diff options
Diffstat (limited to '33791-h')
| -rw-r--r-- | 33791-h/33791-h.htm | 2203 | ||||
| -rw-r--r-- | 33791-h/images/0001.png | bin | 0 -> 3627 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 33791-h/images/0002.png | bin | 0 -> 565 bytes |
3 files changed, 2203 insertions, 0 deletions
diff --git a/33791-h/33791-h.htm b/33791-h/33791-h.htm new file mode 100644 index 0000000..075fa42 --- /dev/null +++ b/33791-h/33791-h.htm @@ -0,0 +1,2203 @@ +<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" +"http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> +<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> +<head> +<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=iso-8859-1" /> +<title> +Rättigheter och Skyldigheter gentemot Statskyrkan, by Georg Stjernstedt—A Project Gutenberg eBook +</title> + +<style type="text/css"> + p {margin-top: 0.5em; text-align: justify; margin-bottom: 0.5em;} + body {margin-left: 11%; margin-right: 10%;} + a {text-decoration: none;} + @media screen { + hr.ppg-pb {margin:30px 0; width:100%; border:none; border-top:thin dashed silver;} + .pagenum {display: inline; font-size: x-small; text-align: right; position: absolute; right: 2%; padding: 1px 3px; font-style: normal; font-variant:normal; font-weight:normal; text-decoration: none; background-color: inherit; border:1px solid #eee;} + .pncolor {color: silver;} + } + @media print { + hr.ppg-pb {border:none;page-break-after: always;} + .pagenum { display:none; } + } + .img {border:0;} + .fnanchor {font-size: .8em; text-decoration: none;} + .footnote .label {position: absolute; right: 84%; text-align: right;} + .figcenter {margin: 2em auto 2em auto; text-align: center;} + hr.mini {width: 2em; margin-top: 2.0em; margin-bottom: 2.0em; border:none; border-bottom:1px solid black; clear:both;} + .footnote {margin-left: 10%; margin-right: 10%; font-size: 0.9em;} + .blockquot {font-family: sans-serif; margin-left:5%; margin-right:5%} + hr.tb {width: 35%; margin-top: 2.0em; margin-bottom: 2.0em; border:none; border-bottom:1px solid black; clear:both;} + h1 {text-align:center; font-size: medium; font-weight: normal;} + h2 {text-align:center; font-weight: normal; font-size: 1.4em} + h3 {text-align:center; font-weight: normal; font-size: 1.2em} +</style> + +</head> +<body> + + +<pre> + +The Project Gutenberg EBook of Rättigheter och Skyldigheter gentemot +Statskyrkan, by Georg Stjernstedt + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + + +Title: Rättigheter och Skyldigheter gentemot Statskyrkan + En hjälpreda för svenska medborgare + +Author: Georg Stjernstedt + +Release Date: September 21, 2010 [EBook #33791] + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO-8859-1 + +*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER *** + + + + +Produced by Tor Martin Kristiansen, ronnie sahlberg and +the Online Distributed Proofreading Team at +https://www.pgdp.net + + + + + + +</pre> + + +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +<span style='text-decoration:underline'><i>STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 113.</i></span> +</p> +<h1 style="margin-top:1.0em;"> +<span style='font-size: 1.6em;'> +Rättigheter och Skyldigheter +</span><br/> +<span style='font-size: 1.2em;'> +gentemot Statskyrkan +</span> +</h1> +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:1.5em; margin-bottom:0.0em'> +En hjälpreda för svenska medborgare +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:1.0em; margin-bottom:1.0em'> +af +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +GEORG STJERNSTEDT, +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +juris kandidat. +</p> +<hr class='mini' /> + +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +(<i>Fjärde tusendet.</i>) +</p> + +<div class="figcenter"><img src="images/0001.png" alt="" title="" width="80" height="55" class="img"/><br /></div> + +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +STOCKHOLM. +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +<span style='font-variant: small-caps'>Albert Bonniers förlag.</span> +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<div style='margin: auto; text-align: center; padding-top: 2em; padding-bottom: 1em'> +<h2 class='chapter'>Innehåll:</h2> +<h3>Rättigheter och skyldigheter gentemot statskyrkan.</h3> +</div> + +<table border='0' width='80%' cellpadding='2' cellspacing='0' summary='Illustrations' style='margin:1em auto'> +<col width='10%' /> +<col width='10%' /> +<col width='70%' /> +<col width='10%' /> +<tr> +<td align='right' valign='top'>1.</td> +<td colspan='2' align='left'>Rättigheter och skyldigheter i rent personligt hänseende</td> +<td align='right'><a href='#chap1'>3</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>1.</td> +<td align='left'>Barndop</td> +<td align='right'><a href='#sec1-1'>3</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>2.</td> +<td align='left'>Religionsundervisning</td> +<td align='right'><a href='#sec1-2'>5</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>3.</td> +<td align='left'>Konfirmation och nattvardsgång</td> +<td align='right'><a href='#sec1-3'>9</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>4.</td> +<td align='left'>Vigsel</td> +<td align='right'><a href='#sec1-4'>11</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>5.</td> +<td align='left'>Kyrkotagning</td> +<td align='right'><a href='#sec1-5'>14</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>6.</td> +<td align='left'>Gudstjänst</td> +<td align='right'><a href='#sec1-6'>14</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>7.</td> +<td align='left'>Kyrkotukt</td> +<td align='right'><a href='#sec1-7'>15</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>8.</td> +<td align='left'>Edgång</td> +<td align='right'><a href='#sec1-8'>16</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'>9.</td> +<td align='left'>Jordfästning</td> +<td align='right'><a href='#sec1-9'>18</a></td> +</tr> +<tr> +<td align='right' valign='top'>2.</td> +<td colspan='2' align='left'>Rättigheter och skyldigheter i ekonomiskt hänseende</td> +<td align='right'><a href='#chap2'>19</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'></td> +<td align='left'>Skyldighet att erlägga afgifter till kyrka och prästerskap. — Rätt att besluta därom.</td> +</tr> +<tr> +<td align='right' valign='top'>3.</td> +<td colspan='2' align='left'>Utträde ur statskyrkan</td> +<td align='right'><a href='#chap3'>22</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'></td> +<td align='left'>Villkor och värkningar.</td> +</tr> +<tr> +<td align='right' valign='top'>4.</td> +<td colspan='2' align='left'>Allmänna anmärkningar</td> +<td align='right'><a href='#chap4'>25</a></td> +</tr> +<tr> +<td colspan='2' align='right' valign='top'></td> +<td align='left'>Sammanfattning. — Yttrande- och tryckfrihet i religiösa ting. — Besvär öfver prästs ämbetsåtgärder.</td> +</tr> +</table> + +<hr class='mini' /> + +<p> +Föreliggande småskrift utgör en omarbetning och utvidgning af +en förut af »Föreningen för religionsfrihet» utgifven skrift med samma +titel. +</p> +<hr class='mini' /> + +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +STOCKHOLM. +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:0.0em; margin-bottom:0.0em'> +ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1903. +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<div style='margin: auto; text-align: center; padding-top: 2em; padding-bottom: 1em'> +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_3' name='page_3'></a>3</span> +<h2 class='chapter'><a name='chap1'>1. Rättigheter och skyldigheter i rent personligt hänseende.</a></h2> + +</div> + +<p> +Det är i två hänseenden statskyrkans anspråk gentemot +den enskilde göras gällande med tvång; för det +första tvingas han <i>personligen</i> att deltaga i kyrkliga handlingar +och ceremonier, kyrklig religionsundervisning m. m., +för det andra tvingas han att <i>med pänningar</i> bidraga till +kyrkans och prästerskapets underhåll. +</p> +<p> +Följande framställning skall ägnas åt den enskildes +rättigheter och skyldigheter i förstnämda rent personliga +hänseende: den afser sålunda att i korthet meddela, i hvilka +fall man är tvungen att deltaga i kyrkliga handlingar, +religionsundervisning m. m. och i hvilka fall man icke +är det. +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-1'><b>1. Barndop.</b></a> Barndopets användning i vår kyrka +stöder sig, som bekant, på några yttranden hvilka enligt +evangelierna skola ha fällts af Kristus. I dopformuläret +heter det sålunda: »Emedan nu vår Herre Jesus har betygat +och sagt: ‘Utan en varder född af vatten och ande kan +han icke ingå i Guds rike’, så vilja vi efter hans befallning +genom den nya födelsens bad upptaga detta barn i +den kristna församlingen» etc. Enligt detta Kristi uttalande, +menar kyrkan, är döpelsen ett villkor för saligheten. +Detta betonas också i den af vår kyrka antagna Augsburgska +bekännelsen, där vederdöparnas lära att barn +kunde bli saliga utan dopet uttryckligen förkastades. I +full öfverensstämmelse med kyrkans åskådning står äfven +det s. k. nöddopet, där man skyndar sig att döpa det +späda barnet, så att det ej måtte dö odöpt och därigenom +hemfalla åt en evig osalighet. +</p> +<p> +Föräldrar, som nu ogilla kyrkans lära om dopet eller +icke dela den kyrkliga eller kristliga åskådningen i allmänhet +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_4' name='page_4'></a>4</span> +och därför ej finna något skäl att högtidligen låta +upptaga barnet i den kyrkliga församlingen, ha också +låtit bli att döpa sina barn.<a name="FNanchor_A" id="FNanchor_A"></a><a href="#Footnote_A" class="fnanchor">[A]</a> +</p> +<p> +Detta kunna de saklöst göra, ty <b><i>det är numera helt +och hållet lämnat åt föräldrarnas eller</i></b> (i fråga om s. k. +oäkta barn) <b><i>moderns fria val att bestämma huruvida barnet +skall döpas eller ej</i></b>. Detta gäller såväl för statskyrkans +medlemmar som för »främmande trosbekännare». +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Enligt 1686 års kyrkolag, som i vissa delar ännu gäller, voro +föräldrar tvungna att döpa sina barn. Den som försummade detta +skulle beläggas med kyrkoplikt eller »gifva något ansenligt till kyrkan +och de fattiga». Denna bestämmelse torde först genom 1887 års nedan +anförda förordning med säkerhet förlorat all gällande kraft. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Det hände ock förr att dopet framtvangs med våld. Sålunda +finnas från 1700-talet exempel på att Kungl. Maj:t befallt att barn skulle +»genom beskedlige exekutionsbetjänters försorg» bringas till dopet. +Två kungl. resolutioner af detta innehåll, nämligen från åren 1733 och +1740, synas också sedermera ha betraktats såsom allmänt gällande lag. +Det förekom åtminstone att landshöfdingeämbeten med stöd af dessa +resolutioner företogo sig att lämna handräckning till tvångsdop. Sista +gången torde ha varit år 1863 i Örebro län, då emellertid åtgärden +icke ledde till afsett resultat, enär barnets moder så »tredskades» att +länsmannen ej kunde fullgöra befallningen. Ungefär samtidigt fann +sig däremot Lunds domkapitel tvunget att hos Kungl. Maj:t anmäla, att +landshöfdingeämbetet i Kristianstads län vägrat lämna dylik handräckning +gent emot en del personer som omfattat »baptistiska villomeningar». +Kungl. Maj:t var emellertid nu ej längre villig att skaffa prästerskapet +det äskade biträdet af »beskedlige exekutionsbetjänter». +</p> +<p> +Numera är, som sagt, barndopet en fullkomligt frivillig +sak. Enär emellertid prästerskapet är förpliktat +att föra de anteckningar som ligga till grund för befolkningsstatistiken +m. fl. officiella uppgifter, skall anmälan +om barns födelse göras hos pastor i församlingen. <i>Kungl. +förordn. angående anmälningar om födda barn den 11 febr. 1887</i> +stadgar härom: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»§ 1. Inom sex veckor efter det barn blifvit födt skall, äfven +om barnet under nämda tid ej till dop befordras, barnets fader eller +moder eller, i händelse af deras död eller frånvaro, annan person, hvilken +om barnet har vård, hos pastor i den församling, där barnet vistas, +(eller, om barnet tillhör en sådan af främmande trosbekännelse bildad +församling, hvars föreståndare, efter hvad särskilt är stadgat, har att +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_5' name='page_5'></a>5</span> +föra anteckningar öfver församlingsmedlemmarnas borgerliga förhållanden, +hos församlingsföreståndaren) anmäla orten och tiden för barnets +födelse samt barnets och dess föräldrars namn. Äro föräldrarnas namn +ej kända, äge anmälan om barnet ändock rum. § 2. Uraktlåtes sådan +anmälan, hvarom i 1 § är sagt, böte den försumlige fem kronor och +varde honom vid vite förelagt att sin skyldighet fullgöra.» +</p> +<p> +Härvid kan anmärkas, att föräldrarnas namn icke +behöfver uppgifvas, i händelse de önska vara okända +(hvilket framgår af särskilda författningar, nämligen k. bref +den 17 okt. 1778, k. regl. för barnmorskor den 28 nov. +1856 m. fl.). +</p> +<p> +Bestämmande af barnets namn är, vare sig dop sker +eller icke, uteslutande en föräldrarnas angelägenhet. Präst +får icke vägra att i dopet ge barnet det eller de namn +som af föräldrarna önskas. +</p> +<p> +Hvem som hälst äger rätt att förrätta barndop, men +s. k. <i>lekmannadop</i>, utom då det är att betrakta såsom nöddop, +erkännes icke af statskyrkan. Dock skall på begäran +lekmannadop antecknas i kyrkoböckerna med orden »Icke +af svenska kyrkan döpt». +</p> +<p> +<b><i>Den som icke blifvit döpt tillhör statskyrkan likaväl +som om han vore döpt.</i></b> Det enda afgörande för frågan +huruvida ett barn tillhör statskyrkan eller ej, är föräldrarnas +religion (se härom närmare sid. <a href='#page_6'>6</a> och <a href='#page_23'>23</a>). +</p> +<p> +<b><i>En odöpt person har samma borgerliga rättigheter +som en döpt.</i></b> Däremot märkes i <i>kyrkligt</i> hänseende att +odöpt ej äger rätt att konfirmeras, begå nattvarden<a name="FNanchor_B" id="FNanchor_B"></a><a href="#Footnote_B" class="fnanchor">[B]</a> samt +erhålla kyrklig vigsel. Detta kan emellertid icke utgöra +något skäl för att låta döpa sina barn, ty barnen kunna +ju alltid sedermera, om de så skulle önska, erhålla dop +och sålunda komma i åtnjutande af de nämda kyrkliga +rättigheterna. +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-2'><b>2. Religionsundervisning.</b></a> Grundsatsen i vår +lagstiftning om religionsundervisningen är den att <b><i>alla +barn, hvilkas föräldrar tillhöra statskyrkan, skola uppfostras +och undervisas i statskyrkans lära</i></b>, föräldrarna må +sedan hysa hvilken tro och hvilka tankar om denna lära +som hälst. +</p> +<p> +Denna grundsats visar sig först och främst däri, att +kristendomsundervisning i statskyrklig anda för ifrågavarande barn, +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_6' name='page_6'></a>6</span> +d. v. s. det öfvervägande flertalet, är <i>tvångsämne +i alla offentliga skolor</i>, folkskolor såväl som elementarlärovärk. +</p> +<p> +<b><i>Fritagna från skyldigheten att uppfostra sina barn i +statskyrkans lära</i></b> äro blott föräldrar som <i>båda</i> äro medlemmar +af främmande trossamfund samt i <i>vissa fall</i> föräldrar, +af hvilka den ena tillhör statskyrkan och den andra främmande +trossamfund. +</p> +<p> +De närmare bestämmelserna härom återfinnas i <i>kungl. +förordn. ang. främmande trosbekännare och deras religionsöfning +den 31 okt. 1873, §§ 6 och 7</i>. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +I § 6 föreskrifves: »Barn af äkta makar, som vid barnets födelse +äro medlemmar af <i>samma</i><a name="FNanchor_C" id="FNanchor_C"></a><a href="#Footnote_C" class="fnanchor">[C]</a> främmande trossamfund, må i dess lära uppfostras. +Äro föräldrarna vid barnets födelse medlemmar af <i>skilda</i> trossamfund; +äger <i>fadern</i> bestämma i hvilketdera samfundets lära barnet +skall uppfostras. Tillhör endera sådant trossamfund och den andra +svenska kyrkan; då skall barnet i evangeliskt lutherska läran uppfostras. +Har emellan makarna träffats aftal om deras barns uppfostran i evangeliskt +lutherska läran eller främmande troslära, som en af makarna +bekänner; vare sådant aftal gällande, så framt det blifvit före äktenskapets +ingående skriftligen upprättat och uppvisat för vigselförrättaren — — —» +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Vidare stadgas, att om <i>båda</i> föräldrarna öfvergå till främmande +trossamfund, får barn uppfostras i detta samfunds lära. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +I § 7 heter det bl. a.: »Barn, som icke skall uppfostras i evangeliskt +lutherska läran, må, på framställning af vederbörande målsman, +fritagas från undervisning däri såväl i folkskolan som vid elementarlärovärk; +dock åligger, vid den förra skolstyrelsen, och vid den senare +rektor tillse, att sådant barn genom målsmans försorg erhåller tillbörlig +religionsundervisning. Försummar målsman, oaktat af skolstyrelsen +eller rektor erhållen påminnelse, sin skyldighet härutinnan, skall barnet +deltaga i den religionsundervisning, som i folkskola eller vid elementarlärovärk +meddelas.» +</p> +<p> +Rörande dessa bestämmelser påpekas att för friheten +från deltagande i religionsundervisningen erfordras att föräldrarna +äro <i>medlemmar</i> af främmande trossamfund, kristet +eller mosaiskt. Det är således icke nog att de utträdt +ur statskyrkan, de måste också ha ingått i ett främmande +trossamfund. (Erkänt af staten och berättigat till offentlig +religionsöfning behöfver samfundet däremot icke vara.) +</p> +<p> +Vidare anmärkes att befrielsen endast är <i>villkorlig</i>, +d. v. s. den gäller så länge skolmyndigheterna finna barnet +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_7' name='page_7'></a>7</span> +genom målsmans försorg erhålla »tillbörlig» religionsundervisning. +För att kontrollera detta äga de rätt att +anställa pröfning med barnet, och ligger det därvid helt +och hållet i de pröfvandes skön att afgöra huruvida den +undervisning barnet erhåller är »tillbörlig» eller ej. +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +Åt kristendomsundervisningen lämnas, som bekant, +ett stort utrymme vid våra skolor. Kristendomskunskap +är läroämne i elementarlärovärkens och folkskolans alla +klasser och afdelningar samt tar en stor del af undervisningstiden +i anspråk. +</p> +<p> +I fråga om den <i>anda</i> i hvilken kristendomsundervisningen +skall bedrifvas är meningen otvetydigt den att läraren +skall söka hos barnen inplanta <i>religiös tro på statskyrkans +läror</i>, <i>icke blott</i> meddela dem <i>undervisning om dessa läror</i> alltså. +Ett kungl. cirkulär (af den 12 maj 1865) föreskrifver uttryckligen +att »de heliga sanningarna skola göras lefvande +hos de unga» för att bli fruktbärande för deras lif. Härtill +kommer att hela vår skolundervisning är ställd i beroende +af kyrkan. Prästerskapet skall sålunda enligt folkskolestadgan +»utöfva en sorgfällig uppsikt i synnerhet öfver +kristendomsundervisningen i distriktets skolor». Biskopen +är högste chef för alla skolor i stiftet, både elementarlärovärk +och folkskolor o. s. v. Med den kyrkligt-religiösa +andan i undervisningen öfverensstämmer ju också systemet +med andaktsöfningar och skolgudstjänster. +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +Föräldrar behöfva icke nödvändigtvis låta sina barn +gå i de offentliga skolorna; på vissa villkor få barnen +undervisas i hemmet eller i enskild skola. +</p> +<p> +Sålunda må barnen åtnjuta undervisning i <b><i>enskild +skola</i></b> i stället för folkskolan, om i den enskilda skolan +meddelas »sådan undervisning som i noggrannhet och omfattning +kan likställas med den som på motsvarande stadium +meddelas i folkskolan» (Folkskolestadgan, § 37). +</p> +<p> +Angående enskild skola jämförlig med folkskolan föreskrifver +folkskolestadgan dessutom bl. a. att den som vill +inrätta sådan skola skall för att få tillstånd därtill vara +<i>känd för gudsfruktan</i>, samt att skolrådet äger rätt att återkalla +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_8' name='page_8'></a>8</span> +tillståndet, om undervisningen i den enskilda skolan +af skolrådet befinnes anordnad »i strid med de för folkskolan +gifna föreskrifter». +</p> +<p> +Prästerskapet utöfvar uppsikt öfver de enskilda skolorna +likaväl som öfver folkskolan. +</p> +<p> +Huruvida enskilda skolor, motsvarande folkskolans +stadium, måste anses tvungna att meddela kristendomsundervisning, +torde vara ovisst. Men säkert är att <i>om</i> +religionsundervisning meddelas, måste detta ske i statskyrklig +anda eller åtminstone icke i strid däremot. Härvid +märkes, utom hvad nyss blifvit nämt, äfven förordn. +»angående ansvar för den som söker förmå annan till affall +från evangeliskt lutherska läran» den 16 nov. 1869, där +det bl. a. heter: »Om någon, hvilken af föräldrar eller +målsman fått sig anförtrott att uppfostra eller undervisa +barn, som tillhöra svenska kyrkan, söker under utöfningen +af sådant uppdrag bibringa barnet annan tro än den som +med den evangeliskt lutherska läran öfverensstämmer, vare +förfallen till böter fr. o. m. 20 t. o. m. 500 kronor eller +fängelse i högst ett år». (Detta äfven om det sker med +föräldrarnes vetskap och vilja och äfven om det ej innebär +någon lockelse till öppet affall.) I sammanhang härmed +kan nämnas, att främmande trosbekännare ej utan kungl. +maj:ts särskilda tillstånd få inrätta eller upplåta skolor +eller andra uppfostringsanstalter, i <i>hvilka religionsundervisning +meddelas</i>, för barn under 15 år, tillhörande svenska kyrkan +(Förord. ang. främmande trosbekännare, § 12). +</p> +<p> +Hvad undervisning <b><i>i hemmet</i></b> angår bestämmer folkskolestadgan +att barn på föräldrarnas begäran må af skolrådet +befrias från skolgång, därest föräldrarna »anses vara +i stånd att taga sorgfällig vård om barnens undervisning» +(§ 38). Vidare stadgas att barn som erhåller undervisning +i hemmet är skyldigt att på kallelse af skolrådet inställa +sig till pröfning och att skolgång skall åläggas barnet, +om det vid pröfningen ej befinnes ha erhållit »sådan +undervisning som i noggrannhet och omfattning någorlunda +motsvarar undervisningen i folkskolan». +</p> +<p> +Skulle föräldrarna sålunda t. ex. ej låta barnet läsa +katekes och biblisk historia, kan skolrådet föreskrifva skolgång. +Och om föräldrarna underlåta att efterkomma skolrådets +föreskrifter, »må barnen», sedan föräldrarna förgäfves +varnats af präst och kyrkoråd, »kunna genom skolrådets +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_9' name='page_9'></a>9</span> +försorg från föräldrarna (eller målsmännen) skiljas +och till vårdande åt andra personer öfverlämnas, samt kostnaden +för barnens underhåll hos föräldrarna (eller målsmännen) +i laga ordning utmätas.» (Folkskolestadgan § 51.)<a name="FNanchor_D" id="FNanchor_D"></a><a href="#Footnote_D" class="fnanchor">[D]</a> +</p> +<p> +Till sist må beträffande religionsundervisningen och +uppfostran nämnas, att förmyndare enligt Ärfdabalkens 22 +kap. 2 § är skyldig att »låta den omyndiga upptuktas i +rätta evangeliska läran». +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-3'><b>3. Konfirmation och nattvardsgång.</b></a> I motsats +till dopet har konfirmationen ingalunda åtnjutit allmänt +erkännande inom den kristna kyrkan. Den ogillades sålunda +af Luther och andra reformationens män och betraktades +ännu på 1700-talet hos oss som en äfventyrlig +nyhet eller ett onödigt och olämpligt »upptåg», afseende +att kasta alla stånd under prästerskapets makt. 1686 års +kyrkolag innehåller häller ingen föreskrift om konfirmation; +den blef allmänt påbjuden först genom 1811 års +kyrkohandbok. +</p> +<p> +Något direkt konfirmationstvång infördes visserligen +icke härigenom, men enär konfirmationen nu blef ett villkor +för nattvardsgång, och ingen fick vigas som ej begått +nattvarden, vardt konfirmationen en nödvändig förutsättning +för ingående af enligt svensk lag giltigt äktenskap. +Det sålunda uppkomna indirekta konfirmationstvånget afskaffades +först genom en Kongl. förordn. den 15 okt. 1880 +som föreskref <i>borgerligt äktenskap</i> för de statskyrkans medlemmar +som ej blifvit döpta eller begått nattvarden. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Konfirmationen består, som bekant, dels af konfirmationsundervisningen, +dels af själfva konfirmationsakten med det offentliga förhöret +samt afläggandet af konfirmationsbekännelsen och de två s. k. konfirmationslöftena. +Den efter konfirmationen vanligen följande nattvardsgången +är däremot en sak för sig. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Konfirmationsaktens senare afdelning tillgår (enligt kyrkohandboken +af år 1894 med 1899 års ändring däri) sålunda. Prästen säger till barnen: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Älskade barn! I hafven nu korteligen redogjort för eder insikt +i den lära, hvilken vår Herre Jesus Kristus i sitt heliga ord har oss +uppenbarat och som i hans församling förkunnas och bekännes. Denna +är ock den tro till hvilken I ären döpte. Jag uppmanar nu eder att +inför Gud och denna kristna församling svara och bekänna: +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_10' name='page_10'></a>10</span></p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Tron I på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare? +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Svar: Ja. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Tron I på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, hvilken är +aflad af den Helige Ande; född af jungfrun Maria; pinad under Pontius +Pilatus, korsfäst, död och begrafven; nederstigen till dödsriket; +på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda; uppstigen till himmelen; +sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida; därifrån igenkommande +till att döma lefvande och döda? +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Svar: Ja. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Tron I på den Heliga Ande; en helig allmännelig kyrka, de heligas +samfund; syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt lif? +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Svar: Ja. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Viljen I genom Guds nåd bevisa denna tro i edert lefverne och +alltså vandra värdigt Kristi evangelium i kärlek till Gud och till eder +nästa? +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Svar: Ja. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Viljen I därför, med Guds hjälp, under vaksamhet och bön bruka +Guds ord och söka eder Frälsare i hans heliga nattvard? +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Svar: Ja. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Sedan dessa frågor äro af barnen samfält besvarade med ja, säger +prästen: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Älskade barn! Inför Gud, den allvetande och allestädes närvarande, +hafven I nu med egen mun aflagt eder bekännelse, och förklarar jag +härmed, att I ägen tillträde till Herrens heliga nattvard, i Guds Faderns +och Sonens och den Helige Andes namn. Herren förläne genom sin +nåd att hela edert lif och alla edra krafter må vara helgade till hans +vilja och tjänst i Kristus Jesus.» (Här falla barnen på knä, hvarpå +följa böner o. s. v.) +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +<b><i>Konfirmationen är</i></b> — rättsligt sett — <b><i>en fullkomligt +frivillig sak hvartill ingen kan tvingas</i></b>, och detta gäller för +alla, vare sig de tillhöra statskyrkan eller ej. +</p> +<p> +Önskar någon konfirmeras eller endast deltaga i konfirmationsundervisningen +(den s. k. nattvardsläsningen) måste +detta ske i den församling han tillhör, såvida ej godvillig +öfverenskommelse om anlitande af annan präst kan vinnas. +Konfirmation behöfver ej nödvändigt ske i »läsåldern»; +den kan likaväl erhållas vid vuxen ålder. +</p> +<p> +Konfirmation jämte nattvardsgång har i <i>medborgerligt</i> +hänseende endast <i>en</i> kvarstående betydelse, nämligen att +vara villkor för inträde i statens folkskolelärareseminarier. +<b><i>För inträde i andra skolor eller yrken är däremot hvarken +konfirmationsundervisning, konfirmation eller nattvardsgång +numera något villkor.</i></b> +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_11' name='page_11'></a>11</span></p> +<p> +I <i>kyrkligt</i> afseende är konfirmationen ju en förutsättning +för nattvardsgång. Däremot är hvarken konfirmation +eller nattvardsgång villkor för erhållande af kyrklig vigsel; +sådan äger man nämligen enligt lag den 13 maj 1898 +rätt att få, blott man är döpt samt »åtnjutit konfirmationsundervisning +af präst inom kyrkan och af denne <i>funnits +beredd</i> att, efter undergången konfirmation, få tillträde till +Herrens heliga nattvard». +</p> +<p> +Begången nattvard åter kan vara till <i>väsentligt hinder +för erhållande af borgerlig vigsel</i>. (Jämför nästa afdelning.) +</p> +<p> +Slutligen anmärkes att det å flyttnings- och hinderslöshetsbetyg +skall antecknas huruvida man konfirmerats +eller begått nattvarden eller blott blifvit »beredd till konfirmation» +eller intetdera. Däremot har präst icke rättighet +att i något betyg meddela uppgift huruvida personen +ifråga efter att en gång ha begått nattvarden sedermera +begagnat sig däraf eller ej. +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-4'><b>4. Vigsel.</b></a> För att göra vigseln till ett nödvändigt +villkor för uppkomsten af ett lagligt äktenskap har kyrkan +måst föra en lång kamp emot den gamla inhemska uppfattningen, +enligt hvilken det afgörande för äktenskaps giltiga +ingående endast och allena var <i>trolofning jämte häfdande</i>. +</p> +<p> +Först genom 1734 års lag påbjöds i den borgerliga +lagstiftningen som regel att äktenskapets alla rättsliga +följder skulle inträda i och med <i>vigseln</i>. Och fastän 1734 +års lag därmed i princip ställde sig på den kyrkliga ståndpunkten, +inrymde den äfven något af den gamla inhemska +uppfattningen, näml. i följande ännu gällande bestämmelse +i Giftermålsbalkens 3 kap., 9 §: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Häfdar man sin fästekvinna, då <i>är</i> det ett äktenskap, som skall +fullkomnas med vigsel, ehvad trolofningen är med eller utan villkor, +ändå att samma villkor ej fullgjorde äro. Undandrager han sig vigsel, +och framhärdar i denna sin motvilja, varde hon då förklarad för hans +äkta hustru, och njute full giftorätt i bo hans som i 10 kap. denna +balk sägs. Gör hon det: vare lag samma.» +</p> +<p> +Den inhemska uppfattningen är här bestämt fasthållen: +<i>genom trolofning och häfdande har förhållandet blifvit ett äktenskap</i>. +Men — och här ha vi den kyrkliga åskådningen — kontrahenterna +böra mottaga kyrkens välsignelse efteråt, +enär detta icke skett vid äktenskapets afslutande. Och +vägrar den ena att låta viga sig, kan äktenskapet visserligen +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_12' name='page_12'></a>12</span> +blifva offentligt erkänt, nämligen därigenom att den +andra begär att af domstolen förklaras för den förstnämdas +äkta make, men som straff för sitt undandragande +från vigsel får den, som undandrager sig, ej giftorätt i den +andras egendom. Emellertid finnes dock genom denna § +en utväg att erhålla lagligt äktenskap utan vigsel. +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +<b><i>Trolofning</i></b> eller förlofning är en enskild akt med hvilken +kyrkan intet har att skaffa. Detta gäller i regel +äfven om upplösning däraf. +</p> +<p> +<b><i>Lysning</i></b> är en borgerlig kungörelse utan någon som +hälst kyrklig karaktär. +</p> +<p> +<b><i>Vigseln</i></b> är däremot i regel en rent kyrklig ceremoni, +ehuru den uteslutande har borgerliga värkningar. Det +finns därför intet rimligt skäl hvarför vigseln nödvändigt +skall vara en <i>kyrklig</i> akt. I Tyskland och Frankrike är +det också tvärtom den <i>borgerliga</i> vigseln som är det enda +nödvändiga, och i England är det fritt val emellan borgerlig +och kyrklig vigsel. +</p> +<p> +Man kan i den obligatoriska kyrkliga vigseln ej +gärna se annat än ett obehörigt intrång från kyrkans sida +på det rent borgerliga området och därtill ett ofinkänsligt +påtvingande af en vidlyftig religiös ceremoni på en hel +del människor som ej vilja veta utaf den. Icke desto +mindre har vår första kammare — senast vid riksdagarna +1892, 1898, 1900 och 1903 — sett sig oförhindrad att +<i>afslå</i> samtliga inom riksdagen väckta och af andra kammaren +antagna förslag om tillåtelse för den som önskar +det att gifta sig borgerligt. +</p> +<p> +Emellertid är i vår lagstiftning <i>borgerlig</i> vigsel bestämd +för vissa fall samt valfri för en del andra fall. +</p> +<p> +<b><i>Reglerna i fråga om formen för äktenskaps ingående +i vårt land äro följande:</i></b> +</p> +<p> +<b><i>Kyrklig vigsel</i></b> måste användas: då båda kontrahenterna +tillhöra statskyrkan och inom denna äro döpta och konfirmerade +samt begått nattvarden; +</p> +<p> +då båda kontrahenterna tillhöra <i>samma</i> främmande +trossamfund och detta samfunds prästerskap af Kongl. +Maj:t medgifvits rätt att med laga värkan förrätta vigsel. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_13' name='page_13'></a>13</span></p> +<p> +<b><i>Borgerlig vigsel</i></b> måste användas: då endera eller båda +kontrahenterna tillhöra statskyrkan, men ej blifvit döpta; +</p> +<p> +då endera eller båda kontrahenterna tillhöra statskyrkan +och väl blifvit döpta, men ej konfirmerats och +ej häller »åtnjutit konfirmationsundervisning af präst inom +kyrkan samt af denne funnits beredda att efter undergången +konfirmation få tillträde till H. heliga nattvard»; +</p> +<p> +då båda kontrahenterna tillhöra samma främmande +samfund, hvars präster ej erhållit rätt att förrätta vigsel +med laga värkan; +</p> +<p> +då båda kontrahenterna tillhöra olika främmande trossamfund, +af hvilka <i>intetderas</i> präster äga rätt att förrätta +vigsel med laga värkan; +</p> +<p> +då den ena kontrahenten tillhör statskyrkan eller främmande +kristet samfund och den andra mosaiska läran. +</p> +<p> +<b><i>Kyrklig eller borgerlig vigsel kan efter kontrahenternas +fria val användas:</i></b> +</p> +<p> +då båda kontrahenterna tillhöra statskyrkan samt blifvit +döpta och »åtnjutit konfirmationsundervisning af präst +inom kyrkan samt af denne funnits beredda att efter undergången +konfirmation få tillträde till nattvarden», <i>men</i> endera +eller båda <i>icke begått nattvarden</i> (vare sig de nu konfirmerats +eller ej); +</p> +<p> +då ena kontrahenten tillhör statskyrkan samt blifvit +döpt och »åtnjutit konfirmationsundervisning etc.» (se det +föregående) och den <i>andra</i> tillhör främmande kristet samfund; +</p> +<p> +då kontrahenterna tillhöra <i>olika</i> främmande kristna +samfund samt ettdera eller bägge samfundens präster +medgifvits rätt att förrätta vigsel med laga värkan. — +</p> +<p> +Den som utträdt ur statskyrkan med uppgift att ingå +i visst främmande trossamfund, men sedan icke gjort det, +har rätt ingå äktenskap inför borgerlig myndighet likaväl +som om han tillhörde det främmande trossamfundet.<a name="FNanchor_E" id="FNanchor_E"></a><a href="#Footnote_E" class="fnanchor">[E]</a> +(Öfriga fall, för hvilka lagen ej gifvit uttryckliga föreskrifter, +vore det här för omständligt att behandla.) +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_14' name='page_14'></a>14</span></p> +<p> +Giftermål ingånget utomlands enligt där bestämda +regler är i Sverge af full giltighet, äfven om båda +kontrahenterna äro svenska medborgare. Denna regel är, +ehuru icke uttryckligen stadgad i lag, likväl obestridligt +gällande. Den är också förutsättning för en lag den 1 +juli 1898 som stadgar: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»§ 1. Äktenskap, som å utrikes ort slutits utan att svensk +lags föreskrifter därvid blifvit iakttagna, må i kyrkobok antecknas, så +framt äktenskapet enligt intyg af utländsk myndighet blifvit å den +utrikes orten <i>i där föreskrifven form</i> inför kyrklig <i>eller</i> borgerlig +myndighet slutet — — —». +</p> +<p> +Slutligen kan anmärkas att upplösning af äktenskap +är en helt och hållet borgerlig åtgärd, utom så till vida, +att vid upplösning <i>på grund af oenighet</i> varning af kyrklig +myndighet, nämligen först af kyrkoherden samt därefter af +kyrkorådet, är en förutsättning för erhållande af skilsmässa. +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-5'><b>5. Kyrkotagning.</b></a> Denna handling ligger det i +moders fria skön att underkasta sig eller icke. Den är +som bekant numera för det mästa kommen ur bruk. +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-6'><b>6. Gudstjänst.</b></a> Förr i tiden rådde allmänt gudstjänsttvång, +i det försummelse af gudstjänsten var belagt +med straff. Numera gäller tvång att deltaga i statskyrklig +gudstjänst eller andaktsöfning endast i särskilda fall. De +mera anmärkningsvärda af dessa fall är följande. +</p> +<p> +Lärjungar och äfven lärare i de offentliga skolorna +äro skyldiga att deltaga i de andaktsöfningar som hållas +i skolan. Därjämte skola enligt lärovärksstadgan lärjungarna +vid elementarlärovärk »under tillsyn af en eller +flera lärare hvarje sön- och högtidsdag bevista högmässogudstjänsten.»<a name="FNanchor_F" id="FNanchor_F"></a><a href="#Footnote_F" class="fnanchor">[F]</a> +</p> +<p> +Enligt Tjänstgöringsreglemente för armén skall »evangelisk-luthersk +gudstjänst med predikan hållas hvarje +sön- och hälgdagsförmiddag» och s. k. <i>korum</i> hållas morgon +och afton, hvarvid bön läses och en psalmvärs sjunges +före och efter densamma. Medlemmar af främmande trossamfund +skola, om de så önska, fritagas från att deltaga +i regementets gudstjänst, men <i>alla andra, de värnpliktiga +likaväl som de fast anställda, äro skyldiga att deltaga däri</i>. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_15' name='page_15'></a>15</span></p> +<p> +Vid flottan råder likaledes allmänt gudstjänsttvång. +</p> +<p> +Slutligen märkes, att äfven våra domstolar äro underkastade +sådant tvång. Sålunda skall vid härads- och +rådhusrätterna hållas gudstjänst vid hvarje års början. +Och i hofrätterna äger gudstjänst rum vid hvarje sessions +början, då, såsom det heter i kyrkolagen, »presidenten och +samtlige rättens ledamöter böra jämte afhörandet af en +till värket lämpad predikan åkalla Gud om nåd och bistånd». +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-7'><b>7. Kyrkotukt.</b></a> Kyrkotukten har, som bekant, förr i +tiden spelat en viktig roll, men numera återstå endast +några obetydliga kvarlefvor däraf. +</p> +<p> +Den enda form af kyrkotukt vi ännu ha i behåll är +<i>uteslutning från nattvarden</i> i vissa fall samt <i>varning af kyrkorådet</i>. +Beträffande kyrkorådsvarning kan nämnas att kyrkorådet +äger rätt att i och för »allvarliga föreställningar +och varningar» kalla inför sig en hvar som bor eller +uppehåller sig inom församlingen. Varning får meddelas +för alla »förseelser emot religionens och sedernas hälgd» +och kan således afse äfven sådant som är hvarje persons +ensak, t. ex. att försumma gudstjänsten, husförhör<a name="FNanchor_G" id="FNanchor_G"></a><a href="#Footnote_G" class="fnanchor">[G]</a> eller +dylikt. Varning af kyrkorådet har man ej rätt att undandraga +sig, men den är utan all rättslig betydelse, och +man får naturligtvis fästa den vikt därvid som man behagar. +</p> +<p> +Angående det tvång, som kan användas till åhörande +af kyrkorådets varningar, stadgas i Kongl. förordning om +kyrkostämma m. m. den 21 mars 1862 i 29 §: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Kallar kyrkorådet någon, som inom församlingen bor eller sig +uppehåller, till inställelse för att i de på kyrkorådets omvårdnad beroende +ordnings- och sedlighetsmål höras, är han pliktig att kallelsen +hörsamma, så vida han fyra dagar förut däraf erhållit del. Uteblifver +den sålunda kallade utan laga förfall, skall han böta 1 riksdaler riksmynt +till församlingens skolkassa och tillhållas af kyrkorådet genom +förnyade viten, som dock tillsammans ej må öfverstiga 15 riksdaler +silfvermynt, att sig inställa. Kan den tredskande ändock ej förmås +till inställelse, <i>äger kyrkorådet att lita Konungens Befallningshafvande +till</i>. (Denne beordrar då länsmannen att hämta den kallade.) +</p> +<p> +Församlingens präst äger däremot ingen laglig tvångsmakt +att låta föra församlingsmedlem till sig, lika litet +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_16' name='page_16'></a>16</span> +som han äger rätt att mot församlingsmedlems vilja inträda +i hans bostad för att förmana och varna honom +eller af annat skäl. +</p> +<p> +Slutligen kan nämnas, att man på senare tid från +kyrkligt håll sökt upplifva den döende kyrkotukten. Sålunda +antog 1893 års kyrkomöte för sin del en »Lag ang. +förfarande mot den som i församling inom svenska kyrkan +väcker förargelse eller bryter kyrklig ordning», enligt +hvilken lag varningsåtgärder voro föreskrifna bl. a. mot +den, som »visat sig som uppenbar motståndare till den +kristna tron», den som vägrat att döpa sina barn o. s. v. +</p> +<p> +Regeringen fann emellertid icke skäl att för riksdagen +framlägga detta reaktionära förslag. +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-8'><b>8. Edgång.</b></a> Löftesederna äro på senare tid till stor +del afskaffade. Sålunda borttogs på 1880-talet läkare-, +krigsmanna-, apotekare-, barnmorske-, m. fl. eder samt +år 1893 prästeden. För flera grupper af ämbetsmän kvarstår +likväl eden, t. ex. för domare. +</p> +<p> +För medborgare i allmänhet är ed i åtskilliga fall +föreskrifven, städse enligt det kända formuläret: »Jag lofvar +(l. betygar) och svär <i>vid Gud och hans heliga evangelium</i> +att etc.» med slutorden »<i>så sant mig Gud hjälpe till +lif och själ</i>.»<a name="FNanchor_H" id="FNanchor_H"></a><a href="#Footnote_H" class="fnanchor">[H]</a> +</p> +<p> +Vittnesed måste afläggas af den som åberopas såsom +vittne. Vägrar han att gå eden kan han »därtill hållas» +genom viten eller fängelse. Medger både käranden och +svaranden befrielse från eden har vittnesmålet samma giltighet +som om det vore beedigat. Men i svåra brottmål +skall ed i hvarje fall afläggas. +</p> +<p> +Värjemålsed (som af domstol kan åläggas en part +angående faktiska omständigheter där »halft bevis» föreligger +och »sanning ej annars utletas kan») måste äfven +afläggas, där parten ej vill uppoffra sin rätt. +</p> +<p> +Undantag från edstvånget kan medges främmande trosbekännare, +om han är »af sådan lära» (t. ex. kväkarnas) +»som ej tillstädjer honom att aflägga ed då den enligt +lag erfordras». I så fall skall Kongl. Maj:t förordna huru +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_17' name='page_17'></a>17</span> +förfaras bör.<a name="FNanchor_I" id="FNanchor_I"></a><a href="#Footnote_I" class="fnanchor">[I]</a> Detta gäller dock endast för den som +<i>tillhör</i> sådant främmande trossamfund, alltså ej för den som +blott utträdt ur statskyrkan med uppgift att ingå till det +ifrågavarande samfundet, utan att sedan värkligen ha ingått +däri. +</p> +<p> +Förklaring inför domstolen att man ej för sitt samvete +kan gå ed — t. ex. därför att Kristus uttryckligen sagt: +»I skolen alls icke svärja», »Edert tal skall vara ja, ja, +nej, nej, hvad därutöfver är, det är af ondo», o. s. v. — befriar +ej från edgång. Lika litet befrias man därifrån +om man t. ex. förklarar sig icke tro på »Gud och hans heliga +evangelium» och därför finna det motbjudande att högtidligen +svärja därvid. +</p> +<p> +Ed får enl. Rättegångsbalkens 17 kap. 7 § ej afläggas +af »okristen». Denna bestämmelse utgör emellertid +icke hinder för mosaiska trosbekännare att aflägga ed enligt +den för dem särskilt fastställda lydelsen (»vid Gud och +hans heliga <i>lag</i>»). Vidare får ed ej afläggas af »den som +af sådan lära är, att han om vittneseden en falsk och +skadelig mening hafver». Härvid gäller att domaren ej +fäster sig vid den edspliktiges uppgift att han omfattar +sådan lära; för befrielse fordras att man i vederbörlig ordning +slutit sig till ett samfund med dylik lära. +</p> +<p> +Det har stundom förekommit att personer hyst samvetsbetänkligheter +mot vittneseden i dess nuvarande formulering +utan att de hyllat sådan lära som icke tillstädjer +dem edgång. Då emellertid edsvägran ju medför böter +eller fängelse, hafva de aflagt eden, men låtit den föregås +af någon förklaring. +</p> +<p> +Såsom på exempel på en sådan må följande anföras: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Ehuru jag icke omfattar den öfvertygelse som ligger till grund +för edens religiösa element, anser jag mig likväl förpliktad att obrottsligt +hålla hvad jag i eden lofvar.» +</p> +<p> +I juridiskt afseende gör en dylik förklaring hvarken +till eller från. Dess betydelse ligger uteslutande i den +samvetstillfredsställelse den kan bereda edsafläggaren och +i den protest mot edstvånget som den innebär. +</p> +<p> +Slutligen kan nämnas, att domaren, då han finner +den som skall begå ed vara okunnig i kristendomen, äger +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_18' name='page_18'></a>18</span> +rätt att förvisa honom till prästerskapet för att undervisas +om edens vikt och betydelse. Af denna rätt bruka våra +domare också då och då begagna sig. +</p> +<p style='margin-top:1.0em'> +<a name='sec1-9'><b>9. Jordfästning.</b></a> Själfva begrafvandet eller jordandet +af en afliden sker, som bekant, utan kyrkliga ceremonier. +Däremot är <i>jordfästningen</i>, som föregår begrafvandet, +en kyrklig akt. +</p> +<p> +Om jordfästning vid dödsfall inom statskyrkan föreskrifver +nu <i>Lag angående jordfästning den 25 maj 1894</i> i 2 §: +»Den aflidne skall jordfästas inom sex veckor efter +dödsfallet, där icke giltiga orsaker för längre uppskof äro +förhanden. Jordfästningen må ej förrättas af annan än +präst i svenska kyrkan.» +</p> +<p> +Någon påföljd för underlåten jordfästning är icke stadgad +för den aflidnas anhöriga. De kunna alltså icke +straffas, om de låta begrafva den aflidna civilt, d. v. s. +utan prästerligt biträde. Då emellertid af präst förrättad +jordfästning enligt lag <i>skall</i> äga rum, kan ej häller prästen +hindras från att företaga densamma. Om pastor, såsom +lär ha händt, skulle i och för jordfästning låta uppkasta en +redan igenfylld graf, torde ett sådant förfarande ej +vara straffbart enligt svensk lag.<a name="FNanchor_J" id="FNanchor_J"></a><a href="#Footnote_J" class="fnanchor">[J]</a> +</p> +<p> +Skall den aflidna undergå <i>likbränning</i> i stället för att +begrafvas, måste jordfästning ovillkorligen ha föregått. Detta +föreskrifves i de bestämmelser angående likbränning i +Stockholms och Göteborgs likbränningsugnar, som Kongl. +Maj:t (den 14 dec. 1888 och den 24 jan. 1890) utfärdat. +Det heter där bl. a.: »Förrän likbränningen företages, skall +hos likbränningsföreningen aflämnas vederbörligt intyg, +att behörig jordfästning ägt rum; börande för den skull +föreningen med någon till svenska kyrkan hörande prästman +träffa aftal därom, att han, för den händelse att +annan om jordfästningens förrättande anmodad prästman +förklarar sig ej vara därtill villig, värkställer jordfästningen.» +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_19' name='page_19'></a>19</span></p> +<p> +Anmärkas kan, att enligt en kongl. resolution den 14 dec. +1888 likbränningsanstalt i Sverge icke får begagnas förrän +Kongl. Maj:t pröfvat »om och under hvilka särskilda villkor +användande af anstalten får äga rum». Andra likbränningsugnar +än i Stockholm och Göteborg finnas ännu +icke.<a name="FNanchor_K" id="FNanchor_K"></a><a href="#Footnote_K" class="fnanchor">[K]</a> +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +Jordfästning skall i vissa fall ske »<i>i stillhet</i>». Härom +stadgar 1894 års lag i §§ 6 och 7: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +§ 6: I stillhet skall jordfästas den, som blifvit afrättad eller ljutit +döden under föröfvande af groft brott, så ock den som förgjort sig +själf; dock att, om den som förgjort sig själf var afvita eller enligt +läkares intyg af sjukdom eller ålderdomssvaghet eller annan utan egen +skuld iråkad förvirring saknade förståndets fulla bruk, den döde må +jordfästas i vanlig ordning. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +§ 7: — — Vid jordfästning i stillhet böra endast närvara den +dödes anhöriga, om sådana finnas och inställa sig, samt de personer, +hvilka äro oumbärliga vid den dödes jordande. Ej må vid sådan jordfästning +förekomma klockringning, sorgmusik, sång eller liktal.» +</p> +<p> +Regering och riksdag ha år 1903 beslutat upphäfvande +af jordfästning i stillhet för den som förgjort sig +själf. Men samtliga domkapitel utom Strängnäs’ ha <i>afstyrkt</i> +denna af hänsyn till den aflidnas anhöriga väl behjärtansvärda +reform. Då detta skrifves afvaktar man kyrkomötets +beslut i saken; utan dess medgifvande kan nämligen +icke kyrkolag ändras, upphäfvas eller stiftas. +</p> +<hr class='tb' /> + +<div style='margin: auto; text-align: center; padding-top: 2em; padding-bottom: 1em'> +<h2 class='chapter'><a name='chap2'>2. Rättigheter och skyldigheter i ekonomiskt hänseende.</a></h2> + +</div> + +<p> +Skyldighet att betala skatt till statskyrkan och dess +prästerskap åligger alla, oafsett huruvida de tillhöra statskyrkan +eller ej. Ingen är alltså befriad därifrån, därför +att han tillhör främmande trossamfund eller utträdt ur +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_20' name='page_20'></a>20</span> +statskyrkan. Utskylderna till kyrka och prästerskap påföras +och indrifvas också alldeles som skatter till stat eller +kommun. +</p> +<p> +I allt detta kan man se en viss utvidgning af statskyrkans +makt under senare tid, ty förr (före 1862) utgingo +åtskilliga afgifter till kyrkan såsom s. k. <i>jura stolæ</i>, +d. v. s. särskilda afgifter för prästs biträde vid kyrkliga +förrättningar, hvilka afgifter alltså icke behöfde erläggas +af andra än dem som anlitade prästen. +</p> +<p> +I och med den förändringen att kyrkan tvångsvis i +form af skatter uttar alla kyrkliga afgifter ha däremot de +särskilda afgifterna bortfallit. Hvarken i de fall, där anlitande +af präst är frivilligt, t. ex. till barndop, eller i de +fall, där det är tvunget, t. ex. till vigsel, behöfver sålunda +detta biträde numera medföra någon kostnad. <b><i>Präst är +skyldig att utan betalning värkställa samtliga kyrkliga förrättningar +och utskrifva samtliga prästerliga intyg eller +bevis.</i></b> +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +Rätten att besluta om afgifter till kyrka och prästerskap +tillkommer — inom vissa gränser, för hvilka här ej +kan redogöras — hvarje församlings <i>kyrkostämma</i>. +</p> +<p> +Bestämmelserna om kyrkostämma äro i hufvudsak följande:<a name="FNanchor_L" id="FNanchor_L"></a><a href="#Footnote_L" class="fnanchor">[L]</a> +</p> +<p> +Rösträtt på kyrkostämma ha alla på kommunalstämma +eller vid allmän rådstuga röstberättigade <i>med undantag af +främmande religionsbekännare och dem som anmält sig till utträde +ur statskyrkan</i>. +</p> +<p> +Närmare angifvet tillkommer rösträtt på kyrkostämma +enligt dessa regler en hvar som är 1) myndig, 2) välfräjdad, +3) svensk undersåte, 4) medlem af kommunen, 5) <i>förbunden +att erlägga skatt till densamma</i> samt 6) ej häftar för +oguldna kommunalutskylder, 7) ej befinner sig i konkurs och +8) ej tillhör främmande trossamfund eller anmält sig till +utträde ur statskyrkan. Dessutom måste man för att äga +rösträtt <i>i stad</i> betala minst en krona i »allmän bevillning» +till staten (s. k. kronoskatt) samt, hvad både stad och +land angår, ha hunnit bli uppförd i kommunens röstlängd. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_21' name='page_21'></a>21</span></p> +<p> +<i>Förbundna att erlägga skatt till kommunen</i> äro såsom +regel alla medlemmar af densamma hvilka af taxeringsmyndigheterna +uppförts till <i>allmän bevillning</i>. Till allmän +bevillning skall åter uppföras en hvar som antingen +äger fastighet, värd minst 100 kronor, eller också har +minst 500 kronors inkomst om året. (I vissa fall kan +friheten att erlägga allmän bevillning utsträckas ända till +700 kronors årsinkomst.) +</p> +<p> +<i>Ogift</i> kvinna, änka eller frånskild hustru, som uppföres +till bevillning och alltså måste skatta till stat och +kommun, har kommunal rösträtt likaväl som man. <i>Gift</i> +kvinna saknar däremot i praxis sådan rätt, enär mannen +uppföres till bevillning och får skatta både för sina egna +och för hustruns inkomster och egendom. +</p> +<p> +Bolag, som betalar skatt till kommunen, har rösträtt. +För omyndigs skattskyldiga inkomst eller fastighet röstar +förmyndaren. +</p> +<p> +Vid omröstning på kyrkostämma gäller — utom i +Stockholm, där reglerna äro något afvikande — alldeles +samma <i>röstberäkning</i> som på kommunalstämma eller vid +allmän rådstuga, d. v. s. man äger, med vissa begränsningar, +röster i förhållande till hvad man betalar i allmän +bevillning (enligt den s. k. graderade eller fyrk-skalan). +</p> +<p> +Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas, en +på våren före maj månads utgång, en i oktober och en i +december. Dessutom kan i vissa fall hållas extra kyrkostämma. +I hvarje fall skall kyrkostämma kungöras från +predikstolen minst en vecka före stämman. På annat sätt, +t. ex. genom annons i tidningarna, behöfver den däremot +ej kungöras. I hvilket fall som hälst böra inträsserade +vara påpassliga, så att en kyrkostämma ej går dem förbi. +Särskilt viktig är <i>oktober</i>-stämman, <i>ty då skall utgifts- och +inkomstskatten för kyrka och skola bestämmas</i>. Likgiltighet +för kyrkostämma hämnar sig i form af ökade utskylder till +kyrkobyggnader m. m., det torde erfarenheten mångenstädes +ha visat. +</p> +<p> +Besvär öfver kyrkostämmobeslut kunna anföras, först +hos Konungens Befallningshafvande eller domkapitlet, därefter +hos Kongl. Maj:t. Hos de förstnämnda myndigheterna +skola besvären ingifvas 30 dagar från det beslutet upplästes +i församlingens kyrka, utom i Stockholm, där besvärstiden +endast är 14 dagar. — +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_22' name='page_22'></a>22</span></p> +<p> +Slutligen må betonas, att kyrkostämma icke blott +beslutar om afgifter till kyrkan samt väljer kyrkoråd, +utan äfven handlägger <i>folkskole- och uppfostringsärenden</i>. +Sålunda fattas där beslut om afgifter till folkskolan och +till uppfostran af vanartade barn, anordnande af folkskoleundervisningen, +vidare väljas där folkskolelärare och skolråd +m. m. Det är alltså äfven <i>medborgerliga</i> rättigheter +och viktiga sådana, som beröfvas de från kyrkostämma +uteslutna, d. v. s. främmande trosbekännare och ur statskyrkan +utträdda. +</p> +<p> +I detta sammanhang kan f. ö. påpekas det <i>olämpliga</i> +uti att, såsom med lagens tillåtelse i praxis ofta sker, +kyrkorådet och skolrådet sammanslås till ett <i>gemensamt +kyrko- och skolråd</i>. Till medlemmar af detta råd få nämligen +icke väljas andra än »för gudsfruktan och nit» +kände män (enligt bestämmelserna för kyrkorådet, hvilka +bestämmelser äfven gälla för det sammansatta kyrko- och +skolrådet). +</p> +<p> +Bättre att ha ett särskilt kyrkoråd och ett <i>särskilt +skolråd</i>, för hvars medlemmar det ej erfordras några kyrkliga +egenskaper, utan i stället hvad som värkligen behöfs, +nämligen nit <i>för skolväsendet</i>. +</p> +<hr class='tb' /> + +<div style='margin: auto; text-align: center; padding-top: 2em; padding-bottom: 1em'> +<h2 class='chapter'><a name='chap3'>3. Utträde ur statskyrkan.</a></h2> + +</div> + +<p> +Rätt till utträde ur statskyrkan medgafs icke förr än +år 1860. Ända dittills gällde straff för »affall» från statskyrkans +lära, och straffet var icke mindre än landsförvisning +och arfsrättens förlust. Man lyckades ej häller på +en gång helt och hållet frigöra sig från den gamla uppfattningen. +I 1860 års förordning angående främmande +trosbekännare hette det sålunda: »Faller någon från den +rena evangeliska läran af och låter ej af sina själasörjares, +undervisning sig <i>rätta</i>, varde han af domkapitlet eller +dess förordnade ombud <i>varnad</i>. Framhärdar han ändå i +sin <i>villfarelse</i> etc.» Därjämte benämnes den utträdande i +förordningen öfverallt »affälling». +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_23' name='page_23'></a>23</span></p> +<p> +I nu gällande förordning angående främmande trosbekännare +etc. af den 31 okt. 1873 stadgas i dess 3 §: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Har medlem af svenska kyrkan omfattat främmande kristen lära +och vill fördenskull ur kyrkan utträda; gifve sin afsikt tillkänna för +kyrkoherden i den församling han tillhör; uppgifve ock det trossamfund, +hvartill han vill öfvergå. Framhärdar han i sin afsikt; inställe sig, sedan +minst två månader förflutit, personligen hos kyrkoherden, samt anmäle +sig till utträde ur kyrkan; och göre kyrkoherden därom anteckning i +kyrkoboken. Ej må någon på grund af anmälan, som skett innan +han fyllt aderton år, anses från kyrkan skild. I främmande församling +må ej häller någon före denna ålder upptagas.» +</p> +<p> +Rättighet till utträde medgifves således endast anhängare +af <i>kristen</i> tro, ej dem som vilja öfvergå till muhammedanismen, +buddhismen, mosaiska läran o. s. v. och +ej häller ateister eller dem som icke ha någon viss religiös +tro. Det trossamfund hvartill man uppgifver sig vilja +ingå måste vara förutom <i>kristet</i> äfven »<i>främmande</i>» (= af annan +lära än statskyrkans); däremot behöfver det enligt flera +prejudikat <i>ej</i> vara <i>af staten erkänt</i>. Ej häller föreskrifves +det någonstädes att det uppgifna samfundet skall finnas i +<i>Sverge</i>. I hvilket fall som hälst skall den utträdessökande, +därest vederbörande pastor ej känner till samfundets lära, +redogöra för denna så pass fullständigt att däraf framgår +att läran är »kristen» samt »främmande». Finnes det uppgifna +samfundet ännu icke till, kräfves förklaring att sådant +samfund är afsett att bildas i vårt land. +</p> +<p> +Huruvida nu ett samfund kan anses kristet eller ej, +pröfvas i hvarje särskilt fall, i sista hand af Kongl. Maj:t. +</p> +<p> +Enligt en kongl. res. den 7 november 1884 behöfver +den som anmält sig till utträde <i>ej värkligen öfvergå +till det uppgifna samfundet</i>. Utträdet blir alltså giltigt vare +sig den utträdande ingår i samfundet eller ej. +</p> +<p> +Den som ej är fylld 15 år anses medfölja sina föräldrar, +om båda utträda. <i>Mellan 15 och 18 år kan utträde +icke vinnas.</i> +</p> +<p> +Slutligen må anmärkas att för <i>återinträde</i> i statskyrkan +icke finnas några bestämmelser gifna, men att i praxis +sådant medges utan vidare på blott anmälan. +</p> + +<p style="text-align:center; letter-spacing:3em;">* *<br/> *</p> + +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_24' name='page_24'></a>24</span></p> +<p> +För <i>bildande af nytt främmande trossamfund</i> föreskrifver +förut anförda förordning angående främmande trosbekännare +i 1 §: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Vilja bekännare af annan kristen troslära än den evangelisk lutherska +bilda särskild församling <i>och</i> önska de, att densamma varder <i>af +staten erkänd</i>; göre därom hos konungen ansökan, samt uppgifve +sin trosbekännelse och församlingsordning; bifoge ock, där de svenska +kyrkan tillhört, bevis om anmälan för utträde därur, som i 3 § omförmäles. +Finner konungen skäl att ansökningen bifalla, äge den församling +rätt till offentlig religionsöfning.» +</p> +<p> +Innan Kongl. Maj:t afgör sådan ansökan plägar utlåtande +inhämtas af vederbörande domkapitel hvilket till- eller +afstyrker ansökningen. Sålunda har t. ex. ansökan +af en unitarisk församling afstyrkts, därför att dess trosbekännelse +ej ansågs vara kristen. +</p> +<p> +Under förutsättning att de utträdessökandes troslära +anses vara kristen, samt deras församlingsordning ingifves +till Kongl. Maj:t, kunna de blifva en af staten erkänd +församling med rätt till offentlig religionsöfning, näml. +om Kongl. Maj:t <i>finner skäl</i> att bifalla ansökningen. +</p> +<p> +Härvid torde Kongl. Maj:t böra rätta sig dels efter +de särskilda föreskrifterna i förordningen om främmande +trosbekännare, dels efter regeringsformens föreskrift: +»Konungen bör ingens samvete tvinga eller tvinga låta, +utan skydda hvar och en vid en fri utöfning af sin religion, +<i>såvidt han därigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse +åstadkommer</i>». På grund af denna bestämmelse torde +sålunda mormonerna, hvilka hylla månggifte, icke kunna +blifva ett af svenska staten erkänt samfund. — +</p> +<p> +Utträde ur statskyrkan liksom medlemskap af främmande +trossamfund medför, såsom förut är sagt, icke någon +befrielse från de till kyrka och prästerskap utgående +skatter och afgifter. Däremot är den som icke tillhör +statskyrkan <i>utesluten från åtskilliga rent borgerliga rättigheter</i>. +Sålunda har han ju icke rösträtt på kyrkostämma, vidare +får han ej utses till statsråd (enligt regeringsformens 4 §) +och ej förordnas till förmyndare för omyndiga, tillhörande +svenska statskyrkan (enligt Ärfdabalkens 22 kap. 2 §), +vidare får han (enl. regeringsformens 28 §) »ej utnämnas +till prästerligt ämbete eller till annan tjänst, hvarmed är +förenat åliggande att meddela undervisning i kristendom +eller teologisk vetenskap», ej »såsom domare eller innehafvare +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_25' name='page_25'></a>25</span> +af annan tjänst deltaga i handläggning eller afgörande +af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning +eller befordringar inom svenska kyrkan», samt, +därest han är utlänning, ej utnämnas till något svenskt +ämbete (hvilket för utlänningar tillhörande den evangeliskt +lutherska läran i vissa fall är möjligt). +</p> +<p> +Slutligen föreskrifver förordn. angående främmande +trosbekännare i § 15: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Innehar den, som till utträde sig anmält, offentlig tjänst; varde +han därifrån skild, där ej tjänsten är af beskaffenhet, att han utan +afseende å sin trosbekännelse kunnat till densamma nämnas, samt +konungen eller den myndighet, som äger att tjänsten tillsätta, <i>finner +skäligt</i> att honom därvid bibehålla.» +</p> +<p> +Till sist må nämnas, att vid riksdagen flerfaldiga +gånger förgäfves väckts förslag att den som önskar utträda +ej skall behöfva uppge något visst trossamfund hvartill +han vill öfvergå. Äfven har väckts motion därom att +utträde ej skulle medföra förlust af några borgerliga rättigheter. +Att båda dessa reformer påfordras af den enklaste +känsla för billighet och religionsfrihet, behöfver väl +icke framhållas. Men första kammaren <i>afslog</i> t. ex. senast +år 1903 utan votering förstnämda förslag. +</p> +<hr class='tb' /> + +<div style='margin: auto; text-align: center; padding-top: 2em; padding-bottom: 1em'> +<h2 class='chapter'><a name='chap4'>4. Allmänna anmärkningar.</a></h2> + +</div> + +<p> +Af den redogörelse för gällande rätt som i det föregående +lämnats framgår bland annat att <i>dop</i>, <i>konfirmation</i> +och <i>nattvardsgång</i> numera äro så godt som alldeles fria från +tvång. De ha ju borgerlig betydelse endast i ett undantagsfall, +nämligen för inträde i folkskolelärareseminarium. +</p> +<p> +Däremot visar sig <i>det kyrkliga tvånget</i> ännu råda i +följande mer eller mindre ingripande afseenden. +</p> +<p> +1) Alla äro, vare sig de gilla eller ogilla statskyrkans +läror och oafsett huruvida de kvarstå i statskyrkan +eller tillhöra och understödja något främmande trossamfund, +tvungna att deltaga i underhållet af statskyrkan och dess +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_26' name='page_26'></a>26</span> +prästerskap samt därigenom indirekt främja statskyrkolärans +vidmakthållande i landet. +</p> +<p> +2) Utträde ur statskyrkan är dels icke alls medgifvet, +nämligen för personer under 18 år, dels efter fyllda +18 år tillåtet endast för dem som vilja ingå — eller åtminstone +uppge sig vilja ingå — i visst <i>kristet</i> trossamfund, +men däremot ej för dem som icke alls vilja tillhöra +något sådant samfund eller någon viss religion. +</p> +<p> +3) Utträde ur statskyrkan medför icke någon som +hälst befrielse från skatt till densamma, men däremot förlust +dels af rätten att besluta om sådan skatt, dels af +åtskilliga rent borgerliga rättigheter och fördelar, bland +hvilka särskilt märkes rätten att deltaga i beslut och +val rörande folkskolan inom kommunen. +</p> +<p> +4) Alla barn till föräldrar som tillhöra statskyrkan +skola uppfostras och undervisas i statskyrkans tro. Sålunda +skall i alla offentliga skolor meddelas religionsundervisning +i statskyrklig anda. Alla våra folkskolelärare +och -lärarinnor äro nödgade att bedrifva kristendomsundervisningen +på detta sätt. Förmyndare äro skyldiga +att uppfostra sina myndlingar i statskyrkans lära. +Barn som gå i folk- eller elementarskola kunna icke erhålla +befrielse från religionsundervisningen, äfven om föräldrarna +på det bestämdaste önska att deras barn ej skola +uppfostras i statskyrkans läror. Och om barnen undervisas +i hemmen eller enskild skola äro föräldrarna skyldiga +att se till att barnen bibringas åtminstone den kristendomskunskap +som meddelas i folkskolan, allt vid risk +att barnen eljes tagas ifrån dem, något som också faktiskt +skett ända in i senaste tid. +</p> +<p> +5) Tvång till statskyrkogudstjänst eller statskyrkliga +andaktsöfningar råder inom alla offentliga skolor och inom +hela krigsmakten — för de värnpliktige lika väl som för den +frivilligt anställda personalen — samt dessutom för våra +domstolar. +</p> +<p> +6) Alla statskyrkans medlemmar som någon gång +begått nattvarden äro för äktenskaps ingående tvungna +att underkasta sig den statskyrkliga vigselceremonien, +huru stridande emot deras känslor och åsikter denna ceremoni +eller den till grund däraf liggande kyrkliga åskådningen +än må vara. +</p> +<p> +7) Alla statskyrkans medlemmar måste vid risk af +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_27' name='page_27'></a>27</span> +viten eller fängelse vid de tillfällen då ed är i lag föreskrifven, +aflägga densamma enligt det gällande kristliga +formuläret. Härifrån medges ingen befrielse, äfven om +t. ex. den edspliktige af sitt samvete förbjudes att begå +ed eller om han icke alls tror på »Gud och hans heliga +evangelium», och edgången sålunda, såsom den nu är bestämd, +för honom ter sig såsom en tom och ovärdig +komedi. +</p> +<p> +8) Alla medlemmar af statskyrkan äro skyldiga och +kunna tvingas att på kallelse inställa sig inför kyrkorådet +för att af detta emottaga kristliga förmaningar och varningar. +</p> +<p> +9) Alla statskyrkans medlemmar skola begrafvas med +statskyrklig jordfästning, äfven om de själfva uttryckligen +önskat eller de efterlefvande af hänsyn till den aflidnes +lifsåskådning vilja ha civil begrafning. — +</p> +<p> +Till allt detta tvång kommer dessutom att <i>yttrande- och +tryckfriheten är ensidigt inskränkt till skydd för statskyrkans +lära eller de statskyrkligt troendes känslor</i>. +</p> +<p> +Visserligen blir det numera sällan fråga om att tillämpa +de lagparagrafer som i detta afseende ännu gälla, +men paragraferna äro dock icke upphäfda och ej häller +så föråldrade, att de ej <i>kunna</i> användas, åtminstone i tider +af reaktion. Bestämmelserna äro följande. +</p> +<p> +Strafflagens kapitel om »religionsbrott» stadgar bland +annat: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»1 §. Hvar som genom att <i>häda</i> Gud eller genom att <i>lasta</i> eller +<i>gäcka</i> Guds heliga ord eller sakramenten åstadkommer allmän förargelse, +straffas med fängelse i högst ett år eller böter. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +2 §. Gör man <i>gäckeri</i> af gudstjänsten, så att allmän förargelse +däraf kommer, straffes med böter eller fängelse i högst sex månader.» +</p> +<p> +Samma straffpåföljder drabba enligt tryckfrihetsförordningen +den som i tryck »hädar» Gud eller gör gäckeri +af Guds ord, sakramenten eller den allmänna gudstjänsten. +Men dessutom straffas enligt denna förordning »<i>förnekelse</i> +af en Gud och ett lif efter detta eller af den rena evangeliska +läran» med böter eller fängelse i högst ett år. +Denna paragraf tillämpades så sent som år 1888, nämligen +emot redaktör Hjalmar Branting såsom ansvarig utgifvare +för Socialdemokraten, i det herr Branting då dömdes +till 150 kronors böter för — förnekelse af en Gud +och ett lif efter detta! +</p> +<p> +Anmärkas kan, att motsvarande straffbestämmelser icke +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_28' name='page_28'></a>28</span> +alls finnas till skydd för de icke statskyrkligt troendes +åskådning och känslor. Gäckeri med främmande trosbekännares +gudstjänst är t. ex. icke belagt med straff +(med »gudstjänsten» menas nämligen endast <i>statskyrkans</i> +gudstjänst). +</p> +<p> +Utom nu nämda tvång på yttrandefriheten märkas +ytterligare föreskrifterna i kongl. förordningen »angående +särskilda sammankomster för andaktsöfning» den 11 dec. +1868: +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +»Medlemmar af evangeliskt lutherska kyrkan vare ej förment att +sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande +prästerskaps omedelbara ledning<a name="FNanchor_M" id="FNanchor_M"></a><a href="#Footnote_M" class="fnanchor">[M]</a>; dock må sådan sammankomst å +tid, då allmän gudstjänst i församlingen förrättas, ej äga rum så nära +det ställe, där gudstjänsten hålles, att denna eller ordningen därvid +störes. Ej häller må vid religionsöfning, som ej är att hänföra till +enskild husandakt, tillträde vägras församlingens prästerskap, medlem +af dess kyrkoråd eller den offentliga myndigheten i orten, hvilken sistnämda +myndighet, i händelse af inträffad olaglighet eller oordning, +äger att, där så nödigt anses, sammankomsten upplösa. Uppträder någon, +som ej är präst eller enligt kyrkolagen berättigad att offentligen +predika, vid dylik sammankomst såsom lärare med <i>andliga föredrag, +som anses leda till söndring i kyrkligt hänseende eller förakt för den +allmänna gudstjänsten, eller äljest till undergräfvande af religionens +hälgd</i>, ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda att i berörda egenskap +inom församlingen vidare uppträda. — Hvar som underlåter att +ställa sig till efterrättelse kyrkoråds förbud mot utöfvande af lärarevärksamhet, +böte från och med femtio till och med trehundra riksdaler.» +</p> +<p> +Innan förbudet utfärdas måste kyrkorådet först höra +den det gäller; det är olagligt att, såsom någongång händt, +utfärda förbud mot en person »för hans kända åsikter». +Och förbudet får endast gälla predikande. Andra kyrkliga +handlingar, såsom dop, utdelande af nattvarden o. s. v. +kunna icke lekman förbjudas. Ej häller falla religionshistoriska +eller religionsfilosofiska föredrag inom förordningens +räckvidd. +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +Angående <b><i>ansvarighet för brott som af prästman +begås i ämbetet</i></b> stadgar lag härom af den 8 mars 1889: +Präst, som i afseende å honom åliggande anteckningar +i kyrkobok angående borgerliga förhållanden eller meddelande +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_29' name='page_29'></a>29</span> +af ämbetsbevis därom gör sig skyldig till fel eller +försummelse, som kan medföra <i>kränkning af allmän eller +enskild rätt</i>, eller begår i sitt ämbete annan förbrytelse, +den där i allmän strafflag eller annan till kyrkolag icke +hänförlig författning är uttryckligen och särskilt nämd +såsom brott af ämbetsman, skall härför svara inför <i>världslig</i> +domstol. +</p> +<p> +Hit höra t. ex. vägran att utfärda fräjdebetyg, betingande +eller emottagande af betalning för ämbetsåtgärd +o. s. v. +</p> +<p> +Förbrytelse mot ämbetsplikt, vårdslöshet, försummelse, +oförstånd eller oskicklighet i de flästa andra fall afdömas +däremot af <i>domkapitlet</i> (i Stockholm af Stockholms stads +konsistorium). +</p> +<p> +Såvidt den genom brott kränkte önskar den skyldiges +<i>bestraffning</i>, har han alltså att vända sig i förstnämda +fall till vederbörande härads- eller rådhusrätt (genom stämning), +i senare fall till vederbörande domkapitel, därest +han ej föredrar att hos justitiekanslären eller justitieombudsmannen +påkalla allmän åklagares ingripande. +</p> +<p> +Åsyftar den genom brottet kränkte däremot icke dettas +bestraffning utan endast <i>att vinna rättelse</i>, bör han i +hvarje fall vända sig till domkapitlet, enär detta alltid +äger meddela behöflig rättelse. +</p> +<p> +Ett par exempel på den vid klagan mot prästman +vanligen använda form må till sist här bifogas. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:8em'> +Till Riksdagens herr Justitieombudsman. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Enär kyrkoherden i N. N. församling N. N. i för mig utfärdat +flyttningsbevis meddelat uppgift att jag icke på två års tid begagnat +mig af nattvarden (lämnat annan uppgift angående min fräjd än den i +lag bestämda) får jag, med bifogande af ifrågavarande bevis, härmed +vördsamt anhålla om laga beifran af bemälte N. N:s förfarande. +</p> +<table border='0' width='70%' cellpadding='2' cellspacing='0' summary='Illustrations' style='margin:1em auto'> +<tr> +<td colspan='3' align='right' style='font-size:0.9em'>Stockholm den 14 februari 1903.</td> +</tr> +<tr> +<td colspan='3' align='right' style='font-size:0.9em'><i>G. A. Lindberg.</i></td> +</tr> +</table> + +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%; margin-top:2.0em'> +(Vid anmälan hos justitieombudsmannen bör såvidt möjligt bevisning +om den anmälda felaktigheten bifogas. I ofvanstående exempel är +själfva flyttningsbeviset eller fräjdebetyget i detta hänseende tillräckligt. — Därest +präst skulle vägra att utfärda något bevis, t. ex. hinderslöshetsbevis, +bör intyg om denna vägran, utfärdat af två personer, +bifogas.) +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_30' name='page_30'></a>30</span></p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:8em; margin-top:2.0em'> +Till Domkapitlet i Göteborg. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Enär kyrkoherde N. N. i N. N. församling vägrat att för mig +utfärda vederbörligt bevis därom, att jag af präst inom kyrkan åtnjutit +konfirmationsundervisning och därvid funnits beredd att, efter undergången +konfirmation, få tillträde till Herrens heliga nattvard, får jag +vördsamt yrka åläggande för honom att vid anfordran utfärda begärda +bevis. +</p> +<table border='0' width='70%' cellpadding='2' cellspacing='0' summary='Illustrations' style='margin:1em auto'> +<tr> +<td colspan='3' align='right' style='font-size:0.9em'>N. N. den 27 oktober 1902.</td> +</tr> +<tr> +<td colspan='3' align='right' style='font-size:0.9em'><i>G. Gustafsson.</i></td> +</tr> +</table> + +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:8em'> +Till Stockholms stads konsistorium. +</p> +<p style='font-size: 0.9em; margin-left:4em; margin-right:4%'> +Enär vice Pastor N. N. i N. N. församling vägrat att med af oss +begärda namnet Minerva döpa vår den 3 innevarande mars födda +dotter, få vi härmed, jämte det vi för N. N:s sålunda ådagalagda förseelse +i ämbetet yrka laga ansvar, anhålla om förständigande för honom +att i dopet gifva vår dotter det af oss bestämda namn. +</p> +<table border='0' width='70%' cellpadding='2' cellspacing='0' summary='Illustrations' style='margin:1em auto'> +<tr> +<td colspan='3' align='right' style='font-size:0.9em'>Stockholm den 25 mars 1903.</td> +</tr> +<tr> +<td align='left' style='font-size:0.9em'><i>Karl Hagberg</i></td> +<td align='left'></td> +<td align='right' style='font-size:0.9em'><i>Maria Hagberg.</i></td> +</tr> +</table> + +<p style='margin-left:4em; margin-right:4%'> +</p><div class="figcenter"><img src="images/0002.png" alt="" title="" width="120" height="7" class="img"/><br /></div> + +<hr class='ppg-pb' /> +<div class='footnote'><a name='Footnote_A' id='Footnote_A'></a><a href='#FNanchor_A'><span class='label'>[A]</span></a> +<p> +Föräldrarna ha stundom äfven gifvit ett offentligt uttryck åt +sitt beslut att ej låta döpa barnet genom att i födelseannons utsätta +barnets namn, t. ex. sålunda »Vår son Ivar Bernhard, född den etc.» +eller »En son, kallad Ivar Bernhard, född den etc.» +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_B' id='Footnote_B'></a><a href='#FNanchor_B'><span class='label'>[B]</span></a> +<p> +Angående begången nattvards betydelse i borgerligt hänseende +för ett undantagsfall, se sid. <a href='#page_10'>10</a>. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_C' id='Footnote_C'></a><a href='#FNanchor_C'><span class='label'>[C]</span></a> +<p> +Kursiveringen i alla de lagar och författningar som i denna +skrift anföras, är af småskriftens förf. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_D' id='Footnote_D'></a><a href='#FNanchor_D'><span class='label'>[D]</span></a> +<p> +För tillämpning af denna bestämmelse äger skolrådet att vända +sig till Konungens Befallningshafvande. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_E' id='Footnote_E'></a><a href='#FNanchor_E'><span class='label'>[E]</span></a> +<p> +Det har flera gånger förekommit att fritänkare för att undslippa +kyrklig vigsel och i stället erhålla borgerlig sådan anmält utträde +ur statskyrkan med uppgift att ingå i visst främmande trossamfund (den +enda möjlighet för utträde som finns), utan att de värkligen ämnat +ingå i det uppgifna samfundet. De ha funnit detta förfarande bära +mindre emot än att underkasta sig den kyrkliga vigselceremonien med +sina böner, välsignelser och prästerliga förmaningar. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_F' id='Footnote_F'></a><a href='#FNanchor_F'><span class='label'>[F]</span></a> +<p> +Undantag härifrån har af Kongl. Maj:t medgifvits för åtskilliga +lärovärk (i Stockholm, Göteborg och — helt nyligen — Luleå). +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_G' id='Footnote_G'></a><a href='#FNanchor_G'><span class='label'>[G]</span></a> +<p> +Numera finnes ingen laglig förpliktelse att inställa sig till +katekesförhör eller s. k. husförhör. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_H' id='Footnote_H'></a><a href='#FNanchor_H'><span class='label'>[H]</span></a> +<p> +Under edgången skall edsafläggaren enligt praxis hålla två +fingrar på en bibel. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_I' id='Footnote_I'></a><a href='#FNanchor_I'><span class='label'>[I]</span></a> +<p> +I särskilt fall har en kväkares på heder och tro afgifna vittnesmål +likställts med beedigat sådant. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_J' id='Footnote_J'></a><a href='#FNanchor_J'><span class='label'>[J]</span></a> +<p> +I vissa trakter i nordligaste Norrland, där präst mindre ofta +besöker socknen, lär begrafning nästan alltid ske utan prästerligt biträde. +Prästen förrättar sedan vid sitt nästa besök jordfästning, och har på +sina ställen den egendomliga sed uppkommit, att å kistan sättes en +stör, som vid prästens ankomst upptages, hvarefter denne kastar de +öfliga tre skoflarna mull i det hål som uppkommit i jorden. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_K' id='Footnote_K'></a><a href='#FNanchor_K'><span class='label'>[K]</span></a> +<p> +Ang. likbränning se n:o 31 af Verdandis småskrifter. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_L' id='Footnote_L'></a><a href='#FNanchor_L'><span class='label'>[L]</span></a> +<p> +För närmare kännedom om bestämmelserna ang. kyrkostämma +hänvisas till K. förordn. ang. kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd +den 21 mars 1862 (införd i de vanliga lageditionerna). +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_M' id='Footnote_M'></a><a href='#FNanchor_M'><span class='label'>[M]</span></a> +<p> +Sådant var alldeles förbjudet i 1726 års s. k. konventikelplakat, +hvilket icke upphäfdes förrän år 1858. +</p> +</div> +<!-- generated by ppgen.rb version: 2.74 --> +<!-- timestamp: Fri Jul 16 15:07:51 +1000 2010 --> + + + + + + + +<pre> + + + + + +End of the Project Gutenberg EBook of Rättigheter och Skyldigheter gentemot +Statskyrkan, by Georg Stjernstedt + +*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER *** + +***** This file should be named 33791-h.htm or 33791-h.zip ***** +This and all associated files of various formats will be found in: + https://www.gutenberg.org/3/3/7/9/33791/ + +Produced by Tor Martin Kristiansen, ronnie sahlberg and +the Online Distributed Proofreading Team at +https://www.pgdp.net + + +Updated editions will replace the previous one--the old editions +will be renamed. + +Creating the works from public domain print editions means that no +one owns a United States copyright in these works, so the Foundation +(and you!) can copy and distribute it in the United States without +permission and without paying copyright royalties. Special rules, +set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to +copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to +protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project +Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you +charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you +do not charge anything for copies of this eBook, complying with the +rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose +such as creation of derivative works, reports, performances and +research. They may be modified and printed and given away--you may do +practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is +subject to the trademark license, especially commercial +redistribution. + + + +*** START: FULL LICENSE *** + +THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE +PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK + +To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free +distribution of electronic works, by using or distributing this work +(or any other work associated in any way with the phrase "Project +Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project +Gutenberg-tm License (available with this file or online at +https://gutenberg.org/license). + + +Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm +electronic works + +1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm +electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to +and accept all the terms of this license and intellectual property +(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all +the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy +all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. +If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project +Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the +terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or +entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. + +1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be +used on or associated in any way with an electronic work by people who +agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few +things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works +even without complying with the full terms of this agreement. See +paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project +Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement +and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic +works. See paragraph 1.E below. + +1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" +or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project +Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the +collection are in the public domain in the United States. If an +individual work is in the public domain in the United States and you are +located in the United States, we do not claim a right to prevent you from +copying, distributing, performing, displaying or creating derivative +works based on the work as long as all references to Project Gutenberg +are removed. Of course, we hope that you will support the Project +Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by +freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of +this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with +the work. You can easily comply with the terms of this agreement by +keeping this work in the same format with its attached full Project +Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. + +1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern +what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in +a constant state of change. If you are outside the United States, check +the laws of your country in addition to the terms of this agreement +before downloading, copying, displaying, performing, distributing or +creating derivative works based on this work or any other Project +Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning +the copyright status of any work in any country outside the United +States. + +1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: + +1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate +access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently +whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the +phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project +Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, +copied or distributed: + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + +1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived +from the public domain (does not contain a notice indicating that it is +posted with permission of the copyright holder), the work can be copied +and distributed to anyone in the United States without paying any fees +or charges. If you are redistributing or providing access to a work +with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the +work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 +through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the +Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or +1.E.9. + +1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted +with the permission of the copyright holder, your use and distribution +must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional +terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked +to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the +permission of the copyright holder found at the beginning of this work. + +1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm +License terms from this work, or any files containing a part of this +work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. + +1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this +electronic work, or any part of this electronic work, without +prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with +active links or immediate access to the full terms of the Project +Gutenberg-tm License. + +1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, +compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any +word processing or hypertext form. However, if you provide access to or +distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than +"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version +posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), +you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a +copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon +request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other +form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm +License as specified in paragraph 1.E.1. + +1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, +performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works +unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. + +1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing +access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided +that + +- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from + the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method + you already use to calculate your applicable taxes. The fee is + owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he + has agreed to donate royalties under this paragraph to the + Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments + must be paid within 60 days following each date on which you + prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax + returns. Royalty payments should be clearly marked as such and + sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the + address specified in Section 4, "Information about donations to + the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies + you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he + does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm + License. You must require such a user to return or + destroy all copies of the works possessed in a physical medium + and discontinue all use of and all access to other copies of + Project Gutenberg-tm works. + +- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any + money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the + electronic work is discovered and reported to you within 90 days + of receipt of the work. + +- You comply with all other terms of this agreement for free + distribution of Project Gutenberg-tm works. + +1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm +electronic work or group of works on different terms than are set +forth in this agreement, you must obtain permission in writing from +both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael +Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the +Foundation as set forth in Section 3 below. + +1.F. + +1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable +effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread +public domain works in creating the Project Gutenberg-tm +collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic +works, and the medium on which they may be stored, may contain +"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual +property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a +computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by +your equipment. + +1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right +of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project +Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project +Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all +liability to you for damages, costs and expenses, including legal +fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT +LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE +PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE +TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE +LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR +INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH +DAMAGE. + +1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a +defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can +receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a +written explanation to the person you received the work from. If you +received the work on a physical medium, you must return the medium with +your written explanation. The person or entity that provided you with +the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a +refund. If you received the work electronically, the person or entity +providing it to you may choose to give you a second opportunity to +receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy +is also defective, you may demand a refund in writing without further +opportunities to fix the problem. + +1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth +in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO +WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. + +1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied +warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. +If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the +law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be +interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by +the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any +provision of this agreement shall not void the remaining provisions. + +1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the +trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone +providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance +with this agreement, and any volunteers associated with the production, +promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, +harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, +that arise directly or indirectly from any of the following which you do +or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm +work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any +Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. + + +Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm + +Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of +electronic works in formats readable by the widest variety of computers +including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists +because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from +people in all walks of life. + +Volunteers and financial support to provide volunteers with the +assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's +goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will +remain freely available for generations to come. In 2001, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure +and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. +To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation +and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 +and the Foundation web page at https://www.pglaf.org. + + +Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive +Foundation + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit +501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the +state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal +Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification +number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at +https://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent +permitted by U.S. federal laws and your state's laws. + +The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. +Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered +throughout numerous locations. Its business office is located at +809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email +business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact +information can be found at the Foundation's web site and official +page at https://pglaf.org + +For additional contact information: + Dr. Gregory B. Newby + Chief Executive and Director + gbnewby@pglaf.org + + +Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation + +Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide +spread public support and donations to carry out its mission of +increasing the number of public domain and licensed works that can be +freely distributed in machine readable form accessible by the widest +array of equipment including outdated equipment. Many small donations +($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt +status with the IRS. + +The Foundation is committed to complying with the laws regulating +charities and charitable donations in all 50 states of the United +States. Compliance requirements are not uniform and it takes a +considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up +with these requirements. We do not solicit donations in locations +where we have not received written confirmation of compliance. To +SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any +particular state visit https://pglaf.org + +While we cannot and do not solicit contributions from states where we +have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition +against accepting unsolicited donations from donors in such states who +approach us with offers to donate. + +International donations are gratefully accepted, but we cannot make +any statements concerning tax treatment of donations received from +outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. + +Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation +methods and addresses. Donations are accepted in a number of other +ways including including checks, online payments and credit card +donations. To donate, please visit: https://pglaf.org/donate + + +Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic +works. + +Professor Michael S. Hart was the originator of the Project Gutenberg-tm +concept of a library of electronic works that could be freely shared +with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project +Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. + + +Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. +unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + + +Most people start at our Web site which has the main PG search facility: + + https://www.gutenberg.org + +This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, +including how to make donations to the Project Gutenberg Literary +Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to +subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. + + +</pre> + +</body> +</html> diff --git a/33791-h/images/0001.png b/33791-h/images/0001.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..235d351 --- /dev/null +++ b/33791-h/images/0001.png diff --git a/33791-h/images/0002.png b/33791-h/images/0002.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..2040077 --- /dev/null +++ b/33791-h/images/0002.png |
