diff options
Diffstat (limited to '31539-8.txt')
| -rw-r--r-- | 31539-8.txt | 1756 |
1 files changed, 1756 insertions, 0 deletions
diff --git a/31539-8.txt b/31539-8.txt new file mode 100644 index 0000000..ae9ef1c --- /dev/null +++ b/31539-8.txt @@ -0,0 +1,1756 @@ +The Project Gutenberg EBook of Nordostpassagens Historia, by Anton Stuxberg + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + + +Title: Nordostpassagens Historia + Vega-Expeditionens Föregångare + +Author: Anton Stuxberg + +Release Date: March 7, 2010 [EBook #31539] + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO-8859-1 + +*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORDOSTPASSAGENS HISTORIA *** + + + + +Produced by Ronnie Sahlberg and the Online Distributed +Proofreading Team at http://www.pgdp.net (This file was +produced from images generously made available by The +Internet Archive) + + + + + +NORDOSTPASSAGENS + +HISTORIA + +ELLER + +VEGA-EXPEDITIONENS FÖREGÅNGARE. + +EFTER BÄSTA KÄLLOR + +AF + +ANTON STUXBERG. + +STOCKHOLM + +OSCAR L. LAMMS FÖRLAG. + + +STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1880. + + + + +När man öfverskådar de arktiska resornas historia, från äldsta tider till +våra dagar, så mötes man af tre stora frågor, som mer än andra tilldraga +sig uppmärksamheten, derför att deras lösning alltid förefallit så +oöfvervinneligt svår, svårare, kan man säga, än alla andra frågor, som +hafva något samband med forskningarna i de arktiska trakterna. Dessa tre +frågor kunna korteligen utryckas med de orden: nordpolen, +nordvestpassagen och nordostpassagen -- det är de tre stora målen, som nu +under mer än tre århundraden eftersträfvats af olika nationer: engelsmän, +holländare, ryssar, danskar, svenskar, tyskar, österrikare och +nordamerikaner. + +Hvad målet för den första frågans lösning beträffar, så innebäres det, +utan vidare förklaring, i sjelfva namnet. Det gäller, rätt och slätt, att +framkomma till nordpolen, det vare sig nu, att detta måste ske med +fartyg, eller, sedan hypotesen om ett ständigt öppet polarhaf numera på +goda grunder blifvit öfvergifven, med slädar, eller slutligen, såsom +några personer föreslagit, med ballonger eller liknande luftskepp. +Deremot torde det vara nödvändigt att förklara, hvad som egentligen menas +med de inom den geografiska literaturen vanliga uttrycken: nordvest- och +nordostpassage. + +Med »nordvestpassagen» förstår man en sjöväg från Atlanten till Stilla +hafvet genom den nordamerikanska ögruppen, d. v. s. i nordvestlig +riktning från Europa. Med »nordostpassagen» menas likaledes en sjöväg +från Atlanten till Stilla hafvet, men i nordostlig riktning från Europa, +d. v. s. längs Sibiriens norra kust. Vägarne för de båda passagerna +ligga således inom det rent arktiska området, norra Ishafvet. + +Den svåra uppgiften att framtränga till nordpolen har ännu icke blifvit +löst, oaktadt betydliga insatser derför blifvit gjorda både af kapital +och personlig uppoffring. Nordvestpassagen är ännu i sin helhet +ofullbordad; Mac Clure anses som dess finnare, ty allra största delen af +sjövägen mellan Berings sund och Smiths sund genom Nordamerikas +ishafsarkipelag har blifvit tillryggalagd med fartyg, men der finnes ännu +en sträcka, må vara att den är blott tjugufem engelska mil lång, som ännu +aldrig plöjts af en köl. Nordostpassagen slutligen, oaktadt meningarna på +ett par undantag när uttalat sig för dess omöjlighet, är nu gjord +gerning. Om England med rätta gör anspråk på att hafva funnit +nordvestpassagen, så kan Sverige, efter den lyckliga utgången af +professor Nordenskiölds senaste ishafsexpedition från Norge till Berings +sund, med ännu större skäl berömma sig af att hafva funnit +nordostpassagen och dermed också bragt till ett lyckligt slut en af +polarforskningens tre stora hufvudfrågor. + +Nordpolen är nu till sist det stora mål bortom »isregionens förgård», på +hvilket framtiden skall koncentrera sina ansträngningar. Der finnes ännu +så mycket outforskadt, der finnas ännu så många upptäckter att göra, att +personer, som varmt intressera sig för den fullständiga kännedomen om +hela vårt jordklot, skola framdeles, liksom förr och nu, egna sin tid åt +dylika ansträngande arbeten. Hindren äro många, men uthålligheten skall +slutligen besegra dem, och föregående expeditioners dyrköpta erfarenhet +skall alltid gifva nyttiga vinkar för och underlätta en efterkommandes +arbeten. Nordostpassagen har sedan den tiden, då man bättre lärde känna +de högnordiska hafvens segelbarhet, alltid gält som den svåraste af de +tre svåra uppgifterna. Nu, sedan denna uppgift är löst, lider det väl +knappt något tvifvel, att man en gång skall lyckas att framtränga till +jordens nordpol. Mattas icke intresset af, komma forskningarna i den höga +norden att fortgå framdeles som under de senaste åren, då skall kanhända +i en snar framtid nordpolen icke längre vara ett önskningsmål, utan denna +snara framtids verkliga besittning. Vi, som fått upplefva +nordostpassagens utförbarhet, skola kanhända också en vacker dag få höra +talas om, att nordpolen blifvit uppnådd. + +I det följande skola vi kasta en flyktig blick på nordostpassagens +historia och dervid med några ord beröra frågans ståndpunkt på olika +tider. + +Spaniorernas och portugisernas vigtiga geografiska upptäckter i slutet af +1400-talet samt de stora rikedomar, som derigenom strömmade till Europa, +öster ifrån öfver Portugal, vester ifrån öfver Spanien, lockade snart +äfven andra sjöfarande och handelsdrifvande nationer till täflan med dem. +Särskildt för engelsmännen var en sådan täflan af nöden, emedan deras +produkter vid denna tid endast betingade ett ringa pris på den europeiska +marknaden och således icke der kunde finna någon fördelaktig afsättning. +Sebastian Cabota (eller, såsom han vanligen kallas, Cabot)[1], en +venezian, som vid unga år kommit med sin fader till England, hade redan +före midten af 1500-talet genom egna resor och upptäckter, dels för +engelsmäns räkning till New Foundland, dels för spaniorers till +Brasilien, gjort sig ett kändt namn och blifvit upphöjd till »Grand +Pilote of England». Denne Cabot framkastade planen för en sjöväg i +nordostlig riktning till Kina och Indien, och sålunda bildades genom hans +inflytande år 1553 ett sällskap af engelska köpmän, som stälde till sin +uppgift att utföra det af honom gifna programmet. + + [1] Sebastian Cabot föddes i Venezia 1475. Vid tjugu års + ålder följde han sin fader Giovanni till London, der + denne år 1496 af Henrik VII erhöll för sig och sina tre + söner rättighet att under kunglig flagga utlöpa med sex + fartyg på upptäcktsfärder. Sebastian Cabot gjorde sin + första resa vid tjugutvå års ålder. Han upptäckte den 24 + Juni 1497 Nordamerikas fastland, som man antager New + Foundland (enligt andra Labrador), och hade kommit + ungefär till Chesepeak-bay i Virginia, då han tvangs af + brist på lifsmedel att vända åter till England. Han gick + derefter i spansk tjenst, men vände slutligen efter + flera resor år 1548, vid sjutiotre års ålder, tillbaka + till England, der han af Edvard VI för sina många + tjenster utnämndes till »Grand Pilote». Det var här, som + han framkastade planen till nordostpassagen, för att på + denna väg komma till Kina och Indien. Han lefde ännu vid + åttiotvå års ålder, då Stephen Burroughs expedition år + 1556 afgick, och han var sjelf närvarande vid + expeditionens afgång. Antagligen dog han kort derefter, + ty efter denna tid återfinner man ingenstädes mera hans + namn i något företag. + +Sällskapet trädde genast i verksamhet och utrustade samma år en +expedition bestående af tre fartyg, som hade till hufvudsaklig uppgift +att söka den nordöstra vägen till Indien. + +De tre fartygen utgjordes af a) Bona Esperanza, om 120 tons och med sir +Hugh Willoughby såsom befälhafvare, b) Edward Bonadventura, om 160 tons +och under befäl af kapten Richard Chancellor, samt c) Bona Confidentia, +om 90 tons och under befäl af Master Durfoorth. Expeditionen utgick från +Ratcliff den 20 Maj 1553. Sir Hugh var chef för expeditionen i dess +helhet. Utanför norra Norge skildes fartygen genom en storm den 30 Juli. +Sir Hugh seglade utan uppehåll vidare och kom den 14 Augusti i sigte af +land, antagligen kuststräckan mellan södra och norra Gåskap på Novaja +Semlja. Emedan kusten var omgifven af is och årstiden enligt sir Hughs +förmenande var långt framskriden, vände han åter mot vester och gick till +ankar i mynningen af Arsina-elfven (»Varsina»), vester om ön Nokujeff, +vid 68° 23´ n. br. och 38° 39´ ostl. längd från Greenwich. Efter flera +fruktlösa försök att sammanträffa med landets invånare dukade hela Bona +Esperanzas och Bona Confidentias besättning, sjuttio man, både befäl och +manskap, under genom döden innan följande vår[2]. Sir Hugh och +flertalet af de båda fartygens besättningar lefde ännu i Januari 1554. De +döda kropparne, fartygen och de förda dagböckerna, som för öfrigt äro af +ett mycket magert innehåll, hittades på våren samma år af några ryska +fiskare eller fångstmän. Fartygsinventarierna och varorna fördes till +Cholmogory (de gamle nordboernas Holmgård, i närheten af det nu varande +Archangelsk), men återlemnades sedan på Ivan IV Vasiljevitschs befallning +till engelsmännen, som endast på detta sätt fingo kunskap om sina +landsmäns sorgliga öde. + + [2] Forster och Adelung uppge båda, att Bona Confidentia + skilts från Sir Hugh och återkommit till England. Detta + motsäges emellertid af de gamla källskrifterna rörande + resan. + +Emellertid seglade kapten Chancellor med det tredje fartyget, Edward +Bonadventura, efter en veckas uppehåll i Vardöhus hamn in i Hvita hafvet +och nådde Dvinas mynning. Den 23 November 1553 begaf han sig från +Cholmogory till Moskva. Han mottogs der i festlig audiens af tsaren, +emedan han utgaf sig för att vara sändebud från kung Edward VI, och +inledde så för Ryssland handelsförbindelsen med Vesteuropa, på samma gång +som han för England öppnade handelsvägen öfver land till det inre af +Asien[3]. + + [3] För att belysa de närmare omständigheterna, huru England + och Ryssland första gången trädde i förbindelse med + hvarandra, låna vi ur Adelung (»Reisenden in Russland + bis 1700», sidd. 201-202) följande: »När underrättelsen + spridt sig till Moskva om engelsmännens ankomst, gaf + Ivan Vasiljevitsch befallning att på det vänskapligaste + mottaga främlingarne och inbjöd ledaren sjelf att komma + till Moskva, der han blef mottagen med mycken + uppmärksamhet. Chancellor återvände det följande året, + 1554, till sitt fädernesland med en skrifvelse från + storfursten till drottning Maria med de utmärktaste + bevis på hans beredvillighet att träda i närmare + förbindelse med England. År 1555 gick Chancellor för + andra gången, på uppdrag af det under Cabots ledning + bildade 'Muscovy Company', med en rik laddning till + Ryssland, der han nu, liksom förra gången, rönte det + bästa mottagande i Moskva och fann en ypperlig + afsättning för sina varor. Då han året derefter anträdde + hemfärden, medsände Ivan Vasiljevitsch diakonen Ossip + Grigorjevitsch Nepea såsom gesandt för att försäkra + drottningen af England om sin vänskap och att med henne + sluta en ännu fastare förening. Men Chancellors fartyg + led skeppsbrott på Skotlands kust, och Chancellor fann + sjelf vid detta tillfälle sin graf i vågorna. De dyrbara + skänkerna, som storfursten skickat åt drottningen, och + alla varor, som engelsmännen tillbytt sig i Ryssland, + gingo förlorade. Den ryske gesandten var den ende, som + lyckades rädda sig; han fortsatte sin resa till London, + der han mottogs och bemöttes med stor utmärkelse, och + återvände sedan år 1557 till Ryssland med rikliga bevis + på drottningens ynnest och bevågenhet.» -- Från denna + tid strömmade fartyg i mängd från Vesteuropa, + företrädesvis från England, till Hvita hafvet, och redan + samma år, som Grigorjevitsch återvände till sitt + hemland, finna vi den sedermera så berömde Jenkinson på + uppdrag af 'the Muscovy Company' i handelsangelägenheter + i Ryssland. Jenkinson kom, liksom Chancellor, att spela + en framstående roll för den framtida samfärdseln mellan + England och Ryssland. Han begaf sig år 1558 långt in i + Ryssland, seglade öfver Kaspiska hafvet och trängde + sålunda långt bortom Rysslands dåtida gräns, fram emot + Bokhara. Fyra särskilda gånger besökte han ytterligare + Ryssland och utverkade slutligen, efter tioårig + bekantskap med storfursten, för det engelska + handelssällskapet ett förmånligt privilegium beträffande + den nordiska handeln. + +Följderna af denna resa, som till Vesteuropa bragte den första kunskapen +om det redan för ryssarne bekanta landet Novaja Semlja, blef bildandet i +London af »the Muscovy Company», som stälde till sin uppgift att befästa +och utvidga den vunna marknaden samt att förtsätta upptäcktsfärderna i +nordostlig riktning. + +År 1556 den 29 April utgick från Gravesend, på bekostnad af »the Muscovy +Company», pinassen Searchthrift under befäl af Stephen Burrough +(Burrowe), hvilken som »master» medföljt Chancellor 1553. Uppgiften var +att framtränga åtminstone till floden Ob. Den 23 Maj dublerade Burrough +Nordkap, och den 9 Juni framkom han till Kola-bugten, som han benämner +Kola-floden. Här uppehöll han sig till den 22 Juni för att reparera sitt +fartyg, då han begaf sig vidare i sällskap med flera ryska lodjor[4]. +Han kringseglade Kanin Nos och Svjatoj Nos, framkom den 15 Juli till +Petschora och inlopp den 25 Juli, efter att vid 70° 5´ n. br. hafva mött +mäktiga isflak, som hvarje ögonblick hotade att pressa sönder hans +fartyg, i Kariska hafvet vid en ö, som han gaf namnet S:t Jakob-ön (70° +42´ n. br.) och som är belägen vid Novaja Semljas sydända. Den 3 Aug. +landsteg han på Vajgatsch-ön, der han vid denna tiden fann flera ryssar. +Hall besökte Bolvanski Nos (d. ä. Afguda-udden) och meddelar derifrån +den första trogna skildring, som literaturen äger öfver samojedernas +offerplatser. På offerplatsen på Bolvanski Nos fann han ej mindre än 300 +afgudabilder. Han säger om dem, att de voro »de gröfsta och minst +konstnärliga arbeten han någonsin sett; munnen och ögonen voro på +åtskilliga af dem blodbestänkta, de hade formen af män, qvinnor och barn, +voro ytterst groft tillhuggna och på flera ställen blodbestänkta. Några +af dessa gudabilder utgjordes af en gammal träpinne med två eller tre hak +gjorda med en knif.» Denna korta beskrifning har sin tillämpning ännu i +våra dagar. + + [4] En lodja är ett tremastadt fartyg, som lastar från 25 + ända till 70 och 80 tons. Masterna äro af ett enda + stycke, och de två främsta bära hvardera ett råsegel, + den bakersta deremot ett gaffelsegel. Hvarje lodja har + 10 till 20 mans besättning. + +Burrough upptäckte härefter Jugor Schar, men förherskande nordostliga +vindar, drifis och nätternas tilltagande längd beröfvade honom hoppet +att detta år nå slutmålet för sin resa. Han stannade i Jugor Schar till +den 20 Augusti och vände så åter till Cholmogory, dit han kom den 10 +September. + +Han öfvervintrade i Cholmogory och hade för afsigt att följande året +fortsätta sin resa. Då erhöll han emellertid af engelska regeringen i +uppdrag att uppsöka den Willoughbyska expeditionens förolyckade fartyg. +Han fann fartygen vid Nokujeff-ön, men återvände derefter till +Cholmogory, utan att framtränga till Ob eller Novaja Semlja. + +Engelsmännens misslyckade försök att i nordostlig riktning finna vägen +till Kina och Indien föranledde dem att för någon tid vända sina +forskningsresor för samma syfte mot nordvest. Men när äfven de af +Frobisher under åren 1576, 1577 och 1578 företagna tre resorna för +nordvestpassagens finnande blefvo fullkomligt fruktlösa, begynte de på +nytt att söka sin lycka i hafven nordost om Europa. + +»The Muscovy Company», som fått privilegium på handeln med Ryssland, +utrustade för den skull år 1580 två barker, George (40 tons) och William +(20 tons), under befäl af Arthur Pet och Charles Jackman, för att uppsöka +den nordöstra vägen till Kina. Den 30 Maj lupo de ut från Harwich och +kommo den 23 Juni till Vardöhus, der de qvarhöllos af motiga vindar till +den 1 Juli. »Pet skyndade med sitt fartyg i förväg, framkom den 10 Juli +till Gåslandet på Novaja Semlja (70° 30´ n. br.), vände derefter mot +Kariska porten, som han fann stängd af is, framkom den 18 Juli till +sydändan af Vajgatsch och Jugor Schar, som efter honom erhållit namnet +Pets Sound, och trängde den 25 Juli till sammans med Jackman 4 till 5 mil +in i det Kariska hafvet, hvilket han åter lemnade redan den 28 Juli, +emedan isen icke medgaf honom någon passage.» (O. Peschel, Geschichte +der Erdkunde, p. 294.) Pet återkom den 26 December samma år lyckligt till +Ratcliff; Jackman deremot öfvervintrade någonstädes på norska kusten +söder om Trondhjem, utgick i Februari månad följande året i sällskap med +ett danskt fartyg, men hördes sedan aldrig mera af. + +Detta engelsmännens å nyo misslyckade försök aflägsnade nu deras tankar +för en lång tid på en nordostlig genomfart. För det närvarande känner man +visserligen, att den vägen icke med så stor framgång kan väljas norr om +Novaja Semlja, men om man fäster sig vid dåtidens erfarenheter i saken, +så måste man verkligen finna det förvånande, såsom en auktoritet i början +af detta århundrade uttrycker sig, »att de fruktlösa försöken i ett så +trångt och grundt sund som Jugor, der isen ofta måste ogenomträngligt +packa sig samman, så snart gjorde en ända på alla förhoppningar, och att +ingen föll på den tanken, att försöka kringsegla det nyupptäckta landet +ifrån vester eller norr, der dock hafvet är ojämförligt djupare och +rymligare, och der man alltså hade långt större utsigter till framgång.» +Orsaken dertill har man utan tvifvel att söka dels i bristen på +hjelpmedel, ty dittills hade alla resor blifvit utrustade på privatmäns +bekostnad, dels också i den omständigheten, att man väntade sig bättre +resultat af ett likartadt företag mot nordvest. + +Holländarne, som vid denna tid gjorde engelsmännen herraväldet på hafvet +stridigt, väntade emellertid endast på befrielsen från Filip II:s +tryckande regering för att med så mycket större ifver våga sig på dylika +företag. + +År 1593 bildade sig ett sällskap af Middelburgska köpmän för att utrusta +ett fartyg för det omnämnda ändamålet. Deras exempel följdes af köpmän i +Eukhuyzen, hvilka kraftigt understöddes af generalstaterna samt prins +Morits af Oranien. Och till dem slöto sig sedermera handlandena i +Amsterdam, som uppfordrades till liknande företag af Peter Plancius, en +af de berömdaste och kunnigaste geografer på sin tid. Genom dessa köpmäns +förenade krafter utrustades fyra fartyg, som år 1594 utgingo från Texel i +Holland, med uppgift att genom en nordostlig genomfart finna vägen till +Indien. Expeditionen leddes af a) Wilhelm Barents från Amsterdam (der +Gesandte jämte en liten Schellingsk fiskarjakt), som gjort sig känd såsom +en erfaren och djerf sjöman, samt b) Cornelis Nai och Brand Isbrand (der +Schwan och Merkur), af hvilka den förre vistats någon tid i Ryssland och +således hade någon bekantskap med ryska förhållanden. Barents skulle +enligt geografen Plancius' föreskrift taga vägen norr om Novaja Semlja, +Nai och Isbrand åter hade att framtränga genom sundet mellan Vajgatsch +och fastlandet. + +Fartygen utgingo från Texel de första dagarne af Juni och framkommo till +Kola-mynningen den 29 Juni. Derefter skildes deras vägar. + +Barents stälde kursen mot nordost. Den 4 Juli fick han Novaja Semlja i +sigte, der han landsteg vid 73° 46´ n. br., de ryska sjöfarandenas +Mys Suchoi. Han fortsatte färden nordvart, passerade Krestovaja Guba (74° +20´ n. br.), upptäckte Amiralitets-»ön», Tschorni Mys (== Svartenhoek, +75° 20´ n. br.) och Vilhelms-ön, samt ankrade den 9 Juli i +Beerenforth-bugten. Han besökte vidare Krestovi Ostroff och Kap Nassau, +mötte den 13 Juli mycket is, men följde kusten åt till »Troosthoek» och +såg den 29 Juli, då han nått 77° n. br., österut Novaja Semljas +nordspets, som han gaf namnet Iskap (»Yshoek»). Den 31 Juli nådde +Barents Oraniska öarne. Emedan hafvet var betäckt af is och manskapet +gjorde svårigheter, vände han den följande dagen om mot söder för att +sluta sig till Nais parti. Barents följde Novaja Semljas vestra kust +till Kariska porten, der han af drifis hindrades att angöra landets +sydspets. Han stälde då kursen mot sydvest och nådde vid 69° 15´ n. br. +öarne Matvejeff och Dolgoi, der han sammanträffade med Nai, som nyss +återkommit från Vajgatsch. + +Nai gick efter skilsmässan från Barents i slutet af Juni österut. Han +passerade den 7 Juli Kanin-halfön, gjorde ett kort uppehåll i Petschoras +mynning (den 18 Juli) och kom den 21 Juli i sigte af Vajgatsch-öns +vestkust. Han gick vidare till Jugor Schar (»De Straet van Nassau»), der +han på Vajgatsch-öns strand, vid 69° 43´ n. br., fann en samling af 400 +samojediska afgudar af trä. Den 1 Aug. lopp han in i Kariska hafvet, som +han gaf namnet Nya Nordsjön (»Nieuve Noort Zee»). Han var nära att vända +om, emedan han mötte mycket drifis, men tillryggalade omkring 45 geogr. +mil (180 minuter), hvarefter han fick syn på en låg kust, som gick från +SV till NO. Femtio geogr. mil från Jugor Schar visade sig land i +nordostlig riktning. Nai drog deraf den slutsatsen, att den stora flod +(sannolikt Mutnaja Guba på Samojedhalfön), som flöt ut der, måste vara +Ob, att kusten derifrån fortgick direkt till det mytiska Kap Tabin och +vidare till Kina, att expeditionens uppgift vore löst, och att +följaktligen ingenting mer vore att upptäcka.[5] Kusten mellan Jugor +Schar och den förmenta floden Ob kallade han Nya Holland. Han beslöt nu +att återvända hem. Den 15 Augusti passerade han Jugor Schar på återvägen +och sammanträffade omkring 10 geogr. mil vester derifrån med Barents. + + [5] Det skall helt visst förefalla mången besynnerligt, att + Nai af nisa upptäckter kunde komma till en sådan + slutledning. Men vi måste härvid draga oss till minnes, + att man på den tiden alldeles icke hade någon aning om, + att den asiatiska kontinenten sträcker sig ej mindre än + 120 längdgrader österut från Ob inom polcirkeln. + Dåtidens uppfattning af Asiens norra gräns grundade sig + på en år 1546 utgifven karta af frih. Sigismund von + Herberstein, hvilken två särskilda gånger, 1517 och + 1524, vistats vid hofvet i Moskva och då samlat + materialet till sin i många afseenden epokgörande + publikation -- den första värdefulla karta af Ryssland, + som den geografiska vetenskapen känner. På denna karta + finnes mycket riktigt Irtisch framstäld som en biflod + till Ob, floderna Mesen och Petschora finnas der också, + och Hvita hafvet framställes första gången såsom en arm + af Ishafvet. Men Herberstein förlägger Obs källa till + sjön Kitaisk, och derifrån skulle vägen enligt dåtidens + uppfattning icke vara synnerligen lång till Peking + (Cumbalich, Chambalik). Vi veta nu, att det var genom + bekantskapen med denna karta, som Cabot först föll på + den tanken att söka nordostpassagen, hvartill + Herberstein alltså kan få göra anspråk på att anses som + den indirekte upphofsmannen. + +Båda afdelningarna fortsatte sedan till sammans hemfärden. Den 24 Augusti +passerade de Vardöhus, och den 16 September återkommo de till Texel. + +Genom de till allt utseende säkra underrättelser om möjligheten af en +nordostlig genomfart till Kina, hvilka medlemmarne af den Naiska +expeditionen och särskildt Linschooten medförde, underhöllos de mest +sangviniska förhoppningar om företagets utförbarhet hos prins Morits af +Oranien och generalstaterna, så att redan det följande året, 1595, utgick +från Holland en ny expedition, bestående af sju fartyg och under ledning +af amiral Nai. Befälet öfver de särskilda fartygen innehades af Vilhelm +Barents, Brand Isbrand Tetgales, Lambert Oom, Thomas Willemson, Hermann +Janson och Heinr. Hartmann. Dessutom medföljde Linschooten, de la Dal, +Heemskerck, Rijp och Buys. -- Expeditionen lemnade Holland den 2 Juli och +skilde sig i två afdelningar, efter att hafva kringseglat Nordkap den 7 +Augusti. Den ena afdelningen gick till Hvita hafvet. Den andra gick +österut, mötte is den 17 Augusti vid 70° 30´ n. br. omkring 12 geogr. +mil vester om Novaja Semlja och framkom två dagar senare till Jugor +Schar, som var spärradt af is. Den 25 Augusti gjorde holländarne ett +försök att tränga österut, men förgäfves. Ett nytt försök den 2 September +aflopp bättre. De trängde några mil in i Kariska hafvet, men måste i +följd af is och nordvestliga stormar uppge försöket att komma vidare och +vände åter den 15 September. Barents ensam ville icke vända om; han +yrkade på, att man antingen redan detta år borde segla norrut längs +Novaja Semljas vestkust, eller ock öfvervintra der man då befann sig och +nästa sommar försöka komma vidare. Men hans förslag vann icke bifall af +någon. -- Efter en äfventyrlig hemfärd befann sig expeditionen sent på +hösten åter i Holland. + +Generalstaterna, som jämte prins Morits af Oranien deltagit i +utrustningen af denna dyrbara, men alldeles fruktlösa expedition, beslöto +sig nu för att icke vidare offra något på expeditioner i denna riktning. +Men på det icke intresset för nordostpassagens finnande för framtiden +måtte afmattas, utfäste de en belöning af 25,000 gulden. + +Geografen Plancius såg emellertid i den föregående expeditionens +misslyckande ett stöd för sin hypotes om ett öppet polarhaf, och att man +följaktligen borde söka vägen till Kina och Indien norr om Novaja Semlja. +Plancius' teoretiska spekulationer och Barents' praktiska +sjömannaduglighet förmådde några köpmän i Amsterdam att än en gång +utsända en expedition för nordostpassagens finnande. Så kom Barents +tredje resa till stånd, »kanhända den mest betydande», säger C. R. +Markham, »näst Hudsons af alla resor, som blifvit företagna till gränsen +för de okända polartrakterna». Två fartyg utgingo från Amsterdam den 10 +Maj 1596, under befäl af Jan Corneliszoon Rijp och Jakob van Heemskerck. +Barents deltog såsom styrman på Heemskercks fartyg, men var i sjelfva +verket själen i hela företaget. Rijp och Barents voro af olika meningar +rörande vägen för färden. De båda fartygen följdes till en början åt; de +upptäckte gemensamt Beeren Eiland och af Spetsbergen det nuvarande +Hakluyt Healand och någon del af nordkusten. Men den 1 Juli skildes de +vid Beeren Eiland, då Rijp vände om norrut mot Spetsbergen och Barents +seglade österut. + +Den 14 Juli seglade Barents »så långt in i isen, att han icke förmådde +tränga längre fram, ty han kunde ingenstädes se någon öppning i den, och +blef sålunda tvungen att med stor möda och ansträngning lovera ut ur den +igen samma väg som han kommit; han befann sig då vid 74° 10´ n. br.». +Den 17 Juli fick Barents Novaja Semljas vestkust i sigte vid 74° 40´ +n. br. Under outsägliga ansträngningar kämpande mot isen, trängde han +nordvart längs landets kust. Den 18 Juli passerade han Amiralitets-ön, +men från den 19 Juli till den 5 Augusti måste han ligga för ankar vid +Korsön, emedan tätt packad is hindrade hans färd. Den 7 Aug. passerade +han Hoek van Trost, men stötte åter på is och måste förtöja sitt fartyg +vid ett stort, 36 famnar djupt och 16 famnar högt isberg. Efter ständig +kamp med ismassorna nådde han den 15 Oraniska öarne och den 19 Hoek van +Begeerte. Han hade nu dublerat Novaja Semljas nordända och stälde altså +kursen mot sydost. + +Svårigheterna hade hittills visserligen varit stora nog för Barents och +hans kamrater, men från denna tid begynner en ny rad af pröfningar, långt +värre och outhärdligare än de hittills upplefda, och hvartill sjöfartens +annaler före denna tid icke hafva att uppvisa något motstycke. Vi skola +för den skull något utförligare omtala Barents' följande äfventyr. + +Den 21 Augusti inlopp Barents för första gången med sitt fartyg i den så +kallade Ishamnen, hvilken är belägen på Novaja Semljas ostkust vid 76° 7´ +n. br. och 68° 34´ ostl. längd. Han gick till ankar derstädes för natten +och försökte följande dagen att tränga vidare mot öster. Men han möttes +av dimma och tätt sluten is, så att han efter något loverande den 23 +måste bege sig åter till Ishamnen, der han den 24 instängdes af is. Dagen +derpå blef han åter fri, han följde landets ostkust söderut, men kunde +icke framtränga längre än till Stroom-bay. Härifrån vände han tillbaka +mot norr. Då han passerade Ishamnen den 26 Augusti, blef han på nytt +instängd af isen der. I följd af ostliga vindar, som voro de förherskande +vid denna tid och höllo isen tätt packad mot land, var det honom icke +vidare möjligt att med sitt fartyg slå sig ut ur den af drifis uppfylda +och omgifna viken. Under de sista dagarna af månaden rasade sydostliga +stormar, som försatte fartyget i en mycket farlig kollision med isen. Det +blef ganska illa tilltygadt af denna, det förlorade sitt roder, och man +begynte hysa grundade farhågor, för dess fullständiga undergång. Den 3 +Sept. inträdde visserligen en förändring till det bättre, isen begynte +fördela sig en smula, men vidriga vindar hindrade fartyget att löpa ut, +isen hopade sig på nytt kring det samma, det undergick ytterligare skador +och blef redlöst liggande på ena sidan. + +Från denna stund sväfvade Barents och hans folk icke längre i ovisshet +om det öde, som hotade dem. De lefde sig så småningom in i den +föreställningen, att de måste tillbringa vintern här, och fattade derför +det beslutet att föra i land ett gammalt segel, vapen, ammunition, +proviant och timmer, samt att, för den händelse de möjligen kunde blifva +fria, ställa i ordning och förbättra den redan på stranden befintliga +båten. + +Den 7 Sept. företogo några af manskapet en utflygt längs stranden. De +upptäckte en liten flod, vid hvars mynning hafvet uppkastat en stor mängd +drifved, och sågo spår i snön, som de trodde härröra från renar och +elgar. Det ogynsamma vädret, särskildt de häftiga nordostvindarne, som +varade de två följande dagarne, var icke just egnadt att inge dem något +hopp om en slutlig befrielse; och då vintern redan var i antågande, hade +de följaktligen intet annat val än att förbereda sig på en +öfvervintring. + +Det blef alltså beslutadt att bygga ett hus på land, och utan dröjsmål +grep man verket an. I främsta rummet hade man att utvälja en passande +bygnadsplats, och åtta man, väl beväpnade för att afvärja isbjörnarnes +anfall, ginge åter ut för att uppsöka och hemföra den drifved, som +påträffats redan förut. Enligt beräkning borde denna drifvedssamling vara +tillräcklig icke allenast till bygnadsmaterial, utan äfven att elda med +under den långa vintern. Vi kunna lätt tänka oss hvilken glädje detta +fynd framkallade hos hela manskapet. + +I midten af Sept. togo de talrika, af holländarne städse mycket fruktade +mötena med isbjörnar sin början. Det var redan så kallt, att hafsvattnet +afsatte två tum tjock is. För vinterbostadens uppförande begyntes nu +framforslingen af drifveden från den 6,000 steg aflägsna fyndorten, och +för detta ändamål begagnades slädar, som drogos hvardera af 8 man. I +medeltal framforslades 4 slädar drifved om dagen. + +Under senare hälften af Sept. blef hafvet närmast omkring mer eller +mindre isfritt. Men fartyget var fortfarande omgifvet af is, och då +holländarne redan uppgifvit allt hopp om att kunna återvända detta år, +funno de sig i sitt öde och begynte den 26 Sept. förberedelserna för +uppförandet af vinterbostaden. Kölden blef redan hinderlig för deras +bygnadsarbete, och tid efter annan upprepades björnarnes besök. Trots +deras jämförelsevis stora antal var det dock för holländarne alltid en +oroväckande sak, då en björn eller flera ville göra deras bekantskap. +Hade de icke genast en brinnande lunta till hands, så måste de reda sig +med sina hillebarder och spjut, och till och med då de sköto på +björnarne, gagnade detta mestadels snarare till att skrämma bort de +närgångna bestarne än att såra eller döda någon bland dem. Kölden var den +27 Sept. så skarp, att om någon under bygnadsarbetet tog en spik i +munnen, frös denna genast så fast, att blod följde med, då den åter togs +ut. + +Den 29 Sept. på eftermiddagen gick vinden öfver på ostkanten och medförde +under natten och följande dagen en så våldsam snöstorm, att det icke var +möjligt för manskapet att hemta drifved. Snöstormen tilltog den 1 Oktober +under en hård nordostvind med sådan häftighet, att man knappast kunde +andas, och man kunde då se framför sig högst två till tre +fartygslängder. + +Den 12 Oktober flyttade hälften af manskapet, åtta man, in i det nybygda +huset och tillbragte der natten för första gången. Men de måste ännu +fördraga köld och rök, ty de voro icke försedda med tillräckligt varma +kläder, och icke heller hade de ännu gjort sängplatserna och eldstaden i +ordning. Nu fortsattes transporten af alla lifsmedel och andra brukbara +saker från fartyget till vinterbostaden dit återstoden af manskapet, åtta +man, inflyttade redan den 24. Under den sista slädtransporten blefvo de +åter angripna af tre isbjörnar, men de drefvo dem på flykten med sina +hillebarder. I samma mån, som solen för hvarje dag höjde sig allt mindre +öfver horisonten, blefvo nu också fjällrackorna synliga, af hvilka den +första dödades den 27 Oktober och genast stektes och åts; hennes kött +smakade som kanin, och holländarne åto sedan kött af fjällrackor med +mycken begärlighet hela vintern igenom. Af isbjörnarnes kött deremot +gjorde de alldeles ingen användning. Sedan all proviant och andra +nödvändighetsartiklar blifvit inflyttade i vinterbostaden, fullbordade +och afslutade de anordningarna i husets inre. De satte vägguret i gång, +upphängde lampan, som matades med björnfett, och hopförde så mycket +drifved, som de kunde komma öfver, hvarvid de hade att kämpa mot starka +snöfall och svåra stormar. Den 3 November syntes solen sista gången öfver +horisonten. Från denna dag tog den långa arktiska vinternatten sin +början. + +Till förberedelserna för vintern hörde också att ombesörja bad, hvilket +skeppsläkaren åtog sig. Såsom badkar tjenade ett stort vinfat, i hvilket +den ene efter den andre kröp ner. Denna badtillställning, sannolikt att +döma ett ångbad, var en verklig välgerning för manskapet och bidrog helt +säkert i väsentlig mån till dess sundhet. På proviant var i allmänhet +ingen brist. Särskildt voro holländarne väl försedda med kött och fisk, +mindre deremot var mängden af bröd, som också för den skull efter den 8 +November utdelades i smärre rationer. Minst hade man qvar af +dryckesvaror, det öl, som ännu fans, hade till en del blifvit +förderfvadt, svagt och utan smak, och vinet begynte snart att minskas, så +att från den 12 November utdelades deraf endast två glas dagligen per +man, men mestadels gömde de sina vinrationer för särskilda högtidliga +tillfällen och drucko i vanliga fall (smält) snövatten. Af fjällrackor, +som förekommo talrikt, sedan solen försvann, då deremot isbjörnarne icke +syntes till allt ifrån denna tid ända tills solen åter visade sig öfver +horisonten, hade de godt färskt kött, som de skattade lika högt som +vildt. De uppstälde för den skull räffällor och drefvo hela vintern en +flitig och inbringande fjällracksfångst. Fällorna vitjades dagligen, +alltid fingo de åtminstone en fjällracka om dagen, en gång till och med +fyra; de begagnade icke blott deras kött såsom föda, utan de förfärdigade +äfven pelsverk af deras skinn, såsom mössor och dylikt. + +Under hela November månad var kölden icke så skarp, vädret icke så +dåligt, att holländarne dömdes att för någon längre tid hålla sig inom +hus. De kunde regelmässigt gå att vitja sina fäller, hemta drifved och +emellanåt besöka fartyget. Endast två dagar omnämnas särskildt, då de af +väderleken tvungos att hålla sig inomhus, men icke på grund af stark +köld, utan af svåra snöfall. + +December månad skaffade holländarne mera bekymmer än November, kölden +tilltog, brännmaterialen visade sig otillräckliga, snöstormarne +försvårade vistandet i det fria, proviant och dryckesvaror voro +otillräckliga för en sådan öfvervintring. Den af ohyflade trästycken +hopfogade vinterhyddan var naturligtvis något luftig och kunde icke +hållas tillräckligt varm med ved allenast i den mån kölden tilltog. De +tilltäppte för den skull skorstenen och försökte elda med stenkol, som de +hemtade från fartyget; genom ett sådant förfaringssätt tilltog värmen +visserligen ganska hastigt, men koloset medförde naturligen en lifsfarlig +bedöfning af de inneboende personerna, hvilka endast genom att skyndsamt +öppna skorstenen och dörren kunde rädda sig från en eljest säker död. Men +när dessa öppnats, gick åter mycken värme förlorad. För den skull +underhöllo de stundom alldeles ingen eld, men då inträdde snart en ännu +mycket märkbarare köld, på väggarne och sofplatserna bildade sig tjock +is, vägguret stannade, och endast med möda kunde sanduret hållas i gång. +När kölden blef synnerligen skarp, begynte till och med vinet att frysa, +så att det måste tinas upp före måltiden. De sökte nu att bekämpa kölden +genom en möjligast varm beklädning och genom att särskildt värma +fötterna. De sista dagarne i månaden hade holländarne att kämpa med en ny +svårighet. Då togo snöfallen så öfverhand, att deras vinterhydda +fullständigt snöade in, och de måste formligen gräfva sig ut, alldeles +som ur en källare. Detta oaktadt förblefvo de vid godt mod och räknade på +att de med December månads utgång hade öfverlefvat största delen af +vinternatten, och att de nu efter en icke allt för långt aflägsen framtid +hade att motse solens uppgång öfver horisonten. + +Såsom det gamla året hade gått till ända, så trädde det nya året 1597 in. +Det gjorde sitt inträde med häftig köld, stormar och snöfall. Under hela +fyra dygn lemnade holländarne icke sin hydda. Hvad som fans qvar af +vinförrådet gömdes nu delvis för möjligen kommande ännu sämre tider. All +den drifved, som de med så mycken möda släpat ihop, var redan uppbränd, +och de hade nu ej annat att göra än att elda med några husgerådssaker af +trä. Då inträffade den 5 Januari en förändring i väderleken: det blef +stilla och mildt, holländarne kunde åter gå ut i det fria och hemta nytt +bränsle. Emedan det var trettondedagsafton, beslöto de att festligt fira +dagen, så vidt deras tillgångar det medgåfvo. För detta ändamål uttogo de +sina hopsparade vinrationer, bakade pannkakor i olja och tillredde annat +extra bakverk af hvetemjöl. De voro alla glada och muntra, liksom vore de +hemma bland de sina och hölle der en stor fest, fjärran från denna +tröstlösa ensamhet i ett skoglöst, snöbetäckt land, hvars enda befolkning +utgjordes af dem, skilda hundratals mil från sina hem. Den 21 Januari +gjorde de den iakttagelsen, att fjällrackorna begynte uteblifva; detta +höllo de för ett tecken dertill, att björnarne snart åter skulle visa +sig, och detta blef också sedermera mycket riktigt händelsen. Så länge +björnarne voro försvunna, gjorde fjällrackorna sina besök, och kort innan +björnarne åter visade sig, försvunno fjällrackorna nästan fullkomligt. + +Då holländarne den 22 Januari roade sig i det fria med bollspel, varsnade +de åter igen ett dagsljusets tilltagande, hvaraf några drogo den +slutsatsen, att solen snart skulle visa sig öfver horisonten. Och då +Gerrit de Veer och Heemskerck den 24 Januari promenerade utefter +stranden, sågo de till sin stora glädje den sedan den 3 November +försvunna solens rand ofvan horisonten. De två följande dagarne hade de +visserligen icke denna anblick, emedan dimma rådde, men de fingo en +ersättning derför den 27 derigenom, att de alla den dagen sågo solens +hela skifva ofvan horisonten. + +Februari gjorde sitt inträde med storm och snöfall, hvilka hopade allt +mera snö kring hyddan, så att de den 3 Februari begynte underhålla +förbindelsen med ytterverlden genom skorstenen, emedan det föll sig långt +beqvämare än att hvarje gång skotta undan de djupa snösamlingarna utanför +dörren. Den 12 Februari fäldes en björn af nio fots längd och sju fots +höjd, som gaf dem minst 100 skålp. fett, hvilket var dem mycket välkommet +såsom brännmaterial i deras lampor; björnköttet kastade de ut åt +fjällrackorna, som ännu visade sig en och annan gång. Den nya +tillökningen af brännmaterial för lamporna medgaf dem nu någon tid +bortåt att mer, än som förr varit fallet, under vintern sysselsätta sig +med läsning och dylikt. + +Mars månad stälde holländarnes tålamod på ett hårdt prof. Den +återvändande vinterkölden, som de redan trodde sig vara förbi, det +ogynsamma vädret och svårigheten att långt bort ifrån tid efter annan +hemskaffa de nödvändiga vedförråden begynte att inverka skadligt på deras +under vintern i allmänhet ganska goda helsotillstånd. Nu talas för första +gången i dagboken om »de sjuka», som lågo i sina bäddar och uppvärmdes af +de friska genom heta stenar, hvaremot de friska åter sökte hålla sig +varma genom att gå och springa i det fria. -- Den sista veckan af April +var vackert, angenämt väder, och från och med den sista i samma månad var +solen dag och natt öfver horisonten. + +I Maj begyntes förberedelserna för att lemna vinterhyddan och anträda +återresan till Holland. I den fasta öfvertygelsen, att detta snart nog +skulle lyckas dem, gjorde de den 1 Maj slut på den sista återstoden +nötkött, som ännu var förträffligt bibehållet och, såsom dagboken +uttrycker sig, »endast hade det felet, att det icke räckte längre». En +hård storm från sydvest sopade den 2 Maj hafvet nästan fullkomligt rent +från is, men issamlingen vid fartyget låg fortfarande qvar, så att +manskapet begynte uppge hoppet om att någonsin kunna begagna sig af det. +För återresan satte de derför sin enda lit till de båda odäckade båtarne. +Fartygets befälhafvare Heemskerck hade visserligen till en början +förklarat, att de skulle qvarstanna i Ishamnen till slutet af Juni, +emedan han hoppades, att fartyget då skulle kunna vara fritt från den +omgifvande isen, men manskapet önskade allt efter som tiden framskred, +att man skulle lemna fartyget åt dess öde, öfverge det och begagna +båtarne ensamt för återfärden. Manskapet hade Barents på sin sida, och +denne lyckades också vinna befälhafvaren för manskapets mening. Den 14 +Maj, efter två veckors agitation, lofvade befälhafvaren att gå manskapets +önskningar till mötes, i fall icke fartyget vore isfritt i slutet af Maj. +Men månaden gick till ända, utan att der visade sig någon utsigt, att +fartyget vid den tiden kunde komma loss. + +Den 27 Maj begynte holländarne sätta i stånd och tackla båtarne. De hade +länge sedan fått nog af vistelsen i vinterhyddan och hade redan en vecka +i förväg gjort sina klädespersedlar och andra saker resklara, för att +icke framdeles öda någon tid derpå. Alldeles isfritt blef hafvet icke +under hela Maj månad, ty ostliga vindar förde hvarje gång mer eller +mindre drifis in mot kusten. Eljest äro icke många tilldragelser af +särskildt intresse att omtala från denna månad: man fann bland annat, att +björnarne voro mindre djerfva och närgångna än förut, man hemtade drifved +sista gången den 14 Maj, och då man en vecka senare ännu behöfde något +material att elda med, nedref man vinterhyddans utbygnad och begagnade +den som ved. Holländarne nedrefvo slutligen också en del af sjelfva +vinterhyddan för att användas vid båtarnes färdigbygnad. + +I första hälften af Juni fortsattes förberedelserna för återfärden med +fördubblad ifver. Af de meteorologiska uppgifterna framgår, att nu också +den arktiska sommaren tog sin början. Den 6 Juni omnämnes det första +regnet, som kom med sydvestlig vind, marken begynte tina upp, och de +under vintern använda filtstöflarne måste utbytas mot läderstöflar. +Arbetena för afresan voro af trefaldig art, först båtarnas sluttimring, +vidare deras och lifsmedlens transport till öppet vatten öfver en +betydlig landsträcka och öfver hopskrufvad is, slutligen äfven +transporten af två sjuka, styrmannen Barents och en af matroserna, till +platsen för afresan. + +Den 3 Juni, efter sex dagars arbete, blef den mindre båten segelklar, och +sex dagar derefter, den 9 Juni, den större. Medan en del af manskapet +förrättade detta arbete, förde de andra till hafvet de saker, som skulle +följa med hem. Dertill kunde ännu slädarne användas. Från den 4 Juni +fördes många slädladdningar till afgångsplatsen. Alla sakerna inpackades +i små, lätt handterliga balar, det ännu återstående vinet fyldes på små +fat, för att man i nödfall med lätthet skulle kunna lossa och lasta dessa +ting. Der funnos så många saker, att det syntes tvifvelaktigt, huruvida +allt kunde rymmas i båtarne. + +Det svåraste arbetet var transporten af de båda båtarne till hafvet. +Holländarne måste för det ändamålet först med stor ansträngning och möda +genom isflaken utarbeta en jämn väg med yxor, hackor, skyfflar o. d. Men +äfven detta hårda arbete utfördes med gladt mod, när de ännu till sist +hade att afvärja angreppet af en stor, mager isbjörn. Detta arbete +fullbordades den 12 Juni. Den 14 Juni var allt i ordning för afresan. De +båda sjuka, Barents och matrosen, fördes först från vinterhyddan på +slädar till afgångsstället. Barents skref dess förinnan ett bref, i +hvilket han skildrade expeditionens öden och öfvervintringen, och som han +upphängde i rökfånget insydt i en ammunitionspåse. Dessutom nedskref +befälhafvaren Heemskerck två bref, ett för hvarje båt, i hvilka de skäl +anfördes, som gåfvo anledning till den vågade återresan i två odäckade +båtar. Härpå befalde de sitt öde i Guds händer och afseglade den 14 Juni +1597 från den plats, der de hade tillbragt nära tio månader. De togo +samma väg som de kommit, foro så vidt möjligt i närheten eller i sigte af +land, kringseglade Novaja Semljas nordända och följde derefter landets +vestkust till Kariska porten. Derifrån stälde de kursen mot Petschoras +mynning, följde ryska kuststräckan vesterut och anlände lyckligt den 2 +September till Kola, efter en båtfärd, som varat två och en half månader +och omfattar en väglängd af sexton hundra sjömil, alla krokar +frånräknade. Den 1 November 1597 kom expeditionen åter till Amsterdam, +helsad af folkets jubelrop, men af de sjutton man, som öfvervintrat i +Ishamnen, voro numera endast tolf i lifvet. Barents hade dött strax efter +det båtfärden begyntes, den 19 Juni, dagen innan expeditionen dublerade +Iskap. Hans ben hvila förmodligen någonstädes på Novaja Semljas +ogästvänliga nordkust[6]. + + [6] Sedan holländarne den 14 Juni 1597 lemnade Ishamnen, har + denna intill den 7 September 1871, således under en tid + af 274 år, bevisligen icke varit besökt af menniskor. År + 1871, efter det att norska fångstmän redan två år förut + inträngt i hafvet öster om Novaja Semlja, kom den gamle + ishafsfararen E. Carlsen från Tromsö af en händelse att + med sitt fartyg inlöpa i Ishamnen den 7 September. + Carlsen fann der på stranden åtskilliga lemningar af ett + förolyckadt fartyg och längst in i bottnen af viken ett + hus, som han genast igenkände hafva tillhört + holländarne. Huset hade 32 fots längd, 20 fots bredd och + var bygdt af 1-1/2 tum tjocka, 14 till 16 tum breda + furuplankor. I det numera förfallna huset hittade + Carlsen och hans folk en mängd saker, sammanlagdt + omkring 150 olika artiklar. Bland dessa må särskildt + nämnas: gevärspipor, svärd, hillebarder, lansspetsar, + verktyg, brynstenar, grytor, ljusstakar, tennstop, ett + väggur, en flöjt, lås, en metallklocka, en kista (som + innehöll filar och andra verktyg), några + klädespersedlar, som voro förmultnade, en trefot, som + tjenat såsom härd, samt tre böcker, af hvilka den ena + utgjordes af ett väl bibehållet exemplar af Mendozas + »Kinas historia» i holländsk öfversättning. Utanför + huset funnos massor af ren-, säl-, björn- och + hvalrossben. När Carlsen återkom till Hammerfest den 4 + November, inköptes de af honom funna relikerna af + engelsmannen Lister Kay, som sedermera öfverlemnade dem + åt nederländska regeringen. De deponerades i marinmuseet + i Haag, der ett hus, framtill öppet, blifvit + konstrueradt för att inrymma dem. De Jonge har egnat + dessa reliker en särskild skrift, »Nova Sembla. De + voorwerpen door de Nederlandsche zeevaarders na hunne + overwintering ald aar 1597, achtergelaten en in 1871 + door kapitein Carlsen teruggevonden», tryckt i Haag + 1872. Han pröfvar först deras äkthet, lemnar derefter en + berättelse om Barents' resa, behandlar sedan den frågan, + huruvida någon resande besökt platsen för + öfvervintringen före 1871, och ger slutligen en + detaljerad beskrifning af de olika sakerna jämte + historiska och antiqvariska upplysningar. + +Det var att vänta, att den olyckliga utgången af Barents' +öfvervintringsexpedition skulle verka afskräckande från upprepade företag +i samma syfte och betydligt sänka de förhoppningar, som man dittills hyst +om programmets slutliga lösning. Dertill kom ännu en annan omständighet, +den nämligen, att samtidigt med Barents' tredje resa hade vägen till +Indien kring Goda Hopps-udden utan svårighet blifvit tillryggalagd af +Cornelius Houtman (1595--1597), dennes exempel manade till efterföljd, +och der bildades ett holländskt-ostindiskt handelskompani, som sedan på +denna väg begynte sin välsignelserika kolonialverksamhet i de ostindiska +farvattnen. + +Men der fans ännu i England en man, som höll hårdnackadt fast vid det +gamla programmet om en passage i nordvestlig, nordlig eller nordostlig +riktning. Det var Henry Hudson, känd lika mycket genom sina många och +vigtiga geografiska upptäckter som genom sin tragiska död. + +Hudson hade under sin första ishafsresa 1607, sedan han upptäckt +Grönlands ostkust, gjort ett fruktlöst försök att norrut från Spetsbergen +tränga fram öfver polen. Han beslöt för den skull att försöka sin lycka i +nordostlig riktning. Det följande året, 1608, utgick han den 22 April +från Thames med ett litet fartyg, som »the Muscovy Company» utrustat för +hans räkning. Han kringseglade Nordkap den 3 Juni, träffade sex dagar +senare vid 75° 30´ n. br. den första isen, som han undkom efter några få +stötar, kryssade sedan långsamt vidare, tills han genom våldsamma nord- +och nordostvindar såg sig tvungen att vända, och gick den 25 Juni till +ankar utanför Novaja Semljas vestkust vid 72° 12´ n. br. Han fann på +stranden en mängd hvalben och renhorn och såg här och der i hafvet +hvalar, hvalrossar och sälhundar. Landet gjorde på Hudson öfver hufvud +taget ett angenämt intryck. Han upptäckte en stor flod (sannolikt +Gussinicha), som kom från nordost, och utskickade en del af sitt manskap +med uppdrag att utforska, om här icke möjligen vore den sökta +genomgången. Men manskapet återvände utan önskadt resultat. Han gjorde nu +ett sista försök att förbi Vajgatsch-ön intränga i Kariska hafvet; men +oöfvervinneliga hinder spärrade hans väg. Beröfvad hoppet att finna +nordostpassagen, anträdde han den 6 Juli återfärden och landsteg den 26 +Augusti i Gravesend. -- Denna Hudsons resa är så till vida af vigt för +den fysikaliska geografien, som derunder anstäldes de första +iakttagelserna öfver magnetnålens inklination i de arktiska trakterna. + +Hudson hade emellertid på visst sätt ännu icke uppgifvit allt hopp. Två +år senare, 1610, då han var gången öfver i holländskt-ostindiska +kompaniets tjenst, upprepade han försöket att finna en nordostpassage. +Han lemnade Texel den 25 Mars, passerade en månad derefter Nordkap och +stälde så kursen rakt på Novaja Semlja. Den 4 Maj fann han hela landet +omgifvet af ännu obruten is. Han vände för den skull den 19 Maj åter till +Vardöhus och gick derifrån öfver till Nordamerika i afsigt att i denna +riktning finna en sjöväg till Indien. + +År 1612 försökte en holländare, Jan Corneliszoon van Horn, att norr om +Novaja Semlja framtränga mot öster. Från ön Kildin stälde han kursen +direkt mot Novaja Semlja och framkom dit den 30 Juli. Han seglade längs +kusten norr ut ända till den 8 Aug., då han möttes af tät, med landet +sammanhängande is. Han följde ismassans rand ända till 76° 30´ n. br. och +vände först der tillbaka mot Novaja Semlja. Han styrde derefter mot +nordvest längs efter en isbarrier intill 77° n. br., gick på nytt +tillbaka mot kusten, men anträdde sedan återfärden till Holland. + +Det så kallade Nordiska eller Grönländska kompaniet, som bildat sig i +Holland år 1614, utrustade år 1625 ett fartyg för ett förnyadt försök att +i nordost finna vägen till Kina. Befälhafvare för fartyget blef Cornelis +Bosman. Han utgick från Texel den 24 Juni, passerade den 24 Juli ön +Kolgujeff och fick den 28 Juli Novaja Semljas kust i sigte vid 71° 55´ n. +br. Ända till den 3 Augusti hade han att oafbrutet slå sig fram genom is. +Först denna dag lyckades det honom att inlöpa i en med tolf till tretton +holmar uppfyld vik. Den 7 Augusti gick Bosman åter till segels, den 10 +inträngde han i Jugor Schar, och den 13 i Kariska hafvet. Mäktiga +ismassor drefvo honom snart tillbaka till sundet, hvarigenom han kommit. +Den 24 Augusti utbröt en våldsam storm från nordost, hvarunder fartyget +förlorade sina båda ankaren. Bosman hade nu ej annat val än att, med +eller mot sin vilja, återvända till Holland. Han återkom dit den 1 +September. + +Detta var holländarnes sista försök att finna en nordostlig väg till +Indien. Den fruktlösa utgången af alla resor, som de gjort, föranledde +dem nu att inskränka sig till den visserligen ojämförligt längre, men i +alla händelser säkra vägen kring Afrika. Väl återfinna vi efter denna tid +holländska fartyg i Novaja Semljas och andra arktiska haf, en holländare +vid namn Vlaming gjorde till och med år 1664 en ganska märklig resa kring +Novaja Semljas nordända och trängde långt in i Kariska hafvet -- men +emedan dessa resors mål var ett helt annat, nämligen fångsten af hvalar +och andra trangifvande djur, så kunna de icke komma under behandling vid +denna öfversigt. + +Efter många misslyckade försök mot nordvest begynte man åter under sista +hälften af sjuttonde århundradet att i England tänka på en +nordostpassage. Mångahanda och till största delen icke mycket sannolika +underrättelser om de arktiska hafvens isfrihet, äfvensom om resor, som +skulle hafva blifvit företagna af holländska fartyg till ovanligt höga +breddgrader, ja, ända till sjelfva polen, och några hundra mil österut +från Novaja Semlja, Barents' mening, att Kariska hafvet är isfritt 20 mil +från kusten, samt slutligen egna och sjelfständiga funderingar ingåfvo +John Wood, kapten i engelska marinen, en erfaren och skicklig sjöman, som +hade åtföljt sir John Narborough på hans resa genom Magellans sund, den +öfvertygelsen, att man med säkert hopp om ett lyckligt resultat skulle +kunna söka denna genomgång midt emellan Spetsbergen och Novaja Semlja. +Besluten att egna sig åt detta företag, ingick han 1676 till konungen och +hertigen af York med en skrifvelse, i hvilken han framstälde 7 motiv och +3 faktiska bevis[7] för sin åsigt. Båda pröfvade riktigheten af hans +framställning, och konungen gaf befallning, att fregatten Speedwell +skulle ställas till kapten Woods disposition, under det att hertigen i +förening med flera magnater inköpte pinken Prosperous, som under befäl af +kapten William Flawes skulle åtfölja Speedwell. + + [7] Motiven voro: 1:o Barents hade uttalat den meningen, att + isen sträcker sig icke mer än 20 mil ut från Grönlands + och Novaja Semljas kuster, och ett mellanrum af 160 mil + utgöres af öppet haf; 2:o ett bref från Holland, + offentliggjordt i »Philosophical Transactions», + ådagalägger, att ryssar hade funnit hafvet öppet norr om + Novaja Semlja; 3:o några holländare, som lidit + skeppsbrott på Korea, hade berättat, att der på kusten + fångats hvalar med isittande engelska och holländska + harpuner; 4:o en för mr Joseph Moxon af holländare + berättad egendomlig historia; 5:o berättelsen om ett + holländskt fartyg, som varit polen nära på en grads + afstånd -- hvilken berättelse gifvits honom af kapten + Goulden; 6:o kapten Gouldens påstående, att all drifved + funnen på Grönland var svårt sönderäten af hafsdjur; 7:o + berättelsen om två fartyg, som seglat 300 mil österut + från Novaja Semlja (berättelsen finnes tryckt i + »Philosophical Transactions»). -- De faktiska bevisen + voro: 1:o Vid polen är lika varmt som under norra + polarcirkeln -- det bevisas af grönländares erfarenhet; + 2:o några icke fullt begripliga påståenden om + vindförhållanden och dimmor; samt 3:o jordmagnetismens + inflytande kan icke i någon förvillande grad inverka på + en säker passage tvärs öfver polen. + +Wood och Flawes utgingo från Thames den 28 Maj 1676, passerade Nordkap +den 19 Juni och stälde sedan kursen mot nordost. Den 22 Juni, då de +enligt beräkning befunno sig vid 75° 53´ n. br. och 39° 48´ ostl. längd, +stötte de på sammanhängande is, som sträckte sig från VNV till OSO. Under +förutsättning, att denna is sammanhängde med Spetsbergen, styrde de längs +efter dess rand österut. Fyra dygn seglade de i denna riktning och lupo +in i hvarje öppning, som de trodde sig se i isen, men det visade sig, att +den hade bildat en alldeles sammanhängande och ogenomtränglig mur. Den 26 +Juni på aftonen sågo de på 15 mils afstånd Novaja Semljas höga och +snöbetäckta kust. Följande dagen öfvertygade de sig, att isen +sammanhängde med kusten, och hunno vid middagen, på 6 mils afstånd från +land, 70° 46´ n. br. och 54° 4´ ostl. längd. I afvaktan på en gynsam +förändring i isens läge loverade de mellan kusten och en massa isflak, +som hade aflöst sig från den fasta isen. Den 29 fram mot midnatt, då +vinden var vestlig och dimma rådde, varskodde man från Speedwell is rätt +för-ut. Man lät genast vända, men under sjelfva brassningen stötte +fartyget mot ett undervattensgrund, hvilket det likväl undkom utan vidare +äfventyr. Men kort derefter syntes åter igen bränningar, och under en +andra vändning fastnade fartyget så ohjelpligt på en klippa, att det icke +syntes möjligt mer att komma loss. Vågornas svall kastade det ännu högre +upp på grundet, fregatten blef läck och begynte fyllas med vatten. Kapten +Wood hade intet annat val än att med sitt manskap rädda sig till +stranden, hvilket också lyckades honom med förlust af två man. Men de +räddade befunno sig nu i en nästan hopplös belägenhet. Deras följeslagare +Prosperous var försvunnen bortom horisonten, och de misstänkte, att äfven +den lidit skeppsbrott, eller att, om så icke varit händelsen, det var för +den omöjligt att se dem under den nu rådande tjockan. Den enda roddbåt, +som de hade qvar, kunde bära blott omkring tretio personer; men de voro +sammanlagdt sjutio. Några önskade att fara i båten till Rysslands kust; +andra ansågo det vara bättre att öfver land bege sig dit; några tänkte +till och med att förstöra båten, på det att alla måtte vederfaras ett och +samma öde, det måtte bli räddning eller undergång. För att tygla deras +onda afsigter betjenade sig kapten Wood af det under inga omständigheter +lofvärda hjelpmedlet af rusgifvande drycker; han bemödade sig att genom +ett ständigt rus göra dem glömska af sitt onda uppsåt. De lefde under +hela tio dagar i en sådan fruktansvärd belägenhet, tills ändtligen den 8 +Juli Prosperous till allas glädje visade sig utanför under segel. Kapten +Flawes varseblef den eld, som de gjort upp för att ådraga sig hans +uppmärksamhet; han räddade dem alla och kom den 22 Juli med dem +välbehållen åter till England. + +Den olyckliga utgången af kapten Woods företag hade från en den ifrigaste +förfäktare af nordostpassagen gjort honom till en häftig motståndare +deremot. Han försäkrade, att Novaja Semlja och Spetsbergen bilda ett +sammanhängande fastland, att hafvet, som omger dem, är betäckt med evig +is, och att man måste hålla alla berättelser af holländare och engelsmän, +som påstå motsatsen, för blotta uppfinningar, såsom de också till en del +ovilkorligen måste vara. »Det är å ena sidan tydligt», säger Lütke, »att +denna sjöfarande för att försvara sin olycka betjenade sig af månget +påstående, som är svårt att bevisa och som han kanhända icke sjelf trodde +på; men å andra sidan begingo de, som fortfarande försvarade +nordostpassagen, lika bevisliga orättvisor mot honom. De kastade på honom +hela skulden för företagets misslyckade utgång och påstodo, att han +blifvit sin första plan otrogen, att han, i stället för att hålla sig +midt emellan Spetsbergen och Novaja Semlja, af feghet sökt sig in till +detta senare lands kust, och mycket annat dylikt. Kapten Wood seglade +från Nordkap i nordostlig riktning, träffade den ogenomträngliga isen +nära nog midt emellan Spetsbergen och Novaja Semlja, och måste +nödvändigt, för att finna en väg genom den samma, förändra sin dittills +följda kurs och särskildt taga vägen mot öster, ty vid ostkusten af +Spetsbergen hopar sig isen, genom en beständig strömsättning från öster +mot vester, ojämförligt mycket mera än vid kusten af Novaja Semlja. En +färd mellan is och land är vida farligare och osäkrare än mellan ren is, +och Wood har för den skull icke tagit vägen in emot land af något slags +feghet. För att rättvist kunna bedöma en sjöfarandes handlingssätt i +brydsamma fall, särskildt för att beskylla honom för feghet eller dylikt, +skulle man alltid först sjelf hafva försökt något likartadt.» + +Liksom året 1625 betecknar slutpunkten för holländarnes försök att finna +den nordostliga vägen till Indien, så betecknar året 1676 för en lång tid +slutpunkten för engelsmännens sträfvanden i samma syfte. Enskilda lärde, +sådana som Lomonossof, Engel, Barington och andra, sökte visserligen ännu +gång efter annan att framhålla nordostpassagens möjlighet, men det är +tydligt, att hvarken regeringarne eller privata kapitalister lyssnat till +deras mening. Året 1676 var och förblef en betydande gränspunkt i +nordostpassagens historia, ty der frågan då lemnades, der blef hon +stående under ett helt århundrade, och när engelsmännen sedan åter igen +togo upp henne, skedde det endast vid sidan af ett annat vigtigt företag, +som naturligtvis blef behandladt som hufvudsak. + +När den bekante upptäcktsresanden Cook i Juli 1776 med fartygen +Resolution och Discovery gick ut på sin tredje stora resa, hade han i +uppdrag af amiralitetet att våren 1778 från Kamtschatka segla norrut så +långt, som kunde synas honom möjligt, »för att söka en nordost- eller +nordvestpassage från Stilla hafvet till Atlanten eller Nordsjön». Att +från det af Bering år 1728 genomseglade och efter honom benämnda Berings +sund tränga ostvart och söka finna nordvestpassagen var hufvudmålet för +Cooks resa -- ty samtidigt skulle en annan engelsk expedition under +Pickersgill från Baffins bay segla vestvart, -- men man ville icke lemna +tillfället obegagnadt att äfven då pröfva nordostpassagens möjlighet, +ehuru i omvänd riktning mot de tolf föregående expeditionerna. + +Efter sina storartade upptäckter i Stilla hafvet seglade Cook, i enlighet +med de erhållna föreskrifterna, sommaren 1778 norrut mot Berings sund. +Han lemnade Aleutiska ögruppen den 2 Juli och passerade Berings sund den +10 Augusti. En vecka senare, den 17 Augusti, mötte han den första isen +vid 70° 41´ n. br., sedan han förut följt den amerikanska kontinenten +ända till Iskap (70° 15´ n. br.). Den 18 Augusti fann Cook för godt att +vända, han befann sig då vid 70° 44´ n. br. och 160° 35´ vestl. längd +från Greenwich, hvarefter han stälde färden mot vester och sydvest, allt +efter isens läge. Han nådde Sibiriens ishafskust vid Rirkajpia (Nordkap), +som är beläget vid 68° 55´ n. br. och 179° 54´ vestl. längd. Han ansåg +det omöjligt att komma längre i denna riktning och vände för den skull +mot öster och genom Berings sund till de Havaiska öarne, der han, som +bekant, blef dödad i en strid med infödingarne den 14 Februari 1779. +Samma expeditions andre befälhafvare, kapten Clerke, gjorde detta år ett +nytt försök att från Berings sund tränga ostvart mot Baffins bay, men +försöket aflopp utan synnerlig framgång. Resultatet blef, att kapten +Clerke bestred möjligheten af en nordost- eller nordvestpassage. Forster, +som medföljde expeditionen, uttalade sig emot teorien om Ishafvets +segelbarhet synnerligt långt norr om Berings sund, och redaktören af +Cooks reseverk påstod, att »denna Cooks resa hade visat menskligheten den +välgerningen, att man på grund af dess utgång borde lära sig att afstå +från andra likartade onyttiga upptäcktsresor». Dermed var i England domen +sagd öfver nordostpassagens utförbarhet, ty sedan den tiden hafva +engelsmännen aldrig mera befattat sig dermed. Deras arbeten och +forskningar i polartrakterna hafva sedan dess uteslutande egnats åt att +framtränga till polen och att utföra nordvestpassagen. + +Åter igen förflöt en lång tidrymd, nära ett helt århundrade, innan tanken +på nordostpassagens utförbarhet vaknade till nytt lif. Under tiden hade +de arktiska trakternas geografi, deras vind- och strömförhållanden +blifvit ojämförligt mycket bättre kända än under Cooks dagar: den +sibiriska kuststräckan mellan Lena och Berings sund hade blifvit +kartlagd, engelska vetenskapliga expeditioner och amerikanska fångstmän +hade befarit Ishafvet på stora sträckor å ömse sidor om Berings sund, +hafvet mellan Spetsbergen och Novaja Semlja hade blifvit rätt väl +undersökt, norrmännen hade genom sina många framgångsrika fångstfärder +visat vägen till Kariska hafvet, och de erfarenheter slutligen, som +blifvit samlade särskildt under detta århundrades många resor i andra +arktiska haf, hade lemnat många upplysningar af stort värde. Med sådana +förutsättningar till grund och ångan som hjelpmedel i navigationens +tjenst kunde man hysa goda förhoppningar att ändtligen lösa det gamla +problemet om nordostpassagens möjlighet. Österrikarne voro de, som nu +togo saken om hand. + +Efter en rekognosceringsfärd i hafvet mellan Spetsbergen och Novaja +Semlja sommaren 1871 beslöto österrikarne Weyprecht och Payer att förbi +Novaja Semljas nordspets och Sibiriens kust göra försöket att framtränga +till Berings sund och derunder anställa forskningar i det okända hafvet +nordost ut från Novaja Semlja. Tanken om en österrikisk-ungersk +ishafsexpedition mottogs med entusiasm inom hela österrikiska monarkien. +Befälet öfver expeditionen i dess helhet liksom arbetena till sjös +anförtroddes åt löjtnant Weyprecht, en kunskapsrik och bepröfvad sjöman. +Löjtnant Payer åter hade att ombestyra ledningen af arbetena i land, ty +han hade länge sedan under sina geodetiska arbeten i Alperna och +ytterligare såsom deltagare i Koldeweys öfvervintringsexpedition till +Grönlands ostkust 1869--1870 gjort sig känd såsom en öfvad alpklättrare, +en god tecknare och en beslutsam och entusiastisk forskare. + +Expeditionens fartyg, ångaren Tegetthoff, om 300 tons, utrustades i Elbe +med tillgodoseende af alla moderna hjelpmedel, försågs med proviant +o. dyl. för 2-1/2--3 års tid och utgick slutligen från Bremerhaven den +13 Juni 1872. Största delen af manskapet utgjordes af dalmatier från +Adriatiska hafvets kust. Såsom ismästare medföljde särskildt kapten E. +Carlsen från Tromsö, hvilken gjort sig väl känd derigenom, att han +kringseglat både Spetsbergen och Novaja Semlja samt hemfört relikerna +från Barents' vinterhydda i Ishamnen. Efter några ytterligare anordningar +i Tromsö lemnade expeditionen denna stad den 14 Juli. + +Den 19 Juli möttes den första isen vid 74° 15´ n. br., den 29 Juli kom +man i sigte af Novaja Semlja, och den 12 Augusti sammanträffade +Tegetthoff vid Pankratjefföarne med slupen Isbjörn, som med grefve +Wiltschek ombord var utgången för att nedlägga en proviantdepot för +expeditionens räkning på Novaja Semljas vestkust. Den 21 Augusti togo de +båda fartygen afsked af hvarandra, Isbjörn vände åter till Norge, och +Tegetthoff ångade norrut på sin storartade upptäcktsfärd. Förr än efter +två års förlopp borde man icke hoppas att erhålla några underrättelser +från den väl anlagda expeditionen, ty sedan man passerat Novaja Semljas +nordspets och framträngt österut till Tajmyrlandet, hade man för afsigt +att tillbringa första vintern i närheten af kap Tscheljuskin, Sibiriens +nordligaste udde, och den andra någonstädes på de Nysibiriska öarne eller +möjligen på Wrangels land. + +Men expeditionen fick en helt annan utgång, än man med skäl hade väntat +sig. Redan några timmar efter de båda fartygens skilsmässa hade en frisk +nordostlig vind skjutit så mycket is samman kring Tegetthoff, att +rundtomkring icke var en enda smula vatten att se. Detta inträffade vid +76° 22´ n. br. och 62° 3´ ostl. längd från Greenwich, på ungefär sex +mils afstånd från kusten. »Jag hade förtöjt fartyget», säger Weyprecht, +»vid ett flak, fullt medveten derom, att det skulle blifva instängdt. Å +ena sidan kunde jag icke besluta mig för att låta de 15 mil åter gå +förlorade, som vi lyckligt vunnit under de detta år ogynsamma +förhållandena, å andra sidan utgjordes all den kring oss liggande isen af +så sönderbråkad drifis, att jag med visshet räknade på, att första +ostliga vind skulle föra alltsammans åtskils. Men i stället för ostliga +vindar, som jag hade väntat skola efterträda de föregående veckornas +ihållande våldsamma sydveststormar, inträdde nu stiltje omväxlande med +vestliga vindar. De senare medförde ganska mycket snö, som i förening med +temperaturens snabba sjunkande sammanband drifisen. Ända till den 9 +September gafs der ingen förändring, isen låg tätt sluten, åt intet håll +kunde man se ett spår af vatten. Fartyget dref för de lätta vindarne än +åt öster, än åt vester. Temperaturen föll under nätterna ända till +-15° C.» Den 9 September utbröt ändtligen en häftig storm från nordost, +som sönderbröt isen i större fält, men fartyget låg fortfarande infruset +midt uti ett sådant, och alla ansträngningar att arbeta det loss +förblefvo fruktlösa. + +Tegetthoffs väg var från denna stund och allt framgent bunden vid +isfältets rörelser, och detta fördes af och an allt efter vindarnes +godtyckliga nycker. Den 1 Oktober befann sig fartyget vid 76° 50´ n. br. +och 65° 22´ ostl. längd från Greenwich, och den 5 i samma månad förlorade +de Novaja Semljas kust ur synhåll. De voro icke längre upptäcktsresande +i den meningen, att de kunde fritt bestämma sin väg, utan passagerare på +ett isfält, som tog sin väg deras vilja förutan. + +Den 13 Oktober gick det väldiga isfältet i stycken under ett +fruktansvärdt tryck från alla sidor, och från denna dag togo de +förfärliga ispressningarna sin början, hvilka sedan upprepades med korta +mellanrum nästan hela vintern igenom. Der bildade sig gång efter annan +stora remnor i isen, isfälten sköto samman, under och öfver hvarandra, +fartyget höjdes och sänktes allt efter ispressningarnes våldsamhet, det +befann sig i en ytterst bekymmersam belägenhet, och under sådana +förhållanden måste naturligtvis allt hållas i beredskap, för att man vid +första påminnelse skulle kunna öfverge fartyget. Ett hus af stenkol, som +blifvit uppfördt på isen för att tjena som tillflyktsort i händelse af +fartygets förlust, förstördes under en rörelse i isen julveckan, och +senare, under Januari månad 1873, nådde ispressningarna höjdpunkten af +våldsamhet; den 22 Januari pressade sig en ismur upp på några få stegs +afstånd från fartyget till 30 fots höjd, och samtidigt förstördes ett +tält för magnetiska iakttagelser och ett upplag af stenkol och ved. Under +de fem månader, som ispressningarna varade, kommo österrikarne föga till +ro, endast sällan kunde de våga kläda fullständigt af sig. Den 16 +Februari steg solen åter öfver horisonten efter 109 dygns frånvaro, och +kort derefter, den 25. Februari, upphörde ispressningarna lika hastigt +och oväntadt, som de börjat hösten förut. Fartyget dref oupphörligt mot +nordost, och de resande förestälde sig till och med, att de skulle komma +att föras mot Sibiriens kust; men när de den 4 Februari skurit 73:e +längdgraden, kantrade vinden om, och från denna dag fördes de, +fortfarande lika hjelplösa som förut, mot nordvest. Mot slutet af +Februari månad nådde temperaturen sitt minimum för vintern, -46°,2 +Celsius. + +När sommaren 1873 inträdt, begyntes arbetena för att befria fartyget. +Månaderna Maj, Juni, Juli och Augusti användes för att såga igenom det +väldiga isfältet, men derigenom att andra isfält under ispressningarna +banat sig väg in under det, hade det nått en tjocklek af 40 fot, och alla +ansträngningar visade sig fullkomligt gagnlösa. Först i Juni sågo +österrikarna från utkikstunnan enstaka öppningar i isen på stort afstånd, +framdeles visade sig också här och der smärre vakar, men aldrig +någonstädes egentligt öppet vatten. Isfältet, som under våren syntes +hafva hvarken början eller slut, blef under hösten allt mindre och +mindre. Utsigten att få tillbringa en andra vinter under liknande faror +och overksamhet som den första syntes mycket stor, och österrikarne voro +redan förberedda derpå, men då förändrade sig helt oväntadt ställningen +till deras fördel. + +»Sedan lång tid tillbaka», säger Payer, »hade vi blifvit drifna omkring i +en del af norra Ishafvet, som förut icke varit af någon besökt, men +oaktadt en omsorgsfull utkik hade vi hittills icke kunnat finna något +land. Det var för den skull en händelse af icke ringa betydelse, då vi +den 13 Augusti öfverraskades af det plötsliga framträdandet af ett +bergigt land, omkring 14 eng. mil norr ut, hvilket dimman ända till +denna tid hade dolt för våra blickar. Vid detta tillfälle glömde vi all +vår förra oro; oförtöfvadt skyndade vi mot land, ehuru fullt öfvertygade +derom, att vi icke skulle vara i stånd att komma längre än till randen af +vårt isflak. Månader igenom voro vi nu dömda att lida en Tantali qval. +Tätt inpå oss hade vi ett nytt polarland, rikt på löften om upptäckter, +men nu, beroende som vi voro af vindens växlande nycker och omgifna af +öppna vakar, voro vi oförmögna att komma det en hårsmån närmare. +Ändtligen, mot slutet af Oktober, närmade vi oss på tre mils afstånd en +af öarne, som bildar förposten till hufvudlandet. Vi togo vägen öfver de +upptornade och hopskrufvade isblocken och satte så för första gången vår +fot på det obekanta landet vid 74° 54´ n. br. Isen, som betäckte hafvet +närmast kusten, var endast en fot tjock; det var alltså tydligt, att här +hade under den nu gångna sommaren funnits periodiskt öppet vatten. En +mera öde ö än denna, som vi kommit till, kan svårligen tänkas, ty snö och +is betäckte hennes frusna och steniga sluttningar. Men för oss var hon af +sådan vigt, att vi med henne förenade namnet på den person, som var den +egentlige upphofsmannen till vår expedition, grefve Wiltschek.» + +I September och Oktober dref fartyget längs efter kusten af det +nyupptäckta landet, men i början af November frös isflaket, hvarpå det +var uppressadt, tillsammans med den fasta landisen vid 79° 51´ n. br. +och 58° 56´ ostl. längd från Greenwich. Der blef det orubbligt liggande +på 3 sjömils afstånd från närmaste strand, ända tills österrikarne måste +öfverge det den följande sommaren. Fartyget hade redan blifvit ombonadt +för att möta öfvervintringen, och under första hälften af Oktober hade +ispressningarna åter gjort sig påminta, men sedan Tegetthoff låg orörligt +fast vid landisen, förekommo de icke mera under vinterns lopp. Den 22 +Oktober gick solen ner för att icke åter visa sig öfver horisonten förr +än efter 125 dygns förlopp. + +I November uppfördes två snöhus på isen för att hysa de fixa magnetiska +och astronomiska instrumenten, och när dessa blifvit uppstälda der, +begyntes med nyårets inträde 1874 de regelmässiga magnetiska +variationsiakttagelserna. Den första vintern hade varit odräglig till +ytterlighet i följd af de ständiga ispressningarna; den andra vintern +bildade i detta afseende en fullkomlig motsats mot den förra, men i +stället förekommo nu ihållande häftiga snöstormar, som upphörde först i +Maj månad. När man insett nödvändigheten och följaktligen öfverenskommit +att öfverge fartyget, rustade sig Payer att före hemfärden ge sig åstad +mot norden på slädfärder för att kartlägga det nya landet, hvaremot +Weyprecht stannade qvar om bord som förut, sysselsatt med anordningarna +för hemresan och afslutandet af de vetenskapliga iakttagelserna. + +Payer företog under våren 1874 tre särskilda slädfärder, hvilka begyntes +den 10 Mars och afslutades den 3 Maj. Den första och sista af dessa +färder varade blott några få dagar. Under den första slädfärden, som tog +sin början den 10 Mars, var kölden ganska stark och steg vid ett +tillfälle till -50° C. (samtidigt observerades om bord -43°,3 C.). »Vi +voro tvungna», säger Payer, rätt iakttaga den största försigtighet; vår +nattsömn i tältet blef störd, och öfvergången af Sonklar-glacieren under +en obetydlig bris var ytterligt pinsam. Våra kläder voro styfva som ett +pansar, och till och med vår rom, ehuru ganska stark, tycktes hafva +förlorat både sin kraft och sin fluiditet. Vi sofvo i fyra rockar, men om +dagen funno vi kläder gjorda af fågelskinn vara de lämpligaste att motstå +klimatets stränghet. Oaktadt all försigtighet ledo vi emellertid mycket +af frostskador, mot hvilka en blandning af jod och kollodium visade sig +verksammast.» Den andra slädfärden begyntes den 24 Mars, och i denna +deltogo, förutom Payer, sex andra personer jämte tre hundar. Släden var +lastad med proviant och andra förnödenheter till en vigt af 16 centner. +Tvärt emot de förväntningar, man hade skäl att hysa, sjönk temperaturen +under denna resa icke under -32°,5 C., men snödrifvor och fuktighet, +vakar i isen och vattnets öfversvämning, der vägen gick fram, voro till +stort bekymmer. Den 26 Mars passerades 80:e breddgraden och den 3 April +den 81:a. Den 12 April var den sista dag, som Payer framgick mot norden; +temperaturen var då -12°,5 C. Han vände om vid 82° 5´ n. br. och +återkom, efter jämt en månads frånvaro, till fartyget den 24 April. +Frukten af denna slädfärd var en kartläggning af det nya landet, som +sedermera erhöll namnet Frans Josefs land, norr ut ända till 83:e +breddgraden. När den tredje slädfärden var bragt till slut, uppmätte +Weyprecht för kartläggninrande nordostpassagens utförbarhet? -- Jag +skall påpeka, hvad Payer och Weyprecht omedelbart efter hemkomsten 1874 +uttalat om möjligheten af en sådan passage. Weyprecht skrifver bland +annat i bref till Petermann sålunda: -- »För det tredje har frågan om +möjligheten att framtränga mot öster längs efter Sibiriens kust alldeles +i ingen mån modifierats genom resultaten af vår expedition. Den plan för +expeditionen, som jag i December 1871 framlade för vetenskapsakademien i +Wien, anser jag fortfarande lika utförbar som då, och jag skulle +eventuelt än en gång vara beredd att utföra densamma.» Payers uttalande i +frågan går deremot i alldeles motsatt riktning. Han säger, likaledes i +bref till Petermann: »Der gifves intet öppet och intet fullkomligt slutet +polarhaf, men der finnes en viss årligen växlande chance för skeppsfart. +Denna chance tänker jag mig dock aldrig någonsin så stor, att man skall +kunna uppnå polen eller utföra nordostpassagen.» + +Det dröjde icke mer än fyra år, förr än dessa alldeles stridiga åsigter +funno sin slutliga lösning; och det befans då, att Weyprecht hade +profeterat rätt, men Payer orätt. Nordenskiöldska expeditionens färd från +Atlanten till Berings sund på en enda sommar, 1878, gjorde ändtligen ett +slut på en af polarforskningens äldsta och vigtigaste frågor. + + + + +De geografiska upptäckternas historia + +af + +JULES VERNE + +Öfversättning af C. A. SWAHN. + +Auktoriserad upplaga. Med omkring 100 illustrationer. + +_Första bandet._ Fullständigt i sju häften. Pris 7 kronor. + + +Som prof av de många fördelaktiga vitsord som tilldelats denna +svenska upplaga anföra vi följande: + + +»Detta väl skrifna och ur goda källor hemtade allmänfattliga arbete +förtjenar varmt förordas.» + (Nerikes Alleh.) + + +»Förf:s lifliga stil förnekar sig ej heller i detta arbete, som erbjuder +ett mer än vanligt intresse, ytterligare förhöjt genom de många vackra +illustrationer det meddela. Arbetet torde rekommendera sig sjelf och +vinna en mycket god afsättning. Det är i allo prydligt utstyrdt och +öfversättningen er verkstäld af en erfaren och skicklig hand.» + (Kalmar.) + + +»Att ett historisk, fortlöpande skildring av de geografiska +upptäckterna, +gjord att Vernes hand, skall blifva välkommen hos var och en, som vid +ett +nyttigt studium sätter värde på en behagfull och liflig framställning, +torde icke kunna betviflas.» + (Sm. T.) + + +»Detta arbete utmärker sig för samma fängslande framställningssätt som +förf. många föregående verk, men har ett bestämdt företräde framför +dessa +deruti att förf. ofta alltför lifliga fantasi här blifvit tillbörligen +bunden med reflexionens och iakttagelsens tyglar.» + (O. T.) + + +...»Detta litterära företag förtjenar i hög grad den bildade +allmänhetens +uppmärksamhet.» + (Nya Sk. P--n.) + + +...»Det är en trogen skildring af alla i verkligheten äfventyrliga +upptäcksresor som företagits från uräldsta forntiden intill våra dagar.» + (Gottl. A.) + + +...»Vi äro öfvertygade att den svenska allmänheten skall göra detta +populära arbete af den omtyckte författaren all den rättvisa den +förtjenar.» + (Jönk. T.) + + +...»Boken kan göra anspråk på att vara ett vetenskapligt arbete. Arbetet +prydes af förträffliga träsnitt.» + (L. W.) + + +_OBS! Av ofvanstående arbete förberedes andra bandet att utkomma under +loppet af detta år, och sträcker sig dess innehåll till Alex. v. +Humboldts resor i början af innevarande århundrade._ + + + ++--------------------------------------------------------------+ +| | +| Not: | +| | +| Uppenbara tryckfel har korrigerats. | +| | ++--------------------------------------------------------------+ + + + + + +End of Project Gutenberg's Nordostpassagens Historia, by Anton Stuxberg + +*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORDOSTPASSAGENS HISTORIA *** + +***** This file should be named 31539-8.txt or 31539-8.zip ***** +This and all associated files of various formats will be found in: + http://www.gutenberg.org/3/1/5/3/31539/ + +Produced by Ronnie Sahlberg and the Online Distributed +Proofreading Team at http://www.pgdp.net (This file was +produced from images generously made available by The +Internet Archive) + + +Updated editions will replace the previous one--the old editions +will be renamed. + +Creating the works from public domain print editions means that no +one owns a United States copyright in these works, so the Foundation +(and you!) can copy and distribute it in the United States without +permission and without paying copyright royalties. Special rules, +set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to +copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to +protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project +Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you +charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you +do not charge anything for copies of this eBook, complying with the +rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose +such as creation of derivative works, reports, performances and +research. They may be modified and printed and given away--you may do +practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is +subject to the trademark license, especially commercial +redistribution. + + + +*** START: FULL LICENSE *** + +THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE +PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK + +To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free +distribution of electronic works, by using or distributing this work +(or any other work associated in any way with the phrase "Project +Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project +Gutenberg-tm License (available with this file or online at +http://gutenberg.org/license). + + +Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm +electronic works + +1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm +electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to +and accept all the terms of this license and intellectual property +(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all +the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy +all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. +If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project +Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the +terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or +entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. + +1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be +used on or associated in any way with an electronic work by people who +agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few +things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works +even without complying with the full terms of this agreement. See +paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project +Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement +and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic +works. See paragraph 1.E below. + +1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" +or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project +Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the +collection are in the public domain in the United States. If an +individual work is in the public domain in the United States and you are +located in the United States, we do not claim a right to prevent you from +copying, distributing, performing, displaying or creating derivative +works based on the work as long as all references to Project Gutenberg +are removed. Of course, we hope that you will support the Project +Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by +freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of +this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with +the work. You can easily comply with the terms of this agreement by +keeping this work in the same format with its attached full Project +Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. + +1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern +what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in +a constant state of change. If you are outside the United States, check +the laws of your country in addition to the terms of this agreement +before downloading, copying, displaying, performing, distributing or +creating derivative works based on this work or any other Project +Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning +the copyright status of any work in any country outside the United +States. + +1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: + +1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate +access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently +whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the +phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project +Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, +copied or distributed: + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + +1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived +from the public domain (does not contain a notice indicating that it is +posted with permission of the copyright holder), the work can be copied +and distributed to anyone in the United States without paying any fees +or charges. If you are redistributing or providing access to a work +with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the +work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 +through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the +Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or +1.E.9. + +1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted +with the permission of the copyright holder, your use and distribution +must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional +terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked +to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the +permission of the copyright holder found at the beginning of this work. + +1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm +License terms from this work, or any files containing a part of this +work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. + +1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this +electronic work, or any part of this electronic work, without +prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with +active links or immediate access to the full terms of the Project +Gutenberg-tm License. + +1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, +compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any +word processing or hypertext form. However, if you provide access to or +distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than +"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version +posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), +you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a +copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon +request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other +form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm +License as specified in paragraph 1.E.1. + +1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, +performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works +unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. + +1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing +access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided +that + +- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from + the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method + you already use to calculate your applicable taxes. The fee is + owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he + has agreed to donate royalties under this paragraph to the + Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments + must be paid within 60 days following each date on which you + prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax + returns. Royalty payments should be clearly marked as such and + sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the + address specified in Section 4, "Information about donations to + the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies + you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he + does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm + License. You must require such a user to return or + destroy all copies of the works possessed in a physical medium + and discontinue all use of and all access to other copies of + Project Gutenberg-tm works. + +- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any + money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the + electronic work is discovered and reported to you within 90 days + of receipt of the work. + +- You comply with all other terms of this agreement for free + distribution of Project Gutenberg-tm works. + +1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm +electronic work or group of works on different terms than are set +forth in this agreement, you must obtain permission in writing from +both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael +Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the +Foundation as set forth in Section 3 below. + +1.F. + +1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable +effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread +public domain works in creating the Project Gutenberg-tm +collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic +works, and the medium on which they may be stored, may contain +"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual +property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a +computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by +your equipment. + +1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right +of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project +Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project +Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all +liability to you for damages, costs and expenses, including legal +fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT +LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE +PROVIDED IN PARAGRAPH F3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE +TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE +LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR +INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH +DAMAGE. + +1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a +defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can +receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a +written explanation to the person you received the work from. If you +received the work on a physical medium, you must return the medium with +your written explanation. The person or entity that provided you with +the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a +refund. If you received the work electronically, the person or entity +providing it to you may choose to give you a second opportunity to +receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy +is also defective, you may demand a refund in writing without further +opportunities to fix the problem. + +1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth +in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO +WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. + +1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied +warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. +If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the +law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be +interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by +the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any +provision of this agreement shall not void the remaining provisions. + +1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the +trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone +providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance +with this agreement, and any volunteers associated with the production, +promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, +harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, +that arise directly or indirectly from any of the following which you do +or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm +work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any +Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. + + +Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm + +Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of +electronic works in formats readable by the widest variety of computers +including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists +because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from +people in all walks of life. + +Volunteers and financial support to provide volunteers with the +assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's +goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will +remain freely available for generations to come. In 2001, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure +and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. +To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation +and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 +and the Foundation web page at http://www.pglaf.org. + + +Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive +Foundation + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit +501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the +state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal +Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification +number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at +http://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent +permitted by U.S. federal laws and your state's laws. + +The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. +Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered +throughout numerous locations. Its business office is located at +809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email +business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact +information can be found at the Foundation's web site and official +page at http://pglaf.org + +For additional contact information: + Dr. Gregory B. Newby + Chief Executive and Director + gbnewby@pglaf.org + + +Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation + +Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide +spread public support and donations to carry out its mission of +increasing the number of public domain and licensed works that can be +freely distributed in machine readable form accessible by the widest +array of equipment including outdated equipment. Many small donations +($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt +status with the IRS. + +The Foundation is committed to complying with the laws regulating +charities and charitable donations in all 50 states of the United +States. Compliance requirements are not uniform and it takes a +considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up +with these requirements. We do not solicit donations in locations +where we have not received written confirmation of compliance. To +SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any +particular state visit http://pglaf.org + +While we cannot and do not solicit contributions from states where we +have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition +against accepting unsolicited donations from donors in such states who +approach us with offers to donate. + +International donations are gratefully accepted, but we cannot make +any statements concerning tax treatment of donations received from +outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. + +Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation +methods and addresses. Donations are accepted in a number of other +ways including checks, online payments and credit card donations. +To donate, please visit: http://pglaf.org/donate + + +Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic +works. + +Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm +concept of a library of electronic works that could be freely shared +with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project +Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. + + +Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. +unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + + +Most people start at our Web site which has the main PG search facility: + + http://www.gutenberg.org + +This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, +including how to make donations to the Project Gutenberg Literary +Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to +subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. |