Initial commit of ebook 77645 filesHEAD main

author: www-data <www-data@mail.pglaf.org> 2026-01-08 05:31:20 -0800
committer: www-data <www-data@mail.pglaf.org> 2026-01-08 05:31:20 -0800
commit: 81e49a6567624c86a158672ed72661531f566c69 (patch)
tree: 2242dfe268c6e894978875ee1cce028ca4220576 /77645-h
103 files changed, 10878 insertions, 0 deletions
diff --git a/77645-h/77645-h.htm b/77645-h/77645-h.htm
new file mode 100644
index 0000000..302da04
--- /dev/null
+++ b/77645-h/77645-h.htm
@@ -0,0 +1,10878 @@
+<!DOCTYPE html>
+<html lang="sv">
+<head>
+<meta charset="UTF-8">
+<meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1">
+<title>Från Washingtons salonger | Project Gutenberg</title>
+   <link rel="coverpage" href="images/cover.jpg" type="image/x-cover">
+   <!-- TITLE="Från Washingtons salonger" -->
+   <!-- AUTHOR="Daisy" -->
+   <!-- LANGUAGE="sv" -->
+   <!-- PUBLISHER="Wahlström & Widstrand, Stockholm" -->
+   <!-- DATE="1908" -->
+   <!-- COVER="images/cover.jpg" -->
+
+<style>
+
+body       { margin-left:15%; margin-right:15%; }
+
+div.frontmatter { margin-left:auto; margin-right:auto; max-width:30em; }
+.halftitle { text-indent:0; text-align:center; margin-top:2em; margin-bottom:4em; }
+h1.title   { text-indent:0; text-align:center; margin-top:0; padding-top:1em;
+             margin-bottom:0.5em; }
+.subt      { text-indent:0; text-align:center; margin-bottom:1em; }
+.aut       { text-indent:0; text-align:center; margin-bottom:2em; }
+.pub       { text-indent:0; text-align:center; margin-top:0em; }
+.printer   { text-indent:0; text-align:center; padding-top:4em; margin-bottom:1em;
+             font-size:0.8em; }
+
+h2         { text-indent:0; text-align:center; margin-top:4em; margin-bottom:1em; }
+h3         { text-indent:0; text-align:center; margin-top:2em; margin-bottom:1em; }
+div.chapter{ clear:both; page-break-before:always; }
+div.chapter h2 { margin-top:0; padding-top:4em; }
+
+p          { margin:0; text-align:justify; text-indent:1em; }
+p.first    { text-indent:0; }
+p.noindent { text-indent:0; }
+p.addr     { text-indent:0; text-align:left; margin-bottom:1em; }
+p.sign     { text-indent:0; text-align:right; margin-right:1em; font-style:italic;
+             margin-bottom:1em; }
+p.cap      { text-indent:0; text-align:center; font-size:0.8em; }
+p.footnote { text-indent:0; text-align:left; margin:1em; font-size:0.8em; }
+p.footnote2 { text-indent:0; text-align:left; margin-top:1em; margin-bottom:1em;
+              margin-left:2.5em; font-size:0.8em; line-height:1.3em; }
+p.footnote2.sign { text-align:right; }
+
+/* TOC table */
+div.table { text-align:center; }
+table { margin-left:auto; margin-right:auto; border-collapse:collapse; }
+table td { padding-left:0em; padding-right:0em; vertical-align:top; text-align:left;
+           text-indent:0; }
+table.toc tr { font-size:0.8em; }
+table.toc td.col1 { text-align:left; text-indent:-2em; padding-left:2em; }
+table.toc td.col_page { padding-left:1em; text-align:right; }
+
+/* "emphasis"--used for spaced out text */
+em         { font-style:italic; }
+.smaller   { font-size:0.8em; }
+
+.underline { text-decoration: underline; }
+.hidden    { display:none; }
+
+a:link      { text-decoration: none; color: rgb(10%,30%,60%); }
+a:visited   { text-decoration: none; color: rgb(10%,30%,60%); }
+a:hover     { text-decoration: underline; }
+a:active    { text-decoration: underline; }
+
+/* Transcriber's note */
+.trnote     { font-size:0.8em; line-height:1.2em; background-color: #ccc;
+              color: #000; border: black 1px dotted; margin: 2em; padding: 1em;
+              page-break-before:always; margin-top:3em; }
+span.trnote { font-size:inherit; line-height:inherit; background-color: #ccc;
+              color: #000; border:0; margin:0; padding:0;
+              page-break-before:avoid; margin-top:0em; }
+.trnote p   { text-indent:0; margin-bottom:1em; }
+.trnote ul  { margin-left: 0; padding-left: 0; }
+.trnote li  { text-align: left; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 1em; }
+.trnote ul li { list-style-type: square; }
+.trnote .transnote { text-indent:0; text-align:center; font-weight:bold; }
+
+/* page numbers */
+a[title].pagenum { position: absolute; right: 1%; }
+a[title].pagenum:after { content: attr(title); color: gray; background-color: inherit;
+              letter-spacing: 0; text-indent: 0; text-align: right; font-style: normal;
+              font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: x-small;
+              border: 1px solid silver; padding: 1px 4px 1px 4px;
+              display: inline; }
+
+/* images */
+div.centerpic { text-align:center; text-indent:0; padding:0.2em; clear:both; }
+img { max-width:80%; }
+p.cap { max-width:100%; }
+
+div.centerpic.logo img { max-width:4em; }
+
+div.fl { float:left; }
+div.fr { float:right; }
+
+div.centerpic.float.fl img { max-width:100%; }
+div.centerpic.float.fr img { max-width:100%; }
+div.centerpic.float.fl p.cap { max-width:100%; }
+div.centerpic.float.fr p.cap { max-width:100%; }
+
+div.centerpic.float.w30 { max-width:30%; }
+div.centerpic.float.w40 { max-width:40%; }
+div.centerpic.float.w50 { max-width:50%; }
+div.centerpic.float.w60 { max-width:60%; }
+div.centerpic.float.w70 { max-width:70%; }
+div.centerpic.float.w100 { max-width:100%; }
+
+div.centerpic.w30 img { max-width:30%; }
+div.centerpic.w40 img { max-width:40%; }
+div.centerpic.w50 img { max-width:50%; }
+div.centerpic.w60 img { max-width:60%; }
+div.centerpic.w70 img { max-width:70%; }
+div.centerpic.w100 img { max-width:100%; }
+
+body.x-ebookmaker { margin-left:0; margin-right:0; }
+.x-ebookmaker div.frontmatter { max-width:inherit; }
+.x-ebookmaker div.fl { float:left; }
+.x-ebookmaker div.fr { float:right; }
+.x-ebookmaker a.pagenum { display:none; }
+.x-ebookmaker a.pagenum:after { display:none; }
+.x-ebookmaker .trnote { margin:0; }
+
+</style>
+</head>
+
+<body>
+<div style='text-align:center'>*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 77645 ***</div>
+
+<div class="frontmatter chapter">
+<div class="centerpic w100" id="img-cover">
+<img src="images/cover.jpg" alt=""></div>
+
+</div>
+
+<div class="frontmatter chapter">
+<p class="halftitle">
+DAISY<br>
+FRÅN WASHINGTONS SALONGER M. M.
+</p>
+
+</div>
+
+<div class="frontmatter chapter">
+<h1 class="title">
+FRÅN<br>
+WASHINGTONS SALONGER<br>
+OCH<br>
+HVARDAGSLIF <span class="smaller">M. M.</span>
+</h1>
+
+<p class="subt">
+SKILDRINGAR I BREF TILL EN VÄNINNA
+</p>
+
+<p class="aut">
+AF<br>
+DAISY
+</p>
+
+<div class="centerpic logo" id="img-logo">
+<img src="images/logo.jpg" alt=""></div>
+
+<p class="pub">
+STOCKHOLM<br>
+WAHLSTRÖM &amp; WIDSTRAND
+</p>
+
+</div>
+
+<div class="frontmatter chapter">
+<p class="printer">
+UPPSALA 1908<br>
+ALMQVIST &amp; WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.
+</p>
+
+</div>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-1">
+<a id="page-1" class="pagenum" title="1"></a>
+<span class="firstline">FÖRSTA BREFVET.</span>
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="addr">
+Min goda Marianne!
+</p>
+
+<p class="noindent">
+Ditt så kärkomna bref beredde mig en
+särdeles angenäm öfverraskning, och vill jag
+först och främst tacka dig för jul- och nyårsönskningarna
+samt för hälsningarna till min
+man, som mycket väl erinrar sig dig och ej
+alls »glömt bort den där obetydliga lilla landtflickan»
+som du skrifver.
+</p>
+
+<p>
+När vi för sex år sedan togo afsked af
+hvarandra i Paris, på min bröllopsdag, lofvade
+vi ju, att vi skulle brefväxla mycket
+reguljärt, men båda ha vi på våra samveten
+att ha svikit detta löfte. Utom de bref du
+skrifvit till mig för att underrätta mig om din
+förlofning med baron G. och senare för att
+bjuda oss på ditt bröllop, har jag ej alls hört
+ifrån dig annat än genom gemensamma vänner.
+Till min skam måste jag erkänna, att
+jag ej heller varit någon särdeles flitig korrespondent.
+Emellertid kan Du vara säker om,
+<a id="page-2" class="pagenum" title="2"></a>
+att jag ej glömt dig, och att jag fortfarande
+känner lika varmt för dig som under den
+oförgätliga vinter vi som unga flickor tillbragte
+i Paris, där jag ju gjorde min mans bekantskap.
+</p>
+
+<p>
+Jag vill så godt först som sist tala om
+för dig, att min lilla flicka, som döptes i julas,
+heter Mary-Ann dig till ära. Vår gosse är nu
+redan fyra år, en riktig kavaljer må du tro,
+litet lillgammal tycker jag, men så vilja de ha
+dem här i Amerika. Han heter Jakob efter
+min far, men här går han under namnet
+»Jimmy». Äfven jag har fått mitt Margareta
+omskapadt; alla kalla mig »Daisy» och det
+får jag väl behålla.
+</p>
+
+<p>
+Du kan förstå, att det gladde mig ofantligt
+att erfara din mans utnämning till sekreterare
+vid eder legation här i Washington.
+Jag säger eder, då jag ju numera genom gifte
+är fullfjädrad amerikanska.
+</p>
+
+<p>
+Som du vet är jag ända sedan förra hösten
+bosatt i den nordamerikanska republikens
+hufvudstad, ty min man, som under de första
+åren af vårt äktenskap tjänstgjorde i egenskap
+af förste sekreterare vid legationerna i Bruxelles
+och i Rom har nu dragit sig tillbaka från
+den diplomatiska banan, där han, som tillhör
+det demokratiska partiet, under den nuvarande
+<a id="page-3" class="pagenum" title="3"></a>
+administrationen hade föga utsikter till
+avancement. Emellertid har han för två år
+sedan ärft sin moders icke obetydliga förmögenhet
+samt måste på nära håll öfvervaka
+sina ekonomiska intressen på samma gång
+som han söker att trefva sig fram genom den
+inre politikens något dunkla irrgångar. Vi
+bosatte oss därföre här i Washington, ehuru
+vi (jag vågar knappast erkänna det och säger
+det endast under tysthetslöfte) skulle föredragit
+att bosätta oss i någon af de medelstora
+städerna i Europa, helst i Bruxelles. Vi ha
+dock af nyss nämnda skäl slagit oss ned här
+vid foten af det »hvitskimrande» kapitoliet, i
+närheten af »Hvita huset», med få ord i Washington,
+»the nation’s pride» som amerikanerna
+älska att kalla sin ännu så länge i viss mån
+modesta hufvudstad, men som dock är den
+enda stad i Nordamerika, där en familj åtminstone
+under 6 à 7 månader af året kan
+lefva samma angenäma, lugna och dock rätt omväxlande
+lif som t. ex. i Bruxelles, München,
+Stockholm o. s. v. De ogifta diplomaterna
+beklaga sig dock mycket öfver att här är
+»genomtråkigt».
+</p>
+
+<p>
+Du vet att jag aldrig var särdeles svag
+för jägtet i Paris, ehuru naturligtvis den säsong
+jag tillbragte där tillsammans med dig alltid
+<a id="page-4" class="pagenum" title="4"></a>
+kommer att höra till mina käraste ungdomsminnen.
+Minns du när vi första gången voro
+bjudna på five-o’clock-tea af mrs M. på Elysée-Palace-Hôtel?
+Du, som bodde i en pension
+vid rue du Bac, höll på att komma för sent
+och jag bröt utaf min nya parasoll, när jag
+skulle stiga ur vagnen.
+</p>
+
+<p>
+Kommer du ihåg, att det var på den där
+tébjudningen vi gjorde bekantskap med min
+man och huru intresserad du var af honom?
+Sedan var du nog litet svartsjuk på mig ett
+tag, erkänn det! Allt detta är dock nu så
+länge sedan, att det knappast löna mödan att
+tala därom. Men bra roligt hade vi i alla fall.
+</p>
+
+<p>
+Af ditt bref kunde jag förstå, att ni ej
+tänka på att komma öfver hit förrän fram på
+våren. Tillåt mig få säga dig, att jag anser
+detta vara ytterst opraktiskt af flere skäl.
+Washington är nämligen, ehuru just vid denna
+tid strålande i sin fullaste fägring med sin
+yppiga vårdskrud och sin sydländska himmel,
+från maj månad så godt som utdödt, allt lif
+är så att säga afstannadt och »det finnes icke
+en människa i sta’n» som man säger, när en
+2 à 3 tusen personer rest bort och lämnat de
+öfriga 330,000 kvar.
+</p>
+
+<p>
+Ett annat skäl för att ej komma hit på
+våren är, att man verkligen ej vet hvart man
+<a id="page-5" class="pagenum" title="5"></a>
+skall taga vägen om somrarna i Amerika. De
+flesta diplomater och flertalet af våra umgängesvänner
+resa till Europa på en två à tre månaders
+trip, ty de amerikanska badorterna och
+de s. k. »summer resorts» äro öfverfyllda med
+folk, hufvudsakligen »undesirable people» utan
+uppfostran och med mer eller mindre dåliga
+fasoner, som endast söka att krafla sig med
+och hänga sig på personer, som de veta eller
+tro att de ha god ställning, och af hvilka de
+skulle kunna ha någon nytta, socialt eller på
+annat sätt. Utan att vara det minsta granntyckt
+kan jag därföre med godt samvete säga, att
+den amerikanska sommarpubliken i allmänhet
+är mycket vulgär och företer en profkarta på
+huru amerikanskt, hyggligt och fint folk icke
+äro. Jag undantager ej i detta hänseende Newport
+med sina vräkiga miljonärer, hvilkas fasoner
+och löjliga snobbighet äro alla »well bred»
+amerikaners förtviflan.
+</p>
+
+<p>
+Jag skulle därföre i edert ställe resa öfver
+hit tidigt på hösten eller sensommaren
+hvad du vill kalla det. Först skulle ni <a id="corr-0"></a>naturligtvis
+uppehålla eder en vecka i New-York och,
+sedan ni där behörigen stimulerats i afseende
+på amerikanskt jägt och transatlantiskt öfvertag,
+skulle ni på vägen hit stanna en eller
+två dagar i Philadelphia för att ha sett det,
+<a id="page-6" class="pagenum" title="6"></a>
+mer behöfves ej, och sedan, uthvilade, anlända
+till Washington. Helst en vacker septembermorgon,
+ty då är verkligen Förenta
+staternas hufvudstad förtjusande och då lägger
+sällskapslifvet ej ännu så tunga bojor på
+eder, att ni icke kunna ägna nödig tid till
+sökande af lämplig bostad och att göra de
+första bekantskaperna litet mera grundligt.
+Presidenten med familj flyttar aldrig in i det
+»Hvita Huset» förrän mot midten af oktober
+och före den tiden är allting ganska stilla för
+att begagna ett mildt uttryck.
+</p>
+
+<p>
+Nu till hufvudsaken!
+</p>
+
+<p>
+Du skrifver så här: »En sak måste jag
+bedja dig om, och det är att du i största korthet
+skrifver och talar om litet för mig huru
+man lefver i Washington, hvad där finnes för
+trefliga människor, huru landet styres, hvad
+det kostar att lefva där m. m. samt något om
+amerikanerna i allmänhet, som kunde vara af
+intresse och af nytta för nykomlingar.»
+</p>
+
+<p>
+Vet du min kära Marianne, att det var
+icke småsaker, som du begär. Jag vill i alla
+fall efter min ringa förmåga och ehuru societélifvet
+just nu är mycket betungande, försöka
+att sätta dig in i förhållandena här samt
+skvallra litet om personer och händelser, så
+att du redan vid eder hitkomst känner dig
+<a id="page-7" class="pagenum" title="7"></a>
+liksom litet hemmastadd och icke så öfvergifven
+som jag gjorde, när vi flyttade hit.
+</p>
+
+<p>
+Du får emellertid ej ha för stora pretentioner
+på mina anteckningar och ej heller begära
+att de skola vara uttömmande och hvimla
+af djupsinniga reflektioner eller att de skola
+komma reguliert, men jag vill dock lofva dig,
+att jag, så snart jag fått ett bref eller en uppsats,
+hvad du nu vill kalla mina meddelanden,
+i läsbart skick, så skall jag sända dig
+dem, samt att du bestämt skall ha fått det
+hela, innan du inskeppar dig med destination
+till den stora republiken, där du sannolikt
+för några år kommer att slå ned dina bopålar.
+</p>
+
+<p>
+En annan sak, som jag vill förbereda dig
+på är, att jag, ehuru i själ och hjärta europeiska,
+dock ofta kommer att lägga i dagen
+sympatier för Amerika på samma gång som
+jag icke kommer att lägga fingrarne emellan,
+när jag anser klander vara på sin plats. Här
+finnes verkligen så mycket godt, som måste
+erkännas, äfven om själfva lifvet i de s. k.
+högre kretsarna icke på alla kan utöfva samma
+charme, som är kännetecknande för det i de
+europeiska hufvudstäderna, särskildt i Paris,
+där ordet <em>salong</em> ännu icke så sällan betyder
+något helt annat än ett praktrum med förgyllda,
+<a id="page-8" class="pagenum" title="8"></a>
+sidenklädda möbler, där snattrande
+societégäss angifva tonen.
+</p>
+
+<p>
+Nej! adieu nu för denna gång. Skrif
+snart kära Marianne och glöm ej alldeles bort
+din så innerligt tillgifna och trofasta
+</p>
+
+<p class="sign">
+Daisy.
+</p>
+
+<p class="noindent">
+P. S. Kära du! Min man säger att jag
+aldrig kan gå i land med företaget att skrifva
+om lifvet i Washington. I synnerhet tror han
+ej, att jag kan reda mig med politiken. Nå!
+det får han väl hjälpa mig med. I alla händelser
+skall det ej bli mycket af den sorten;
+det roar nog ej dig mera än mig och förresten
+är det med politiken här i Washingtonsocietén
+alldeles som en herre på tillfrågan sa’ om
+klimatet i Afrika: »var det något, så var det
+ytterst obetydligt, ty icke såg jag något.»
+</p>
+
+<p class="sign">
+D.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-2">
+<a id="page-9" class="pagenum" title="9"></a>
+<span class="firstline">ANDRA BREFVET.</span><br>
+Washington, »the nation’s pride».
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Personer, som icke sett den nordamerikanska
+officiella hufvudstaden på trettio à fyrtio
+år och nu återkomma hit med stora
+förväntningar stimulerade af tidningsnotiser
+och entusiastiska patrioters lofsånger öfver
+Washingtons storartade framsteg under de
+senare decennierna, ha försäkrat mig att totalintrycket
+af staden, sådan den nu ter sig, är
+i hufvudsak detsamma som det var för en mansålder
+tillbaka.
+</p>
+
+<p>
+Framstegen äro i sjelfva verket ännu så
+länge hufvudsakligen på papperet, om man
+undantager några ganska omfångsrika officiella
+byggnader, ett eller ett par större hotell, ett
+antal s. k. »apartment houses», en ståtlig järnvägsstation,
+samt icke så få, delvis smakfulla
+privatpalats. Tidningar, tidskrifter och talare
+ha dock så utbasunerat dessa tilltänkta framsteg
+och försköningar, att mången fått den
+<a id="page-10" class="pagenum" title="10"></a>
+alldeles falska föreställningen, att Washington
+redan nu skulle vara hvad det är ämnadt
+att bli i en ännu ganska aflägsen framtid.
+</p>
+
+<p>
+Hvad säges t. ex. om följande lilla profbit
+på entusiastisk vältalighet, som en senator
+från staten Idaho nyligen gaf sitt auditorium
+till lifs? Han sade, att han i tjugofem år
+varit intresserad för Washingtons försköning
+och förbättring samt, att han: »<em>sett det blifva</em>
+en af de vackraste städer i världen». Han
+hade konsekvent motsatt sig alla förslag, som
+gått ut på att förlägga tillämnade regeringsbyggnader
+i olika delar af staden<a class="fnote" href="#footnote-1" id="fnote-1">[1]</a> långt ifrån
+hvarandra: »Nej», sade han, »alla sådana
+måste grupperas rundt omkring <em>the Mall</em>.<a class="fnote" href="#footnote-2" id="fnote-2">[2]</a> Vi
+skola nämligen ha fullt klart för oss, att våra
+planer böra uppgöras så, att denna stad (Washington)
+en vacker dag kommer att vida öfverträffa
+i <em>grandeur</em> hvarje annan hufvudstad i
+hvilket land som helst och från hvilken tidpunkt
+i världshistorien som helst».
+</p>
+
+<p>
+Det är stolta ord, men åtminstone innehåller
+den senare delen af yttrandet endast
+<a id="page-11" class="pagenum" title="11"></a>
+en afsikt. Vanligen äro ej Washingtons beundrare
+lika försiktiga, och ofta framkomma
+icke blott stadens inbyggare utan äfven amerikaner
+från aflägsna stater med det alldeles
+vilseledande påståendet, att Washington redan
+nu kunde anses såsom en profkarta på arkitektoniska
+mästerverk på samma gång som det
+vore ett naturens underverk.
+</p>
+
+<p>
+Då jag i kongressbiblioteket haft tillfälle
+att under ledning af en kännare af hithörande
+ting studera de där utställda reliefplanerna
+för den blifvande idealstaden och af samma
+sakkunnige vägledare fått åtskilliga värdefulla
+upplysningar såväl om Washingtons arkitektoniska
+prydnader som om de tillämnade
+förbättringarna, tror jag mig om att med en
+viss säkerhet kunna yttra mig i ämnet. Som
+jag emellertid ej vill lysa med lånta fjädrar,
+får jag framhålla, att jag endast är det språkrör,
+hvarigenom min meddelare talar. Att
+omnämna allt hvad han gjorde mig uppmärksam
+på skulle helt visst blifva tröttande; jag
+påpekar därföre endast i stora drag huru han
+ser den blifvande »storstadens» framtid och
+konstnärliga utsmyckning.
+</p>
+
+<p>
+För den som har sinne för de modernare
+strömningarna inom byggnadskonsten och de
+sträfvanden yngre arkitekter i Europa och delvis
+<a id="page-12" class="pagenum" title="12"></a>
+i Amerika, särskildt i Chicago, tagit till rättesnöre
+är Washington i arkitektoniskt hänseende
+helt enkelt nästan onjutbart, isynnerhet om
+man betraktar de officiella byggnaderna såsom
+sådana och ej såsom delar af ett helt. Vare
+detta icke sagdt i afsikt att söka bevisa, att den
+på antika motiv baserade officiella arkitekturen
+i Washington vore oestetisk, långt därifrån, men
+man har så länge gått och njutit af klassiska
+motiv, af dessa slaviska kopior af den italienska
+ungrenässansen, eller af den s. k. georgianska
+stilen isynnerhet här i Amerika, där
+ingenting annat tyckes få insteg, att man verkligen
+med leda betraktar de många hvitskimrande
+palatsen med deras oundvikliga kolonnader,
+figurprydda pediment och monumentala
+yttertrappor. Man känner, att de ej höra
+hit, man längtar efter något annat, något som
+åtminstone är karakteristiskt för den stora
+republikens eget lif. Med få ord, om man
+icke just vill ha »skyskrapare», så vill man ha
+snart sagdt hvad som helst, men icke klassisk
+eller semiklassisk arkitektur.
+</p>
+
+<p>
+Tager man däremot i betraktande t. ex.
+det öfverväldigande kapitoliets ståtliga läge,
+dess mäktiga kupol, dess i vissa dagrar så
+mystiskt skiftande färgton samt den omgifvande
+skickligt använda terrängen, ja då måste
+<a id="page-13" class="pagenum" title="13"></a>
+man erkänna, att Washington har något enastående,
+något af den »grandeur», som amerikanerna
+själfva dock först under de senare
+decennierna velat tillerkänna det. Dickens’
+och andre engelske skriftställares kritik af
+Washington har visserligen sårat amerikanernas
+fåfänga, men den har dock haft det goda
+med sig, att den sporrat de mycket känsliga
+»yankees» till att göra uppoffringar för sin
+federativa hufvudstad.
+</p>
+
+<p>
+Men om Washington skäl blifvit kalladt
+»the city of magnificent distances» eller
+som Dickens kallar det »the city of magnificent
+intentions», kan det med fullt lika skäl kallas
+»the city of lost opportunities». Man vill nog
+bra, och man tror själf, att man slagit in på den
+rätta stråten, men fråga är, om man, ifall de
+nu uppgjorda planerna komma till utförande,
+i själfva verket får hvad man väntat sig.
+</p>
+
+<p>
+Detta blir dock ej i sådant fall vederbörandes
+fel, ty de ha inkallat sådana smakråd
+som den framstående newyork-arkitekten
+M’Kim samt den nyligen aflidne världsberömde
+bildhuggaren S:t Gaudens, men icke
+desto mindre synes resultatet, modernt sedt,
+blifvit ganska klent, d. v. s. med resultat
+menas den af dessa sakkunnige uppgjorda
+planen, som dock redan i någon ringa mån
+<a id="page-14" class="pagenum" title="14"></a>
+börjat sättas i verket, och således kan så
+godt som anses vara fastslagen.
+</p>
+
+<p>
+Att dessa onekligen framstående förmågor
+icke mäktat lösa frågan på ett mera tillfredsställande
+sätt beror hufvudsakligen på
+det förhållande, att grunden till den plan de
+framlagt endast är en utveckling och ett fastslående
+af utkast uppgjorda för omkr. 120 år
+sedan af själfve presidenten Georg Washington
+med biträde af den fint bildade franske
+ingeniörofficeren L’Enfant.
+</p>
+
+<p>
+Man ansåg sig ej kunna slopa hvad stadens
+egen grundläggare utstakat, men följden
+har blifvit, att man fått en visserligen storartad
+plan, men gammaldags och stel som en
+fransk slottspark i Le Nôtre’s smak. Alla de
+offentliga byggnader, som enligt denna onekligen
+pompösa plan skola gruppera sig kring
+det system af vägar, rabatter, klippta häckar
+och alléer, hvartill den nuvarande parken
+skall omdanas, komma att utföras med oändliga
+kolonnader och mer eller mindre banala lisén-
+eller pilasterfasader. Byggnaderna äro ämnade
+att förläggas på rätt stora afstånd från
+hvarandra, hvarigenom totalverkan förfelas och
+hela denna nu pittoreska »Mall», denna
+rustika, i viss mån i frihet uppvuxna och just
+därföre så måleriska »<em>Botanical garden</em>» kommer
+<a id="page-15" class="pagenum" title="15"></a>
+att te sig ungefär som ett midtelparti på
+en världsutställning, men tyvärr ej af lika
+éfémèr natur.
+</p>
+
+<p>
+Hvad som dessutom i mångas ögon gör
+den uppgjorda planen för Washingtons förskönande
+förhatlig är, att man, för att »in absurdum»
+genomföra den L’Enfantska planen,
+bestämt sig för att låta nedhugga massor af
+ståtliga träd, delvis af sällsynta slag, uppvuxna
+ungefär der slumpen placerat dem.
+Dessa sekelgamla vittnen till republikens första
+dagar vill man, åtminstone på vissa platser,
+ersätta med stelt klippta lagerträd i krukor,
+ämnade att uppställas utefter de symmetriska
+rabatter och gångar, som enligt förslaget
+i ohjälplig skugglöshet utmynna från det
+imposanta Washington-monumentet.
+</p>
+
+<p>
+Detta skulle vara en vandalism utan like,
+som dock dess bättre ännu ej kommit att sättas
+i verket och kanske på grund af de oerhörda
+kostnaderna för hela planens genomförande
+(man talar om hundra miljoner dollars)
+aldrig kommer att förverkligas.
+</p>
+
+<p>
+Man skulle måhända ej ha så mycket att
+anmärka mot dessa tillämnade anordningar,
+om det endast gällde att återställa en plantering,
+som genom vanvårdnad kommit i lägervall.
+Men så är ingalunda förhållandet. De
+<a id="page-16" class="pagenum" title="16"></a>
+af Washington och L’Enfant uppgjorda planerna,
+hvad denna del af staden angår, förefinnas
+endast på papperet. Det skulle därföre
+bli ett verkligt nyskapande efter gammalt
+mönster.
+</p>
+
+<p>
+Att det moderna Amerika, med sina
+många framstående konstnärer och sina yngre
+duktiga arkitekter ej skulle kunnat få mera
+tidsenliga planer för sin hufvudstads försköning,
+har man verkligen svårt att tänka sig,
+och man kan ej underlåta att önska, att det
+lika tråkiga som stela och med en nyare uppfattning
+alldeles oförenliga förslaget, i brist
+på anslag eller af andra skäl, skötes åt
+sidan tillsvidare, så att yngre krafter måtte
+komma i förgrunden och gifva Amerika en
+hufvudstad af en typ, som vuxit fram ur landets
+egen jordmån, och som komme att förläna
+den en mera amerikansk prägel i dess
+bästa bemärkelse, ej en bismak af gammal
+europeisk skräpkammare.
+</p>
+
+<p>
+Min sakkunnige meddelare må ha rätt i
+dessa sina kanske väl pessimistiska förutsägelser
+om det framtida Washington, det vill
+jag visst ej bestrida, men bortser man från
+allt detta kommande akademiska kram lämnande
+de officiella planerna ur sigte och
+endast fästande sig vid hvad Washington nu är,
+<a id="page-17" class="pagenum" title="17"></a>
+skall man finna en förtjusande stad full af
+öfverraskningar och storslagna perspektiv, men,
+om jag så må säga, präglad af en slags förnäm
+hemtrefnad. En blommornas och den friska
+grönskans stad, genomkorsad af ståtliga avenuer
+och inbjudande gator, där högstammiga sycomorer,
+ekar, popplar, sällsynta japanska träd,
+plataner, akasior, lindar slå verkliga hvalf
+öfver körbanorna lämnande skugga och beredande
+välkommen omväxling. En mångfald
+pittoreska squares och staty- eller fontänprydda
+öppna platser göra dessutom ett väl
+beräknadt afbrott i det schackrutade gatsystemet,
+som tack vare sina väl hållna alléer och
+saftiga gräsmattor icke gifver samma enformiga
+och prosaiska intryck, som exempelvis
+New-York, ja hvarför inte vissa delar af Stockholm,
+där på de s. k. »malmarna» schackrutsystemet
+med hänsynslöshet infördes redan
+under drottning Kristinas tid vill jag minnas.
+</p>
+
+<p>
+Washington påminner om många europeiska
+städer. Det finnes vissa partier på
+Pennsylvania avenue, särskildt under vintern
+då icke sällan slädfart kan idkas, som föra
+tanken på Newskyprospektet i Petersburg med
+dess något oregelbundna byggnader och den mäktiga
+Isaakskyrkan, som här ersättes af kapitoliets
+öfverväldigande, i fjerran förtonade kupol.
+<a id="page-18" class="pagenum" title="18"></a>
+En annan gång erinras man om vissa tyska
+brunnsorter såsom t. ex. Ems med sina låga
+affärshus, där i oräkneliga krambodar utbjudas
+souvenirer och brefkort, och där icke
+jäktande fotgängare i lugn och ro taga sig
+sin hygieniska förmiddagspromenad.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-018">
+<img src="images/018.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Typiskt gatuperspektiv (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+I skymningen, då kapitoliet ännu skönjes
+öfver all staden i trollsk belysning likt ett
+sagoslott aftecknande sin kontur mot den
+<a id="page-19" class="pagenum" title="19"></a>
+skimrande aftonhimlen samt inbäddadt i Botanical
+gardens’ härliga grönska, tycker man
+sig i tankarna förflyttad till Monte Pincio i
+Rom. Jämförelsen mellan S:t Peterskyrkan
+och Kapitoliet ligger då nära till hands.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-019">
+<img src="images/019.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Massachusetts avenyen (efter fot.)
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+När våren med sitt trollspö låter Washington,
+så att säga från ena dagen till den
+andra lägga bort sin måhända något dystra
+vinterdräkt och iföra sig sin gröna sommarskrud,
+då kan den framåtsträfvande och för
+sina estetiska ideal varmt nitälskande staden
+upptaga täflan med hvilken europeisk stad
+som helst och är nästan säker om en hedersplats.
+</p>
+
+<p>
+Dessutom har Washington ett stort behag
+i den omständigheten, att det så att säga
+<a id="page-20" class="pagenum" title="20"></a>
+»ligger på landet». Man behöfver nämligen
+icke gå sig trött för att komma utom staden;
+man vet ej hvar staden slutar och landet
+vidtager.
+</p>
+
+<p>
+Denna rikedom på grönska och lummiga
+alléer, dessa parker, squares och »circles»
+med sina väl hållna planteringar, som under
+våren och sommaren göra Washington till
+något eget i sitt slag, ge dock staden under vintermånaderna,
+och de äro ganska långa, en
+omisskännlig prägel af öfvergifvenhet och vintersömn.
+Hvart ögat vänder sig mötes det af
+dessa aflöfvade grenar, dessa nakna stammar,
+som onekligen verka dystert och hvars gråstämda
+enformighet endast mycket sparsamt
+afbrytes af en eller annan magnolias eller
+en eller annan mahonias något kyliga grönska.
+</p>
+
+<p>
+Denna olägenhet delar naturligtvis Washington
+med andra städer, där i stor utsträckning
+alléer pryda gångbanorna. I Champs-Elysées
+i Paris se ju de aflöfvade träden ej
+heller vidare tilltalande ut vintertiden, men
+där ge själfva gatulifvet, de tusentals ekipagen,
+de eleganta fotgängarna, de i hastiga takter
+förbitrafvande ryttarna en ersättning, som
+Washington, där gatulifvet är ovanligt stillsamt
+och föga omväxlande, icke erbjuder. Jag
+kan icke bättre karakterisera den lugna säflighet,
+<a id="page-21" class="pagenum" title="21"></a>
+hvarmed den äkta inbyggaren i Washington
+rör sig på sina breda trottoirer och
+präktiga asfaltgator än genom att meddela
+följande sanna anekdot. En liten gosse från
+Washington fick nyligen göra sitt första besök
+i New-York jämte sin fader. Knappt hade
+de landstigit från färjan från New Jersey
+och hunnit upp till Broadway vid Union square
+förrän den af det myrstackliknande folkhvimlet
+något skrämde och häpne ungdomen tog
+sina dagars upphof i rockskörtet sägande:
+»Hvar är elden lös, pappa?»
+</p>
+
+<p>
+Den byggnad, som ger hela Washington
+en alldeles enastående prägel, och som utöfvat
+ett afgörande inflytande icke blott på hufvudstadens
+egen estetiska utveckling utan äfven
+otvifvelaktigt å byggnadsverksamheten i
+de olika staterna är det djärft tänkta, kupolbeprydda
+kapitoliet, den Nordamerikanska
+republikens riksdagshus, där Kongressen sammanträder
+och högsta domstolen har sina
+lokaler. Dess läge är präktigt, dominerande
+staden. Den västra fasaden med sina väl afmätta
+terasser, trappor och fontäner är mycket
+tilltalande, hvilket ej är förhållandet med
+den egentliga hufvudfasaden, den östra. Detta
+hufvudsakligen beroende därpå att kupolen,
+som tillkommit senare än själfva midtelpartiet,
+<a id="page-22" class="pagenum" title="22"></a>
+tilltagits för stor för själfva basen, som ursprungligen
+uppbar endast en mindre lanternin.
+Man har med rätta sagt att »här är en
+kupol med en byggnad under sig, då det i
+stället borde vara en byggnad krönt af en kupol».
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-022">
+<img src="images/022.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kapitoliet, i förgrunden ett af G. Washington
+planteradt träd (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Denna brist kommer att i någon mån afhjälpas
+genom redan planerad framdragning
+<a id="page-23" class="pagenum" title="23"></a>
+af det östra midtelpartiet omkring 36 fot, en
+åtgärd som är ämnad att ge den, oaktadt sina
+enorma dimensioner, smäckra och luftiga kupolen
+en betydligt kraftigare bas att hvila sin
+stora massa på.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-023">
+<img src="images/023.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kapitoliet: östra fasaden (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Sådant kapitoliet nu står är det dock i fråga
+om helhetsverkan och i förhållande till sin omgifning
+kanske enastående i världen samt
+kommer för samtid och eftervärld i mer än
+ett afseende att verka symboliskt för den
+nordamerikanska republikens hela karaktär
+och utveckling.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-024">
+<a id="page-24" class="pagenum" title="24"></a><img src="images/024.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kapitoliet på 1840-talet (efter gammalt stentryck).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Man vill nog stort, men när det kommer till
+utförande, nöjer man sig ofta med halfmesyrer,
+och sådant som imponerar på den ytlige betraktaren,
+men som i själfva verket icke tål
+att »synas i sömmarna». Men icke heller
+Rom byggdes på en dag; likaså ändras och
+förbättras alltjämt såväl den amerikanska konstitutionen
+som det flere gånger tillbyggda
+kapitoliet; och bara viljan finnes att göra
+det bästa, är det ingen fara, att icke så väl
+den ena som det andra under sakkunnig ledning
+och nitiska vårdares kärleksfulla uthållighet
+till slut bli hvad Georg Washington
+<a id="page-25" class="pagenum" title="25"></a>
+åsyftade, när han om den nygrundade republiken
+sade: »Let us raise a standard,
+to which the wise and the honest can repair».
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-025">
+<img src="images/025.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kongressbiblioteket (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Närmast till kapitoliet ansluta sig tvenne
+ännu ej fullt afslutade marmorpalats afsedda
+till kongressledamöternas enskilda mottagningsrum,
+kommittésalar, byråer m. m. Om dem
+kan man endast säga, att de äro oklanderliga
+i sin hvitskimrande prakt, men tråkiga i sin
+akademiska fullkomlighet. Kostnaden för dem
+är beräknad till fem millioner dollars.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-026">
+<a id="page-26" class="pagenum" title="26"></a><img src="images/026.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kongressbiblioteket: Vestibulen (e. f.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+I kapitoliets grannskap befinner sig äfven
+det ryktbara kongressbiblioteket eller som det
+med sitt officiella namn heter »<em>Library of Congress</em>».
+Tomten oberäknad, och naturligtvis
+ej heller de dyrbara
+samlingarna,
+har denna byggnad
+kostat staten
+mer än 20 millioner
+kronor, en
+enorm summa,
+men så är också
+denna institution
+något ensamt i sitt
+slag. Dess yttre
+arkitektur påminner
+visserligen i
+mångt och mycket
+om vissa officiella
+s. k. praktbyggnader
+vid »Ringen»
+i Wien eller i Berlin,
+särskildt om
+det nya riksdagshuset i den sistnämnda staden,
+och gör ej något vidare tilltalande intryck; det
+inre däremot med sin ståtliga i hvit marmor,
+förgyllningar och delvis präktiga dekorativa
+målningar utstyrda vestibul verkar onekligen
+<a id="page-27" class="pagenum" title="27"></a>
+imponerande, äfven om man skulle tycka, att
+det är alltför pråligt för en den lärda verldens
+helgedom. Den stora läsesalen, uteslutande
+utförd i läcker gulbrun Siena-marmor, nästan
+utan förgyllningar
+samt
+med allt trävirke
+af mörkbetsad
+mahogny,
+är
+utan gensägelse
+ett af de
+noblaste och
+smakfullaste
+rum man kan
+få se.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w50" id="img-027">
+<img src="images/027.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kongressbiblioteket: Läsesalen (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Presidentens
+bostad
+af ålder kallad
+det »Hvita
+huset» eller
+»Executive
+mansion»
+skall jag i annat sammanhang omnämna och
+hvad de öfriga äldre officiella byggnaderna angår
+är ej mycket annat att säga än, att de i allmänhet
+ansluta sig till den här så vanliga
+semiklassiska perioden från 18:de seklets slut,
+<a id="page-28" class="pagenum" title="28"></a>
+som tryckt sin prägel på den amerikanska arkitekturen
+och gifvit upphof till den s. k. kolonialstilen,
+d. v. s. daterande sig från de dagar, då de
+östra staterna ännu voro en engelsk koloni.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-028">
+<img src="images/028.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Posthuset (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Man tyckes vid officiella byggen här icke
+kunnat besluta sig för att bryta med denna
+stil, som fått liksom ett slags hemortsrätt mer
+i Amerika än annorstädes. Att komma ifrån
+dessa stela men enformiga kolonner, dessa tråkiga,
+men i sin förnämhet onekligen imposanta
+<a id="page-29" class="pagenum" title="29"></a>
+pilasterfasader tyckes vara en omöjlighet för
+de amerikanska arkitekterna; ja, man påstår
+att allmänheten här icke tror, att en byggnad
+kan äga berättigande att anses som »arkitektur»
+om den ej har ett tillräckligt antal kolonner.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-029">
+<img src="images/029.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Corcoranmuseet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Bland offentliga byggnader i Washington
+af jämförelsevis yngre datum, som bryta med
+denna gängse stil må nämnas, posthuset i en
+ganska misslyckad romansk stil, Smithsonian
+institutionen, statsdepartementet m. fl. Särskildt
+är det senare, i samma billiga, franska senrenässans
+<a id="page-30" class="pagenum" title="30"></a>
+som posthuset i New-York, ett verkligt
+monstrum af fulhet. Corcoran-museet,
+daterande sig från 1880-talet är däremot en i
+många afseenden originell, för ändamålet lämpad
+samt om konstnärlig smak vittnande
+byggnad.
+</p>
+
+<p>
+I stadens s. k. »residential section», där
+de rika ha sina praktfulla villor, och där diplomaterna
+slagit sig ned, finner man ett flertal
+intressanta och smakfulla nybyggen och en
+mängd äro under uppförande af hitflyttande
+miljonärer, som önska ordna åt sig palatsliknande
+hem värdiga deras gemålers fåfänga
+och behof af att lysa.
+</p>
+
+<p>
+Ehuru Washington är kändt för att en
+mängd familjer flyttat till de många nyuppförda,
+luxuösa hyreskasernerna, anser man dock ännu
+icke såsom fullt passande att ej bebo ensamt
+hus och här liksom t. ex. i Philadelphia bor man
+därföre oftast inom egen port. Gata efter
+gata, avenyer och platser äro i denna del af
+staden inramade af oftast små privathus utan
+arkitektoniska anspråk och sällan af mer än
+tre fönsters bredd, låga, ojämna, skiftande i
+alla färger samt i de flesta fall föga tilltalande.
+Men man känner att inom dessa murar
+finnas vänliga, välvilliga, gammaldags hederliga
+människor af den burgna medelklassen,
+<a id="page-31" class="pagenum" title="31"></a>
+med utpräglad känsla för hemmet och familjen
+samt att där trifves en glad, icke blaserad
+ungdom, en anspråkslös och vänfast äldre generation.
+Visserligen motsvara icke dessa hem
+i alla afseenden hvad en europé skulle önska
+för att känna sig hemmastadd och ha trefligt,
+men amerikanerna vilja ha det så som de ha
+det, och det är ju i främsta rummet för sig
+de ordnat sina hem; man kan vara säker på,
+att om de ville ha det precis som man har
+det i Europa, så hade de långt för detta skaffat
+sig det. Dessa hus stå i afseende på komfort,
+äfven för enklare familjer, betydligt framför
+den europeiska medelklassens »egna hem».
+</p>
+
+<p>
+Mycket skulle vara att tillägga om Washingtons
+naturliga skönhet, men må det nu
+sagda vara nog för att ge ett om också ofullständigt
+intryck af den federativa hufvudstadens
+yttre och af den miljö, i hvilken sällskapslifvets
+aristokratiska och byråkratiska
+element mötas, täfla, och utkämpa sina strider.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-3">
+<a id="page-32" class="pagenum" title="32"></a>
+<span class="firstline">TREDJE BREFVET.</span><br>
+»Society».
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Det finnes väl ingen småstad i hela världen,
+som icke har sin s. k. societé, d. v. s.
+en klick af några utvalda, som anse sig för
+mer än de andra, och som beslutit sig för att
+de, och endast, de äro fint folk. Detta är
+ett faktum som litet hvar kunnat konstatera.
+Sådana klickar finnas såväl i Trosa som i Paris
+och det är lika svårt att få räknas till dessa
+utvalda i den ena som den andra staden, ehuru
+urvalet i en liten stad sker med ändå större
+hänsynslöshet, och möjligheten att få »komma
+med» är betydligt mindre där, ty man blir ju
+i mindre samhällen så lätt intim och man har
+folk »in på näsan på sig».
+</p>
+
+<p>
+I de af Europas hufvudstäder, där ännu
+ett kejserligt eller kungligt hofceremoniel skrifver
+lagarna inbilla sig en del folk, att de
+genast bli mottagna i »societén» bara de blifvit
+presenterade på hofvet. Detta är dock ett
+<a id="page-33" class="pagenum" title="33"></a>
+stort misstag. Man blir bjuden på hofvet,
+kanske till en bal hos en utrikesminister och
+några liknande mer eller mindre officiella tillställningar,
+men att tillhöra klicken är något
+helt annat. Man måste vara släkt med de ledande
+damerna, mannen måste tillhöra en viss
+klubb, damerna böra framför allt äga detta lediga
+på samma gång som värdiga uppträdande, som
+knappast står att finna hos andra än dem som
+äro nog lyckliga att ha kunnat draga fördel
+af mödrars och mormödrars erfarenhet inom
+stora världen. Den ekonomiska frågan är af
+underordnad betydelse, endast man kan »sauvera
+apparanserna», ty några stora pretentioner ha
+i detta hänseende aldrig uppställts. Vissa
+fordringar på bostad, toiletter samt en eller
+annan föga betungande tébjudning, det är allt.
+Med få ord, man blir ej en medlem af societén
+bara därför att man vill. I städer sådana
+som Paris, London, Wien finnes det naturligtvis
+en mångfald olika selekta kretsar, men icke
+desto mindre skall man alltid finna en särskild
+klick, som är och förblir »societén».
+</p>
+
+<p>
+Washington vore ej Washington, om det
+ej hade sin »society», och detta i mer än en
+bemärkelse, ty de framsteg den federativa hufvudstaden
+kunnat glädja sig åt under de senaste
+decennierna har den till stor del denna
+<a id="page-34" class="pagenum" title="34"></a>
+»society» att tacka för. Innan det blef modet
+för en del rikt folk att tillbringa vintern här,
+lefde Washington ett tynande lif, nu däremot
+sjuder det af lifslust och societetslifvet har
+varit en af häfstängerna för detta uppsving.
+</p>
+
+<p>
+»Society» i den federativa hufvudstaden
+har haft en ganska egendomlig utveckling.
+</p>
+
+<p>
+Allt som rörde sig kring presidenten, kabinettet
+och kongressen intog i äldre tid naturligtvis
+främsta rummet, men de förändringar
+den officiella världen så ofta var underkastad
+gjorde, att »society» så småningom grupperade
+sig kring en del fina, mest från engelska
+tiden härstammande Virginia- och Marylandfamiljer
+samt kring medlemmarna af Förenta
+staternas högsta domstol, hvilka hade första
+platsen i den administrativa hierarkien och
+ännu pretendera att placeras mellan utländska
+ambassadörer och envoyéer samt sålunda före
+kabinettet eller statsråden. Det låg i sakens
+natur, att dessa på lifstid nämnda funktionärer,
+eller rättare sagdt, deras fruar jämte »the cave-dwellers»
+d. v. s. de finaste urinnevånarne skulle
+bli de »högsta hönsen i korgen»; de utgjorde
+således helt naturligt en stamtrupp, som jämte
+corps diplomatique bildade »society». Hvad
+corps diplomatique angår kan nämnas, att den
+förresten endast undantagsvis tillhörde denna
+<a id="page-35" class="pagenum" title="35"></a>
+Washingtons »allra finaste» societé och ej heller
+trifdes i dessa kretsar, där endast engelska
+talades, och där man lefde ett mycket enkelt,
+flärdfritt lif, snarare ägnadt åt estetiska än åt
+sociala intressen.
+</p>
+
+<p>
+Diplomaterna, som under dessa tider af
+patriarkalisk enkelhet ej räknade ambassadörer
+i sin krets, kände sig dessutom undanpetade
+i de myndiga domarnas sällskap, där de måste
+nedstiga ett trappsteg. Däraf uppstod så småningom
+en ny klick, den diplomatiska, som
+i sig upptog en del yngre medlemmar af den
+andra societeten samt naturligtvis utrikesministerns,
+eller, som han här kallas, »the secretary
+of state», familj. Umgänge idkades icke
+desto mindre mellan de båda falangerna, men
+dock mera kyligt, hvartill naturligtvis bidrog,
+att inom diplomatklicken talades mest franska.
+</p>
+
+<p>
+Sedan det blifvit sed att omvälja senatorerna,
+hvarigenom dessa under långa tider så
+att säga fingo hemortsrätt i Washington och
+under någon tid af säsongen där införde sina
+familjer, tillkom ett nytt element, som dock
+hufvudsakligen rörde sig inom den officiella
+världen.
+</p>
+
+<p>
+Efter inbördeskriget på 1860-talet uppträdde
+på skådebanan ännu ett element, som på
+grund af sin prestige ansåg sig väl värdt att få
+<a id="page-36" class="pagenum" title="36"></a>
+insteg i societén i Washington; det var det
+militära, som under ett tiotal år t. o. m. nästan
+hade ledningen. Officersfamiljer, från armén och
+flottan, slogo sig ned i hufvudstaden och gåfvo
+åt baler och middagsbjudningar ett nytt lif,
+särskildt blefvo yngre officerare en mycket
+välkommen tillökning i sällskapslifvet, som just
+var, och fortfarande alltid är, i saknad af kavaljerer.
+Dessa familjer, som mera lefde på
+männens eller sönernas å slagfälten vunna ära
+än på pengar, kunde dock ej, utom i få fall, göra
+sig gällande i längden och nu är den militära
+societén en särskild krets för sig, mycket
+värdig och ansedd inom den officiella världen,
+men utan inflytande på det mera selekta sällskapslifvet,
+däri de dock, ehuru mera sällan
+deltaga. Några unga militärer samt naturligtvis
+de som äro anställda såsom »aides» eller
+uppvaktande hos presidenten äro likväl gärna
+sedda gäster i alla olika kretsar, där deras
+egenskaper af dansörer högligen uppskattas.
+</p>
+
+<p>
+I gamla tider voro presidenten och hans
+fru tongifvande, dock utan att egentligen ingripa
+i själfva societéns göranden och låtanden.
+Presidenterna voro i regel äldre män, när de
+tillträdde sitt höga ämbete och fruarna, som,
+på få undantag när, voro uppfostrade under
+demokratiska förhållanden i någon mindre stad,
+<a id="page-37" class="pagenum" title="37"></a>
+brydde sig ej om eller kunde ej sätta sig in
+i det gryende storstadslifvet i Washington. De
+gjorde sina reglementerade middagar, hade sina
+alltid genomtråkiga officiella och semi-officiella
+mottagningar men gingo endast bort, när de voro
+bjudna till vice presidenten och statsråden, ett
+bruk som ännu bibehålles. Särskildt är detta
+fallet med den af presidenten och hans fru
+vedertagna praxis att ej mottaga bjudningar
+till de utländska sändebuden, då det i öfverensstämmelse
+med en gammal tradition och enligt
+konstitutionen är förbjudet för den nordamerikanska
+statschefen (och följaktligen för hans
+»gemål») att begifva sig på utländskt område
+eller mottaga gästfrihet under främmande flagga
+och såsom sådant anses ambassader och
+legationer, där ju de respektive makternas
+flaggor äro hissade.
+</p>
+
+<p>
+När emellertid dåvarande vice presidenten
+Chester Arthur genom presidenten Garfields död
+1887 oväntadt blef beklädd med presidentvärdigheten,
+inträdde en ändring i afseende å den
+exekutiva maktens deltagande i sällskapslifvet.
+General Arthur var en sällskapsmänniska, en
+klubbman med förfinade vanor, en épicuré,
+som alltjämt citeras för sina fina middagar, sitt
+sällskapliga väsen och sina eleganta kläder. Om
+nu orsaken är att söka häruti eller ej, nog af,
+<a id="page-38" class="pagenum" title="38"></a>
+under hans något öfver treåriga presidenttid började
+en del miljonärer från Newyork att vintertiden
+tillbringa några månader i Washington; rika
+senatorer uppbyggde åt sig villor, som nu se
+ganska enkla ut, men då ansågos såsom höjden
+af elegans. Den ena miljonärsfamiljen
+efter den andra flyttade hit och därmed hade
+åter ett nytt element i hufvudstadens sociala
+lif tillkommit, ett element, som helt och hållet
+omskapat sällskapslifvet här och så att säga
+sprängt societén i tvenne läger, öfver hvilka
+dock alltid tronar den finfinaste klicken eller
+som den här kallas »the inner set».
+</p>
+
+<p>
+Det var mångmiljonären Whitney, som först
+inledde raden af dessa öfverdådiga och af
+uppkomlingslyx kännetecknade fester, hvilka
+slogo de gamla »cave dwellers» med häpnad
+blandad med afsmak, och som föranledde dem
+att taga afstånd från ett sällskapslif så föga
+öfverensstämmande med deras begrepp om
+gammaldags gediget och förfinadt uppträdande.
+</p>
+
+<p>
+Men miljonärernas krets vidgades och vidgades;
+diplomaterna, som ha till sin uppgift
+bl. a. att gå ut i stora världen och i rökrummens
+intimitet, sedan de eldiga vinerna lossat
+tungbanden, söka uppsnappa nyheter och
+politiska hemligheter, aktade ej för rof att med
+sin närvaro hedra en eller annan ganska tvetydig
+<a id="page-39" class="pagenum" title="39"></a>
+mångmiljonärs fester. Som diplomaterna
+voro nästan oinskränkta domare öfver hvilka
+som skulle anses värdiga att upptagas i »the
+inner set», blef det snart genom det kryphålet
+som familjer utan ställning i sina respektiva
+hemorter lyckades »komma med» i Washington.
+Skulle någon af staden Washingtons
+egna uppkomlingar försöka bli mottagna i dessa
+selekta kretsar kan han dock vara säker på
+att bli boykottad och icke ens den diplomatiska
+vägen skulle stå honom öppen.
+</p>
+
+<p>
+Emellertid ha Chicago-, San Fransisco- och
+New-Yorkmiljonärer slagit sig ned i Washington,
+hvars societetslif mer och mer antagit
+samma prägel, som det eleganta lifvet i Newport
+och Tuxedo eller i Europas s. k. »winter-cities».
+Man kommer hit några månader och
+ägnar sig uteslutande åt sällskapslifvet, man
+ger middagar, man bjuder på sång af Caruso
+och Melba, man har sina »bridgepartier», sina
+automobilfärder o. s. v. Från att äga ett verkligt
+fint och i allo gediget men i viss mån
+modest sällskapslif har Washington blifvit en
+verklig fåfängans marknad, hvars dragningskraft
+på allra sista tiden börjat förete en liten
+tillbakagång. I synnerhet har sista säsongen,
+oaktadt middagar och baler i oändlighet aflöst
+hvarandra, visat tecken på afmattning.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-40" class="pagenum" title="40"></a>
+Visserligen påstås en rik newyorkare för
+några år sedan ha yttrat att: »med en president
+från New-York, en utrikesminister från
+New-York, en engelsk ambassadris från New-York
+(d. v. engelske ambassadörens fru, lady
+Herbert), en del miljonärer från New-York
+och en newyorkare såsom föreståndare för den
+bästa restauranten börjar Washington verkligen
+bli beboeligt». Detta hindrar dock ej att dessa
+blaserade mångmiljonärer i grund och botten
+tycka att här är ganska tråkigt och småstadsaktigt,
+och flera påstås vara färdiga att sälja
+sina villor. Andra, som flyttat hit och endast
+delvis »kommit med», resa hellre öfver till
+Europa, där de under alla omständigheter få
+mera för sina pengar, om de också icke ha så
+mycket större utsikter att där bli upptagna i
+de finaste kretsarna.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten Roosevelts aera har varit och är
+isynnerhet nu kännetecknad af att en viss kyla
+mellan »Hvita huset» och »society» så småningom
+inträdt. Flere familjer, som varit mottagna
+af »the inner set», ha ej upptagits på presidentens
+bjudningslistor, hvarigenom slitningar
+uppstått. Äfven har presidenten ganska oförtydbart
+visat sig afvog mot en eller annan
+diplomat, som därföre återkallats. Detta har
+också inverkat på frekvensen vid de sedvanliga
+<a id="page-41" class="pagenum" title="41"></a>
+mottagningarna, där många, som annars pliktskyldigast
+bruka infinna sig, lyst med sin frånvaro.
+Man har äfven inom societén misstyckt,
+att presidenten i ministären inkallat en jude,
+m:r Straus, som dock åtnjuter berättigadt anseende
+och tvenne gånger varit envoyé i Konstantinopel.
+Det är icke så mycket, att han
+är jude, som att han icke är kristen, hvari orsaken
+till isynnerhet »the cavedwellers» ogillande
+af valet är att söka. Man är nämligen
+här ytterst konservativ i religiösa frågor.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten Roosevelt är i öfrigt icke vidare
+road af det ytliga sällskapslifvet och hans fru,
+som visserligen redan som guvernörska i staten
+New-York och senare någon tid som vice presidentska
+måst åtaga sig åtskilliga sociala förpliktelser
+och bordt vara tränad för sin höga
+plats såsom »the first lady of the land», har
+ej heller visat något lifligare intresse för societén.
+Denna har känt sig stött öfver, att hon
+nästan helt och hållet öfverlämnat bestyret
+med detaljerna af hennes relationer med societén
+till sin »social secretary», miss Hagner,
+som, efter hvad det påstås, med kanske väl ovarsam
+hand gått tillväga i afseende på de sociala
+domslut, som utfärdats från det »Hvita huset».
+</p>
+
+<p>
+Detta hindrar naturligtvis ej att presidenten
+och Mrs Roosevelt ha många anhängare, men
+<a id="page-42" class="pagenum" title="42"></a>
+säkert är, att just sista året ha slitningarna
+varit ganska märkbara och inverkat på sällskapslifvet.
+Om »the inner set» skulle välja
+president, är Roosevelt säker på att ej bli
+omvald. Ehuru man helt opartiskt erkänner
+hans många framstående egenskaper som politiker,
+tänker man ej särdeles högt om honom
+som sällskapsmänniska, detta ehuru han kan
+vara glad med de glada, gärna placerar ett
+lustigt skämt och är ytterst artig mot damerna.
+Animositeten är dock kanske mest att söka
+på kvinnosidan, ty Washington liksom alla
+mindre samhällen har det stora felet att vara
+en »skvallerhåla», hvilket annars ej är karakteristiskt
+för amerikanska förhållanden.
+</p>
+
+<p>
+Oafsedt dessa konflikter uppröres sällskapslifvet
+ofta af disputer om rang. Ingen vill ge
+med sig och i många fall har man måst kringgå
+vissa svårigheter genom att till middagsbjudningar
+ej samtidigt invitera sådana dignitärer,
+som skulle känna sig »knuffade», ifall den ene
+eller den andre skulle få första platsen. Här
+är detta så mycket viktigare, som man till en
+middagsbjudning oftast ordnar sig så, att man
+har hedersgästen, d. v. s. redan på bjudningskorten
+står: »Mr och Mrs ... anhålla om äran
+att få se Mr och Mrs ... till middag för att
+möta (meet) t. ex. ... ambassadören och
+<a id="page-43" class="pagenum" title="43"></a>
+madame X.» Det passar sig nämligen ej att
+bedja två lika förnäma att »möta» hvarandra.
+</p>
+
+<p>
+Washingtonsocietén är förresten känd för
+något som skulle kunna kallas celebritetsfeber,
+som rasar här alldeles som i England, och
+den, som har den minsta lilla pretention på
+att vara hvad man här kallar »a lion» kan i
+Washington få sitt lystmäte på middagsbjudningar,
+där han blir »mött» af nästan samma
+personer dag ut och dag in, ty alla vilja ju
+gärna ha åtminstone ett nytt ansikte vid sitt
+bord och därföre begagnar man äfven tillfället
+att se just främlingar.
+</p>
+
+<p>
+Rangförhållandena äro egentligen enkla nog,
+men icke desto mindre uppstå tidt och ofta
+heta strider, som lägga sig för någon tid endast
+för att åter flamma upp.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten, som kallas »His Excellency»,
+liksom franska presidenten, samt tilltalas Mr
+President, har naturligtvis jämte sin fru första
+platsen. Sedan kommer vice presidenten, som
+utan något som helst omval eller dylikt inträder
+på presidentens plats för den händelse
+att denna skulle aflida under 4-årsperioden.
+När Lord Pauncefoot upphöjdes till ambassadör
+och begärde rang före vicepresidenten, fick
+han från utrikesdepartementet i London det
+<a id="page-44" class="pagenum" title="44"></a>
+svar, att han skulle »ceder le pas» på grund
+af vicepresidentens säregna ställning.
+</p>
+
+<p>
+Näst vicepresidenten komma de nio ambassadörerna
+och efter dem placerades förut
+högsta domstolens ledamöter med sin chef i
+spetsen, men de ha dock nu fått rycka ett
+steg längre ned och gå efter envoyéer och
+ministrar, som komma närmast ambassadörerna,
+ehuru statssekreteraren (för utrikes ärenden)
+går före envoyéerna; de öfriga sekreterarna
+(statsråden) gå i allmänhet efter. Omedelbart
+följa: amiralen af flottan, senatorer, staternas
+guvernörer, representanter, generaler, amiraler
+o. s. v.
+</p>
+
+<p>
+Från denna regel äro dock så många undantag
+och så mycket »ceder le pas», att man,
+för att begagna ett lika karakteristiskt som
+populärt uttryck, måste hålla tungan rätt i
+mun för att ej begå misstag eller stöta någon.
+Det anses vara under republikens värdighet
+att utge någon codex i placeringsväg, men nog
+skulle det vara välgörande.
+</p>
+
+<p>
+Som ingen hofrang finnes och infödda personer
+inom societén utom militärer ju i allmänhet
+icke ha någon rang, placeras sådana
+mycket beroende på värdinnans smak. En
+betitlad utlänning, en engelsk hertig t. ex., placeras,
+om än aldrig så ung, näst efter ambassadörer
+<a id="page-45" class="pagenum" title="45"></a>
+i enlighet med det engelska hofceremonielet.
+För resten gäller den utmärkta
+regeln, att de som bäst passa ihop placeras
+bredvid hvarandra, såvida det icke är åldern
+som får afgöra. Detta senare alternativ torde
+dock här, där alla vilja synas unga i det sista,
+icke komma att bli populärt.
+</p>
+
+<p>
+För dem som ej känna förhållandena synes
+emellertid allt gå så lätt och ledigt, att man
+ej skulle kunna ana hvilka stormar, ja, orkaner
+ibland uppröra den så lugna och spegelblanka
+ytan.
+</p>
+
+<p>
+Nu till en annan sida af Washingtons sällskapslif.
+</p>
+
+<p>
+»Washington är odrägligt med sitt föråldrade,
+tidsödande visit-tvång», så säga icke blott
+nykomna diplomater, utan äfven senatorer,
+»representatives» och andra officiella personer,
+som göra sin första »season» i hufvudstaden. I
+Europa gälla vissa regler, som så att säga ingå
+i den högre societetens uppfostran och utan
+nämnvärda olikheter observeras i de olika
+hufvudstädernas tongifvande kretsar, i mångt
+och mycket skiljande sig från hvad här är
+brukligt. Man kan ju ej misstycka att amerikanerna
+ha sina egna regler, sina ur deras
+samhällslif uppvuxna traditioner, men icke
+desto mindre tycker man dock, att det vore
+<a id="page-46" class="pagenum" title="46"></a>
+på tiden vidtaga åtskilliga ändringar efter europeiskt
+mönster, allrahelst Europa med rätta
+kan ha pretention på att likt en mamma, som
+för ut sin dotter i stora världen, gifva den
+famlande ungdomen vissa vinkar.
+</p>
+
+<p>
+I Washington äro de yttre formerna för
+sällskapslifvet ännu i dag ungefär hvad de voro
+när till societén räknades endast ett ganska
+begränsadt antal familjer. Någon omgestaltning
+tyckes oaktadt den kolossala utvidgningen
+i societékretsarne icke vara möjligt att få till
+stånd. Man är så konservativ i den stora republiken.
+Det låter onekligen som en paradox,
+men det är icke desto mindre fullkomligt
+sant och mången gång blir man verkligen
+slagen med häpnad öfver huru gammaldags,
+huru konventionella människorna äro här, och
+man skulle ofta vilja ge dem en riktig uppruskning.
+I synnerhet gäller detta om sättet
+att göra visiter inom Washingtons »high life»,
+hvars lagar i det hänseendet tyckas vara minst
+lika oantastliga som de tio budorden.
+</p>
+
+<p>
+Man begär nämligen här, att äfven herrarna
+skola göra personliga besök, och ofta ser man
+snälla gubbar ur den officiella världen helt
+beskedligt tåga omkring med sina fruar och
+döttrar alldeles som man på 60-talet brukade
+göra på nyårsdagen i Europa.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-47" class="pagenum" title="47"></a>
+En nyanländ ambassadörs- eller ministerfamilj
+gör, sedan mannen blifvit vederbörligen
+mottagen i »högtidlig» audiens af presidenten,
+personligt besök hos mrs Roosevelt på tid och
+dag som meddelas från Hvita husets sekretariat.
+Presentationen sker genom corps diplomatique’s
+doyenne, nu baronessan Mayor
+des Planches, italienske ambassadörens fru.
+</p>
+
+<p>
+Mrs Roosevelt gör icke återvisit annat än
+till ambassadriserna, men skickar sitt kort till
+envoyéernas fruar.
+</p>
+
+<p>
+Jag skall ej annat än i förbigående nämna
+hvad de officiella amerikanerna ha att iakttaga,
+då ju dessa anteckningar närmast afse diplomaternas
+åligganden.
+</p>
+
+<p>
+Sedan en nyanländ ambassadör vederbörligen
+mottagits i »Hvita huset» gör han personliga
+visiter hos de andra ambassadörerna,
+samt sänder till hela corps diplomatique en
+notifikation, att han blifvit mottagen af presidenten
+samt underrättar att han en viss dag
+tager emot sina kolleger med fruar, sekreterare
+o. s. v. Först härefter sänder ambassadören
+genom sin sekreterare sina kort till envoyéerna.
+</p>
+
+<p>
+Envoyéerna göra, sedan de mottagits af
+presidenten, visit hos alla envoyéerna samt
+tillskrifver ambassadörerna ett personligt bref
+med anhållan om att de måtte utfästa en dag,
+<a id="page-48" class="pagenum" title="48"></a>
+då han kan få göra dem sin uppvaktning. Legationssekreterare
+måste göra visit hos alla
+beskickningsschefer samt lämna sitt jämte sin
+chefs kort, hvarpå är skrifvet p. p. (pour
+présenter).
+</p>
+
+<p>
+Ambassadörerna göra ej första visit hos
+någon af de högre statsfunktionärerna utom
+hos vice presidenten. En stackars envoyé
+eller en simpel legationssekreterare måste däremot,
+utom hos kolleger, göra personlig, märk
+väl personlig, visit hos: alla de 9 medlemmarna
+af högsta domstolen, stadsrådet (the cabinet),
+de 92 senatorerna och talmannen. När
+så härtill kommer en oändlighet af återvisiter
+till generaler, amiraler, »representatives», undersekreterare,
+privatpersoner tillhörande »society»
+kan man med lätthet tänka sig, att en europeisk
+diplomat kan få myror i hufvudet.
+</p>
+
+<p>
+Damerna ha samma skyldigheter som
+männen.
+</p>
+
+<p>
+För att reda ut denna härfva ha många
+anställt särskilda »social secretaries», som göra
+upp visitlistor, besvara bjudningsbref, utsända
+kort, när så skall vara etc. etc. Det
+är en stor lättnad, men ställer sig naturligtvis
+ganska dyrbart. För dem som föra stort hus,
+ge mycket fester och följaktligen känna »hela
+världen» är det dock nästan oundvikligt att
+<a id="page-49" class="pagenum" title="49"></a>
+ha en sådan hjälpreda, som känner huru allting
+skall gå till, hvad människor heta, hvar
+de bo, när de ha sina mottagningar o. s. v.
+</p>
+
+<p>
+Hvad själfva sällskapslifvet i det moderna
+Washington beträffar är det föga olika det i
+London, som med amerikanernas engelska traditioner
+ju är helt naturligt, endast att det i
+yttre glans och omväxling på långt när icke
+kan jämföras med lifvet i Londons societé
+under säsongen. Allt är här gifvetvis i mycket
+mindre skala, men hela tonen är god, umgänget
+är fint och i allmänhet förvånande raffineradt
+för ett demokratiskt land. Visserligen
+händer det ibland, att man hoppar öfver skaklorna,
+så som det hände härom året på en större
+bal gifven af en bekant miljonär, men det hör
+till undantagen. När man varit här någon tid
+och kommit in i de gamla goda familjerna,
+blir man riktigt ond på sig själf, som gått och
+bedömt alla amerikaner och amerikanskor efter
+vissa osympatiska, vräkiga specimen man sett
+i Europa eller äfven i de större städerna här.
+Man kan utan öfverdrift säga om societén i
+Washington, att den i allmänhet är utan ostention
+samt mycket måttfull i sitt uppträdande.
+Ja, kanske till och med skulle kunna sägas, att
+isynnerhet hos damerna framträder väl tydligt
+en rädsla att icke vara nog comme-il-faut, en
+<a id="page-50" class="pagenum" title="50"></a>
+osäkerhet som frapperar de världsvana societédamerna
+från Europa, som komma öfver hit.
+</p>
+
+<p>
+De nöjen som bjudas äro: middagar, baler,
+luncheons, »musicals» samt på våren utfärder
+eller trefliga klubbfäster med damer o. s. v.
+Tyvärr är det illa ställdt med teaterförhållandena;
+detta kommer dock med stadens vidare
+utveckling att så småningom ordna sig.
+</p>
+
+<p>
+Middagsgifning är emellertid en alldeles
+speciell sida i Washingtons sällskapslif och
+man finner ut de mest otänkbara sätt att göra
+dem omväxlande och intressanta.
+</p>
+
+<p>
+Säsongens brådaste tid är från 1 december
+till ask-onsdagen, då en rätt stilla tid inträder,
+men under dessa 3 månader måste man ha
+nerver af stål och härdade matsmältningsorgan
+för att hålla ut.
+</p>
+
+<p>
+Att konversationen blir tom och enformig,
+att samtalsämnena, utom skvaller, tryta, ligger
+ju i sakens natur, när man ständigt träffar
+ungefär samma människor, äter samma
+mat, vistas i rum som äro möblerade på samma
+sätt, ser damer, som äro klädda så precis lika,
+att man knappast kan skilja dem åt.
+</p>
+
+<p>
+Men detta är ingenting särskildt karakteristiskt
+för Washington, ty samma förhållande
+äger rum öfver allt i stora världen, kanske
+<a id="page-51" class="pagenum" title="51"></a>
+dock mest i Amerika, där alla skola ha det lika,
+åtminstone till det yttre.
+</p>
+
+<p>
+Oaktadt sin enformighet, som för de yngre
+diplomaterna kan vara pröfvande nog, äger
+dock lifvet i Washington, sedan den första
+verkligt påkostande visitkampanjen är öfver,
+ett obestridligt behag. De som varit här länge,
+öfverge det endast ogärna och sällan reser
+någon härifrån utan att lämna verkliga vänner,
+vänner i ordets allra bästa bemärkelse, trofasta,
+tillgifna och tjänstvilliga.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-4">
+<a id="page-52" class="pagenum" title="52"></a>
+<span class="firstline">FJÄRDE BREFVET.</span><br>
+»Hvita huset» och dess invånare.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+»The executive mansion», det vill säga
+det palats, som Förenta staterna ställt till den
+verkställande maktens förfogande kallas i dagligt
+tal endast »Hvita huset», ett namn, någon
+tid fallet i glömska, nu af presidenten Roosevelt
+åter bragt till lif. Detta namn har också
+en intimare, gammaldags prägel, väl passande
+för den för amerikanska förhållanden ganska
+modesta och i synnerhet till det inre föga imponerande
+byggnad, där den nästan med autokratisk
+myndighet utrustade statschefen utöfvar
+sitt maktpåliggande värf.
+</p>
+
+<p>
+Huset uppfördes i sitt ursprungliga skick
+redan mellan 1792 och 1797 samt fick ett präktigt
+läge på en vidsträckt tomt, som nu är
+ordnad till en afstängd park gifvande det
+hela något seigneurialt, hvarigenom dess egen
+obetydlighet i viss mån motverkas. Byggnaden
+var dock ingalunda något arkitektoniskt
+<a id="page-53" class="pagenum" title="53"></a>
+mästerverk och hade till förebild hertigens af
+Leinsters slott nära Dublin. I dess första
+skede beboddes huset redan af republikens
+andre president Adams äfvensom sedermera
+af Jefferson, men blef lågornas rof under kriget
+med engelsmännen år 1814. Det reparerades,
+ombyggdes och förstorades dock snart
+därefter och har sedan utan väsentliga förbättringar
+sett den ena presidenten efter den
+andra flytta in, verka där och åter packa sina
+kappsäckar för att oftast med en suck af lättnad
+lämna icke blott sitt ansträngande och
+mycket fordrande arbete utan äfven den ganska
+inadekvata bostaden åt sin efterträdare.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-053">
+<img src="images/053.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Hvita huset: Norra fasaden (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+<a id="page-54" class="pagenum" title="54"></a>
+När presidenten Roosevelt genom Mc Kinley’s
+död 1901 blef herre i »Hvita huset», fann
+han det i ganska dåligt skick, såväl hvad det
+inre som det yttre beträffade och dessutom
+ansåg Mrs Roosevelt byggnaden fullständigt
+otillräcklig och otidsenlig. Med sin karakteristiska
+beslutsamhet förklarade presidenten
+att något måste göras för att få huset i värdigt
+skick, hvarpå kongressen med största beredvillighet
+ställde nödiga medel till förfogande. Tillbyggnader
+gjordes, särskilda lokaler för kabinettets
+sammanträden uppfördes i parken, en del
+smaklösheter i den inre dekoreringen, som
+tillkommit under olika presidenter, aflägsnades
+och, framför allt, huset gjordes åter hvitt.
+Det hade nämligen under årens lopp antagit
+en färgton, som mer och mer dragit åt smutsgrått.
+Ingen undrar då, att det gamla namnet
+äfven kommit i glömska.
+</p>
+
+<p>
+Sådant huset nu står där, är det emellertid
+i viss mån en prydnad för Washington, ehuru
+det liksom nästan all amerikansk modern arkitektur
+icke företer annat än en trogen kopia
+af en äldre stil. I sin oklanderliga hvithet
+är det både nobelt och tilltalande. Det liknar
+dock mer en förmögen privatmans gedigna
+bostad eller en af de mindre prefekturerna
+i ett franskt departement, än ett hem för
+<a id="page-55" class="pagenum" title="55"></a>
+en så myndig man som en stormakts president.
+</p>
+
+<p>
+Men man måste likväl taga i betraktande,
+att det endast är sedan knappa tjugo år som
+den stora republiken börjat förverkliga sina
+stormaktsdrömmar och att massan af medborgare
+ej alls inser nödvändigheten af att en
+stormakt anlägger några af de »imposanta attribut»,
+man i Europa anser oafvisliga, när det
+gäller den yttre ståt, hvarmed sedan sekler
+den executiva makten brukat uppträda.
+</p>
+
+<p>
+Lifvet i det »Hvita huset» är prägladt af en
+viss enkelhet men icke desto mindre mycket
+värdigt, och man känner, att alla detaljer äro
+ordnade både med förstånd och smak på
+samma gång som det hvilar ett slags förnämt
+lugn öfver det hela. Man ser husmoderns
+hand och man känner att intet är öfverlämnadt
+åt slumpen; allt är regleradt, allt går väl
+till utan att man i något afseende söker täfla
+med miljonärerna. Vid anordnande af sådana
+storartade fester som t. ex. när prins Heinrich
+af Preussen för några år sedan gjorde sitt så
+omtalade besök i Amerika, visade Mrs Roosevelt,
+att hon på ett mästerligt sätt kunde gå
+i land äfven med uppgifter, som sällan föreläggas
+en amerikansk husmoder, vore hon äfven
+presidentens fru.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-56" class="pagenum" title="56"></a>
+Presidenten har sin privatsekreterare, Mr
+Loeb, som jämte en hel stab af stenografer,
+maskinskrifvare, öfversättare o. s. v., är honom
+behjälplig med det oerhörda och synnerligen
+betungande besvarandet af de ofta nog till
+flere hundratal uppgående enskilda bref och
+skrifvelser, som dagligen från hela Amerika
+och från utlandet strömma in i presidentens
+enskilda »office».
+</p>
+
+<p>
+Dessutom har han såsom president ett visst
+antal officerare anställda såsom »aides» samt
+ett slags »majordomus», hvilkas skyldighet det
+är att ordna mottagningar, lämna gästerna
+placeringskort vid middagsbjudningar, verkställa
+presenteringar för presidenten och för
+Mrs Roosevelt, samt bjuda armen åt damer,
+som komma utan kavaljerer o. s. v. De ha af
+gammalt blifvit kallade »coffee coolers,» d. v. s.
+på militärt språk sådana soldater, som, när kamraterna
+tåga ut till batalj, äro beordrade som
+handräckning åt kockarna i lägret. Till dessa
+poster har i allmänhet utvalts framstående unga
+män med godt utseende och goda fasoner.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten Roosevelt med sitt sinne för
+det pittoreska har valt många af sina »aides»
+bland sönerna eller sonsönerna till män, hvilkas
+namn äro ryktbara i Amerikas historia.
+Sålunda ha under senare tider varit tjänstgörande
+<a id="page-57" class="pagenum" title="57"></a>
+en ung Grant, en Lee, en Sheridan
+o. s. v. Mrs Roosevelt å sin sida har, såsom
+förut nämnts, sin egen »social secretary», miss
+Hagner, som intager en ställning liknande den
+af en ceremonimästare, ty allt som i det
+»Hvita huset» ordnas i socialt afseende är öfverlämnadt
+åt henne att utföra, om hon också
+ibland måste böja sig för ett »högre råds» anvisningar.
+Mrs Roosevelt har nämligen anordnadt
+ett slags konklav af alla statsrådsfruarna,
+som hvarje tisdag mötas hos henne och diskutera
+frågor rörande societén och därmed
+sammanhängande ting. Dessa »konseljer» ha
+mycket klandrats af »society», som funnit dem
+både löjliga och opåkallade såsom görande
+mera skada och åstadkommande mera split
+än förr inom de olika lagren af sällskapslivet.
+</p>
+
+<p>
+Nu en liten blick på s. k. »social functions»
+och på den etikett m. m., som är gällande i
+det Hvita huset under den Rooseveltska regimen.
+</p>
+
+<p>
+På nyårsdagen, som inleder säsongens mera
+officiella afdelning aflägger hvarje i Washington
+boende i offentliga värf stadd person eller
+vanliga medborgare, som så önska, sitt besök
+hos presidenten. Det är denna mottagning,
+som litet emellan i den europeiska pressen
+<a id="page-58" class="pagenum" title="58"></a>
+omtalas, då presidenten ibland måste trycka
+handen på mer än 8,000 personer under en
+förmiddag. Mrs Roosevelt är äfven närvarande
+och jämte presidentparet äro, såsom ett
+slags hedersvakt, som omgifver dem, tillkallade
+sekreterarna (statsråden) och privatsekreteraren
+med fruar. Mottagningen eller rättare
+sagdt defileringen eger rum i det s. k. Blå
+rummet. Presidenten med fru samt sekreterarna
+med damer samlas två trappor upp och
+tåga i procession till festvåningen, där de i det
+sagda rummet intaga sina platser vid den ena
+kortsidan. Corps diplomatique, som, på
+grund af herrarnas lysande uniformer, ordensdekorationer
+och ofta distingerade utseenden
+väcka stort uppseende och intresse har jämte
+ett fåtal af de allra högsta statsfunktionärerna
+fått sig platser anvisade där.
+</p>
+
+<p>
+Defileringen börjar klockan 11 f. m., då en
+musikkår spelar en marsch. »Hvita husets»
+»majordomus», nu öfverste Bromwell, utropar
+hvarje(!) persons namn och den officiella handtryckningen
+äger rum. Mrs Roosevelt böjer
+endast på hufvudet, men är dispenserad från
+att taga den oändliga strömmen af nyårsönskande
+medborgare i hand, utom när hon särskildt
+vill hälsa på någon bekant eller mycket
+framstående person. Så var det dock icke förr,
+<a id="page-59" class="pagenum" title="59"></a>
+men Mrs Mc Kinley, som var af klen hälsa,
+införde denna nya tingens ordning, en synnerligen
+påkallade reform, som sedan dess upprätthållits
+under den nuvarande regimen. Sedan
+de mera officiella medborgarna varit i elden,
+kommer kl. 1 hvem som helst, som önskar
+visa presidenten sin respekt. Vid förra årets
+stora mottagning aflägsnade sig Mrs Roosevelt,
+när den mera allmänna mottagningen
+skulle börja och har hon därföre fått uppbära
+mycket klander.
+</p>
+
+<p>
+Klädseln för herrar är: uniform för diplomater
+och officerare; för andra redingote eller
+för resten huru man bäst vill och kan. Också
+får man se de mest egendomliga kombinationer.
+Damerna äro i eleganta visitdräkter.
+Efter mottagningen ger presidenten frukost för
+sekreterarna med damer.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten har utom denna officiella mottagning
+under säsongen fyra större semi-officiella
+mottagningar för omkring 2,000 personer
+hvarje gång samt tre stora middagar. Dessa
+tillställningar äro ansedda såsom något oerhördt
+tråkigt och ehuru många, t. ex. medlemmarna
+af diplomatiska kåren, erhålla kort
+till alla mottagningarna infinna de sig sällan
+mer än på en. Mottagningarna äro ordnade
+så att vid hvarje särskildt tillfälle äro olika
+<a id="page-60" class="pagenum" title="60"></a>
+korporationer hedersgäster; vid den första:
+corps diplomatique, vid den andra justitiestaten,
+vid den tredje kongressen och vid den
+fjärde arméns och flottans representanter.
+</p>
+
+<p>
+De officiella middagarna äro: en för kabinettet,
+en för diplomatiska kåren samt en för
+högsta domstolen. Utom dessa hedersgäster
+äro då inbjudna en del framstående medlemmar
+af kongressen, administrationen, armén
+och flottan etc., dock alltid så valda, att de i
+ett eller annat hänseende passa i hop med dem,
+för hvilka middagen gifves. Gästerna samlas i
+det s. k. »East room», en balsal af ej alltför
+imponerande proportioner, nyligen omdekorerad,
+smakfull men utan pretention. Hvarje anländande
+gäst erhåller af förste vaktmästaren
+(usher) ett kort, hvarå platsen vid bordet angifves,
+herrarna dessutom ett kort upptagande
+namnet på den dam de skola föra ut; skulle
+damen inte vara känd af kavaljeren, verkställes
+presentation genom en af presidentens
+»aides», hvilka alla äro närvarande i samlingsrummet
+för att mottaga gästerna.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-061">
+<img src="images/061.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Balsalen i »Hvita huset», kallad »The East room» (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Sedan alla samlats i salens nedre ända
+inträder presidenten med sin fru och gästerna
+defilera efter rang och ordning alldeles som
+vid en mottagning. Därefter bjuder presidenten
+armen åt den förnämsta damen samt följes
+<a id="page-61" class="pagenum" title="61"></a>
+omedelbart af den i rang högsta manlige
+gästen, som convojerar Mrs Roosevelt; de öfriga
+ordna sig i procession. Middagarna äro i allmänhet
+oklanderligt serverade ehuru ingen
+lyx utvecklas; glas, porslin, silfver är smakfullt,
+bordet prydes af blommor, ljus finnes i
+öfverflöd och det hela är fullt värdigt en
+statschef. Man märker på allt, att ett kvinligt
+element med förstånd och smak uttänkt
+alla detaljer. Matsedlar användas ej, till saknad
+för många, som gärna skulle öka sina
+samlingar af sådana. Vid presidentens plats
+<a id="page-62" class="pagenum" title="62"></a>
+står alltid vid dessa officiella middagar en
+bägare af guld i form af ett gammaldags högt
+champagneglas; det är en present af handelskammaren
+i S:t Francisco. Musik utföres af
+flottans musikkår.
+</p>
+
+<p>
+Som köket i »Hvita huset» ej är större än
+att middagar för endast fyrtio personer kunna
+anrättas, anlitas vid dessa middagar, till hvilka
+omkring 90 personer vanligen inbjudas, en s. k.
+»caterer», som ansvarar för allting och från
+sitt etablissement i staden förser presidentens
+bord, men tyvärr äro, sannolikt just på grund
+häraf, presidentens större middagar, såväl i afseende
+på mat som vin ej ansedda såsom kulinariska
+mönster.
+</p>
+
+<p>
+Middagsbjudningarna äro utställda till kl.
+8 e. m.; man sitter till bords nära två timmar.
+Presidenten serveras enligt gammal sed först.
+Sedan alla lämnat matsalen, samlas damerna
+i det förut omtalade »East room», och de herrar
+som röka tillbringa en stund i rökrummet,
+hvartill ordnats presidentens privata
+matsal.
+</p>
+
+<p>
+Under säsongen ger presidenten allt emellanåt
+smärre middagar och icke sällan komma
+på besök några vänner från New-York, eller
+andra, för hvilka då särskilda bjudningar anordnas.
+Nästan hvarje fredag är en större musiktillställning
+<a id="page-63" class="pagenum" title="63"></a>
+för mellan 200 à 500 gäster. Bjudningarna
+härtill, ehuru tryckta på kort med Förenta
+staternas vapen, äro utfärdade endast af
+Mrs Roosevelt, som ensam mottager sina gäster.
+Det är nämligen vanligt att före konserten
+varit gäster till middagen; presidenten stannar
+därföre hos dem tills han jämte tvenne af
+sina »aides» träder in i konsertsalen och intager
+sin plats i första raden af de med förgyllda
+stolar ordnade sittplatserna.
+</p>
+
+<p>
+Mellan numren händer det att han samspråkar
+med några damer. En gammal sedvänja
+vill att ingen sitter när presidenten står,
+hvilket bruk ofta ger anledning till skämt men
+mycket noga observeras. Det berättas, att
+en gammal tante till Mr Roosevelt, när hon
+underrättades om nödvändigheten att stå upp,
+när presidenten själf stående tilltalade henne,
+med amerikansk frispråkighet yttrade: Jag stå
+när Teddy talar med mig? »Well! I guess not».
+Mr Roosevelt själf är snarare generad öfver
+denna etikett, men säger sig hålla därpå för
+ämbetets skull.
+</p>
+
+<p>
+När konserten är öfver serveras glace samt
+punsch, d. v. s. en slags bål. Kl. 11,30 är
+hämtningen efter musiksoiréerna. Man ser
+således att presidenten utöfvar en storartad
+gästfrihet, hvilket icke blott är påkostande
+<a id="page-64" class="pagenum" title="64"></a>
+för värdinnan utan äfven är ganska betungande
+för presidenten, som, då han icke äger någon
+nämnvärd personlig förmögenhet, uteslutande
+är hänvisad till de 50,000 dollars om året,
+som staten består, d. v. s. lika mycket som
+t. ex. engelska ambassadören har i lön. Detta
+har också gifvit anledning till beundran öfver
+Mrs Roosevelts förmåga att kunna ordna allt
+så väl och värdigt med så jämförelsevis små
+inkomster. Presidenten uppbär dock äfven
+25,000 dollars till resekostnader årligen.
+</p>
+
+<p>
+Tjänarna i det »Hvita huset» bära ej livré.
+De som passa upp vid större mottagningar och
+middagar ha frack och hvit halsduk. Vid eftermiddagsmottagningar
+såsom »five o’clock teas»
+uppträda de egendomligt nog i s. k. »smoking».
+Kusken och den betjänt som följer ekipaget ha
+dock ett enkelt livré bestående af mörkblå
+rockar, hvita skinnbyxor samt vanliga stöflar
+med nedvikta ljusa skinnkragar. På hattarna
+bära de en kokard i rödt, hvitt och blått. Båda
+dessa tjänare äro af färgad ras.
+</p>
+
+<p>
+Hvardagslifvet i det hvita huset är ordnadt
+ungefär så här. Kl. 7 f. m. stiger presidenten
+upp och en timme senare intages jämte
+barnen gemensam frukost. Mellan 8,30 och 9
+brukar presidenten taga en kort promenad
+i parken, där man ofta kan få se honom
+<a id="page-65" class="pagenum" title="65"></a>
+i lifligt samspråk med sin privatsekreterare
+eller med någon medlem af kabinettet. Från
+kl. 9 till 1,30 är den verksamme mannen utan
+afbrott sysselsatt i sin byrå eller arbetande
+med »statsråden». Mycket punktligt intager
+han sin lunch jämte Mrs Roosevelt och har
+nästan alltid någon eller några gäster, med
+hvilka han har något att aftala, men så snart
+deserten är serverad reser sig presidenten och
+återgår till arbetet. Kl. 4 ridning eller åkning
+med Mrs Roosevelt, det må störtregna
+eller ej, ty presidenten är okänslig för vädret
+och lär aldrig ägt ett paraply. Efter promenaden
+ägnas någon tid åt barnen; presidenten
+är en sagoberättare som få och förstår sig på
+barn, och han leker äfven med dem som en
+riktigt snäll gammal sköterska. Nu är den
+yngsta telningen redan åtta år och de öfriga
+börja måhända ej längre sätta så mycket värde
+på sagor och barnlekar, men när »pappa Teddy»
+kommer upp i barnkamrarna är det ändå stor
+förtjusning, ty ungdomarna afguda sin far.
+</p>
+
+<p>
+Middagen serveras i hvardagslag kl. 7,30 och
+sällan saknas gäster. Mången gång går såväl
+presidenten som Mrs Roosevelt på teatern, ehuru
+Washington i det hänseendet är illa lottadt.
+Innan presidenten drar sig tillbaka, brukar
+han läsa någon nyare litteratur, mest historia,
+<a id="page-66" class="pagenum" title="66"></a>
+zoologiska arbeten, naturbeskrifningar. Vid
+midnatt går han, efter en i allmänhet ansträngande
+dag, till hvila.
+</p>
+
+<p>
+Söndagen tillbringas i stillhet. Såväl presidenten
+som Mrs Roosevelt besöka reguliert
+kyrkan. De äro båda protestanter; presidenten
+är trägen i reformerta
+kyrkan
+men Mrs Roosevelt
+i den episkopala.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w50" id="img-066">
+<img src="images/066.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Presidenten Roosevelt (eft. originalt. af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Presidenten
+Roosevelt anses
+vara en af dessa
+lyckans »guldgossar»,
+som endast
+behöfva sitta
+ned och önska
+hvad de vilja så
+sker det. Hela
+hans karriär tyckes vara en serie af lyckträffar.
+Men det är också sant att »lyckan
+träffar mannen» och det måste erkännas, att
+lyckan varit synnerligen förståndig i sitt val,
+när hon utsåg den unge Theodor Roosevelt
+till föremål för sina välgärningar. Han har i
+allo visat sig värdig sina framgångar och om
+han ibland skjutit öfver målet, ja t. o. m.
+<a id="page-67" class="pagenum" title="67"></a>
+varit hänsynslös, har han aldrig begagnat sig
+af sin makt eller ställning för att befordra
+egna fördelar. Han är dock för mycket politiker
+för att försumma ett enda tillfälle att
+gynna sitt parti såsom sådant, och vet ganska
+väl, att han skulle utskrattas af motpartiet,
+om han handlade på annat sätt.
+</p>
+
+<p>
+Alla anse honom såsom en gedigen karaktär,
+en man som icke prutar på sina åsikter och
+som är absolut hederlig. Inom det konservativa
+partiet, som han tillhört allt sedan sitt
+första inträde på den politiska skådebanan
+vid 21 års ålder, har han dock på senaste tiden
+fått många vedersakare särskildt inom den
+falang, som redan för 8 år sedan fruktade
+hans något vidt flygande, åt det demokratiska
+hållet lutande program, och som därföre genomdref
+hans val till vice president, på hvilken
+plats han ansågs oskadliggjord, då den
+som mottager denna hederspost i allmänhet
+anses såsom politiskt död och ur spelet.
+</p>
+
+<p>
+Ödet eller hans lyckliga stjärna ville annorlunda
+och sedan han endast få månader innehaft
+vice presidentskapet, gjorde han i stället
+sitt inträde i »Hvita huset», där han på grund
+af konstitutionen efterträdde den af Czolgoz
+mördade Mc Kinley.
+</p>
+
+<p>
+Hans kraftiga uppträdande, hans i mångas
+<a id="page-68" class="pagenum" title="68"></a>
+tycke hänsynslösa politik i ekonomiska frågor
+med dess bismak af själfhärskare samt hans
+obestridliga rättrådighet och ungdomliga entusiasm
+förskaffade honom omval till presidentskapet
+1904. Han blef i viss mån hela
+det amerikanska folkets idol. Denna hans
+popularitet är dock delvis hallstämplad i
+Europa, där hans ofta nog autokratiska tillvägagående
+helt naturligt skulle slå an och
+bättre uppskattas än här i landet. Det beröm,
+som i den utländska pressen ägnats den energiske
+presidenten, har sedan utbasunats genom
+de amerikanska tidningarna, som därigenom
+stimulerat sina landsmäns fåfänga och i väsentlig
+mån bidragit att få den lättledda publiken
+att falla ned i afgudadyrkan.
+</p>
+
+<p>
+Under det senaste året med sin vidtgående
+panik har dock Roosevelts stjärna varit något
+i nedgående. Amerikanerna kunna visserligen
+förmås att utveckla entusiasm äfven i ganska
+hög grad, men deras demokratiska uppfostran
+och läggning gör att de i grund och botten icke
+tycka om att det finnas s. k. »storgubbar», som
+i tid och otid tala om för dem hvad de skola
+göra. Nej, de goda yankees äro mera upplagda
+för att tala om för sina stora män hvad deras
+frid tillhörer. Man säger sig ej tycka om förmynderskap.
+Ändå är det väl ingenstädes,
+<a id="page-69" class="pagenum" title="69"></a>
+där det utöfvas så starkt tryck på individernas
+mening som just af de väl organiserade politiska
+partistyrelserna i Amerika.
+</p>
+
+<p>
+Man är emellertid stolt öfver sin »Teddy»,
+som han allmänt kallas, och de anfall, som
+riktats mot honom från olika håll, ha icke
+kunnat rubba det allmänna omdömet om honom,
+att han är en af de mest framstående presidenter
+Amerika haft, att han verkat ofantligt
+mycket godt, såväl utåt som inåt samt att
+han endast handlat såsom han ansett vara
+det rättaste och för landet det fördelaktigaste,
+alltid skjutande personliga intressen och hänsyn
+åt sidan.
+</p>
+
+<p>
+Franska ambassadören Jusserand säger på
+tal om Roosevelt, att han anser honom vara
+den största mannen på den västra hemisfären,
+icke blott ett hufvud utan äfven skuldrorna
+högre än alla andra.
+</p>
+
+<p>
+Han är nu en man i sina bästa år, med
+en erfarenhet inom den högre politiken och
+med en kännedom om amerikanska förhållanden,
+som säkerligen täflar med den gamle
+mångbepröfvade Cannon’s vidsträckta erfarenhet.
+</p>
+
+<p>
+Roosevelt föddes 1858 och tillhör en af de
+äldsta af de redan före midten af 1600-talet
+inflyttade holländska familjerna. Knappast 20
+<a id="page-70" class="pagenum" title="70"></a>
+år gammal var han redan advokat och visade
+då så framstående egenskaper som talare
+och ledare, att han ådrog sig de styrande
+männens inom det konservativa partiet (republikanerna)
+uppmärksamhet; de genomdrefvo
+hans val till representant i staten New-Yorks
+parlament.
+</p>
+
+<p>
+Han var då endast 21 år. Under perioden
+82-84 ägnade han sig hufvudsakligen åt politik
+samt skriftställeri samtidigt med att han skötte
+sin advokatverksamhet. Han uppställdes 1886
+såsom kandidat för mayor i New-York City men
+föll igenom. Några år senare, när presidenten
+Harrison, med mandat från det republikanska
+partiet, residerade i det »Hvita huset», inkallade
+han den unge, kraftige och för sina reformförslag
+kände Roosevelt till innehafvare
+af ordförandeplatsen i den civila tjänstemannakommissionen.
+Han visste nog att den då
+31-årige mannen hade sin egen vilja samt hela sitt
+väsen genomsyradt af otyglad energi, men å
+andra sidan var Roosevelt ansedd såsom en administrativ
+förmåga af allra största rang. Här
+fick han nu tillfälle att visa sin ovanliga duglighet
+och innehade detta ämbete i sex år, till
+1895, då han kallades till polismästare i staden
+New-York, hvarefter han återvände till Washington
+för att mottaga befattningen som undersekreterare
+<a id="page-71" class="pagenum" title="71"></a>
+(expeditionschef) i marindepartementet.
+Under spanska kriget deltog han som öfverstelöjtnant
+och blef för sitt modiga och djärfva
+beteende i slaget vid Las Guasimas utnämnd
+till öfverste. Återkommen från kriget »höljd
+af ära» valdes han med entusiasm till guvernör
+i staten New-York, hvilken post han innehade,
+tills han 1901 i egenskap af vise president
+återvände till Washington.
+</p>
+
+<p>
+Den 14 september samma år afled Mc
+Kinley, och under snart tvenne perioder har
+Roosevelt med sällspord framgång residerat i
+det »Hvita huset», där han sannolikt kunde
+få sitta orubbad, endast han kunde besluta
+sig för att frångå en i öfrigt ganska sund
+oskrifven lag, som hittills aldrig öfverträdts,
+nämligen att en president icke bör mottaga mer
+än ett omval. Nu finnes det personer, som
+vilja häfda den åsikten, att Roosevelt ännu
+icke varit omvald, ty hans andra period är
+första gången han <em>valdes</em>; han var nämligen
+icke <em>vald</em> till president, då han inträdde såsom
+Mc Kinleys suppleant.
+</p>
+
+<p>
+Sådana äro de yttre konturerna af hans
+50-åriga lefnadslopp.
+</p>
+
+<p>
+I sitt enskilda lif är presidenten mycket
+demokratisk, enkel i sina vanor, godmodig,
+skämtsam samt mycket arbetsam.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w50" id="img-072">
+<a id="page-72" class="pagenum" title="72"></a><img src="images/072.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Presidenten Roosevelt (efter teckning af
+Macaulay i New York Times).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Han älskar sport, som han idkar med
+passion. Hästen anser han som en nödvändighet
+och hans
+jakter uppe i vildmarken
+äro kännetecknade
+af den
+sanna sportsmannens
+energi och
+uthållighet; inga
+strapatser kunna
+afhålla honom
+ifrån att förfölja
+en björn eller söka
+upp en kull
+vilda kalkoner.
+Allt hvad han behöfver
+under sina
+jaktfärder är: en
+kamrat, ett modest
+tält, en häst,
+en öppen eld, en
+gungstol, en bössa,
+en god bok
+samt den enklaste
+kost.
+</p>
+
+<p>
+Han är äfven god tennisspelare och nästan
+hvarje dag under vårsäsongen har han sitt parti,
+då såsom hans medspelare bruka uppträda
+<a id="page-73" class="pagenum" title="73"></a>
+franska ambassadören Jusserand, den unge inrikesministern
+Garfield och andra. Tennisplatsen
+är ordnad i den till »Hvita huset» hörande parken
+och är väl skyddad från trenne sidor; den
+är belagd med asfalt. Stolar eller bänkar finnas
+ej. Presidenten kommer ut till spelet glad och
+munter som en pojke. Hans dräkt gillas icke
+af professionella tennisspelare: mörkblå »sweater»,
+vanliga pantalonger sammanhållna af en
+rem, mörka tennisskor, ingen hufvudbonad.
+</p>
+
+<p>
+Han är ganska tränad och förstår väl att
+taga emot de bollar, som komma i hans väg,
+men som han ej tycker om att springa eller
+anstränga sig, torde han reda sig slätt i »single».
+Han står gärna för nära nätet, hvilket gör att
+han icke sällan missar; mest spelar han från
+armbågen och endast sällan ser man honom
+våga sig på en s. k. »shouldering». Hans spel är
+mycket koncentreradt, och när han väntar en
+boll, ser han närmast ut som ett vilddjur före
+en attack. Hans s. k. »serves» anses vara
+lätta att slå tillbaka; bollarna komma snabbt,
+men rakt. Om man jämför hans rörelser
+med Jusserand’s, kan man utan öfverdrift påstå,
+att denne utvecklar minst 10 gånger så
+stor liflighet som presidenten. Någon mästare
+på tennisbanan är han ej, men han är en
+mycket god genomsnittsspelare.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-74" class="pagenum" title="74"></a>
+Under sommarmånaderna lefver presidenten
+jämte sin familj ett tillbakadraget lif i
+sin ganska rymliga villa »Sagamore Hill» vid
+Oystersbay, nära New-York. Jämte skriftställeri
+ägnar han sig äfven där åt sport; han jagar,
+fiskar, ror med barnen, hugger träd i sin park
+o. s. v.
+</p>
+
+<p>
+Hans familjelif är det lyckligaste man kan
+tänka sig. I sitt första gifte med en fröken Lee
+hade han endast en dotter, den internationellt
+bekanta Alice, nu Mrs Longworth, som ehuru
+egentligen bosatt i Ohio, dock jämte mannen
+under det kongressen sammanträder vistas i
+hufvudstaden, där hon i societeten intager
+en mera modest plats än man skulle föreställa
+sig.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-075">
+<img src="images/075.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Roosevelt (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Presidentens andra fru, »Hvita husets» nuvarande
+härskarinna, är född Edith Kermit Carow.
+Hon är nära jämnårig med sin man samt
+tillhör liksom han en mycket god new-york-familj.
+Hon har skänkt presidenten fem barn,
+fyra gossar och en flicka. Utan att vara någon
+skönhet eller läggande öfverdrifven vikt vid
+det yttre, gör hon ett öfvervägande angenämt
+intryck samt är i sitt uppträdande måttfull,
+värdig och förbindlig. Van att styra i sitt
+hem har hon måhända äfven inom de kretsar,
+dit hennes makt når velat utöfva en viss myndighet,
+<a id="page-76" class="pagenum" title="76"></a>
+som icke upptagits med uteslutande
+angenäma känslor. Hennes obenägenhet att
+i den officiella kretsen mottaga t. ex. familjen
+Belmont har framkallat mycken bitterhet och
+nästan delat »society» i tvenne fientliga läger.
+</p>
+
+<p>
+Personligen sätter hon ej stort värde på
+det tomma och intetsägande sällskapslifvet, ty
+om hon visserligen är härskarinna i »Hvita
+huset» är hon dock i främsta rummet Theodor
+Roosevelts hustru. Också ägnar hon åt sina
+barns uppfostran och åt detaljerna af sitt stora
+hushåll all den tid, som fester, mottagningar,
+kommittéer, välgörenhet lämna henne öfrig.
+</p>
+
+<p>
+Hon är framstående pianist samt mycket
+intresserad af historisk litteratur och har t. o. m.
+utgifvit ett häfte dikter. Skicklig ryttarinna,
+kan man ännu om sommaren alltemellanåt få
+se henne jämte presidenten i skarpa takter i
+spetsen för sina barn, alla beridna, göra långa
+promenader.
+</p>
+
+<p>
+Det är säkerligen med icke alltför melankoliska
+känslor som Mrs Roosevelt emotser
+nästkommande 4:de mars, då hon sannolikt
+lämnar det »Hvita huset» och de många rätt
+ansvarsfulla och mycket betungande plikter
+hennes höga ställning pålagt henne. Att hon
+sökt fylla sin plats och äfven lyckats bättre
+än de flesta sina företräderskor, därom äro
+<a id="page-77" class="pagenum" title="77"></a>
+alla ense, om också röster höjts, som uttalat
+klander. Men man kan icke vara alla i lag,
+allra minst i en republikansk societé, där litet
+hvar anser sig ha lika mycket att säga.
+</p>
+
+<p>
+Af presidentens söner är den äldsta, Theodor
+junior, student vid Harvards universitet; de
+öfriga äro ännu i skolåldern. Alla idka liksom
+fadern sport och anses såsom begåfvade, väluppfostrade
+och typiska för hvad man kallar
+»well-bred» amerikanska barn.
+</p>
+
+<p>
+Miss Ethel Roosevelt, enda dottern i Mr
+Roosevelts senare gifte, är nu 17 år. Hon
+har gjort mycket grundliga studier i den såsom
+utmärkt ansedda »Cathedral school», och skall
+först nästa år presenteras i stora världen, men
+har naturligtvis redan deltagit i en del mindre
+ungdomsbjudningar, samt på de officiella mottagningarna
+någon gång varit Mrs Roosevelt
+behjälplig att taga emot de många gästerna.
+Hon är en ståtlig ung dam med blå ögon och
+ljusbrunt hår samt påminner rätt mycket om
+modern. De kraftiga ögonbrynen och hakan
+äro dock drag från faderns sida.
+</p>
+
+<p>
+Hennes uppfostran kan i hvarje afseende
+anses vara den bästa som bestås en ung flicka
+i det moderna Amerika. Om hon icke är så
+briljant och lustig som halfsystern, Mrs Longworth,
+var vid samma ålder, har hon dock
+<a id="page-78" class="pagenum" title="78"></a>
+andra egenskaper, som komma att förskaffa
+henne många vänner och beundrare. Hon är
+moderns stora favorit och ofta ser man dem tillsammans
+på promenaden eller i bodar i muntert
+och okonstladt samspråk. Det blir säkert en
+evenemang i nästa års societélif, när Miss
+Ethel såsom debutante deltager i sin första bal.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-078">
+<img src="images/078.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Roosevelt och Miss Edith Roosevelt
+(efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+<a id="page-79" class="pagenum" title="79"></a>
+Familjen Roosevelt är typisk för hyggliga
+amerikanska människor, af hvilka man tyvärr
+så sällan får se representanter i Europa annat
+än iförda turistkappor eller automobilglasögon.
+</p>
+
+<p>
+Det kan vara af intresse att afsluta dessa
+kortfattade och ofullständiga anteckningar med
+det uttalande presidenten Roosevelt hade om
+sig själf, när förra året franska senatens förre
+president, M. Paul Doumer, gjorde honom ett
+besök i Washington.
+</p>
+
+<p>
+»Jag är långt ifrån att vara något snille.
+Om jag lyckats bli populär så är det beroende
+därpå, att nationen i mig ser inkarnationen
+af sin egen karaktär. Jag började arbeta vid
+unga år, jag har varit civil ämbetsman, soldat
+när det var nödvändigt, därpå åter civil ämbetsman.
+Jag har sex barn. Så jag kan anse
+mig som en god amerikan, och mina landsmän
+tycka om mig såsom varande ett uttryck
+för den mest gängse typen af vår tids amerikaner,
+med få ord en bra genomsnittsmänniska
+och väl afvägd».
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-5">
+<a id="page-80" class="pagenum" title="80"></a>
+<span class="firstline">FEMTE BREFVET.</span><br>
+De diplomatiska salongerna.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Det är icke så länge sedan en utnämning
+till en diplomatisk post i Washington nästan
+ansågs som en slags förvisningsorder. Denna
+fördom, som numera är alldeles obefogad,
+håller dock delvis i sig ännu. Det är t. o.
+m. endast helt få år sedan som en ung diplomat,
+då anställd i Rom yttrade till mig,
+efter att ha anförtrott mig sin böjelse för
+en ung charmant enka ur högaristokratien:
+»Jag skulle nog gärna vilja göra henne ett
+giftermålsanbud, men som jag blifvit lofvad
+posten i Washington, så fort den blir ledig,
+måste jag afstå från mina drömmar om giftermål,
+ty ni förstår väl, att jag ej kan erbjuda
+en dam med förfinade vanor och höga fordringar
+på umgänge att bo i Amerika, i
+Washington!»
+</p>
+
+<p>
+Han hade aldrig satt sin fot på denna sidan
+Atlanten, men var i alla fall utan vidare
+<a id="page-81" class="pagenum" title="81"></a>
+färdig med sitt spetsiga omdöme om sällskapslifvet
+här. Såsom hustru till en amerikan
+uppskattade jag ej öfver en viss grad hans
+något indiskreta förtroende, men låtsade ej
+därom, då han helt visst ej ett ögonblick tänkte
+på att såra mig. Det är intet tvifvel om, att
+han under umgänge med kolleger insupit denna
+fördom, som måhända för femton à tjugu år
+sedan kunde ha ett visst berättigande. Amerika
+brukade ju själft vid denna tid icke just
+sända sitt bästa folk såsom diplomatiska representanter
+i Europa annat än möjligen till
+London eller Paris och ibland fick man verkligen
+såsom innehafvare af de amerikanska
+ministerposterna se typer, som icke voro särdeles
+ägnade att öka den prestige den framåtsträfvande
+republiken uppdragit åt dem att häfda.
+</p>
+
+<p>
+En vacker dag tyckte dock Amerika, att
+det kunde vara på tiden att bli stormakt och
+ha ambassadörer ackrediterade hos andra stormakter.
+Så skedde och ett utbyte i sådant
+hänseende ägde rum. Nu finnes här i Washington
+9 ambassadörer och 28 envoyéer.
+</p>
+
+<p>
+Till ambassadörer, hvars feta, om dock
+otillräckliga, löner äro eftersträfvade äfven
+af de mest framstående diplomater, utses i
+allmänhet endast sådana män, som i ett
+eller annat hänseende utmärkt sig eller ha
+<a id="page-82" class="pagenum" title="82"></a>
+alldeles särskilda kvalifikationer för en viss
+post.
+</p>
+
+<p>
+Diplomatkretsarna i Washington började
+därföre från denna tid antaga en helt ny prägel
+och den ena efter den andra statsmannen
+eller framstående diplomaten utsågs till innehafvare
+af dessa begärliga poster. Ungefär
+samtidigt, eller kanske var det just en följd
+af det från denna tid briljanta umgängeslifvet
+i Washington, började miljonärer taga notis
+om den hittills ganska negligerade federativa
+hufvudstaden. De slogo sig ned där och funno
+sig väl, åtminstone tidtals.
+</p>
+
+<p>
+Ask-ungen hade funnit den gyllene toffeln
+som omskapade henne till en prinsessa. Washington
+hade blifvit en eftersträfvad post, men
+naturligtvis, Europa är Europa och Amerika
+är Amerika, det är ju därföre helt naturligt,
+att de europeiska diplomaterna efter någon tid
+längta hem igen, liksom amerikanerna själfva
+längta åter till sitt kära Amerika, när de »gjort»
+Europa under några månaders trip. Därföre
+ser man ju här en ovanligt stor omsättning
+inom corps-diplomatique. Flere diplomater som
+blifvit gifta här, stanna dock gärna i Washington,
+dragande fördel af och vidgande sin synkrets
+under den för en diplomat i många hänseende
+<a id="page-83" class="pagenum" title="83"></a>
+intressanta och lärorika vistelsen i den
+stora republiken.
+</p>
+
+<p>
+Hvad man i gamla dagar kallade en politisk
+salong finner man måhända ej i Washington.
+Dels är lifvet alldeles för jäktadt nu för
+tiden, dels äro såsom regel amerikanska politiker
+ej salongsmänniskor och umgås endast
+undantagsvis med diplomaterna. De amerikanska
+qvinnorna bry sig icke det ringaste
+om politik och om t. ex. presidenten Madisons
+änka förstod att samla kring sig under
+flera decennier ett kotteri af framstående män,
+politici, diplomater och lärdt folk, var detta
+ett undantag inom Washingtons sällskapslif.
+</p>
+
+<p>
+Visserligen har Mrs Longworth under den
+senaste säsongen varit trägen åhörarinna å
+kongressläktarna, men malisen påstår, att hennes
+intresse för politiken är förestafvadt af
+omsorg för mannens karriär.
+</p>
+
+<p>
+Att i våra dagar en diplomatfru här skulle
+få till stånd en politisk salong, med allt hvad
+därtill hörer såsom t. ex. i Paris, är alldeles
+otänkbart. Washington är intet kulturcentrum,
+det är snarare en »winterresort», där en regering
+tagit säte, och där en riksdag sammanträder,
+somliga år endast tre månader. Man
+skulle förresten aldrig få tid, ty man är ju
+alltid bortbjuden och man får vara glad om
+<a id="page-84" class="pagenum" title="84"></a>
+man själf kan få tillfälle att bjuda sin umgängeskrets
+till sig en eller annan gång under
+säsongen, som i regel endast pågår från halfva
+december till ask-onsdagen d. v. s. något mer
+än två månader. Sedan blir oro i lägret och
+alla »trefliga» människor resa <a id="corr-24"></a>sin väg,
+endera till Florida och Cuba för att möta
+våren eller till Europa för att »göra» Paris
+under kapplöpningsveckorna och London under
+»season».
+</p>
+
+<p>
+Detta förhållande är onekligen en af nacksidorna
+af det sociala lifvet i Washingtons
+högre kretsar och ger sällskapslifvet i hufvudstaden
+något tillfälligt och obeständigt, som
+inverkar ofördelaktigt och i viss mån upplösande.
+Man gör bekantskaper ena året utan
+att vara säker på att återse dem nästa år.
+Villor och palats, där man under en säsong
+varit van att finna goda vänner, äro under
+en kommande vinter uthyrda till personer,
+hvilkas bekantskap man kanske hvarken vill
+eller kommer att göra. Alldeles som vid en
+badort.
+</p>
+
+<p>
+Såsom förut nämnts är omsättningen bland
+diplomaterna mycket liflig, isynnerhet inom de
+yngre leden, men äfven ambassadörer och
+envoyéer komma och gå, ofta nog efter att ha
+stannat en enda säsong. Under sommarmånaderna,
+<a id="page-85" class="pagenum" title="85"></a>
+maj-oktober kan man säga, att corps
+diplomatique är som bortblåst från Washington.
+De, som ej taga tjänstledighet, göra
+långa resor i Amerika eller vistas vid badorter
+i olika delar af landet. Med få ord här
+saknas den sammanhållning och det lugn, som
+äro oafvisliga villkor för att skapa en »salong»,
+där en spirituell värdinna alla aftnar är »at
+home», och där man säsong efter säsong är säker
+att möta hufvudsakligen samma krets af intelligent,
+fint bildadt och i dagens frågor väl
+underrättadt folk, som diskuterar, »talar» konst,
+vetenskap och politik o. s. v. utan att därföre
+helt och hållet lämna intriger och dagens
+»on dits» åsido.
+</p>
+
+<p>
+Man finner icke desto mindre i Washington
+flera familjer, där mera tillfälligtvis sådant
+sällskap är att träffa; det är likväl ej genom
+tillfälligheter som en »salong» kommer till
+stånd och får sin näring. Hos det nuvarande
+brittiska ambassadörparet har man funnit vissa
+tendenser till att sammanföra de åt det mera
+intellektuella hållet dragande elementen i
+Washington med societéns fladdrande och
+prunkande fjärilar, men försöket har icke vunnit
+anklang hos »the inner set», som visat
+sig ointresseradt.
+</p>
+
+<p>
+Detta hindrar icke att man i Washingtons
+<a id="page-86" class="pagenum" title="86"></a>
+diplomatiska kretsar, där en Bryce och en
+Jusserand hålla intelligensens banér högt, sätter
+värde på annat umgänge än det som såväl
+här som i Europa bestås i den s. k. stora
+världen. En middagsbjudning i den franska
+ambassaden t. ex. är en mycket eftersökt utmärkelse;
+man vet att där äro skämtet och
+umgängestonen minst lika förstklassiga som
+anrättningarna äro utmärkta.
+</p>
+
+<p>
+När en nyutnämnd envoyé i forna dagar
+skulle öfverlämna sina kreditbref till presidenten,
+fick han skaffa sig upp till »Hvita huset»
+bäst han gitte, sedan han på vederbörligt sätt
+erhållit meddelande om att han en viss dag
+och timme var väntad af »Hans Excellens Presidenten».
+Det gick ju lika bra, som att åka
+i sjuglasvagn och denna enkelhet åstadkom
+säkerligen ej några politiska förvecklingar, om
+icke såsom sådana få anses engelske ministern
+Merry’s klagomål öfver att presidenten Jefferson
+tog emot honom i nattrock och nedkippade
+tofflor.
+</p>
+
+<p>
+Allt detta är nu ändradt och något mera
+ståt utvecklas, sedan ambassadörerna, som ju
+nästan äro att anse som kungliga personer,
+absolut hållit på att de skulle hämtas i enlighet
+med i Europa vedertaget bruk. Presidenten
+sänder därför numera sin adjutant samt
+<a id="page-87" class="pagenum" title="87"></a>
+sitt eget mycket korrekta, men enkla ekipage för
+att afhämta den väntade beskickningschefen,
+som sålunda får ett mera värdigt mottagande.
+Under audiensen är statssekreteraren närvarande
+och i presidentens antichambre befinna
+sig några af hans »aides». Ambassad- eller
+legationssekreterare och attachéer presenteras
+ej vid sådana tillfällen utan vid vanliga mottagningar.
+Damerna presenteras senare för
+Mrs Roosevelt genom »la doyenne», nu baronessan
+Mayor des Planches, italienska ambassadrisen,
+eller i hennes ofta inträffande frånvaro
+af baronessan Hengelmüller von Hengervár,
+Österrike-Ungerns ambassadris.
+</p>
+
+<p>
+Af de nio ambassadörsfamiljer, som nu utgöra
+eliten af corps diplomatique i Washington
+är den italienska den som går först på
+grund af ambassadörens ankomstdatum i sådan
+egenskap, däremot är det de facto österrikisk-ungerske
+ambassadören, hvilken såsom envoyé
+förut varit ackrediterad här sedan öfver tio år
+tillbaka, och hans baronessa, som äro de ledande
+inom corpsen. Af envoyéerna är danska
+ministern Brun, som varit här sedan 1895, den
+med förhållandena i Washington mest förtrogne
+diplomaten; han är emellertid ungkarl,
+oaktadt man minst en gång om året söker
+sprida ut rykten om hans förlofning än med
+<a id="page-88" class="pagenum" title="88"></a>
+den ena än med den andra skönheten eller
+arftagerskan.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-088">
+<img src="images/088.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Italienska ambassadhotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+En egendomlighet är att anteckna med afseende
+å corps diplomatique i Washington,
+och det är, att de europeiska diplomaterna
+hålla ihop och att de så talrika sydamerikanska
+representanterna, ehuru naturligtvis synliga
+på större tillställningar, hufvudsakligen
+umgås med hvarandra — ett slags monroë-doktrin
+öfverflyttad till dagliga lifvet.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w50" id="img-089">
+<img src="images/089.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Baronessa Mayor des Planches (e. fot.)
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Baron Mayor des Planches och hans charmanta
+baronessa ha icke lyckats tillvinna sig
+<a id="page-89" class="pagenum" title="89"></a>
+några mera allmänna sympatier och det säges
+att t. o. m. i »Hvita huset» skulle man icke
+ogärna se hans förflyttning till annan post.
+Baronessan, som nyligen återkommit från en
+mer än årslång vistelse i Italien, lär afsky
+sjöresor och skulle
+anse sig lyckligare
+om hon
+kunde slippa dessa
+färder öfver
+Atlanten, hvilka
+dock äro oundvikliga,
+då hon
+helt öppet låter
+förstå, att hon
+icke törs uppehålla
+sig så mycket
+i Amerika, hvars
+växlande klimat
+undergräfver hennes
+redan förut
+delikata hälsa och
+hon därföre måste vistas i sitt hemlands
+mera tempererade klimat. Hvarje gång baronen
+eller baronessan resa öfver till Europa,
+komma tidningarna med rykten om ambassadörens
+snara rapell. Dessa förutsägelser ha
+hittills ej besannat sig, men de återkomma
+<a id="page-90" class="pagenum" title="90"></a>
+lika reguliert, som baronens sommarresor till
+Italien.
+</p>
+
+<p>
+Baronessan öfverraskade societeten med att
+i år komma till Washington till season men har
+ej denna vinter visat samma storartade gästfrihet
+som under tidigare vistelser här. Hon
+är en utmärkt värdinna samt har inom corpsen
+eröfrat flere vänner. »Les absents ont toujours
+tort» säger ordspråket och säkert är, att om
+baronessan ville visa sig litet mera i Washington,
+skulle hon säkerligen bli mera populär.
+Som doyenne är hennes ställning naturligtvis
+mycket framstående och hennes »five o’clock-teas»
+äro säkerligen de mest frekventerade inom
+corps diplomatique.
+</p>
+
+<p>
+Baronen, som kommit fram genom Crispi,
+hvars privatsekreterare jag tror han varit, är
+historisk författare af rang.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-091">
+<img src="images/091.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Österrikisk-Ungerska ambassadhotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+I den österrikisk-ungerska ambassaden regerar
+baronessan Albertina Hengelmüller von
+Hengervár, den enda af alla beskickningschefernas
+fruar, som är född grande-dame. Hon
+är icke längre ung men har förstått att bibehålla
+stor spänstighet icke blott till sinnet
+utan äfven i hela sitt uppträdande och kan
+äfven anses som en skönhet. Hon är född
+grefvinna Dunin-Borkowska, af en polsk ätt,
+som erhållit sin grefvetitel redan på 1500-talet.
+<a id="page-91" class="pagenum" title="91"></a>
+Hon var förut gift med en herr von
+Taczanow-Taczanowski samt var änka, när hon
+1893 blef gift med baron Hengelmüller. Hennes
+släktförhållanden äro de bästa; modern
+<a id="page-92" class="pagenum" title="92"></a>
+var en Swiatopolk-Zawadska och systern är
+gift med grefve Grodkow-Los, som är ståthållare
+i Lemberg.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-092">
+<img src="images/092.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Baronessan Hengelmüller von Hengervár
+(efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Baronen, ehuru en samvetsgrann och oförvitlig
+ämbetsman, är dock ej ansedd som någon
+framstående förmåga; litet högdragen mot
+kolleger och mest intresserad af sitt whist-parti,
+har han, ehuru sedan 1895 bosatt i Washington,
+<a id="page-93" class="pagenum" title="93"></a>
+ej lyckats förvärfva sig större sympatier.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-093">
+<img src="images/093.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Baron Hengelmüller von Hengervár med familj (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Baronessans spirituella konversation, hennes
+noggranna kännedom om konvenansens
+regler, hennes förmåga att assimilera sig med
+amerikanska förhållanden och hennes långvariga
+vistelse i Washington, där hon under
+baronessan Mayor des Planches’ ofta upprepade
+resor till Italien intagit platsen som
+doyenne, ha gjort henne till allas favorit
+och helt naturligt gifvit henne en ställning
+<a id="page-94" class="pagenum" title="94"></a>
+som »leader» icke blott inom corps-diplomatique
+utan äfven inom »the inner set», där
+hennes domslut anses som lag.
+</p>
+
+<p>
+Hon är kvick utan att vara elak, samt alltid
+färdig att kasta sig in i hvilken konversation
+som helst, och skulle helt säkert kunna
+sätta mången mognad diplomat på det hala
+ifråga om den högre amerikanska politiken.
+</p>
+
+<p>
+Ehuru icke rika från amerikansk synpunkt
+sedt ha dock baronens alltid förstått att
+gifva sina mottagningar och middagsbjudningar
+en air af gedigenhet och förnämhet, som
+väl passar i stycke med den uråldriga monarki
+de representera. Ambassadhotellet är icke
+bland de större, men komfortabelt; inredningen,
+möbleringen och hela typen på baronessans
+salonger ge redan vid första anblicken
+intryck af omedveten naturlig smak. Ett ståtligt
+porträtt af baronessan, måladt af Koppay,
+är en af ambassadens prydnader. Baronessan
+älskar djur; hon äger ett avivarium med de
+sällsyntaste fåglar, samt minst ett halft dussin
+hundar, hvilka små älsklingar hon, när hon
+reser bort, brukar inackordera hos sina väninnor.
+</p>
+
+<p>
+I första giftet har baronessan en dotter
+gift i Europa; i senare giftet är äfven en dotter,
+som dock ännu är för ung att deltaga i
+sällskapslifvet.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-95" class="pagenum" title="95"></a>
+Skulle baron Hengelmüller komma att
+lämna sin nuvarande post, blir det svårt, om
+icke omöjligt, att fylla den plats i societén,
+som hans charmanta fru med så mycken framgång
+vetat att häfda.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-095">
+<img src="images/095.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Franska ambassadhotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Franska ambassaden har förra året kommit
+under nytt tak; byggnaden, ehuru ej tillhörig
+<a id="page-96" class="pagenum" title="96"></a>
+franska staten, är dock uppförd uteslutande
+efter ambassadörens anvisningar samt
+med ändamål att i allo fylla de fordringar, som
+kunna ställas på ett ambassadhotell. Det är
+också både rymligt, elegant och förnämt samt
+delvis möbleradt af franska staten, som bl. a.
+bidragit med präktiga väfda tapeter. Ambassadören
+har en ram för sina mottagningar täflande
+med det mest luxuösa, som miljonärsocietén
+i Washington kan uppvisa.
+</p>
+
+<p>
+Monsieur Jusserand’s närmaste företrädare
+på denna post var den framstående Jules
+Cambon, nu ambassadör i Berlin; före denne
+och såsom förste ambassadör i Washington
+var här ackrediterad monsieur Patenôtre, som
+redan från 1893 varit envoyé.
+</p>
+
+<p>
+Dessa lysande företrädare ställa dock ingalunda
+monsieur Jusserand i skuggan och tvifvel
+är om icke han med sitt vinnande sätt, sina
+stora kunskaper samt framför allt sin egenskap
+af presidenten Roosevelts partner på tennisplanen
+lyckats komma den amerikanska
+politiken mera in på lifvet än någon annan
+af nu här ackrediterade sändebud, baron Sternburg
+måhända undantagen.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-097">
+<img src="images/097.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+M:me Jusserand, franska ambassadörens fru.
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Monsieur Jusserand, som efter en lång
+diplomatisk karriär under en kortare tid var
+envoyé i Köpenhamn, utnämndes till sin nuvarande
+<a id="page-97" class="pagenum" title="97"></a>
+höga post 1904. Hans briljanta studier
+i den äldre engelska litteraturen ha gifvit
+honom en framstående plats bland moderna
+litteraturhistoriker och förskaffat honom hedern,
+att med guldmedalj belönas af franska akademien.
+Hans konversation är alltid intressant,
+hans fraser väl formade och hans omdömen
+om personer ofta präglade af oförarglig humor.
+<a id="page-98" class="pagenum" title="98"></a>
+Liflig som en fransman ägnar och anstår, har
+han dock den ovärderliga förmågan att kunna
+lyssna när andra tala och låta dem tala till slut.
+Han är äfven känd som en verklig vältalare.
+</p>
+
+<p>
+Hans fru, född Eliza Richards, är, ehuru
+af amerikansk börd, född och uppfostrad i
+Paris, där fadern grundade en amerikansk
+bankfirma under namn af Munroë &amp; C:o. Hon
+är parisiska ända ut i fingerspetsarna, men är
+mycket stolt öfver sin amerikanska origin och
+har på sin moders sida flere nära anförvandter
+i Amerika. Hennes egenskaper som »dame
+du monde» äro diskuterade och i det hänseendet
+står hon måhända efter flere af de
+öfriga beskickningsfruarna.
+</p>
+
+<p>
+Man finner i allmänhet ett mycket utvaldt sällskap
+hos madame Jusserand och middagsbjudningarna
+till franska ambassaden äro eftersökta.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-099">
+<img src="images/099.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Baronessan Speck von Sternburg (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Baronessan Lilian May Speck von Sternburg,
+född Langham, tyske ambassadörens fru,
+är, om ej till födseln, åtminstone till uppfostran
+amerikanska. Hennes fader, W. Langham,
+var engelsman, men baronessans moder,
+född Duffield var från sydstaterna. Den blifvande
+ambassadrisens barndom och första
+ungdom tillbragtes i Kentucky hos en nära
+släkting. När man talar om henne här, kallas
+hon därföre alltid »Kentucky girl». Hon är
+<a id="page-99" class="pagenum" title="99"></a>
+mycket vacker; utan att vara egentligen distingerad,
+har hon sin största charme i sina
+ljusblå ögon, sitt kastanjebruna hår och sitt
+vackra leende. Det hvilar ibland öfver hennes
+drag en liten skymt af melankoli, som
+endast förhöjer behaget i hennes apparition,
+som skulle vara oklanderlig om hon ej vore
+halt och sålunda ej kan röra sig utan att
+<a id="page-100" class="pagenum" title="100"></a>
+stödja sig på en käpp. Hon citeras ofta i tidningarna
+som den »vackraste damen inom corps
+diplomatique, ja kanske i Washington». Baronessan
+Sternburg är dock icke populär och har
+såväl inom corps diplomatique som inom den
+amerikanska societén få vänner; särskildt tycka
+amerikanerna att hon, som är så godt som
+amerikanska, skulle tala engelska i stället för
+den allt annat än korrekta franska, som hon
+använder i tid och otid.
+</p>
+
+<p>
+Baron Hermann Speck von Sternburg,<a class="fnote" href="#footnote-3" id="fnote-3">[3]</a> som
+genom sin moder är half engelsman, anses
+vara rik eller ha en rik pappa. Han har gjort
+en ovanlig karriär. Vid helt unga år deltog
+han i fransk-tyska kriget och ägnade sig åt
+den militära banan samt blef militärattaché i
+Washington. Han öfvergick emellertid till
+den diplomatiska karriären samt var senare
+några år ambassad-sekreterare i Washington,
+dit han 1904 återkom i egenskap af ambassadör,
+efterträdande herr von Holleben. Den
+förmåga han lade i dagen vid underhandlingarna
+med Venezuela samt den skicklighet
+hvarmed han förstått att tillvinna sig president
+Roosevelts personliga vänskap har gjort honom
+till »persona gratissima» i Berlin. »Speckie»,
+<a id="page-101" class="pagenum" title="101"></a>
+som baronen allmänt kallas, åtnjuter lifliga sympatier
+äfven inom härvarande societé och den
+gästfria ambassaden ha räknats till en af de
+angenämaste i Washington. Baronessan låter
+någon gång sina gäster höra sin väl skolade
+och klingande sopran.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-101">
+<img src="images/101.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Tyska ambassadhotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Sternburgs ha dock båda under de senare
+åren icke befunnit sig vid särdeles god hälsa
+och man har måhända att däri se orsaken
+till en viss reserv i deras deltagande i sällskapslifvet
+under senaste säsong.
+</p>
+
+<p>
+Amerikanerna sätta värde på det cordiala
+och rättframma sätt, hvarpå »Speckie», när
+<a id="page-102" class="pagenum" title="102"></a>
+han möter en bekant utropar ett vänligt
+»Hello»! på äkta amerikanskt manér. Baronen,
+som gjort vidsträckta resor i orienten,
+är stor sportsman och framstående ryttare
+samt har äfven uppträdt såsom skriftställare
+med ett antal intressanta reseskildringar. Såsom
+talare och föreläsare har han i Amerika
+haft stor framgång, då han behandlar engelska
+som sitt modersmål och talar det utan den
+minsta brytning.
+</p>
+
+<p>
+Med afseende å baron Sternburgs verksamhet
+som sändebud kan icke sägas annat
+än att han till fullo motsvarat de förväntningar
+man ställde på hans kapacitet; han är
+inom den officiella världen kanske den mest
+populäre bland alla beskickningscheferna och
+blir säkerligen mycket svår att ersätta, när
+han sannolikt i en nära framtid kommer att
+återgå till privatlifvet.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-103">
+<img src="images/103.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Ryska ambassadhotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+I den med slingerväxter alldeles öfvervuxna
+något gammalmodiga ryska ambassaden
+har baron von Rosen under senaste vinter
+residerat ensam, ty endast under säsongens
+första skede deltog ambassadrisen i sällskapslifvet.
+Hon har nämligen, jämte sin dotter
+fröken Elisabeth von Rosen, tillbragt några
+månader i S:t Petersburg för att presentera
+denna unga dam vid hofvet, och som det säges, så
+<a id="page-103" class="pagenum" title="103"></a>
+länge som möjligt afhålla henne från intimare
+umgänge med jämnåriga amerikanskor, hvilkas
+uppträdande och sätt att vara baronessan
+icke lär gilla. Huruvida dessa utläggningar
+verkligen äro grundade på fakta kan naturligtvis
+<a id="page-104" class="pagenum" title="104"></a>
+ej afgöras, men baronessan har vid
+flere tillfällen uttalat sig om olämpligheten af
+alltför mycket laisser-aller system vid unga
+flickors uppfostran. Nog af, hon är i år icke
+här och osäkert lär vara huru länge damerna
+komma att stanna öfver i Ryssland, där
+<a id="page-105" class="pagenum" title="105"></a>
+baronessan, oaktadt hon så länge vistats i
+utlandet, dock trifves bäst.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-104">
+<img src="images/104.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Baronessan von Rosen (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<div class="centerpic float fr w50" id="img-105">
+<img src="images/105.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Fröken Elisabeth von Rosen.
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Hon har emellertid
+vetat
+göra sig mycket
+omtyckt inom
+corps diplomatique,
+och har varit
+högt värderad
+för sitt okonstlade,
+välvilliga
+sätt. Mottagningarna
+i ambassaden
+ha
+naturligtvis
+haft en helt annan
+karaktär
+än den som
+kännetecknade
+liknande tillställningar
+under
+företrädarens,
+grefve Cassinis
+och hans »dotters» värdskap. Alla tycka
+att den lugna, hemtrefliga ton, som nu ger
+den ryska ambassaden dess typ, är vida att
+föredraga.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-106" class="pagenum" title="106"></a>
+Baron von Rosen, som varit generalkonsul
+i New York någon tid och envoyé i Tokio är
+den bekante statsmannen, som jämte Witte
+hade det ömtåliga uppdraget att i Portsmouth
+underhandla med japaneserna om fredsvillkoren
+efter rysk-japanska kriget. Underhandlingarna
+sköttes som bekant på ett förträffligt
+sätt och belöningen blef baronens utnämning
+till ambassadörsposten i Washington efter
+grefve Cassini, som icke längre kände sig
+ha tillräckliga sympatier i den federativa hufvudstaden
+för att med agremang förlänga sin
+vistelse där.
+</p>
+
+<p>
+Ambassadören är näst Mr Bryce den äldste
+till åren af ambassadörerna och torde det sannolikt
+ej dröja länge innan han drager sig tillbaka.
+Man väntar dock möjligen att baronessan och
+fröken Elisabeth komma att deltaga i Washingtons
+societélif åtminstone ännu en säsong.
+</p>
+
+<p>
+Brasiliens ambassadör, senhor Joaquim
+Nabuco de Arauja och hans intelligenta fru
+ha allt sedan sin hitkomst 1905 tillhört de
+mest populära bland medlemmarna af corps
+diplomatique. Ambassadören är utan tvifvel
+den af det Södra Amerikas representanter,
+som i hvarje hänseende intager det mest
+framstående rummet i härvarande diplomatiska
+kretsar. Han tillhör den skola af statsmän,
+<a id="page-107" class="pagenum" title="107"></a>
+som just började komma i första ledet
+strax före den oblodiga revolution, hvarigenom
+kejsar Pedro afsattes. Nabuco var vid denna
+tid den bekante Rio Branco’s högra hand och
+har jämte honom, som var dom Pedro’s kansler,
+äran af att ha genomdrifvit lagen om
+medborgerliga rättigheter för barn af forna
+slafvar. När slafveriet år 1888 upphäfdes i
+Brasilien, var också Nabuco en af dem, hvars
+ord för denna åtgärd vägde tyngst i vågskålen.
+Från 1900 till 1905 brasiliansk minister
+i London, där han förvärfvade sig stort anseende
+som en upplyst, för sociala reformer intresserad
+man, blef Nabuco president i den
+tredje panamerikanska konferensen i Rio
+Janeiro. Sedan Brasilien beslutit sig för att
+upphöja legationen i Washington till ambassad
+var Nabuco själfskrifven till denna post,
+som han tillträdde 1905. Han är en briljant
+skriftställare och hans arbeten i nationalekonomi
+och uppfostringsväsen samt i synnerhet
+hans »Pensées détachées et souvenirs»,
+utgifna 1906, anses i litterärt hänseende vara
+mycket betydande, ställande honom i bredd
+med det moderna Brasiliens mest framstående
+pennor. Han är till sitt yttre mycket distingerad,
+i hvilket hänseende han täflar med
+sin högst charmanta fru senhora Maria Nabuco,
+<a id="page-108" class="pagenum" title="108"></a>
+en i allo tilldragande och älsklig personlighet.
+De anses vara mycket rika.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-108">
+<img src="images/108.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Madame Nabuco,
+Brasilianska ambassadörens fru.
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Senhora Nabuco tillhör en aristokratisk
+portugisisk-brasiliansk familj; fadern var baron
+<a id="page-109" class="pagenum" title="109"></a>
+d’Inchan. Hon är uppfostrad delvis i hemmet,
+delvis vid Sacré-Coeur i Paris och i
+Lissabon. Hennes intressen för lifvet i stora
+världen uppvägas tillfullo af hennes sinne för
+musik och konst, som hon älskar och idkar
+med framgång. Hennes förståelse af dagens
+frågor har gjort henne till en värderad medhjälperska
+i ambassadörens arbeten, visande
+sig icke motsvara den vrångbild man gärna
+gör sig af söderns kvinnor, hvilka af så många
+framställas såsom endast mäktiga att intressera
+sig för toiletter, nöjen, kurtis, och den
+traditionella »siestan».
+</p>
+
+<p>
+Brasilianska ambassaden är närmaste granne
+till »Hvita huset» och ehuruväl lokalerna ingalunda
+äro rymliga har senhora Nabuco vid
+flere tillfällen visat sig äga förmåga att ordna
+äfven större fester inom dess murar. Ett nytt
+ambassadhotell lär vara påtänkt till nästa säsong.
+</p>
+
+<p>
+Familjen är talrik, ty barnaskaran räknar
+fem medlemmar, af hvilka äldsta dottern, Carolina,
+i år debuterat i societeten. Den yngste
+telningen är en liten förtjusande gosse om
+fem år.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-110">
+<img src="images/110.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senhorita Carolina Nabuco de Arauja
+(efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Storbritanniska ambassaden har sedan
+länge varit en medelpunkt för det sociala
+Washington; det var nämligen Storbritannien,
+som först af alla makterna anställde en ambassadör
+<a id="page-110" class="pagenum" title="110"></a>
+hos republiken och därtill utsågs dåvarande
+envoyén i Washington Sir Julian,
+sedermera Lord Pauncefoot, som representerade
+sitt land på ett i allo värdigt sätt. Han
+var visserligen litet stel och oåtkomlig, isynnerhet
+för efterhängsna amerikanska »reporters»,
+men de tyckte om honom ändå och
+förläto honom för hans humor. Så berättas
+det, att han en gång vid en festmiddag, där
+flere pressmän voro församlade, i ett tal till
+pressen skall ha yttrat: »Jag är glad öfver
+<a id="page-111" class="pagenum" title="111"></a>
+att se eder här så talrikt samlade; jag är då
+åtminstone säker på, att ni inte kunna åstadkomma
+förtret på annat håll». Från denna
+stund vann han egendomligt nog pressens
+sympatier; men amerikanerna äro sådana.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-111">
+<img src="images/111.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Under mer än fjorton år, däraf tio som
+ambassadör, residerade han i det rymliga och
+med äkta engelsk gedigenhet inredda ambassadhotellet,
+där ståtliga fester under säsongen aflöste
+hvarandra och Sir Julian grundlade den
+dominerade ställning, som ännu i dag åtnjutes
+af representanterna för »the united Kingdom».
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-112" class="pagenum" title="112"></a>
+Hans närmaste efterträdare the hon. Sir
+Michael Henry Herbert innehade posten knappast
+mer än ett år, men icke desto mindre
+kan denna period räknas till de briljantaste i
+ambassadens historia. Han, som afled på sin
+post, var gift med den förtjusande Lelia Wilson
+från New York, hvars stora förmögenhet satte
+henne i stånd att på ett lysande sätt utöfva
+gästfrihet. Hon hade äfven utmärkta förbindelser
+såväl i England som i Amerika. Hennes
+äldsta syster är änka efter den stormrike
+Ogden Goelet samt moder till den unga hertiginnan
+af Roxburgh; den andra systern är
+den charmanta, så ofta omtalade Mrs Cornelius
+Vanderbilt och brodern är gift med mångmiljonären
+John Jacob Astors syster. The
+hon. Mich. Herbert var själf broder till earlen
+af Pembroke. Man ser således, att med Herberts
+inleddes för engelska ambassaden en
+æra, som säkerligen skulle kommit att öfverglänsa
+allt hvad Washington skådat, men ödet
+hade fogat annorlunda.
+</p>
+
+<p>
+Till postens innehafvare utsågs Sir Mortimer
+Durand, hvars egentliga meriter bestodo
+uti en lyckad mission till Afganistan och posten
+i Madrid, men hans karriär var för uteslutande
+engelsk för att han skulle passa i Amerika.
+Också hade han intet inflytande här
+<a id="page-113" class="pagenum" title="113"></a>
+och kände sig främmande för den officiella
+societén. Under det tyska och franska ambassadörerna
+dagligen mer och mer lyckades
+komma presidenten närmare och höra till
+dennes intima, sjönk Englands inflytande och
+genom någon omärkbar process öfvergingo de
+traditionella varmare anglo-amerikanska förbindelserna
+till en viss kyla. Presidenten
+Roosevelt var ej heller särdeles intagen af
+Durand, hvars återkallande han säges sett
+med tillfredsställelse. Äfven lady Durand,
+som likväl var typen för en förnäm engelsk
+dam, lyckades ej vinna mycket inflytande inom
+Washingtons »society», för hvilken hon kanhända
+väl tydligt lade i dagen bristande intresse.
+</p>
+
+<p>
+Nog af, efter trenne års vistelse här återkallades
+Sir Mortimer, som lämnade Washington
+1907, sannolikt med tillfredsställelse.
+</p>
+
+<p>
+Den nuvarande ambassadören, the hon.
+Mr James Bryce och hans intelligenta maka
+äro af helt annat skaplynne än sina närmaste
+företrädare och intaga i officiella kretsar en
+betydligt mera framstående ställning än de,
+äfven om de ur rent social synpunkt måhända
+under det år de varit i Washington icke ännu
+lyckats få riktigt fast fot.
+</p>
+
+<p>
+I Englands diplomatiska kretsar ansåg man
+det vara en orimlighet att till denna post utnämna
+<a id="page-114" class="pagenum" title="114"></a>
+Mr Bryce, som endast hade ett år,
+innan han uppnått åldersgränsen, och som,
+ehuru icke fattig dock ej ägde nämnvärd personlig
+förmögenhet samt icke ens var medlem
+af S:t James’ Club, något oerhördt i den
+brittiska diplomatiens annaler. Äfven i Washingtons
+salonger ansåg man ej Mr och Mrs
+Bryce synnerligen ägnade att taga upp Pauncefoots
+och andras traditioner. Man sade,
+att de skulle göra sig bättre i Bostons blåstrumpekretsar
+än här i »den nya världens
+sociala centrum». Mr Bryce vore ju författare
+och hans fru hade varit lärarinna samt
+sedan länge intresserat sig för undervisningen
+och deltagit i kommittéer i sådant syfte; de
+kunde ej passa här menade societédamerna.
+Men här finnes annat folk <a id="corr-34"></a>än »society» och diplomater.
+Frisinnade fruntimmer med politiska
+och litterära intressen voro förtjusta öfver att
+få Mrs Bryce hit och väntade den nya ambassadrisens
+ankomst med otålighet, ty de
+trodde säkert, att de hos Mrs Bryce skulle
+finna förståelse och genom henne få inflytande.
+Hon hade länge varit medlem af »Aberdeen
+liberal association» och nu hoppades man,
+att hon här liksom i sitt hemland skulle mera
+ägna sig åt sociala frågor än åt en världsdams
+för henne sannolikt mindre tilltalande sysselsättningar.
+<a id="page-115" class="pagenum" title="115"></a>
+Nåväl, båda parterna ha i någon
+mån misstagit sig. Mrs Bryce är en förträfflig
+ambassadris på samma gång som hon endast
+med en viss reserv deltagit i de s. k. »uplifts»
+politiska sträfvanden.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-115">
+<img src="images/115.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Bryce (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Hon är trettio år yngre än ambassadören,
+men har visat lifligt intresse för hans arbeten.
+Hon har emellertid ej förstått att fullt återgifva
+<a id="page-116" class="pagenum" title="116"></a>
+den brittiska ambassaden dess forna
+ställning som socialt centrum. De som vilja
+göra anmärkningar säga, att Mr och Mrs Bryce
+alltför mycket sökt vidga sin umgängeskrets
+i demokratisk riktning; denna anmärkning har
+dock icke förmått att på minsta sätt inverka
+på den aktning den fint bildade och välvilliga
+men något småborgerlige ambassadören förvärfvat
+bland sina kolleger.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-116">
+<img src="images/116.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+En salong i Storbrittanniska ambassadhotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Under Mrs Bryces ledning har det något
+gammalmodiga ambassadhotellet undergått en
+grundlig renovering. Det under lord Pauncefoots
+<a id="page-117" class="pagenum" title="117"></a>
+och hans efterträdares tid i förvaringshvalfvet
+väl inlåsta, dyrbara ambassadsilfret har
+placerats i den präktiga matsalen, där det nu
+utgör en af de förnämsta prydnaderna. Salongerna,
+om också något tyngda af stel brittisk
+förnämhet och officiell smak, äro i sitt nuvarande
+skick mycket tilltalande och här visar
+den förekommande värdinnan på sitt enkla
+och rättframma sätt sina besökande huru man
+med engelsk reservation kan förena både hjärtlig
+vänlighet och förståelse.
+</p>
+
+<p>
+Ambassadörens karriär är alltför känd för
+att behöfva nämnas i detta sammanhang. Man
+var, såsom förut påpekats, ganska tveksam om
+författaren till det klassiska arbetet »The american
+common wealth» skulle gå i land med
+uppdraget att bevaka Englands intressen i
+Washington, men det har visat sig att Mr
+Bryce har både diplomatisk förmåga och mycken
+takt. Han har här fått namn om sig att
+vara en så framstående lyssnare, att han verkligen
+får folk att tro honom vara intresserad
+af allt det tråkiga och enfaldiga, som obetydliga
+societémänniskor anse sig kunna besvära
+honom med att åhöra. Han är själf en
+framstående festtalare och har här såsom sådan
+varit i elden vid olika tillfällen, dels i Washington
+dels i andra städer.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-118" class="pagenum" title="118"></a>
+Man har redan talat om att Mr Bryce i
+en nära liggande framtid, på grund af sin ålder
+skulle lämna sin post, men dessa rykten
+ha på det kraftigaste dementerats från England.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-118">
+<img src="images/118.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Señora Creel (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Mexiko har sedan i fjor hitsändt en ambassadör
+samtidigt med att Förenta staterna
+hos den mexikanska regeringen ackrediterat
+en diplomat af samma höga rang. Senor Enrique
+Creel, en f. d. bankir, är den förste innehafvaren
+af denna post. Han äger en furstlig
+<a id="page-119" class="pagenum" title="119"></a>
+förmögenhet; det talas om ett tjugutal
+miljoner dollars, utom nästan femdubbelt så
+mycket, som lär tillfalla senora Creel efter
+hennes fader, den rike guldminägaren general
+Terrazaz.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w30" id="img-119">
+<img src="images/119.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Señora Creels fötter
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Senor Creel, hvars familj härstammar från
+Förenta staterna, intager utom en betydande
+finansiell ställning, ett mycket
+framstående rum bland
+Mexiko’s ledande politiker
+och blef nyligen vald till
+guvernör i en af provinserna,
+hvilket icke lär hindra honom
+att fortfarande bibehålla sin
+ambassadörspost. Ambassadrisen
+är ofta citerad för
+sina dyrbara toiletter; nyligen
+voro t. o. m. i en tidning
+hennes med äkta stenar broderade
+strumpor, oss emellan
+sagdt värda omkring 1,500 kronor paret, afbildade.
+Hon är en angenäm och behaglig
+dam. Den senare delen af »season» har den
+mexikanska ambassaden stått obebodd.
+(efter en tidningsillustr.).
+</p>
+
+<p>
+De ha sett mycket folk i det nyligen restaurerade,
+rymliga ambassadhotellet. Balsalen
+lär vara en af de största och vackraste
+privata i Washington, där man i allmänhet
+<a id="page-120" class="pagenum" title="120"></a>
+just lägger an på präktiga mat- och danssalar.
+Den fest, hvarmed i mars förra året
+Creel’s invigde hotellet var en af de präktigaste
+som gifvits i Washington och lär, enligt
+äldre personers utsago, ha öfverglänst t.
+o. m. den historiska bal, som en fransk minister
+gaf i det aristokratiska Corcoranhuset
+på 1860-talet.
+</p>
+
+<p>
+Man hade i Washington väntat sig mycket
+af den i slutet af fjoråret afgångne japanske
+ambassadören vicomte Siuzo Aoki och
+hans tyskfödda fru, men tyvärr blef Aoki’s
+under synnerligen lofvande sociala auspicier
+började sejour i Washington endast af helt
+kort varaktighet. De voro båda mycket allmänt
+omtyckta och deras dotter, grefvinnan
+von Hatzfeld, som någon tid besökte dem,
+blef snart en stor favorit inom corps diplomatique.
+Egentliga anledningen till Aoki’s
+återkallande har ej transpirerat ut till allmänheten,
+men tidningarna ha naturligtvis kommit
+med mer eller mindre förnumstiga utredningar.
+De äro nu i alla händelser borta och
+det lönar ej att diskutera orsakerna.
+</p>
+
+<p>
+Baron Kogoro Takahira, den nyligen hit
+anlände nye innehafvaren af ambassadörsposten,
+är i den egendomliga ställningen att vara
+sin egen efterträdares efterträdare; han var
+<a id="page-121" class="pagenum" title="121"></a>
+nämligen envoyé här, när Aoki utnämndes till
+ambassadör och han själf med liknande värdighet
+gick till Rom.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-121">
+<img src="images/121.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Baron Takahira (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Takahira är väl förtrogen med amerikanska
+förhållanden; han har någon tid varit generalkonsul
+i New York, samt attaché, legationssekreterare
+och slutligen, såsom nyss nämndes,
+envoyé i Washington. Han har haft många
+<a id="page-122" class="pagenum" title="122"></a>
+betydande diplomatiska uppdrag och missioner.
+Såsom envoyé har han bl. a. varit ackrediterad
+i Holland, Danmark, Italien, Sverige <a id="corr-36"></a>och
+Österrike. År 1900 blef han envoyé i Washington.
+Hans ställning här var då ganska
+ömtålig; den slipade diplomaten grefve Cassini,
+Rysslands ambassadör, var doyen för corps
+diplomatique och under rysk-japanska kriget
+var förhållandet mellan de båda sändebuden
+än kyligt, än alldeles för hett. Takahira var
+sedan jämte Komura underhandlare i Portsmouth.
+</p>
+
+<p>
+Det säges att ambassadören icke känt sig
+nöjd med sin post i Rom, men det förmäles
+äfven att han icke lyckats vinna kung Victor
+Emanuels bevågenhet. Här anser man honom
+emellertid vara mycket lämpad att utjämna de
+svårigheter, som på senaste tiden alltemellanåt
+upprest sig mellan Japan och Förenta staterna.
+Han säges vara vän af Amerika samt
+mer än någon af sina landsmän kännare af
+den stora republikens såväl inre som yttre
+politik. Han är mycket lätt tillgänglig samt
+demokratisk i sitt uppträdande, filosof, tänkare
+och en väl skolad diplomat. Alla som
+känna honom personligen från hans senaste
+vistelse i Washington äro öfvertygade, att han
+kommer att uträtta storverk.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-123">
+<a id="page-123" class="pagenum" title="123"></a><img src="images/123.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Baronessan Takahira (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Under hans envoyétid idkade såväl baronen
+som baronessan lifligt umgänge med kolleger
+samt i stora världen i öfrigt. Baronessan
+är en modern japanesiska i ordets
+fullaste bemärkelse och sköter sina mottagningar
+med förståelse och takt. Då deras
+förmögenhet är ganska begränsad, komma
+<a id="page-124" class="pagenum" title="124"></a>
+de dock ej att i socialt hänseende utöfva
+något särdeles inflytande. Det af den mycket
+rike Aoki innehafda förhyrda rymliga ambassadhotellet
+lära de ej skola disponera
+under kommande säsong.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-124">
+<img src="images/124.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Grekiske envoyén Caromilas
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Att vara ackrediterad som simpel envoyé
+hos en stormakt och intaga den i viss mån
+undanskymda ställning, som blir en naturlig
+följd af ambassadörernas så betydande öfverlägsenhet
+är ingalunda odeladt angenämt.
+Denna klagan hör man ofta såväl i Europa
+som här i Washington, där skillnaden är synnerligen
+<a id="page-125" class="pagenum" title="125"></a>
+märkbar, såvida icke en envoyé genom
+alldeles ovanligt framstående egenskaper kan
+göra sig gällande eller genom att vara en mycket
+rik man, kan föra stort hus och sålunda lyckas
+göra sina salonger till en medelpunkt för
+den nöjeslystna societén. Hvarken det ena
+eller det andra är näppeligen att finna hos
+de envoyéer, som nu
+äro tillstädes i Washington,
+om också
+en eller annan eller
+deras fruar intaga en
+utmärkt ställning och
+naturligtvis med uppräckta
+händer äro
+mottagna i »the inner set»,
+där ju corps
+diplomatique alltid
+spelat första fiolen.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-125">
+<img src="images/125.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kinesiske envoyén Wu-Ting-Fan
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Det skulle vara af alltför ringa intresse,
+att i detalj omnämna dessa 28 envoyéfamiljer
+och otaliga legationsråds eller sekreterares familjer.
+Jag vill därföre endast i förbigående
+nämna, att man bland dem finner många intressanta
+framtidsmän såsom t. ex. den nyss
+härifrån afgångne holländske ministern baron
+Demarest v. Swijnderen, som just blifvit sitt
+lands utrikesminister. Baron Moncheur, Belgiens
+<a id="page-126" class="pagenum" title="126"></a>
+envoyé, är en annan diplomat, som redan
+i sju år residerat här; han är, liksom sin nyss
+nämnda kollega, gift med en amerikanska, som
+gjort sig mycket afhållen inom corps diplomatique;
+hon är dotter till general Powell Clayton.
+Señor Corea, minister från Nicaragua har äfven
+en amerikanska till fru, men hennes ställning
+här har ingalunda varit framstående. Den
+glade ungkarlen kammarherre Brun, envoyé
+från Danmark, senor Pina den värdige spanjoren,
+Greklands nykomne minister Coromilas,
+den humoristiske och spetsfundige kinesen
+<a id="page-127" class="pagenum" title="127"></a>
+Wu-Ting-Fan m. fl. äro endast några af de
+många, hvilkas bekantskap icke kan vara annat
+än lärorik samt odeladt angenäm.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-126">
+<img src="images/126.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Kinesiska legationshotellet (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+De sydamerikanska diplomatfamiljerna intaga
+ej någon dominerande ställning, men de
+äro tillräckligt talrika för att bilda liksom en
+liten »klick» för sig och man ser dem i öfrigt
+jämförelsevis sällan. Härmed vare dock
+icke sagdt, att icke bland dem finnes både
+intelligenta och framstående män samt charmanta
+damer, men detta förhållande är icke
+nog för att spela någon rôle i Washingtons
+salonger.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="vice">
+<a id="page-128" class="pagenum" title="128"></a>
+<span class="firstline">SJÄTTE BREFVET.</span><br>
+Vice presidenten med fru.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Vise presidenten i Förenta staterna intager
+en ganska egendomlig ställning och hans
+befattning äger ingen direkt motsvarighet i andra
+republiker; han är mera att anse som
+ett slags kronprins, dauphin eller presumtiv
+arftagare. Benjamin Franklin kallade honom
+»Hans öfverflödiga höghet» och som hans egentliga
+funktion är att intaga presidentens plats i
+händelse af dennes eventuellt under en presidentperiod
+inträffande död har en mer skämtsamt
+anlagd innehafvare af ämbetet en gång
+sagt att »det är icke något särdeles angenämt
+uppdrag att gå omkring som ett slags <em>memento
+mori</em> för presidenten.»
+</p>
+
+<p>
+Han är emellertid äfven talman i senaten
+(eller öfverhuset) men äger ej säte och stämma
+der. Dock har han afgörande röst. Han väljes
+på samma gång som presidenten, af samma
+elektorer och tillhör därföre alltid samma politiska
+<a id="page-129" class="pagenum" title="129"></a>
+parti som denne, men är mycket sällan
+någon mera framstående politiker, ty om
+han skulle vara det och man ägde anledning
+tro att han genom alltför själfständig politik
+skulle kunna skada partiets intressen, såsom
+fallet var med Roosevelt, insättes han af partiet
+för att bli utaf med honom, då det af
+gammalt ansetts, att en vice president för
+all framtid är eliminerad från den mera aktiva
+politiken. Af de fem vice presidenter,
+som på af grund presidenternas död blifvit presidenter
+har också endast en, nämligen Roosevelt,
+blifvit omvald sedan tiden var utlupen.
+</p>
+
+<p>
+Socialt sedt intager emellertid vice presidenten
+samt hans fru naturligtvis en mycket
+framstående ställning i Washington. De ha
+rang framföre ambassadörerna och deras fruar.
+På senaste tider har till och med försök gjorts
+för att, såsom fallet är med presidentens, befria
+dem från besvarandet af de otaliga visiterna,
+hvilket naturligtvis är mycket betungande,
+då ju alla, som önska att vara med på officiella
+fester, måste göra sitt besök hos vice-presidentens
+fru. Denna reform är dock ännu
+ej genomförd. Man är så konservativ i Washington.
+</p>
+
+<p>
+Ofta nog har vice presidenten före sin
+upphöjelse varit bosatt i någon mindre stad
+<a id="page-130" class="pagenum" title="130"></a>
+samt lefvat i en helt annan atmosfär och, om
+äfven förmögen, under mycket enklare och
+mera demokratiska förhållanden än det är
+möjligt i Washington; det därföre ganska sällan
+som någon tränad världsdam intagit denna
+höga och ansvarsfulla position, men amerikanskorna
+med deras franka sätt och lätthet
+att foga sig efter förhållanden taga en sådan
+ändring i vanor och förpliktelser ganska ledigt
+i början; så småningom blifva de dock varse,
+att det icke bara är en sinekur att så att säga
+stå i spetsen för det officiella societetslifvet i
+en hufvudstad sådan som Washington, där
+visiter och mottagningar mer än någonstädes
+taga all tid i anspråk. När fru Roosevelt på
+grund af mannens vice presidentskap under
+några månader var kallad att i någon mån
+leda »society», lär hon planerat åtskilliga lättnader
+i sina sociala förpliktelser, men som
+sagdt Roosevelt blef president och ett mera
+maktpåliggande värf förelades henne. Hennes
+reformatoriska sinne har emellertid på denna
+senare plats haft rikligt tillfälle till verksamhet.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-131">
+<img src="images/131.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+v. presidenten Mr Ch. W. Fairbanks (eft. karrikatyr af Gord. Ross).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Den nuvarande vice presidenten, Mr Charles
+W. Fairbanks, är ännu en man i sina
+bästa år, han är nämligen född 1852. Han
+är en »selfmade» man af gammal engelsk familj
+samt har under 23 år med mycken framgång
+<a id="page-131" class="pagenum" title="131"></a>
+varit advokat i Indianapolis. Såsom politiker
+intager han ingen särdeles framstående
+ställning, men åtnjuter mycket anseende som
+en redbar och pålitlig medlem af sitt parti.
+Hans politiska bana började egentligen, när
+han 1897 invaldes i senaten, där han satt, tills
+han vid Roosevelts omval utsågs till vice president
+för den period, som utgår den 4 mars
+1909. Hans namn har blifvit nämndt bland
+dem som täfla om president-mandatet under
+nästa »administration» och ehuru han äfven
+<a id="page-132" class="pagenum" title="132"></a>
+sannolikt kommer att få ett visst antal röster
+vid det republikanska partiets stora valmöte
+(konvention) i sommar, är det föga antagligt,
+att han kan räkna på någon afsevärd majoritet
+och hans kandidatur har ej heller i väl
+underrättade kretsar tagits på fullt allvar.
+</p>
+
+<p>
+Personligen är han angenäm, väl afvägd
+och ytterst artig, ehuru något kall samt stel
+i sitt uppträdande. Han är betydligt öfver
+sex fot lång och hans rörelser måhända litet
+afmätta. Såsom extemporerande talare har
+han få medtäflare, isynnerhet ifråga om behandlingen
+af rösten; när man hör honom
+från talmansstolen i senaten förlorar man icke
+ett ord; hvarje fras får sin rätta klang, hvarje
+ord sin för tillfället mest lämpade tonvikt.
+Man igenkänner den väl skolade juristen. Visserligen
+förmår han ej att elektrisera sitt auditorium,
+men däremot är det ej exempel på
+att han inte genom sina »speeches» vunnit sina
+åhörares aktning och ingifvit dem ansenlig
+respekt.
+</p>
+
+<p>
+Han är emellertid på sin nuvarande plats,
+såsom presidentens sociala medhjälpare, synnerligen
+lämplig och har under den period
+han varit vice president på ett utmärkt sätt
+förstått att vinna alla som kommit i beröring
+med honom.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-133" class="pagenum" title="133"></a>
+Han är icke ur amerikansk synpunkt en
+mycket rik man, men han lär dock samlat
+en betydlig förmögenhet, som sätter honom i
+stånd att på ett i allo värdigt sätt uppehålla
+den glans hans höga ämbete kräfver. Härutinnan
+har han haft en utmärkt hjälp i sin
+hustru, född Cornelia Cole, dotter till en advokat
+i Ohio.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-133">
+<img src="images/133.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Fairbanks, vice presidentens fru.
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+<a id="page-134" class="pagenum" title="134"></a>
+De gifte sig som helt unga, då Mr Fairbanks
+ännu blott förtjänade 20 dollars i veckan;
+de hade varit college kamrater. Äktenskapet
+har varit ovanligt lyckligt och Mr Fairbanks
+anses såsom en exemplarisk äkta man.
+De ha fem barn; alla fullvuxna. Af de fyra
+sönerna äro tvenne gifta, likaså dottern.
+</p>
+
+<p>
+Den äldste sonens, Mr Warren Ch. Fairbanks,
+fru förklarades af Prins Battenberg vara
+den vackraste dam han sett under sin vistelse
+här.
+</p>
+
+<p>
+Mr:s Fairbanks, som under de 8 år mannen
+var senator hade god träning i hufvudstadens
+sociala lif, har också visat sig vuxen det ingalunda
+lätta uppdraget att vara »landets andra
+dam» samt blifvit mycket populär inom den
+officiella damvärlden, där hennes goda hjärta
+och hennes förmåga att medla vid etiketts- och
+rangstrider varit till stor hjälp.
+</p>
+
+<p>
+Hennes intressen sträcka sig äfven utom den
+sociala kretsens gränser; hon är mycket intresserad
+af musik och skön konst, samt har innehaft
+presidentskapet öfver den stora kvinnoföreningen
+»Daughters of the American Revolution»,
+hvilket anses som ett mycket hedrande
+uppdrag, kräfvande både takt och kunskaper.
+</p>
+
+<p>
+Det Fairbankska huset är utifrån sedt ej
+särdeles ansenligt, men liksom de flesta bättre
+<a id="page-135" class="pagenum" title="135"></a>
+privathus i Washington ordnadt för mottagningar
+och Mr:s Fairbanks, genom hvars salonger
+hela sällskapslifvet i Washington måste
+passera revue, har den oskattbara egenskapen
+att äfven på sina stora mottagningar få sina
+gäster att känna sig hemmastadda. Hon glömmer
+ingen och har ett vänligt ord för alla.
+</p>
+
+<p>
+Skulle man bland de nu täflande presidentkandidaternas
+fruar välja presidentfru
+kunde fru Fairbanks vara säker på ett betydligt
+antal röster.
+</p>
+
+<h3 class="section" id="speaker">
+»The speaker» med dotter.
+</h3>
+
+<p class="first">
+Ehuru talmannen i representanthuset eller
+»the speaker», som han efter engelsk förebild
+kallas, anses ha samma ställning som denne
+äro dock hans funktion och myndighet i själfva
+verket så olika denne hans brittiska kollegas
+som natt och dag. »The speaker» i engelska
+parlamentet, sedan han väl blifvit installerad
+i talmansstolen, måste afsäga sig att på minsta
+vis lägga sina känslor för sitt parti i dagen,
+ehuru vald af detta parti, eller att ens
+privatim söka inverka på den ena eller andra
+frågan. I Amerika däremot har »the speaker»
+en oerhördt stor makt. Icke blott att han
+äger obestridlig rätt att använda detta sitt inflytande
+<a id="page-136" class="pagenum" title="136"></a>
+till sitt partis fördel, man t. o. m.
+väntar det af honom. Han uppkallar t. ex.
+talarna såsom han bäst tycker och ger då
+företrädet åt sina vänner, och i frågor inom
+själfva »huset», hvilka ej äro förutsedda genom
+fastslagen praxis, dömer han alltid i sitt
+partis intresse. Hans myndighet öfver ärendenas
+gång ger honom tillfälle att undanskjuta
+vissa motioner eller förslag så att deras utgång
+däraf kunna vara beroende. Man har
+t. o. m. exempel på att han nekat vissa af
+honom ej favoriserade lagförslag eller motioner
+att framlämnas. Han talar sällan men äger
+fullkomlig rätt att deltaga i partiets privata
+sammanträden och där gifva råd och anvisningar.
+</p>
+
+<p>
+Sin största myndighet utöfvar han dock
+genom sitt privilegium att icke blott utnämna
+utskotten utan äfven välja ordförandena i desamma.
+Att härvidlag det styrande partiet
+utan hänsyn gynnas ligger i sakens natur.
+Som emellertid »the speaker» själf står i obligation
+till sitt parti för sitt eget val utöfvar
+naturligtvis detta repressalier vid tillsättande
+af dessa utskott, hvarigenom »the speaker», på
+grund af sina löften före sitt val, af partiet
+nödgas att vid utseende af medlemmar i utskotten
+i stor utsträckning rätta sig efter partiets
+<a id="page-137" class="pagenum" title="137"></a>
+önskningar. Utskotten äro därföre verkliga
+uttryck för partipolitik.
+</p>
+
+<p>
+Hans inflytande får emellertid just härigenom
+en räckvidd så stor, att man utan tvekan
+kan anse honom om icke den första politiska
+personen i Förenta staterna åtminstone
+den andra. Han äger makt att reglera inkomstskatten,
+förbjuda krig, bestämma och
+föreskrifva villkor för Amerikas handelsförbindelser
+med utlandet; han kan göra diplomatiska
+fördrag omöjliga genom att neka nödiga
+medel till deras utförande o. s. v.
+</p>
+
+<p>
+Det är därföre af största betydelse för partiet
+att lämplig person utses till innehafvare
+af den viktiga posten, då därpå kan bero kongressens
+hela verksamhet under de två år
+»huset» sitter.
+</p>
+
+<p>
+Ehuru »the speaker», såsom förut påvisats,
+utan samvetsförebråelser i det hela gynnar
+sitt parti, måste han dock ej helt och hållet
+förbise motpartiet och naturligtvis såväl vid
+tillsättande af utskotten som vid debatten
+gifva motståndarna hvad rätt och skäligt är,
+ehuru han utan vidare i tveksamma fall inom
+»huset» alltid dömer till sitt partis fördel.
+</p>
+
+<p>
+Han anses i rang stå näst till vice presidenten,
+ehuru mången anser, att chefen för
+högsta domstolen, såsom permanent, skall gå
+<a id="page-138" class="pagenum" title="138"></a>
+före honom. Hans pekuniära ersättning är 8,000
+dollars om året, hvilket ej får sägas vara
+mycket, då representanterna årligen erhålla
+7,500 förutom ersättning till sekreterare, renskrifvare o. s. v.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w50" id="img-138">
+<img src="images/138.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mr Joseph Cannon (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Denna maktpåliggande
+befattning
+innehafves
+nu för
+tredje gången af
+den lika populäre
+som originelle
+Mr Joseph
+Cannon, nästan
+lika känd i hela
+landet under
+spenamnet »uncle
+Joe». Han
+har nyligen inträdt
+i sitt 72:dra
+år, men är liflig
+som en yngling, vaken och ständigt »i selen»
+som man säger. Tillhörande det republikanska,
+d. v. s. det mera konservativa partiet
+har han under mer än 30 år varit ledamot
+af kongressen, där han med all rätt kan
+kalla sig som barn i »huset». Hans kännedom
+om parlamentarisk procedur och det
+<a id="page-139" class="pagenum" title="139"></a>
+orubbliga lugn, hvarmed han leder förhandlingarna
+tillhöra det fenomenala. Det kan
+gå ganska hett till i det amerikanska underhuset,
+men gubben Cannon, där han sitter i
+sin gungstol — ja, gungstol, förstår att stilla
+äfven de oroligaste sinnen. Behöfs det ett
+lustigt infall, ja kanske ett kraftuttryck, är
+alltid »uncle Joe» färdig att hugga in, säker
+på, att hvad icke maktspråk skulle uträtta
+det åstadkommes med humor, ett argument,
+som alla amerikanare förstå och uppskatta.
+</p>
+
+<p>
+Han har styrt öfver »huset», säger en författare
+i New-York Times, med ett mästerskap,
+som icke tål någon inblandning och gång efter
+annan har han sporrat obeslutsamma eller motsträfviga
+medlemmar af sitt parti till att, ehuru
+motvilligt, understödja honom i någon fråga, som
+han önskat se behandlad i en viss riktning.
+Han har helt öppet utdelat belöningar och verkställt
+bestraffningar såsom erkännande af medverkan
+eller såsom repressalier för opposition,
+men ändå högaktas han af alla, ty hvar och en
+vet, att han är öppen, ärlig och strider på jämn
+mark med öppet visir. Om han har något
+obehagligt att säga, gör han det ej genom ombud
+eller på omvägar, han säger det själf med
+sitt litet trubbiga och kraftiga språk och seende
+sin motståndare rakt i ögonen.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-140" class="pagenum" title="140"></a>
+Mr Cannon är liksom de flesta medlemmarna
+af det konservativa partiet protektionist
+och minsta tanke på ändring eller lindring
+i de nu gällande höga tullsatserna kan
+sätta honom i raseri, ty i tullfrågor låter han
+icke tala vid sig.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-140">
+<img src="images/140.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+En seance i representanthuset sådan minoriteten föreställer
+sig den (efter karrikatyr af Berryman).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Såsom privat person är gubben Cannon
+ytterst demokratisk och en äkta amerikan af
+<a id="page-141" class="pagenum" title="141"></a>
+gamla skolan, vänlig, tillgänglig, godhjärtad
+samt framför allt patriotisk och road af ett
+godt skämt. Att höra honom tala i enskilda
+lifvet på hans öppenhjärtliga sätt är både roande
+och instruktivt. Man
+känner genast, att man står
+inför en alldeles ovanlig personlighet.
+En författare i
+New Engl. Mag. beskrifver
+honom så här: han är en
+medelstor, kantig, rödkindad
+man med gulaktigt, alltid
+okammadt hår, utom när han
+nyss kommit från perukmakaren,
+grågult skägg i Lincoln-stil
+... Han är fri och obesvärad
+i tal och åtbörder,
+vårdslös i sin klädsel och
+mycket begifven på att gestikulera
+samt att använda måleriskt
+okonstlade talesätt.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w30" id="img-141">
+<img src="images/141.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+»The speaker»
+Mr Joseph Cannon
+(eft. teckn. af Macaulay).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Han bär gärna en röd nejlika
+i knapphålet, ett emblem, som presidenten
+Mc Kinley’s beundrare allmänt anlägga på Mc
+Kinley-dagen. »Onkel Joe» anses såsom den
+starkaste rökare i Förenta staterna.
+</p>
+
+<p>
+I sällskapslifvet deltar Cannon, som är
+änkling, endast föga, men förekommer naturligtvis
+<a id="page-142" class="pagenum" title="142"></a>
+icke sällan på officiella middagar och
+större mottagningar. Han är icke utan förmögenhet.
+Sina pengar har han förtjänat som
+advokat. Länge bodde han på hotell och såg
+ej hos sig annat än sina allra intimaste vänner,
+men på senare år har han i en fashionabel
+stadsdel sitt eget rymliga hus, där han på
+gammaldags gediget amerikanskt manér ofta
+ser sina umgängesvänner.
+</p>
+
+<p>
+Han har flera döttrar, af hvilka endast en,
+Miss Helen, är ogift. Hon är värdinna hos
+fadern och enligt bruket här utfärdas bjudningsbrefven
+till Cannons middagar äfven i
+hennes namn: »The Speaker and Miss Cannon»
+anhålla etc. Hon placeras äfven af somliga
+med faderns rang, d. v. s. före senatorsfruar,
+men sedan man nekat att placera ryske ambassadörens
+grefve Cassinis adoptivdotter som
+ambassadris har Corps diplomatique naturligtvis
+ej ansett sig behöfva tillerkänna de officiella
+funktionärernas döttrar någon särskildt
+rang.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-143">
+<img src="images/143.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Miss Helen Cannon (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Miss Helen Cannon har sina mottagningar
+och ger jämte fadern middagar, där särskildt
+lägges an på enkelhet och där naturligtvis
+endast amerikanska produkter få förekomma.
+Det berättas, att hon skall vara en alldeles
+ovanlig husmoder och att hon kan täfla med
+<a id="page-143" class="pagenum" title="143"></a>
+den skickligaste sockerbagare i att göra konfekt;
+också lär all sådan, som serveras vid »the
+speaker’s» bord, vara tillverkad af henne eller
+under hennes kontroll, ett förhållande, som
+utgör gamle Cannons stolthet och påminner
+honom om »old times» enkelhet. Ehuru Miss
+Cannon kommit öfver den första ungdomen
+tillhör hon de mest beundrade damerna i
+<a id="page-144" class="pagenum" title="144"></a>
+Washington och säges endast af hänsyn till
+fadern afslagit alla giftermålsanbud. Hon är
+mycket kvick samt en utmärkt värdinna. Ofta
+kallas hon på grund af faderns ställning »the
+third lady of the land».
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-6">
+<a id="page-145" class="pagenum" title="145"></a>
+<span class="firstline">SJUNDE BREFVET.</span><br>
+»The cabinet».
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Med »the cabinet» menar man här cheferna
+för olika grenar af administrationen, men benämningen
+är så tillvida missvisande som dessa
+departementschefer tillsammans ingalunda utgöra
+något kabinett eller ansvarigt statsråd i
+europeisk bemärkelse. De kunna närmast anses
+såsom presidentens enskilda tjänstemän eller
+sekreterare, som fått hans uppdrag att stå i spetsen
+för vissa afdelningar inom Förenta staternas
+förvaltning. Deras antal var från början endast
+fyra men har så småningom ökats till nio. De
+äro, i fastslagen ordning: statssekreteraren,
+skattkammarsekreteraren, sekreteraren för krigsärendena,
+attorney-general (justitiesekreteraren),
+sekreteraren för flottan, generalpostmästaren,
+inrikessekreteraren, sekreteraren för jordbruket
+och sekreteraren för handel och arbete.
+</p>
+
+<p>
+De utnämnas af presidenten, som dock
+måste begära senatens stadfästelse, något som
+<a id="page-146" class="pagenum" title="146"></a>
+aldrig nekats; presidenten kan däremot utan
+vidare afskeda sina sekreterare. Sekreterarna inkallas
+af presidenten till hans privata råd, men i
+öfrigt intaga de samma ställning som hvilken
+annan ämbetsman inom departementen som
+helst. Enligt konstitutionen kan ingen i Förenta
+staternas tjänst använd person vara ledamot af
+kongressen, hvadan äfven sekreterarna äro uteslutna.
+Deras lön är 12,000 dollars om året.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten har absolut fria händer vid
+valet af sina sekreterare och kan således utse
+hvem honom lyster, men naturligtvis komma
+sällan annat än personer med bepröfvad kapacitet
+i fråga. Ofta nämner presidenten de
+män, som verksammast bidragit till hans val
+och på hvilka han kan lita; likaledes ser man
+icke sällan att hans medtäflare till presidentvärdigheten
+inom samma parti antaga kallelser
+till inträde i kabinettet.
+</p>
+
+<p>
+Främst bland sekreterarna kommer statssekreteraren,
+och till detta ämbete utser presidenten
+gärna den af partiets förtroendemän,
+som ledt valkampanjen. Han har republikens
+utrikespolitik till sin hufvuduppgift och leder
+den i hufvudsak alldeles efter sitt tycke med
+undantag af den enligt konstitutionen föreskrifna
+kontroll, som utöfvas af senaten. Han
+förvarar republikens stora sigill.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-147" class="pagenum" title="147"></a>
+Skattkammarsekreteraren eller finansministern
+har icke det stora inflytande som samma
+ämbetsman har i europäiska stater, då han,
+som icke kan deltaga i kongressens arbeten,
+ej har något att göra med påläggande af skatter
+och föga med användandet af statens inkomster
+för dess olika ändamål; statsskulder,
+konvertingar och sådant ger honom dock full
+sysselsättning. Likaså är inrikessekreteraren
+långt ifrån att vara den viktiga person som
+t. ex. inrikesministern i Frankrike. Hans hufvudsakliga
+uppdrag är att öfvervaka domänerna,
+reglera förhållandet till indianerna, meddela
+patent samt ordna det vidtutgrenade pensioneringsväsendet.
+</p>
+
+<p>
+Attorney-general är icke blott allmän åklagare
+och juridisk rådgifvare för Förenta staterna,
+han intar äfven i viss mån samma ställning
+som en justitieminister i en europäisk stat.
+Han har nämligen uppsikt öfver de olika staternas
+rättsdepartement, särskildt öfver åklagare
+m. fl.; dessutom är han presidentens rådgifvare
+i sådana frågor, som beröra den executiva maktens
+befogenhet, förhållandet mellan Förenta
+staterna som ett helt och de särskilda staterna.
+</p>
+
+<p>
+Krigs-, flott-, jordbrukssekreterarnas samt
+generalpostmästarens åligganden framgå ur deras
+respektive benämningar.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-148" class="pagenum" title="148"></a>
+Sekreteraren för handel och arbete har i
+uppdrag att insamla statistik, öfvervaka census-byrån,
+fyrväsendet, landtmäteriet, immigrationen
+och utöfva en viss jurisdiction öfver handelsflottan.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten är ansvarig inför folket, sekreterarnas
+åtgöranden komma därföre ej under
+diskussion i kongressen och ministerkriser äro
+en okänd sak i det amerikanska statsmaskineriet
+annat än så att en eller annan sekreterare
+af någon särskild orsak erhåller sitt
+afsked. Och i själfva verket äro presidentens
+sekreterare mera att jämföra med liknande
+ämbetsmän i autokratiskt styrda stater.
+</p>
+
+<p>
+Bryce säger om dem: de bilda icke en
+regering såsom man i Europa förstår detta ord,
+de utgöra en grupp af departementschefer, hvilkas
+öfverhufvud, ehuru han vanligen rådgör
+med dem hvar för sig, ibland finner för godt att
+sammankalla dem i ett rum för att tala politik
+eller afgöra någon administrativ fråga, som kan
+tillhöra såväl ett som ett annat departement.
+</p>
+
+<p>
+Statssekreterare är sedan 1905 Mr. Elihu
+Root, en man med stor erfarenhet och mer
+än vanlig kännedom om såväl den yttre som
+den inre politikens hemligaste vägar.
+</p>
+
+<p>
+När den bekante engelske journalisten Mr.
+Stead var i Washington på besök förra året
+<a id="page-149" class="pagenum" title="149"></a>
+tillfrågades han af någon, hvad hans intryck
+var af presidenten Roosevelt, hvarpå han svarade:
+»Mr. Root är en stor man.» Häri låg intet
+nedsättande af presidenten eller underkännande
+af dennes stora egenskaper, ty Mr. Stead menade
+egentligen därmed, att det var Root, som
+varit den som »upptäckt» och infört Roosevelt
+på den politiska banan och kraftigt bidragit
+till hans val som guvernör.
+</p>
+
+<p>
+Mr. Root är advokat och har såsom sådan
+gjort sig ett mycket framstående namn, särskildt
+såsom juridiskt biträde åt de stora trust- och
+järnvägsintressen, som representeras af
+Th. F. Ryan. När denne erfor att Root accepterat
+statssekreterareposten säges han ha
+utropat: »Hvad! Root vill lämna oss. Hvad
+tänker han på? Hellre betalar jag en kvarts
+million om året, än jag går miste om honom.»
+</p>
+
+<p>
+Redan en gång förut hade Root varit medlem
+af kabinettet. Han kallades nämligen 1898
+af Mc Kinley att öfvertaga sekreterareskapet
+för krigsärendena, hvilket ämbete han på Roosevelts
+begäran bibehöll äfven i dennes kabinett
+och innehade till 1903, då han erbjöds ambassadörsposten
+i London. Han föredrog dock
+att återgå till den mera lönande och för hans
+smak mera tilltalande verksamheten som advokat
+i New-York.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w50" id="img-150">
+<a id="page-150" class="pagenum" title="150"></a><img src="images/150.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Statssekreteraren Mr Elihu Root (eft. fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Diplomaterna
+förebrå Root
+att han äfven
+i sina relationer
+med dem alltför
+mycket låter
+advokaten
+komma till synes,
+men det
+var just tack
+vare sin juridiska
+träning,
+jämte sin klara
+logik och sin
+okufliga energi
+som han, i sin
+egenskap af sekreterare
+för
+krigsärenden,
+ledde kriget med
+Spanien till ett
+sådant för Amerika
+lysande resultat
+och senare
+som Roosevelts
+faktotum under statssekreteraren Hay’s
+sjuklighet 1900 lyckades lotsa den politiska skutan
+genom den kinesiska krisens skär, då det var
+<a id="page-151" class="pagenum" title="151"></a>
+i Washington som världspolitikens trådar spunnos.
+När han af ekonomiska skäl drog sig
+tillbaka från aktiv politik, ansågs han med all
+rätt som en storhet och var utan tvifvel en
+af det republikanska partiets allra främste
+män.
+</p>
+
+<p>
+Roosevelts omdöme om Root ungefär vid
+tiden för hans utträde ur kabinettet är lika
+smickrande för Root som det är karaktäristiskt
+för Roosevelts något superlativa sätt att uttrycka
+sig. Han sade nämligen: »I John
+Hay har jag en stor (great) statssekreterare,
+i Philander Knox likaledes en stor (great)
+attorney-general och äfvenså äro andra poster
+i kabinettet besatta med framstående män.
+Root skulle kunna sköta hvilken af dessa poster
+som helst med lika stor skicklighet som deras
+nuvarande innehafvare, men dessutom är han,
+hvad sannolikt ingen af dessa skulle kunna
+vara, en stor (great) sekreterare för krigsärendena.
+Elihu Root är den skickligaste man i
+vår styrelses tjänst jag kännt. Jag vill gå
+ännu längre. Han är den störste (greatest)
+man, som i min tid kommit fram i det allmännas
+tjänst i något land, i någon ställning
+på båda sidorna af Atlanten.»
+</p>
+
+<p>
+Huruvida presidenten vill stå för de orden
+äfven nu torde vara osäkert.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-152" class="pagenum" title="152"></a>
+När Hay afled 1905, vände sig Roosevelt
+till Root erbjudande honom att öfvertaga den
+lediga statssekreterarebefattningen. Det var
+dock endast motvilligt som denne lämnade
+New-York och sin inbringande verksamhet där.
+</p>
+
+<p>
+Hvad Root uträttat under sitt snart treåriga
+statssekreterareskap är hufvudsakligen att finna
+i den politik han fört i afseende på Förenta
+staternas förhållande till Sydamerika, som han anser
+som de stora möjligheternas land i kommersiellt
+hänseende. Också har han gjort allt för
+att i Förenta staterna väcka intresse för export
+dit och öppna sina landsmäns ögon för
+den hittills jämförelsevis försummade handeln
+på Sydamerika.
+</p>
+
+<p>
+Men Root är icke mer hvad han var. Han
+är nu en man på 63 år. Han är icke längre
+med i räkningen, när fråga är om att uppställa
+presidentkandidater och om han haft
+den äregirigheten att efterträda Roosevelt,
+måste han nu se att han icke är mannen. De
+radikala strömningarna, som fått näring af
+Roosevelts gå-på-politik, passa ej för Root och
+den för honom och hans verksamhet så gynnsamma
+stämningen från 1905 har gifvit plats för
+en öfver hela landet spridd misstro till honom.
+</p>
+
+<p>
+Hans intresse för utrikespolitiken och för
+sitt ämbete synes äfven undergått förändring.
+<a id="page-153" class="pagenum" title="153"></a>
+Det mesta af arbetet i sitt departement har
+han öfverlåtit till sin expeditionschef, Mr. Rob.
+Bacon. De traditionella torsdagsmottagningarna
+af diplomater tillhöra dock naturligtvis de funktioner,
+som han aldrig försummar.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-153">
+<img src="images/153.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Understatssekreteraren Mr Rob. Bacon
+(efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Till sitt yttre är statssekreteraren kall och
+oåtkomlig. Ett drag af vemod blandadt med
+<a id="page-154" class="pagenum" title="154"></a>
+ilska hvilar alltid öfver hans panna; hans genomträngande
+blick, hans kanske något afmätta
+rörelser och den skärpa han inlägger i
+sitt tal verka icke sympatiskt på den som först
+ser honom. Men de som införas i den trängre
+krets af vänner, som omgifver honom, förklara
+att detta första intryck snart gifver vika för
+den personliga charmen i hans väsen, för hans
+underhållande konversation samt hans orubbliga
+trofasthet som vän. Mr. Root har under
+den tid han varit statssekreterare fört stort
+hus och utöfvat mycken gästfrihet. Han har
+i denna ganska betungande och egentligen för
+hans smak och vanor föga tilltalande plikt
+haft en ovärderlig hjälp i sin hustru, född Clara
+Wales, liksom han af god New-York-familj.
+Det har dock alltid i Mrs Roots deltagande i
+societetslifvet i Washington framskymtat liksom
+en viss motvilja och hon har kanske väl tydligt
+lagt i dagen huru mycket hon saknade sitt
+präktiga hem i New-York och den utvaldaste
+societén där, i hvilken hon nyss fått fast fot,
+när hennes man mottog posten som statssekreterare.
+Dessutom äro Roots icke rika. Lifvet
+i Washington ställer sig för den som måste
+representera i den skala man väntar af en
+statssekreterare icke oväsentligt dyrare än i
+New-York.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-155">
+<a id="page-155" class="pagenum" title="155"></a><img src="images/155.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Root (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Detta har dock ej hindrat Mrs Root att
+på ett både taktfullt och värdigt sätt uppfylla
+sina förpliktelser gentemot corps diplomatique
+och den officiella världen. Hennes mottagningar,
+där ibland kanske 4 à 500 personer
+strömma ut och in, äro alltid väl ordnade;
+med utsökt artighet och på ett förekommande
+sätt har Mrs Root särskildt sökt att visa diplomaterna
+<a id="page-156" class="pagenum" title="156"></a>
+skyldig uppmärksamhet, sätta nykomlingarna
+in i förhållandena här samt medla
+vid icke så sällan uppkommande stridigheter
+mellan utländska damer och den amerikanska
+societéns koryféer.
+</p>
+
+<p>
+På nyårsdagen, omedelbart efter presidentens
+mottagning ger statssekreteraren stor luncheon
+för hela corps diplomatique, som då i
+sina lysande uniformer utgöra ett enastående
+staffage i det med blommor rikt prydda statssekreterarehotellet.
+</p>
+
+<p>
+Under säsongen följa sedan hos statssekreterarens
+en serie af middagar samt soiréer, som
+naturligtvis höra till de mest eftersökta och
+selecta tillställningarna i den officiella världen.
+</p>
+
+<p>
+Mrs Root har vid sina mottagningar haft
+stor hjälp af sin charmanta dotter, nu gift med
+en ung Grant, sonson till presidenten af detta
+namn. Unga Mrs Grant har liksom sin moder
+alltför mycket låtit förstå huru djupt hon
+saknade New-York för att bli hvad man säger
+»chum» med de yngre tongifvande damerna i
+Washington. Hon anses emellertid intelligent
+och har fått en förträfflig uppfostran.
+</p>
+
+<p>
+Mr. George B. Cortelyou, den nuvarande
+skattkammarsekreteraren, var förut under någon
+tid postmaster-general och tillträdde sitt nuvarande
+ämbete för ungefär halft annat år sedan.
+<a id="page-157" class="pagenum" title="157"></a>
+Han har haft lång träning för sin ganska
+ovanliga politiska karriär.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w30" id="img-157">
+<img src="images/157.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Skattkammaresekreteraren
+Mr Geo. B. Cortelyou
+(eft. karrikatyr af
+Alb. Scott Cox).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Han började som stenograf i postdepartementet
+redan under presidenten Clevelands
+tid och blef snart i samma egenskap anställd
+i dennes eget privatkabinett. När Mc Kinley
+efterträdde Cleveland fick Cortelyou behålla sin
+befattning. Hans stora duglighet
+förskaffade honom snart
+en mera framstående ställning
+i privatkabinettet och
+när Mr. Kinley’s privatsekreterare,
+på grund af sjuklighet
+drog sig tillbaka, efterträddes
+han på denna fordrande
+post af den unge Cortelyou,
+som sedan äfven som
+privatsekreterare kvarstannade
+hos presidenten Roosevelt och på ett lysande
+sätt skötte republikanska partiets presidentkampanj
+1904.
+</p>
+
+<p>
+Såsom sekreterare för handel och arbete
+ingick han i kabinettet, men öfvergick snart
+till generalpostmästare-posten, som han dock
+äfven lämnade för att i år tillträda sekreterarebefattningen
+för skattkammaren (finansminister),
+på hvilken post han haft det ingalunda angenäma
+värfvet att reda upp och förmildra senaste
+<a id="page-158" class="pagenum" title="158"></a>
+paniken på New-Yorks fondbörs. Cortelyou
+har härför fått uppbära klander såväl från
+ena som andra sidan och torde i själfva verket
+varit ganska oviss om den plan, som skulle
+följas; det säges att det var Root, som gjorde
+slag i saken genom att gifva den med affärsförhållandena
+i New-York mindre förtrogne
+Cortelyou utförliga instruktioner.
+</p>
+
+<p>
+Nu säga Cortelyou’s motståndare, att han,
+som vid denna tid traktade efter kandidatur
+till presidentskapet, gick finansmännens i New-York
+ärenden för att senare få deras stöd under
+valkampanjen. Han är emellertid ej längre
+presidentkandidat. Han ägnar nu sin stora
+arbetsförmåga, sin energi och sin erkända skicklighet
+som organisatör uteslutande åt sitt departement.
+</p>
+
+<p>
+Mr. Cortelyou ser mycket väl ut, är synnerligen
+putsad och korrekt klädd samt är en
+modern, väl skolad ämbetsman. Han är känd
+att vara ytterst förbehållsam och att ej gifva
+tillkänna sina planer förrän just när de skola
+sättas i verket.
+</p>
+
+<p>
+I sitt familjelif är han den mest exemplariska
+äkta man. Han hvarken röker eller förtär
+sprit. Hans hustru, som varit honom till
+stor hjälp under hans ämbetsmannabana, är
+ej road af sällskapslifvet, hvarför man äfven
+<a id="page-159" class="pagenum" title="159"></a>
+sällan ser dem ute i stora världen, och
+förresten är Cortelyou ingalunda förmögen.
+Det är minsann icke med en lön på 12,000
+dollars, om man »lefver med» i Washingtons
+»society». De gifva sin obligatoriska middag
+för presidenten samt se då och då några vänner
+det är allt. De som känna dem närmare äro
+stora beundrare af dem och framställa deras
+hemlif såsom idealiskt. Mr. Cortelyou har
+mycken musikalisk begåfning och idkar pianospelning
+såsom en verklig artist.
+</p>
+
+<p>
+Den sympatiske, godmodige och af alla,
+vänner som fiender, högt aktade Mr. William
+H. Taft är sedan 1904 sekreterare för krigsärendena,
+på hvilken post han uträttat mer
+än många sina företrädare och gjort sig världsberömd
+dels genom det framstående sätt hvarpå
+han såsom guvernör organiserat Philippinerna,
+dels genom sitt kraftiga ingripande under
+revolten på Cuba.
+</p>
+
+<p>
+Han är född 1857 i Cincinnati (Ohio);
+hans fader var under Grants tid medlem af
+kabinettet. Taft studerade juridik, blef tidigt
+advokat, senare domare, professor vid ett universitet
+i Västern, åter domare, därpå guvernör
+på Philippinerna samt efterträdde Mr Root
+som sekreterare för krigsärendena. Som extraordinarie
+ambassadör har han dessutom haft
+<a id="page-160" class="pagenum" title="160"></a>
+särskilda uppdrag till påfven Leo XIII samt till
+Mikadon.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-160">
+<img src="images/160.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft
+vid återkomsten från sin senaste resa jorden
+rundt (efter teckning af Scar).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Hans politik om icke fullt så agressiv gent
+emot de stora korporationerna är på det hela
+taget öfverensstämmande med presidenten Roosevelts
+och torde Taft, i händelse han skulle
+bli vald till dennes efterträdare också komma
+att fullfölja hans planer, särskildt med afseende
+på armén och flottan, för hvilka Roosevelt,
+oaktadt sitt nobelska fredspris, är lifligt intresserad.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-161" class="pagenum" title="161"></a>
+Taft är en outtröttlig ämbetsman; alltid
+bland de första i sitt departement går han
+sist därifrån. Den kommande valkampanjen
+torde emellertid komma att sätta hans arbetsförmåga
+på prof, ty om han också har stora
+chancer har han många motståndare icke minst
+inom vissa fraktioner af sitt eget parti, där
+Rooseveltska politiken, sådan den tett sig under
+de senare åren ej i allo accepteras.
+</p>
+
+<p>
+Han kanske ej kan anses såsom en durkdrifven
+politiker, och är ej god talare, men han
+är frisinnad, hederlig, har sundt omdöme, godt
+hjärta, angenämt sätt samt är en mycket tilltalande
+personlighet, säger en författare, som
+tillägger, att Taft är en af dessa personer, som
+gå genom lifvet med en leende uppsyn, men
+som, när det behöfves, kunna visa, att de ha
+stål i ryggraden.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten Roosevelt lär en gång yttrat
+om Taft, att han, »under alla omständigheter
+och hvad det än må kosta honom för personliga
+uppoffringar, i främsta rummet gör sin
+plikt. För honom är det allmänna bästa det
+förnämsta, hans privata intressen komma alltid
+att förbli underordnade». Detta framgår
+äfven af en anekdot, som berättas om honom.
+Han var domare med 6,000 dollars lön, då han
+af en lagfirma i New York erbjöds 50,000 dollars
+<a id="page-162" class="pagenum" title="162"></a>
+om året, om han ville bli deras biträde.
+Han afslog till deras stora förvåning emellertid
+anbudet sägande: »Gentlemän, det finnes
+ting, som ha högre värde än pengar».
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-162">
+<img src="images/162.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Krigssekreteraren Mr Will. H.
+Taft (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Det säges att det
+endast var motsträfvigt
+som Taft mottog
+sekreterareskapet för
+krigsärendena, främst
+på grund af att han
+ansåg sig behöfvas på
+Philippinerna, men äfven
+därföre att han,
+som icke äger någon
+förmögenhet, ej trodde
+sig kunna lefva i Washington
+på sekreterarelönen,
+som under
+första tiden endast var
+8,000 dollars om året.
+På sin hustrus och sina
+rika bröders enträgna
+uppmaningar gaf dock
+den godmodige och tillmötesgående Mr. Taft
+slutligen med sig och ställde sig till presidentens
+förfogande.
+</p>
+
+<p>
+I pressen förekomma litet emellan karrikatyrer
+af Taft framställande honom såsom
+<a id="page-163" class="pagenum" title="163"></a>
+oerhördt fetlagd. Hans fetma, som är obestridlig,
+har dock mycket öfverdrifvits.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-163">
+<img src="images/163.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Taft (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Icke mindre populär än Mr. Taft är hans
+hustru, född Herron. Hon ser bra ut, är begåfvad
+i olika riktningar, har mycken smak
+samt ett vinnande okonstladt sätt, med få ord,
+hon är typisk för den fint bildade och väl
+uppfostrade amerikanska kvinnan, sådan hon
+kanske ej är att finna i Newports societé, men
+<a id="page-164" class="pagenum" title="164"></a>
+hvaraf man icke minst i Washington finner
+många. Hon är framstående musikvän samt
+var länge president för en stor konsertförening
+i sin hemort Cincinnati.
+</p>
+
+<p>
+Af de olika presidentkandidaternas fruar
+är Mrs Taft den som har de mesta sympatierna.
+Man hoppas af henne, att hon skall
+återställa en del af de under den nuvarande
+regimen indragna mottagningarna, ty hon är
+af det slags människor, som anse att allmänheten
+har rätt till ett visst undseende. De under
+Mrs Roosevelts tid upphörda, för hvem
+som helst tillgängliga aftonmottagningarna samt
+äfvenledes de så omtyckta söndagskvällsmottagningarna
+för damer, tror man därföre säkert
+skola komma till heders igen, om Mrs
+Taft blir »the first lady of the land», ty hon,
+som långa tider varit gäst i »Hvita huset» hos
+presidenten R. Haye’s fru, som anses varit den
+briljantaste presidentska Washington haft under
+nyare tider, har från dessa sina besök
+hos »onkel Rutherford» de bästa traditioner.
+</p>
+
+<p>
+Tafts ha ej fört stort hus här, men naturligtvis
+ha de ej kunnat undandraga sig att
+ganska ofta visa sig i stora världen. Äfvenledes
+ha de sett en del folk på mottagningar
+samt middagar och man antar att sekreteraren
+för krigsärendena haft sina bröder att tacka
+<a id="page-165" class="pagenum" title="165"></a>
+för rikliga bidrag till de dyrbara vintersejourerna
+i Washington.
+</p>
+
+<p>
+Mrs Taft gör »les honneurs» i sitt med kinesiska,
+japanska och andra mycket dyrbara
+orientaliska konstsaker rikt prydda hem, på ett
+sätt, som tillvunnit henne allas hjärtan, och det
+torde ej vara för mycket sagdt, om man påstår
+att inom den officiella världen i Washington
+finnes intet äkta par, som mera allmänt
+än Mr och Mrs Taft lyckats förvärfva sig sympatier.
+</p>
+
+<p>
+Af deras barn är dottern, Miss Helen Taft,
+ännu för ung att deltaga i sällskapslifvet.
+</p>
+
+<p>
+Den alltid småleende Mr Charles J. Bonaparte,
+en sonson till Jerôme Bonaparte, konungen
+af Westfalen, innehar sedan förra året
+posten som Attorney-General, sedan han förut
+någon tid varit sekreterare för flottan, där hans
+verksamhet kan anses vara lika med noll.
+</p>
+
+<p>
+Man väntade sig i det officiella Washingtonkretsar
+icke så litet af Bonaparte, när han först
+kom hit, företrädd som han var af lokalpatriotiskt
+rykte från sin hemort, Baltimore.
+</p>
+
+<p>
+Men länge fick man bida, innan Mr Bonaparte
+visade lifstecken och mera aktivt ingrep
+mot trusterna; sedan emellertid pressen så att
+säga tagit saken om hand, beslöt sig den nye
+Attorney-General för att med kraft sätta i gång
+<a id="page-166" class="pagenum" title="166"></a>
+undersökningar och åtal; också har på sista
+tiden justitiedepartementet utvecklat en viss
+energi i fullföljandet af den Rooseveltska trustpolitiken,
+hvilket dock icke hindrar att Mr
+Bonaparte ingalunda motsvarat de förväntningar
+man ställde på honom.
+</p>
+
+<p>
+Van att styra sin födelsestad, Baltimore,
+har han oaktadt sin skinande uppsyn och
+sina artiga fraser, mycken auktoritet ja äfven
+stridslystnad, och om han bestämt sig för att
+handla i en viss riktning, låter han icke inverka
+på sig af någonting — möjligen af pressen.
+Hans konversation är alltid intressant,
+han säger sina saker på olika sätt än alla
+andra, individuellt och oefterhärmligt. Hans
+röst har något vekt, kvinnligt, som först låter
+tillgjort, men i själfva verket ej är det.
+</p>
+
+<p>
+Personligen är han en mycket vänlig, godmodig
+man, ständigt leende, gärna placerande
+ett skämt.
+</p>
+
+<p>
+Han anses rik, men den senaste krisen
+säges icke passerat förbi utan att anställa åtskillig
+förödelse äfven i hans »bleckskrin».
+</p>
+
+<p>
+Personer med liflig inbillning tycka sig
+finna i Mr Bonapartes drag en likhet med hans
+farfaders store broder, Napoleon I, men om
+också den framskjutande höga pannan och den
+böjda näsan angifva den napoleonska frändskapen,
+<a id="page-167" class="pagenum" title="167"></a>
+förtages detta intryck alldeles af den
+indragna hakan samt mest af det småborgerliga
+minspelet.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-167">
+<img src="images/167.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Attorney-general Mr Ch. J. Bonaparte
+(efter karrikatyr af Vet i Harpers Weekly).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Hvarken Mr Bonaparte eller hans fru deltaga
+mycket i sällskapslifvet i Washington
+och ha ej häller
+på allvar flyttat
+hit. De ha endast
+förhyrt en
+mindre möblerad
+våning samt gifva
+sina större middagar
+och mottagningar
+på något
+hotell. De vistas
+i öfrigt så mycket
+som möjligt, alldeles
+för mycket
+säga somliga, i
+Baltimore, där de
+ha det mäst förtjusande hem, eller på sin ståtliga
+villa utom staden, där de bruka se mycket
+folk, och då det är en knapp timmes väg ha
+de ofta dit inbjudit gäster från Washington.
+</p>
+
+<p>
+M:rs Bonaparte är född Ellen Channing Day.
+</p>
+
+<p>
+Mr Victor H. Metcalf, som under en kortare
+tid förestod arbets- och handelsdepartementet,
+är sedan förra året sekreterare för flottan, i
+<a id="page-168" class="pagenum" title="168"></a>
+hvilken funktion han just ej skurit lagrar. Han
+anses på denna liksom på sin förra post endast
+som ett villigt redskap för utförande af Roosevelts
+planer eller »policies» som det kallas här.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w50" id="img-168">
+<img src="images/168.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Sekreteraren f. flottan Mr Vict. H. Metcalf
+(efter karrikatyr af Vet i Harpers Weekly).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Han var under sex år medlem af »huset»
+och ansågs ha antagit
+sekreterareskapet
+endast för
+att lättare erhålla
+ett mandat till
+senaten från sin
+hemort, men den
+politik han påtvungits
+att följa
+torde grusat dessa
+förhoppningar.
+En framstående
+politisk skriftställare,
+Mr Ch. W.
+Thompson, skref
+för någon tid sedan
+om Metcalf: »I allmänhet hafva sekreterarna
+ett föga händelserikt lif, de lämna sin
+tjänst obemärkta och glömmas efter en vecka;
+ingenting återstår af dem utom ett dåligt oljefärgsporträtt,
+som upphänges i deras ämbetslokal
+nogrant påskrifvet med deras namn, på
+det att en glömsk allmänhet icke måtte få tillfälle
+<a id="page-169" class="pagenum" title="169"></a>
+att utropa: Hvem sjutton är den där?
+Hvarje astrolog, som uppställt ett sådant horoskop
+för Metcalf, skulle varit ursäktad».
+</p>
+
+<p>
+Mr Metcalf, som i San Francisko gjort sig
+en vacker förmögenhet såsom advokat, är en
+mycket älskvärd man med utmärkta manér,
+särdeles korrekt i sitt uppträdande.
+</p>
+
+<p>
+Hans fru, född Emily C. Nickolson, som
+är från Californien, anses vara ett begåfvadt
+fruntimmer och har en behaglig apparition.
+I frågor rörande sällskapslifvet är hon ett eko
+af Mrs Roosevelt och tager intet steg i afseende
+på visiter eller bjudningar utan att rådföra
+sig med »Hvita huset».
+</p>
+
+<p>
+Om Mr George v. Lengerke Meyer, den
+nye Postmaster-General är ej mycket att säga.
+Han var business-man och har, efter att med
+tvifvelaktig framgång uppehållit ambassadörsposterna
+i Rom och S:t Petersburg, af presidenten
+kallats till sitt nuvarande ämbete förra
+året. Ännu har han emellertid ej gjort mycket
+väsen af sig men anses dock vara en framtidsman.
+Hans departement, som omorganiserats
+af Cortelyou och sedan dess nästan uteslutande
+skötts af »first assistant» (expeditionschef)
+Hitchcock, reder sig säkert Mr Meyer förutan.
+</p>
+
+<p>
+Han är en mycket bildad man, icke utan
+estetiska intressen samt talar gärna om sina
+<a id="page-170" class="pagenum" title="170"></a>
+erfarenheter från vistelsen i olika europäiska
+hufvudstäder.
+</p>
+
+<p>
+Mrs Meyer, född Alice Appleton, är en
+fulländad världsdam och har på kort tid förvärfvat
+sig en utmärkt ställning i »society»; de
+tvänne misserna Meyer äro måhända väl mycket
+impressionerade af hoflifvet i Europa. De
+känna sig ännu ej hemmastadda
+i societén i
+Washington, där de ej
+häller lyckats vinna större
+sympatier.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-170">
+<img src="images/170.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Postmaster-general Mr Geo.
+v. L. Meyer (efter karrikatyr af
+Alb. Scott Cox).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Sekreterare för inre
+angelägenheter är den
+unge Mr James R. Garfield,
+en son till den
+1884 mördade presidenten
+med detta namn.
+Han anses som ovanligt
+framstående och har
+under den korta tid han förvaltat sitt ämbete
+helt och hållet omorganiserat sitt departement.
+Han tyckes alltid rufva på stora planer samt
+tar på sig en min, som kommer Eder att tänka
+på inskriptionen å främre plattformen i spårvagnarna:
+»<em>Tala ej med motormannen</em>». Säkert
+är emellertid, att han är mycket verksam, samt
+icke utan äregirighet. Han är icke rädd för
+<a id="page-171" class="pagenum" title="171"></a>
+någon, låter icke imponera på sig af hvem det
+vara må, känner bästa sättet att utföra hvad
+han föresatt sig och när han börjat något är
+han omöjlig att hålla tillbaka. Hans största
+fel torde vara att han synes tänka litet för högt
+om sig själf och låter denna själfbelåtenhet
+alltför mycket skina igenom.
+</p>
+
+<p>
+Man förespår honom emellertid en lysande
+framtid inom administrationen, såvida han icke
+föredrager att återgå till den mera lucrativa
+advokatverksamheten.
+</p>
+
+<p>
+Mr Garfield hör till presidentens intima
+samt är ofta i hans sällskap på ridturer samt
+nästan dagligen under våren hans medspelare
+på tennisbanan.
+</p>
+
+<p>
+Hans trägna uppvaktning i »Hvita huset»
+har föranledt elaka tungor att föreslå honom
+att där anskaffa en fällsäng, för de tillfällen, då
+han ej kan slita sig från den executiva maktens
+närhet.
+</p>
+
+<p>
+Hans unga hustru, född Helen Newell, är
+en enkel, rättfram och sympatisk person. Liksom
+Mrs Metcalf har hon helt och hållet underordnat
+sig Mrs Roosevelt och tillhör den
+intima klick som kretsar kring »Hvita huset».
+</p>
+
+<p>
+De äga ingen förmögenhet och lefva ganska
+indraget. Man ser dem emellertid gärna i
+societén, där båda ha många vänner.
+</p>
+
+<div class="centerpic w60" id="img-172">
+<a id="page-172" class="pagenum" title="172"></a><img src="images/172.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Jordbrukssekreteraren Mr J. Wilson
+(efter karrikatyr af Vet i Harpers Weekly).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Gubben James Wilson, som i mer än 10
+år förestått jordbruksdepartementet, är i politiskt
+hänseende en relik från den lincolnska
+æran så olik den moderna amerikanska typen
+af en konservativ politiker som något kan
+vara. Politiker är han ej heller. Han har emellertid
+under de snart elfva år han varit sekreterare
+<a id="page-173" class="pagenum" title="173"></a>
+för jordbruket utvecklat det åt honom
+anförtrodda departementet till en institution,
+som vunnit världsvidt erkännande och för den
+jordbrukande befolkningen i Amerika varit af
+allra största betydelse. Detta departement inrättades
+inte just därföre att man trodde, att
+det skulle vara till någon som helst nytta,
+utan för att tillfredsställa de ostyriga farmare,
+som nästan hotade att spränga det republikanska
+partiet i olika stater genom att grunda
+en mäktig förening kallad »Farmers Alliance».
+</p>
+
+<p>
+De första jordbrukssekreterarna togo också
+sitt kall mera som ett skämt, men icke så
+Wilson, som gjort institutionen till ett ämne
+för stolthet åt sina landsmän. Det var han,
+som hade att taga itu med de stora köttrusterna
+efter Upton Sinclair’s afslöjanden.
+</p>
+
+<p>
+Han är nu öfver 72 år gammal, men kry
+och obruten och om icke det demokratiska
+partiet kommer till makten, sitter han nog
+kvar på sin post till »dödagar». Han är änkling
+samt synes sällan i societén, men hans
+ogifta dotter, som förestår hans hus, brukar
+ibland deltaga i societélifvet och har sina vissa
+mottagningsdagar.
+</p>
+
+<p>
+Det sist inrättade departement, nämligen
+det för handel och arbete, har till chef
+den förste jude, som någonsin suttit i kabinettet.
+<a id="page-174" class="pagenum" title="174"></a>
+Det är förre sändebudet i Constantinopel
+Mr Oscar S. Straus, som till den ansvarsfulla
+posten inkallats af presidenten, möjligen
+af politiska skäl men säkerligen äfven
+på grund af mannens framstående egenskaper.
+</p>
+
+<p>
+Presidenten Cleveland, som insåg nödvändigheten
+af att hålla sig väl med det ständigt
+växande judiska elementet inom demokratiska
+partiet, till hvilket Straus då hörde, utnämnde
+honom till envoyé i Constantinopel, hvilken
+post han senare äfven innehade under Mc
+Kinley. När Roosevelt 1904 uppställdes till
+kandidat för återval öfvergick Straus till det
+republikanska partiet, hvilket för valets utgång
+i staten New York med sin miljon judar var
+af största betydelse.
+</p>
+
+<p>
+Belöningen blef hans inkallande i kabinettet.
+Inom vissa kretsar har det väckt
+mycken opposition, ty han var den förste jude,
+som innehaft en plats i administrationen.
+Valet synes emellertid varit synnerligen lyckligt
+och, så vidt man får döma af hans ännu knappast
+ettåriga verksamhet som sekreterare, tyckes
+han med mycken kraft gripit sig an med de
+stora frågor, som stå på dagordningen, bl. a.
+emigrationens ledande till vissa distrikt.
+</p>
+
+<p>
+Han har varit jurist, grosshandlare samt,
+såsom förut nämnts, diplomat, hvarunder han
+<a id="page-175" class="pagenum" title="175"></a>
+förvärfvat sig en omfattande erfarenhet, som
+gör honom särskildt lämpad för sitt ämbete.
+Han besitter stor allmän bildning och har utgifvit
+flere märkliga arbeten i nationalekonomi,
+historia m. m.
+</p>
+
+<p>
+Han är en ovanligt liten man och ser ytterst
+obetydlig ut, men hans ögon lysa af intelligens,
+hans konversation är intressant och hans sätt
+mycket vinnande. Man ser honom dock ganska
+sällan annat än på officiella tillställningar
+och mottagningar.
+</p>
+
+<p>
+Mrs Straus, född Sarah Lavanburg, är liksom
+sin man sällan ute i den stora världen.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-7">
+<a id="page-176" class="pagenum" title="176"></a>
+<span class="firstline">ÅTTONDE BREFVET.</span><br>
+Washington’s »inner set» och näst intill.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+I ett föregående bref ha vi sett huru »society»
+i hufvudstaden är sammansatt samt hvilka kvalifikationer
+man måste äga för att få räknas
+till de olika kotterierna inom denna selekta
+krets. Vi skola därföre nu så att säga rycka
+»the inner set» mera in på lifvet och i allra
+största korthet lämna några intryck från de icke
+officiella kretsarna samt omnämna några af de
+elegantaste och såsom tongifvande ansedda salongernas
+innehafvarinnor.
+</p>
+
+<p>
+Husen i Washington äro synnerligen väl
+lämpade för mottagningar och fester; särskildt
+äro de för en del hitflyttade miljonärsfamiljer
+uppförda palatsen anordnade på ett sätt som
+göra dem till verkliga mönster för trefnad,
+elegans och praktiska anordningar, på samma
+gång som rummen äro ovanligt rymliga, gediget
+utstyrda och i allmänhet måttfullt dekorerade.
+Hvad åter möbleringen beträffar är svårt
+<a id="page-177" class="pagenum" title="177"></a>
+att säga detsamma. Den amerikanska möbeln
+är i allmänhet tung, öfverlastad, ännu bärande
+prägeln af 1860- och 70-talens »osmak» samt
+i regel, rent ut sagdt ful. Visserligen ser man
+i äldre, finare hem en del af dessa smakfulla
+nu så moderna engelska möbler i Chippendale’s
+stil eller med fina inläggningar från
+slutet af 1700-talet, men som sagdt oftast gör
+den amerikanska salongen ett intryck af tyngd
+och stelhet, som dock isynnerhet här i Washington
+på ett lyckligt sätt motväges af rikedomen
+på blommor, som smeka ögat hvart det
+än vänder sig. Redan yttertrappan är ofta en
+verklig parterr, tambur, trappor, salonger, ja
+den minsta vrå har sin beskärda del af denna
+blomstertribut, som är Washington-damernas
+stolthet.
+</p>
+
+<p>
+Möbleringen i de elegantare hemmen skiljer
+sig i öfrigt föga från hvad ser i Europa och
+mottagningsrummen äro fyllda dessa numera
+i hvarje elegant europeiskt hem oundvikliga
+förgyllda, brocadklädda rokokomöbler, byråar,
+koketta »bonheurs du jour», »bergères» och
+»marquises» dock vanligen i imitationer, samt
+bric-à-brac, mången gång af tvifvelaktigt värde;
+däremot finner man icke sällan utmärkta målningar,
+alster af de gamle mästarna. Man är
+bjuden på »afternoon tea» t. ex. hos Mrs Ralph
+<a id="page-178" class="pagenum" title="178"></a>
+C. Johnson, i hvars salong man beundrar några
+af Reynold’s, Raeburn’s och Gainsbourough’s finaste
+porträtt, när så värdinnan för Eder ut
+i térummet, frågar hon Eder utan ostention,
+hvad Ni tycker om ett större mansporträtt,
+stående på ett elegant staffli. Det är helt
+simpelt en förstklassig Rembrandt, en tafla,
+som har sin plats i konsthistorien, och som
+man blir både häpen och gladt öfverraskad
+att finna här. Sådana små surpriser äro dock
+vanliga öfverallt i Amerika.
+</p>
+
+<p>
+Hvad som äfven ger den eleganta Washington-damens
+miljö ett alldeles särskild behag
+är att man får ett intryck af att hon verkligen
+bor i sina rum och ej endast vistas där,
+när hon har sin mottagning eller bjudit främmande
+till middagen. Hela lifvet i de högre
+kretsarne är ju här anlagdt på umgänge, ej
+under då att hemmen också antagit denna
+prägel af sällskaplighet och intimitet, som äro
+så karakteristiska för societélifvet i den federativa
+hufvudstaden.
+</p>
+
+<p>
+Ett af de förnämligaste hemmen i Washington
+är den rymliga villa, där Mrs John
+Hay, den berömde statsmannens änka, tager
+emot ett fåtal intima vänner, men hvars tröskel
+sedan Mr Hay’s död endast ytterst sällan öfverskrides
+af representanter för det mera bullrande
+<a id="page-179" class="pagenum" title="179"></a>
+sällskapslifvet och är alldeles otillgänglig för
+»climbers», d. v. s. personer, som försöka att
+»krafla sig med».
+</p>
+
+<p>
+Mrs Hay är mycket rik; hennes fader,
+Mr Stone från Cleveland i Ohio, grundlade
+sin förmögenhet hufvudsakligen genom jordköp.
+Det är emellertid ej hennes förmögenhet,
+som gifvit henne den utomordentliga ställning
+hon intager i Washington. Hon är nämligen
+en högt bildad kvinna intresserad för
+konst, litteratur och musik, en kvinna som
+dessutom under mannens långa tjänstetid som
+»secretary of state» (utrikesminister) och ambassadör
+i London förvärfvat sig en världsvana
+och en förbindlighet i uppträdande, som man
+sällan finner till och med i de högsta kretsar
+i Europa.
+</p>
+
+<p>
+Det är i öfrigt ganska intressant att konstatera
+huru många charmanta damer man
+möter här i sällskapslifvet. Rikedom, oberoende
+och själfständighet ha redan i ungdomen
+gifvit den fina amerikanskan något af denna
+otvungenhet och säkerhet i uppträdande, som
+af ålder varit karakteriska för damerna i gamla
+världens högaristokrati, hvilkas ansiktsdrag ofta
+återspegla själfkänsla och välvillig nedlåtenhet,
+men sakna den af smärre hushållsbekymmer
+och undergifvenhet ofta nog nedtyngda
+<a id="page-180" class="pagenum" title="180"></a>
+europeiska genomsnittskvinnans småborgerliga
+uttryckslöshet. När så tillkommer att amerikanskan
+ända in i sin ålders sena höst icke
+upphör att kläda sig med raffinement och att
+göra toiletten till ett verkligt studium, är det
+endast helt naturligt att här utvecklats en typ,
+som kommer »la grande dame» mycket nära.
+Det är endast skada för amerikanskorna, att
+denna högst charmanta företeelse endast sällan
+kommer öfver till Europa, där den helt
+visst väsentligen skulle uppväga det ogynsamma
+intryck, som vissa framfusiga och påflugna
+yngre yankeedamer gjort i de högre kretsarna
+i Europas hufvudstäder.
+</p>
+
+<p>
+En sådan charmant äldre dam är Mrs Hay
+och hennes hem har på samma gång en prägel
+af gammaldags hemtrefnad och gedigen
+lyx, men till societéns stora sorg är det numera
+nästan endast för större familjefester som
+Mrs Hay öppnar sina salonger. Mrs Hay
+synes så att säga aldrig ute i stora världen och
+har exempelvis sedan mannens död ej visat
+sig på presidentens officiella mottagningar,
+men privat tillhör hon den intimaste umgängeskretsen
+i det »Hvita huset» och icke sällan
+mottager hon besök såväl af presidenten som
+af Mrs Roosevelt, en ära som hon delar med
+endast helt få utvalda. Någon ledande ställning
+<a id="page-181" class="pagenum" title="181"></a>
+i det moderna Washingtons sällskapslif
+intager hon således ej numera, men endast
+känslan af att hon finnes där och bebor sin
+präktiga, midt emot »Hvita huset» belägna villa
+bidrager indirekt att förläna glans åt »society».
+</p>
+
+<p>
+Mrs Hay har en son och tvenne gifta döttrar
+Mrs Payne Whitney och Mrs James W.
+Wadsworth.
+</p>
+
+<p>
+Mrs Levi Z. Leiter är en annan rik änka,
+men till skillnad från Mrs Hay har hon ej
+utan åtskilliga svårigheter lyckats eröfra den
+ställning inom den mest exklusiva klicken,
+som hon nu obestridligen intager. Hennes
+man var kompanjon med den omätligt rike
+Marshall Field i Chicago och om icke så rik
+som denne, lämnade han dock en ansenlig
+förmögenhet. Mrs Leiter är en kvinna med
+energi och starkt utprägladt begär att, som
+man säger »flyta ofvanpå». Efter mer eller
+mindre lyckade försök att »komma med» i Europas
+högre kretsar slog familjen sig ned i
+Washington, där dock Mrs Leiter i början
+mottogs temligen kyligt. Genom träget arbete
+och genom att ej låta nedslå sig af motgången
+är hon nu utan tvifvel en af de ledande
+i Washingtons »inner set». Till hennes slutliga
+framgång har naturligtvis i hög grad bidragit
+tvenne af döttrarnas lysande giften inom
+<a id="page-182" class="pagenum" title="182"></a>
+den brittiska högaristokratien. Den äldsta,
+för ett år sedan aflidna dottern, Mary Victoria,
+blef gift med den bekante lord Curzon,
+vice-konungen i Indien och den tredje, Daisy,
+är grefvinna af Suffolk. Äfven den andra
+dottern, Nancy, är gift i England med en
+obetitlad ehuru högättad engelsman majoren
+Colin P. Campbell.
+</p>
+
+<p>
+Detta var emellertid nog för att, först på
+glänt och sedan på vid gafvel, för Leiterska
+familjen öppna förut obevekligt stängda dörrar.
+Mrs Leiter, som i år gifvit flera lysande
+fester, särskildt med anledning af sonen Josef
+Leiters förlofning, bebor sitt eget vid Dupont-platsen
+belägna präktiga palats, som utgör ett
+af den vackra platsens förnämsta prydnader.
+På spe kallas hon »the Duchess of Dupont
+cercle».
+</p>
+
+<p>
+Icke mindre ståtligt är Mrs Townsends omfångsrika
+hotell vid Massachusettsavenyen, innehållande
+som det säges öfver etthundra rum.
+Mrs Townsend är äfven änka samt mycket
+rik och har en dotter, Miss Mathilde Townsend,
+som nyligen uppgifvits vara förlofvad med
+den unge härtigen af Alba, som dock, då hemgiften
+icke var mer än en miljon francs om
+året, lär ha afbrutit underhandlingarna. Hon
+ser mycket folk och hennes fester anses höra
+<a id="page-183" class="pagenum" title="183"></a>
+till de mest fulländade, som gifvas i Washington.
+Dottern intager en ledande ställning inom
+Washingtons kvinliga »jeunesse dorée», dit
+äfven räknas den vackra Miss Fredrica Morgan,
+som gjorde en så lysande debut i sällskapslifvet
+under förra
+säsongen.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-183">
+<img src="images/183.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Miss Mathilde Townsend (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Bland tongifvande
+änkefruar
+är äfven Mrs James
+Mc Millan,
+en af de mera
+framstående; hennes
+man, mångmiljonär,
+var senator
+från Michigan
+samt en mycket
+bemärkt personlighet.
+</p>
+
+<p>
+Till samma
+klass af rika änkor
+höra: Mrs Garret
+Q. Hobart, Mrs Mark Hanna, Mrs Philip
+Sheridan, Mrs Nicolas Fish, Mrs Rob. R. Hitt
+samt Mrs George Pullman, änka efter bekante
+konstruktören af de berömda järnvägsvagnarna,
+som bära hans namn.
+</p>
+
+<p>
+En miljonärsfamilj, som under senare år
+<a id="page-184" class="pagenum" title="184"></a>
+intagit en viss ställning är den Walsh’ska.
+Mr Walsh som gjort sig en stor förmögenhet
+genom lyckade spekulationer, har åt sig låtit
+uppföra ett vackert palats,
+hvilket med skäl
+anses såsom ett af de
+prydligaste af de många
+kostbara enskilda bostäder
+man under senare
+tiden sett växa
+upp i den fashionabla
+delen af Washington.
+Fullt accepterad i den
+innersta kretsen är dock
+ej familjen Walsh, men
+som de äro oerhördt
+rika och då det särskildt
+i år varit ganska ondt
+om större fester har societén
+varit ganska nådig
+mot dem och t. o. m.
+visat glömska af de
+skandalösa uppträden,
+som kännetecknade en
+af dem för ett par år sedan gifven fest, där
+på morgonsidan salongerna sägas mera liknat
+en »bar» i New York än ett samlingsrum för
+eliten af hufvudstadens societé.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w30" id="img-184">
+<img src="images/184.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Miss Fredrica Morgan (eft. fot.)
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+<a id="page-185" class="pagenum" title="185"></a>
+Ett ungt par som under senare år vunnit
+mycket insteg i societén är Mr och M:rs
+Larz Anderson, hvilkas förmögenhet räknas
+i miljoner. De ha ett af de vackraste husen
+i Washington och utöfva storartad gästfrihet.
+Mrs Anderson är mycket elegant och har
+mycken smak, hvarpå hennes toiletter och hennes
+charmanta med konstsaker och antikviteter
+uppfyllda hem bära vittne. Oaktadt den
+succé de kunnat glädja sig åt, säges det dock
+att de icke ogärna skulle hyra ut sitt italienska
+palats vid Massachusetts avenue och slå
+sig ned i Boston, Mrs Andersons hemort.
+Det lär tillochmed varit tal om att huset skulle
+förhyras för tyska ambassadens räkning.
+</p>
+
+<p>
+Mr Anderson, hvars namn tyder på svenskt
+ursprung, hade själf ingen nämnvärd förmögenhet,
+då han gifte sig med den unga Miss
+Perkins, som var mycket rik genom arf från
+sin morfar M:r Weld. De stå i släktskapsförhållande
+till presidenten Roosevelts svärson
+Mr Longworth, hvars moder är syster till Mr
+Andersons mor. Under vår-säsongen bruka
+de med en skara gäster göra utflykter på sin
+magnifika jakt. Skulle de besluta sig för att
+afflytta från Washington, komma de helt säkert
+att lifligt saknas i »the inner set» där
+Mrs Anderson intager en ledande ställning.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-186" class="pagenum" title="186"></a>
+Ett alldeles särskildt och i viss mån enastående
+rum i societén intages af de tre misserna
+Patten, hvars vackra hus vid Massachusetts
+avenue fått namnet »Irländska legationen»
+eller rättare, sedan några år, »Irländska ambassaden»
+på grund af misserna Pattens ihärdiga
+ansträngningar att hålla sig väl med allt
+hvad diplomater heter och spela rådgifvare för
+nykomlingar.
+</p>
+
+<p>
+Dessa systrar, Mary, Nellie och Josephine
+äro af låg irländsk extraction men i besittning
+af ganska stor förmögenhet ha de lyckats att få
+insteg i den diplomatiska klicken utan att egentligen
+äga några förutsättningar. Under lord
+Pauncefoot’s och franske ambassadören Cambon’s
+vistelse här gjorde misserna, som fransmännen
+säga, »la pluie et le beau temps» inom
+diplomatkretsarna, men sedan såväl Lady Herbert
+som senare madame Jusserand nekat att
+konsultera Miss Mary Patten har deras stjärna
+varit något i sjunkande. Tvenne andra systrar
+är gifta, däraf en med general Corbin, som
+haft åtskilligt obytt med presidenten Roosevelt.
+Misserna Patten voro ej heller inbjudna till Miss
+Alice Roosevelts bröllop, när hon 1906 gifte
+sig med Mr Longworth.
+</p>
+
+<p>
+Deras vid Massachusetts-avenyen belägna
+hus var en af de första mera betydande privata
+<a id="page-187" class="pagenum" title="187"></a>
+villorna i stadens nuvarande finaste kvarter
+och anses det, att de just tack vare denna
+sin magnifika bostad lyckades draga till sig
+vissa tongifvande diplomater. Till den finfinaste
+klickens helgedom ha de dock ännu ej
+lyckats få tillträde. Miss Mary Patten har
+haft många giftermålsanbud, men tyckes ännu
+ej kunnat bestämma sig. Man talade förra
+året mycket om danske ministern, kammarherre
+Brun såsom en af hennes lifligare beundrare.
+Går herr Brun till London som minister,
+kanske Miss Patten nappar på kroken.
+</p>
+
+<p>
+Mr och Mrs Perry Belmont af den inom
+den högre finansen så bekanta newyorkfamiljen
+hitflyttade för några år sedan och åstadkommo
+en verklig uppståndelse inom societén, som så
+att säga delades i tvenne fiendtliga läger, åtminstone
+för så vidt det gäller Belmonts accepterande
+eller ej. Striden, som i år något lagt
+sig, fortfar dock ännu.
+</p>
+
+<p>
+Mrs Belmont, född Jessie Robbins, dotter
+af en rik droghandlande från Brooklyn, är
+skild från sin första man, Mr J. Sloane, och detta
+är åtminstone den synliga orsaken till att en
+stor del af societén nekat att taga emot henne.
+Särskildt har fru Roosevelt och hennes intimare
+krets visat sig obevekliga; sålunda ha Belmonts
+ännu ej vunnit tillträde till mottagningarna i
+<a id="page-188" class="pagenum" title="188"></a>
+»Hvita huset». Mr Belmont har varit medlem
+af kongressen samt en kort tid minister i
+Spanien. Han, som tillhör det demokratiska
+partiet, är redan därigenom icke egentligen »persona
+grata», oaktadt han var en bemärkt personlighet
+långt innan presidenten Roosevelt
+började komma upp på den politiska horisonten.
+</p>
+
+<p>
+En bland de mest lysande fester, som gifvits
+i Washington under senare år var den
+mycket omtalade musikaliska soiré, som Belmonts
+anordnade under deras första säsong i
+hufvudstaden, då Caruso mot ett fabulöst arvode
+efterskrifvits från New York. Supén serverades
+på den präktiga silfverservis, som Belmont’s
+morfader, den bekante kommendören
+Perry, erhöll i present, sedan han undertecknat
+det första handelsfördraget med det dittills
+för utländsk handel otillgängliga Japan.
+Vid denna fest lyste den officiella världen
+med sin frånvaro och utom diplomater voro
+endast helt få af de »inner set» tillstädes.
+</p>
+
+<p>
+Belmonts ha emellertid ej nedlagt vapnen
+och äro på god väg eröfra sig en utmärkt ställning
+i Washington, där de vid New Hampshire-avenyen
+just nyss åt sig låtit uppföra
+ett verkligt palats, som säkerligen kommer att
+bli en medelpunkt för nästa säsongs sällskapslif.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-189" class="pagenum" title="189"></a>
+Mr och Mrs George W. Vanderbilt, ett ungt
+miljonärspar af den bekanta newyork-familjen
+ha visserligen under de tvenne senaste säsongerna
+sett en del folk i sin förhyrda bostad,
+men de stora förhoppningar på lysande fester
+i deras hem, som societén gjorde sig, vid
+ryktet om deras flyttning till Washington ha ej
+förverkligats, ty Vanderbilts se hellre sina vänner
+på sitt i N. Carolina belägna magnifika
+slott Biltmore, en possession värdig en engelsk
+härtig, där de ofta bruka att samla kring
+sig en lysande skara af nöjessökare från Washingtons
+och New Yorks mest selekta kretsar.
+</p>
+
+<p>
+Bland andra damer, som äro framstående
+inom societén må nämnas Mrs James Pinchot,
+Mrs Jos. Hobson, Mrs Thom. Nelson
+Page, hvilken senare varit mycket verksam i
+fråga om att motarbeta Mrs Perry Belmont,
+samt Mrs Mc Clean, hvars intressanta italienska
+palats i Sienastil är en af Washingtons
+arkitektoniska sevärdheter.
+</p>
+
+<p>
+Kongressledamöter med fruar synas icke
+särdeles mycket i »the inner set». Endast
+ett tiotal senatorsfamiljer och kanske blott
+hälften så många från representanthuset bruka,
+utom vid middagsbjudningar och på större
+mottagningar, deltaga det mera selekta sällskapslifvet.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-190" class="pagenum" title="190"></a>
+Senator Henry C. Lodge, från Massachusetts,
+en fint bildad man och framstående skriftställare
+samt hans charmanta fru ha ett vackert
+hem vid Massachusettsavenyen, där de
+samla kring sig en krets af vänner ur de finaste
+kretsarna såväl af »the inner set» som
+af den politiska och den litterärt intresserade
+världen. De ha kanske
+den enda salong som
+kan göra anspråk på
+att kallas ett politiskt-litterärt
+centrum. Alla
+frågor af vikt så väl
+politiska som sociala
+äro redan i sitt allra första
+skede diskuterade
+där. Familjen står på
+en mycket intim fot
+med presidentens och
+Mr Lodge säges vara den ende, som tilltalar
+presidenten med förnamnet Theodor, ty om
+Roosevelt annars omtalas endast som »Teddy»,
+aktar man sig noga att säga det i hans närvaro.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w30" id="img-190">
+<img src="images/190.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Henry C. Lodge
+(eft. karrikatyr i tidningen »World»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Senator Chauncey M. Depew, som anses
+representera det Vanderbiltska intresset inom
+kongressen, är nyligen omgift och har jämte
+sin unga fru, född May Palmer, utan att fullständigt
+lyckas, sökt komma in i »the inner
+<a id="page-191" class="pagenum" title="191"></a>
+set». De bebo ett af de finaste hus, som finnas
+att hyra i Washington, det s. k. »Corcoran-huset»,
+som af gammalt ansetts så förnämligt,
+att det nästan förlänar ett slags adelskap åt
+den som bebor det. Det oaktadt har det dock
+visat sig, att senator och
+Mrs Depew, som visserligen
+förmått corps
+diplomatique att tämligen
+allmänt hedra
+deras fester med sin närvaro,
+ej i öfrigt haft
+den framgång de eftersträfvat.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-191">
+<img src="images/191.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Chauncey M. Depew
+(eft. karrikatyr i tidningen »New
+York Journal»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+En annan senator,
+som, om icke så gammal
+som Depew, dock
+icke längre är ung, men
+efter tjugoårigt änkestånd
+gift sig med en helt
+ung dame, Josephine
+Boardman, är förre guvernören i Massachusetts,
+nuvarande senatorn Winthrop M. Crane. Han
+är en betydande figur i senaten och har omtalats
+såsom blifvande vise president. Mrs
+Crane, som före sitt äktenskap var intim väninna
+med Daisy Leiter, nu grefvinnan af Suffolk,
+blef genast efter sitt inträde i societén såsom
+<a id="page-192" class="pagenum" title="192"></a>
+gift medelpunkten i de gladare senatorskretsarna
+och skulle helt säkert med allmän tillfredsställelse
+hälsas såsom vise presidentska.
+</p>
+
+<p>
+Bland senatorsfamiljer, som länge varit
+betydande inom Washingtons sällskapslif
+och isynnerhet i år hört till de mest omtalade
+är den Elkinska,
+då ju miss Catherine
+Elkins uppgifvits
+vara utsedd
+till brud åt den unge
+härtigen af Abruzzerna.
+Man skulle
+kunna fylla volymer
+med allt det prat,
+som denna förbindelse
+framkallat, och
+den hemlighetsfullhet,
+som omgifvit
+dels prinsens besök
+här, dels underhandlingarna,
+ha i månader satt såväl onda som
+goda tungor i rörelse.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-192">
+<img src="images/192.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Winthrope M. Crane
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Miss Elkins är, utan att vara en skönhet,
+en mycket behaglig ung dame med utprägladt
+intresse för sport och är en lika djärf som
+skicklig ryttarinna, som vunnit många pris vid
+de här så talrika hästutställningarna. Hon blir
+<a id="page-193" class="pagenum" title="193"></a>
+säkert en prydnad för det annars för sina skönheter
+så bekanta italienska hofvet, vare sig hon
+nu som kunglig prinsessa eller som morganatisk
+gemål kommer att göra sitt inträde i Qvirinalen.
+</p>
+
+<div class="centerpic w60" id="img-193">
+<img src="images/193.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Miss Catherine Elkins (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Senator Stephen B. Elkins anses vara ganska
+rik, ehuru hans förmögenhet säges undergått
+en betydande reduktion i den senaste krisen.
+Han är senator för W. Virginia samt intager
+en framstående ställning i senaten. Han har
+flere barn dels i ett föregåande gifte, dels med
+sin nuvarande fru, som är dotter till den åttiårige
+<a id="page-194" class="pagenum" title="194"></a>
+f. d. senatorn Henry Gassaway Davis,
+hvars förmögenhet, lågt räknadt, anses öfverstiga
+30 miljoner dollars. Gubben Davis är en
+hedersman af gamla stammen, som från järnvägskonduktör
+bragt sig
+upp till den framstående
+och högt
+ansedda ställning
+han nu intager. Han
+var 1904 demokraternas
+kandidat till
+vicepresident.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-194">
+<img src="images/194.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Stephen B. Elkins
+(eft. teckn. af Berryman i tidningen »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-195">
+<img src="images/195.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Ex-senator Henry G. Davis
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Bland de inom societén
+synliga medlemmarnas
+af representanthuset
+fruar,
+är ingen mera
+känd än Mrs Alice
+Longworth, »kronprinsessan»
+som vissa
+tidningar envisas
+att kalla henne, på
+samma gång som Mr
+Longworth tilldelas titeln af »kronprins». Alltsedan
+presidenten Roosevelts dotter presenterades
+i stora världen har hon helt naturligt varit
+en centralfigur i de kretsar eller kotterier,
+där hon rört sig. Detta säkerligen i viss mån
+<a id="page-195" class="pagenum" title="195"></a>
+beroende på hennes säregna ställning till det
+»Hvita huset,» från hvars inflytande hon dock
+nu alldeles emanciperat sig, men äfven till följd
+af hennes glada och hurtiga sätt, hennes goda
+humör och framförallt
+den mer än vanligt
+utmärkta uppfostran
+hon åtnjutit, och
+som gör henne till
+högst intressant personlighet.
+Hon har
+aldrig kunnat anses
+såsom vacker, men besitter
+mycken charm
+och är icke utan kvickhet
+och fyndighet samt
+äger noggrann kännedom
+om sättet att behaga.
+Hennes något
+fria sätt och sinne för
+skämtsamma puts ha
+dock skaffat henne
+ovänner, men då hon onekligen är originell
+och, ehuru ej ointresserad för politiken, aldrig
+lånat sig till intriger, har hon å andra sidan
+förvärfvat sin en stor vänkrets, som säkerligen
+med saknad skulle se henne lämna Washington
+för att i egenskap af ambassadris åtfölja
+<a id="page-196" class="pagenum" title="196"></a>
+»gemålen,» till den af honom, såsom det påstås,
+eftersträfvade ambassadörsposten i Japan.
+Man talade redan i vinter mycket om att Mr
+Longworth skulle efterträda Mr Tower som
+ambassadör i Berlin, men ehuru rätt förmögen
+ansågs dock presidentens måg, åtminstone
+så länge modern lefver, icke kunna disponera
+tillräcklig inkomst för att på ett värdigt sätt
+<a id="page-197" class="pagenum" title="197"></a>
+uppehålla Tower’s traditioner af obegränsad
+gästfrihet inom societén i Spreestaden.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-196">
+<img src="images/196.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (eft. fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Mrs Longworth har vissa pretentioner på att
+vara mycket elegant, men hennes toiletter utmärka
+sig just för hvarken raffinement eller
+smak. Alltid litet
+öfverdrifvet,
+litet för »voyant»,
+men icke
+utan en viss originalitet.
+Hon
+har kreerat en
+blå färg kallad
+»blue Alice» och
+man ser henne
+ofta i blått af
+olika nyanser.
+Nyligen kunde
+man få se henne
+på promenaden
+med ljusblå
+knäppkängor. En fin dam i Europa skulle ej
+finna det distingeradt, men i Amerika, där
+man alltid söker att få klädning, hatt, kappa,
+skodon, strumpor o. s. v. »to match», väckte
+det ej vidare uppseende.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-197">
+<img src="images/197.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Mrs Alice Longworth, född Roosevelt
+(efter karrikatyr af Cappiello).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Mr Longworth är en begåfvad musiker och
+det longworthska hemmet är medelpunkten
+<a id="page-198" class="pagenum" title="198"></a>
+för det musikaliska elementet inom hufvudstadens
+societélif. Han hör till eleganterna i
+representanthuset, hvars koryféer i allmänhet
+icke kunna beskyllas för att i någon högre
+grad skatta åt det yttre. Huruvida Mr Longworth
+kommer att eftersträfva återval i höst
+torde vara osäkert, men som han icke är utan
+ärelystnad, har han nog ännu ej sagt sitt sista
+ord, allrahelst han sannolikt i en icke allt för
+aflägsen framtid kan pretendera ett mandat till
+senaten från sin hemort Ohio, där han är en
+framstående advokat.
+</p>
+
+<p>
+Washington så att säga hvimlar af generaler
+och amiraler. Der finnes minst 100 stycken
+sådana, af hvilka en del med sina familjer
+deltaga i sällskapslifvet, äfven i »the inner
+set», men egentligen har det militära elementet
+bildat en klick för sig. En bland de
+mest betydande och på samma gång i alla
+kretsar gärna sedda militärerna i hufvudstaden
+är den från senaste kriget med Spanien så bekante
+amiralen Dewey, hvars familj intager en
+bemärkt ställning i »society». Att amiralen
+till sin ganska exentriska unga fru skänkte
+det honom genom nationalsubskription öfverlämnade
+huset i Washington väckte på sin tid
+både förvåning och förtrytelse, men denna omständighet
+synes alls icke inverkat på de
+<a id="page-199" class="pagenum" title="199"></a>
+tongifvande washingtonkretsarnas sympatier
+för honom, ty dessa äger han i alldeles ovanlig
+grad.
+</p>
+
+<div class="centerpic w60" id="img-199">
+<img src="images/199.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Amiralen af flottan George Dewey (e. fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+General Draper, som varit ambassadör i
+Rom, och Mrs Draper tillhöra likaledes de familjer,
+som gifva éklat åt »the inner set», till
+hvars mera bemärkta medlemmar de räknas,
+allrahelst deras stora förmögenhet sätter dem
+i stånd att se mycket folk.
+</p>
+
+<p>
+Egentligen borde man bland den mångfald
+intressanta och på de olika områden framstående
+personer, som röra sig i Washingtons
+<a id="page-200" class="pagenum" title="200"></a>
+fashionabla kretsar omnämna ännu en hel del
+andra jämte dem, som nu passerat revy, men
+då här ingalunda varit meningen att uppställa
+en medtäflare till det under semi officiell redaktion
+utgifna »social register» må här sättas
+punkt i tanke att nykomlingen, som ögnar
+igenom de nu anförda namnen i någon mån
+känner sig hemmastadd vid sina första visiter
+i Washingtons salonger.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-8">
+<a id="page-201" class="pagenum" title="201"></a>
+<span class="firstline">NIONDE BREFVET.</span><br>
+Hur Amerika styres.<a class="fnote" href="#footnote-4" id="fnote-4">[4]</a>
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Man måste vara amerikan för att förstå sig
+på och uppskatta den amerikanska politiken,
+ty den företer verkligen sådana irrgångar, innebär
+så många motsägelser och är på det hela så
+föga intressant, åtminstone i dess nuvarande
+färglösa skick, att en främling icke utan alldeles
+speciella förutsättningar kan afvinna den
+något egentligt intresse. Fruntimren, utom i
+ytterst få fall, syssla ej med politik i egentlig
+bemärkelse, men som allting här användes
+att befordra politiska syften ha naturligtvis
+politiker af olika färg slagit mynt af kvinnans
+verksamhet i välgörenhetens, religionens och
+<a id="page-202" class="pagenum" title="202"></a>
+antirusdrycks-agitationens tjänst. Kvinnorna
+utöfva därföre indirekt ett icke obetydligt inflytande
+på det politiska lifvet, men för sina
+egna politiska s. k. rättigheter ha de i allmänhet
+endast föga smak, isynnerhet är detta
+fallet med damerna i det högre sällskapslifvet.
+I några stater äga
+ock kvinnorna redan
+rösträtt.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-202">
+<img src="images/202.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator William B. Allison
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Politik, sådan
+den gestaltar sig i
+Amerika, företer redan
+för det manliga
+släktet icke så litet
+af ett mysterium
+och för kvinnorna
+är den helt enkelt
+obegriplig. Man
+skulle lika gärna
+kunna begära att fruntimren vore experter
+i krigstaktik som att de skulle vara mäktiga
+att förstå sig på den invecklade fråga, som
+amerikanerna ge det lysande namnet »politics».
+Till största delen är politiken i händerna på
+personer, som icke just äro kända för förfining
+och idkas hufvudsakligen i en omgifning, som
+har allt annat än salongernas atmosfer. Politik
+och societé i Amerika, utom i en mycket ringa
+<a id="page-203" class="pagenum" title="203"></a>
+grad i Washington, säger en författare i »Harper’s
+Weekly», gå icke hand i hand.
+</p>
+
+<p>
+Om Mrs Longworth, presidentens dotter,
+i år varit en mer än vanligt flitig gäst på läktarna
+under kongressens
+sammanträden,
+torde man, utan att
+vilja vara elak, däri
+snarare se en önskan
+att synas intresserad
+för mannens karriär
+än ett verkligt intresse
+för politiska
+frågor.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-203">
+<img src="images/203.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Robert M. Lafollette
+(efter karrikatyr af Alb. Scott Cox).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Man hör i allmänhet
+ej talas om mer
+än tvenne politiska
+partier. Dessa äro
+det republikanska
+och det demokratiska,
+d. v. s. de mera
+konservativa och de
+s. k. frisinnade. Frågar
+man någon på samvete hvaruti skillnaden
+mellan dessa partiers program egentligen består,
+får man ofta till svar: »Det ena sitter
+vid makten och det andra vill komma dit.»
+</p>
+
+<p>
+Det är just detta förhållande, som gör den
+<a id="page-204" class="pagenum" title="204"></a>
+amerikanska inrikespolitiken så intresselös, ty
+ingenstädes har politiken såsom här i Amerika
+blifvit ett rof för yrkespolitiker af ofta nog
+ytterst tvifvelaktig halt.
+</p>
+
+<p>
+Det republikanska partiet är protektionistiskt
+samt negervänligt, det demokratiska
+som till stor del
+har sina tillskyndare
+i sydstaterna,
+håller däremot
+på en moderat
+frihandel,
+men vill ej gifva
+negrerna full likställighet
+med öfriga
+medborgare
+samt är mot kolonipolitiken.
+I
+öfrigt kan man
+säga att de båda
+partierna endast
+strida om makten, som medför rätten att tillsätta
+tusentals väl aflönade statsämbeten, hvilkas
+innehafvare naturligtvis måste vara renhåriga,
+pålitliga medlemmar af partiet och vid
+alla tillfällen arbeta i dess intressen.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-204">
+<img src="images/204.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Charles Curtis
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Republikanerna tro alltjämt att de äro
+sannskyldiga republikaner och likaså äro demokraterna
+<a id="page-205" class="pagenum" title="205"></a>
+öfvertygade att de, och endast de,
+äro representanter för sann demokrati. Detta
+är emellertid endast en illusion, ty båda partierna
+ha gjort så många konsessioner åt hvarandra,
+voterat tillsammans i så många frågor,
+att man i själfva verket har svårt att leta ut
+ett begränsadt program för det ena eller andra
+partiet. Presidenten Roosevelt har alltid tillhört
+det republikanska partiet,
+till hvars främsta förmågor
+han med allt skäl
+räknas, men hans nuvarande
+politik och den »platform»
+han med sin energi vill påtvinga
+sina partivänner äro
+i själfva verket mycket aflägsna
+från de gamla republikanska
+idealen. I mer
+än ett hänseende har han
+hämtat sina inspirationer från demokraterna, ja
+t. o. m. från det i Amerika ännu jämförelsevis
+obetydliga socialistpartiet.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w30" id="img-205">
+<img src="images/205.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Josef B. Foraker
+(eft. karrik. af Alb. Scott Cox).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Att denna sakernas ordning ofördelaktigt
+inverkat på det politiska lifvet är tämligen tydligt,
+då ju brytningar och strid äro de förnämsta
+botemedlen mot politisk ofruktsamhet.
+Den nuvarande färglösheten inom de ledande
+partiernas politik kommer endast att bereda
+<a id="page-206" class="pagenum" title="206"></a>
+vägen för socialisterna, som, om också deras
+idéer ännu haft föga framgång här i landet,
+dock uppträda med ett skarpt begränsadt program,
+för hvars genomförande de offra allt
+utan att kompromissa och köpslå med motståndarna,
+en taktik
+som alltid imponerar.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-206">
+<img src="images/206.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Francis E. Warren
+(efter teckning af Berryman i »Washington
+Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Partiorganisationen
+är i Amerika idealisk
+från partisynpunkt
+sedt, men ju
+starkare organisationen
+är, desto mindre
+har naturligtvis individen
+att säga och
+talet om politisk frihet
+blir här endast
+ett tomt ord, ty hvarje
+man lyder endast
+order och ordern
+kommer från ett fåtal
+tränade politiker,
+som sköta det hela och emot hvilkas ukaser
+det icke lönar sig att strida.
+</p>
+
+<p>
+Liknande organisation återfinnes ju äfven
+i andra länders politiska partier, men ingenstädes
+torde de personliga fördelarna af det
+ena eller andra partiets seger vara så påtagliga
+<a id="page-207" class="pagenum" title="207"></a>
+som här, där politiken skötes affärsmässigt
+och strängt taget också betraktas som affär.
+</p>
+
+<p>
+För de människor, som bekymra sig om
+politiken ställer sig frågan så: »Hvilka personliga
+fördelar kan jag ha genom att rösta så
+eller så?» Sedan saken noga öfvervägts går
+man till valurnan väntande i en eller annan
+form sin belöning. Hvarje
+man, som före valen inregistrerats
+i partiet är af kretsstyrelserna
+noga bevakad
+och skulle han ej rösta i önskad
+riktning, kan han vara
+säker om att ej få vara med
+om delningen af den stora
+politiska tårtan, som varit
+hela kampanjens egentliga
+föremål.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w30" id="img-207">
+<img src="images/207.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senat. Sim. Guggenheim
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Detta hindrar likväl ej
+att ju mera man studerar den år 1789 antagna
+amerikanska federativa konstitutionen,
+måste man ur många synpunkter beundra
+den på samma gång som man icke kan underlåta,
+att anse att den, som ursprungligen var
+afsedd för omkring tre miljoner individer, är
+föråldrad och icke mera tillfyllest för en stor
+nation af nittio miljoner invånare, representerande
+de mest olika raser och intressen.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-208" class="pagenum" title="208"></a>
+Att här i detalj redogöra för det politiska
+maskineriet inom Förenta staterna är ingalunda
+meningen, men då man på andra sidan Atlanten
+så litet känner till huru den stora republiken
+styres, må i allra
+största korthet några
+ord ägnas däråt.
+</p>
+
+<p>
+Den nordamerikanska
+federativa republiken
+består af
+46 olika genom en
+gemensam konstitution
+förenade republiker
+samt diverse
+kolonier och territorier.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-208">
+<img src="images/208.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator A. Hemmenway
+(eft. teckn. af Berryman i »Wash. Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Dessa stater ha
+sina egna konstitutioner,
+sina egna
+lagar, sina riksdagar
+(»legislatures»)
+och sina presidenter
+eller som de kallas guvernörer. Riksdagen i
+staterna består af tvenne kamrar eller »hus»,
+ett öfre, senaten, vald för 2 år, och ett nedre,
+»the assembly», vald för 1 år. Kamrarna syssla
+med statens alla inre angelägenheter, stifta
+lagar, anslå medel till <a id="corr-63"></a>statens utgifter o. s. v.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-209" class="pagenum" title="209"></a>
+Guvernörerna, som väljas genom allmänna
+val för tvenne år, äro utrustade med ganska
+stor makt och kunna genom veto i viss mån
+fördröja verkställandet af lagar, som antagits
+af »the legislature».
+</p>
+
+<p>
+Hvarje gång ett
+parti blifvit slaget
+och majoriteten öfvergått
+till motpartiet
+göres »rent hus»
+bland statsämbetsmännen,
+och pålitliga
+partimedlemmar
+insättas på de
+flesta poster, i enlighet
+med bruket
+inom den federativa
+administrationen.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-209">
+<img src="images/209.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Augustus O. Bacon
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+De särskilda staternas
+förhållande
+till utlandet är helt
+och hållet öfverlämnadt
+till den federativa regeringen att ombestyra,
+likaså allt rörande post, tullväsen, patenträtt,
+m. m.
+</p>
+
+<p>
+Allmän rösträtt är införd öfver allt, men i
+de olika staterna äro betingelserna för utöfvande
+<a id="page-210" class="pagenum" title="210"></a>
+däraf icke desamma. I vissa stater
+t. ex. har man gjort åtskilliga inskränkningar,
+afseende att utestänga negrerna
+från rösträtt, och talet
+om politisk likställighet där
+är helt enkelt alldeles missvisande.
+Kvinnorna äga i
+fyra stater allmän rösträtt,
+men intresset för införande
+däraf i öfriga stater har visat
+sig ringa och torde ännu
+länge komma höra till de
+fromma önskningarna.
+</p>
+
+<div class="centerpic" id="img-210">
+<img src="images/210.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Senator Nathan B. Scott
+(efter originalteckning af X).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+I Washington hör man
+emellertid föga talas om hvad
+som sker i de särskilda staternas
+politiska kretsar och
+det är endast vid valperioderna,
+som ett mera lifligt
+intresse för dithörande ting
+gör sig gällande, dock anknyter sig intresset
+mest till guvernörsvalen, så mycket mera som
+invånarne i Columbiadistriktet, där hufvudstaden
+är belägen, icke äga rösträtt och själfva
+staden Washingtons angelägenheter handhafvas
+af kongressen, som ju väljes af hela landet.
+</p>
+
+<p>
+Nu några ord till belysande af själfva den
+stora federativa republikens styrelseform.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-211" class="pagenum" title="211"></a>
+Makten är fördelad mellan presidenten,
+kongressen och högsta domstolen.
+</p>
+
+<p>
+President och vice president väljas genom
+elektorer hvart fjärde år för en period af fyra
+år. Elektorerna väljas inom de olika staterna,
+efter växlande regler, till lika stort antal som
+hvarje stats senatorer och representanter i kongressen,
+men hvarken
+senatorer, representanter
+eller förtroendeämbetsmän
+kunna
+därtill utses.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-211">
+<img src="images/211.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. B. Grubb Humphreys
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Till president kan
+ingen väljas, som ej
+uppnått 35 års ålder
+eller är infödd medborgare
+af Förenta
+staterna. Hans makt
+är i själfva verket
+mycket stor och hans
+inflytande i viss mån
+betydligt större än
+en konstitutionell regents.
+I krigstider
+kan han t. o. m. uppträda
+med en diktators
+oinskränkta myndighet. Hans rätt att
+genom »messages» eller skrifvelser till kongressen
+<a id="page-212" class="pagenum" title="212"></a>
+yttra sig utan någon som helst reserv
+öfver frågor, som ligga honom om hjärtat, öfverträffar
+vida icke blott t. ex. presidentens i
+Frankrike utan äfven själfva ryske czarens,
+hvilka nödvändigtvis måste uppträda mycket
+hofsamt, bundna som
+de äro af konstitutionerna
+och därföre öfverlämna
+det mera
+direkta ingripandet i
+politiken åt sina statsministrar
+eller konseljpresidenter.
+Förut
+har påvisats att presidenten
+så att säga
+utom sin funktion som
+president äfven är
+sin egen premierminister
+och att departementscheferna
+äro
+att anse såsom hans
+privata sekreterare.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-212">
+<img src="images/212.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. H. R. Burton
+(eft. teckning af Berryman i Washington
+»Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Presidenten kan genom veto döda hvarje
+af kongressen antagen »bill», åtminstone för
+en viss tid, men måste i sådant fall återsända
+det af honom icke sanktionerade kongressbeslutet
+till kongressen inom tio dagar. Om
+då båda husen besluta att återupptaga en sådan
+<a id="page-213" class="pagenum" title="213"></a>
+»bill» och på nytt antaga den med ⅔-dels majoritet
+såväl i senaten som i »huset», blir den lag
+utan presidentens signatur, annars får den förfalla.
+</p>
+
+<p>
+Den enda inskränkningen i hans myndighet
+är den kontroll,
+som af senaten utöfvas
+öfver hans utrikespolitik,
+samt den
+rätt senaten äger att
+ej godkänna presidentens
+utnämningar
+af högre federativa
+ämbetsmän.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-213">
+<img src="images/213.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. James M. Miller
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Kritik öfver presidentens
+åtgärder kan
+likväl äfven utöfvas
+därigenom, att representanthuset
+i dess
+helhet alltid omväljes
+en gång under presidentens
+»regeringstid».
+Skulle valmännen
+icke godkänna
+en presidents politik, sända de vid första val
+ett mot honom ogynnsamt stämdt representanthus
+till kongressen, sålunda läggande sitt
+misshag i dagen. Som presidenten alltid tillträder
+sitt ämbete med majoritet i »huset»,
+<a id="page-214" class="pagenum" title="214"></a>
+har han svårt att genomföra sitt program utan
+en sådan, då ju anslagsfrågor äro beroende af
+»husets» godkännande.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-214">
+<img src="images/214.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. Henry Mc Morran
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Naturligtvis är han äfven underkastad kritik
+vid nästa presidentval,
+men med de medel
+hvaröfver han förfogar,
+blir han lätt,
+om han är en framstående
+man, omvald
+eller kan påverka valet
+i den riktning han
+önskar. Ingen president
+har hittills innehaft
+ämbetet mer än
+under tvenne perioder
+och föga sannolikt är
+att Mr Roosevelt vid
+kommande val är hugad
+att mottaga ett
+mandat, äfven om det
+skulle erbjudas honom.
+Att hans politik
+likväl kommer att i hufvudsak upprätthållas af
+efterträdaren torde få anses såsom gifvet,
+såvida icke det demokratiska partiet skulle
+komma till makten, hvilket dock är föga troligt,
+då detta parti i högre grad än det republikanska
+<a id="page-215" class="pagenum" title="215"></a>
+är splittradt och i brist på män, som
+äga allmänhetens förtroende.
+</p>
+
+<p>
+Till presidentens funktioner hör att afsluta
+fördrag med främmande makter, men dock
+endast med senatens
+godkännande, att sammankalla
+kongressen
+till urtima möte, mottaga
+sändebud, samt
+att vara öfverbefälhafvare
+öfver den federativa
+armén och flottan
+äfvensom öfver de olika
+staternas milis, när
+den är inkallad till
+tjänstgöring inom Förenta
+staterna.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-215">
+<img src="images/215.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. George L. Lilley
+(eft teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Kongressen, som
+sammanträder i den
+federativa hufvudstaden
+hvarje år den 1
+december, består af
+senat och representanthus
+(»huset»). — Senaten har nu 92 medlemmar,
+d. v. s. tvenne för hvarje stat oberoende
+af staternas storlek eller invånaretal.
+De väljas af »legislaturen» (riksdagen) för en
+tid af sex år, måste varit bosatta inom staten
+<a id="page-216" class="pagenum" title="216"></a>
+sedan minst 9 år samt uppnått 30 års ålder.
+En tredjedel af dessa senatorer afträda hvartannat
+år, så att hela senaten förnyas hvart
+sjätte år; detta är dock endast nominelt, ty
+under senare tider
+har alltmera blifvit
+regel att omvälja senatorerna,
+af hvilka
+många, som nu sitta
+i senaten, innehaft
+sina platser i öfver
+trettio år.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-216">
+<img src="images/216.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. James C. Needham
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Man har kallat
+senaten »miljonärernas
+klubb», en benämning,
+som i viss
+mån haft sitt berättigande,
+men numera
+ingalunda är karakteristisk,
+ehuru alltjämt
+några af landets
+rikare män tillhöra
+denna församling. De
+stora finansiererna äro alltför sysselsatta med
+»money making» för att offra sin tid i Washington,
+hvarföre de föredraga att med de medel,
+som stå dem till buds låta välja senatorer till
+bevakande af sina intressen. En järnvägsmatador
+<a id="page-217" class="pagenum" title="217"></a>
+t. ex., som, på grund af de hundratusentals
+tjänstemän och betjänte, hvilka äro beroende
+af honom, disponerar öfver en mångfald
+röster till »the legislatur» kan därföre ofta nog
+insätta elektorer i tillräckligt antal för att tillförsäkra
+sig majoritet
+för sin kandidat vid
+senatorvalen.
+</p>
+
+<p>
+Senaten voterar för
+sig, ej gemensamt med
+»huset» samt äger att
+godkänna eller underkänna
+presidentens
+fördrag med utländska
+makter eller hans
+utnämningar af högre
+federativa ämbetsmän
+såsom domare i högsta
+domstolen, departementschefer
+och
+ambassadörer. Dessutom
+har den domsrätt
+i vissa fall.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-217">
+<img src="images/217.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. Joseph T. Robinson
+(efter teckning af Berryman i Washington
+»Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Representanterna, som väljas alla jämna
+år inom de olika staternas valdistrikt till ett
+antal som beror på invånareantalet, äro nu
+390 stycken, däraf såsom ett exempel: 37 från
+staten New York, men från flere stater endast 1.
+<a id="page-218" class="pagenum" title="218"></a>
+De måste ha fyllt 25 år, varit medborgare af
+Förenta staterna i minst 7 år samt vara bosatta
+inom den stat, hvilken de äro kallade
+att representera. »Huset» sammanträder liksom
+senaten hvarje
+år. Det utser sin
+egen talman (speaker)
+och denne, såsom
+förut påvisats,
+tillsätter utskotten.
+</p>
+
+<p>
+Husets makt är så
+att säga endast legislativ
+och ej såsom senatens
+exekutiv, men
+det har å andra sidan
+uteslutande rätt att
+framlägga s. k. »revenue
+bills» samt kan
+genom sin hållning i
+anslagsfrågor visa sin
+myndighet.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-218">
+<img src="images/218.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. M. E. Driscoll
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Den nuvarande
+sammansättningen af »huset» är såtillvida ganska
+betecknande som den visar hvilket oerhördt
+inflytande inom den amerikanska politiken utöfvas
+af juristerna. Af de 390 medlemmarna
+äro icke mindre än 255 praktiserande jurister,
+blott 23 äro s. k. yrkespolitiker och 20 äro tidningsmän.
+<a id="page-219" class="pagenum" title="219"></a>
+Af öfriga grupper må nämnas handels- och
+finansmän 48; jordbrukarne äro representerade
+endast af 10.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-219">
+<img src="images/219.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. Le Gage Pratt
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+»The supreme court» eller den federativa
+högsta domstolen åtnjuter i Amerika ett ofantligt
+stort anseende
+och intet exempel lär
+finnas på att den öfverskridit
+sin befogenhet
+eller att någon
+dess medlem visat
+sig ovärdig den höga
+funktion som blifvit
+honom anförtrodd.
+Den makt inom den
+federativa administrationen
+som utöfvas
+af »the supreme
+court» är i själfva
+verket så stor att den
+i viss mån kan sägas öfverträffa såväl presidentens
+som kongressens. Hvarje lag som antagits
+af kongressen och godkänts af presidenten
+kan nämligen af högsta domstolen
+förklaras inkonstitutionel, hvarigenom den upphäfves
+och kongressens beslut anulleras. Högsta
+domstolen är således ett slags väktare, som
+<a id="page-220" class="pagenum" title="220"></a>
+har folkets uppdrag att vaka öfver konstitutionens
+helgd.
+</p>
+
+<p>
+Dess medlemmar äro 9, däraf en kallad
+»chief-justice», dess beslut afgöras med enkel
+majoritet. En enda röst är således nog för att omintetgöra
+hvad kongressen
+efter mogen
+öfverläggning beslutit.
+Mot denna domstols
+beslut finnes
+ingen apell och den
+amerikanska konstitutionen
+är hart när
+omöjlig att ändra.
+Man inser däraf huru
+stor makt »the supreme
+court» utöfvar.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-220">
+<img src="images/220.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. Charles B. Landis
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Då ju medlemmarna
+af »the supreme
+court» utnämnas
+af presidenten och utnämningen
+godkännes
+af senaten har man däri sett en fara,
+som dock endast är skenbar, ty domrarna utses
+på lifstid eller för så lång tid de själfva
+önska att behålla ämbetet, hvilket förhållande
+gör, att t. ex. presidenten Roosevelt under sin
+8-åriga presidenttid ej haft tillfälle att utnämna
+<a id="page-221" class="pagenum" title="221"></a>
+mer än en medlem af högsta domstolen. Af
+de nuvarande nio medlemmarna äro tre utnämnda
+under det demokratiska partiets auspicier,
+de sex öfriga ha republikanska presidenter
+att tacka för
+sina mandat, däraf en
+så långt tillbaka som
+1877. Chief-justice är
+den högt ansedde Melville
+W. Fuller.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fr w40" id="img-221">
+<img src="images/221.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Repr. John A. T. Hull
+(eft. teckn. af Berryman i Wash. »Star»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Man må hysa monarkiska
+eller republikanska
+tänkesätt, man
+måste dock, om man
+fullt opartiskt bedömer
+de amerikanska politiska
+institutionerna,
+erkänna att de, om
+också konstitutionen i
+mångt och mycket får
+anses antikverad, på
+det hela äro alldeles förträffliga samt att de,
+under de förhållanden som alstras af landets
+oerhörda utsträckning, invånarnas olika ras,
+immigrationen och icke minst medborgarnas
+ovillighet att låta sig »styras», verkat förvånande
+väl. Naturligtvis kan den som icke förstår
+<a id="page-222" class="pagenum" title="222"></a>
+eller vill förstå Amerika och amerikanerna
+uppställa oräkneliga argument mot det nu
+gällande systemet, som i Europa skulle vara
+alldeles omöjligt att genomföra, men här i
+Amerika, där det så att säga vuxit upp i en alldeles
+särskild jordmån, har det hittills visat
+sig vara mycket tillfredsställande. En sådan
+man som James Bryce, den n. v. storbritanniske
+ambassadören i Washington, säger om
+den amerikanska konstitutionen, hvars vådor
+han äfven framhåller: »Den förhindrar obetänksamma
+och förhastade systemskiften. Den
+lämnar rum för öfverläggning och nödgar folk
+att tänka allvarligt innan de företaga sig att
+ändra den eller att öfverse med förbrytelser
+emot den. Den lägger en hämsko på riksdagars
+och statsmäns försök att öfverträda sin
+befogenhet, ja äfven att föreslå mått och steg
+som den synes ogilla. Den bidrager att göra
+det oundvikliga framåtskridandet mindre våldsamt
+samt till ett resultat snarare af erkända
+och växande nödvändigheter än af ständig åtrå
+efter nytt. På det hela taget förebygger den
+sådana omstörtningar, på hvilka en tillfällig
+majoritet högröstadt yrkar, men för hvilka
+ingen efterfrågan måhända längre finnes redan
+innan de genom konstitutionen uppställda
+hindren blifvit undanröjda.»
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-223" class="pagenum" title="223"></a>
+»Den gör mer än så, den formar folkets
+sinne och temperament och uppfostrar det till
+laglydnad på samma gång som den ger styrka
+åt dess mera konservativa instinkter, dess
+känsla för värdet af fasthet och hållning i politiska
+anordningar. Den gör folket mottagligt
+för den uppfattning, att afgifvandet af röstsedel
+är en personlig förpliktelse, ett åliggande
+för hvar och en. Den gör det förtroget med
+och binder det med band af stolthet och vördnad
+vid de grundsanningar, på hvilka själfva
+konstitutionen är baserad.»
+</p>
+
+<p>
+Amerikanerna själfva ha hittills aldrig velat
+gå in på att den federativa konstitutionen icke
+är ett sublimt aktstycke och, såsom en amerikansk
+författare (F. C. Howe, se Scrib. Mag.
+vol. 41, pag. 113) säger, endast stående efter
+de berömda stentaflor, som från himlen nedsändes
+till Israels barn. Emellertid har, säger
+han vidare, därutinnan en märkbar reaktion
+inträdt och en viss pessimism har bemäktigat
+sig de själfförnöjda yankees, som börjat rynka
+pannan vid åsynen af förhållandena i städerna,
+korruptionen i de enskilda staternas
+styrelse, kongressens förfall och senatens påverkan
+af privilegierade intressen. Från ett
+stadium af barnatro på demokrati såsom en
+<a id="page-224" class="pagenum" title="224"></a>
+talisman ha de, inför de stora problem de ha
+att lösa, betagits af modlöshet. Många se endast
+felgrepp i de amerikanska institutionerna
+och känna sig nedslagna af den uppenbara
+oförmågan hos folkstyrelse att finna den rätta
+vägen.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-9">
+<a id="page-225" class="pagenum" title="225"></a>
+<span class="firstline">TIONDE BREFVET.</span><br>
+Internationella äktenskap.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Det förefaller onekligen ganska egendomligt,
+att man i det moderna Amerika, där skilsmässor
+i de öfre lagren äro ytterst vanliga,
+fäster sig så mycket vid det förhållandet, att
+ett eller annat af de i den amerikanska pressen
+så ofta och skarpt klandrade giftermålen
+mellan amerikanska arftagerskor och europeiska
+aristokrater, diplomater och andra världsmän
+slagit sig illa ut.
+</p>
+
+<p>
+Så väckte t. ex. härtigens och härtiginnans
+af Marlborough äktenskapliga svårigheter en
+storm af ovilja här, och man gjorde allt för att
+svärta härtigen i allmänhetens ögon, utan att
+ett ondt ord sades om härtiginnan, ehuru man
+i initierade kretsar mycket väl visste, att orsaken
+till misshälligheterna icke var att söka
+uteslutande hos härtigen. På denna sida Atlanten
+kan man emellertid ej förlika sig med,
+att »our duchess», som härtiginnan af Marlborough
+<a id="page-226" class="pagenum" title="226"></a>
+kallas i New York, blifvit inrangerad
+bland skaran af separerade societédamer. När
+man vet, att härtiginnans fader och moder äro
+skilda, samt att modern gift om sig med en
+man, som förresten själf var skild, tyckes det
+förefunnits tillräckliga skäl för att ej förvåna
+sig öfver att härtiginnan af Marlborough trädt
+sina dagars upphof i spåren.
+</p>
+
+<p>
+Tidningar af alla färger förlöjliga icke blott
+de hemgiftsjagande, mer eller mindre ruinerade
+adelsmän, som här fyllt sina tunna
+plånböcker och till Europa transporterat oerhörda
+summor i form af hemgifter, utan äfven
+hugga de in på sina fåfänga och högfärdsgalna
+»girls», som utan betänkande öfverge »the greatest
+country in the world» för att få niga på
+ett »drawingroom» i Buckinghampalace eller
+uppsnappa ett nådigt småleende af kejsar Wilhelm
+på slottet i Berlin.
+</p>
+
+<p>
+Förtrytelsen öfver de internationella äktenskapen
+är dock ganska lätt förklarlig.
+</p>
+
+<p>
+Man ser nämligen häruti, ehuru man naturligtvis
+ej öppet vill erkänna det, ett af de påtagligaste
+bevisen på huru föga de demokratiska
+idéerna i själfva verket trängt igenom.
+Demokrati i dess yttersta konsekvenser kommer
+aldrig att kunna genomföras annat möjligen
+än i mycket små samhällen, ty alltid blir det
+<a id="page-227" class="pagenum" title="227"></a>
+några, som komma att flyta ofvanpå, huru man
+än bär sig åt. Här i Amerika, de stora möjligheternas
+land, där täflan om att vara i främsta
+ledet är mycket stor, är det våra medsystrar,
+som åtagit sig att öfvertyga oss om, att
+sann demokrati i själfva verket är lika obefintlig
+i Amerika som annorstädes.
+</p>
+
+<p>
+Dels skär det de goda yankees i själen, att
+se de i svett och möda samlade dollrarna vandra
+öfver till Europa för att ofta nog på det vanvettigaste
+sätt slösas bort, dels bruka amerikanerna
+själfva i regel icke gifta sig för pengar
+och anse s. k. konvenanspartier såsom ett
+oting. En amerikansk äkta man, som uteslutande
+lefver på sin hustrus penningar, betraktas
+nästan med förakt af sina landsmän
+och häri är äfven att söka en förklaring till
+den animositet de internationella äktenskapen
+framkalla. Det är nemligen den amerikanske
+mannens dröm och enda sträfvan att kunna
+förtjäna pengar, mycket pengar, icke för sig
+själf utan åt sin hustru. Det behöfves också
+isanning, ty i intet land äro kvinnorna mera
+slösaktiga än i Amerika.
+</p>
+
+<p>
+Ett annat skäl till att amerikanerna med
+allt annat än blida ögon betrakta Europas import
+af arftagerskor från den stora republiken
+är att dessa i allmänhet trifvas så väl i
+<a id="page-228" class="pagenum" title="228"></a>
+sina nya förhållanden och alltjämt draga till
+sig släktingar, vänninnor och vänner, som i
+allt större skaror under säsongen samlas i Paris
+och i London, dit man kan säga, att Amerikas
+»high life» i viss mån öfverflyttat. Se
+bara på palatsen vid Fifth Avenue, de stå tomma
+långa tider af året, då däremot deras innehafvare
+»lefva med» i Europa. Detta inser
+man mycket väl här och hvarje ny arftagerska,
+som vid en härtigs eller grefves arm lämnar
+sitt fosterland för att briljera i stora världen
+»abroad», bidrager därigenom att ytterligare
+göra dragningen dit större för de hemmavarande,
+och ådraga sig sina landsmäns
+klander.
+</p>
+
+<p>
+Orsaken till de talrika internationella äktenskapen
+är emellertid ej heller svår att finna.
+</p>
+
+<p>
+Man kommer visserligen på denna sidan af
+Atlanten liksom i gamla världen ganska långt
+med några miljoner dollars bakom sig, men
+lika litet som man endast för pengar kan skaffa
+sig tillträde till de mera selekta kretsarna i
+Europa, lika litet blir man, ehuru aldrig så
+många gånger miljonär, accepterad i de »fyrahundras»
+intimitet eller i »the inner set» i
+Washington, om man icke lyckas vinna någon
+mäktig förespråkare bland de ledande damerna
+i den transatlantiska republikens »high life».
+<a id="page-229" class="pagenum" title="229"></a>
+Ett sätt att »komma med» är naturligtvis äfven
+att vara presenterad vid något af hofven i
+Europa eller att intaga en framstående ställning
+i parissocietén.
+</p>
+
+<p>
+Mången äregirig amerikansk miljonärska,
+som såg sig ur stånd att, trots upprepade försök
+få inträde i de högre regionerna i sitt
+hemland, kastade därföre sina ögon på de europeiska
+hofkretsarna. Detta lyckades äfven för
+ett fåtal, som hugnades med en kallelse till
+presentation vid något af hofven i London, Berlin,
+Rom, ja kanske t. o. m. Wien, men oftast
+stannade det därvid och något intimare umgänge
+med de finfinaste kretsarna kunde dock
+icke erhållas, allrahelst en del amerikanskors
+något bullrande och själfsäkra uppträdande ej
+slog an på de högförnäma nåderna.
+</p>
+
+<p>
+Huru skulle då dessa skrankor lättast kunna
+öfverstigas?
+</p>
+
+<p>
+En eller annan lycksökare och hemgiftsjägare
+hade redan visat vägen, och de amerikanska
+mödrar, som ville bereda sina döttrar
+— och sig själfva, en god social ställning såväl
+här som på »andra sidan», började därföre
+anställa formliga klappjakter efter lämpliga subjekt
+med fast fot i de högadliga kretsarne i
+Europa, med autentiska titlar, men med ringa
+eller ingen förmögenhet. Några miljoners skuld
+<a id="page-230" class="pagenum" title="230"></a>
+att betala var intet hinder, endast titeln var
+äkta och så ståtlig som möjligt.
+</p>
+
+<p>
+Marknaden var rikligt försedd och snart nog
+hade amerikanskorna, med den för hela nationen
+kännetecknande energien, lyckats eröfra
+flera af de mest lysande titlar, som Almanach
+de Gotha inregistrerat jämte oräkneliga af mindre
+betydenhet. Nu är antalet af sådana allianser
+legio, ty de äro många.
+</p>
+
+<p>
+Dessa nyblifna härtiginnor, prinsessor och
+grefvinnor i oändlighet började, tack vare rikliga
+hemgifter eller årsbidrag, sin kampanj för
+att blifva tongifvande i de europeiska salongerna
+i afsikt att sedan med pukor och trumpeter
+göra sitt intåg vare sig vid Fifth Avenue
+i New York, i Newport eller i den mycket
+granntyckta societén i Washington. Planen
+har lyckats förträffligt. Vanderbilts, Goulds,
+Leiters och andra ha förnäma giften att tacka
+för sin introduktion i Amerikas »Gyllene
+bok» och kanske skall det äfven lyckas Shonts
+genom dotterns gifte med den så hastigt aflidne
+hertigen af Chaulnes.
+</p>
+
+<p>
+Succén var icke mindre i Europa, där man
+nästan kan säga att de importerade härtiginnorna
+i viss mån tagit ledningen, isynnerhet
+i London och Paris, och sällskapstonen där
+har redan antagit den mera otvungna och naturliga
+<a id="page-231" class="pagenum" title="231"></a>
+klang, som onekligen ger sällskapslifvet
+i Amerika dess charme.
+</p>
+
+<p>
+Bataljen är vunnen, om också krigskostnaderna
+ha varit betydliga, men det åtlöje amerikanskorna
+ådragit sitt land har gått de mera
+fullblodiga demokraterna till sinnes.
+</p>
+
+<p>
+I Amerika kommer man genast med statistik.
+Man har uppgjort förteckningar på huru
+mycket penningar, som genom de internationella
+äktenskapen gått ur landet, och man försäkrar,
+att det icke stannar vid 2,500 miljoner
+francs. Tidningarna ha med fabulösa beskrifningar
+öfver dessa summor och de europeiska
+äkta männens slösaktighet och lättsinniga lefnadssätt
+så stimulerat den allmänna opinionen,
+att t. o. m. en kongressledamot i år till kongressen
+aflämnat en motion afseende att alla
+äktenskap mellan rika amerikanskor och betitlade
+utlänningar skulle beskattas med 45 %
+af hemgiften! I Ryssland lär det finnas en
+gammal lag, som förbjuder en arftagerska att
+till sin man, om han är utlänning, öfverflytta
+fast egendom, men det är onekligen ganska
+kännetecknande för förhållandena här, att en
+sådan motion kunnat komma fram i ett land,
+där man skulle tro att den individuella friheten
+anses såsom något heligt.
+</p>
+
+<p>
+Att en del af dessa äktenskap ingångna
+<a id="page-232" class="pagenum" title="232"></a>
+mellan fåfänga, under helt olika förhållanden
+och med andra åskådningssätt uppfostrade amerikanskor
+och bördsstolta, fattiga adelsmän,
+många ruinerade genom högt lif i Europa, redan
+från allra första början varit dömda att
+sluta med skandalösa skiljomässoprocesser var
+ju helt naturligt, men vill man se saken fullt
+opartiskt, torde man icke kunna förneka, att
+liknande äktenskap skulle gått olyckligt äfven om
+båda kontrahenterna varit uppfostrade på denna
+sidan Atlanten. En mångfald exempel skulle
+kunna framdragas; här må dock endast nämnas
+de nyligen i pressen så vidt och bredt omskrifna
+processerna mellan den unge Alfr. G.
+Vanderbilt och hans sympatiska fru samt mellan
+Howard Gould och den forna aktrisen
+Cath. Clemmons, som för icke så länge sedan
+blef hans hustru och i mannens sällskap olika
+gånger besökt Sverige. I dessa båda fall är
+det dock de respektive äkta männen, som förde
+miljonerna i boet.
+</p>
+
+<p>
+Skilsmässostatistiken här har ganska talande
+siffror att uppvisa, och om de i förhållande
+till Amerikas 90,000,000 invånare inte
+äro så särdeles stora, blifva de högst anmärkningsvärda,
+om man tager närmare reda på
+inom hvilken klass procenten är störst, nämligen
+inom den i osund atmosfär lefvande storstadsbefolkningen,
+<a id="page-233" class="pagenum" title="233"></a>
+där äktenskapet icke längre betraktas
+som ett »kristligt äkta förbund» utan
+mer som ett slags löslig öfverenskommelse
+mellan tvenne individer af olika kön att lefva
+tillsammans så länge det går bra.
+</p>
+
+<p>
+För att emellertid tala särskildt om de internationella
+äktenskapen är det ju helt naturligt
+att många af dem, liksom andra äktenskap
+skola utfalla otillfredsställande under de omständigheter
+de oftast ingås. Men det vore alldeles
+falskt att vilja påstå, att flertalet sådana partier
+varit olyckligt eller slutat med skilsmässor.
+De mången gång upprörande amerikansk-europäiska
+äktenskapsprocesser, som litet emellan
+i världspressen fått ett öfverdrifvet genljud, ha
+framkallat den tron hos mången, att alla titeljagande
+amerikanskor bittert haft att ångra
+sin eller sina mödrars fåfänga.
+</p>
+
+<p>
+Detta är emellertid i hög grad orättvist, ty
+om man ser t. ex. på diplomatkretsar, skall
+man snart finna, att de flesta mellan amerikanskor
+och diplomater så vanliga äktenskapen
+utfallit synnerligen tillfredställande. Endast
+inom den nu i Washington anställda corps diplomatique
+kan uppvisas ett stort antal internationella
+giftermål, där familjeförhållandena
+äro en förebild för huslig lycka och samförstånd.
+Amerikanskans förmåga att assimilera
+<a id="page-234" class="pagenum" title="234"></a>
+sig med det internationella lif, som är så att
+säga oskiljaktigt från diplomatens karriär, gör
+henne också särskildt lämpad att intaga en
+framstående ställning inom diplomatvärlden.
+</p>
+
+<p>
+I öfrigt kan Washington skryta med att
+till de lyckliga internationella äktenskapens antal
+ha bidragit med en imponerande numerär.
+Miss Cath. Williams, som endast var en skolflicka
+på 16 år, när hon i sitt första gifte blef
+den 66-årige ryske envoyén Alex. Bodisco’s
+maka, torde ej ångrat sitt steg lika litet som
+Miss Green, nu prinsessa Yturbide, Miss Annie
+Carroll, nu enkegrefvinna Max Esterhazy, Miss
+Cecilia Riggs, nu Lady Henry Howard, Miss
+Kate Riggs, nu madame de Geoffroy, Miss
+Germaine Goddard, nu baronessa Owerbach,
+Miss Virginia Lowrey, som gifte sig med d. v.
+grefve, nu härtig af Arcos, och under mannens
+ministertid intog en mycket framstående plats
+i Washington-societén. Madame Patenôtre, grefvinnan
+Buisseret, markisinnan Podestad-Fornari,
+Mrs Joe Chamberlain, Lady Suffolk, Lady
+Curzon, grefvinnan Moltke, född Bonaparte,
+baronessan v. Swinderen, hvars man nu är
+holländsk utrikesminister, härtiginnan de La
+Rochefocauld, Lady Harrington, grefvinnan
+v. Seckendorff, Miss Ellen Magruder, nu enka
+efter Lord Abinger, Miss Lilian May, nu Lady
+<a id="page-235" class="pagenum" title="235"></a>
+Bagot, grefvinnan Gizycki, senora de Riano,
+prinsessan Rospigliosi, grefvinnan d’Aunay äro
+alla att anse som egentligen hörande hemma i
+Washington, och man har inte hört annat än
+att deras äktenskap varit synnerligen lyckliga
+samt i allo tillfredsställande. Om dessa damer
+haft så särdeles stora hemgifter torde vara ovisst.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-235">
+<img src="images/235.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Härtiginnan de La Rochefocauld, f. Mitchell
+(efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Hvad de amerikanskor angår, som i de flesta
+fall tack vare en mångfald miljoner fått den i
+mångas ögon afvundsvärda äran att upptagas i
+Almanach de Gothas olika afdelningar, ställer
+sig förhållandet något olika, det måste erkännas.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-236" class="pagenum" title="236"></a>
+För att här endast tala om dem, som gift
+sig med prinsar eller härtigar må nämnas, att
+af omkring femtio sådana allianser ha dock
+endast sex à sju blifvit upplösta genom skilsmässor.
+Huru lyckliga de öfriga varit eller äro
+må lämnas därhän, men icke desto mindre
+kvarstår det faktum, att ett stort flertal icke
+gifvit anledning till skandaler, om också de
+af männen förslösade dollrarna i några fall
+stigit till fabulösa belopp.
+</p>
+
+<p>
+Bland frånskilda eller separerade prinsessor
+af amerikansk börd intager den vackra Alice
+Heine ett framstående rum. Hon var dotter
+af en judisk bankir i New Orleans samt i sitt
+första äktenskap gift med härtigen af Richelieu,
+som afled helt ung. Den dåvarande
+härtiginnan var mycket firad i den internationella
+paris-societén, när prinsen af Monaco vann
+henne och på hennes blonda lockar fäste en
+diminutiv regentkrona. Prinsen med sitt uteslutande
+intresse för vetenskapliga undersökningar
+passade dock ej för den romantiskt
+anlagda prinsessan, som tröstade sig med den
+spanske sångaren Lara. En laglig separation
+blef följden.
+</p>
+
+<p>
+Clara Ward från Detroit och hennes gifte
+med prins Joseph Caraman-Chimay, som hon
+öfvergaf för att gifta sig med zigenaren Rigo,
+<a id="page-237" class="pagenum" title="237"></a>
+är alltför kändt för att här närmare behöfva
+omnämnas. Prins Chimay torde dock kunna
+fritagas från allt ansvar för skilsmässan.
+</p>
+
+<p>
+Olika lär förhållandet varit med Miss Evelyn
+Bryant-Mackay, hvars bittra erfarenheter
+med prins Colonna Stigliano ledde till skilsmässa
+efter tio-årigt äktenskap. Likaså kan
+man icke gärna förebrå Edith Collins från
+New York, att hon skilde sig från sin polsk-turkiske
+prins Czaykowski.
+</p>
+
+<p>
+Enkeprinsessan Edmond de Polignac, född
+Vinaretta Singer från Boston, som förut varit
+gift med en (markis?) de Scey-Montbéliard
+hade i detta sitt första gifte nästan tragiska
+erfarenheter, men tyckes i det senare äktenskapet
+ha funnit lycka och glömska af sina
+mindre angenäma rön som »markisinna».
+</p>
+
+<p>
+Huruvida prinsessan Franz Hatzfeld, född
+Clara Prentice-Huntington, är belåten med sin
+vidlyftige prins vet ingen, men någon skilsmässa
+har ännu ej hörts af, ehuru enligt en
+gammal sägen i Tyskland Hatzfeldarna »födas
+med skiljobref», hvarom man kan öfvertyga
+sig genom en blick i »Almanach de Gotha»
+och i »Taschenbuch der gräflichen Häuser».
+</p>
+
+<p>
+Prinsessan Rospigliosi, född Mary Reid
+från Washington och frånskild hustru till den
+amerikanske öfversten Parkhurst, har på grund
+<a id="page-238" class="pagenum" title="238"></a>
+af sin skilsmässa haft någon svårighet att häfda
+sin ställning i romerska societén, men torde
+icke annars haft anledning att vara ångerköpt.
+</p>
+
+<p>
+Andra amerikanskor med italienska prinsessetitlar
+äro: Josefine Curtis, nu enka efter
+prins Poggio-Suasa-Ruspoli, Elizabeth Hickson-Field,
+som är prinsessa Brancaccio och
+Eleanor Lorillard-Spencer, sedan 1870 prinsessa
+Cenci-Vicovaro, de båda senare uppvaktande
+hos änkedrottning Margherita, prinsessan Enrico
+Ruspoli, född Berry, prinsessan Campo
+Reale, född Florence Binney-Kingsland (svägerska
+med furst Bülow), härtiginnan af Montefeltro,
+född Anne Russell o. s. v. I allmänhet
+torde dessa giften slagit väl ut liksom äfven de
+talrika giftena mellan amerikanskor och engelska
+adelsmän. Icke mindre än fem yankeedöttrar
+bära eller ha burit de eftersträfvade strawberry-bladen;
+två hertiginnor af Marlborough, den
+nu separerade Consuelo Vanderbilt samt den
+n. v. Lady Will Beresford, som i sig själf hette
+Lilly Hammersley; två hertiginnor af Manchester,
+svärmoder och svärdotter, den förra
+född Consuelo Iznaga, den senare Helen Zimmerman;
+samt slutligen May Goelet, hvars 150
+miljoner kronor nu förgylla den unge härtigens
+af Roxburghe’s vapensköld. Utom den yngre
+härtiginnan af Marlborough hafva dessa »graces»
+<a id="page-239" class="pagenum" title="239"></a>
+icke haft anledning ångra att de öfvergifvit
+sitt fosterland för att intaga afvundade
+platser inom Englands finaste kretsar, där härtiginnan
+af Marlborough förresten, liksom sina
+förnäma landsmanninnor, alltjämt tyckes trifvas
+förträffligt.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-239">
+<img src="images/239.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Härtiginnan af Marlborough,
+född Consuelo Vanderbilt (eft. fot).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Prinsessan Rob. de Broglie, varitésångerskan,
+kan visst ej heller klaga på sin man
+annat än att han var lika fattig som hon;
+<a id="page-240" class="pagenum" title="240"></a>
+man säger likväl, att en skilsmessa mellan
+makarna är påtänkt. Prinsessan Cantacuzène
+(presidenten Grants sondotter) är en mycket
+lycklig maka, liksom äfven prinsessorna Belosselsky,
+Poniatowsky, Troubetzkoy, Radzivill,
+Engalitcheff m. fl.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-240">
+<img src="images/240.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Härtiginnan af Manchester,
+född Helen Zimmerman (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+De amerikanskor, som gift sig in i familjen
+Talleyrand-Perigord, nämligen härtigens
+af Dino båda fruar samt härtigens af Valençay
+ha icke rosat marknaden, och huru den
+<a id="page-241" class="pagenum" title="241"></a>
+frånskilda grefvinnan Castellane, född Gould,
+kommer att trifvas med sin nye make prinsen
+af Sagan (Talleyrand), därom vågar man ej
+göra förutsägelser, men däremot finna vi att
+härtiginnorna Choiseul-Praslin, de La Rochefoucauld
+Decazes och de Chaulnes, prinsessorna
+Murat, de Lynar m. fl. af i Frankrike
+bosatta amerikanskor ej dragit niter i det
+<a id="page-242" class="pagenum" title="242"></a>
+internationella äktenskapslotteriet. Prinsessan
+Salm-Salm, nu omgift med en herr von Herzberg,
+prinsessan Auersperg, prinsessan Ysenburg-Birstein
+och andra utfylla den långa listan
+endast på hvad fransmännen kalla »le dessus
+du panier» eller med andra ord de högsta
+hönsen i korgen.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-241">
+<img src="images/241.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Prinsessan Cantacuzene, född Julia Grant (efter fot.).
+</p>
+
+</div>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-242">
+<img src="images/242.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Prinsessan Troubetzkoy, född Amelie Rives
+(eft. oljemålning af T. Gilb. White).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Mer än fyrahundra amerikanskor anses nu
+<a id="page-243" class="pagenum" title="243"></a>
+prunka med titlar af lägre rang och det är ju
+helt naturligt, att en del af dessa äktenskap
+skulle slå illa ut, men säkert dock icke flertalet.
+Att komma med flere namn är endast tröttande.
+</p>
+
+<p>
+Om detta införande af amerikanskor i de
+gamla europeiska adels-familjerna för dessa
+senare varit någon vinst annat än rent ekonomiskt
+sedt, är ganska tvifvelaktigt, ty om
+man studerar dessa äktenskap, skall man finna,
+att de mycket ofta äro barnlösa samt att sällan
+af sådana allianser födts mer än ett eller högst
+tre barn, hvilket är en »händelse som ser ut
+som en tanke».
+</p>
+
+<p>
+Mrs Stuyvesant Fish, som var prins Wilhelms
+af Sverige värdinna i Newport härom
+året, yttrade nyligen under ett samtal med anledning
+af miss Vanderbilts giftermål med
+grefve Laszlo Széchényi ungefär följande, som
+tyder på ett ganska sundt omdöme och ungefär
+i samma stil har äfven den nyblifna prinsessan
+af Sagan uttalat sig: »Internationella
+äktenskap äro en galenskap. Utlänningar behandla
+icke amerikanskorna med tillbörlig aktning.
+De se ned på oss i socialt hänseende.
+Detta är oftast anledningen att äktenskap mellan
+en amerikanska och en betitlad europé icke
+bli lyckliga. Titlar kunna fås för billigt pris,
+det finnes godt om dem på andra sidan Atlanten,
+<a id="page-244" class="pagenum" title="244"></a>
+men det är endast i Amerika, där vi
+icke ha några sådana som man sätter ett så
+öfverdrifvet värde på dem. Den egentliga förklaringen
+till att vi äro så tokiga efter dem
+torde vara att söka däri, att vi amerikaner alltid
+eftersträfva hvad vi icke ha, med få ord utveckling
+af energi. Vi ha inga titlar, därföre
+måste vi skaffa oss sådana, risken må vara
+aldrig så stor. Den enda ursäkten för en
+amerikanska, som gifter sig med en utlänning,
+är kärlek till honom, ty kärleken kan åstadkomma
+glömska af risken».
+</p>
+
+<p>
+Hon tillade, på frågan hvarföre då mödrarna
+uppoffrade sina döttrar: »Well! den amerikanska
+modern sätter stort värde på social
+ställning. Det är detta hon sträfvar för. Om en
+titel ger hennes dotter ökad glans, nåväl hvarföre
+icke låta henne få sin titel, så är den saken klar».
+</p>
+
+<p>
+Samtalet afslutades med att Mrs Fish uttalade
+den åsikten, att giftermål i allmänhet
+äro betydligt under noll på lyckans barometer.
+»Det vore», sade hon, »oftast kvinnornas fel, ty
+de blifva ointresserade, tunga i hufvudet, de
+öfvergifva sina ideal och sträfvanden samt gå
+i gamla hjulspår af inskränkt själfförnöjdhet.
+Är det då något att undra öfver, att männen
+skaffa sig angenämare sällskap på annat håll?»
+</p>
+
+<p>
+Ja, så sade Mrs Fish.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-10">
+<a id="page-245" class="pagenum" title="245"></a>
+<span class="firstline">ELFTE BREFVET.</span><br>
+Kläder.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Mången europé föreställer sig med mycken
+orätt, att amerikanskorna i allmänhet kläda sig
+utan smak, i öfverdrifvet granna färger, i uppseendeväckande
+hattar, samt att de äro öfverlastade
+med juveler, och hvad amerikanska herrarnas
+sätt att kläda sig angår är den europeiska
+föreställningen därom måhända ännu
+mer oriktig. Man har fått för sig, att de gå
+omkring som ett slags uppklädda »tramps»
+eller på sin höjd klädda som vissa konventikelpredikanter,
+hvilka, för att visa att de varit i
+det »stora landet i väster», anlägga en typ, som
+alls icke återfinnes bland det stora flertalet amerikaner.
+Verkliga s. k. »dandies» saknas visserligen
+och riddarne af monocle’n äro sällsynta,
+men amerikanen af alla klasser ger däremot
+ingalunda sina europeiska bröder efter i smak
+och gedigen elegans.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-246">
+<a id="page-246" class="pagenum" title="246"></a><img src="images/246.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Modebild
+(efter originalteckning af L. de B.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Förhållandet
+är, att ingen
+nation
+klär sig så
+väl och lägger
+så stor
+vikt vid de
+minsta detaljer
+i toilettväg
+som den amerikanska.
+Man tycker nästan
+att det går väl
+långt ibland, och isynnerhet
+kan man icke
+nog beklaga, att denna
+svaghet för klädseln
+slukar amerikanernas
+besparingar
+och gör dem ytliga, för såvidt
+icke, såsom andra påstå,
+det är deras ytlighet, som
+gör dem tillgängliga för bjäfs
+och granna kläder. Därom
+må de lärde tvista, men det
+faktum kvarstår och kan ej
+<a id="page-247" class="pagenum" title="247"></a>
+förnekas, att den nuvarande amerikanska befolkningen
+som helhet är den bäst klädda i
+världen.
+</p>
+
+<p>
+Gör man en söndag en promenad på någon
+hufvudgata i hvilken stad som helst här
+i Amerika, skall man finna en väl, för att icke
+säga, raffineradt klädd, kanske något »uppriggad»,
+promenerande allmänhet nästan uteslutande
+ur medel- och arbetsklassen. Deras
+kläder äro af modernaste snitt, väl sittande
+och göra intryck af att komma från skräddare
+eller modister af första klass och öfverträffa i
+det hänseendet betydligt hvad personer i enahanda
+ställning i Europa kunna åstadkomma.
+Hemligheten häraf är dels att söka i att tygen,
+ehuru i själfva verket af ytterst dålig beskaffenhet,
+äro förfärdigade efter dyrbara mönster,
+som i Europa endast komma till användning för
+första klassens varor, dels att här, där den stora
+allmänheten verkligen lägger an på att vara
+välklädd, omsättningen är så stor, att det lönar
+sig att anställa skickliga tillskärare eller anskaffa
+stilfulla modeller.
+</p>
+
+<p>
+Det är ju dock naturligt, att många af dessa
+människor med mera penningar än smak och
+förfining ofta nog skjuta öfver målet samt på
+promenaden styra ut sig som om de skulle gå
+på bröllop eller danstillställningar. De ha i regel
+<a id="page-248" class="pagenum" title="248"></a>
+kanske endast en arbetsdräkt och en s. k. »högtidsblåsa»,
+och denna senare användes därföre
+äfven när de gå i kyrkan eller göra en förmiddagspromenad.
+Ofta får man midt i vintern
+se damer helt hvitklädda; ibland möter man visserligen
+en eller annan pompös skönhet med
+svällande former iförd uppseendeväckande, enfärgade
+ljusblå pelucheklädningar, en vajande
+hvit fjäderboa och en hatt, stor som en sannskyldig
+blomsterrabatt, hvita knäppkängor o.
+s. v., men typen, som är oundviklig äfven i
+Europa, är dess bättre ganska sällsynt.
+</p>
+
+<p>
+Att icke vara klädd så likt de rika som
+möjligt kan man här icke tänka sig och därföre
+offra kvinnorna allt, för att åtminstone på
+den icke kritiske betraktaren göra intryck af
+att tillhöra en klass, där de på grund af sysselsättning
+och förmögenhetsvillkor ej egentligen
+höra hemma. Särskildt utvecklas i afseende
+å skodon och strumpor en lyx, som
+man skulle ha svårt att fatta i Europa annat
+än i de mest gynnade klasserna. Här är äfven
+arbetarebefolkningen, hvad fotbeklädning beträffar,
+så nogräknad och så utstuderad, att endast
+verkliga eleganter i gamla världen kunna
+uppvisa maken. Att icke vara klädd om fötterna
+som en lady eller en gentleman anses
+vara första tecknet på »resan utföre». Går
+<a id="page-249" class="pagenum" title="249"></a>
+man något högre på den sociala trappstegen
+skall man finna, att silkesstrumpor i de mest
+raffinerade mönster, såväl af herrar som damer
+anses nästan som en nödvändighetsartikel.
+Det anses vara dålig smak att ej ha strumpor i
+<a id="page-250" class="pagenum" title="250"></a>
+samma nyans som klädning, hatt och parasoll.
+Herrarna ha gärna samma färg på halsduk
+och strumpor och lägga stor vikt vid valet af
+dessa persedlar.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-249">
+<img src="images/249.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Modebild (efter originalteckning af L. de B.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Hvad damernas hufvudbonader angår är
+den föremål för minst lika stor omsorg. Också
+kan man utan öfverdrift påstå, att man endast
+helt sällan får se en verkligt ful hatt. Om
+detta nu är beroende på amerikanskornas egen
+smak eller därpå, att de mera framstående modisterna
+äro fransyskor, är svårt att afgöra.
+Sannolikt är det dock ett resultat af samverkan.
+</p>
+
+<p>
+Vanligen brukar man ju säga att ingenting
+kan göras så fult, att man icke finner någon,
+som har ändå sämre smak och tycker det
+vara vackert. Denna sats som förklarar hvarföre
+man mångenstädes i Europa så ofta får
+se fruntimren klädda i de omöjligaste färgsammansättningar
+kommer dock på skam här
+i Amerika, där man verkligen i det hänseendet
+äger föga anledning till anmärkning.
+Det blir visserligen litet enformigt att se dessa
+toiletter, där de olika delarna från hatten till
+strumporna »match», som man säger här
+eller äro »assortis», men åtminstone stöter det
+ej ögat.
+</p>
+
+<p>
+En ny hatt till påskdagen, en till sommaren
+<a id="page-251" class="pagenum" title="251"></a>
+samt en på senhösten är det minsta som
+t. o. m. fruntimmer i ganska små omständigheter
+<em>måste</em> ha för att ej känna sig förödmjukade.
+De rikare ha en hatt till hvarje
+klädning.
+</p>
+
+<p>
+I de större städernas »high life» utvecklas
+en lyx i toiletter, som framgångsrikt täflar med
+hvad man får se i Paris, London, Wien o. s. v.
+Inga kostnader äro för stora, ingenting för dyrbart,
+när det gäller kläder. Med amerikansk
+måttstock på penningen blir en paristoilette,
+hvarpå man dock måst betala 60 % i tull, ändå
+jämförelsevis billig. Att betala 500 francs för
+en förmiddagsklädning är i Paris ganska sällsynt,
+här däremot är det ytterst vanligt att få
+se äfven modesta människor i en sådan dräkt,
+då ju 100 dollars i amerikanskornas ögon äro
+föga mer än 100 francs. Dyrbara pälsverk,
+som i Europa endast de rikaste bestå sig med,
+äro här tillgängliga äfven för personer med
+små tillgångar. Likaså hattar. En parishatt
+för 10 dollars är en bagatell här, men litet
+hvar vet, att en dam ur medelklassen i Paris
+anser det vara rätt anständigt att ha en hufvudbonad
+för 50 francs.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-252">
+<img src="images/252.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Modebild
+(efter en originalteckning af L. de B.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+En färdiggjord klädning får man för omkr.
+100 francs i Grands Magasins du Louvre i
+Paris, visserligen utan pretention, men ganska
+<a id="page-252" class="pagenum" title="252"></a>
+acceptabel. Här
+däremot kan
+endast på sin
+höjd en kammarjungfru
+eller en
+liten bodfröken
+tänka på att köpa
+en färdiggjord dräkt
+för ett så billigt pris,
+d. v. s. 16 à 20 dollars.
+Så är det med
+allting, och detta ger
+naturligtvis de amerikanska
+kvinnorna ett
+öfvertag som är mycket
+i ögonen fallande.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-253" class="pagenum" title="253"></a>
+När så härtill kommer att amerikanskorna
+göra toiletten till ett verkligt studium och riktigt
+lägga an på att se »stiliga» ut, att göra
+vackra färgsammansättningar och framför allt
+att koaffera sig väl eller att skickligt hjälpa
+upp bristerna i sina drag, är det ej alls underligt
+att främlingen blir öfverraskad af den mängd
+vackra, eleganta och raffineradt klädda damer,
+som man möter på promenaden.
+</p>
+
+<p>
+I salongerna är naturligtvis lyxen ändå större,
+men där har man ju att täfla egentligen med
+de rikare klasserna i Europa, hvadan skillnaden
+ej blir så i ögonen fallande annat än i det
+hänseendet, att toiletterna här lida af öfverlastning
+samt i att många damer i tid och otid
+bära massor af briljanter, pärlor, äkta stenar
+o. s. v. Det ligger litet uppkomling i detta
+slöseri med juveler, men det måste man ursäkta
+amerikanskorna; det är i alla händelser icke
+deras fel att dessa prydnader för dem icke
+ställa sig så dyrt som för europeiska damer;
+de anse dem därföre mera som en oundviklig
+del af toiletten. Ett pärlhalsband t. ex., som
+kostar 3 à 4,000 dollars, är för en hyperelegant
+dame, som depenserar ungefär samma summa
+årligen endast för sina hattar, en ren bagatell,
+men däremot anses det nästan som en märklig
+tilldragelse äfven i en rik familj i Europa,
+<a id="page-254" class="pagenum" title="254"></a>
+om en man beslutar sig för att inköpa en
+halsprydnad för 20,000 francs åt sin fru.
+</p>
+
+<p>
+Miss Morosini, en af de eleganta damerna
+i New York, depenserar 200,000 dollars om
+året endast för sina kläder och anser, efter
+hvad hon själf yttrat, att hon icke är hvarken
+extravagant eller klandervärd. Mrs Stuyvesant
+Fish, som likväl icke sagt hvad hon själf
+depenserar, anser att en dam i stora världen
+här kan vara mycket väl klädd, om hon vill
+depensera endast 5,000 dollars, d. v. s. 25,000
+francs om året. Ja, man skulle så tycka, men
+i själfva verket torde det vara högst få damer
+bland de s. k. 400 i New York eller i miljonärsocietén
+i Washington, som med pretention
+på elegans kunna reda sig med en så liten
+summa till toiletten.
+</p>
+
+<p>
+Någon har med hjälp af damskräddare och
+modister räknat ut, att endast i New York
+finnes det öfver 100 damer, som hvar och en
+depenserar öfver 35,000 dollars om året för kläder,
+12,000, som för samma ändamål utgifva
+14,000 dollars samt ungefär 6,000, som måste
+nöja sig med Mrs Fish’s 5,000 dollars.
+</p>
+
+<p>
+»Hvart kommer en elegant dam med en
+sådan lumpen summa» sade miss Morosini,
+»jag ger ut 2,000 dollars om året bara för mina
+skodon. Nu för tiden måste man ha ett
+<a id="page-255" class="pagenum" title="255"></a>
+särskildt par skor för hvarje klädning, och jag
+betalar 50 dollars paret». Samma unga dam
+har klädningar, som rangera mellan 1,000 <a id="corr-82"></a>och
+6,000 dollars stycket och hennes handskräkningar
+gå till minst 1,000 dollars om året,
+då hon aldrig drar på sig en tvättad handske.
+Hon köper för 10,000 dollars pälsvaror årligen
+och ofta räcka icke 1,000 dollars för näsdukar.
+Att använda annat än genombrutna och broderade
+silkesstrumpor varierande mellan 10 à
+100 dollars paret är för henne helt enkelt otänkbart.
+En hatt för 500 dollars är ingenting
+ovanligt och artikeln parasoller kostar denna
+eleganta amerikanska fabulösa summor.
+</p>
+
+<p>
+I linneväg och underkjolar är dock lyxen
+i allmänhet ej så stor som i Europa, åtminstone
+bland de mindre förmögna amerikanskorna, ty
+de äro i detta hänseende ej så noga; det
+synes ju ej! och den amerikanska smaken för
+»bluff» framträder här ganska tydligt. Dessutom
+begagna amerikanskorna mycket en s. k.
+»combination», d. v. s. ett linne med fastsittande
+pantalonger, som ju är allt annat än
+elegant och oftast är förfärdigadt af ett slags
+tjock trikå.
+</p>
+
+<p>
+Men blusar! Det är som en verklig uniform,
+och ingenstädes torde blusen fått ett
+sådant herravälde som i Amerika.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-256" class="pagenum" title="256"></a>
+När i fjor diverse intima detaljer af Mr och
+Mrs Howard Goulds familjelif med anledning
+af deras skilsmässoprocess kommo i dagen,
+meddelades bl. a. i tidningarna en räkning på
+varor, som Mrs Gould mottagit från en fashionabel
+nipperhandlare mellan den 30 nov. 1906
+och den 6 jan. 1907, d. v. s. endast något öfver
+en månad. Mr Gould hade nekat att betala,
+men som han hade skyldighet att lämna hustrun
+nödigt underhåll, yrkade fruns advokat på,
+att han skulle betala de af henne mottagna
+varorna, som betecknande nog ansågos höra
+till »lifvets nödtorft». Däribland märktes: en
+hvit blus af organdy 325 francs, en hvit d:o af
+crêpe de Chine 550 francs, en d:o af hvit liberty
+satin 475 francs, en sälskinnsjacka 3,375
+francs, en ljusblå aragon cape 1,250 francs, en
+annan blus af crêpe de Chine 475 francs, en
+ljusröd blus af crêpe de Chine 475 francs,
+o. s. v. Detta endast för klädespersedlar, hvilka
+ej kunna räknas bland de egentliga toilettutgifterna
+utan snarare som fantasier.
+</p>
+
+<p>
+Kommer man så till smycken stiga summorna
+till sagolika belopp. Mrs John W.
+Mackay och hennes svärdotter Mrs Clarence
+Mackay anses ha för 5,000,000 francs juveler,
+däribland en safir, som skall vara värd minst
+500,000 francs och en smaragd, hvartill endast
+<a id="page-257" class="pagenum" title="257"></a>
+finnes få motstycken i världen. Mrs O. H. P.
+Belmonts samling är värd minst 2,500,000 francs,
+Mrs Bradley Martins’ lika mycket, äfvensom
+gamla fru Astors och hennes svärdotters, den
+charmanta fru John Jacob Astor.
+</p>
+
+<p>
+Att äga juveler för ett värde af en half
+miljon francs t. ex. är här alls ingen extravagans,
+men tyvärr har smaken för sådana
+prydnader spridt sig till damer, som äga
+mindre penningar än svaghet för yttre glans,
+hvadan man i stora världen ofta får se falska
+pärlband, imiterade rivierer och tiarer m. m.
+Man anser juvelsprydnader vara så oupplösligt
+förenade med toiletten, att man hellre använder
+mer eller mindre lyckade imitationer än
+att vara utan. Såsom en egendomlighet må
+nämnas att i Amerika användas aldrig rosenstenar.
+En amerikanska sätter hellre på sig
+en falsk briljant än en äkta rosensten, vore
+den aldrig så vacker. Det ligger något förnedrande,
+tycka de, i att bära en odisputabelt
+billigare sort diamant än att bära en oäkta,
+hvars värde endast en kännare kan bestämma.
+</p>
+
+<p>
+Äfven kan man ju klandra en del amerikanskor
+för deras behof att vid de mest olämpliga
+tillfällen visa sig med sina grannlåter, äkta
+eller oäkta. Det är ingen ovanlig företeelse
+att få se en dam med pärlhalsband och blixtrande
+<a id="page-258" class="pagenum" title="258"></a>
+juvelsbroscher på sin promenadklädning
+komma in i en spårvagn.
+</p>
+
+<p>
+Den fina amerikanskan, som endast visar
+sig för ett fåtal, är dock i detta afseende lika
+måttfull som damerna i den bästa societén i
+Europa. Mrs Cornelius Vanderbilt eller Mrs
+J. J. Astor skulle aldrig nedlåta sig att offentligt
+uppträda med sina dyrbarheter annat än
+på operan eller möjligen på en elegant restaurant
+och gifvetvis endast i societédräkt.
+</p>
+
+<p>
+Fint folk har fina manér öfver allt i världen
+och det finnes mer af det slaget i Amerika
+än européerna i allmänhet tro, men huru
+många af dem visa sig för turisten? Man ser
+dem icke oftare än man t. ex. ser den mest
+exclusiva parissocietén.
+</p>
+
+<p>
+Sedan vi nu sett, huru en dam ur den
+högre societén klär sig och hvad hon årligen
+måste ge ut för att hålla sig »hel och ren»,
+kanske det icke kan vara utan ett visst intresse
+att studera den här i Amerika så vanliga
+»office»-flickans toilettförhållanden. Jag
+känner t. ex. en ung dam af ganska god familj,
+men som själf måste sörja för sitt uppehälle,
+och som sedan några år haft anställning
+i New York som stenograf, d. v. s. ungefär
+renskrifverska. Hennes lön är efter amerikanska
+<a id="page-259" class="pagenum" title="259"></a>
+förhållanden ganska modest; hon får
+nämligen endast 15 dollars i veckan.
+</p>
+
+<p>
+Till vivre samt smärre utgifter måste hon beräkna
+minst 10 dollars i veckan. Hon har då 5 dollars,
+hvarje vecka som hon kan lägga af till kläder.
+Detta blir emellertid, de när femtiotvå veckorna
+gått, till ända, den ganska afsevärda summan af
+260 dollars. Här anses det som ett verkligt rekord
+att kunna se något så när »stilig» ut för en
+sådan spottstyfver. Se här emellertid hvad hon
+ger ut: 2 skräddareklädningar 47 dollars, en
+»gåbortsklädning» 22:50, en tunn foulard eller
+råsilkeklädning till sommaren 20, en linneklädning
+20, en kappa 25, hattar, skor, linnevaror,
+handskar, blusar etc. 100, samt till extra 25:50,
+eller tillsammans 260 dollars.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-260">
+<img src="images/260.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+»Office girl» i New York
+(efter karrikatyr i »New York Journal»).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Allt detta är naturligtvis till större delen
+af rätt dåligt material, men det gör ingenting,
+då det ej skall räcka mer än ett halfår
+eller så; som det dessutom nästan utan undantag
+är förfärdigadt af inhemska tyger och
+ej dragit 60 % i tull som de utländska, kan
+man förstå, att denna lilla fröken i en renskrifverskas
+modesta ställning med sina 1,300
+francs till sin toilette skall komma ett bra
+stycke före sina kolleger i Europa, som kanske
+i medeltal ej kunna depensera mer än på sin
+höjd 2 à 300 francs på kläder. Men också se
+<a id="page-260" class="pagenum" title="260"></a>
+de från topp till tå verkligen nätta ut, dessa
+oräkneliga små fröknar, som efter kontorstidens
+slut komma tågande upp för Femte avenuen
+och Broadway
+i New York
+eller Pennsylvania
+avenue i Washington,
+alla fullt
+medvetna om den
+effekt de göra,
+ibland kanske litet
+för medvetna
+och somliga t. o.
+m. litet löjliga
+med sina långa
+steg och upplyftade
+armbågar,
+men säkert är
+att denna »office
+girl» i fråga om
+kläder icke har
+någon medtäflerska,
+som med
+anspråk på framgång
+kan göra
+henne första platsen stridig om icke i andra
+amerikanska städer, ty där söker man ju på
+allt vis imitera New Yorks fashion.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-261" class="pagenum" title="261"></a>
+Naturligtvis finnes det många som depensera
+ändå mera, ty 15 dollars i veckan är icke
+alls någon stor aflöning, när man betänker, att
+en kammarjungfru, som ju har mat och husrum
+ofta är aflönad med 10 à 12 i veckan, och dertill
+kommer, att till amerikanskornas dåliga sidor
+hör att de i allmänhet depensera ända till sin
+sista cent för att vara väl klädda och så likt
+dem, som stå närmast dem, som stå närmast
+de afundade 400, med hvilka dock ingen täflan
+är möjlig i första hand.
+</p>
+
+<p>
+Något som särskildt kännetecknar de amerikanska
+damernas sätt att kläda sig är svårt
+att fastslå, allrahelst de ledande firmorna i
+allmänhet hemta såväl idéer som snitt från Paris,
+men likväl kan framhållas att t. ex. den
+mycket korta promenadkjolen tyckes fått ett
+slags hemortsrätt här och af amerikanskorna
+anses såsom ett specifikt amerikanskt mod,
+som, oaktadt det delvis kommit i glömska i
+Europa, på grund af sin verkligt praktiska betydelse,
+t. ex. i en så smutsig stad som New-York,
+håller i sig här trots alla växlingar på
+andra sidan. Det ser onekligen nätt ut och
+ger tillfälle till uppvisning af elegant fotbeklädnad,
+men med de nu gällande hattformerna
+passar det ej i stycke och ger hela figuren något
+oproportionerligt.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-262">
+<a id="page-262" class="pagenum" title="262"></a><img src="images/262.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Modebild (efter originalteckning af L. de B.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+Man ser ofta ganska enkla fruntimmer använda
+siden till promenadklädningar, oftast enfärgadt
+blått eller svart. Först tror man detta
+vara ett utslag af fåfänga och drar på munnen
+däråt, men man har orätt. Det torde hufvudsakligen
+vara för att lättare frigöra klädningarna
+från det isynnerhet i New York olidliga
+gatudammet. Damer, hvilka kanske måste
+borsta sina klädningar själfva, ha sannolikt
+<a id="page-263" class="pagenum" title="263"></a>
+infördt detta mod. Trefligt ser det i alla händelser
+icke ut och verkar ju alltid »landtfru
+som har sin bästa klädning på sig vid en tripp
+till sta’n».
+</p>
+
+<p>
+Det är i ögonen fallande hvad de amerikanska
+damerna gå tunnklädda midt i vintern.
+Man ser dem promenera »in form» som det
+heter här, d. v. s. i klädningslifvet utan kappa
+eller kofta, eller också ett genombrutet bluslif
+och en tunn kofta af samma tyg som kjolen.
+En platt pälsboa och en enorm muff är allt
+som antyder att det är en vintertoilette. Likaså
+är förhållandet med skodon. Otaliga damer
+promenera med låga skor (pumps) hela vintern
+om, sannolikt för att få visa sina eleganta
+strumpor, men, som det tyckes, alldeles obesvärade
+af kylan, som i New York och i Washington
+kan vara minst lika intensiv som i norra
+Europa.
+</p>
+
+<p>
+Blusar, mest tunna hvita, användas, såsom
+förut sagts, mer i norra Amerika än annorstädes
+och ehuru tidt och ofta gjorts verkliga
+ansträngningar att bannlysa dem, tyckes de ej
+vilja komma ur modet. Inom medelklassen
+och den intellektuella kvinnovärlden är blusen
+allenahärskande; mycket praktiskt, men tröstlöst
+enformigt, huru elegant och dyrbar den
+än må vara.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-264" class="pagenum" title="264"></a>
+Det mest karakteristiska för damernas sätt
+att kläda sig här är att ingen skillnad i ålder
+iakttages, äldre fruntimmer, isynnerhet de ogifta,
+tveka ej att kläda sig efter samma snitt som
+helt unga flickor samt med ljusa färger äfven
+på gatan. I detta fall, men också endast i
+detta, synes amerikanskans sinne för det smakfulla
+icke ha något inflytande.
+</p>
+
+<p>
+Den europeiska turisten må vara ursäktad,
+om han här ibland misstager sig och tror en
+så utstyrd, halfäldre dame tillhöra den värld
+i Europa, där kvinnorna ha uteslutande privilegium
+på att genom ungdomligt sätt att
+kläda sig söka att dölja en ålder, som skulle
+vara dem till hinder i deras yrke. Men i
+Amerika synes man ej alls fästa sig därvid,
+allrahelst demimondevärlden här snarare är
+kännetecknad för en viss moderation i toilettväg,
+som ofta ger främlingen det intrycket, att
+»le batallion de Cythère» ej alls existerar i
+den stora republiken.
+</p>
+
+<p>
+Äldre gifta damer och änkor i de förmögnare
+klasserna anlägga ofta samma värdiga
+och måttfulla dräkt som den förnäma engelskan
+i enahanda ställning. Särskildt är detta
+fallet i Washingtons societé, där de äldre damerna
+utmärka sig för sina gedigna och på
+<a id="page-265" class="pagenum" title="265"></a>
+samma gång smakfulla toiletter samt i öfrigt
+för sitt värdiga uppträdande.
+</p>
+
+<div class="centerpic w70" id="img-265">
+<img src="images/265.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Modebild (efter originalteckning af L. de B.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+»Vill man äta godt i München, måste man
+fara till Augsburg» säger ett gammalt sydtyskt
+ordstäf, som med någon ändring kan användas,
+när man talar om damtoiletter i Washington,
+ty vill man klä sig väl här, måste man
+<a id="page-266" class="pagenum" title="266"></a>
+fara till New York. Om också några utmärkta
+firmor vuxit upp på senare år och slagit sig ned
+i de finare kvarteren, ha de dock ej på långt
+när det stora urval som deras kolleger i New
+York, där dessutom t. ex. den inom den europeiska
+damvärlden kända firman Redfern,
+sedan en del år öppnat filial.
+</p>
+
+<p>
+Det blir emellertid förfärligt dyrbart, isynnerhet
+för dem som får mottaga sina penningar
+i francs, mark eller kronor. Det bästa en
+diplomatfru kan göra, är därföre att en gång
+om året resa till Europa och där förse sig
+med allt hon behöfver, det lönar sig; eller få
+det sändt öfver hit ty diplomaterna ha ju den
+stora fördelen att slippa ifrån den här annars
+så betungande tullen.
+</p>
+
+<p>
+Jag känner dessutom många som hålla sig
+med särskild sömmerska; äfven en väl aflönad
+sådan blir en besparing, isynnerhet när
+man får taga in tyg, garnityr, fodersiden och
+sådant tullfritt. Det billigaste är dock som
+sagt att göra allt i Europa, ehuru man naturligtvis,
+om man köper allt för enkla saker,
+riskerar att små bodmamseller här ha precis
+liknande tyger och hattar i imitation, som
+endast ett mycket vant öga kan skilja från
+det äkta.
+</p>
+
+<div class="centerpic float fl w40" id="img-267">
+<img src="images/267.jpg" alt="">
+<p class="cap">
+Modebild
+(efter originalteckning
+af L. de B.).
+</p>
+
+</div>
+
+<p>
+I miljonärskretsarna i Washington utvecklas
+<a id="page-267" class="pagenum" title="267"></a>
+naturligtvis
+mycken lyx i
+toiletter och
+likaså inom
+diplomatvärlden.
+Paris-toiletter
+från
+Paquin,
+Worth, Beer,
+Doeuillet och
+Redfern höra
+här till ordningen
+för dagen
+och äro
+minst lika
+vanliga företeelser
+i de
+eleganta washingtonsalongerna
+som inom stora världen
+i Paris och London.
+Baronessan Hengelmüller är känd
+för sin elegans och senora Creel
+för sina dyrbara Paquin-toiletter;
+de stormrika fruarna Alfr. G. Vanderbilt
+och Larz Anderson äro ytterst raffineradt
+klädda, likaså väckte damerna Shonts härom året
+sensation med sin mångfald af paristoiletter,
+hvaribland en påfågelsklädning var allmänna
+<a id="page-268" class="pagenum" title="268"></a>
+samtalsämnet. Den officiella världens
+damer, om också i allmänhet väl klädda,
+lägga egentligen dock icke an på någon särskild
+lyx, hvartill deras förmögenhetsförhållanden
+i de flesta fall ej lämna dem tillfälle och
+många taga sig vid sidan af miljonärskorna skäligen
+enkla ut. Men i hufvudsak kan man dock
+säga, att Washington, ifråga om damernas elegans
+och den smak som här utvecklas, icke
+står efter för någon annan stad i Förenta staterna.
+Visserligen var t. ex. en mottagning i
+brittiska ambassaden i vintras en uppvisning
+af omöjliga och illa hopkomna damtoiletter
+beroende derpå, att bland de inbjudna befunno
+sig oräkneliga damer, som endast sällan få
+tillfälle att röra sig i Washingtons högre
+kretsar, men detta var ett undantag och kan
+icke anses såsom någon måttstock på smaken
+i hufvudstaden, der damernas sätt att kläda
+sig i allmänhet är lika måttfullt och fint som
+societélifvet själft.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-11">
+<a id="page-269" class="pagenum" title="269"></a>
+<span class="firstline">TOLFTE BREFVET.</span><br>
+Lefnadskostnader.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Amerikanerna, isynnerhet invånarna i de
+större städerna, klaga i alla tonarter öfver att
+lifsförnödenheter, hyror, nöjen, resor o. s. v. år
+efter år blifvit dyrare i den stora republiken,
+samt påstå, att man genom vis lagstiftning nu
+måste säga stopp till vidare försök från de
+för allt det onda anklagade »trusternas» sida,
+att än mer fördyra det »dagliga brödet». »Trusterna»
+äro dock med Amerikas oerhörda utsträckning
+och detaljhandelns beroende af det
+dyrbara reklamsystemet nästan en nödvändighet.
+</p>
+
+<p>
+Här står intet stilla och naturligtvis komma
+äfven lefnadskostnaderna att ökas i samma mån
+som arbetslönerna fortfara att stiga och häri
+torde egentliga orsaken till prisstegringen vara
+att söka. Denna sida af saken torde ej vara
+i behof af vidare kommentarier, men huruvida
+amerikanerna i jämförelse med sina vänner
+<a id="page-270" class="pagenum" title="270"></a>
+européerna äga rätt att beklaga sig är en annan
+fråga, som det kanske kan vara af ett visst
+intresse att belysa och närmare studera.
+</p>
+
+<p>
+De européer, som komma öfver hit, vare
+sig de tillhöra de förmögnare klasserna eller
+i egenskap af immigranter med tunn börs landstiga
+här, äfven de klaga, nästan utan undantag,
+att deras medförda penningeförråd formligen
+smälter som snö för vårsol. De fortsätta
+med sina klagovisor ännu sedan de länge varit
+här, och många kunna aldrig vänja sig utaf med
+att räkna ut huru mycket hvarje deras utgift
+på denna sidan Atlanten skulle utgöra francs,
+mark, kronor o. s. v.
+</p>
+
+<p>
+Under sådana omständigheter är det naturligt
+att man skall finna allting t. o. m. häpnadsväckande
+dyrt i Amerika. Detta sätt att
+beräkna är emellertid grundfalskt. Man kan
+helt enkelt ej taga europeiska eller i Europa
+förtjänta penningar till måttstock. Man måste
+uteslutande räkna med dollarn och tillse huru
+lättheten att förtjäna den ställer sig i jämförelse
+med hvad man i samma ställning erhåller
+i arbetslön i Europa.
+</p>
+
+<p>
+Låtom oss taga ett exempel. Min hårfrisörska,
+som i parentes sagdt är svenska, förtjänar
+här i veckan omkring 15 dollars, drickspengar,
+som alltid gifvas, oräknade. Hennes
+<a id="page-271" class="pagenum" title="271"></a>
+lön i Sverige var 60 kronor i månaden, d. v. s.
+att hon här för sitt arbete skördar lika många
+dollars som hon förtjänade kronor i det gamla
+landet. Hon är gift och mannen har ett lönande
+yrke; frukost och middag intaga de
+gemensamt i hemmet, men lunch måste den
+lilla frun, som har sitt arbete flere kilometer
+från sin bostad, skaffa sig på någon enklare
+restaurant eller något s. k. »lunchroom» i närheten
+af sin »atelier».
+</p>
+
+<p>
+Hon är ganska modest i sina vanor, men
+som arbetstimmarna äro långa och det är tröttande
+att stå nästan hela dagen, måste dock
+hennes lunch icke vara allt för eterisk. Vanligen
+beställer hon sig en portion kokt rökt
+skinka med potatis eller en grönsak, smör,
+färskt hvetebröd samt en förträfflig kopp kaffe.
+De amerikanska portionerna äro mycket stort
+tilltagna och skulle på de flesta enklare ställen
+i Europa anses tillräckliga för två personer,
+likaså äro måtten på kaffekopparna förtroendeingifvande.
+Nåväl, detta kostar henne endast
+20 cents, d. v. s. 1 francs eller omkring 75 öre
+svenskt. Om lördagarna, då hon måste stanna
+i affären ända till kl. 9 på aftonen, äter hon
+äfven sin middag utomhus, bestående af soppa,
+en kötträtt med tvenne slag legymer, smör,
+tre kuvertbröd, en dessert eller frukt, och kaffe,
+<a id="page-272" class="pagenum" title="272"></a>
+hvilken rikliga och i allmänhet i afseende å tillagning
+tillfredsställande måltid endast kostar
+henne 25 cents.
+</p>
+
+<p>
+Nu säger någon: »ja, det där är mycket
+bra, men ingen liten hårfrisörska i Europa
+depenserar så mycket som 75 öre endast för sin
+lunch och 1 krona för sin middag.» Detta är
+alldeles rätt resoneradt, om man ser det från
+europeisk synpunkt, men vänder man om argumenteringen
+och säger att hennes förtjänst i
+Amerika, som är nära fyra gånger så stor som
+den hon hade i Sverige, berättigar henne också
+att för sina måltider betala fyra gånger så
+mycket, då måste man fråga sig, hvad fick
+hon för 20 à 25 öre i det gamla landet? Svaret
+utfaller gifvetvis till Amerikas fördel. Ty
+det utspädda kaffe och den minimala köttportion,
+som hon på en svensk automat eller liknande
+lokaler i bästa fall kan få för 25 öre
+eller 35 centimer, kunna på intet vis jämföras
+med hvad man blir serverad på mindre restauranter
+i Amerikas städer, större som mindre.
+</p>
+
+<p>
+Detta om enklare matställen.
+</p>
+
+<p>
+Intager man sin middag på en af de finaste
+restauranterna i New York eller Washington
+kommer man till samma resultat. En god middag
+serverad för tre personer, samt bestående af
+soppa, fisk, kött, efterrätt, »cocktails», en butelj
+<a id="page-273" class="pagenum" title="273"></a>
+god bordeaux (à 3 dollars) kaffe och cigarrer
+jämte drickspengar får man t. ex. på det hypereleganta
+Plaza hotel i New York eller »New
+Willard», där lyxen i anordningar knappast har
+sin like i Europa, för 20 dollars, d. v. s. 100
+francs eller ungefär hvad samma middag skulle
+kostat på Café de Paris eller hos Paillard i Paris;
+skillnaden skulle möjligen ligga uti, att man
+i Europa måhända kan beräkna en butelj champagne
+i stället för det röda vinet. Det är ju
+en ganska dyr middag, men om man betänker,
+huru lätt dessa 20 dollars äro förtjänta
+här i jämförelse med 100 francs i Europa,
+måste man åter erkänna att amerikanerna icke
+ha berättigad anledning till klagomål.
+</p>
+
+<p>
+Ser man på hvad de direkta inköpen till
+hushållet gå till, kommer man till alldeles
+samma resultat, ja, i många fall kan man t.
+o. m. konstatera, att amerikanska matvaror stå
+i betydligt lägre pris än motsvarande förnödenheter
+i Europa, dock naturligtvis alltjämt
+under antagande att dollarn i de flesta fall
+motsvarar en franc eller åtminstone en krona.
+</p>
+
+<p>
+Ett kilo prima bordsmör kostar i Stockholm
+aldrig under 2 kr. 10 öre, men går icke
+sällan upp till 2,40 à 2,50. Det dyraste smör,
+och hvilket smör! man kan köpa här, kostar
+40 à 50 cents per pound, d. v. s. att 2 pounds,
+<a id="page-274" class="pagenum" title="274"></a>
+som utgöra något mindre än ett kilo skulle
+betalas med omkring 90 cents eller ungefär
+3 kr. 75 öre (en dollar) per kilo. Detta vore
+ju icke så litet mera än det svenska priset,
+men tänker man så på köparens större lätthet
+att förtjäna sin dollar, ställer sig det amerikanska
+smöret ju väsentligt billigare. För att
+det svenska smöret skulle kunna täfla i pris
+med det amerikanska, borde det egentligen
+kunna fås för en krona per kilo.
+</p>
+
+<p>
+Man betalar här för garanterade ägg en
+dollar per tjog. Jag minnes nu ej priset i
+Sverige, men i Paris vill jag erinra mig ha
+betalt 35 centimer för två stycken af allra
+bästa slag. Detta blir för tjugu 3 francs och
+50 centimer. Finge man räkna så, att allting
+här kostar i dollars detsamma som man betalar
+i francs i Paris, skulle tjoget i amerikanska
+pengar gå till 3 dollars och 50 cents
+eller 17 fr. 50 centimer men i själfva verket
+kostar det ju endast 5 francs. Skillnaden är således
+betydligt till Amerikas förmån, allrahelst
+man icke kan få bättre ägg än dem som bjudes
+på den amerikanska marknaden.
+</p>
+
+<p>
+Med afseende å kött, höns, grönsaker kunna
+liknande jämförelser göras. Och frukten sedan!
+Jordgubbar har man redan i mars för
+ytterst billiga pris, bananer och de härliga Floridaapelsinerna
+<a id="page-275" class="pagenum" title="275"></a>
+kosta så godt som ingenting,
+och en ananas får man i april och maj månader
+för en spottstyfver, vare sig man räknar i
+europeiskt mynt eller i cents, ty de bästa stå
+ej i högre pris än mellan 15 och 20 cents.
+</p>
+
+<p>
+Så är det nästan med allting, där man
+icke direkt har att betala för arbete, ty det
+kostar t. ex. mera att låta stoppa ett par strumpor
+än att köpa ett par nya, såvida man icke
+består sig med lyxen af silkesstrumpor, något
+som är ytterst vanligt här i Amerika, där fotbeklädnaden
+är föremål för den allra största
+omsorg. Skodonen äro ytterst billiga och hållbarare
+än de europeiska, och så kan man så
+mycket oftare ha råd att skaffa sig nya. Vill
+man betala lika mycket som man betalar hos
+de bättre skomakarna i Stockholm, d. v. s. 35
+kronor paret, får man här en alldeles utmärkt
+vara. Naturligtvis hålla de fashionabla skomakarna
+betydligt högre priser, och de eleganta
+damerna kunna betala 40 à 50 dollars för ett
+enda par, d. v. s. 200 eller 250 francs, men
+utgår man, såsom förut sagts, från att dollarn
+här kommer in lika lätt som en francs i Paris,
+blir ju skillnaden nästan ingen.
+</p>
+
+<p>
+Tidningarna kosta i allmänhet 1 cent numret,
+några dock 3 cent, och de amerikanska
+tidningarna äro utan gensägelse de dyrbarast
+<a id="page-276" class="pagenum" title="276"></a>
+redigerade tidningar i världen. Betänker man
+då att 1 cent här icke är mer värd än en centime
+eller möjligen ett öre, måste man konstatera
+att amerikanerna äfven i detta hänseende
+slå ett rekord.
+</p>
+
+<p>
+Teatrarna få äfven anses billiga. En utmärkt
+parkettplats på operan i New York, där
+man bjudes på sådana celebriteter som en Caruso,
+en Melba o. s. v. kostar i vanliga fall 5
+dollars, d. v. s. 25 francs, och på teatrar af lägre
+rang betalar man ej mer än 2 dollars för liknande
+plats. På varietéter såväl i New York
+som i Washington och andra större städer,
+varierar priset å parkettplatser mellan 50 cents
+och 1 dollar 50 cents; föreställningarna äro i
+allmänhet förstklassiga. Med det värde penningen
+har här och med fäst afseende på att teatrarna
+ej få spela på söndagarna och att prisen
+vid matinéer sänkas till hälften, är kostnaden
+för ett teaterbesök således mycket moderat;
+också torde amerikanerna vara den mest
+teatergående allmänhet i världen.
+</p>
+
+<p>
+På spårvagnar, underjordiska och höjdbanor,
+kan man fara nära två svenska mil i rak
+linje för 5 cents och dessutom för vissa riktningar
+få s. k. öfvergångsbiljetter. När man i
+Paris betalar 30 centimer för en omnibusfärd,
+är det redan högre absolut sedt, och blir oerhördt
+<a id="page-277" class="pagenum" title="277"></a>
+dyrt, om man gör samma reduktion af
+värdena som förut.
+</p>
+
+<p>
+Hufvudsaken är, att man, om man skall
+lefva i Amerika, också förtjänar sina pengar
+här, ty då blir enligt min åsikt lifvet i den
+stora republiken verkligt billigt och på samma
+gång är Amerika det land, där man får mest
+för sina pengar. Det är ingen under, att folk
+ur arbetsklassen trifvas bättre här i rent materiellt
+hänseende, ty med de löner de kunna
+tillförsäkra sig i Europa, är det dem icke möjligt
+att bestå sig med sådan föda, sådana kläder,
+och sådana nöjen som här och dessutom
+känna de sig i det gamla landet som »underklass».
+</p>
+
+<p>
+Att reda sig i Washington som diplomat
+med en lön varierande mellan 50- eller 100-tusen
+francs blir emellertid en helt annan
+fråga. Man måste först tänka sig, att i Amerika
+sitta oräkneliga familjer inom t. ex. universitets-
+och läkarekretsar med 10,000 dollars
+om året och att det är absolut omöjligt att
+intaga någon som helst bemärkt ställning,
+såvida man icke disponerar åtminstone dubbelt
+så mycket. Människor, som »lefva med» äro
+så oerhördt rika i detta land, att man minst
+måste vara miljonär, d. v. s. disponera omkring
+230,000 francs om året för att ens tänka
+<a id="page-278" class="pagenum" title="278"></a>
+på att med någon heder deltaga i sällskapslivet.
+</p>
+
+<p>
+I Washington måste man beräkna att en
+envoyé icke gärna kan hyra ett möbleradt hus
+för billigare än 6,000 dollars om året. Det
+finnes sådana som kosta ända till 15,000. Tjänarnas
+löner kunna ej sättas lägre än 5,000
+dollars, hvartill kommer kostnaden för deras
+föda m. m., minimum 5,000. Ekipage och automobil,
+hvilken senare omöjligen kan undvaras, är
+en annan post som kräfver betydlig utgift. Inköpen
+till hushållet bli här som öfverallt ganska
+betungande, allrahelst för den som måste representera,
+ty man lägger i stora världen i
+Washington särdeles an på fina middagar, dock
+utan att i allmänhet lyckas särdeles väl; numera
+aflidne norske ministern Hauge’s och
+mrs Belmonts middagar undantagna. Endast
+artikeln blommor, som i ett elegant hem äro
+mera oundvikliga i Washington än annorstädes,
+går till oerhörda belopp. Middagsborden
+äro t. o. m. öfverlastade med de dyrbaraste
+blommor säsongen har att bjuda och man kan
+ju ej ha sitt bord ordnadt som på en enkel
+restaurant med en krokan i midten och några
+grant färgade geléskålar som bordsprydnad.
+Då är det bättre att låta bli.
+</p>
+
+<p>
+För en diplomat, ehuru han från europeisk
+<a id="page-279" class="pagenum" title="279"></a>
+synpunkt åtnjuter ett rätt ansenligt arvode,
+tillkommer dessutom det förhållandet, att han,
+om han lefver alltför enkelt, blir klandrad för
+bristande gästfrihet och påbördad att lägga
+upp af lönen, såsom det hände den amerikanske
+ambassadören Andrew D. White, som
+för några år sedan var ackrediterad i Berlin.
+Hans lön var endast 17,500 dollars om året,
+och han lefde derföre jämförelsevis indraget.
+Tidningarna påstodo att han af lönen samlat
+sig ett kapital. I själfva verket depenserade
+han utom sin lön mer än <em>tusen dollars i
+månaden af sin personliga förmögenhet</em>.
+</p>
+
+<p>
+En yngre gift diplomat, som icke har stor
+familj, kan ju hyra en våning i de eleganta
+»apartment»-husen, som vuxit upp i Washington
+under senare år, men det kostar dock i
+alla händelser icke under 2 à 3 tusen dollars
+för säsongen. Räknar man sedan hvad hushåll,
+tjänare, vagnar, bjudningar, toiletter, nöjen,
+klubbar, resor samt diverse gå till, är
+man, utan att man vet ordet af, uppe i en
+budget, som icke understiger 15,000 dollars och
+ändå är det nätt och jämt att man kunnat
+hålla apparanserna uppe.
+</p>
+
+<p>
+Om Washington vore en större stad, kunde
+man måhända med mycket förstånd reda sig
+med något mindre, men här, där den diplomatiska
+<a id="page-280" class="pagenum" title="280"></a>
+corpsen så att säga »lefver i glashus»,
+är det fullkomligt omöjligt att med bibehållande
+af sin värdighet röra sig i den eleganta
+världen, om man icke kan disponera allra minst
+sagda summa, för hvilken man i Europa kan
+komma ett bra stycke längre. I parentes må
+dock nämnas, att en legationssekreterare bland
+mina bekanta för ett ganska modest, ehuru
+komfortabelt hus i Paris, för några år sedan
+betalade 20,000 francs i årlig hyra; det var
+dock omöbleradt. Man ser därföre, att det
+kostar pengar att »lefva med» i stora världen
+äfven i Europas storstäder, men måhända att
+utgifterna där något understiger hvad man
+oundgängligen måste depensera i Washington,
+om man icke skall känna sig förödmjukad.
+</p>
+
+<p>
+Hela lifvet i Amerika ställer sig dyrare,
+om man lefver som amerikanerna, ty om amerikanen
+af alla klasser har den största vördnad
+för miljonerna och såsom sitt högsta mål
+sätter rikedomen, hyser han dock ett verkligt
+förakt för penningen i form af gängse mynt.
+Han bär sina sedlar lösa i fickorna hopknycklade
+som papiljotter, några »femmor» i västfickan,
+en bunt eller rulle »ettor» i en byxficka,
+en del större sedlar på sin höjd ombundna
+med en gummiring eller ofta hela sin kassa
+i en enda rulle i en byxficka. Han bryr sig
+<a id="page-281" class="pagenum" title="281"></a>
+knappast om att räkna, hvad han får tillbaka
+vid växling. Med få ord: han är hvad man
+på engelska kallar »easy» och depenserar sina
+pengar med en nabobs frikostighet. Karakteristiskt
+är följande uttalande af en gammal
+dame bland mina bekanta: »En karl som begagnar
+portmonnä har jag intet förtroende till.»
+</p>
+
+<p>
+Detta är en egenskap, som går igenom hela
+nationen, och som tagit sig så många vackra
+uttryck i storartade donationer för konst och
+välgörenhet, men äfven alstrat nöjeslystnad,
+svaghet för kläder o. s. v., hvilka items göra
+lifvet för en amerikansk familj mycket dyrbart,
+allhelst kvinnorna äro hejdlöst köplystna och
+depensera på sina toiletter utan hänsyn till hvad
+männen förtjäna. Härför äger man dock icke
+rätt att säga, att det är dyrare i Amerika än annorstädes,
+men amerikanerna ha så ofta hört
+utlänningarnas klagovisor därom, att de själfva
+börjat tro, att deras land är det dyraste i världen.
+Det smickrar dem nog också och så ha de ej
+tid att se efter huru det verkligen förhåller sig.
+</p>
+
+<p>
+Motsatsen är snarare riktig, ty ingenstädes
+lefver man bättre och billigare än i Amerika,
+om man vill lefva förståndigt, och under den
+förutsättningen, att man i plånboken endast
+har dollarsedlar förtjänta genom arbete, som
+betalats efter här gängse priser.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-12">
+<a id="page-282" class="pagenum" title="282"></a>
+<span class="firstline">TRETTONDE BREFVET.</span><br>
+Tjänstfolk.
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="first">
+Det kommer snart nog att i Amerika inte
+finnas hvad man kallar »tjänare», ty redan har
+man kommit så långt, att amerikanska medborgare
+i den tjänande klassen icke använda
+ordet tjänstfolk, när de tala om sig själfva
+och sina gelikar. De ha numera anspråk på
+samma sociala ställning och benämning, som
+tillkomma de »lyckliga» dödliga, som äro
+anställda i bodar, på restauranter, kontor
+o. s. v. Med ett ord <em>biträden</em> eller »employees»
+som de här kallas. För öfrigt ha äfven
+röster höjts för att tjänarna af sina respektive
+herrskap skola tilltalas med titeln Miss eller
+Mr. Man anger såsom skäl, att det t. ex. icke
+faller en modehandlare eller en restauratör in
+att kalla sina vuxna biträden endast vid förnamn
+och därför anse nu våra »tjänande systrar
+och bröder», och kanske ej utan ett visst
+berättigande, att de af sitt husbondefolk kunna
+<a id="page-283" class="pagenum" title="283"></a>
+fordra samma hänsynsfulla behandlingssätt. De
+ha i de flesta fall samma bildningsgrad som
+biträdena, de umgås med dem på en fot af
+absolut jämlikhet, erhålla i regel äfven högre
+aflöningar samt kläda sig på ett sätt, som
+snarare anger den s. k. öfverklassen. Lösen
+är därföre nu: »Bort med brännmärket! Vi
+sköta våra sysslor, men vi äro ingens <em>tjänare</em>».
+</p>
+
+<p>
+I stället för François eller John, helt kort,
+kommer man hädanefter att kalla sin betjänt
+Mr Duval eller Mr Smith, och kammarsnärtan,
+som hittills fått nöja sig med att helt
+rätt och slätt heta Bridget eller Kate, blir nu
+Miss Finnegan eller Miss Olsson.
+</p>
+
+<p>
+Naturligtvis kommer detta att ge anledning
+och upphof till många löjliga, ja kanske invecklade
+situationer, men bör ej vara alldeles omöjligt
+att genomföra. I Sverige har ju den fordom
+för de nu s. k. »husmödrarna» reserverade
+titeln »husmamsell» så småningom öfverflyttats
+till kokerskorna, som ha anspråk på att t. o. m.
+af sitt herrskap kallas t. ex. mamsell Marie,
+mamsell Kristin, mamsell Hanna o. s. v.
+</p>
+
+<p>
+Denna titelfråga har dock gifvetvis ingen
+som helst inverkan på tjänarnas personliga ställning
+inom de familjer, där de äro anställda,
+annat än att den ytterligare omöjliggör det förtroliga
+förhållande, som dock ofta varit tillfinnandes
+<a id="page-284" class="pagenum" title="284"></a>
+mellan herrskap och tjänare, ty i de högre
+och rikare kretsarna här har man i det afseendet
+börjat bli minst lika trångbröstad och
+högdragen som i England, ja kanske, att man
+här i de rika uppkomlingarnas hus ändå mer än i
+andra länder låter löntagaren känna sin underordnade
+ställning.
+</p>
+
+<p>
+I den enklare medelklassen, där i öfrigt
+oftast ej finnes andra tjänare än s. k. »hjälp»
+blir naturligtvis förhållandet ett annat och man
+kan t. o. m. säga, att det är »herrskapet», som
+blir terroriseradt, ja nästan sedt öfver axeln.
+Demokratiska idéer, högt uppdrifven själfkänsla
+samt fullständig okunnighet om hvad man i
+Europa kallar respekt göra dessa utom hemmen
+boende tjänare, kvinnliga som manliga, till ett
+fullkomligt plågoris, som man allt mera söker
+göra sig oberoende utaf dels genom att mer
+och mer afstå från behaget att bo i s. k. »egna
+hem», dels genom praktiska anordningar i bostäderna
+samt genom att fruarna själfva, ja,
+äfven männen förrätta det mesta af i huset
+förekommande sysslor.
+</p>
+
+<p>
+I nya hus t. o. m. i små våningar på 5 à 6
+diminutiva rum samt kök finnes alltid en s. k.
+mathiss, på engelska kallad »dumbwaiter», samt
+i de allra flesta våningar telefon. Frun behöfver
+således endast telefonera till sina fournissörer,
+<a id="page-285" class="pagenum" title="285"></a>
+som sedan alldeles som i Sverige uppsända
+de begärda varorna. I New York finnas
+dessutom ett stort antal affärer, som tillhandahålla
+alla slags födoämnen, kött, fisk,
+grönsaker, bröd, konfekt, etc. i stor skala. Med
+den för Amerika kännetecknande företagsamheten
+och månheten att behålla sina kunder,
+utsända dessa affärer sina agenter, som hvarje
+morgon infinna sig i familjerna och upptaga
+ordres för dagen. Kalla rätter, salader och
+sådant hemsändes äfven, isynnerhet för söndagsmiddagar,
+ty om söndagarna förekommer
+nämligen i de flesta familjer ej matlagning annat
+än till första frukosten samt möjligen lunchen,
+emedan spiselprinsessan efter kl. 3 e. m. vill sköta
+sina egna angelägenheter. Skulle herrskapet
+vilja ha middag hemma, får frun laga den själf,
+annars får man nöja sig med kallmat eller gå ut
+på en restaurant, ett i Amerika lika mycket
+användt som omtyckt sätt att fördrifva en del
+af den här liksom i England af dyster tråkighet
+kännetecknade hvilodagen.
+</p>
+
+<p>
+Att koka på »gaskök», af synnerligen praktisk
+konstruktion, är nästan regel. Något bekymmer
+med eldning i spiseln har således ej
+den matmoder, som själf gör sina sysslor, lika
+litet som öfrig eldning i våningen förekommer,
+ty hela huset, vare sig hyreskasern eller »eget
+<a id="page-286" class="pagenum" title="286"></a>
+hem», är uppvärmdt med centralvärme. Rummen
+äro belysta med gas eller, hos de rikare,
+med elektriskt ljus. Lampor och deras rengöring
+äro minnen från ett förflutet sekel.
+</p>
+
+<p>
+I det gemensamma bad- och toilettrummet,
+där ständigt varmt och kallt vatten finnes i
+öfverflöd, sker hela familjens tvagning; nattkärl
+anses som en lyxartikel och förekomma ytterst
+sällan. Sopor och rester från måltiderna nedsändas
+med hissen i mer eller mindre väl tillslutna
+tennkärl till »the janitor», ett slags mellanting
+mellan portvakt och husdräng. Skoborstning
+sker mestadels utomhus. Förutom
+matens tillagning, sängarnas uppbäddning (en
+gång om dagen), litet damning och diskning är
+det icke så särdeles mycket att göra i en amerikansk
+familj, som icke en god husmoder skulle
+vara nödsakad att göra ändå, äfven om hon
+hade en tjänare eller tillfällig hjälp.
+</p>
+
+<p>
+Amerikanskorna inom de mindre bemedlade
+klasserna ha därföre allt mer och mer börjat
+utbilda sig till utmärkta husmödrar och söka
+göra sig oberoende af tjänare samt anlita extra
+hjälp endast för en eller ett par timmar om
+dagen eller till större rengöringar en gång i
+veckan.
+</p>
+
+<p>
+I hus där såväl hustrun som mannen med
+sitt arbete bidraga till familjens uppehälle och
+<a id="page-287" class="pagenum" title="287"></a>
+ingen tjänare är anställd händer det t. o. m.,
+då någon bekant eller några intimare vänner äro
+bjudna till middag, att mannen, om frun lagat
+maten och haft bestyr med bordets ordnande
+o. s. v., får sköta hela serveringen, hämta nya rätter
+från köket, koka kaffet etc. Värdinnan tronar
+då vid bordet hvilande på sina lagrar. Det
+gör på främlingen ett ganska egendomligt intryck,
+men i detta kvinnornas förlofvade land
+finner man det snart vara helt naturligt och,
+i sådana fall då båda parterna under förmiddagen
+varit lika sysselsatta med att knoga ihop
+de slantar som användas till bordets nöjen,
+förefaller det dessutom fullkomligt rättvist.
+Det bidrager säkerligen till ett slags kamratskap
+mellan makarna, som icke kan vara annat
+än välgörande för sammanlefnaden under små
+förhållanden. Huruvida det kan gå i längden
+och annat än i barnlösa familjer torde vara
+tvifvel underkastadt.
+</p>
+
+<p>
+Hvad tjänarnas ställning och villkor, såväl
+aflöning som fordran på deras arbete, angår
+äro de naturligtvis mycket växlande beroende
+på de olika familjer eller hus där de tjäna.
+Det finnes ju oresonliga eller kitsliga husmödrar
+liksom det finnes goda och omtänksamma,
+och i detta hänseende torde tjänarne här ha
+<a id="page-288" class="pagenum" title="288"></a>
+ungefär samma lidanden att utstå, samma förmåner
+som deras kolleger i Europa.
+</p>
+
+<p>
+I de rikaste husen, icke blott hos mångmiljonärerna
+utan i goda burgna hem är det ingen
+öfverdrift om man säger att tjänarna i regel ha
+det utmärkt ställdt för sig, åtminstone i afseende
+å löner och frihet. Fordringarna på arbete
+äro dock högt uppdrifna och t. o. m. i
+fina hus är det ofta nog klent beställt med
+födan, så nog tror jag att i det hänseendet
+ha de nykomna europeiska tjänstflickorna
+mången bitter erfarenhet att anteckna. De
+dagliga sysslorna äro mycket betungande, isynnerhet
+när familjen disponerar ensamt hus;
+man bor då i 4 à 5 våningar med 2 à 3 rum i
+hvarje våning och tjänarna så att säga lefva
+hela dagen i trapporna. Köket är i jordvåningen,
+jämte tjänarnas matrum, hvilket senare
+får tjäna till mottagningsrum, när deras bekanta
+komma på besök. Ofta nog finnes ett sofrum
+för hvarje tjänare, men de äro snarare att likna
+vid garderober och i allmänhet ytterst otillfredsställande
+i sanitärt hänseende.
+</p>
+
+<p>
+Men lönerna äro mycket goda och däri
+torde äfven vara att söka skälet till, att det är
+minst lika vanligt här som i Europa att i finare
+hus få se gammalt tjänstefolk af trotjänaretyp.
+Särskildt är det i ögonen fallande hvad de manliga
+<a id="page-289" class="pagenum" title="289"></a>
+tjänarna ofta äro af respektingifvande ålder;
+prydliga gubbar på 70 år äro ytterst vanliga
+företeelser t. ex. på bocken af New York-miljonärernas
+oklanderliga ekipage.
+</p>
+
+<p>
+Visserligen beklaga sig matmödrarna ofta
+att isynnerhet skandinaviska tjänare genast
+lämna sina platser och taga andra, om de få
+högre löneförmåner, ty någon ansvarskänsla finnes
+ej hos dessa, uteslutande med förvärf till mål
+hitkomna »främlingar». I de familjer, där man
+måste hålla på styfvern, blir detta synnerligen
+pröfvande. De rika däremot, som betala snart
+sagdt hvad som helst, riskera ej dessa ständiga
+ombyten, då de vanligen öfverbjuda eventuella
+medtäflare, om de verkligen äro nöjda
+med en tjänare. Sådana löner som 80 à 100
+dollars (300 à 375 kronor) i månaden och naturligtvis
+allting fritt för en hofmästare eller
+för en god kokerska, som lärt sig en del amerikansk
+matlagning, är ej alls ovanligt. Kammarjungfrur
+och uppasserskor kunna beräkna
+mellan 50 och 35 dollars, men måste då kunna
+reda sig med engelska språket eller åtminstone
+franska eller tyska; andra språk annat än i
+undantagsfall äro till föga nytta.
+</p>
+
+<p>
+En »chauffeur» betalas med 100 à 125 dollars
+i månaden, men får då, åtminstone när
+familjen bor i stad, bekosta sig mat och rum.
+</p>
+
+<p>
+<a id="page-290" class="pagenum" title="290"></a>
+I enklare familjer, som bestå sig endast
+med en tjänarinna, är lönen naturligtvis icke
+så hög, kanske blott 20 à 25 dollars i månaden,
+men däremot är arbetet mycket strängt
+och påkostande. Det är också för familjer,
+boende i ensamt hus, nästan omöjligt att få
+tjänarinnor, som vilja tjäna ensamma, äfven
+när lönerna äro större. Man flyttar därföre
+allt mer och mer till mer eller mindre lyxuöst
+inredda s. k. apartment-hus och hyreskaserner
+eller till små egna hem i förstäderna.
+</p>
+
+<p>
+I New York-familjer af ungefär samma
+ställning i socialt hänseende som de, hvilka i
+Europa lefva i den högre finansvärlden, är det
+ingalunda ovanligt, ja det är nästan regel att
+där finnas anställda fem à sex tjänare och detta
+endast i familjer där medlemmarnas antal ej
+öfverstiger fem personer. Betjänt, kammarjungfru,
+kokerska, tvätterska, städerska och
+»waitress» d. v. s. en slags husa som hjälper
+betjänten eller i somliga hus står t. o. m. öfver
+honom.
+</p>
+
+<p>
+I de stora miljonärfamiljerna i New York och
+i Washington äfvensom i de på stor fot ordnade
+diplomathusen är det icke öfverdrifvet att säga
+att tjänarnas antal uppgår till 16 à 20 stycken, ja
+många finnas, hvarest t. o. m. ett trettiotal tjänare
+bestrida uppassningen, hvilket förhållande
+<a id="page-291" class="pagenum" title="291"></a>
+är beroende därpå, att dessa dignitärer icke kunna
+förmås att utföra annat arbete än just det som
+de själfva åtagit sig. Detta bidrager emellertid
+att i väsentlig mån höja kostnaderna för en på
+stor fot lefvande familj, ty icke blott att dessa selecta
+tjänare ha stora fordringar i afseende på
+bostäder utan äfven i fråga om mat uppställa
+pretentioner, som ibland vållar »the housekeeper»
+minst lika mycket bekymmer som att
+förse herrskapets bord med omväxlande och
+raffinerade rätter.
+</p>
+
+<p>
+Lönerna äro, som jag förut nämnt, mycket
+betungande och ha under de senaste åren stegrats
+i häpnadsväckande grad. När man för
+ungefär 10 år sedan kunde engagera t. ex. en
+från Irland eller Skandinavien nyligen anländ
+jungfru för omkring 12 dollar (45 kr.) i månaden,
+är det nu knappast att tänka på att få en
+dylik för mindre än 25 dollars. Svenska bondpigor
+utan kännedom om engelska språket i
+öfrigt kunna alla, redan vid ankomsten till
+Amerika, åtminstone orden: »twenty five dollars»
+och det är endast i nödfall som de antaga
+en plats för mindre, nästan säkra som de
+äro att få engagement, ty särskildt de svenska
+flickorna äro mycket eftersökta, åtminstone innan
+de tillägnat sig sina amerikaniserade medsystrars
+själfständiga fasoner och antagit deras
+<a id="page-292" class="pagenum" title="292"></a>
+mer eller mindre ogenerade sätt gent emot
+sina herrskap, eller som det kallas här »employers».
+</p>
+
+<p>
+I Washington, liksom äfven i Philadelphia,
+ställer sig tjänarefrågan något olika än i New
+York, ty i de förstnämnda städerna användas
+negrer i stor utsträckning och med ganska
+godt resultat. Dels äro de måhända något
+billigare, dels kan man med afseende å deras
+bostäder göra rätt afsevärda besparingar, ty negerflickor,
+som »af födsel och ohejdad vana»
+äro spökrädda i högsta grad, hata att ligga i
+ensamt rum och ligga ofta 2 ja 3 i samma
+säng. Det är nämligen att märka, att här i
+Amerika är det ytterst vanligt, att människor
+ligga i syskonbädd. Barbariskt! hvad?
+</p>
+
+<p>
+Dessutom ha negrerna, ehuru lata, och som
+det säges, tjufaktiga, dock den obestridligen
+goda egenskapen, att de, om deras förtroende
+en gång vunnits, med erkännansvärd, nästan
+barnslig tillgifvenhet fästa sig vid familjens
+medlemmar, särskildt vid den yngre generationen,
+i hvars tjänst de icke sällan öfvergå.
+</p>
+
+<p>
+I New York får man knappast se hvita och
+färgade tjänare anställda i samma hus. Icke
+så i Washington, där negrerna intaga en vida
+bättre ställning. Dessutom ha de från Europa
+med de utländska diplomatfamiljerna hitkomna
+<a id="page-293" class="pagenum" title="293"></a>
+tjänarna icke den amerikanska fördomen mot
+de färgade. Diplomathusen äro därföre en verklig
+prof karta på olika nationaliteter och raser.
+En engelsk hofmästare, svart kusk och betjänt,
+japanesisk tamburvakt, fransk kock och kammarjungfru,
+tyska eller amerikanska barnjungfrur,
+svenska husjungfrur, irländska eller svarta
+tvätterskor och kökspigor, se där en kombination,
+som ingalunda är ovanlig.
+</p>
+
+<p>
+Man har därföre lättare att i Washington
+sammansätta sin tjänarestab, men svårigheterna
+och kostnaderna äro stora nog ändå.
+</p>
+
+<p>
+En familj, som måste lefva med i stora
+världen utan att i minsta mån göra anspråk
+på att täfla med de ganska rundligt aflönade
+ambassadörerna eller mångmiljonärerna, kan i
+Washington knappast tänka sig att reda sig
+med mindre än 9 à 10 tjänare: hofmästare,
+andre betjänt, chaufför, kokerska, kammarjungfru,
+2 husjungfrur, barnjungfru, kökspiga samt
+tvätterska. All tvätt, utom möjligen fintvätt, sker
+i Amerika i hemmen, hvarföre man måste hålla
+sig med särskilda tvätterskor, som i de mindre
+husen erhålla hjälp af kammarjungfrur eller
+kökspigor och dessutom alltid påräkna att 2
+à 3 dagar i veckan extra hjälp engageras.
+</p>
+
+<p>
+Utgifterna för alla dessa fasta tjänare, mat,
+rum, livréer, svarta klädningar, förkläden, mössor,
+<a id="page-294" class="pagenum" title="294"></a>
+julpengar, diverse presenter m. m. gå till
+betydliga belopp och kunna här i Washington ej
+sättas lägre än till omkring 10,000 dollars eller
+37,000 kronor om året. Härtill kommer dessutom
+rätt stora summor för extra hjälp såsom
+till den som sköter värmeapparaten, den som
+håller trottoiren ren, fönsterskurare, mattpiskare,
+tvätthjälp, äfvensom dryga drickspengar
+till den kusk, som kör det under den lifligaste
+säsongen förhyrda ekipaget.
+</p>
+
+<p>
+Det är emellertid icke nog härmed. Det
+såkallade kommissionssystemet, som i de franska
+hushållen af ålder kallats »faire danser
+l’anse du panier» eller kokerskornas procent
+från olika furnissörer, blomstrar här icke blott
+i köksregionerna utan äfven inom alla områden
+och åsamkar husmödrarna utgifter, som i de
+rikare husen taga rent utaf otroliga proportioner.
+Kammarjungfrun får sin procent från
+koaffören, ja äfven från modehandlerskan och
+sömmerskan, som äro måna om att ett godt
+ord fälles för dem, hofmästaren får liknande
+ersättning från vinhandlaren och blomsteraffären,
+kuskarna göra inga beställningar å selar
+och dylikt utan att förut blifvit uppmuntrade
+på enahanda sätt. De reparationer, som anses
+nödiga på automobilen »belönas» rikligt af fabrikanterna
+med den påföljd, att mer eller
+<a id="page-295" class="pagenum" title="295"></a>
+mindre frivilliga skador uppstå och reparationerna
+kosta enorma summor. Mot denna kräftskada
+stå husbondefolken alldeles maktlösa, ty
+tjänarne anse sig som »agenter» för de olika
+fournissörerna och här i Amerika, där agentsystemet
+mer än någonstädes är utveckladt,
+anses det icke annat än alldeles rätt, ty de
+pris, som betalas af köparen, äro de allmänt
+fastslagna. Man nämner blott ej, att de äro
+så tilltagna, att stor procent är beräknad för
+agenter. Man resonerar som så: den som
+köpt t. ex. ett piano vet mycket väl, att af
+det erlagda priset lämnas 10 à 15 procent till
+den person, som förordat firman, och inom
+försäkringsvärlden spelar ju, som man vet,
+agentarvodet en stor roll, hvarföre icke då
+genom att lämna procent till tjänarna skaffa
+sig deras husbondfolk till kunder?
+</p>
+
+<p>
+Man tänker icke på det demoraliserande i
+systemet.
+</p>
+
+<p>
+I Washington är måhända ej denna extra
+pålaga så betungande, som i New York, där jag
+med bestämdhet vet flera familjer, där den till
+tjänarne utbetalda procenten under ett år anses
+uppgå till 10,000 dollars och däröfver.
+</p>
+
+<p>
+Det är således, som man ser, ingen lätt sak
+att föra stat i den federativa hufvudstaden, och
+utan stora inkomster vid sidan om de knappt
+<a id="page-296" class="pagenum" title="296"></a>
+tilltagna diplomatlönerna är det helt enkelt
+omöjligt att deltaga i societélifvet i Washington,
+allra helst man här så godt som uteslutande
+bedömes efter det yttre. Alla måste vara
+lika, ha det lika och lefva lika. När det så är miljonärerna,
+som angifva tonen, gör man bäst i att
+ej ge sig med i leken utan späckad plånbok och
+stora kreditiv. Att söka »vara med» men lefva
+sparsamt och indraget, skulle med all säkerhet
+förskaffa den olycklige, som vågade försöket,
+den tvetydiga och för en diplomat mer
+än för någon annan föga afvundsvärda äran af
+att bli ett allmänt åtlöje, såsom fallet varit
+med några namngifna beskickningschefer, hvilkas
+inflytande här just på grund däraf varit lika
+med noll.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="letter" id="chapter-0-13">
+<a id="page-297" class="pagenum" title="297"></a>
+<span class="firstline">FJORTONDE BREFVET.</span>
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="addr">
+Käraste Marianne!
+</p>
+
+<p class="noindent">
+Ditt bref kom som en blixt från klar himmel,
+som man säger. Och jag som så mycket
+gladt mig åt att få se dig här! Många
+kära vänner har jag visserligen förvärfvat mig
+i mitt nya fädernesland, men ändå, du förstår
+nog att det aldrig blir detsamma. Hur det
+än är, man hänger alltid fast vid det gamla
+landet och så intima vänner som vi äro, inser
+du lätt, att det för mig var en stor missräkning,
+att dina planer på grund af din mans
+utnämning till en annan post helt och hållet
+ändrats.
+</p>
+
+<p>
+Vet du, om du gjorde rätt, skulle du öfvertala
+din man att låta dig göra en trip öfver
+hit, bara som turist. Det går ju så lätt nu
+för tiden. »Lusitania» gjorde nyligen färden
+från Southampton till New York på 4 dagar
+och 20 timmar; det är ju som en dröm.
+</p>
+
+<p>
+Jag är säker på att du, om du under endast en
+<a id="page-298" class="pagenum" title="298"></a>
+månad kunde slita dig ifrån man och barn, ej
+skulle ångra färden, ty icke blott att själfva
+landet i hög grad skulle intressera dig, utan
+äfven menniskorna med alla sina fel men med
+sina verkligt goda egenskaper skulle helt säkert
+i mångt och mycket tilltala dig. Ni ha
+så många fördomar mot amerikanerna däröfver
+i Europa och ni döma dem endast efter de
+ofta mindre tilltalande individer, som i egenskap
+af turister komma öfver på en blixtturné
+eller försöka att trassla sig med de högre
+kretserna.
+</p>
+
+<p>
+Nej, den sannskyldige amerikanen, sådan
+man lär känna honom i hans eget land, är helt
+olika den typ ni uppkonstruerat. En anekdot
+från en tysk skola rinner mig just i sinnet;
+den kan med någon omskrifning lätt nog apteras
+på amerikanen.
+</p>
+
+<p>
+En yngling hade såsom ämne för en kria
+fått »Des Königs Lieutenant», en bekant fransk
+typ inom den tyska litteraturen. Det var något
+af de första åren efter 1870-71-års krig, och
+den af franskhat besjälade unge skribenten
+började sitt scriptum med följande ord, som
+skulle karakterisera hjälten: »<em>Obgleich er Franzose
+war, war er doch nicht ganz schlecht</em>.»
+</p>
+
+<p>
+Nå väl! Jag är öfvertygad om att du vid
+närmare bekantskap med de många högt bildade
+<a id="page-299" class="pagenum" title="299"></a>
+och förfinade amerikaner och amerikanskor,
+jag skulle göra mig ett nöje att presentera
+för dig, komme att finna, att de icke alla
+äro så »ganz schlecht». Man måste studera
+amerikanen i hans egen omgifning, se honom
+arbeta, höra honom skämta, lyssna till hans
+klingande barnsliga skratt, höra honom sjunga
+sina kanske något sentimentala sånger och
+lära känna hans godmodighet, hans okonstlade
+sätt, hans ömhet för barnen, hans litet gammalmodiga
+galanteri mot kvinnan samt hans
+allt annat öfverträffande fosterlandskärlek och
+vördnad för sina minnen, för att förstå och
+uppskatta honom. Att han är skrytsam och
+ej så litet hypokrit kan ej förnekas, men han
+är det på ett så barnsligt och älskligt sätt, att
+man gärna förlåter honom.
+</p>
+
+<p>
+Han är dessutom mycket konservativ och
+hänger fäst vid gamla sedvänjor med en envishet,
+som gränsar till det otroliga; allt som är
+nytt såväl i konst, litteratur och musik som i
+politik finner icke nåd för hans ögon, såvida
+det icke är företrädt af europeiskt rykte eller
+ostentativt utbasunats och adopterats af ledande
+personer, ty »leaders» måste amerikanen ha.
+Han är bekväm och om jag så får uttrycka mig:
+»hjulspårsmänniska». Allt skall gå sin gilla
+gång eller vara så systematiseradt och vägen
+<a id="page-300" class="pagenum" title="300"></a>
+på förhand så utjämnad, att han ej behöfver
+öda tid därpå.
+</p>
+
+<p>
+Om du, såsom jag innerligt hoppas, gör
+mig den glädjen att komma öfver hit på några
+veckor, skall du få se, att jag har rätt.
+</p>
+
+<p>
+Tala nu vid din man och sök att förmå
+honom att låta dig hälsa på mig. Med litet
+god vilja går det nog. Jag kan försäkra dig,
+att du ej kommer att ångra utflykten. Vi skola
+ordna allt på bästa sätt. Men kom snart, så
+att du ej blir öfverraskad af värmen och medan
+säsongen ännu är i flor här i Washington.
+</p>
+
+<p>
+Jag tager emot dig i New York, där vi
+bo hos min svägerska, en rik änka, som har
+ett stort hus vid Femte avenyen och är litet
+svag för förnäma utlänningar. Hon skall bli
+förtjust att göra les honneurs för dig och du
+kan vara öfvertygad, att hon trummar ihop
+gräddan af sina vänner, så att du får ett godt
+intryck af de »400». Hennes hus ligger midt
+emot den fashionabla Central park, som täflar
+med de ståtligaste parker i världen och i
+parentes sagdt endast i tomtvärde anses vara
+uppskattad till mer än tusen miljoner kronor.
+</p>
+
+<p>
+Mer än tre dagar få vi ej ägna åt besöket
+i metropolen. Naturligtvis borde du se Niagara,
+men ehuru det är ju imposant och en visit
+där alltid blir ett »minne for lifvet», tror jag
+<a id="page-301" class="pagenum" title="301"></a>
+dock ej att vi ej hinna med det; jag stryker
+det därföre från programmet, åtminstone tillsvidare.
+Om jag känner dig rätt är du mera
+intresserad för att få en inblick i det dagliga
+lifvet samt att lära känna människor. Jag ville
+därföre föreslå dig, att vi resa upp till Boston,
+min mans hemort, där vi ha många vänner
+och där du med dina engelska sympatier helt
+visst kommer att känna dig hemmastadd. Det
+är en stor stad må du tro, öfver 600,000 invånare
+och det är en fin stad. Man lägger i
+Boston an på att vara högt bildad; litteratur
+och konst stå där i mycket anseende och man
+talar i de högre kretsarna en engelska, som i
+renhet och godt uttal kan täfla med det bästa
+i själfva moderlandet, det stolta Albion.
+</p>
+
+<p>
+Sedan vi under två dagar studerat lärdomsstaden
+och umgåtts med de gästfria, okonstlade
+nyengländarna, måste vi resa direkt ned
+till Washington, som du redan något känner
+till genom mina försök att göra dig förtrogen
+med dess utseende och sällskapslif. Du får
+vara beredd på, att du blir bortbjuden hvarenda
+dag, men jag skall ej pina dig mer än
+en vecka, ty min afsikt är, att vi i min mans
+sällskap skulle göra en färd ned till det herrliga
+Florida, som man måste ha sett för att
+förstå, att Amerika icke består bara af skyskrapare
+<a id="page-302" class="pagenum" title="302"></a>
+och fabriksskorstenar. Det är ett
+verkligt paradis, och om jag någon gång
+skulle skrifva en bok, skulle den blifva om
+Florida.
+</p>
+
+<p>
+Vi ha vår privata järnvägsvagn, som enligt
+amerikansk sed har sitt eget namn, den heter
+»Philomène»; hela färden behöfver ej taga mer
+än en vecka, om vi ej skulle resa öfver till
+Cuba, men det hinna vi nog ej.
+</p>
+
+<p>
+Ett par dagar måste du på återfärden
+stanna i Washington igen, men så är det slut
+med det roliga, som barnen säga, om du ej
+själf vill stanna, ty du vet huru hjärtligt välkommen
+du är. Men jag är rädd, att du ej
+alls kommer, ifall jag föreslår dig att utsträcka
+vistelsen längre än omkring tre veckor utom
+färderna hit och hem.
+</p>
+
+<p>
+Mina bref, som möjligen skulle kommit att
+fortsättas, om icke eder hitflyttning blifvit inhiberad,
+kan du ju så länge behålla. Gudarna
+ska veta, att jag ibland skäms litet öfver deras
+brist på fullständighet och öfver de många för
+dig nu värdelösa uppgifterna om personer,
+som du kanske aldrig får se, men de äro ju
+skrifna bara af intresse för dig och jag tröstar
+mig med, att du måhända vid läsningen
+af dem åter kommit mig närmare, och att vår
+gamla vänskap därigenom funnit ny näring,
+<a id="page-303" class="pagenum" title="303"></a>
+skjutit nya skott. Skulle du önska att visa
+uppsatserna för dina vänner, har jag intet
+däremot.
+</p>
+
+<p>
+Välkommen, välkommen, välkommen! ty
+du <em>måste</em> lofva mig att komma, <em>hör Du det</em>!
+</p>
+
+<p>
+Helsa baronen från mig och säg, att jag
+ej bjudit honom, då jag vet huru upptagen
+han är med anordningarna för eder flyttning
+och med sina studier i den internationella handelspolitiken,
+som ju är hans specialitet.
+</p>
+
+<p>
+Skrif snart och låt mig veta när och om
+du kommer.
+</p>
+
+<p>
+En varm omfamning från din i alla skiften
+tillgifna
+</p>
+
+<p class="sign">
+Daisy.
+</p>
+
+<p class="noindent">
+P. S.
+</p>
+
+<p>
+Du får allt beräkna att taga med dig åtminstone
+fyra »gå-borts klädningar», ty amerikanskorna
+äro så noga, när det gäller kläder,
+som jag förut sagt dig.
+</p>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="toc" id="chapter-0-14">
+<a id="page-304" class="pagenum" title="304"></a>
+Innehållsförteckning.
+</h2>
+
+</div>
+
+<div class="table">
+<table class="toc">
+<tbody>
+   <tr>
+      <td class="col1">&nbsp;</td>
+      <td class="col_page">Sid.</td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Inledande bref</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-1">1</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Washington »the nations pride»</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-9">9</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">»Society»</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-32">32</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">»Hvita huset» och dess invånare</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-52">52</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">De diplomatiska salongerna</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-80">80</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1"><a href="#vice">Vice presidentens</a> och »<a href="#speaker">the speaker’s</a>» familjer</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-128">128</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">»The cabinet»</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-145">145</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Washington’s »inner set» och näst intill</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-176">176</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Huru Amerika styres</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-201">201</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Internationella äktenskap</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-225">225</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kläder</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-245">245</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Lefnadskostnader</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-269">269</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Tjänstfolk</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-282">282</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Afslutningsbref</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-297">297</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Illustrationsförteckning</td>
+      <td class="col_page"><a href="#page-305">305</a></td>
+   </tr>
+</tbody>
+</table>
+</div>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="toc" id="chapter-0-15">
+<a id="page-305" class="pagenum" title="305"></a>
+Illustrationsförteckning.
+</h2>
+
+</div>
+
+<div class="table">
+<table class="toc">
+<tbody>
+   <tr>
+      <td class="col1">&nbsp;</td>
+      <td class="col_page">Sid.</td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Typiskt gatuperspektiv (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-018">18</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Massachusetts avenyen (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-019">19</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kapitoliet, i förgrunden ett af G. Washington planteradt träd (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-022">22</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kapitoliet: östra fasaden (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-023">23</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kapitoliet på 1840-talet (efter gammalt stentryck)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-024">24</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kongressbiblioteket (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-025">25</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kongressbiblioteket: Vestibulen (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-026">26</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kongressbiblioteket: Läsesalen (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-027">27</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Posthuset (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-028">28</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Corcoranmuseet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-029">29</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Hvita huset: Norra fasaden (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-053">53</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Balsalen i »Hvita huset», kallad »The East room» (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-061">61</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Presidenten Roosevelt (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-066">66</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Presidenten Roosevelt (efter teckning af Macaulay i New York Times)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-072">72</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Roosevelt (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-075">75</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Roosevelt och Miss Edith Roosevelt (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-078">78</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Italienska ambassadhotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-088">88</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Baronessa Mayor des Planches (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-089">89</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Österrikisk-Ungerska ambassadhotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-091">91</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Baronessan Hengelmüller von Hengervár (efter fot)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-092">92</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Baron Hengelmüller von Hengervár med familj (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-093">93</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Franska ambassadhotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-095">95</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">M:me Jusserand, franska ambassadörens fru</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-097">97</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Baronessan Speck von Sternburg (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-099">99</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Tyska ambassadhotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-101">101</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Ryska ambassadhotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-103">103</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1"><a id="page-306" class="pagenum" title="306"></a>Baronessan von Rosen (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-104">104</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Fröken Elisabeth von Rosen</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-105">105</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Madame Nabuco, Brasilianska ambassadörens fru</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-108">108</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senhorita Carolina Nabuco de Arauja (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-110">110</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-111">111</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Bryce (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-115">115</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">En salong i Storbritanniska ambassadhotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-116">116</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Señora Creel (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-118">118</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Señora Creels fötter (efter en tidningsillustr.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-119">119</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Baron Takahira (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-121">121</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Baronessan Takahira (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-123">123</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Grekiske envoyén Caromilas (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-124">124</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kinesiske envoyén Wu-Ting-Fan (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-125">125</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Kinesiska legationshotellet (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-126">126</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">v. presidenten Mr Ch. W. Fairbanks (efter karrikatyr af Gord. Ross)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-131">131</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Fairbanks, vice presidentens fru</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-133">133</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mr Joseph Cannon (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-138">138</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">En seance i representanthuset sådan minoriteten föreställer sig den (efter karrikatyr af Berryman)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-140">140</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">»The speaker» Mr Joseph Cannon (efter teckning af Macaulay)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-141">141</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Miss Helen Cannon (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-143">143</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Statssekreteraren Mr Elihu Root (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-150">150</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Understatssekreteraren Mr Rob. Bacon (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-153">153</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Root (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-155">155</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Skattkammaresekreteraren Mr Geo. B. Cortelyou (efter karrikatyr af Alb. Scott Cox)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-157">157</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft vid återkomsten från sin senaste resa jorden rundt (efter teckning af Scar)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-160">160</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Krigssekreteraren Mr Will. H. Taft (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-162">162</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Taft (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-163">163</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Attorney-general Mr Ch. J. Bonaparte (efter karrikatyr af Vet i Harpers Weekly)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-167">167</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Sekreteraren för flottan Mr Vict. H. Metcalf (efter karrikatyr af Vet i Harpers Weekly)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-168">168</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Postmaster-general Mr Geo. von L. Meyer (efter karrikatyr af Alb. Scott Cox)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-170">170</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1"><a id="page-307" class="pagenum" title="307"></a>Jordbrukssekreteraren Mr J. Wilson (efter karrikatyr af Vet i Harpers Weekly)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-172">172</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Miss Mathilde Townsend (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-183">183</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Miss Fredrica Morgan (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-184">184</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Henry C. Lodge (efter karrikatyr i tidningen »World»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-190">190</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Chauncey M. Depew (efter karrikatyr i tidningen »New York Journal»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-191">191</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Winthrope M. Crane (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-192">192</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Miss Catherine Elkins (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-193">193</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Stephen B. Elkins (efter teckning af Berryman i tidningen »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-194">194</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Ex-senator Henry G. Davis (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-195">195</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-196">196</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Mrs Alice Longworth, f. Roosevelt (efter karrikatyr af Cappiello)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-197">197</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Amiralen af flottan George Dewey (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-199">199</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator William B. Allison (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-202">202</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Robert M. Lafollette (efter karrikatyr af Alb. Scott Cox)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-203">203</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Charles Curtis (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-204">204</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Josef B. Foraker (efter karrikatyr af Alb. Scott Cox)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-205">205</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Francis E. Warren (efter teckning af Berryman i Washington »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-206">206</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senat. Sim. Guggenheim (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-207">207</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator A. Hemmenway (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-208">208</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Augustus O. Bacon (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-209">209</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Senator Nathan B. Scott (efter originalteckning af X)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-210">210</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. B. Grubb. Humphreys (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-211">211</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. H. R. Burton (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-212">212</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. James M. Miller (efter teckn. af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-213">213</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. Henry Mc Morran (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-214">214</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. George L. Lilley (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-215">215</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1"><a id="page-308" class="pagenum" title="308"></a>Repr. James C. Needham (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-216">216</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. Joseph T. Robinson (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-217">217</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. M. E. Driscoll (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-218">218</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. Le Gage Pratt (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-219">219</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. Charles B. Landis (efter teckn. af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-220">220</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Repr. John A. T. Hull (efter teckning af Berryman i Wash. »Star»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-221">221</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Härtiginnan de La Rochefocauld, f. Mitchell (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-235">235</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Härtiginnan af Marlborough, f. Consuelo Vanderbilt (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-239">239</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Härtiginnan af Manchester, f. Helen Zimmerman (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-240">240</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Prinsessan Cantacuzene, född Julia Grant (efter fot.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-241">241</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Prinsessan Troubetzkoy, f. Amelie Rives (efter oljemålning af T. Gilb. White)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-242">242</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Modebild (efter originalteckning af L. de B.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-246">246</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Modebild (efter originalteckning af L. de B.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-249">249</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Modebild (efter originalteckning af L. de B.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-252">252</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">»Office girl» i New York (efter karrikatyr i »New York Journal»)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-260">260</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Modebild (efter originalteckning af L. de B.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-262">262</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Modebild (efter originalteckning af L. de B.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-265">265</a></td>
+   </tr>
+   <tr>
+      <td class="col1">Modebild (efter originalteckning af L. de B.)</td>
+      <td class="col_page"><a href="#img-267">267</a></td>
+   </tr>
+</tbody>
+</table>
+</div>
+
+<div class="chapter">
+
+<h2 class="footnotes" id="chapter-0-16">
+Fotnoter
+</h2>
+
+</div>
+
+<p class="footnote">
+<a class="footnote" href="#fnote-1" id="footnote-1">[1]</a> Det är nämligen kongressen, som styr staden Washington
+och det reserverade området däromkring, kalladt District of
+Columbia. Inbyggarne där äga ingen rösträtt och ha ej heller
+med stadens styrelse att skaffa.
+</p>
+
+<p class="footnote">
+<a class="footnote" href="#fnote-2" id="footnote-2">[2]</a> Ett parkartadt område mellan kapitoliet och det s. k.
+Hvita huset, bl. a. användt till botanisk trädgård samt för det
+jättehöga Washingtonmonumentet.
+</p>
+
+<p class="footnote">
+<a class="footnote" href="#fnote-3" id="footnote-3">[3]</a> Sedan detta skrefs har baron von Sternburg aflidit i Heidelberg,
+där han tillbragte sin sommarsemester.
+</p>
+
+<p class="footnote">
+<a class="footnote" href="#fnote-4" id="footnote-4">[4]</a> Kära Du!
+</p>
+
+<p class="footnote2">
+Min man har lämnat mig en P. M. om den amerikanska
+politiken, men det var så lärdt och så »inåtgående», som man
+säger, att Du aldrig orkar läsa det. Jag skrifver därföre som jag
+tycker, det blir i alla händelser mer än Du behöfver och om Du
+ej vill, kan Du låta bli att läsa det, ty här talas sällan politik
+annat än i rökrummen. Din
+</p>
+
+<p class="sign footnote2">
+Daisy.
+
+</p>
+
+<div class="trnote chapter">
+<p class="transnote">
+Noteringar:
+</p>
+
+<p>
+Originalets varierande grammatik, stavning och interpunktion har mestadels bibehållits.
+Uppenbarliga fel har rättats utan notis. Ytterligare korrekturer är som
+följande (innan/efter):
+</p>
+
+
+
+<ul>
+
+<li>
+... hvad du vill kalla det. Först skulle ni <span class="underline">naturvis</span> ...<br>
+... hvad du vill kalla det. Först skulle ni <a href="#corr-0"><span class="underline">naturligtvis</span></a> ...<br>
+</li>
+
+<li>
+... alla »trefliga» människor resa <span class="underline">sin sin</span> väg, ...<br>
+... alla »trefliga» människor resa <a href="#corr-24"><span class="underline">sin</span></a> väg, ...<br>
+</li>
+
+<li>
+... Men här finnes annat folk »society» och diplomater. ...<br>
+... Men här finnes annat folk <a href="#corr-34"><span class="underline">än</span></a> »society» och diplomater. ...<br>
+</li>
+
+<li>
+... i Holland, Danmark, Italien, Sverige  ...<br>
+... i Holland, Danmark, Italien, Sverige <a href="#corr-36"><span class="underline">och</span></a> ...<br>
+</li>
+
+<li>
+... lagar, anslå medel till <span class="underline">staten</span> utgifter o. s. v. ...<br>
+... lagar, anslå medel till <a href="#corr-63"><span class="underline">statens</span></a> utgifter o. s. v. ...<br>
+</li>
+
+<li>
+... har klädningar, som rangera mellan 1,000 <span class="underline">och och</span> ...<br>
+... har klädningar, som rangera mellan 1,000 <a href="#corr-82"><span class="underline">och</span></a> ...<br>
+</li>
+</ul>
+</div>
+
+
+<div style='text-align:center'>*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 77645 ***</div>
+</body>
+</html>
diff --git a/77645-h/images/018.jpg b/77645-h/images/018.jpg
new file mode 100644
index 0000000..e280982
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/018.jpg
diff --git a/77645-h/images/019.jpg b/77645-h/images/019.jpg
new file mode 100644
index 0000000..875aac8
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/019.jpg
diff --git a/77645-h/images/022.jpg b/77645-h/images/022.jpg
new file mode 100644
index 0000000..9341e94
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/022.jpg
diff --git a/77645-h/images/023.jpg b/77645-h/images/023.jpg
new file mode 100644
index 0000000..8de657a
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/023.jpg
diff --git a/77645-h/images/024.jpg b/77645-h/images/024.jpg
new file mode 100644
index 0000000..c0aa744
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/024.jpg
diff --git a/77645-h/images/025.jpg b/77645-h/images/025.jpg
new file mode 100644
index 0000000..2319492
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/025.jpg
diff --git a/77645-h/images/026.jpg b/77645-h/images/026.jpg
new file mode 100644
index 0000000..5467d9c
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/026.jpg
diff --git a/77645-h/images/027.jpg b/77645-h/images/027.jpg
new file mode 100644
index 0000000..0084921
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/027.jpg
diff --git a/77645-h/images/028.jpg b/77645-h/images/028.jpg
new file mode 100644
index 0000000..9d563e1
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/028.jpg
diff --git a/77645-h/images/029.jpg b/77645-h/images/029.jpg
new file mode 100644
index 0000000..edfcc1c
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/029.jpg
diff --git a/77645-h/images/053.jpg b/77645-h/images/053.jpg
new file mode 100644
index 0000000..b27ee45
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/053.jpg
diff --git a/77645-h/images/061.jpg b/77645-h/images/061.jpg
new file mode 100644
index 0000000..725cd41
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/061.jpg
diff --git a/77645-h/images/066.jpg b/77645-h/images/066.jpg
new file mode 100644
index 0000000..cf99856
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/066.jpg
diff --git a/77645-h/images/072.jpg b/77645-h/images/072.jpg
new file mode 100644
index 0000000..be9cb96
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/072.jpg
diff --git a/77645-h/images/075.jpg b/77645-h/images/075.jpg
new file mode 100644
index 0000000..5a4a67b
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/075.jpg
diff --git a/77645-h/images/078.jpg b/77645-h/images/078.jpg
new file mode 100644
index 0000000..6a53d78
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/078.jpg
diff --git a/77645-h/images/088.jpg b/77645-h/images/088.jpg
new file mode 100644
index 0000000..c0671fe
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/088.jpg
diff --git a/77645-h/images/089.jpg b/77645-h/images/089.jpg
new file mode 100644
index 0000000..d31ae3b
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/089.jpg
diff --git a/77645-h/images/091.jpg b/77645-h/images/091.jpg
new file mode 100644
index 0000000..cc46d1d
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/091.jpg
diff --git a/77645-h/images/092.jpg b/77645-h/images/092.jpg
new file mode 100644
index 0000000..0a8c4dd
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/092.jpg
diff --git a/77645-h/images/093.jpg b/77645-h/images/093.jpg
new file mode 100644
index 0000000..0a58cf3
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/093.jpg
diff --git a/77645-h/images/095.jpg b/77645-h/images/095.jpg
new file mode 100644
index 0000000..512ad6d
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/095.jpg
diff --git a/77645-h/images/097.jpg b/77645-h/images/097.jpg
new file mode 100644
index 0000000..e6a296b
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/097.jpg
diff --git a/77645-h/images/099.jpg b/77645-h/images/099.jpg
new file mode 100644
index 0000000..a2cd68b
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/099.jpg
diff --git a/77645-h/images/101.jpg b/77645-h/images/101.jpg
new file mode 100644
index 0000000..1c3890e
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/101.jpg
diff --git a/77645-h/images/103.jpg b/77645-h/images/103.jpg
new file mode 100644
index 0000000..71f5f8b
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/103.jpg
diff --git a/77645-h/images/104.jpg b/77645-h/images/104.jpg
new file mode 100644
index 0000000..f335ab9
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/104.jpg
diff --git a/77645-h/images/105.jpg b/77645-h/images/105.jpg
new file mode 100644
index 0000000..c68e317
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/105.jpg
diff --git a/77645-h/images/108.jpg b/77645-h/images/108.jpg
new file mode 100644
index 0000000..c20fb87
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/108.jpg
diff --git a/77645-h/images/110.jpg b/77645-h/images/110.jpg
new file mode 100644
index 0000000..3cc8424
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/110.jpg
diff --git a/77645-h/images/111.jpg b/77645-h/images/111.jpg
new file mode 100644
index 0000000..6ce6070
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/111.jpg
diff --git a/77645-h/images/115.jpg b/77645-h/images/115.jpg
new file mode 100644
index 0000000..8fba152
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/115.jpg
diff --git a/77645-h/images/116.jpg b/77645-h/images/116.jpg
new file mode 100644
index 0000000..410ba8e
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/116.jpg
diff --git a/77645-h/images/118.jpg b/77645-h/images/118.jpg
new file mode 100644
index 0000000..42fbf09
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/118.jpg
diff --git a/77645-h/images/119.jpg b/77645-h/images/119.jpg
new file mode 100644
index 0000000..e21e439
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/119.jpg
diff --git a/77645-h/images/121.jpg b/77645-h/images/121.jpg
new file mode 100644
index 0000000..e2619ed
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/121.jpg
diff --git a/77645-h/images/123.jpg b/77645-h/images/123.jpg
new file mode 100644
index 0000000..34d3455
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/123.jpg
diff --git a/77645-h/images/124.jpg b/77645-h/images/124.jpg
new file mode 100644
index 0000000..bd8fd8e
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/124.jpg
diff --git a/77645-h/images/125.jpg b/77645-h/images/125.jpg
new file mode 100644
index 0000000..accf3e1
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/125.jpg
diff --git a/77645-h/images/126.jpg b/77645-h/images/126.jpg
new file mode 100644
index 0000000..6ef8577
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/126.jpg
diff --git a/77645-h/images/131.jpg b/77645-h/images/131.jpg
new file mode 100644
index 0000000..ad588d3
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/131.jpg
diff --git a/77645-h/images/133.jpg b/77645-h/images/133.jpg
new file mode 100644
index 0000000..7c78c57
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/133.jpg
diff --git a/77645-h/images/138.jpg b/77645-h/images/138.jpg
new file mode 100644
index 0000000..a14d476
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/138.jpg
diff --git a/77645-h/images/140.jpg b/77645-h/images/140.jpg
new file mode 100644
index 0000000..53f0dde
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/140.jpg
diff --git a/77645-h/images/141.jpg b/77645-h/images/141.jpg
new file mode 100644
index 0000000..61dacad
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/141.jpg
diff --git a/77645-h/images/143.jpg b/77645-h/images/143.jpg
new file mode 100644
index 0000000..a9b3496
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/143.jpg
diff --git a/77645-h/images/150.jpg b/77645-h/images/150.jpg
new file mode 100644
index 0000000..12f0bdb
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/150.jpg
diff --git a/77645-h/images/153.jpg b/77645-h/images/153.jpg
new file mode 100644
index 0000000..9ecf051
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/153.jpg
diff --git a/77645-h/images/155.jpg b/77645-h/images/155.jpg
new file mode 100644
index 0000000..4646d2a
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/155.jpg
diff --git a/77645-h/images/157.jpg b/77645-h/images/157.jpg
new file mode 100644
index 0000000..c2bbf81
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/157.jpg
diff --git a/77645-h/images/160.jpg b/77645-h/images/160.jpg
new file mode 100644
index 0000000..d0ab94e
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/160.jpg
diff --git a/77645-h/images/162.jpg b/77645-h/images/162.jpg
new file mode 100644
index 0000000..ab2ebbe
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/162.jpg
diff --git a/77645-h/images/163.jpg b/77645-h/images/163.jpg
new file mode 100644
index 0000000..5bb44ab
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/163.jpg
diff --git a/77645-h/images/167.jpg b/77645-h/images/167.jpg
new file mode 100644
index 0000000..5668a63
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/167.jpg
diff --git a/77645-h/images/168.jpg b/77645-h/images/168.jpg
new file mode 100644
index 0000000..f679f89
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/168.jpg
diff --git a/77645-h/images/170.jpg b/77645-h/images/170.jpg
new file mode 100644
index 0000000..f6c6822
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/170.jpg
diff --git a/77645-h/images/172.jpg b/77645-h/images/172.jpg
new file mode 100644
index 0000000..4498151
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/172.jpg
diff --git a/77645-h/images/183.jpg b/77645-h/images/183.jpg
new file mode 100644
index 0000000..ebdd38c
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/183.jpg
diff --git a/77645-h/images/184.jpg b/77645-h/images/184.jpg
new file mode 100644
index 0000000..0241a29
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/184.jpg
diff --git a/77645-h/images/190.jpg b/77645-h/images/190.jpg
new file mode 100644
index 0000000..af5e05e
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/190.jpg
diff --git a/77645-h/images/191.jpg b/77645-h/images/191.jpg
new file mode 100644
index 0000000..49d89e9
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/191.jpg
diff --git a/77645-h/images/192.jpg b/77645-h/images/192.jpg
new file mode 100644
index 0000000..17e3af7
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/192.jpg
diff --git a/77645-h/images/193.jpg b/77645-h/images/193.jpg
new file mode 100644
index 0000000..0815da7
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/193.jpg
diff --git a/77645-h/images/194.jpg b/77645-h/images/194.jpg
new file mode 100644
index 0000000..8dc38c5
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/194.jpg
diff --git a/77645-h/images/195.jpg b/77645-h/images/195.jpg
new file mode 100644
index 0000000..ddaf705
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/195.jpg
diff --git a/77645-h/images/196.jpg b/77645-h/images/196.jpg
new file mode 100644
index 0000000..9480ed7
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/196.jpg
diff --git a/77645-h/images/197.jpg b/77645-h/images/197.jpg
new file mode 100644
index 0000000..d3ac8f6
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/197.jpg
diff --git a/77645-h/images/199.jpg b/77645-h/images/199.jpg
new file mode 100644
index 0000000..061a83f
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/199.jpg
diff --git a/77645-h/images/202.jpg b/77645-h/images/202.jpg
new file mode 100644
index 0000000..8942fed
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/202.jpg
diff --git a/77645-h/images/203.jpg b/77645-h/images/203.jpg
new file mode 100644
index 0000000..b66eb79
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/203.jpg
diff --git a/77645-h/images/204.jpg b/77645-h/images/204.jpg
new file mode 100644
index 0000000..7cc9157
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/204.jpg
diff --git a/77645-h/images/205.jpg b/77645-h/images/205.jpg
new file mode 100644
index 0000000..557f7a3
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/205.jpg
diff --git a/77645-h/images/206.jpg b/77645-h/images/206.jpg
new file mode 100644
index 0000000..9373926
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/206.jpg
diff --git a/77645-h/images/207.jpg b/77645-h/images/207.jpg
new file mode 100644
index 0000000..0db2e52
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/207.jpg
diff --git a/77645-h/images/208.jpg b/77645-h/images/208.jpg
new file mode 100644
index 0000000..c1c9767
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/208.jpg
diff --git a/77645-h/images/209.jpg b/77645-h/images/209.jpg
new file mode 100644
index 0000000..96819bc
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/209.jpg
diff --git a/77645-h/images/210.jpg b/77645-h/images/210.jpg
new file mode 100644
index 0000000..6223817
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/210.jpg
diff --git a/77645-h/images/211.jpg b/77645-h/images/211.jpg
new file mode 100644
index 0000000..af41268
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/211.jpg
diff --git a/77645-h/images/212.jpg b/77645-h/images/212.jpg
new file mode 100644
index 0000000..8982ef3
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/212.jpg
diff --git a/77645-h/images/213.jpg b/77645-h/images/213.jpg
new file mode 100644
index 0000000..3ced5e7
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/213.jpg
diff --git a/77645-h/images/214.jpg b/77645-h/images/214.jpg
new file mode 100644
index 0000000..abf8bfd
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/214.jpg
diff --git a/77645-h/images/215.jpg b/77645-h/images/215.jpg
new file mode 100644
index 0000000..a3352f7
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/215.jpg
diff --git a/77645-h/images/216.jpg b/77645-h/images/216.jpg
new file mode 100644
index 0000000..0b92503
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/216.jpg
diff --git a/77645-h/images/217.jpg b/77645-h/images/217.jpg
new file mode 100644
index 0000000..4f09fe2
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/217.jpg
diff --git a/77645-h/images/218.jpg b/77645-h/images/218.jpg
new file mode 100644
index 0000000..65566b8
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/218.jpg
diff --git a/77645-h/images/219.jpg b/77645-h/images/219.jpg
new file mode 100644
index 0000000..487a622
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/219.jpg
diff --git a/77645-h/images/220.jpg b/77645-h/images/220.jpg
new file mode 100644
index 0000000..9ceaf26
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/220.jpg
diff --git a/77645-h/images/221.jpg b/77645-h/images/221.jpg
new file mode 100644
index 0000000..874990a
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/221.jpg
diff --git a/77645-h/images/235.jpg b/77645-h/images/235.jpg
new file mode 100644
index 0000000..6791ebf
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/235.jpg
diff --git a/77645-h/images/239.jpg b/77645-h/images/239.jpg
new file mode 100644
index 0000000..7ee45b4
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/239.jpg
diff --git a/77645-h/images/240.jpg b/77645-h/images/240.jpg
new file mode 100644
index 0000000..b0c6ee8
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/240.jpg
diff --git a/77645-h/images/241.jpg b/77645-h/images/241.jpg
new file mode 100644
index 0000000..eb2a896
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/241.jpg
diff --git a/77645-h/images/242.jpg b/77645-h/images/242.jpg
new file mode 100644
index 0000000..fa767ae
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/242.jpg
diff --git a/77645-h/images/246.jpg b/77645-h/images/246.jpg
new file mode 100644
index 0000000..25041bd
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/246.jpg
diff --git a/77645-h/images/249.jpg b/77645-h/images/249.jpg
new file mode 100644
index 0000000..ec3d742
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/249.jpg
diff --git a/77645-h/images/252.jpg b/77645-h/images/252.jpg
new file mode 100644
index 0000000..72f4f62
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/252.jpg
diff --git a/77645-h/images/260.jpg b/77645-h/images/260.jpg
new file mode 100644
index 0000000..6e40de9
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/260.jpg
diff --git a/77645-h/images/262.jpg b/77645-h/images/262.jpg
new file mode 100644
index 0000000..70e050a
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/262.jpg
diff --git a/77645-h/images/265.jpg b/77645-h/images/265.jpg
new file mode 100644
index 0000000..70b37ac
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/265.jpg
diff --git a/77645-h/images/267.jpg b/77645-h/images/267.jpg
new file mode 100644
index 0000000..b0551d6
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/267.jpg
diff --git a/77645-h/images/cover.jpg b/77645-h/images/cover.jpg
new file mode 100644
index 0000000..1d528f0
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/cover.jpg
diff --git a/77645-h/images/logo.jpg b/77645-h/images/logo.jpg
new file mode 100644
index 0000000..43d2ad5
--- /dev/null
+++ b/77645-h/images/logo.jpg
author	www-data <www-data@mail.pglaf.org>	2026-01-08 05:31:20 -0800
committer	www-data <www-data@mail.pglaf.org>	2026-01-08 05:31:20 -0800
commit	81e49a6567624c86a158672ed72661531f566c69 (patch)
tree	2242dfe268c6e894978875ee1cce028ca4220576 /77645-h