diff options
Diffstat (limited to '56547-8.txt')
| -rw-r--r-- | 56547-8.txt | 3836 |
1 files changed, 0 insertions, 3836 deletions
diff --git a/56547-8.txt b/56547-8.txt deleted file mode 100644 index 8e6e3c9..0000000 --- a/56547-8.txt +++ /dev/null @@ -1,3836 +0,0 @@ -The Project Gutenberg EBook of Orestes, by Euripides - -This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with -almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or -re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included -with this eBook or online at www.gutenberg.org/license - - -Title: Orestes - -Author: Euripides - -Translator: Axel Gabriel Sjöström - -Release Date: February 11, 2018 [EBook #56547] - -Language: Swedish - -Character set encoding: ISO-8859-1 - -*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ORESTES *** - - - - -Produced by Jari Koivisto - - - - - - - - -EURIPIDES' ORESTES - -Öfversatt af - -Axel Gabriel Sjöström - - - - - -Helsingfors, -hos J. C. Frenckell & Son, -1843. - - - - - - - L. B. S. - - Sequimur textum Editionis Stereotypae, Lipsiae, - ex officina Caroli Tauchnitii, anno 1828 editae. - - - -PERSONERNE: - - ELEKTRA. - HELENA. - HERMIONE. - KHOREN. - MENELAOS. - TYNDAREUS. - PYLADES. - SÄNDEBUDET. - PHRYGIERN. - APOLLON. - - - -ELEKTRA. - - Ej finns så vådligt något ord, att tala ut, - Ej lidelse, ej gudaskickadt olycksfall, - Att ej dess börda menskans lynne lyftade. - Ty han, den sälle, -- ej hans öde hånar jag -- - Zeussonen sjelf, som folket påstår, Tantalos, 5 - Rädd för den häll, som på hans hjessa reser sig, - I luften sväfvar, lidande en sådan näpst, -- - Så sägs -- derför, att han mot gudar, menska blott, - Åtnjutande gemensamt bords utmärkelse, - Ej tand för tunga höll, som otäck krämpa är. 10 - Han åt Pelops var far, och Atreus Pelops' son, - Åt hvilken Klotho på sin slända tvinnade - Tvedrägt, att krig emot Thyestes, egen bror, - Tillställa; dock, hvi repa upp hvad tigas bör? - Nu drap hans barn, och dem på bordet bar Atreus. 15 - Af samme Atreus -- med det andra tiger jag -- - Var store, om han stor bör heta, Agamemnon son, - Och Menelaos af en Kretisk mor, Aerope. - Nu äktar sin af gudar hatad Helena - Drott Menelaos; Klytaimnestras bädd, den beryktade 20 - Hos de Helleners folk, Agamemnon väljer sig. - Men jungfrur tre af samma qvinna föddes vi, - Khrysothemis, Iphigeneia och Elektra -- jag -- - Och brodren vår, Orestes, af en brottslig mor, - Som, kastande omkring gemåln en gränslös duk, 25 - Gaf honom döden; hvi? att säga icke höfs - En jungfru; folket dömma må i tvistig sak. - Hvi skulle jag ock Phoibos klaga an för väld? - Men han Orestes rådet gaf, att slå sin mor - Ihjäl, som ej hos alla honom ära gör. 30 - Nu drap han, och hörsammade alltså en gud. - Och jag var med om mordet, jag, för qvinlig del, - Och Pylades, som jemte oss utförde det; - Alltsedan tärd af gräslig sjukdom sjukas nu - Orestes, stackars man, och sträckt på bädd 35 - Han ligger, och af modrens blod i raseri - Han jagas fram; men Eumeniderna jag räds - Vid namn benämna; som med skräck hans sinne fyllt. - Ren detta är den sjette dagen, sen i eld - Hans moders kropp, den mördades, sin rening fick. 40 - Och mellertid han ingen mat i munnen tog, - Ej gaf sig något enda bad; men svept uti - Sin mantel, hvar gång sjukdomsqvalen lindring ge, - Han gråter sansad, stundom ifrån bädden upp - Han springer snabb, likt fålen ifrån oket löst. 45 - Och Argos har beslutit, att ej under tak, - Och ej vid brasan ta oss mot, ej tala till - Oss modermördare, om hvilka just idag - Argeiers stad högtidligen skall fälla dom, - Om man oss båda två till döds nu stena bör, 50 - Om med ett slipadt svärd man nalkas bör vår hals. - Dock hafve vi ett hopp ännu, att icke dö: - Ty Menelaos ifrån Troia kommit hem, - Och fyllande med flottan hamnen Nauplia, - Han ligger här vid stranden, redan längre tid 55 - Från Troia jagad hafven kring; men Helena, - Den olycsälla, passande på nattens stund, - Att hon ej, sedd om dagen vandrande, af dem - Som söner mist vid Ilios, stenades ihjäl, - Han sände hit förut till oss. Derinne nu 60 - Sin syster gråter hon, och båsets olycksfall. - En vederqvickelse i smärtorna hon har likväl: - Åt jungfrun, lemnad qvar, då hon till Troia drog, - Hermione, som gaf åt moder min, att fostras upp, - Sjelf Menelaos, bringande från Sparta hit; 65 - Åt henne glädes hon, och glömmer sorgen bort. - Här blickar jag åt hvarje stig, ifall jag får - Se Menelaos komma; ty vi stå minsann - På svaga ben, såframt ej genom honom vi - Bli räddade: olycligt hus är hjelplös ting. 70 - -HELENA (trädande ur palatset). - - O Klytaimnestras dotter du, och Agamemnons, - Elektra, du som jungfru gått ren länge nog, - Hur har du, arma qvinna, och din bror också, - Stackars Orestes, blifvit modermördare? - Af några ord till dig ej brottbesölas jag, 75 - Som uppå Phoibos välfver syndens hela skuld. - Likväl jag suckar öfver Klytaimneatras lott. - Min systers, hvilken, sedan jag till Ilios - For hädan, som jag for, uti vansinnig stund, - Jag icke sett; nu öfvergifven klagar jag. 80 - -ELEKTRA. - - O Helena, hvad säga dig, som skådar sjelf - Uti olyckan kastad Agamemnons son? - Och sömnlös jag invid den usles döda kropp, - Ty död han är, och andas knapt det minsta mer, - Här sitter; dock hans ofärd ej begabbar jag. 85 - Lycksalig du, lycksalig äfven din gemål, - J, som till oss i nödens stunder hafven ländt! - -HELENA. - - Hur länge låg han redan sträckt på denna bädd? - -ELEKTRA. - - Ifrån den stund sin moders blod han rinna lät. - -HELENA. - - Den uslingen! och modren, ack, hur hon förgicks! 90 - -ELEKTRA. - - Så är det mellertid, och han har kämpat ut. - -HELENA. - - Säg, fagra mö, vid gudar, vill du lyda mig? - -ELEKTRA. - - Invid min broders bädd jag nu upptagen är. - -HELENA - - Vill till min systers grafvård du begifva dig? - -ELEKTRA. - - Du menar till min moders? säg också, hvarför? 95 - -HELENA. - - Att gjuteoffer bära och från mig en lock. - -ELEKTRA. - - Är ej din rättighet, att gå till vänners graf? - -HELENA. - - För de Aigeiers folk att visa mig jag blygs. - -ELEKTRA. - - Sent ångrar du, som hemmet nesligt öfvergaf. - -HELENA. - - Rätt sagdt, men emot mig likväl ej vänligt sagdt! 100 -ELEKTRA. - - Hvad blygsel har du då för Mykenaierna? - -HELENA. - - Jag fädren räds till dem, som dött vid Ilios. - -ELEKTRA. - - Rätt hårdt! I Argos går du genom allas mund. - -HELENA. - - Gör mig tillviljes nu, och bort all fruktan lägg! - -ELEKTRA. - - Ack nej! min moders graf jag kan omöjligt se. 105 - -HELENA. - - Att färnorna det bure dit, ju vore skam. - -ELEKTRA. - - Hvi sänder du ej dottren din, Hermione? - -HELENA. - - I stora sällskap höfves jungfrur ej att gå. - -ELEKTRA. - - Hon åt den döda så umgällde modersvård. - -HELENA. - - Rätt sade du, min flicka, och jag lyder dig. 110 - Och sänder egen dotter dit; ty rätt du sagt, - (ropande inåt palatset) - Kom ut, mitt barn, Hermione, kom ut påstund! - (Hon utträder.) - Tag gjuteoffret här i händren, och min lock. - Och gående till Klytaimnestras graf dermed, - Lägg håningsmjölken der och korpsvart lock, 115 - Och stående på kumlets spets säg dessa ord: - "Dig gjuteoffret systren Helena hembär, - Hon som ej vården nalkas törs, och fruktar för - Argeiska folket." Och välvilligt hjertelag - Bed henne hysa emot mig och dig, och min gemål, 120 - Och de osälla två, dem gud förgjort. - Men hvad mig egnar, såsom syster vårda om, - De skänker man åt döda ger, utlofva ock. - Gå nu, mitt barn, och skynda dig, och när du gjort - Ditt gjuteoffer, tänk på snarlig återkomst! 125 - - (begge afträda.) - -HELEKA (ensam) - - Ack, skönhet, hur du mycket ondt bland menskor gör, - Men räddar dem, som dig besitta dygdesamt! - J sågen ju, hur hon hårspetsen klippte af. - Att skona fägringen; hon samma toka är. - Må gudarne dig hata, som du störtat mig, 130 - Och honom här, och Hellas! ve mig, usla, ve! - (Khoren nalkas.) - Der komma desse, städs uti min bittra gråt - Deltagarinnor; blott de nu ur sömnen ej - Den lugne väckte, och ur ögat pressa tårn - För mig, enär jag åter brodren rasa ser. 135 - O J kärälskeliga mör, med sakta fot - Er närmen! bullren icke! ej här vare stoj! - Förty er vänskap är mig angenäm, men dock - Olycka vore, om min broder vaknade. - Stilla, stilla! mjuka steg med kängorna | Str. 1 140 - Tagen, och stojen ej, buller ej vare här! - Viken härifrån fjerran, - Fjerran från bädden hans! - -KHOREN. - - Se, jag hörsammar. - -ELEKTRA. - - Ack, ack, som pipans andedrägt 145 - Ur fina röret, så vare, min vän, din röst! - -KHOREN. - - Välan, så stilla som herdepipans - Min stämma är. - -ELEKTRA. - - Rätt så! - Träd fram, träd fram, kom stilla hit, - Kom stilla hit, och gif besked, hvarför 150 - J ändtligen komne ären. - Ty länge redan på sin bädd han ligger. - -KHOREN. - - Huru är det? Låt oss veta, du goda! | Motstr. 1. - -ELEKTRA. - - Hvad öde må jag nämna, och hvad olyckslott? - Han andas ännu, 155 - Med korta suckar. - -KHOREN. - - Ack, den olycklige! - -ELEKTRA. - - Du mördar honom, om du rör hans ögonlock. - Som ljufvaste lisa i sömnen finna. - -KHOREN. - - Den arme, genom gudasända nidingsverk! den usle, 160 - genom hjertqval! - -ELEKTRA. - - Ve, ve, förderf uttalte den förderflige, - Ultalte, då min moders mord, - Det afskyvärda, - Från Themis' trefot bjöd orakelguden. 165 - -KHOREN. - - Ser du, i manteln han vrider sin kropp? | Str. 2. - -ELEKTRA. - - Du honom med ditt skri, osäl- - la, har nu ur sömnen väckt. - -KHOREN. - - Jag tror han sofver ännu. - -ELEKTRA. - - Vill du ej från oss, från borgen 170 - Strax tillbaka, slutande ditt oljud, - Vända foten hän? - -KHOREN. - - Han sofver. - -ELEKTRA. - - Rätt du sade. - -KHOREN. - - Heliga, heliga natt, Str. 3. - Sömngifvarinna åt mångplågiga menskor, 175 - Stig ur Erebos' djup; hasta, o hasta, bevingad - Till Agamemnons palats; - Ty af bekymmer, och olycksfall - Vi förödas, vi ödas ut. - -ELEKTRA. - - J stojen än. 180 - -KHOREN. - - O nej! - -ELEKTRA. - - Tyst, tyst - Om du från bedden träder, slutande - Din muns tumult, du goda, honom skänker - den stilla glädjen utaf sömnens ro. - -KHOREN. - - Säg oss, hvad slutet på allt detta blir? | Motstr. 2. - -ELEKTRA. - - Döden blir det, och hvad eljes? Ingen 185 - Matlust han numera har. - -KHOREN. - - Hans slut är ögonskenligt. - -ELEKTRA. - - Oss har Phoibos offrat upp. - Fordrande ett styggt, förbjudet blod - Af mor, som drap vår far. 190 - -KHOREN. - - Rätt så; men rysligt dock! - -ELEKTRA. - - Dödad är, dödad är du | Motstr. 3. - Huldaste moder, som ödde - Fader min, och oss båda, barnen dina. - Ja, vi förhärjats, förhärjats, som skuggor, 195 - Ty bland döda du är, och mitt lifs - Ädlare del bortflyktar - Under suckar och hjerteqval, - Under nattliga tårar. Men oförmäld, - Ve, och barnlös, ack, min lefnads dar 200 - Städs olycklig jag släpar fram. - -KHOREN. - - Stig närmare, Elektra, jungfu min, och se. - Att ej din broder der må dö, förrän du vet. - Ty ej hans alltför långa ro behagar mig. - -ORESTES (vaknande.) - - Ack, sömnens vederqvickelse, min krämpas bot, 205 - Hur ljufvelig du nalkats mig i rätter stund? - Ack, höga Glömska af olyckorna, hur vis. - Hur önskansvärd gudinna för beängslade! - Men hvarifrån är jag väl kommen hit, och hur? - Ty sen jag vettet miste, fordom ej jag minns. 210 - -ELEKTRA. - - Kärälsklige, hur har din sömn ej fägnat mig! - Säg, vill du att jag fattar dig och lyfter upp? - -ORESTES. - - Tag, alltför gerna tag, och från min stackars mund. - Från mina ögon torka tjocka svettens drägg. - -ELEKTRA. - - Se, ljufligt är det värfvet, och jag vägrar ej, 215 - Att om min broder taga vård med systershand. - -ORESTES. - - Med sida sida understöd, och tofvigt hår - Stryk undan, ty med ögonen jag föga ser. - -ELEKTRA. - - O stackars hufvud med de skrumpna lockarna, - Hur har du ej förvildats af vårdslösad ens! 220 - -ORESTES. - - Mig luta åter mot min bädd! När raserit - Gått öfver, känner jag mig svag och orkelös. - -ELEKTRA. - - _Minnsann för sjuklingen är kär dess hvilobädd, - En rätt olustig ting, men nödig mellertid_. - -ORESTES. - - Res mig igen, och låt mig sträcka kroppen ut. 225 - -KHOREN. - - _En kinker är den sjuke, af förlägenhet_. - -ELEKTRA. - - Säg, om du föttren emot marken foga vill, - Och ändtlig ta ett steg? Omvexlingen är ljuf. - -ORESTES. - - Rätt gerna; -- ty det liknar sig till helsa dock, - _Och skenet är rätt bra, fast långt från sanningen_. 230 - -ELEKTRA. - - Hör hvad jag nu dig, bäste broder, säga vill, - Sålänge dig Erinnyerne lemna sans. - -ORESTES. - - Hvad nytt alliså? Är det till godo, tack derför. - Är det till ondo, har jag ren olyckor nog. - -ELEKTRA. - - Vet Menelaos kommen är, din faders bror; 235 - I Nauplia han sina skepp för ankar laggt. - -ORESTES. - - Hvad nu? Kom tröst i mina och i dina qval, - Vår anförvandt, och hos vår far i mycken skuld? - -ELEKTRA. - - Han kommen är, -- du lita kan på mina ord -- - Och bringar Helena från Troias murar med. 240 - -ORESTES. - - Om han allena räddats, vore han mer säll. - Men bringar han sin maka; med stor skam han kom. - -ELEKTRA. - - För klick berömligt födde Tyndareus ett par - Af döttrar, och vanryktadt uti Hellas' bygd. - -ORESTES. - - Var du de styggor olik; ty det unnes dig. 245 - Och prata icke endaat så, men tänk jemväl! - (börjar rasa.) - -ELEKTRA. - - Ve mig, o broder, hur ditt öga välfver sig! - Och knapt vid sinnen, blef du genast rasande. - -ORESTES. - - O moder, jaga ej -- jag ber dig -- mot mig så - De blodbesölade, ormlika qvinnorna! 250 - Ty sjelfve nog, ack, sjelfve de kringlöpa mig. - -ELEKTRA. - - Min stackars broder, håll dig stilla i din badd; - Ty intet ser du af hvad du dig skåda tror. - -ORESTES. - - O Pboibos, de hundögde ärna dräpa mig, - Vildblickige prestinnor i tartarens djup. 255 - -ELEKTRA. - - Jag dig ej släpper. Flätande kring dig min arm, - Jag hindrar dig, att hoppa dina olyckshopp. - -ORESTES. - - Mig släpp! du själf, ibiand Erinnyerna en, - Mig kramar, för att i tartaren slunga ned. - -ELEKTRA. - - O, ve mig arma! hvarifrån skall hjelp jag få? 260 - Ty begge ha vi samkat på oss gudars harm. - -ORESTES. - - Hornbågen gif mig, skänken af oraklets gud, - Hvarmed han mig Erinnyerna jaga bjöd, - Ifall med raseri de skulle skrämma mig. - -ELEKTRA. - - Kan väl en gud bli sårad utaf menskohand? 265 - -ORESTES. - - Såframt han ej från mina ögon drager hän. - (till Erinnyerna) - Ha, hören J, och sen J ej de vingade. - Från säker båges sträng afskjutna pilarna? - Ah, ah, hvi dröjen J? åt ethern svingen upp. - På vingarna; anklagen Phoibos' gudasvar! 270 - (något sansad.) - O ve, hvi ängslas jag, och höjer suck på suck? - Hvarthän, hvarthän ha från vår bädd vi irrat nu? - Ty efter dyningen jag lugn nu åter ser. - Hvi, syster, gråter du, och höljer dig i dok? - Jag blygs, att med dig dela mina hjerteqval, 275 - Och genom mina krämpor gifva jungfrun sorg. - För mina nidingsvärf ej du förtvina må; - Åt dem ditt bifall skänkte du; men jag utgjöt, - Vår moders blod; och Loxias anklagar jag, - Som, manande till aldrarysligaste brott, 280 - Med orden mig förtjuste, men i saken ej. - Jag menar, att om jag min far, lifslefvande - Tillfrågat, om jag borde dräpa moder min? - Med trägen bön han händren sträckt mot sonens skägg, - Att icke stöta svärdet sitt i modersbarm. 285 - Ifall ej han tillbakavunne lifvet så, - Men jag, osälle, blefve mål för dessa qval. - Derför afslöja dig, min bästa syster, nu, - Och afstå ifrån gråt, änskönt olycklige - Vi äre; och hvar gång du mig misströsta ser, 290 - Så hejda du mitt hårda sinnes nederlag, - Och trösta mig; men när du åter suckar sjelf, - Då tillhör oss, att träda fram, och råda dig. - Ty sådant bistånd vännen skönt åt vännen ger. - Nu, stackars syster, gå du i palatset in, 295 - Sträck ut dig, gif åt sömnen sömnlöst ögonlock, - Och tag dig mat, och dig också i bad begif. - Ty om du lemnar mig, om af enträgenhet - Ådrar dig sjukdom, är med oss förbi. Du är - Mitt enda stöd; och -- som du ser, ej annat finns. 300 - -ELEKTRA. - - O nej, med dig jag ville gernast både dö, - Och lefva. Så är saken; om du doge bort, - Hvad gör jag? huru, ensam qvinna, räddas jag, - Vännlös, brorlös och faderlös? Men önskar du, - Må detta ske! ändock mot bädden luta dig! 305 - Och hvad dig utur sängen drefve, skrämde upp, - Ej akta särdeles, men dröj hos dynorna! - Ty fast du ej är sjuk, men endast sjukas tycks, - Bekymmer väckes derutaf och rådlöshet. - (afträder.) - -KHOREN. - - O ve, ve! | Stroph, 310 - Snabbfotade och bevingade, - Höga gudinnor, er, - Som fröjdtomt säte besitten bland - Tårar och jemmer, - Svarthyige Eumenider, som kretsen 315 - Vida ethern igenom, krävande - Hämd på blodskuld, hämd på hvart modermord, - Eder anropar jag, eder anropar jag: - Nu Agamemnons son tillstädjen för- - gäta sitt raseri, det vilda. 320 - Stormande! Hvad olycksqval - Dig, usle, drabbade, till undergång. - Sen du oraklet tog emot, som Phoibos - Ifrån sin trefot gaf i gudalunden, - Der jordens medelpunkt sägs gömd. 325 - O Zeus, Zeus | Motstr. - Barmhertighet, hvar? O hvad blodig - Strid, som nu förestår - Dig, usling, gripande dig an; och tårar - Mänga med tårar 330 - Skall bland Erinnyerna någon, som hitbär - Din moders blod, och dig vansinnig gör! - Derför veklagar jag, derför veklagar jag. - Den stora lyckan ej bland menskor trifves. - Se, seglet på den snabba båt. 335 - Hur det af stormen-sönderrifves: - Så lyckan öds, tills sista spillren drifves - Af qvalens störtvåg, under jemrens gråt. - Ty hvilken annan ätt tillförene, - Än den, som genom gudsgiftermål 340 - Från Tautalos härstammar, har jag väl vörda bordt? - (Menelaos kommer.) - Se, der har vi kongen, der kommer - Menelaos, vår drott, af sin praktskrud - Genast igenkänd, - Att han af Tantaliderna en är. 345 - O du, som med tusenskeppiga flottan drog - Till Asiens kust, - Hell dig, du lycka och framgång haft, - Och lyktat med gudarnes hjelp ditt värf! - -MENELAOS. - - O kongaborg, dels jag med fröjd dig återser, 350 - Från Troia länd, och dels jag suckar vid din syn, - Ty rundtomkring af hiskliga olyckor snärjdt - Jag aldrig nånsin mera sett ett annat hus. - Ty Agamemnons öden ren jag veta fick, - Och huru han af egen maka mördades. 355 - Då jag tog hamn vid Malea; ur vågorna - Sjömännens siare förkunnade det mig, - Lögnlöse guden, spåarn Glaukos, Nereus' son, - Som ögonskenligt steg ur sjön, och ordade: - "O Menelaos, mördad ligger broder din, 360 - Besviken af sin egen makas sista bad!" - Det tårar kostade mig sjelf och mina män, - Rätt många. När jag sen beträdde Nauplias jord, - Och ren min maka hade hitåt kosan vändt, - När jag Orestes redan, Agamemnons son, 365 - Mig trodde sluta få i famn, och modren hans - I frid och fröjd, af fiskarfolket hörde jag - Om Tyndareiska dottrens gudalösa mord. - Och nu, hvar är han? sägen mig, J unga mör, - Hvar Agamemnons son, som detta brott begick. 370 - Han var ett barn i Klytaimnestras armar än, - Då denna borg jag lemnande, till Troia drog, - Att jag ej honom, om jag såge, kände nu. - -ORESTES. - - Jag är Orestes, Menelaos, som du sökt. - Ock gerna jag för dig mitt brott berätta vill. 375 - Först dina knän jag vidrör, hjelpbegärande, - Och höjer bönen, utaf ingen qvist bestyrkt: - Ack, rädda mig! I lycklig stund du kommen är. - -MENELAOS. - - Hvad ser jag, gudar? hvem bland skuggor skådar jag? - -ORESTES. - - Rätt sagdt! för qval jag lefver ej, men dager ser. 380 - -MENELAOS. - - O, hur din lock är vild och tofvig, arme man! - -ORESTES. - - Min anblick ej, men mina brott besöla mig. - -MENELAOS. - - Utur förtorkadt öga hiskligt stirrar du. - -ORESTES. - - Min kropp är hän, men namnet återstår likväl. - -MENELAOS. - - Hur oförmodlig synes mig din missgestalt! 385 - -ORESTES. - - Min olycksälla moders baneman är jag. - -MENELAOS. - - Jag hör; men uppskjut sådant prat en liten stund. - -ORESTES. - - Må ske! men gud mot mig är rik på lidanden. - -MENELAOS. - - Hvad går åt dig? hvad krämpa bringar dig förderf? - -ORESTES. - - Medvetandet, att jag förskräckligt handlat har. 390 - -MENELAOS. - - Hvad nu? -- _Vist tydligt är, men ej otydligt ord_. - -ORESTES. - - Förnämligast den ångest, som föröder mig. - -MENELAOS. - - Svår är guds skickelse, men botelig ändock. - -ORESTES. - - Och raseriet är min mors blodshämnare. - -MENELAOS. - - När började du rasa så? hvad dag var det? 395 - -ORESTES. - - Då jag i kummel bäddade min stackars mor. - -MENELAOS. - - Hemkommen, eller sittande vid bålet qvar? - -ORESTES. - - På vakt om natten; att ej benen stules bort. - -MENELAOS. - - Var någon annan med, som understödde dig? - -ORESTES. - - Jo, Pylades, som stod mig bi vid modermord. 400 - -MENELAOS. - - Af hvilka skräckgestalter qväljes du såder? - -ORESTES. - - Tre flickor, nattligt hemska, tycker jag mig se. - -MENELAOS. - - Din mening vet jag, men ej vill jag nämna dem. - -ORESTES. - - De heliga! din bildning hindrar dig från slikt. - -MENELAOS. - - For modermordets skull de så anfäkta dig? 405 - -ORESTES. - - O ve de qval, som följa mig, elendige! - -MENELAOS. - - _Ej gräsligt är, att de få straff, som gräsligt gjort_. - -ORESTES. - - Men hela skulden kan jag skjuta bort från mig. - -MENELAOS. - - Uppå din faders död? -- det vore obetänkt. - -ORESTES. - - Mig Phoibos sjelf befallt, att modren slå ihjäl. 410 - -MENELAOS. - - Han är alltså okunnig, han, om dygd och rätt. - -ORESTES. - - Vi lyde gudarna, ehvad, ock äro gudarne. - -MENELAOS. - - Orakelguden dock ej lindrar dina qval? - -ORESTES. - - _Han ärnar_. Sådan är ju gudarnes natur. - -MENELAOS. - - Hur länge är, sen moder din ej andades? 415 - -ORESTES. - - Den sjette dagen går; dess bål är varmt ännu. - -MENELAOS. - - Hur snart gudinnorne utkräfva modrens blod! - -ORESTES. - - Vis man jag ej, men verklig vän till vänner är. - -MENELAOS. - - Hvad båtar dig, att du din fader hämnades? - -ORESTES. - - Än ej; men dröjsmål kallar jag försumlighet. 420 - -MENELAOS. - - Hur är i sta'n din ställning, sen du detta gjort? - -ORESTES. - - Vi hatas så, att ingen mer oss talar till. - -MENELAOS. - - Har du ej, enligt lag, tvått bloden från din hand? - -ORESTES. - - Jag stänges ut, ehvart jag går, från alla hus. - -MENELAOS. - - Ho är bland medborgsmän, som jagar dig ur land? 425 - -ORESTES. - - Olax, att gälda gammalt agg mot fader min. - -MENELAOS. - - Jag allt forstår: Palamedes' död hemsöker dig. - -ORESTES. - - Deri har jag ej del; utaf de tre jag öds. - -MENELAOS. - - Hvad mer? utaf Aigisthos' vänner någon visst? - -ORESTES. - - De mig ansätta, hvilka staten lyder nu. 430 - -MENELAOS. - - Än Agamemnons spira, lemnar staten den åt dig? - -ORESTES. - - De som ej oss tillstädja ens, att lefva mer. - -MENELAOS. - - Hvad ärna de, som du mig säkert säga kan? - -ORESTES. - - På denna dag skall domen fällas öfver oss. - -MENELAOS. - - Att gå i landsflykt? dödas eller icke dö? 435 - -ORESTES. - - Att blifva stenade af medborgsmän ihjäl. - -MENELAOS. - - Hvi flyr du ej, och hastar bortom landets gräns? - -ORESTES. - - Vi äre stängde rundtomkring af väpnadt folk. - -MENELAOS. - - Enskildt af egna fiender? af Argisk här? - -ORESTES. - - Af alla borgrarne, att jag må dö: kort sagdt! 440 - -MENELAOS. - - Eländige, som bragtes till det yttersta! - -ORESTES. - - Till dig mitt hopp om räddning utur nöden står. - Men då du lycklig kommit till olyckliga, - Så gif åt dina vänner af din lycka med, - Och framgången för egen räkning ej behåll! 445 - Men tag också i vedermödorna din del, - Och fadrens ynnest gälda emot dem, du bör. - _Ty namnet blott, men saken ej de vänner ha, - Som ej uti olyckorna sin anpart ha_. - - (Tyndareus synes komma.) - -KHOREN. - - Der stapplar uppå ålderdomlig fot, minsann, 450 - Svartmantlad Spartiaten Tyndareus hitåt, - Med håret klippt på sorgeart, för dottrens skull. - -ORESTES. - - Jag är förlorad, Menelaos! -- Tyndareus - Till oss sig närmar, han hvars ögon aldramest - Jag blygs att möta, sedan detta blivit gjordt. 455 - Ty han mig fostrade som litet barn, och mig - Med många kyssar höljde; Agamemnons son - Kringbärande på armarna, och Leda med. - Mig ärande likt sjelfva Dioskurerna. - Och dessa två jag, arma hjerta, arma själ, 460 - Ej väl har vedergällt. Hvar finna mörker nog. - Att gömma anletet? Hvar moln, att framfor mig - Jag ställa må, och undgå gubbens skarpa blick? - -TYNDAREUS. - - Hvar kunde jag väl råka få min dotters man, - Menelaos? Ty på Klytaimnestras graf då jag 465 - Mitt offer gjöt; jag hörda att till Nauplia - Han med sin maka kommit, räddad ändtligen, - Ledsagen mig; ty vid hans högra sida jag - Vill stå och helsa, skådande sentida vän. - -MENELAOS. - - Hell, gamle, dig, hvars äkta läger delte Zeus! 470 - -TYNDAREUS. - - Hell äfven, Menelaos, dig, min anförvandt! - Ve! Bittert är, att menskan ej sin framtid vet! - Se ormen modermördarn, framför borgen der. - Hur kranka blixtar ljunga i hans blick, min pest! - Menelaos, talar du dock med den smittade? 475 - -MENELAOS. - - Hvi så? Han är ju ättling af mig älsklig far. - -TYNDAREUS. - - Just han, som född af sådan far en sådan vardt? - -MENELAOS. - - Han föddes dock; och bör i nöden vårdad bli. - -TYNDAREUS. - - Barbar du blivit, bland barbarer länge dröjd. - -MENELAOS. - - Hellenisk är den sed, att ha om slägten vård. 480 - -TYNDAREUS. - - Den ock, att öfver lagarna ej vilja stå. - -MENELAOS. - - Hvad nödtvång är, är slafveri bland vise män. - -TYNDAREUS. - - Håll dig vid detta, du; jag skall ej hålla mig. - -MENELAOS. - - Ja, vreden är med dig, och ovis ålderdom. - -TYNDAREUS. - - Hvad strid om vishet kunde för hans skull oppstå? 485 - Om alle inse klart, hvad rätt är, och hvad ej, - Ho finns bland dödliga mer oklok då, än han? - Han som om rättvisan ej tog den minsta vård, - Och till Helleners samfundslag ej vände sig. - Ty sedan Agamemnon andats ut sitt lif, 490 - I hufvudet utaf min dotter slagen, -- ack, - Ett skändligt brott, som jag ej nånsin gilla skall! - För blodskuld henne först han hade stämma bordt, - Och kräfva laga straff, och jaga modren sen - Ur huset. Fromt i nöden då han sig betett, 495 - Och sig vid lagen hållit fast, rättskaffens son. - Nu med sin moder han i samma ofärd gick. - Ty pröfvande med skäl, att hon en brottsling var, - Sjelf mera brottslig blef han, som sin moder drap. - Dig, Menelaos, om en sak jag spörja vill: 500 - Ifall en viss af äkta makan banen fick, - Och dennes son sin moder sloge ock ihjäl, - Och mordet dennes ättling vidare med mord - Umgällde, säg, hvar toge väl då brotten slut? - Rätt var af fordne fäder denna lag bestämd: 505 - De ej tillstadde någon träda inför sig, - Ej heller sig till möte, som utgjutit blod; - Men med förvisning straffade, och dräpte ej. - Ty eljes skulle mord dock städs vidlåda en, - Som händerna nedsölat aldrasist med brott. 510 - Gudlösa qvinnor allesamman hatar jag, - Och främst min dotter, som sin egen make drap; - Ock Helena, din hustru aldrig rosar jag, - Ej talar till ens; gillar icke dig, som drog, - För illaartad qvinnas skull till Troias fält. 515 - Allt hvad jag kan, jsg kämpa vill för lagens helgd, - Och slut på detta vilddjurslif och blodbestyr - Jag göra skall -- som städs föröder land och stad, - (till Orestes.) - Förty hvad hade du för hjerta, usling, då - När barmen blottade för dig, bönfallande 520 - Din egen mor? Jag sjelfva brottet icke sett, - Och gubbens öga smälter dock i tårar bort. - En sak iallo stämmer in med mina ord: - Hos gudar hatad, du för modrrmord får näpst, - Af faser jagad kring och raseri, Behöfs 525 - Väl höra vittnen, då jag saken skåda kan? - (till Menelaos.) - Att du det vete, Menelaos, gudarna - Emot ej handla, honom ej att hjelpa sök! - Men tillåt, att han stenas må af medborgsmän - Och Spartas jord beträd ej eljes med din fot. 530 - Min dotter visserligen lagligt dödad vardt, - Men orätt var det, att hon dog för dennes hand. - Jag i allt öfrigt skapades lycksalig man, - Men ej hvad rörer döttrarna: -- deri osält. - -KHOREN. - - _Hur afundsvärd, eho i barnen lycklig var, 535 - Och inga särdeles bekymmer samkade!_ - -ORESTES. - - Ack, gamle man, jag rädes yttra ord för dig - I sak, der jag dig kränka måste in i själn. - Jag gudlös är, för det jag mördade min mor, - Gudhörsam, under annat namn, för fadrent hämd. 540 - Tag endast bort din ålderdom, som mina ord - Tillhinders är, och ur min talan skrämmer mig, - Då är på väg jag genast. Nu jag räds ditt hår. - Hvad borde jag väl göra? Sätt nu tvä mot två! - Min far mig aflade; din dotter födde mig; 545 - Hon åkren var, som tog af annan fröet mot. - Och utan far lär väl ej nånsin finnas barn. - Jag mente derför, att jag lifvets upphofsman - Mer värna bordt, än henne, som mig födan gaf. - Alltså -- din dotter; -- ty min mor jag säga blygs, 550 - Med egen bröllopsvisa, men ej välbetänkt, - Beträdde ann mans bädd; mig sjelf det gälla skall, - Då jag om henne talar slemt; -- jag måste dock. - Aigisthos var den dolde maken i vårt hus, - Och honom drap jag, offrande min mor jemväl. 555 - Föröfvande visst brott, men hämnande min far. - Hvad angår hotelsen, att man bör stena mig, - Så hör mig, hur jag hela Hellas gör en tjenst! - Ty komme hustrurna till sådan dristighet, - Att dräpa sina män, och taga tillflygt sen 560 - Till barnen, tiggande om nåd med blottad barm, - Då såge de för intet an, att maken slå, - Af förevändning, hurudan som helst. Har jag nu -- - Som du tror -- gjort brott, jag ock gjort slut på slikt. - En hatad mor medrätta jag afdagatog. 565 - Som egen make, stadd på härfärd hemifrån. - Anförare för samteliga Hellas' folk, - Förrådde, och ej okränkt höll hans äkta säng. - Och när hon brottet insåg, hon sig dock ej straff - Pålade, utan för att slippa ansvarsfri, 570 - Misshandlade min hulda far, och slog ihjäl. - Vid gudarna, dock ej jag borde gudar nämnt - I dom om mordsak -- hade jag min moders brott - Med tystnad gillat, o hvad skalle far min gjort? - Monn ej mig, hatfull, till Erinnyerna sändt? 575 - Säg, eller stå väl skyddsgudinnor modren bi. - Men bistå ej den mera förorättade? - Du alltså, gamle man, en brottslig dotters far, - Du gjort min ofärd; ty af hennes dristighet - Min far beröfvad, modermördare jag vardt. 580 - Ser du? Odysseus' maka ej Telemachos - Ihjälslog, ty hon icke tog sig man på man, - Och äkta sängen i palatset okränkt blef. - Ser du? Apollon, som i jordens medelpunkt - Har säte, och åt menskor ger orakelsvar, 585 - Som vi i allt hörsamme, hvad han säga må. - Jag, honom ock hörsammande, min moder drap. - Thy ansen honom gudlös nu, och slån ihjäl. - Han syndat har, ej jag; hvad visste jag? - Monn ej den gud, jag skyller på, nog mäktig är, 590 - Att brottet lösa? Hvart vill jag väl flykten ta, - Om han, som bjöd det, ej från döden räddar mig? - Säg derför ej, att icke detta rätt är gjordt. - Säg, att för oss, som gjorde, det ej lycksamt var. - _De hvilkas äktenskap på jorden väl består, 595 - Ha -- sälla dar; för dem, som dock påtok det går - Båd' inom hus och utom allt slem ände får._ - -KHOREN. - - Städs qvinnorna tillhinders voro skapade - I sina männers öden, till ofärd blott. - -TYNDAREUS. - - Då du är trotsig, och ej viker för mitt tal, 600 - Och svarar uppå sådant sätt, som sårar mig, - Dessmer du retar mig, att yrka på din död, - Som till behagligt tidsfördrif jag göra vill, - Då jag hitkommit, för att smycka dottrens graf. - Jag nu till de Argeiers folkförsamling går, 605 - Och villig, ej ovillig staten eggar jag, - Att stena dig, och stena systren din ihjäl. - Hon mellertid långt mer än du sin död förtjent, - Hon som dig retat mot er mor, i öronen - Dig sändande fiendtelig uppmaning städs, 610 - Berättande hvad hon om Agamemnon drömmt, - Samt hurusom Aigisthos' brott förhatligt var - För underjordens gudar, -- äfven här olideligt! -- - Tilldess hon tände huset an med eldlös eld. - (till Menelaos.) - O Menelaos, dig jag säger, och så gör också 615 - Om dig min fiendskap, min slägtskap något är, - Så sätt dig ej emot hans död, mot gudarna, - Men tillåt, att han stenas må af medborgsmän; - I annat fall beträd ej nånsin Spartas jord! - Sen du allt detta hört, gudlösa vänner ej 620 - Utkora, stötande rättsinnta från dig bort, - (till sina män,) - Nu bringen oss från denna borg, J tjenare! - -ORESTES (till Tyndareus.) - - Gå du, att utan afbrott detta tal från oss - Till denne gånge, för din ålderdom forskont! - (till Menelaos.) - Hvart, Menelaos, styr du kosan i begrundalag nu, 625 - Dubbelt bekymmers dubbla vägar vandrande? - -MENELAOS. - - Derom ej bry dig! Grubblande uppå en sak, - Villrådig är jag, hvart jag borde vända mig. - -ORESTES. - - Ställ ej i verket nu din tanke, utan hör - Först mina ord, och sedan fatta ditt beslut. 630 - -MENELAOS. - - Så tala! Du har rätt; ty _tystnad bättre är - I vissa fall, än tal, i vissa -- tal än tystnad._ - -ORESTES. - - Så må jag tala nu! men alltid långa tal - Framför de korta gälla, och begripas mer. - Gif mig, o Menelaos, intet af ditt gods, 635 - Men återgif mig hvad utaf min far du fått. - Ej skatter menar jag; -- de skatter, om mitt lif - Du räddar, äro mig bland alla älskligast. - Gör jag väl orätt? I min nöd jag måste få - Hvad orätt är af dig. -- Agamemnon ock, min far, 640 - Med orätt Hellas samlande, mot Troia drog, - Sjelf utan minsta brott, men för att din gemåls - Oratta handling bota, och förseelse. - Oss detta ena för det ena ge du bör. - Min far blottställde -- så bör göra vän för vän -- 645 - Sitt lif för dig, och kämpade inunder sköld, - Att du tillbaka måtte få din äkta hälft. - Umgäll mig alltså detta, som du der mottog, - Och möda dig för vår skull blott en enda dag - Och stå som räddare, -- ej tio långa år; 650 - Väl Aulis tog som offer hulda syster min; - Jag efterskänker det; ej dräp Hermione! - Ty, då jag är olycklig, såsom nu, bör du - Ha öfvervigten, och jag få forlåtelsen. - Mitt lif förära åt min olycksfulla far, 655 - Och systrens lif, som jungfru varit länge nog. - Ty, dödad, värnlöst lemnar jag min faders hus. - Du svarar mig: "omöjligt" -- Så likväl i nöd - Den ene vännen bör den andre skänka hjelp. - Men hvad behöfs väl vänner då, när allt går väl? 660 - Ty guden sjelf, som hjelpa vill, är ensam nog. - Att du din maka älskar, tror allt Hellas' folk, - (Ej för att smickra, och bedraga talar jag,) - Vid henne jag anropar dig, jag, olycksman. - Hvart är jag kommen? är det jag som plågas blott? 665 - Det är för allt vårt hus, som jag anropar dig. - O du, min egen faders egen bror, var viss, - Att under jord den döde detta hör, och att - Hvad jag har sagt, hans vålnad hviskar öfver - Bland tårar detta, jemmer och bedröfvelse 670 - Jag ordat har, och beder med enträgenhet - Om räddning nu, som alle söka, ej blott jag. - -KHOREN. - - Ock jag änskönt jag qvinna är, anropar dig, - Att bistå de osälla; ty du gitter det. - -MENELAOS. - - Orestes, ack, jag för dig allsköns aktning bär, 675 - Och vill i dina olycköden taga del. - Men kraft dertill jag önskar mig från gudarna. - Ty så man sine blodsförvandters smärtor bör - Gemensamt bära, om en gud förlänar kraft, - Så, att man stupar, eller nedgör fienden. 680 - Ty med en här, på bundsförvandter blottad, hit - Jag kommit har, af tusende bekymmer trängd, - Med sparde vänners obetydeliga kraft. - I öppen fejd alltså vi torde Argos ej, - Pelargerlandet, kufva; om med blida ord 685 - Vi kunne det: -- vårt hopp deri vi hafva satt - _Hur kan det stora någon med det lilla ta?_ - Ty då när pöbeln i sin vrede rasar fram, - Den lika svår att dämpa är, som häftig eld. - Men om man för den fikne fogligt efterger, 690 - Och viker undan, passande på lemplig tid, - Den sansar sig kanske. -- Och när den fällt sitt mod, - Man kan den lätt handtera, efter egen skön. - _Hos pöbeln miskund finnes, men der finns ock trots, - Och den som passar på sin tid, är ärans man_. 695 - Nu går jag, frestande att stat och Tyndareus - Med dig försona, att de öfve mildt sin makt. - _Ty skeppet kränger, när för mycken vind det tar, - Men reser sig igen, när seglen in det drar_. - Så gud ock hatar alltför mycket öfvermod, 700 - Och stadsbor hata; derfor -- allvar är mitt tal -- - Med vishet jag dig rädda bör, och ej med trots. - Med härsmakt ingalunda -- som du tror kanske -- - Jag kan dig rädda. Lätt ej, med ett enda spjut, - Man nedergör den ofärd, som omgifver dig. 705 - Ej nånsin förr till Argos' jord, i ödmjukhet - Anlände vi; likväl det oss nödvändigt är, - Som kloke män, att vara ödets slafvar nu. - (afträda.) - -ORESTES. - - O endast för en qvinnas skull härförare, - Men eljes intet, fegaste till vänners hämd, 710 - Du vänder dig från mig, och går? Agamemnons sak - Är ute. Fader, i din olycksstund förrådd! - Ve mig; jemväl förrådd! Och mera finns ej hopp, - Ej här, ej der, att rädda lifvet ur Argeiers hand. - Ty denne man min räddnings enda tillflygt var. -- -- -- 715 - (Pyladet nalkas.) - Dock der jag ser den käraste bland dödliga, - Min Pylades, i fyrsprång hit från Phokis kommande, - En ljuflig anblick: trogen man i nödens stund - Du hellre ser, än lugnet ser sjöfaranden. - -PYLADES. - - Fortare än hvad jag borde, genom staden kommer jag, 720 - Hörande om folkets möte, som jag klarligt sjelf har sett, - Ställdt mot dig, och mot din syster, som de ärna dräpa strax. - Hvad är det? hur går? hur mår du, kärste bland jemnåriga. - Och bland, vänner, och bland fränder? -- ty allt detta är du mig. - -ORESTES. - - Allt är ute: att i korthet mina qval jag röja må. 725 - -PYLADES. - - Oss tillika du föröder: vänner dela ljuft och ledt. - -ORESTES. - - Menelaos nedrigt handlar emot mig och syster min. - -PYLADES. - - Nedrig gvinnas man med rätta blifver också nedrig sjelf. - -ORESTES. - - Liksom han allsicke kommit, så hans ankomst båtat mig. - -PYLADES. - - Har han afven verkeligen hit till dessa bygder ländt? 730 - -ORESTES. - - Sent omsider; men befunnen niding strax mot vännerna. - -PYLADES. - - Ock sin hustru, syndarinnan, förde han på skeppet hit? - -ORESTES. - - Icke han; men honom förde hon till oss, och ingen ann. - -PYLADES. - - Hvar är qvinnan, som Achaier utan tal allena ödt? - -ORESTES. - - Här uti min borg, om eljes min jag borde kalla den. 735 - -PYLADES. - - Hvilka äro nu de orden, som du sagt din faders bror? - -ORESTES. - - Att ej låta medborgsmännen dräpa mig och syster min. - -PYLADES. - - Gudar, hvad blef härtill svaret? -- Detta just jag veta vill. - -ORESTES. - - Han strök af, som sleme vänner göra emot vännerna. - -PYLADES. - - Under hvilken förevändning? Vet jag det, så vet jag allt 740 - -ORESTES. - - Han kom hit, de dygdesama döttrars far, emellertid. - -PYLADES. - - Tyndareus? kanhända vredgad emot dig, för dottrens skull. - -ORESTES. - - Märker du? han dennes slägtskap färedrog framför min fars. - -PYLADES. - - Dina vedermödor dela således ej tordes han. - -ORESTES. - - Ej till kämpe blef han boren, men bland qvinnortapper man. 745 - -PYLADES. - - Du i största ofärd sväfvar, och nödvändigt måste dö. - -ORESTES. - - Medborgsmännen rösta måste öfver vårt begångna mord. - -PYLADES. - - Öfver hvad skall domen fällas? säg; ty jag i fruktan står. - -ORESTES. - - Lefva eller dö det gäller: några ord om vigtig sak. - -PYLADES. - - Flykta härifrån med systren, lemnande din kongaborg! 750 - -ORESTES. - - Ser du ej, hur vi bevakas af spioner öfverallt? - -PYLADES. - - Jo, jag stadens gator skådat, stängda af beväpnade. - -ORESTES. - - Som en stad af fienderna, så belägras ock vår kropp. - -PYLADES. - - Spörj mig nu, hvarför jag lider; äfven jag förlorad är. - -ORESTES. - - Genom hvem? Ty detta vore qval till mina plågor laggdt. 755 - -PYLADES. - - Strophios, min fader, vredgad har mig jagat hemifrån. - -ORESTES. - - Klagar han dig enskildt, eller uppå statens vägnar an? - -PYLADES. - - Vid din moders mord jag hjelpte; och han gudlös kallar mig. - -ORESTES. - - Stackars vän, mitt brott -- så syns det -- skulle äfven skada dig! - -PYLADES. - - Ej vi likne Menelaos; detta måste härdas ut. 760 - -ORESTES. - - Räds du ej, att Argos äskar döda dig, som mig, också? - -PYLADES. - - Straffa mig, tillhör ej dessas, utan de Phokensers land. - -ORESTES. - - _Pöbeln är en amper bjesse, när den vrånga målemän har_. - -PYLADES. - - Men när den rättsinnta eger, rättsinnt städs besluter den. - -ORESTES. - - Bra! hos folket måste talas. 765 - -PYLADES. - - Om hvad vigtigt ärende? - -ORESTES. - - Om jag sade medborgsmännen -- - -PYLADES. - - Att du handlat efter lag? - -ORESTES. - - Hämnande min egen fader -- - -PYLADES. - - Räds att du kan möta hårdt! - -ORESTES. - - Bör jag krypa bort i tysthet för att dö? - -PYLADES. - - Det vore fegt. - -ORESTES. - - Hvad är då att göra? - -PYLADES. - - Finns väl räddning, om du stannar qvar? - -ORESTES. - - Ingen alls! 770 - -PYLADES. - - Men om du flyktar, finns väl hopp om räddning då? - -ORESTES. - - Finnes visst, om sig så träffar. - -PYLADES. - - Bättre det, än stanna qvar. - -ORESTES. - - Ja, jag går. - -PYLADES. - - Och äfven dödad, vackrare du så skall dö. - -ORESTES. - - Mig medrätta sådant drabbar. - -PYLADES. - - Blott man ville medge det! - -ORESTES. - - Riktigt! så jag feghet undgår. - -PYLADES. - - Bättre, än om qvar du blir. - -ORESTES. - - Och man skulle mig beklaga -- -- -- 775 - -PYLADES. - - Mycket gör din ädla börd. - -ORESTES. - - Vredgad -- att min fader dräpte -- -- -- - -PYLADES. - - Detta ögonskenligt är. - -ORESTES. - - Bort vi måste. Fegt är dödas utan ära. - -PYLADES. - - Visserligt! - -ORESTES. - - Skole vi härom berätta för min syster? - -PYLADES. - - Nej, o nej! - -ORESTES. - - Tårar då helt säkert runne. - -PYLADES. - - Tåren stort järtecken är. - -ORESTES. - - Då är tiga bäst. 780 - -PYLADES. - - Med tiden skall du vinna deruppe. - -ORESTES. - - Detta står mig blott ivägen -- -- -- - -PYLADES. - - Säg, hvad nytt åfärde är? - -ORESTES. - - Att gudinnorne med gisslet hindra mig. - -PYLADES. - - Dig sköter jag. - -ORESTES. - - Svårt är krämpig man att nalkas. - -PYLADES. - - Ej för mig, att nalkas dig. - -ORESTES. - - Akta dig, att ta befattning med mitt rasreri! - -PYLADES. - - Får gå. - -ORESTES. - - Är du icke rädd? 785 - -PYLADES. - - _Bland vänner rädslan är ett sort förderf_. - -ORESTES. - - Gå nu, styre för min fot! - -PYLADES. - - Det blifver mig ett kärt besvär. - -ORESTES. - - Och till fadrens graf mig bringa! - -PYLADES. - - Hvartill tjenade väl det? - -ORESTES. - - Jag vill be, att han mig räddar. - -PYLADES. - - Detta visst tillbörligt är. - -ORESTES. - - Modrens vård jag ej vill skåda. - -PYLADES. - - Ty hon var fiendtelig. - -KHOREN - - Skynda derför, att Argeiers dom ej hinner fånga dig, 790 - Foga, af din krämpa kraftlös, sida vid min sida tätt, - Att jag genast genon staden, föga för dess pöbel rädd, - Föga blyg, dig måtte bära. Hur kan jag mig te som vän, - Om i svåra olycksstunden jag dig ej mitt bistånd ger? - -ORESTES. - - Sådant är, att _vänner_ ega, och ej _anförvandter_ blott. 795 - _Ty en man, som, fastän främling, har med oss tillhopasmält. - Bättre är till vän besitta än blodsfränder tusentals_. - - (Begge afträda) - -KHOREN - - Stor lycka och ära stor, | Stroph. - Som sig förhäfde i Hellas, och - Invid Simuntiska böljorna, 800 - Har återigen för Atreiderna gått om; - Allt efter gamle kongahusets gamla sed, - Då tvisten om det gyllene lamm - Bland Tantaliderna stod, - Ohygglige gästbud gåfvos, och 805 - Ädlaste söners slakt blef gjord. - Hvadan mord på mord, i vexlad - Blodsutgjutelse ej upphör - För de båda Atreider. - Bragd är obragd: att sin mors | Motstr. 810 - Kropp med jernbeväpnad hand - Sarga, och ett blodbestänkt - Svärd mot solens strålar svänga upp. - Att illa göra, är stor gudlöshet, - Och illasinnte männers galenskap. 815 - Vid dödens fruktan hon skrek, - Stackars dottren af Tyndareus: - "Son, du nidingsverk begår. - Dräpande din mor! -- Se till, - Då du jäktar efter fadersgunst. 820 - Att ej evig skam du får! - Hvad krämpa, jemmergråt och uselhet | Epod. - På jorden större är, - Än att med modersblod besöla sin hand? - Ack, föröfvande hvad gräsligt brott, 825 - Af vansinne hemsöks, - Eumeniderna ett byte nu, - Välfvande de skygga ögonlock, - Den Agamemnoneiske son! - O, den usle, som sin egen mors 830 - Barm, utur guldsydd korsett - Blottad, skådande, likväl - Stötte svärd i modershjertat, - För att hämnas fadermord!" - -ELEKTRA (inträdande.) - - J tärnor, har ur dessa salar störtat ut 835 - Stackars Orestes, i gudskickadt raseri? - -KHOREN. - - O nej! Till det Argeiska folk han gången är, - Afbidande den dom, som eder förestår, - I följd hvaraf J lefva måsten, eller dö. - -ELEKTRA. - - Ve mig! Hvad har han gjort! Ho rådde väl dertill? 840 - - (Sändebudet nalkas.) - -KHOREN. - - Pylades. Och -- som det tycks -- snart detta sändebud - Skall bringa dädan tidender om broder din. - -SÄNDEBUDET. - - Ack, stackars -- stackars, aktingsvärda dotter, du - Utaf härförarn Agamemnon, o Elektra, hör - De olycksorden, som jag kom, att bringa dig! 845 - -ELEKTRA. - - O ve! med oss det är förbi. Klart är ditt tal. - [Ty -- såsom syns -- du kommit hit, ett olycksbud]. - -SÄNDEBUDET. - - Så föll Pelasgers dom, att broder din skall dö, - Och du, olyckliga, jemväl, på denna dag. - -ELEKTRA. - - Ve mig! -- den stund är inne, för hvars fruktan jag 850 - Ren längesedan tvinat bort i klagolåt. - Dock, hur gick rättegången? genom hvad beslut - Af de Argeier fälldes dödsdom öfver oss? - Säg, gamle man, om genom stenars kastning jag - Skall gifva upp min ande, eller genom svärd. 855 - Jag, som mig samkat med min broder samma straff? - -SÄNDEBUDET. - - Från landet kom jag just igenom stadens port, - Nyfikenhet, att om dig förspörja tidender, - Samt om Orestes. Ty emot din fader städs - Välvilja har jag hyst. -- Ock närde mig ditt hus, 860 - Visst fattig karl, till vänners tjenst dock välberedd. - Då ser jag folket nalkas, och ta plats på kulln, - Dit fordom Danaos, att Aigyptos -- så sägs -- - Genmäls, folket till gemensamt rådslag stämmt. - Vid sådan anblick sporde jag en medborgsman: 865 - Hvad nytt i Argos? har från fienderna väl - Ett budskap så uppskakat Danaiders stad? - Han svarte: ser du ej Orestes, kommande - Der nära ren, att stå tillsvars för modermord? - Oväntad syn då ser jag, som jag aldrig bordt, 870 - Pylades ser jag kommande med broder din. - Som gick med fällda ögon, och af krämpan matt; - Den andre, likt en bror, med vännen lidande, - Vid handen ledde vårdsamt med sig sjuklingen. - När de Argeiers skara nu fulltalig var, 875 - Uppstod herolden, ordande: ho yttrar sig, - Hurvida dödas, eller ej, Orestes bör. - Han modermördaren? Derpå uppreser sig - Talthybios, som med din far de Phryger slog. - Han förde nu, för makten undergifven städs, 880 - Tvetydigt tal, uppskattande din fader högt, - Dock berömmande din bror, men slema ord - Grannt välfvande, hur han emot föräldrar skref - Ej prislig lag; och mellertid han gaf alltjemt - Aigisthos' gynnare ändock en solskensblick. 885 - Ty sådant är det slägtet: för den lycklige - Herolder springa öfver käpp, och deras vän - Är den, som för befälet, och vid makten står. - Näst honom Diomedes, drotten, ordade; - Han tillät ej att döda hvarken broder din, 890 - Ej heller dig, men med förvisning straffa blott - Då vardt ett gny af några, huru väl han talt; - Men någre det ogillade. -- Då reser sig - En, som ej tand för tunga höll, i djerfhet stark, - Argeier, ej Argeier, dock förmådd dertill, 895 - På stojet litande och dristig skamlöshet, - Med talekraft, att bringa ofärd öfver folk. - _Ty när en man, i orden ljuf, i hjertat slem, - Förvillar pöbeln, det till statens ofärd sker. - Men de, som, vise, välfva städs odolska råd 900 - Om ej i ögonblicket, framdeles likväl - Bli statens gagn. Och detta föreståndaren - Bör inse klart; ty samma är förhållandet - Med den sam håller tal, och den som makten har._ - Han sade, att Orestes borde liksom du 905 - Med stenkast dödas. Tyndareus dock slika ord - Åt mannen, som er döda bjöd, ingifvit sjelf. - Steg så en annan opp, och talte tvertemot, - Ej till geatalten fager, men behjertad man, - I staden sällan skådad och på torget med, 910 - _En man för sig: -- de endast rädda landet, de!_ -- - Och klok, beredd att gå ibredd med egna ord, - Och flärdfri, i sin vandel oantastelig. - Han hade, att Orestes, Agamemnons son, - Var kransen värd, som ville hämnas fader sin, 915 - I det han slem och gudlös qvinna slog ihjäl, - Som det afskaffade, att man ej väpnar sig, - Ej lemnar hus och hem, och drar i härnad ut, - Om husets vårdnad de, som bli derhemma qvar, - Förföra få, och brottbesöla kämpars bädd. 920 - Nu för hvar redlig väl han syntes hafva talt. - Och ingen sade mer ett ord. Då kom din bror, - Och talte: J, som Inachos' gebit bebon, - Att eder hämnas lika mycket som min far, - Jag drap min moder; ty om äkta männers mord 925 - Ej räknas hustrurna till brott, J skullen snart - Förödas, eller bli enhvar sin hustrus narr; - Och detta vore tvertemot hvad eder höfs. - Ty nu är hon, som svek min faders äkta säng, - Död vorden; om J viljen dräpa mig också, 930 - Upphäfves lagen, och till mord anledning blir. - Ty aldrig brist på sådan djerfhet vara skall. - Dock han, som syntes tala rätt, ej vann gehör. - Men han, den sleme talarn, fick hos folket rätt, - Han som din och din broders död påyrkade. 935 - Och knapt bevekte dem, att icke stena er. - Stackars Orestes, som likväl med egen hand - Förbandt sig dräpa, ännu denne dag, sig sjelf - Med dig. Nu honom leder ur församlingen - Pylades gråtande; och vänner följa med, 940 - Som honom ömka och beklaga. Innan kort - En bitter anblick väntar dig, och jemmerfull. - Svärd eller snara derfor tillred för din hals. - Ty lemna lifvet måste du; ditt adelskap - Ej räddat dig, ej heller Phoibos, Pythiern, 945 - Som på sin trefot sitter, -- utan dig förödt. - -KHOREN. - - Ack, olyckssällla jungfru, hur du dokbehöljdt - Ditt anlete nedsänker nu, och ljudlös är. - Beredd att uti suckar brista ut och gråt! - -ELEKTRA. - - Jag begynner min suckan, o Pelasgerland, | Stroph. 950 - Och trycker hvita nageln uti kindren in, -- - Blodigt olycksverk! -- - Jag drabbar med slag det hufvud, som hemfallet är - Skuggornes fagra gudinna. - Thy juble Kyklopiska landet, 955 - Öfver min hals sänkande bödelsjernet, - Vår slägts ofärd. - Sådan miskund, miskund man ger - Dödsoffren båda - För Hellas' fordne höfvitsmän. 960 - Försvunnen är, försvunnen utaf Pelops' ätt | Motstr. - Hvarenda telning, och den fordna salighet, - Som fanns i stolt gemak. - Allt ödde gudarnes hat, och fiendtelig - Blodsdom, i hemmet fälld. 965 - O ve, här skåden J, jordsöners - Mångtårige slägten och usle, hur mot förmodan - Ödets väg går! - _En med den andra ofärd städs - Vexlar, i tidens längd; 970 - Allt menniskolif sig hvilar på lösan grundt_. - Gerna till den mellan himmel och - Jord sväfvande klippan jag ginge, - Hvilken deruppe i höjden - Hänger på gyllene kedjors 975 - Länk, en klint från Olympen, - För att gråtande ropa an - Vår åltfader Tantalos, - Som aflade, aflade upphofsmännen - Till min ätt, 980 - Som ofärd fick sig beskärd, - Då, vid fålars vingade jagt, - Uppstigen i fyrspannsvagn, - Pelops, på hafvets kust - Åkande, Myrtilos' kropp tilldöds 985 - Vräkte i hafvets svall, - Invid Geraistos' hvitböljiga, - Brusande stränder, - Körande vagnen fram. - Hvadan åt mitt ättehus 990 - Vardt mångsuckigt förderf. - Genom Maias son, - När guldullige lammets - Jertecken, det slema, det slema, - Föddes i hjordarna 995 - Hos hästmästaren Atreus. - Dän vardt split; och Zeus bevingad! - Solvagn, ifrån väg mot vestra - Himlaranden förr beträd, - Nödgade att ändra kosan 1000 - Mot enfålig Eos. - Ock sjutalig Peleias' bana - Föreskref han nytt skick, - Och vedergällde mord med mord, - I Thyestes' beryktade måltid, 1005 - Samt falska Kretissan - Aeropas svekrådiga bädd. - Men sednast mig och min fader nu - Zeus hemsökt - Med mångplågiga hjertqval. 1010 - -KHOREN. - - Se, der nalkas din broder oss. - Genom dödsdom till saken fälld, - Och den trognaste mannen Pylades, - Som broderligt stödjer Orestes' - Stapplande fot, 1015 - Med vårdsamt steg biträdande. - -ELEKTRA. - - Ve mig! jag suckar, då jag, broder, skådar dig. - Vid grafven redan och framför de dödes bål - Ja, ve mig åter, vet när ögat blickar an - Ditt anlet' sista gången. Jag från sinnen är. 1020 - -ORESTES. - - Vill du ej tyst, och lemnande all qvinnlig låt, - Uthärda domen? -- Jemmerligt är det, men dock - Vi måste bära ödet, som oss förestår. - -ELEKTRA. - - Hur skall jag tiga? -- att guds ljus på himlen der - Beskåda, oss olyckliga man unnar ej. 1025 - -ORESTES. - - Ej dräp mig, du! Nog, stackars karl, af Args' folk - Jag mördad är, och nämn ej våra lidanden! - -ELEKTRA. - - Orestes, hur beklaglig för din ungdoms lott, - Och bråda död! När du bör lefva, finns du ej! - -ORESTES. - - Vid gudarna, kringväf mig ej med modlöshet. 1030 - Olyckors minne bringande till tårar hän! - -ELEKTRA. - - Vi måste dö: sin ofärd dock beklagar man; - _Ty alla menskor ha det arma lifvet kärt_. - -ORESTES. - - Just denne dag är dödens dag: med snaran vi - Förödas, eller slipas svärd till vårt förderf. 1035 - -ELEKTRA. - - Dräp mig, min broder, att ej bland Argeierna - Det gör en ann, till hån mot Agamemnons ätt! - -ORESTES. - - Af modersblodet har jag nog; dig rör jag ej, - Men aflid för dio egen hand, hur belst du vill. - -ELEKTRA. - - Så händer det; och ej ditt svärd skall svika mig. 1040 - Dock vill jag knyta armarna omkring din hals. - -ORESTES. - - O, fröjda dig åt ringa sak, om fröjdfullt är, - Att sluta armarna kring den, som går tilldöds. - -ELEKTRA. - - Högt älskade, som bär det aldraljufsta namn - För syster din och delar samma hjertelag! 1045 - -ORESTES. - - Du smälter mina känslor, och jag vill genmäla dig - Med varm omfamning; skulle jag väl blygas mer? - Ack, systerhjerta! ack, mitt hulda famntag, du! - Oss uslingar, för äkta bädd och ättlingar, - Är sådan smekning endaste ersättningen. 1050 - -ELEKTRA. - - Ve! kan ej samma svärd, om lagen medgaf det, - Oss döda begge? samma ceder ta vårt stoft? - -ORESTES. - - Det vore ljufvast; men du ser ju, huru vi - Beröfvats vänner, för att dela samma graf. - - ELEKTRA. - - Han talte ej för dig, att du ej skulle dö, 1055 - Slem Menelaos, han, min fars förrädare? - -ORESTES. - - Han sig ej viste; men vid spirans arf sitt hopp - Han fäste, varligt rädd att rädda vännerns. - Välan, o låtom oss en hjeltebragd begå, - Som anstår Agamemnon, och derefter dö! 1060 - Jag vill, för staden röjande min ädla stam, - Med svärdet genombåra hjertat, och du bör, - Detsamma vågande, detsamma föra ut. - O Pylades, jag ber dig, blif vår baneman, - Och, se'n vi härjats, tag bestyret med vår kropp! 1065 - Och bär oss, och begraf oss två vid fadrens grift! - Farväl! -- till verket vandrar jag nu som du ser. - -PYLADES. - - O nej, blif qvar! ty först och främst jag bannar dig. - Ifall du tror att jag vill lefva, när du dött. - -ORESTES. - - Nåväl, hvi skulle egna dig att dö med mig? 1070 - -PYLADES. - - Det frågar du! -- hvi lefva utan vännen min? - -ORESTES. - - Du ej moder dräpt, som jag, olycklige. - -PYLADES. - - Ilag med dig; thy bör jag lida ock med dig. - -ORESTES. - - Spar lifvet åt din fader, och med mig ej dö! - Ty du har fosterland ännu, men icke jag. 1075 - Och fadersboning, och af gods en riklig skatt. - Men miste går du om min stackars systers hand, - Som jag dig lofte, vördande vårt vänskapsband. - Tag derför annan delarinna till din bädd, - Ty svågerskap emellan oss ej eger rum. 1080 - Nu mellertid, vår vänskaps tjusningsfulla namn, - Farväl! Ty ej för oss det finnes, men för dig. - Ty vi, som dö, all glädje bli beröfvade. - -PYLADES. - - Du misstar dig rätt mycket om mitt tankesätt. - Fruktherrlig jord ej taga må min blod emot, 1085 - Ej strålig ether, om jag nånsin sviker dig, - Och dig forråder, räddande mitt eget lif. - I mordet deltog jag, -- och vill ej neka det, - Till allt jag rådde, för hvars skull du straffad blir, - Och derför måste jag med dig och henne dö. 1090 - Ty henne, som jag sjelf mig valde ut till _brud_, - Som _maka_ jag anser; hvad eljes sade jag, - Till Delphis-landet kommen, och Phokensers stad. - Jag, som förrän olyckan inföll, var en vän, - Om jag din vän ej vore i olyckans stund? 1095 - Så får ej ske; men detta ock mig nära rör. - Och eftersom vi måste dö, samplägom nu, - Att Menelaos undfår sin beskärda del. - -ORESTES. - - Min vän, ack, att jag såge det, och doge se'n! - -PYLADES. - - Hörsamma mig, och dröj ännu med svärdets bruk! 1100 - -ORESTES. - - Jag gerna dröjer, blott jag hämnas fienden. - -PYLADES. - - Var tyst! till qvinnor hyser jag ej mycken lit. - -ORESTES. - - Räds ej för dessa! ty väninnor äro de. - -PYLADES. - - Vi dräpe Helena, Menelaos till bitter harm. - -ORESTES. - - Hur då? -- jag redo är, blott det kan prydligt ske. 1105 - -PYLADES. - - Vi slakte henne; hon hos dig är undangömd. - -ORESTES. - - Visst är hon det, och re'n åt _sig_ förseglar allt. - -PYLADES. - - Oh, icke än! -- Hon döden sjelf till fästman har. - -ORESTES. - - Hvi ej? hon har beskydd utaf barbarerna. - -PYLADES. - - Af hvilka? ty bland Phrygers folk jag ingen räds. 1110 - -ORESTES. - - Af speglars och essensers riksförvaltare. - -PYLADES. - - Hon alltså hämtat med sig idel Troiskt bjefs? - -ORESTES. - - Ett ringa kyffe ju för henne Hellas var. - -PYLADES. - - De slafvars slägte mot de fries intet är. - -ORESTES. - - Är detta gjordt, jag vägrar ej, att tvefaldt dö. 1115 - -PYLADES. - - Och jag minsann ej heller, blott jag hämnas dig. - -ORESTES. - - Förklara saken och fullborda, som du sagt. - -PYLADES. - - Vi gå ditin, kantänka för att döda oss. - -ORESTES. - - Detder förstår jag, men jag resten ej förstår. - -PYLADES. - - För henne briste vi i ångstens klagrop ut. 1120 - -ORESTES. - - Så att hon gråter, innerst i sitt hjerta glad. - -PYLADES. - - Oss ock skall unnas sådan fröjd, som henne då. - -ORESTES. - - Hur skole vi föröfrigt strida ut vår strid? - -PYLADES. - - Vi bäre hemligt svärd inunder kappan gömdt. - -ORESTES. - - För drängarna hvad undergång bereds förut? 1125 - -PYLADES. - - Vi stänge dem, en här, en der, i slottet in. - -ORESTES. - - Och den, som icke tiger, måste slås ihjäl. - -PYLADES. - - Och sedan röjer saken sjelf, hvad göras bör. - -ORESTES. - - Helena dräpas! hemligheten vet jag nu. - -PYLADES. - - Javäl! men hör också, hur vackert är mitt råd. 1130 - Ty om emot en välanständig qvinnas bröst - Vi stötte svärdet, vore mordet nidingsdåd. - Nu lider hon sitt straff af hela Hellas' folk, - Hvars fäder hon har nedergjort, och barn förödt, - Hvars flickor hon beröfvat deras fästemän. 1135 - Det blir nu jubel; eld åt gudar tändes upp - Af dem, som önska dig och mig mång ärekrans. - För det vi gjöto ut den slema qvinnans blod. - Ej sedan mer du kallas modermördare, - Men, fri från sådant, tillhör dig ett bättre namn, 1140 - Helenas, mångdräparinnans, baneman benämnd. - Ej bör -- ej bör gå Menelaos nånsin väl, - Enär din fader föll, och du och syster din. - Och moder -- -- -- tyst! det passar ej, att tala om. - Din borg ej ege han, som med Agamemnons lans 1145 - Sin maka vann. Ja, längre jag ej lefva vill, - Om jag mot henne icke drar mitt blanka svärd. - Men om oss icke lyckas dräpa Helena, - Så tände vi på slottet eld, och brinne upp. - Och oss för ettdera ej äran undgå skall, 1150 - Att vackert räddas, eller också vackert dö. - -KHOREN. - - Förtjent af alla qvinnors hat till verlden kom - Hon, Tyndariden, som satt fläck på eget kön! - -ORESTES. - - Ack, intet bättre finns, än tillförlitlig vän, - Ej rikedom, ej välde; alltid folket är 1155 - Ett noll, uti jemförelse med ädel vän! - Ty du var upphofsmannen till Aigisthos' död, - Du uti farans stunder vid min sida stod. - Nu åter ger du mig på fienderna hämd, - Och sviker ej. Dock slutar jag ditt pris; förty 1160 - Tungt faller sig, att öfverhopas med beröm. - Men då jag nu mitt lif tillspillo måste ge, - Jag fienderna näpsa vill, och sedan dö, - Att jag må dem föröda, som ha mig förrådt, - Att de må sucka, som olyckelig mig gjort. 1165 - Jag är ju Agamemnons son, som, Hellas' drott - Enhälligt vald, ej sjelfgjord, egde mellertid - Ett majestät från gud, som jag ej skända skall - Igenom slafviskt dödssätt; nej, på fri mans vis - Jag lemnar lifvet, se'n jag Menelaos qväst. 1170 - Ty blott ett enda mål vi hunne, vore väl, -- - Om oförmodad räddning vederfores oss, -- - Det att ej dö, men döda; se, det önskar jag. - Ty det jag önskar, ljufligt är: att ur min mund - Förnöja sinnet kostnadsfritt med vingadt prat. 1175 - -ELEKTRA. - - Jag, broder, tror mig äfven finna härruti - För dig ett räddningsmedel, mig, och Pylades. - -ORESTES. - - Du menar visst en guds försyn; hvar finna den? - Jag vet att vishet i ditt hjerta innebor. - -ELEKTRA. - - Hör mig alltså, och hitåt sänd uppmärksamhet! 1180 - -ORESTES. - - Säg ut! -- -- _Det godas uppsåt har ock sitt behag_. - -ELEKTRA. - - Du känner dottren utaf Helena; ej sannt? - -ORESTES. - - Hermione, uppfostrad af min mor; jag vet. - -ELEKTRA. - - Just hon till Klytaimnestras grafvård gången är. - -ORESTES. - - I hvad beråd? hvad bygger du derpå för hopp? 1185 - -ELEKTRA. - - Hon tömmer gjuteoffer för vår moders skull. - -ORESTES. - - Och hvad gemenskap med min räddning har detder? - -ELEKTRA. - - Som gisslan tagen henne, när hon kommer dän. - -ORESTES. - - Hvad räddningsmedel finns deri väl för oss tre? - -ELEKTRA. - - När Helena är dräpt, om Menelaos då 1190 - Dig hotar, honom eller mig, som äro ett, - Säg, att du ärnar slå Hermione ihjäl, - Och draget svärd du höje öfver jungfruns hals. - Om nu dig skonar, icke önskande dess död, - Drott Menelaos, då han ser sin makas blod, 1195 - Låt fadren få behålla jungfruns unge lif! - Men om han ej kan styra sinnets häftighet, - Och hotar, drabba då med svärdet jungfruns hals! - Förty jag menar, fastän först han synes bål, - Så hejdar han sitt sinne småningom; han är 1200 - Ej modig eller djerf. Och deruti för oss - Jag finner räddningsmedlet: nu jag talar ut. - -ORESTES. - - Ack du, som karlahjerta på din andel fått, - Och dock en kropp, bland fagra qvinnor priset värd, - Att lefva mer förtjenar, än att dödad bli. 1205 - Skall, Pylades, du stackars man väl miste gå - Om sådan qvinna, eller dela prislig bädd? - -PYLADES. - - O, att hon följde till Phokensers stad med mig! - I sköna bröllopssånger der hon firades! - -ORESTES. - - Vid hvilka tider kommer hem Hermione? 1210 - Att, liksom allt du eljes sagt på bästa vis, - Vi, om det lyckas, fånge nidingsfaders valp. - -ELEKTRA. - - Jag menar hon är slottet ganska nära nu; - Ty sjelfva tiden sammanstämmer deruti. - -ORESTES. - - Rätt så! men, syster Elektra, qvarstanna du 1215 - Framför vår boning, och gif akt på jungfruns steg! - Och vakta, att ej någon, förrän mordet skett, - En bundsförvandt måhända, eller fadrens bror, - Må in i huset träda; utan gif du ljud, - Och bulta uppå dörren, eller skrik ditin. 1220 - Vi mellertid gå in, och till den sista strid - Vi båda väpne våra händer med ett svärd, - Min Pylades! Ty du rill dela mödorna. - Ack, fader, som den svarta nattens hus bebor, - Din son Orestes kallar dig till bundsförvandt 1225 - I nödens stund; ty för din skull jag lider slikt - Helt oförskylldt, och är utaf din bror förrådd. - Fast rätt jag gjort. Hans maka nu jag fånga vill, - Och slå ihjäl: i sådant värf mitt bistånd var! - -ELEKTRA. - - O fader, kom! om du förnimmer under jord 1230 - En bön från barnen, dem, för din skull, hotar död. - -PYLADES. - - O du, min faders bundsförvandt, min bön också, - Drott Agamemnon, hör, och rädda dina barn! - -ORESTES. - - Min mor jag dräpte. - -PYLADES. - - Samma svärd vidrörde jag. - -ELEKTRA. - - Jag det bjöd, och röjde undan hvar betänklighet. 1235 - -ORESTES. - - Dig att hämnas, fader! - -ELEKTRA. - - Aldrig dig jag heller svek. - -PYLADES. - - Du dina barn skall rädda, när all skymf du hör. - -ORESTES. - - Jag tårar offra vill åt dig. - -ELEKTRA. - - Jag klageljud. - -PYLADES. - - Nu hören upp, och till saken vändom oss! - Ty om förbannelser framtränga under jord, 1240 - Han hör oss. Men du, åltfar Zeus, och hög Dike, - God framgång skänken honom, mig, och henne ock! - Ty för tre vänner finnes blott en dom, en rätt, - Att allesamman lefva, eller alla dö. - -ELEKTRA. - - J, Mykenska väninnor, | Stroph 1245 - Som ypperst Argeiers Pelasgerland bebon! - -KHOREN. - - Hvi ropar du oss, vördnadsvärda? dig ännu - Den titeln räddad är i Danaiders stad. - -ELEKTRA. - - Er ställen der uppå stråkvägen somlige, - Och somlige på stigen här, som borgens vakt! 1250 - -KHOREN. - - I hvad mening ordar du så? - Svara mig, goda! - -ELEKTRA. - - Mig griper fruktan, att någon vid borgen står, - Och kräfver hämd på hämd - För blod, som kommer att gjutas. 1255 - -HALFKHOREN. - - Gån hädan! skyndom oss! Jag denna väg. - Mot solens uppgång, aktsamt bevaka vill. - -HALFKHOREN. - - Och denna, som mot hennes nedgång förer, jag. - -ELEKTRA. - - Åt alla sidor vänd nu dina ögons blick, - Först ditåt härifrån, och se'n åt annat håll! 1260 - -KHOREN. - - Vi göre, som du sagt. - -ELEKTRA. - - Med välfvande ögonlock | Motstr. - Sen kring öfverallt, och lockarna stryken urväg! - -HALFKHOREN. - - Hvem är han, som spökar på gatan der, landt- - Junkaren, som kring palatset smyger sig? 1265 - -ELEKTRA. - - Det är med oss förbi, väninnor! -- Strax - För fienden de dolda svärdsman röjer han. - -HALFKHOREN. - - Räds ej! ty tom, min vän, - Är gatan, fast du ej tror. - -ELEKTRA. - - Hvad nu? Kan jag ej lita mer på dig? 1270 - Gif gladlig underrättelse. - Om framför borggården allt är tomt. - -HALFKHOREN. - - Allt från det hållet stilla är, se för dig, du! - Ty ibland Danaider ingen menska nalkas oss. - -HALFKHOREN. - - Af oss tag samma budskap: allt är tyst! 1275 - -ELEKTRA. - - Välan, nu lägger jag örat till dörrn! - Hvi dröjen J derinne, i godan ro - Att slakta offret? -- -- -- hvi? - De mig ej höra; ack, olyckliga qvinna, jag! - Visst deras svärd, mot hennes fägring, mist sin egg. 1280 - Ibland Argeierna kanske - Beväpnad man framstörtar, - Och hastar med undsättning - Till detta vårt palats. -- -- -- - Gen bättre akt! -- att blunda är ej tid; 1285 - Men koxen hitåt somlige, och andre dit! - -KHOREN. - - Jag vandrar, och vandrar, - Och glor öfverallt. - -HELENA (derinne.) - - Ack, de Pelasgers Argos, hur nedrigt jag föröds! - -ELEKTRA. - - Nu hörden J? de lägga re'n vid mordet hand. 1290 - Det qvidandet var Helenas: så gissar jag. - -HALFKHOREN. - - O Zeus', o Zeus' eviga makt. - Kom mina vänner ändtligen till bistånd! - -HELENA. - - Jag dräpes, Menelaos! och till hjelp ej hastar du. - -ELEKTRA. - - Nedhuggen, dräpen och döden, -- 1295 - Dubbla, treeggiga svädet - Lyftadt i hand, -- - Henne, som fader - Svek, och gemål, och så många - Bland Hellenerna ödde, 1300 - Dräpna vid floden med svärd, - Der tårar med tårar sig mängde, - Mängde för jerneskotten, - Vid Skamandros' hvirflar. - -KHOREN. - - St. stilla, stilla! -- nu ett ljud förnummo vi 1305 - Af någon som kring kongabergen störtar fram. - -ELEKTRA. - - Midtunder sjelfva mordet, J vänner, kom - Hermione; o, låtom oss nu tysta bli! - Ty rakt hon länder, störtande i gillrets garn. - Ett kostligt byte varder vårt, ifall hon grips. 1310 - Stån derför stilla nu igen med lugnad blick, - Och med en min, som röjer intet af hvad sker! - Jag ock vill välfva mina ögon skarpt omkring, - Liksom jag icke visste, hvad derinne görs. - (till Hermione) - Min jungfru, kommer du från Klyteimnestras graf. 1315 - Som du bekransat, och med gjuteoffer prydt? - -HERMIONE. - - Den döda jag försonat har, och kommer hit, - Re'n fjerran från palatset skrämd utaf de rop, - Som jag derinnanföre hörde höja sig. - -ELEKTRA. - - Hvad säger du? Oss anstå suckar mycket väl. 1320 - -HERMIONE. - - O, var beskedlig, och låt höra hvad förspörjs! - -ELEKTRA. - - Mig och Orestes detta land till döden dömmt. - -HERMIONE. - - Visst icke er, som ären mine slägtingar. - -ELEKTRA. - - Så är beslutet; -- och vi lyde nödens lag. - -HERMIONE. - - Kanske fördenskull skriet uti borgen hörs? 1325 - -ELEKTRA. - - Bönfallande inför Helenas fot så ropar han. - -HERMIONE. - - Hvem då? -- -- Jag intet vet, om du ej säger mig. - -ELEKTRA. - - Stackars Orestes, för eget lif, och mitt jemväl. - -HERMIONE. - - Med skäl då ljuder eder borg af klagerop. - -ELEKTRA. - - Ja, hvarför eljes skulle man väl skria så? 1330 - Kom med ditin, och dela bön med vännerna, - Gör knäfall för din mor, den öfverlyckliga, - Att Menelaos ej må se oss mördade. - Men du, som fostrats i min moders armar upp, - Vår ofärd lindra, och mot oss barmhertig var! 1335 - Kom nu med mig till vigtigt värf! Jag går förut; - Ty du får oss all räddnings ende utväg är. - -HERMIONE. - - Nåväl jag drisigt träder med min fot ditin! - Och räddens, hvad på mig beror! - -ELEKTRA. - - I borgen här, - Svärdprydde männer, tagen J ej rofvet fatt? 1340 - -HERMIONE (inträdande.) - - Ve mig! och hvilka skådar jag? - -ORESTES. - - Här tigas bör; - Ty oss till räddning, och ej dig, du lände hit. - -ELEKTRA. - - Ta'n fatt! ta'n fatt! och när ni uppå flickans hals - Laggt sfvärdet, biden, tills att Menelaos ser, - Hur, när han råkat ut för rätta män, och ej 1345 - De Phryggers pack, han lider hvad de slema höfs. - (till Khoren.) - Se så, väninnor, väcken buller nu. - Buller och oljud - Framför palatset, att det mord, som der begås, - Ej väcka må stor fruktan bland Argeierne, 1350 - Så att de skulle skynda till kongens borg, - Förrn ögonskenligt jag har sett Helenas kropp, - Blodsölad, död, i salen liggande, - Åtmistone fått bud derom af tärnorna! - Ty somt af saken känner jag, och somt ej visst. 1355 - -KHOREN. - - Medrätta gudars hämd - Har drabbat Helena, - Ty hon med tårar hela Hellas uppfyllde, - Igenom fördömde Idaiern - Paris, som bragte Hellas till Ilios. 1360 - St. Låset bör jag smälla uti kongens borg! - Nu någon Phrygier kommer ut derinnifrån. - Af hvilken vi få höra hvad som förehafs. - -PHRYGIERN. - - Argeiers svärd och döden jag flydde, - På mina fremlinga skor, 1365 - Utöfver sänggemakets cedergolf, - Genom Doriska pelarhvalf, - Hitut! hitut! ack himmel, ack himmel! - Med en fremmandes irring. - (till Khoren.) - Ve! hvart flyr jag, J qvinnor, 1370 - Gråa ethern igenom, - Eller hafvet, som Okeanos, - Tjurhufvut, i famnen sluter, - Och välfver sig jorden omkring? - -KHOREN. - - Hvad nu? du slaf hos Helena, Idaiske karl! 1375 - -PHRYGIERN. - - Ilios, Ilios, ve mig, ve! - Du sköskokiga Phrygiens stad, - Idas heliga klippa, - Hur jag beklagar din undergång, - I sorgeligt, sorgeligt qväde 1380 - Med fremmande ljud! - Igenom fågelborna skönögat, - Svanvingade, fagra - Ledas dotter, SkamHelena, - SkamHelena, det stolte, 1385 - Apolloniske Pergamos - Djefvul, du föll, O ve; - Beklageligt, beklageligt! - Arma Dardania, du Ganymedes', - Zeusälsklingens, riddarborg! 1390 - -KHOREN. - - Säg ut beatämdt allt hvad derinne föregår; - Ty dessförinnan fattar jag ej meningen! - -PHRYGIERN. - - Ajjemini, jemini vid furstedöd - Barbarerne säga -- -- aj, aj, - Med Asias tungmål, när kongablod 1395 - Varder på marken gjutet - Af Aïdes' stålsvärd ut. -- -- -- - I slottet kommo, att jag allt må säga dig - Hellenske lejon, äkta tvillingsbröder två. - Härförarn sjelf man kallade den enes far, 1400 - Den andre son till Strophios, en illsinnt man, - Just som Odysseus, uti all sin tystnad dolsk, - Mot vänner trofast, och till modet oförskräckt, - I härnad insigtsfull, en mordisk orm. - Tvi hans välbetänkta lugn, 1405 - Den våldsverkarens! - In de trädde nu, och satte sig - Vid qvinnans stol, som krypskytten Paris - Bortröfvat, ögat flödande - Af tårar, ödmjuksfullt, 1410 - En på den ena, andre på den andra sidan, - Väpnade männer två. - Och bönfallande armar om knä't - De slogo, de slogo på Helena nu; - Upp sprungo då, skyndsamt sprungo 1415 - De Phrygiske knektar; den ene - Tillsporde den andre, förskräckt: - "Är svek här åfärde?" - Somliga syntes ej så; - För andra det tycktes, att gillrets 1420 - Garn kring Tyndaros' dotter - Försåtligen snodde den - Modermördande ormen. - -KHOREN. - - Hvar var du då? -- kanske af skrämsel undanflydd? - -PHRYGIERN. - - På Phrygiske slafvars Phrygiska vis, 1425 - Vid Helenas, Helenas lockar, - Jag sod då, och svalka -- svalka - Med grann solfjäder på kinden gjöt, - Uppå Barbarers vis. - Sjelf linet ifrån sin slända hon 1430 - Med fingren tvinnade, - Och garnet på golfvet fälla lät. - Af Phrygiskt byte till grafven en pryd- - nad önskande väfva af lia. - Ett purpurne täcke, 1435 - Skänk åt Klytaimnestra. - Tilltalade nu Orestes - Lakainska qvinnan; "dotter af Zeus, - Tag hitåt med foten ett steg, - Uppstigen ur länstoln, 1440 - Till Pelops' din åltfadrens plats, - Vid urgammal härd, - Att du må höra mina ord!" - Nu för han, nu för han henne, som följ- - de, utan att ana, hvad skulle ske. 1445 - Medhjelparen annat företog, - Den sleme Phokensaren, strax: - "Gån J urvägen ej, städs sleme Phrygier?" - Och en han stängde här, en annan der; - Uti häststallen somliga, 1450 - I festgemaken somliga, och somliga - Båd' här och der, aflägsnande - Så långt som möjligt alla från sin fru. - -KHOREN. - - Hvad hände sedan efter detta vidare? - -PHRYGIERN. - - Idaiska moder, moder, 1455 - Mäktiga, mäktiga! -- Ve - De blodiga mord, lagstridiga brott, - Som jag set, som jag sett - I förstars palats! - Inunder purpurmantelns dunkel drogo de 1460 - Med händren svärden fram, - Och välfde hit och dit - Sitt öga, om tillstädes någon fanns. - Likt fargaltar ifrån ber- - gen, inför qvinnan trädande, 1465 - De sade: "du måste dö! - Du måste dö! -- Din sleme make dräper dig, - Som sin egen broders son - I Argos åt döden förrådde." - Hon skriade, skriade: ve mig, ve! 1470 - Hon stack den mjella armen i sin barm. - Och drabbade hufvut med jemmerslag, - Och med flyende fot på gyllne sandalen - Ett steg hon tog, hon tog. I dess lockar - Fingrarna störte Orestes, 1475 - På Mykeniske skon framträdd, - Och böjande nacken mot venstra skuldran, - Han ernade halsen drabba - Med blixtrande svärdet. - -KHOREN. - - Hvar voro Phrygerne i huset då, till hjelp? 1480 - -PHRYGIERN. - - Vid hennes nödrop, dörrar och dörrposter vi - Med stafvar stötte ut, der vi förvarades, - Och hastade till hjelp, en hän och dädan en, - Med stenar den, en annan med en lans, - En hållande i händerna utdraget svärd. 1485 - Tillmötes oss kom Pylades, - Okufvelig, sådan -- sådan, - Som Phrygiske Hektor, eller treplymad Aias, - Hvilken jag såg, jag såg i Priamos' kongaborg. - Vi drabbade samman med svärden strax, 1490 - Och påstund, påstund röjde nu - Vi Phryger, hur mycket i Ares' strid - Underlägsne vi äre Helleniska härn. - En griper till flygten; död ligger en ann; - Den ene är sårad; den andre bönfaller 1495 - Om räddning från döden, - Och vi stucko oss undan i mörkret; - De döde stupade, ock döende, ock lågo der. - Ack, stackars Hermione inträdde nu - Till det blodiga nederlag 1500 - Af sin moder, som henne osäll födt. - Anrusande, som thyrsoslöse Bakkhantinnor, - De henne likt en lejonvalp med händren - Rykte till sig, och åter emot Zeus' dotter - Vände sig, för att mörda. 1505 - Men ur gemaket hon redan - Och kongaborgen förstvunnit, -- - O Zeus, och Jord, och Dag och Natt! -- - Anten genom trolleri - Eller Magers konstleri, 1510 - Eller gudars snatteri. - Hvad sedan hände, jag ej vet, - Ty på ilande fot jag genast mig smög derfrån. - Mångsuckiga qval, mångsuckiga 1515 - Menelaos härdade ut, - För att bringa från Troia - Onyttiga Helena hem. - -KHOREN. - - Uppå det ena nya följer nu det andra strax: - Ty svärdbeväpnad framför borgen skådar jag - Orestes med förtviflans steg ankommande. 1520 - -ORESTES. - - Hvar är mannen, som ur borgen undansmög sig glafven min? - -PHRYGIERN. - - Drott, jag dig tillfotafaller, helsande på Phrygers vis. - -ORESTES. - - Ej i Ilios vi äre, äre på Argeïsk mark. - -PHRYGIERN. - - Lifvet för den kloke allstäds mera ljuft än döden är. - -ORESTES. - - Skrek du ej på Menelaos, att han skulle skynda hit? 1525 - -PHRYGIERN. - - Dig jag färdig är att bistå; ty du är det mera värd. - -ORESTES. - - Menar du då, att medrätta Tyndareiska dottren draps? - -PHRYGIERN. - - Om hon haft tredubbla halsar, hon medrätta mistat dem. - -ORESTES. - - Rädslan smickrar från din tunga; hjertat tänker icke så. - -PHRYGIERN. - - Hvarför ej? hon ödde Hellas och allt Phrygiernas folk. 1530 - -ORESTES. - - Svär, -- ty eljes jag dig dödar -- att du icke smickrar mig! - -PHRYGIERN. - - Vid mitt lif jag det bedyrar; och då svär jag visst ej men. - -ORESTES. - - Var för alla Phryger jernet ock i Troia så en skräck? - -PHRYGIERN. - - Bort med svärdet! mig så nära hiskligt blixtrar det af blod. - -ORESTES. - - Räds du, att i sten förvandlas, liksom såge du Gorgo? 1535 - -PHRYGIERN. - - Dö jag räds; men allsej känner hufvudet utaf Gorgo. - -ORESTES. - - Slaf, hvi fruktar du för döden, som från ofärd räddar dig? - -PHRYGIERN. - - Hvarje menska, -- äfven slafven, glades att Guds dager se. - -ORESTES. - - Riktigt sagdt! ditt vett dig räddar; gå i borgen åter in! - -PHRYGIERN. - - Du ej dräper mig? 1540 - -ORESTES. - - Du slipper. - -PHRYGIERN. - - Ack, du sagt ett vackert ord! - -ORESTES. - - Dock vi vilje oss besinna. - -PHRYGIERN. - - Det var icke vackert sagdt. - -ORESTES. - - Dåre är du, om du menar, att jag blodar halsen din; - Ty du varken är en kvinna, eller räknas du bland män; - Men att du ej måtte höja nödrop, jag ur borgen kom, - Ty on Argos skri förnimmer, väckes det påstunden opp. 1545 - Att med klingan Menelaos möta, jag allsicke räds; - Komme han, med blonda lockar öfver axeln prunkande! - Ty om han Argeier medför hit till denna kongaborg, - Helena att hämnas, om han icke mig förskona vill, - Samt min syster, och Pylades, som med mig utföre allt, 1550 - Skall han skåda få sin dotters och sin makes tvenne lik. - -KHOREN. - - O ve, hvad olyckslott! - I nytt elände, nytt förskräckligt, - Genom Atreiderna störtad är vår kongeborg. - -HALFKHOREN. - - Hvad göre vi? förkunne vi till staden det? 1555 - Eller tige vi stilla? - -HALVKHOREN. - - Vänninor; säkrast detta är. - -HALVKHOREN. - - Se, framför palatset, se, den hvirflande rök, - Som genom ethern sig höjer, förklarar allt! - -HALVKHOREN. - - De facklor tända, för att bränna kongens borg, - Den Tantaleiska; ej de afstå ifrån mord. 1560 - -HALVKHOREN. - - Slutet bestämmer Gud för oss mänskor, - Slutet, huru han vill. - Och väldiga hämdemakters kraft - Har drabbat kongaborgen med blod - För det slå Myrtilos stätten ur vagnastoln. 1565 - -KHOREN. - - Der jag varsnar Menelaos, närmad till vår kongaborg - Skyndesamt: han visst förnummit hvad derinne föregår. - Skynden er derför att skjuta reglar strax för dörrarna, - Atreus' ättlingar derinne! Bjesse är den lycklige - Emot den som ofärd drabbat: såsom dig, Orestes nu. 1570 - -MENELAOS. - - Jag kommit hit, förnimmande missdåd och våld - Af tvenne lejon; männer dem ej kallar jag. - Ty jag försporde, att min äkta hälft väl ej - Är mördad, men försvunnen dock, ur allas syn, - Ett lösligt prat förnimmande, som, illa skrämd, 1575 - En viss androg hos mig; men modermördarens - Är detta verk: isanning vardt att skratta åt. - Man öppne huset! Tjenarne befaller jag - Instöta dörrn, att jag åtminstone min dotter må - Befria ur de blodbestänkte männers våld, 1580 - Och att jag må min arma stackars maka få - Tillbaka, på hvars lik med egna händer se'n - Jag ärnar dräpa dem, som mördat min gemål. - -ORESTES (på taket.) - - Hör på du, kom med händren ej vid detta lås! -- - Dig, Menelaos, menar jag, af fräckhet stinn, -- 1585 - Ty eljes sönderkrossar jag din hufvudskål - Med murken bit ur taket, fordom mästarverk. - För din enträgenhet är dörren stängd med bom, - Som nog dig hindra skall, att våldsamt tränga in. - -MENELAOS. - - Hvad är åfärde nu? jag skådar facklors sken, 1590 - Och dessa män, på bergens tak förskansade, - Och svärdet hotande min egen dotters hals. - -ORESTES. - - Vill du mig spörja? eller vill du höra mig? - -MENELAOS. - - Just intetdera; höra måste jag likväl. - -ORESTES. - - Jag ärnar dräpa dotter din, -- -- -- kan du förstå. 1595 - -MENELAOS. - - Se'n Helena du dräpt, till mord du lägger mord? - -ORESTES. - - Ack, att så vore, och ej gudar gäckat mig! - -MENELAOS. - - Du nekar, fast du dräpt, och talar fräckt såder? - -ORESTES. - - Ett futtigt nekande! o, om jag hade dock -- -- - -MENELAOS. - - Hvad sak uträttat? du mig gör förskräckelse. 1600 - -ORESTES. - - Jo, Hellas' skamfläck skickat till afgrundens natt. - -MENELAOS. - - Min hustrus lik mig gif, att jag må jorda det! - -ORESTES. - - Kräf det af gudar! Men din dotter dräper jag. - -MENELAOS. - - Så modermördaren till mordbragd tillägger mord. - -ORESTES. - - Nej, hämnarn af en far, som mördad du förrådt. 1605 - -MENELAOS. - - Dig var ej nog din moders redan gjutna blod? - -ORESTES. - - Att _hexor_ slagta aldrig nånsin tröttnar jag. - -MENELAOS. - - Tar du ock, Pylades, i denna mordbragd del? - -ORESTES. - - Han medger stillatigande; mitt "Jo" är nog. - -MENELAOS. - - Det skall du ångra, om du ej på vingar flyr. 1610 - -ORESTES. - - Vi ärne icke fly, men tända huset an. - -MENELAOS. - - Du vill förstöra således din fadersborg? - -ORESTES. - - Att du ej får den. Och din dotter dräper jag. - -MENELAOS. - - Dräp bara! ty då kommer du tillsvars för mig. - -ORESTES. - - Så är det. 1615 - -MENELAOS. - - Ve, o ve! gör ingalunda så! - -ORESTES. - - Var tyst! och håll tillgodo hvad medrätta sker! - -MENELAOS. - - Är rättvist, att du lefver? - -ORESTES. - - Jag är landets kong. - -MENELAOS. - - Hvad lands? - -ORESTES. - - Just här i Argos, det Pelasgiska. - -MENELAOS. - - Vigvattnet nalkas, skulle anstå dig? - -ORESTES. - - Hvi ej? - -MENELAOS. - - Du skulle offra före striden? 1620 - -ORESTES. - - Du kanske? - -ENELAOS. - - Jo; jag är ren i händren. - -ORESTES. - - Men i sinnet ej. - -MENELAOS. - - Ho ville dig tilltala? - - -ORESTES. - - Den som är farsvän. - -MENELAOS. - - Än den, som hedrar moder sin? - -ORESTES. - - Lycksalig är. - -MENELAOS. - - Alltså ej du? - -ORESTES. - - Mig _hexorna_ behaga ej. - -MENELAOS. - - Tag svärdet från min dotters hals! 1625 - -ORESTES. - - Det ljuger du! - -MENELAOS. - - Min dotter dräper du? - -ORESTES. - - Deri ej ljuger du! - -MENELAOS. - - Hvad vill jag göra? - -ORESTES. - - Gå till Argos' folk, och bed -- -- - -MENELAOS. - - Hvem skall jag bedja? - -ORESTES. - - Staten, att ej döda oss. - -MENELAOS. - - Min dotter eljes mörden J? - -ORESTES. - - Så saken stå. - -MENELAOS. - - Min stackars Helena! 1630 - -ORESTES. - - Och jag ej ömkvärd är. - -MENELAOS. - - Som offer jag dig bragt från Troia. - -ORESTES. - - Om så är -- -- - -MENELAOS. - - Se'n tusen qval mig qvalt. - -ORESTES. - - För min skull ej likväl. - -MENELAOS. - - Jag lidit grymt. - -ORESTES. - - Mig var du då ogagnelig. - -MENELAOS. - - Du snärjer mig. - -ORESTES. - - Dig sjelf du snärjt, du sleme man! - Hör hit, Elektra, tänd på kongaborgen eld, 1635 - Och du, bland mina vänner tillförlitligast, - Min Pylades, stick eld uti palatsets tak! - -MENELAOS. - - O du, Danaers jord, och folk i Argos' land, - Ack, viljen J med väpnad hand ej hjelpa mig? - Ty mannen der med våld utkräfver af vår stad, 1640 - Att lefva, fast han skändligt ufgjöt modersblod. - -APOLLON. - - O Menelaos, hejda du din vredes fart! - Jag Pboibos, son af Leto, här tilltalar dig. - Men du, som svärdbeväpnad hotar dotter hans, - Orestes, äfven veta må hvad bud jag bär. 1645 - Den Helena, som du att dräpa sinnad var, - Af vrede emot Menelaos full, -- är fri: - Hon är det, som J skåden der i etherns rymd, - Den räddade, ock genom dig ej mördade. - Jag räddat henne, och ifrån ditt bödelssvärd 1650 - Befriat, på befallning af vår fader Zeus. - Förty Zeus' dotter ju odödlig vara bör, - Samt, hos Kastor och Polydeukes; uti etherns rymd - Bisittarinna, hjelpa de sjöfarande. - En annan maka må du bringa i din borg, 1655 - Emedan gudarne, för hennes dejlighet, - Hellener bragt i handgemäng och Phrygier, - Och dödar utsändt, att från jorden plåna bort - Det fräcka menskoslägtets öfverfulla tal. - Så är förhållandet med Helena; men du, 1660 - Orestes, bör bege dig utom landets gräns, - Och bo uppå Parrhasisk mark i ett års tid. - Det stället heta skall, till minne af din flygt, - Bland Azaner och Arkader Oresteion. - Och, gången dädan till de Athenaiers stad, 1665 - Utlofva böter för utgjutet modersblod - Inför de tre Erinnyer; men gudarne, - Rättsskiparne på Areskulla, rättrådigt straff - Pålägga dig, och målet der du vinna bör. - Och henne, som du hotar nu med svärdet så, 1670 - Hermione, du äkta skall; Neoptolemos, - Som ärnar henne äkta, äktar henne ej. - Ty honom är beskärdt, att dö för Delphiskt svärd - När på Achilleus, fader hans, jag kräfver straff. - Åt Pylades din systers hand, som du bestämmt, 1675 - Du gifva må; han vänta kan ett lyckligt lif. - I Argos låt Orestes, Menelaos, spiran ha; - Och dig till Spartas jord begif, och herrska der - I landet, du med henne fick, som tusen qval - Beredde dig, tilldess hon förde dig hit hem. 1680 - Här inför staten allt tillrätta ställer jag, - Som honom tvang, att egen moder slå ihjäl. - -ORESTES. - - Orakelgud, i dina svar ej nånsin du - Bedrägelig har varit, men sannfärdig städs! - Mig kom den fruktan på, att, hörande en röst 1685 - Från trollen, jag mig skulle tycka höra dig. - Men allt går bra, och jag hörsammar dina ord. - Se nu, från död befriar jag Hermione, - Och henne äktar, om sitt bifall fadren ger. - -MENELAOS. - - O Helena, Zeus' dotter, hell! jag prisar dig, - Invånarinna uti gudars sälla hem! - Åt dig, Orestes, ock min dotter lemnar jag, - På Phoibos' bud. -- Välbördig sjelf, välbördig mö - Till äkta tag, och lycklig vare du, och jag! - -APOLLON. - - Nu vandren allesamman, dit jag bjuder er, 1695 - Och trätan sliten! - -MENELAOS. - - Dig hörsamma måste man. - -ORESTES. - - Så gör ock jag, och med min lott försonar mig, - O Menelaos, och ditt budord, Loxias! - -APOLLON. - - Nu er väg! nu er väg! Samdrägtighet, - Den sköna gudinnan, vördande; men jag 1700 - Vill Helena bringa till Kronions sal, - Och de tindrande stjernors himmel, - Der bredvid Hera, och Herakles' gemål, - Heba, som gudinna hon thronar, - Af menskorna ärad med offer städs, 1705 - Jemte Tyndariderna, söner af Zeus, - Beskyddande hafvets sjömän. - -KHOREN. - - Ack, du herrliga Segergudinna, mitt lif - Du evigt skydda må, - Och aldrig tröttna, att kröna det! 1710 - - - - - - - - -End of the Project Gutenberg EBook of Orestes, by Euripides - -*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ORESTES *** - -***** This file should be named 56547-8.txt or 56547-8.zip ***** -This and all associated files of various formats will be found in: - http://www.gutenberg.org/5/6/5/4/56547/ - -Produced by Jari Koivisto - -Updated editions will replace the previous one--the old editions -will be renamed. - -Creating the works from public domain print editions means that no -one owns a United States copyright in these works, so the Foundation -(and you!) can copy and distribute it in the United States without -permission and without paying copyright royalties. Special rules, -set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to -copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to -protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project -Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you -charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you -do not charge anything for copies of this eBook, complying with the -rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose -such as creation of derivative works, reports, performances and -research. They may be modified and printed and given away--you may do -practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is -subject to the trademark license, especially commercial -redistribution. - - - -*** START: FULL LICENSE *** - -THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE -PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK - -To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free -distribution of electronic works, by using or distributing this work -(or any other work associated in any way with the phrase "Project -Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project -Gutenberg-tm License (available with this file or online at -http://gutenberg.org/license). - - -Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm -electronic works - -1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm -electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to -and accept all the terms of this license and intellectual property -(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all -the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy -all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. -If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project -Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the -terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or -entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. - -1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be -used on or associated in any way with an electronic work by people who -agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few -things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works -even without complying with the full terms of this agreement. See -paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project -Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement -and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic -works. See paragraph 1.E below. - -1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" -or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project -Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the -collection are in the public domain in the United States. If an -individual work is in the public domain in the United States and you are -located in the United States, we do not claim a right to prevent you from -copying, distributing, performing, displaying or creating derivative -works based on the work as long as all references to Project Gutenberg -are removed. Of course, we hope that you will support the Project -Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by -freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of -this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with -the work. You can easily comply with the terms of this agreement by -keeping this work in the same format with its attached full Project -Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. - -1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern -what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in -a constant state of change. If you are outside the United States, check -the laws of your country in addition to the terms of this agreement -before downloading, copying, displaying, performing, distributing or -creating derivative works based on this work or any other Project -Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning -the copyright status of any work in any country outside the United -States. - -1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: - -1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate -access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently -whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the -phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project -Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, -copied or distributed: - -This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with -almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or -re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included -with this eBook or online at www.gutenberg.org/license - -1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived -from the public domain (does not contain a notice indicating that it is -posted with permission of the copyright holder), the work can be copied -and distributed to anyone in the United States without paying any fees -or charges. If you are redistributing or providing access to a work -with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the -work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 -through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the -Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or -1.E.9. - -1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted -with the permission of the copyright holder, your use and distribution -must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional -terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked -to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the -permission of the copyright holder found at the beginning of this work. - -1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm -License terms from this work, or any files containing a part of this -work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. - -1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this -electronic work, or any part of this electronic work, without -prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with -active links or immediate access to the full terms of the Project -Gutenberg-tm License. - -1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, -compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any -word processing or hypertext form. However, if you provide access to or -distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than -"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version -posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), -you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a -copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon -request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other -form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm -License as specified in paragraph 1.E.1. - -1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, -performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works -unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing -access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided -that - -- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from - the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method - you already use to calculate your applicable taxes. The fee is - owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he - has agreed to donate royalties under this paragraph to the - Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments - must be paid within 60 days following each date on which you - prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax - returns. Royalty payments should be clearly marked as such and - sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the - address specified in Section 4, "Information about donations to - the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." - -- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies - you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he - does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm - License. You must require such a user to return or - destroy all copies of the works possessed in a physical medium - and discontinue all use of and all access to other copies of - Project Gutenberg-tm works. - -- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any - money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the - electronic work is discovered and reported to you within 90 days - of receipt of the work. - -- You comply with all other terms of this agreement for free - distribution of Project Gutenberg-tm works. - -1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm -electronic work or group of works on different terms than are set -forth in this agreement, you must obtain permission in writing from -both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael -Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the -Foundation as set forth in Section 3 below. - -1.F. - -1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable -effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread -public domain works in creating the Project Gutenberg-tm -collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic -works, and the medium on which they may be stored, may contain -"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or -corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual -property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a -computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by -your equipment. - -1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right -of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project -Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project -Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all -liability to you for damages, costs and expenses, including legal -fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT -LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE -PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE -TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE -LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR -INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH -DAMAGE. - -1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a -defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can -receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a -written explanation to the person you received the work from. If you -received the work on a physical medium, you must return the medium with -your written explanation. The person or entity that provided you with -the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a -refund. If you received the work electronically, the person or entity -providing it to you may choose to give you a second opportunity to -receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy -is also defective, you may demand a refund in writing without further -opportunities to fix the problem. - -1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth -in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER -WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO -WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. - -1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied -warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. -If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the -law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be -interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by -the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any -provision of this agreement shall not void the remaining provisions. - -1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the -trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone -providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance -with this agreement, and any volunteers associated with the production, -promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, -harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, -that arise directly or indirectly from any of the following which you do -or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm -work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any -Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. - - -Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm - -Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of -electronic works in formats readable by the widest variety of computers -including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists -because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from -people in all walks of life. - -Volunteers and financial support to provide volunteers with the -assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's -goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will -remain freely available for generations to come. In 2001, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure -and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. -To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation -and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 -and the Foundation web page at http://www.pglaf.org. - - -Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive -Foundation - -The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit -501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the -state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal -Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification -number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at -http://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent -permitted by U.S. federal laws and your state's laws. - -The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. -Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered -throughout numerous locations. Its business office is located at -809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email -business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact -information can be found at the Foundation's web site and official -page at http://pglaf.org - -For additional contact information: - Dr. Gregory B. Newby - Chief Executive and Director - gbnewby@pglaf.org - - -Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation - -Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide -spread public support and donations to carry out its mission of -increasing the number of public domain and licensed works that can be -freely distributed in machine readable form accessible by the widest -array of equipment including outdated equipment. Many small donations -($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt -status with the IRS. - -The Foundation is committed to complying with the laws regulating -charities and charitable donations in all 50 states of the United -States. Compliance requirements are not uniform and it takes a -considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up -with these requirements. We do not solicit donations in locations -where we have not received written confirmation of compliance. To -SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any -particular state visit http://pglaf.org - -While we cannot and do not solicit contributions from states where we -have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition -against accepting unsolicited donations from donors in such states who -approach us with offers to donate. - -International donations are gratefully accepted, but we cannot make -any statements concerning tax treatment of donations received from -outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. - -Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation -methods and addresses. Donations are accepted in a number of other -ways including checks, online payments and credit card donations. -To donate, please visit: http://pglaf.org/donate - - -Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic -works. - -Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm -concept of a library of electronic works that could be freely shared -with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project -Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. - - -Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed -editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. -unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily -keep eBooks in compliance with any particular paper edition. - - -Most people start at our Web site which has the main PG search facility: - - http://www.gutenberg.org - -This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, -including how to make donations to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to -subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. |