diff options
Diffstat (limited to '28611-8.txt')
| -rw-r--r-- | 28611-8.txt | 1494 |
1 files changed, 1494 insertions, 0 deletions
diff --git a/28611-8.txt b/28611-8.txt new file mode 100644 index 0000000..23b6128 --- /dev/null +++ b/28611-8.txt @@ -0,0 +1,1494 @@ +The Project Gutenberg EBook of Polarforskningen, by A. G. Nathorst + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + + +Title: Polarforskningen + +Author: A. G. Nathorst + +Release Date: April 26, 2009 [EBook #28611] + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO-8859-1 + +*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK POLARFORSKNINGEN *** + + + + +Produced by Ronnie Sahlberg and Project Runeberg (www.runeberg.org) + + + + +=Transcribers note:= This e-text was produced from Project Runeberg's +digital facsimile edition, printed in 1902, available at +http://runeberg.org/polarforsk/ + +Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature. +Learn more at http://runeberg.org/ + + + + +POLARFORSKNINGEN + +AF + +A. G. NATHORST + +MED EN KARTA + +FÖRENINGEN HEIMDALS +FOLKSKRIFTER; N:R 74. +P. A. NORSTEDT & +SÖNERS FÖRLAG, +STOCKHOLM. + +PRIS: 25 ÖRE + + + + +=Föreningen Heimdals folkskrifter.= + +=Anmälan.= + + +Föreningen Heimdal, stiftad och upprätthållen af studenter i Uppsala, +sträfvar ett verka för folkupplysningens sak genom ett efter dess krafter +afpassadt opartiskt folkupplysningsarbete utan politisk innebörd. I detta +syfte har föreningen sedan 1893 utgifvit folkskrifter -- smärre populärt +skrifna uppsatser i skilda ämnen -- för hvilkas halt och värde den känner +sig kunna bära ansvaret, utan att den därför gör till sitt hvarje i dem +förefintligt omdöme eller förslag. + +Sex a tio folkskrifter beräknas årligen utkomma. Hvarje skrift utgör ett +afslutadt helt. Omfånget växlar i allmänhet mellan 1 och 5 tryckark och +priset mellan 10 och 50 öre. + +Skrifterna, hvilka hittills utgifvits af F. & G. Beijers +bokförlagsaktiebolag, Stockholm, utkomma från och med 1899 å P. A. +Norstedt & Söners förlag, Stockholm. + +Utom genom bokhandeln kunna skrifterna äfven erhållas genom föreningen +eller förläggarne -- numren 1--60 genom F. & G. Beijer, nummer 61 och +följande genom P. A. Norstedt & Söner -- hvilka vid direkt +partirekvisition lämna rabatt. + + + + +FÖRENINGEN HEIMDALS FOLKSKRIFTER. 74. + + +POLARFORSKNINGEN + + +AF + +A. G. NATHORST + +MED EN KARTA + +STOCKHOLM + +P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG + + + + +STOCKHOLM + +KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER + +1902 + + + + +År efter år hafva från Sverige eller andra länder större eller mindre +expeditioner till det norra polarområdet blifvit utsända. Närmare och +närmare polen har människan satt sin fot, förut obekanta trakter ha +blifvit undersökta och kända. Framträngandet mot polen går dock långsamt, +vanligen har det fordrats flera expeditioner för att nå en breddgrad +längre än förut, men undantag hafva dock gifvits, såsom då Nansen 1895, +på tio bågminuter när, nådde tre breddgrader nordligare än amerikanen +Lockwood, som 1882 vid Grönlands nordspets slagit närmast föregående +rekord med 83° 24'. Och äfven Nansen kom endast vid pass 3 1/2 +breddgrader nordligare än E. Parry nära sjutti år tidigare (1827). Nu har +den italienske kaptenen U. Cagni, på hertig Luigis af Abruzzerna +expedition till Frans Josefs land 1900, hunnit 86° 33' 49" n. br., det +vill säga ungefär tre och tre fjärdedels nymil längre än Nansen, men där +han måste vända återstodo ännu vid pass trettioåtta och en half nymil +till polen. + +Ännu är polen sålunda långt ifrån nådd, och de svårigheter, som ett +framträngande öfver isen visat sig erbjuda, gåfvo anledning till S. A. +Andrées försök 1897 att hinna den eftersträfvade punkten medelst +luftballong, ett försök som kostade honom och hans följeslagare lifvet. + +De expeditioner, som sökt nå polen eller en hög nordlig breddgrad, hafva +tilldragit sig den stora allmänhetens hufvudsakliga intresse. Åt hvarje +om än så dumdristigt och illa planeradt företag i denna riktning ägna +tidningarna den allra största uppmärksamhet. Sträfvandet att först hinna +dit har blifvit en täflingskamp, vid hvilken de vetenskapliga intressena +skjutas åt sidan eller på sin höjd komma i andra rummet. + +Mera obemärkt fortgå andra arbeten inom polarområdet. De expeditioner, +hvilka hafva dettas vetenskapliga utforskning till mål, göra mindre väsen +af sig, deras framgångar uppmärksammas mindre af allmänheten. Och dock är +det just genom dem, som vårt vetande om polartrakterna blifvit vidgadt, +det är genom dem, som polarforskningen erhållit en varaktig och +vetenskaplig betydelse. + +Ofta nog hör man framställas frågan, hvartill polarexpeditionerna tjäna +och om de verkligen äro värda de summor, som offras på desamma. Svaret på +denna fråga skall jag i det följande söka lämna. + +Skulle vi vinna något därigenom, att själfva polen blefve uppnådd? +Troligen intet annat än att det då blefve slut på denna täflingskamp, som +slukar stora penningsummor, hvilka kunna användas bättre till andra +ändamål, denna kamp som kostat många människors lif och förorsakat mycket +lidande både för människor och djur. Ty efter allt hvad man nu vet, måste +man antaga, att området kring polen är ett djupt, af drifis betäckt haf. +Är detta fallet, så har uppnåendet af polen ingen större betydelse i +vetenskapligt hänseende, om det ock från sportsmannens synpunkt må vara +en djärf och vacker bragd att hafva nått dit. Helt visst kommer också den +man, som först lyckas framtränga till den så eftersträfvade punkten, att +firas på ett sätt, som aldrig kommit någon af vetenskapens heroer till +del. Ty för allmänheten gäller det blott att ett länge eftersträfvadt mål +blifvit vunnet, och den nation, som den lycklige vinnaren tillhör, skall +helt visst räkna hans gärning såsom en af sina främsta bragder, om ock +dess vetenskapliga betydelse blir så godt som ingen. + +Det är ju människans skyldighet att så omfattande som möjligt söka lära +känna den jord hon bebor. De »hvita fläckarna» på kartan blifva också år +efter år allt mindre, men de båda Polarregionerna (se kartan) visa +alltjämt de största områden af jorden, som ännu äro fullständigt okända. +Icke underligt därför, att just mot dessa vända sig ej blott den +allvarliga forskningens män utan äfven sådana, som sträfva efter att +genom ett djärft framträngande inom dessa okända regioner vinna rykte och +ära. + + * * * * * + +Det nämndes ofvan, att området närmast polen med all sannolikhet är ett +djupt af drifis betäckt haf. Såsom bekant, är Atlanten öfver 3 000 meter +djup ett stycke väster om Norge, och detta djup fortsätter norrut väster +om Spetsbergen. Äfven norr om Spetsbergen träffade Nordenskiöld 1868 vid +81° 42' n. br., 17° 30' o. l. ett djup af 2 440 meter. Under »Frams» +drift fann Nansen, att hafsbottnen sänkte sig ganska hastigt norr om de +Nysibiriska öarna, så att djupet där uppgick till 3 800 meter, och under +den fortsatta driften ända upp till 86° n. br. träffade han och Sverdrup +ingenstädes mindre djup än 3 000 meter, oftast betydligt mera. +Atlanterdjupet fortsätter följaktligen mot öster genom Ishafvet norr om +Spetsbergen och Frans Josefs land, och då det ej är sannolikt, att det +endast bildar en smal ränna, kan man med Nansen, som därtill äfven stöder +sig på isens drift och andra förhållanden, antaga såsom tämligen säkert, +att intet land finnes på denna sidan polen eller vid denna själf. En +vandring dit, exempelvis från Frans Josefs land, skulle sålunda icke +erbjuda något väsentligt nytt utöfver hvad man redan känner om den +isöken, som Nansen beskrifvit. Vinsten i vetenskapligt hänseende skulle +blifva inskränkt till rent meteorologiska rön, iakttagelser öfver isen m. +m. Med ett drifvande fartyg såsom Fram, hvarifrån lodningar och +hydrografiska arbeten kunde utföras, skulle ju resultaten blifva något +större. Men i intetdera fallet har polen själf någon särskild +vetenskaplig betydelse utöfver andra observationspunkter inom det högsta +polarområdet. + +Hade däremot funnits land vid polen, då skulle förhållandet gestaltat sig +annorlunda. Detta lands geologiska byggnad, dess fauna och flora m. m. +skulle kunnat gifva oss ytterligt viktiga lärdomar i fråga om jordens +forna klimat, växternas och djurens vandringar, biologiska förhållanden +m. m. Men för att dessa resultat skulle stå att vinna, fordrades +visserligen, att det antagna landet undersöktes af naturforskare och icke +blott af någon sportsman, hvilken saknade vetenskaplig underbyggnad. + +Den sida af polarforskningen, som uppställer ett uppnående af nordpolen +såsom mål, har följaktligen endast i de fall någon större betydelse, när +den är förenad med vetenskapliga undersökningar, och detta i samma mån +mera, ju allsidigare dessa undersökningar äro. + +Det har redan i det föregående omnämnts, att engelsmannen E. Parry 1827 +nådde 82° 45' n. br. Detta skedde under en vandring på isen norr om +Spetsbergen, företagen under sommaren från Hecla Cove i Treurenbergbay på +Västspetsbergens nordkust. Det dröjde sedan nära femtio år, innan någon +kom ännu närmare polen, denna gång på västra halfklotet, då engelsmannen +A. H. Markham 1876 lyckades framtränga norr om Grinnell land på isen till +83° 20'. Markham deltog i den engelska polarexpeditionen under Nares, +som med de två fartygen »Discovery» och »Alert» öfvervintrade på Grinnell +land 1875--76, det förra vid 81° 42', det senare vid 82° 26' n. br. +Denna expedition var rik på vetenskapliga resultat och har i hög grad +vidgat kännedomen om Grinnell land samt den grönländska kusten på andra +sidan Robesons kanal. Ännu något längre än Markham hann amerikanen +löjtnant J. B. Lockwood på den grönländska sidan 1882, där han +framträngde till 83° 24'. Lockwood var deltagare i Greelys expedition, +hvilken öfvervintrade vid Fort Conger på Grinnell land 1881--83. Denna +expedition var amerikansk och utgjorde en af de internationella +meteorologiska stationer inom polarområdet, som voro i verksamhet +1882--83. På grund af ishinder i Smiths sund blef den icke såsom +beräknadt var afhämtad vid Fort Conger, utan deltagarne måste i augusti +1883 i båtar begifva sig söder ut till Kap Sabine vid Smiths sund, där de +flesta (aderton af tjugufem), bland dem äfven Lockwood, under +öfvervintringen 1883--84 ledo hungersdöden. Äfven de öfriga sju, bland +hvilka Greely själf, voro nära att duka under, då ändtligen den 22 juni +1884 dåvarande commander, sedermera amiral W. S. Schley ombord på +»Thetis» kom till deras undsättning. En af de öfverlefvande dog likvisst +på hemvägen. + +Efter Lockwood nådde Nansen den högsta nordligaste punkten 1895, då han +på sin vandring från Fram med H. Johansen hann ända till 86° 14'. +Nansens plan med Fram var helt olik de förut använda och gick som bekant +ut därpå, att fartyget skulle, inneslutet i isen, drifvas af den ström, +som han antog framgå öfver polen från trakten norr om de Nysibiriska +öarna mot Grönlandshavet. Att en sådan ström, eller rättare af vindarna +föranledd isdrift, verkligen är för handen, ådagalades genom Frams drift, +och hade Nansen kommit in i isen längre mot öster, eller hade han i +enlighet med sin första plan gått till Polarhafvet genom Berings sund, så +är det ganska sannolikt, att Fram passerat helt nära polen. Nansens och +Johansens djärfva vandring från fartyget norr ut och deras +öfvervintring på Frans Josefs land äro ännu i så friskt minne, att jag ej +behöfver uppehålla mig därvid. Men det torde böra påpekas, att från ett +på detta sätt drifvande fartyg, försedt med ändamålsenlig utrustning, +vetenskapliga observationer af allahanda slag, såsom nämndt, kunna +utföras, hvarför en dylik färd, liksom under Frams drift, kan blifva af +omfattande vetenskaplig betydelse, förutsatt naturligtvis, att kursen ej +sammanfaller med Frams. + +Att kapten U. Cagni lyckades nå 86° 33' 49" nordlig bredd, den högsta +punkt, som hittills blifvit uppnådd, berodde till stor del därpå, att +hertig Luigi af Abruzzerna, den italienska expeditionens ledare, med +fartyget »Stella Polare» lyckades tränga ända till 81° 47' på Frans +Josefs land och där öfvervintra. Vandringen norr ut var i alla fall +betydligt längre än Nansens, ty denne började sin färd från Fram nära två +breddgrader nordligare. I vetenskapligt hänseende blef föga vunnet genom +Cagnis raska färd, emedan vandringen endast gick öfver is. Dock kunde +påvisas, att de öar, som Payer trott sig se norr om Frans Josefs land och +hvilka han kallat Konung Oskars land och Petermanns land, i verkligheten +icke existera. + +Till denna korta öfversikt af de expeditioner, som sedan Parrys dagar +slagit rekord vid försöken att nå polen, må fogas några ord dels om S. A. +Andrées ballongfärd, dels om pågående expeditioner med polen såsom mål. +Andrée uppsteg som bekant den 11 juli 1897 från Danskön och har sedan +dess jämte sina kamrater varit försvunnen. Af de tillvaratagna +flytbojarna blir det sannolikt, att ballongen, sedan den först gått i +nordnordostlig riktning till ungefär 82° n. br., tagit kosan mot +ostsydost och gått söder om Frans Josefs land, hvarpå den nedfallit i +hafvet någonstädes sydost eller öster om detta. + +Denna sträcka är så lång, att om kursen varit nordlig, så skulle ej blott +polen blifvit nådd, utan ballongen skulle fortsatt sin färd ett stycke på +andra sidan däraf. Ballongens bärkraft var sålunda tillräcklig för att +under gynnsamma förhållanden föra densamma till och förbi polen, men den +räckte icke till för en återfärd ur polarområdet. Hade allt gått väl, +hade man passerat i närheten af polen, hade vädret då varit klart och +hade man lyckats komma ut ur polarområdet, så borde man hafva erhållit +ett definitivt svar på frågan om förekomsten af land i polens närhet och +därigenom möjligen inbesparat mycket onödigt arbete, som nu utföres af +andra expeditioner. Huru Andrée-expeditionen omkom är ännu ovisst, +möjligen blir dess slutliga öde aldrig kändt. + +För närvarande pågå tre expeditioner, af hvilka åtminstone de två hafva +till uppgift att söka nå nordpolen. Otto Sverdrup, Nansens berömde +följeslagare, afgick 1898 med Fram till nordvästra Grönland, där han +ämnade framtränga genom Smiths sund och Robesons-kanalen till Grönlands +nordspets, dubblera denna och ånga söder ut längs ostkusten. Dock är det +antagligt, att han äfven haft andra mål i sikte och att han, om han +lyckats framtränga norr om Grönland, möjligen därifrån försökt en +vandring mot polen. Hvar Sverdrup nu finnes, vet man dock ej. +Isförhållandena 1898 voro ej gynnsamma i Smiths sund, och Sverdrup kunde +därför ej framtränga så långt norr ut, som han hoppats, hvarför han under +vintern sysselsatte sig med undersökning af Ellesmere land. Sedan +sommaren 1899 har man ej hört något af honom, och hans fartyg lär då +hafva varit synligt i Smiths sund, styrande mot söder. Om detta är +riktigt, så torde han möjligen öfvergifvit sin ursprungliga plan att +framtränga genom Robesons kanal och i stället vändt sig mot Jones sund +och de ännu outforskade trakterna väster därom. Han skulle då till +äfventyrs komma till det område, där de engelska expeditioner, som +sträfvat att nå nordvästpassagen, på sin tid arbetat, och om lyckan är +god, kunde han tänkas framkomma till Berings sund. Som Sverdrup hade +proviant för fem år, är det för närvarande (februari 1902) ingen +anledning att hysa större oro för hans uteblifvande, förutsatt att hans +fartyg ännu finnes i behåll. Skulle detta däremot hafva förolyckats, så +måste man ju befara, att en del af provianten äfven gått förlorad, om den +ock sedan delvis kunnat ersättas genom jaktbyte. Då Sverdrups expedition +medför flera naturforskare, bör densamma hafva vunnit viktiga +vetenskapliga resultat. + +Amerikanen R. Peary arbetar för närvarande med nordligaste Grönland och +Grinnell land som utgångspunkt för att, understödd af eskimåer, genom +vandring öfver isen söka nå nordpolen. Han blef bekant genom sin djärfva +bragd 1892, då han jämte norrmannen Eivind Astrup från M'Cormick Bay vid +77° 43' n. br. vandrade öfver inlandsisen till nordöstra kusten af +Grönland vid 81° 37' n. br., en sträcka, som, inberäknadt krokvägarna, +fram och åter belöper sig till vid pass 1 800 a 1 900 kilometer. Pearys +fortsatta arbeten i nordvästra Grönland hafva däremot icke varit lika +framgångsrika, och hans brist på vetenskaplig underbyggnad har gjort dem +mindre resultatrika, än annars skulle varit fallet, ehuru ju visserligen +åtskilligt blifvit vunnet. Här vill jag endast erinra om hemförandet till +Amerika af de stora järnblocken vid Kap York, af hvilka det största väger +90 a 100 tons, sålunda nära fyra gånger så mycket som det största +nordenskiöldska blocket från Ovifak, samt om hans studier öfver +eskimåstammen norr om Kap York. Sommaren 1900 nådde Peary 83° 50' n. br. +på isen norr om Grönland, men där hindrades han af råkar att komma +vidare. Han är dock fortfarande där uppe och ämnar fortsätta sina försök. +Genom sin långvariga vistelse därstädes har han fullständigt vant sig +vid eskimåernas lefnadssätt. + +Amerikanen E. B. Baldwin, hvilken såsom meteorolog deltog i Pearys andra +expedition 1893--94 och hvilken sedermera öfvervintrade med amerikanen +Wellman på Frans Josefs land 1898--99, har upptagit försöket att nå +nordpolen från detta land, där han nu öfvervintrar. Expeditionen bekostas +af en amerikansk millionär Ziegler, som ställt obegränsade medel till +Baldwins disposition. Med skotska hvalfångstfartyget »Esquimaux», som af +Baldwin inköpts och omdöpts till »America», har han sommaren 1901 +begifvit sig till Frans Josefs land, dit ett annat fartyg för hans +räkning fört öfver 400 hundar samt ett antal ponies. Baldwins mening är +att tidigt på våren 1902 anträda färden mot nordpolen, och om denna nås, +ämnar han icke återvända till Frans Josefs land utan fortsätta mot +Grönland, på hvars ostkust, i närheten af 75° n. br., ett par depåer för +hans expedition sommaren 1901 blifvit upplagda och där ett fartyg skall +söka honom redan 1902. Expeditionen har för oss ett särskildt intresse, +emedan fartygets befäl och besättning till stor del utgöres af svenskar; +en af styrmännen har deltagit i författarens båda polarexpeditioner 1898 +och 1899. + +Någon utförlig framställning af polarforskningens historia ingår icke i +planen för denna uppsats, och den korta ofvan lämnade öfversikt af de +färder, som sedan början af förra århundradet företagits med själfva +nordpolen eller en möjligast högsta nordliga breddgrad såsom mål, torde +här vara fullt tillräcklig. Vi skola nu vända oss till den andra, vida +viktigare sidan af polarforskningen, nämligen den vetenskapliga, eller +polarområdets allsidiga undersökning i vetenskapligt hänseende. + +De äldre expeditionerna till polarområdet, särskildt de engelska, hade i +allmänhet geografiska upptäckter såsom mål. En vetenskaplig utforskning +af de länder, som påträffades och besöktes, ingick icke i dessa +expeditioners plan, men det oaktadt har dock vetenskapen skördat många +frukter af desamma genom de iakttagelser, som utförts af fartygens +officerare och läkare. Äfven genom hvalfångarne, särskildt William +Scoresby den yngre, hade kännedomen om polarområdets naturbeskaffenhet +samt framför allt om dess högre djurvärld bragts åtskilligt framåt. Men +frånse vi det, som angår en del af de högre djuren, voro iakttagelserna i +det stora hela spridda och bristfälliga, helt naturligt då de utförts vid +sidan af andra arbeten. + +Det blef svenskarne förbehållet att införa en annan tingens ordning, ty +det är från dem, som den vetenskapliga polarforskningen stammar. När Otto +Torell utrustade sin expedition till Spetsbergen 1861, satte han +nämligen en allsidig vetenskaplig utforskning af landet och omgifvande +farvatten såsom mål jämte de rent geografiska arbetena. Utom chefen +deltogo i denna expedition sju andra naturforskare, och den kunde därför +återvända med mycket omfattande resultat på de olika vetenskapernas +områden, ja så omfattande, att ingen föregående expedition i detta +hänseende ens tillnärmelsevis kunde jämföras med densamma. A. E. +Nordenskiöld, hvilken såsom Torells närmaste man deltog i denna +expedition, efter att redan 1858 hafva åtföljt honom på hans första +spetsbergsfärd, har planerat alla sina expeditioner på samma sätt, och +så har i allmänhet äfven varit fallet med öfriga svenska expeditioner, +både större och mindre. Astronomer, geodeter, kartografer, mineraloger, +geologer, fysici, meteorologer, hydrografer, zoologer, botanister, +bakteriologer och fotografikunniga hafva sålunda haft tillfälle att +arbeta inom skilda trakter af polarområdet, och de delar af detta, som +företrädesvis utgjort målet för svenskarnes forskningar, äro därför bäst +kända. Af andra nationer är det i synnerhet danskarne, som adopterat +den svenska forskningsmetoden, och danska Grönland har genom de af +kommissionen för Grönlands geologiska och geografiska undersökning (från +1876) utsända expeditionerna blifvit ganska grundligt utforskadt. Dessa +undersökningar hafva, såsom rimligt är, då det gäller en till Danmark +hörande besittning, bekostats af danska staten, på senare tid dock +äfven med bidrag från den under danska vetenskapsakademien stående +Carlsbergsfonden. Beträffande andra nationer må vi erinra om tyskarnes +arbeten på nordöstra Grönland 1869--70, resultatrika därför att denna +under K. Koldeweys ledning stående expedition medförde flera naturforskare +liksom de svenska. Den engelska expeditionen under Nares är redan nämnd, +likaså Nansens färd med Fram. På senare år hafva äfven ryssarne utfört +ett erkännansvärdt arbete inom polarområdet, såsom på Novaja Semlja och +östra Spetsbergen, för att nu icke tala om de Nysibiriska öarna och +fastlandet söder om Ishafvet. + +Mindre resultatrik i vetenskapligt hänseende var engelmannen F. Jacksons +treåriga vistelse på Frans Josefs land 1894--97, helt visst därför, att +ledaren själf ej ägde vetenskaplig underbyggnad. Men doktor Koettlitz och +andra af deltagarne hafva dock gjort många vackra iakttagelser, och +Nansens korta vistelse på Frans Josefs land gaf relativt mycket goda +resultat. På grund däraf att de många engelska franklinexpeditionerna +icke medförde egentliga naturforskare, återstår ännu ofantligt mycket +arbete, innan Nordamerikas arktiska arkipelag kan anses någorlunda +fullständigt utforskad i vetenskapligt hänseende. Hvad man redan därom +har sig bekant, lofvar mycket intressanta resultat. + +Vår kännedom om polarområdet står följaktligen i samband med +expeditionernas sammansättning och arbetsmetod. Där den svenska metoden +följts, är sagda kännedom fullständigast, där vetenskapen kommit i andra +rummet, är den däremot, trots äfven ett stort antal expeditioner, +fortfarande bristfällig. Vi skola nu taga i betraktande några sidor af de +vetenskapliga arbetena där uppe samt skärskåda deras betydelse. + +Vi vända oss därvid i första rummet till gradmätningen på Spetsbergen, +som de senaste åren varit så mycket på tal och till hvars utförande +svenska staten beviljat ansenliga bidrag. Afsikten med densamma är att +erhålla ett viktigt bidrag till kännedomen om jordens storlek och form. +Hade jorden varit fullständigt klotrund, så kunde man genom att uppmäta +hvilken som helst del af en meridianbåge eller af ekvatorn erhålla det +önskade resultatet. Hvarje meridianbåge omfattar ju 360 latitudgrader, +och om t. ex. en latitudgrad uppmättes, lika mycket hvar, så blefve +jordens hela omfång 360 gånger så stort som det erhållna resultatet; +mättes tre latitudgrader, måste resultatet multipliceras med 120 o. s. v. +Sedan emellertid Newton påvisat, att jorden icke är klotrund utan i stort +sedt en rotationsellipsoid, d. v. s. afplattad mot polerna, måste det +möta betydligt större svårigheter att bestämma jordens form. Helst borde +en gradmätning företagas från ekvatorn ända till polen, men då +fördelningen af land och haf lägger hinder i vägen för detta, måste man i +stället nöja sig med så stora delar af bågen, som kunna erhållas. Om en +afplattning är för handen, måste meridianbågen visa en mindre krökning +närmare polen än vid ekvatorn. För att utröna, om så verkligen vore +fallet, anordnades af franska vetenskapsakademien redan 1735--43 en +gradmätning vid ekvatorn i Peru och 1736--37 en annan i Torneådalen, vid +66° latitud. Dessa mätningar bekräftade den antagna tillplattningen, +längden af en breddgrad i Lappland befanns större än vid ekvatorn, d. v. +s. krökningen var på förstnämnda ställe minst. Det är tydligt, att ju +närmare polen en dylik gradmätning kan utföras, dess bättre, och redan +1826 framkastade engelsmannen E. Sabine tanken därpå, att en sådan borde +företagas på Spetsbergen. Torell upptog en förberedande rekognosering af +denna plans utförbarhet i programmet för expeditionen till Spetsbergen +1861, och norra delen af gradmätningsnätet blef då af Chydenius och Dunér +till sina hufvuddrag utstakad, medan den södra delen rekognoserades af +Nordenskiöld och Dunér under en särskild expedition 1864. + +Till definitivt utförande kom planen, på grund af de stora kostnaderna, +först 1899, då Sverige och Ryssland gemensamt påbörjade arbetena, efter +det att en svensk expedition under E. Jäderin utfört en del förberedande +arbeten 1898. Ryssarnes undersökningar voro fullbordade 1901, men af +Svenskarnes arbeten återstår, på grund af ogynnsamma isförhållanden vid +Spetsbergens nordkust, en obetydlig del, som dock antages kunna +fullbordas sommaren 1902. Den meridianbåge, som då blifvit uppmätt, är +visserligen endast omkring 4° 20' lång, men resultatet af mätningen +antages blifva af stor betydelse. Dock anses numera, att gradmätningar +icke ensamt äro tillräckliga för att bestämma jordytans form i stort, +emedan denna är oregelbundnare, än man förr antagit. Man använder därför +äfven undersökningar öfver pendelns svängningar, hvilka på grund af +tyngdkraften äro hastigare, ju närmare jordens medelpunkt det ställe är +beläget, där pendelobservationen utföres. Och då jordradiens längd +minskas mot polerna, blir pendelns svängningshastighet därstädes +gifvetvis större än närmare ekvatorn. Emellertid tillkomma en mängd +störingar, beroende af lokala omständigheter, såsom bergarternas olika +täthet, lokala terrängförhållanden m. m. Alla dessa omständigheter hafva +under gradmätningsexpeditionerna blifvit beaktade och undersökta, och +därför komma dessa jämte sitt hufvudresultat att medföra en mängd andra +viktiga sådana, hvilket här endast kunnat antydas. + +Efter att sålunda hafva vidrört en särskildt viktig uppgift för +geodesien, hvilken endast står att vinna i polarområdet, skola vi nämna +några ord om de rent kartografiska arbetena. Om dessa hafva de svenska +polarexpeditionerna gjort sig i hög grad förtjänta. Redan efter +expeditionerna 1861 och 1864 kunde Dunér och Nordenskiöld utgifva en +karta öfver Spetsbergen, hvilken i högst väsentlig grad korrigerade de +förut befintliga och för första gången visade landet såsom det till sina +hufvuddrag ser ut. Sedermera har denna karta genom följande expeditioner +blifvit mer och mer kompletterad, och detta ej blott genom topografiska +arbeten utan äfven genom en stor mängd astronomiska ortsbestämningar. +Intet polarland kan i detta hänseende anses så noggrant kartlagdt som +Spetsbergen. Men vår insats i denna riktning stannar ej härvid. Beeren +Eiland och Kung Karls land hafva blifvit noggrant uppmätta och kartlagda, +en stor del af Asiens nordkust har genom Vegafärden blifvit till sitt +läge riktigare bestämd, Kejsar Frans Josefs fjord och Kung Oskars fjord i +nordöstra Grönland äro uppmätta och kartlagda genom svenska expeditioner, +så ock Kung Oskars hamn (Angmagsalik) längre söder ut och likaså några +spridda områden på västkusten. Det är naturligtvis danskarne, som för +öfrigt utfört mest omfattande kartarbeten på Grönland, om ock i allmänhet +mindre detaljerade än Svenskarnes. Engelsmän och amerikaner hafva arbetat +i nordvästra Grönland, på Grinnell land och i Amerikas arktiska +arkipelag, ryssarne på Novaja Semlja och i arktiska Sibirien. + +Nu kan man fråga, hvartill allt detta arbete tjänar. Det är nog sant, att +de fartyg, som gå hit, kunna reda sig med mindre noggranna kartor, såsom +sjökorten, på hvilka endast kustkonturerna någorlunda riktigt angifvas. +Men för en mängd vetenskapliga arbeten, särskildt de geologiska, är ett +noggrant kartografiskt underlag absolut nödvändigt, och ett land kan +för öfrigt icke anses fullständigt kändt, förrän hufvuddragen af dess +topografiska förhållanden blifvit fastställda. De kartografiska arbetena +försvara därför väl sin plats och äro på samma gång en måttstock på den +grundlighet, hvarmed landets undersökning försiggått. + +Geologien torde kanske mer än någon annan vetenskap, detta såväl direkt +som indirekt, hafva profiterat af polarforskningen, och det var för +öfrigt geologiska spörsmål, hvilka gåfvo anledningen till den +vetenskapliga polarforskning, som utgått från Sverige. När O. Torell +började studera de lösa jordaflagringarna och bergens afslipningsfenomen +hos oss samt (1856) lärde känna glacierernas verkningar i Schweiz, fann +han det önskvärdt att utsträcka sina forskningar till polarländerna, där +glaciärerna äro utvecklade efter en helt annan måttstock än i Alperna. +Det var detta, som gaf anledning till hans första resa till Spetsbergen +1858, hvarefter han besökte Grönland 1859 -- på Island hade han varit +redan 1857. Hemkommen från Grönland planerade han den stora expeditionen +1861, i hvilken såsom nämndt sju andra naturforskare deltogo, +representerande geologi och mineralogi, geografi och geodesi, astronomi, +fysik, botanik, zoologi och på sätt och vis äfven hydrografi. + +När vi nu såsom ett geologiskt faktum kunna anföra, att Sverige under +istiden, i analogi med det nutida Grönlands inre, var betäckt af en +väldig inlandsis af kanske ett par tusen meters mäktighet och att denna +inlandsis sträckte sig öfver norra Tyskland och en stor del af Ryssland, +så kan detta sakförhållande sägas hafva framgått genom jämförelser med +förhållandena inom polarområdet. Och sedan vi nu veta, att vårt +krosstensgrus är den forna inlandsisens moräner och att den hvarfviga +leran, som utbreder sig öfver en så stor del af södra och mellersta +Sverige och där utgör en viktig åkerjord, är afsatt i det haf, som +omedelbart efter isens afsmältning inkräktade på landet, då förstår man +utan vidare, att man, för att få inblick i dessa jordarters rätta +bildningssätt, måste utföra jämförande studier inom polarländerna. Och +det är äfven där, som man får lära känna beskaffenheten af det djur- och +växtlif, som efter isens afsmältning först tog vårt land i besittning. +Lovén hade redan 1839 och 1846 påvisat, att de mollusker, hvilkas skal +bilda de bekanta Kapellbackarna vid Uddevalla, tillhöra arter, som nu +lefva i Ishafvet, och äfven i östra Sverige, särskildt i Stockholms +omgifningar, har man i den hvarfviga leran, glacialleran eller +ishafsleran, såsom den numera kallas, funnit skal af den ishafsmussla, +_Yoldia arctica_, som lefver under mera ytterligt arktiska förhållanden +än någon annan molluskart. I fullständig öfverensstämmelse härmed +tillhöra de däggdjurslämningar, som i södra Sverige funnits i +ishafsleran, äfven arktiska arter, af hvilka särskildt må nämnas +grönlandshval (_Balaena mysticetus_), hvitfisk eller hvithval +(_Delphinapterus leucas_), narhval (_Monodon monoceros_), grönlandssäl +(_Phoca groenlandica_), storsal (_Phoca barbata_) m. fl. + +Af landdjur må erinras om renen, som är funnen i istidens aflagringar i +Skåne, och vi se sålunda, att man först inom polartrakterna finner +motsvarighet till den djurvärld, som vid isens afsmältning lefde på +Sveriges och angränsande områdens land samt i närbelägna haf. Alldeles +detsamma gäller om växtvärlden. Den flora, som först tog landet i +besittning, i den mån som isen smälte undan, utgjordes ej blott i Sverige +utan äfven i Danmark, norra Tyskland, Ryssland samt till och med i +Skottland och England af till stor del samma rent arktiska arter, som nu +bilda växtligheten på Spetsbergen, Frans Josefs land, Grönland o. s. v. +eller i arktiska Sibirien. Detta känna vi genom de fynd, som blifvit +gjorda i sötvattensaflagningar, afsatta i dammar och sjöar efter isens +afsmältning, företrädesvis i Skåne och Danmark men äfven i Ryssland, +norra Tyskland ända ned till Dresden, England och Skottland. Såsom +exempel på dessa växter erinras om små dvärgviden (_Salix polaris, +herbacea_ och _reticulata_), fjällsippan (_Dryas octopetala_), +dvärgbjörken (_Betula nana_), saxifragor (_Saxifraga oppositifolia, +hirculus_ och _cæspitosa_), fjällsyran (_Oxyria digyna_) m. fl. Dessa +växter finnas ju visserligen äfven på våra fjäll, men först inom +polartrakterna får man en full inblick i de förhållanden, under hvilka +istidens flora lefvat. + +Det är sålunda företrädesvis där vi hafva att lära oss, huru räfflorna på +våra berg och andra afslipningsfenomen under istiden hafva uppstått, huru +våra glaciala grus- och lerlager hafva bildats samt huru den växt- och +djurvärld var beskaffad, som efter isens afsmältning först tog land och +haf i besittning. Och man kan därför tryggt påstå, att polarforskningen +varit absolut nödvändig för en riktig uppfattning af istiden och i +samband med denna stående förhållanden. Där ha vi sålunda en frukt af +denna forskning, som särskildt för vårt lands geologi varit af oskattbar +betydelse. + +Men äfven för många andra geologiska spörsmål hafva de geologiska +arbetena i polartrakterna varit fruktbringande. Då utrymmet förbjuder mig +att stanna vid dem alla, skall jag endast i förbigående erinra om deras +viktiga bidrag till frågan om fördelningen af land och haf under forna +geologiska perioder och i omedelbart samband därmed om de forna +nivåförändringarna och frågan om fastlandens rörelser. Däremot kan jag ej +underlåta att något stanna vid ett annat resultat af de geologiska +forskningarna inom polarområdet, hvilket varit af genomgripande betydelse +för kännedomen om jordens forna klimat. + +Vid studium af de fossilförande formationerna i Europa hade man snart nog +kommit till insikt därom, att de i allmänhet, frånsedt istidens +aflagningar, talade för ett klimat, betydligt varmare än det, som nu på +samma ställen är rådande. Detta vare sig det var fråga om aflagringar +från den paleoziska (med undantag för perm), mesozoiska eller tertiära +tiden. För att nu endast tala om tertiärtiden, så funnos t. ex. palmer +under densamma ej blott i Schweiz, Frankrike och England utan till och +med så långt norr ut som vid det nutida Preussens östersjökust. Det var +ju häraf gifvet, att klimatet under den tiden var betydligt gynnsammare +än det närvarande, och samma vittnesbörd kan dragas af den dåtida +djurvärlden. Medeltemperaturen i Schweiz under den äldre miocena tiden +uppskattas af Heer till ungefär 20,5 grader Celsius, eller ungefär +detsamma som nu på Kanarieöarna, medan den nutida medeltemperaturen på +förstnämnda ställe är 11,66 grader. + +Man försökte förklara detta på olika sätt, och så länge man ej kände +några tertiära aflagringar norr om Tyskland, kunde man ju alltid söka +orsaken till det forntida mildare klimatet i lokala förhållanden, +beroende på olika fördelning af land och haf m. m. Men undersökningarna +inom polartrakterna gjorde en gång för alla slut på dylika +förklaringsförsök, ty de ådagalade, att fenomenet var af en allmän natur, +som hade gjort sig gällande öfver hela jordklotet. I polartrakterna fann +man nämligen mångenstädes växtförande tertiära aflagringar, och de +växtlämningar de innehålla bära vittnesbörd om ofantligt mycket +gynnsammare klimatförhållanden än nutidens. I Grönland har man vid +omkring 70° n. br., sålunda vid nära nog samma breddgrad som Nordkap, +funnit lämningar af en rik skogsflora, som sammansättes af många olika +barrträd, såsom sumpcypresser och mammutsträd, ginkgo, granar, tallar, +tujor m. fl. samt ett ännu större antal löfträd, såsom popplar, alar, +björkar, valnötsträd, lönnar, magnolier, plataner, lagerarter och en stor +mängd andra. Af valnötter har man till och med funnit de förstenade +frukterna, som sålunda där nådde full mognad. På Spetsbergen, vid 78° och +79° n. br., finnas likaledes tertiära aflagringar med en stor mängd barr- +och löfträd, ehuru en del af de på Grönland förekommande mest sydliga +formerna saknas. I alla fall funnos där sumpcypresser, sequoior, granar, +tallar, tujaliknande träd eller buskar, popplar, almar, björkar, alar, +lindar, lönnar, magnolier, plataner, hasslar och många andra, i allmänhet +utmärkta genom stora blad. Dessutom funnos ormbunkar, bland dem en +storbladig _Osmunda_, samt fräkenarter m. fl. + +Men ännu längre norr ut har man vittnesbörd om ett gynnsamt klimat under +den tertiära tiden. Vid Discovery Bay på Grinnell land insamlades under +den engelska expeditionen 1875--76 vid 81° 42' n. br. åtskilliga +tertiära växtförsteningar. Här förekomma visserligen af löfträd endast +storbladiga björkar samt hasslar, popplar, almar, lindar m. fl., men af +barrträd finnas alltjämt sumpcypresser och sequoior. Ehuru denna flora +tyder på ett mindre varmt klimat än det, som samtidigt var rådande tio +breddgrader längre mot söder, är dock motsatsen mot nutiden icke mindre +stor än förut. Ty sumpcypressen (_Taxodium distichum_) är i våra dagar +inskränkt till södra delarna af Förenta staterna. Då man äfven på de +Nysibiriska öarna funnit en tertiär flora med sumpcypresser och löfträd, +blir det utan vidare tydligt, att klimatet under den tertiära tiden varit +varmare öfver hela jorden och att detta måste bero af hela jorden +beträffande förhållanden. + +Gå vi längre tillbaka i tiden, skola vi finna vittnesbörd om liknande +förhållanden. På Grönlands västkust vid 70° n. latitud finnas aflagringar +från kritsystemet, rika på växtlämningar af mångahanda slag, bland hvilka +till och med märkas trädartade ormbunkar, cycasarter samt brödfruktsträd, +närstående det på Söderhafsöarna lefvande äkta brödfruktsträdet +(_Artocarpus incisa_). Under kritperioden var klimatet följaktligen +ännu varmare därstädes än under den tertiära, antagligen tropiskt. Och gå +vi så långt tillbaka i tiden som till stenkolsperioden, så märka vi ingen +skillnad mellan de fossila växter, som finnas i de under denna tid på +Spetsbergen afsatta aflagringarna, och dem, som förekomma i motsvarande +aflagringar i Europa. + +Hade vi vändt oss till de fossila djuren i stället för till växtfossilen, +skulle vi kommit till samma resultat, och det är därför onödigt att +uppehålla oss vid dem. Af det sagda torde det vara tydligt, att man först +genom de geologiska undersökningarna i polartrakterna kunnat komma under +fund med forna tiders klimatförhållanden och på samma gång komma till +insikt därom, att klimatförändringarna varit gällande öfver hela jorden +och icke berott af lokala förhållanden. Huru dessa förändringar skola +förklaras, kan ännu icke med säkerhet sägas, ehuru förklaringsförsök icke +saknats, såsom att de skulle bero på rent kosmiska förhållanden, på +förändringar af polernas läge, af jordbanans excentricitet o. s. v. På +senaste tid har man sökt förklaringen i växlingar af atmosfärens +kolsyremängd; en ökning af denna medför nämligen en stegrad temperatur. +Här är dock icke stället att ingå på någon diskussion angående det ena +eller det andra förklaringsförsökets större eller mindre sannolikhet. + +Utom hvad de fossilförande aflagringarna i polartrakterna lära oss i +fråga om jordens forna klimat, få vi af dem en mycket viktig inblick +beträffande organismernas forna geografiska utbredning, och särskildt +hafva många växtgeografiska frågor genom undersökningarna af desamma +vunnit sin lösning. Vända vi oss till de nutida organismerna därstädes, +till föremålen för de zoologiska och botaniska studierna, så finna vi ej +mindre betydelsefulla uppslag. För att först tala om de zoologiska +forskningarna, så innebär ju kännedomen om polarområdets djurvärld en +väsentlig ökning af det zoologiska materialet, en ökning som redan i +fråga om de högre djuren genom många egendomliga typer -- hvalarna, +narhvalen, hvalrossen, sälarna, myskoxen, isbjörnen och åtskilliga fåglar +-- är beaktansvärd nog. Det gäller härvid ej blott kännedomen om dessa +djurs byggnad utan äfven om deras lefnadsförhållanden, hvarvid det icke +är minst märkligt, att så stora djur som hval- och säldjuren å ena sidan, +myskoxen och renen å den andra kunna finna näring och frodas under de +mest utprägladt arktiska förhållanden. Ej mindre resultatrik är +undersökningen af den lägre djurvärlden i hafvet, hvilken, tvärtemot hvad +man på förhand kunnat förmoda, är särdeles rik ännu vid mycket låg +temperatur, ja exempelvis utanför glaciärerna visar en fast otrolig +lifaktighet och individrikedom. Att ingå på någon redogörelse för detta +djurlif kan naturligtvis icke här komma i fråga, det är nog med att säga, +att det ej blott har lämnat ett ytterst värdefullt allmänt zoologiskt och +biologiskt material utan därjämte gifvit uppslag till många +djurgeografiska frågors lösning och på samma gång, såsom förut nämnts, +lärt oss känna beskaffenheten af djurlifvet under istiden. + +I samband med djurlifvet i hafvet må äfven nämnas något om plankton, de +mestadels små och för blotta ögat nästan oskönjbara organismer, djur och +växter, hvilka förekomma fritt kringdrifvande i hafsvattnet och hvilka, +oaktadt sin litenhet, kunna blifva af betydelse på grund af individernas +talrikhet. De utgöra nämligen föda åt högre djur, speciellt fiskarna. +Beskaffenheten af plankton står i det närmaste samband med vattnets +temperatur och salthalt, och då dessa äro olika i olika hafsströmmar, äro +planktonorganismerna till viss grad bundna vid olika sådana. +Undersökningarna af plankton äro därför ej blott för biologen utan äfven +för hydrografen af betydelse och äro slutligen i praktiskt hänseende af +vikt, på grund däraf att plankton såsom nämndt tjänar till föda åt +fiskar, däribland äfven sillen. + +Då vi nu kommit in på det hydrografiska området, må nämnas, att för att +kunna riktigt uppfatta hafsströmmarna i Atlanten, är det nödvändigt att +äfven studera de hydrografiska förhållandena inom polarområdet. Då de +förra hafva stort inflytande på vårt lands klimat och äfven, såsom +antydts, äro af stor betydelse för hafsfisket, torde vikten af dylika +undersökningar utan vidare inses. Det må på tal om de +hydrografisk-zoologiska undersökningarna icke förgätas, att de +djupdraggningar, som utfördes under den svenska polarexpeditionen 1861, +i högst väsentlig mån bidrogo att ådagalägga oriktigheten af den dittills +omfattade meningen, att något djurlif på de stora hafsdjupen icke skulle +kunna existera. Hydrografiska undersökningar, upphämtande af vattenprof +samt lodningar hafva utförts under flertalet svenska expeditioner och +medfört viktiga rön. + +De botaniska forskningarna inom polarområdet hafva gifvit mycket +beaktansvärda resultat. Den arktiska floran är nu ganska väl känd, och +därmed hafva vi äfven kunnat bilda oss föreställning om istidens flora i +Europa. Viktiga växtgeografiska slutsatser i fråga om den arktiska +florans historia hafva därvid blifvit vunna. Ej mindre betydelsefulla äro +undersökningarna af de arktiska växternas biologi. Huru äro de byggda för +att kunna motstå de i polartrakterna rådande ogynnsamma förhållandena? +Detta är en fråga, som genom noggranna undersökningar i naturen jämte +anatomiska undersökningar af det hemförda materialet för en stor del af +dem redan blifvit besvarad, hvarvid många nya uppslag blifvit vunna. Ej +mindre intressanta äro iakttagelserna öfver växternas öfvervintring och +hastiga utveckling, när sommaren börjar, öfver det inflytande, som +utöfvas af sommarens ständiga dager, samt öfver det sätt, hvarpå +befruktningen försiggår, ehuru därvid förmedlande insekter för många +arter saknas. Detta i fråga om de högre växterna. Rörande de lägre erinra +vi särskildt om hafsalgernas yppiga utveckling i det kalla vattnet, deras +märkliga fruktsättning under vintermörkret samt vidare om snö- och +isalgerna, som lefva på snödrifvor, glaciärer och inlandisar, där några +af dem äro kända som »röd och grön snö». + +Den arktiska luftens hälsosamhet är en gammal erfarenhet, och frånvaron +af mikroorganismer i densamma har länge varit anad. Under senare +expeditioner hafva omfattande bakteriologiska undersökningar enligt +nyaste metoder blifvit utförda, hvilka konstatera, att bakterier +fullständigt saknas i luften inom det högarktiska området och att +jästsvampar förekomma ytterligt sparsamt. Äfven andra bakteriologiska +resultat af intresse hafva genom dessa forskningar blifvit vunna. + +De botaniska undersökningarna af drifveden, som träffas så allmänt +uppkastad på stränderna inom det arktiska området, hafva visat sig vara +af stor betydelse för kännedomen om hafsströmmarna och isens drift. Genom +dessa undersökningar har nämligen kunnat bestämmas, att drifveden till +största delen härstammar från Sibirien, med hvars floder den från +skogsområdet förts ut i hafvet och vidare med hafsströmmarna. För +kännedomen om isens drift hafva äfven undersökningarna af på drifisen +förekommande lerslam och mikroskopiska alger visat sig vara af betydelse. +En del af detta slam härstammar från Sibiriens floder. Det var delvis på +resultaten af dylika undersökningar, som Nansen grundade sin teori om +isdriften i polarhafvet, hvilken till fullo bekräftades af +Framexpeditionen. + +Af de fysikaliska arbetena inom polarområdet må erinras om betydelsen af +magnetiska undersökningar af allahanda slag, om studier af elektriska +förhållanden och af norrskensfenomenet, ebb- och flodfenomenen samt om +de meteorologiska observationerna. Man erkänner ju numera, att +väderlekens växlingar på en viss trakt står i närmaste samband med +väderleksförhållandena inom öfriga delar af jorden. Hade vi fasta +stationer öfver hela jordklotet, skulle väderleken utan tvifvel på +förhand fullt säkert kunna bestämmas, men som det nu är, kan detta endast +ske till en viss grad. Väderleksförhållandena inom polartrakterna äro af +stor betydelse för öfriga delar af norra halfklotet, och det var insikten +därom, som föranledde upprättandet af de samtidigt arbetande +meteorologiska stationerna inom en stor del af polarområdet 1882--83. I +detta internationella företag deltogo de flesta civiliserade nationer, +Sverige på Spetsbergen, så att icke mindre än femton stationer samtidigt +arbetade inom norra polarområdet, medan tre voro verksamma vid det södra. +Att ett så omfattande och kostsamt företag kunde åvägabringas, +ådagalägger allra bäst dess stora betydelse. + +Till det meteorologiska området, ingripande i det geologiska, kan man +äfven räkna undersökningarna af glaciärer och deras uppkomst, deras +moräner, deras periodiska växlingar o. s. v. Dessa undersökningar inom +polarlanden äro särdeles viktiga, ej blott därför att glaciärerna där äro +utvecklade i betydligt större måttstock än i Alperna och andra berg utan +äfven emedan de uppträda under delvis andra former, af hvilka särskildt +de stora inlandsisarna äro af betydelse för en riktig uppfattning af +förhållandena under istiden. + +Jag har i det föregående på grund af utrymmeshänsyn endast kunnat antyda +de allra viktigaste uppgifterna för den vetenskapliga polarforskningen, +en detaljerad framställning skulle kräfva en volym. Af det anförda torde +emellertid denna forsknings oerhördt stora vetenskapliga betydelse vara +klar, och på samma gång torde tillräckligt vara visadt, att den väl är +värd de penningsummor, som offrats på densamma. Än tydligare framträder +dess inflytande på naturvetenskapernas hela utveckling, om man söker göra +sig en föreställning om den ståndpunkt, som dessa nu skulle intaga, om +någon vetenskaplig polarforskning icke ägt rum. + +Vi skulle då icke på långt när kunnat få en så noggrann föreställning om +jordens verkliga form som nu, kännedomen om fördelningen af land och haf +under forna geologiska perioder skulle varit i hög grad bristfällig, vi +skulle aldrig kunnat bilda oss någon riktig föreställning om jordens +forna klimat. Vi skulle helt visst hyst den oriktiga meningen, att ett +rikt djur- och växtlif icke vore förenligt med ett arktiskt klimat, vi +skulle aldrig kunnat bilda oss något riktigt begrepp om istiden eller om +uppkomsten af våra lösa jordaflagringar, kännedomen om en mångfald växter +och djur skulle saknas eller vara bristfällig, många växt- och +djurgeografiska frågor skulle vara olösta, vår uppfattning af +organismernas lifsbetingelser skulle vara mycket inskränkt och delvis +oriktig, kännedomen om hafsströmmarna och öfriga hydrografiska +förhållanden likaså, o. s. v., o. s. v. När vi därför se, huru det nu är, +emot hvad det sannolikt varit, om icke den vetenskapliga polarforskningen +ägt rum, då kunna vi ej annat än med tacksamhet erkänna, att denna varit +en oskattbar vinst af omfattande och ingripande betydelse för +naturvetenskapens utveckling under det nittonde seklet. Och det är med +stolthet vi erinra oss, att denna forskning utgått från Sverige. + +Inför dessa resultat är det tydligt, att vetenskapsmannen med ganska stor +likgiltighet måste åse kapplöpningen om att först hinna till polen. +Lösningen af de vetenskapliga uppgifter, som polarområdet erbjuder, är i +hans tanke af ofantligt mycket större vikt och betydelse än ett +framträngande till den af mången så eftersträfvade punkten. + + * * * * * + +Hvad jag om polarforskningen hittills yttrat har afsett det norra +polarområdet. Men det är tydligt, att i samma mån som detta blifvit mer +och mer kändt, i samma mån har man börjat rikta uppmärksamheten mot det +södra. Så har särskildt skett i våra dagar, och det är ett glädjande +vittnesbörd därom, att den vetenskapliga forskningens betydelse blifvit +alltmera insedd, att så många expeditioner till det södra eller +antarktiska polarområdet, bland dessa äfven en svensk, nu kommit till +stånd. Af dessa expeditioner gå de engelska och tyska löst på millioner +kronor. Och dock kunna de endast anses såsom början till ett mera +allvarligt upptagande af sydpolarforskningen. + +Det obekanta området inom det södra polarområdet (se kartan) är nämligen +flera gånger större än inom det norra och går på sina sträckor till och +med utanför den södra polcirkeln. Det södra polarhafvet är också +betydligt olika det norra så till vida, som det rundt om är öppet, medan +det norra kan anses såsom ett till stor del afstängdt bäcken, som på alla +sidor, utom mot Atlanten, omslutes af land, så att endast Berings sund +och sunden till Baffins Bay där lämna tillträde till detsamma. + +Här är icke platsen att lämna någon skildring af hvad man hittills känner +om det antarktiska området. Men däremot må några ord ägnas åt arten af de +forskningar, som där böra utföras. Om desamma kan jag dock fatta mig +kort, ty de äro i det stora hela af samma art som i det norra +polarområdet, ehuru naturligtvis vissa olikheter, betingade af de olika +förhållandena, måste uppstå. Om någon gradmätning i sydpolarområdet kan +det gifvetvis ännu icke blifva tal, man vet icke, om något område, som +lämpar sig för en dylik, där är för handen. Så mycket viktigare blifva +därför pendelobservationerna, ty några sådana hafva hittills icke utförts +därstädes, och man saknar följaktligen ännu hvarje som helst kunskap om +jordens afplattning mot den södra polen. Huruvida de geologiska +forskningarna skola gifva lika viktiga dokument för bedömande af jordens +forna klimat, som de, hvilka vunnits i det norra polarområdet, är ännu +ovisst. Man vet dock, att förstenadt trä och fossila musslor finnas på +Sydshetlandsöarna, och detta lofvar åtminstone godt för afgörandet af +frågan om huru klimatet under den tertiära tiden därstädes var +beskaffadt. Ett viktigt studieföremål blifva de antarktiska ismassorna, +de största som finnas på jorden, samt utredningen om huru de bildats; +detsamma gäller om de från dessa ismassor härstammande kolossala +isbergen. Att rent geografiska arbeten till en början komma att träda i +förgrunden inom ett hittills så föga kändt område är en gifven sak, och +de äro äfven nödvändiga såsom underlag för forskningarna på andra +områden. Af stor betydelse blifva de hydrografiska arbetena, särskildt +för frågan om den kalla ström, som söder ifrån framtränger längs +hafsbottnen mot ekvatorn. Af de meteorologiska iakttagelserna väntar man +sig viktiga rön, likaså af de jordmagnetiska observationerna och andra i +samband därmed stående. Sydskenets natur är äfven en fråga, som står på +dagordningen, i all synnerhet som det, enligt uppgifter af Ross, +uppträder under andra former än norrskenet. + +Floran inom detta område är ännu ytterligt litet känd, och inom en stor +del af detsamma påstås högre växter till och med helt och hållet saknas, +något som skulle innebära en väsentlig olikhet mot det norra +polarområdet, där fanerogamer förekomma ännu vid de högsta breddgrader, +där människofot trampat land. Zoologen har ett ytterligt rikt arbetsfält. +Hvaldjuren äro ännu obetydligt kända, och de många sälarterna samt +fåglarna -- särskildt pingvinerna -- komma att lämna honom ett intressant +och värdefullt material. Men viktigast blifva kanske hans undersökningar +af de lägre djuren, hvarvid det bland annat gäller att söka lösa frågan +om »bipolariteten». Härmed förstås förhållandet, att det antarktiska +området innehåller åtskilliga arter, hvilka äro identiska med sådana, som +finnas i det arktiska, ehuru de saknas i de mellanliggande hafven. Hur +skall denna öfverensstämmelse förklaras? Somliga mena, att dessa arter +äro afkomlingar af en fauna, som under forna tider varit likformigt +fördelad öfver hela jordklotet och hvilka nu endast skulle bibehållit sig +i de båda polarområdena. Andra hålla före, att djuren under larvstadiet +med kalla djupströmmar kunnat passera ekvatorialbältet, en åsikt som af +andra forskare bestämdt förnekas. Man skulle kanske kunna tänka sig, att +en sådan spridning ägt rum under istiden, hvilken efter allt att döma +infallit samtidigt på båda halfkloten. De nuvarande arktiska och +antarktiska faunorna funnos då samtidigt betydligt närmare ekvatorn, och +man vet genom fynd af stenblock på hafsbottnen, att isbergen då drefvo +mycket längre mot ekvatorn än nu. Vare härmed huru som helst, denna +bipolaritet i hafsdjurens utbredning är en fråga, som tilldragit sig +forskarnes synnerliga uppmärksamhet och som för sin slutliga förklaring +ovillkorligen fordrar, att den antarktiska hafsfaunan blir noggrant känd. +Äfven planktonundersökningar samt bakteriologiska undersökningar höra +till sydpolarforskningens uppgifter. Det är att hoppas, att denna +forskning under det tjugonde århundradet skall bringa lika vackra frukter +åt vetenskapen som den arktiska forskningen medfört under det nittonde, +samt att de områden, som ännu äro okända inom de norra Polarregionerna, +under tiden äfven skola blifva utforskade. + + + + +Förklaring till kartan. + + +Kartan framställer det norra polarområdet ned till 60° n. br. Den obrutna +röda linien omsluter det område inom detsamma, som ännu är outforskadt. + +För jämförelses skull har här äfven angifvits storleken och begränsningen +af det outforskade området inom den södra polarregionen, med nordpolen +tänkt såsom sydpol. Det utmärkes genom den röda brutna linien med +vidfogade fina streck. Enligt Supan, efter hvilkens karta 1897 dessa +gränser äro inlagda, var den geografiska kännedomen om det södra +polarområdet vid slutet af nittonde århundradet ungefär af samma +omfattning som kännedomen om det norra vid slutet af det sextonde. + +[Illustration: Karta över Arktis] + + + + +_Af Föreningen Heimdals folkskrifter hafva hittills utkommit:_ + +1. =Unionen=, sådan den skapades och sådan den blifvit. I. Den +ursprungliga unionen. Af Doc. _Rudolf Kjellén_, 25 öre. + +2. =Om Engelbrekt Engelbrektsson= och betydelsen af hans verk. Af Prof. +_S, J. Boëthius_. 20 öre. + +3. =Om lungsot och tuberkulos=. Af Prof. _S. B. Henschen_. 20 öre. + +4. =Upsala möte 1593=. Ett 300-årsminne. Tecknadt af Fil. Kand. _Karl +Hildebrand_. 2 uppl. 25 öre. + +5--6. =Värnpliktssoldaten=. Läsning för våra värnpliktige, särskildt före +inskrifningen. Af Löjtnant _C. G. W. Hammarskjöld_. 30 öre. + +7. =Om Köp, Försträckning och Borgen=. Af v. Häradshöfding _Johan Widén_. +25 öre. + +8--9. =Om solen=. Trenne föreläsningar vid sommarkurserna i Upsala 1898. +Af Prof. _N. C. Dunér_, 30 öre. + +10. =Underjordiska inflytelser på jordytan=. Om nivåförändringar, +jordbäfningar o. vulkaniska företeelser. Af Doc. _R. Kjellén_. 25 öre. + +11. =Olaus Petri=, hans reformatoriska verksamhet och karakter. Af +Komminister _Karl Hult_. 20 öre. + +12. =Om väderleksmärken=, deras betydelse och ursprung. Af Prof. _H. H. +Hildebrandsson_. 20 öre. + +13. =Ur folklifvet=, berättelser af _P. K. Rosegger_, Öfversättning af +Fil. Kand. _E. N. Söderberg_. 25 öre. + +14--15. =Unionen=, sådan den skapades och sådan den blifvit, II. Unionens +historia (1814--1891). Af Doc. _R. Kjellén_. 40 öre. + +16--17. =Gustaf II Adolf=, hans personlighet och hans betydelse. Af Doc. +_Ludvig Starenow_. 2 uppl. 30 öre. + +18--19. =Unionen=, sådan den skapades och sådan den blifvit. III. Den +nuvarande unionen. Af Doc. _Rudolf Kjellén_. 40 öre. + +20. =Om lämpliga reformer i den svenska landtbefolkningens kosthåll=. Af +Prof. _Seved Ribbing_. 20 öre. + +21. =Kina= och dess förbindelser västerut. Af Fil. Kand. _S. Lönborg_. +25 öre. + +22. =Vår köttföda=, de faror, som hota oss däri, samt några af +skyddsmedlen mot desamma. Af Stadsveterinären _Gust. Kjerrulf_. 20 öre. + +23. =Ur folklifvet=. II. Berättelser af _Alphonse Daudet_. Öfversättning +af Fil. Kand. _H. Södersten_. 20 öre. + +24. =Om våra skogar och skogsfrågorna=. At Lektorn m. m. D:r _A. N. +Lundström_. 25 öre. + +25. =Människans inflytande på vårt lands vegetation=. Föredrag vid +öppnande af sommarkurserna i Upsala 1895. Af Prof. _Th. M. Fries_. +20 öre. + +26. =Om engelska sjukan hos barn=. Af Prof. _O. V. Petersson_. 25 öre. + +27. =Alexander den store=. At D:r _Richard Nordin_. 25 öre. + +28. =Indianerna= i norra och mellersta Nordamerika. Af Fil, Kand. _O. A. +Wetterling_. 20 öre. + +29--30. =Den svenska flottan= och dess uppgift vid fosterlandets försvar. +Af Löjtnant _J. Schneidler_. 50 öre. + +31. =Om nordens vårväxter=. Af Prof. _F. R. Kjellman_. 10 öre. + +32. =Om koksaltets betydelse för människo- och djurkroppen=. Af Prof. _O. +Hammarsten_. 15 öre. + +33--34. =Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af +1600-talet=. Af Bibliotekarien _Claes Annerstedt_. 40 öre. + +35. =Ett förslag till svenska nationalfester=. Af Doc. _V. Lundström_. +10 öre. + +36. =Gustaf Vasa=, hans personlighet och hans betydelse. Af Lektor _E. +Hildebrand_. 20 öre. + +37. =Hvad torfmossarna förtälja=. Af Prof. _Aug. Quennerstedt_. 15 öre. + +38. =Skyddsympningens utveckling= och ett hundraårsminne. Af Prof. _Carl +Sundberg_. 20 öre. + +39. =Om folklig öfvertro=. Af Fil. Kand. _Sven M. Lampa_. 20 öre. + +40. =Den unisona sången=. Af Rektor _K. E. Palmgren_. 20 öre. + +41. =Våra minnen från hednatiden=. Af Fil. D:r _Bernhard Salin_. +40 öre. + +42. =Karl XI:s personlighet och lifsgärning=. Af Fil. D:r _Rudolf +Fåhræus_. 20 öre. + +43. =Om arbetareförsäkring genom konsumtionsbeskattning=. Af Amanuensen +_I. Flodström_. 15 öre. + +44. =En resa genom Sverige år 1586=. 25 öre. + +45. =Den svenska folkhögskolan=. Af Folkhögskoleföreståndaren _Teodor +Holmberg_. 30 öre. + +46. =Den medeltida religionsuppfattningen=. Föreläsningar vid +sommarkurserna i Upsala 1897. Af Doc. _J. A. Eklund_. 20 öre. + +47--48, =De norrbottniska gruffälten och Ofoten-banan=. Af D:r _Fredr. +Svenonius_. 80 öre. + +49. =Om fotografering och ljustryck=. Af Doc. _N. A. Langlet_. 25 öre. + +50. =Ur folklifvet=. III. Berättelser af _Anatole France, Paul Bourget_ +m. fl. öfversättning af Fil. Kand. _Hugo Hultenberg_. 20 öre. + +51. =Om Röntgenstrålarna=, deras framställning och förhistoria. Af Prof. +_Knut Ångström_. 25 öre. + +52. =Vasco da Gama= och upptäckten af sjövägen till Indien. Af Doc. _J. +Fr. Nyström_. 30 öre. + +53. =Fosterlandskärlek=. Af _Helena Nyblom_. 10 öre. + +54--55. =Om växternas näring=. Af Fil. Kand. _J. F. Nordwall_. 40 öre. + +56. =Om de indiska inskrifterna=, deras upptäckande och tolkning. Ett +blad ur Indiens historia. Av Prof. _K. F. Johansson_. 15 öre. + +57. =Betydelsen för Sveriges utveckling af 1600-talets krigspolitik=. Af +Fil. D:r _Ellen Fries_. 25 öre. + +58. =Om oljeväxterna= och deras användning inom industrien. Af Direktör +_Tom von Post_. 20 öre. + +59. =I ryska kloster=. Af Fil. Kand. _Valdemar Langlet_. 25 öre. + +60. =Ur konung Gustaf II Adolfs skrifter=. 35 öre. + +61. =Ferdinand Magellan= och den första världsomseglingen. Af Fil. Lic. +_Erik Falk_. 45 öre. + +62. =Om det gamla och det nya krutet=. Af Prof. _Oskar Widman_. 15 öre. + +63. =Konsten och skolan och konsten i hemmet=. Af _Carl G. Laurin_. +15 öre. + +64. =Erik Dahlberg=. Af _Hjalmar Nilsson Heden_. 50 öre. + +65. =Holländare och engelsmän i Sydafrika=. Af Fil. Kand, _Verner +Söderberg_. 25 öre. + +66. =Luthers etiska åskådning=. Populära föreläsningar hållna vid 1899 +års sommarkurser i Uppsala af Prof. _Hj. Danell_. 20 öre. + +67. =Djurens blodomlopps- och andningsorgan=. Af Lektor _Ludv. +Johansson_. 40 öre. + +68. =Helsingelif under helsingelag=. Af Prof. _Harald Hjärne_. 20 öre. + +69. =Sveriges sockenbibliotek= och öfriga anstalter för folkläsning, Av +Fil. Kand. _V. Söderberg_. 45 öre. + +70. =Några blad ur sagans historia=. Av Prof. _Henrik Schück_. 80 öre. + +71. =Om Kalevala=, finnarnes nationalepos och forskningarna rörande +detsamma. Af Doc. _K. B. Wiklund_. 25 öre. + +72. =Om anfalls- och försvarsmedel inom djurriket=. Af Doc. _Einar +Lönnberg_. Med 7 planscher. 50 öre. + +73. =Fredrika Bremer=. Med porträtt. Af Doc. _J. Mortensen_. 35 öre. + +74. =Polarforskningen= af _A. G. Nathorst_. Med en karta. 25 öre. + +Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet. + + + + + + +End of the Project Gutenberg EBook of Polarforskningen, by A. G. Nathorst + +*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK POLARFORSKNINGEN *** + +***** This file should be named 28611-8.txt or 28611-8.zip ***** +This and all associated files of various formats will be found in: + https://www.gutenberg.org/2/8/6/1/28611/ + +Produced by Ronnie Sahlberg and Project Runeberg (www.runeberg.org) + +Updated editions will replace the previous one--the old editions +will be renamed. + +Creating the works from public domain print editions means that no +one owns a United States copyright in these works, so the Foundation +(and you!) can copy and distribute it in the United States without +permission and without paying copyright royalties. Special rules, +set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to +copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to +protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project +Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you +charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you +do not charge anything for copies of this eBook, complying with the +rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose +such as creation of derivative works, reports, performances and +research. They may be modified and printed and given away--you may do +practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is +subject to the trademark license, especially commercial +redistribution. + + + +*** START: FULL LICENSE *** + +THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE +PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK + +To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free +distribution of electronic works, by using or distributing this work +(or any other work associated in any way with the phrase "Project +Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project +Gutenberg-tm License (available with this file or online at +https://gutenberg.org/license). + + +Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm +electronic works + +1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm +electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to +and accept all the terms of this license and intellectual property +(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all +the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy +all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. +If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project +Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the +terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or +entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. + +1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be +used on or associated in any way with an electronic work by people who +agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few +things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works +even without complying with the full terms of this agreement. See +paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project +Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement +and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic +works. See paragraph 1.E below. + +1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" +or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project +Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the +collection are in the public domain in the United States. If an +individual work is in the public domain in the United States and you are +located in the United States, we do not claim a right to prevent you from +copying, distributing, performing, displaying or creating derivative +works based on the work as long as all references to Project Gutenberg +are removed. Of course, we hope that you will support the Project +Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by +freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of +this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with +the work. You can easily comply with the terms of this agreement by +keeping this work in the same format with its attached full Project +Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. + +1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern +what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in +a constant state of change. If you are outside the United States, check +the laws of your country in addition to the terms of this agreement +before downloading, copying, displaying, performing, distributing or +creating derivative works based on this work or any other Project +Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning +the copyright status of any work in any country outside the United +States. + +1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: + +1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate +access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently +whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the +phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project +Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, +copied or distributed: + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + +1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived +from the public domain (does not contain a notice indicating that it is +posted with permission of the copyright holder), the work can be copied +and distributed to anyone in the United States without paying any fees +or charges. If you are redistributing or providing access to a work +with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the +work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 +through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the +Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or +1.E.9. + +1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted +with the permission of the copyright holder, your use and distribution +must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional +terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked +to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the +permission of the copyright holder found at the beginning of this work. + +1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm +License terms from this work, or any files containing a part of this +work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. + +1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this +electronic work, or any part of this electronic work, without +prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with +active links or immediate access to the full terms of the Project +Gutenberg-tm License. + +1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, +compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any +word processing or hypertext form. However, if you provide access to or +distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than +"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version +posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), +you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a +copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon +request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other +form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm +License as specified in paragraph 1.E.1. + +1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, +performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works +unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. + +1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing +access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided +that + +- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from + the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method + you already use to calculate your applicable taxes. The fee is + owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he + has agreed to donate royalties under this paragraph to the + Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments + must be paid within 60 days following each date on which you + prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax + returns. Royalty payments should be clearly marked as such and + sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the + address specified in Section 4, "Information about donations to + the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies + you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he + does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm + License. You must require such a user to return or + destroy all copies of the works possessed in a physical medium + and discontinue all use of and all access to other copies of + Project Gutenberg-tm works. + +- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any + money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the + electronic work is discovered and reported to you within 90 days + of receipt of the work. + +- You comply with all other terms of this agreement for free + distribution of Project Gutenberg-tm works. + +1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm +electronic work or group of works on different terms than are set +forth in this agreement, you must obtain permission in writing from +both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael +Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the +Foundation as set forth in Section 3 below. + +1.F. + +1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable +effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread +public domain works in creating the Project Gutenberg-tm +collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic +works, and the medium on which they may be stored, may contain +"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual +property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a +computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by +your equipment. + +1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right +of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project +Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project +Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all +liability to you for damages, costs and expenses, including legal +fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT +LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE +PROVIDED IN PARAGRAPH F3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE +TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE +LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR +INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH +DAMAGE. + +1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a +defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can +receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a +written explanation to the person you received the work from. If you +received the work on a physical medium, you must return the medium with +your written explanation. The person or entity that provided you with +the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a +refund. If you received the work electronically, the person or entity +providing it to you may choose to give you a second opportunity to +receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy +is also defective, you may demand a refund in writing without further +opportunities to fix the problem. + +1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth +in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO +WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. + +1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied +warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. +If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the +law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be +interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by +the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any +provision of this agreement shall not void the remaining provisions. + +1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the +trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone +providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance +with this agreement, and any volunteers associated with the production, +promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, +harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, +that arise directly or indirectly from any of the following which you do +or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm +work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any +Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. + + +Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm + +Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of +electronic works in formats readable by the widest variety of computers +including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists +because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from +people in all walks of life. + +Volunteers and financial support to provide volunteers with the +assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's +goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will +remain freely available for generations to come. In 2001, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure +and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. +To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation +and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 +and the Foundation web page at https://www.pglaf.org. + + +Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive +Foundation + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit +501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the +state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal +Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification +number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at +https://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent +permitted by U.S. federal laws and your state's laws. + +The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. +Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered +throughout numerous locations. Its business office is located at +809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email +business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact +information can be found at the Foundation's web site and official +page at https://pglaf.org + +For additional contact information: + Dr. Gregory B. Newby + Chief Executive and Director + gbnewby@pglaf.org + + +Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation + +Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide +spread public support and donations to carry out its mission of +increasing the number of public domain and licensed works that can be +freely distributed in machine readable form accessible by the widest +array of equipment including outdated equipment. Many small donations +($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt +status with the IRS. + +The Foundation is committed to complying with the laws regulating +charities and charitable donations in all 50 states of the United +States. Compliance requirements are not uniform and it takes a +considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up +with these requirements. We do not solicit donations in locations +where we have not received written confirmation of compliance. To +SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any +particular state visit https://pglaf.org + +While we cannot and do not solicit contributions from states where we +have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition +against accepting unsolicited donations from donors in such states who +approach us with offers to donate. + +International donations are gratefully accepted, but we cannot make +any statements concerning tax treatment of donations received from +outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. + +Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation +methods and addresses. Donations are accepted in a number of other +ways including including checks, online payments and credit card +donations. To donate, please visit: https://pglaf.org/donate + + +Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic +works. + +Professor Michael S. Hart was the originator of the Project Gutenberg-tm +concept of a library of electronic works that could be freely shared +with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project +Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. + + +Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. +unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + + +Most people start at our Web site which has the main PG search facility: + + https://www.gutenberg.org + +This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, +including how to make donations to the Project Gutenberg Literary +Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to +subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. |