diff options
| author | Roger Frank <rfrank@pglaf.org> | 2025-10-14 19:55:57 -0700 |
|---|---|---|
| committer | Roger Frank <rfrank@pglaf.org> | 2025-10-14 19:55:57 -0700 |
| commit | ae8208615c2ece378299b56d87a3c2fff4ec16cf (patch) | |
| tree | 312374b9a4b31e19af7d537595757394b6017319 /31539-h | |
Diffstat (limited to '31539-h')
| -rw-r--r-- | 31539-h/31539-h.htm | 2217 | ||||
| -rw-r--r-- | 31539-h/images/0001.jpg | bin | 0 -> 708 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 31539-h/images/0002.jpg | bin | 0 -> 704 bytes |
3 files changed, 2217 insertions, 0 deletions
diff --git a/31539-h/31539-h.htm b/31539-h/31539-h.htm new file mode 100644 index 0000000..45dfc62 --- /dev/null +++ b/31539-h/31539-h.htm @@ -0,0 +1,2217 @@ +<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" +"http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> +<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> +<head> +<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=iso-8859-1" /> +<title> +Nordostpassagens Historia, by Anton Stuxberg. A Project Gutenberg eBook. +</title> + +<style type="text/css"> + p {margin-top: 0.5em; text-align: justify; margin-bottom: 0.5em;} + body {margin-left: 11%; margin-right: 10%;} + a {text-decoration: none;} + @media screen { + hr.ppg-pb {margin:30px 0; width:100%; border:none;border-top:thin dashed silver;} + .pagenum {display: inline; font-size: x-small; text-align: right; position: absolute; right: 2%; padding: 1px 3px; font-style: normal; font-variant:normal; font-weight:normal; text-decoration: none; background-color: inherit; border:1px solid #eee;} + .pncolor {color: silver;} + } + @media print { + hr.ppg-pb {border:none;page-break-after: always;} + .pagenum { display:none; } + } + sub {vertical-align: 0%;} + h3 {text-align:center; font-weight: normal; font-size: 1.4em} + .footnote .label {position: absolute; right: 84%; text-align: right;} + .img {border:0;} + .footnote {margin-left: 10%; margin-right: 10%; font-size: 0.9em;} + sup {vertical-align: 20%;} + .figcenter {margin: 2em auto 2em auto; text-align: center;} + .fnanchor {font-size: .8em; text-decoration: none;} + hr.mini {width: 2em; margin-top: 0.5em; margin-bottom: 0.5em; border:none; border-bottom:1px solid black; clear:both;} + .caption {font-size:.8em;text-align:justify} + .tn {margin-left: 8%; margin-right: 8%; margin-top: 5%; margin-bottom: 5%; padding: .25em 1em; background: #EEE; background-image: none; color: black; border: solid black 1px; font-size: 96%} + .blockquot {font-family: sans-serif; margin-left:5%; margin-right:5%} + h2 {text-align:center; font-weight: normal; font-size: 1.6em} +</style> + +</head> +<body> + + +<pre> + +The Project Gutenberg EBook of Nordostpassagens Historia, by Anton Stuxberg + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + + +Title: Nordostpassagens Historia + Vega-Expeditionens Föregångare + +Author: Anton Stuxberg + +Release Date: March 7, 2010 [EBook #31539] + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO-8859-1 + +*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORDOSTPASSAGENS HISTORIA *** + + + + +Produced by Ronnie Sahlberg and the Online Distributed +Proofreading Team at http://www.pgdp.net (This file was +produced from images generously made available by The +Internet Archive) + + + + + + +</pre> + + +<p style='text-align: center; font-size: 2.0em; margin-top:2.0em; margin-bottom:1.0em'> +NORDOSTPASSAGENS +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 2.0em; margin-top:1.0em; margin-bottom:1.0em'> +HISTORIA +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:1.0em; margin-bottom:1.0em'> +ELLER +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.6em; margin-top:1.0em; margin-bottom:2.0em'> +VEGA-EXPEDITIONENS FÖREGÅNGARE. +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em; margin-top:2.0em; margin-bottom:1.0em'> +EFTER BÄSTA KÄLLOR +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:1.0em; margin-bottom:1.0em'> +AF +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.4em; margin-top:1.0em; margin-bottom:2.0em'> +<b>ANTON STUXBERG.</b> +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<div class='figcenter'> +<img src='images/0001.jpg' alt='' title='' style='width: 100px; height: 9px;' class='img'/><br /> +</div> + +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em; margin-top:2.0em; margin-bottom:0.0em'> +STOCKHOLM +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:0.0em; margin-bottom:2.0em'> +OSCAR L. LAMMS FÖRLAG. +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:2.0em; margin-bottom:2.0em'> +STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1880. +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_3' name='page_3'></a>3</span></p> +<p> +<span style="float:left;font-size:50px;line-height:32px;padding-top:4px;padding-bottom:1px;">N</span><span style="margin-left:0%;">är</span> +man öfverskådar de arktiska resornas historia, +från äldsta tider till våra dagar, så mötes man af tre stora +frågor, som mer än andra tilldraga sig uppmärksamheten, +derför att deras lösning alltid förefallit så oöfvervinneligt +svår, svårare, kan man säga, än alla andra frågor, som hafva +något samband med forskningarna i de arktiska trakterna. +Dessa tre frågor kunna korteligen utryckas med de orden: +nordpolen, nordvestpassagen och nordostpassagen — det är +de tre stora målen, som nu under mer än tre århundraden +eftersträfvats af olika nationer: engelsmän, holländare, ryssar, +danskar, svenskar, tyskar, österrikare och nordamerikaner. +</p> +<p> +Hvad målet för den första frågans lösning beträffar, +så innebäres det, utan vidare förklaring, i sjelfva namnet. +Det gäller, rätt och slätt, att framkomma till nordpolen, +det vare sig nu, att detta måste ske med fartyg, eller, sedan +hypotesen om ett ständigt öppet polarhaf numera på +goda grunder blifvit öfvergifven, med slädar, eller slutligen, +såsom några personer föreslagit, med ballonger eller liknande +luftskepp. Deremot torde det vara nödvändigt att +förklara, hvad som egentligen menas med de inom den geografiska +literaturen vanliga uttrycken: nordvest- och nordostpassage. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_4' name='page_4'></a>4</span> +</p> +<p> +Med »nordvestpassagen» förstår man en sjöväg från +Atlanten till Stilla hafvet genom den nordamerikanska +ögruppen, d. v. s. i nordvestlig riktning från Europa. Med +»nordostpassagen» menas likaledes en sjöväg från Atlanten +till Stilla hafvet, men i nordostlig riktning från Europa, +d. v. s. längs Sibiriens norra kust. Vägarne för de båda +passagerna ligga således inom det rent arktiska området, +norra Ishafvet. +</p> +<p> +Den svåra uppgiften att framtränga till nordpolen har +ännu icke blifvit löst, oaktadt betydliga insatser derför blifvit +gjorda både af kapital och personlig uppoffring. Nordvestpassagen +är ännu i sin helhet ofullbordad; Mac Clure +anses som dess finnare, ty allra största delen af sjövägen +mellan Berings sund och Smiths sund genom Nordamerikas +ishafsarkipelag har blifvit tillryggalagd med fartyg, men +der finnes ännu en sträcka, må vara att den är blott tjugufem +engelska mil lång, som ännu aldrig plöjts af en köl. +Nordostpassagen slutligen, oaktadt meningarna på ett par +undantag när uttalat sig för dess omöjlighet, är nu gjord +gerning. Om England med rätta gör anspråk på att hafva +funnit nordvestpassagen, så kan Sverige, efter den lyckliga +utgången af professor Nordenskiölds senaste ishafsexpedition +från Norge till Berings sund, med ännu större skäl berömma +sig af att hafva funnit nordostpassagen och dermed +också bragt till ett lyckligt slut en af polarforskningens +tre stora hufvudfrågor. +</p> +<p> +Nordpolen är nu till sist det stora mål bortom »isregionens +förgård», på hvilket framtiden skall koncentrera +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_5' name='page_5'></a>5</span> +sina ansträngningar. Der finnes ännu så mycket outforskadt, +der finnas ännu så många upptäckter att göra, att +personer, som varmt intressera sig för den fullständiga kännedomen +om hela vårt jordklot, skola framdeles, liksom förr +och nu, egna sin tid åt dylika ansträngande arbeten. Hindren +äro många, men uthålligheten skall slutligen besegra +dem, och föregående expeditioners dyrköpta erfarenhet skall +alltid gifva nyttiga vinkar för och underlätta en efterkommandes +arbeten. Nordostpassagen har sedan den tiden, då +man bättre lärde känna de högnordiska hafvens segelbarhet, +alltid gält som den svåraste af de tre svåra uppgifterna. +Nu, sedan denna uppgift är löst, lider det väl knappt något +tvifvel, att man en gång skall lyckas att framtränga till +jordens nordpol. Mattas icke intresset af, komma forskningarna +i den höga norden att fortgå framdeles som under +de senaste åren, då skall kanhända i en snar framtid nordpolen +icke längre vara ett önskningsmål, utan denna snara +framtids verkliga besittning. Vi, som fått upplefva nordostpassagens +utförbarhet, skola kanhända också en vacker +dag få höra talas om, att nordpolen blifvit uppnådd. +</p> +<p> +I det följande skola vi kasta en flyktig blick på nordostpassagens +historia och dervid med några ord beröra frågans +ståndpunkt på olika tider. +</p> +<p> +Spaniorernas och portugisernas vigtiga geografiska upptäckter +i slutet af 1400-talet samt de stora rikedomar, som +derigenom strömmade till Europa, öster ifrån öfver Portugal, +vester ifrån öfver Spanien, lockade snart äfven andra sjöfarande +och handelsdrifvande nationer till täflan med dem. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_6' name='page_6'></a>6</span> +Särskildt för engelsmännen var en sådan täflan af nöden, +emedan deras produkter vid denna tid endast betingade ett +ringa pris på den europeiska marknaden och således icke +der kunde finna någon fördelaktig afsättning. Sebastian +Cabota (eller, såsom han vanligen kallas, Cabot)<a name="FNanchor_1" id="FNanchor_1"></a><a href="#Footnote_1" class="fnanchor">[1]</a>, en venezian, +som vid unga år kommit med sin fader till England, +hade redan före midten af 1500-talet genom egna +resor och upptäckter, dels för engelsmäns räkning till New +Foundland, dels för spaniorers till Brasilien, gjort sig ett +kändt namn och blifvit upphöjd till »Grand Pilote of England». +Denne Cabot framkastade planen för en sjöväg i +nordostlig riktning till Kina och Indien, och sålunda bildades +genom hans inflytande år 1553 ett sällskap af engelska +köpmän, som stälde till sin uppgift att utföra det +af honom gifna programmet. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_7' name='page_7'></a>7</span></p> +<p> +Sällskapet trädde genast i verksamhet och utrustade +samma år en expedition bestående af tre fartyg, som hade +till hufvudsaklig uppgift att söka den nordöstra vägen till +Indien. +</p> +<p> +De tre fartygen utgjordes af a) Bona Esperanza, om +120 tons och med sir Hugh Willoughby såsom befälhafvare, +b) Edward Bonadventura, om 160 tons och under befäl af +kapten Richard Chancellor, samt c) Bona Confidentia, om +90 tons och under befäl af Master Durfoorth. Expeditionen +utgick från Ratcliff den 20 Maj 1553. Sir Hugh var chef +för expeditionen i dess helhet. Utanför norra Norge skildes +fartygen genom en storm den 30 Juli. Sir Hugh seglade +utan uppehåll vidare och kom den 14 Augusti i sigte af +land, antagligen kuststräckan mellan södra och norra Gåskap +på Novaja Semlja. Emedan kusten var omgifven af is och +årstiden enligt sir Hughs förmenande var långt framskriden, +vände han åter mot vester och gick till ankar i mynningen +af Arsina-elfven (»Varsina»), vester om ön Nokujeff, vid 68° +23´ n. br. och 38° 39´ ostl. längd från Greenwich. Efter +flera fruktlösa försök att sammanträffa med landets invånare +dukade hela Bona Esperanzas och Bona Confidentias +besättning, sjuttio man, både befäl och manskap, under +genom döden innan följande vår<a name="FNanchor_2" id="FNanchor_2"></a><a href="#Footnote_2" class="fnanchor">[2]</a>. Sir Hugh och flertalet +af de båda fartygens besättningar lefde ännu i Januari 1554. +De döda kropparne, fartygen och de förda dagböckerna, som +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_8' name='page_8'></a>8</span> +för öfrigt äro af ett mycket magert innehåll, hittades på +våren samma år af några ryska fiskare eller fångstmän. +Fartygsinventarierna och varorna fördes till Cholmogory (de +gamle nordboernas Holmgård, i närheten af det nu varande +Archangelsk), men återlemnades sedan på Ivan IV Vasiljevitschs +befallning till engelsmännen, som endast på detta +sätt fingo kunskap om sina landsmäns sorgliga öde. +</p> +<p> +Emellertid seglade kapten Chancellor med det tredje +fartyget, Edward Bonadventura, efter en veckas uppehåll i +Vardöhus hamn in i Hvita hafvet och nådde Dvinas mynning. +Den 23 November 1553 begaf han sig från Cholmogory +till Moskva. Han mottogs der i festlig audiens +af tsaren, emedan han utgaf sig för att vara sändebud från +kung Edward VI, och inledde så för Ryssland handelsförbindelsen +med Vesteuropa, på samma gång som han för England +öppnade handelsvägen öfver land till det inre af Asien<a name="FNanchor_3" id="FNanchor_3"></a><a href="#Footnote_3" class="fnanchor">[3]</a>. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_9' name='page_9'></a>9</span></p> +<p> +Följderna af denna resa, som till Vesteuropa bragte +den första kunskapen om det redan för ryssarne bekanta +landet Novaja Semlja, blef bildandet i London af »the Muscovy +Company», som stälde till sin uppgift att befästa och +utvidga den vunna marknaden samt att förtsätta upptäcktsfärderna +i nordostlig riktning. +</p> +<p> +År 1556 den 29 April utgick från Gravesend, på bekostnad +af »the Muscovy Company», pinassen Searchthrift +under befäl af Stephen Burrough (Burrowe), hvilken som +»master» medföljt Chancellor 1553. Uppgiften var att framtränga +åtminstone till floden Ob. Den 23 Maj dublerade +Burrough Nordkap, och den 9 Juni framkom han till Kola-bugten, +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_10' name='page_10'></a>10</span> +som han benämner Kola-floden. Här uppehöll han +sig till den 22 Juni för att reparera sitt fartyg, då han +begaf sig vidare i sällskap med flera ryska lodjor<a name="FNanchor_4" id="FNanchor_4"></a><a href="#Footnote_4" class="fnanchor">[4]</a>. Han +kringseglade Kanin Nos och Svjatoj Nos, framkom den 15 Juli +till Petschora och inlopp den 25 Juli, efter att vid 70° +5´ n. br. hafva mött mäktiga isflak, som hvarje ögonblick +hotade att pressa sönder hans fartyg, i Kariska hafvet vid +en ö, som han gaf namnet S:t Jakob-ön (70° 42´ n. br.) +och som är belägen vid Novaja Semljas sydända. Den 3 +Aug. landsteg han på Vajgatsch-ön, der han vid denna tiden +fann flera ryssar. Hall besökte Bolvanski Nos (d. ä. Afguda-udden) +och meddelar derifrån den första trogna skildring, +som literaturen äger öfver samojedernas offerplatser. +På offerplatsen på Bolvanski Nos fann han ej mindre än +300 afgudabilder. Han säger om dem, att de voro »de +gröfsta och minst konstnärliga arbeten han någonsin sett; +munnen och ögonen voro på åtskilliga af dem blodbestänkta, +de hade formen af män, qvinnor och barn, voro ytterst +groft tillhuggna och på flera ställen blodbestänkta. Några +af dessa gudabilder utgjordes af en gammal träpinne med +två eller tre hak gjorda med en knif.» Denna korta beskrifning +har sin tillämpning ännu i våra dagar. +</p> +<p> +Burrough upptäckte härefter Jugor Schar, men förherskande +nordostliga vindar, drifis och nätternas tilltagande +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_11' name='page_11'></a>11</span> +längd beröfvade honom hoppet att detta år nå slutmålet +för sin resa. Han stannade i Jugor Schar till den 20 Augusti +och vände så åter till Cholmogory, dit han kom den +10 September. +</p> +<p> +Han öfvervintrade i Cholmogory och hade för afsigt +att följande året fortsätta sin resa. Då erhöll han emellertid +af engelska regeringen i uppdrag att uppsöka den Willoughbyska +expeditionens förolyckade fartyg. Han fann +fartygen vid Nokujeff-ön, men återvände derefter till Cholmogory, +utan att framtränga till Ob eller Novaja Semlja. +</p> +<p> +Engelsmännens misslyckade försök att i nordostlig riktning +finna vägen till Kina och Indien föranledde dem att +för någon tid vända sina forskningsresor för samma syfte +mot nordvest. Men när äfven de af Frobisher under åren +1576, 1577 och 1578 företagna tre resorna för nordvestpassagens +finnande blefvo fullkomligt fruktlösa, begynte de +på nytt att söka sin lycka i hafven nordost om Europa. +</p> +<p> +»The Muscovy Company», som fått privilegium på +handeln med Ryssland, utrustade för den skull år 1580 +två barker, George (40 tons) och William (20 tons), under +befäl af Arthur Pet och Charles Jackman, för att uppsöka +den nordöstra vägen till Kina. Den 30 Maj lupo de ut +från Harwich och kommo den 23 Juni till Vardöhus, der +de qvarhöllos af motiga vindar till den 1 Juli. »Pet skyndade +med sitt fartyg i förväg, framkom den 10 Juli till +Gåslandet på Novaja Semlja (70° 30´ n. br.), vände derefter +mot Kariska porten, som han fann stängd af is, framkom +den 18 Juli till sydändan af Vajgatsch och Jugor Schar, +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_12' name='page_12'></a>12</span> +som efter honom erhållit namnet Pets Sound, och trängde +den 25 Juli till sammans med Jackman 4 till 5 mil in i +det Kariska hafvet, hvilket han åter lemnade redan den 28 +Juli, emedan isen icke medgaf honom någon passage.» (O. Peschel, +Geschichte der Erdkunde, p. 294.) Pet återkom +den 26 December samma år lyckligt till Ratcliff; Jackman +deremot öfvervintrade någonstädes på norska kusten söder om +Trondhjem, utgick i Februari månad följande året i sällskap +med ett danskt fartyg, men hördes sedan aldrig mera af. +</p> +<p> +Detta engelsmännens å nyo misslyckade försök aflägsnade +nu deras tankar för en lång tid på en nordostlig genomfart. +För det närvarande känner man visserligen, att +den vägen icke med så stor framgång kan väljas norr om +Novaja Semlja, men om man fäster sig vid dåtidens erfarenheter +i saken, så måste man verkligen finna det förvånande, +såsom en auktoritet i början af detta århundrade +uttrycker sig, »att de fruktlösa försöken i ett så trångt +och grundt sund som Jugor, der isen ofta måste ogenomträngligt +packa sig samman, så snart gjorde en ända på +alla förhoppningar, och att ingen föll på den tanken, att +försöka kringsegla det nyupptäckta landet ifrån vester eller +norr, der dock hafvet är ojämförligt djupare och rymligare, +och der man alltså hade långt större utsigter till framgång.» +Orsaken dertill har man utan tvifvel att söka dels +i bristen på hjelpmedel, ty dittills hade alla resor blifvit +utrustade på privatmäns bekostnad, dels också i den omständigheten, +att man väntade sig bättre resultat af ett +likartadt företag mot nordvest. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_13' name='page_13'></a>13</span> +</p> +<p> +Holländarne, som vid denna tid gjorde engelsmännen +herraväldet på hafvet stridigt, väntade emellertid endast +på befrielsen från Filip II:s tryckande regering för att med +så mycket större ifver våga sig på dylika företag. +</p> +<p> +År 1593 bildade sig ett sällskap af Middelburgska +köpmän för att utrusta ett fartyg för det omnämnda ändamålet. +Deras exempel följdes af köpmän i Eukhuyzen, +hvilka kraftigt understöddes af generalstaterna samt prins +Morits af Oranien. Och till dem slöto sig sedermera handlandena +i Amsterdam, som uppfordrades till liknande företag +af Peter Plancius, en af de berömdaste och kunnigaste +geografer på sin tid. Genom dessa köpmäns förenade krafter +utrustades fyra fartyg, som år 1594 utgingo från Texel +i Holland, med uppgift att genom en nordostlig genomfart +finna vägen till Indien. Expeditionen leddes af a) Wilhelm +Barents från Amsterdam (der Gesandte jämte en liten +Schellingsk fiskarjakt), som gjort sig känd såsom en erfaren +och djerf sjöman, samt b) Cornelis Nai och Brand Isbrand +(der Schwan och Merkur), af hvilka den förre vistats någon +tid i Ryssland och således hade någon bekantskap med +ryska förhållanden. Barents skulle enligt geografen Plancius’ +föreskrift taga vägen norr om Novaja Semlja, Nai och +Isbrand åter hade att framtränga genom sundet mellan +Vajgatsch och fastlandet. +</p> +<p> +Fartygen utgingo från Texel de första dagarne af Juni +och framkommo till Kola-mynningen den 29 Juni. Derefter +skildes deras vägar. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_14' name='page_14'></a>14</span> +</p> +<p> +Barents stälde kursen mot nordost. Den 4 Juli fick +han Novaja Semlja i sigte, der han landsteg vid 73° +46´ n. br., de ryska sjöfarandenas Mys Suchoi. Han +fortsatte färden nordvart, passerade Krestovaja Guba (74° +20´ n. br.), upptäckte Amiralitets-»ön», Tschorni Mys +(== Svartenhoek, 75° 20´ n. br.) och Vilhelms-ön, samt +ankrade den 9 Juli i Beerenforth-bugten. Han besökte +vidare Krestovi Ostroff och Kap Nassau, mötte den 13 +Juli mycket is, men följde kusten åt till »Troosthoek» +och såg den 29 Juli, då han nått 77° n. br., österut +Novaja Semljas nordspets, som han gaf namnet Iskap (»Yshoek»). +Den 31 Juli nådde Barents Oraniska öarne. Emedan +hafvet var betäckt af is och manskapet gjorde svårigheter, +vände han den följande dagen om mot söder för att +sluta sig till Nais parti. Barents följde Novaja Semljas +vestra kust till Kariska porten, der han af drifis hindrades +att angöra landets sydspets. Han stälde då kursen mot +sydvest och nådde vid 69° 15´ n. br. öarne Matvejeff och +Dolgoi, der han sammanträffade med Nai, som nyss återkommit +från Vajgatsch. +</p> +<p> +Nai gick efter skilsmässan från Barents i slutet af +Juni österut. Han passerade den 7 Juli Kanin-halfön, +gjorde ett kort uppehåll i Petschoras mynning (den 18 Juli) +och kom den 21 Juli i sigte af Vajgatsch-öns vestkust. +Han gick vidare till Jugor Schar (»De Straet van Nassau»), +der han på Vajgatsch-öns strand, vid 69° 43´ n. br., +fann en samling af 400 samojediska afgudar af trä. Den +1 Aug. lopp han in i Kariska hafvet, som han gaf namnet +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_15' name='page_15'></a>15</span> +Nya Nordsjön (»Nieuve Noort Zee»). Han var nära att vända +om, emedan han mötte mycket drifis, men tillryggalade +omkring 45 geogr. mil (180 minuter), hvarefter han fick +syn på en låg kust, som gick från SV till NO. Femtio +geogr. mil från Jugor Schar visade sig land i nordostlig +riktning. Nai drog deraf den slutsatsen, att den stora flod +(sannolikt Mutnaja Guba på Samojedhalfön), som flöt ut +der, måste vara Ob, att kusten derifrån fortgick direkt till +det mytiska Kap Tabin och vidare till Kina, att expeditionens +uppgift vore löst, och att följaktligen ingenting mer +vore att upptäcka.<a name="FNanchor_5" id="FNanchor_5"></a><a href="#Footnote_5" class="fnanchor">[5]</a> Kusten mellan Jugor Schar och den +förmenta floden Ob kallade han Nya Holland. Han beslöt +nu att återvända hem. Den 15 Augusti passerade han +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_16' name='page_16'></a>16</span> +Jugor Schar på återvägen och sammanträffade omkring 10 +geogr. mil vester derifrån med Barents. +</p> +<p> +Båda afdelningarna fortsatte sedan till sammans hemfärden. +Den 24 Augusti passerade de Vardöhus, och den +16 September återkommo de till Texel. +</p> +<p> +Genom de till allt utseende säkra underrättelser om +möjligheten af en nordostlig genomfart till Kina, hvilka +medlemmarne af den Naiska expeditionen och särskildt Linschooten +medförde, underhöllos de mest sangviniska förhoppningar +om företagets utförbarhet hos prins Morits af Oranien +och generalstaterna, så att redan det följande året, +1595, utgick från Holland en ny expedition, bestående af +sju fartyg och under ledning af amiral Nai. Befälet +öfver de särskilda fartygen innehades af Vilhelm Barents, +Brand Isbrand Tetgales, Lambert Oom, Thomas Willemson, +Hermann Janson och Heinr. Hartmann. Dessutom medföljde +Linschooten, de la Dal, Heemskerck, Rijp och Buys. +— Expeditionen lemnade Holland den 2 Juli och skilde sig +i två afdelningar, efter att hafva kringseglat Nordkap den +7 Augusti. Den ena afdelningen gick till Hvita hafvet. +Den andra gick österut, mötte is den 17 Augusti vid 70° +30´ n. br. omkring 12 geogr. mil vester om Novaja Semlja +och framkom två dagar senare till Jugor Schar, som var +spärradt af is. Den 25 Augusti gjorde holländarne ett +försök att tränga österut, men förgäfves. Ett nytt försök +den 2 September aflopp bättre. De trängde några mil in +i Kariska hafvet, men måste i följd af is och nordvestliga +stormar uppge försöket att komma vidare och vände åter +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_17' name='page_17'></a>17</span> +den 15 September. Barents ensam ville icke vända om; +han yrkade på, att man antingen redan detta år borde +segla norrut längs Novaja Semljas vestkust, eller ock öfvervintra +der man då befann sig och nästa sommar försöka +komma vidare. Men hans förslag vann icke bifall af någon. +— Efter en äfventyrlig hemfärd befann sig expeditionen +sent på hösten åter i Holland. +</p> +<p> +Generalstaterna, som jämte prins Morits af Oranien +deltagit i utrustningen af denna dyrbara, men alldeles fruktlösa +expedition, beslöto sig nu för att icke vidare offra något +på expeditioner i denna riktning. Men på det icke +intresset för nordostpassagens finnande för framtiden måtte +afmattas, utfäste de en belöning af 25,000 gulden. +</p> +<p> +Geografen Plancius såg emellertid i den föregående +expeditionens misslyckande ett stöd för sin hypotes om ett +öppet polarhaf, och att man följaktligen borde söka vägen +till Kina och Indien norr om Novaja Semlja. Plancius’ +teoretiska spekulationer och Barents’ praktiska sjömannaduglighet +förmådde några köpmän i Amsterdam att än en +gång utsända en expedition för nordostpassagens finnande. +Så kom Barents tredje resa till stånd, »kanhända den mest +betydande», säger C. R. Markham, »näst Hudsons af alla +resor, som blifvit företagna till gränsen för de okända polartrakterna». +Två fartyg utgingo från Amsterdam den 10 +Maj 1596, under befäl af Jan Corneliszoon Rijp och Jakob +van Heemskerck. Barents deltog såsom styrman på Heemskercks +fartyg, men var i sjelfva verket själen i hela företaget. +Rijp och Barents voro af olika meningar rörande +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_18' name='page_18'></a>18</span> +vägen för färden. De båda fartygen följdes till en början +åt; de upptäckte gemensamt Beeren Eiland och af Spetsbergen +det nuvarande Hakluyt Healand och någon del af +nordkusten. Men den 1 Juli skildes de vid Beeren Eiland, +då Rijp vände om norrut mot Spetsbergen och Barents +seglade österut. +</p> +<p> +Den 14 Juli seglade Barents »så långt in i isen, att +han icke förmådde tränga längre fram, ty han kunde ingenstädes +se någon öppning i den, och blef sålunda tvungen +att med stor möda och ansträngning lovera ut ur den igen +samma väg som han kommit; han befann sig då vid 74° +10´ n. br.». Den 17 Juli fick Barents Novaja Semljas vestkust +i sigte vid 74° 40´ n. br. Under outsägliga ansträngningar +kämpande mot isen, trängde han nordvart längs +landets kust. Den 18 Juli passerade han Amiralitets-ön, +men från den 19 Juli till den 5 Augusti måste han ligga +för ankar vid Korsön, emedan tätt packad is hindrade hans +färd. Den 7 Aug. passerade han Hoek van Trost, men +stötte åter på is och måste förtöja sitt fartyg vid ett stort, +36 famnar djupt och 16 famnar högt isberg. Efter ständig +kamp med ismassorna nådde han den 15 Oraniska öarne +och den 19 Hoek van Begeerte. Han hade nu dublerat +Novaja Semljas nordända och stälde altså kursen mot sydost. +</p> +<p> +Svårigheterna hade hittills visserligen varit stora nog +för Barents och hans kamrater, men från denna tid begynner +en ny rad af pröfningar, långt värre och outhärdligare +än de hittills upplefda, och hvartill sjöfartens annaler +före denna tid icke hafva att uppvisa något motstycke. Vi +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_19' name='page_19'></a>19</span> +skola för den skull något utförligare omtala Barents’ följande +äfventyr. +</p> +<p> +Den 21 Augusti inlopp Barents för första gången med +sitt fartyg i den så kallade Ishamnen, hvilken är belägen +på Novaja Semljas ostkust vid 76° 7´ n. br. och 68° 34´ +ostl. längd. Han gick till ankar derstädes för natten och +försökte följande dagen att tränga vidare mot öster. Men +han möttes av dimma och tätt sluten is, så att han efter +något loverande den 23 måste bege sig åter till Ishamnen, +der han den 24 instängdes af is. Dagen derpå blef han +åter fri, han följde landets ostkust söderut, men kunde icke +framtränga längre än till Stroom-bay. Härifrån vände han +tillbaka mot norr. Då han passerade Ishamnen den 26 Augusti, +blef han på nytt instängd af isen der. I följd af +ostliga vindar, som voro de förherskande vid denna tid och +höllo isen tätt packad mot land, var det honom icke vidare +möjligt att med sitt fartyg slå sig ut ur den af drifis +uppfylda och omgifna viken. Under de sista dagarna af månaden +rasade sydostliga stormar, som försatte fartyget i en +mycket farlig kollision med isen. Det blef ganska illa tilltygadt +af denna, det förlorade sitt roder, och man begynte +hysa grundade farhågor, för dess fullständiga undergång. +Den 3 Sept. inträdde visserligen en förändring till det bättre, +isen begynte fördela sig en smula, men vidriga vindar hindrade +fartyget att löpa ut, isen hopade sig på nytt kring +det samma, det undergick ytterligare skador och blef redlöst +liggande på ena sidan. +</p> +<p> +Från denna stund sväfvade Barents och hans folk icke +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_20' name='page_20'></a>20</span> +längre i ovisshet om det öde, som hotade dem. De lefde +sig så småningom in i den föreställningen, att de måste +tillbringa vintern här, och fattade derför det beslutet att +föra i land ett gammalt segel, vapen, ammunition, proviant +och timmer, samt att, för den händelse de möjligen kunde +blifva fria, ställa i ordning och förbättra den redan på stranden +befintliga båten. +</p> +<p> +Den 7 Sept. företogo några af manskapet en utflygt +längs stranden. De upptäckte en liten flod, vid hvars mynning +hafvet uppkastat en stor mängd drifved, och sågo spår +i snön, som de trodde härröra från renar och elgar. Det +ogynsamma vädret, särskildt de häftiga nordostvindarne, som +varade de två följande dagarne, var icke just egnadt att +inge dem något hopp om en slutlig befrielse; och då vintern +redan var i antågande, hade de följaktligen intet annat +val än att förbereda sig på en öfvervintring. +</p> +<p> +Det blef alltså beslutadt att bygga ett hus på land, och +utan dröjsmål grep man verket an. I främsta rummet hade +man att utvälja en passande bygnadsplats, och åtta man, +väl beväpnade för att afvärja isbjörnarnes anfall, ginge åter +ut för att uppsöka och hemföra den drifved, som påträffats +redan förut. Enligt beräkning borde denna drifvedssamling +vara tillräcklig icke allenast till bygnadsmaterial, utan äfven +att elda med under den långa vintern. Vi kunna lätt tänka +oss hvilken glädje detta fynd framkallade hos hela manskapet. +</p> +<p> +I midten af Sept. togo de talrika, af holländarne städse +mycket fruktade mötena med isbjörnar sin början. Det var +redan så kallt, att hafsvattnet afsatte två tum tjock is. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_21' name='page_21'></a>21</span> +För vinterbostadens uppförande begyntes nu framforslingen +af drifveden från den 6,000 steg aflägsna fyndorten, och +för detta ändamål begagnades slädar, som drogos hvardera +af 8 man. I medeltal framforslades 4 slädar drifved om +dagen. +</p> +<p> +Under senare hälften af Sept. blef hafvet närmast omkring +mer eller mindre isfritt. Men fartyget var fortfarande +omgifvet af is, och då holländarne redan uppgifvit +allt hopp om att kunna återvända detta år, funno de sig +i sitt öde och begynte den 26 Sept. förberedelserna för +uppförandet af vinterbostaden. Kölden blef redan hinderlig +för deras bygnadsarbete, och tid efter annan upprepades +björnarnes besök. Trots deras jämförelsevis stora antal var +det dock för holländarne alltid en oroväckande sak, då en +björn eller flera ville göra deras bekantskap. Hade de icke +genast en brinnande lunta till hands, så måste de reda sig +med sina hillebarder och spjut, och till och med då de +sköto på björnarne, gagnade detta mestadels snarare till att +skrämma bort de närgångna bestarne än att såra eller döda +någon bland dem. Kölden var den 27 Sept. så skarp, att +om någon under bygnadsarbetet tog en spik i munnen, +frös denna genast så fast, att blod följde med, då den åter +togs ut. +</p> +<p> +Den 29 Sept. på eftermiddagen gick vinden öfver på +ostkanten och medförde under natten och följande dagen +en så våldsam snöstorm, att det icke var möjligt för manskapet +att hemta drifved. Snöstormen tilltog den 1 Oktober +under en hård nordostvind med sådan häftighet, att +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_22' name='page_22'></a>22</span> +man knappast kunde andas, och man kunde då se framför +sig högst två till tre fartygslängder. +</p> +<p> +Den 12 Oktober flyttade hälften af manskapet, åtta +man, in i det nybygda huset och tillbragte der natten för +första gången. Men de måste ännu fördraga köld och rök, +ty de voro icke försedda med tillräckligt varma kläder, och +icke heller hade de ännu gjort sängplatserna och eldstaden +i ordning. Nu fortsattes transporten af alla lifsmedel och +andra brukbara saker från fartyget till vinterbostaden dit +återstoden af manskapet, åtta man, inflyttade redan den +24. Under den sista slädtransporten blefvo de åter angripna +af tre isbjörnar, men de drefvo dem på flykten med +sina hillebarder. I samma mån, som solen för hvarje dag +höjde sig allt mindre öfver horisonten, blefvo nu också fjällrackorna +synliga, af hvilka den första dödades den 27 Oktober +och genast stektes och åts; hennes kött smakade som kanin, +och holländarne åto sedan kött af fjällrackor med mycken +begärlighet hela vintern igenom. Af isbjörnarnes kött deremot +gjorde de alldeles ingen användning. Sedan all proviant +och andra nödvändighetsartiklar blifvit inflyttade i vinterbostaden, +fullbordade och afslutade de anordningarna i husets +inre. De satte vägguret i gång, upphängde lampan, +som matades med björnfett, och hopförde så mycket drifved, +som de kunde komma öfver, hvarvid de hade att kämpa +mot starka snöfall och svåra stormar. Den 3 November +syntes solen sista gången öfver horisonten. Från denna dag +tog den långa arktiska vinternatten sin början. +</p> +<p> +Till förberedelserna för vintern hörde också att ombesörja +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_23' name='page_23'></a>23</span> +bad, hvilket skeppsläkaren åtog sig. Såsom badkar +tjenade ett stort vinfat, i hvilket den ene efter den andre +kröp ner. Denna badtillställning, sannolikt att döma ett +ångbad, var en verklig välgerning för manskapet och bidrog +helt säkert i väsentlig mån till dess sundhet. På +proviant var i allmänhet ingen brist. Särskildt voro holländarne +väl försedda med kött och fisk, mindre deremot var +mängden af bröd, som också för den skull efter den 8 November +utdelades i smärre rationer. Minst hade man qvar +af dryckesvaror, det öl, som ännu fans, hade till en del +blifvit förderfvadt, svagt och utan smak, och vinet begynte +snart att minskas, så att från den 12 November utdelades +deraf endast två glas dagligen per man, men mestadels +gömde de sina vinrationer för särskilda högtidliga tillfällen +och drucko i vanliga fall (smält) snövatten. Af fjällrackor, +som förekommo talrikt, sedan solen försvann, då deremot +isbjörnarne icke syntes till allt ifrån denna tid ända tills +solen åter visade sig öfver horisonten, hade de godt färskt +kött, som de skattade lika högt som vildt. De uppstälde +för den skull räffällor och drefvo hela vintern en flitig och +inbringande fjällracksfångst. Fällorna vitjades dagligen, +alltid fingo de åtminstone en fjällracka om dagen, en +gång till och med fyra; de begagnade icke blott deras kött +såsom föda, utan de förfärdigade äfven pelsverk af deras +skinn, såsom mössor och dylikt. +</p> +<p> +Under hela November månad var kölden icke så skarp, +vädret icke så dåligt, att holländarne dömdes att för någon +längre tid hålla sig inom hus. De kunde regelmässigt gå +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_24' name='page_24'></a>24</span> +att vitja sina fäller, hemta drifved och emellanåt besöka +fartyget. Endast två dagar omnämnas särskildt, då de af +väderleken tvungos att hålla sig inomhus, men icke på grund +af stark köld, utan af svåra snöfall. +</p> +<p> +December månad skaffade holländarne mera bekymmer +än November, kölden tilltog, brännmaterialen visade sig +otillräckliga, snöstormarne försvårade vistandet i det fria, +proviant och dryckesvaror voro otillräckliga för en sådan +öfvervintring. Den af ohyflade trästycken hopfogade vinterhyddan +var naturligtvis något luftig och kunde icke hållas +tillräckligt varm med ved allenast i den mån kölden +tilltog. De tilltäppte för den skull skorstenen och försökte +elda med stenkol, som de hemtade från fartyget; genom +ett sådant förfaringssätt tilltog värmen visserligen ganska +hastigt, men koloset medförde naturligen en lifsfarlig bedöfning +af de inneboende personerna, hvilka endast genom +att skyndsamt öppna skorstenen och dörren kunde rädda +sig från en eljest säker död. Men när dessa öppnats, gick +åter mycken värme förlorad. För den skull underhöllo de +stundom alldeles ingen eld, men då inträdde snart en ännu +mycket märkbarare köld, på väggarne och sofplatserna bildade +sig tjock is, vägguret stannade, och endast med möda +kunde sanduret hållas i gång. När kölden blef synnerligen +skarp, begynte till och med vinet att frysa, så att det +måste tinas upp före måltiden. De sökte nu att bekämpa +kölden genom en möjligast varm beklädning och genom att +särskildt värma fötterna. De sista dagarne i månaden hade +holländarne att kämpa med en ny svårighet. Då togo snöfallen +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_25' name='page_25'></a>25</span> +så öfverhand, att deras vinterhydda fullständigt snöade +in, och de måste formligen gräfva sig ut, alldeles som +ur en källare. Detta oaktadt förblefvo de vid godt mod +och räknade på att de med December månads utgång hade +öfverlefvat största delen af vinternatten, och att de nu efter +en icke allt för långt aflägsen framtid hade att motse solens +uppgång öfver horisonten. +</p> +<p> +Såsom det gamla året hade gått till ända, så trädde +det nya året 1597 in. Det gjorde sitt inträde med häftig +köld, stormar och snöfall. Under hela fyra dygn lemnade +holländarne icke sin hydda. Hvad som fans qvar af vinförrådet +gömdes nu delvis för möjligen kommande ännu sämre +tider. All den drifved, som de med så mycken möda släpat +ihop, var redan uppbränd, och de hade nu ej annat +att göra än att elda med några husgerådssaker af trä. Då +inträffade den 5 Januari en förändring i väderleken: det +blef stilla och mildt, holländarne kunde åter gå ut i det +fria och hemta nytt bränsle. Emedan det var trettondedagsafton, +beslöto de att festligt fira dagen, så vidt deras +tillgångar det medgåfvo. För detta ändamål uttogo de +sina hopsparade vinrationer, bakade pannkakor i olja och +tillredde annat extra bakverk af hvetemjöl. De voro alla +glada och muntra, liksom vore de hemma bland de sina +och hölle der en stor fest, fjärran från denna tröstlösa ensamhet +i ett skoglöst, snöbetäckt land, hvars enda befolkning +utgjordes af dem, skilda hundratals mil från sina +hem. Den 21 Januari gjorde de den iakttagelsen, att fjällrackorna +begynte uteblifva; detta höllo de för ett tecken +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_26' name='page_26'></a>26</span> +dertill, att björnarne snart åter skulle visa sig, och detta +blef också sedermera mycket riktigt händelsen. Så länge +björnarne voro försvunna, gjorde fjällrackorna sina besök, +och kort innan björnarne åter visade sig, försvunno fjällrackorna +nästan fullkomligt. +</p> +<p> +Då holländarne den 22 Januari roade sig i det fria +med bollspel, varsnade de åter igen ett dagsljusets tilltagande, +hvaraf några drogo den slutsatsen, att solen snart +skulle visa sig öfver horisonten. Och då Gerrit de Veer +och Heemskerck den 24 Januari promenerade utefter stranden, +sågo de till sin stora glädje den sedan den 3 November +försvunna solens rand ofvan horisonten. De två följande +dagarne hade de visserligen icke denna anblick, emedan +dimma rådde, men de fingo en ersättning derför den 27 +derigenom, att de alla den dagen sågo solens hela skifva +ofvan horisonten. +</p> +<p> +Februari gjorde sitt inträde med storm och snöfall, +hvilka hopade allt mera snö kring hyddan, så att de den +3 Februari begynte underhålla förbindelsen med ytterverlden +genom skorstenen, emedan det föll sig långt beqvämare +än att hvarje gång skotta undan de djupa snösamlingarna +utanför dörren. Den 12 Februari fäldes en björn af nio +fots längd och sju fots höjd, som gaf dem minst 100 skålp. +fett, hvilket var dem mycket välkommet såsom brännmaterial +i deras lampor; björnköttet kastade de ut åt fjällrackorna, +som ännu visade sig en och annan gång. Den nya +tillökningen af brännmaterial för lamporna medgaf dem nu +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_27' name='page_27'></a>27</span> +någon tid bortåt att mer, än som förr varit fallet, under +vintern sysselsätta sig med läsning och dylikt. +</p> +<p> +Mars månad stälde holländarnes tålamod på ett hårdt +prof. Den återvändande vinterkölden, som de redan trodde +sig vara förbi, det ogynsamma vädret och svårigheten att +långt bort ifrån tid efter annan hemskaffa de nödvändiga +vedförråden begynte att inverka skadligt på deras under +vintern i allmänhet ganska goda helsotillstånd. Nu talas +för första gången i dagboken om »de sjuka», som lågo i +sina bäddar och uppvärmdes af de friska genom heta stenar, +hvaremot de friska åter sökte hålla sig varma genom +att gå och springa i det fria. — Den sista veckan af April +var vackert, angenämt väder, och från och med den sista +i samma månad var solen dag och natt öfver horisonten. +</p> +<p> +I Maj begyntes förberedelserna för att lemna vinterhyddan +och anträda återresan till Holland. I den fasta +öfvertygelsen, att detta snart nog skulle lyckas dem, gjorde +de den 1 Maj slut på den sista återstoden nötkött, som +ännu var förträffligt bibehållet och, såsom dagboken uttrycker +sig, »endast hade det felet, att det icke räckte +längre». En hård storm från sydvest sopade den 2 Maj +hafvet nästan fullkomligt rent från is, men issamlingen vid +fartyget låg fortfarande qvar, så att manskapet begynte +uppge hoppet om att någonsin kunna begagna sig af det. +För återresan satte de derför sin enda lit till de båda +odäckade båtarne. Fartygets befälhafvare Heemskerck hade +visserligen till en början förklarat, att de skulle qvarstanna +i Ishamnen till slutet af Juni, emedan han hoppades, att +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_28' name='page_28'></a>28</span> +fartyget då skulle kunna vara fritt från den omgifvande +isen, men manskapet önskade allt efter som tiden framskred, +att man skulle lemna fartyget åt dess öde, öfverge det och +begagna båtarne ensamt för återfärden. Manskapet hade +Barents på sin sida, och denne lyckades också vinna befälhafvaren +för manskapets mening. Den 14 Maj, efter två +veckors agitation, lofvade befälhafvaren att gå manskapets +önskningar till mötes, i fall icke fartyget vore isfritt i slutet +af Maj. Men månaden gick till ända, utan att der visade +sig någon utsigt, att fartyget vid den tiden kunde +komma loss. +</p> +<p> +Den 27 Maj begynte holländarne sätta i stånd och +tackla båtarne. De hade länge sedan fått nog af vistelsen +i vinterhyddan och hade redan en vecka i förväg gjort +sina klädespersedlar och andra saker resklara, för att icke +framdeles öda någon tid derpå. Alldeles isfritt blef hafvet +icke under hela Maj månad, ty ostliga vindar förde hvarje +gång mer eller mindre drifis in mot kusten. Eljest äro +icke många tilldragelser af särskildt intresse att omtala +från denna månad: man fann bland annat, att björnarne +voro mindre djerfva och närgångna än förut, man hemtade +drifved sista gången den 14 Maj, och då man en vecka +senare ännu behöfde något material att elda med, nedref +man vinterhyddans utbygnad och begagnade den som ved. +Holländarne nedrefvo slutligen också en del af sjelfva vinterhyddan +för att användas vid båtarnes färdigbygnad. +</p> +<p> +I första hälften af Juni fortsattes förberedelserna för +återfärden med fördubblad ifver. Af de meteorologiska uppgifterna +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_29' name='page_29'></a>29</span> +framgår, att nu också den arktiska sommaren tog +sin början. Den 6 Juni omnämnes det första regnet, som +kom med sydvestlig vind, marken begynte tina upp, och +de under vintern använda filtstöflarne måste utbytas mot +läderstöflar. Arbetena för afresan voro af trefaldig art, först +båtarnas sluttimring, vidare deras och lifsmedlens transport +till öppet vatten öfver en betydlig landsträcka och öfver hopskrufvad +is, slutligen äfven transporten af två sjuka, styrmannen +Barents och en af matroserna, till platsen för afresan. +</p> +<p> +Den 3 Juni, efter sex dagars arbete, blef den mindre +båten segelklar, och sex dagar derefter, den 9 Juni, den +större. Medan en del af manskapet förrättade detta arbete, +förde de andra till hafvet de saker, som skulle följa med +hem. Dertill kunde ännu slädarne användas. Från den 4 +Juni fördes många slädladdningar till afgångsplatsen. Alla +sakerna inpackades i små, lätt handterliga balar, det ännu +återstående vinet fyldes på små fat, för att man i nödfall +med lätthet skulle kunna lossa och lasta dessa ting. Der +funnos så många saker, att det syntes tvifvelaktigt, huruvida +allt kunde rymmas i båtarne. +</p> +<p> +Det svåraste arbetet var transporten af de båda båtarne +till hafvet. Holländarne måste för det ändamålet först +med stor ansträngning och möda genom isflaken utarbeta en +jämn väg med yxor, hackor, skyfflar o. d. Men äfven detta +hårda arbete utfördes med gladt mod, när de ännu till sist +hade att afvärja angreppet af en stor, mager isbjörn. Detta +arbete fullbordades den 12 Juni. Den 14 Juni var allt i +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_30' name='page_30'></a>30</span> +ordning för afresan. De båda sjuka, Barents och matrosen, +fördes först från vinterhyddan på slädar till afgångsstället. +Barents skref dess förinnan ett bref, i hvilket han skildrade +expeditionens öden och öfvervintringen, och som han upphängde +i rökfånget insydt i en ammunitionspåse. Dessutom +nedskref befälhafvaren Heemskerck två bref, ett för hvarje +båt, i hvilka de skäl anfördes, som gåfvo anledning till den +vågade återresan i två odäckade båtar. Härpå befalde de +sitt öde i Guds händer och afseglade den 14 Juni 1597 +från den plats, der de hade tillbragt nära tio månader. De +togo samma väg som de kommit, foro så vidt möjligt i närheten +eller i sigte af land, kringseglade Novaja Semljas +nordända och följde derefter landets vestkust till Kariska +porten. Derifrån stälde de kursen mot Petschoras mynning, +följde ryska kuststräckan vesterut och anlände lyckligt den +2 September till Kola, efter en båtfärd, som varat två och +en half månader och omfattar en väglängd af sexton hundra +sjömil, alla krokar frånräknade. Den 1 November 1597 +kom expeditionen åter till Amsterdam, helsad af folkets jubelrop, +men af de sjutton man, som öfvervintrat i Ishamnen, +voro numera endast tolf i lifvet. Barents hade dött +strax efter det båtfärden begyntes, den 19 Juni, dagen +innan expeditionen dublerade Iskap. Hans ben hvila förmodligen +någonstädes på Novaja Semljas ogästvänliga nordkust<a name="FNanchor_6" id="FNanchor_6"></a><a href="#Footnote_6" class="fnanchor">[6]</a>. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_31' name='page_31'></a>31</span></p> +<p> +Det var att vänta, att den olyckliga utgången af Barents’ +öfvervintringsexpedition skulle verka afskräckande från +upprepade företag i samma syfte och betydligt sänka de +förhoppningar, som man dittills hyst om programmets slutliga +lösning. Dertill kom ännu en annan omständighet, den +nämligen, att samtidigt med Barents’ tredje resa hade vägen +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_32' name='page_32'></a>32</span> +till Indien kring Goda Hopps-udden utan svårighet blifvit +tillryggalagd af Cornelius Houtman (1595—1597), dennes +exempel manade till efterföljd, och der bildades ett holländskt-ostindiskt +handelskompani, som sedan på denna väg +begynte sin välsignelserika kolonialverksamhet i de ostindiska +farvattnen. +</p> +<p> +Men der fans ännu i England en man, som höll hårdnackadt +fast vid det gamla programmet om en passage i +nordvestlig, nordlig eller nordostlig riktning. Det var Henry +Hudson, känd lika mycket genom sina många och vigtiga +geografiska upptäckter som genom sin tragiska död. +</p> +<p> +Hudson hade under sin första ishafsresa 1607, sedan +han upptäckt Grönlands ostkust, gjort ett fruktlöst försök +att norrut från Spetsbergen tränga fram öfver polen. Han +beslöt för den skull att försöka sin lycka i nordostlig riktning. +Det följande året, 1608, utgick han den 22 April +från Thames med ett litet fartyg, som »the Muscovy Company» +utrustat för hans räkning. Han kringseglade Nordkap +den 3 Juni, träffade sex dagar senare vid 75° 30´ n. +br. den första isen, som han undkom efter några få stötar, +kryssade sedan långsamt vidare, tills han genom våldsamma +nord- och nordostvindar såg sig tvungen att vända, och gick +den 25 Juni till ankar utanför Novaja Semljas vestkust vid +72° 12´ n. br. Han fann på stranden en mängd hvalben +och renhorn och såg här och der i hafvet hvalar, hvalrossar +och sälhundar. Landet gjorde på Hudson öfver hufvud taget +ett angenämt intryck. Han upptäckte en stor flod (sannolikt +Gussinicha), som kom från nordost, och utskickade en +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_33' name='page_33'></a>33</span> +del af sitt manskap med uppdrag att utforska, om här icke +möjligen vore den sökta genomgången. Men manskapet återvände +utan önskadt resultat. Han gjorde nu ett sista försök +att förbi Vajgatsch-ön intränga i Kariska hafvet; men +oöfvervinneliga hinder spärrade hans väg. Beröfvad hoppet +att finna nordostpassagen, anträdde han den 6 Juli återfärden +och landsteg den 26 Augusti i Gravesend. — Denna +Hudsons resa är så till vida af vigt för den fysikaliska +geografien, som derunder anstäldes de första iakttagelserna +öfver magnetnålens inklination i de arktiska trakterna. +</p> +<p> +Hudson hade emellertid på visst sätt ännu icke uppgifvit +allt hopp. Två år senare, 1610, då han var gången +öfver i holländskt-ostindiska kompaniets tjenst, upprepade han +försöket att finna en nordostpassage. Han lemnade Texel +den 25 Mars, passerade en månad derefter Nordkap och +stälde så kursen rakt på Novaja Semlja. Den 4 Maj fann +han hela landet omgifvet af ännu obruten is. Han vände +för den skull den 19 Maj åter till Vardöhus och gick derifrån +öfver till Nordamerika i afsigt att i denna riktning +finna en sjöväg till Indien. +</p> +<p> +År 1612 försökte en holländare, Jan Corneliszoon van +Horn, att norr om Novaja Semlja framtränga mot öster. +Från ön Kildin stälde han kursen direkt mot Novaja Semlja +och framkom dit den 30 Juli. Han seglade längs kusten +norr ut ända till den 8 Aug., då han möttes af tät, med +landet sammanhängande is. Han följde ismassans rand ända +till 76° 30´ n. br. och vände först der tillbaka mot Novaja +Semlja. Han styrde derefter mot nordvest längs efter en +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_34' name='page_34'></a>34</span> +isbarrier intill 77° n. br., gick på nytt tillbaka mot kusten, +men anträdde sedan återfärden till Holland. +</p> +<p> +Det så kallade Nordiska eller Grönländska kompaniet, +som bildat sig i Holland år 1614, utrustade år 1625 ett +fartyg för ett förnyadt försök att i nordost finna vägen till +Kina. Befälhafvare för fartyget blef Cornelis Bosman. Han +utgick från Texel den 24 Juni, passerade den 24 Juli ön +Kolgujeff och fick den 28 Juli Novaja Semljas kust i sigte +vid 71° 55´ n. br. Ända till den 3 Augusti hade han att +oafbrutet slå sig fram genom is. Först denna dag lyckades +det honom att inlöpa i en med tolf till tretton holmar +uppfyld vik. Den 7 Augusti gick Bosman åter till segels, +den 10 inträngde han i Jugor Schar, och den 13 i Kariska +hafvet. Mäktiga ismassor drefvo honom snart tillbaka till +sundet, hvarigenom han kommit. Den 24 Augusti utbröt +en våldsam storm från nordost, hvarunder fartyget förlorade +sina båda ankaren. Bosman hade nu ej annat val än att, +med eller mot sin vilja, återvända till Holland. Han återkom +dit den 1 September. +</p> +<p> +Detta var holländarnes sista försök att finna en nordostlig +väg till Indien. Den fruktlösa utgången af alla resor, +som de gjort, föranledde dem nu att inskränka sig till den +visserligen ojämförligt längre, men i alla händelser säkra +vägen kring Afrika. Väl återfinna vi efter denna tid holländska +fartyg i Novaja Semljas och andra arktiska haf, en +holländare vid namn Vlaming gjorde till och med år 1664 +en ganska märklig resa kring Novaja Semljas nordända och +trängde långt in i Kariska hafvet — men emedan dessa +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_35' name='page_35'></a>35</span> +resors mål var ett helt annat, nämligen fångsten af hvalar +och andra trangifvande djur, så kunna de icke komma under +behandling vid denna öfversigt. +</p> +<p> +Efter många misslyckade försök mot nordvest begynte +man åter under sista hälften af sjuttonde århundradet att +i England tänka på en nordostpassage. Mångahanda och +till största delen icke mycket sannolika underrättelser om +de arktiska hafvens isfrihet, äfvensom om resor, som skulle +hafva blifvit företagna af holländska fartyg till ovanligt höga +breddgrader, ja, ända till sjelfva polen, och några hundra +mil österut från Novaja Semlja, Barents’ mening, att Kariska +hafvet är isfritt 20 mil från kusten, samt slutligen +egna och sjelfständiga funderingar ingåfvo John Wood, kapten +i engelska marinen, en erfaren och skicklig sjöman, som +hade åtföljt sir John Narborough på hans resa genom Magellans +sund, den öfvertygelsen, att man med säkert hopp +om ett lyckligt resultat skulle kunna söka denna genomgång +midt emellan Spetsbergen och Novaja Semlja. Besluten +att egna sig åt detta företag, ingick han 1676 till +konungen och hertigen af York med en skrifvelse, i hvilken +han framstälde 7 motiv och 3 faktiska bevis<a name="FNanchor_7" id="FNanchor_7"></a><a href="#Footnote_7" class="fnanchor">[7]</a> för sin åsigt. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_36' name='page_36'></a>36</span> +Båda pröfvade riktigheten af hans framställning, och konungen +gaf befallning, att fregatten Speedwell skulle ställas +till kapten Woods disposition, under det att hertigen i förening +med flera magnater inköpte pinken Prosperous, som under +befäl af kapten William Flawes skulle åtfölja Speedwell. +</p> +<p> +Wood och Flawes utgingo från Thames den 28 Maj +1676, passerade Nordkap den 19 Juni och stälde sedan +kursen mot nordost. Den 22 Juni, då de enligt beräkning +befunno sig vid 75° 53´ n. br. och 39° 48´ ostl. längd, +stötte de på sammanhängande is, som sträckte sig från +VNV till OSO. Under förutsättning, att denna is sammanhängde +med Spetsbergen, styrde de längs efter dess rand +österut. Fyra dygn seglade de i denna riktning och lupo +in i hvarje öppning, som de trodde sig se i isen, men det +visade sig, att den hade bildat en alldeles sammanhängande +och ogenomtränglig mur. Den 26 Juni på aftonen sågo +de på 15 mils afstånd Novaja Semljas höga och snöbetäckta +kust. Följande dagen öfvertygade de sig, att isen +sammanhängde med kusten, och hunno vid middagen, på 6 +mils afstånd från land, 70° 46´ n. br. och 54° 4´ ostl. längd. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_37' name='page_37'></a>37</span> +I afvaktan på en gynsam förändring i isens läge loverade +de mellan kusten och en massa isflak, som hade aflöst sig +från den fasta isen. Den 29 fram mot midnatt, då vinden +var vestlig och dimma rådde, varskodde man från Speedwell +is rätt för-ut. Man lät genast vända, men under sjelfva +brassningen stötte fartyget mot ett undervattensgrund, hvilket +det likväl undkom utan vidare äfventyr. Men kort derefter +syntes åter igen bränningar, och under en andra vändning +fastnade fartyget så ohjelpligt på en klippa, att det +icke syntes möjligt mer att komma loss. Vågornas svall +kastade det ännu högre upp på grundet, fregatten blef läck +och begynte fyllas med vatten. Kapten Wood hade intet +annat val än att med sitt manskap rädda sig till stranden, +hvilket också lyckades honom med förlust af två man. Men +de räddade befunno sig nu i en nästan hopplös belägenhet. +Deras följeslagare Prosperous var försvunnen bortom horisonten, +och de misstänkte, att äfven den lidit skeppsbrott, +eller att, om så icke varit händelsen, det var för den omöjligt +att se dem under den nu rådande tjockan. Den enda +roddbåt, som de hade qvar, kunde bära blott omkring tretio +personer; men de voro sammanlagdt sjutio. Några önskade +att fara i båten till Rysslands kust; andra ansågo det vara +bättre att öfver land bege sig dit; några tänkte till och +med att förstöra båten, på det att alla måtte vederfaras +ett och samma öde, det måtte bli räddning eller undergång. +För att tygla deras onda afsigter betjenade sig kapten Wood +af det under inga omständigheter lofvärda hjelpmedlet af +rusgifvande drycker; han bemödade sig att genom ett ständigt +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_38' name='page_38'></a>38</span> +rus göra dem glömska af sitt onda uppsåt. De lefde +under hela tio dagar i en sådan fruktansvärd belägenhet, +tills ändtligen den 8 Juli Prosperous till allas glädje visade +sig utanför under segel. Kapten Flawes varseblef den +eld, som de gjort upp för att ådraga sig hans uppmärksamhet; +han räddade dem alla och kom den 22 Juli med +dem välbehållen åter till England. +</p> +<p> +Den olyckliga utgången af kapten Woods företag hade +från en den ifrigaste förfäktare af nordostpassagen gjort honom +till en häftig motståndare deremot. Han försäkrade, +att Novaja Semlja och Spetsbergen bilda ett sammanhängande +fastland, att hafvet, som omger dem, är betäckt med +evig is, och att man måste hålla alla berättelser af holländare +och engelsmän, som påstå motsatsen, för blotta uppfinningar, +såsom de också till en del ovilkorligen måste +vara. »Det är å ena sidan tydligt», säger Lütke, »att +denna sjöfarande för att försvara sin olycka betjenade sig +af månget påstående, som är svårt att bevisa och som han +kanhända icke sjelf trodde på; men å andra sidan begingo +de, som fortfarande försvarade nordostpassagen, lika bevisliga +orättvisor mot honom. De kastade på honom hela +skulden för företagets misslyckade utgång och påstodo, att +han blifvit sin första plan otrogen, att han, i stället för +att hålla sig midt emellan Spetsbergen och Novaja Semlja, +af feghet sökt sig in till detta senare lands kust, och mycket +annat dylikt. Kapten Wood seglade från Nordkap i nordostlig +riktning, träffade den ogenomträngliga isen nära nog +midt emellan Spetsbergen och Novaja Semlja, och måste +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_39' name='page_39'></a>39</span> +nödvändigt, för att finna en väg genom den samma, förändra +sin dittills följda kurs och särskildt taga vägen mot +öster, ty vid ostkusten af Spetsbergen hopar sig isen, genom +en beständig strömsättning från öster mot vester, ojämförligt +mycket mera än vid kusten af Novaja Semlja. En färd +mellan is och land är vida farligare och osäkrare än mellan +ren is, och Wood har för den skull icke tagit vägen in emot +land af något slags feghet. För att rättvist kunna bedöma +en sjöfarandes handlingssätt i brydsamma fall, särskildt +för att beskylla honom för feghet eller dylikt, skulle +man alltid först sjelf hafva försökt något likartadt.» +</p> +<p> +Liksom året 1625 betecknar slutpunkten för holländarnes +försök att finna den nordostliga vägen till Indien, +så betecknar året 1676 för en lång tid slutpunkten för engelsmännens +sträfvanden i samma syfte. Enskilda lärde, +sådana som Lomonossof, Engel, Barington och andra, sökte +visserligen ännu gång efter annan att framhålla nordostpassagens +möjlighet, men det är tydligt, att hvarken regeringarne +eller privata kapitalister lyssnat till deras mening. +Året 1676 var och förblef en betydande gränspunkt i nordostpassagens +historia, ty der frågan då lemnades, der blef +hon stående under ett helt århundrade, och när engelsmännen +sedan åter igen togo upp henne, skedde det endast +vid sidan af ett annat vigtigt företag, som naturligtvis blef +behandladt som hufvudsak. +</p> +<p> +När den bekante upptäcktsresanden Cook i Juli 1776 +med fartygen Resolution och Discovery gick ut på sin tredje +stora resa, hade han i uppdrag af amiralitetet att våren +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_40' name='page_40'></a>40</span> +1778 från Kamtschatka segla norrut så långt, som kunde +synas honom möjligt, »för att söka en nordost- eller nordvestpassage +från Stilla hafvet till Atlanten eller Nordsjön». +Att från det af Bering år 1728 genomseglade och efter +honom benämnda Berings sund tränga ostvart och söka finna +nordvestpassagen var hufvudmålet för Cooks resa — ty samtidigt +skulle en annan engelsk expedition under Pickersgill +från Baffins bay segla vestvart, — men man ville icke lemna +tillfället obegagnadt att äfven då pröfva nordostpassagens +möjlighet, ehuru i omvänd riktning mot de tolf föregående +expeditionerna. +</p> +<p> +Efter sina storartade upptäckter i Stilla hafvet seglade +Cook, i enlighet med de erhållna föreskrifterna, sommaren +1778 norrut mot Berings sund. Han lemnade Aleutiska +ögruppen den 2 Juli och passerade Berings sund den 10 +Augusti. En vecka senare, den 17 Augusti, mötte han den +första isen vid 70° 41´ n. br., sedan han förut följt den +amerikanska kontinenten ända till Iskap (70° 15´ n. br.). +Den 18 Augusti fann Cook för godt att vända, han befann +sig då vid 70° 44´ n. br. och 160° 35´ vestl. längd från +Greenwich, hvarefter han stälde färden mot vester och sydvest, +allt efter isens läge. Han nådde Sibiriens ishafskust +vid Rirkajpia (Nordkap), som är beläget vid 68° 55´ n. br. +och 179° 54´ vestl. längd. Han ansåg det omöjligt att +komma längre i denna riktning och vände för den skull +mot öster och genom Berings sund till de Havaiska öarne, +der han, som bekant, blef dödad i en strid med infödingarne +den 14 Februari 1779. Samma expeditions andre befälhafvare, +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_41' name='page_41'></a>41</span> +kapten Clerke, gjorde detta år ett nytt försök att +från Berings sund tränga ostvart mot Baffins bay, men försöket +aflopp utan synnerlig framgång. Resultatet blef, att +kapten Clerke bestred möjligheten af en nordost- eller nordvestpassage. +Forster, som medföljde expeditionen, uttalade +sig emot teorien om Ishafvets segelbarhet synnerligt långt +norr om Berings sund, och redaktören af Cooks reseverk +påstod, att »denna Cooks resa hade visat menskligheten den +välgerningen, att man på grund af dess utgång borde lära +sig att afstå från andra likartade onyttiga upptäcktsresor». +Dermed var i England domen sagd öfver nordostpassagens +utförbarhet, ty sedan den tiden hafva engelsmännen aldrig +mera befattat sig dermed. Deras arbeten och forskningar +i polartrakterna hafva sedan dess uteslutande egnats åt att +framtränga till polen och att utföra nordvestpassagen. +</p> +<p> +Åter igen förflöt en lång tidrymd, nära ett helt århundrade, +innan tanken på nordostpassagens utförbarhet +vaknade till nytt lif. Under tiden hade de arktiska trakternas +geografi, deras vind- och strömförhållanden blifvit +ojämförligt mycket bättre kända än under Cooks dagar: +den sibiriska kuststräckan mellan Lena och Berings sund +hade blifvit kartlagd, engelska vetenskapliga expeditioner +och amerikanska fångstmän hade befarit Ishafvet på stora +sträckor å ömse sidor om Berings sund, hafvet mellan +Spetsbergen och Novaja Semlja hade blifvit rätt väl undersökt, +norrmännen hade genom sina många framgångsrika +fångstfärder visat vägen till Kariska hafvet, och de erfarenheter +slutligen, som blifvit samlade särskildt under detta +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_42' name='page_42'></a>42</span> +århundrades många resor i andra arktiska haf, hade lemnat +många upplysningar af stort värde. Med sådana förutsättningar +till grund och ångan som hjelpmedel i navigationens +tjenst kunde man hysa goda förhoppningar att +ändtligen lösa det gamla problemet om nordostpassagens +möjlighet. Österrikarne voro de, som nu togo saken om +hand. +</p> +<p> +Efter en rekognosceringsfärd i hafvet mellan Spetsbergen +och Novaja Semlja sommaren 1871 beslöto österrikarne +Weyprecht och Payer att förbi Novaja Semljas nordspets +och Sibiriens kust göra försöket att framtränga till Berings +sund och derunder anställa forskningar i det okända hafvet +nordost ut från Novaja Semlja. Tanken om en österrikisk-ungersk +ishafsexpedition mottogs med entusiasm inom hela +österrikiska monarkien. Befälet öfver expeditionen i dess +helhet liksom arbetena till sjös anförtroddes åt löjtnant +Weyprecht, en kunskapsrik och bepröfvad sjöman. Löjtnant +Payer åter hade att ombestyra ledningen af arbetena i land, +ty han hade länge sedan under sina geodetiska arbeten i +Alperna och ytterligare såsom deltagare i Koldeweys öfvervintringsexpedition +till Grönlands ostkust 1869—1870 gjort +sig känd såsom en öfvad alpklättrare, en god tecknare och +en beslutsam och entusiastisk forskare. +</p> +<p> +Expeditionens fartyg, ångaren Tegetthoff, om 300 tons, +utrustades i Elbe med tillgodoseende af alla moderna hjelpmedel, +försågs med proviant o. dyl. för +2-<sup>1</sup>/<sub>2</sub>—3 +års tid +och utgick slutligen från Bremerhaven den 13 Juni 1872. +Största delen af manskapet utgjordes af dalmatier från Adriatiska +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_43' name='page_43'></a>43</span> +hafvets kust. Såsom ismästare medföljde särskildt +kapten E. Carlsen från Tromsö, hvilken gjort sig väl känd +derigenom, att han kringseglat både Spetsbergen och Novaja +Semlja samt hemfört relikerna från Barents’ vinterhydda i +Ishamnen. Efter några ytterligare anordningar i Tromsö +lemnade expeditionen denna stad den 14 Juli. +</p> +<p> +Den 19 Juli möttes den första isen vid 74° 15´ n. br., +den 29 Juli kom man i sigte af Novaja Semlja, och den +12 Augusti sammanträffade Tegetthoff vid Pankratjefföarne +med slupen Isbjörn, som med grefve Wiltschek ombord var +utgången för att nedlägga en proviantdepot för expeditionens +räkning på Novaja Semljas vestkust. Den 21 Augusti +togo de båda fartygen afsked af hvarandra, Isbjörn vände +åter till Norge, och Tegetthoff ångade norrut på sin storartade +upptäcktsfärd. Förr än efter två års förlopp borde +man icke hoppas att erhålla några underrättelser från den +väl anlagda expeditionen, ty sedan man passerat Novaja +Semljas nordspets och framträngt österut till Tajmyrlandet, +hade man för afsigt att tillbringa första vintern i närheten +af kap Tscheljuskin, Sibiriens nordligaste udde, och den +andra någonstädes på de Nysibiriska öarne eller möjligen +på Wrangels land. +</p> +<p> +Men expeditionen fick en helt annan utgång, än man +med skäl hade väntat sig. Redan några timmar efter de +båda fartygens skilsmässa hade en frisk nordostlig vind +skjutit så mycket is samman kring Tegetthoff, att rundtomkring +icke var en enda smula vatten att se. Detta inträffade +vid 76° 22´ n. br. och 62° 3´ ostl. längd från +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_44' name='page_44'></a>44</span> +Greenwich, på ungefär sex mils afstånd från kusten. »Jag +hade förtöjt fartyget», säger Weyprecht, »vid ett flak, fullt +medveten derom, att det skulle blifva instängdt. Å ena +sidan kunde jag icke besluta mig för att låta de 15 mil +åter gå förlorade, som vi lyckligt vunnit under de detta +år ogynsamma förhållandena, å andra sidan utgjordes all +den kring oss liggande isen af så sönderbråkad drifis, att +jag med visshet räknade på, att första ostliga vind skulle +föra alltsammans åtskils. Men i stället för ostliga vindar, +som jag hade väntat skola efterträda de föregående veckornas +ihållande våldsamma sydveststormar, inträdde nu stiltje +omväxlande med vestliga vindar. De senare medförde ganska +mycket snö, som i förening med temperaturens snabba +sjunkande sammanband drifisen. Ända till den 9 September +gafs der ingen förändring, isen låg tätt sluten, åt intet +håll kunde man se ett spår af vatten. Fartyget dref +för de lätta vindarne än åt öster, än åt vester. Temperaturen +föll under nätterna ända till -15° C.» Den 9 September +utbröt ändtligen en häftig storm från nordost, som +sönderbröt isen i större fält, men fartyget låg fortfarande +infruset midt uti ett sådant, och alla ansträngningar att +arbeta det loss förblefvo fruktlösa. +</p> +<p> +Tegetthoffs väg var från denna stund och allt framgent +bunden vid isfältets rörelser, och detta fördes af och +an allt efter vindarnes godtyckliga nycker. Den 1 Oktober +befann sig fartyget vid 76° 50´ n. br. och 65° 22´ +ostl. längd från Greenwich, och den 5 i samma månad förlorade +de Novaja Semljas kust ur synhåll. De voro icke +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_45' name='page_45'></a>45</span> +längre upptäcktsresande i den meningen, att de kunde fritt +bestämma sin väg, utan passagerare på ett isfält, som tog +sin väg deras vilja förutan. +</p> +<p> +Den 13 Oktober gick det väldiga isfältet i stycken +under ett fruktansvärdt tryck från alla sidor, och från denna +dag togo de förfärliga ispressningarna sin början, hvilka sedan +upprepades med korta mellanrum nästan hela vintern +igenom. Der bildade sig gång efter annan stora remnor +i isen, isfälten sköto samman, under och öfver hvarandra, +fartyget höjdes och sänktes allt efter ispressningarnes våldsamhet, +det befann sig i en ytterst bekymmersam belägenhet, +och under sådana förhållanden måste naturligtvis allt +hållas i beredskap, för att man vid första påminnelse skulle +kunna öfverge fartyget. Ett hus af stenkol, som blifvit +uppfördt på isen för att tjena som tillflyktsort i händelse +af fartygets förlust, förstördes under en rörelse i isen julveckan, +och senare, under Januari månad 1873, nådde ispressningarna +höjdpunkten af våldsamhet; den 22 Januari +pressade sig en ismur upp på några få stegs afstånd från +fartyget till 30 fots höjd, och samtidigt förstördes ett tält +för magnetiska iakttagelser och ett upplag af stenkol och +ved. Under de fem månader, som ispressningarna varade, +kommo österrikarne föga till ro, endast sällan kunde de +våga kläda fullständigt af sig. Den 16 Februari steg solen +åter öfver horisonten efter 109 dygns frånvaro, och kort +derefter, den 25. Februari, upphörde ispressningarna lika +hastigt och oväntadt, som de börjat hösten förut. Fartyget +dref oupphörligt mot nordost, och de resande förestälde +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_46' name='page_46'></a>46</span> +sig till och med, att de skulle komma att föras mot Sibiriens +kust; men när de den 4 Februari skurit 73:e längdgraden, +kantrade vinden om, och från denna dag fördes de, +fortfarande lika hjelplösa som förut, mot nordvest. Mot +slutet af Februari månad nådde temperaturen sitt minimum +för vintern, +-46°,<span style="font-size: 80%">2</span> +Celsius. +</p> +<p> +När sommaren 1873 inträdt, begyntes arbetena för att +befria fartyget. Månaderna Maj, Juni, Juli och Augusti +användes för att såga igenom det väldiga isfältet, men derigenom +att andra isfält under ispressningarna banat sig väg +in under det, hade det nått en tjocklek af 40 fot, och alla +ansträngningar visade sig fullkomligt gagnlösa. Först i +Juni sågo österrikarna från utkikstunnan enstaka öppningar +i isen på stort afstånd, framdeles visade sig också här och +der smärre vakar, men aldrig någonstädes egentligt öppet +vatten. Isfältet, som under våren syntes hafva hvarken +början eller slut, blef under hösten allt mindre och mindre. +Utsigten att få tillbringa en andra vinter under liknande +faror och overksamhet som den första syntes mycket stor, +och österrikarne voro redan förberedda derpå, men då förändrade +sig helt oväntadt ställningen till deras fördel. +</p> +<p> +»Sedan lång tid tillbaka», säger Payer, »hade vi blifvit +drifna omkring i en del af norra Ishafvet, som förut +icke varit af någon besökt, men oaktadt en omsorgsfull utkik +hade vi hittills icke kunnat finna något land. Det +var för den skull en händelse af icke ringa betydelse, då +vi den 13 Augusti öfverraskades af det plötsliga framträdandet +af ett bergigt land, omkring 14 eng. mil norr ut, +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_47' name='page_47'></a>47</span> +hvilket dimman ända till denna tid hade dolt för våra +blickar. Vid detta tillfälle glömde vi all vår förra oro; +oförtöfvadt skyndade vi mot land, ehuru fullt öfvertygade +derom, att vi icke skulle vara i stånd att komma längre +än till randen af vårt isflak. Månader igenom voro vi nu +dömda att lida en Tantali qval. Tätt inpå oss hade vi +ett nytt polarland, rikt på löften om upptäckter, men nu, +beroende som vi voro af vindens växlande nycker och omgifna +af öppna vakar, voro vi oförmögna att komma det +en hårsmån närmare. Ändtligen, mot slutet af Oktober, +närmade vi oss på tre mils afstånd en af öarne, som bildar +förposten till hufvudlandet. Vi togo vägen öfver de upptornade +och hopskrufvade isblocken och satte så för första +gången vår fot på det obekanta landet vid 74° 54´ n. br. +Isen, som betäckte hafvet närmast kusten, var endast en +fot tjock; det var alltså tydligt, att här hade under den +nu gångna sommaren funnits periodiskt öppet vatten. En +mera öde ö än denna, som vi kommit till, kan svårligen +tänkas, ty snö och is betäckte hennes frusna och steniga +sluttningar. Men för oss var hon af sådan vigt, att vi +med henne förenade namnet på den person, som var den +egentlige upphofsmannen till vår expedition, grefve Wiltschek.» +</p> +<p> +I September och Oktober dref fartyget längs efter kusten +af det nyupptäckta landet, men i början af November +frös isflaket, hvarpå det var uppressadt, tillsammans med +den fasta landisen vid 79° 51´ n. br. och 58° 56´ ostl. +längd från Greenwich. Der blef det orubbligt liggande på +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_48' name='page_48'></a>48</span> +3 sjömils afstånd från närmaste strand, ända tills österrikarne +måste öfverge det den följande sommaren. Fartyget +hade redan blifvit ombonadt för att möta öfvervintringen, +och under första hälften af Oktober hade ispressningarna +åter gjort sig påminta, men sedan Tegetthoff låg orörligt +fast vid landisen, förekommo de icke mera under vinterns +lopp. Den 22 Oktober gick solen ner för att icke åter +visa sig öfver horisonten förr än efter 125 dygns förlopp. +</p> +<p> +I November uppfördes två snöhus på isen för att hysa +de fixa magnetiska och astronomiska instrumenten, och när +dessa blifvit uppstälda der, begyntes med nyårets inträde +1874 de regelmässiga magnetiska variationsiakttagelserna. +Den första vintern hade varit odräglig till ytterlighet i +följd af de ständiga ispressningarna; den andra vintern bildade +i detta afseende en fullkomlig motsats mot den förra, +men i stället förekommo nu ihållande häftiga snöstormar, +som upphörde först i Maj månad. När man insett nödvändigheten +och följaktligen öfverenskommit att öfverge fartyget, +rustade sig Payer att före hemfärden ge sig åstad +mot norden på slädfärder för att kartlägga det nya landet, +hvaremot Weyprecht stannade qvar om bord som förut, +sysselsatt med anordningarna för hemresan och afslutandet +af de vetenskapliga iakttagelserna. +</p> +<p> +Payer företog under våren 1874 tre särskilda slädfärder, +hvilka begyntes den 10 Mars och afslutades den 3 +Maj. Den första och sista af dessa färder varade blott +några få dagar. Under den första slädfärden, som tog sin +början den 10 Mars, var kölden ganska stark och steg vid +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_49' name='page_49'></a>49</span> +ett tillfälle till -50° C. (samtidigt observerades om bord +-43°,<span style="font-size: 80%">3</span> C.). +»Vi voro tvungna», säger Payer, rätt iakttaga +den största försigtighet; vår nattsömn i tältet blef +störd, och öfvergången af Sonklar-glacieren under en obetydlig +bris var ytterligt pinsam. Våra kläder voro styfva +som ett pansar, och till och med vår rom, ehuru ganska +stark, tycktes hafva förlorat både sin kraft och sin fluiditet. +Vi sofvo i fyra rockar, men om dagen funno vi kläder gjorda +af fågelskinn vara de lämpligaste att motstå klimatets stränghet. +Oaktadt all försigtighet ledo vi emellertid mycket af +frostskador, mot hvilka en blandning af jod och kollodium +visade sig verksammast.» Den andra slädfärden begyntes +den 24 Mars, och i denna deltogo, förutom Payer, sex +andra personer jämte tre hundar. Släden var lastad med +proviant och andra förnödenheter till en vigt af 16 centner. +Tvärt emot de förväntningar, man hade skäl att hysa, sjönk +temperaturen under denna resa icke under +-32°,<span style="font-size: 80%">5</span> C., +men snödrifvor och fuktighet, vakar i isen och vattnets +öfversvämning, der vägen gick fram, voro till stort bekymmer. +Den 26 Mars passerades 80:e breddgraden och den +3 April den 81:a. Den 12 April var den sista dag, som +Payer framgick mot norden; temperaturen var då +-12°,<span style="font-size: 80%">5</span> C. +Han vände om vid 82° 5´ n. br. och återkom, efter +jämt en månads frånvaro, till fartyget den 24 April. Frukten +af denna slädfärd var en kartläggning af det nya landet, +som sedermera erhöll namnet Frans Josefs land, norr +ut ända till 83:e breddgraden. När den tredje slädfärden +var bragt till slut, uppmätte Weyprecht för kartläggninrande +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_50' name='page_50'></a>50</span> +nordostpassagens utförbarhet? — Jag skall påpeka, +hvad Payer och Weyprecht omedelbart efter hemkomsten +1874 uttalat om möjligheten af en sådan passage. Weyprecht +skrifver bland annat i bref till Petermann sålunda: — »För +det tredje har frågan om möjligheten att framtränga +mot öster längs efter Sibiriens kust alldeles i ingen mån +modifierats genom resultaten af vår expedition. Den plan +för expeditionen, som jag i December 1871 framlade för +vetenskapsakademien i Wien, anser jag fortfarande lika utförbar +som då, och jag skulle eventuelt än en gång vara +beredd att utföra densamma.» Payers uttalande i frågan +går deremot i alldeles motsatt riktning. Han säger, likaledes +i bref till Petermann: »Der gifves intet öppet och +intet fullkomligt slutet polarhaf, men der finnes en viss +årligen växlande chance för skeppsfart. Denna chance +tänker jag mig dock aldrig någonsin så stor, att man skall +kunna uppnå polen eller utföra nordostpassagen.» +</p> +<p> +Det dröjde icke mer än fyra år, förr än dessa alldeles +stridiga åsigter funno sin slutliga lösning; och det befans +då, att Weyprecht hade profeterat rätt, men Payer orätt. +Nordenskiöldska expeditionens färd från Atlanten till Berings +sund på en enda sommar, 1878, gjorde ändtligen ett +slut på en af polarforskningens äldsta och vigtigaste frågor. +</p> +<div class='figcenter'> +<img src='images/0002.jpg' alt='' title='' style='width: 100px; height: 6px;' class='img'/><br /> +</div> + +<hr class='ppg-pb' /> +<p style='text-align: center; font-size: 2.0em; margin-top:2.0em; margin-bottom:0.5em'> +De geografiska upptäckternas historia +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:0.5em; margin-bottom:0.5em'> +af +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em; margin-top:0.5em; margin-bottom:1.0em'> +JULES VERNE +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:1.0em; margin-bottom:1.0em'> +Öfversättning af C. A. SWAHN. +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:1.0em; margin-bottom:1.0em'> +Auktoriserad upplaga. Med omkring 100 illustrationer. +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:1.0em; margin-bottom:1.0em'> +<b>Första bandet.</b> Fullständigt i sju häften. Pris 7 kronor. +</p> +<hr class='mini' /> + +<p> +Som prof av de många fördelaktiga vitsord som tilldelats denna +svenska upplaga anföra vi följande: +</p> +<p> +»Detta väl skrifna och ur goda källor hemtade allmänfattliga arbete förtjenar +varmt förordas.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(Nerikes Alleh.) +</p> +<p> +»Förf:s lifliga stil förnekar sig ej heller i detta arbete, som erbjuder ett mer än +vanligt intresse, ytterligare förhöjt genom de många vackra illustrationer det meddela. +Arbetet torde rekommendera sig sjelf och vinna en mycket god afsättning. +Det är i allo prydligt utstyrdt och öfversättningen er verkstäld af en erfaren och skicklig hand.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(Kalmar.) +</p> +<p> +»Att ett historisk, fortlöpande skildring av de geografiska upptäckterna, gjord att Vernes hand, skall blifva välkommen hos var och en, osm vid ett nyttigt studium +sätter värde på en behagfull och liflig framställning, torde icke kunna betviflas.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(Sm. T.) +</p> +<p> +»Detta arbete utmärker sig för samma fängslande framställningssätt som förf. +många föregående verk, men har ett bestämdt företräde framför dessa deruti att förf. +ofta alltför lifliga fantasi här blifvit tillbörligen bunden med reflexionens och iakttagelsens +tyglar.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(O. T.) +</p> +<p> +...»Detta litterära företag förtjenar i hög grad den bildade allmänhetens uppmärksamhet.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(Nya Sk. P—n.) +</p> +<p> +...»Det är en trogen skildring af alla i verkligheten äfventyrliga upptäcksresor +som företagits från uräldsta forntiden intill våra dagar.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(Gottl. A.) +</p> +<p> +...»Vi äro öfvertygade att den svenska allmänheten skall göra detta populära arbete +af den omtyckte författaren all den rättvisa den förtjenar.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(Jönk. T.) +</p> +<p> +...»Boken kan göra anspråk på att vara ett vetenskapligt arbete. Arbetet prydes +af förträffliga träsnitt.» +</p> +<p style='text-align: right; margin-right:4%'> +(L. W.) +</p> +<hr class='mini' /> + +<p> +<b>OBS! Av ofvanstående arbete förberedes andra bandet att +utkomma under loppet af detta år, och sträcker sig dess innehåll +till Alex. v. Humboldts resor i början af innevarande århundrade.</b> +</p> +<hr class='ppg-pb' /> + +<div class='footnote'><a name='Footnote_1' id='Footnote_1'></a><a href='#FNanchor_1'><span class='label'>[1]</span></a> +<p> +Sebastian Cabot föddes i Venezia 1475. Vid tjugu års ålder +följde han sin fader Giovanni till London, der denne år 1496 af Henrik +VII erhöll för sig och sina tre söner rättighet att under kunglig +flagga utlöpa med sex fartyg på upptäcktsfärder. Sebastian Cabot +gjorde sin första resa vid tjugutvå års ålder. Han upptäckte den 24 +Juni 1497 Nordamerikas fastland, som man antager New Foundland +(enligt andra Labrador), och hade kommit ungefär till Chesepeak-bay +i Virginia, då han tvangs af brist på lifsmedel att vända åter till +England. Han gick derefter i spansk tjenst, men vände slutligen +efter flera resor år 1548, vid sjutiotre års ålder, tillbaka till England, +der han af Edvard VI för sina många tjenster utnämndes till »Grand +Pilote». Det var här, som han framkastade planen till nordostpassagen, +för att på denna väg komma till Kina och Indien. Han lefde +ännu vid åttiotvå års ålder, då Stephen Burroughs expedition år 1556 +afgick, och han var sjelf närvarande vid expeditionens afgång. Antagligen +dog han kort derefter, ty efter denna tid återfinner man +ingenstädes mera hans namn i något företag. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_2' id='Footnote_2'></a><a href='#FNanchor_2'><span class='label'>[2]</span></a> +<p> +Forster och Adelung uppge båda, att Bona Confidentia skilts +från Sir Hugh och återkommit till England. Detta motsäges emellertid +af de gamla källskrifterna rörande resan. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_3' id='Footnote_3'></a><a href='#FNanchor_3'><span class='label'>[3]</span></a> +<p> +För att belysa de närmare omständigheterna, huru England och +Ryssland första gången trädde i förbindelse med hvarandra, låna vi +ur Adelung (»Reisenden in Russland bis 1700», sidd. 201-202) följande: +»När underrättelsen spridt sig till Moskva om engelsmännens +ankomst, gaf Ivan Vasiljevitsch befallning att på det vänskapligaste +mottaga främlingarne och inbjöd ledaren sjelf att komma till Moskva, +der han blef mottagen med mycken uppmärksamhet. Chancellor återvände +det följande året, 1554, till sitt fädernesland med en skrifvelse +från storfursten till drottning Maria med de utmärktaste bevis på +hans beredvillighet att träda i närmare förbindelse med England. År +1555 gick Chancellor för andra gången, på uppdrag af det under +Cabots ledning bildade ‘Muscovy Company’, med en rik laddning till +Ryssland, der han nu, liksom förra gången, rönte det bästa mottagande +i Moskva och fann en ypperlig afsättning för sina varor. Då +han året derefter anträdde hemfärden, medsände Ivan Vasiljevitsch +diakonen Ossip Grigorjevitsch Nepea såsom gesandt för att försäkra +drottningen af England om sin vänskap och att med henne sluta en +ännu fastare förening. Men Chancellors fartyg led skeppsbrott på +Skotlands kust, och Chancellor fann sjelf vid detta tillfälle sin graf +i vågorna. De dyrbara skänkerna, som storfursten skickat åt drottningen, +och alla varor, som engelsmännen tillbytt sig i Ryssland, gingo +förlorade. Den ryske gesandten var den ende, som lyckades rädda +sig; han fortsatte sin resa till London, der han mottogs och bemöttes +med stor utmärkelse, och återvände sedan år 1557 till Ryssland med +rikliga bevis på drottningens ynnest och bevågenhet.» — Från denna +tid strömmade fartyg i mängd från Vesteuropa, företrädesvis från +England, till Hvita hafvet, och redan samma år, som Grigorjevitsch +återvände till sitt hemland, finna vi den sedermera så berömde Jenkinson +på uppdrag af ‘the Muscovy Company’ i handelsangelägenheter +i Ryssland. Jenkinson kom, liksom Chancellor, att spela en +framstående roll för den framtida samfärdseln mellan England och +Ryssland. Han begaf sig år 1558 långt in i Ryssland, seglade öfver +Kaspiska hafvet och trängde sålunda långt bortom Rysslands dåtida +gräns, fram emot Bokhara. Fyra särskilda gånger besökte han ytterligare +Ryssland och utverkade slutligen, efter tioårig bekantskap med +storfursten, för det engelska handelssällskapet ett förmånligt privilegium +beträffande den nordiska handeln. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_4' id='Footnote_4'></a><a href='#FNanchor_4'><span class='label'>[4]</span></a> +<p> +En lodja är ett tremastadt fartyg, som lastar från 25 ända +till 70 och 80 tons. Masterna äro af ett enda stycke, och de två +främsta bära hvardera ett råsegel, den bakersta deremot ett gaffelsegel. +Hvarje lodja har 10 till 20 mans besättning. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_5' id='Footnote_5'></a><a href='#FNanchor_5'><span class='label'>[5]</span></a> +<p> +Det skall helt visst förefalla mången besynnerligt, att Nai af +nisa upptäckter kunde komma till en sådan slutledning. Men vi måste +härvid draga oss till minnes, att man på den tiden alldeles icke hade +någon aning om, att den asiatiska kontinenten sträcker sig ej mindre +än 120 längdgrader österut från Ob inom polcirkeln. Dåtidens uppfattning +af Asiens norra gräns grundade sig på en år 1546 utgifven +karta af frih. Sigismund von Herberstein, hvilken två särskilda gånger, +1517 och 1524, vistats vid hofvet i Moskva och då samlat materialet +till sin i många afseenden epokgörande publikation — den första +värdefulla karta af Ryssland, som den geografiska vetenskapen känner. +På denna karta finnes mycket riktigt Irtisch framstäld som en biflod +till Ob, floderna Mesen och Petschora finnas der också, och Hvita +hafvet framställes första gången såsom en arm af Ishafvet. Men +Herberstein förlägger Obs källa till sjön Kitaisk, och derifrån skulle +vägen enligt dåtidens uppfattning icke vara synnerligen lång till Peking +(Cumbalich, Chambalik). Vi veta nu, att det var genom bekantskapen +med denna karta, som Cabot först föll på den tanken att +söka nordostpassagen, hvartill Herberstein alltså kan få göra anspråk +på att anses som den indirekte upphofsmannen. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_6' id='Footnote_6'></a><a href='#FNanchor_6'><span class='label'>[6]</span></a> +<p> +Sedan holländarne den 14 Juni 1597 lemnade Ishamnen, har +denna intill den 7 September 1871, således under en tid af 274 år, +bevisligen icke varit besökt af menniskor. År 1871, efter det att +norska fångstmän redan två år förut inträngt i hafvet öster om Novaja +Semlja, kom den gamle ishafsfararen E. Carlsen från Tromsö af +en händelse att med sitt fartyg inlöpa i Ishamnen den 7 September. +Carlsen fann der på stranden åtskilliga lemningar af ett förolyckadt +fartyg och längst in i bottnen af viken ett hus, som han genast +igenkände hafva tillhört holländarne. Huset hade 32 fots längd, 20 +fots bredd och var bygdt af +1-<sup>1</sup>/<sub>2</sub> +tum tjocka, 14 till 16 tum breda +furuplankor. I det numera förfallna huset hittade Carlsen och hans +folk en mängd saker, sammanlagdt omkring 150 olika artiklar. Bland +dessa må särskildt nämnas: gevärspipor, svärd, hillebarder, lansspetsar, +verktyg, brynstenar, grytor, ljusstakar, tennstop, ett väggur, en flöjt, +lås, en metallklocka, en kista (som innehöll filar och andra verktyg), +några klädespersedlar, som voro förmultnade, en trefot, som tjenat såsom +härd, samt tre böcker, af hvilka den ena utgjordes af ett väl +bibehållet exemplar af Mendozas »Kinas historia» i holländsk öfversättning. +Utanför huset funnos massor af ren-, säl-, björn- och hvalrossben. +När Carlsen återkom till Hammerfest den 4 November, inköptes +de af honom funna relikerna af engelsmannen Lister Kay, +som sedermera öfverlemnade dem åt nederländska regeringen. De deponerades +i marinmuseet i Haag, der ett hus, framtill öppet, blifvit +konstrueradt för att inrymma dem. De Jonge har egnat dessa reliker +en särskild skrift, »Nova Sembla. De voorwerpen door de Nederlandsche +zeevaarders na hunne overwintering ald aar 1597, achtergelaten +en in 1871 door kapitein Carlsen teruggevonden», tryckt i +Haag 1872. Han pröfvar först deras äkthet, lemnar derefter en berättelse +om Barents’ resa, behandlar sedan den frågan, huruvida någon +resande besökt platsen för öfvervintringen före 1871, och ger slutligen +en detaljerad beskrifning af de olika sakerna jämte historiska +och antiqvariska upplysningar. +</p> +</div> +<div class='footnote'><a name='Footnote_7' id='Footnote_7'></a><a href='#FNanchor_7'><span class='label'>[7]</span></a> +<p> +Motiven voro: 1:o Barents hade uttalat den meningen, att isen +sträcker sig icke mer än 20 mil ut från Grönlands och Novaja Semljas +kuster, och ett mellanrum af 160 mil utgöres af öppet haf; 2:o ett +bref från Holland, offentliggjordt i »Philosophical Transactions», ådagalägger, +att ryssar hade funnit hafvet öppet norr om Novaja Semlja; +3:o några holländare, som lidit skeppsbrott på Korea, hade berättat, +att der på kusten fångats hvalar med isittande engelska och holländska +harpuner; 4:o en för mr Joseph Moxon af holländare berättad +egendomlig historia; 5:o berättelsen om ett holländskt fartyg, som +varit polen nära på en grads afstånd — hvilken berättelse gifvits +honom af kapten Goulden; 6:o kapten Gouldens påstående, att all +drifved funnen på Grönland var svårt sönderäten af hafsdjur; 7:o berättelsen +om två fartyg, som seglat 300 mil österut från Novaja +Semlja (berättelsen finnes tryckt i »Philosophical Transactions»). — +De faktiska bevisen voro: 1:o Vid polen är lika varmt som under +norra polarcirkeln — det bevisas af grönländares erfarenhet; 2:o några +icke fullt begripliga påståenden om vindförhållanden och dimmor; +samt 3:o jordmagnetismens inflytande kan icke i någon förvillande +grad inverka på en säker passage tvärs öfver polen. +</p> +</div> + + +<div class='tn'> +<b>Not:</b> +<p> +Uppenbara tryckfel har korrigerats. +</p> +</div> + +<!-- generated by ppgen.rb version: 2.74 --> +<!-- timestamp: Sun Jan 24 20:45:23 +1100 2010 --> + + + + + + + +<pre> + + + + + +End of Project Gutenberg's Nordostpassagens Historia, by Anton Stuxberg + +*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK NORDOSTPASSAGENS HISTORIA *** + +***** This file should be named 31539-h.htm or 31539-h.zip ***** +This and all associated files of various formats will be found in: + http://www.gutenberg.org/3/1/5/3/31539/ + +Produced by Ronnie Sahlberg and the Online Distributed +Proofreading Team at http://www.pgdp.net (This file was +produced from images generously made available by The +Internet Archive) + + +Updated editions will replace the previous one--the old editions +will be renamed. + +Creating the works from public domain print editions means that no +one owns a United States copyright in these works, so the Foundation +(and you!) can copy and distribute it in the United States without +permission and without paying copyright royalties. Special rules, +set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to +copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to +protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project +Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you +charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you +do not charge anything for copies of this eBook, complying with the +rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose +such as creation of derivative works, reports, performances and +research. They may be modified and printed and given away--you may do +practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is +subject to the trademark license, especially commercial +redistribution. + + + +*** START: FULL LICENSE *** + +THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE +PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK + +To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free +distribution of electronic works, by using or distributing this work +(or any other work associated in any way with the phrase "Project +Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project +Gutenberg-tm License (available with this file or online at +http://gutenberg.org/license). + + +Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm +electronic works + +1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm +electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to +and accept all the terms of this license and intellectual property +(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all +the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy +all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. +If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project +Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the +terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or +entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. + +1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be +used on or associated in any way with an electronic work by people who +agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few +things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works +even without complying with the full terms of this agreement. See +paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project +Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement +and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic +works. See paragraph 1.E below. + +1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" +or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project +Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the +collection are in the public domain in the United States. If an +individual work is in the public domain in the United States and you are +located in the United States, we do not claim a right to prevent you from +copying, distributing, performing, displaying or creating derivative +works based on the work as long as all references to Project Gutenberg +are removed. Of course, we hope that you will support the Project +Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by +freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of +this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with +the work. You can easily comply with the terms of this agreement by +keeping this work in the same format with its attached full Project +Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. + +1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern +what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in +a constant state of change. If you are outside the United States, check +the laws of your country in addition to the terms of this agreement +before downloading, copying, displaying, performing, distributing or +creating derivative works based on this work or any other Project +Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning +the copyright status of any work in any country outside the United +States. + +1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: + +1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate +access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently +whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the +phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project +Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, +copied or distributed: + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + +1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived +from the public domain (does not contain a notice indicating that it is +posted with permission of the copyright holder), the work can be copied +and distributed to anyone in the United States without paying any fees +or charges. If you are redistributing or providing access to a work +with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the +work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 +through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the +Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or +1.E.9. + +1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted +with the permission of the copyright holder, your use and distribution +must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional +terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked +to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the +permission of the copyright holder found at the beginning of this work. + +1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm +License terms from this work, or any files containing a part of this +work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. + +1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this +electronic work, or any part of this electronic work, without +prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with +active links or immediate access to the full terms of the Project +Gutenberg-tm License. + +1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, +compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any +word processing or hypertext form. However, if you provide access to or +distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than +"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version +posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), +you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a +copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon +request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other +form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm +License as specified in paragraph 1.E.1. + +1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, +performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works +unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. + +1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing +access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided +that + +- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from + the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method + you already use to calculate your applicable taxes. The fee is + owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he + has agreed to donate royalties under this paragraph to the + Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments + must be paid within 60 days following each date on which you + prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax + returns. Royalty payments should be clearly marked as such and + sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the + address specified in Section 4, "Information about donations to + the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies + you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he + does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm + License. You must require such a user to return or + destroy all copies of the works possessed in a physical medium + and discontinue all use of and all access to other copies of + Project Gutenberg-tm works. + +- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any + money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the + electronic work is discovered and reported to you within 90 days + of receipt of the work. + +- You comply with all other terms of this agreement for free + distribution of Project Gutenberg-tm works. + +1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm +electronic work or group of works on different terms than are set +forth in this agreement, you must obtain permission in writing from +both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael +Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the +Foundation as set forth in Section 3 below. + +1.F. + +1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable +effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread +public domain works in creating the Project Gutenberg-tm +collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic +works, and the medium on which they may be stored, may contain +"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual +property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a +computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by +your equipment. + +1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right +of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project +Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project +Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all +liability to you for damages, costs and expenses, including legal +fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT +LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE +PROVIDED IN PARAGRAPH F3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE +TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE +LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR +INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH +DAMAGE. + +1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a +defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can +receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a +written explanation to the person you received the work from. If you +received the work on a physical medium, you must return the medium with +your written explanation. The person or entity that provided you with +the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a +refund. If you received the work electronically, the person or entity +providing it to you may choose to give you a second opportunity to +receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy +is also defective, you may demand a refund in writing without further +opportunities to fix the problem. + +1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth +in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO +WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. + +1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied +warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. +If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the +law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be +interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by +the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any +provision of this agreement shall not void the remaining provisions. + +1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the +trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone +providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance +with this agreement, and any volunteers associated with the production, +promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, +harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, +that arise directly or indirectly from any of the following which you do +or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm +work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any +Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. + + +Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm + +Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of +electronic works in formats readable by the widest variety of computers +including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists +because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from +people in all walks of life. + +Volunteers and financial support to provide volunteers with the +assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's +goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will +remain freely available for generations to come. In 2001, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure +and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. +To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation +and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 +and the Foundation web page at http://www.pglaf.org. + + +Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive +Foundation + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit +501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the +state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal +Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification +number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at +http://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent +permitted by U.S. federal laws and your state's laws. + +The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. +Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered +throughout numerous locations. Its business office is located at +809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email +business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact +information can be found at the Foundation's web site and official +page at http://pglaf.org + +For additional contact information: + Dr. Gregory B. Newby + Chief Executive and Director + gbnewby@pglaf.org + + +Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation + +Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide +spread public support and donations to carry out its mission of +increasing the number of public domain and licensed works that can be +freely distributed in machine readable form accessible by the widest +array of equipment including outdated equipment. Many small donations +($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt +status with the IRS. + +The Foundation is committed to complying with the laws regulating +charities and charitable donations in all 50 states of the United +States. Compliance requirements are not uniform and it takes a +considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up +with these requirements. We do not solicit donations in locations +where we have not received written confirmation of compliance. To +SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any +particular state visit http://pglaf.org + +While we cannot and do not solicit contributions from states where we +have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition +against accepting unsolicited donations from donors in such states who +approach us with offers to donate. + +International donations are gratefully accepted, but we cannot make +any statements concerning tax treatment of donations received from +outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. + +Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation +methods and addresses. Donations are accepted in a number of other +ways including checks, online payments and credit card donations. +To donate, please visit: http://pglaf.org/donate + + +Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic +works. + +Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm +concept of a library of electronic works that could be freely shared +with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project +Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. + + +Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. +unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + + +Most people start at our Web site which has the main PG search facility: + + http://www.gutenberg.org + +This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, +including how to make donations to the Project Gutenberg Literary +Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to +subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. + + +</pre> + +</body> +</html> diff --git a/31539-h/images/0001.jpg b/31539-h/images/0001.jpg Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..5054aee --- /dev/null +++ b/31539-h/images/0001.jpg diff --git a/31539-h/images/0002.jpg b/31539-h/images/0002.jpg Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..5f032d4 --- /dev/null +++ b/31539-h/images/0002.jpg |
