icke pa att den
+funnits, naer jag taenker pa hvad som fatt namn af bildning. Maenniskor
+ha sloesat bort dyrbara ar under foersoek att draga ut bildning ur ett
+okunnigt foerflutet, hvars foernaemsta uppgift borde vara att laera oss,
+icke hvad vi skola goera, utan hvad vi skola akta oss foer att goera.
+Foeraeldrar ha skickat sina soener till universitet foer att sloesa all sin
+energi pa sadana sprak som grekiska och latin, hvilka icke aero af mera
+praktisk nytta foer dem aen choctawspraket. Jag har kaent fa akademiskt
+bildade, som kaent till Shakespeare eller Milton. De kunna kanske
+beraetta foer er allt som roer Ulysses eller Agamemnon eller Hector, men
+hvad ha vael dessa foer betydelse i jaemfoerelse med vara egna klassiker?
+En tjaenst har Russel Lowell gjort oss och den skall han ha tack foer--
+han har sagt rent ut, att vi ha i Shakespeare ensam en langt stoerre
+skatt aen i alla forntidens klassiker. Vara barn ha blifvit proppade
+med detaljer i sma, oviktiga slagsmal mellan vildar och laerda att
+upphoeja ett roefvarband till hjaeltar, och sa kalla vi dem "bildade". De
+ha blifvit "bildade", som om de voro aemnade att lefva pa en annan
+planet aen var. De ha i ingen ordets mening fatt uppfostran. Tvaertom,
+hvad de ha fatt har ingifvit dem falska foerestaellningar och afsmak foer
+praktiskt lif. Jag undrar icke alls pa att foerdom uppstatt och
+fortfarande existerar mot en sadan bildning. Af egen erfarenhet kan
+jag saega, att jag kaenner fa unga maen bestaemda foer affaerslifvet, som
+icke haft ondt af sin universitetsbildning. Om de hade aegnat sig at
+praktisk verksamhet under de ar de tillbragt vid universitetet, skulle
+de varit mera bildade i detta uttrycks raetta betydelse. Elden och
+energien har foerkvaefts, och hur de skola kunna lefva sitt lif i laettja
+och icke i nyttig verksamhet aer deras hoegsta straefvan. Men vi ha nu
+fatt ett nytt uppslag i uppfostran.
+
+Vi ha boerjat inse att kunskap i kemi, till exempel, aer vaerd kunskapen
+i alla doeda sprak, som nagonsin talats pa jorden; kunskap i mekanik aer
+nyttigare aen all den klassiska laerdom, som vid universiteten proppas i
+unga maen. Hvad foer utvaegar har i var tid den unge man, som kan
+grekiska mot den, som kan stenografi, eller telegrafi, till exempel,
+eller bokfoering, eller kemi, eller kaenner till mekanikens lagar? Icke
+sa, att nagon gren af vetande boer foeraktas. All kunskap aer, i en
+mening, nyttig. Hvad jag vill papeka aer detta, att, med undantag af de
+fa, som ha en saerskild antikvarisk smak och som tro att deras
+lifsuppgift aer att rota i foerflutna tiders gamla dammhoeljda kroenikor,
+och de fa, som aegna sig at fackstudier, aer den uppfostran, som i vara
+dagar erhalles vid universitet, till stor skada.
+
+Bristen pa bildning, i detta ords sanna betydelse, har gjort mer aen
+alla andra orsaker tillsammans att hindra den raetta uppskattningen af
+arbete. Jag kommer ihag att den store presidenten, den foernaemste bland
+alla jaernvaegsdirektoerer, Edgar Thomson, som gifvit jaernverken haer sitt
+namn, en gang fragade mig om jag ville laemna Pittsburg foer att bli
+maskinmaestare vid Peunsylvaniajaernvaegen. Ja, ni ma gaerna le.  Och jag
+svarade Mr. Thomson: "Ni slar mig med haepnad, Mr. Thomson. Jag foerstar
+mig inte det minsta pa maskineri." "Just daerfoer vill jag att ni skall
+ta hand om det", svarade han. "Jag har bara kaent en enda mekaniker med
+omdoeme och foerstand." Detta var foere kapten Jones tid, sa att
+uttalandet kunde icke gaella honom. Denna brist pa omdoeme hos mekanici
+kom sig af, att vid den tiden erhoello de haer i landet icke en
+omfattande bildning. Jag menar den sanna bildningen och kunskapen om
+saker och ting, som omgifva oss och med hvilka vi hafva att goera. Den
+ovaentade framgang, som Bessemerverken roent i detta land, haerroer
+framfoer allt af den orsak att deras utveckling, i motsats till
+jaernhandteringens, rakat i haenderna pa dugliga, vetenskapligt
+utbildade maen. Dessa maens skicklighet erkaennes af hela vaerlden och
+genom dem har mekaniskt arbete stigit till en hittills oanad hoejd.
+"Mekanikern", "maskiningenioeren", "stalfabriksdirektoeren" aero numera
+hederstitlar. Om ni vill goera arbetet till hvad det skall vara, sa soek
+att foervaerfva er nyttig kunskap. Det aer den moral jag saerskildt vill
+ge eftertryck at. Skaffa er vetande. Odla smaken foer laesning, sa att
+ni far veta hvad vaerlden har gjort och goer och hur affaerer bedrifvas.
+
+Vaerdet af den uppfostran, som nu star unga maen till buds, kan icke
+skattas foer hoegt, och det aer denna uppfostran, sadan den meddelas i
+vara tekniska skolor, som jag gaerna ville yttra nagra ord om. Det har
+funnits tider da maenniskor visste sa litet, att det var laett foer en
+man att omfatta allt, och kurserna vid vara universitet baera aennu i
+dag ett sorgligt vittne haerom. Nu aer vetande sa rikt, sa omfattande,
+sa minutioest, att det aer omoejligt foer nagon att grundligt kaenna till
+mer aen en enda liten gren. Detta tidehvarf aer specialistens, daerfoer
+boer ni, som skall foertjaena ert uppehaelle haer i vaerlden, besluta att
+laera i grund och botten kaenna det arbete ni skall lefva af. Om ni aer
+mekaniker, sa studera i detta bibliotek hvarenda bok, som handlar om
+mekanik. Aer ni kemist, sa laes alla arbeten i kemi. Aer ni anstaelld vid
+masugn, sa laes alla arbeten om masugnar. I grufvor, sa studera alla
+arbeten om grufdrift. Lat ingen veta mer om ert fack, aen hvad ni sjaelf
+vet. Detta ma vara idealet ni efterstraefvar. Sedan kan det vara af
+vikt, foer att ge lifvet glaedje och ljus, att laesa hvarjehanda, sa att
+ni laer kaenna sa mycket, som ni har tid att laesa om. Alldeles som en
+farmare pa sin farm; foerst far han skoeta sin potatis, sitt korn och
+sitt hvete, hvaraf han far sitt uppehaelle, och sedan froejdar han sin
+sjael pa lediga stunder med att skoeta om blommorna, som omgifva hans
+hem. Det ena omradet aer ert arbete, det andra er rekreation.
+
+I dessa oefvergangstider, da kamp sa ofta foereligger mellan arbete och
+kapital, goer ni ett godt bruk af eder lediga tid, om ni anvaender nagot
+af den till studium af ekonomiska fragor. Det finns vissa stora lagar,
+som kraefva lydnad: lagen om tillgang och efterfragan, lagen om
+konkurrens och lagen om loener och om vinst. Alla dessa skall ni
+flitigt studera och laera er, att det aer lika omoejligt att omintetgoera
+dessa lagar som att omintetgoera naturlagarna, hvilka bestaemma
+atmosfaerens fuktighet och jordens vridning kring sin axel.
+
+Straengt studium af vetenskapliga arbeten far icke utesluta den viktiga
+plikten att laesa litteraturens stormaen--foerst och fraemst
+skoenlitteratur. Den ovilja, som pa nagra hall foerefinnes mot
+skoenlitteratur aer, enligt min mening, bara en foerdom. Jag vet att
+manga, ja de flesta af vara utmaerktaste maen finna en god roman vara
+det baesta medel till foerstroeelse och hvila. Naer de aero troetta till
+kropp och sjael, aer intet mera vaelgoerande aen laesningen af en god
+roman. Det aer intet nedsaettande foer de fria biblioteken, att de flesta
+boecker, som laesas daer, tillhoera skoenlitteraturen. Tvaertom, det aer
+tvifvelaktigt att nagon annan sorts litteratur sa vael skulle kunna
+tjaena afsikten att lyfta straengt arbetande maenniskor fran lifvets
+prosaiska och hvardagliga plikter. Arbeten af Scott, Thackeray, Eliot,
+Dickens, Hawthorne och andra af samma klass behoefva icke saettas laegre
+aen nagot annat slags litteratur foer arbetare. Vi veta alla i hur stor
+skuld den industriella vetenskapen star till arbetaren foer
+uppfinningar och foerbaettringar. Laegg maerke till denna viktiga
+omstaendighet. Dessa uppfinningar och foerbaettringar gjordes alltid af
+den bildade--bildad i ordets raetta betydelse--och aldrig af den
+okunnige arbetaren. De maste goeras, och de goeras af maen, som pa sitt
+saerskilda omrade aega mera kunskap aen kamraterna. Om de icke ha laest,
+sa ha de iakttagit, hvilket aer baesta sortens uppfostran. Hufvudsaken
+aer att de veta--hur kunskapen foervaerfvats betyder intet. Den
+omstaendigheten att de veta mera om en plan, aen deras kamrater, och aero
+i stand att foeresla botemedel eller foerbaettring, aer det som aer af
+vaerde foer dem och deras principaler. Det finns intet medel, som
+saekrare saetter en arbetare i stand att stiga till foermansskap,
+direktoersskap och slutligen delaegarskap, aen kunskapen om allt, som har
+gjorts och som i dag goeres i vaerlden i det saerskilda fack, hvari han
+arbetar. Fran den hoegste till den laegste laemnas ett baettre arbete af
+den intelligente aen af den okunnige. Hans vetande goer sig alltid
+gaellande; antingen det aer direktoeren, som bestaemmer, eller mannen, som
+bara skoeter en skyffel, sa har ni i honom en vaerderad medhjaelpare.
+Under loppet af min erfarenhet som affaersledare har jag sett var firma
+goera manga misstag genom att foersumma en enkel regel: "Boerja intet
+nytt foeretag, foerraen edra direktoerer haft tillfaelle att proefva allt,
+som i hela vaerlden blifvit gjordt i denna sak". Foersummelse haeraf har
+kostat var firma hundra tusentals dollars, och vi ha blifvit
+kloka. Haer, saeger jag nu till den vetgirige, som kanske grubblar pa
+nagon uppfinning eller foerbaettring, haer i dessa laesrum finns, eller
+skall snart finnas, hoppas jag, hela vaerldens erfarenhet till den dag
+i dag aer i det aemne ni vill laera kaenna. Om det gaeller mekanik, kemi
+eller masugn, sa skall ni finna hvad vaerlden har att foertaelja om dessa
+ting. Om ni aer pa oraett spar, sa skola boeckerna saega er det; om ni aer
+pa raett spar, skola de saega er det och skaenka er uppmuntran. Ni kan ga
+igenom hall efter hall i Washingtons patentbyra och se pa tusentals
+modeller till uppfinningar, omfattande alla grenar af maensklig
+industri, och nittionio af hundra skulle aldrig ha kommit dit, om den
+okunnige uppfinnaren haft sadana hjaelpkaellor, som ni ha i detta
+bibliotek.
+
+Jag har hoert arbetsgifvare saega, att om arbetarna finge foer stor
+bildning, skulle de icke finna sig i nyttiga och noedvaendiga
+sysselsaettningar. Det har varit med anstraengning af allt mitt talamod
+jag lyssnat till detta tal. Det aer fullkomligt oraett. Jag foernekar det
+pa det bestaemdaste. Svarigheten mellan kapital och arbete star i
+proportion till arbetsgifvarens okunnighet och hans arbetares
+okunnighet. Ju intelligentare arbetsgifvaren aer, dess baettre; och ju
+intelligentare arbetstagaren aer, dess baettre. Det aer aldrig kunskap,
+som framkallar kollision. Det aer alltid okunnighet hos den ena eller
+den andra af de stridande parterna. Jag grundar mitt pastaende pa en
+icke obetydlig erfarenhet. Kapitalet aer okunnigt om arbetets behof och
+beraettigade ansprak, och arbetet aer okunnigt om kapitalets behof och
+faror. Detta aer den verkliga orsaken till sammandrabbningarna mellan
+dem. Om kapitalet kaende baettre till de goda egenskaperna hos sina
+medhjaelpare, och om de senare kaende baettre till de ekonomiska lagarna,
+som sa skoningsloest halla kapitalisterna i sitt vald, sa skulle manga
+svarigheter undvikas mellan de tva makter, som omoejligt kunna undvara
+hvarandra. Jag hoppas att de bland vara arbetare, som aega den
+ovaerderliga skatten: lusten foer laesning, omsorgsfullt ville studera
+nagra af de grundlagar, fran hvilka ingen undanflykt gifves, hvarken a
+kapitalets eller arbetets sida. Om detta bibliotek i ringaste man kan
+sprida upplysning i denna sak, har det vael fyllt sitt syfte.
+
+Jag hoppas ni icke skola gloemma huru viktiga foerstroeelser aero. Lifvet
+far icke tagas alltfoer allvarligt. Det aer ett stort misstag att tro
+att den, som alltid arbetar, hinner laengst. Roa er gaerna. Laer er att
+spela ett parti whist eller biljard och laer att spela det vael.
+Intressera er foer fotboll, kricket eller haestar, hvad som helst, som
+kan skaenka er oskyldigt noeje och foerstroe er efter anstraengande arbete.
+Det finnes ingenting sa vaelgoerande som ett godt skratt. Mesta
+framgangen i mitt lif tillskrifver jag den omstaendigheten, att
+bekymmer, som mina kompanjoner bruka saega, inte bekomma mig mer aen
+vatten pa gasen. Ett poetiskt citat ur Shakespeare kan tillaempas haer:
+Baer edra bekymmer--till det yttre--som ni baer edra klaeder, ledigt
+och omedvetet.
+
+Vi moeta ofta i lifvet maen, som skulle ha intagit en hoeg staellning, om
+vaerlden insett deras vaerde lika bra som de sjaelfva. Detta slags
+maenniskor aero offer foer en sjuklig inbillning. Ingen i vaerlden vill
+undertrycka duglighet. Hvarenda maenniska i vaerlden raecker ut sina
+haender efter den. Hvarje arbetsgifvare studerar de unga maennen omkring
+sig, ifrig att finna nagon med mer aen vanlig duglighet. Ingenting i
+vaerlden aer sa oenskvaerdt foer honom som att finna en sadan man. Hvarje
+arbetsfoerestandare star faerdig att gripa tag i och fa foerdelen af
+mannen, som kan goera nagot som duger. Hvarje foerman aer angelaegen att i
+sin afdelning ha kunniga maen, pa hvilka han kan lita, och hvilkas goda
+egenskaper raeknas honom till foertjaenst, ty det som foerst och fraemst
+kraefves af en arbetsledare och utgoer stoersta beviset pa hans kompetens
+som sadan, aer hans foermaga att omgifva sig med dugliga arbetare. Dessa
+boecker pa hyllorna haer skola beraetta er manga maens historia, hvilka ur
+vara egna leder hoejt sig till storhet och utmaerkelse. Det aer icke den
+bildade, eller s. k. klassiskt bildade mannen, det aer icke
+aristokraterna, det aer icke monarkerna, som ha styrt vaerldens oeden,
+hvarken pa slagfaeltet, i radkammaren, laboratoriet eller verkstaden.
+De stora uppfinningarna, foerbaettringarna, de vetenskapliga
+upptaeckterna och de stora litteraera arbetena ha uppstatt i de fattigas
+leder. Ni kan knappast naemna en stor uppfinning eller en stor
+upptaeckt, ni kan knappast naemna en stor tafla eller en stor staty, en
+stor dikt eller nagot annat stort, som icke frambragts af maen, hvilka,
+liksom ni, boerjat sin bana med att aerligt foersoerja sig genom aerligt
+arbete.
+
+Och, tro mig, arbetaren, som foermannen icke vaerderar, foermannen, som
+direktoeren icke vaerderar, och direktoeren, som firman icke vaerderar,
+boera icke daerfoer klandra firman, eller direktoeren, eller foermannen
+utan endast sig sjaelfva. De kunna icke motsvara de beraettigade
+ansprak, som staellts pa dem. Det finns ingen man, som icke kan hoeja
+sig till den hoegsta staellning, lika litet som det icke finns nagon
+man, som af brist pa foermaga eller vilja att bruka den han har, icke
+kan sjunka till det laegsta djup. Arbetare ha utsikt att stiga till
+hoegre sysslor, till foermaen, till direktoerer, till och med att bli
+delaegare, ja, ordfoerande i var styrelse, om de aega de erforderliga
+egenskaperna. De behoefva aldrig befara att bli afskedade. Det aer vi,
+som befara att ga miste om dessa maens foermaga.
+
+Det aer mycket glaedjande att arbetstiden haller pa att foerkortas
+oefverallt i landet--atta timmars arbete, atta timmars foerstroeelse
+och atta timmars soemn aer ju en idealisk indelning. Det vore oenskvaerdt,
+att vi erhoello en lag, som stadgade, att fabriker, som aero i gang
+dygnet om, skulle ha tre arbetslag. Ni vet att vi foer flera ar sedan,
+med en kostnad af nagra hundra tusen dollars, foersoekte staella oss sa,
+men slutligen tvingades af vara konkurrenter att uppgifva
+foersoeket. Den baesta planen aer kanske att sa smaningom na malet genom
+statslagar. En enda firma kan ingenting utraetta. Alla dess
+konkurrenter i de olika staterna maste foermas att goera pa samma saett,
+ty i vara dagar kan ingen affaer ga med profit, som icke arbetar under
+samma foerhallanden som dess medtaeflare. Daerfoer borde vi ha lagar
+bindande foer oss alla. Vi skulle med glaedje understoedja en sadan
+lag. Men aefven under nuvarande foerhallanden, om arbetarna ville vael
+anvaenda den tid de aero lediga, sa skulle de snart kunna stiga till
+hoegre platser. Ni behoefver icke mycket laengre arbeta tolf timmar; de
+flesta af oss ha i var ungdom arbetat mer aen tolf timmar.
+
+Arbetaren har manga foerdelar nu mot sina foeregangare. En roerlig skala
+foer hans arbete hoejer honom bade som maenniska och som medborgare [2].
+Den del, som arbetet erhaller af kapitalets och arbetets gemensamma
+foertjaenst, har aldrig varit sa stor som nu och oekas staendigt, under
+det att kapitalets inkomster aldrig varit sa laga.
+Lefnadsomkostnaderna hafva aldrig varit sa laga som pa senaste tiden.
+
+  [2] Den foereslagna "roerliga skalan" infoerdes af Mr. Carnegie foer tio
+  aer sedan oeh tillaempas fortfarande. Mr Carnegie anser detta saett
+  vara det baesta af alla.
+
+Jag hoppas att framtiden skall hafva aennu flera foermaner att erbjuda
+och att den tunga vaeg arbetet haft att trampa fran traeldomen, da vara
+foerfaeder koeptes och saldes med fabrikerna eller grufvorna de arbetade
+i, till deras nuvarande staellning, aer icke aennu slut, utan bestaemd att
+vidare leda fram till arbetets vaelsignelse och storhet.
+
+  _________________________________________________________________
+
+		       SKOeTSAMHET SOM EN PLIKT
+		       RIKEDOMENS FOeRPLIKTELSER
+
+(Ur "The Youth's Companion", September 1900)
+
+  Skoetsamhet ett bevis pa civilisationen. Sparsamhet en af
+  medborgarens hoegsta plikter. Straefvandet efter noedtorftig baergning
+  en plikt; foervaerfvandet af stor rikedom icke en dygd, men ett stort
+  ansvar.
+
+En af grund olikheterna mellan vildt och civiliseradt lefnadssaett
+ligger i skoetsamhet i det senare fallet och franvaro af skoetsamhet i
+det foerra. Naer hvar och en af millioner maenniskor sparar nagot af sina
+dagliga inkomster, bilda dessa sma besparingar tillsammans en ofantlig
+sumnia, som kallas kapital, hvarom sa mycket aer skrifvet. Om maenniskor
+hvarje dag i hvarje vecka foerbrukade allt, som de foertjaenade, som
+vilden goer, sa skulle intet kapital finnas--det vill saega, inga
+besparingar foer framtida bruk.
+
+Lat oss nu se hvad kapitalet goer i vaerlden. Vi vilja se hvad
+skeppsbyggarna goera, naer de skola bygga stora skepp. Dessa
+foeretagsamma bolag erbjuda sig att bygga en "ocean-greyhound" foer, lat
+oss saega femhundra tusen pund, att betalas sedan skeppet levererats
+efter flera tillfredsstaellande profturer. Hvar eller pa hvad saett fa
+skeppsbyggmaestarna denna penningsumma, som erfordras foer att afloena
+arbetarna, timmerhandlanden, stalfabrikanten och alla andra, som laemna
+material till skeppsbygget? De fa den fran civiliserade maenniskors
+besparingar. Det aer en del af de penniugar, som milliontals flitiga
+maenniskor inbesparat at sig. Hvarje maenniska sparar genom skoetsamhet
+nagot, saetter in pengarna pa en bank, och banken lanar dem till
+skeppsbyggarna, hvilka betala raenta foer deras anvaendande. Det aer ju pa
+samma saett med uppfoerandet af en fabrik, anlaeggningen af en jaernvaeg,
+en kanal eller nagot annat dyrbart. Hade vi icke haft skoetsamhet, sa
+hade vi icke haft mera, aen vilden har.
+
+		    SKOeTSAMHET DEN FOeRSTA PLIKTEN
+
+All utveckling till det baettre hvilar hufvudsakligen pa skoetsamhet som
+grund. Utan skoetsamhet inga jaernvaegar, inga kanaler, inga skepp, inga
+telegrafer, inga kyrkor, inga universitet, inga skolor, inga
+tidningar, intet stort eller dyrbart skulle vi kunna fa. Maenniskan
+maste vara skoetsam och sparsam, innan hon kan frambringa nagot
+vaerdefullt material. Sa laenge maenniskan var en skoetesloes vilde, blefvo
+inga byggnader uppfoerda eller nagra andra framsteg gjorda. Den
+civiliserade maenniskan har fran sitt tidigaste lif ingen klarare plikt
+foer oegonen aen noedvaendigheten att soerja foer sin egen och de sinas
+framtid. Det finnes fa sa haelsosamma regler som den, hvilken de flesta
+goda och kloka maenniskor ha foeljt, naemligen: "Utgifter fa aldrig
+oefverskrida inkomster ". Med andra ord: Man boer vara en civiliserad
+maenniska, som sparar nagot, och icke en vilde, som hvarje dag foerstoer
+det han foertjaenar.
+
+Den skotske poeten Bums saeger i "Rad till en ung man":
+
+  "Att vinna Lyckans gunst aer laett,
+  om blott du henne troget tjaenar:
+  Och samlar guld pa hvarje saett,
+  som hederns lag dig ej foermenar.
+
+  Ej foer att goemma i ett schakt,
+  och ej foer flaerd och praleri,
+  men foer den aerofulla makt
+  att vara stolt och fri."
+
+Det aer ett foerstandigt rad, sa tillvida, och jag hoppas att laesaren
+skall laegga det pa hjaertat och raetta sig daerefter. Ingen maenniska med
+aktning foer sig sjaelf kan kaenna sig lycklig, eller ens noejd, om hon
+foer sitt lifsuppehaelle skall bero af andra. Den, som aer beroende, kan
+icke raeknas som en vaerdig medborgare i republiken. Vart lands styrka
+och framatskridande bero icke pa de fa hoegt bildade, icke heller pa de
+fa millionaererna och icke heller pa det stora antalet mycket fattiga,
+utan pa massan af nyktra, intelligenta, flitiga och sparsamma
+arbetare, som hvarken aero mycket rika eller fattiga.
+
+		  SKOeTSAMHETENS PLIKT HAR SIN GRAeNS
+
+Som regel skall ni finna, att mannen, som sparar, aer en mattlig man,
+en god make och fader, en fredlig, laglydig medborgare. Sparsamheten
+behoefver icke drifvas vidt. Det aer maerkvaerdigt sa litet, som behoefs
+foer lifvets verkliga noedtorft. Anskaffandet af ett litet hem och ett
+par hundra pund--bara ett par--aer allt som behoefs. Dessa
+foervaerfvas laettare af enkla, tarfliga maenniskor, aen man skulle kunna
+tro. Stor rikedom aer nagot helt annat och mycket mindre oenskvaerd. Det
+aer hvarken skoetsamhetens aendamal eller maenniskors plikt att foervaerfva
+millioner. Det aer i intet afseende beroemvaerdt att foeresaetta oss detta
+som ett mal. Plikten att spara upphoer, naer en tillraecklig summa
+blifvit afsatt at dem, som bero af oss. Att laegga millioner pa hoeg aer
+girighet, icke skoetsamhet.
+
+Under vara industriella foerhallanden aer det naturligtvis oundvikligt,
+att nagra fa, nagra mycket fa maen fa langt mera pengar, aen de behoefva.
+Foervaerfvandet af millioner aer vanligen resultatet af foeretagsamhet och
+omdoeme samt en ovanlig organisationsfoermaga. Genom att spara, i ordets
+vanliga mening, far man inga millioner. Maenniskor, som pa alderdomen
+straefva foer att oeka sina redan stora skatter aero vanligen fran
+ungdomen slafvar af vanan att samla och laegga i hoeg. Foerst aega de
+pengarna, som de foertjaenat och sparat. Sedan blir det pengarna, som
+aega dem, och de kunna icke hjaelpa det, sa oefvervaeldigande aer vanans
+makt, vare sig i godt eller ondt. Det aer missbruket af den
+civiliserades sparareinstinkt och icke bruket, som skapar detta slags
+maenniskor.
+
+Ingen behoefver vara raedd foer detta missbruk af vanan, om han alltid
+kommer ihag, att det oefverskott af rikedom, han har, aer ett heligt
+pund han fatt att foervalta till sina medmaenniskors baesta. Maenniskan
+skall alltid vara husbonden och penningen den nyttige tjaenaren.
+
+En mans foersta plikt aer att foervaerfva sig en noedtorftig baergning och
+blifva oberoende. Men hans plikt slutar icke haermed. Det aer hans plikt
+att goera nagot foer sin fattiga naesta, som aer mindre lyckligt lottad aen
+han. Det aer hans plikt att bidraga till det samhaelles baesta, hvari han
+lefver. Han har blifvit skyddad af dess lagar. Daerfoer att han haft
+skydd i sina olika foeretag, har han varit istand att foervaerfva
+tillraeckligt foer sig och sin familjs underhall. Allt daeroefver tillhoer
+med raetta den beskyddande makt, som befordrat hans ekonomiska
+framgang. Foersoeket att goera vaerlden pa nagot saett en smula baettre aer
+ett aedelt lifsmal. Er oefverfloediga rikedom skulle bidraga till
+utvecklingen af er egen karaktaer och staella er leden bland naturens
+adelsmaen.
+
+Det aer en plikt att ni laer er foersta, hur viktigt det aer att aega
+skoetsamhetens vana. Naer ni boerjar att foertjaena, sa spara nagot af edra
+inkomster, som en civiliserad maenniska, i staellet foer att sloesa bort
+allt, som den stackars vilden goer.
+  _________________________________________________________________
+
+			    PENNINGENS ABC
+
+  Bytesbandel = direkt utbyte af varor. Behofvet och bruket af
+  penningar. Jaemfoerelse mellan de tva standarden--guld och silfver.
+  Huru myntstandarden inverkar pa en nations kredit.
+
+Jag foermodar att hvar och en, som talat till eller skrifvit foer
+allmaenheten, ibland har oenskat, att alla skulle laemna hvad de hade foer
+haender och ett par minuter hoera pa honom. Jag har en sadan foernimmelse
+denna morgon, daerfoer att jag tror att en allvarlig fara hotar vart
+lands folk och framatskridande endast pa grund daeraf att den stora
+massan--boenderna och loentagarna--icke foerstar penningfragan. Jag
+oenskar daerfoer att foerklara begreppet "penningar" pa ett sa enkelt
+saett, att alla kunna foersta det.
+
+Kanske nagon i det stora auditorium, som jag inbillar mig ha lyckats
+faengsla, utbrister: "Hvem aer ni--en "goldbug", en millionaer, en
+jaernbaron, en som gynnas af Mc Kinleybillen?" Innan jag boerjar mitt
+anfoerande, sa lat mig svara den inbillade gentlemannen, att jag inte
+pa manga ar sett tusen dollars i guld. Hvad Mc Kinleybillen angar, sa
+aer jag kanske den man i Foerenta staterna, som har stoersta raettigheten
+att klaga oefver den, emedan den nedsatt tullen pa jaern och stal med
+20, 25 och 30 procent; och jag hoppas min angripare icke misstycker,
+att jag ber fa underraetta honom om att jag icke precis ogillar denna
+nedsaettning, att som amerikansk fabrikant aemnar jag fortfarande strida
+mot utlaenningen foer den inhemska marknaden, aefven med de laegre tullar,
+som billen fixerar foer var produkt, och att jag icke aer vaen af
+tullskydd utoefver den punkt, som tillater amerikanarna att pa sin egen
+marknad taefla med utlaenningen.
+
+Det betyder intet hvem mannen aer, eller hvad han goer--han ma arbeta
+i grufva, fabrik eller pa akern, vara farmare, koepman, handtverkare
+eller millionaer--sa boer han vara djupt intresserad af att foersta
+myntfragan och af att fa den raetta blicken pa den. Daerfoer ber jag att
+alla skola hoera pa hvad jag har att saega, ty hvad som aer godt foer en
+arbetare, maste vara godt foer alla, och hvad som skadar en, maste
+skada alla, fattiga eller rika.
+
+Foer att komma till aemnets rot, sa maste ni foerst veta, hvarfoer
+penningar finnas till, och foer det andra hvad som menas med penningar.
+Lat mig foersoeka att foerklara er penningens tillkomst genom exempel
+fran ett nytt distrikt i vart eget land. I forna tider, da folk endast
+ploejde jorden, och handel och handtverk aennu lago i linda, hade
+maenniskorna fa behof och redde sig utan penningar genom utbyte af
+varor, da de behoefde nagot, som de sjaelfva icke hade. Farmaren, som
+behoefde ett par skor, gaf sa och sa manga skaeppor saed foer dem, och
+hans hustru koepte sin hatt foer ett par skaeppor potatis; all
+foersaeljning och alla koep skedde genom att byta varor--genom
+byteshandel.
+
+Men da befolkningen tillvaexte och behofven oekades, blef detta saett
+mycket olaempligt. En man i distriktet uppsatte daerfoer en bod och
+tillhandahoell en stor del af de saker, hvilka mest anvaendes, och
+emottog i staellet nagra af de artiklar, som farmaren kunde laemna i
+utbyte. Detta var ett stort steg framat, ty farmaren, som behoefde ett
+halft dussin olika saker, da han gick till byn, slapp att soeka upp ett
+halft dussin olika personer, som behoefde en eller flera af de artiklar
+han hade att laemna i utbyte. Han kunde ga direkt till en man,
+bodinnehafvaren, och foer en af sina landtbruksprodukter fa de saker
+han oenskade. Det gjorde bodaegaren detsamma, om han gaf farmaren te
+eller kaffe, filtar eller en hoeraefsa; icke heller gjorde det honom
+nagot hvilka artiklar han emottog af farmaren, hvete eller korn eller
+potatis, bara han kunde skicka dem till staden och fa annat i
+staellet. Farmaren kunde aefven afloena sina tjaenare genom anvisningar pa
+saker i boden. Aennu finnas inga penningar haer, som ni ser--allt aer
+byteshandel. Saettet aer mycket obekvaemt och mycket kostsamt, emedan
+landtbruksprodukterna, som gafvos i utbyte, maste slaepas omkring och
+alltid aendrade vaerde.
+
+En dag kunde bodaegaren vara villig att taga, lat oss saega en skaeppa
+hvete foer sa manga skalpund socker, men vid farmarens naesta besoek var
+det honom kanske omoejligt. Han var tvungen att begaera mera hvete foer
+samma kvantitet socker. Men om priset foer hvete hade stigit och icke
+fallit, sa kan man vara taemligen saeker pa, att bodaegaren icke tog
+mindre hvete lika ifrigt som han begaerde mer. Pa samma saett med alla
+artiklar farmaren hade att afyttra. Dessa stego och foello i vaerde. Sa
+gjorde aefven te och kaffe, socker och klaeder, stoeflar och skor, som
+bodaegaren hade att byta bort.
+
+Det aer onoedigt att papeka bodaegarens foerdel framfoer farmaren i detta
+slags handel. Han kaende prisernas fall och stegring langt foere
+farmaren och kunde baettre iakttaga tidstecknen aen hans kunder. Den
+sluge bodaegaren hade alltid oefvertaget. Ni boer saerskildt laegga maerke
+till att bodaegaren foeredrog en af farmarens artiklar framfoer andra,
+den artikel naturligtvis, som var mest efterfragad. I Virginia var det
+tobak och i en stor del af vart land hvete--daeraf uttrycket "sa godt
+som hvete ". Det emottogs oefverallt, daerfoer att det sa laett afyttrades
+mot annat. En egendomlig illustration till hvetets historia har jag
+traeffat pa i min vaens, domaren Mellon i Pittsburg, lefnadsteckning--
+en af de baest skrifna biografier i vaerlden, daerfoer att den aer sa
+enkel. Naer domarens far koepte sin farm naera Pittsburg bestaemdes att
+han skulle betala, icke i dollars, utan i "saeckar hvete " sa och sa
+manga saeckar hvarje ar. Detta aer icke sa laenge sedan.
+
+Hvad vi nu kalla penningar anvaendes icke mycket i Vaestern eller
+Soedern, men ni ser, att erfarenheten hade drifvit maenniskor att i
+staellet vaelja nagon laemplig artikel som bytesvara, och det blef hvete
+i Pennsylvania och tobak i Virginia. Detta skedde icke genom nagon
+lagstiftning, utan helt enkelt daerfoer att erfarenheten papekat
+noedvaendigheten af att lata en sak tjaena soum "pengar", hvilken visat
+sig vara baest som betalning foer en farm eller vid varubyte; och vidare
+att olika artiklar tjaenade baest aendamalet i olika trakter. Hvete var
+"sa godt som hvete" foer att brukas somu "pengar ", oberoende af nagon
+lag. Folket hade roestat foer hvete och gjort det till sina "pengar";
+och daerfoer att tobak var den foernaemsta skoerden i Virginia, fann
+befolkningen daer att tobak passade baest som "pengar" i den staten.
+
+Gif akt pa att till "pengar" alltid det vaeljes, som minst fluktuerar i
+pris, det som aer mest anvaendt och efterfragadt, och som har vaerde i
+sig sjaelft. "Pengar" aer endast ett ord, som betecknar den artikel,
+hvilken anvaendes somn grundartikel vid utbyte mot andra artiklar.
+Lagen kan icke foerst vaerdesaetta en artikel och sedan utvaelja den att
+bli "pengar". Artikeln visar sig foerst vaerdefull och passande foer
+aendamalet och blir sa af sig sjaelf och i sig sjaelf grundartikeln
+--pengar. Den vaeljer sig sjaelf. Hvete och tobak voro lika sjaelfklart
+pengar, da de brukades som grundartikel, som guld och silfver nu aero
+"pengar".
+
+Vi ga ett steg vidare. Landet blir mer och mer befolkadt, folkets
+behof bli stoerre och stoerre. Anvaendningen af sa skrymmande artiklar
+som tobak och hvete, vaexlande i vaerde, utsatta foer att taga skada och
+af olika kvalitet, befanns snart vara besvaerlig och olaemplig foer det
+alltjaemt vaexlande varuutbytet. Ni ser genast, att vi nu icke skulle
+kunna reda oss med saed som "pengar". Da visade metallerna sin
+oefverlaegsenhet. De foerstoeras icke, vaexla icke hastigt vaerde och ha
+samma hufvudfoertjaenst som hvete och tobak, att de duga till andra
+aendamal aen som grund foer utbyte. Folk behoefver dem till personlig
+prydnad, i handtverk och konst--pa tusen saett. Och det aer denna
+omstaendighet, som goer dem laempliga att brukas som "pengar".  Foersoek
+bara att raekna efter pa huru manga saett guld anvaendes, daerfoer att det
+baest passar foer dessa aendamnal. Vi moeta det oefverallt. Vi kunna inte
+ens bli gifta utan guldringen.
+
+Daerfoer att metaller hafva ett vaerde i den oeppna marknaden, eftersoekt
+foer andra aendamal aen som pengar, och emedan tillgangen aer begraensad
+och icke sa laett kan oekas som hvete och tobak, aero dessa metaller
+mindre utsatta foer fluktuation i vaerde aen nagon artikel, foerut anvaend
+som pengar. Detta aer af utomordentlig vikt, ty den vaesentligaste
+egenskap, som fordras af den artikel, hvilken skall vara grunden till
+allt varuutbyte, aer ett fixeradt vaerde. Slaektet har instinktivt alltid
+soekt efter det enda foeremal i vaerlden, som mest liknar nordstjaernan
+bland andra himmelens stjaernor, och anvaendt det som "pengar"--den
+artikel, som minst vaexlar i vaerde, likasom nordstjaernan aer den, som
+minst foeraendrar sin staellning i rymden. Och hvad nordstjaernan aer bland
+stjaernorna, det aer den artikel folk valt som "pengar" bland andra
+artiklar. Alla andra foeremal roera sig omkring den som alla andra
+stjaernor roera sig omkring nordstjaernan.
+
+Vi ha nu kommit sa langt, att vi laemnat alla foergaengliga ting och
+utvalt metall som "pengar", eller raettare, metallerna ha visat sig
+vara baettre aen nagot annat som vaerdestandard "mynt ". Men aennu ett
+stort steg maste tagas. Da jag var i Kina erhoell jag som vaexel sma
+silfverbitar, som klipptes af en stang och vaegdes infoer mina oegon pa
+koepmannens vag, ty kineserna aega icke praeglade mynt. I Siam begagnas
+"cowries", ett slags sma vackra snaeckor, hvilka infoedingarna anvaenda
+som prydnader. Tolf sadana representera vaerdet af en cent. Men ni
+inser nog hur omoejligt det var foer mig att hindra den kinesiske
+koepmannen fran att ge mig mindre silfver, aen jag hade raett till, eller
+koepmannen i Siamn att ge mig daliga snaeckor, da jag icke begrep deras
+vaerde. Civiliserade nationer insago snart noedvaendigheten af att
+regeringen bestaemde vissa kvantiteter metall, pa hvilka deras vikt,
+aekthet och verkliga vaerde funnos praeglade. Salunda blef den praeglade
+metallen till "pengar"--ett stort framsteg. Folk kaende nu det exakta
+vaerdet af hvarje sadant metallstycke och laet icke laengre narra
+sig. Laegg mnaerke till att regeringens staempel icke oekade penningens
+vaerde. Regeringen foersoekte icke att "goera pengar" af ingenting. Den
+endast underraettade folket om gaellande vaerdet af metallen i hvarje
+mynt, hvad metallen--ramaterialet--kunde saeljas foer som metall och
+icke som penningar.
+
+Men aefven efter detta skedde mycket bedraegeri. Skaelmar skuro af
+kanterna och hamrade sedan ut mynten, sa att manga af dem blefvo
+mycket laetta. En intelligent fransman fann da pa att randa kanterna pa
+mynten, hvarigenom detta bedraegeri hindrades, och civiliserade
+nationer hade slutligen det mynt, som aennu bestar och aer det
+fullkomligaste hittills kaenda, daerfoer att det aer af hoegt vaerde i sig
+sjaelft och aer underkastadt minst foeraendring. Det mest idealiskt
+fullkomliga foeremal att anvaenda som "pengar" aer ett, som icke
+foeraendras. Det aer af vaesentlig vikt foer alla arbetare, sasom farmare,
+handtverkare och andra som lefva af sina haenders verk, ty intet
+underlaettar sa spekulationen vid varuutbyte som "pengar" med vaexlande
+vaerde, och den stora massan af folket blir alltid ett offer foer de fa,
+som spekulera i pengar och baest foersta spelet.
+
+Intet aer sa ofoerdelaktigt foer farmaren och loentagaren som att i utbyte
+foer produkter eller arbete erhalla pengar, som aendra vaerde. De aero i
+samma staellning som farmaren till bodaegaren, sasom nyss omtalats.
+
+Ni vet alla att fisken icke stiger upp till flugan i lugnt vaeder. Det
+aer naer vinden blaser och ytan aer grumlad, som det stackars offret tar
+lockhetet foer en verklig fluga. Pa samnma saett aer det inom
+affaersvaerlden. Det aer under oroliga tider, da priserna stiga och
+falla, da vaerdet af den artikel, hvilken anvaendes som pengar, dansar
+omkring--upp i dag och ned i morgon--och ytan aer grumlad, som den
+skicklige spekulanten fangar sina fiskar och fyller sin korg med
+offren. Daerfoer aero farmaren, handtverkaren och alla loentagare mest
+intresserade af att den artikel de erhalla som pengar har ett fixeradt
+vaerde.
+
+Naer bruket af metall somn pengar infoerdes, befanns att mer aen tva
+metaller voro noedvaendiga. Man kunde icke goera ett guldmynt foer en
+mindre summa aen en dollar, emedan myntet skulle bli foer litet; och vi
+kunde icke bruka ett silfvermynt foer mer aen en dollar, emedan myntet
+skulle bli foer stort. Salunda maste vi anvaenda en mindre vaerdefull
+metall foer sma summor, och vi togo silfver. Men vi kommo snart
+underfund med att vi icke kunde anvaenda silfver foer mindre aen
+tio-centsmynt och voro tvungna att vaelja nagon annan metall foer mindre
+mynt. Vi maste ha en mindre vaerdefull aen silfver och togo en blandning
+af nickel och koppar till fem-centsmynt, men foer ett- och
+tva-centsmynt var till och med nickel foer dyrbart, och vi maste taga
+enbart koppar till dessa--vikten lades sa att metallen i hvarje mynt
+motsvarade det vaerde regeringens staempel a detsamma utvisade.
+
+Ett kopparmynt pa en cent skulle saledes innehalla koppar foer en cent,
+och femcentsmynten motsvara vaerdet i nickel och koppar; men enaer
+nickel och koppar vaexla i vaerde fran dag till dag, aennu mera aen
+silfver, aer det omoejligt att i hvarje mynt fa det exakta vaerdet. Om
+det vore exakt den ena dagen och priset pa nickel och koppar som
+metaller steg i marknaden, skulle mynten med stor profit smaeltas ned
+af maen, som gjorde affaerer i dessa metaller, och ni skulle icke ha
+nagra mynt kvar. Daerfoer maste vi beraekna prutman och alltid taga litet
+mindre metall i dessa mynt aen foer det vaerde de representera.  Daerfoer
+kallas dessa smamynt i penningens historia foer "mynttecken".  Det aer
+ett "tecken" foer sa och sa mycket guld. Den som har ett visst antal
+nickelslantar maste foer dem fa en god gulddollar, sa att de saekert
+fylla syftet som pengar. De respektive nationerna bestaemma i allmaenhet
+en graens foer bruket af "mynttecken" och goera dem till lagligt
+betalningsmedel foer en obetydlig summa. I Britannien, till exempel,
+kan ingen foerma en person att taga "mynttecken" foer mer aen tio
+dollars, och alla silfvermynt bli daer klassificerade som "mynttecken".
+
+Jag kan icke foera er laengre in i penningens historia, emedan vi i de
+myntpraeglade metallerna kommit till punkt; men jag har dock nagot att
+ytterligare saega er om denna sak.
+
+Ehuru man kunde tro att vi i praeglade metallmynt natt fullkomligheten
+och att daerigenom den stora massan af folket icke skulle kunna bli
+bedragen pa hvad som aer af sa stor vikt foer dess vaelbefinnande--"aekta
+penningar"--fanns likvael ett saett att lura folk aefven da sadana mynt
+anvaendes. Myntens vaerde har ibland blifvit "foerfalskadt" af noedstaellda
+regeringar efter utarmande krig eller farsoter, da laenderna varit
+alltfoer fattiga och svaga foer att haemta sig efter olyckorna. Ett
+sadant "foerfalskadt" mynt aeger icke nog metall foer den summa, som
+regeringens staempel angifver. Det finns intet nytt i denna praktik,
+hvilken alltid narrar massan. Den aer mycket, mycket gammal.
+Femhundrasjuttiofyra ar foere Kristi foedelse anvaende grekerna
+"foerfalskade" mynt. Likasa romerska kejsarna da de voro i ekonomiskt
+trangmal. England anvaende "foerfalskade" mynt ar 1300. Skotlands mynt
+var en gang sa nedsatt i vaerde, att en dollar gaellde endast tolf
+cents. Irlaendska, franska, tyska och spanska regeringarna ha alla
+foersoekt att "foerfalska" mynt, da de icke kunde patvinga folket
+ytterligare direkta palagor. Det var alltid sista resursen att
+tillgripa "foerfalskade" mynt. Dessa haendelser intraeffade foer laenge
+sedan. Nationer af foersta rang falla icke sa djupt i vara dagar. Jag
+maste stanna foer att goera ett undantag fran detta pastaende. Jag boejer
+mitt hufvud i blygsel da jag nedskrifver namnet--Foerenta staternas
+republik. Hvar och en af dess silfverdollars aer ett "foerfalskadt
+mynt". Naer en regering slaepper ut "foerfalskade mynt", tar hon afstand
+fran allt, somn erfarenheten visat vara sundt, i fraga om penningar.
+Sund finans kraefver att regeringen endast bestyrker det verkliga
+vaerdet af hvarje mynt, som utslaeppes fran myntverket, sa att folket
+icke blir bedraget. Hvarje gang regeringen staemplar ordet "En dollar"
+pa 371 1-4 gran silfver staemplar hon en loegn--silfret i den aer i dag
+icke vaerdt en dollar, utan endast sjuttioatta cents.
+
+En annan missuppfattning i penningfragan, som ofta bragt nationer i
+svarigheter, aer foerestaellningen att en regering kan "goera pengar"
+endast genom att staempla vissa ord pa papperslappar, liksomn man kan
+"goera pengar" genom att skrifva en anvisning att betala hundra dollars
+vid anfordran. Men ni vet att om ni goer det, sa goer ni icke "pengar",
+utan ni goer "en skuld". Pa sammna saett handlar den regering, som ger
+sitt loefte att betala. Och det gar foer regeringen som foer den
+enskilde, om sadana anvisningar utslaeppas i foer stor skala: De betalas
+saellan. Fransmaennen gjorde sa under revolutionen, och nyligen funno
+Sydstaterna pa att "goera pengar" i sa riklig maengd, att de utslaeppta
+sedlarna knappt aero vaerda papperet de aero tryckta pa. Hvarje
+erfarenhet af detta slag har bevisat att pengar icke kunna "goeras"
+utan att bakom dem star vaerde. Vart eget land slaeppte ut sedlar, och
+andra nationers folk koepte dem foer fyrtio cents foer dollarn, oaktadt
+de betingade sex procent raenta i guld, sa stor var fruktan att aefven
+detta lands sedlar skulle visa sig icke vara ett undantag fran det
+oede, som drabbar sadana saekerheter utslaeppta under bekymmersamma
+tider. Endast daerfoer att regeringen straengt hoell sitt ord, betalade
+raentan och summan i guld och aldrig i silfver eller till nedsatt kurs,
+har vaerdet af dess bonds stigit och Foerenta staternas kredit star
+hoegst i hela vaerlden, hoegre till och med aen Storbritanniens. Det har
+aldrig funnits en mera traeffande illustration till den gamla sanningen
+att i pennningfragor, som i alla andra, aer "honesty the best policy" =
+aerlighet varar laengst. Var regering slaeppte aefven ut nagra sedlar,
+bekanta under namnet "greenbacks" (= groenryggar). Men de visa maen, som
+gjorde detta, soerjde foer att anskaffa en fond af etthundra millioner
+dollars i guld foer att inloesa dem, sa att hvem som helst som har en
+greenback kan ga till banken och utbyta den mot en dollar i guld.
+
+Men jag skall nu tala om foer er en annan egenskap, som denna
+metallbasis visat sig aega och som ni skall finna det svart att tro pa.
+Hela vaerlden har ett sadant foertroende till dess ofoeraenderlighet i
+vaerde, att daerpa uppfoerts, som pa en klippfast grund, ett torn af
+"kredit", sa hoegt, sa vidstraeckt, att allt silfver och guld i Foerenta
+staterna och alla greenbacks och sedlar, utslaeppta af regeringen,
+endast utgoera atta procent af landets penningomsaettning. Ga in pa en
+bank, i en fabrik, i en verkstad, butik eller kontor, och ni skall
+finna att foer en affaerstransaktion pa ett hundra tusen dollars endast
+atta tusen dollars i pengar behoefs, och detta endast foer obetydliga
+inkoep och betalningar. Nittiotva procent af affaerer uppgoeras med sma
+papperslappar--checker eller vaexlar. Pa denna basis hvila saledes
+alla regeringens bouds, statens, provinsens och stadens bonds samt de
+tusen millioner bonds, hvilkas foersaeljning moejliggjort byggandet af
+vart stora jaernvaegssystem daertill komma aefven tusentals millioner
+besparingar, som af den stora massan insatts a sparbanker och af dessa
+banker utlanats till olika foeretag och hvilka maste aterbetalas med
+"aekta pengar", eljes skulle den, som at banken anfoertrott sina
+besparingar, bli lidande.
+
+Landets affaerer och penningomsaettningar foermedlas salunda numera icke
+med pengar--med sjaelfva artikeln. Alldeles som i forna dagar, da
+varorna icke laengre utbyttes mot hvarandra, utan en metall, kallad
+"pengar", foermedlade bytet, sa anvaendes nu icke metallen--"pengar".
+Koeparens check eller vaexeln pa en bank--en liten bit papper--aer
+allt som behoefs mellan saeljaren och koeparen. Hvarfoer tages denna bit
+papper af saeljaren eller den som har en fordran? Daerfoer att
+emottagaren aer saeker pa att om han behoefde den artikel som papperet
+representerar--guldet--sa skulle han fa den. Han aer ocksa saeker pa
+att han icke behoefver detta guld och hvarfoer? Daerfoer att hvad han
+oenskar koepa, kan han betala med en check, en likadan liten
+papperslapp, i staellet foer guld; och sedan--det viktigaste af allt
+--litar hvar och en pa basisartikelns konstanta vaerde. Kom ihag att
+en stegring i vaerde vore lika olycksbringande som ett fall; konstant
+vaerde aer foer massan af folket hufvudegenskapen hos "pengar".
+
+Naer daerfoer folk begaer att mer "pengar" skall slaeppas ut i allmaenna
+roerelsen--det vill saega mer af den artikel vi bruka som foermedling
+vid varuutbyte--inser ni att det icke egentligen aer "pengar" som
+behoefs. Ingen, som har haft hvete eller tobak eller nagot annat att
+saelja, har nagonsin haft obehag af att koeparen saknat pengar vid
+uppgoerelsen. Vi hade nyligen haer i landet en mycket svar rubbning i
+vara finansiella foerhallanden. "Pengar", sades det, funnos icke att
+tillga foer affaersaendamal; men det var icke sjaelfva metallen som
+fattades, utan "kredit", foertroende, ty daerigenom, som ni har sett,
+ske alla affaerer, utom mindre koep och betalningar, hvilka icke kunna
+fa namn af "affaer". I dag kan affaersmannen icke visa sig ute pa gatan,
+utan att bli antastad af folk, som ber honom taga denna "kredit" foer
+mycket lag raenta; foer 2 procent kan "kredit" dagligen erhallas. Det
+har icke varit nagon skillnad pa penningtillgangen i landet; den var
+lika stor i Januari som i Mars.  Det var saledes icke brist pa pengar
+som orsakade rubbningen. Sjaelfva grundvalen, hvarpa de nittiotva tusen
+af hvarje etthundra tusen dollars hvila, var hotad. Verkliga "pengar"
+--mynt och sedlar--haenfoeras, som vi ha sett, till de attatusen
+dollars. Haer kommer den allvarligaste faran af att krangla med
+basisartikeln. Ni rubbar den grundval, hvarpa nittiotva procent af
+landets affaersfoeretag hvilat--foertroende, kredit--och indirekt de
+atta procent, hvarmed affaerer uppgoeras i metall eller sedlar; ty
+myntstandarden aer grunden foer all affaersroerelse, bade foer de nittiotva
+tusen och de attatusen dollars.  Sa att ni inser att om denna grund
+blir underminerad, sa vacklar hela den stora byggnaden, hvarpa allt
+affaerslif hvilar.
+
+Jag har nu kommit till slutet pa mitt tal om "pengar". Vi skola nu
+tillaempa fakta pa den nuvarande situationen och komma genast in pa
+silfverfragan, den viktigaste af alla och hvilken kraefver hela er
+uppmaerksamhet. Ni har sett att maenniskor anvaendt olika foeremal som
+"pengar" och foerkastat dem, da baettre erbjudit sig, samt att de
+slutligen natt till staemplade mynt af vaerdefull metall sasom det
+fullkomligaste. Af civiliserade nationer brukas endast tva slags
+metall som myntstandard--guld i nagra laender och silfver i nagra.
+Intet land kan ha mer aen en myntstandard. Arhundraden tillbaka antogs
+silfver som myntfot i Kina, Indien och Japan samt nyligen i
+Syd-Amerikas republiker; det bibehalles fortfarande i dessa laender.
+Under davarande foerhallanden var det ett klokt val; silfver stod i
+dubbelt sa hoegt pris som nu och motsvarade en landtlig befolknings
+behof.
+
+Europas foernaemsta nationer och vart eget land, med dess starkt
+utvecklade affaerslif, insago noedvaendigheten af att anvaenda en
+vaerdefullare metall som standard och valde guld. Men da silfver i
+manga delar af vaerlden anvaendes som standard och som skiljemynt i
+guldbasislaenderua, befanns laempligt att nationerna kommo oefverens om
+att fastsla ett vaerdefoerhallande mellan guld och silfver, salunda att
+femton och ett halft uns silfver skulle motsvara ett uns
+guld. Nationerna foersoekte icke att gifva silfret nagot konstladt vaerde
+utoefver dess verkliga och kommo dessutom oefverens om att inloesa alla
+silfvermynt, som blifvit utslaeppta, mot guld till det fixerade
+vaerdet. Allt gick bra med detta system under en lang tid. De mera
+framstaende nationerna pa guldbasis, de mindre framstaende pa
+silfverbasis, och alla parter funno sig belatna med foerhallandena.
+
+Hvad har da framkallat denna silfverfraga, som alla diskutera? Just
+detta faktum, att medan tillgangen och daerfoer vaerdet af guld blef
+ofoeraendradt upptaecktes stora silfvergrufvor, maerkliga foerbaettringar
+gjordes i grufdriften och aennu maerkligare vid bearbetningen af
+silfvermalmen. Och da mer och mer silfver producerades med mindre
+kostnad, foell det naturligtvis i vaerde; ett uns, som 1872 var vaerdt 1
+dollar 33, kostar i dag bara 1 dollar 04. Det har dansat upp och ned;
+det har foerlorat faststaelldt vaerde. I alla laender med silfverstandard
+ha foeljaktligen uppstatt oro och svarigheter. I Indien, med dess
+tvahundraattiofem millioner maenniskor, aer fragan mycket allvarsamn,
+och ni vet hurudan staellningen aer i Syd-Amerikas republiker genom
+detta prisfall pa deras basisartikel. Aefven Europas nationer, hvilka
+aega guldstandard, beroeras stoerande af denna silfverfraga, ty under
+oefverenskommelsen att beraekna femton och ett halft uns silfver vaerdt
+lika mycket som ett uns guld blefvo nagra af dessa nationer
+oefverhopade med enorma kvantiteter silfver. Manga af dem sago foer
+flera ar sedan hvad som skulle komma och togo sig till vara foer
+silfver, andra gjorde sig af med hvad de hade och hoello sig straengt pa
+guldstandarden; men aennu finnas i Europa elfvahundra millioner
+silfverdollars, oberaeknadt foerradet af smamynt i silfver. Man kan utan
+risk att narras vaga saega, att tjugofem uns silfver skulle i handeln
+motsvara ett uns guld, i staellet foer den femton-och-ett-halft-unsbasis som oefverenskommelsen stadgat.
+
+Europa har allvarligt kaempat foer att bli kvitt silfret. 1878 staengde
+den s. k. latinska myntkonventionen--Frankrike, Belgien, Italien,
+Schweiz och Grekland--hvilken fixerat priset pa silfver, sina
+myntverk foer silfver som lagligt betalningsmuedel. 1873 och 1875
+raeddade sig Sverige, Norge och Danmark undan silfverstoertfloden och
+sta nu pa saeker guldbasis. Holland tog ocksa 1875 sin standard i guld.
+Oesterrike-Ungern har icke myntat silfver sedan 1879, med undantag af
+ett litet foerrad af "silfverthaler", afsedt foer den levantinska
+handeln. Aefven det halfciviliserade Ryssland greps af oro, skyndade
+sig undan den hotande silfverfaran och instaellde ar 1870 all vidare
+myntning af den farliga metallen, utom nagra smamynt foer Kinas
+raekning. Ni ser nu, att alla dessa laender, som ha foersoekt silfver och
+erfarit hur mycket ondt det medfoer, af all makt straefva efter att bli
+det kvitt. Foer tretton ar sedan har silfver blifvit drifvet ur deras
+myntverk, ty under denna langa tid ha inga silfvermynt som fullt
+lagligt betalningsmedel blifvit utslaeppta i Europa. Det aer endast var
+republik, som djaerft stoertar sig djupare in i silfvernmyntningens
+faror. Naer vi ha haft de aeldre nationernas erfarenhet, skola vi,
+liksom de, oenska att kunna stanna pa vaegen utfoer, om det icke aer foer
+sent. Silfver bringar alltid oro. Hvad de skola goera med sitt silfver,
+som har fallit sa mycket i vaerde, aer ett allvarsamt problem i alla
+dessa laender; det haenger som ett moerkt moln oefver laendernas framtid.
+
+Flera konferenser, till hvilka Foerenta staterna skickat delegerade, ha
+hallits under de senaste aren foer att utroena, om icke de foernaemsta
+handelsnationerna skulle kunna enas omn ett nytt guldvaerde foer
+silfver. Men slutet har alltid varit, att faran var foer stor,
+tillgangen och vaerdet kunde icke beraeknas.
+
+Mahaenda kunde det falla sa mycket att tjugufem eller trettio uns icke
+skulle vara vaerda mera aen ett uns guld; det aer omoejligt att veta. Da
+vart land redan gatt sa langt pa den farliga straten, att det har
+fyrahundraattiotva millioner dollars i silfver som fallit i vaerde,
+hade vi att radgoera med vara kamrater olyckan och naervara sasom
+kreditorer vid sammantraeden, daer man soekt upphjaelpa en stackars
+gaeldenaers affaerer.
+
+Mahaenda fragar ni er sjaelfva, hvarfoer jag icke, da jag talar om
+Europas laender i foerhallande till silfver, naemner den summa, som var
+foernaemste rival, Storbritannien, haller i reserv? Lyssna ett oegonblick
+och taenk sedan allvarligt pa svaret. Icke en dollar. Frankrike har
+icke mindre aen sexhundrafemtio millioner silfverdollars i sin bank;
+men hvarje dollar Britannien aeger aer i den enda ofoeraenderliga,
+konstanta grundartikeln--guld. Som en vis gammal fagel sitter det
+kaera mnoderlandet pa sin pinne och hvisslar munutert at alla dessa
+silfverbekymmer. Det har gjort London till vaerldshandelns medelpunkt.
+Om nagot koepes eller saeljes i fraemmande laender, begaeres en vaexel pa
+London, daerfoer att hvar och en vet att den blir betald med guld. Kloka
+maen vilja icke veta af en vaexel pa Paris eller Wien eller New York.
+Hvarfoer? Daerfoer att nationerna, som dessa staeder representera, ha
+blifvit utsatta foer stor risk genom sina silfverfoerrad och skola
+mahaenda genom lagstiftningen soeka fa vaexlarna betalbara i denna
+metall, som fluktuerar sa betydligt i vaerde.
+
+Jag oenskar att folket i Foerenta staterna ville ge noga akt pa
+Storbritannien. Det skoeter sig sjaelft. Det behandlar de silfverlastade
+nationerna med kall hoeflighet pa dessa konferenser, som det nadigt
+nedlater sig att bevista, endast daerfoer att Indien, oefver hvilket det
+regerar, olyckligtvis har silfverstandard; eljes skulle det troligen
+afsla inbjudningen. Naer de andra tala om att fixera ett guldvaerde pa
+silfver, saeger det, att det verkligen inte vet hvad det skall bestaemma
+sig foer i denna sak. Hvad det af hela sin sjael astundar, aer att
+Foerenta staterna skall sjunka allt djupare ned i sitt silfver, tills
+atergang aer omoejlig, och sa behaller Storbritannien sin gamla politik,
+som staellt det fraemst i finansvaerlden. Dess enda moejliga rival finns
+icke i Europa, utan haer i Foerenta staterna.  Hvilken stolthet foer
+Britannien, om vart land kunde bringas ned till en silfverbasis--
+tvingadt att afsta fran den enda standard, som kan ge en nation plats
+i foersta ledet inom affaersvaerlden. Silfver at republiken, guld at
+monarkien--det aer hvad Storbritannien hoppas det skall komma till,
+men som hvarje amerikanare boer besluta sig foer att sa icke skall
+ske. Regeringar kunna utfaerda hvilka lagar de behaga roerande silfver
+--vaerlden bryr sig icke om dem. Hvarje affaerstransaktion mellan
+nationer fortsaetter att uteslutande baseras pa guld--ingenting annat
+aen guld--och upphoer icke daermed. Detta vet Britannien och handlar
+daerefter.
+
+Jag tycker att jag hoer er foertrytsamt fraga: "Hur kom vart land att ha
+trehundratolf millioner silfverdollars i sina kassahvalf, liksom
+Frankrike, i staellet foer att ha reservfonden i saekert guld, som var
+rival, Britannien, da vi liksom Britannien ha guld till var
+myntstandard?" Det aer en fraga, som hvarje farmare, hvarje arbetstrael
+skulle goera och fordra ett svar af sin representant i kongressen.
+Svaret aer laett gifvet. Haer har ni historien. Silfver hade, som vi ha
+sett, fallit i vaerde och syntes ytterligare falla. Europas nationer
+voro belastade med manga hundra millioner dollars och aengsliga att bli
+af med dem; aegare af silfver och silfvergrufvor blefvo oroliga och
+alla sporde hvad som skulle goeras foer att halla uppe den fallande
+metallen. Regeringen var tydligen den enda makt, som kunde gripa in;
+och i detta syfte insatte silfverintressenterna hela sitt inflytande
+och alla sina resurser med tyvaerr alltfoer lysande framgang. Massan af
+folket framstaelldes sasom gynnsamt staemd foer silfver. Om det aer sant,
+sa handlade hon, foerledd af spekulanter, rakt emot sina egna foerdelar.
+
+Foersta lagen omn silfvervaerdet utfaerdades af lagstiftningen ar 1878.
+Den alade var regering att koepa atminstone tva millioner uns silfver
+hvarje manad, under det alla andra regeringar hade upphoert att mynta
+silfver, af fruktan foer dess snabba vaexling i vaerde. Silfvermaennen
+pastodo att dessa koep skulle stegra metallens vaerde; men hade de raett?
+Nej. Det oekade icke priset. Hvad var nu att goera? "Ah!" sade dessa
+silfvertungade spekulanter, "orsaken aer att regeringen icke gatt langt
+nog--oeka bara summan. Lat regeringen koepa fyra och en half million
+uns i manaden af vart silfver, i staellet foer tva millioner i manaden;
+det skall taga allt som landets grufvor kunna laemna och mera till, och
+sa maste silfver stiga i vaerde". De hade raett i sitt pastaende att
+fyra och en half million i manaden aer mer aen totalafkastningen af
+Foerenta staternas silfvergrufvor; och da atta a tio millioner silfver
+hvarje ar anvaendes till andra aendamal aen myntning till "pengar",
+atersta icke mer aen, lat oss saega, fyra millioner i manaden till
+myntning. Manga trodde att om regeringen koepte sa mycket silfver, sa
+skulle priset stiga. Och sa skedde aefven, daerfoer att manga af de
+missledda koepte silfver pa spekulation innan billen utfaerdades.
+Silfver steg fran 90 till 121--naestan till sitt gamla vaerde i guld.
+
+Men hvad blef resultatet af den nya lagen? Att silfver ater sjoenk fran
+121 till 97, och daer sta vi igen. I staellet foer att vara kvitt
+silfverbekymren, som Britannien aer och vi skulle ha varit, ha dessa
+maen lyckats att redan betunga regeringen med trehundranittio millioner
+dollars af sitt silfver, och vi aero lika illa daeran som Frankrike, men
+med denna skillnad:
+
+Frankrike och andra nationer slutade visligen foer tretton ar sedan att
+oeka sin silfverboerda, medan var regering oekar sitt foerrad hvarje manad
+med fyra och en half million uns, litet mer aen denna siffra i dollars.
+Foerenta staterna goer sitt baesta att ignorera silfrets foeraendrade kurs
+och likstaella det med guld, i motsats till uppfattningen hos alla
+andra nationer af foersta rang. Vi skulle saledes vara tvungna att koepa
+icke endast hvad vara egna grufvor producera, utan aefven en stor del
+af hvad hela vaerldens grufvor producera och silfverproduktionen aer
+stor nog att goera ett hundra sextioatta millioner af vara
+silfverdollars per ar; och daertill maste vi vara beredda att koepa de
+elfva hundra millioner dollars, som Europas regeringar aero betungade
+med och aero sa ifriga att fa saelja.
+
+Langt ifran att regeringens inkoep af silfver har oekat vaerdet, skulle
+regeringen icke i dag kunna saelja de trehundratretton millioner
+dollars, som ligga foervarade i hennes kassahvalf, utan att foerlora
+nagra millioner pa det pris silfveraegarna erhallit. Ni skall knappast
+kunna tro, att skattkammarens raekenskaper utvisa, att regeringen gjort
+en profit af sextiosju millioner pa sina silfverkoep. Detta beror daerpa
+att silfret i en dollar icke kostat mer aen attio cents. All denna
+"profit" aer endast skenbar. Ni ser att nationen har blifvit inledd i
+okloka silfverkoep. Fyra och en half million af edra foertjaenster
+betalas hvarje manad i skatter, icke foer regeringens konstitutionella
+aendamal, utan foer att hjaelpa upp en metall, genom att betala hoegre
+priser foer den aen den eljes skulle betinga. Er regering brukas som
+verktyg foer att rikta silfveraegare och silfvergrufvor. Detta aer
+visserligen illa, men knappast vaerdt att naemna i jaemfoerelse med faran
+af den panik och olycka, som skulle bli foeljden af att bannlysa den
+stabila guldstandarden och infoera den foeraenderliga silfverstandarden.
+
+Republiken hade slafveriets vanaera, men afskaffade det. Tills i ar
+hade hon vanaeran, att ingen lag skyddade andras aen hennes egna
+medborgares litteraera skapelser. Denna skam aer ocksa utplanad, men
+staellet har hon fatt "foerfalskadt mynt".  Den stora republiken slaepper
+ut ohederligt mynt och aer den enda nation i vaerlden, som goer det, utom
+Mexiko, som aennu myntar litet silfver.  Men medan skammen aer oefver
+oss, ha vi aennu i vaentan det "foerfalskade myntets" finansiella
+olyckor. Fastaen regeringen slaepper ut "foerfalskadt mynt", emottager
+hon det som vaerdt en dollar i skatter och tullar och goer det till
+lagligt betalningsmedel; salunda gar det foer naervarande fran hand till
+hand som dollars vaerde. Pa sa saett har regeringen varit i stand att
+hindra vaerdenedsaettningen. Huru laenge hon kan fortsaetta att slaeppa ut
+dessa fyra och en half millioner hvarje manad och halla dem i
+guldvaerdet, kan ingen saega. Men en sak aer klar: slutligen maste boerdan
+bli foer tung och, savida silfver icke stiger i vaerde eller dollarn
+innehaller nog foer att representera vaerdet i guld eller regeringens
+inkoep af silfver hejdas, sa maste vi foerr eller senare sjunka fran
+guldstandarden ned till Argentinas och andra sydamerikanska
+republikers standpunkt.
+
+Detta bli ovillkorligen foeljden, naer vaerlden boerjar foerlora tron pa
+regeringens foermaga att vid anfordran inloesa de utslaeppta mynten med
+guld. Foerestaell er, att nagra af er beslutit att frakta en stor
+timmerstock fran skogen och togo, med boejda nackar, boerdan pa edra
+skuldor, och nagon sa uttalade tvifvel pa att ni skulle orka framn
+under tyngden; foerestaell er vidare att tva eller tre ibland er boerjade
+kasta tveksamma blickar pa hvarandra och till sist besloeto att smita
+undan--hvad skulle foeljden bli? Bristen pa foertroende skulle
+troligen resultera i att de, som voro nog daraktiga att fortfarande
+soeka slaepa pa boerdan, krossades under den. Det foerhaller sig pa samma
+saett med den oemtaliga fragan om vaerdeberaekning. Ett par spekulanter
+eller "goldbugs" besluta att, komma hvad som vill, skola de saetta sig
+och sitt i saekerhet.
+
+Aefven hos de vagsammaste insmyger sig ett tvifvel pa huruvida Foerenta
+staterna ensam kan taga vaerldens boerda pa sina skuldror och baera den,
+naer alla de andra nationerna aero raedda att foersoeka det och da ingen
+nation i vaerldens historia nagonsin har lyckats att ge permanent vaerde
+som myntstandard at en metall, som icke i sig sjaelf har detta vaerde.
+Maerk detta: Var regering har endast kunnat goera detta med sina
+silfverdollars, daerfoer att endast ett begraensadt antal blifvit
+utslaeppt och hon har varit i stand att inloesa dem med guld--alldeles
+som ni kunde taga ett stycke papper och skrifva pa det: "Detta gaeller
+foer en dollar och jag foerbinder mig att betala den". Fragan aer: Huru
+laenge skulle ni fa folk att ta emot dessa lappar i staellet foer
+dollars? En misstaenksam person kunde snart undra, om ni inte slaeppte
+ut foer manga. Och papperslapparna skulle foerlora anseende; folk skulle
+boerja tvifla pa att ni kunde vid anfordran betala alla dessa utlofvade
+dollars. Fran detta oegonblick skulle ni icke kunna utlaemna flera. Just
+sa aer det med regeringar: alla kunna halla sitt skiljemynt i omlopp,
+ehuru det icke innehaller metall till det asatta vaerdet; och det aer en
+oemklig regering som icke kan ga litet laengre och foerma vaerlden att
+emottaga nagot i form af "pengar", som endast delvis aer det. Men kom
+ihag, att hvilken regering som helst skall snart uttoemma sin kredit,
+om hon fortfar att utslaeppa som "pengar" nagot, som icke har verkligt
+vaerde som metall hela vaerlden oefver. Hvarje nation har eventuellt mast
+mynta om "foerfalskade mynt" eller foerkasta sina obligationer och ga
+igenom farorna och skammen som atfoelja foerlorad kredit och staellning.
+I manga fall inloestes aldrig de "foerfalskade" mynten, de stackars
+maenniskorna som innehade dem voro tvungna att taga foerlusten.
+
+Det finns likvael en foertjaenstfull punkt hos den nuvarande silfverlagen
+som, om den icke foeraendras, kan hejda utslaeppandet af aennu flera
+"foerfalskade silfverdollars". Den foereskrifver att tva millioner af de
+fyra och en half millioner uns silfver, som inkoepas hvarje manad,
+skola inyntas till pengar foer ett ar. Enligt detta skulle endast den
+summan myntas, som befanns noedvaendig foer att inloesa de utslaeppta
+sedlarna. Men da personer foeredraga sedlar framfoer silfver, blir liten
+eller ingen myntning af silfverdollars behoeflig och endast sedlar, som
+inloesas med silfver, skola utslaeppas. Naer regeringen slutar att mynta
+silfverdollars, skall hon sta infoer folket i sin raetta karaktaer: en
+vidlyftig spekulant i silfver eller, raettare, ett verktyg foer
+silfverspekulanter, som hvarje manad staplar upp i sina kassahvalf
+fyra och en half millioner uns, icke i form af "pengar", utan i
+tackor. Helt saekert kan detta icke undga att vaecka folket till insikt
+af sakernas verkliga staellning och framtvinga en fordran pa att den
+vagsamma spekulationen maste fa ett slut.
+
+Men det aer i hvarje haenseende mindre farligt att lata silfret ligga i
+tackor aen att mynta det till "foerfalskade dollars", daerfoer att det i
+framtiden underlaettar mnyntningen af aerliga silfverdollars det vill
+saega mnynt, som innehalla sa mycket silfver att det motsvarar myntets
+nomninella vaerde. I staellet foer 371 gran silfver skulle 450 eller 460
+bli anvaendt. Det aer just den sumnma regeringen far foer hvarje dollar.
+Ingen lagstiftningsmakt kunde vara till stoerre vaelsignelse foer den
+stora massan af landets befolkning. Men franscdt det materiella
+intresset star nagot mycket hoegre pa spel--republikens heder.
+Regeringens staempel skulle endast bestyrka kvad som aer sant.
+
+Jag tror icke att det finns manga maen i Foerenta staterna, med undantag
+af silfveraegare, som skulle roesta foer silfver i staellet foer guld som
+vaerdestandard. Om folk foerstod att fragan gaeller hvilken af dessa
+metaller--guld eller silfver--som skall vaeljas till myntstandard,
+sa skulle roestningen naestan enhaelligt vara till guldets foerman, sa
+tydlig aer dess oefverlaegsenhet. Silfrets foersvarare pasta att de icke
+alls hafva foer afsikt att rubba guldstandarden, de vilja endast
+upphoeja silfret och gifva det den staellning guld har som pengar. Men
+ni kunde lika gaerna taenka er tva haestar komma in som "den foerste" i en
+kapploepning eller att ha tva "baeste" af nagot. Ni kan lika gaerna soeka
+infoera tva nationalflaggor i ett land. Lika bestaemdt som en medborgare
+maste vaelja det baner under hvilket han star eller faller, lika
+bestaemdt maste han vaelja guld eller silfver som sin finansiella
+standard. Standardartikeln kan icke dela sin tron med nagot annat,
+lika litet som stjaernbaneret kan dela sitt herravaelde med nagon annan
+flagga i sitt eget land. I fraga om pengar gaeller denna lag: Den
+saemste drifver den baeste pa flykten. Skaelet haertill aer ganska klart.
+
+Antag att ni far en femdollar i guld och fem dollars silfver, och
+tvekan uppstar om ett kongressbeslut verkligen har kraft att alltid
+uppehalla silfret till samma vaerde som guldet, sa skola kanske
+nittionio af hundra taenka att lagen kan ge permanent vaerde at silfret,
+hvilket det icke aeger i sig sjaelft. Men en man af de hundra har sina
+tvifvel om saken. Ju mer en person vet om "pengar", dess mera tvifvel
+hyser han; och fastaen ni icke har nagra tvifvel, kan dock den
+omstaendigheten att jag har sadana foeranleda er att saega: "Kanske han
+har raett; det aer moejligt att jag har oraett. Jag tror att jag i morgon
+skall ge Smith detta silfver foer mina specerier och ge min hustru
+detta vackra guldmynt att goemma. Det behoefver ingen kongressakt--
+alla kongressakter i vaerlden foerma icke minska dess vaerde; metallen i
+det aer vaerd fem dollars oefverallt i vaerlden, oberoende af regeringens
+staempel; dessa fem silfvermynt aero endast vaerda tre dollars och
+sjuttiofem cents som metall. Ja, jag skall ge Smith silfret--guld aer
+godt nog at mig".
+
+Och ni kan vara saeker pa att Smith skyndar sig att oefverflytta silfret
+pa Jones. Manga skola handla pa detta saett och guldet i landet skall
+foersvinna ur handeln och endast silfver skall cirkulera; hvarje
+person, som emottagit det, skyndar sig sa fort som moejligt att ge det
+at en annan, och salunda halles det i staendigt omlopp. Men hvarje
+person, som far ett guldmynt, behaller det och hindrar det salunda
+fran att cirkulera. I staellet foer att fa mera pengar genom en lag, som
+skulle gifva silfver ett artificiellt vaerde, ha vi i sjaelfva verket
+mindre pengar i omlopp. De sjuhundra millioner i guld, som nu aero i
+omlopp ute och hvilka utgoera basis foer allting, skola snart foersvinna,
+--kreditbyggnaden, som uppfoerts daerpa, rubbas, och massan af folket
+tvingas att emottaga silfverdollars, vaerda endast sjuttioatta cents, i
+staellet foer att som nu kunna inloesas med guld och alltid vaerda
+etthundra cents. Kom ihag att jag sagt er, att nittiotva procent af
+alla penningaffaerer bero pa att personer ha absolut tro pa att
+pengarna ha konstant vaerde.
+
+Slaepp ut af "foerfalskadt" mynt etthundra dollars mer aen hvad alla
+maenniskor aero saekra pa aer af samma ofoeraenderliga vaerde som guld, och
+ni har panik och finansiell revolution oefver er. Dessa pengar, som
+endast kunna brukas i atta procent af vara obetydligaste
+affaerstransaktioner, kunna laett oefversvaemma landets viktigaste
+affaersfoeretag genom att rubba krediten, hvarpa de nittiotva procenten
+hvila. Att alltid vara trygg fran fara aer att endast slaeppa ut sadana
+pengar, hvilka verkligen ha det vaerde, som aer staempladt pa dem. Sa
+noggrant fasthaller Britannien, var enda rival, vid denna princip, att
+hon just nu ger ut tva millioner dollars foer att mynta om guldmynt,
+som genom slitning foerlorat ett par cents vaerde. Regeringens staempel
+maste alltid tala sanning. Republiken borde icke vara mindre noggrann
+om sin heder.
+
+Som vi ha sett, blefvo silfvermaennen besvikna i sitt hopp att
+kongressbesluten skulle hjaelpa upp silfvervaerdet. Tva ganger har
+regeringen foermatts att ga in pa deras begaeran, i foerlitande pa deras
+foersaekran att landet daerigenomn skulle komma ur det farliga laeget--
+tva ganger har hon blifvit bedragen. Ni skulle kunna tro att
+silfveraegarna nu medgifva sitt misstag och vilja hjaelpa regeringen att
+atervinna fast mark med sa liten foerlust som moejligt. Langt
+daerifran. De ha i staellet tagit ett mycket djaerft steg och soekt foerma
+kongressen till den atgaerd ni sa mycket hoert talas om: "fri myntning
+af silfver". Hvad betyder nu detta? Det betyder att var regering
+skulle af lagen tvingas att oeppna sitt myntverk och taga allt det
+silfver, hvarunder Europas regeringar digna, och en del af allt
+silfver, som produceras i vaerlden, och gifva foer hvarje sjuttioatta
+cents vaerde daeraf ett af dessa mynt, som ni tvingas att emottaga som
+en fullgiltig dollar foer ert arbete eller edra produkter. Det betyder
+att den europeiske koepmannen skall skicka silfver hitoefver, fa det
+myntadt i vara myntverk eller erhalla en silfverdollarsedel foer det
+och sedan koepa en hel dollars vaerde af ert hvete eller korn, eller
+nagot annat han vill ha, foer det silfver som endast skulle gaella
+sjuttioatta cents i Europa eller pa andra staellen i vaerlden. Europa
+goer detta dagligen just nu i Indien, Argentina och andra laender med
+silfverbasis. Den engelske koepmannen koeper hvete i Indien pa nedsatt
+silfverbasis, tar det till Europa och saeljer det pa guldbasis. Han
+betalar salunda sa lagt foer indiskt hvete, att det i Europa blifvit en
+farlig konkurrent till vart, hvilket beror daerpa att genom silfrets
+sjunkande i vaerde far den indiske farmaren liten betalning foer sina
+produkter.
+
+Det aer endast nagra fa manader sedan silfverlagen, som alaegger
+regeringen att mer aen foerdubbla sina inkoep, utfaerdades, och redan ha
+atta millioner dollars i silfver mer aen vi ha exporterat skickats oss
+fran utlandet; nagot okaendt foer oss, som alltid exporterat mera
+silfver aen vi ha importerat. Nu koepa vi allt som vara grufvor
+astadkomma och betungas med en hel del fran Europa, daer vi i staellet
+skulle haft guld. Under aderton dagar i april manad ha vi skickat till
+utlandet nio millioner dollars i guld: sa att under var nuvarande
+silfverlag har Europa redan boerjat skicka oss sitt depresserade
+silfver och beroefva oss vart rena guld--ett foer vart land farligt
+utbyte, som borde fylla vara lagstiftare med blygsel. Var god och
+foersta, att hittills--huru skadliga de tva lagstadgandena om
+silfverinkoep aen voro--hade regeringen dock fatt silfret till
+gaellande pris, nu omkring sjuttioatta cents foer 371 1-4 gran; och
+endast denna maengd hade regeringen latit den s. k. dollarn innehalla.
+Under "fri myntning " kommer allt detta att aendras. Silfveragaren
+skall da fa dollarn foer sjuttioatta cents silfvervaerde. I fraga om
+ren, ofoerfalskad fraeckhet har denna proposition slagit rekord. Och
+aenda, naer "the Farmers' Alliance" ropar pa fri myntning, aer det just
+detta foerbundet understoedjer: en plan att taga fran folket tjugotva
+cents af hvarje dollar och stoppa dem i silfveraegarnas fickor. Saekert
+skall ni alla instaemma i att om regeringen goer sjuttiatta cents
+silfvervaerde till en dollar, sa aer det regeringen och inte
+silfveraegarna, som skall ha de extra tjugotva centens profit pa hvarje
+dollar, ifall saken lyckas. Regeringen behoefver det alltsamman; ty,
+som jag redan sagt er, silfver som regeringen koeper till gaellande pris
+skulle icke kunna saeljas i dag utan med foerlust af millioner.
+
+Omn fri silfvermyntning blir lag, skola vara farmare befinna sig i
+sammna staellning som den indiske farmaren; och likvael saeges det, att
+de gynna silfver. Om det aer sant, sa gifves endast ett skael--de
+foersta icke sitt eget baesta. Ingen klass af vart folk aer sa djupt
+beroende af guldstandardens bibehallande och af utrotandet af
+silfverinkoep och foerfalskad myntning som farmaren, ty manga af hans
+produkter saeljas i laender, som ha guldbasis. Om den amerikanske
+farmaren gar in pa att taga silfver i staellet foer guld, sa skall han
+daerigenom saetta Liverpoolkoepmannen i stand att koepa pa en lag
+silfverbasis, foer naervarande sjuttioatta cents foer dollarn; och foer
+alla varor, som farmaren koeper fran utlandet, maste han betala pa
+guldbasis. Han maste saledes saelja billigt och koepa dyrt. Detta aer
+just hvad som vallar bekymmer i Indien och i Syd-Amerikas republiker.
+Priserna foer detta arets skoerd lofva att bli hoegre, aen de varit under
+flera ar. Se till att ni far dem pa guldbasis.
+
+Oeppna vara myntverk foer fri silfvermnyntning och erbjud sa hvarje
+maenniska i vaerlden, som har silfver att saelja, ett en-dollar-mynt,
+staempladt af regeringen och dess vaerde--sjuttioatta cents--
+godkaendt, och hvarenda silfvergrufva i vaerlden skall bearbetas natt
+och dag och hvarje kilogram silfver skyndsamt saendas till vara hamnar.
+Europas nationer, med elfvahundra millioner depresseradt silfver i
+sina haender, skola strax oefverflytta det pa oss. De vilja ha guld foer
+allt hvad vi koepa af dem och beroefva oss vart guld, under det vi taga
+emot deras silfver. Med "fri myntning" i utsikt skola vi sjunka fran
+guld- till silfverbasis, innan lagen hinner utfaerdas. Aflidne
+sekreterare Windoms sista ord skola besannas:
+
+" Antagligen foerraen den snabbaste oceanvindthund kunde lossa sin
+silfverlast i New York, skulle den sista gulddollarn man kunde fa fatt
+i vara i saekerhet i enskilda goemnmor, eller i bankernas
+foervaringshvalf och skulle komma i dagen endast om hoegt premium
+erbjoedes foer export".
+
+Det aer en farlig sjoe vi gifvit oss ut pa. Ni borde fraga er sjaelfva,
+hvarfoer ni skulle utsaetta er guldbasis foer fara fran silfret. Pastar
+nagon att silfverbasis skulle vara baettre foer er eller foer landet?
+Omoejligt. Sa langt vagar ingen ga. Allt hvad den vildaste foersvarare
+af foeraendringen vagar saega aer, att han tror att silfver kunde bli lika
+godt som guld. Hvar och en vet att intet kunde bli baettrc. Lat oss
+fraga, hvarfoer nagon annan aen en aegare af silfver skulle oenska att
+denna metall finge ett konstladt vaerde, som det icke har i sig
+sjaelf. Hvarfoer icke lata metallen silfver behalla den staellning, som
+naturliga orsaker gifvit den, liksom metallerna koppar och nickel?
+Hvarfoer skall den skattas hoegre, aen den foertjaenar? Ingen hade nagon
+foerdom mot silfver. Det hade full raett att taefla med guld. Faeltet star
+alltid oeppet foer det, eller foer hvilken som helst annan metall att
+bevisa sig baettre passa som vaerdebasis. Om silfver finge hoegre vaerde i
+handeln och visade ett stadigare pris aen guld, sa skulle det snart
+uttraenga guldet. Hvarfoer icke ge metallen den staellning, som den kan
+vinna i aerlig taeflan?  Guldet behoefver icke "blasas upp" af
+lagstiftningen--det talar foer sig sjaelft. Hvarje guldmynt aer vaerdt
+just hvad det gaeller foer i alla delar af vaerlden. Det tviflar ingen
+pa. Ingen foerlust aer moejlig, och--hvad som aer lika viktigt--ingen
+spekulation heller. Dess vaerde kan icke hoej as eller saenkas. Spekulanten,
+som icke har nagon utsikt att foertjaena nagot pa dess prisvaexling, aer
+ingen vaen af det. Men detta aer just skaelet, hvarfoer ni skulle halla pa
+guld, som aer den mest absoluta vaerdebevarare. Edra intressen och
+spekulantens intressen aero icke desamma. Er foerlust aer hans vinst.
+
+Ett af de framstaellda skaelen, hvarfoer silfver skulle inkoepas och
+myntas, aer, att landet icke har nog "pengar", och att fri
+silfvermnyntuing skulle fylla bristen. Men om vi behoefva mer "pengar",
+sa aer guld den enda metall det aer klokt att koepa. Hvarfoer slaeppa ut
+edra sedlar foer silfver, som faller i vaerde och invecklar er i okaenda
+svarigheter, da ni foer dessa samma sedlar kan fa den rena,
+ofoerfalskade artikeln sjaelf, verkliga pengar--guld, hvilket omoejligt
+kan adraga landet foerlust? Men aer det sant att landet icke har nog
+"pengar ", d. v. s. den myntade artikel, som foermedlar utbytet af
+andra artiklar? Om det aer sa, sa aer det en ny upptaeckt? Vi ha icke
+lidit af brist pa myntade pengar under den foerflutna tiden, och dock
+finnes det foer hvarje man, kvinna och barn fem dollars mera pengar i
+omlopp, aen det varit foerr. Vi ha mera cirkulerande medel--
+d. v. s. pengar--per person aen nagot land i Europa, med undantag af
+Frankrike, daer folk icke anvaender checker eller vaexlar i sa stor
+myckenhet som likstaellda land--ett foerhallande, som noedvaendiggoer ett
+langt stoerre foerrad myntade pengar, aen hvad vi behoefva. Att fa sa
+mycket myntade pengar, som behoefs moeter intet hinder, foerutsatt att de
+icke aero foerfalskade, utan aekta; och saekraste saettet aer att koepa guld
+och mynta det till pengar. Icke silfver, hvars blifvande vaerde aer sa
+tvifvelaktigt och som visat sig vara en sa dalig spekulation foer
+koepare. Fraga den, som yrkar pa mer pengar, hvarfoer icke guld vore den
+baesta metallen foer regeringens inkoep foer myntning af pengar, och hoer
+hvad han svarar.  Guld aer lika mycket en amerikansk produkt som
+silfver; vara grufvor foerse oss med mer aen tva millioner dollars af
+det hvarje manad. Han skulle icke kunna goera nagon annan invaendning,
+aen att detta skulle saenka priset pa hans produkt: silfver. Han skulle
+icke kunna foerneka, att guld ger saekrare pengar at folket.
+
+Det finns ett annat foersvar foer silfver. Manga offentliga maen saega
+oss, att silfvermyntning "ligger i luften", att folk vill ha det,
+daerfoer att det goer pengar billiga och att, da silfver aer af mindre
+vaerde aen guld, skulle folk laettare betala sina skulder. Lat mig haer
+goera er uppmaerksamma pa en sak. Folks besparingar och egendom kunde
+endast pa detta saett reduceras i vaerde, om guldstandarden foell. Sa
+laenge som regeringens sedlar motsvara guld, som nu, aer ingen
+foeraendring moejlig, hur stort silfverfoerrad regeringen aen koeper och
+myntar. Foerst naer den finansiella krisen kommit och guldstandarden
+dragits med i foeroedelsen och hvarje gulddollar var indragen och hallen
+i mycket hoegt pris, kunde nagon foeraendring intraeffa till foerman foer
+den ena eller andra klassen. Om en person skulle inbilla sig, att han
+kunde foertjaena nagot pa att regeringen blef invecklad i svarigheter pa
+grund af sina foerfalskade silfvermynt, sa lat honom erinra sig att,
+innan denna fafaenga foerhoppning kan realiseras, maste hans regering ha
+foerlorat foermagan att uppehalla silfret vid sidan af guldet.
+
+En klok sekreterare i finansdepartemanget har foerutsagt resultatet:
+
+"Denna ploetsliga indragning af sexhundra millioner dollars i guld, med
+atfoeljande panik, skulle foerorsaka en rubbning och finansiell olycka,
+hvartill vaerlden aennu aldrig sett maken; och vart land skulle med en
+gang sjunka ned till silfverstandarden, naer det inte laengre fanns
+nagon anledning till "myntning, och silfverdollars skulle sjunka till
+deras ravaerde".
+
+Mannen, som soeker framkalla denna olycka i hopp att fa nagon foerdel
+daeraf, aer tvillingbror till den, som begar ett attentat mot
+expresstaget foer att fa tillfaelle att plundra, eller saetter
+statsskeppet pa grund foer att foersaekra sig om en andel i strandvraket.
+Han aer en svindlare och en vrakplundrare. Hans intressen aero rakt
+motsatta de arbetande massornas intressen.
+
+Man framhaller bestaendigt foer oss, att massan af folket haller pa "fri
+silfvermyntning" eller atminstone pa de nuvarande silfverlagarna,
+emedan hon pa nagot saett fatt det intryck, att ju mer silfver som
+myntas, dess mer skall hon fa pa sin lott. Lat oss se litet naermare pa
+den saken. Naer regeringen koeper silfvertackor, ger hon sina egna
+sedlar eller silfverdollars foer dem. Hvem far dem? Aegarna af
+silfvertackorna. Hur kunna de tagas ur deras fickor och stoppas i
+folkets? Af hvad vi veta om silfvermaennen, kunna vi icke vaenta att de
+skola skaenka bort sina dollars till nagon. Det aer endast naer de koepa
+folkets arbete eller produkter, som de daerfoer laemna dessa dollars till
+hundra cents vaerde, men som kostat dem endast sjuttioatta. Vilja de
+gifva flera af dessa sjuttioattacentsdollars, aen de skulle ha gifvit
+af hundracentsdollars foer samma arbete och produkter? Nej, icke foerraen
+regeringens foersoek att gifva silfver ett artificiellt vaerde gatt om
+inte och vara pengar fallit i vaerde, da en dollar kanske icke gaeller
+foer en half; beraeknadt efter guldvaerde, skulle de alltid gaella mindre
+aen foerut.  Huru kan da arbetarnas eller farmarnas foerdel tillgodoses?
+Det aer silfveraegarna, som fa hela foerdelen. Detta aer ju
+solklart. Hittills aer dollarn, som farmaren eller arbetaren emottager,
+aennu vaerd en dollar daerfoer att regeringen genom kraftig anstraengning
+varit i stand att uppehalla vaerdet. Men da "fri silfvermyntning"
+intraeder, maste silfverdollarn sjunka ned till sitt verkliga vaerde--
+sjuttioatta cents--och farmaren och arbetaren bli skaendligt
+bedragna. Foerdelen foer farmaren, handtverkaren, arbetaren och alla
+loentagare aer, att de pengar de erhalla skola vara af hoegsta vaerde och
+icke billiga--guld och icke silfver.
+
+Hittills ha vi hallit fast vid guld som standard. Allting i Foerenta
+staterna aer i dag baseradt pa guld, alla sedlar och silfvermnynt
+motsvarande guld. Har detta varit en klok eller oklok taktik? Skulle
+det nu vara baest att kasta oefver bord guldstandarden, som de mest
+framstaende nationerna sa ifrigt halla fast vid, i synnerhet
+Britannien, och antaga vara sydamerikanska grannars silfverstandard?
+Pa den solida guldklippan som var grund ha vi uppbyggt det rikaste
+land i vaerlden och det land, som natt den stoersta utveckling i
+landtbruk, industri, grufdrift och handelsfoeretag. Vi ha blifvit
+rikligare vaelsignade aen nagon nation solen aennu lyst oefver. I intet
+annat land aero arbetsloenerna sa hoega eller massan af folket i sa
+burgna omstaendigheter. Skola vi nu afskaffa guldstandarden eller ens
+roera vid den? Det aer den fraga, som i dag riktas till Foerenta
+staternas folk.
+
+New Yorks Evening Post aer ett frihandelsorgan, men tidningen har
+nyligen sagt, att den hellre ville vara med om att utfaerda tio Mc
+Kinleybillar aen en sadan silfverbill som begaerdes. Och jag, en
+republikan och ifrig protektionist, saeger er, att jag foerr skulle
+afsta fran Mc Kinleybillen och utfaerda faktorilagen, om jag i utbyte
+kunde fa den nuvarande silfverbillen upphaefd och silfver behandladt
+som andra metaller.
+
+Vid naesta presidentval, ifall jag har att vaelja mellan en person, som
+gynnar silfver och tullskydd, och en, som gynnar guldstandarden och
+frihandel, sa skall jag roesta pa den senare, daerfoer att mitt foerstand
+saeger mig, att till och med tulltariffen aer icke haelften sa viktig foer
+landet som bibehallandet af den hoegsta standard foer folkets pengar.
+
+Skulle det icke vara nyttigt foer er att lyssna till maen, som ha ert
+foertroende och som af den staellning de intagit varit tvungna att saetta
+sig in i och proefva denna silfverfraga? President Harrison aer kaend som
+en mycket samvetsgrann man. Han aer icke rik--han aer fattig. Hvad som
+mest ligger honom om hjaertat aer att soeka gagna den fattigare
+arbetsklassen i hans fosterland. Han har studerat denna sak och han
+saeger er, att det foersta en foerfalskad silfverdollar kommer att goera
+blir att bedraga en fattig arbetare, som mottager den som betalning
+foer produkter eller arbete. Expresidenten Cleveland aer, liksom
+Harrison, en fattig karl. Hans sympatier tillhoera arbetsklassen--
+massorna. Han maste studera fragan foer att kunna behandla den, och
+fastaen manga af hans parti hade blifvit dragna in i detta korstag foer
+silfret--tillfaelligt, fa vi hoppas (ty till demokratpartiets beroem
+maste jag saega, att det hittills i denna sak visat sig som en trofast
+vaen af de baesta pengar at folket)--Mr. Cleveland kaende, att han
+maste saega sanningen och foerdoema frisilfvermyntningsideen, emedan han
+ansag att den skulle skada nationens arbetare. Hans nyligen utsaenda
+bref ger ett annat bevis pa att naturen bildat honom till att ga i
+spetsen--en modig man och icke en pultron. Han vaeger icke sina
+personliga foerdelar mot deras baesta, som en gang valde honom till
+president. Vi kunna naemna aennu flera: Ingen dugligare, praektigare och
+mera aekta demokrat aen Mr. Manning och ingen dugligare, praektigare och
+mera aekta republikan aen Mr. Windom har nagonsin handhaft nationens
+finanser. Dessa maen voro folkets verkliga vaenner. Bada maste undersoeka
+silfverfragan foer att veta hvad som var baest och handla sa, att det
+laende till folkets vaelfaerd. Bada blefvo djupt bekymrade oefver den
+hotande faran af "foerfalskade mynt" och anvaende all sin makt foer att
+hindra kongressledamoeterna fran att tvinga regeringen att blottstaella
+arbetarnas intressen och goera dem till ett offer foer spekulanter. Tva
+af dessa stora maen ha af eder upphoejts till den hoegsta politiska
+vaerdighet pa jorden, och de hade och hafva framfoer allt hjaerta foer de
+mangas vaelfaerd. Att de, ehuru politiska motstandare, likvael enades i
+denna fraga maste foer hvarje farmare, handtverkare och arbetare i
+Foerenta staterna vara ett mycket talande bevis foer att de, och icke
+silfrets foersvarare, aero hans klokaste radgifvare.
+
+Jag slutar med ett rad till folket. Om icke regeringen upphoer att
+manad efter manad belasta sig med mera silfver, eller om fri
+silfvermyntning uppmuntras, sa undvik silfver. Om ni laegger af nagot,
+sa lat det vara guld. Om ni deponerar nagot i en bank, sa lat det vara
+guld. Det aer onoedigt att den fattige utsaetter sig foer nagon risk. Om
+ni icke skyndar er, sa skall ni finna att intet guld finns kvar at er.
+Spekulanter och foersiktiga och initierade affaersmaen skola bemaektiga
+sig allt. Det boer vara ett varnande faktum, att i dag kunde inga
+vaerdepapper saelj as som icke voro betalbara i guld. Faran star foer
+doerren. Hvad som aen haender, sa kan ni sofva tryggt pa guld. Silfver
+skall ge visa maen onda droemmar. Var regering kan goera mycket; hon aer
+ganska maektig. Men det finns tva saker hon icke kan goera: Hon kan icke
+af sig sjaelf, emot hela vaerlden, gifva silfver ett hoegre vaerde, aen det
+oefverallt i vaerlden aeger i sig sjaelft som metall; och hon kan icke
+minska guldets vaerde. En dag skall ni kanske tacka mig foer radet, fast
+jag hoppas ni icke skall fa anledning att foelja det.
+
+Tro dock icke att jag foertviflar oefver republiken--aldrig. Aefven om
+hon blir indragen i de svarigheter, som foelja med silfver, och vi fa
+det lika illa staelldt som Argentinska republiken, hvarest en
+gulddollar aer vaerd tva och en half silfverdollars, finns ingen
+anledning att frukta foer den slutliga utgangen. Folkets sunda foerstand
+skall snart ater infoera guldbasis, och republiken skall traeda fram i
+foersta ledet bland nationerna. Men silfverexperimentet kommer att
+kosta oss mycket, och det aer baettre att den direkta foerlusten drabbar
+de fa penningstarka aen massan af folket. Aefven i baesta fall kommer den
+senare att lida mest, maen med pengar veta baettre, aen andra kunna det,
+huru de skola skydda sig. Jag aer saeker pa att folket skulle kunna
+hindra all denna foerlust, om det endast kunde laera sig foersta fragan,
+ty dess intressen, aennu mer aen de rikas, ligga att fa aerliga pengar
+och det behoefde endast uttala sin oenskan till sina representanter foer
+att den hotande krisen skall bli afvaend.
+
+Silfver har, pa grund af dess vaexlande pris, blifvit spekulantens
+verktyg. Stadigt, rent, ofoeraenderligt guld har alltid varit, och mera
+nu aen nagonsin, det baesta medlet foer att skydda den stora massan af
+folket.
+
+Jag har skrifvit foergaefves, om mina ord icke i nagon man goera klart
+hvarfoer det aer sa, och om de icke kunna foerma folket att lata sina
+representanter i kongressen tydligt foersta att, komma hvad som vill,
+maste republikens staempel vara sann, amerikanska folkets pengar de
+vaerdesaekraste af alla pengar i vaerlden, oefver tvifvel och misstankar,
+och dess standard i framtiden, som det foerflutna, icke vaexlande
+silfver, utan evigt bestaende guld.
+  _________________________________________________________________
+
+		       HURU FOERMOEGENHET VINNES
+
+(Ur "New York Tribune", den 13 April 1890)
+
+  Foerdelarna af att boerja i god tid. Universitetsbildning icke
+  erforderlig foer ekonomisk framgang. Fattiga pojkar framtidsmaennen.
+  Maen med affaersduglighet saekra om erkaennande.
+
+Arbetsvaerlden kan indelas i tva stora laeger--jordbruk och industri.
+I dessa goera motsatta principer sig gaellande: i det foerra en utstraeckt
+foerdelning af jord ibland manga, och i det senare straefvan efter att
+koncentrera affaersfoeretagen at de fa. Ett af de tva stora misstag,
+hvarpa "Fattigdom och framatskridande"--Henry George's bok--hvilar,
+aer att jorden kommer mer och mer i haenderna pa ett fatal. Den
+enda kaella hvarifran Mr. George kunde erhalla tillfoerlitliga
+upplysningar i saken aer statistiken; och denna saeger oss att ar 1850
+var medelstorleken af farmar i Foerenta staterna 203 acres; 1860, 199
+acres; 1870, 153 och 1880 reducerad aenda till 139 acres. Till denna
+snabba foerdelning af jord ligger orsaken naera till hands. Farmaren,
+som med egen arbetskraft odlar en liten farm, aer i stand att foerdrifva
+ur taeflingen kapitalisten, som foersoeker att med hjaelp af andra drifva
+landtbruket i stor skala. Det aer ett ganska egendomligt foerhallande,
+att i Storbritannien ha de sma jordbrukarna laettare gatt igenom de foer
+jordbruket ogynnsamma konjunkturerna aen de stoerre egendomsaegarna.
+Salunda hafva vi fran bada laenderna bevis pa att under lika lagars
+fria spelrum blir jorden mer och mer foerdelad bland de manga. Bland
+alla sociala fragor aer ingen af stoerre vikt aen denna, och intet
+skaenker samhaellsvaennen stoerre tillfredsstaellelse. Den lille
+jordaegarens seger oefver den store betryggar tillvaexten och bestaendet
+af det element i samhaellet, hvarpa civilisationen mest hvilar, ty
+ingen klass i nationen aer sa angelaegen att behalla det, som aer godt,
+vackert och foertjaenstfullt som den, hvilken ploejer egen mark. Till
+lycka foer maenniskoslaektet visar erfarenheten, att en person icke med
+vinst kan odla mer jord, aen han kan skoeta sjaelf med hjaelp af sin
+familj.
+
+Naer vi vaenda oss till det andra arbetslaegret--det industriella--sa
+noedgas vi erkaenna, att det behaerskas af en motsatt lag, hvilken soeker
+att koncentrera yrkesfoeretag till nagra fa stora etablissemang.
+Prisfallet pa manufakturartiklar har varit haepnadsvaeckande. Det laga
+priset pa vanliga noedvaendighetsartiklar har endast moejliggjorts genom
+koncentration. Vi ha ett bolag, som saender ut 1,700 klockor dagligen,
+och klockor saeljas nu foer ett par dollars stycket. Vi ha fabriker, som
+tillverka manga tusen meter kalika om dagen, och denna
+noedvaendighetsartikel kan saeljas foer nagra fa cents pr meter.
+Stalfabrikanter tillverka dagligen 2,500 tons, och fyra skalpund
+faerdigt stal kostar 5 cents. Pa samma saett i all industri. Dela de
+stora fabriksetablissemangen i sma affaersfoeretag, och det skall snart
+visa sig vara omoejligt att astadkomma nagot alls, emedan framgangen
+ofta beror pa att tillverkningen sker i stor skala; i sma
+etablissemang skulle artiklarna bli tva a tre ganger dyrare. Denna
+koncentrationslag inom den industriella vaerlden synes icke moeta nagot
+hinder. Tvaertom, den kraft, som haer goer sig gaellande, tyckes staella
+stoerre och stoerre kraf pa hvarje affaersfoeretag foer att uppna
+minimipriset. Haeraf kommner den hastiga, alltjaemt pagaende
+kapitaloekningen i industri- och handelsfoeretag--fem, tio, femton
+till och med tjugo millioner hopade i ett enda.
+
+		HAR VAR TIDS UNGE MAN NAGRA UTSIKTER?
+
+Det ofvannaemnda foerhallandet inom affaerslifvet har framkallat en ofta
+upprepad klagan, som jag dock hoppas saknar grund. Den unge praktiske
+mannen saeger till sig sjaelf: "Det aer icke laengre moejligt foer var klass
+att utan kapital hoeja sig oefver en loentagares staellning. Det finnes
+ett lejon pa stigen, som leder till oberoende befattningar och
+delaegareskap, och detta lejon aer jaetteetablissemangen, som obevekligt
+hindra var framgang". Mannen, som aegnar sig at jordbruk, har intet att
+frukta af kapitalet. Med en liten summa, som han utan stor svarighet
+kan sammanspara eller lana, boerjar han odla jorden, utan besvaerlig
+konkurrens, enaer hans medtaeflare aero alla i samma staellning. Det
+staeller sig naturligtvis svarare foer en yrkesidkare att etablera en ny
+affaer eller vinna delaegareskap i en redan existerande, aen det aer foer
+den unge farmnaren, men svarigheterna aero icke ooefverstigliga eller
+stoerre aen foerr. De aero icke sadana att de kunna foerkvaefva
+aerelystnaden; och det aer vaerdt att taga med i raekningen, att om taeflan
+inom industrien och affaersvaerlden aer hardare, sa aer priset sa oaendligt
+mycket stoerre.
+
+Innan vi sysselsaetta oss med yrkesidkarens framtidsutsikter i den
+industriella eller bokhallarens i den merkantila och finansiella
+vaerlden, sa lat mig fa visa att inga andra klasser aen dessa bada ha
+haft mycket att goera med etablerandet af de baest kaenda fabriker,
+affaershus och finansiella institutioner, som vi i dag aega i Foerenta
+staterna. Jag boerjar med yrkesutbildade handtverkare och vaeljer de
+baest kaenda industrietablissemangen i hvarje fack; Baldwin Works foer
+lokomotiv, Sellers & C:o, Bement & Dougherty foer mekaniska verktyg;
+Disston's Works foer sagar; Dobsons och Thomas Dolans fabriker i
+Filadelfia och Garys i Baltimore foer textiltillverkning; Fairbanks foer
+vagar; Studebakers foer vagnar; Pullman i Chicago, Allison i
+Filadelfia, vagnar; Washburn & Moen och Cleveland Rolling Mills foer
+staltrad etc., Bartletts jaerngjuteri i Baltimore; Sloanes--aefven
+Higgins--mattor; Westiughouse, elektriska apparater; Peter Henderson
+& C:o och Landreth & C:o, froeaffaer; Harper Brothers, bokfoerlaeggare;
+Babbits, "Babbitt's metall"; Otis Works, Cleveland, angpannor;
+Remington Works and Colt's Works, skjutvapen; Singer Company, Howe och
+Grover, symaskiner; Mc Cormick Works i Chicago, Balls i Canton och
+Walter A. Woods, jordbruksredskap; skeppsbyggeri, Roach, Cramnp och
+Neafie foer Atlanten; Scott foer Stilla hafvet; Pankhurst, Wheeler,
+Kirby, Mc Dugall, Craig, Coffinberry och Wallace, hufvudmaennen foer
+skeppsbyggeribolagen foer vara stora insjoear; Burdens, haestskor;
+Atterbury Works, glas; Groetsingers, garfveri; Ames Works, skyfflar;
+Steinway, Chickering och Knabe, pianofabrik.
+
+Hvartenda af dessa stora affaersfoeretag grundades och skoettes af
+yrkesmaessigt utbildade maen, som boerjat fran boerjan. Listan kunde bli
+mycket laengre, om vi raeknade aefven dem, som skapats af personer,
+hvilka boerjade sin bana som springpojkar eller kontorister. Edison,
+till exempel, var telegraftjaensteman, Corliss, innehafvare af Corliss'
+maskinfabrik; Cheney, "Cheneysilke" Roebling, staltrad; Spreckels,
+sockerraffinaderi--alla dessa och aennu manga flera arbetets
+haerfoerare--voro fattiga gossar med naturlig begafning, foer hvilka en
+regelbunden yrkesutbildning knappt aer behoeflig.
+
+Pa det merkantila och finansiella omradet intager den fattige
+kontoristen samma plats, som den fackbildade yrkesmannen pa det
+industriella. Claflins, Jaffrays, Sloans, Lords, Taylors, Phelps,
+Dodges, Jordan & Marshs jaetteaffaer i Boston, Fields i Chicago; Barrs i
+St. Louis; Wanamaker i Filadelfia; Meldrum & Anderson i Buffalo;
+Newcomb, Endicott & C:o i Detroit; Taylor i Cleveland; Daniels &
+Fishers i Denver; Home och Campbell & Dick i Pittsburg--alla dessa
+hafva, sa langt "mina forskningar natt, samma historia att foertaelja.
+Wanamaker, Claflin, Jordan, Lord, Field, Barr och de oefriga ha varit
+fattiga springpojkar, och Phelps och Dodges voro bada tva fattiga
+kontorister.
+
+Inom bank- och finansvaerlden aer det ett kaendt foerhallande, att vara
+Stanfords, Rockefellers, Goulds, Sages, Fields, Dillons, Seligmamms,
+Wilsons och Huntingtons stigit fram ur de djupa leden. Millionaererna
+startade som fattiga gossar, traenade i den straengaste, men nyttigaste
+af alla skolor--fattigdomen.
+
+	       HVAR AER DEN UNIVERSITETSBILDADE MANNEN?
+
+Jag bad en boersbankir ge mig nagra namn pa hoegre banktjaenstemaen i
+Newyork, hvilka boerjat som springgossar eller bokhallare. Han skickade
+mig trettiosex namn och skref att han skulle skicka mig flera dagen
+daerpa. Jag kan icke upptaga laesarens tid med att raekna upp hela
+listan, utan far noeja mig med att anfoera de mest kaenda: Williams,
+direktoer foer Chemical Bank; Watson & Lang foer Montrealbauken; Tappen,
+direktoer foer Gallatin National; Brinkerhoff, direktoer foer Butchers'
+and Droversbanken; Clark, vicedirektoer foer American Exchange; Jewitt,
+direktoer foer Irving National; Harris, direktoer foer Nassaubanken;
+Crane, direktoer foer Shoe-and-Leatherbanken; Nash, direktoer foer Corn
+Exchangebanken; Cannon, direktoer foer Chase National; Cannon,
+vicedirektoer foer Fourth National; Montagne, direktoer foer Second
+National; Baker, direktoer foer First National; Hamilton, vicedirektoer
+foer Bowerybanken o. s. v.
+
+Franvaron pa denna lista af den akademiskt bildade boer noga begrundas.
+Jag har gjort efterforskningar pa alla moejliga hall, men kan icke
+spara honom som affaersledare, ehuru han icke saellan innehar
+foertroendeposter i finansiella institutioner. Detta aer mycket
+foerklarligt. Segrarna ha manga ars foersprang foere den studerande. De
+ha redan i tonaren betraedt taeflingsbanan--den baesta aldern foer att
+inhaemta kunskap aer mellan fjorton och tjugo ar. Under det studeranden
+har laert sig litet om gamla barbariska skaermytslingar eller soekt
+tillaegna sig kunskap i nagra laengesedan doeda sprak, nagot som synes
+laempligt foer tillvaron pa nagon annan planet aen var och aer af ringa
+vaerde i praktiska lifvet, har den blifvande affaersmannen uppfostrats i
+erfarenhetens skola och fatt just den utbildning, som betingar
+framgang.
+
+Jag talar icke om verkan af universitetsbildning pa sadana unga maens
+framtid, som bestaemt sig foer den laerda banan, daer den i viss man aer sa
+godt som oundviklig, men den naestan totala franvaron af akademiskt
+bildade maen pa de foernaemsta platserna inom affaersvaerlden synes naestan
+leda till den konklusion, att universitetsbildning i dess nuvarande
+form rent af hindrar framgangen pa detta omrade. Det boer anmaerkas att
+afloenade tjaenstemaen icke aero i egentlig bemaerkelse affaersmaen--icke
+sadana, som saetta in hela sitt intresse och sin energi i
+affaersfoeretaget och bero af dess framgang. Det aer pa detta faelt den
+tjugoarige studenten har ringa utsikt mot gossen, som vid fjorton ars
+alder boerjade med att sopa kontoret eller skrifva fakturor.
+Verkligheten bevisar detta. Det finns nagra exempel pa soener till
+affaersmaen, hvilka, efter aflagda universitetsexamina, aegnat sig at
+affaersverksamhet och lyckats skoeta ett redan ordnadt foeretag, men de
+aero fa i jaemfoerelse med dem, som misslyckas i att uppehalla den aerfda
+foermoegenheten.
+
+Men pa de senaste aren ha uppstatt tekniska skolor, hvilka boerja att
+baera god frukt inom olika yrkesgrenar. Den i yrket uppfostrade, som
+hittills alltid afgatt med segern i vara industriaffaerer, kommer nu
+att moeta en farlig rival i den vetenskapligt bildade ynglingen. Tre af
+de stoersta stalfabriker i vaerlden sta under ledning af tre unga,
+bildade maen--studerande fran dessa skolor, som laemnade teorien i
+skolan foer praktiken i fabriken, medan de aennu voro i tonaren. Walker,
+Illinois Steel Company, Chicago; Schwab, Edgar Thomson Works; Potter,
+Homestead Steel Works, Pittsburg, aero typiska foer den nya rasen--
+ingen af dem aennu oefver trettiotalet. De flesta af afdelningscheferna,
+som lyda under dem, tillhoera samma klass. Sadana bildade unga maen
+hafva en viktig foerdel oefver den endast yrkesbildade--de aero
+tillgaengliga och foerdomsfria. Den uppfostran de fatt i soekandet efter
+sanning goer dem mottagliga foer nya ideer. Huru stor och oumbaerlig
+arbetaren-yrkesmannen aen har varit, aer och fortfarande skall vara, sa
+aer han dock benaegen att ha tranga affaerssynpunkter, ty han aer vanligen
+till aren, innan han far nagon maktstaellning. Det aer helt olika foer
+den vetenskapligt bildade gossen: han har ingen foerdom och aer genast
+med om den sista uppfinningen eller nyaste metoden, aefven om en annan
+har upptaeckt den. Han antager den plan, som han finner har baesta
+utsikten och foerkastar sina egna pafund och ideer, hvilket arbetaren-
+foermannen mycket saellan kan foermas till. Underskatta daerfoer icke
+foerdelen af bildning; men det skall vara en bildning, som passar ens
+syfte och goer en baettre skickad foer det lefnadsyrke man valt.
+
+Det aer pa samma saett inom den merkantila och finansiella vaerlden, som
+inom den industriella, att vi boera fraga, icke hvilka platser dessa
+tva typer--den teoretiskt och den praktiskt bildade yrkesmannen--
+intaga, utan hvilka de laemnat kvar at andra inom affaerslifvet. Mycket
+litet aterstar, i sanning.
+
+Pa det industriella omradet aer den traenade yrkesmannen grundaren och
+ledaren af framstaende affaersfoeretag. Pa det merkantila, handels- och
+finansomradet aer det den fattige kontorspojken, som visat sig vara den
+foerklaedde prinsen, som icke gar miste om sin arfvedel. Dessa aero de
+vinnande partierna. Det aer den fattige kontoristen och
+arbetaren-yrkesmannen, som till sist rada inom hvarje affaersgren, utan
+kapital, utan relationer och utan universitetsbildning. Det aer de, som
+ha stigit till toppen och tagit ledningen, som ha laemnat afloenade
+platser och modigt riskerat allt i grundandet af en affaer.
+
+Universitetsbildade finner man vanligen bland loentagarna, skoetande
+underlaegsna foertroendeposter. Hvarken kapital eller inflytande eller
+akademisk laerdom eller alla foerenade ha visat sig vara i stand att
+taefla med den energi och okufliga vilja, som framvaexa ur den
+alltbesegrande fattigdomen. Foer att icke nagot af det jag nu saeger ma
+missfoerstas och uttydas sasom ett foerringande af universitetsbildning,
+sa ber jag att fa foerklara, att jag talar haer till de lyckliga fattiga
+unga maen, som aero haenvisade till arbete foer sitt uppehaelle. Sadana,
+som hafva rad att skaffa sig en akademisk titel och ha tillraeckligt
+att lefva af, vill jag visst icke foermena denna foerman--i jaemfoerelse
+daermed aer mangmillionaerens pekuniaera vinst bara agnar--men foer en
+fattig yngling aer arbetet foer uppehaellet en plikt--och en uppfylld
+plikt aer mer vaerd aen universitetsbildning--hur dyrbar denna aen aer.
+Grundlig bildning ger en man, som foerstatt att tillaegna sig den,
+aedlare smak och hoegre syften aen foervaerfvandet af rikedom, och han har
+en hel vaerld att njuta af, dit den, som endast aer millionaer, icke har
+tilltraede. Sann bildning kan foervaerfvas utanfoer skolan; snille odlas
+icke uteslutande i de akademiska lunderna--en vildblomma, funnen
+ensam i skogen behoefver ingen hjaelp af samhaellet--men
+genomsnittsmannen behoefver universiteten.
+
+		    HALLA BOLAG PA ATT FOERSVINNA?
+
+Var tids praktiske unge man, som arbetar vid hyfvelbaenken eller disken
+och som Fortuna aennu icke hugnat med sitt leende, kaenner sig kanske
+hagad att pasta, att det aer omoejligt att i vara dagar starta ett
+affaersfoeretag. Det ligger nagon sanning haeri. Det aer naturligtvis
+oaendligt mycket svarare att boerja ett nytt affaersfoeretag nu aen foerr.
+Men det aer bara en skillnad i saett, icke i hufvudinnehall. Det aer
+oaendligt mycket laettare foer en ung praktisk man, som duger till nagot,
+att komma in i en ordentlig firma, aen det nagonsin varit. Doerrarna aero
+icke staengda foer duglighet; tvaertom, de sta alltid pa glaent. Kapital
+fordras icke--lika litet som relationer. Verklig duglighet har
+aldrig varit sa eftersoekt eller blifvit sa hoegt uppskattad som nu.
+
+Koncentrationslagen, som samlar alla merkantila och industriella
+foeretag i ett par stora fabriker eller firmor, innehaller i sig en
+annan, lika viktig lag. Dessa vidstraeckta foeretag kunna icke med
+utsikt till framgang styras af afloenade bitraeden. Ingen stor affaer af
+hvad slag som helst kan raekna pa en lysande och varaktig framgang, om
+den icke aer i haenderna pa praktiska personer, ekonomiskt intresserade
+af dess staellning. I den industriella vaerlden ser det ut, som om
+bolagens dagar voro raeknade. Jag har under stoersta delen af mitt lif
+varit noedsakad att foelja noga med verksamheten inom en maengd stora
+affaersfoeretag, hvilka aegdes af ett hundratal aflaegsna kapitalister och
+skoettes af afloenade bitraeden. Jag tror att delaegarskap mellan lifligt
+intresserade maen, som kaenna sig aega affaeren, skall visa sig mera
+tillfredsstaellande och kunna laemna stoerre utdelning, da man daeremot i
+ett bolag knappast vet hur balansen staeller sig vid arets slut. De
+stora manufakturhusen, som gifva sina dugligaste bitraeden andel i
+deras respektive afdelningars vinst, arbeta med framgang, medan de,
+som foersoeka drifva affaeren endast med afloenade bitraeden, ga under.
+Aefven vid ledningen af vara stora hotell har det befunnits vara en
+klok atgaerd att lata de foernaemsta bitraedena bli delaegare i affaeren.
+Inom hvarje affaersgren verkar denna lag, och affaerernas framgang star
+i proportion till maengden af dugliga delaegare bland dem, som handhafva
+foervaltningen. Kooperation i denna form traenger mer och mer in i alla
+affaersfoeretag. En manufakturaffaer, som icke har praktiska, i sitt
+arbete fullt hemmastadda delaegare, boer strax raetta denna foersummelse
+och skall antagligen finna den eftersoekta hjaelpen bland de vakna, unga
+yrkesarbetarna, som utmaerkte sig, da de arbetade foer ett par dollars
+om dagen, eller bland ynglingarna fran polytekniska skolan. Det aer en
+ofta upprepad erfarenhet, att ett bolag, som aer ovilligt att som
+delaegare antaga en praktisk, duglig man, gar miste om hans tjaenst och
+ser att han erhaller del i en firma, daer man aer klok nog att staendigt
+ligga pa utkik efter noedvaendighetsartikeln: duglighet. Hittills har
+det icke ingatt i bolagens praktik att efter foertjaenst beloena dessa
+blifvande direktoerer, men de maste boerja daermed, om de icke vilja bli
+efter i taeflingen med affaersfirmor, som laemna sina bitraeden andel i
+inkomsten.
+
+A andra sidan hafva bolag, hvilket jag saerskildt vill papeka foer
+praktiska unga maen, en foerdel. Deras aktier saeljas oeppet. Om en
+arbetare oenskar blifva intressent i nagot yrkesfoeretag i Amerika aer
+vaegen att na dit ganska laett. Foer femtio eller hundra dollars kan han
+bli aktieaegare. Det blir mer och mer vanligt foer arbetare att pa sa
+saett placera sina besparingar. Det finns manga foertraeffligt skoetta
+bolag, som laemna riklig utdelning, och det baesta bevis en arbetare kan
+ge sina foermaen pa sin duglighet och sitt goda omdoeme aer, att hans namn
+star infoerdt i boeckerna som aktieaegare i affaeren.
+
+Arbetarna hysa foerdom mot att visa sina foermaen, att den afloening de
+erhalla tillater dem att goera besparingar; men detta aer ett misstag.
+Den sparsamme arbetaren aer den vaerdefulle arbetaren, och den kloke
+arbetsgifvaren ser i den omstaendigheten att han sparar ett saekert
+bevis pa att han maste duga till nagot. Hvarje bolag borde straefva
+efter att foerma sina foernaemsta arbetare att koepa dess aktier foer sina
+besparingar. Endast daerigenom kunna bolag hoppas att halla jaemna steg
+med enskilda yrkesmaen, som redan hafva upptaeckt en af framgangens
+vaerdefullaste hemligheter, naemligen att dela foertjaensten med dem, som
+mest bidraga att framkalla den. Den aflaegsne kapitalistaktieaegaren,
+som icke hyser det ringaste intresse foer affaerens verksamhet, utom
+kvitteringen af sin utdelning, aer pa vaeg att foersvinna. I hans staelle
+intraeder den duglige, praktiske arbetaren i industriens vaerld. Daerfoer
+boer ingen ung praktisk arbetare faella modet.  Tvaertom, det blir
+laettare och laettare foer yrkesmannen eller den duglige praktiske mannen
+att diktera villkor foer sina arbetsgifvare.  Daer det foerr fanns endast
+en vaeg till framgang, daer finns det nu ett dussin. Framtidens
+jaetteaffaerer komma att laemna utdelning icke till lata kapitalister,
+som intet goera foer deras framgang, utan till ett hundratal af deras
+dugligaste arbetare, pa hvilkas foermaga och villighet framgangen till
+stor del beror. Den franvarande kapitalisten-aktieaegarens plats
+intages af den kunnige oeh naervarande arbetaren.
+
+Hvad de noedvaendiga kvalifikationerna foer unga praktiska maens befordran
+angar, sa kan ett citat af George Eliot vara laempligt att anfoera: "Jag
+skall tala om foer er, hur jag bar mig at foer att lyckas. Jag hoell oeron
+och oegon oeppna och gjorde min husbondes foerdel till min."
+
+Foersta villkoret foer en mans framgang aer, att han maste vaecka
+uppmaerksamhet. Han maste goera nagonting ovanligt, och saerskildt utom
+de egentliga graenserna foer sina aligganden. Han maste foeresla, eller
+spara, eller goera sin principal nagon tjaenst, som han ej kunde tadlas
+foer att ha uraktlatit. Naer han salunda adragit sig sin naermaste
+foermans uppmaerksamhet--lat vara att denna endast aer foerman foer ett
+arbetslag--sa har det foersta steget tagits, ty pa naermaste foerman
+beror befordran. Det beror nu pa honom sjaelf huru hoegt han stiger.
+
+Ofta hoer man maen klaga oefver att de ej fa tillfaelle att visa sin
+skicklighet och att, om de visa sadan, den ej blir erkaend. Detta
+betyder foega. Foermaennen tvingas af sitt eget intresse att goera till
+sin naermaste man den, som baest kan fylla platsen, ty chefen vinner
+anseende i samma man som hans departement aer dugligt.
+
+Ingen kan halla en annan nere. Man vet att manga praktiska maen vunnit
+rykte och foermoegenhet genom de foerbaettringar de infoert. Foerbaettringar
+kunna laett astadkommas af praktiska maen pa deras eget omrade, ty de ha
+den mest ingaende kunskapen om daer foerekommande problem. Det aer pa
+detta saett manga af vara mest vaerdefulla foerbaettringar kommit till
+stand. Den, som avaegabragt en foerbaettring, skulle staedse foeredraga en
+andel i affaeren framfoer hoegre loen. Aefven om affaeren hittills icke
+varit saerdeles famgangsrik tror han, om han aer af raetta slaget, att
+han kan bringa framgang, och han kan det. Alla affaerer erfara med- och
+motgang. Tryckta och goda tider foelja hvarandra, ett ar stor vinst och
+daerpa flera med liten eller ingen. Detta aer affaerslifvets lag, som jag
+ej behoefver foerklara. En duglig, praktisk ung man boer daerfoer ej vara
+aengslig angaende valet; hvilken affaer som helst skall, om den skoetes
+raett, under arens lopp ge god vinst.
+
+		       FAROR, SOM HOTA UNGA MAEN
+
+Daer finnas tre stoetestenar i vaegen foer den praktiske unge, mannen, som
+har boerjat stiga i graderna. Foerst dryckenskap, som foerstas aer fatal.
+Det tjaenar till intet att oeda tid pa en ung man, som super, han ma
+vara hur begafvad som helst. I sanning, ju stoerre begafningen aer,
+desto stoerre blir missraekningen.
+
+Den andra stenen aer spekulation. En man, som spekulerar, kan omoejligen
+draga jaemnt med en fabrikant eller en affaersman. Foer att vinna
+framgang inom affaersvaerlden boer man raekna pa endast fabrikantens eller
+koepmannens vinst. Fabrikanten skulle ga stadigt framat, raettande sig
+efter marknaden. Naer det finns varor att saelja, saelj dem; naer nytt
+lager behoefs, koep det, priset foer dagen ma nu vara hvad det vill.
+
+Jag har aldrig kaent en spekulerande fabrikant eller affaersman, som var
+stadigt fraingangsrik. Han aer rik ena dagen, bankrutt den naesta. Det
+aer dessutom fabrikantens straefvan att tillverka saker och daervid
+sysselsaetta arbetare. Detta menar en lofvaerd verksamhet. En sadan man
+aer nyttig foer sina likar. Koepmannen aer nyttigt sysselsatt med att
+sprida foernoedenheter, bankiren tillhandahaller kapitalet.
+
+Den tredje stoetestenen liknar spekulationen; den heter borgen.
+Affaersmaen behoefva vaexlande penningbelopp, stundom ej mycket och en
+annan gang stora summor. Da andra arbeta under samma omstaendigheter,
+aer frestelsen att oemsesidigt ga i borgen ganska stor. Denna stoetesten
+maste undvikas. Tillfaellen finnas utan tvifvel, da man maste hjaelpa
+sina vaenner, men foer att man skall vara saeker borde denna regel
+beaktas. Ingen boer saetta sitt namn pa ett papper foer nagon annan, om
+han ej aer i stand att betala beloppet utan att skada sin egen affaer.
+Att goera sa aer ohederligt. En man aer skyldig raekenskap at dem, som
+litat pa honom, och kreditorerna ha raett till allt hvad han aeger. Hvad
+ens egen firma angar sa aer det "ert namn, er foermoegenhet och er
+heder", men at andra kan man ge endast sadan hjaelp, som ej stjaelper en
+sjaelf. Det aer daerfoer baest att ge andra den kontanta hjaelp ni foermar,
+men aldrig er borgen.
+
+En vanlig orsak till att unga maen misslyckas ligger i bristen pa
+koncentration. De aero alltfoer benaegna att foersoeka foer mycket. Orsaken
+till mangen oefverraskande kullerbytta ligger haeri. Hvarje dollar af
+kapital och hvarje affaerside skulle koncentreras pa det foeretag, hvari
+man inlater sig. Man skulle aldrig skjuta mot foer manga mal. Det aer en
+dalig affaer, som ej ger baettre vinst pa det oekade kapitalet, aen om
+samma summa placerats i ett annat foeretag. Ingen man, intet bolag kan
+skoeta en affaersmans kapital sa vael som han sjaelf. Regeln, "laegg ej
+alla dina aegg i samma korg", duger ej foer en mans lifsgaerning. Laegg
+alla dina aegg i samma korg, och gif sedan noga akt pa den korgen, det
+aer den raetta regeln, den mest vaerdefulla af alla.
+
+Under det affaerer af alla slag visa allt stoerre boejelse att sla sig
+samman i nagra fa stora foeretag, finner man icke desto mindre dagligen
+att verklig duglighet, som har intresse i vinsten, aer alldeles
+oumbaerlig foer dessa foeretags framgang. Genom korporationer, hvilkas
+aktier saeljas dagligen, genom bolag, som finna det noedvaendigt att
+intressera sina dugligaste maen, genom koepmaen, som kunna framgangsrikt
+skoeta sina stora foeretag endast genom att goera dugliga maen till
+delaegare, oeppna sig i alla delar af vaerlden vaegar, flera till antalet,
+stoerre i utstraeckning och laettare att betraeda aen nagonsin foerut, foer
+den nyktre, sparsamme, energiske och duglige arbetaren, foer den
+vetenskapligt bildade unge mannen, foer springpojken och kontoristen,
+vaegar, hvara de kunna vinna stoerre framgang aen som nagonsin foerut i
+vaerldshistorien statt dem till buds.
+
+Da daerfoer en ung man, i hvilken staellning eller hvilken affaer som
+helst, foerklarar och beklagar sig oefver att han ej har tillfaelle att
+visa sin duglighet och bli delaegare, sa duger det gamla svaret:
+
+"Ej ma vi tadla stjaernorna, o Brutus, Men vael oss sjaelfva, foer var
+brist pa framgang."
+  _________________________________________________________________
+
+		     RIKEDOM OCH DESS ANVAENDNING
+
+"Rikedom", har Mr. Gladstone sagt, "aer summan af hela vaerldens
+arbete." Att penningfoervaerfvet saetter hela vaerlden i arbete, beror
+daerpa, att med nagra fa olyckliga undantag, unga maen aero foedda till
+fattigdom och underkastade att arbeta under den haelsosamma lag, som
+bjuder: "Du skall aeta ditt broed i ditt anletes svett".
+
+Det aer modaernt nu foer tiden att jaemra sig oefver fattigdomen som nagot
+ondt och att beklaga den unge mannen, som icke blifvit foedd med en
+silfversked i munnen. Foer min del instaemmer jag hjaertligt i president
+Garfield's uttalande: "Det rikaste arf en ung man foedes till, aer
+fattigdom". Det aer min fasta oefvertygelse att af denna klass ha vi det
+baesta och stoersta att foervaenta. Det aer icke bland millionaerens eller
+den hoegt uppsattes soener, som vaerlden far sina laerare, sina martyrer,
+sina uppfinnare, sina statsmaen, sina diktare eller ens sina affaersmaen.
+Alla dessa komma fram ur den fattiga kojan. Vi kunna knappast laesa ett
+bland de fa "namnen, som aldrig doe", eller om nagon slaektets
+vaelgoerare, som icke hade foerdelen af att vara foedd, vaggad och fostrad
+i fattigdomens skola. Det finns intet sa foervekligande, intet sa
+foeroedande i sin verkan pa de egenskaper, som skulle leda till hoegre
+mal--moraliska eller intellektuella--som aerfd rikedom. Om det
+ibland er finns en ung man, som kaenner att han icke behoefver anstraenga
+sig foer att foertjaena sitt uppehaelle, sa skaenker jag honom mitt
+innerligaste deltagande. Men om han skulle visa sig vara ett undantag
+fran sina jaemlikar och blifva en aktningsvaerd medborgare, till nytta
+foer samhaellet, sa skaenker jag honom i staellet foer mitt deltagande min
+djupaste voerdnad; ty den, som oefvervinner de frestelser, som atfoelja
+aerfd rikedomn, aer af "jordens salt" och foertjaenar dubbel aera.
+
+Det aer mycket godt man far till lifs i The New York Sun, hvars
+framstaende utgifvare och aegare ni nyligen hade noejet, foerdelen och
+aeran att lyssna till. Jag ber att fa laesa upp foeljande foer er sasom en
+af The Sun's talrika ljusstralar:
+
+			     "VARA GOSSAR
+
+Hvarje moralist fragar sig ibland: Hur aer det fatt med soenerna till
+vara rika och stora maen? Fragan atfoeljes af en sorglig statistik oefver
+sadana soeners uselhet och foerfall.
+
+Moralisternas misstag aer att de framstaella fragan oriktigt. Det aer
+icke galet fatt med dessa daraktiga soener, utom att de aero olyckliga;
+men med deras faeder aer det pa tok.
+
+Foerestaell er att ett vackert exemplar af en gammal jakthund, som vael
+skoett sin syssla, samlade en otalig maengd villebrad i parken, goedde
+dem och sade till sina valpar: "Se haer, pojkar, jag har med stor moeda
+samlat dessa djur, och nu vill jag att ni roar er. Jag aer sa van att
+stroefva genom skogarna och kan icke laegga bort vanan att jaga, men ni,
+gossar, behoefva bara springa omkring i parken och ta foer er hvad ni
+behagar. En sadan jakthund skulle foeraktas af hvarje hundkaennare.
+Husbonden skulle saega till en sadan hund: "Herr Hund, ni haller helt
+enkelt pa att foerstoera dessa valpar. Foer mycket koett och ingen motion
+ger dem skabb och sjutton andra kraempor; och om valpsjukan inte doedar
+dem, skola de bli en hop vingelbenta, suroegda stackare, som ni far
+skaemmas foer.  Foer himmelens skull lat dem lefva pa hundbroed och hallas
+straengt".
+
+Samma man goer sjaelf med stor stolthet hvad han foerdoemer hos hunden
+eller katten. Han foerdaerfvar sina barn, och naer han sedan blir gammal,
+klagar han oefver att han gjort allting foer dem, och aenda ha de bara
+gjort honom sorg. Den, som ger sin son en befattning han icke gjort
+sig foertjaent af och ger honom tillfaelle att vanaera sig och sina
+anhoeriga, foertjaenar icke mera deltagande, aen hvilken som helst usling,
+som afsiktligt uppfostrar en gosse till ohederlighet.
+
+De feta, onyttiga mopsarna, som flasande och pustande slaepas i band af
+unga damer, kunna icke klandras foer sin belaegenhet; och samnma
+foerhallande aer det med rika maens soener. De unga damerna, som goedde
+sina mopsar alltfoer rikligt, och faederna, som skaemde bort sina soener,
+ha endast sig sjaelfva att skylla.
+
+Ingen skulle kanske vilja foersvara saken, men hvem som helst maste
+medge, att om lagen gjorde det omoejligt foer en person att aerfva mer aen
+en god uppfostran och en sund kroppskonstitution, sa skulle vi inom
+kort aega ett nytt, baettre slaekte."
+
+Detta aer sundt. "Om ni ser det i The Sun, sa aer det sa"--atminstone
+i detta fall.
+
+Det aer icke den fattige unge mannen, som hvarje morgon gar till sitt
+arbete och haller pa daermed till aftonen, som vi skola beklaga. Det aer
+den rike mannens son, hvilken Foersynen foermenat denna aerofulla
+uppgift. Det aer icke den arbetsamme mannen, utan den late, som skulle
+vaecka vart deltagande och allvarliga bekymmer. "Lycklig den maenniska,
+som funnit sitt arbete", saeger Carlyle. Jag saeger: "Den maenniska aer
+lycklig, som maste arbeta, som maste arbeta straengt och arbeta laenge".
+En stor skald har sagt: "Den beder baest, som aelskar mest". Detta kunde
+omnskrifvas till: "Den beder baest, som arbetar mest". Ett hederligt
+dagsverk vael fullbordadt aer ingen dalig boen. I vara dagar hoejes ofta
+ropet: "Afskaffa fattigdomen!" Men det kan lyckligtvis icke ske;
+fattiga skola vi alltid hafva ibland oss.  Afskaffa fattigdomen, och
+se sedan hvad det blefve af "maenniskoslaektet? Framatskridande och
+utveckling skulle upphoera. Taenk om dess framtid berodde pa de
+rika. Tillfoerseln af hvad som aer godt och stort skulle afstanna och
+det maenskliga samhaellet aterga till barbarism. Afskaffa lyx, om ni
+vill, men laemna oss den mark, ur hvilken det baesta hos
+maenniskokaraktaeren vaexer upp: fattigdom--hederlig fattigdom.
+
+Jag vill foer ett oegonblick antaga, mina herrar, att ni alla voro nog
+lyckliga att vara foedda fattiga. Den foersta fraga, som tvingar sig pa
+er, aer denna: "Hvad skall jag laera att goera foer slags nyttigt arbete,
+som i utbyte skall gifva mig medel till foeda, klaeder, hus och hem och
+goera mig oberoende af andras understoed? Pa hvilket saett skall jag
+foertjaena mitt uppehaelle?" Och den unge mannen kan foeredraga, eller tro
+att han skulle foeredraga ett visst slags arbete framfoer andra, att bli
+affaersman eller handtverkare, praest, laekare, arkitekt, elektriker
+eller jurist. Jag tviflar icke pa att nagra af er i edra mest
+hoegtsvaefvande planer straefva efter att bli journalister. Men det aer af
+ringa betydelse, hvad den unge mannen tycker om eller inte tycker om;
+han maste alltid halla en punkt klar framfoer sig: "Kan jag uppna en
+sadan skicklighet i detta fack, att jag saekert, genom att aegna mig
+daerat, kan foertjaena mitt uppehaelle?"
+
+Den unge man, som beslutar sig foer ett nyttigt arbete, foer hvilket han
+till gengaeld far en summa, som aer tillraecklig foer hans underhall, ser
+klart en af sina allra foersta plikter. Han moeter genast fragan, som
+tvingar sig pa honom och kraefver ett svar, och han besvarar den
+riktigt.
+
+Haer aer intet tal om foervaerfvande af rikedom. Hvar och en medgifver,
+att en ung mans foersta plikt aer att arbeta foer sitt uppehaelle. Om det
+naesta steg han har att taga aero aefven alla eniga; den unge mannen kan
+icke saegas hafva uppfyllt hela sin skyldighet, om han laemnar ur
+raekningen lifvets tillfaelligheter, olyckshaendelse, sjukdom och tryckta
+arbetsloener, som foer naervarande. Klokheten bjuder honom att besinna
+dessa omstaendigheter, och det aer en del af hans plikt att spara nagot
+af sin inkomst och placera sina besparingar i banker eller egendom
+eller i nagot vinstgifvande foeretag, sa att han i haendelse af behof
+eller pa sin alderdom icke star pa bar backe, utan har nagot att lefva
+af. Jag tror att vi alla aero oefverens om laempligheten--nej plikten
+att arbeta och spara foer vart uppehaelle och daerigenom bibehalla vart
+oberoende och var sjaelfaktning.
+
+Dessutom tager jag foer afgjordt, att nagra af er redan beslutat att sa
+snart som moejligt bedja "en viss ung dam" dela sin lott--eller
+lotter, ty naturligtvis skulle han ha en lott eller ett par att dela.
+Aektenskapet aer en mycket viktig sak och ger anledning till manga
+allvarliga betraktelser. "Taenk pa att du, naer du gifter dig, far en
+kvinna med godt, sundt foerstand", var det rad min laerare gaf mig, och
+jag testamenterar det haermed at er. Godt, sundt foerstand aer den
+ovanligaste och den oskattbaraste egenskapen hos bade kvinna och man.
+Men innan ni far tillfaelle att skaffa er en kamrat genom lifvet,
+kommer den fragan, hvarom jag aemnar tala till er--"rikedom"--icke
+rikedom pa millioner, utan helt enkelt tillraecklig inkomst foer att
+foera ett anspraksloest, oberoende lif.
+
+Hvad menas med rikedom? Hur skapas den och hur foerdelas den? Icke
+langt haerifran ha vi ofantliga kollager, som millioner af ar legat
+till ingen nytta och daerfoer varit vaerdeloesa. Genom nagot experiment
+eller kanske en tillfaellighet upptaecktes att den daer svarta stenen
+kunde brinna och frambringa vaerme. Maenniskor graefde schakt, satte upp
+maskiner, spraengde och haemtade upp kol, som de salde till allmaenheten.
+
+Det tog vedens plats som braensle till ungefaer halfva kostnaden. Genast
+blef hvarje kollager vaerdefullt, daerfoer att det var nyttigt eller
+kunde blifva det, och salunda blef landets rikedom oekad med en ny
+artikel, vaerd hundra, ja, tusen millioner. En skotsk arbetare,
+foertaeljer historien, satt en dag och sag in i elden, daer en tekittel
+stod och kokade, och han maerkte huru angan lyfte locket. Detta ha
+hundra tusentals maenniskor sett foere honom; men ingen sag hvad han sag
+--angkraften, som goer hela vaerldens arbete foer sa oaendligt liten
+kostnad i jaemfoerelse mot foerr, att man icke ens foermar att raekna ut,
+huru mycket vaerldens rikedom oekades haeraf. Allmaenhetens besparingar
+aero rikedomens rot. En ung mans arbete till allmaenhetens baesta skapar
+rikedom i foerhallande till den nytta han goer allmaenheten. Kommendoer
+Vanderbilt sag, tror jag, tretton olika korta jaernvaegslinjer mellan
+New York och Buffalo, under tretton olika foervaltningar och med en
+osammanhaengande och besvaerlig tjaenstgoering. Albany, Schenectady,
+Utica, Syracuse, Auburn, Rochester m. fl. stodo i spetsen foer nagra af
+dessa bolag. Han foerenade dem alla, byggde en direkt linje, hvaroefver
+er statsexpress flyger femtioen mil i timmen--stoersta uppnadda
+hastighet. Och hundratals passagerare befara den linjen mot en under
+det gamla systemet. Han gjorde allmaenheten en saerskild tjaenst, som
+fullfoeljd af andra, nedbringar kostnaden foer transport af foedoaemnen
+fran Vaesterns praerier till edra doerrar till en ren obetydlighet pr
+ton. Han foerskaffade allmaenheten--och fortfar daermed hvarje dag--
+oberaeknelig rikedom, och den vinst han sjaelf skoerdade var endast en
+droppe i hafvet, jaemfoerd med den han oeste oefver staten och nationen.
+
+I gamla dagar, innan anga, elektricitet eller nagon annan af de
+modaerna uppfinningarna, som gemensamt ha foeraendrat vaerldens utseende,
+funnos till, gjordes allt i liten skala. Det fanns icke tillfaelle foer
+stora ideer att blifva utfoerda i stor skala och salunda skaffa rikedom
+at uppfinnaren, upptaeckaren, upphofsmannen eller verkstaellaren. Nya
+uppfinningar gafvo detta tillfaelle, och manga stora foermoegenheter
+skapades af enskilda. Men i vara dagar passera vi--savida vi icke
+redan ha gjort det--detta utvecklingsstadium, och det aer endast en
+orsak, som numera kan skapa stora foermoegenheter--jordegendomarnas
+stigande i vaerde. Fabriksverksamhet, kommunikation oefver land och haf,
+banker och foersaekringsanstalter hafva alla kommit i haenderna pa bolag,
+bestaende af hundra, i manga fall tusen aktieaegare. New Yorks
+centraljaernvaeg aeges af mer aen tiotusen aktieaegare,
+Pennsylvaniajaernvaegen aeges af flera personer aen den stora arme bestar
+af, som den har i sin tjaenst, och naestan en fjaerdedel af aegarna aero
+kvinnor och barn. Pa samma saett aer det med de stora fabriksbolagen,
+med de stora angbatslinjerna, med bank- och foersaekringsinraettningarna,
+ja med alla affaersgrenar. Det aer ett stort misstag af unga maen att
+saega: "Ah, vi kunna aldrig komma in i en affaer". Om nagon af er sparat
+sa mycket som femtio eller hundra dollars sa vet jag verkligen inte
+nagon slags affaersgren, hvari ni inte genast kan kasta er in. Med
+aktien pa fickan kan ni infinna er vid aktieaegarnas sammantraede, halla
+tal och framstaella foerslag, tvista med direktoeren och foerklara huru
+bolagets foervaltning boer ordnas och ha en aegares alla raettigheter och
+hela inflytande. Ni kan koepa aktier i allting, fran tidningar till
+hyreskaserner. Men kapital betalas sa oemkligt nu foer tiden, att jag
+tillrader stor foersiktighet vid placeringen. Jag upprepar hvad jag
+foerut sagt till kroppsarbetare och till praester, till professorer,
+artister, laekare och med dem likstaellda: "Saett icke in edra penningar
+i nagot som helst affaersfoeretag "--affaersrisker aero icke foer sadana
+som ni. Koep allra foerst ett eget hem, och om ni sen har nagot oefver,
+sa koep ett annat hus eller del i ett hus, eller tag en inteckning i
+ett hus eller i en jaernvaeg, och lat det vara foersta inteckningen samt
+noej er med mattlig raenta. Vet ni att af hundra, som pa egen hand
+foersoeka att goera affaerer, visar statistiken att de nittiofem foerr
+eller senare misslyckas. Jag vet det af egen erfarenhet. Jag kan
+citera "Hudibras" [1] och saega er, att, hvad atminstone en affaersgren
+angar, aero hans ord i hoegsta grad traeffande aennu i dag:
+
+  "Ack ve! Den man far mera, aen han tal,
+  som staendigt har att goera med kallt stal."
+
+  [1] "Hudibras"--en komisk hjaeltedikt fran 1600-talet af Samuel
+  Butler
+
+Aktieaegare i jaern- och stalaffaerer kunna intyga sanningen haeraf,
+antingen stalet aer varmt eller kallt. Samma foerhallande rader inom
+andra affaersgrenar.
+
+Foersta klagan oefver vara dagars affaersstaellning gaeller rikedomens
+hopande i fatalets haender. Detta var, som jag redan sagt, foerhallandet
+strax efter att de nya uppfinningarna aendrat vaerldens staellning. Men i
+dag aer det icke sant. Rikedomen blir mer och mer foerdelad bland de
+manga. Summan af arbetets och kapitalets gemensamma vinst, som nu
+kommer pa arbetets lott, har aldrig varit sa stor som nu, och summan,
+som gar till kapitalet, aldrig sa liten. Under det att kapitalets
+vinst minskats med mer aen haelften, daer den icke alldeles uteblifvit,
+visar statistiken att arbetsfoertjaensten aldrig statt sa hoegt som foere
+de senaste daliga konjunkturerna inom affaersvaerlden, och att
+lefnadsfoernoedenheter betydligt fallit i pris. Storbritannien har
+inkomstskatt, och vart land maste foer en tid underkasta sig en dylik
+palaga. Af statistiska uppgifter fran England framgar, att under de
+elfva aren fran 1876 till 1887 oekades antalet af personer, som i
+arsinkomst hade fran 750 till 2,500 dollars, med mer aen 21 procent och
+minskades antalet af dem, som hade fran 5,000 till 25,000 dollars, med
+2 1/2 procent.
+
+Ni kan vara oefvertygad om, mina herrar, att fragan om rikedomens
+foerdelning ganska snart ordnar sig under naervarande foerhallanden och
+ordnar sig i den raetta riktningen.  De fa rika bli fattigare, och de
+arbetande manga bli rikare. Nagra fa undantagsmaen kunna nog skapa sig
+rikedom, men den blir saekert mattligare aen foerr. Detta aer kanske icke
+till sa stor lycka foer massan af folket, som man aer benaegen att tro,
+emedan samlandet af stor rikedom i haenderna pa en foeretagsam man, som
+fortfarande haenger i arbetet, aer det baesta medlet att astadkomma
+mangas vaelstand. Taenk pa den rikaste man, som vaerlden nagonsin sett,
+och som dog i New York foer nagra ar sedan. Med undantag af en liten
+raenta, som foerslog till de dagliga utgifterna, var hela hans
+foermoegenhet och dess afkastning insatt i foeretag, som astadkommit vart
+jaernvaegssystem, med dess oerhoerdt billiga transportkostnader. Antingen
+millionaeren vill det eller ej, sa kan han icke undga den lag, som
+under nuvarande foerhallanden tvingar honom att anvaenda sina millioner
+till folkets baesta. Allt han kan fa af dem under de fa ar han lefver
+aer att han kan bo i ett finare hus, ha finare moebler och omgifva sig
+med konstfoeremal. Jag kunde tilllaegga: ett praektigare bibliotek--
+mera af gudarna i sin naerhet--men af hvad jag sett af millionaerer aer
+biblioteket den minst begagnade delen af deras "moebler" i den statliga
+bostaden. Han kan aeta finare mat och dricka finare viner, hvilket bara
+foerstoer honom. Men den modaerne millionaeren aer vanligen en man med
+mycket tarflig smak och till och med gnidarevanor. Han anvaender mycket
+litet foer egen raekning och aer arbetsbiet, som i industrikupan samlar
+honung, hvilken sedan kommer invanarna i den daer kupan och allmaenheten
+i stort sedt till godo. Detta aer en sann bild af millionaeren, sadan
+Mr. Carter skildrat honom i sitt maerkliga tal infoer
+Beringsundtribunalet i Paris: [2]
+
+  [2] En ar 1893 tillsatt skiljedomstol foer att loesa tvisten mellan
+  Amerika och England om saelfangsten i Berings sund.--Oe a.
+
+"De som lyckas baest i att foervaerfva egendom och i en sadan enorm
+utstraeckning aero just de maen, som kunna baest skoeta den, sa att den
+mest gagnar samhaellet. Det aer daerfoer att de aega den egenskapen, som de
+kunna foerstora den i sa hoeg grad. De aega verkligen i ordets raetta
+mening, endast hvad de foerbruka. Aterstoden tillfaller det allmaenna
+baesta. De aero endast foervaltarna. De placera rikedomen och staella om
+att pengar saettas in i det eller det foeretaget och i aennu ett
+annat. Allt slags arbete, som kan vara produktivt, gynnas af
+dem. Dessa maen, som foervaerfva dessa hundra millioner, goera slaeptjaenst
+hos den aterstaende delen af samhaellet--sadan aer faktiskt deras
+staellning. Och samhaellet tal det, daerfoer att det vet att det aer
+foerdelaktigast."
+
+Haer aer ett annat vittnesboerd af en lika maerklig man. Er vaen, Mr. Dana,
+sade med fullkomlig raett i Cornelluniversitetet:
+
+"Det aer en klass af maenniskor, som jag saerskildt vaender mig till,
+vetenskapsmaennen, taenkarna och uppfinnarna; och sa till den klass af
+maenniskor, som blifvit vaelsignad med foermagan att spara, att foervaerfva
+rikedom, att samla och koncentrera pengar, maen, mot hvilka det nu aer
+modaernt att deklamera och mot hvilka man soeker stifta lagar. Och aenda,
+om det finns nagon maensklighetens vaelgoerare, som skulle kunna vaecka
+afund foer allt han lyckats utraetta och foer de ofoergaetliga minnen han
+laemnat efter sig, sa aer det Ezra Cornell. Eller, foer att taga ett
+annat, naera till hands varande exempel, Henry W. Sage. Dessa maen
+visste huru de skulle bli rika, daerfoer att de fatt den begafningen;
+och naer de blefvo rika, sa visste de huru rikedomen skulle anvaendas
+till aendamal, somn skola gagna maenskligheten sa laenge vaerlden bestar.
+Mannen med snille och mannen med penningar, dessa, som bereda nya
+arbetsfaelt, och dessa, som samla och spara foer att bilda stora
+affaersfoeretag till allmaenhetens nytta, dessa aero vaerldens utsedda och
+oskattbara ledare i det nu boerjade tjugonde seklet."
+
+Bien i en kupa foerstoera icke arbetsbien, som samla honung, utan
+droenarna. Det aer ett stort misstag af allmaenheten att vilja skjuta ned
+millionaererna, ty de aero bina, som tillverka mest honung och bidraga
+mest att fylla kupan, aefven sedan de fullproppat sig sjaelfva. Lat oss
+ge akt pa den maerkliga omstaendigheten, att ett lands och ett folks
+vaelmaga star i proportion till antalet millionaerer. Se pa Ryssland,
+med dess befolkning af sa godt som traelar, lefvande pa svaeltkost, som
+ingen i vart land kunde eller ville roera vid; och i Ryssland skall ni
+icke finna en enda millionaer, med undantag af kejsaren och ett par
+jordaegande adelsmaen. Det aer naestan pa samma saett i Tyskland. I hela
+tyska kejsardoemet kaenner jag inte till mer aen tva millionaerer. I
+Frankrike, daer folket har det i allmaenhet baettre aen i Tyskland, kan ni
+icke raekna till ett halft dussin millionaerer i hela landet. I vart
+gamla hemland, Storbritannien, som aer det rikaste land i Europa--det
+rikaste i vaerlden med undantag af ett, vart eget--finnas fler
+millionaerer aen i hela det oefriga Europa, och dess befolkning aer mera
+vaelmaende aen i nagot annat land. Ni kommer till vart eget land: vi ha
+flera millionaerer, aen hela den oefriga vaerlden tillsammans, ehuru vi
+icke ha en tiondedel sa manga som man tror. Jag har sett en
+foerteckning af en vaelkaend jurist i Brooklyn oefver personer, som
+antogos vara millionaerer, och den vaeckte mitt loeje, som den vaeckt
+manga andras. Jag sag maen kallas foer millionaerer, som icke ens kunde
+betala sina skulder. Manga borde haft en nolla borttagen fran sina
+1,000,000. Foer en tid sedan satt jag vid en middag bredvid Mr. Evarts,
+och samtalet roerde sig om ideen att personer, medan de lefde, skulle
+utdela sin foermoegenhet till allmaennyttiga aendamal. En af de naervarande
+herrarna sade, att det var fullkomligt riktigt, och anfoerde manga
+skael, af hvilka ett var, att ingen kunde ta sin rikedom med sig i
+doeden.
+
+"Jag vet just inte det", sade Mr. Evarts. "Min erfarenhet som New
+Yorksjurist aer, att, pa ett eller annat saett lyckas maenniskor i att
+taga atminstone fyra femtedelar med sig." Deras beryktade rikedom far
+man aldrig reda pa efter deras doed.
+
+Hur idealfoerhallandena aen ma utveckla sig, foerekommer det mig, som om
+Mr. Carter och Mr. Dana hade raett. Under vara nuvarande foerhallanden
+aer millionaeren, som fortfar att arbeta, den billigaste tjaenare
+allmaenheten kan halla sig med foer priset af hans klaeder, foeda och
+bostad.
+
+Nutidens uppfinningar leda till affaerskoncentrering. Ni kan icke med
+foerdel leda en Bessemerfabrik utan att sysselsaetta tusen arbetare pa
+en plats. Ni kan icke tillverka pansarplat till vara skepp utan att
+foerst ge ut sju millioner dollars, som Bethlehembolaget nyligen gjort.
+Ni kan inte vaefva en aln bomullstyg under konkurrens med vaerlden, utan
+att ha en ofantlig fabrik och tusentals maen och kvinnor, som hjaelpa er
+med arbetet. Det stora elektriska etablissemanget haer i er stad har
+framgang, daerfoer att det kostat millioner och kommer att drifvas i
+stor skala. Under sadana villkor kan det icke undvikas, att rikedomen
+under gynnsamma konjunkturer samlas i haenderna pa ett fatal. Men af
+femtio stora foermoegenheter, som Mr. Blaine hade pa sin lista, fann han
+endast en, som foervaerfvats genom ett yrke. De flesta foertjaenas pa
+jordegendom, daernaest pa kommunikationsmedel och bankroerelse. Hela
+yrkesvaerlden hade astadkommit endast en millionaer.
+
+Men under antagande att ett oefverfloed af rikedom faller i haenderna pa
+ett fatal maenniskor--hvad aer deras plikt? Hur skall straefvan efter
+dollars lyftas fran den laga atmosfaer, som omger affaerslifvet, och
+blifva till en aedel lefnadsbana? Hittills har rikedomen blifvit
+foerfogad oefver pa tre saett: Det foersta och allmaennaste har varit att
+testamentera den at sin efterlefvande familj. Franraeknadt omsorgen foer
+de sinas anspraksloesa och oberoende underhall, sa kan saettas i fraga
+om ett sadant bruk af rikedom aer raett eller klokt. Jag ber er besinna
+hvad resultatet, som regel, brukar vara af att millioner laemnas at
+unga maen och kvinnor, soener och doettrar till millionaeren. Ni skall
+finna att, som regel, det icke aer till doettrarnas nytta; det visar sig
+i de maens karaktaer och uppfoerande, som gifta sig med dem. Hvad soenerna
+angar, sa aer deras staellning skildrad i det utdrag jag nyss laeste upp
+foer er ur The Sun. Intet aer sannare aen det, att, som regel, den
+"allsmaektige dollarn", da den i millioner testamenteras till soener och
+doettrar, visar sig vara en "allsmaektig foerbannelse". Det aer icke sitt
+barns baesta millionaeren taenker pa, naer han goer sitt testamente--det
+aer sin egen fafaenga. Det aer icke kaerlek till barnet, utan
+sjaelfberoemmelse, som ligger till grund foer detta foerdaerfbringande saett
+att disponera oefver rikedom. Ett foersvar finns foer detta saett,
+naemligen att rikedomen blir mycket hastigt skingrad och foerdelad pa
+manga.
+
+Det finns ett annat bruk af rikedom, mindre vanligt aen det foersta,
+hvilket icke aer sa skadligt foer allmaenheten, men hvilket icke skulle
+raeknas testatorn till foertjaenst. Millionaerer skaenka sina pengar till
+offentliga institutioner, naer de aero tvungna att slaeppa sitt tag om
+dem. Det aer ingen godhet och kan icke bli nagon vaelsignelse att ge
+bort hvad man icke kan undanhalla. Det aer ingen gafva, daerfoer att det
+icke gifves med glaedje, utan aftvingadt vid doedens straenga kallelse.
+Den olyckliga utgangen af dessa testamenten, tvisterna, som ofta
+atfoelja dem och det saett, hvarpa rikedomen foersloesas, tyckes utvisa,
+att oedet icke ser dem med vaenliga oegon. Vi hafva staendigt varnande
+laerdomar foer oegonen och maste se till, att det enda saettet att goera
+nagot varaktigt godt genom bortskaenkandet af stora summor aer, att
+millionaeren lika nitiskt och vaket under sin lifstid soerjer foer sin
+egendoms foerdelning, som han gjort foer dess foervaerfvande.
+
+Vi hafva i dag ett anmaerkningsvaerdt raettegangsfall, roerande fem eller
+sex millioner dollars, som en framstaende jurist testamenterat till
+uppfoerandet af ett offentligt bibliotek i New York, en institution sa
+vaelbehoeflig, att det oefverklagade testamentet aer en stor olycka. Det
+aer aratal sedan han dog; testamentet aer foerklaradt ogiltigt pa grund
+af ett formfel, ehuru icke det ringaste tvifvel pa donatorns mening
+foereligger. Det aer ett sorgligt bevis pa huru daraktigt maenniskor
+handla, som behalla sina millioner, foer hvilka de icke ha nagon
+anvaendning, tills de aero ur stand att foerfoga oefver dem, sasom de
+oenska. Peter Cooper, Pratt fran Baltimore och Pratt fran Brooklyn och
+andra aero maen, som ni borde taga till foerebilder--de delade med sig
+af sitt oefverfloed, medan de aennu lefde.
+
+Det tredje bruket--det enda aedla bruket af oefverfloedig rikedom--aer
+detta: Att den betraktas som ett heligt ansvar, att vael foervaltas af
+sin aegare, i hvars haender den kommit, till maensklighetens hoegsta vael.
+Man lefver icke endast af broed, och fem eller tio cents mera i inkomst
+om dagen, utstroedda oefver tusenden, skulle framkalla litet eller intet
+godt. Men samlad i en stor fond och anvaend som Mr. Cooper anvaende den,
+till uppraettandet af Cooperinstitutet, blir den till vaelsignelse foer
+generationer. Den skall bilda foerstandet, maenniskans andliga del. Den
+foerser er med en stege, uppfoer hvilken den uppatstraefvande fattige kan
+klaettra. Men det tjaenar ingenting till, mina herrar, att foersoeka
+hjaelpa folk, som inte vill hjaelpa sig sjaelfva. Man kan inte knuffa
+nagon uppfoer en stege, som inte vill foersoeka att klaettra litet sjaelf.
+Sa snart ni slutar att skjuta pa, faller han ned och goer sig illa.
+Daerfoer har jag ofta sagt och upprepar det aen en gang, att den dag
+kommer och vi se redan dess gryning, da den man, som vid sin doed aegde
+millioner att fritt foerfoga oefver och icke gjorde det, kommer att doe
+vanaerad. Jag menar naturligtvis icke affaersmannen, som ploetsligt
+traeffas af doeden och som har sitt kapital i affaeren och icke kunnat
+taga ut det; ty kapitalet aer verktyget, hvarmed han astadkommer sina
+underverk och producerar mera rikedom. Jag talar om den mannen, som
+vid sin doed aeger millioner i vaerdepapper, hvilka han behoell foer
+raentans skull, sa att han kunde oeka sin elaendiga dollarhoeg. Genom att
+under sitt lif foerfoga oefver oefverskottet af stor rikedom, sa att den
+blir till en vaelsignelse foer maenskligheten, kan affaersmannens
+verksamhet med att samla foermoegenhet upphoejas i rang med hvilken som
+helst annan sysselsaettning. Pa detta saett kan han i rang till och med
+maeta sig med laekaren, hvars yrke aer ett af vara allra hoegsta, daerfoer
+att affaersmannen aefven, pa visst saett, blir en laekare, som foersoeker
+icke att bota utan att foerekomma maensklighetens lidande. Till dem
+ibland er, som aero tvungna eller som oenska att betraeda affaersbanan och
+att samla rikedom, rekommenderar jag ideen. Den grafskrift, som hvarje
+rik man skulle oenska sig foertjaena, star att laesa pa monumentet oefver
+Pitt:
+
+  "Han lefde utan att goera vaesen af sig,
+  Och han dog fattig."
+
+Sadan aer den man, som framtiden kommer att hedra, under det att den,
+som doer gammal efter att ha dragit sig ifran affaerer och har millioner
+foervarade i sitt kassaskrin, hvarken blir begraten, hedrad eller
+prisad.
+
+Jag kan med raetta indela unga maen i fyra klasser:
+
+Foerst sadana, som maste arbeta foer sitt uppehaelle och som satt till
+sitt mal foervaerfvandet af en anspraksloes inkomst--en koja och ett
+hjaerta, d. v. s. en enkel, men pittoresk bostad pa landet och en
+kamrat, "som sprider solsken, hvarhelst hon gar" och aer hans lifs goda
+aengel. Denna klass n:r 1 kunde hafva till sitt motto: "Fattigdom eller
+rikedom gif mig icke", "Fran fattigdomens besvaerligheter och
+rikedomens ansvar bevare oss Herren Gud."
+
+Klass n:r 2 omfattar alla dem ibland er, som ha beslutat att foervaerfva
+rikedom, hvilkas lifsmal aer att tillhoera denna mycket omtalade och
+mycket smaedade klass--millionaererna--dessa, som boerja arbeta foer
+det stoersta goda at det stoersta antalet, men det stoersta antalet aer
+alltid nummer ett. Mottot foer denna klass aer kort och traeffande: "Fyll
+din boers."
+
+Nu kommer den tredje klassen. Den gud de dyrka heter hvarken rikedom
+eller lycka. De besjaelas af "aedel aerelystnad", och straefvan efter
+ryktbarhet aer deras lifs foerhaerskande lidelse. Detta aer kanske icke sa
+lumpet som straefvan efter materiell rikedom, men det vittnar om mera
+fafaenga. Framfoer ryktets altare boeja manga tillbedjare knae. Den
+stoersta graden af fafaenga finner man hos personer, som upptraeda
+offentligt. Det aer kaendt att sangare och musici, skadespelare och till
+och med malare--hela artistklassen--aero synnerligt behaeftade med
+personlig fafaenga. Detta har ofta vaeckt undran, men skaelet ligger
+troligen daeri, att musikern och skadespelaren, ja aefven malaren kan
+vara framstaende i sin konst, utan att daerfoer aega hoegre bildning eller
+allmaen begafning. Nagra egenheter eller ett utpraegladt karaktaersdrag
+kan skaffa honom utmaerkelse och rykte, sa att hans kaerlek till konsten
+eller oenskan att gagna med sin konst foerkvaefves af en smaaktig,
+sjaelfvisk personlig fafaenga. Men vi finna denna benaegenhet, ehuru i
+mindre grad, i alla yrken och sysselsaettningar, hos politikern,
+juristen och, med foerlof sagdt, ibland aefven hos praesten; mindre hos
+laekaren, tror jag, antagligen daerfoer att han i sitt yrke staendigt star
+ansikte mot ansikte med lifvets sorg och allvar. Han ser, baettre aen
+nagon annan, huru allt aer fafaenglighet, foergaenglighet. En god bild af
+denna klass ger oss Shakespeare i Hotspur's tal:
+
+  "Vid Gud! det vore laett att hoppa upp
+  och rycka aerans glans fran bleklagd mane.
+  Ja, laett att dyka ned i hafvets djup,
+  daer intet saenklod bottnat aen, och draga
+  en drunknad aera upp vid lockarna,
+  om endast den, som raeddat henne, finge
+  all hennes haerlighet, men utan en rival".
+
+Laegg maerke till, mina unga herrar, huru han icke fragar efter nagot
+annat aen sig sjaelf och huru han som en fafaeng pafagel struttar oefver
+scenen.
+
+Det foerekommer icke mig, som om kaerlek till rikedom vore drifkraften
+hos sa manga, som kaerlek till ryktbarhet aer; och detta boera vi vara
+uppriktigt glada oefver, ty det visar att under utvecklingens
+oemotstandliga lag roer sig slaektet sa smaningom framat och uppat. Tag
+hela skalan af den artistiska vaerlden, som ger lifvet ljus och
+skoenhet, som foerfinar och pryder, och helt saekert aer att den store
+kompositoeren, malaren, pianisten, lagkarlen, domaren, statsmannen,
+alla dessa offentliga maen bry sig mindre om millioner aen om
+ryktbarhet, hvar och en pa sitt arbetsfaelt. Hvad fragade Washington,
+Franklin, Lincoln eller Grant och Sherman efter rikedom? Intet! Eller
+Harrison och Cleveland, tva fattiga maen, vael vaerda att traeda i de
+andras fotspar? Hvad fraga domarna vid var Hoegsta domstol efter
+rikedom? De stora praesterna, laekarna och laerarna, icke bry de sig om
+att foervaerfva rikedom. Den vinst de efterstraefva aer ett godt anseende,
+foervaerfvadt i arbetet foer andra, och detta aer ett stort steg framfoer
+millionaerklassen, som strider sig in i alderdomen och genom alderdomen
+till grafvens braedd, utan annan aerelystnad aen att oeka sin elaendiga
+penninghoeg.
+
+Men sa finns en fjaerde klass, hoegre aen de foeregaende, som icke
+tillbeder hvarken vid rikedomens eller ryktbarhetens altare, utan vid
+det aedlaste af alla altare, arbetets altare--arbete foer
+maenskligheten. Sjaelffoersakelse aer dess loesen. Medlemmar af denna inre
+och hoegre krets soeka icke offentligt gillande, utan noeja sig med sin
+raettskaenslas tysta medgifvande. De saega med Confucius: "Jag bryr mig
+icke om att jag icke har nagon hoeg vaerdighet, men jag bryr mig om att
+goera mig foertjaent af en hoeg vaerdighet". Denna klass foermar fattigdomen
+icke nedtrycka eller medgangen upphoeja. Den maenniska, som hoer dit,
+soeker fylla sin dagliga plikt pa ett sadant saett, att hon kan hoegakta
+sig sjaelf och fruktar endast sitt samvetes ogillande. Jag har kaent maen
+och kvinnor, som offentligheten icke mycket kaende till, ty denna klass
+soeker icke offentligheten, men som i sitt lif visade sig ha natt detta
+idealiska stadium. Foer denna klass skall jag ge er en passande
+illustration ur en dikt af en skotsk skald, som alltfoer ung laemnade
+lifvet:
+
+  "Jag vill ga fram bland maen, ej klaedd i hanets pansar,
+  men i mitt rena uppsats blanka vapenskrud.
+  Mig vaenta stora plikter och mig vaenta sanger.
+  Och om med krona eller ej jag stupar,
+  det goer detsamma, blott Guds verk aer gjordt.
+  Jag laert att aelska blixtens klara flamma,
+  ej askans brak, som foeljer i dess spar,
+  som maen'skor kalla rykte ".
+
+Mina herrar, ni sta pa troeskeln till lifvet, er bjudes det goda, det
+baettre, det baesta, tre led i utvecklingen kunna de kallas--det
+naturliga, det andliga och det himmelska. Det ena har till mal
+vaerldslig framgang--icke utan vaelsignelse foer slaektet i dess helhet,
+emedan det af individen fordrar manga vaerdefulla egenskaper:
+nykterhet, flit och sjaelfdisciplin. Det andra ledet kommer litet
+hoegre: den efterstraefvade beloeningen aer af mera andlig art--icke
+grof och materiell, utan osynlig, icke kropp, utan sjael, maenniskans
+andliga del; och detta framkallar otaliga dygder, som skapa goda och
+nyttiga maenniskor.
+
+Den tredje eller himmelska klassen star pa en helt och hallet olika
+grund, i det att sjaelfviska haensyn icke foerekomma i de baestas utvalda
+broderskap--arbete foer andra aer det foersta villkoret. Ingen fikar
+efter rikedom eller aera, ty de hafva laert och veta att dygden i och
+foer sig aer deras enda stora beloening och att jaemfoerelse daermed aer
+intet annat vaerdt att straefva efter. Och salunda fa rikedomen och
+aefven ryktbarheten laemna sin tron, och denna intages af det hoegsta
+baner ni har att tjaena under--ert eget gillande, vunnet genom trogen
+pliktuppfyllelse, utan fruktan foer foeljderna och utan vaentan pa
+beloening.
+
+Det betyder icke mycket, at hvilket arbetsomrade edra boejelser eller
+asikter foera er, det enda, som aer af vikt, aer att ni dock foeres at
+nagot omrade. Fyll da er plikt och litet till det daer "litet till " aer
+af stor vikt. Vi aega en stor skalds intyg pa, att den maenniska, som
+goer det baesta hon kan, kan ibland goera aennu mer. Bevara er
+sjaelfaktning som er dyrbaraste aedelsten och den enda raetta vaegen att
+vinna andras aktning, och kom ihag Emersons ord, att ingen annan aen ni
+sjaelf kan hindra er framgang.
+  _________________________________________________________________
+
+			    BUSEN "TRUST"
+
+Vi maste alla ha vara leksaker, barnet sin skallra, den vuxne sin
+sport, saellskapsmannen moderna och konstaelskaren sin maestare; och
+maenniskoslaektet, med sina oaendliga skiljaktigheter, behoefver ofta byta
+om leksaker. Inom affaersvaerlden gaeller samma regel. Vi ha haft vart
+tidehvarf af "konsolidationer" och "watered stocks". Foer icke sa laenge
+sedan var allting "syndikat". Ordet har redan blifvit foeraldradt, och
+det nu modaerna aer "trust", hvilket nog i sin tur far laemna plats at
+ett nytt universalmedel, som eftertraedes af ett aennu baettre och sa
+vidare i oaendlighet. Den ekonomiska vaerldens stora lagar, hvilka,
+liksom alla lagar roerande samhaellet, aero med naturnoedvaendighet
+framtvingade ur lifvet sjaelft, kvarsta ensamt ofoeraendrade genom alla
+dessa vaexlingar. Naerhelst konsolidationer eller "watered stocks",
+eller syndikat eller truster foersoeka att kringga dessa, sa har det
+alltid visat sig, att efter sammanstoetningen har intet varit kvar af
+universalbotemedlen, under det att de stora lagarna fortfarande aero i
+verksamhet med oemotstandlig konsekvens.
+
+Det loenar moedan att ta reda pa trusternas utseende och form och se
+efter hvilka foerhallanden, som framkalla dem. Deras genesis aer foelj
+ande: Efterfragan pa en viss artikel aer stoerre aen tillgangen. Priserna
+aero hoega och vinsten lockande. Hvarje tillverkare af denna artikel
+boerjar genast att utvidga sina fabriker och oeka deras
+produktionsfoermaga. Till raga haerpa vaecker den ovanligt stora profiten
+savael direktoerernas uppmaerksamhet som andras, hvilka aero mer eller
+mindre intresserade af fabriken.  Dessa beraetta foer fraemmande om den
+stora framgangen. Nya bolag bildas, nya fabriker uppfoeras, och inom
+kort har efterfragan pa artikeln blifvit tillfredsstaelld, och priserna
+stiga icke mera. Snart blir tillgangen stoerre aen efterfragan, det
+finns ett par ton eller alnar mera i marknaden aen som behoefs, och
+priserna falla. De fortfara att falla, tills artikeln saeljes foer hvad
+tillverkningen kostat, tills mindre foerdelaktigt belaegna eller saemre
+ordnade fabriker och aefven tills de baest skoetta och vaelfoersedda
+fabriker icke laengre aero i stand att tillverka artikeln till det pris,
+hvarfoer den saeljes. Politisk ekonomi saeger att haer slutar
+svarigheten. Varor kunna icke produceras foer mindre aen
+kostnaden. Detta var sant, naer Adam Smith skref, men det aer icke sant
+i dag. Naer en artikel tillverkades af en anspraksloes handtverkare,
+som, troligen i sitt hem, anvaende tva eller tre gesaeller och en eller
+tva laergossar, var det en laett sak foer honom att begraensa eller till
+och med stoppa hela tillverkningen. Som denna nu sker, i jaettestora
+etablissemang, med ett roerelsekapital af fem a tio millioner dollars
+och med tusentals arbetare, kostar det fabrikanten mycket mindre att
+goera en foerlust pr ton eller aln aen att stoppa tillverkningen. Att
+stanna fabriken skulle vara oedesdigert. Villkoret foer billigt fabrikat
+aer att fabriken aer i full gang. Tjugo slags utgifter aero "fixerade
+omkostnader", af hvilka flera skulle oekas genom
+arbetsinstaellelse. Daerfoer tillverkas artikeln i manader, ja, i aratal,
+icke endast utan profit eller utan kapitalraenta, utan till foerfang foer
+det i affaeren insatta kapitalet. Fabrikanterna ha i det ena arets
+bokslut efter det andra sett huru kapitalet reducerats. Men de veta
+att om fortsaettandet af tillverkningen aen aer dyrbart, sa skulle ett
+afbrott vara ruin. Deras konkurrenter aero i samma foerdoemelse. De se
+manga ars besparingar och kapitalet, som de kanske lyckats fa lana,
+bli mindre och mindre, utan hopp om foeraendring i foerhallandena. Det aer
+i en salunda foerberedd jordman, som nagot, hvilket lofvar raeddning,
+gladt vaelkomnas. Fabrikanterna aero i samma staellning som patienter,
+hvilka, sedan de under aratal foergaefves soekt hjaelp hos riktiga laekare,
+laett blifva offer foer foerste baeste kvacksalfvare. Bolag--syndikat--
+trust--de aero villiga att foersoeka hvad som helst. Ett moete utlyses,
+och med faran foer oegonen besluta de sig att handla gemensamt och bilda
+en "trust ". Hvarje fabrik vaerdeberaeknas foer en viss summa. Tjaenstemaen
+utses och genom dessa skall hela tillverkningen af artikeln i fraga
+tillhandahallas allmaenheten till loenande priser.
+
+Sadan aer trustens genesis i fabriksvaror. Inom kommunikationsvaesendet
+aer staellningen, ehuru praktiskt taget densamma, dock olika i nagra
+detaljer. Manga sma jaernvaegslinjer aero byggda under olika privilegier.
+Ett affaersgeni ser att de atta eller tio olika organisationerna, med
+lika manga skiljaktiga meningar om foervaltning, utrustning etc., aero
+lika onoediga som de tvahundrafemtio smakungarna i Tyskland, och--som
+en ny Bismarck--sopar han ut dem ur tillvaron, skapar en stor direkt
+linje, foerdubblar aktiekapitalet, betalar raentan med inbesparingarna
+genom sammanslagningen, och allt aer till hoegsta belatenhet, sasom
+fallet aer med New York centralbanan. Eller en bana bygges och skoetes
+sa klokt som Pennsylvaniajaernvaegen och lyckas att utveckla statens
+resurser sa vael, att pa en linje af trehundrafemtio mil mellan
+Pittsburg och Filadelfia tages in i ren behallning tretton millioner
+dollars arligen. Tolf millioner daeraf infoeras i deras boecker. En eller
+tva millioner extra anvaendas foer att bygga en af vaerldens baesta
+jaernbanor pa en vaeg, som ursprungligen var aemnad till en haestsparvaeg.
+Vi kalla icke vara jaernvaegssammanslagningar foer "truster", ehuru de
+faktiskt aero sadana, enaer deras syftemal aer att hoeja och underhalla
+fraktsatserna i vissa distrikt.  De aero "foereningar" eller "system",
+hvilka afse monopolisering i dessa distrikt.
+
+Under senaste presidentfaelttaget ingick det i det ena partiets
+intresse att sammanbinda truster med tullfragan. Men truster aero icke
+inskraenkta till ett saerskildt land eller pa nagot saett beroende af
+lagbestaemmelser. Den stoersta trusten foer naervarande aer koppartrusten,
+som aer fransk och har sitt hufvudkvarter i Paris. Salttrusten aer
+engelsk med hufvudkvarter i London. Staltradstrusten aer tysk. Den enda
+raelstrusten som funnits var internationell och omfattade Europas alla
+raelsfabriker. Truster, vare sig inom kommunikationsvaesendet eller i
+fabriksvaror, aero uttryck af maensklig svaghet, och denna svaghet aer
+lika utstraeckt som slaektet sjaelft.
+
+Det finns en mycket stor sammanslutning, ordnad pa samma saett som en
+trust, hvilken aer sa enastaende i sitt upphof och sin historia, att
+den foertjaenar sitt saerskilda omnaemnande. Jag menar
+Standardoljebolaget. Ett sa gynnsamt tillfaelle att behaerska en vara
+har kanske aldrig foerekommit, som naer det gaellde petroleum. Ganska
+tidigt insago ett par af de skickligaste affaersmaen, som vaerlden
+nagonsin sett, betydelsen af upptaeckten och vagade stora summor pa
+inkoep af platser, som kunde anses vara gifvande. Petroleumaffaerens
+framgang var enastaende och likasa dessa personers. Allt hvad de
+foertjaenade och sa stort kapital de kunde uppbringa insattes utan
+tvekan i foeretaget, och de blefvo snart de enda aegarna af jordomradet,
+som innehoell denna stora rikedomskaella. Standard-oljebolaget skulle
+laengesedan ha gatt om inte, ifall det icke pa det hela taget blifvit
+skoett i enlighet med de lagar, som gaella foer affaerer. Det medgifves i
+allmaenhet att oljeprisen nu staella sig sa laga foer konsumenterna--
+laegre pasta somliga--att detta icke varit moejligt, om affaeren icke
+varit koncentrerad under samma foervaltning och ledning och skoett pa
+det saett, som foervaerfvat Standard-oljedirektoererna sa stort anseende.
+De intaga en liknande staellning som Colemans i Pennsylvania, hvilka
+aega de foernaemsta malmgrufvorna i Oestern. De aega malmfoerradet i
+Cornwall, liksom Standard- oljebolaget aeger oljefoerradet. Men bolaget
+aer staendigt pa upptaeckt efter nya fyndorter, och dess framgang beror i
+fraemsta rummet pa grundlaeggarnas saellsynta affaersskicklighet och
+foervaltningsfoermaga. Hotande hinder laeggas stundom i deras vaeg, och
+det ser ut som om bolaget skulle foerlora sitt monopol och ga samma vaeg
+som alla stora bolag. Och det kan saettas i fraga, om det kan
+fortlefva, naer de nuvarande hufvudmaennen draga sig tillbaka. Kanske
+jag borde saega, naer den nuvarande mannen drar sig tillbaka, ty
+beundransvaerd organisation foerutsaetter ett snille i spetsen, en
+oefverbefaelhafvare, med enastaende dugligt underbefael, foerstas, men
+dock i spetsen en Grant. Till dem, som aberopa Standard-oljebolaget
+som ett bevis pa att truster eller sammanslagningar kunna aega varaktig
+framgang, saeger jag: Vaenta och se. Jag talar sa oeppet om detta bolag,
+daerfoer att jag icke har reda pa dess styrelse, inkomster eller
+tillvaegagangssaett. Jag ser det utifran, endast som den, hvilken
+studerar politisk ekonomi, och som sadan har jag pa detsamma tillaempat
+de principer, som jag vet skola rada, hur valdsamt motstandet aen aer.
+
+Vi ha visat huru truster och bolag uppsta i deras olika gestalter.
+Fragan aer nu: Hota de pa allvar nationens intresse? Aero de en kaella
+till oro? Eller skola de visa sig, sasom andra liknande foereteelser
+vara ett foersvinnande drag af osaekerhet och oefvergangstillstand. Lat
+oss, foer att besvara denna fraga, foelja den trust, som vi latsades
+bilda, i salt eller socker, spik, laeder eller koppar--det aer
+detsamma. Sockerraffinadoererna, till exempel, ha bildat en trust efter
+att under aratals ogynnsamma konjunkturer ha taeflat med hvarandra, och
+allt socker, som tillverkas i landet, saeljes genom en och samma kanal
+till foerhoejda priser. Foertjaensterna boerja stiga. Utdelning laemnas, och
+de, som foerut sago sin egendom foersvinna infoer sina oegon, bli nu
+lyckliga.  Utdelningen pa den delen af sitt kapital, som en person
+insatt i sockeraffaeren, aer langt stoerre aen det kapital han har
+innestaende i flera andra affaerer. Priset pa socker aer sadant, att om
+han satte in sitt kapital i en ny fabrik, skulle han foertjaena
+enormt. Han har kanske foerbundit sig att icke utvidga sin affaer eller
+inga i en ny, men hans anhoeriga och bekanta upptaecka snart den nya
+utsikten till vinst. Han kan rada dem att understoedja utvidgningen af
+en liten fabrik, som naturligtvis maste inga i trusten. Aefven om han
+icke ger sina vaenner denna vink, sa aer kapitalet alltid pa utkik,
+synnerligast naer ryktet foermaeler att en ny trust bildats, sasom i
+fallet om socker, och strax springa nya fabriker ur jorden som genom
+ett trollslag. Ju framgangsrikare trusten aer, dess saekrare skjuta
+dessa sidoskott fram.  Hvarje seger medfoer ett nederlag. Hvarje
+fabrik, som trusten koeper, skapar en annan och sa fortgar det ad
+infinitum, tills hela bubblan brister. Sockerraffinadoererna ha foersoekt
+att fa mera af kapitalet i ett saerskildt fall, aen kapitalet afkastar i
+allmaenhet. De ha foersoekt att fa en del af kapitaloceanen att stiga
+hoegre aen den omgifvande vattenytan, men vattnet har stigit oefver
+foerdaemningarna, och kapitalet, liksom vattnet, har ater funnit sin
+jaemna yta. Det aer sant att foer att atervinna denna jaemnvikt erfordras
+en kortare eller laengre period, hvarunder artikeln i fraga kan saeljas
+till konsumenten i mindre kvantiteter och till hoegre pris aen
+foerut. Men foer detta blir konsumenten rikligen ersatt under de
+foeljande aren, under hvilka striden mellan de konkurrerande fabrikerna
+blir haeftigare aen nagonsin och raecker, tills den stora lagen om att
+den baest utrustade star kvar goer sig gaellande. De fabriker och
+direktoerer, som kunna astadkomma den stoersta foerdelen, utestaenga de
+mindre dugliga. Ett klokt foervaltadt kapital laemnar raettmaetig
+vinst. Smaningom blir kapitalet genom stegrad efterfragan i stand att
+erhalla stoerre vinst. Detta i sin tur drager nytt kapital till
+fabrikerna, och vi aero ater midt inne i den gamla striden, och
+konsumenten skoerdar vinsten.
+
+Sadan aer lagen, sadan har lagen varit, och sadan lofvar lagen att bli
+i framtiden; ty aennu har ingen plan uppfunnits, som i laengden hindrat
+dess verkningar. Fri konkurrens, och alla bolag eller truster, som
+foersoeka att afpraessa konsumenten mer aen tillboerlig foertjaenst pa
+kapital och omkostnader, uppgoera planen till sitt eget nederlag. Vi
+hafva manga bevis pa att denna stora lag icke slumrar och icke later
+sig undertryckas. Foer nagon tid sedan bildade, som jag redan omtalat,
+stalraelsfabrikanterna i Europa en trust och hoejde priset pa raels sa
+orimligt hoegt, att amerikanska fabrikanter voro i stand att foer
+foersta, kanske aefven foer sista gangen, exportera stalraels till Kanada.
+Men missfoerstand och oenighet, oskiljaktiga fran foersoek till
+sammanslutning mellan konkurrenter, broeto snart trusten. Med
+stridslystna kaenslor lagda till den foerra affaerskonkurrensen foernyades
+kampen, och stalraelsindustrien i Europa har aldrig sedan repat sig.
+Det befanns att stegringen i pris hade galvaniserat till lif
+affaersfoeretag, som aldrig skulle ha droemt om att fabricera raels. Och
+sa dog denna trust sin naturliga doed.
+
+Under det stora tryck, som flera ar radde i detta land inom
+stalraelsfabrikationen, hoellos manga orofyllda moeten, pa samma saett som
+beskrifvits i trustens uppkomst, och det besloets att goera ett foersoek
+att inskraenka produktionen. Lyckligtvis kom snart reaktionen.
+Efterfragan pa raels boerjade ater, innan planen sattes i
+verkstaellighet, minskning af produktionen foersoektes aldrig, och
+stalraelsindustrien raeddades salunda fran ett stort misstag.
+
+Vi ha nyligen sett detta lands blyindustri foerstoeras och dess aegare
+ruinerade. Foer nagra veckor sedan voro tidningarna fulla med
+redogoerelser foer sammanslutningen mellan boskapsuppfoedare i St. Louis,
+som beslutat att stoerta slakteri- och exportbolagen i Chicago och
+Kansas City.
+
+Ingen affaer i detta land var under flera ar mindre loenande aen
+spiktillverkningen. Foer att afhjaelpa detta bildade icke fabrikanterna
+nagon trust foer att saelja varan, utan i staellet minskade de
+produktionen. En viss procent af deras maskiner hoells overksam. Denna
+procent oekades fran tid till tid och endast sa mycket tillverkades,
+som foer ett visst pris kunde tagas i marknaden. Resultatet var att det
+snart fanns flera maskiner i Amerika foer tillverkning af spik aen
+efterfragan pa spik behoefver pa manga ar, och denna foerening mellan
+spikfabrikanter gick samma vaeg som alla truster och laemnade affaeren i
+svarare trangmal, aen den var foerut.
+
+Sockertrusten har redan en anmaerkningsvaerd konkurrent i haelarna.
+Koppartrusten aer i fara. Alla sta beredda att anfalla en "trust" eller
+"sammanslagning", om den visar sig vara vaerd attacken; med andra ord,
+om den lyckas att hoeja sin vinst oefver den naturliga jaemna ytan i hela
+landet, kan den vaenta konkurrens fran alla hall och maste slutligen
+duka under. Det aer onoedigt att aegna mycken uppmaerksamhet at de talrika
+trusterna i mindre artiklar, som uppsta den ena veckan och foersvinna
+den andra, daerfoer att de aero underkastade den stora lagen. Tidningarna
+beraetta att truster existera eller ha existerat i tapeter, skosnoeren,
+timmer, kol, tegel, tagverk, glas, skolboecker, foersaekringar och
+jaernvaror och tjugo andra artiklar. Men det laempligaste epitaphium
+oefver dessa flyktiga varelser aer:
+
+  "Haer jag genast skall fly min vaeg,
+  hvarfoer kom jag da hit, o saeg?"
+
+Vi kunna utropa med Macbeth da han sag valnaderna af Banquos
+efterkommande glida foerbi: Hvad, skall taget raecka tills domsbasunen
+skallar? Men som det var med Banquos procession, sa aer det aefven med
+trusterna, att det aer troestande att veta, att naer en kommer,
+foersvinner en annan. De komma och ga som skuggor.
+
+Sa star det till med truster pa yrkesomradet. Lat oss nu undersoeka
+jaernvaegarna, hvilkas "pullor", "kombinationer" och "differenser"
+skraemma sa manga. Alla dessa skiftande former aero uttryck foer
+kapitalets foersoek att skydda sig foer den ekonomiska faran, som ligger
+i fri konkurrens. I manga fall hafva jaernvaegsaktier blifvit "watered".
+Beraeknad efter det insatta kapitalet har utdelningen vid
+jaernvaegsfoeretag varit ovanlig och mycket hoegre aen den afkastning
+kapital brukar laemna pa andra hall. Alla jaernvaegarna i Vaestern ha
+kostat litet eller intet, inkomsten af de utslaeppta obligationerna har
+raeckt till foer byggandet af dem. I dag se vi ledarna af
+jaernvaegsaffaererna noedsakade att erhalla inkomst af mera kapital, aen
+som erfordras foer att foerdubbla deras respektive egendomar. Deras
+"kombinationer" och oefverenskommelser af hvarjehanda slag, hvilka aero
+vaerdeloesa efter ett par manaders hoegtidliga ingaende, aero bevis pa
+dessa foersoek. Men alldeles pa samma saett, som den ofantliga
+foertjaensten pa fabriksartiklar foerskaffade fabrikerna oekadt kapital
+foer tillverkningen, sa har jaernvaegsaffaerernas ovanliga framgang lockat
+nytt kapital till sitt omrade. NewYorkcentralbanans enorma utdelning
+kulminerade i West Shorebanan. Pennsylvaniabanan, som foertjaenar
+omkring tretton millioner arligen, har sin South Pennsylvania. En
+linje mellan Chicago och Milwaukee, som varit mycket inkomstbringande,
+framkallade lyckligtvis en parallell linje. Och deras gemensamma
+framgang vaeckte en tredje till lif. Det fanns fran boerjan en enda bana
+mellan dessa punkter--numera finnas sex. Och om dessa sex i morgon
+slogo sig samman och begaerde af allmaenheten en procent mer i raenta pa
+kapitalet aen den bestaemda, skulle daer snart vara sju, och det vore
+alldeles riktigt.
+
+Detta visar ytterligare omoejligheten af att undga den stora lagen,
+foerutsatt att kapitalet aer fritt att inlata sig pa konkurrerande
+banor. I Storbritannien och oefverallt i Europa har vanligen vid
+byggandet af jaernvaegar och andra kommunikationsmedel tillaempats en
+helt annan politik aen var "fritt-foer-alla-politik". Endast
+tillatelsen att fa bygga en jaernvaeg kostar i England naestan lika
+mycket pr mil, som vara billigaste banor i Vaestern kostat att
+bygga. Manchester, till exempel, har nyligen beslutat att anlaegga en
+kanal, trettio mil lang, till Liverpool, och utgifterna foer att
+erhalla parlamentets tillstand att saetta in kapital i detta foeretag ha
+tills dato kostat naera en half million dollars. Regeringen bestaemmer
+genom en parlamentskommitte, om den foereslagna linjen verkligen aer af
+noeden, och foer att afgoera denna fraga maste hvar och en, som pa nagot
+saett har med de i grannskapet redan befintliga kommunikationsmedlen
+att goera, infoer kommitten uttala sin asikt, att den foereslagna nya
+kanalleden aer alldeles onoedig; medan de som framstaellt foerslaget fa
+betala enorma summor foer ett hundratal "sakkunniga" utlatanden om att
+kanalen aer noedvaendig. Det afgoerande, som Underhusets kommitte kan
+komma till, aer af noll och intet vaerde, i jaemfoerelse med de
+intresserade kapitalisternas ofelbara sakkunskap. De veta langt baettre
+aen nagon lagstiftningskommitte om arbetet i fraga kommer att loena sig,
+och detta aer saekraste beviset pa att det fyller ett kaendt behof.
+Resultatet af Amerikas politik framgar baest af det faktum, att, trots
+alla foersoek af jaernvaegsfoeretagen att kringga de ekonomiska lagarna,
+aeger det amerikanska folket i alla fall de billigaste kommunikationer
+i vaerlden. Jaernvaegspriserna foer frakt i Europa staella sig
+haepnadsvaeckande dyra mot priserna i Amerika. Fraktkostnaden pa
+engelska jaernbanor aer i allmaenhet dubbelt sa stor som i Amerika och i
+manga fall, som jag haft tillfaelle att iakttaga, tre ganger sa stor. I
+somliga fall aennu hoegre.
+
+En vaen till mig koepte en skeppslast saed i Leith, hvarfoer frakten fran
+New York kostat en dollar pr ton; det kostade honom nittiosex cents pr
+ton att transportera den trettiofem mil inat landet. En annan koepte
+sexhundra ton tackjaern vid Lake Superior, hvilket kostade i frakt till
+Liverpool fyra dollars pr ton; han betalade 2 dollars 87 cents pr ton
+attio mil pa jaernvaeg fran Liverpool till sina fabriker. Foer denna
+summa transportera vara godstag raels femhundrasextio mil, mot attio
+mil i England. Om Europa aegde var foerdel af fri konkurrens inom sitt
+kommunikationsvaesen, skulle tillgodogoerandet af hennes resurser blifva
+oefverraskande till och med sa sent som nu. Enligt min asikt ha vi alla
+skael att vara glada oefver vart jaernvaegssystem. Dess nackdelar aero
+obetydliga och dess foerdelar ofantligt oefverlaegsna alla andra system i
+vaerlden.
+
+Amerikas folk kan le at sina jaernvaegsmagnaters och fabrikanters foersoek
+att trotsa de ekonomiska lagarna genom "truster", "kombinationer",
+"pools" eller "differenser" eller nagot liknande. Lat dem endast halla
+fast vid systemet: fri konkurrens. Hall faeltet oeppet. Frihet foer alla
+att saetta in pengar i jaernvaegar naer och hvar kapital behoefs och med
+lika villkor foer alla. Frihet foer alla att inlata sig i hvilket
+affaersfoeretag som helst under lika villkor foer alla.
+
+Nagon oefverdrifven vinst af kapital eller monopol kan icke vara
+permanent hvarken inom kommunikations- eller fabriksvaerlden. Hvarje
+foersoek att uppehalla den slutar med nederlag, och detta nederlag star
+alltid i proportion till det daraktiga foersoekets tillfaelliga framgang.
+Det aer helt enkelt loejligt att nagra maen samlas i ett rum och foersoeka
+att genom fattandet af beslut foeraendra de stora lagar, som haerska inom
+affaersvaerlden och som alla aero underkastade, bade jaernvaegspresidenter,
+bankirer och fabrikanter.
+
+Antagligen har trusten snart spelat ut sin roll som hoegsta mod inom
+affaerslifvet, och ett annat lika flyktigt pahitt visar sig, naer naesta
+period af prisfall intraeffar; men det finnes icke den ringaste fara
+foer att sunda affaersprinciper kunna taga allvarsam skada af nagon af
+dessa roerelser. De enda personer, som hafva nagot att frukta af
+trusterna, aero de, som aero nog ofoerstandiga att gifva sig in i
+dem. Konsumenten och transportoeren, icke fabrikanten och
+jaernvaegsaegaren, aero de, som hoesta in skoerden.
+
+Sedan det foeregaende skrefs, har en ny sort upptraedt pa skadebanan i
+skepnaden af "Presidenternas oefverenskommelse--en oefverenskommelse
+mellan gentlemaen", hvari medlemmarna foerbinda sig att kontrollera,
+undertrycka och inskraenka utvecklingen af vart praektiga
+jaernvaegssystem, under en tid da landet lika vael som nagonsin foerr
+behoefver denna utveckling. Dessa gentlemaen aemna icke bygga jaernbanor,
+som skola gifva allmaenheten foermanen af sund taeflan, eller tillata att
+sadana byggas haedanefter. Man kan med saekerhet foerutsaega att denna
+leksak skall, liksom sina foeregangare, bli foerkastad foer en annan och
+att samma personer, som nu aero mest foertjusta oefver den nya skallran,
+da skola betrakta den med djupaste foerakt och ga framat i den raetta
+riktningen som hittills och utveckla jaernvaegssystemet, naerhelst och
+hvarhelst de se ett gynnsamt tillfaelle. Naerhelst redan existerande
+jaernvaegar kraefva af publiken mer aen skaelig inkomst af insatt kapital
+eller af kapital, som skulle behoefvas foer att foerdubbla existerande
+linjer, skola konkurrerande linjer byggas--till lycka foer landets
+intressen--som ha stoerre foerdel af billiga transportkostnader aen att
+tillfoersaekra utdelning at kapitalister. Och naerhelst en tantieme kan
+erhallas genom jaernvaegsobligationer, skola bankirer--aefven till
+lycka foer landet--med glaedje skaffa dem afsaettning, utan att spoerja
+om nagra monopol skola kullkastas af de nya linjerna.
+
+Det star icke i maensklig makt att foer mera aen en kort tid, en mycket
+kort tid, erhalla ovanlig profit pa kapital, antingen det star i
+kommunikations- eller fabriksaffaer, sa laenge som alla ha raett att
+taefla. Och denna frihet, kan man med saekerhet antaga, att amerikanska
+folket icke aemnar lata inskraenkas.
+  _________________________________________________________________
+
+	       ENGELSK-AMERIKANSKA HANDELSFOERHALLANDEN
+
+(Ur ett tal i "The Chamber of Commerce", Halifax, Sept. 1900)
+
+  Kontrasten mellan de tva laendernas kommersiella metoder. Den roll
+  tariffen spelar i handeln. Tulltariff i Foerenta staterna--
+  frihandel i Storbritannien, en jaemfoerelse mellan resultaten.
+
+PA troeskeln till denna stora fraga moeta vi det alltid lika nya
+diskussionsaemnet: frihandel versus protektionism. Det finns endast ett
+slags frihandel, men det finns tva slags protektionism. Foerst: det
+britiska slaget, och sa det amerikanska, mycket olika, i sanning,
+savael i teori som praktik. Protektionism i Britannien betyder helt
+enkelt, att folkets foeda skall bestaendigt foerdyras foer konsumenten och
+foeljaktligen jordens vaerde bestaendigt och artificiellt hoejas. Den
+amerikanska uppfattningen af protektionism aer den, som foeresvaefvade
+Mill. Den ansluter sig till Adam Smiths laera, att malet, som boer
+efterstraefvas, aer riklig tillgang pa en artikel till billigaste pris
+under fritt varuutbyte. Han foerlorar aldrig konsumenten ur sikte. Om
+vi ha skael att tro, att ett lands resurser endast behoefva utvecklas
+foer att astadkomma baettre och billigare tillgang pa en artikel, aen
+nagot annat land vore i stand till, sa tro vi med Adam Smith, att det
+kan ibland vara klokt att betala denna artikel dyrare foer en tid, om
+slutet blir en stoerre marknad. Adam Smith var ingen vild doginatiker i
+frihandelsfragan; han har tvaertom uttalat som sin mening, att han lika
+vael kunde vaenta ett Utopien pa jorden som en genomfoerd frihandel, t.
+o. m. i Britannien.  Och naer det gaellde aendringar i lagliga
+bestaemmelser, hade han alltid en punkt klar: att de maste ske varsamt
+och utan allvarlig skada foer handeln, sadan den aer. Haer aero tva
+exempel, som belysa skillnaden mellan protektionism i England och
+Amerika. Under unionskriget sarades och retades amerikanska folket af
+den fientlighet, som visades, icke af britiska folket, utan af
+britiska regeringen. Amerikanarna besloeto att inskraenka bruket af
+engelska produkter sa mycket som moejligt och i synnerhet att goera sig
+oberoende af deras jaern- och staltillfoersel, krigets senor,
+synnerligast som de af Englands fientliga hallning och byggandet af
+Alabama icke voro lika saekra som--tack vare foersynen!--de nu aero,
+att krig mellan de tva laenderna icke kan uppsta. Oraett, tillfogad
+nationer eller folk, medfoer alltid vedergaellning, och hvarje
+framkallad fiende aer en fara, som naer som helst kan explodera. Alabama
+gaf oss trettio ars oafbruten protektionism och saetter oss i stand att
+oefversvaemina England med vart stal. Regeringen fragade fabrikanterna
+huru stor tull, som fordrades foer att foerma dem att boerja det nya
+foeretaget att tillverka stal. Dittills hade vi icke drifvit denna
+roerelse med vidare framgang. Trettio procent begaerdes och erhoells.
+Alla kaenna till resultatet. Amerikanska nationen har billigare stal aen
+nagon annan, icke ens den britiska undantagen, och foerser en stor del
+af vaerlden med denna vara. Amerika aer utan all motsaegelse det land,
+som nu star fraemst i fraga om staltillverkning. Nu tro vi att
+tillfaelligt tullskydd, sedermera reduceradt till en fjaerdedel af dess
+foersta utstraeckning, aer till fullo foersvaradt. Tag det andra fallet:
+de baesta maennen inom hvarje nation maste alltid straefva efter att
+befordra nationens materiella framsteg genom att infoera nya
+arbetsomraden, och det ansags, att genom laempligt tullskydd under
+nagon tid skulle Unionen kunna fylla landets behof af socker billigare
+aen att taga det fran utlandet. Men detta experiment misslyckades
+fullstaendigt. Vi hade begatt ett misstag, tullen afskaffades, och
+socker blef ater fritt. I det ena fallet var tullskydd foerdelaktigt, i
+det andra icke. Jag tror att, som det gatt i Foerenta staterna, kan det
+ocksa komma att ga i andra laender. Hvarje nation vill foersoeka att inom
+egna graenser tillverka en artikel, som lofvar bli billigare och
+baettre, aen naer den tages utifran, och vi maste taligt afvakta
+resultatet af dessa foersoek.  Alldeles som Foerenta staterna afskaffade
+sockertullen, sa tror jag att andra nationer skola ansluta sig till
+den amerikanska uppfattningen i tullfragan, att det aer oklokt med
+permanent tullskydd och att en nation, som foersoeker vinna foerdel genom
+staendig beskattning af en artikel, aer lik en man, som foersoeker lyfta
+sig genom att dra sig i haret. Ehuru jag aer teoretiskt oefvertygad om
+att det ibland kan vara klokt af en ung nation att insaetta kapital och
+intelligens pa experiment i nya foervaerfsgrenar, hvilket alltid aer
+foerenadt med saerskild risk, sa aer jag icke desto mindre en anhaengare
+af Adam Smiths laera, att oenskemalet maste vara fritt varuutbyte mellan
+alla vaerldens nationer, endast underkastade behofvet af inkomst; men
+denna inkomstfraga aer af vikt.
+
+Ni kommer ihag att Mr. Chamberlain en gang svaermade foer en
+"Zollverein" i hela britiska riket; ni skulle ha frihandel inom dess
+graenser, liksom vi ha inom Unionens fyrtiofem stater, hvilket vid
+foersta paseende foerefaller att vara en lysande ide. Men efter
+oefverlaeggning med kolonisterna vid jubileet tillkaennagaf Mr.
+Chamberlain, att han icke kunde foermas att vidroera aemnet med tang. Det
+aer godt naer en statsman aendrar mening, da han finner den oriktig.
+Britiska kolonierna inse att de maste taga stoersta delen af sin
+inkomst af tull pa importerade varor, och daerfoer tycktes en
+"Zollverein" vara olaemplig. Aefven andra hinder foereligga. Foerenta
+staterna oekar till exempel tullen pa fint raffineradt socker med en
+summa motsvarande den hvarmed hvilken som helst annan nation soeker
+uppmuntra produktionen--detta anses icke vara mera aen raettvist mot
+vara egna sockerfabrikanter.
+
+Daerfoer aer det foer naervarande troligt, att noedvaendigheten af inkomster
+och olaempligheten af att anskaffa dem genom inhemsk tull tvingar
+britiska kolonierna att fortsaetta med hoeg tull pa importartiklar,
+synnerligast sadana, som kunna rubriceras som lyx--det vill saega,
+sadana saker, som icke anvaendas af de manga fattiga, utan af de rika.
+Detta aer en folklig politik, och det aer vael kaendt hvilken stor makt
+"roester" aega foer politikern. Samma inflytanden tror jag skola goera sig
+gaellande i Foerenta staterna. Jag kaenner icke till nagot mera
+inkomstbringande saett eller nagot sa tillfredsstaellande foer de
+roestande. Det oefverraskar er kanske, men jag tror det aer sant, att
+under var nuvarande tariffpolitik undslipper massan af amerikanska
+folket faktiskt tullafgiften. De anvaenda naestan endast--jag tror jag
+kan utelaemna "naestan"--hemmagjorda saker: hemmagjord tobak, vin,
+spritdrycker och oel, hemvaefda bomulls- och ylletyger, till och med
+siden, anvaendbart, ehuru icke sa fint som det utlaendska, och alla
+dessa artiklar aero foer naervarande foervanande billiga. Jag hade nyligen
+ett bevis daerpa. En familj i burgna omstaendigheter, men icke rik,
+reste hvarje ar till England med sina fem barn foer att besoeka
+slaektingar. Foerut hade de sparat in resan genom att koepa klaeder och
+andra artiklar. Frun sade, att numera koeper hon ingenting i England,
+daerfoer att klaeder staella sig billigare i New York. Det finns manga
+andra bevis haerpa. Vi finna att vara tjaenare, som atfoelja oss pa vara
+resor, koepa en hel del saker i New York; men var goda och kom ihag,
+icke lyxartiklar afsedda foer rikt folk. Pa dessa, hvilka vi kunna vara
+oefvertygade om att var rika klass aldrig afstar ifran, kunna vi genom
+hoega tullar erhalla all den inkomst, som behoefs, utan att efterfragan
+blir mycket minskad. Republikens foermoegna klasser dra sig icke foer
+utgifter i fraga om lyx; och fint siden, fint linne, fina spetsar,
+finaste yllevaror, fina viner och skotsk whisky och engelskt oel raeknas
+till vara lyxartiklar.
+
+Laegg maerke till att denna politik skall icke laengre foerst och fraemst
+fullfoeljas foer tullskydd, utan endast foer inkomst. Aefven om
+protektionism som en politisk atgaerd afskaffades, aer det troligt att
+sadana artiklar skulle bli beskattade--massorna skulle fordra det.
+Det aer ett stort misstag att tro, att det aer de fa och icke de manga,
+som yrka pa tull pa importerade lyxartiklar. Min asikt aer att sadana
+tullar icke bli afskaffade i var tid. Det aer det mest populaera saettet
+att skaffa landet inkomster.
+
+Det aer en ny foereteelse inom handeln mellan nationerna, hvilken icke
+boer foerbigas. Det kan tagas foer afgjordt att ramateriel i lyckligt
+lottade delar af vaerlden nu hafva uppnatt foermagan att draga till sig
+kapital och skicklighet, sa att de som regel kunna bearbetas pa
+platsen. De olika folkslagen utveckla oefverraskande duglighet. Indiens
+fattiga maen och kvinnor, Mexikos peoner och Amerikas negrer aegna sig
+med framgang at fabriksverksamhet. Likasa kineser och japaner.
+Britannien och Foerenta staterna foerse dem med hufvudmaen foer de olika
+foeretagen, och foer skoetandet af de automatiska maskinerna fordras
+ingen utpraeglad skicklighet hos arbetaren. Vi kunna vaenta stora
+foeraendringar af denna omstaendighet. Det tillkommer Britannien, laenge
+den foernaemsta och en gang enda fabriksidkande nationen af betydelse,
+och aefven Foerenta staterna att pa alla omraden soeka na det hoegsta inom
+industrien. Foeraendringar, som naerma sig revolution, kunna uppsta af
+denna orsak. Sir Thomas Sutherland talade nyligen till sina bolagsmaen
+om antagligheten af att bestaella angskepp i fjaerran oestern. Men jag
+tror aenda att han foerst foersoeker att fa dem i Britannien eller Amerika
+--det aer langt att ropa aenda till fjaerran oestern.
+
+Fastaen det ser ut som om nationerna mer och mer soeka att sjaelfva fylla
+sina foernaemsta behof, sa tror jag dock, att oekningen af befolkning och
+rikedom, som skapar nya behof och utvidgar omradet foer de redan
+befintliga, icke endast haller varuutbytet mellan nationerna kvar pa
+dess nuvarande standpunkt, utan aefven oekar det i viss man. Hur
+obetydlig aer icke handeln pa utlandet, aefven i baesta fall, mot den
+inhemska! Oaktadt Foerenta staterna foerra aret (1899) exporterade
+fabriksvaror foer attio millioner pund (400,000,000 dollars) var det
+icke fullt futtiga fem procent af totalpriset pa dess
+fabrikstillverkning, oefver 1,800 millioner. Man behoefver icke frukta,
+att vaerldens behof skola minskas--Britanniens enda omsorg aer att bli
+det land, som baest kan fylla dem.
+
+Sa sta foer naervarande de engelsk-amerikanska handelsfoerhallandena. I
+dessa tider af sekterism och partisplittring synes det vara af
+ytterlig vikt, att en sammanslutning af intelligenta maen i hvarje
+centrum,--daer hvarken rang, rikedom, parti eller trosbekaennelse
+kunna utgoera hinder foer medlemskap--uteslutande arbetade foer sitt
+lands fred och vaelfaerd, med utstraeckt blick aefven till alla laenders
+alla folk, ett broderskap, som ser det egna baesta i det gemensamma
+baesta. Dessa maen dela icke den vanliga politikerns tranga uppfattning,
+som i kriget mot andra land ser en foerdel foer sitt eget och, fruktar
+jag, ser aennu klarare sin egen popularitet. Foer handelsnationer,
+sadana som Storbritannien och var unga republik--hvilken nu boerjar
+dela vaerldshandeln med moderlandet--finnes ingen grad af framgang i
+nagon del af vaerlden, hvari de icke aega andel. Hela vaerlden star i
+skuld till de nationer, som i stoerre man fylla deras behof. Daerfoer aer
+Britanniens och Amerikas stoersta intresse: fred. Daerfoer aer det ocksa
+en klok politik att uppehalla fred, ett allvarligt politiskt missgrepp
+att rubba den, enaer vi icke kunna foerstoera en annan nations vaelfaerd
+utan att skada var egen. En skenbart tillfaellig vinst af andras ofaerd
+aer verkligen foerlust till sist. Detta aer kanske att se allt foer langt
+in i framtiden, men steg, som leda dit, boera tagas redan i vara
+dagar. Foersta steget ligger i att laemna foerestaellningen, att handeln
+foeljer flaggan; verkliga foerhallandet aer att handeln foeljer, dit
+sparet till den baesta foerdelen leder. Handeln respekterar inga
+flaggor; det lojala Kanada koeper sina "Union Jacks" i New
+York. Kanadas handel pa republiken aer tre ganger sa stor som pa
+England och stoerre aen med alla andra nationer tillsammans. Foergaefves
+soeker nagon nation politiskt eller nominellt herravaelde pa fraemmande
+omrade med afsikt att vinna fortfarande affaersfoermaner under frihandel
+och lika lagar foer alla.  Den foersaekrar sig om och fasthaller endast
+den marknad den kan baest fylla. Att offra millioner i penningar och
+tusentals maenniskolif foer att erhalla politiskt oefvervaelde i ett nytt
+landomrade kan ibland vara noedvaendigt i politiskt syfte, men aldrig i
+handelsintressen. Vi skola ha kommit ett steg framat, naer det oeppet
+foerkunnas att politisk eroefring icke aer noedvaendig foer att eroefra ett
+nytt landomrades handel.  Denna sanning behoefver Amerika laera sig pa
+nytt, da hon foersoeker att fa politisk makt oefver Filippinerna. De
+britiska och amerikanska intressena aero skyddade, naer samma lagar
+gaella foer alla nationer. Bada laendernas intressen roerande utlaendsk
+handel ha blifvit desamma och borde leda till samma politik: Oeppen
+doerr och Fred--tillatelse foer alla nationer, alla folk att foelja
+egna utvecklingslagar i fullkomlig frihet. Vi ha nyligen haft manga
+bevis pa sanningen af det gamla pastaendet, att "blod aer tjockare aen
+vatten", betydligt mycket tjockare, som jag tror, mellan medlemmarna
+af var egen ras. I den nu framtraedande dragningen till hvarandra
+mellan alla engelsktalande--och allt hvad detta innebaer--se vi
+gryningen till en ny kaensla--raspatriotism; en kaensla af stolthet
+och haengifvenhet, som den ena halfvan af rasen ger at "Union Jack" och
+den andra a "Stars and Stripes"--den andra af de tva flaggor, som
+gemensamt svaja oefver alla engelsktalande, ty intet samfund, hvari
+vart tungomal talas, existerar utan att lyda under en af dessa
+symboler. Silfverkanten pa de moerka krigsmoln, hvilka tyvaerr nu svaefva
+oefver de bada grenarna af rasen, aer att krigets utgang skall aennu
+fastare sammanbinda de bada nationerna. Vi kunna saekert, jag tror
+fullkomligt saekert, antaga att mellan de tva nationerna, hvilka aero
+ett folk, ingen skiljaktig mening nagonsin kan uppsta, som icke kan
+afgoeras i vaenskap, eller att nagon regering i nagotdera landet skulle
+vara nog stark eller illasinnad att motsaetta sig folkens oenskan, att
+deras tvistigheter icke ma afgoeras med svaerdets bittra skiljedom. Den
+dagen aer foerbi, da engelsktalande maen skola uppmanas att doeda
+hvarandra pa slagfaeltet. Solen kommer aldrig mer att lysa oefver ett
+sadant skadespel. Vi ha hunnit foerbi detta stadium och vaendt om bladen
+foer alltid i denna fasavaeckande historia.
+
+Hur skall framtiden gestalta sig under inflytandet af denna nya makt
+--raspatriotismen, som nu dagas foer oss? Var egen ras isynnerhet har
+anlag foer den sjukdom, som kallas laudhunger. Storbritanniens roeda
+flagga foerkunnar sitt oefvervaelde oefverallt i vaerlden. Vi ha utstraeckt
+vart omrade tre tusen mil fran Atlantens straender till Stilla hafvets,
+fran S:t Lawrence till Mexikogolfen och, aenda icke noejda, fruktar jag,
+att vi foelja Englands farliga exempel och annektera utlaendskt omrade.
+Sanningen aer att vi alltfoer troget foeljt Skriftens ord, som saeger oss,
+att de saktmodiga skola besitta jorden; och hvilket, enligt var
+humorist, Mark Twain, foerklarade alltsammans--var ras aer sa
+saktmodig. I alla haendelser synas vi ha skyndat oss upptaecka, att det
+sanna och enda saekra beviset pa jordens raetta besittningstagare var
+--att de talade engelska.
+
+Denna utvidgningsepok maste snart ga oefver. Det aer utvecklingens lag,
+att hvarje land skall, om det kan, styra sig sjaelft. Sa goer Kanada;
+Australien haller pa att foervaerfva sig sjaelfstaendighet, och bada ha
+sina egna tulltariffer till och med mot Englands produkter.
+Sydamerikas sjutton republiker, som nyligen lydt under Spanien, aero
+alla oberoende under egen styrelse. Det aer endast under
+utvecklingsperioder som aflaegsna makter kunna styra och behaerska ett
+folk, men under denna tidpunkt kunna regeringens atgaerder vara af sa
+vaelsignelsebringande art, att aefven sedan det nya samhaellet sjaelft
+oefvertagit ledningen af sina angelaegenheter, blir bandet mellan moder
+och barn icke endast oslitet, utan starkare aen nagonsin foerut. Kanada
+och Australien laemna starka bevis haerpa. Genom den visa, vaelvilliga,
+fredliga och tillmoetesgaende politik, som foeljts, har inom riket
+skapats en raspatriotism, som hvilar pa moralisk styrka, den
+maektigaste af alla, som hvilar icke pa lag, utan pa kaerlek.
+Britanniens framgang i sin kolonialpolitik aer en af de stoersta
+triumfer en nation nagonsin vunnit, kanske den allra stoersta. Endast
+fredliga och icke krigiska medel kunde ha astadkommit denna seger,
+langt mera aerofull aen en eroefring genom valdsmakt och langt
+varaktigare, hvilket framtiden kommer att visa.
+
+Storbritanniens flagga svajar oefver Kanada och Australien. Genom
+folkets oenskan aero de en del af det fast foerenade hela, och nu aer
+fragan om denna rassammanslutning skall stanna inom britiska riket
+eller slutligen utvecklas till ett foerbundsrad foer hela rasen, ledande
+de internationella angelaegenheterna, innefattande vaerldsfreden och
+latande hvarje saerskildt land skoeta sig sjaelft under egen regering,
+antingen det oenskar en kroent eller okroent republik. Jag beskylles foer
+att en gang, och det var icke sa laengesedan, ha spatt, att var
+engelsktalande ras skulle en dag ater vara foerenad. Haer aer ett
+laempligt faelt foer var Handelskammare att odla, ty det ligger i
+riktningen: frid pa jorden och maenniskorna en god vilja. Foer det
+naervarande kunna de atminstone bruka sitt inflytande foer att staerka
+det vaenliga foerhallandet och naermandet mellan de tva grenarna. Jag har
+gloemt att naemna ett af de baesta, kanske det allra baesta, resultatet af
+var tillfaelliga tullpolitik. Det har tillfoert oss manga britiska
+yrkesidkare foer att uppsaetta industriella foeretag och salunda utveckla
+vara tillgangar--Clark och Coats fran Paisley, Dolan fran Yorkshire,
+Sanderson fran Sheffield och sist, men ingalunda minst, en stor skatt
+fran Halifax.  Hvem kunde begaera att vi skulle oefvergifva var tanke pa
+protektionism, om vi lyckades fanga sadana som Firth. Vi utlaemna dem
+icke mot en konungs loesen; vi behoefva sa manga vi kunna fa af
+Halifaxkvaliteten.  Naerhelst vara tariffer passa, ma alla taga en
+grundlig haemnd, komma hit oefver och glaedja sig at frihandeln i
+Unionens fyrtiofem nationer.  Republiken uppmanar dem att komma, alla
+som en. Den har hoegsta tull pa importerade aedelstenar och dyrbarheter,
+men dessa ovaerderliga skatter ga tullfria.
+
+Det aer icke endast foer sin industriella skicklighet de skulle bli
+vaerderade, utan som laenkar, hvilka binda samman det gamla och det nya
+landet, modern och barnet. Nagra af firmans yngre medlemmar bli
+bofasta ibland oss, deras barn gifta sig med amerikanare, eller, om de
+besoeka det gamla hemmet, inga de foerbindelser daer, och den riktige
+engelsk-amerikanen aer resultatet. Denne visar sig kanske vara den nye
+mannen, hvilken aeger bada rasernas foertjaenster och styrka och
+ingenderas fel och svaghet och som i alla haendelser, det kunna vi vara
+foervissade om, skall vara den fraemste laerjungen i raspatriotism och
+arbeta foer att det gemensamma medborgarskapets dag skall uppga inom
+var ras vidtfamnande graenser.
+  _________________________________________________________________
+
+			      "BUSINESS"
+
+(Ur ett foeredrag vid Cornell University, 11 Jan. 1896)
+
+  "Business" aer ett omfattande ord och aer i sin ursprungliga
+  betydelse uttrycket foer hela skalan af maenniskors straefvanden.
+  Samma egenskaper, sasom skoetsamhet, energi, koncentrering och
+  intelligens, vinna framgang i alla grenar af "business", fran
+  medicin till manufakturvaror.
+
+"Business" aer ett omfattande ord och aer i sin ursprungliga betydelse
+uttrycket foer hela skalan af maenniskors straefvanden. Praestens
+"business" aer att predika, laekarens att bota sjuka, skaldens att
+skrifva vers, universitetsprofessorns att undervisa och de studerandes
+"business" aer, skulle man kunna tro, af den ofantliga uppmaerksamhet
+som aegnas daerat, att spela fotboll. Jag aemnar icke tala om "business"
+i denna vidstraeckta betydelse, utan foeretraedesvis foelja definitionen i
+"Century Dictionary":
+
+"Merkantila och yrkesmaessiga foeretag af hvarjehanda slag;
+sysselsaettning, som fordrar kunskap i bokfoering och finansiella
+metoder; bedrifvande af handel samt penningtransaktioner af alla
+slag".
+
+Belysningen, som foeljer, aer betecknande och definierar klart denna
+uppfattning af "business". Den lyder pa detta saett:
+
+"Det foerekommer saellan, att personer med boejelse foer studier foervaerfva
+nagot anseende foer kunskap i business".
+
+Men vi maste ga aennu ett steg laengre foer att mera tydligt foerklara
+hvad "business" aer, sa som jag ser saken. Aer en afloenad
+jaernvaegspresident eller bankdirektoer eller en afloenad tjaensteman af
+hvad slag som helst en "businessman"? Straengt taget, icke. Foer att en
+person skall vara i "business" maste han vara atminstone delaegare i
+det foeretag han leder och aegnar sitt intresse at samt foer sina
+inkomster vara hufvudsakligen beroende af foeretagets framgang och icke
+bara af sin afloening. Denna synpunkt utesluter hela den afloenade
+klassen. Inga af dessa aero nu "businessmen", men manga af dem hafva
+varit det och varit det med framgang. Den, som aer en verklig
+affaersman, kastar sig i och slungas omkring pa affaerslifvets vagor,
+utan lifraeddningsboj i skepnad af afloening--han riskerar allt.
+
+			  VAL AF LEFNADSBANA
+
+Foermoegenhet kan icke erhallas genom afloening, hur hoeg denna aen aer, och
+affaersmannen straefvar efter foermoegenhet. Om han aer klok, sa laegger han
+alla sina aegg i en och samma korg och tar sedan vael vara pa denna
+korg. Goer han affaerer i kaffe, sa aegnar han sin uppmaerksamhet at
+kaffe; goer han affaerer i socker, sa aegnar han sig at socker och later
+kaffet vara--han blandar inte ihop dem, utom naer han dricker sin
+kopp kaffe med socker i. Om han graefver kol och saeljer dem, sa aegnar
+han sin uppmaerksamhet at "svarta diamanter"; om han aeger och saeljer
+skepp, sa aegnar han sig at skeppsfart, och han upphoer att foersaekra
+sina egna skepp, sa snart som han har kapital att undvara och kan tala
+foerlusten af ett utan risk af ruin; om han tillverkar stal, sa haller
+han fast vid stal och haller sig pa langt afstand fran koppar; om han
+bearbetar jaernmalm, sa haller han fast daervid och bryr sig icke om
+annat slags grufdrift, allraminst silfver och guld. Detta aer daerfoer,
+att en man kan grundligt skoeta endast en affaer, och endast en duglig
+man kan goera det. Jag har aennu aldrig traeffat pa en maenniska, som
+fullt foerstod tva olika slags "business"; ni kan lika laett traeffa pa
+nagon, som taenker pa tva sprak samtidigt.
+
+Underafdelning och specialitet aer dagens loesen.
+
+	     HVARJE MAN I SITT YRKE ELLER SIN SPECIALITET
+
+Jag har framfoer mig manga representanter foer alla slags studerande. Om
+jag kunde se in i edra hjaertan, sa skulle jag finna manga skiftande
+former af aerelystnad; de flesta soekande utmaerkelse i nagot af de laerda
+yrkena. Nagra vilja bli jurister, andra praester, laekare, arkitekter,
+elektrici, ingenioerer, laerare, och hvar och en staeller upp foer sig ett
+moenster, ett hedradt namn, som intagit foersta platsen i nagot af dessa
+yrken. De blifvande juristerna framfoer mig skulle vilja taefla med
+forntidens Marshall och Story eller nutidens Carter och Choate;
+praesten ville vara en Brooks eller en Van Dyke; laekaren en Janeway
+eller en Garmany; redaktoeren ville vara en Dana; arkitekten en
+Richardson, och naer han natt sin aerelystnads mal, sa skulle han vara
+noejd. Atminstone tror han det nu. Med dessa klasser har jag egentligen
+icke nagot som helst att goera i dag, daerfoer att alla dessa aero
+yrkesentusiaster. Men naer hufvudegenskaperna foer att lyckas i de laerda
+yrkena aero de samma, som betinga framgang inom affaerslifvet, kan
+mycket af hvad jag har att saega tillaempas pa er alla.
+
+Ibland er finnas sadana, som skulle vilja segla pa det ovissa haf, som
+kallas "business", och arbeta foer att foertjaena pengar, stor
+foermoegenhet och till slut bli millionaerer. Men jag aer oefvertygad om
+att, om ocksa detta aer fraemst i edra tankar, sa aer det icke allt ni
+straefvar efter pa affaersbanan; ni kaenner att daer gifvas tillfaellen att
+visa duglighet, foeretagsamhet, energi, omdoeme och alla de baesta dragen
+hos maenniskonaturen, samt aefven att affaersmaen mycket gagna det
+samhaelle, de lefva i.
+
+Jag vill foersoeka att sprida litet ljus oefver vaegen till framgang, att
+peka pa klipporna och skaeren i det foerraediska hafvet och ge nagra
+vinkar om saettet att styra ert skepp eller ro ert noetskal och om det
+hastiga eller det langsamma artaget vinner i laengden.
+
+			   STARTEN I LIFVET
+
+Lat oss da boerja med boerjan. Aer nagon af de blifvande affaersmaennen haer
+framfoer mig, da han foer sig utmalar framtiden, noejd med att se sig
+hela sitt lif arbetande foer en bestaemd afloening? Icke en enda, det aer
+jag saeker pa. Haer har ni skiljegraensen mellan affaer och icke-affaer;
+den ene aer husbonde och beror af foertjaensten, den andre tjaenare och
+beror af sin loen. Naturligtvis far ni alla boerja som afloenade tjaenare,
+men alla fa icke sluta daer.
+
+Ni har litet svart foer att komma i gang, mycket svart i allmaenhet, men
+haer goer sig undantagsstudenten gaellande. Foer honom finns ingen
+svarighet; han har vunnit sina laerares uppmaerksamhet, och de kaenna en
+maengd affaersmaen. Han har fatt premium, han aer den foerste i klassen,
+han har visat ovanlig foermaga, grundad pa karaktaersdrag, som komma att
+goera sig gaellande i taeflingen. Han har bevisat sig aega aktning foer sig
+sjaelf, har ofoervitliga vanor, godt foerstand, ordningssinne,
+outtroettlig flit, och hans lediga tid anvaendes till soekande efter
+kunskap, hvari han finner sin hoegsta glaedje.
+
+Aennu en viktig sak: hans finanser aero alltid i godt skick, han lefver
+straengt pa sina inkomster och sist, men icke minst, han har visat, att
+han finner glaedje i sitt arbete. Dessutom har han vanligen en kraftig
+garanti foer framtida flit och gagnande aerelystnad--han aer icke
+belastad med rikedom. Det aer noedvaendigt, att han sjaelf banar sig vaeg i
+lifvet. Han aer icke millionaer, han bara aemnar bli det. Han har ingen
+rik far eller--det som aer aennu farligare--en rik mor, som kan och
+vill understoedja honom i laettja, i fall han skulle misslyckas; han har
+ingen lifraeddningsboj, han maste simma eller ga till botten. Innan
+denne unge man laemnar universitetet, aer han en bemaerkt man. Mer aen en
+bred vaeg star honom oeppen. Doerren oeppnas, innan han behoefver knacka,
+han vaentas af den insiktsfulle arbetsgifvaren. Icke hans professors
+skrifna betyg--ty betyg maste vanligen laesas och laesas mellan
+raderna--utan ett ord eller tva sagda till affaersmannen, som alltid
+aer pa utkik efter unga undantagsstuderande, har tillfoersaekrat den unge
+mannen allt hvad en ung man behoefver--en boerjan. Det oskattbaraste
+foervaerf, som en arbetsgifvare kan vinna at sin affaer aer
+undantagsynglingen--ingen affaersuppgoerelse aer sa gifvande som denna.
+
+Det aer naturligtvis oaendligt mycket svarare foer
+genomsnittsstuderanden; han behoefver vanligen soeka efter
+sysselsaettning, men slutligen finner aefven han en boerjan.
+
+			UTVAEGAR TILL FRAMGANG
+
+Det aer undantagsstudentens bana, som belyser vaegen till framgang. Vi
+behoefva icke alls bekymra oss om honom, han aer "all right". Han har
+blifvit kastad i sjoen, men han behoefver ingen lifboj, han behoefver
+icke klemas med, han kan simma; han aer icke foedd foer att bli draenkt,
+och ni ser hur han ar efter ar trotsigt moeter vagorna, tills han aer i
+spetsen foer ett stort "business". Hans boerjan var naturligtvis icke i
+spetsen, utan vid foten--lyckligtvis; daerfoer har hans
+framatskridande alltid skett uppat. Om han boerjat uppifran, skulle han
+icke haft tillfaelle att straefva hoegre. Det betyder icke mycket hur han
+boerjar, ty han aeger egenskaper inom sig, hvilka med saekerhet skola
+astadkomma ett visst resultat, hvart han aen kommit. Han fortfar pa en
+mycket liten loen, utraettar smasysslor, mycket obetydligare aen han vet
+sig kunna utfoera, men han utfoer dem med yttersta noggrannhet.
+
+Men sa en vacker dag intraeffar nagot, som adrager honom hans naermaste
+foermans uppmaerksamhet. Han har nagot att invaenda mot ett foerslag och
+tror att det kan foerbaettras, eller han erbjuder sig att bitraeda i en
+annan afdelning aen sin egen; eller han stannar en dag senare aen
+vanligt vid sitt arbete eller kommer tidigare en morgon, daerfoer att
+det var nagot, som skulle goeras naesta morgon, och hvilket han foer
+saekerhets skull ville saetta sig in i i god tid. Hans principal har
+kanske aefven varit litet orolig oefver samma sak och kommit tidigt till
+platsen. Han traeffar pa den unge mannen, som visar att han icke endast
+utfoer sitt afloenta arbete, utan aefven taenker pa affaerens framgang. Det
+kan ocksa haenda, att principalen en dag foereslar en viss atgaerd
+roerande en af kundernas konto; det aligger kanske den unge mannen att
+skoeta denna gren af bokfoeringen--en mycket viktig gren.  Principalen
+oenskar stoppa denna kredit, hvilket mahaenda skulle vara till olaegenhet
+foer kunden. Den unge mannen kaenner kunden, har ibland besoekt honom i
+affaerer, burit upp penningar--eller foersoekt att goera det--och
+invaender blygsamt, att denne aer en praektig karl, som maste vinna
+framgang, som skoeter sin affaer redbart och klokt och endast behoefver
+tillfaelligt oefverseende foer att kunna reda sig foertraeffligt.
+
+Principalen har foertroende till den unge mannens omdoeme och duglighet,
+tycker kanske att det aer litet djaerft af en kontorist att framstaella
+nagot sadant, men saeger till honom: "Skoet om den haer saken, men passa
+pa att vi icke foerlora nagot. Vi vilja naturligtvis icke skada vara
+kunder, utan om vi kunna hjaelpa mannen utan foer stor risk, sa goera vi
+det gaerna". Den unge mannen tar saken om hand, och foeljden visar, att
+han hade alldeles raett; kunden blir en af firmans allra baesta kunder,
+en som icke utan stor svarighet kunde lockas oefver till en annan.
+
+Eller kanske att den vakne unge mannen har gifvit akt pa fabrikens
+foersaekringspoliser och deras foerfallodag; han ser att denna blifvit
+foersummad--att nagra af foersaekringarna aero foerfallna. Det angar icke
+honom, han har icke betaldt foer att skoeta om firmans foersaekringar; i
+en mening--den inskraenkta meningen--aligger denna syssla en annan
+man, men han vagar papeka omstaendigheten och foereslar, att premierna
+skola erlaeggas. Men--laegg nu maerke till foerdelen af allmaen laesning
+och bildning!--denne unge man har laest tidningar och tidskrifter och
+laert kaenna flere "affaersknep", som ibland bedragit foersaekringstagaren
+pa hans foersaekring, och i samband daermed har han studerat nya och
+billiga foersaekringsmetoder. Han foereslar, att den eller den polisen
+oefverflyttas till ett annat, solidare och aeldre bolag. Ni ser, mina
+herrar, att var tids affaersman maste laesa, ja studera och ga till
+roten af en hel maengd saker, sa att han kan undga de falluckor, som pa
+alla sidor omgifva en affaer. Den arbetsgifvare, som icke insag hvad en
+sadan ung man, ehuru i en kontorists anspraksloesa staellning, duger
+till, aer icke vaerd att arbeta hos.
+
+			  ANDRA STEGET UPPAT
+
+Antag att den unge mannen aer elektriker eller ingenioer och kommer fran
+Sibley, som aer ett bra staelle att komma fran. I det stora
+fabriksfoeretag, som aer nog lyckligt att ha foersaekrat sig om hans
+duglighet, har han kanske en mycket anspraksloes befattning; men han
+upptaecker att ett par angpannor icke aero riktigt saekra, att maskinerna
+eller motorerna aero byggda pa falska mekaniska principer och foerbruka
+en maengd braensle, och att anvaendningen af maskinerna aer foerenad med
+risk. Han ser, att entreprenoeren fuskat med grunden under den; eller
+han kommer ofoermodadt in i fabriken en natt foer att se, om allt star
+bra till, och upptaecker att mannen, som har vakten, icke aer att lita
+pa och att en olycka laett kunnat ske. Han kaenner det vara sin plikt
+att ingripa och raedda fabriken fran undergang. Han goer upp en ritning
+oefver maskineriet och laegger fram den foer sina principaler med foerslag
+att afhjaelpa bristerna, enligt de nyaste vetenskapliga principerna,
+som han laert sig i Sibley. Arbetsgifvaren aer naturligtvis icke hagad
+foer utgifter och aer foerargad oefver att hans maskineri icke aer sadant
+det skulle vara. Men aefven om hans vrede tar sig utlopp, later han,
+naer stormen vael aer oefver, den unge mannen foerklara hvad ett par tusen
+dollars nu kunde raedda, och resultatet aer, att Sibleypojken far
+tillsaegelse att skoeta om saken och laga att allt blir ordentligt
+gjordt.
+
+Denne unge mans lycka aer sa godt som redan gjord. Aefven om han ville,
+skulle han icke kunna doelja sitt ljus under skaeppan, hvilket den
+blifvande affaersmannen just icke aer vidare benaegen att goera--han aer
+bara och uteslutande "business". Han lider icke af tillgjordhet eller
+falsk blygsamhet. Han foerstar sitt "business", och han aer fullt
+medveten och stolt oefver den omstaendigheten att han foerstar det--det
+aer en af de manga foerdelar Sibley gifvit honom--och han aer besluten,
+att hans principal icke skulle, atminstone i denna sak, veta mindre aen
+han. Ni far aldrig uraktlata att upplysa er arbetsgifvare. Man kan
+icke halla en sadan ung man som denne tillbaka; och lat mig tala om
+foer er, att ingen arbetsgifvare vill halla honom tillbaka. Det finns
+aennu en person, som aer lika glad oefver att upptaecka den unge mannen,
+som den unge mannen aer oefver att upptaecka sig sjaelf, och denna aer hans
+arbetsgifvare. Han aer vaerd en million, hvarken mer eller mindre, men
+det vore naturligtvis icke till hans nytta att fa den, medan han aennu
+aer sa ung.
+
+Han har nu tagit tva steg uppat. Foerst, han har fatt en god boerjan
+och, foer det andra, han har visat sin principal, att han aer mer aen
+vanligt duglig. "Han har kommit", som fransmaennen saega, och han har
+kommit foer att stanna. Hans fot aer pa stegen och det beror pa honom
+sjaelf, hur hoegt han klaettrar. Han aer en af de mycket fa, som kommit
+oefver troeskeln till hela affaeren.
+
+Men det aer mycket som aterstar att goera. Denne unge man har nit och
+duglighet, och han har visat att han har den oundgaengliga egenskapen
+--omdoeme. Och han har visat aennu en oundgaenglig egenskap--att hela
+hans intresse aer i affaeren. Han visar ifran sig de lockande
+frestelserna, som omgifva unga maen, och koncentrerar sin
+uppmaerksamhet, sin tid och sina krafter pa uppfyllandet af sin plikt
+mot sin arbetsgifvare. Alla andra studier, sysselsaettningar och alla
+noejen undantraengas af "business", som haerskar oinskraenkt. Hans
+afloening stiger, naturligtvis. Om han haendelsevis rakat fa anstaellning
+hos en arbetsgifvare, som icke foerstar att uppskatta hans foertjaenster
+sa finns det andra arbetsgifvare, som funnit, att haer aer den saellsynta
+foereteelsen--undantagsynglingen--i deras konkurrents tjaenst, och
+det aer mycket antagligt att var unge hjaelte kommer att byta om
+principal. Det haender icke ofta, men ibland tvingas en ung man att
+goera det. Som regel aer arbetsgifvaren endast alltfoer tacksam, att en
+sadan ung man kommit till honom, och han aer angelaegen att fa behalla
+honom. Men foertroende aer nagot, som behoefver lang tid att gro, och det
+aer en lang vaeg fran hoegt afloenadt bitraede till jaemnlikhet som
+delaegare.
+
+			 DEN AFGOERANDE FRAGAN
+
+Lat oss foelja honom litet laengre. Den unge mannens arbete i firmans
+tjaenst har en dag framkallat noedvaendigheten foer honom att goera ett
+besoek hos arbetsgifvaren i hans hem. Sadana tillfaellen yppa sig allt
+oftare, den unge mannen blir kaend och vaerderad i familjen; till slut
+spoerjer principalen sig sjaelf, om han icke nagon dag kunde taga honom
+till kompanjon, och da kommer fragornas fraga: "Aer han redbar och
+duglig?"--Lat mig droeja haer ett oegonblick. Mina herrar, detta aer den
+afgoerande fragan, hvalfvets slutsten, ty ingen duglighet, hur stor den
+aen ma vara, aer vaerd nagot utan redbarhet. Naer Burns skildrade
+Skotlands genius i "Visionen", kommo dessa egendomliga ord honom i
+sinnet:
+
+  "Hennes oega, aefven da det ut i tomma rymden sag,
+  lyste klart af tro och heder".
+
+Intet foerdoeljande, ingen beraekning, ingen spekulation pa att vinna en
+ofoertjaent foerman, aldrig en handling, hvars upptaeckt skulle bringa er
+skam. Affaersmannen soeker allra foerst hos sin kompanjon "ett redbart
+sinne", den, som, aefven foer att tjaena honom, vek en harsman fran den
+smala vaegen, skulle genast foerlora hans foertroende. Aer han
+intelligent? Aer han i stand att bilda sig ett korrekt omdoeme, grundadt
+pa insikt och klarsynt foerutseende? Unga maen--ja, gamla maen ocksa--
+gifta sig foerhastadt, hvilket aer mycket ofoerstandigt af bade de unga
+och de gamla. Men om ett kompanjonskap kan man saega, att det saellan
+ingas i foerhastande. Det aer icke en eller tva egenskaper, som afgoera
+det, utan karaktaeren i sin helhet--tilltalande i manga afseenden,
+icke franstoetande i nagot och med saerskild duglighet i ett eller tva.
+
+Vi hoera ofta talas om huru omoejligt det i vara dagar aer foer unga maen
+att starta nya foeretag, daerfoer att affaerer ske i sa stor skala, att
+det erforderliga kapitalet naermar sig millionen, och salunda aer den
+unge mannen doemd till en loentagares lif. Detta aer sant endast i fraga
+om de stora korporationerna, i hvilka man icke kan bli delaegare utan
+kapital. Ni kan koepa sa och sa manga aktier foer sa och sa manga
+dollars, och som de unga maen jag nu talar till aero fast beslutna att
+foerr eller senare blifva sina egna herrar, sa tror jag icke att
+anstaellning i en stor korporation--daer hoeg afloening aer allt hvad de
+kunna vaenta--aer lika foerdelaktig foer dem som hos privata aegare.
+
+Aefven presidenterna foer dessa korporationer aero endast afloenade och
+saledes icke, i ordets straengaste mening, affaersmaen. Huru skulle da en
+ung man, som arbetar under dem, vara annat aen en loentagare hela sin
+lifstid?
+
+		       HVAR FINNAS TILLFAELLENA?
+
+Mangen affaer, som laenge arbetat med framgang under kompaniskap,
+foeraendras till bolag, aktierna erbjudas till salu, och laerda herrar,
+menloest okunniga i affaerer, och, stundom, spekulativt anlagda kvinnor
+samt--jag aer ledsen att tala om det--ofta praester och artister aero
+foerledda att koepa. Allmaenheten koeper affaeren, men de skulle hafva koept
+mannen eller maennen, som skoette affaeren.
+
+Kommer ni ihag historien om Travers? En vaen bad Travers komma in och
+titta pa en hund, som han taenkte koepa foer att raensa sitt
+konservatorium fran rattor. Just som hundsaeljaren skulle visa honom,
+hur utmaerkt hunden gjorde slut pa odjuren, kom en stor, vaeldig gammal
+ratta jagande hunden framfoer sig. Travers vaen fragade honom:
+
+--Hvad skulle du goera?
+
+--Koe-koe-koepa rattan, svarade Travers.
+
+Allmaenheten koeper ofta den oriktiga saken.
+
+Det skulle vara ett foertraeffligt studium foer er att ofta laesa de olika
+bolagsaffaerernas fondnoteringar. Ni skall finna foerteckningen i nagra
+tidningar. Laegg nu maerke till aktiernas parivaerde och det pris, foer
+hvilket ni kan koepa dem. Det kan invaendas att detta parivaerde aer
+fingeradt kapital, det aer endast i ganska fa fall det aer sa; i
+fabriksaffaerer i synnerhet, tror jag, att motsatsen aer regel.
+Kapitalet representerar icke helt och hallet egendomens vaerde.
+
+Men det finns manga bolag, hvilka icke aero bolag, och manga exempel pa
+kompaniskap, foeraendrade till bolag, daer affaeren i sjaelfva verket
+fortfar som kompaniskap. Om vi jaemfoera sadana institutioner med de
+stora bolagen, hvilkas aegare aero haer och daer och oefverallt, sa finna
+vi en anmaerkningsvaerd olikhet. Tag till exempel vaerldens stora
+angbatslinjer. De ibland er, som laesa, kaenna nog till att de flesta af
+dessa laemna ingen utdelning at aktieaegarna. Nagra af de stoersta
+bolagens aktier ha salts foer halfva, till och med foer tredjedelen af
+vaerdet. Dessa aero bolag helt enkelt, men om vi se pa andra linjer pa
+samma haf, som skoetas af aegare, och foer hvilka vanligen en stor
+affaersman, som aer djupt intresserad, star i spetsen, sa skola vi
+finna, att de hvarje ar laemna stor utdelning och oeka reservfonden med
+betydliga summor. Det aer skillnaden mellan individualism och
+kommunism, tilllaempad pa business, och mellan aegarna, hvilka skoeta sin
+egen affaer som kompanjoner, och ett bolag med tusen olika aegare,
+okunniga om affaerer.
+
+Denna motsats kan man finna inom hvarje affaersgren, i handel,
+yrkesutoefning, i finanslifvet och i kommunikationen till lands och
+vatten. Det aer pa samma saett med banker. Manga bankinraettningar aegas
+verkligen af nagra fa affaersmaen. Dessa blifva snart de ledande, och
+deras aktier sta alltid hoegt, i synnerhet om bankens direktoer aer den
+stoerste aegaren, sasom fallet aer i de mest framstaende bankaffaererna. I
+sadana delaegarskapsbolag finnas alla tillfaellen foer den blifvande
+affaersmannen att blifva aegare, det vill saega delaegare, ty de som leda
+sadana foeretag soeka staendigt efter duglighet.
+
+Var icke alltfoer kinkiga--tag emot hvad goda makter erbjuda. Boerja,
+om ni noedvaendigt vill, i ett bolag, men hall alltid blicken faestad pa
+utsikten till en egen affaer. Kom ihag att hvarje foeretag kan lyckas,
+daerfoer att det fyller ett saerskildt behof hos allmaenheten; det utfoer
+en noedvaendig syssla, antingen det producerar en artikel, saeljer den,
+eller vardar och foervaltar kapitalet.
+
+Det finns intet slag af "business", daer icke framgang kan ernas.
+
+		    EN AF FRAMGANGENS HEMLIGHETER
+
+Framgang beror helt enkelt pa aerligt arbete, duglighet och
+koncentration. Det finns alltid plats i toppen foer undantagsmaennen
+inom hvarje yrke. De behoefva icke straefva efter gunst; det aer snarare
+fraga om, hvem som skall lyckas erhalla deras vaerdefulla hjaelp. Och
+som det aer i hvarje yrke, sa aer det i alla affaersgrenar--godt om
+plats i toppen. Er sak aer bara att komma dit. Saettet aer ganska enkelt:
+Skoet ert "business" en liten smula skickligare aen genomsnittsmannen pa
+ert omrade. Om ni aer aldrig sa litet oefver genomsnittet, sa aer er
+framgang betryggad, om denna star i proportion till den grad af
+foermaga och intresse, som ni adagalaegger. I en affaer finnas alltid
+nagra, som sta naera toppen, men det finns alltid ett oaendligt mycket
+stoerre antal nere vid bottnen. Och skulle ni misslyckas i att na upp,
+sa skyll icke pa stjaernorna, utan pa er sjaelfva. De som misslyckas
+kunna saega, att den eller den personen hade stora foerdelar, oedet var
+honom bevaget, omstaendigheterna gynnsamma. Det daer pratet aer icke
+mycket vaerdt. En man faller i midten af en stroem, som han foersoeker
+hoppa oefver, och foeres bort af vattnet; en annan foersoeker detsamma och
+landar saekert pa andra sidan.
+
+Proefva noga dessa bada maen.
+
+Ni skall finna, att den som misslyckades saknade omdoemesfoermaga; han
+hade icke beraeknat medlen att na sitt mal; han var en ofoerstandig
+karl; han hade icke traenat sig; han kunde icke hoppa; han gjorde det
+pa en slump. Han var lik den daer unga damen, som pa fragan om hon
+kunde spela fiol svarade: "Jag vet inte; jag har aldrig foersoekt."--
+Den andre, som hoppade oefver stroemmen, hade flitigt traenat sig; han
+visste ungefaer hur pass langt han kunde hoppa. Och han visste
+fullkomligt saekert, att han kunde hoppa langt nog foer att na en punkt,
+hvarifran han kunde vada till stranden eller taga ett nytt hopp. Han
+visade omdoemesfoermaga.
+
+En ung man, som gjort sig kaend foer att utfoera hvad han foeresatt sig,
+skall finna huru hans arbetsfaelt vaexer ar efter ar och huru
+uppgifterna blifva stoerre och stoerre. A andra sidan, den man, som
+maste erkaenna sitt nederlag och be sina vaenner om hjaelp foer att fa
+boerja pa nytt, aer verkligen illa daeran.
+
+Studerande vid vara skolor och universitet voro foerr faerdiga med
+examen redan i ton-aren. Detta ha vi aendrat, och de studerande aero i
+allmaenhet aeldre, naer de boerja kampen foer tillvaron, men de ha
+naturligtvis laert en hel del mer. Savida den unge universitetsmannen
+icke hufvudsakligast anvaender sin tid foer att inhaemta kunskap i det
+aemne, som han taenker aegna sitt lif at, sa blir han, om han gar in i en
+affaer, undantraengd af yngre maen, som boerja i ton-aren, ehuru de sakna
+universitetsbildning. Detta saeger sig sjaelft. Nu aer fragan: Skall den
+studerande, som vistats i teoriernas region, hinna fatt mannen, som
+har ett par ars foersprang pa praktikens harda och straengt uppfostrande
+faelt.
+
+Att detta aer moejligt foer den studerande aer ju tydligt och att han i
+sitt senare lif kommer att aega bredare vyer, aen den vanlige
+affaersmannen, som saknar akademisk bildning, aer ocksa tydligt, och det
+aer naturligtvis slutet, som blir det afgoerande; boerjan aer gloemd och
+har ingen betydelse. Men om den studerande nagonsin skall hinna fatt
+den, som foerst startade i taeflingen, sa maste det vara genom att aega
+starkare uthallighet; hans oefverlaegsna kunskap och daerpa grundade
+sundare omdoeme maste slutligen foerhjaelpa honom till seger i taeflingen.
+Det aer tre brister, som vanligen kaenneteckna mannen, som startar,
+innan karaktaeren vunnit manlig fasthet, naemligen: bristen pa straeng
+sjaelfdisciplin, pa allvarlig koncentration och pa en allt behaerskande
+aerelystnad. Den unge universitetsmannens vanor och den i en affaer
+anstaellde ynglingens aero himmelsvidt skillda.
+
+Det aer en annan svarighet, som i de flesta stora affaersfoeretag moeter
+den aeldre mannen. Daer rader naemligen en straeng civilfoervaltning och
+befordran utan favoritsystem. Det staeller sig daerfoer mycket svart att
+fa nagon annan anstaellning aen i de laegsta graderna. Man maste boerja
+vid foten, och det aer baest foer alla parter, synnerligast foer den unge
+studeranden.
+
+Undantagsstudenten borde naturligtvis oefvertraeffa
+undantags-icke-studenten. Han har stoerre bildning, och bildning goer
+sig alltid gaellande, om de andra egenskaperna aero desamma. Tag tva maen
+med lika naturlig begafning och energi, samma aerelystnad och
+personliga egendomligheter, och den af de tva, som erhallit den baesta,
+mest omfattande och mest laempliga bildningen, har utan gensaegelse en
+ofantlig foerdel oefver den andre.
+
+		      AFFAERSMAN OCH SPEKULANTER
+
+Alla aekta mynt hafva blifvit efterapade; efterapningen af "business"
+aer spekulation. En affaersman ger valuta foer sin inkomst och uppfyller
+en nyttig foerpliktelse. Hans tjaenster aero noedvaendiga och komma
+samhaellet till godo; dessutom arbetar han ihaerdigt foer att utveckla
+landets tillgangar och bidrager salunda till slaektets framatskridande.
+Detta aer aekta mynt. Spekulation daeremot aer en parasit pa affaersmaennens
+arbete. Den skapar ingenting och fyller intet behof. Naer spekulanten
+vinner, sa tar han pengar utan att laemna vederlag eller betala daerfoer,
+och da han foerlorar, tar hans medspekulant pengarna fran honom. Det aer
+ett rent hasardspel mellan dem, foernedrande foer bada. Ni kan icke vara
+en hederlig affaersman och en spekulant. Tillvaegagangssaettet och syftet
+pa den ena banan aero olycksbringande foer den andra. Ingen affaersman
+kan spekulera hederligt, ty de som visat sig ha foertroende foer honom
+ha raett att vaenta straengt fasthallande vid
+affaersmetoder. Fordringsaegaren tar den vanliga affaersrisken, men vill
+icke veta af nagon spekulationsrisk. Det aekta och det foerfalskade ha
+intet gemensamt.
+
+Att nittiofem procent af dem, som foer egen raekning boerja ett
+affaersfoeretag, misslyckas, later otroligt, och aenda saeger statistiken,
+att det foerhaller sig sa. Med siffror kan man bevisa hvad som helst,
+heter det, men det aer dock ett faktum, att proportionen aer mycket
+stor. Tro inte att jag vill afskraecka er fran att foersoeka bli era egna
+herrar och skaffa er en egen affaer, langt daerifran. Dessutom later den
+blifvande affaersmannen icke afskraecka sig af nagot, som nagon kan
+saega. Han aer en sann riddare och saeger med Fitzjames:
+
+  Om full af faror vaegen aer,
+  dess stoerre lockelser den baer.
+
+Den unge mannen, som foeresatt sig att bli en affaersman, later icke
+hindra sig, och icke heller later han sig lockas in pa en annan bana
+--han skall goera en start och fa proefva sina krafter. Han maste ga
+pa. Tids nog att besluta sig foer lifslang traeldom som blott loentagare,
+sedan ni foerst proefvat pa "business" och upptaeckt, om ni aer, eller
+icke aer, en af de lyckligt lottade, som aega de erforderliga
+egenskaperna.
+
+Jag har foersoekt att teckna undantagsakademikerns vaeg fran afloening
+till kompaniskap. Det aer ingen fantasibild; ingen enda dag gar foerbi
+utan foeraendringar inom firman, hvilka hoeja unga maen till delaegarskap;
+och i hvarenda stad gar ingen foerste Januari foerbi utan att medfoera
+befordringar. "Business" kraefver ungt, friskt blod foer sin tillvaro.
+Om nagra af er aero missmodiga i denna sak, sa lat mig beraetta er tva
+historier ur min egen erfarenhet, som bestaemdt skola muntra upp er.
+
+			EN TECKNING UR LIFVET
+
+Det finns en stor fabriksaegare, den stoerste i vaerlden i sitt yrke. Jag
+kaenner honom mycket vael, en praektig karl, som goer heder at sitt
+"business". Da han boerjade aldras, insag han, liksom alla kloka maen,
+att nytt blod behoefde infoeras i hans affaer; att medan det aennu var
+jaemfoerelsevis laett foer honom att leda det vidstraeckta foeretaget,
+skulle det vara vaelbetaenkt att soerja foer dess oefverlaemnande i goda
+haender, naer han dragit sig tillbaka. Rika maens soener aerfva saellan lust
+foer affaerer. Jag kan icke yttra mig om huruvida detta aer bra eller
+illa. Men da jag ser pa maenniskoslaektet i dess helhet, tror jag det aer
+bra.
+
+Om rika maens soener hade fattiga maens soeners tvingande behof och daeraf
+framkallade aerelystnad och foermaga, skulle det finnas faerre utsikter
+foer universitetsstnderande aen nu. Det var icke till nagon af sin
+familjs medlemmar denne man vaende sig foer att finna den nya kraften.
+En ung man anstaelld i ett bolag hade adragit sig hans uppmaerksamhet
+vid utfoerandet af nagra uppdrag foer sin firma. Den unge mannen hade
+ofta aerenden till den aeldre affaersmannen. Denne var klok och gick icke
+hastigt till vaega. Hans duglighet var han snart pa det klara med, men
+det var endast en punkt bland manga andra. I hvilka foerhallanden lefde
+den unge mannen, hurudana voro hans vanor, boejelser och kunskaper?
+Hurudan var hans natur, utom hvad som roerde hans verksamhet? Han fann
+alla svaren pa sina fragor tillfredsstaellande. Den unge mannen, hvars
+far var doed, underhoell sin mor och en syster; hans vaenner voro
+praektiga unga maen, ett par af dem nagot aeldre aen han; han studerade;
+han var road af laesning; han hade aedla boejelser. Jag behoefver knappast
+saega att han var en ung gentleman, med aktning foer sig sjaelf, den
+foerkroppsligade hedern, ur stand till nagot lagt eller simpelt; i fa
+ord, ett moenster foer en ung man och, naturligtvis, fattig--det saeger
+sig sjaelft.
+
+Den unge mannen blef eftersaend, och millionaeren sade honom, att han
+skulle gaerna vilja anstaella honom i sin affaer, om han hade lust att
+goera ett foersoek. Millionaeren uttalade oeppet sin afsikt att finna en
+ung affaersman, som kunde saetta sig in i foeretaget och med tiden befria
+honom fran omsorg. Det uppgjordes att han skulle under tva ar ha plats
+som bokhallare, underkastad en bokhallares villkor, som i detta fall
+voro mycket straenga, daerfoer att han maste vara pa fabriken nagra
+minuter foere sju pa morgonen. Han skulle fa nagot hoegre loen, aen han
+hade foerut, och om efter tva ars foerlopp ingenting blifvit sagdt a
+nagondera sidan, var oefverenskommelsen slut, och hvar och en af dem
+fullkomligt fri. Han var helt enkelt antagen pa foersoek. Den unge
+mannen foerklarade stolt, att han ville icke ha det annorlunda.
+
+Allt gick som foerut. Innan de tva aren voro foerflutna, var principalen
+saeker pa att han funnit den ytterst saellsynta artikeln: en ung
+"businessman". Huru manga egenskaper innefattas icke i detta ord--
+foerst och fraemst omdoemesfoermaga; ty utan omdoemesfoermaga kommer en
+affaersman icke langt. Principalen foerklarade foer den unge mannen, att
+han var belaten med honom, noejd med hans arbete och uttryckte sin
+glaedje oefver att ha funnit honom. Han hade nu vidtagit anordningar foer
+att upptaga honom i firman. Men till hans haepnad svarade den unge
+mannen:
+
+-- Jag aer mycket, mycket tacksam, men det aer mig omoejligt att emottaga
+anbudet.
+
+-- Hvad star pa? Ni passar mig. Passar jag inte er?
+
+-- Ursaekta, sir, men af skael, som jag icke kan foerklara, vill jag
+laemna min plats om sex manader, da mina tva ar aero ute, och jag aemnade
+just saega upp den, sa att ni kan fa den fylld.
+
+-- Hvart aemnar ni er?
+
+-- Jag reser utomlands.
+
+-- Har ni tagit nagon anstaellning?
+
+-- Nej, sir.
+
+-- Vet ni icke hvart ni kommer att resa?
+
+-- Nej sir.
+
+-- Icke heller hvad ni skall goera?
+
+-- Nej sir.
+
+-- Jag har behandlat er vael, och jag tror mig ha raettighet att fa veta
+det verkliga skaelet. Jag anser att det aer er plikt att saega mig det.
+
+Skaelet tvingades ur den unge mannen.
+
+-- Ni har varit alltfoer god mot mig. Jag skulle vilja ge mycket foer
+att kunna fa stanna hos er. Ni till och med bjoed mig till ert hem--
+ni har varit borta pa resor--ni uppmanade mig att ofta haelsa pa och
+att ledsaga er fru och er dotter till sadana underhallningar, som de
+oenskade besoeka--och jag--jag kan inte uthaerda laengre.
+
+Navael, millionaeren upptaeckte naturligtvis hvad ni alla redan foerstatt,
+att det haendt den unge mannen precis detsamma, som skulle haendt er
+under liknande foerhallande--han hade blifvit kaer i dottern. I vart
+land skulle detta icke ansetts som en foerbrytelse, och jag tillrader
+ingen af er att strida mycket emot kaenslan. Om ni hyser verklig kaerlek
+till nagon, sa bry er icke om att foeremalet aer dotter till er
+principal och att ni far baera rikedomens boerda. Men i det land, hvarom
+jag talar, skulle det hafva ansetts ohederligt af en ung bokhallare
+att fria till en ung dam utan foeraeldrarnas tillatelse.
+
+-- Har ni talat med min dotter om edra kaenslor foer henne? lydde
+fragan. Den unge mannen vaerdigades knappt svara.
+
+-- Naturligtvis icke.
+
+-- Aldrig sagt ett ord, som kunnat tydas daerat?
+
+-- Naturligtvis icke.
+
+-- Na, sade han, jag ser ingen anledning hvarfoer ni icke skulle goera
+det. Ni aer just den son jag skulle oenska mig, ifall ni kan vinna min
+dotters hjaerta.
+
+Mycket egendomligt, men det var dock sa, hade den unga damen samma
+asikt som pappa--han var en sadan aekta man, som hon ville ha. Denne
+unge man aer nu en lycklig affaersman.
+
+			ROMANTIK I "BUSINESS"
+
+Jag har en annan historia, som haende i ett annat land. Bada
+svaerfaederna ha sjaelfva beraettat mig historierna, och de aero stolta
+maen, liksom jag aer stolt oefver deras vaenskap. Ni ser att business aer
+icke endast detta harda prosaiska lif, som vanligen skildras. Det baer
+inom sig romantik och kaensla, och ju stoerre ett affaersfoeretag aer, ju
+framgangsrikare och nyttigare, desto mera romantik och fantasi traeffar
+man pa. De stoersta triumferna, till och med i affaerer, haerroera fran
+romantik, kaensla och fantasi, i synnerhet inom en firma med
+vaerldsrykte.
+
+Den andra historien aer sa lik den foersta, att det aer svart att beraetta
+den med nagon framgang. Ni gissar er genast till upploesningen, och
+detaljerna i dessa haendelser betyda ingenting. Det aer som naer jag
+beraettade om slaget vid Bannockburn foer mina unga brorsoener: Daer stodo
+engelsmaennen och daer skottarna.
+
+-- Hvem vann, farbror? skreko alla tre pa en gang med sublimt foerakt
+foer detaljer. Men i detta fall aer det icke fraga om krig. Jag tar foer
+afgjordt, att alla foervecklingar loestes genom fredlig
+oefverenskommelse.
+
+Jag skall icke beraetta historien i hela sin laengd, som jag gjorde med
+den foeregaende; den aer alldeles likadan med undantag af att den unge
+mannen i detta fall var anstaelld pa vanligt saett. Den unge mannens
+tjaenster behoefdes, och han blef anstaelld.
+
+Slutligen blef han millionaerens privatsekreterare och med samma
+olyckliga resultat. Men i detta fall hade fadern bedt den exemplariske
+och duglige unge mannen att, medan han var borta, se till hans soener.
+Detta gaf anledning till besoek a familjens landtstaelle och till lek
+och idrottsoefningar med soenerna. Min vaen gloemde att han hade en
+dotter, och det skulle han inte ha gjort. Naer ni blir icke endast
+hufvudmaen foer affaersfoeretag, utan ocksa hufvudmaen foer familjer, sa
+skall ni komma ihag detta och inte endast taenka pa soenerna.
+Privatsekreteraren, som fatt i uppdrag att halla ett oega pa soenerna,
+hade pa ett eller annat saett missfoerstatt de muntliga instruktionerna
+och gaf dem ett litet vidstraecktare faelt. Dottern syntes behoefva mesta
+omsorgen. Men laegg maerke till detta: Dessa bada unga maen tillvunno sig
+sina principalers foertroende och erkaennande foerst, och blefvo sedan
+kaera i doettrarna. Ni kunna vara fullkomligt trygga, om ni taga dessa
+saker i samma ordning.
+
+		       VAERDET AF EN AFFAERSBANA
+
+Kanske det tillates mig, utan att jag alltfoer mycket afviker fran
+aemnet foer min text, att framstaella nagra anmaerkningar oefver det
+inflytande en affaersbana, i jaemfoerelse med andra yrken, har pa
+maenniskor.
+
+Foerst har jag da gifvit akt pa att artistbanan goer folk smaaktiga och
+framkallar afundsjuka, fafaenga och retlighet, just raka motsatsen till
+de egenskaper jag traeffat pa hos affaersmaen. Man tycker att musik,
+malning och skulptur borde utoefva ett foeraedlande inflytande pa de
+personer, som dagligen syssla daermed. Men erfarenheten saeger nagot
+helt annat. Kanske aer det daerfoer, att konstnaerernas arbete eller
+utfoerande aer sa personligt, sa i oegonen fallande, sa direkt framstaeldt
+foer publiken, att smaaktiga kaenslor laett vaeckas till lif; hvad
+anledningen aen ma vara, sa tror jag ingen kan pasta motsatsen, da jag
+saeger att konstnaerer ofta bli foerdomsfulla och trangsinta. Men foersta,
+att jag talar endast om klasser och om allmaenna intryck; oefverallt
+traeffa vi pa undantag, hvilka goera genomsnittet aennu mindre
+tillfredsstaellande. Hvad de sa kallade laerda yrkena angar, sa iakttaga
+vi en ganska maerkbar skillnad pa den verkan de olika facken
+frambringa.
+
+Inom den praesterliga klassen maerkes detta icke sa mycket i var tid,
+daerfoer att de ledande pa detta viktiga omrade tillata sig
+vidstraecktare vyer aen foerr och befatta sig mindre med bekaennelser och
+dogmer och mera med de yttringar af synd och felaktigheter, som
+vidlada det maenskliga lifvet i alla dess skiftande foereteelser. Detta
+vidgar sinnet. Det har framhallits, att juridiken goer foerstandet
+redigt, men trangt, och att jurister saellan ha stigit till hoegre
+chefsplatser med makt oefver sina medmaenniskor. Detta innebaer icke att
+maen, som studera lagfarenhet, bli mindre dugliga lagstiftare eller
+statsmaen och ledare. Om sa vore foerhallandet, skulle vart land,
+framfoer alla andra, vara illa daeran, emedan vi styras af jurister. Men
+de mest ryktbara amerikanare, som varit stora maen, voro icke stora
+lagkarlar; det vill saega, att de saellan intagit nagon rangplats inom
+yrket, men de ha begagnat sig af den oskattbara foerdelen, som
+lagstudium foerlaenar en statsman, och utvecklats utoefver yrkets
+graenser. Det saeges att den store lagkarlen och den store domaren maste
+befatta sig med redan faststaellda regler och foereskrifter; lagkarlen
+foeljer foereskrifter, men haerskaren oefver maenniskor utfaerdar
+foereskrifter.
+
+		       KOEPMAEN OCH VETENSKAPSMAEN
+
+Det foerefaller, som om alla laerda yrken hade en viss benaegenhet att
+goera sina utoefvares sinnen rediga, men tranga. Hvad som foerst
+erfordras pa affaersbanan, aer att affaersmannen skall kunna befatta sig
+med en staendigt vaexlande mangfald af fragor. Han maste aega en
+omfattande omdoemesfoermaga, grundad pa mangsidigt vetande. Det aer icke
+tillraeckligt foer var tids store koepman och affaersman, att han kaenner
+sitt eget land vael, dess fysiska foerhallanden, dess resurser,
+statistik, arsvaext, farleder, finanser, med ett ord, alla
+foerhallanden, som roera icke endast det naervarande, utan som gifva
+honom data, af hvilka han med nagorlunda saekerhet kan beraekna
+framtiden.
+
+Koepmannen, hvars verksamhet straecker sig till olika laender, maste
+kaenna till aefven dessa och likasa det viktigaste, som roer dem. Hans
+synpunkt far vara vid som vaerlden; intet af vikt kan haenda, som icke
+har inflytande pa hans verksamhet: politiska foervecklingar i
+Konstantinopel; kolerasymptom i Oestern; monsun i Indien;
+guldtillgangen i Cripple Creek; foerekomst af Coloradoskalbaggen eller
+en fallen ministaer; krigsfara; sannolikheten af skiljedom i koloniala
+tvistefragor--intet kan haenda i nagon del af vaerlden, som han icke
+behoefver taenka oefver. Han maste aega en af de mest saellsynta
+egenskaper: foermagan att raett bedoema maenniskor. Han anvaender ofta
+tusentals personer och boer veta hur han skall kunna framkalla det
+baesta hos de olika karaktaererna; han maste aega organisationsfoermaga
+--en annan saellsynt gafva; han maste hafva handlingsfoermaga, maste kunna
+besluta sig hastigt och klokt.
+
+Dessa saellsynta egenskaper aero icke sa absolut noedvaendiga foer
+specialisten i nagot yrke eller aembete. Koepmannen foeljer en bana, som
+icke endast skaerper hans foerstand, utan utvecklar alla hans
+sjaelsfoermoegenheter; i motsats till andra banor leder den icke till
+fackkunskap eller ensidighet, utan utvecklar omdoemesfoermagan och
+handlingskraften. Ingen vetenskaplig verksamhet omfattar sa manga
+problem, ingen annan kraefver en sa vidstraeckt synpunkt pa foerhallanden
+i allmaenhet. Daerfoer tror jag att det med fullt skael kan saegas om
+affaersbanan, att den maste vidga och utveckla sina anhaengares
+intellektuella krafter.
+
+A andra sidan aer den laerda banan oaendligt mycket aedlare pa ett saett:
+den har icke till hufvudaendamal att foertjaena pengar och aer fri fran
+den stoersta faran pa affaersbanan, hvilken i en betydelse aer den
+sorgligaste af alla banor, naemligen om den betraedes pa oraett saett. Att
+foertjaena pengar aer utan tvifvel bevekelsegrunden foer de flesta unga
+maen, som aegna sig daerat. Jag tror att om ni vill proefva edra hjaertan,
+sa skall ni finna att jag talar sant. Men om detta aer den foersta, sa
+skulle det icke vara den sista bevekelsegrunden.
+
+En maenniska kan goera stor nytta genom att utveckla sitt lands
+tillgangar; genom att skaffa sysselsaettning at tusenden; genom att
+foerbaettra uppfinningar, som visa sig vara till slaektets vaelsignelse
+och foerhjaelpa det framat. Den framgangsrike affaersmannen hoejer sig
+snart oefver blotta oenskan att foertjaena pengar som huf vudaendamalet foer
+sina straefvanden; denna aer undantraengd af tanken pa den nytta han kan
+goera inom sin verksamhetskrets. Koepmannen finner snart sin stoersta
+glaedje i utstraeckningen af sina internationella affaersfoerbindelser
+--i sina skepp, som befara alla haf. Fabrikanten finner sitt stoersta
+intresse och sin stoersta beloening i sina bitraeden, sina fabriker, sina
+maskiner, i foerbaettringar och nya arbetsmetoder. Den vinst de fa
+uppskattas icke sa mycket foer penningens egen skull, utan mera som ett
+tecken pa framgang.
+
+"Business" har sin romantiska savael som sin prosaiska sida. Den unge
+mannen, som boerjar i en bankaffaer och befattar sig med
+kapitalplaceringar pa hundra olika saett--i jaernvaegsobligationer, i
+foerlagslan till koepmaen och yrkesutoefvare foer att hjaelpa dem utfoera
+sina underverk--finner snart att "business" innehaller romantik och
+laemnar ett obegraensadt spelrum foer fantasien. Hans inflytande kan goera
+sig gaellande i hela vida vaerlden. Ett enkelt bref af hans hand kan
+foera den resande till jordens aflaegsnaste vra. Han kan aefven vara sitt
+fosterland till tjaenst i en kris, som Richard Morris, den framstaende
+koepmannen i Filadelfia, hvilken kom general Washington till hjaelp vid
+revolutionen, eller, sasom i var tid, vara bankirer, hvilka vid flera
+kritiska tillfaellen bistraeckt regeringen med sitt guld foer att afvaenda
+en oefverhaengande olycka.
+
+	   DEN OEFVERVUNNA FOERDOMEN MOT HANDEL OCH INDUSTRI
+
+Om den unge mannen icke finner romantik i "business", sa ligger felet
+icke hos "business", utan hos den unge mannen. Taenk bara pa allt det
+underbara, det mystiska, som aer foerknippadt med utvecklingen af den
+mest andliga af alla makter--elektriciteten--med sin okaenda,
+kanske oanade kraft. Den unge man maste vara mycket troeg och prosaisk,
+som icke efter att pa ett eller annat saett haft att goera med
+elektricitet kaenner sig lyftad fran hvardagligheten till det
+hemlighetsfullas region. "Business" aer icke bara dollars; de aero
+endast skalet--kaernan ligger ini och kommer affaersmannen till godo
+senare, naer hans hoegre egenskaper, hvilka staendigt pakallas, hunnit
+utvecklas och mogna. Under militarismens och den raa styrkans
+oefvervaelde radde stort foerakt foer mannen, som utoefvade ett yrke. Huru
+fullstaendigt har icke detta aendrats! Men denna kaensla har icke gamla
+anor, ty om vi blicka laengre tillbaka, sa finna vi att de aeldsta
+familjer i vaerlden voro icke sa stolta oefver nagot som oefver den roll
+de spelade i "business". Ullsaecken och skutan finnas aennu i deras
+vapenskoeldar. Den foer naervarande mest inflytelserike statsmannen i
+England aer haertigen af Devonshire, daerfoer att han har bada partiernas
+foertroende. Han aer direktoer i Barrow Steel Company. Af ledamoeterna i
+det nuvarande konservativa kabinettet inneha sextiofyra
+direktoersposter i olika handels-, fabriks- och grufbolag.
+
+Nu foer tiden aer det icke i Storbritannien tal om att halla sig utanfoer
+handel och industri, utan tvaertom att fa tilltraede dit. Franska
+republikens president, som haft en sa maerkvaerdig karriaer, har hela
+sitt lif varit en affaersman. Den foerra kaenslan af motvilja har
+alldeles foersvunnit.
+
+Ni minns att foerre kejsaren af Tyskland ville goera sin vaen,
+stalfabrikanten Krupp, till furste, men denne "businessman" var
+alltfoer stolt oefver sina fabriker och var sin faders vaerdige son och
+bad kejsaren om ursaekt, foer att han icke ville degraderas fran sin
+rang som "Stalkung". Herr Krupps son, som nu bestigit sin faders tron,
+skulle helt saekert svara pa samma saett. Nu aer han monark, alldeles som
+kejsaren och, efter hvad jag kaenner om unge kung Krupp, lika stolt
+oefver sin staellning.
+
+Den gamla foerdomen mot affaersverksamhet har foersvunnit fran de
+starkaste balverken i Europa. Foeraendringen har uppstatt daeraf, att
+affaersverksamheten blifvit foeraendrad. I forna dagar utfoerdes hvarje
+saerskild arbetsgren i moejligast minsta skala, och sma sysslor i sma
+affaerer alstra sma maenniskor. Dessutom maste hvarje man aegna sig at
+detaljer, och i sjaelfva verket bedref hvar och en yrke och handel pa
+egen hand. Organisationsfoermaga, foeretagsamhet, vida vyer och
+handlingskraft hade intet spelrum. I var tid sker "business" inom alla
+grenar pa en sa gigantisk skala, att delaegare i ett stort
+affaersfoeretag aero haerskare oefver ett helt litet rike. En arbetschef
+kan ha flere maen i sin industriella arme, aen de tyska smakungarna hade
+under sina fanor.
+
+Det sades fordom, att tva personer med samma yrke kunde aldrig komma
+oefverens; nu rader den varmaste vaenskap mellan yrkeskamrater, de
+besoeka hvarandras kontor, fabriker och magasiner, visa hvarandra de
+olika metoderna, foerbaettringarna och uppfinningarna samt tillaempa dem
+ofoerbehallsamt i sina egna affaerer.
+
+Affaersfoeretagen aero alltfoer storartade foer att alstra smaaktig
+afundsjuka, och vid sidan af foervaerfsbegaeret finnes begaeret efter
+framsteg, uppfinning, foerbaettrade metoder, vetenskaplig utveckling och
+stolthet oefver att lyckas i dessa viktiga punkter; sa att den
+behallning en affaersman nu foer tiden efterstraefvar och erhaller bestar
+icke uteslutande i dollars. Han far jaemte dollarn nagot baettre, en
+kassabehallning i medvetandet att ha bidragit till hoejandet och
+utvecklandet af det arbetsfoeretag, som han gjordt till sin
+lifsuppgift.
+
+		       AFFAERSBANANS BELOENINGAR
+
+Jag kan med fullt foertroende framhalla affaersbanan foer er sasom en
+bana, hvilken laemnar fritt rum at utvecklingen af en mans baesta
+egenskaper. Jag tror att den store koepmannens, bankirens eller
+fabrikschefens bana aer gynnsam foer utvecklingen af
+sjaelsfoermoegenheterna, att den mognar omdoemet och insikterna i olika
+aemnen, friar fran foerdom och haller sjaelen frisk och mottaglig. Och
+jag vet att varaktig framgang vinnes icke utan genom aerlighet och
+redbarhet, genom ofoervitliga vanor och tadelfritt lefnadssaett, genom
+adagalaeggande af god insikt och klokt omdoeme i det maenskliga lifvets
+alla foerhallanden; anseende och foertroende fly snart fran den
+affaersman, som visar ofoerstand i handel och vandel eller som aer
+oregelbunden i sina vanor eller misstaenkt foer att icke vara fullt
+redbar. I hvarje annat yrke kan finnas plats foer den ofoerstandige--
+ofoerstandig som ett barn utanfoer sitt speciella fack, men framgangsrik
+inom detta--men aennu aldrig har en ofoerstandig affaersman haft
+framgang. Om han saknar en sund, allt omfattande omdoemesfoermaga, sa aer
+han doemd till undergang.
+
+Businessbanan aer salunda en straeng dygdens skola, och daer finns en
+mycket hoeg beloening, som den ofta utdelar, och ingen annan bana kan
+utlofva: All den aedla vaelgoerenhet den moejliggoer. Det aer "businessmaen",
+vi hufvudsakligast ha att tacka foer vara universitet, hoegskolor,
+bibliotek och uppfostringsanstalter, hvarom sadana namn vittna som
+Girard, Lehigh, Chicago, Harvard, Yale, Cornell och manga andra.
+
+Hvilket baettre minne kan en man efterlaemna, aen ett som astadkommer sa
+mycket verkligt godt och sa saekert foer hans namn till kommande
+slaekten, haelsadt med vaelsignelse af tusenden inom hvarje artionde,
+hvilka inom dess murar erhallit den dyrbaraste skatten: en sund och
+fri bildning? Detta aer de maens arbete, hvilka insago att rikedom aer
+anfoertrodt gods, att under aegarens lifstid anvaendas till medmaenniskors
+baesta.
+
+I fall nagra affaersmaen skulle bli beskyllda foer snikenhet, kunna vi
+med allt fog foersvara dem som klass med de ord, som den hedervaerde
+Thomas Cromwell anvaende till foersvar foer den store kardinalen: "Om de
+aero snikna i att foervaerfva, sa aero de kungligt frikostiga i att gifva,
+hvarom dessa laerosaeten baera vittnesboerd."
+  _________________________________________________________________
+
+  STALTILLVERKNING I FOERENTA STATERNA I DET NITTONDE ARHUNDRADET [1]
+
+(Ur the Review of the Century number of New York Evening Post, 12
+Januari 1901).
+
+  Nagra skael hvarfoer Foerenta Staterna blifvit det foernaemsta
+  stalproducerande landet i vaerlden. Jaemfoerande priser pa ravaran och
+  staltillverkning i detta land och utrikes.
+
+  [1] Med stal menas ej laengre det haerdbara jaern, som aennu foer nagra
+  artionden sedan daermed betecknades, utan benaemningen stal omfattar
+  nu foer tiden allt jaern, som under framstaellningen varit i flytande
+  form, sasom bessemer, siemensmartinsjaern o. d. under det att hvad
+  som endast varit halfflytande, sasom lancashire o. d., fortfarande
+  kallas jaern.  Ett stalfartyg aer salunda ingalunda gjordt af haerdbart
+  stal utan af helt mjukt jaern.--Oe. a.
+
+Att skrifva om staltillverkning i Foerenta staterna under det senaste
+arhundradet aer verkligen att boerja fran boerjan. I Mr. Swanks
+foertraeffliga bok: "Jaern i alla tidehvarf" laera vi, att myndigheterna i
+Pennsylvania sa sent som 1786 lanade Mr. Humphreys 300 pund under fem
+ar foer att saetta honom i stand att foersoeka foervandla stangjaern till
+stal "lika bra som i England". Sa sent som 1810 frambragtes i hela
+landet endast 917 tons stal, hvaraf Pennsylvanias del var 531 tons,
+eller mer aen haelften af det hela. Det aer egendomligt att den gamla
+goda staten, som var sjaelfva hufvudplatsen foer tillverkningen, aennu
+laemnar ungefaer samma procent. Till och med 1831 var staltillverkningen
+endast 1,600 tons, en summa, som sades motsvara allt som importerats,
+sa att stalmarknaden foer sjuttio ar sedan delades jaemnt med
+utlaenningen. Men vid tillverkningen af detta stal anvaendes
+cementeringsmetoden; degelstal kommer senare. Fran 1831 till sa
+nyligen som 1860 gjordes ringa framsteg i staltillverkningen;
+totalproduktionen i Pennsylvania ar 1850 var endast 6,000 tons, aennu
+hufvudsakligast cementstal. 1840 boerjade Isaac Jones och William
+Coleman att tillverka stal i Pittsburg och roente stor framgang. 1853
+tillverkade Singer, Nimick & Co. med foerdel gjutstal till sagar,
+verktyg, maskiner etc.; foer samma aendamal bearbetade 1860 Hussey,
+Wells & Co. amerikanskt jaern till stal af prima kvalitet som jaemn
+produkt. Och 1862 uppraettade Park Brothers & Co. det stoersta hittills
+kaenda stalbruket, och flera hundra engelska arbetare infoerskrefvos foer
+att tillfoersaekra bolaget framgang. Denna firma anvaende ocksa
+amerikanskt jaern. Alla dessa affaersfoeretag funnos i Pittsburg.
+
+Daerefter blef taeflan med det utlaendska stalet ganska skarp, tills
+inkraektaren slutligen tvangs att laemna faeltet. I boerjan kunde
+europeiska fabrikanter afstjaelpa sitt oefverskott pa utlaendsk botten
+och tvinga de amerikanska fabrikanterna att foer hela sin tillverkning
+noeja sig med de ytterligt laga priser, hvilka inkraektaren endast
+accepterade foer en obetydlig del af sitt. Den, som behaerskar en
+gifvande inhemsk marknad, kan med stor foerdel inkraekta fraemmande
+marknader. Under de senaste aren aer det den amerikanske fabrikanten,
+som afstjaelper sitt oefverskott pa europeisk botten. Eroefra foerst den
+inhemska marknaden, sa kommer den utlaendska till er af sig sjaelf,
+lyder regeln i den internationella handeln.
+
+Da jag skrifver om Coleman, Jones, Nimick, Singer, Hussey och Park,
+aterfoeres jag i minnet till mina gossar. Som springpojke vid
+telegrafstationen i Pittsburg har jag laemnat dem manget telegram och
+med stolthet emottagit en igenkaennande nick af dessa min ungdoms stora
+maen. Hvar och en af dem stod sa tydligt foer min blick, da jag nedskref
+hans namn, som om vi aennu stode i daglig foerbindelse med hvarandra. Om
+de boerjade tala i naesta rum, sa skulle jag kunna urskilja hvarje roest,
+innan ordet var uttaladt. Alla aero nu borta med undantag af den yngre
+af broederna Singer, som aennu aer min kompanjon och vaen. Dessa aero
+stalets faeder i Foerenta staterna. De "hafva gjort staten en
+tjaenst". Frid oefver deras aska!
+
+Det var icke foerraen 1864 som revolutionen i staltillverkningen nadde
+till oss och jaernaldern boerjade ge vika foer den nya Kung Stal. Detta
+minnesvaerda ar tillverkades vart foersta bessemerstal; och stal, som
+hittills kostat sex a sju cents pr skalpund, har sedan salts foer
+mindre aen en cent pr skalpund, under det att stal-"billets" till
+hundratusentals tons salts, "tre skalpund stal foer tva cents". Till
+detta stal atgar foer hvarje skalpund tva skalpund jaernmalm, upptaget
+och transporteradt oefver land och vatten, 1,000 mil, ett skalpund
+koks, hvarfoer erfordrats ett och ett tredjedels skalpund stenkol,
+upptaget ur grufvorna, foerkoksadt och transporteradt 50 mil, och ett
+tredjedels skalpund kalksten, tagen ur brottet och transporterad 140
+mil, sa att tre och ett tredjedels skalpund ramaterial har bearbetats
+till ett skalpund stal och erbjudits kunden foer tva tredjedelar af en
+cent, tre skalpund foer tva cents eller 15 dollars foer 2,240 skalpund =
+en ton.
+
+I fall jag uppmanades att foerklara huru detta mirakel utfoeres, skulle
+jag icke kunna det, ty jag kan icke frigoera mig fran fruktan att nagot
+misstag foereligger och att en affaer, som at en otacksam allmaenhet
+laemnar denna dyrbara metall till sa lagt pris, snart maste komma i
+klaemma. Det skulle ovillkorligen ga daerhaen, i fall detta ytterligt
+laga pris raeckte foer en laengre tid eller foer alla sorters stal. Det
+finns icke tillraecklig profit foer att taecka risken af att saelja tre
+skalpund stal foer tva cents. Men nagra af Foerenta staternas stoersta
+affaersfoeretag, som aega egen ravara, egna skepp och egna jaernvaegar samt
+aero moenstergillt inraettade och skoetta, kunna saelja till detta pris,
+som icke laemnar nagot kvar till utdelning eller raenta pa insatt
+kapital. Raentan uppgar till omkring tva dollars pr ton och
+oefverskrider denna summa i de flesta fall. Foerluster vid
+tillverkningen, olyckshaendelser och reparationer samt vid
+foersaeljningar skulle beraeknas till tva dollars pr ton.
+
+Detta laga pris moejliggjordes genom Sir Henry Bessemers uppfinning.
+Bessemerstalet sattes upp pa konungatronen, och ingen monark tycktes
+vara sa saeker pa en lang och obestridd regering; synnerligast sedan
+bessemerprocessen blifvit fullstaendigad af ett ungt geni, min vaen
+Sidney Gilchrist Thomas, som upptaeckte basiska
+defosforiseringsmetoden, hvarigenom orena malmer kunde anvaendas vid
+tillverkningen af bessemerstal.
+
+Manga sammanstaemmande orsaker ha moejliggjort priset pa stal-"billets"
+till 15 dollars pr ton; den foernaemsta aer automatiskt maskineri, hvari
+Amerika utmaerker sig. Att tillverkningen pagar utan afbrott aer naesta
+orsak. Verkstaeder, som aero 1,100 a 1,200 fot langa, bli vanliga; i
+dessa kommer ravaran in genom den ena aendan och utgar ur den andra
+fullt faerdig, utan att en hand roert vid den och ofta till och med utan
+afbrott, utom foer ny upphettning. Det talas nu om planer till nya
+fabriker i en sadan skala, att ett landomrade pa en och en kvarts mil
+erfordras; ensamt en verkstad skulle vara 3,000 fot lang. Ett
+hufvudvillkor foer billig produktion aer stor skala. Fabriker, som
+tillverka ett tusen tons stal om dagen, ha liten utsikt mot en fabrik,
+som tillverkar tiotusen. Vi finna denna lag inom alla industrigrenar.
+Den skapar angskeppet pa 20,000 tons och jaernvaegsvagnen pa 50 tons.
+Foerbaettrade maskiner och anvaendningen af elektricitet som drifkraft
+samt det nya af- och palastningsmaskineriet aero alla bidragande
+orsaker till stalets prisfall.
+
+Det finns dock en del af omkostnaden, som hvarje sociolog boer glaedja
+sig at att icke ha minskats, och det aer loenen foer det arbete, som
+utfoeres af maenniskohand. Den har stigit och synes vilja stiga aennu
+hoegre. I ett af de stoersta stalbruken var foerra aret
+genomsnittsafloeningen pr man--inberaeknade alla pr dag afloenade
+arbetare, gossar och maskinister--hoegre aen fyra dollars om dagen
+under trehundraelfva dagar. Ju faerre arbetare som behoefvas, dess
+mindre blir arbetskostnaden pr ton och--tvaertemot den ofta uttalade
+asikten--dessa arbetare sta just som arbetare betydligt hoegre aen
+foerr. Det aer ett misstag att tro att maenniskor bli endast maskiner;
+arbetaren fran forna dagar skulle icke kunna skoeta nutidens invecklade
+maskineri eller motsvara krafvet pa intelligens och raskhet.
+
+Om nagon foer fem ar sedan fragat vart lands stalfabrikanter, huruvida
+det fanns nagon moejlighet att bessemerstalet kunde finna en rival,
+skulle icke en af tusen tvekat att svara ett kraftigt: "Aldrig!" Men
+en af de tusen, som varit mera foertrogen med nyare uppfinningar,
+skulle varit mindre bestaemd och kanske antydt, att till och med
+bessemerprocessen kunde finna en rival.
+
+Foerdelarna vid Siemens Martin-metoden hade erkaents af atminstone en
+firma, hvars representant hade sett den tillaempas utrikes. Cooper,
+Hewitt & C:o tillkommer foertjaensten att ha gjort foersta experimentet
+med den i Foerenta staterna. Detta var 1868. Men den stoerre kostnaden
+vid tillverkningen af detta slags stal inskraenkte dess anvaendning. Det
+var foerst vid upptaeckten, att Thomas basiska process laempade sig
+foertraeffligt foer "open-hearth"ugnen, som martinstalet fick rang
+bredvid bessemerstalet. Det foersta basiska "open-hearth"stalet i vart
+land tillverkades af firman Carnegie, Phipps & C:o i Homestead ar
+1888. I oeppen haerd tillverkas numera tva slags stal, det sura och det
+basiska.  Det senare aer mycket billigare aen det foerra, ehuru det till
+och med aer renare, enaer den basiska processen fullkomligt aflaegsnar
+alla "oarter". Basiskt "open-hearth"stal ersaetter numera pa manga
+staellen svenskt jaern, aefven till haestskor. Pansarplat foerfaerdigas
+daeraf.  East-Riverbron bygges af surt stal, hvarfoer ett hoegre pris
+betalas; men detta kommer sig endast daeraf att ingenioeren icke aer
+mottaglig foer bevis. Den stora foerdelen foer Foerenta staterna af den
+basiska metoden aer, att vara enorma upplag af starkt fosforhaltig
+jaernmalm kunna anvaendas till stal, under det att bessemermetoden i den
+amerikanska tillverkningen kraefver jaemfoerelsevis fosforfattiga malmer,
+pa hvilka tillgangen aer ganska begraensad. Staltillverkningen i oeppen
+haerd aer i staendig tillvaext.
+
+Salunda har jaernaldern, som slutade under foerra arhundradet,
+eftertraedts af bessemerstalaldern, hvars regeringstid raeckte endast
+trettiosex ar, med boerjan 1864, och som nu traeder tillbaka foer att
+laemna plats at Siemens "open-hearth"stalaldern. Tillverkningen i oeppen
+haerd har numera i Storbritannien langt foeretraede foer bessemer, och jag
+tror mig vaga pasta, att det blir samma foerhallande i Foerenta
+staterna.
+
+Foersvinnandet af bessemeraldern har framkallat de soedra staterna som
+en blifvande staltillverkare, som eljes aldrig skulle kommit med i
+marknaden, emedan dess malmer aero olaempliga foer bessemerprocessen, men
+troligen visa sig passa foer "open-hearth"processen. Foerraen
+Tennesseebolagets nya stalfabriker ha kommit i gang och arbetat nagon
+tid, kan man icke med saekerhet uttala sig om, huruvida Soedern kan
+blifva en medelpunkt foer staltillverkning, men efter alla tecken att
+doema ser det ut, som om den snart skulle blifva en ganska viktig
+faktor pa detta omrade.
+
+Stalets nuvarande medelpunkt utgoeres af en kvadrat mellan Pittsburg
+och Wheeling, nordvaest till Lorain, at oester till Cleveland och at
+soeder tillbaka till Pittsburg. Inom detta omrade tillverkas mest
+stal. Ensamt Allegheny--Pittsburg inberaeknadt--tillverkade 1899
+naestan en fjaerdedel af allt tackjaern i Foerenta staterna, naestan
+haelften af "open-hearth"stalet och naestan 39 procent af all slags
+staltillverkning. Och det ser icke ut som om denna region snart skulle
+bli undantraengd. Colorado skall otvifvelaktigt utvecklas i foerhallande
+till hela Vaestkusten. Chicagos staellning som stalfabrikant aer redan
+foersaekrad. Det stora landet i sydvaest visar icke benaegenhet att
+tillverka stal i vidare utstraeckning. I medlet af foerra arhundradet
+utgjorde de oestra staterna staltillverkningens egentliga hemort. Till
+och med i Pennsylvania tillverkades haelften af dess stal oester om
+Alleghenybergen. Sedan dess har riktningen gatt snabbt at den region,
+som kallas "Central West" och som har Pittsburg till sin medelpunkt.
+Oefverflyttningen af de stora Lackawanna jaern- och stalfabrikerna i
+Scranton, Pa, till Buffalo, och Betlehemstalbolagets lysande triumfer
+i pansarplat, kanoner och smiden som specialitet--hvilket gaf det en
+saerskildt framstaende staellning--aero bevis pa att Oestern icke aer
+nagon laemplig plats foer tillverkning af vanligt stal. Historien om
+stalfabrikerna i Troy aer ett annat bevis. Det finns ett undantag pa
+denna marsch vaesterut--Harrisburg i oestra Pennsylvania, som
+fortfarande aer en framgangsrik och betydande tillverkningsort.
+Marylands-stalbolaget vid kusten har foermanlig export, men aennu
+viktigare foer bolagets framgang aer dess skeppsbyggeri, hvartill
+platsen pa grund af tidvattnet aer synnerligt vaelbelaegen. Intet tyckes
+antyda, att medelpunkten foer staltillverkningen i detta land kommer
+att rubbas i det nya arhundradet. Det aer, som sagdt, i Centralvaestern,
+och daer tyckes den komma att stanna.
+
+Men till och med daer verka krafter, som kunna foeranleda viktiga
+foeraendringar. Staederna vid sjoearna laengs norra graensen af
+centralvaesterns region tillvaexa snabbt; de aega foerdelen af
+ytterligt lag transportkostnad till sjoes och genom Wellandkanalen
+samt kunna lasta direkt pa Europa.  Men stoersta betydelsen ha de laga
+fraktsatserna pa Eriekanalen under mer aen halfva aret. Dessa adraga
+sig uppmaerksamhet, synnerligast sedan man gjort foersoek att sla ihop
+stambanans alla linjer till ett direktorat foer att kunna fordra
+hoegre fraktsatser. Lackawanna jaern- och stalbolagets foerlaeggande
+af sina verk till Buffalo visar tydligt dragningen till sjoearna.
+Jaernvaegssammanslagningens politik laegger otvifvelaktigt an pa att
+gynna de soedra hamnarna och New York.  Skillnaden mellan tre cents pr
+hundra foer Baltimore och tva cents foer Filadelfia oefver New York
+visar, att trafiken fortfarande soeker dessa hamnar och att New Yorks
+andel af skeppshandeln alltjaemt minskas. Men det aer icke antagligt
+att staden eller staten New York underlater att foersvara sin
+staellning genom det vapen, som New York aeger framfoer alla de andra
+staterna i sin vattenfarled fran sjoearna till New Yorks hamn.  Jag
+tar detta foer afgjordt och foerutsaeger en stor utveckling af
+stalindustrin i denna del af centralvaestern, som ligger laengs soedra
+stranden af Eriesjoen och som har den billigaste transportvaegen till
+New York.
+
+Ett af de utmaerkande dragen foer det nya arhundradet aer atergangen till
+sjoetransport foer tyngre varor. Pa insjoearna finnas redan skepp, som
+lasta 7,000 tons. Pramar skola goera regelbundna turer pa Ohiofloden
+och pa den utvidgade Eriekanalen samt aefven pa kanalen fran Chicago
+till Mississippi. Manga andra sjoevaegar skola oeppnas foer transport af
+stal och stalfabrikat till en tredjedel, ofta en fjaerdedel af
+fraktsatserna pa jaernvaeg.
+
+Det aer knappt troligt att nagon baettre eller billigare metod foer
+staltillverkning star att uppna, eller att stal utan foerlust kan
+saeljas billigare aen tva cents foer tre skalpund. Det tjugonde seklet
+med alla sina kommande underverk skall troligen sluta med
+stalltillverkningen da som nu i oeppen haerd. Det ser icke ut, som om
+nagon foerbaettring vore moejlig.
+
+De senaste aren ha bevittnat exporten af vart stal till andra laender.
+Republiken har icke endast fyllt sina egna behof, utan foersoekt att
+fylla hela vaerldens; icke endast i stal, utan i tusen och en andra
+artiklar, hvilkas hufvudbestandsdel utgoeres af stal. Den billiga
+tillverkningen oekar dess anvaendning i en utstraeckning, hvarom vi
+knappast kunna bilda oss en foerestaellning. Ett exempel haerpa af de
+manga, som kunna anfoeras, aer att foer tre ar sedan anvaendes icke en ton
+stal till jaernvaegsfraktvagnar haer i landet; nu anvaendes tusen tons
+stal dagligen ensamt foer detta aendamal. Jaernmalm- och kolgrufvorna i
+Storbritannien bearbetas till det yttersta, och aendock oekas icke
+foerradet mycket. I Tyskland aer det pa samma saett med undantag af att
+daer finnas nagra mindre goda fyndorter, som kunna utvecklas, ifall
+priserna stiga, hvilket aer antagligt. Ryssland har icke spelat nagon
+vidare roll i stalindustrin; om landet vid arhundradets midt kan fylla
+sina egna behof, aer det godt. Utom i Foerenta staterna, England och
+Tyskland tillverkas obetydligt stal. Foerhoppningarna pa Kina och Japan
+i detta fall komma nog pa skam. Storbritannien och Tyskland kunna icke
+oeka sin tillverkning mycket oefver den nuvarande, sa att Foerenta
+staterna tyckes vara det enda land, som kan tillfredsstaella vaerldens
+behof. Vart foerrad af jaerumalm raecker att motsvara all efterfragan
+atminstone under arhundradets foersta haelft; hela arhundradet hvad koks
+angar. Utan tvifvel komma nya lager att upptaeckas innan de nuvarande
+aero uttoemda.
+
+Nagra ar haerefter skall exporten och tillverkningen af jaern och stal
+fran republiken till manga delar af vaerlden--hvilken export ar 1900
+beraeknades till 129,000,000 dollars--bli sa stor, att den bildar ett
+nytt kapitel i stalets rekordslaende historia.
+
+Var stalindustris inflytande pa den inhemska utvecklingen kommer att
+bli underbart, ty den nation, som astadkommer det billigaste stalet,
+har de andra nationerna vid sina foetter i alla dithoerande
+affaersgrenar. Det billigaste stalet betyder de billigaste skeppen, de
+billigaste maskinerna, de billigaste tusen och en artiklar, af hvilka
+stal utgoer en bestandsdel. Vi sta framfoer en sa storartad utveckling
+af republikens industri, att vaerlden aennu aldrig sett dess like.
+
+Republikens staellning som stalfabrikant kan skildras i fa ord: Ar
+1873, saledes foer endast tjugosju ar sedan, producerade Foerenta
+staterna 198,796 tons stal och Storbritannien 653,500 tons, mer aen tre
+ganger sa mycket. Tjugosex ar senare, ar 1899, tillverkade republiken
+tva ganger sa mycket som monarkien; de respektive siffrorna utvisade
+10,639,857 och 5,000,000 tons, en attafaldig oekning foer monarkien och
+femtioenfaldig foer republiken. Foerenta staterna tillverkade naestan 40
+procent af all stalproduktion i vaerlden, hvilken uppgick till
+27,000,000 tons. Industriens historia har intet motstycke att uppvisa.
+
+Sa har det varit; och hvad framtiden angar, sa kommer mahaenda Foerenta
+staterna, innan det nuvarande arhundradet hunnit tillryggalaegga en
+tredjedel, eller kanske endast en fjaerdedel af sin bana, att tillverka
+mera stal aen hela den oefriga vaerlden tillsammans.
+
+Farvael da, Jaernalder! Hell kung Stal och lycka at republiken,
+medelpunkten i hans rike, daer han sitter pa sin tron och utfoer sina
+stora underverk!
+
+  _________________________________________________________________
+
+		LEFNADSOMKOSTNADERNA I STORBRITANNIEN
+		  I JAEMFOERELSE MED FOERENTA STATERNA
+
+(Ur "The Contemporary Review", September 1894)
+
+  Priset pa lifsfoernoedenheter i England och Amerika. Hvarfoer
+  amerikanaren kan njuta af lyxartiklar, som aero foermenade
+  engelsmannen.
+
+Om nagon tillfragades i hvilket fall roerande Foerenta staterna
+engelsmaennen aero mest pa villospar, skulle det icke vara oberaettigadt
+att svara: Angaende jaemfoerelsen mellan lefnadsomkostnaderna i det
+gamla och det nya landet.
+
+Det skulle antagligen kraefva bade tid och moeda att soeka rubba en sa
+allmaen uppfattning, som den, hvilken nyligen uttalades af en hoeg
+engelsk auktoritet, att "Foerenta staterna skulle vara ett fullstaendigt
+Eldorado foer arbetare, om lefnadsomkostnaderna icke vore sa hoega."
+
+Det aer laett att visa huru en sadan uppfattning kunnat uppsta.
+Engelsmannen kommer till New York och hyr ett akdon, som flera timmar
+vaentat pa angbaten; man affordrar honom ett orimligt pris; han
+bestaeller en flaska importeradt vin och finner det mycket dyrare aen
+hemma. Han erfar att priset pa klaeder, bestaellda af importeradt tyg,
+aer aefven mycket hoegre, och dessa omstaendigheter goera ett starkt
+intryck pa honom, daerfoer att de aero de foersta han mottager. Da han vid
+hemkomsten tillfragas, hvarpa han stoeder sin asikt, att
+lefnadsomkostnaderna aero stoerre i Foerenta staterna aen hemma,
+framhaller han ofoeraenderligen dessa tre exempel och stannar daer. Men
+dessa utgoera icke de hufvudsakligaste utgifterna ens foer resande, aennu
+mindre foer invanarna. Pa fragan, hur han fann hotellpriserna, erinrar
+han sig, att det kostar mindre i republiken, daer priserna i de baesta
+hotellen beloepa sig till fjorton a aderton shillings pr dag--det
+senare priset det hoegsta i New York. Foer detta har han ett bekvaemt rum
+och alla maltider--frukost, lunch, middag och kvaellsvard. Han drar
+sig ocksa till minnes, att han knappast kunde fatt en sadan middag pa
+hotell Metropole i London foer samma summa af aderton shillings, som
+alla maltiderna och ett rum kostade i New York. Pa fragan, hur han
+fann reseomkostnaderna, raeknar han efter litet och finner att priset
+aer litet mer aen haelften, foersta klass, aefven inberaeknadt sofvagn. Det
+billigare priset pa jaernvaegsresor och hotell uppvaegas icke af extra
+betalningen foer droskor och utlaendska viner. Den fraemmande koeper inga
+klaeder och om han aer klok foeljer han amerikanarnas exempel och
+anvaender hotellets omnibusar eller de elektriska sparvagnarna; och
+saellan, om nagonsin, bestaeller han en cab, som icke aer en amerikansk
+institution. Men om den resande oenskar hyra ett ekipage pr dag, vecka
+eller manad, eller foer akning till teatern eller en bjudning, sa aer
+priset daerfoer icke dyrare i New York aen i London--fyrtio eller
+femtio pund i maenaden, efter oefverenskommelse, och tolf shillings foer
+en droska pr afton. Foer en aktur i parken en eftermiddag aer priset pa
+en vagn med tva haestar till och med laegre i New York. Det aer ett
+obestridligt faktum, att reseomkostnader--inberaeknadt alla
+noedvaendiga dagliga utgifter--aero mycket dyrare i Storbritannien aen i
+Amerika. Men detta inverkar endast pa de fa resande, vanligen foermoegna
+personer, och aer af ringa vikt. Det vaesentligaste aer huru
+lefnadsomkostnaderna staella sig foer massan af folket, foer
+loentagareklassen i de tva laenderna.
+
+Lat oss lugnt betrakta saken. Flertalet arbetare--handtlangare
+inberaeknade--har en arlig inkomst af 60 till 120 pund. Enligt den
+statistik, som uppraettats af Arbetsbyran i Massachusetts--den hoegsta
+auktoritet vi aega--staella sig lefnadsomkostnaderna i England och
+Amerika salunda:
+
+  Inkomst 300 doll. till 450 pr ar   Inkomst 450 doll. till 600 pr ar
+  ----------------------------------+---------------------------------
+  Utgifter   Amer.  Engl.            Utgifter   Amer.  Engl.
+  ----------+------+----------------+----------+------+---------------
+  Lifsmedel      64     81           Lifsmedel      63    78,75
+  Klaeder          7      7           Klaeder      10,50    10,50
+  Hyra           20     13           Hyra        15,50    10,37
+  Braensle         6      7           Braensle         6        6
+  Diverse         3      3           Diverse         5        5
+  Summa         100    111           Summa       100,-   110,62
+
+Detta visar de hoegre priserna i Storbritannien. Men sedan denna tabell
+uppgjordes, ha priserna mycket fallit i Foerenta staterna, langt mer aen
+i Storbritannien. I ett vaerdefullt engelskt verk "Folkets arbete och
+lif" uppgifver Charles Booth, att foedan foer en familj beloeper sig till
+50 a 60 procent af inkomsten. "Lifsfoernoedenheter", hvarmed haer menas
+allt som ingar genom munnen, aer den stoersta utgiftsposten foer en
+arbetarefamilj. Den straecker sig fran sextiofyra procent i Amerika
+till attioen i England. Anledningen till denna skillnad aer tydlig.
+Alla slags foedoaemnen aero naturligtvis billigare i Amerika aen i
+England. Det foerra landet exporterar dem till det senare. Tobak aer
+mycket billigare. Amerika producerar tobak, och tullen aer endast sex
+cents pr skalpund emot attiofyra cents tull i monarkien--fjorton
+ganger sa stor. Tullen pa whisky aer 40 cents pr gallon, saledes sex
+ganger hoegre i Storbritannien aen hos oss, och whisky tillverkas
+billigare i Kentucky aen i Irland eller Skottland.
+
+Oeltullen aer i Amerika 96 cents pr tunna och i England 1 dollar 75
+cents. Te och kaffe aero tullfria foer amerikanaren, men belagda med
+tull foer engelsmannen. Socker (rasocker) aer tullfritt i bada laenderna,
+utom i republiken en obetydlig tull pa utlaendskt raffinad. Naer
+massorna i Storbritannien inse huru tungt de aero beskattade i
+jaemfoerelse med Foerenta staternas arbetare, komma de antagligen att
+framstaella kraf pa billigare tullsatser pa sadana artiklar, hvilka
+komma under rubriken: lifsfoernoedenhter--framfoer allt pa ett
+tullfritt frukostbord.
+
+Det billiga priset pa foedoaemnen i Foerenta staterna skulle oefverraska
+en engelsk iakttagare, som ville studera denna fraga genom alla
+fyrtiofyra staterna och icke endast i New York eller staederna vid
+atlantiska kusten, till hvilka produkter fran Vaestern maste
+transporteras.
+
+Sedan vi nu sett, att tre fjaerdedelar af en arbetarfamiljs utgifter ga
+at till "lifsfoernoedenheter" och funnit att priset pa dessa staeller sig
+billigare i Indianapolis aen i Manchester, sa komma vi till utgiften
+n:r 2: hyran. Denna slukar i Amerika 20 procent af familjens inkomst
+och i England 13. Den britiske arbetaren bor mera inskraenkt. Den
+baettre klassen i Amerika har, som regel, tre eller fyra rum, i
+Storbritannien tva. Hyran aer onekligen mycket hoegre i det nya landet.
+
+Den naesta viktiga utgiften aer "klaeder", hvilken representerar 7
+procent af utgifterna savael i Foerenta staterna som i England. Detta
+oefverraskar kanske mangen laesare, innan vi hunnit foerklara
+anledningen. Klaeder af finaste importerade tyger aero mycket dyrare i
+Amerika aen i England, daer tyget tillverkas, men klaeder gjorda af
+amerikanska tyger aero mycket billiga och fullt brukbara. Tyget aer
+tjockt och groft och icke sa behagligt att vara klaedd i--till och
+med groefre aen skotsk cheviot. Men massan af folket anvaender det,
+likasom hon anvaender ylleunderklaeder af samma slag. Daerfoer beroeres
+arbetsklassen icke sa mycket af tullen pa fina yllevaror, hvilka
+endast importeras af de fa rika. Jag har haer framfoer mig annonser i
+amerikanska tidningar, af hvilka framga att en faerdigsydd kostym kan
+koepas foer tva eller tre pund--just samma pris som i Storbritannien.
+
+Haer aer en sann historia i detta aemne. En bekant parlamentsledamot, som
+foer nagon tid sedan hoell ett tal foer sina valmaen i det inre af landet,
+sade dem att lefnadskostnaderna voro mycket hoegre i Amerika aen i
+Storbritannien och att priset pa klaeder var tre ganger sa hoegt. En
+afskrift af talet skickades till hans vaen, en af vara mest kaenda maen i
+Foerenta staterna, hvilken talaren ofta brukade besoeka. En kort tid
+daerefter aflade han, tillsammans med sin hustru, ett besoek hos sin vaen
+i republiken. En morgon visade sig vaerden vid frukosten i en ny
+kostym, som vaeckte allmaen beundran. Den engelska damen foerklarade att
+den var "mycket trefligare aen den kostym hennes man hade". Vaerden
+fragade sin gaest, hvad han trodde att kostymen kostade; hvarpa den
+intet ondt anande engelsmannen svarade: "Well, den kostym jag har pa
+mig kostar mig 7 pund, och jag antar att er i detta foerskraeckliga
+tullskyddade land maste ha kostat 12 pund." Detta var hans
+uppfattning, sedan han noga granskat kostymen. "Well," sade vaerden,
+"jag betalade precis fyra och en half dollars foer kostymen, och jag
+skulle oenska att ni ville ta den med er hem till England och visa den
+foer edra valmaen samt tala om historien." Detta afboejdes dock under
+muntert skratt. Vaerden hade vid ett besoek i byn haendelsevis fatt se en
+lastvagn fran Boston, hvarifran saldes faerdiggjorda klaeder, och
+fragade foersaeljaren, om han hade en draekt som passade honom. "Ja,"
+svarade denne, "och om ni tar en kostym, sa kan ni fa den till
+partipris. Detaljpris aer 6 dollars."--"Det aer bra. Skicka hem den."
+Den saendes genast, med det ofvan naemnda resultatet. Det var
+naturligtvis amerikanskt material, icke sa slaett eller sa fint som det
+den aerade parlamentsledamoten hade, men likvael en bra och treflig
+kostym. Men priset var sa lagt, att jag icke vagar ga i borgen foer
+hallbarheten. Foer 15 dollars kan man fa utmaerkta kostymer.
+
+Naer vi se pa summan af extra fina yllevaror, importerade af Foerenta
+staterna, se vi huru obetydlig den aer, i jaemfoerelse med
+totalfoerbrukningen af ylle. Ar 1890 var vaerdet pa inhemska yllevaror
+338,000,000 dollars. Importen af de dyrbara fina utlaendska yllevarorna
+beloepte sig endast till 35,500,000 dollars--och da priset per meter
+af den importerade varan saekerligen var dubbelt sa hoegt som det
+inhemska, betyder detta icke mycket oefver fem procent af den
+foerbrukade maengden. Och det aer de fa rika, som ensamt anvaenda de
+dyrbara utlaendska varorna.
+
+Det foerhaller sig pa samma saett med bomullsvaror; vaerdet af landets
+egen produktion var 298,000,000 dollars, af det importerade
+28,000,000, hvilket goer icke fullt fem procent af hela foerbrukningen
+--under foerutsaettning af dubbla priset pr meter foer den utlaendska
+varan. En arbetarefamilj anvaender bomullsvaror i en ganska betydande
+maengd.
+
+Hvad siden angar, sa ha vi foelj ande siffror foer 1890: tillverkning i
+amerikanska fabriker 69,000,000 dollars, importeradt siden 31,000,000.
+Det kan med saekerhet antagas, att priset pa det importerade sidenet
+per meter var dubbelt sa hoegt som pa det inhemska, sa att mer aen fyra
+meter af amerikanskt siden koeptes mot en af det utlaendska.
+
+Medan vi uppehalla oss vid aemnet om klaeder, vill jag anfoera tva
+exempel ur min egen erfarenhet. En amerikansk familj med manga tjaenare
+vistas en del af hvarje ar i England. Tjaenarna resa fram och tillbaka
+och ha salunda tillfaelle att koepa sina klaeder, stoeflar och skor etc.
+antingen i det ena landet eller i det andra. De manliga tjaenarna
+fortfara att koepa klaeder i det gamla landet. De kvinnliga tjaenarna
+finna, att de goera billigare inkoep i New York. Men alla koepa sina
+skodon i New York.
+
+Det andra exemplet: En skotsk-amerikansk familj med fem barn
+tillbringar en del af hvarje ar i Skotland. Den duktiga, sparsamma
+husmodern brukade foerr foerse sig och barnen med klaeder i Glasgow. Vid
+sina senaste besoek har hon icke koept nagot pa denna sidan, och jag
+hoerde henne anfoera som skael haerfoer, att hon koepte billigare klaeder--
+i synnerhet at barnen--i New York aen i Glasgow.
+
+Den bekante frihandels- och tariffreformsifraren, Mr. Schoenhof, hade
+i uppdrag af regeringsdepartementet att undersoeka priserna i Foerenta
+staterna och Storbritannien och afgaf foer nagra ar sedan foelj ande
+rapport:
+
+"Hvad klaeder och manufakturvaror i allmaenhet angar, sa finner jag, att
+bomullsvaror aero fullt ut lika billiga i Foerenta staterna som hos oss.
+Shirting och laerft till samma pris som vara aero i synnerhet
+oefverlaegsna i kvalitet, sa vidt jag kunnat doema af artiklar, som varit
+till salu i detaljaffaerer. Muslinsunderklaeder foer damer aero af mycket
+finare beskaffenhet och billigare i Foerenta staterna. Icke heller kan
+jag finna, att herrskjortor af bomull aero billigare haer. Om
+fabriksydda kaengor och skor gaeller detsamma. Hvad sjaelfva utfoerandet
+och utseendet af de motsvarande artiklarna i stort sedt angar, sa
+finner jag att Foerenta staterna aer oefverlaegset i tillverkningsmetod.
+Detta aer sant savael i fraga om klaeder som om kragar, manschetter och
+liknande artiklar."
+
+Sedan Mr Schoenhof aflade sin rapport, har priset pa manga artiklar
+fallit mera i Foerenta staterna aen i Storbritannien. Detta prisfall har
+varit sa stort, att priset pa bessemer, tackjaern och stal-"billets" aer
+laegre i Pittsburg aen i Middlesborough; det har gjort att amerikanska
+mattor kunna saeljas i England; det har lockat amerikanska
+skeppsbyggare att begaera tillatelse att goera anbud pa de nya engelska
+krigsskeppen och Clydes foertroendemaen att koepa sitt nya, vaeldiga
+mudderverk i New York. Det har ocksa satt den amerikanske fabrikanten
+af akerbruksredskap i stand att na den engelska marknaden och
+stenbrottsaegare att skicka granit fran Maine till Aberdeen.
+
+Naesta rubrik i arbetarefamiljens utgiftsstat, aer "braensle". I
+allmaenhet sagdt, aer detta mycket billigare i Foerenta staterna aen i
+Storbritannien. Om vi jaemfoera New York och London, sa erhaller New
+York antracitkol lika billigt som London bituminoest kol. Det foerra ger
+minst dubbelt sa mycket vaerme och saeges laemna tre ganger sa mycket. I
+de taetast befolkade delarna af Foerenta staterna oefverskrider priset pa
+kol icke tva dollars pr ton. I de stora vaestra Pennsylvania- och
+Ohiodistrikten aer det icke mer aen en och en half. Amerikanaren
+foerbrukar mera kol under vintern, dels pa grund af det kallare
+klimatet och dels foer den rymligare bostaden. Sakkunniga ha funnit att
+procenten af amerikanarens eller engelsmannens inkomst, som gar till
+braensle, staeller sig lika--d. v. s. sex procent.
+
+I England tillskrifver man tullen de antagna hoegre
+lefnadsomkostnaderna i Foerenta staterna. En liten undersoekning skall
+snart visa att denna uppfattning aer en smula ogrundad. De
+foernaemsta, hoegt taxerade artiklarna i Mc-Kinley-billen aero fem: 1)
+extra fint siden fran Frankrike; 2) fina ylle- och linnevaror fran
+Storbritannien; 3) extra fina linnevaror fran Tyskland och Frankrike;
+4) dyrbara viner fran Frankrike; och 5) Havannatobak och cigarrer.
+Tullen pa alla dessa saker aer mycket stor. Yllevarorna 60 procent af
+vaerdet, siden aennu hoegre, champagne 32 sh. pr dussin etc., etc.
+Sadan aer var "demokratiska" budget. Det finns icke en arbetare i
+Amerika, som anvaender nagon af dessa artiklar. Det betraktas som god
+politik att hoegt beskatta de rikas lyxartiklar och i staellet ha te,
+kaffe och rasocker tullfria. Det aer icke troligt, att denna politik
+skall foeraendras eller ens modifieras, huru mycket det aen talas om
+en tariffreform. Den benaegenhet Storbritannien nu visar att laegga
+tullboerdan pa det rika fatalet, som har styrka att baera den, aer
+lika framtraedande i republiken. Arbetarens lifsfoernoedenheter skola
+fortfarande vara tullfria i republiken och blifva snart fria
+konungariket, och de rikas lyxartiklar skola mer och mer beskattas i
+bada laenderna.
+
+Farmarens supponerade olyckliga staellning i Foerenta staterna brukade
+ofta framhallas, med papekande af att till foeljd af tullen pa
+maskineri blefvo hans akerbruksredskap onoedigt foerdyrade. Men da
+amerikanaren numera behaerskar vaerldsmarknaden i fraga om
+akerbruksmaskineri och exporterar sadant, sa beroeres farmaren icke
+laengre af tull pa den utlaendska varan.
+
+Foerenta staternas framtraedande som exportoer af fabriksvaror, pa grund
+af reducerade priser, aer en af de senaste arens maerkligaste
+foereteelser. Haer aero nagra fa exempel: Ar 1893 exporterades
+akerbruksredskap till flera delar af vaerlden foer ett belopp af
+5,000,000 dollars, kopparvaror foer 4,500,000, bomullsvaror foer
+12,000,000, jaern och stal samt fabrikat af dessa metaller foer
+30,000,000, vagnar och andra akdon foer mer aen 2,500,000, trae och
+traevaror oefver 25,000,000 dollars. Amerikanska moebler exporteras
+numera i stor maengd.
+
+Ar 1892 exporterade republiken lika mycket jaern- och stalvaror jaemte
+metallerna sjaelfva, som den importerade, naemligen foer 28,000,000
+dollars i bada fallen.
+
+Musikinstrument, vaerderade till 1,800,000 dollars. exporterades, glas
+och glasvaror foer 8,000,000, laeder och laedervaror foer oefver
+10,000,000, papper och pappersvaror oefver 1,500,000 (nagra engelska
+tidningar tryckas nu pa amerikanskt papper), instrument foer
+vetenskapliga aendamal foer 1,300,000, klockor och ur foer oefver
+1,000,000 dollars.
+
+Exporten af fabriksvaror oekas arligen, men maste--i motsats till
+Storbritanniens--alltid foerbli obetydlig i jaemfoerelse med vaerdet af
+den inhemska totalproduktionen af fabriksvaror. Denna beraeknades 1890
+till 8,750,000,000 dollars. Vaerdet af britiska fabriksvaror 1888 var
+icke fullt haelften sa stort--4,100,000,000 dollars.
+
+Vaelstandet i en ny kontinent som Foerenta staterna beror icke af den
+utlaendska utan af den inhemska handeln. I samma man som det nya landet
+blir mer och mer i stand att fylla sina egna behof, maste den
+utlaendska handeln aftaga.
+
+Huru kunna vi infoer de ofvan anfoerda fakta foerklara den engelska
+uppfattningen, att lefnadsomkostnaderna aero stoerre i Foerenta staterna?
+Helt enkelt pa foeljande saett: Ehuru det aer sant, att foer ett pund
+sterling kan massan af folket nu erhalla mera lifsfoernoedenheter i
+Amerika aen i England, och ehuru den amerikanske arbetaren har stora
+foerdelar framfoer den engelske, sa foeljer icke noedvaendigt daeraf
+att den amerikanske arbetaren lefver lika billigt som sin engelske
+kamrat--langt daerifran.
+
+Amerikanaren har stoerre inkomster och vill icke undvara en maengd
+saker, som i Europas gamla laender skulle betraktas som lyx. Han
+foertjaenar mer och anvaender mer. Daerfoer aer det i en mening sant, att
+lefnadsomkostnaderna, sasom den amerikanske arbetaren lefver, aero
+stoerre foer honom, aen foer den engelske, sasom han lefver. Men detta
+kommer daeraf, att han lefver pa ett annat saett. Foer de artiklar, som
+aero absolut noedvaendiga, aer kostnaden mycket mindre i det nyare landet.
+
+Den amerikanske arbetaren och hans familj kan verkligen lefva mycket
+billigt, om de vilja det. Men de kunna ocksa lefva sloesaktigt sasom i
+andra laender. Vi ha ett bevis haerpa i utlaendska arbetares utgifter,
+synnerligast bland ungrare och italienare, hvilka pa de senare aren i
+stor maengd emigrerat till Foerenta staterna. Det vanliga priset, som
+dessa fraemlingar betala till vaerden pa matstaellet, aer tio cents om
+dagen foer foedan. De sofva vanligen i traeskjul, uppfoerda at dem af
+deras arbetsgifvare. Under tider af industriellt tryck, som de
+nuvarande, aer foermagan att lefva billigt och aenda godt af stoersta
+betydelse foer arbetsklassen i Foerenta staterna och skyddar
+maenniskan fran mycket lidande, som eljes skulle ha foeljt med
+arbetsbristen. Detta aer en ny erfarenhet foer den nuvarande
+generationen af amerikanare och snart oefvergaende, savida icke tron
+pa kapitalets fasthallande vid guldmyntfoten ater rubbas. En tvetydig
+not i denna fraga, utfaerdad af sekreteraren i finansdepartemanget i
+maj foerra aret, paralyserade landets affaersroerelse foer
+tillfaellet. Foerbaettringen har blifvit foerdroejd genom den
+foerestaende nya lagstiftningen angaende tull pa importerade varor.
+
+Huruvida Amerika aer arbetarens Eldorado eller ej, beror pa arbetaren
+sjaelf. Han och hans familj kan nu lefva billigare aen en familj i
+Storbritannien, om de vilja lefva lika enkelt. De aero i samma
+staellning som en gammal skotska, hvilken jag en gang kaende.
+Tillfragad, om hon kunde lefva pa en viss uppgifven summa om aret,
+svarade hon: "Ja, ja visst, jag kunde lefva pa haelften, men jag kunde
+goera slut pa dubbelt sa mycket." Det vill saega, ett pund sterling,
+foerstandigt anvaendt af arbetaren och hans familj, skall foerskaffa
+dem mera af lifvets noedtorft i det nya aen i det gamla landet--ett
+foerhallande, som troligen kommer att ha viktiga foeljder pa bada
+sidor af Atlanten i en icke aflaegsen framtid.
+
+  _________________________________________________________________
+
+       DE NATURLIGA OLJE- OCH GASKAELLORNA I VAESTRA PENNSYLVANIA
+
+(Ur Macmillans Magazine, Januari 1885)
+
+  En kort historik oefver upptaeckten af olja och gas. Borrningsmetoden
+  och produktens anvaendning. Foermoegenheter vunna pa obetydligt
+  kapital. Moejligheterna af dess anvaendning i framtiden.
+
+Att det nya braennaemne, som jorden nyligen slungat ut, skulle tillvinna
+sig allmaen uppmaerksamhet, kan icke vaecka foervaning, ty helt visst har
+aldrig nagot liknande varit sett. Det distrikt, som af alla pa hela
+jordens yta torde vara rikast pa underjordiska skatter, aer Vaestra
+Pennsylvania, som till sin hufvudstad har det roekiga Pittsburg. Sydost
+fran staden ligger det ryktbara lagret af braennkol, kaendt och anvaendt
+oefver hela Amerika fran Atlantens hafskust till Colorados
+silfvergrufvor. Adran aer fran sju till nio fot djup och omfattar en
+yta af tvahundra kvadratmil. Den har ett sa gynnsamt laege foer
+brytning, att tusentals tons koks ha salts foer tre shillings och sex
+pence pr grosston, lastad pa jaernvaegsvagn. Denna affaer har natt en
+snabb utveckling, till och med foer detta land, ty de maen lefva aennu,
+som byggde den foersta koksugnen, under det att i dag finnas mellan
+nio- och tiotusen ugnar. Det aer endast tjugo ar sedan koks foersta
+gangen anvaendes i masugn. Under ar 1882 tillverkades 138,001,840
+bushels. [1]
+
+  [1] En bushel = 36,35 liter.
+
+Rakt i oester fran Pittsburg ligger Westmorelands gaskolfaelt, hvarifran
+de oestra staederna erhalla sitt foerrad af gaskol. Denna koladra aer fran
+fem till sex fot djup och brytningen sker sa laett, att Pennsylvania-
+jaernvaegsbolag far kol lastadt pa lokomotivtendern foer ungefaer tre
+shillings pr grosston.  Faeltet straecker sig i ost och sydost fran
+staden, laengs Monongahela- och Youghiohenyflodens straender. Det aer ur
+grufvorna pa dessa straender, som manga staeder--till och med sa
+aflaegset belaegna som New Orleans--foerses med gaskol. Den arliga
+produktionen oefverstiger 7,000,000 tons.
+
+Om vi nu fran braenn- och gaskollagren vaenda oss mot norr, sa komma vi
+pa ett afstand af hundra mil (eng.) fran Pittsburg till oljeregionen.
+Hur hastig utveckling upptaeckten af braenn- och gaskol aen haft, kan den
+icke jaemfoeras med den enastaende framfart som upptaeckten af petroleum
+haft.
+
+Det aer endast 22 ar sedan jag, i saellskap med nagra vaenner, besoekte
+Storey Farms ryktbara oljekaella vid Oil Creek. Oljan rann da fran
+kaellan ut i den lilla viken, daer ett par flatbottnade pramar lago
+fyllda, faerdiga att flottas ned till Alleghenyfloden pa en bestaemd dag
+i hvarje vecka, da viken afstaengdes genom en tillfaellig foerdaemning.
+Detta var boerjan till oljeaffaeren. Vi koepte farmen foer 39,000 dollars,
+och vi hade sa liten tro pa jordens foermaga att foer nagon laengre tid
+laemna de hundra fat om dagen, som kaellan da gaf, att vi besloeto goera
+en damm, som kunde rymma hundra tusen fat olja, hvilket foerrad vi
+vaerderade till 975,000 dollars, naer tillgang upphoerde. Olyckligtvis
+foer oss laeckte dammen foerskraeckligt; afdunstningen foerorsakade oss
+aefven foerlust, men vi fortsatte att lata oljan rinna dag efter dag foer
+att ta igen skadan, tills flera hundra tusen fat pa detta saett hade
+gatt foerlorade. Var erfarenhet med farmen kan vara vaerd att omtala.
+Dess vaerde steg till 4,870,000 dollars, det vill saega att bolagets
+aktier saldes i marknaden pa denna basis. Och ett ar laemnade den i
+utdelning 975,000 dollars--en icke oaefven raenta pa det insatta
+kapitalet: 39,000 dollars. Men detta aer ett undantagsfall; manga
+millioner dollars ha gatt foerlorade pa oljespekulationer. Endast ett
+par ar foerut hade samma olja salts foer ett par dollars flaskan sasom
+ett osvikligt botemedel foer alla verkliga eller inbillade sjukdomar,
+som hemsoeka maenniskoslaektet. Den kallades da foer "Seneca-olja"--"det
+stora indianska laekemedlet"--daerfoer att indianstammar med detta
+namn, hvilka da bebodde distriktet, brukade skumma oljan i viken. "Det
+ooefvertraeffliga laekemedlet" saeljes nu foer mindre aen 75 cents pr fat,
+och det aer egendomligt att personer, som sa ifrigt koepte det foer tva
+dollars flaskan och gafvo intyg om dess laekande kraft, nu anse att
+alla dess dygder foersvunnit, naer det kan koepas foer en cent. Sa mycket
+gaeller det hemlighetsfulla i materia medica.
+
+Fran denna lilla boerjan foer tjugo ar sedan kan platsen nu (1885)
+leverera 70,000 fat olja dagligen. Sistlidna 1 november funnos i
+cisternerna icke mindre aen 38,034,337 fat--ett tillraeckligt foerrad
+foer att fylla vaerldens behof under nagra ar. Till den 1 januari 1884
+har denna oljeregion afkastat 250,000,000 fat, och aennu oekas
+tillfloedet dag foer dag. Foer att transportera denna enorma massa ha
+6,200 mil jaernroer blifvit lagda. Oljan pumpas genom dessa fran
+kaellorna--hvilka uppga till ett antal af 21,000--till kusten
+omkring 300 mil daerifran.
+
+Vaerdet af petroleum och dess produkter, exporterade ar 1877, beloepte
+sig till 61,789,438 dollars. Ar 1883 vaerderades exporten endast till
+45,000,000, ehuru antalet gallons (656,363,869) var naestan dubbelt sa
+stort som exporten 1877. Totalsumman af allt, som exporterats till den
+1 januari 1884, oefverstiger 625,000,000 dollars. Det kan med full
+tillfoerlitlighet saegas, att oljekaellorna i Vaestra Pennsylvania lofva
+att laemna sa riklig afkastning innan de aero uttoemda, att hela
+nationalskulden kunde betalas daermed.
+
+Vi komma nu till den senaste upptaeckten af vara underjordiska skatter,
+naemligen de naturliga gaskaellorna, hvilka hastigt boerja framtraeda
+omkring Pittsburg. Just som den naturliga ojlan syntes pa ytan af Oil
+Creek, sa maerktes i distriktet nordost om Pittsburg, pa femton mils
+afstand, sma gasstralar som bubblade upp ur vattnet a vikarna. Sumpgas
+hade foer flera ar sedan upptaeckts pa tjugo fots djup och anvaendes
+ibland af farmarna vid sockerkokning af loennsaf. Medelpunkten foer
+detta distrikt foer naturlig gas aer den lilla staden Murraysville i
+Westmoreland. I en liten kvarnraenna pa platsen hade man maerkt en
+stoerre gasmaengd aen vanligt, och nagra spekulanter verkstaellde foer
+femton ar sedan borrningar efter olja men naer de borrat 900 fot djupt,
+sa fanns daer ingen. Sju ar daerefter besloet ett annat saellskap att
+foersoeka pa ett aennu stoerre djup. De hoppades naturligtvis att finna
+olja, men naer de borrat till ett djup af 1,320 fot, intraeffade en
+fruktansvaerd explosion, som slungade borren i luften och krossade allt
+i spillror.  Danet af den loesslaeppta gasen hoerdes aenda till
+Monroeville, som lag fem mil daerifran. Den faengslade kraften hade
+aendligen befriats och blef en ny rikedomskaella at Vaestra Pennsylvania
+--redan foerut alltfoer rikligen vaelsignadt, kaenner laesaren sig kanske
+hagad att tilllaegga.  Sedan fyra roer, hvartdera tva tum i diameter,
+hade blifvit lagda fran brunnens mynning och stroemmen ledd genom dem,
+antaendes gasen, och hela landskapet upplystes pa manga mils
+omkrets. Detta vaerdefulla braennaemne laet man foerfara under hela fem ar,
+daerfoer att inga kapitalister kunde foermas att riskera 200,000 dollars
+till roerledningar foer att leda oljan till bruk och fabriker, daer den
+kunde bli till nytta.
+
+Jag besoekte detta omrade foerra veckan och sag nio kaellor, som alstrade
+gas. Fran de tre stoersta steg gas aennu upp i luften. En underbar syn,
+i sanning! Gasen rusar upp genom ett sextumsroer, som straecker sig
+kanske tjugo fot oefver ytan, med en sadan hastighet, att den fattar
+icke eld inom sex fot fran roerets mynning. Om ni blickar upp i den
+klara, blaa rymden, sa ser ni framfoer er ett dansande guldglaensande
+andevaesen, utan synbar foerbindelse med jorden, gungadt af vinden och
+svaefvande omkring i alla riktningar i staendigt skiftande former. Da
+gasen fran kaellan traeffar lagans medelpunkt och delvis gar genom den,
+vrider sig den laegre delen af massan inat och astadkommer den
+haerligaste verkan--en verklig eldpelare, med fotstaellningen omsvept
+af gracioesa veck. Och icke ett spar till roek foernimmes.
+
+Redan leda fyra saerskilda roerlinjer--af hvilka tva aero atta tum i
+diameter--gasen fran detta distrikt till fabriksanlaeggningar i
+Pittsburg, och en femte linje leder det till vara bessemerstalbruk, pa
+nio och tio mils afstand. En annan linje af tiotumsroer haller pa att
+laeggas.
+
+Omkostnaden foer roerlaeggning aer under nuvarande laga priser och med
+raett till fri genomvaeg beraeknad till 7,500 dollars per mil, sa att
+kostnaden foer en linje till Pittsburg kan saegas uppga till omkring
+135,000 dollars. Borrningen kostar omkring 5,000 och tillgar pa
+foeljande saett. Foerst uppsaettes en lyftkran och ett sextumsroer af
+smidesjaern drifves ner genom jorden, tills det traeffar berget, fran 75
+till 100 fot. Stora borr, vaegande tre- a fyratusen skalpund, anvaendas
+nu; dessa stiga och falla fran fyra till fem fot i slaget. Den gas,
+som erfordras foer att drifva dessa borr, ledes genom smala roer fran de
+naergraensande kaellorna. Sedan ett attatums hal blifvit borradt till ett
+djup af omkring 500 fot, saettes ett 5 5/8-tums roer af smidesjaern ned
+foer att utestaenga vattnet. Sa borras halet sex tum vidare i diameter,
+tills gasen traeffas, da ett fyratumsroer saettes ned. En tid af fyrtio
+till sextio dagar atgar vanligen foer att borra brunnen och traeffa pa
+gasen. Den stoersta kaenda kaellan beraeknas laemna omkring 30,000,000
+kubikfot gas pa tjugofyra timmar, men haelften daeraf anses som
+produkten af en god brunn. Trycket af gasen, da den utgar ur
+brunnsmynningen, aer naestan eller fullt 200 skalpund per kvadrattum. En
+maetare, som jag undersoekte, visade ett tryck af 187 skalpund. Till och
+med i vara fabriker, daer vi anvaenda gas, nio mil fran kaellan, aer
+trycket 75 skalpund pr kvadrattum. Vid en af kaellorna, daer ett foerrad
+af rent vatten befanns oenskvaerdt, fann jag en liten angmaskin, som
+arbetade genom direkt kraft fran gasen, sadan den kom ur brunnen, och
+ett utmaerkt vattenfoerrad erhoells pa detta saett fran ett kaelldrag i
+dalen.
+
+Det finns naturligtvis olika meningar roerande gasbaeltets laege och
+utstraeckning. Tillraeckligt manga brunnar ha redan blifvit borrade i
+Murraysvillesdistriktet foer att bevisa, att baeltet aer ungefaer en half
+mil bredt och straecker sig fem eller sex mil i sydostlig riktning fran
+Murraysville. De brunnar, som borrats laengre bort, ha blifvit fyllda
+med saltvatten i sadan maengd, att gasen blifvit naestan afstaengd. Ty
+fastaen gas steg upp till ytan, var det i sa ringa maengd, att den icke
+kunde vara till nagon nytta, utan endast visade, att den fanns.
+Sakkunniga pa detta omrade ha daerfoer antagit, att gasen i sadana
+kaellor ligger under ett lager af saltvatten. Flera brunnar ha blifvit
+borrade i Pittsburg och dess omnejd, men samma olaegenhet af saltvatten
+har intraeffat daer. En vaen, som aer hemma i geologi, underraettade mig om
+att gasbaeltet gar 6,000 fot djupt ned naera Pittsburg, och hans teori
+aer, att denna saenkning blifvit fylld med saltvatten, hvilket
+omoejliggjort borrningsfoersoeken i detta distrikt. Om djupare borrning
+eller nagon plan att utestaenga vattnet skall kunna oefvervinna
+svarigheten, aterstar att se. Nordvaest om Murraysville har man icke
+gjort vidare foersoek foer att utroena gasbaeltets utstraeckning.
+
+Om nagon af mina laesare vill taga en karta oefver Vaestra Pennsylvania
+och foelja Alleghenyfloden omkring tjugo mil fran Pittsburg, sa skall
+han traeffa pa staden Tarentum, som aer medelpunkten i det andra
+gasdistriktet. Flera stora kaellor ha patraeffats daer, och det aer mycket
+troligt, att framtiden kommer att daerstaedes bringa i dagen ett
+jordomrade liknande Murraysvilles. En nyligen borrad brunn kan fullt
+jaemnstaellas med dem, som finnas i det senare distriktet. Kapitalister
+ha nyligen latit leda denna gas i roer, nedlagda i flodbaedden, till
+Pittsburg; och jag betviflar icke att innan arets slut dessa linjer
+skola vara i verksamhet och Tarentumdistriktet gifva oss ett stort
+gasfoerrad.
+
+Nu kommer jag till det tredje distriktet, hvars hufvudstad utgoeres af
+Washington (Pennsylvania), som ligger tjugufem mil soeder om Pittsburg.
+Jag akte ut till denna plats och stannade oefver natten hos en god vaen,
+som bodde tolf mil fran kaellorna. Dessa hade blifvit antaenda, och hela
+himmelen var klart upplyst af deras sken. Ehuru afstandet var sa
+stort, var det som om vi varit midt inne i en rasande eldsvada.
+Foeljande morgon akte vi ut till kaellorna. En roerlinje, som leder
+produkten fran en af dessa kaellor till jaernfabrikerna laengs
+Ohiostranden vid Pittsburg, hade redan blifvit lagd, och aennu tva
+roerlinjer aero under arbete. Hvad vi haer sago liknade hvad vi sett i
+Murraysvillesdistriktet, utom att gasen leddes fran kaellmynningarna i
+roer laengs marken, i staellet foer att skjuta rakt upp i luften. Naer vi
+fran landsvaegen blickade ned pa den foersta kaella vi blifvit varse nere
+i dalen, sago vi en ofantlig, rund oeppen plats, hvars groenska var
+afbraend och jorden brunstekt af lagan. Ringen var fullkomligt
+cirkelrund, eftersom vinden drifvit flammorna i alla riktningar fran
+periferin inat. Verkan af den stora, gyllene flamman, som slickade
+marken, och gungade och hvirflade med vinden i alla riktningar, var
+oefvervaeldigande. Foerstoerelsens aengel, Apollyon, tycktes ha stigit upp
+ur sin afgrund.
+
+Amerika antages vara det land, som emottager de flesta emigranterna,
+men flyttningar fram och ater oefver hela jorden bli mer och mer
+vanliga. Den anglo-sachsiska rasen aer icke benaegen foer stillasittande.
+Da jag stannade foer att klifva oefver en gaerdesgard och komma fram till
+den brinnande afgrundsanden, foell min blick pa foelj ande skrifna
+anslag:
+
+                       "Offentlig foersaeljning.
+
+  Undertecknad, som aemnar afflytta till Australien, foersaeljer vid
+  offentlig auktion torsdag
+
+                             September 25
+
+  sin bostad i den Mrs Andrew Carlisle tillhoerande farmen, en och en
+  half mil oester om Hickory, pa Hickory och Washingtonvaegen, hela sin
+  egendom af
+
+  Hushalls- och Koeksmoebler, bestaende af byraar, saengar, saengklaeder,
+  stolar, bord, fat, kokspis--med ett ord, allt hvad jag aeger.
+  Foersaeljningen kommer att boerja precis klockan 1, da villkoren skola
+  tillkaennagifvas.
+
+                           William Tiplady.
+
+                                                        A. W. Cummins.
+                                                  Auktionsfoerraettare."
+
+Hvad i all vaerlden kan foerma mr Tiplady att laemna denna haerliga trakt,
+ett af de vackraste jordbruksdistrikten i hela Amerika--laemna den
+just da ovaentade skatter upptaeckas under hans foetter? Manga gissningar
+framstaelldes, men den troligaste var att han hade slaektingar i
+Australien och ville sluta sitt lif bland dem. Ingen af oss hade foerr
+hoert namnet, men det liknar manga af de sammansatta namn, som vaeckte
+var foervaning, da vi gjorde var aktur genom sydvaestra England, hvarfoer
+vi antogo att mannen var fran moderlandet. Den ene brodern hade
+foermodligen laemnat det gamla hemmet foer antipoderna, medan den andre
+soekt republikens beskydd. Det aer sant att var ras aer det aekta
+nomadfolket, som staendigt vandrar pa jorden, utan rast eller ro.
+
+Da vilade haenderna pa det vibrerande roeret vid brunnen--det behoefs
+starka nerver foer att ga sa naera intill det skrikande bruset och den
+hvirflande lagan--oefverraskades vi af dess isande koeld. Vid en
+brunn, daer en traebetaeckning hade placerats oefver ventilerna, var roeret
+till foeljd af kondensationen beklaedt med ett islager af ett
+attondedels tums tjocklek. Nya brunnar graefvas, och det aer tydligt att
+Washington County aer bestaemdt att laemna sin andel af den gas, som
+anvaendes i Pittsburg.
+
+Huru staella sig nu den naturliga gasens ekonomiska utsikter? Den
+foersta fragan aer naturligtvis: huru laenge kan den raecka?
+
+Personer, som baest kaenna till oljeomradet, hvarmed naturlig gas star i
+naera gemenskap, foersaekra mig att efter tjugo ar skall det nu kaenda
+foerradet icke vara uttoemdt. Det aer icke antagligt, att vi aennu ha
+upptaeckt hela gasterritoriet; det aer tvaertom mycket antagligt, att
+afbrottet i baeltet naera Pittsburg endast beror pa ett lokalt fel, och
+att sydvaest om staden skall baeltet befinnas vara manga mil i
+utstraeckning. Det blir troligen ett upprepande af oljeregionens
+historia. Manad efter manad har det skrikits, att jorden icke kan tala
+denna uttoemning. Icke endast floder utan haf af olja skola uttoemmas,
+om de dagligen laensas pa 70,000 fat. Spekulanter visa sig emellanat
+och koepa milliontals fat, i tro att foerradet skall minskas, men hvarje
+spekulation har visat sig vara foerfelad. Petroleum foer 10 dollars pr
+fat ansags vara billigt pris; da den sedan erhoells foer 5 och slutligen
+foer endast 1 dollar, skaenktes den ju bort. I dag koeper man den foer
+ungefaer sjuttio cents, och tillgangen aer stoerre aen nagonsin. Det
+lofvar att bli samma foerhallande med naturlig gas.
+
+Vid glastillverkning--som i Pittsburg har en ofantligt stor
+utstraeckning--laer gas vara mycket mera uppskattad aen kol, daerfoer att
+den aer foermanligare foer produktens kvalitet. En firma i Pittsburg har
+redan tillverkat spegelglas, stoersta storlek och fullt jaemfoerligt med
+det baesta importerade franska, tack vare gasen som braensle. Vid jaern
+--och i synnerhet staltillverkningen foerhoejes kvaliteten af det rena,
+nya braennaemnet. Hvarken i stalraelsfabrikerna eller jaernbruken ha vi pa
+oefver ett ar anvaendt ett enda skalpund kol.  Skillnaden aer
+haepnadsvaeckande. Daer vi foerut hade nittio eldare i fullt arbete vid
+angpannorna och anvaende 400 tons kol om dagen, kan den besoekande nu
+promenera laengs den langa raden af angpannor, och han ser endast en
+man i tjaenstgoering. Som rummet aer hvitlimmadt, synes icke ett spar af
+forna dagars otrefliga eldningssaett, och skorstenarna utslaeppa ingen
+roek. De foernaemsta jaern- och glasfabrikerna i Pittsburg anvaenda numera
+(Januari 1885) ganska allmaent gas som braensle. Gasen aer icke endast
+billigare aen kol i och foer sig, den sparar ofantligt mycket arbete,
+och pannor och roster ta icke sa fort skada som foerr.
+
+Foeljande utdrag ur en kommitterapport till amerikanska
+ingenioersfoereningen vid ett nyligen hallet moete ger en foerestaellning
+om betydelsen af det nya braenslet.
+
+"Naturlig gas aer, naest hydrogen, det kraftigaste af de gasartade
+braenslena och, om raett tillaempad, det mest besparande, enaer naestan
+hela dess teoretiska vaermeeffekt kan tillgodogoeras vid afdunstning af
+vatten. Fri fran alla foerstoerande element, i synnerhet svafvel,
+astadkommer den baettre jaern, stal och glas, aen kolbraenslet goer. Den
+ger jaemnare vaerme, da intet oeppnande af doerrar eller tomrum i rosten
+laemna den kalla luften tilltraede, och, raett ordnad, regulerar den
+angtrycket, sa att mannen, som skoeter pannorna, har icke annat att
+goera aen att se efter vattnet. Och aefven han vore oefverfloedig, ifall
+man vagade lita pa en sa flyktig vattenkontrollant. Pannorna komma att
+raecka laengre, och faerre explosioner komma att intraeffa genom expansion
+och kontraktion pa grund af att kall luft stroemmar in pa den
+upphettade metallen.
+
+                                  *
+
+"Ett experiment gjordes foer att beraekna vaerdet af gas som braensle, i
+jaemfoerelse med kol, vid framkallande af anga. Daervid anvaendes en
+retort eller angpanna af fyrtiotva tums diameter, tio fot lang med
+fyratums tuber.  Det eldades foerst med utvalda Youghioghenykol, brutet
+i ungefaer fyratumskuber, hvarmed ugnen "laddades" sa, att det baesta
+moejliga resultat skulle erhallas. Nio skalpund vatten afdunstadt per
+skalpund foerbraendt kol var det uppnadda resultatet. Vattnet maettes af
+tva maetare--en i uppsugningen och den andra i utdrifningen. Vattnet
+inmatades i en foervaermare vid en temperatur af fran 60 deg. till 62 deg.;
+foervaermaren placerades i vaermgangen, som gick fran pannan till
+eldstaden vid savael gas- som kolexperimentet. Vid beraekningarna
+anvaendes normalmattet i Pittsburgsdistriktet--en bushel pa
+sjuttiosex skalpund. Sexhundraattiofyra skalpund vatten afdunstades
+per bushel, hvilket utgjorde 60,9 procent af kolets teoretiska vaerde.
+Naer gas brann under samma panna, fast med olika ugn och med ett
+skalpund gas till 23,5 kubikfot, befanns vattnet vara 20,31 skalpund;
+83,4 procent af de teoretiska vaerme- enheterna voro tillgodogjorda.
+
+Angan var under atmosfaeriskt tryck, i det att daer fanns en
+tillraeckligt stor oeppning att foerhindra mottryck. Foerbraenningen af gas
+och kol paskyndades icke. Det visade sig att om laegsta radens tuber
+tilltaepptes, samma kvantitet vatten kunde afdunstas med kol; men om
+gas anvaendes och alla tuber (i den mot skorstenen vaenda aendan)
+tilltaepptes, utom sadana som voro noedvaendiga foer foerbraenningen, sa
+befanns det, da trycket mot flamugnen var tre uns och elden som
+kraftigast, att ungefaer samma resultat erhoells. Haeraf syntes framga,
+att mesta afdunstningen skedde mot pannans sidor."
+
+De enda analyser af detta naturliga braensle, som hittills blifvit
+gjorda eller publicerade, foerskrifva sig fran var foernaemste kemist,
+Mr. Ford.
+
+Dessa analyser aero af gasprof fran roeret, da gasen kommer in i vara
+stalraelsfabriker efter att ha passerat nio mil fran kaellorna.
+
+Mr. Ford skrifver salunda till mig:
+
+  "Haermed bifogas fyra af mina nyaste analyser, hvilka gjordes samma
+  dag profven anskaffades. Foer naervarande aero dessa undersoekningar
+  aennu i froeet. Jag skulle vilja--utan att anses laegga mig i
+  stalbrukens laboratoriearbeten--taga prof fran de olika
+  gaskaellorna och goera en samling af deras salter. Jag tror mig ha
+  upptaeckt nagra mycket intressanta omstaendigheter roerande dessa
+  salter, men det skulle vara ofoersiktigt att aennu uttala min mening
+  i detta aemne, da jag icke haft tid eller tillfaelle att samla de
+  olika salterna och samedelst bekraefta min foersta uppfattning.
+
+  Min upptaeckt af det foerhallande, att naturlig gas fran tid till tid
+  foeraendras till sin kemiska sammansaettning, kommer nog att
+  oefverraska manga och oeppnar nya faelt foer tanken. Innan dessa
+  resultat offentliggoeras, skulle jag vilja foersaekra mig om, huruvida
+  gasen fran andra kaellor foeraendras, som den fran Murraysville, och
+  om gas i nagra kaellor foeraendras, under det att den i andra foerblir
+  densamma, sa uppstar helt naturligt fragan: Hvilket slags kaella
+  kommer att visa sig vara varaktigast? Denna omstaendighet att gasen
+  foeraendras i samma kaella skall saekert sprida nytt ljus oefver fragan
+  om aemnets uppkomst och, om jag vagar saega det, moejligen oekadt ljus
+  oefver aemnet petroleum. Pa grund af alla dessa skael har jag icke
+  velat offentliggoera mina resultat, foerraen jag bekraeftat min
+  uppfattning genom upprepade analyser.
+
+                                                                  Eder
+                                                          S. A. Ford."
+
+                      Analyser af naturlig gas.
+
+                  Gas af  Gas af  Gas af  Gas af  Gas af
+                  9/8     9/12    9/15    9/22    9/1
+                  Proc.   Proc.   Proc.   Proc.   Proc.
+     ------------+-------+-------+-------+-------+-------
+     Karbolsyra    nil.    0,61    0,81    nil.    0,67
+     Oxygen        2,60    0,40    0,61    0,61    2,90
+     Oljegas       0,80    0,61    0,81    0,61    2,45
+     Koloxid       0,40    0,61    0,81    0,40    3,82
+     Hydrogen      3,58   29,75    2,94   89,67   31,52
+     Sumpgas      88,40   68,78   94,02   78,72   39,97
+     Nitrogen      4,29    nil.    nil.    nil.   19,35
+
+Savidt jag vet aero Mr. Fords undersoekningar de enda, som blifvit
+gjorda, och innehalla allt hvad man hittills vet om naturlig gas.
+
+Huru, hvarest och i hvilken utstraeckning naturlig gas alstras i de
+undre regionerna kunna vi endast gissa oss till. Sa mycket aer dock
+tydligt bevisadt, att gas blifvit funnen i hvarje vaederstreck rundt
+Pittsburg utom i nordvaest, och att gasbaeltet aer omkring en half mil
+bredt naera Murraysville. Men detta behoefver daerfoer icke vara graensen
+foer tillgangen, ty just som jag skrifver detta kommer underraettelsen,
+om att en stor brunn borrats i Canonsburgh, som ligger atta mil fran
+kaellorna jag besoekte i Washington County. Dessutom har en ny region
+vaester om Canonsburgh nyligen blifvit proefvad, och gas daerifran
+anvaendes nu i fabrikerna vid Beaver Falls, Pa., tjugofem mil vaester om
+Pittsburg.
+
+Vi kunna daerfoer med skael antaga, att Pittsburg aer medelpunkten foer ett
+gaslager pa manga kvadratmil och i stand att frambringa all gas, som
+den nuvarande generationen kan anvaenda bade foer industriella och foer
+hemmets behof. Vid slutet af innevarande ar skola atta roerlinjer leda
+gasen till staden och aenda skulle mycket mera kunna erhallas. Tva af
+dessa linjer ha roer, som aero 55/8 tum i diameter, fyra aero 8 tum, en
+10 tum och en 12 tum i diameter.
+
+Manga teorier ha blifvit framstaellda foer att foerklara detta braensles
+foerekomst. Den mest antagliga hoerde jag af professor Dewar fran
+Cambridge, som nyligen besoekt oss och som erhoell ett djupt intryck vid
+asynen af denna nya rikedomsgrufva. Han pastar att gasen destilleras
+fran oljan eller fran ofantliga lager af aemnen, som sakta foeraendras
+till olja, och daerfoer skola vi, langt efter sedan oljeregionen slutat
+att ge sa riklig afkastning, aennu ha god tillgang pa gas. Ju tunnare
+oljelagret aer, dess laettare foersiggar destilleringen. I staellet foer
+sitt fula rykte att vara vaerldens smutsigaste stad, hvilket den
+onekligen nu aer, skall "roekiga Pittsburg" mahaenda kunna goera ansprak
+pa att kallas vaerldens renligaste stad. Haermed ma vara hur som helst,
+men jag tror icke att nagon kaenner sig boejd foer motsaegelse, da jag
+pastar att med sadana resurser, som jag haer soekt skildra, aer Pittsburg
+hvad underjordiska skatter vidkommer medelpunkten i det rikaste
+distrikt i den hittills kaenda vaerlden.
+
+Anmaerkning. Sa riklig har anvaendningen varit och sa stort sloeseriet
+med detta naturliga braensle (sedan artikeln skrefs), att till och med
+de kaellor, som tycktes vara outtoemliga, ha blifvit dyrbara i trots af
+deras knapphet. Och gasen, som flammade genom de sloesaktigt vida roeren
+och belyste de sma staedernas gator med fem fots hoega lagor, maetes
+numera ut i maetare--utdelad i tusentals kubikfot.
+  _________________________________________________________________
+
+			 DEN TREBENTA STOLEN
+
+Plan for vaerldsarbetet
+
+  Arbetets, kapitalets och affaersduglighetens trippelallians
+  noedvaendig foer framatskridandet. Hvar och en beroende af de andra--
+  foerenade ooefvervinnerliga.
+
+Det borde finnas ett kompaniskap mellan trenne i den industriella
+vaerlden, naer ett foeretag startas. Den foerste af dessa tre, icke i
+betydelse utan i tidsordning, aer Kapitalet. Utan det kan intet dyrbart
+byggas. Daerifran kommer den foersta lifsgnistan in i den foerut lifloesa
+materian.
+
+Sedan byggnaderna aero uppfoerda, utrustade och faerdiga att boerja sin
+industriella verksamhet, sa upptraeder den andre kompanjonen. Denne aer
+Affaersdugligheten. Kapitalet har utfoert sin roll. Det har skaffat alla
+medlen foer tillverkningen, men om icke dugliga maen leda foeretaget, gar
+allt hvad kapitalet gjort till spillo.
+
+Sa kommer den tredje kompanjonen--sist i tidsordningen, men icke
+minst i betydelse--Arbetet. Om det icke goer sin del, kan ingenting
+utraettas. Kapital och Affaersduglighet kunna icke komma nagon vaeg utan
+dess hjaelp. Hjulen kunna icke ga rundt, utan att Arbetets hand saetter
+dem i gang.
+
+Volymer kunna skrifvas om hvilken af de tre kompanjonerna, som aer den
+foerste, den andre eller tredje i vikt och betydelse--och fragan star
+precis pa samma punkt. National-ekonomer, spekulativa filosofer och
+predikanter ha i hundratals ar foer oss framhallit sina synpunkter pa
+detta aemne, men svaret har aennu icke funnits och kan aldrig finnas,
+daerfoer att hvar och en af de tre aer oumbaerlig och hvar och en lika
+viktig foer de andra tva. Daer finns intet foeretraede. De aero likstaellda
+medlemmar i den stora trippelalliansen, som saetter den industriella
+vaerlden i roerelse. I historien kommer Arbetet foere Kapitalet och
+Affaersdugligheten, ty da "Adam graefde och Eva spann", sa hade Adam
+intet kapital, och att doema efter fortsaettningen, sa var ingendera af
+dem vaelsignad med affaersduglighet. Men detta var innan
+industrialismens herravaelde boerjade och kapitalets stora foerlagssummor
+behoefdes.
+
+I var tid aero Kapital, Affaersduglighet och Kroppsarbete benen pa en
+trebent stol. Naer de tre benen sta starka och bastanta, sa star
+stolen. Men lat ettdera foersvagas och brytas, lat det ryckas ut eller
+slas soender, sa aer det foerbi med stolen. Och den blir aldrig till
+nagon nytta, om icke det tredje benet kommer pa sin plats igen.
+
+Kapitalet, som tror att det aer af stoerre betydelse aen nagotdera af de
+andra tva benen, har mycket oraett. Det behoefver deras understoed. Utan
+dem eller med endast ett af dem, slar det en kullerbytta.
+
+Affaersdugligheten, som tror att benet, som den representerar, aer det
+viktigaste, har mycket oraett. Utan Kapitalets och Arbetets ben duger
+den ingenting till.
+
+Och slutligen--lat det icke bli gloemdt--har Arbetet oraett,
+graensloest oraett, da det tror sig vara viktigare aen de andra tva benen.
+Den foerestaellningen har varit en kaella till manga sorgliga misstag.
+
+De tre aero likstaellda kompanjoner i ett stort verk. Foerenade kunna de
+goera underverk; skillda aer ingendera af nagon betydelse. Det nyligen
+tillaendalupna arhundradet har tack vare dem blifvit lyckligare aen
+nagot af sina foeregangare. Oefver hela vaerlden aer maenskligheten baettre,
+aen den har varit i moraliskt och materiellt haenseende, och jag hyser
+den fasta tron, att den skall na hoegre och renare plan, aen den mest
+sangviniske nagonsin droemt om.
+
+Kapital, Affaersduglighet och Arbete maste vara foerenade. Den som
+foersoeker att utsa oenighet mellan dem aer en fiende till alla tre.
+
+(Utdrag ur ett tal i Homestead vid oeppnandet af "Library Hall" och
+"Working men's Club"--en gafva till arbetarna daerstaedes af Mr.
+Carnegie.)
+  _________________________________________________________________
+
+			JAERNVAEGAR FOERR OCH NU
+
+(Ur ett tal vid ett moete foer jaernvaegsmaen i New York, Jan. 1902)
+
+  Jaernvaegsvaesen pa sjuttiotalet: raels, system, hastighet, loener och
+  metoder. Framtidens jaernvaegsvaesen. Jaernvaegsmannens behof och
+  ansvar.
+
+Det aer med en kaensla af stor tillfredsstaellelse och stolthet jag
+taenker pa att jag boerjade som telegraftjaensteman vid jaernvaegen och
+steg till direktoer foer Pittsburgbanan pa Pennsylvaniajaernvaegen. Det
+skulle mahaenda vara af intresse att anstaella en jaemfoerelse mellan
+nagra jaernvaegsfoerhallanden foerr och nu.
+
+Vi jaernvaegsmaen uppmanas alltid att halla skarp utkik. Det aer en af de
+foernaemsta reglerna, men det kan ocksa vara nyttigt att kasta en blick
+tillbaka och ge akt pa framstegen, som blifvit gjorda.
+
+Naer jag hade aeran att bli jaernvaegsman, var Pennsylvaniajaernvaegen aennu
+icke faerdig till Pittsburg. Efter nagra mils diligensresa mellan tva
+stationer och en besvaerlig faerd oefver bergen kunde passageraren vara i
+stand att komma till Filadelfia pa jaernvaeg. Raelsen i bergstrakterna
+voro af jaern, fjorton fot langa, importerade fran England och lago pa
+stora huggna stenblock, ehuru banan passerade genom skog och
+"sleepers" skulle ha kostat obetydligt. Bolaget hade ingen egen
+telegraflinje utan var beroende af Western Unionlinjen. Direktoeren,
+Mr. Scott, den ryktbare Thomas A. Scott, som sedan blef
+jaernvaegspresident, kom ofta till telegrafstationen i Pittsburg foer att
+samtala med sin foerman i Altoona, generaldirektoeren. Jag var da en ung
+telegrafassistent och gjorde hans bekantskap genom att telegrafera foer
+honom.
+
+Jag erhoell da den ofantliga loenen af tjugofem dollars i manaden, och
+han erbjoed mig trettiofem som sin sekreterare och telegraferare,
+hvilket syntes mig en foermoegenhet. Lat mig lyckoenska er till den stora
+stegringen af era afloeningar, sedan den tid, da Mr. Scott erhoell 125
+dollars i manaden--1,500 om aret. Jag minns att jag mycket undrade
+oefver hvad en maenniska skulle ta sig till med en sa ofantlig summa
+pengar. Jag hade icke da taenkt pa en anvaendning: att han kunde ge bort
+en del af oefverfloedet. De foermaner en person har af sin rikedom
+diskuteras ofta, men rikedomens stoersta foerman aer, att dess aegare kan
+vara andra till gagn. Jag tjaenstgjorde nagon tid, innan jag fick en
+paoekning af tio dollars i manaden. Det var ju en oefvervaeldigande
+inkomst mot 1 dollar och 20 cents i veckan, som jag boerjade med i en
+bomullsfabrik.
+
+Det aer en af de mest glaedjande foereteelserna i var tid, att under
+nuvarande foerhallanden arbetsloenerna stiga och priserna pa
+lifsfoernoedenheter falla. Ingen nation har intagit en sa lysande
+staellning som foer naervarande var i fraga om arbete. Hvarenda nykter,
+duglig och villig man finner sysselsaettning mot en afloening, som med
+skoetsamhet och en god hustru saetter honom i stand att goera en liten
+bra besparing foer alderdomen. De, som aero nog lyckliga att vara gifta
+veta huru mycket som beror pa en hustru, som kan skoeta om hushallet,
+och de som icke aennu aero gifta boera betaenka detta. Det finns intet,
+naest hans eget goda uppfoerande, som en arbetares framgang och lycka,
+sa mycket beror pa, som en god och duglig hustru. Tillat en person,
+som, naestan utan afsikt och oenskan, blifvit betungad med litet mer aen
+noedtorftig baergning, uppriktigt saega er, att hvad man har daerutoefver
+innebaer ganska litet--och detta lilla saellan nagot godt. Alla borde
+straefva efter en noedtorftig baergning, ty utan en sadan, har Junius
+klokt anmaerkt, kan ingen maenniska vara lycklig. Ingen maenniska skulle
+vara lycklig utan den, om den star att vinna; och jag uppmanar hvar
+och en att spara nagot under dessa goda dagar och saetta in pa en
+sparbank eller, aennu baettre, skaffa sig ett eget hem.
+
+Men foer att aterga till jaernvaegsvaesendet. Direktoer Thomson
+oefverraskade en dag Pittsburgs invanare med tillkaennagifvandet, att
+nagon gang i framtiden skulle Pennsylvaniajaernvaegen transportera
+hundra vagnar om dagen. Den tidens vagnar lastade atta ton netto. Vi
+hade sma lokomotiv och banvallen var foerskraecklig att skada. Raelsen
+voro alltfoer laetta och skarfjaernen voro gjutna. Jag vet att en
+vintermorgon funnos fyrtiosju brustna skarfjaern pa min
+jaernvaegsafdelning. Pa en sadan bana var det vi forslade vara tag.
+Olyckshaendelser voro ocksa mycket vanliga. Vi hade inga kabysser pa
+godstagen, och tagbetjaeningen maste vara ute i alla slags vaeder. Banan
+var enkelsparig, och da vi saknade telegraf, sa maste tagen i haendelse
+af foersening "run curves". Det vill saega, att en signalerare gick
+foerut, hvarpa tagen foeljde och moette hvar helst de kunde--stundom
+med raett allvarsamma sammanstoetningar i de skarpa kurvorna. Det tyckes
+icke finnas nagot, som genomsnittsjaernvaegsmannen har sa svart att laera
+sig som den omstaendighet, att tva tag icke med framgang kunna moetas pa
+en enkelsparig bana. Till och med pa Pittsburgsafdelningens linje
+laerde vi oss aldrig riktigt den laexan.
+
+Sasom telegraftjaensteman tog jag hand om var egen jaernvaegstelegraf,
+naer den var uppsatt; och jag tror att det var jag, som gaf den foersta
+unga kvinnliga telegrafisten anstaellning vid jaernvaegen--atminstone
+pastas det sa. Vid denna tid hade direktoeren att goera allt; det fanns
+ingen att dela ansvaret med. Det antogs att ingen underordnad kunde
+anfoertros att telegrafera tagtider eller skoeta om en reparation, och
+Mr. Scott och jag, hans eftertraedare, voro i detta fall de loejligaste
+maenniskor jag nagonsin sett. Vi voro sjaelfva ute vid hvartenda
+intraeffadt missoede och arbetade hela natten. Ibland var jag icke hemma
+pa en hel vecka at gangen och fick knappt tid att sofva, utom en liten
+blund da och da i en godsvagn. Naer jag nu ser tillbaka, sa foerstar jag
+hvilka stackare till direktoerer vi voro, men jag hade ett storartadt
+foeredoeme i Mr. Scott. Det tog nagon tid, innan jag laerde mig, men jag
+gjorde det aenda till slut, att de duktigaste direktoererna--sadana
+som ni har nu foer tiden--aldrig sjaelfva goera nagot arbete, som aer
+vaerdt att tala om. Deras aliggande aer att saetta andra i arbete, medan
+de taenka. I mitt senare lif tillaempade jag laerdomen, sa att mina
+affaerer ha aldrig gjort mig besvaer. Mina unga kompanjoner skoette
+arbetet och jag noejet, och den uppfattningen skulle jag oenska att ni
+alla hyste, att daer som aer ringa glaedje, daer aer ocksa ringa
+framgang. Den arbetare, som aer glad oefver sitt arbete och skrattar
+bort dess missoeden, aer saeker om framgang, ty det, som vi goera laett och
+med glaedje, blir alltid vael gjordt. Naer ni ser en president eller
+direktoer eller annan arbetschef dignande under sina skyldigheter,
+nedtryckt af bekymmer och med ett ansikte sa bedroefligt, som om han
+vore en domare, utfaerdande en doedsdom, sa var oefvertygad om att han
+fatt stoerre ansvar, aen han kan baera, och boer fa hjaelp.
+
+Jaemfoer till exempel tagens hastighet. Vi trodde att vi pa den stora
+Pennsylvaniabanan natt fullkomligheten, da ett passageraretag
+uppsattes, som gick mellan Pittsburg och Filadelfia pa tretton timmar,
+ungefaer tjugusju mil i timmen. Det doeptes till "blixttaget". Detta var
+inte daerfoer, att vi tyckte att blixten var sa langsam, utan daerfoer att
+vi tyckte, att taget gick sa foerskraeckligt fort. I dag goer
+Empire-state-expressen dubbelt sa stor hastighet, hvilket aer
+vaerldsrekordet. Men lat oss icke mera goera oss skyldiga till misstaget
+att tro, det vi ha natt fullkomligheten. Under naesta generation komma
+tagen att ga med en hastighet af hundra mil i timmen, dubbelt sa stor
+som nu, precis som tagen nu ga dubbelt sa fort som foer trettio ar
+sedan. Banan skall varda rak. Som Skriften saeger: "Hvad krokigt aer"--
+det vill saega kurvorna--"skall raett varda".
+
+I de nu vidtagna foerbaettringarna pa atskilliga linjer tror jag icke
+att manga direktoerer se tillraeckligt langt framat. Pa nagra staellen
+anvaenda de en half million dollars, daer de borde ha anvaendt dubbelt sa
+mycket, och jaemna kurvor, som de borde ha slopat. Antagligen kommer en
+blifvande direktoer att saega, att de sloesat bort en vaeldig hop pengar.
+Endast raka jaernvaegslinjer skola finnas ar 1950 eller aennu tidigare.
+
+Men det finns ett annat omrade, daer framatskridandet varit lika stort
+och af aennu stoerre betydelse, aen det vi nyss talat om. Det aer omsorgen
+foer jaernvaegsbetjaeningen, dess staellning, foermaner, afloeningar och
+pensionssystem, hvilket vara foernaemsta jaernvaegar kaent sig manade att
+stifta, sa att de, som ar efter ar arbetat foer en bestaemd loen och icke
+kunnat foervaerfva nagon foermoegenhet, skola med lugn kunna emotse en
+tryggad alderdom, icke sasom foeremal foer barmhaertighet, utan som fullt
+beraettigade till sitt underhall genom redbart och langvarigt arbete.
+Jag vet ingenting, som sa hoejer och foerbaettrar tjaenstgoeringen a en
+stor bana eller sa bidrager till dess saekerhet, som en stab, hvilken
+kaenner sig lugn i medvetandet, att sedan den aldrats i tjaensten, aer
+dess alderdom tryggad genom pensionssystemet. Det kommer icke att
+droeja laenge, innan hvarje jaernvaegsstyrelse inser det ovaerderliga
+--jag ville naestan saega det noedvaendiga--i att tillfoersaekra sig en
+stab af palitliga, intelligenta och redbara maen, besjaelade af esprit de
+corps foer det verk de tjaena. I de byggnader, som nu uppfoeras vid
+transportstationerna, inraettas laesrum och bibliotek; i nagra fall--i
+synnerhet pa Santa Fe-linjen--hoer jag, att de anskaffat biljarder
+och andra tillfaellen till oskyldig och noedvaendig foerstroeelse. Sist men
+icke minst--ha vi i dessa byggnader och inraettningar med aendamal att
+sammanfoera maenniskor till deras gemensamma baesta ett bevis pa att
+arbetsgifvare mera aen foerr inse sina foerpliktelser mot underlydande.
+
+Jaernvaegsmaennen aero saerskildt att lyckoenska, daerfoer att hvarhelst nagra
+atgaerder blifvit vidtagna till deras foerman, sa ha de visat sig
+uppskatta dem genom att begagna sig af dem sa mycket som moejligt.
+
+Jaernvaegsbolag kunna icke baettre anvaenda sina penningar aen till
+uppraettande af flera och stoerre institutioner af detta slag. Det
+bolag, som i detta fall goer mest foer sina arbetare, goer aefven mest foer
+sina aktieaegare. Och det blir denna bana, som jaernvaegsmannen kaenner
+sig mest hemmastadd pa, kaenner stolthet oefver, offrar sitt arbete at
+och pa hvilken han utsaetter sig foer de faror, som foelja med hans yrke
+--ett nytt bevis pa att hans intressen och kapitalets intressen icke
+aero motsatta utan gemensamma.
+
+Jag har foerut anvaendt liknelsen om kapital, affaersduglighet och arbete
+sasom benen pa en trebent stol. Stolen kan icke sta uppraett utan stoed
+af alla tre benen, och det aer onoedigt att tvista om hvilket af dem som
+aer viktigast. Det kan aldrig afgoeras, och om det kunde afgoeras, skulle
+det vara till ingen nytta, sedan det stora faktum aterstar, att de
+alla tre aero absolut noedvaendiga foer en sadan framgang som den vart
+lands stora jaernvaegslinjer haft.
+
+Maennen inom jaernvaegsvaerlden aero att lyckoenska till den staellning de
+intaga sasom den nyktraste arbetarekorporation i vaerlden. De aero ett
+exempel foer arbetskamrater pa andra omraden, daer deras inflytande kan
+vara till oberaeknelig vaelsignelse. Intet beslut en person fattar kan
+laenda honom till stoerre gagn, aen beslutet att afhalla sig fran bruket
+af alkohol. Foer drinkaren finns ingen plats i vart jaernvaegssystem. Han
+borde sannerligen icke ha plats nagonstaedes.
+
+Det goda foerhallande, som pa det hela taget rader mellan
+jaernvaegsbolagen och deras arbetare, borde vara glaedjande foer bada
+parter. Man kan vara saeker pa att sa alltid aer foerhallandet, naer
+tjaenstemaennen aero intelligenta och sympatiska och kaenna sig vara en
+del af en enda stor organisation, innefattande alla fran sparvaexlaren
+till lokomotivfoeraren och upp genom alla graderna till presidenten
+sjaelf, hvar och en en N. Y. C. eller en P. R. R. eller en C. B. & Q.
+eller en D. L. & W.-man [1].
+
+  [1] Beteckningar foer de olika jaernvaegsbolagen.--Oe. a.
+
+Pa en jaernvaeg finns ingen plats foer osaemja mellan arbetsgifvaren och
+arbetstagaren, ty presidenten eller direktoeren aeger icke jaernvaegen mer
+aen nagon af betjaeningen goer det--alla aero, som sagdt, medlemmar af
+samma kar. Alla aero lika mycket bolagets tjaenare.
+
+Tjaenstemaennen maste daerfoere betrakta tag- eller linjepersonalen eller
+lokomotivfoeraren sasom goda kamrater, och dessa a sin sida maste inse
+att de foereskrifter, som utga fran tjaenstemaennen, staedse asyfta
+jaernvaegens sanna baesta.
+
+Det finns ett annat drag af glaedjande betydelse. Vaegen till befordran
+aer klart utstakad. Flera, som nu inneha chefsplatser, boerjade sin bana
+som underordnade, och deras foertjaenster, icke andras gunst, ha hjaelpt
+dem fram. Hvarje arbetare i jaernvaegsindustriens arme baer, som Napoleon
+sade, en marskalkstaf i sin raensel. Pa jaernvaegsmaennen hvila stort
+ansvar; de ha allmaenhetens lif i sina haender.--Jag behoefver inte
+saega den resande allmaenhetens, ty hos oss resa vi alla. Straeng
+nykterhet, outtroettlig vaksamhet, okufligt mod och plikttrohet fordras
+af dem, och att dessa egenskaper aero karaktaeristiska foer karen, daerom
+vittna det anseende och den aktning de tillvunnit sig af tacksamma
+medborgare.
+  _________________________________________________________________
+
+		   JAERN OCH STAL HEMMA OCH UTRIKES
+
+(Ur The Iron Age, 1898)
+
+  Jaemfoerelse mellan handelsfoerhallanden inom jaernbranschen i Foerenta
+  staterna och utrikes. Dessa metallers framtid.
+
+Storbritannien har hittills varit i stand att tillverka och saelja stal
+billigare aen Tyskland. (Tyskland kommer nu foere Storbritannien med
+6,000,000 tons mot 5,000,000). England hade foersteget i Europa. Det
+hade foersteget i vaerlden. Men dess staellning har blifvit foerkonstlad.
+Det kan icke producera koks under 2 1/2 dollars pr ton. Det kostar
+omkring 3 dollars vid stalbruken. Det kan icke uppehalla sin nuvarande
+tillgang pa malm. Denna blir allt dyrare och dyrare. Det har varit
+mycket beroende af Bilbaogrufvorna i Spanien, men deras malm har
+foerlorat i vaerde, och aegarna vilja icke laengre ansvara foer kvaliteten.
+Britiska fabriksidkare fa ta malmen som den kommer, och den blir
+ovillkorligen knappare ar efter ar. Under sadana foerhallanden aer det
+icke moejligt foer Storbritannien att tillverka stal lika billigt, som
+vi kunna goera i Pittsburg. och sedan skicka till England. Dessutom ha
+England och andra utlaendska nationer blifvit var afstjaelpningsplats
+foer hvad vi ha foer mycket, hvilket betyder mer, aen den oinvigde skulle
+kunna misstaenka. Carnegie-stalbolaget tillverkar oefver 200,000 tons
+stal i manaden, och direktoer Schwab sade haeromdagen till mig, att han
+trodde att inom kort skulle en tredjedel daeraf ga till utlandet.
+
+Tysklands staellning aer ocksa onaturlig. Daer finns naturligtvis hoegt
+tullskydd. Genom sammanslutningar aero fabriksidkarna i stand att halla
+uppe priset pa den inhemska marknaden. Detta goer det moejligt foer dem
+att skeppa ut och saelja billigt. De foersoeka aefven att goera vaerlden
+till sin afstjaelpningsplats. Men daer ligger skillnaden: de dyra
+priserna i Tyskland inskraenka foerbrukningen. De utomordentligt billiga
+priser, som aero radande haer--3 skalpund stal foer 2 cents--oeka
+foerbrukningen. Tyskland har byggt pa sand. Jag aer en inbiten
+protektionist, men endast naer vi ha skael att tro, att vi genom
+tillfaelligt tullskydd kunna skaffa foerbrukaren tillgang pa en gifven
+artikel baettre och billigare, aen han kunnat koepa den utrikes. Om vi
+icke kunna goera det, sa tror jag icke pa tullskyddet. Tyskland
+oefvergifver denna sunda ekonomiska princip och har tull foer tullens
+skull, och den tyske foerbrukaren far ingen foerdel. Detta aer falsk
+politisk ekonomi.
+
+Det aer endast en sak vi ytterligare behoefva foer att utvidga var
+exporthandel i jaern och stal, och det aer regelbundna angbatslinjer pa
+atskilliga af jordens laender. Vi kunna aldrig hoppas att fa sadana
+bekvaemligheter som Storbritannien, daerfoer att Storbritannien
+importerar fran alla delar af vaerlden en sadan myckenhet af varor, som
+vi lyckligtvis astadkomma sjaelfva. Daerfoer kunna Storbritanniens skepp
+taga last tillbaka, och kostnaderna bli billigare. Men aefven denna
+olaegenhet kunna vi oefvervinna genom det laegre priset pa vara varor. Om
+vi kunde atergifva Foerenta staterna dess raettmaetiga staellning som
+vaerldens skeppsbyggare, sa skulle var uppmaerksamhet snart riktas pa
+uppraettandet af regelbundna angbatslinjer--och detta hinder skulle
+undanroedjas. Till och med nu har exporthandeln vunnit en sadan
+utstraeckning, att den framkallat flera nya angbatslinjer, och vi skola
+sa smaningom segra. Jag har laenge framhallit noedvaendigheten af ett
+skeppsvarf i New York, och det maste komma. Kapitalet skall inse att
+det haer har en god marknad, enaer bade stal och traevaror aero billigare
+i New York aen i Belfast. Det droejer icke laenge foerr aen kapitalet
+drages dit.
+
+Aefven om vara nuvarande skeppsvarf utvidgas, sa aer det godt om plats i
+New York foer ett stort varf. Det aer naestan foeroedmjukande att se St.
+Paul och St. Louis, New York och Paris, det ena efter det andra bege
+sig af till Southampton foer att laeggas i docka daer, enaer ingen docka i
+New Yorks stora hamn kan halla dessa sma skepp. Ja--sma skepp. Jag
+kom oefver i Kaiser Friedrich, "made in Germany". Efter en resa pa ett
+sadant skepp kan man icke taenka pa nagot annat. Vi hade en svar
+oefverfart, den svaraste jag nagonsin varit med om, och aenda den allra
+bekvaemaste.
+
+Sammanslagningen af jaern- och stalintressena var endast en naturlig
+utveckling. Om vi skola saelja 3 skalpund stal foer 2 cents, maste det
+vara tillverkadt i milliontals tons. Det aer ganska kinkigt aefven foer
+de stoersta fabrikerna.
+
+Granska redogoerelsen fran de senaste tva aren oefver de stora
+stalbolagen, hvars resultat blifvit allmaen egendom genom deras arliga
+rapporter, eller hvilkas egendom varit i inkasserarens haender.
+Resultatet skall utvisa, att 3 skalpund stal foer 2 cents foerorsakar de
+baesta bland dem bekymmer. Daerfoer, naer affaerer boerja att foerlora
+pengar, sa se de sig om efter troest, och "konsolidation" aer nagot
+liknande "Mesopotamien"--ett mycket troestefullt ord. Det aer icke min
+mening att anstaella nagra betraktelser oefver dessa affaerers skoetsel.
+Langt daerifran. Det aer icke skoetseln, utan staellningen jag talar om.
+Stal kan icke tillverkas och saeljas sa lagt som hittills skett, utan
+att valla skada at alla dessa affaersfoeretag.
+
+Sammanslutning aer klok och noedvaendig. Den aer ett steg i den raetta
+riktningen. Stalfabrikanten maste noeja sig med en obetydlig vinst pr
+ton. Om en fabrik tillverkar 2,500,000 tons arligen, sa behoefver den
+icke foertjaena sa mycket pr ton foer att halla bjoernen fran lifvet.
+
+Fastaen foerbrukningen af jaern och stal aer ofantlig, sa stiga icke
+priserna. Jag tror icke att vi kunna oeka konsumtionen, daerfoer pastar
+jag att tillverkningsfoermagan oefverskrider vara verkliga behof. Om det
+foerhallit sig annorlunda, skulle vi ha sett en stor rusning i pris,
+hvilka nu fortfara att halla sig laga. I sjaelfva verket allt foer laga,
+foer att vara vaenner skulle kunna laemna en vacker utdelning.
+
+Jaernvaegsfoeretag aero mycket blomstrande, synnerligast i Vaestern. Man
+behoefver icke befara, att icke all raels som tillverkas skall ga at.
+Aennu en sak, anvaendningen af jaernbjaelkar kommer att tilltaga i detta
+land, ifall priset halles nere vid dess nuvarande standpunkt. Foer
+naervarande anvaender ett litet land som Tyskland tre ganger sa mycket
+bjaelkar som Foerenta staterna. I Tyskland taenker ingen pa att bygga ett
+vanligt hus, utan att goera det eldfast. Haer bygger millionaeren sitt
+hus eldfast, fastaen jag kaenner flera millionaerer, som nyligen byggt
+eldfarliga sadana. Nej, det vanliga boningshuset i Foerenta staterna
+skall i en snar framtid uppfoeras brandfritt sasom i Tyskland. Men foer
+naervarande skulle hela foerradet af byggnadsmaterial, som anvaendes i
+Foerenta staterna, kunna tillverkas af Carnegie Steel Company. Det aer
+ett mycket obetydligt "business", men det aer ett bevis pa moejligheten
+af stoerre bruk och anvaendning af stal och jaern.
+  _________________________________________________________________
+
+		     MANCHESTERSKOLAN OCH VAR TID
+
+(Ur The Nineteenth Century, Februari 1898)
+
+  Den britiska uppfattningen, att hvarje nation aer saerskildt
+  kvalificerad foer endast en industrigren, diskuterad och bestridd.
+
+Under det att ex-premiaerministern Rosebery nyligen i Manchester
+prisade Manchesterskolans frihandelstriumfer, besvor utrikesministern
+Goluchowski i Wien Europas nationer att foerena sig mot den oedelaeggande
+konkurrensen med de transatlantiska laenderna: "Vi maste kaempa skuldra
+vid skuldra mot den gemensamma faran", utropar han, "och vaepna oss foer
+striden med alla till buds staende medel"--"Europas nationer maste i
+slutna led foersvara sin tillvaro."
+
+Salunda moetas ytterligheterna, och vi se aennu en gang huru mycket, som
+beror pa synpunkten. Om Manchesterskolans foerutsaegelser gatt i
+fullbordan, sa skulle billigare varor fran andra sidan hafvet haelsats
+med jubel som en ekonomisk foerdel och en vaelsignelse foer emottagarna,
+i staellet foer att betraktas som en hotelse mot deras tillvaro. Hvarje
+hamn skulle sta oeppen foer denna varuflod, och de nya laenderna, som
+utsaende den, skulle bli haelsade som vaelgoerare. "Fritt varuutbyte" var
+loesen, men naer den gafs droemde ingen om att de varor, som de nya
+laenderna skickade till de gamla, kunde taga skepnad af konkurrerande
+fabriksartiklar, hvilket goer hela skillnaden.
+
+Naer foer sextio ar sedan angan pa land och haf--angbat och
+jaernvaegstag--boerjade sitt revolutionsverk, blef dess skapare,
+Storbritannien, belaeget pa en grund af kol och jaernmalm, helt
+naturligt platsen foer dess utveckling. Vaerlden foerhoell sig endast som
+askadare, medan det tyglade angan och boerjade sla mynt af den. Om
+nagot annat land ville ha nagon foerman af de nya uppfinningarna, maste
+det vaenda sig till Storbritannien. Storbritannien hade upptaeckt sin
+bestaemmelse och skulle snart bli vaerldens verkstad.
+
+Pa scenen upptraedde Manchesterskolan--Villiers, Cobden, Bright och
+kolleger--och begaerde att till foerdel foer massan af folket skulle
+tull pa foedoaemnen afskaffas. Upphaefvandet af dessa tullar, hvilket
+gick under namnet "frihandel" i Storbritannien, i motsats till
+"protektionism", har mycket litet gemensamt med den modaerna
+protektionismen, sadan denna nu uppfattas i andra laender. Sadana
+tullar kunde aldrig ha foersvarats af nutidens protektionist, daerfoer
+att tillgangen pa foedoaemnen omoejligt kunde oekas daerigenom. Det enda
+riktiga foersvaret foer tullskydd, enligt den kosmopolitiske
+protektionisten, aer da det kan fullt bevisas, att det bidrager till
+oekandet af den inhemska produktionen af en vara, som aer noedvaendig foer
+nationens behof. Och vidare, att konkurrens inom landet snart skall
+resultera i att nationen erhaller baettre och billigare varor inom sitt
+eget land, aen det nagonsin kunde fa fran fraemmande laender.
+
+En palaga under sadana villkor bestyrkes af John Stuart Mills bekanta
+paragraf, om hvilken John Bright en gang sade till mig, att "den
+skulle komma att goera mera ondt i vaerlden, aen det goda alla hans
+skrifter kunde goera", och foerklaras af Marshall sasom sund eller
+osund, allt efter omstaendigheterna, och aer hvad som i var tid menas
+med protektionism utom England.
+
+Foerhallanden, som sta i samband med denna tull, ha icke foeraendrats,
+och daerfoer bestar Manchesterskolans verk fortfarande. Om en sadan tull
+nu lades pa foedoaemnen, sa skulle den ha alldeles samma verkan, savida
+icke genom nagon maerkvaerdig upptaeckt Storbritanniens jord kan alstra
+en sadan rikedomen pa foedoaemnen, att den fyller landets behof. Da
+skulle en tillfaellig skatt antagligen vara beraettigad foer att utveckla
+det nya foeretaget.
+
+Af anfoerda skael foerkastar den modaerne tullifraren lika kraftigt tullen
+pa foedoaemnen i Storbritannien, som nagon frihandlare kan goera.
+
+De britiska uppfinningarnas--angbaten och jaernvaegen--storartade
+framgang och alla daeraf foeranledda foerdelar vaeckte helt naturligt till
+lif de mest sangviniska uppfattningar af De foerenade konungarikenas
+staellning och storhet. Manchesterskolans apostlar voro de mest
+sangviniska af alla och detta var laerdomen de erhoello af de da radande
+foerhallandena:
+
+  "Naturen har visligen foereskrifvit, att jordens alla nationer skola
+  vara oberoende, hvar ock en med sin mission. Den ena har fatt
+  fruktbar jordman, den andra rika grufvor, den tredje stora skogar.
+  En har fatt solsken ock vaerme, en tempererad zon och en annan
+  kallare klimat; en nation skall fylla den uppgiften, en annan den
+  och en tredje skall goera nagot annat--alla samarbetande, hvar och
+  en pa sitt saerskilda saett, och bildande ett stort harmoniskt helt."
+
+Hvilken skoen malning! Sa kom det andra postulatet:
+
+  "Det synes tydligen att vart aelskade land, Storbritannien, har
+  blifvit tillerkaendt den hoega missionen att foerse sina systernationer
+  med fabriksvaror. Vara fraender pa andra sidan hafvet skola saenda
+  till oss med vara skepp sin bomull fran Mississippidalen, Indien
+  skall saenda sitt jute, Ryssland hampa och lin, Australien sin fina
+  ull, och vi, med var tillgang pa kol och jaernmalm foer vara fabriker
+  och verkstaeder, vara skickliga ingenioerer och yrkesarbetare och vart
+  stora kapital, vi skola uppfinna och konstruera det erforderliga
+  maskineriet och vaefva dessa raaemnen till fint tyg at nationerna;
+  allt skall foerfaerdigas af oss, sa att det blir passande foer
+  maenniskor att anvaenda. Vara skepp, som komma hem lastade med
+  ravaror, skola atervaenda till alla delar af jorden, lastade med
+  dessa foeraedlade produkter. Detta utbyte af raaemne mot fullfaerdiga
+  produkter aer en foeljd af naturlagarna och goer hvarje nation till den
+  andres tjaenare--foerkunnande maenniskornas broderskap. Frid och
+  saemja skola rada pa jorden, den ena nationen efter den andra maste
+  foelja vart exempel och fritt varuutbyte haerska oefverallt. Deras
+  hamnar skola sta vidoeppna foer att emottaga vara faerdiga artiklar,
+  likasom vara sta oeppna foer deras ramateriel."
+
+Salunda sago manchesterskolans tro och hopp ut--ett ganska
+beraettigadt hopp efter hvad som foeregatt. Lat det vara sagdt i
+raettvisa mot dessa stora och goda maen, att den bild de tecknade, och
+som vi foersoekt portraettera, blef realiserad: Storbritannien blef
+vaerldens verkstad, och hvar och en af de stora nationerna spelade den
+foereskrifna rollen och utfoerde de alagda sysslorna. Ingen nation--
+icke ens den amerikanska--har haft en sadan framgang eller samlat en
+sadan rikedom genom fabriksindustri, som Storbritannien gjorde under
+detta skede af sin historia. Af prospekten fran Barrow Steel Company
+framgick att foertjaensten varit 30 a 40 procent om aret, och att den
+ett ar gatt upp till den naestan otroliga summan af 60 procent pa hela
+kapitalet. Detta aer endast ett exempel pa Storbritanniens oerhoerda
+framgang, da hela vaerlden lag vid dess foetter och innan en till det
+yttersta drifven konkurrens hade minskat och i manga fall omoejliggjort
+all vinst. Beloeningen--huru stor den aen var--tillkom med full raett
+den nation, som skaenkte vaerlden angan, som invigde maskineriets
+tidehvarf och gjorde vaerlden till gaeldenaer foer alltid.
+
+Naturens lag tolkades salunda af manchesterskolan, att en stor olikhet
+ifraga om tillgangar fanns i de respektiva laenderna pa jorden och att
+denna olikhet aefven straeckte sig till deras maens och kvinnors
+duglighet samt att fabriksfoeretag med framgang endast kunde bedrifvas
+i Storbritannien. Att verktygsstal, eller nagot slags stal alls, kunde
+tillverkas utom daer--att de finaste ylle-, linne- och bomullstyger
+kunde foerdelaktigt fabriceras i andra laender--voro foerestaellningar,
+som icke kunde falla nagon in, och om de gjort det, skulle de haelsats
+med loeje.
+
+Det aer knappast moejligt att dessa kloka maen, ledare af
+manchesterskolan, skulle ha antagit att jordens foernaemsta nationer
+--eller de som aemna bli det--skulle noeja sig med att spela den
+underordnade roll, som de fatt sig tilldelad, ifall fabriksfaeltet
+statt oeppet foer dem. Sjaelfva grundstenen i manchesterbyggnaden var
+oefvertygelsen, att de olika nationerna af naturen voro haenvisade till
+rollen af raaemnesproducenter, daerfoer att detta var deras enda
+moejlighet. Men nu finna vi tvaertom att, efter en period af tvunget
+medgifvande, ha nationerna med saellspord enighet straefvat efter att fa
+dela den hoegre uppgiften att bearbeta ramaterialen till faerdiga
+produkter at sig sjaelfva; och hvarken britiskt kapital eller britisk
+skicklighet har fattats foer att tillfoersaekra dem framgang. Det aer pa
+detta saett som taeflan med den aflaegsna oestern moejliggjorts. Langt
+ifran att nationernas tillgangar ha varit obetydliga och olaempliga foer
+bearbetning eller deras befolkning oduglig, som manchesterskolan
+antog, har deras framgang inom fabriksindustrin i allmaenhet varit
+oefverraskande stor. Tyskland har blifvit ett af de stoersta
+fabrikslaenderna. Frankrike och Schweiz ha naestan monopoliserat
+sidentillverkningen i Europa. Ryssland haller pa att anlaegga stal- och
+metallfabriker under ledning af de skickligaste amerikanska
+konstruktoerer. Tva af dessa fabriker aero nu i full verksamhet och
+kunna taefla med de baesta i Amerika, hvilka tjaenat som moenster. Japan
+och Kina anlaegga fabriker enligt baesta och nyaste metoder, alltid med
+engelskt maskineri och vanligen under engelsk ledning. Mexiko vaefver
+bomullstyg och fabricerar papper, och tva bicykelfabriker aero under
+uppfoerande daer. Indiens jute- och bomullsfabriker tilltaga i antal,
+och i Bombay anlaeggas maskinverkstaeder. Det pastas att en engelsk
+maskinfirma hvarje vecka skickar ut en komplett maskinuppsaettning foer
+en ny fabrik. Om Amerika aer det oefverfloedigt att tala.
+
+Salunda har hvarje nation afboejt den roll manchesterskolan tilldelat
+den och foersoeker att sjaelf tillverka sina varor. Politisk ekonomi
+saeger nu, att det aer till maenniskoslaektets baesta, att
+transportkostnaderna, som foerdyras genom det langa afsaendandet mellan
+producenten och fabrikanten, inbesparas. Tillverkning, som pa vissa
+hall foersoekes af sma nationer, skall utan tvifvel misslyckas och
+oefvergifvas, men i det stora hela skall framgang vinnas.
+
+Nagra laender, i synnerhet Tyskland och Amerika, upptraeda nu som
+exportoerer af manga konkurrerande artiklar till och med till
+Storbritannien. Och den erfarenhet, som andra nationers maen laenge haft
+af oraekneliga artiklar "made in Britain", far briten nu sjaelf laera
+kaenna. Han maerker att aefven han fatt litet med af maenniskonaturens
+skroeplighet, alldeles som andra nationers maenniskor. Tjogtals artiklar
+"made in Germany" irritera honom; kontrakt med amerikanska
+maskinfirmor att leverera lokomotiv till London, Dublin och Edinburg
+vaecka hans stora ogillande. Glasgow afboejer ett amerikanskt anbud pa
+vattenledningsroer och tar dem hos en fabrik i Glasgow till hoegre pris.
+Naer en stor bicycle-utstaellning aeger rum i London, sa finns daer ingen
+plats at amerikanaren. Allt maste vara "home-made ". Posten maste
+befordras med saktgaende hemmagjorda skepp, aefven om den daerigenom
+blir foerdroejd. Men allt detta aer bara sadant, som vi kunde vaenta och
+som vi boera ursaekta. Det aer en dalig medborgare, som icke foeredrar och
+hjaelper sitt eget land hellre aen fraemmande, men engelsmannen skulle
+kunna inse, att tysken och amerikanaren och andra aero lika
+patriotiska. Han boer foersta att med samma kaenslor som han ser sitt
+land oefversvaemmas af konkurrerande artiklar, "made in Germany" eller
+Amerika, ser naturligtvis den patriotiske tysken och amerikanaren
+konkurrerande artiklar, "made in Britain", oefversvaemma deras.
+
+Nu maerker man att naturen mera aedelmodigt, aen det antogs, foerdelat
+sina mineralier, kol, kalk och malmer, och aefven att naturen begafvat
+maennen och kvinnorna de flesta land med foermaga att under de nya
+foerhallandena bearbeta sina egna raaemnen, i manga fall icke sa bra,
+men i ett eller tva saerskilda fall lika sa bra som briten eller
+amerikanaren.
+
+Det underbara maskineriet--hufvudsakligast engelsk upptaeckt--i
+jaern-, stal- och textiltillverkning goer det moejligt foer Indiens
+hinduer, Mexikos peoner, Amerikas negrer, kinesen och japanen att idka
+fabriksroerelse, ofta under ledning af mera omsorgsfullt utbildade
+yrkesmaen fran England och Amerika.
+
+De fa yrkesskickliga personer, som behoefvas foer hvarje stor fabrik,
+kunna laetteligen erhallas fran de aeldre industrilaenderna.
+
+Genom att anvaenda automatiskt arbetande maskineri har en stor del
+sadant traenadt mekaniskt arbete, som man finner i Storbritannien och
+Amerika, gjorts obehoefligt, och det har blifvit moejligt att foerlaegga
+fabriker i laender som tills nyligen tycktes aegnade att astadkomma
+endast ramateriel. Oefverallt ser man inflytandet af detta nya
+maskineri. Det aer nu tydligt att ramaterialet har makt att attrahera
+kapital och aefvensa arbete och astadkomma tillverkning i den trakt daer
+ramaterialet finns, och att traenadt arbete haller pa att foerlora den
+makt det en gang hade att draga till sig ramaterial fran fjaerran
+trakter. Detta aer icke foeraendring; det aer revolution.
+
+De kunnigaste och baesta bland ett lands medborgare vilja naturligtvis
+utveckla alla dess tillgangar. De kunna icke anse det vara raett att
+doelja de talanger de fatt och inse klart, att naturens mening aer, att
+manga nationer skola aega den mangvaexlande industriens vaelsignelser.
+Allt detta kunde manchesterskolan icke rimligtvis foerutse.
+
+Det aer glaedjande att iakttaga nationernas industriella framsteg under
+de nya foerhallandena. Om en eller tva blifvit de foernaemsta
+fabriksidkarne at alla de andra, sa skulle endast dessas saeregna
+begafning fatt tilltraede till uppfinnings- och utvecklingsarbetet. Nu
+ha alla nationers olikartade genier gynnsamma tillfaellen foer sina
+krafter. Det aer ocksa glaedjande att se huru de olika nationerna
+utmaerka sig i olika grenar. Salunda har Frankrike naestan monopoliserat
+det superfina inom textilen, liksom det laenge varit fraemst i fraga om
+alla artiklar hoerande till damtoaletten. Storbritannien har
+oefvermakten i vaefmaskineri. Likasom det uppfunnit jaern- och
+stalindustrien, sa aer det nu i faerd att utveckla en sidogren:
+tillgodogoerande af koks i moejligast stoersta utstraeckning--en sak,
+hvari till och med amerikanarna ha misslyckats. Amerika aer fraemst i
+elektriska apparater och verktyg. Tyskland i kemiska faerger och har
+nyligen uppfunnit en kondensator foer anga, som visar goda resultat,
+samt dessutom en ny, maerklig metod foer pansarplattillverkning. Den
+materiella utvecklingen befordras i hoeg grad genom samfaelldt arbete af
+de olika nationaliteternas intellektuella krafter och egenartade
+begafning.
+
+Den lifliga konkurrens, som nu boerjat mellan nationerna och som baest
+bidrager till astadkommande af goda resultat, boer vaelkomnas och
+uppmuntras af alla, som kunna hoeja sig oefver den tranga synpunkten pa
+den enstaka foerdelen foer en eller annan liten geografisk vra, utan
+kunna se hvad som gagnar maenniskoslaektet i dess helhet.
+
+Vaerldens industriella utveckling gar i en annan riktning aen den
+foerespadda, men det storartade arbete, som manchesterskolan utfoert,
+far icke foerringas eller gloemmas. Villiers, Cobden, Bright och deras
+medhjaelpare gjorde vid upphaefvandet af lifsmedelstullarna sitt land en
+tjaenst, som det icke kan vara nog tacksamt foer. Deras straefvan foer
+fredssaken och foer allt, som de ansago skulle bidraga till skapandet
+af ett nationernas broderskap, ger partiets ledare plats i de goda
+gaerningarnas historia. Att nagon af deras foerutsaegelser icke gatt i
+fullbordan--beroende pa krafter, som sedan deras tid blifvit satta i
+verksamhet--behoefver icke kasta nagon skugga pa deras insiktsfulla
+klokhet eller minska vaerdet af deras arbete.
+
+"Frihandel", sadan manchesterskolan sag den utbredd oefver hela jorden,
+innebar utbytet af olika, icke konkurrerande artiklar och af
+ramaterialier mot fabricerade varor. Nationerna hade da aennu icke
+boerjat att allvarligt taefla med hvarandra i tillverkning af samma
+slags artiklar. Om detta icke kan realiseras, sedan de foernaemsta
+nationerna numera bearbeta sina egna ramaterialier och fylla sina egna
+behof, taeflande med hvarandra i vaerldsmarknaden, sa kunna vi likvael
+lyckoenska oss till att nagot aennu baettre aen manchesterskolans ideal
+foer vaerldens framatskridande haller pa att skapas.
+
+Hvad verkan denna foeraendring kan komma att ha pa nationernas staellning
+till hvarandra i framtiden, vore onoedigt att grubbla oefver, enaer
+foerhallandena kunna aendras pa en dag. En kemisk upptaeckt, en elektrisk
+uppfinning, en vaexts egenskaper tillgodogjorda--hvad helst sadant
+eller andra icke alls otroliga oefverraskningar--kunna astadkomma en
+genomgripande foeraendring. Socker af betor i staellet foer sockerroer har
+foerstoert denna produkt foer Vaestindien, som tycktes ha monopol pa
+socker. Upptaeckten af Mesaba-jaerngrufvorna, foerbaettrade
+kommunikationer och ett par mindre omstaendigheter ha gjort Amerika
+till vaerldens billigaste stalproducent, i staellet foer att helt nyligen
+ha varit den dyraste. Den basiska metoden har gjort Tyskland till en
+framstaende stalproducent och lofvar att bli af lika stor betydelse
+foer Storbritannien. Upptaeckten af grufvor och ett utveckladt
+jaernvaegssystem ha gjort Ryssland till ett viktigt industriland.
+Tillgodogoerandet af vattenfall foer elektrisk kraft, ersaettande kol,
+haller pa att omskapa flera industricentra. Alla dessa foeraendringar
+foerskrifva sig fran i gar.
+
+Det aer daerfoer lika oklokt af en nation att foerhaefva sig oefver
+nuvarande tillgangar och utsikter som att foertvifla. "Vi veta icke,
+hvad morgondagen baer i sitt skoete."
+  _________________________________________________________________
+
+	HVAD SKULLE JAG GOERA MED TULLTAXAN, OM JAG VORE TSAR?
+
+(Ur The Forum, mars 1895)
+
+  Foerdelen af hoeg tull pa lyxartiklar och lag tull pa raaemnen och
+  lifsmedel. Ett par slaende exempel pa beraettigad och icke
+  beraettigad tulltaxa.
+
+Jag tycker riktigt om klangen i den fragan och skyndar mig att svara.
+Regeringens beraeknade utgifter, enligt statssekreteraren Carlisles
+rapport foer innevarande raekenskapsar (1895), aer 424,000,000 dollars
+och beraeknade inkomster 404,000,000 dollars, alltsa ett deficit af
+20,000,000 dollars. Han beraeknar att naesta ar skall laemna ett
+oefverskott af 30,000,000 dollars, under antagande af att utgiften aer
+densamma.
+
+Minskningen i pensionsutgifter naesta raekenskapsar uppgar till
+18,000,000 dollars och minskningen oekas ar efter ar. Flottan fordrar
+mindre utgifter aen foerr, och tilloekningen af befolkning och rikedom
+ger stoerre inkomster, sa att ingen anledning till oro roerande
+regeringens debet och kredit efter naesta ar foerefinnes, ehuru
+sekreteraren antagligen aer en smula foer sangvinisk angaende intaekterna
+foer i ar under nuvarande lagar.
+
+Af statsinkomsterna beraeknades tullen detta ar laemna 160,000,000
+dollars och beraeknas laemna 190 millioner naesta ar. Och nu kommer
+fragan: Hvad skulle jag goera med tulltaxan, om jag aegde hoegsta makten?
+
+Mitt foersta mal skulle vara att afskaffa all tull pa de mangas
+lifsmedel och att laegga hoeg tull pa de fas lyxartiklar.  Massan af
+folket, som begagnar och foerbrukar hemgjorda produkter, skulle jag
+icke beskatta, men den fina vaerldens maen och kvinnor, som, huru mycket
+det aen kostar, klaeda sig i det finaste ylle, elegantaste siden och
+fin-finaste linne, som Europa kan astadkomma--de skulle fa betala
+tullafgifterna. Den lilla rika klassen skulle under den nya tulltaxan
+bli aennu elegantare genom att betala kanske dubbelt sa mycket foer sin
+elegans som nu. Amerikanska folket, som anvaender amerikansk tobak och
+amerikanska cigarrer, skulle icke ha hoegre tull pa dessa saker aen
+nu. Men de rika och sloesaktiga gentlemaen, hvilkas fina luktorgan
+fordra havannaparfymen, skulle staten draga nytta af genom atminstone
+foerdubblad tull. Personer, som dricka champagne och fina gamla viner,
+och personer, som koepa gammalt makaloest och nytt makaloest utlaendskt
+glas och porslin, parfymer och liknande lyxartiklar, borde beredas
+tillfaelle att sanningsenligt skryta med deras foerhoejda vaerde. Det
+borde aldrig gloemmas, att importerade artiklar anvaendas af det rika
+fatalet och inhemska produkter af det fattiga flertalet.
+
+Den foereslagna oekningen af tull pa utlaendska lyxartiklar skulle icke
+palaeggas med haensyn till skydd, utan endast med haensyn till inkomst.
+Att denna politik oafsiktligt skulle en smula komma de inhemska
+tillverkarna till godo behoefver ju icke anses vara ett hinder.
+Foerdelen blir i alla haendelser mycket obetydlig, emedan dessa fina
+kvaliteter i ylle, siden och linnevaror icke tillverkas hos oss;
+likasa litet som dyrbara viner, cigarrer och hundratals
+fantasiartiklar. Men den inhemska tillverkningen foerser hela marknaden
+med varor af ordinaer kvalitet, som vanligen anvaendas af flertalet.
+
+Den hittills foeljda politiken har varit raka motsatsen. En hel sida
+skulle kunna fyllas med en lista pa de rikas lyxartiklar, pa hvilka
+den nya tulltaxan saenker tullen. Haer aero ett par af de saenkta
+tullarna: porslin 50 procent, spegelglas och maladt glas 40,
+guldpennor 16, klockor 28, hattar 72, trikotvaror 72, flanell 68,
+sidenparaplyer 18, konjak och likoerer 28, siden 40, handskar 30,
+konfektyrer, geleer etc., spetsar och broderier etc. 16, ylle och
+siden 10 a 20 beraeknadt efter sitt specifika vaerde. Under nuvarande
+tulltaxa betalar den rike saellskapsmannen, klaedd i superfint utlaendskt
+klaede, superfint linne, plyschhatt, glacehandskar, fin sidenparaply
+och laeppjande pa sitt dyrbara gamla vin, 20 a 70 procent mindre tull
+aen foerr. Hans fina fru flaektar med sin solfjaeder, viftar med sin
+broderade naesduk, visar sina utsoekta spetsar och pryder sig i superbt
+siden till nedsatt pris och smaler tacksamt mot den nye folkets vaen,
+den foertjusande och snillrike unge mannen fran West Virginia, som ber
+om ursaekt foer att han icke lyckades nedsaetta tullen pa champagnen hon
+serverar honom och foerklarar att det var icke hans fel, ty hans bill
+innehoell nedsaettning aefven pa denna vara. Pa hundratals
+fantasiartiklar, tillverkade af ylle, siden och linne, aer tullen nu
+nedsatt. Denna nedsaettning innefattar lyxartiklar, foer hvilka tullen
+uppgick till tva tredjedelar af hela inkomsten. I hela landet finns
+icke en enda arbetare, som anvaender dessa lyxartiklar. Sadan aer var
+"tullreform" foer naervarande, och sadan aer "skatteboerdan minskad foer
+massan af folket". Egendomliga begreppsfoervirring! Skatterna aero
+endast minskade foer de rika.
+
+Detta aer icke nagon partifraga, ty intetdera partiet har asyftat att
+statsinkomst skulle foerst och fraemst erhallas genom tull pa de rikas
+lyxartiklar, vare sig att frihandel eller tullskydd aer ordningen foer
+dagen. Baest vore att laegga boerdan pa deras skuldror, som baest foerma
+baera den, och mycket hoegre tull aen nagonsin borde laeggas pa dylika
+saker.
+
+Det aer en fullkomlig missuppfattning, att anvaendningen af lyxartiklar
+skulle minskas, ifall tullen vore hoegre. Tvaertom, det hoega priset
+ingar just som ett element i anvaendningen af sadana saker. Men
+importen skulle minskas, om tullen hoejdes pa vanliga artiklar, daerfoer
+att personer, som behoefva se pa priset, finge utbyta den foerdyrade
+varan mot en annan.
+
+Men detta kommer ju icke i fraga med lyxartiklar, som endast koepas af
+de rika, foer hvilka priset icke spelar nagon roll. Foerdubblad tull pa
+champagne till exempel eller pa utlaendskt porslin, ylle, siden, linne,
+spetsar, broderier etc. skulle icke hindra den foermoegna klassen att
+koepa. Och aefven om den hoegre tullen foer en tid minskade bruket af
+utlaendska produkter med en fjaerdedel, sa skulle inkomsterna aenda vara
+en fjaerdedel mera, om tullen foerdubblades. Och skulle en betydlig
+minskning i foerbrukningen intraeffa, vore det sa mycket baettre. Detta
+moln har en silfverafvigsida, ty da skulle mera af landets rikedom
+komma den inhemska produktionen till godo. Och det skulle antagligen
+leda daerhaen, att den inhemska fabrikanten skulle till slut fabricera
+de finaste kvaliteter i textilvaror, ifall de utlaendska voro hoegt
+taxerade. Men det skulle ga at manga ar, innan han kommer sa langt,
+och dessfoerinnan skulle den naturliga oekningen af inkomster genom
+tillvaexten af befolkning och rikedom godt kunna tala vid den minskade
+importen. Om ett par ar skall det minskade antalet pensioner--som nu
+slukar sa mycket--befria regeringen fran noedvaendigheten att soeka
+skaffa sa stora inkomster.
+
+Ar 1892 inkasserades foeljande summor i tull pa importerade lyxartiklar
+at de rika:
+
+    Yllevaror          dollars 32,293,609
+    Sidenvaror            "    16,965,637
+    Bomullsvaror          "    16,436,733
+    Linnevaror            "    10,066,636
+    Glas och porslin      "    10,339,000
+    Vin, likoer etc.       "     8,935,000
+    Tobak och cigarrer    "    11,882,557
+
+Haer aer 106,000,000 dollars i inkomst af sju slags lyxartiklar, och haer
+aero nagra andra, som inbrakte oefver 8,000,000 extra--juveler,
+vagnar, konstgjorda blommor, klockor, borstar, papper, parfymer och
+musikinstrument--eller 114,000,000 dollars af totalsumman
+177,000,000,
+
+Att nedsaetta tullen pa artiklar, som endast aero oefverfloedsvaror och
+som inbringa tva tredjedelar af tullinkomsten, aer hela resultatet af
+det Wilsonska foerslaget.
+
+Den omstaendighet kan icke bestridas, att dessa artiklar icke blifvit
+importerade at massan af folket. Denna far sina behof af ylle och
+siden fyllda af inhemska tillverkare. Den enda klass, som anvaender
+importerade tyger och utlaendskt glas och porslin, utlaendska viner och
+tobak aer den foermoegna. Foer att foerekomma att det skall kunna saegas att
+en del saker, som i nagon utstraeckning brukas af den stora maengden,
+skulle foerdyras genom den hoegre tullen, borde lagen bestaemma att
+vanliga kvaliteer af ylle-, siden- och linnevaror skulle befrias fran
+hoegre tull.
+
+Ehuru i sjaelfva verket endast de hoegre kvaliteerna importeras, skulle
+en sadan bestaemmelse afvaepna kritiken. Om 1892 ars tull pa dessa
+lyxartiklar hade fatt kvarsta, sa skulle den brist som nu oroar
+skattkammaren ha varit mycket mindre. Vi ha haer en rik grufva att goera
+bruk af naer lagstiftning haernaest foerekommer. Om tullen pa dessa
+lyxartiklar foerdubblades och andra 114,000,000 inkasserades eller om
+den oekade palagan minskade konsumtionen med en fjaerdedel och
+regeringen erhoell endast haelften af oekningen, sa skulle vi ha tagit
+57,000,000 dollars skatteboerda fran de arbetande massornas skuldror
+och lagt den pa den sloesaktiga, noejeslystna och fafaengliga klassen,
+som gaerna kan betala sitt sloeseri till foerman foer sig sjaelf och
+nationen. Om en tillaeggstull af 50 procent foersoektes, skulle
+inkomsterna snart oekas till naestan hela den extra beskattningen. Detta
+aer hvarken protektionism eller frihandel och har intet att goera med
+nagondera. Det aer endast en inkomstfraga. Och det aer medgifvet, att pa
+intet saett kan en behoeflig inkomst klokare erhallas aen genom tull pa
+utlaendska oefverfloedsartiklar. Min tulltaxa skulle foerdubbla den nu
+gaellande afgiften pa alla dessa lyxartiklar.
+
+Da man star ansikte mot ansikte infoer det faktum, att den
+vaesentligaste foeraendring Wilsonbillen astadkommit aer att ha nedsatt
+tullen med tva tredjedelar af hela tullinkomsten uteslutande till de
+rikas foerman, sa fragar man, hur en sa insiktsfull, hederlig,
+varmhjaertad och nitisk man som Mr. Wilson kunde framstaella sig sjaelf
+sasom "lyftande en onoedig och tung skatteboerda fran massan af folket".
+Foerklaringen aer snart gifven: han var oerfaren. Han hade icke studerat
+fragan. Jag betviflar storligen att han nu skulle vilja foerfaekta samma
+mening. Det aer en sak af allvarlig betydelse, att en sadan man som han
+aer haenvisad till privatlifvet, endast daerfoer att ett distrikt roestar
+pa en annan. Genom vart bruk att endast vaelja representanter, som aero
+bosatta i distriktet, ga vi miste om manga dugande maen. Mr. Wilson
+skulle nu vara ovaerderlig, daerfoer att han nu har det, som da fattades
+honom--sakkunskap. Det aer just sadana maen vi behoefva i vart
+offentliga lif, och jag foer min del hoppas pa hans snara atervaendande.
+En dag kommer han att foeresla hoegre tull pa de rikas lyxartiklar och
+icke laegre--till uteslutande deras foerman.
+
+Fa personer foersta i hvilken utstraeckning endast de rika koepa
+utlaendska vaefnader. Tag till exempel yllevaror: ar 1890 uppgick den
+inhemska produktionen till ett vaerde af 338,000,000 dollars. Vaerdet af
+de dyrbara importerade yllevarorna var endast 35,500,000 dollars.
+Priset per meter oefversteg betydligt de inhemska vanliga kvaliteterna,
+sa att antalet meter troligtvis icke var mera aen 6 eller 7 procent af
+totalfoerbrukningen.
+
+Vi ha ett liknande resultat angaende bomullsvaror: vaerdet af den
+inhemska produktionen var 1890 268,000,000 dollars och totalsumman af
+det importerade endast 28,000,000. Hvad siden angar, sa uppskattades
+1890 de amerikanska fabrikernas tillverkning till 69,000,000 och de
+importerade sidenvarorna till endast 31,000,000.  Dessa aero ocksa
+mycket dyrare per meter aen de inhemska. Sedan 1890 har Amerikas
+sidenfabrikation mycket utvecklats och aer mer och mer i stand att
+tillgodose landets behof.
+
+Om utlaendska ylle-, siden och linnevaror voro klassificerade efter
+finhet och pris, sa skulle det visa sig att varor af vanligt slag, som
+folk mest anvaender, icke laengre importeras. De kunna icke heller bli
+det under nuvarande stadga. Sa langt har den amerikanske tillverkaren
+eroefrat sin egen marknad. Aennu en sak aer att beakta: en mycket stor
+del af de importerade vaefnaderna utgoeras icke af tyger, utan af
+saerskilda fantasiartiklar, sasom snoermakerier, spetsar, garnerband och
+broderier--saker, som icke alls tillverkas hos oss.
+
+Roerande kol och jaernmalm, s. k. ramaterialier, sa skulle den nya
+tulltaxan icke innehalla nagon nedsaettning, daerfoer att en minskning af
+halfva tullen pa en gang aer ganska allvarlig, och det tar tid innan
+nagon industri kan riktigt komma i gang efter en sadan vidtgaende
+foeraendring. Dessutom aer 40 cents tull per ton af malm och 30 cents per
+ton af kol jaemfoerelsevis obetydlig. Detta gaeller i allmaenhet om jaern
+och stal, hvilka nyligen ha varit foeremal foer tva nedsaettningar. Ty
+McKinleybillen nedsatte tullen lika mycket som Wilsonbillen gjorde det
+--ungefaer 30 procent i hvarje fall. Att befria jaernband till
+bomullsbalar fran tull, da alla andra metallvaror aero tullbelagda, aer
+den stoersta flaecken pa hela taxan--ett utslag af ren partianda och
+till skada foer foerbundssystemet. Haelften af den foerra tullen skulle
+ater palaeggas.
+
+Konstverk skulle vara tullfria, och tafvelramar, hvilka nu aero belagda
+med tull, skulle ga fria. Den obetydliga afgiften betyder ju icke sa
+mycket i och foer sig; men besvaeret och tidsspillan vid taxerandet af
+priset pa hvarje ram betager folk lusten att infoerskrifva
+konstskatter, hvilka alla foerr eller senare finna sin stadigvarande
+plats i vara offentliga gallerier och bli salunda folkets dyrbara
+egendom.
+
+En viktig punkt i tulltaxan vaecker icke en tiondedel af den
+uppmaerksamhet, som den borde goera: den paragraf, som tillater alla att
+infoerskrifva materiel och anvaenda dem vid tillverkning af
+exportartiklar. Nittionio procent af alla tullar aero i detta fall
+efterskaenkta. Detta aer statsmannavishet och foertjaenar att jaemnstaellas
+med oemsesidighet och aer ett oskattbart steg mot malet: utvidgad
+handelsroerelse foer republiken. Detta skulle inga i den tariff jag
+gjort upp, med undantag af att jag skulle efterskaenka den aterstaende
+ena procenten ocksa, sa att det stode den amerikanske fabrikanten
+fritt att tillgodogoera sig hela vaerldens marknad foer hvad han koeper
+till export, pa frihandelsvillkor, och salunda komma in i
+vaerldsmarknaden med hvad han har att saelja under likstaelld taeflan med
+Europas fabrikanter. Naer foerfattare och talare utbreda sig oefver den
+amerikanske fabrikantens uteslutande fran vaerldsmarknaden pa grund af
+skyddstullar, sa aero de antagligen okunniga om den omstaendighet, att
+han foer sina materialier icke erlaegger mera tull aen 1 procent, som
+regeringen innehaller som kostnadsersaettning. Den nya tulltaxan skulle
+afvaepna kritiken i detta fall genom att efterskaenka aefven den fattiga
+ena procenten. Amerikanska fabrikanter skulle da ha frihandelns alla
+foerdelar i striden om vaerldshandeln.
+
+Sadan utlaendsk ull, som pa grund af klimatiska foerhallanden icke kan
+erhallas i vart land, men som aer behoeflig foer uppblandning med var
+egen produkt, skulle vara tullfri.
+
+Inkomstskatt skulle icke finnas. Jag kaenner ingen statsman eller
+auktoritet, som icke ogillar och foerdoemer inkomstskatt.  Mr Gladstone
+vaedjade en gang till landet i denna sak och foerklarade, att den skapar
+en nation af loegnare. Denna skatt kan vara raettvis i teorien, men i
+praktiken aer den en sadan kaella till demoralisation, att den kan saegas
+vara den mest foerdaerfliga form af beskattning, som uppfunnits sedan
+maenskligheten boerjat lefva i ordnade samhaellen. I krigstid aero alla
+medel tillatna, och den enda ursaekten foer en inkomstskatt aer den mest
+tvingande noedvaendighet. Foer naervarande finns ingen sadan
+noedvaendighet. Regeringens inkomster maste snart gifva ett betydligt
+oefverskott, tack vare oekningen af befolkning och rikedom, och de kunna
+goera det nu genom hoegre tull pa fatalets oefverfloedsartikiar.
+
+Sockerfragan aer af vikt. Rasocker, sirap o. d. skulle belaeggas med
+tull, undantagandes fran sadana laender, som till gengaeld gifva oss
+vissa foermaner. Foerenta staterna foerbrukar arligen 120,000>000 dollars
+vaerde af dessa artiklar, hufvudsakligast koepta fran vara
+systerrepubliker i Soedra Amerika och fran Kuba. Det skulle vara klokt
+af oss att soeka komma in pa deras marknad och till ersaettning laemna
+dem baettre villkor aen andra nationer. Den inhemska sockerproduktionen
+skulle foer naervarande mera gynnas af den nya taxan, under foerhoppning
+att landet slutligen skulle komma daerhaen att kunna fylla sitt eget
+behof af denna vara. Experimenten med betor och sorghum (Sorghum = ett
+sockerhaltigt saedesslag) borde icke aennu uppgifvas.
+
+Oemsesidighetspolitiken skulle aterstaellas i sin vidaste utstraeckning.
+Oekningen af var export till laender, daer denna politik rader, visar att
+Mr. Blaine hade raett i sin tro, att med detta system, raett ordnadt, ha
+vi tagit ett steg i den raetta riktningen foer att skaffa vart land
+tillgang till den utlaendska marknaden. Jag anser att vi borde ha nagot
+i utbyte fran de laender, foer hvilka vi oeppna var marknad foer socker,
+sirap och tobak.
+
+Ehuru det strider emot mina principer att beskatta lifsmedel foer
+massan af folket, sa skulle jag likvael vilja goera ett undantag foer
+produkter fran Kanada. Detta utan haensyn till vare sig frihandel eller
+protektionism, utan som ett utslag af den hoegre politiken. Det aer ett
+missgrepp af oss att bevilja handelsfoermaner at ett land, som lyder
+under en fraemmande makt, en monarki, som i sjael och hjaerta afskyr den
+republikanska iden. Om Kanada vore fritt och oberoende och ville dela
+kontinentens oede, skulle det vara en annan sak. Men sa laenge vi ha det
+pa var flygel som en moejlig fiende, icke foer sin egen skull men
+underkastad befallningar fran en europeisk makt, sa borde vi lata
+foersta att vi anse det som en hotelse mot vart lands fred och trygghet
+och att vi behandla det daerefter. Kanada skulle icke vara inne i
+Unionen och utanfoer den pa samma gang, om jag kunde hindra det. Och
+jag skulle laegga hoeg tull pa alla produkter fran Kanada, icke af
+illvilja utan af kaerlek och i det hopp att det skulle inse att af
+nationerna pa denna kontinent kraefves, att de aero amerikanska nationer
+och--det aer min fulla oefvertygelse--slutligen en enda nation hvad
+den engelsktalande delen angar. Jag skulle icke bruka riset i vrede
+utan i kaerlek--men bruka det skulle jag. Kanada skulle antingen vara
+en medlem af republiken eller ocksa sta pa egna ben, ansvarigt foer
+sitt handlingssaett i fred eller krig, som andra nationer aero
+ansvariga, och skulle icke skydda sig genom att be en fraemmande makt
+om hjaelp. Detta aer, som sagdt, hvarken frihandel eller protektionism,
+men det aer ett foersvar af tullen. Jag skulle tullbelaegga kanadensiska
+varor, sa laenge som Kanada fortfore att lyda under europeiskt vaelde.
+
+Den nya tulltaxan skulle innefatta, att den aer utfaerdad under bada de
+politiska partiernas medgifvande, att ingen vidare tullagstiftning
+skulle foerekomma under de naestfoeljande tio aren. Alldeles som vi hvart
+tionde ar foeretaga en statistisk undersoekning, sa skulle vi revidera
+tulltaxan, lat oss saega andra aret efter denna undersoekning, sa att vi
+kunde ha nagot att raetta oss efter. Om till exempel importen af nagon
+vara, som icke uteslutande anvaendes af det rika fatalet, vid
+jaemfoerelse med den inhemska tillverkningen utvisade, att den inhemska
+fabrikanten drifvit den utlaendska ur var marknad, sa skulle tullen pa
+denna vara genast upphaefvas. Men om, a andra sidan, statistiken visade
+att importen af en vara vore som foerut eller hade oekats i jaemfoerelse
+med det inhemska produktionsresultatet, sa skulle tullen pa denna vara
+hoejas. Det skulle vara omoejligt foer den inhemska fabrikanten eller den
+utlaendske importoeren att influera afgoerandet, daerfoer att vi skulle aega
+siffror, som utvisade staellningen. Ingen skulle kunna bestrida
+dem. Den fragan skulle naturligtvis oefvervaegas, huruvida den inhemske
+producenten styrkt moejligheten af att producera artikeln hemma, sa att
+den kunde erhallas af foerbrukarna pa gynnsammare villkor aen
+utifran. Om en kommitte, tillsatt foer att revidera tulltaxan, vore
+oefvertygad om att tillverkningen af den ifragavarande artikeln icke
+laempade sig foer denna del af vaerlden, sa skulle det vara klokt att
+icke laengre "skydda" den utan borttaga tullen, eller palaegga sadan
+endast foer inkomstens skull.
+
+Kommitten skulle intaga samma staellning till tullrevisionen som en
+naturaelskare intager till fragan om att hugga ned traed. Det aer sa laett
+att hugga ned ett vackert, statligt traed, men sa omoejligt att
+aterstaella det. Det betyder jaemfoerelsevis litet foer landet, om en
+fraemmande vara har 5 eller 10 procent hoegre tull aen noedvaendigt. Men
+det aer stor skillnad om den aer 5 eller 10 procent laegre, aen som behoefs
+foer att saetta den straefsamme inhemske fabrikanten i tillfaelle att
+fortsaetta en taeflan, som slutligen skall resultera seger. I
+tullagstiftningen skulle regeln i alla tveksamma fall vara att taga
+det saekra foer det osaekra. I en kommitte af detta slag skulle icke
+finnas spelrum foer partiintresse, da dess uppgift aer af rent juridisk
+karaktaer. Allas syfte skulle vara att erhalla en inhemsk tillgang pa
+sadana vanliga foernoedenhetsartiklar, som kunna produceras under var
+flagga, genom tillfaelligt tullskydd, sa att konsumenten kunde
+tillgodoses lika vael haer hemma, som om han vore haenvisad till nagon
+annan del af jorden. Naer det kan bevisas, att Foerenta staterna icke
+kan uppna detta resultat, da, men foerst da skulle tullskyddet upphoera
+och det endast bli fraga om att skaffa landet inkomst. Men med
+fatalets lyxartiklar, pa hvilka Wilson-billen sa betydligt nedsatt
+tullen, skulle hvarken frihandel eller protektionism ha nagot att
+goera. Pa dessa skulle tullen vara mycket hoeg--endast foer att skaffa
+landet inkomst. Ingen annan haensyn skulle tagas vid palaeggande af
+tull, ty inkomst aer det efterstraefvade malet.
+
+Men detta mal kan icke uppnas, foerraen de nuvarande tullarna pa
+lyxartiklar--hvilka laemna tva tredjedelar af tullinkomsten--blifvit
+foerdubblade. Och jag aer oefvertygad om att sekreteraren Carlisles
+asikt, att Wilson-billens laegre tull pa dessa artiklar skall oeka
+konsumtionen, aer ett misstag. Dennas minskning eller oekning pa grund
+af tullen aer sa obetydlig, att herrar teoretici skulle haepna
+daeroefver. Priset gaeller ingenting foer det rika fatalet.
+
+Summa summarum:
+
+1). Tullar skulle hufvudsakligast palaeggas den sloesaktiga, foermoegna
+klassens utlaendska lyxartiklar, utan haensyn till frihandel eller
+protektionism; endast till inkomst. Dessa lyxartiklar innefatta tva
+tredjedelar af all tullinkomst.
+
+2). Ingen inkomstskatt skulle erlaeggas under fredstid.
+
+3). Redan stadgade industrier skulle icke ofta underkastas valdsamma
+foeraendringar, utan skulle fa tid att saetta sig in i nya
+foerhallanden. Saenkning af mer aen halfva tullen pa en vara pa en gang
+aer oklok och till och med farlig.
+
+4). Oemsesidighetspolitiken aer, att doema efter hvad som blifvit gjordt,
+den baesta att foelja foer utstraeckning af var utlaendska handel, och boer
+aterstaellas.
+
+5). Premium pa socker af inhemsk ravara skulle icke upphoera, ty det
+har icke aennu blifvit bevisadt, att tillverkningen af bet- och
+sorghumsocker icke till slut kan tillfredsstaellande motsvara landets
+behof.
+
+6). Sadan ull, som vi icke kunna producera men behoefva foer blandning,
+skulle ga tullfri.
+
+7). Alla konstsaker skulle vara tullfria, daerfoer att de foerr eller
+senare tillf alla offentliga institutioner.
+
+8). Aer tulltaxan en gang faststaelld, sa skulle tulllagstiftning endast
+fa foerekomma andra aret efter hvarje statistisk undersoekning, med
+undantag af ett sadant tillfaelle som det naervarande, da en brist i
+nationalinkomsten och sund politik noedvaendiggoera tullpalagor pa de
+rikas lyxartiklar.
+
+Sadan skulle den tulltaxa se ut, som skulle vara till foerdel foer den
+arbetande befolkningen och foer alla dem, som lefva enkelt och
+anspraksloest. Hvarken protektionist eller frihandlare skulle kunna
+kalla den sin, daerfoer att den icke inginge i nagotdera partiets
+intresse, utan endast som inkomst och byggd pa den teori, att massans
+foerdel befordras daerigenom. Tullfragan skulle icke hoera till
+politiken, utan vara en blott och bart "business-question", och om
+tullagsstiftningen tillates hvila i tio ar, sa anser jag att landet
+skulle snart repa sig och boerja sin marsch mot den lyckliga staellning
+--foer sa vidt som tullpolitik kan paskynda denna laenge efterlaengtade
+marsch--som karakteriserade aren mellan 1880 och 1890--denna tid,
+som i fraga om materiellt vaelstand kan kallas republikens guldalder.
+
+  _________________________________________________________________
+
+End of text.
+
+
+
+
+
+End of the Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravaelde, by Andrew Carnegie
+
+*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK ARBETETS HERRAVAELDE ***
+
+This file should be named 7rbhr10.txt or 7rbhr10.zip
+Corrected EDITIONS of our eBooks get a new NUMBER, 7rbhr11.txt
+VERSIONS based on separate sources get new LETTER, 7rbhr10a.txt
+
+This e-text was produced for Project Gutenberg from Project Runeberg's
+digital facsimile edition.
+
+Project Gutenberg eBooks are often created from several printed
+editions, all of which are confirmed as Public Domain in the US
+unless a copyright notice is included.  Thus, we usually do not
+keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
+
+We are now trying to release all our eBooks one year in advance
+of the official release dates, leaving time for better editing.
+Please be encouraged to tell us about any error or corrections,
+even years after the official publication date.
+
+Please note neither this listing nor its contents are final til
+midnight of the last day of the month of any such announcement.
+The official release date of all Project Gutenberg eBooks is at
+Midnight, Central Time, of the last day of the stated month.  A
+preliminary version may often be posted for suggestion, comment
+and editing by those who wish to do so.
+
+Most people start at our Web sites at:
+http://gutenberg.net or
+http://promo.net/pg
+
+These Web sites include award-winning information about Project
+Gutenberg, including how to donate, how to help produce our new
+eBooks, and how to subscribe to our email newsletter (free!).
+
+
+Those of you who want to download any eBook before announcement
+can get to them as follows, and just download by date.  This is
+also a good way to get them instantly upon announcement, as the
+indexes our cataloguers produce obviously take a while after an
+announcement goes out in the Project Gutenberg Newsletter.
+
+http://www.ibiblio.org/gutenberg/etext03 or
+ftp://ftp.ibiblio.org/pub/docs/books/gutenberg/etext03
+
+Or /etext02, 01, 00, 99, 98, 97, 96, 95, 94, 93, 92, 92, 91 or 90
+
+Just search by the first five letters of the filename you want,
+as it appears in our Newsletters.
+
+
+Information about Project Gutenberg (one page)
+
+We produce about two million dollars for each hour we work.  The
+time it takes us, a rather conservative estimate, is fifty hours
+to get any eBook selected, entered, proofread, edited, copyright
+searched and analyzed, the copyright letters written, etc.   Our
+projected audience is one hundred million readers.  If the value
+per text is nominally estimated at one dollar then we produce $2
+million dollars per hour in 2002 as we release over 100 new text
+files per month:  1240 more eBooks in 2001 for a total of 4000+
+We are already on our way to trying for 2000 more eBooks in 2002
+If they reach just 1-2% of the world's population then the total
+will reach over half a trillion eBooks given away by year's end.
+
+The Goal of Project Gutenberg is to Give Away 1 Trillion eBooks!
+This is ten thousand titles each to one hundred million readers,
+which is only about 4% of the present number of computer users.
+
+Here is the briefest record of our progress (* means estimated):
+
+eBooks Year Month
+
+    1  1971 July
+   10  1991 January
+  100  1994 January
+ 1000  1997 August
+ 1500  1998 October
+ 2000  1999 December
+ 2500  2000 December
+ 3000  2001 November
+ 4000  2001 October/November
+ 6000  2002 December*
+ 9000  2003 November*
+10000  2004 January*
+
+
+The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been created
+to secure a future for Project Gutenberg into the next millennium.
+
+We need your donations more than ever!
+
+As of February, 2002, contributions are being solicited from people
+and organizations in: Alabama, Alaska, Arkansas, Connecticut,
+Delaware, District of Columbia, Florida, Georgia, Hawaii, Illinois,
+Indiana, Iowa, Kansas, Kentucky, Louisiana, Maine, Massachusetts,
+Michigan, Mississippi, Missouri, Montana, Nebraska, Nevada, New
+Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, North Carolina, Ohio,
+Oklahoma, Oregon, Pennsylvania, Rhode Island, South Carolina, South
+Dakota, Tennessee, Texas, Utah, Vermont, Virginia, Washington, West
+Virginia, Wisconsin, and Wyoming.
+
+We have filed in all 50 states now, but these are the only ones
+that have responded.
+
+As the requirements for other states are met, additions to this list
+will be made and fund raising will begin in the additional states.
+Please feel free to ask to check the status of your state.
+
+In answer to various questions we have received on this:
+
+We are constantly working on finishing the paperwork to legally
+request donations in all 50 states.  If your state is not listed and
+you would like to know if we have added it since the list you have,
+just ask.
+
+While we cannot solicit donations from people in states where we are
+not yet registered, we know of no prohibition against accepting
+donations from donors in these states who approach us with an offer to
+donate.
+
+International donations are accepted, but we don't know ANYTHING about
+how to make them tax-deductible, or even if they CAN be made
+deductible, and don't have the staff to handle it even if there are
+ways.
+
+Donations by check or money order may be sent to:
+
+Project Gutenberg Literary Archive Foundation
+PMB 113
+1739 University Ave.
+Oxford, MS 38655-4109
+
+Contact us if you want to arrange for a wire transfer or payment
+method other than by check or money order.
+
+The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been approved by
+the US Internal Revenue Service as a 501(c)(3) organization with EIN
+[Employee Identification Number] 64-622154.  Donations are
+tax-deductible to the maximum extent permitted by law.  As fund-raising
+requirements for other states are met, additions to this list will be
+made and fund-raising will begin in the additional states.
+
+We need your donations more than ever!
+
+You can get up to date donation information online at:
+
+http://www.gutenberg.net/donation.html
+
+
+***
+
+If you can't reach Project Gutenberg,
+you can always email directly to:
+
+Michael S. Hart <hart@pobox.com>
+
+Prof. Hart will answer or forward your message.
+
+We would prefer to send you information by email.
+
+
+**The Legal Small Print**
+
+
+(Three Pages)
+
+***START**THE SMALL PRINT!**FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS**START***
+Why is this "Small Print!" statement here? You know: lawyers.
+They tell us you might sue us if there is something wrong with
+your copy of this eBook, even if you got it for free from
+someone other than us, and even if what's wrong is not our
+fault. So, among other things, this "Small Print!" statement
+disclaims most of our liability to you. It also tells you how
+you may distribute copies of this eBook if you want to.
+
+*BEFORE!* YOU USE OR READ THIS EBOOK
+By using or reading any part of this PROJECT GUTENBERG-tm
+eBook, you indicate that you understand, agree to and accept
+this "Small Print!" statement. If you do not, you can receive
+a refund of the money (if any) you paid for this eBook by
+sending a request within 30 days of receiving it to the person
+you got it from. If you received this eBook on a physical
+medium (such as a disk), you must return it with your request.
+
+ABOUT PROJECT GUTENBERG-TM EBOOKS
+This PROJECT GUTENBERG-tm eBook, like most PROJECT GUTENBERG-tm eBooks,
+is a "public domain" work distributed by Professor Michael S. Hart
+through the Project Gutenberg Association (the "Project").
+Among other things, this means that no one owns a United States copyright
+on or for this work, so the Project (and you!) can copy and
+distribute it in the United States without permission and
+without paying copyright royalties. Special rules, set forth
+below, apply if you wish to copy and distribute this eBook
+under the "PROJECT GUTENBERG" trademark.
+
+Please do not use the "PROJECT GUTENBERG" trademark to market
+any commercial products without permission.
+
+To create these eBooks, the Project expends considerable
+efforts to identify, transcribe and proofread public domain
+works. Despite these efforts, the Project's eBooks and any
+medium they may be on may contain "Defects". Among other
+things, Defects may take the form of incomplete, inaccurate or
+corrupt data, transcription errors, a copyright or other
+intellectual property infringement, a defective or damaged
+disk or other eBook medium, a computer virus, or computer
+codes that damage or cannot be read by your equipment.
+
+LIMITED WARRANTY; DISCLAIMER OF DAMAGES
+But for the "Right of Replacement or Refund" described below,
+[1] Michael Hart and the Foundation (and any other party you may
+receive this eBook from as a PROJECT GUTENBERG-tm eBook) disclaims
+all liability to you for damages, costs and expenses, including
+legal fees, and [2] YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE OR
+UNDER STRICT LIABILITY, OR FOR BREACH OF WARRANTY OR CONTRACT,
+INCLUDING BUT NOT LIMITED TO INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE
+OR INCIDENTAL DAMAGES, EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE
+POSSIBILITY OF SUCH DAMAGES.
+
+If you discover a Defect in this eBook within 90 days of
+receiving it, you can receive a refund of the money (if any)
+you paid for it by sending an explanatory note within that
+time to the person you received it from. If you received it
+on a physical medium, you must return it with your note, and
+such person may choose to alternatively give you a replacement
+copy. If you received it electronically, such person may
+choose to alternatively give you a second opportunity to
+receive it electronically.
+
+THIS EBOOK IS OTHERWISE PROVIDED TO YOU "AS-IS". NO OTHER
+WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, ARE MADE TO YOU AS
+TO THE EBOOK OR ANY MEDIUM IT MAY BE ON, INCLUDING BUT NOT
+LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR A
+PARTICULAR PURPOSE.
+
+Some states do not allow disclaimers of implied warranties or
+the exclusion or limitation of consequential damages, so the
+above disclaimers and exclusions may not apply to you, and you
+may have other legal rights.
+
+INDEMNITY
+You will indemnify and hold Michael Hart, the Foundation,
+and its trustees and agents, and any volunteers associated
+with the production and distribution of Project Gutenberg-tm
+texts harmless, from all liability, cost and expense, including
+legal fees, that arise directly or indirectly from any of the
+following that you do or cause:  [1] distribution of this eBook,
+[2] alteration, modification, or addition to the eBook,
+or [3] any Defect.
+
+DISTRIBUTION UNDER "PROJECT GUTENBERG-tm"
+You may distribute copies of this eBook electronically, or by
+disk, book or any other medium if you either delete this
+"Small Print!" and all other references to Project Gutenberg,
+or:
+
+[1]  Only give exact copies of it.  Among other things, this
+     requires that you do not remove, alter or modify the
+     eBook or this "small print!" statement.  You may however,
+     if you wish, distribute this eBook in machine readable
+     binary, compressed, mark-up, or proprietary form,
+     including any form resulting from conversion by word
+     processing or hypertext software, but only so long as
+     *EITHER*:
+
+     [*]  The eBook, when displayed, is clearly readable, and
+          does *not* contain characters other than those
+          intended by the author of the work, although tilde
+          (~), asterisk (*) and underline (_) characters may
+          be used to convey punctuation intended by the
+          author, and additional characters may be used to
+          indicate hypertext links; OR
+
+     [*]  The eBook may be readily converted by the reader at
+          no expense into plain ASCII, EBCDIC or equivalent
+          form by the program that displays the eBook (as is
+          the case, for instance, with most word processors);
+          OR
+
+     [*]  You provide, or agree to also provide on request at
+          no additional cost, fee or expense, a copy of the
+          eBook in its original plain ASCII form (or in EBCDIC
+          or other equivalent proprietary form).
+
+[2]  Honor the eBook refund and replacement provisions of this
+     "Small Print!" statement.
+
+[3]  Pay a trademark license fee to the Foundation of 20% of the
+     gross profits you derive calculated using the method you
+     already use to calculate your applicable taxes.  If you
+     don't derive profits, no royalty is due.  Royalties are
+     payable to "Project Gutenberg Literary Archive Foundation"
+     the 60 days following each date you prepare (or were
+     legally required to prepare) your annual (or equivalent
+     periodic) tax return.  Please contact us beforehand to
+     let us know your plans and to work out the details.
+
+WHAT IF YOU *WANT* TO SEND MONEY EVEN IF YOU DON'T HAVE TO?
+Project Gutenberg is dedicated to increasing the number of
+public domain and licensed works that can be freely distributed
+in machine readable form.
+
+The Project gratefully accepts contributions of money, time,
+public domain materials, or royalty free copyright licenses.
+Money should be paid to the:
+"Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
+
+If you are interested in contributing scanning equipment or
+software or other items, please contact Michael Hart at:
+hart@pobox.com
+
+[Portions of this eBook's header and trailer may be reprinted only
+when distributed free of all fees.  Copyright (C) 2001, 2002 by
+Michael S. Hart.  Project Gutenberg is a TradeMark and may not be
+used in any sales of Project Gutenberg eBooks or other materials be
+they hardware or software or any other related product without
+express permission.]
+
+*END THE SMALL PRINT! FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS*Ver.02/11/02*END*
+