diff options
| author | Roger Frank <rfrank@pglaf.org> | 2025-10-15 02:38:56 -0700 |
|---|---|---|
| committer | Roger Frank <rfrank@pglaf.org> | 2025-10-15 02:38:56 -0700 |
| commit | 94c99827137d45f8cf6938cedece9f2ab13ca328 (patch) | |
| tree | 59b3501f3fe9df6a60ece45a01937aef1d85978c /28611-h | |
Diffstat (limited to '28611-h')
| -rw-r--r-- | 28611-h/28611-h.htm | 1995 | ||||
| -rw-r--r-- | 28611-h/images/001.jpg | bin | 0 -> 2144 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 28611-h/images/002-fs.jpg | bin | 0 -> 350724 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 28611-h/images/002.jpg | bin | 0 -> 60283 bytes |
4 files changed, 1995 insertions, 0 deletions
diff --git a/28611-h/28611-h.htm b/28611-h/28611-h.htm new file mode 100644 index 0000000..8ed026d --- /dev/null +++ b/28611-h/28611-h.htm @@ -0,0 +1,1995 @@ +<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" +"http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> +<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> +<head> +<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=iso-8859-1" /> +<title> +The Project Gutenberg eBook of Polarforskningen, by Alfred G. Nathorst. +</title> + +<style type="text/css"> +/* <![CDATA[ XML blockout */ +<!-- + p {margin-top: 0.5em; text-align: justify; margin-bottom: 0.5em;} + body {margin-left: 11%; margin-right: 10%;} + a {text-decoration: none;} + @media screen { + hr.ppg-pb {margin:30px 0; width:100%; border:none;border-top:thin dashed silver;} + .pagenum {display: inline; font-size: x-small; text-align: right; position: absolute; right: 2%; padding: 1px 3px; font-style: normal; font-variant:normal; font-weight:normal; text-decoration: none; background-color: inherit; border:1px solid #eee;} + .pncolor {color: silver;} + } + @media print { + hr.ppg-pb {border:none;page-break-after: always;} + .pagenum { display:none; } + } + h3 {text-align:center; font-weight: normal; font-size: 1.4em} + .footnote .label {position: absolute; right: 84%; text-align: right;} + .footnote {margin-left: 10%; margin-right: 10%; font-size: 0.9em;} + .figcenter {margin: 2em auto 2em auto; text-align: center;} + .fnanchor {font-size: .8em; text-decoration: none;} + hr.mini {width: 2em; margin-top: 0.5em; margin-bottom: 0.5em; border:none; border-bottom:1px solid black; clear:both;} + .caption {font-size:.8em} + hr.tb {width: 35%; margin-top: 0.5em; margin-bottom: 0.5em; border:none; border-bottom:1px solid black; clear:both;} + .tn {margin-left: 8%; margin-right: 8%; margin-top: 5%; margin-bottom: 5%; padding: .25em 1em; background: #EEE; background-image: none; color: black; border: solid black 1px; font-size: 96%} + .blockquot {font-size: 0.8em; font-family: sans-serif; margin-left:5%; margin-right:5%} + h2 {text-align:center; font-weight: normal; font-size: 1.6em} +/* XML end ]]>*/ +--> +</style> + +</head> +<body> + + +<pre> + +The Project Gutenberg EBook of Polarforskningen, by A. G. Nathorst + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + + +Title: Polarforskningen + +Author: A. G. Nathorst + +Release Date: April 26, 2009 [EBook #28611] + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO-8859-1 + +*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK POLARFORSKNINGEN *** + + + + +Produced by Ronnie Sahlberg and Project Runeberg (www.runeberg.org) + + + + + +</pre> + + +<div class='tn'> + +<b>Transcribers note:</b> +<p> +This e-text was produced from Project Runeberg’s +digital facsimile edition, printed in 1902, +available at http://runeberg.org/polarforsk/ +</p> +<p> +Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature. +Learn more at http://runeberg.org/ +</p> +</div> + +<hr class='ppg-pb' /> +<p style='text-align: center; font-size: 2.0em; margin-top:2.0em'> +POLARFORSKNINGEN +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em; margin-top:3.0em'> +AF +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.5em; margin-top:2.0em'> +A. G. NATHORST +</p> +<hr class='mini' /> + +<p style='text-align: center; font-size: 1.0em; margin-top:2.0em; margin-bottom:3.0em'> +MED EN KARTA +</p> + +<table border='0' width='100%' cellpadding='2' cellspacing='0' summary='' style='margin:0em;'> +<col style='width:50%;' /> +<col style='width:20%;' /> +<col style='width:30%;' /> +<tr> +<td align='left'><p> +FÖRENINGEN HEIMDALS<br /> +FOLKSKRIFTER; N:R 74.<br /> +P. A. NORSTEDT &<br /> +SÖNERS FÖRLAG,<br /> +STOCKHOLM.</p></td> +<td></td> +<td align='right' valign='bottom'> +<p>PRIS: 25 ÖRE</p></td> +</tr> +</table> + +<hr class='ppg-pb' /> +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em'> +<b>Föreningen Heimdals folkskrifter.</b> +</p> +<hr class='mini' /> + +<p style='text-align: center'> +<b>Anmälan.</b> +</p> +<p> +Föreningen Heimdal, stiftad och upprätthållen af studenter i +Uppsala, sträfvar ett verka för folkupplysningens sak genom ett efter +dess krafter afpassadt opartiskt folkupplysningsarbete utan politisk +innebörd. I detta syfte har föreningen sedan 1893 utgifvit folkskrifter +— smärre populärt skrifna uppsatser i skilda ämnen — för hvilkas +halt och värde den känner sig kunna bära ansvaret, utan att den +därför gör till sitt hvarje i dem förefintligt omdöme eller förslag. +</p> +<p> +Sex a tio folkskrifter beräknas årligen utkomma. Hvarje skrift +utgör ett afslutadt helt. Omfånget växlar i allmänhet mellan 1 och 5 +tryckark och priset mellan 10 och 50 öre. +</p> +<p> +Skrifterna, hvilka hittills utgifvits af F. & G. Beijers +bokförlagsaktiebolag, Stockholm, utkomma från och med 1899 å P. A. Norstedt +& Söners förlag, Stockholm. +</p> +<p> +Utom genom bokhandeln kunna skrifterna äfven erhållas genom +föreningen eller förläggarne — numren 1—60 genom F. & G. Beijer, +nummer 61 och följande genom P. A. Norstedt & Söner — hvilka vid +direkt partirekvisition lämna rabatt. +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em'> +FÖRENINGEN HEIMDALS FOLKSKRIFTER. 74. +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 2.0em'> +POLARFORSKNINGEN +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em'> +AF +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 1.2em'> +A. G. NATHORST +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +MED EN KARTA +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<div class='figcenter'> +<img src='images/001.jpg' alt='' title='' style='width: 50px; height: 83px;' /><br /> +</div> + +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +STOCKHOLM +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<p style='text-align: center'> +STOCKHOLM +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em'> +KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER +</p> +<p style='text-align: center'> +</p> +<p style='text-align: center'> +1902 +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_3' name='page_3'></a>3</span></p> +<p> +År efter år hafva från Sverige eller andra länder +större eller mindre expeditioner till det norra +polarområdet blifvit utsända. Närmare och närmare polen har +människan satt sin fot, förut obekanta trakter ha blifvit +undersökta och kända. Framträngandet mot polen går +dock långsamt, vanligen har det fordrats flera +expeditioner för att nå en breddgrad längre än förut, men +undantag hafva dock gifvits, såsom då Nansen 1895, på +tio bågminuter när, nådde tre breddgrader nordligare +än amerikanen Lockwood, som 1882 vid Grönlands +nordspets slagit närmast föregående rekord med 83° 24’. Och +äfven Nansen kom endast vid pass 3 1/2 breddgrader +nordligare än E. Parry nära sjutti år tidigare (1827). Nu +har den italienske kaptenen U. Cagni, på hertig Luigis +af Abruzzerna expedition till Frans Josefs land 1900, +hunnit 86° 33’ 49" n. br., det vill säga ungefär tre och tre +fjärdedels nymil längre än Nansen, men där han måste +vända återstodo ännu vid pass trettioåtta och en half +nymil till polen. +</p> +<p> +Ännu är polen sålunda långt ifrån nådd, och de +svårigheter, som ett framträngande öfver isen visat sig +erbjuda, gåfvo anledning till S. A. Andrées försök 1897 +att hinna den eftersträfvade punkten medelst luftballong, +ett försök som kostade honom och hans följeslagare +lifvet. +</p> +<p> +De expeditioner, som sökt nå polen eller en hög +nordlig breddgrad, hafva tilldragit sig den stora +allmänhetens hufvudsakliga intresse. Åt hvarje om än så +dumdristigt och illa planeradt företag i denna riktning +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_4' name='page_4'></a>4</span> +ägna tidningarna den allra största uppmärksamhet. +Sträfvandet att först hinna dit har blifvit en +täflingskamp, vid hvilken de vetenskapliga intressena +skjutas åt sidan eller på sin höjd komma i andra +rummet. +</p> +<p> +Mera obemärkt fortgå andra arbeten inom +polarområdet. De expeditioner, hvilka hafva dettas +vetenskapliga utforskning till mål, göra mindre väsen af sig, +deras framgångar uppmärksammas mindre af allmänheten. +Och dock är det just genom dem, som vårt vetande om +polartrakterna blifvit vidgadt, det är genom dem, som +polarforskningen erhållit en varaktig och vetenskaplig +betydelse. +</p> +<p> +Ofta nog hör man framställas frågan, hvartill +polarexpeditionerna tjäna och om de verkligen äro värda +de summor, som offras på desamma. Svaret på denna +fråga skall jag i det följande söka lämna. +</p> +<p> +Skulle vi vinna något därigenom, att själfva polen +blefve uppnådd? Troligen intet annat än att det då +blefve slut på denna täflingskamp, som slukar stora +penningsummor, hvilka kunna användas bättre till andra +ändamål, denna kamp som kostat många människors +lif och förorsakat mycket lidande både för människor +och djur. Ty efter allt hvad man nu vet, måste man +antaga, att området kring polen är ett djupt, af drifis +betäckt haf. Är detta fallet, så har uppnåendet af +polen ingen större betydelse i vetenskapligt hänseende, +om det ock från sportsmannens synpunkt må vara en +djärf och vacker bragd att hafva nått dit. Helt visst +kommer också den man, som först lyckas framtränga +till den så eftersträfvade punkten, att firas på ett sätt, +som aldrig kommit någon af vetenskapens heroer till +del. Ty för allmänheten gäller det blott att ett länge +eftersträfvadt mål blifvit vunnet, och den nation, som +den lycklige vinnaren tillhör, skall helt visst räkna +hans gärning såsom en af sina främsta bragder, om +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_5' name='page_5'></a>5</span> +ock dess vetenskapliga betydelse blir så godt som +ingen. +</p> +<p> +Det är ju människans skyldighet att så omfattande +som möjligt söka lära känna den jord hon bebor. De +»hvita fläckarna» på kartan blifva också år efter år allt +mindre, men de båda Polarregionerna (se kartan) visa +alltjämt de största områden af jorden, som ännu äro +fullständigt okända. Icke underligt därför, att just mot +dessa vända sig ej blott den allvarliga forskningens +män utan äfven sådana, som sträfva efter att genom +ett djärft framträngande inom dessa okända regioner +vinna rykte och ära. +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +Det nämndes ofvan, att området närmast polen med +all sannolikhet är ett djupt af drifis betäckt haf. +Såsom bekant, är Atlanten öfver 3 000 meter djup ett +stycke väster om Norge, och detta djup fortsätter norrut +väster om Spetsbergen. Äfven norr om Spetsbergen +träffade Nordenskiöld 1868 vid 81° 42’ n. br., 17° 30’ o. l. +ett djup af 2 440 meter. Under »Frams» drift fann +Nansen, att hafsbottnen sänkte sig ganska hastigt norr om +de Nysibiriska öarna, så att djupet där uppgick till +3 800 meter, och under den fortsatta driften ända upp +till 86° n. br. träffade han och Sverdrup ingenstädes +mindre djup än 3 000 meter, oftast betydligt mera. +Atlanterdjupet fortsätter följaktligen mot öster genom +Ishafvet norr om Spetsbergen och Frans Josefs land, och +då det ej är sannolikt, att det endast bildar en smal +ränna, kan man med Nansen, som därtill äfven stöder +sig på isens drift och andra förhållanden, antaga såsom +tämligen säkert, att intet land finnes på denna sidan +polen eller vid denna själf. En vandring dit, exempelvis +från Frans Josefs land, skulle sålunda icke erbjuda +något väsentligt nytt utöfver hvad man redan känner om +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_6' name='page_6'></a>6</span> +den isöken, som Nansen beskrifvit. Vinsten i +vetenskapligt hänseende skulle blifva inskränkt till rent +meteorologiska rön, iakttagelser öfver isen m. m. Med ett +drifvande fartyg såsom Fram, hvarifrån lodningar och +hydrografiska arbeten kunde utföras, skulle ju +resultaten blifva något större. Men i intetdera fallet har +polen själf någon särskild vetenskaplig betydelse utöfver +andra observationspunkter inom det högsta +polarområdet. +</p> +<p> +Hade däremot funnits land vid polen, då skulle +förhållandet gestaltat sig annorlunda. Detta lands +geologiska byggnad, dess fauna och flora m. m. skulle kunnat +gifva oss ytterligt viktiga lärdomar i fråga om jordens +forna klimat, växternas och djurens vandringar, +biologiska förhållanden m. m. Men för att dessa resultat +skulle stå att vinna, fordrades visserligen, att det +antagna landet undersöktes af naturforskare och icke blott +af någon sportsman, hvilken saknade vetenskaplig +underbyggnad. +</p> +<p> +Den sida af polarforskningen, som uppställer ett +uppnående af nordpolen såsom mål, har följaktligen +endast i de fall någon större betydelse, när den är +förenad med vetenskapliga undersökningar, och detta i +samma mån mera, ju allsidigare dessa undersökningar äro. +</p> +<p> +Det har redan i det föregående omnämnts, att +engelsmannen E. Parry 1827 nådde 82° 45’ n. br. Detta skedde +under en vandring på isen norr om Spetsbergen, +företagen under sommaren från Hecla Cove i +Treurenbergbay på Västspetsbergens nordkust. Det dröjde sedan +nära femtio år, innan någon kom ännu närmare polen, +denna gång på västra halfklotet, då engelsmannen A. +H. Markham 1876 lyckades framtränga norr om Grinnell +land på isen till 83° 20’. Markham deltog i den +engelska polarexpeditionen under Nares, som med de två +fartygen »Discovery» och »Alert» öfvervintrade på +Grinnell land 1875—76, det förra vid 81° 42’, det senare vid +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_7' name='page_7'></a>7</span> +82° 26’ n. br. Denna expedition var rik på +vetenskapliga resultat och har i hög grad vidgat kännedomen om +Grinnell land samt den grönländska kusten på andra +sidan Robesons kanal. Ännu något längre än +Markham hann amerikanen löjtnant J. B. Lockwood på den +grönländska sidan 1882, där han framträngde till 83° 24’. +Lockwood var deltagare i Greelys expedition, +hvilken öfvervintrade vid Fort Conger på Grinnell land +1881—83. Denna expedition var amerikansk och utgjorde +en af de internationella meteorologiska stationer inom +polarområdet, som voro i verksamhet 1882—83. På grund +af ishinder i Smiths sund blef den icke såsom beräknadt +var afhämtad vid Fort Conger, utan deltagarne måste i +augusti 1883 i båtar begifva sig söder ut till Kap +Sabine vid Smiths sund, där de flesta (aderton af +tjugufem), bland dem äfven Lockwood, under öfvervintringen +1883—84 ledo hungersdöden. Äfven de öfriga sju, bland +hvilka Greely själf, voro nära att duka under, då +ändtligen den 22 juni 1884 dåvarande commander, sedermera +amiral W. S. Schley ombord på »Thetis» kom till deras +undsättning. En af de öfverlefvande dog likvisst på +hemvägen. +</p> +<p> +Efter Lockwood nådde Nansen den högsta +nordligaste punkten 1895, då han på sin vandring från Fram +med H. Johansen hann ända till 86° 14’. Nansens plan +med Fram var helt olik de förut använda och gick +som bekant ut därpå, att fartyget skulle, inneslutet i +isen, drifvas af den ström, som han antog framgå öfver +polen från trakten norr om de Nysibiriska öarna mot +Grönlandshavet. Att en sådan ström, eller rättare af +vindarna föranledd isdrift, verkligen är för handen, +ådagalades genom Frams drift, och hade Nansen kommit +in i isen längre mot öster, eller hade han i enlighet +med sin första plan gått till Polarhafvet genom Berings +sund, så är det ganska sannolikt, att Fram passerat +helt nära polen. Nansens och Johansens djärfva +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_8' name='page_8'></a>8</span> +vandring från fartyget norr ut och deras öfvervintring på +Frans Josefs land äro ännu i så friskt minne, att jag +ej behöfver uppehålla mig därvid. Men det torde böra +påpekas, att från ett på detta sätt drifvande fartyg, +försedt med ändamålsenlig utrustning, vetenskapliga +observationer af allahanda slag, såsom nämndt, kunna +utföras, hvarför en dylik färd, liksom under Frams +drift, kan blifva af omfattande vetenskaplig betydelse, +förutsatt naturligtvis, att kursen ej sammanfaller med +Frams. +</p> +<p> +Att kapten U. Cagni lyckades nå 86° 33’ 49" +nordlig bredd, den högsta punkt, som hittills blifvit +uppnådd, berodde till stor del därpå, att hertig Luigi af +Abruzzerna, den italienska expeditionens ledare, med +fartyget »Stella Polare» lyckades tränga ända till 81° 47’ +på Frans Josefs land och där öfvervintra. Vandringen +norr ut var i alla fall betydligt längre än Nansens, ty +denne började sin färd från Fram nära två breddgrader +nordligare. I vetenskapligt hänseende blef föga vunnet +genom Cagnis raska färd, emedan vandringen endast +gick öfver is. Dock kunde påvisas, att de öar, som +Payer trott sig se norr om Frans Josefs land och hvilka +han kallat Konung Oskars land och Petermanns land, +i verkligheten icke existera. +</p> +<p> +Till denna korta öfversikt af de expeditioner, som +sedan Parrys dagar slagit rekord vid försöken att nå +polen, må fogas några ord dels om S. A. Andrées +ballongfärd, dels om pågående expeditioner med polen +såsom mål. Andrée uppsteg som bekant den 11 juli 1897 +från Danskön och har sedan dess jämte sina kamrater +varit försvunnen. Af de tillvaratagna flytbojarna blir +det sannolikt, att ballongen, sedan den först gått i +nordnordostlig riktning till ungefär 82° n. br., tagit +kosan mot ostsydost och gått söder om Frans Josefs +land, hvarpå den nedfallit i hafvet någonstädes sydost +eller öster om detta. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_9' name='page_9'></a>9</span></p> +<p> +Denna sträcka är så lång, att om kursen varit +nordlig, så skulle ej blott polen blifvit nådd, utan +ballongen skulle fortsatt sin färd ett stycke på andra sidan +däraf. Ballongens bärkraft var sålunda tillräcklig för +att under gynnsamma förhållanden föra densamma till +och förbi polen, men den räckte icke till för en +återfärd ur polarområdet. Hade allt gått väl, hade man +passerat i närheten af polen, hade vädret då varit klart +och hade man lyckats komma ut ur polarområdet, så +borde man hafva erhållit ett definitivt svar på frågan om +förekomsten af land i polens närhet och därigenom +möjligen inbesparat mycket onödigt arbete, som nu utföres +af andra expeditioner. Huru Andrée-expeditionen +omkom är ännu ovisst, möjligen blir dess slutliga öde aldrig +kändt. +</p> +<p> +För närvarande pågå tre expeditioner, af hvilka +åtminstone de två hafva till uppgift att söka nå +nordpolen. Otto Sverdrup, Nansens berömde följeslagare, +afgick 1898 med Fram till nordvästra Grönland, där han +ämnade framtränga genom Smiths sund och +Robesons-kanalen till Grönlands nordspets, dubblera denna och +ånga söder ut längs ostkusten. Dock är det antagligt, +att han äfven haft andra mål i sikte och att han, om +han lyckats framtränga norr om Grönland, möjligen +därifrån försökt en vandring mot polen. Hvar +Sverdrup nu finnes, vet man dock ej. Isförhållandena 1898 +voro ej gynnsamma i Smiths sund, och Sverdrup kunde +därför ej framtränga så långt norr ut, som han hoppats, +hvarför han under vintern sysselsatte sig med +undersökning af Ellesmere land. Sedan sommaren 1899 har +man ej hört något af honom, och hans fartyg lär då +hafva varit synligt i Smiths sund, styrande mot söder. +Om detta är riktigt, så torde han möjligen öfvergifvit +sin ursprungliga plan att framtränga genom Robesons +kanal och i stället vändt sig mot Jones sund och de +ännu outforskade trakterna väster därom. Han skulle +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_10' name='page_10'></a>10</span> +då till äfventyrs komma till det område, där de engelska +expeditioner, som sträfvat att nå nordvästpassagen, på +sin tid arbetat, och om lyckan är god, kunde han +tänkas framkomma till Berings sund. Som Sverdrup hade +proviant för fem år, är det för närvarande (februari +1902) ingen anledning att hysa större oro för hans +uteblifvande, förutsatt att hans fartyg ännu finnes i +behåll. Skulle detta däremot hafva förolyckats, så måste +man ju befara, att en del af provianten äfven gått +förlorad, om den ock sedan delvis kunnat ersättas genom +jaktbyte. Då Sverdrups expedition medför flera +naturforskare, bör densamma hafva vunnit viktiga vetenskapliga +resultat. +</p> +<p> +Amerikanen R. Peary arbetar för närvarande med +nordligaste Grönland och Grinnell land som +utgångspunkt för att, understödd af eskimåer, genom vandring +öfver isen söka nå nordpolen. Han blef bekant genom +sin djärfva bragd 1892, då han jämte norrmannen +Eivind Astrup från M’Cormick Bay vid 77° 43’ n. br. +vandrade öfver inlandsisen till nordöstra kusten af +Grönland vid 81° 37’ n. br., en sträcka, som, +inberäknadt krokvägarna, fram och åter belöper sig till vid +pass 1 800 a 1 900 kilometer. Pearys fortsatta arbeten +i nordvästra Grönland hafva däremot icke varit lika +framgångsrika, och hans brist på vetenskaplig +underbyggnad har gjort dem mindre resultatrika, än annars +skulle varit fallet, ehuru ju visserligen åtskilligt +blifvit vunnet. Här vill jag endast erinra om hemförandet +till Amerika af de stora järnblocken vid Kap York, af +hvilka det största väger 90 a 100 tons, sålunda nära +fyra gånger så mycket som det största nordenskiöldska +blocket från Ovifak, samt om hans studier öfver +eskimåstammen norr om Kap York. Sommaren 1900 nådde +Peary 83° 50’ n. br. på isen norr om Grönland, men där +hindrades han af råkar att komma vidare. Han är dock +fortfarande där uppe och ämnar fortsätta sina försök. +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_11' name='page_11'></a>11</span> +Genom sin långvariga vistelse därstädes har han +fullständigt vant sig vid eskimåernas lefnadssätt. +</p> +<p> +Amerikanen E. B. Baldwin, hvilken såsom +meteorolog deltog i Pearys andra expedition 1893—94 och hvilken +sedermera öfvervintrade med amerikanen Wellman på +Frans Josefs land 1898—99, har upptagit försöket att +nå nordpolen från detta land, där han nu öfvervintrar. +Expeditionen bekostas af en amerikansk millionär Ziegler, +som ställt obegränsade medel till Baldwins disposition. +Med skotska hvalfångstfartyget »Esquimaux», som af +Baldwin inköpts och omdöpts till »America», har han +sommaren 1901 begifvit sig till Frans Josefs land, dit +ett annat fartyg för hans räkning fört öfver 400 hundar +samt ett antal ponies. Baldwins mening är att tidigt +på våren 1902 anträda färden mot nordpolen, och om +denna nås, ämnar han icke återvända till Frans Josefs +land utan fortsätta mot Grönland, på hvars ostkust, i +närheten af 75° n. br., ett par depåer för hans +expedition sommaren 1901 blifvit upplagda och där ett fartyg +skall söka honom redan 1902. Expeditionen har för oss +ett särskildt intresse, emedan fartygets befäl och +besättning till stor del utgöres af svenskar; en af +styrmännen har deltagit i författarens båda +polarexpeditioner 1898 och 1899. +</p> +<p> +Någon utförlig framställning af polarforskningens +historia ingår icke i planen för denna uppsats, och den +korta ofvan lämnade öfversikt af de färder, som sedan +början af förra århundradet företagits med själfva +nordpolen eller en möjligast högsta nordliga breddgrad +såsom mål, torde här vara fullt tillräcklig. Vi skola nu +vända oss till den andra, vida viktigare sidan af +polarforskningen, nämligen den vetenskapliga, eller +polarområdets allsidiga undersökning i vetenskapligt +hänseende. +</p> +<p> +De äldre expeditionerna till polarområdet, särskildt +de engelska, hade i allmänhet geografiska upptäckter +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_12' name='page_12'></a>12</span> +såsom mål. En vetenskaplig utforskning af de länder, +som påträffades och besöktes, ingick icke i dessa +expeditioners plan, men det oaktadt har dock vetenskapen +skördat många frukter af desamma genom de +iakttagelser, som utförts af fartygens officerare och läkare. +Äfven genom hvalfångarne, särskildt William Scoresby +den yngre, hade kännedomen om polarområdets +naturbeskaffenhet samt framför allt om dess högre djurvärld +bragts åtskilligt framåt. Men frånse vi det, som angår +en del af de högre djuren, voro iakttagelserna i det +stora hela spridda och bristfälliga, helt naturligt då +de utförts vid sidan af andra arbeten. +</p> +<p> +Det blef svenskarne förbehållet att införa en annan +tingens ordning, ty det är från dem, som den +vetenskapliga polarforskningen stammar. När Otto Torell +utrustade sin expedition till Spetsbergen 1861, satte han +nämligen en allsidig vetenskaplig utforskning af landet +och omgifvande farvatten såsom mål jämte de rent +geografiska arbetena. Utom chefen deltogo i denna +expedition sju andra naturforskare, och den kunde därför +återvända med mycket omfattande resultat på de olika +vetenskapernas områden, ja så omfattande, att ingen +föregående expedition i detta hänseende ens +tillnärmelsevis kunde jämföras med densamma. A. E. +Nordenskiöld, hvilken såsom Torells närmaste man deltog i +denna expedition, efter att redan 1858 hafva åtföljt +honom på hans första spetsbergsfärd, har planerat alla +sina expeditioner på samma sätt, och så har i +allmänhet äfven varit fallet med öfriga svenska expeditioner, +både större och mindre. Astronomer, geodeter, +kartografer, mineraloger, geologer, fysici, meteorologer, +hydrografer, zoologer, botanister, bakteriologer och +fotografikunniga hafva sålunda haft tillfälle att arbeta inom +skilda trakter af polarområdet, och de delar af detta, +som företrädesvis utgjort målet för svenskarnes +forskningar, äro därför bäst kända. Af andra nationer är +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_13' name='page_13'></a>13</span> +det i synnerhet danskarne, som adopterat den svenska +forskningsmetoden, och danska Grönland har genom de +af kommissionen för Grönlands geologiska och +geografiska undersökning (från 1876) utsända expeditionerna +blifvit ganska grundligt utforskadt. Dessa +undersökningar hafva, såsom rimligt är, då det gäller en till +Danmark hörande besittning, bekostats af danska +staten, på senare tid dock äfven med bidrag från den +under danska vetenskapsakademien stående +Carlsbergsfonden. Beträffande andra nationer må vi erinra om +tyskarnes arbeten på nordöstra Grönland 1869—70, +resultatrika därför att denna under K. Koldeweys ledning +stående expedition medförde flera naturforskare liksom de +svenska. Den engelska expeditionen under Nares är +redan nämnd, likaså Nansens färd med Fram. På senare +år hafva äfven ryssarne utfört ett erkännansvärdt +arbete inom polarområdet, såsom på Novaja Semlja och +östra Spetsbergen, för att nu icke tala om de +Nysibiriska öarna och fastlandet söder om Ishafvet. +</p> +<p> +Mindre resultatrik i vetenskapligt hänseende var +engelmannen F. Jacksons treåriga vistelse på Frans +Josefs land 1894—97, helt visst därför, att ledaren +själf ej ägde vetenskaplig underbyggnad. Men doktor +Koettlitz och andra af deltagarne hafva dock gjort +många vackra iakttagelser, och Nansens korta vistelse +på Frans Josefs land gaf relativt mycket goda resultat. +På grund däraf att de många engelska +franklinexpeditionerna icke medförde egentliga naturforskare, återstår +ännu ofantligt mycket arbete, innan Nordamerikas +arktiska arkipelag kan anses någorlunda fullständigt +utforskad i vetenskapligt hänseende. Hvad man redan +därom har sig bekant, lofvar mycket intressanta resultat. +</p> +<p> +Vår kännedom om polarområdet står följaktligen i +samband med expeditionernas sammansättning och +arbetsmetod. Där den svenska metoden följts, är sagda +kännedom fullständigast, där vetenskapen kommit i andra +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_14' name='page_14'></a>14</span> +rummet, är den däremot, trots äfven ett stort antal +expeditioner, fortfarande bristfällig. Vi skola nu taga i +betraktande några sidor af de vetenskapliga arbetena +där uppe samt skärskåda deras betydelse. +</p> +<p> +Vi vända oss därvid i första rummet till +gradmätningen på Spetsbergen, som de senaste åren varit så +mycket på tal och till hvars utförande svenska staten +beviljat ansenliga bidrag. Afsikten med densamma är +att erhålla ett viktigt bidrag till kännedomen om jordens +storlek och form. Hade jorden varit fullständigt +klotrund, så kunde man genom att uppmäta hvilken som +helst del af en meridianbåge eller af ekvatorn erhålla +det önskade resultatet. Hvarje meridianbåge omfattar +ju 360 latitudgrader, och om t. ex. en latitudgrad +uppmättes, lika mycket hvar, så blefve jordens hela +omfång 360 gånger så stort som det erhållna resultatet; +mättes tre latitudgrader, måste resultatet multipliceras +med 120 o. s. v. Sedan emellertid Newton påvisat, att +jorden icke är klotrund utan i stort sedt en +rotationsellipsoid, d. v. s. afplattad mot polerna, måste det möta +betydligt större svårigheter att bestämma jordens form. +Helst borde en gradmätning företagas från ekvatorn +ända till polen, men då fördelningen af land och haf +lägger hinder i vägen för detta, måste man i stället +nöja sig med så stora delar af bågen, som kunna +erhållas. Om en afplattning är för handen, måste +meridianbågen visa en mindre krökning närmare polen än +vid ekvatorn. För att utröna, om så verkligen vore +fallet, anordnades af franska vetenskapsakademien redan +1735—43 en gradmätning vid ekvatorn i Peru och 1736—37 +en annan i Torneådalen, vid 66° latitud. Dessa +mätningar bekräftade den antagna tillplattningen, +längden af en breddgrad i Lappland befanns större än vid +ekvatorn, d. v. s. krökningen var på förstnämnda ställe +minst. Det är tydligt, att ju närmare polen en dylik +gradmätning kan utföras, dess bättre, och redan 1826 +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_15' name='page_15'></a>15</span> +framkastade engelsmannen E. Sabine tanken därpå, att +en sådan borde företagas på Spetsbergen. Torell +upptog en förberedande rekognosering af denna plans +utförbarhet i programmet för expeditionen till +Spetsbergen 1861, och norra delen af gradmätningsnätet blef då +af Chydenius och Dunér till sina hufvuddrag utstakad, +medan den södra delen rekognoserades af Nordenskiöld +och Dunér under en särskild expedition 1864. +</p> +<p> +Till definitivt utförande kom planen, på grund af de +stora kostnaderna, först 1899, då Sverige och Ryssland +gemensamt påbörjade arbetena, efter det att en svensk +expedition under E. Jäderin utfört en del förberedande +arbeten 1898. Ryssarnes undersökningar voro fullbordade +1901, men af Svenskarnes arbeten återstår, på grund af +ogynnsamma isförhållanden vid Spetsbergens nordkust, en +obetydlig del, som dock antages kunna fullbordas +sommaren 1902. Den meridianbåge, som då blifvit uppmätt, är +visserligen endast omkring 4° 20’ lång, men resultatet af +mätningen antages blifva af stor betydelse. Dock +anses numera, att gradmätningar icke ensamt äro +tillräckliga för att bestämma jordytans form i stort, emedan +denna är oregelbundnare, än man förr antagit. Man +använder därför äfven undersökningar öfver pendelns +svängningar, hvilka på grund af tyngdkraften äro +hastigare, ju närmare jordens medelpunkt det ställe är +beläget, där pendelobservationen utföres. Och då +jordradiens längd minskas mot polerna, blir pendelns +svängningshastighet därstädes gifvetvis större än närmare +ekvatorn. Emellertid tillkomma en mängd störingar, +beroende af lokala omständigheter, såsom bergarternas +olika täthet, lokala terrängförhållanden m. m. Alla +dessa omständigheter hafva under +gradmätningsexpeditionerna blifvit beaktade och undersökta, och därför +komma dessa jämte sitt hufvudresultat att medföra en +mängd andra viktiga sådana, hvilket här endast kunnat +antydas. +</p> +<p><span class='pagenum pncolor'><a id='page_16' name='page_16'></a>16</span></p> +<p> +Efter att sålunda hafva vidrört en särskildt viktig +uppgift för geodesien, hvilken endast står att vinna i +polarområdet, skola vi nämna några ord om de rent +kartografiska arbetena. Om dessa hafva de svenska +polarexpeditionerna gjort sig i hög grad förtjänta. +Redan efter expeditionerna 1861 och 1864 kunde Dunér och +Nordenskiöld utgifva en karta öfver Spetsbergen, +hvilken i högst väsentlig grad korrigerade de förut +befintliga och för första gången visade landet såsom det till +sina hufvuddrag ser ut. Sedermera har denna karta +genom följande expeditioner blifvit mer och mer +kompletterad, och detta ej blott genom topografiska arbeten +utan äfven genom en stor mängd astronomiska +ortsbestämningar. Intet polarland kan i detta hänseende +anses så noggrant kartlagdt som Spetsbergen. Men vår +insats i denna riktning stannar ej härvid. Beeren +Eiland och Kung Karls land hafva blifvit noggrant +uppmätta och kartlagda, en stor del af Asiens nordkust har +genom Vegafärden blifvit till sitt läge riktigare +bestämd, Kejsar Frans Josefs fjord och Kung Oskars fjord +i nordöstra Grönland äro uppmätta och kartlagda genom +svenska expeditioner, så ock Kung Oskars hamn +(Angmagsalik) längre söder ut och likaså några spridda +områden på västkusten. Det är naturligtvis danskarne, +som för öfrigt utfört mest omfattande kartarbeten på +Grönland, om ock i allmänhet mindre detaljerade än +Svenskarnes. Engelsmän och amerikaner hafva arbetat +i nordvästra Grönland, på Grinnell land och i Amerikas +arktiska arkipelag, ryssarne på Novaja Semlja och i +arktiska Sibirien. +</p> +<p> +Nu kan man fråga, hvartill allt detta arbete tjänar. +Det är nog sant, att de fartyg, som gå hit, kunna +reda sig med mindre noggranna kartor, såsom sjökorten, +på hvilka endast kustkonturerna någorlunda riktigt +angifvas. Men för en mängd vetenskapliga arbeten, +särskildt de geologiska, är ett noggrant kartografiskt +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_17' name='page_17'></a>17</span> +underlag absolut nödvändigt, och ett land kan för öfrigt +icke anses fullständigt kändt, förrän hufvuddragen af +dess topografiska förhållanden blifvit fastställda. De +kartografiska arbetena försvara därför väl sin plats och +äro på samma gång en måttstock på den grundlighet, +hvarmed landets undersökning försiggått. +</p> +<p> +Geologien torde kanske mer än någon annan +vetenskap, detta såväl direkt som indirekt, hafva profiterat +af polarforskningen, och det var för öfrigt geologiska +spörsmål, hvilka gåfvo anledningen till den +vetenskapliga polarforskning, som utgått från Sverige. När O. +Torell började studera de lösa jordaflagringarna och +bergens afslipningsfenomen hos oss samt (1856) lärde känna +glacierernas verkningar i Schweiz, fann han det +önskvärdt att utsträcka sina forskningar till polarländerna, +där glaciärerna äro utvecklade efter en helt annan +måttstock än i Alperna. Det var detta, som gaf anledning +till hans första resa till Spetsbergen 1858, hvarefter han +besökte Grönland 1859 — på Island hade han varit +redan 1857. Hemkommen från Grönland planerade han den +stora expeditionen 1861, i hvilken såsom nämndt sju +andra naturforskare deltogo, representerande geologi och +mineralogi, geografi och geodesi, astronomi, fysik, +botanik, zoologi och på sätt och vis äfven hydrografi. +</p> +<p> +När vi nu såsom ett geologiskt faktum kunna +anföra, att Sverige under istiden, i analogi med det nutida +Grönlands inre, var betäckt af en väldig inlandsis af +kanske ett par tusen meters mäktighet och att denna +inlandsis sträckte sig öfver norra Tyskland och en stor +del af Ryssland, så kan detta sakförhållande sägas hafva +framgått genom jämförelser med förhållandena inom +polarområdet. Och sedan vi nu veta, att vårt krosstensgrus är +den forna inlandsisens moräner och att den hvarfviga +leran, som utbreder sig öfver en så stor del af södra och +mellersta Sverige och där utgör en viktig åkerjord, är afsatt +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_18' name='page_18'></a>18</span> +i det haf, som omedelbart efter isens afsmältning +inkräktade på landet, då förstår man utan vidare, att +man, för att få inblick i dessa jordarters rätta +bildningssätt, måste utföra jämförande studier inom +polarländerna. Och det är äfven där, som man får lära känna +beskaffenheten af det djur- och växtlif, som efter isens +afsmältning först tog vårt land i besittning. Lovén +hade redan 1839 och 1846 påvisat, att de mollusker, +hvilkas skal bilda de bekanta Kapellbackarna vid +Uddevalla, tillhöra arter, som nu lefva i Ishafvet, och äfven +i östra Sverige, särskildt i Stockholms omgifningar, har +man i den hvarfviga leran, glacialleran eller ishafsleran, +såsom den numera kallas, funnit skal af den +ishafsmussla, <i>Yoldia arctica</i>, som lefver under mera ytterligt +arktiska förhållanden än någon annan molluskart. I +fullständig öfverensstämmelse härmed tillhöra de +däggdjurslämningar, som i södra Sverige funnits i +ishafsleran, äfven arktiska arter, af hvilka särskildt må +nämnas grönlandshval (<i>Balaena mysticetus</i>), hvitfisk eller +hvithval (<i>Delphinapterus leucas</i>), narhval (<i>Monodon +monoceros</i>), grönlandssäl (<i>Phoca groenlandica</i>), storsal (<i>Phoca +barbata</i>) m. fl. +</p> +<p> +Af landdjur må erinras om renen, som är funnen i +istidens aflagringar i Skåne, och vi se sålunda, att man +först inom polartrakterna finner motsvarighet till den +djurvärld, som vid isens afsmältning lefde på Sveriges +och angränsande områdens land samt i närbelägna haf. +Alldeles detsamma gäller om växtvärlden. Den flora, +som först tog landet i besittning, i den mån som isen +smälte undan, utgjordes ej blott i Sverige utan äfven i +Danmark, norra Tyskland, Ryssland samt till och med +i Skottland och England af till stor del samma rent +arktiska arter, som nu bilda växtligheten på +Spetsbergen, Frans Josefs land, Grönland o. s. v. eller i +arktiska Sibirien. Detta känna vi genom de fynd, som +blifvit gjorda i sötvattensaflagningar, afsatta i +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_19' name='page_19'></a>19</span> +dammar och sjöar efter isens afsmältning, företrädesvis i +Skåne och Danmark men äfven i Ryssland, norra +Tyskland ända ned till Dresden, England och Skottland. +Såsom exempel på dessa växter erinras om små dvärgviden +(<i>Salix polaris, herbacea</i> och <i>reticulata</i>), fjällsippan (<i>Dryas +octopetala</i>), dvärgbjörken (<i>Betula nana</i>), saxifragor +(<i>Saxifraga oppositifolia, hirculus</i> och <i>cæspitosa</i>), fjällsyran +(<i>Oxyria digyna</i>) m. fl. Dessa växter finnas ju +visserligen äfven på våra fjäll, men först inom +polartrakterna får man en full inblick i de förhållanden, under +hvilka istidens flora lefvat. +</p> +<p> +Det är sålunda företrädesvis där vi hafva att lära +oss, huru räfflorna på våra berg och andra +afslipningsfenomen under istiden hafva uppstått, huru våra +glaciala grus- och lerlager hafva bildats samt huru den +växt- och djurvärld var beskaffad, som efter isens +afsmältning först tog land och haf i besittning. Och man +kan därför tryggt påstå, att polarforskningen varit +absolut nödvändig för en riktig uppfattning af istiden och +i samband med denna stående förhållanden. Där ha vi +sålunda en frukt af denna forskning, som särskildt för +vårt lands geologi varit af oskattbar betydelse. +</p> +<p> +Men äfven för många andra geologiska spörsmål hafva +de geologiska arbetena i polartrakterna varit +fruktbringande. Då utrymmet förbjuder mig att stanna vid +dem alla, skall jag endast i förbigående erinra om +deras viktiga bidrag till frågan om fördelningen af land +och haf under forna geologiska perioder och i +omedelbart samband därmed om de forna nivåförändringarna +och frågan om fastlandens rörelser. Däremot kan jag ej +underlåta att något stanna vid ett annat resultat af de +geologiska forskningarna inom polarområdet, hvilket varit +af genomgripande betydelse för kännedomen om jordens +forna klimat. +</p> +<p> +Vid studium af de fossilförande formationerna i +Europa hade man snart nog kommit till insikt därom, att +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_20' name='page_20'></a>20</span> +de i allmänhet, frånsedt istidens aflagningar, talade för +ett klimat, betydligt varmare än det, som nu på samma +ställen är rådande. Detta vare sig det var fråga om +aflagringar från den paleoziska (med undantag för perm), +mesozoiska eller tertiära tiden. För att nu endast tala +om tertiärtiden, så funnos t. ex. palmer under densamma +ej blott i Schweiz, Frankrike och England utan till och +med så långt norr ut som vid det nutida Preussens +östersjökust. Det var ju häraf gifvet, att klimatet under +den tiden var betydligt gynnsammare än det närvarande, +och samma vittnesbörd kan dragas af den dåtida +djurvärlden. Medeltemperaturen i Schweiz under den äldre +miocena tiden uppskattas af Heer till ungefär 20,5 +grader Celsius, eller ungefär detsamma som nu på +Kanarieöarna, medan den nutida medeltemperaturen på +förstnämnda ställe är 11,66 grader. +</p> +<p> +Man försökte förklara detta på olika sätt, och så +länge man ej kände några tertiära aflagringar norr om +Tyskland, kunde man ju alltid söka orsaken till det +forntida mildare klimatet i lokala förhållanden, +beroende på olika fördelning af land och haf m. m. +Men undersökningarna inom polartrakterna gjorde en +gång för alla slut på dylika förklaringsförsök, ty de +ådagalade, att fenomenet var af en allmän natur, som +hade gjort sig gällande öfver hela jordklotet. I +polartrakterna fann man nämligen mångenstädes växtförande +tertiära aflagringar, och de växtlämningar de innehålla +bära vittnesbörd om ofantligt mycket gynnsammare +klimatförhållanden än nutidens. I Grönland har man vid +omkring 70° n. br., sålunda vid nära nog samma +breddgrad som Nordkap, funnit lämningar af en rik +skogsflora, som sammansättes af många olika barrträd, såsom +sumpcypresser och mammutsträd, ginkgo, granar, +tallar, tujor m. fl. samt ett ännu större antal löfträd, +såsom popplar, alar, björkar, valnötsträd, lönnar, +magnolier, plataner, lagerarter och en stor mängd andra. Af +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_21' name='page_21'></a>21</span> +valnötter har man till och med funnit de förstenade +frukterna, som sålunda där nådde full mognad. På +Spetsbergen, vid 78° och 79° n. br., finnas likaledes tertiära +aflagringar med en stor mängd barr- och löfträd, ehuru +en del af de på Grönland förekommande mest sydliga +formerna saknas. I alla fall funnos där sumpcypresser, +sequoior, granar, tallar, tujaliknande träd eller buskar, +popplar, almar, björkar, alar, lindar, lönnar, magnolier, +plataner, hasslar och många andra, i allmänhet utmärkta +genom stora blad. Dessutom funnos ormbunkar, bland +dem en storbladig <i>Osmunda</i>, samt fräkenarter m. fl. +</p> +<p> +Men ännu längre norr ut har man vittnesbörd om ett +gynnsamt klimat under den tertiära tiden. Vid +Discovery Bay på Grinnell land insamlades under den +engelska expeditionen 1875—76 vid 81° 42’ n. br. +åtskilliga tertiära växtförsteningar. Här förekomma +visserligen af löfträd endast storbladiga björkar samt hasslar, +popplar, almar, lindar m. fl., men af barrträd finnas +alltjämt sumpcypresser och sequoior. Ehuru denna flora tyder +på ett mindre varmt klimat än det, som samtidigt var +rådande tio breddgrader längre mot söder, är dock +motsatsen mot nutiden icke mindre stor än förut. Ty +sumpcypressen (<i>Taxodium distichum</i>) är i våra dagar inskränkt +till södra delarna af Förenta staterna. Då man äfven +på de Nysibiriska öarna funnit en tertiär flora med +sumpcypresser och löfträd, blir det utan vidare tydligt, +att klimatet under den tertiära tiden varit varmare +öfver hela jorden och att detta måste bero af hela jorden +beträffande förhållanden. +</p> +<p> +Gå vi längre tillbaka i tiden, skola vi finna +vittnesbörd om liknande förhållanden. På Grönlands västkust +vid 70° n. latitud finnas aflagringar från kritsystemet, rika +på växtlämningar af mångahanda slag, bland hvilka till +och med märkas trädartade ormbunkar, cycasarter samt +brödfruktsträd, närstående det på Söderhafsöarna lefvande +äkta brödfruktsträdet (<i>Artocarpus incisa</i>). Under +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_22' name='page_22'></a>22</span> +kritperioden var klimatet följaktligen ännu varmare därstädes +än under den tertiära, antagligen tropiskt. Och gå vi så +långt tillbaka i tiden som till stenkolsperioden, så märka +vi ingen skillnad mellan de fossila växter, som finnas +i de under denna tid på Spetsbergen afsatta +aflagringarna, och dem, som förekomma i motsvarande +aflagringar i Europa. +</p> +<p> +Hade vi vändt oss till de fossila djuren i stället för +till växtfossilen, skulle vi kommit till samma resultat, och +det är därför onödigt att uppehålla oss vid dem. Af +det sagda torde det vara tydligt, att man först genom +de geologiska undersökningarna i polartrakterna +kunnat komma under fund med forna tiders +klimatförhållanden och på samma gång komma till insikt därom, att +klimatförändringarna varit gällande öfver hela jorden +och icke berott af lokala förhållanden. Huru dessa +förändringar skola förklaras, kan ännu icke med säkerhet +sägas, ehuru förklaringsförsök icke saknats, såsom att +de skulle bero på rent kosmiska förhållanden, på +förändringar af polernas läge, af jordbanans excentricitet +o. s. v. På senaste tid har man sökt förklaringen i +växlingar af atmosfärens kolsyremängd; en ökning af denna +medför nämligen en stegrad temperatur. Här är dock +icke stället att ingå på någon diskussion angående det +ena eller det andra förklaringsförsökets större eller +mindre sannolikhet. +</p> +<p> +Utom hvad de fossilförande aflagringarna i +polartrakterna lära oss i fråga om jordens forna klimat, få +vi af dem en mycket viktig inblick beträffande +organismernas forna geografiska utbredning, och särskildt hafva +många växtgeografiska frågor genom undersökningarna +af desamma vunnit sin lösning. Vända vi oss till de +nutida organismerna därstädes, till föremålen för de +zoologiska och botaniska studierna, så finna vi ej mindre +betydelsefulla uppslag. För att först tala om de +zoologiska forskningarna, så innebär ju kännedomen om +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_23' name='page_23'></a>23</span> +polarområdets djurvärld en väsentlig ökning af det +zoologiska materialet, en ökning som redan i fråga om de +högre djuren genom många egendomliga typer — +hvalarna, narhvalen, hvalrossen, sälarna, myskoxen, +isbjörnen och åtskilliga fåglar — är beaktansvärd nog. Det +gäller härvid ej blott kännedomen om dessa djurs +byggnad utan äfven om deras lefnadsförhållanden, hvarvid det +icke är minst märkligt, att så stora djur som hval- och +säldjuren å ena sidan, myskoxen och renen å den andra +kunna finna näring och frodas under de mest utprägladt +arktiska förhållanden. Ej mindre resultatrik är +undersökningen af den lägre djurvärlden i hafvet, hvilken, +tvärtemot hvad man på förhand kunnat förmoda, är +särdeles rik ännu vid mycket låg temperatur, ja +exempelvis utanför glaciärerna visar en fast otrolig +lifaktighet och individrikedom. Att ingå på någon +redogörelse för detta djurlif kan naturligtvis icke här komma +i fråga, det är nog med att säga, att det ej blott har +lämnat ett ytterst värdefullt allmänt zoologiskt och +biologiskt material utan därjämte gifvit uppslag till +många djurgeografiska frågors lösning och på samma +gång, såsom förut nämnts, lärt oss känna beskaffenheten +af djurlifvet under istiden. +</p> +<p> +I samband med djurlifvet i hafvet må äfven +nämnas något om plankton, de mestadels små och för blotta +ögat nästan oskönjbara organismer, djur och växter, +hvilka förekomma fritt kringdrifvande i hafsvattnet +och hvilka, oaktadt sin litenhet, kunna blifva af +betydelse på grund af individernas talrikhet. De utgöra +nämligen föda åt högre djur, speciellt fiskarna. +Beskaffenheten af plankton står i det närmaste samband +med vattnets temperatur och salthalt, och då dessa äro +olika i olika hafsströmmar, äro planktonorganismerna +till viss grad bundna vid olika sådana. +Undersökningarna af plankton äro därför ej blott för biologen utan +äfven för hydrografen af betydelse och äro slutligen i +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_24' name='page_24'></a>24</span> +praktiskt hänseende af vikt, på grund däraf att +plankton såsom nämndt tjänar till föda åt fiskar, däribland +äfven sillen. +</p> +<p> +Då vi nu kommit in på det hydrografiska området, må +nämnas, att för att kunna riktigt uppfatta +hafsströmmarna i Atlanten, är det nödvändigt att äfven studera de +hydrografiska förhållandena inom polarområdet. Då de +förra hafva stort inflytande på vårt lands klimat och +äfven, såsom antydts, äro af stor betydelse för hafsfisket, +torde vikten af dylika undersökningar utan vidare inses. +Det må på tal om de hydrografisk-zoologiska +undersökningarna icke förgätas, att de djupdraggningar, som +utfördes under den svenska polarexpeditionen 1861, i högst +väsentlig mån bidrogo att ådagalägga oriktigheten af +den dittills omfattade meningen, att något djurlif på +de stora hafsdjupen icke skulle kunna existera. +Hydrografiska undersökningar, upphämtande af vattenprof samt +lodningar hafva utförts under flertalet svenska +expeditioner och medfört viktiga rön. +</p> +<p> +De botaniska forskningarna inom polarområdet +hafva gifvit mycket beaktansvärda resultat. Den arktiska +floran är nu ganska väl känd, och därmed hafva vi +äfven kunnat bilda oss föreställning om istidens flora i +Europa. Viktiga växtgeografiska slutsatser i fråga om +den arktiska florans historia hafva därvid blifvit vunna. +Ej mindre betydelsefulla äro undersökningarna af de +arktiska växternas biologi. Huru äro de byggda för att +kunna motstå de i polartrakterna rådande ogynnsamma +förhållandena? Detta är en fråga, som genom noggranna +undersökningar i naturen jämte anatomiska +undersökningar af det hemförda materialet för en stor del af +dem redan blifvit besvarad, hvarvid många nya +uppslag blifvit vunna. Ej mindre intressanta äro +iakttagelserna öfver växternas öfvervintring och hastiga +utveckling, när sommaren börjar, öfver det inflytande, som +utöfvas af sommarens ständiga dager, samt öfver det sätt, +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_25' name='page_25'></a>25</span> +hvarpå befruktningen försiggår, ehuru därvid +förmedlande insekter för många arter saknas. Detta i fråga +om de högre växterna. Rörande de lägre erinra vi +särskildt om hafsalgernas yppiga utveckling i det kalla +vattnet, deras märkliga fruktsättning under +vintermörkret samt vidare om snö- och isalgerna, som lefva +på snödrifvor, glaciärer och inlandisar, där några af dem +äro kända som »röd och grön snö». +</p> +<p> +Den arktiska luftens hälsosamhet är en gammal +erfarenhet, och frånvaron af mikroorganismer i densamma +har länge varit anad. Under senare expeditioner hafva +omfattande bakteriologiska undersökningar enligt nyaste +metoder blifvit utförda, hvilka konstatera, att bakterier +fullständigt saknas i luften inom det högarktiska +området och att jästsvampar förekomma ytterligt +sparsamt. Äfven andra bakteriologiska resultat af intresse +hafva genom dessa forskningar blifvit vunna. +</p> +<p> +De botaniska undersökningarna af drifveden, som +träffas så allmänt uppkastad på stränderna inom det +arktiska området, hafva visat sig vara af stor +betydelse för kännedomen om hafsströmmarna och isens drift. +Genom dessa undersökningar har nämligen kunnat +bestämmas, att drifveden till största delen härstammar +från Sibirien, med hvars floder den från skogsområdet +förts ut i hafvet och vidare med hafsströmmarna. För +kännedomen om isens drift hafva äfven +undersökningarna af på drifisen förekommande lerslam och +mikroskopiska alger visat sig vara af betydelse. En del af detta +slam härstammar från Sibiriens floder. Det var delvis +på resultaten af dylika undersökningar, som Nansen +grundade sin teori om isdriften i polarhafvet, hvilken +till fullo bekräftades af Framexpeditionen. +</p> +<p> +Af de fysikaliska arbetena inom polarområdet må +erinras om betydelsen af magnetiska undersökningar af +allahanda slag, om studier af elektriska förhållanden +och af norrskensfenomenet, ebb- och flodfenomenen samt +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_26' name='page_26'></a>26</span> +om de meteorologiska observationerna. Man erkänner +ju numera, att väderlekens växlingar på en viss trakt +står i närmaste samband med väderleksförhållandena +inom öfriga delar af jorden. Hade vi fasta stationer +öfver hela jordklotet, skulle väderleken utan tvifvel på +förhand fullt säkert kunna bestämmas, men som det nu +är, kan detta endast ske till en viss grad. +Väderleksförhållandena inom polartrakterna äro af stor betydelse +för öfriga delar af norra halfklotet, och det var +insikten därom, som föranledde upprättandet af de samtidigt +arbetande meteorologiska stationerna inom en stor del +af polarområdet 1882—83. I detta internationella +företag deltogo de flesta civiliserade nationer, Sverige på +Spetsbergen, så att icke mindre än femton stationer +samtidigt arbetade inom norra polarområdet, medan tre +voro verksamma vid det södra. Att ett så omfattande +och kostsamt företag kunde åvägabringas, ådagalägger +allra bäst dess stora betydelse. +</p> +<p> +Till det meteorologiska området, ingripande i det +geologiska, kan man äfven räkna undersökningarna af +glaciärer och deras uppkomst, deras moräner, deras +periodiska växlingar o. s. v. Dessa undersökningar inom +polarlanden äro särdeles viktiga, ej blott därför att +glaciärerna där äro utvecklade i betydligt större +måttstock än i Alperna och andra berg utan äfven emedan +de uppträda under delvis andra former, af hvilka +särskildt de stora inlandsisarna äro af betydelse för en +riktig uppfattning af förhållandena under istiden. +</p> +<p> +Jag har i det föregående på grund af +utrymmeshänsyn endast kunnat antyda de allra viktigaste +uppgifterna för den vetenskapliga polarforskningen, en +detaljerad framställning skulle kräfva en volym. Af det +anförda torde emellertid denna forsknings oerhördt stora +vetenskapliga betydelse vara klar, och på samma gång +torde tillräckligt vara visadt, att den väl är värd de +penningsummor, som offrats på densamma. Än +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_27' name='page_27'></a>27</span> +tydligare framträder dess inflytande på naturvetenskapernas +hela utveckling, om man söker göra sig en föreställning +om den ståndpunkt, som dessa nu skulle intaga, om +någon vetenskaplig polarforskning icke ägt rum. +</p> +<p> +Vi skulle då icke på långt när kunnat få en så +noggrann föreställning om jordens verkliga form som +nu, kännedomen om fördelningen af land och haf under +forna geologiska perioder skulle varit i hög grad +bristfällig, vi skulle aldrig kunnat bilda oss någon riktig +föreställning om jordens forna klimat. Vi skulle helt +visst hyst den oriktiga meningen, att ett rikt djur- och +växtlif icke vore förenligt med ett arktiskt klimat, vi +skulle aldrig kunnat bilda oss något riktigt begrepp om +istiden eller om uppkomsten af våra lösa jordaflagringar, +kännedomen om en mångfald växter och djur skulle +saknas eller vara bristfällig, många växt- och +djurgeografiska frågor skulle vara olösta, vår uppfattning af +organismernas lifsbetingelser skulle vara mycket inskränkt +och delvis oriktig, kännedomen om hafsströmmarna och +öfriga hydrografiska förhållanden likaså, o. s. v., o. s. v. +När vi därför se, huru det nu är, emot hvad det +sannolikt varit, om icke den vetenskapliga polarforskningen +ägt rum, då kunna vi ej annat än med tacksamhet +erkänna, att denna varit en oskattbar vinst af omfattande +och ingripande betydelse för naturvetenskapens +utveckling under det nittonde seklet. Och det är med stolthet +vi erinra oss, att denna forskning utgått från Sverige. +</p> +<p> +Inför dessa resultat är det tydligt, att +vetenskapsmannen med ganska stor likgiltighet måste åse +kapplöpningen om att först hinna till polen. Lösningen af +de vetenskapliga uppgifter, som polarområdet erbjuder, +är i hans tanke af ofantligt mycket större vikt och +betydelse än ett framträngande till den af mången så +eftersträfvade punkten. +</p> +<hr class='tb' /> + +<p> +Hvad jag om polarforskningen hittills yttrat har +afsett det norra polarområdet. Men det är tydligt, att +i samma mån som detta blifvit mer och mer kändt, i +samma mån har man börjat rikta uppmärksamheten mot +det södra. Så har särskildt skett i våra dagar, och det är +ett glädjande vittnesbörd därom, att den vetenskapliga +forskningens betydelse blifvit alltmera insedd, att så +många expeditioner till det södra eller antarktiska +polarområdet, bland dessa äfven en svensk, nu kommit till +stånd. Af dessa expeditioner gå de engelska och tyska +löst på millioner kronor. Och dock kunna de endast +anses såsom början till ett mera allvarligt upptagande af +sydpolarforskningen. +</p> +<p> +Det obekanta området inom det södra polarområdet +(se kartan) är nämligen flera gånger större än inom det +norra och går på sina sträckor till och med utanför +den södra polcirkeln. Det södra polarhafvet är också +betydligt olika det norra så till vida, som det rundt +om är öppet, medan det norra kan anses såsom ett till +stor del afstängdt bäcken, som på alla sidor, utom mot +Atlanten, omslutes af land, så att endast Berings sund och +sunden till Baffins Bay där lämna tillträde till detsamma. +</p> +<p> +Här är icke platsen att lämna någon skildring af +hvad man hittills känner om det antarktiska området. +Men däremot må några ord ägnas åt arten af de +forskningar, som där böra utföras. Om desamma kan jag +dock fatta mig kort, ty de äro i det stora hela af samma +art som i det norra polarområdet, ehuru naturligtvis +vissa olikheter, betingade af de olika förhållandena, måste +uppstå. Om någon gradmätning i sydpolarområdet kan +det gifvetvis ännu icke blifva tal, man vet icke, om +något område, som lämpar sig för en dylik, där är för +handen. Så mycket viktigare blifva därför +pendelobservationerna, ty några sådana hafva hittills icke utförts +därstädes, och man saknar följaktligen ännu hvarje som +helst kunskap om jordens afplattning mot den södra +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_28' name='page_28'></a>28</span> +polen. Huruvida de geologiska forskningarna skola +gifva lika viktiga dokument för bedömande af jordens +forna klimat, som de, hvilka vunnits i det norra +polarområdet, är ännu ovisst. Man vet dock, att förstenadt +trä och fossila musslor finnas på Sydshetlandsöarna, och +detta lofvar åtminstone godt för afgörandet af frågan +om huru klimatet under den tertiära tiden därstädes +var beskaffadt. Ett viktigt studieföremål blifva de +antarktiska ismassorna, de största som finnas på jorden, +samt utredningen om huru de bildats; detsamma gäller +om de från dessa ismassor härstammande kolossala +isbergen. Att rent geografiska arbeten till en början +komma att träda i förgrunden inom ett hittills så föga +kändt område är en gifven sak, och de äro äfven +nödvändiga såsom underlag för forskningarna på andra +områden. Af stor betydelse blifva de hydrografiska +arbetena, särskildt för frågan om den kalla ström, som +söder ifrån framtränger längs hafsbottnen mot ekvatorn. +Af de meteorologiska iakttagelserna väntar man sig +viktiga rön, likaså af de jordmagnetiska observationerna +och andra i samband därmed stående. Sydskenets natur +är äfven en fråga, som står på dagordningen, i all +synnerhet som det, enligt uppgifter af Ross, uppträder +under andra former än norrskenet. +</p> +<p> +Floran inom detta område är ännu ytterligt litet +känd, och inom en stor del af detsamma påstås högre +växter till och med helt och hållet saknas, något som +skulle innebära en väsentlig olikhet mot det norra +polarområdet, där fanerogamer förekomma ännu vid de +högsta breddgrader, där människofot trampat land. +Zoologen har ett ytterligt rikt arbetsfält. Hvaldjuren äro +ännu obetydligt kända, och de många sälarterna samt +fåglarna — särskildt pingvinerna — komma att lämna +honom ett intressant och värdefullt material. Men +viktigast blifva kanske hans undersökningar af de lägre djuren, +hvarvid det bland annat gäller att söka lösa frågan om +<span class='pagenum pncolor'><a id='page_29' name='page_29'></a>29</span> +»bipolariteten». Härmed förstås förhållandet, att det +antarktiska området innehåller åtskilliga arter, hvilka äro +identiska med sådana, som finnas i det arktiska, ehuru +de saknas i de mellanliggande hafven. Hur skall denna +öfverensstämmelse förklaras? Somliga mena, att dessa +arter äro afkomlingar af en fauna, som under forna tider +varit likformigt fördelad öfver hela jordklotet och hvilka +nu endast skulle bibehållit sig i de båda polarområdena. +Andra hålla före, att djuren under larvstadiet med +kalla djupströmmar kunnat passera ekvatorialbältet, en +åsikt som af andra forskare bestämdt förnekas. Man +skulle kanske kunna tänka sig, att en sådan spridning +ägt rum under istiden, hvilken efter allt att döma +infallit samtidigt på båda halfkloten. De nuvarande +arktiska och antarktiska faunorna funnos då samtidigt +betydligt närmare ekvatorn, och man vet genom fynd +af stenblock på hafsbottnen, att isbergen då drefvo +mycket längre mot ekvatorn än nu. Vare härmed huru +som helst, denna bipolaritet i hafsdjurens utbredning är +en fråga, som tilldragit sig forskarnes synnerliga +uppmärksamhet och som för sin slutliga förklaring +ovillkorligen fordrar, att den antarktiska hafsfaunan blir +noggrant känd. Äfven planktonundersökningar samt +bakteriologiska undersökningar höra till +sydpolarforskningens uppgifter. Det är att hoppas, att denna +forskning under det tjugonde århundradet skall bringa lika +vackra frukter åt vetenskapen som den arktiska +forskningen medfört under det nittonde, samt att de områden, +som ännu äro okända inom de norra Polarregionerna, +under tiden äfven skola blifva utforskade. +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<div style='margin: auto; text-align: center; padding-top: 2em; padding-bottom: 1em'> + +<h3>Förklaring till kartan.</h3> +</div> + +<p> +Kartan framställer det norra polarområdet ned till 60° n. br. +Den obrutna röda linien omsluter det område inom detsamma, +som ännu är outforskadt. +</p> +<p> +För jämförelses skull har här äfven angifvits storleken och +begränsningen af det outforskade området inom den södra +polarregionen, med nordpolen tänkt såsom sydpol. Det utmärkes +genom den röda brutna linien med vidfogade fina streck. Enligt +Supan, efter hvilkens karta 1897 dessa gränser äro inlagda, var +den geografiska kännedomen om det södra polarområdet vid slutet +af nittonde århundradet ungefär af samma omfattning som +kännedomen om det norra vid slutet af det sextonde. +</p> +<hr class='ppg-pb' /> +<div class='figcenter'> +<a href='images/002-fs.jpg'> +<img src='images/002.jpg' alt='' title='' style='width: 600px; height: 621px;' /><br /> +</a> +</div> + +<hr class='ppg-pb' /> +<p style='text-align: center'> +<i>Af Föreningen Heimdals folkskrifter hafva hittills utkommit:</i> +</p> +<p> +1. <b>Unionen</b>, sådan den skapades och sådan den blifvit. I. Den ursprungliga +unionen. Af Doc. <i>Rudolf Kjellén</i>, 25 öre. +</p> +<p> +2. <b>Om Engelbrekt Engelbrektsson</b> och betydelsen af hans verk. Af Prof. <i>S, J. +Boëthius</i>. 20 öre. +</p> +<p> +3. <b>Om lungsot och tuberkulos</b>. Af Prof. <i>S. B. Henschen</i>. 20 öre. +</p> +<p> +4. <b>Upsala möte 1593</b>. Ett 300-årsminne. Tecknadt af Fil. Kand. <i>Karl Hildebrand</i>. +2 uppl. 25 öre. +</p> +<p> +5—6. <b>Värnpliktssoldaten</b>. Läsning för våra värnpliktige, särskildt före inskrifningen. +Af Löjtnant <i>C. G. W. Hammarskjöld</i>. 30 öre. +</p> +<p> +7. <b>Om Köp, Försträckning och Borgen</b>. Af v. Häradshöfding <i>Johan Widén</i>. 25 öre. +</p> +<p> +8—9. <b>Om solen</b>. Trenne föreläsningar vid sommarkurserna i Upsala 1898. Af Prof. +<i>N. C. Dunér</i>, 30 öre. +</p> +<p> +10. <b>Underjordiska inflytelser på jordytan</b>. Om nivåförändringar, jordbäfningar o. +vulkaniska företeelser. Af Doc. <i>R. Kjellén</i>. 25 öre. +</p> +<p> +11. <b>Olaus Petri</b>, hans reformatoriska verksamhet och karakter. Af Komminister +<i>Karl Hult</i>. 20 öre. +</p> +<p> +12. <b>Om väderleksmärken</b>, deras betydelse och ursprung. Af Prof. <i>H. H. +Hildebrandsson</i>. 20 öre. +</p> +<p> +13. <b>Ur folklifvet</b>, berättelser af <i>P. K. Rosegger</i>, Öfversättning af Fil. Kand. <i>E. N. +Söderberg</i>. 25 öre. +</p> +<p> +14—15. <b>Unionen</b>, sådan den skapades och sådan den blifvit, II. Unionens historia +(1814—1891). Af Doc. <i>R. Kjellén</i>. 40 öre. +</p> +<p> +16—17. <b>Gustaf II Adolf</b>, hans personlighet och hans betydelse. Af Doc. <i>Ludvig +Starenow</i>. 2 uppl. 30 öre. +</p> +<p> +18—19. <b>Unionen</b>, sådan den skapades och sådan den blifvit. III. Den nuvarande +unionen. Af Doc. <i>Rudolf Kjellén</i>. 40 öre. +</p> +<p> +20. <b>Om lämpliga reformer i den svenska landtbefolkningens kosthåll</b>. Af Prof. +<i>Seved Ribbing</i>. 20 öre. +</p> +<p> +21. <b>Kina</b> och dess förbindelser västerut. Af Fil. Kand. <i>S. Lönborg</i>. 25 öre. +</p> +<p> +22. <b>Vår köttföda</b>, de faror, som hota oss däri, samt några af skyddsmedlen mot +desamma. Af Stadsveterinären <i>Gust. Kjerrulf</i>. 20 öre. +</p> +<p> +23. <b>Ur folklifvet</b>. II. Berättelser af <i>Alphonse Daudet</i>. Öfversättning af Fil. Kand. +<i>H. Södersten</i>. 20 öre. +</p> +<p> +24. <b>Om våra skogar och skogsfrågorna</b>. At Lektorn m. m. D:r <i>A. N. Lundström</i>. +25 öre. +</p> +<p> +25. <b>Människans inflytande på vårt lands vegetation</b>. Föredrag vid öppnande af +sommarkurserna i Upsala 1895. Af Prof. <i>Th. M. Fries</i>. 20 öre. +</p> +<p> +26. <b>Om engelska sjukan hos barn</b>. Af Prof. <i>O. V. Petersson</i>. 25 öre. +</p> +<p> +27. <b>Alexander den store</b>. At D:r <i>Richard Nordin</i>. 25 öre. +</p> +<p> +28. <b>Indianerna</b> i norra och mellersta Nordamerika. Af Fil, Kand. <i>O. A. Wetterling</i>. +20 öre. +</p> +<p> +29—30. <b>Den svenska flottan</b> och dess uppgift vid fosterlandets försvar. Af Löjtnant +<i>J. Schneidler</i>. 50 öre. +</p> +<p> +31. <b>Om nordens vårväxter</b>. Af Prof. <i>F. R. Kjellman</i>. 10 öre. +</p> +<p> +32. <b>Om koksaltets betydelse för människo- och djurkroppen</b>. Af Prof. <i>O. +Hammarsten</i>. 15 öre. +</p> +<p> +33—34. <b>Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet</b>. Af +Bibliotekarien <i>Claes Annerstedt</i>. 40 öre. +</p> +<p> +35. <b>Ett förslag till svenska nationalfester</b>. Af Doc. <i>V. Lundström</i>. 10 öre. +</p> +<p> +36. <b>Gustaf Vasa</b>, hans personlighet och hans betydelse. Af Lektor <i>E. Hildebrand</i>. +20 öre. +</p> +<p> +37. <b>Hvad torfmossarna förtälja</b>. Af Prof. <i>Aug. Quennerstedt</i>. 15 öre. +</p> +<p> +38. <b>Skyddsympningens utveckling</b> och ett hundraårsminne. Af Prof. <i>Carl +Sundberg</i>. 20 öre. +</p> +<p> +39. <b>Om folklig öfvertro</b>. Af Fil. Kand. <i>Sven M. Lampa</i>. 20 öre. +</p> +<p> +40. <b>Den unisona sången</b>. Af Rektor <i>K. E. Palmgren</i>. 20 öre. +</p> +<p> +41. <b>Våra minnen från hednatiden</b>. Af Fil. D:r <i>Bernhard Salin</i>. 40 öre. +</p> +<p> +42. <b>Karl XI:s personlighet och lifsgärning</b>. Af Fil. D:r <i>Rudolf Fåhræus</i>. 20 öre. +</p> +<p> +43. <b>Om arbetareförsäkring genom konsumtionsbeskattning</b>. Af Amanuensen <i>I. +Flodström</i>. 15 öre. +</p> +<p> +44. <b>En resa genom Sverige år 1586</b>. 25 öre. +</p> +<p> +45. <b>Den svenska folkhögskolan</b>. Af Folkhögskoleföreståndaren <i>Teodor Holmberg</i>. +30 öre. +</p> +<p> +46. <b>Den medeltida religionsuppfattningen</b>. Föreläsningar vid sommarkurserna i +Upsala 1897. Af Doc. <i>J. A. Eklund</i>. 20 öre. +</p> +<p> +47—48, <b>De norrbottniska gruffälten och Ofoten-banan</b>. Af D:r <i>Fredr. Svenonius</i>. +80 öre. +</p> +<p> +49. <b>Om fotografering och ljustryck</b>. Af Doc. <i>N. A. Langlet</i>. 25 öre. +</p> +<p> +50. <b>Ur folklifvet</b>. III. Berättelser af <i>Anatole France, Paul Bourget</i> m. fl. +öfversättning af Fil. Kand. <i>Hugo Hultenberg</i>. 20 öre. +</p> +<p> +51. <b>Om Röntgenstrålarna</b>, deras framställning och förhistoria. Af Prof. <i>Knut +Ångström</i>. 25 öre. +</p> +<p> +52. <b>Vasco da Gama</b> och upptäckten af sjövägen till Indien. Af Doc. <i>J. Fr. Nyström</i>. +30 öre. +</p> +<p> +53. <b>Fosterlandskärlek</b>. Af <i>Helena Nyblom</i>. 10 öre. +</p> +<p> +54—55. <b>Om växternas näring</b>. Af Fil. Kand. <i>J. F. Nordwall</i>. 40 öre. +</p> +<p> +56. <b>Om de indiska inskrifterna</b>, deras upptäckande och tolkning. Ett blad ur +Indiens historia. Av Prof. <i>K. F. Johansson</i>. 15 öre. +</p> +<p> +57. <b>Betydelsen för Sveriges utveckling af 1600-talets krigspolitik</b>. Af Fil. D:r +<i>Ellen Fries</i>. 25 öre. +</p> +<p> +58. <b>Om oljeväxterna</b> och deras användning inom industrien. Af Direktör <i>Tom von +Post</i>. 20 öre. +</p> +<p> +59. <b>I ryska kloster</b>. Af Fil. Kand. <i>Valdemar Langlet</i>. 25 öre. +</p> +<p> +60. <b>Ur konung Gustaf II Adolfs skrifter</b>. 35 öre. +</p> +<p> +61. <b>Ferdinand Magellan</b> och den första världsomseglingen. Af Fil. Lic. <i>Erik Falk</i>. +45 öre. +</p> +<p> +62. <b>Om det gamla och det nya krutet</b>. Af Prof. <i>Oskar Widman</i>. 15 öre. +</p> +<p> +63. <b>Konsten och skolan och konsten i hemmet</b>. Af <i>Carl G. Laurin</i>. 15 öre. +</p> +<p> +64. <b>Erik Dahlberg</b>. Af <i>Hjalmar Nilsson Heden</i>. 50 öre. +</p> +<p> +65. <b>Holländare och engelsmän i Sydafrika</b>. Af Fil. Kand, <i>Verner Söderberg</i>. 25 öre. +</p> +<p> +66. <b>Luthers etiska åskådning</b>. Populära föreläsningar hållna vid 1899 års +sommarkurser i Uppsala af Prof. <i>Hj. Danell</i>. 20 öre. +</p> +<p> +67. <b>Djurens blodomlopps- och andningsorgan</b>. Af Lektor <i>Ludv. Johansson</i>. 40 öre. +</p> +<p> +68. <b>Helsingelif under helsingelag</b>. Af Prof. <i>Harald Hjärne</i>. 20 öre. +</p> +<p> +69. <b>Sveriges sockenbibliotek</b> och öfriga anstalter för folkläsning, Av Fil. Kand. <i>V. +Söderberg</i>. 45 öre. +</p> +<p> +70. <b>Några blad ur sagans historia</b>. Av Prof. <i>Henrik Schück</i>. 80 öre. +</p> +<p> +71. <b>Om Kalevala</b>, finnarnes nationalepos och forskningarna rörande detsamma. Af +Doc. <i>K. B. Wiklund</i>. 25 öre. +</p> +<p> +72. <b>Om anfalls- och försvarsmedel inom djurriket</b>. Af Doc. <i>Einar Lönnberg</i>. Med +7 planscher. 50 öre. +</p> +<p> +73. <b>Fredrika Bremer</b>. Med porträtt. Af Doc. <i>J. Mortensen</i>. 35 öre. +</p> +<p> +74. <b>Polarforskningen</b> af <i>A. G. Nathorst</i>. Med en karta. 25 öre. +</p> +<hr class='mini' /> + +<p style='text-align: center; font-size: 0.8em'> +Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet. +</p> +<!-- generated by ppgen.rb version: 2.74 --> +<!-- timestamp: Sun Apr 26 13:16:18 +1000 2009 --> + + + + + + + +<pre> + + + + + +End of the Project Gutenberg EBook of Polarforskningen, by A. G. Nathorst + +*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK POLARFORSKNINGEN *** + +***** This file should be named 28611-h.htm or 28611-h.zip ***** +This and all associated files of various formats will be found in: + https://www.gutenberg.org/2/8/6/1/28611/ + +Produced by Ronnie Sahlberg and Project Runeberg (www.runeberg.org) + +Updated editions will replace the previous one--the old editions +will be renamed. + +Creating the works from public domain print editions means that no +one owns a United States copyright in these works, so the Foundation +(and you!) can copy and distribute it in the United States without +permission and without paying copyright royalties. Special rules, +set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to +copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to +protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project +Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you +charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you +do not charge anything for copies of this eBook, complying with the +rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose +such as creation of derivative works, reports, performances and +research. They may be modified and printed and given away--you may do +practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is +subject to the trademark license, especially commercial +redistribution. + + + +*** START: FULL LICENSE *** + +THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE +PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK + +To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free +distribution of electronic works, by using or distributing this work +(or any other work associated in any way with the phrase "Project +Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project +Gutenberg-tm License (available with this file or online at +https://gutenberg.org/license). + + +Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm +electronic works + +1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm +electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to +and accept all the terms of this license and intellectual property +(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all +the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy +all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. +If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project +Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the +terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or +entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. + +1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be +used on or associated in any way with an electronic work by people who +agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few +things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works +even without complying with the full terms of this agreement. See +paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project +Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement +and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic +works. See paragraph 1.E below. + +1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" +or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project +Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the +collection are in the public domain in the United States. If an +individual work is in the public domain in the United States and you are +located in the United States, we do not claim a right to prevent you from +copying, distributing, performing, displaying or creating derivative +works based on the work as long as all references to Project Gutenberg +are removed. Of course, we hope that you will support the Project +Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by +freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of +this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with +the work. You can easily comply with the terms of this agreement by +keeping this work in the same format with its attached full Project +Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. + +1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern +what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in +a constant state of change. If you are outside the United States, check +the laws of your country in addition to the terms of this agreement +before downloading, copying, displaying, performing, distributing or +creating derivative works based on this work or any other Project +Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning +the copyright status of any work in any country outside the United +States. + +1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: + +1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate +access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently +whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the +phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project +Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, +copied or distributed: + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + +1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived +from the public domain (does not contain a notice indicating that it is +posted with permission of the copyright holder), the work can be copied +and distributed to anyone in the United States without paying any fees +or charges. If you are redistributing or providing access to a work +with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the +work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 +through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the +Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or +1.E.9. + +1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted +with the permission of the copyright holder, your use and distribution +must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional +terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked +to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the +permission of the copyright holder found at the beginning of this work. + +1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm +License terms from this work, or any files containing a part of this +work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. + +1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this +electronic work, or any part of this electronic work, without +prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with +active links or immediate access to the full terms of the Project +Gutenberg-tm License. + +1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, +compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any +word processing or hypertext form. However, if you provide access to or +distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than +"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version +posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), +you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a +copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon +request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other +form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm +License as specified in paragraph 1.E.1. + +1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, +performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works +unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. + +1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing +access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided +that + +- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from + the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method + you already use to calculate your applicable taxes. The fee is + owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he + has agreed to donate royalties under this paragraph to the + Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments + must be paid within 60 days following each date on which you + prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax + returns. Royalty payments should be clearly marked as such and + sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the + address specified in Section 4, "Information about donations to + the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies + you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he + does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm + License. You must require such a user to return or + destroy all copies of the works possessed in a physical medium + and discontinue all use of and all access to other copies of + Project Gutenberg-tm works. + +- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any + money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the + electronic work is discovered and reported to you within 90 days + of receipt of the work. + +- You comply with all other terms of this agreement for free + distribution of Project Gutenberg-tm works. + +1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm +electronic work or group of works on different terms than are set +forth in this agreement, you must obtain permission in writing from +both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael +Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the +Foundation as set forth in Section 3 below. + +1.F. + +1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable +effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread +public domain works in creating the Project Gutenberg-tm +collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic +works, and the medium on which they may be stored, may contain +"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual +property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a +computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by +your equipment. + +1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right +of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project +Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project +Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all +liability to you for damages, costs and expenses, including legal +fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT +LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE +PROVIDED IN PARAGRAPH F3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE +TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE +LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR +INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH +DAMAGE. + +1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a +defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can +receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a +written explanation to the person you received the work from. If you +received the work on a physical medium, you must return the medium with +your written explanation. The person or entity that provided you with +the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a +refund. If you received the work electronically, the person or entity +providing it to you may choose to give you a second opportunity to +receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy +is also defective, you may demand a refund in writing without further +opportunities to fix the problem. + +1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth +in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO +WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. + +1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied +warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. +If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the +law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be +interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by +the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any +provision of this agreement shall not void the remaining provisions. + +1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the +trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone +providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance +with this agreement, and any volunteers associated with the production, +promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, +harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, +that arise directly or indirectly from any of the following which you do +or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm +work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any +Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. + + +Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm + +Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of +electronic works in formats readable by the widest variety of computers +including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists +because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from +people in all walks of life. + +Volunteers and financial support to provide volunteers with the +assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's +goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will +remain freely available for generations to come. In 2001, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure +and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. +To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation +and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 +and the Foundation web page at https://www.pglaf.org. + + +Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive +Foundation + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit +501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the +state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal +Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification +number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at +https://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent +permitted by U.S. federal laws and your state's laws. + +The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. +Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered +throughout numerous locations. Its business office is located at +809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email +business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact +information can be found at the Foundation's web site and official +page at https://pglaf.org + +For additional contact information: + Dr. Gregory B. Newby + Chief Executive and Director + gbnewby@pglaf.org + + +Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation + +Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide +spread public support and donations to carry out its mission of +increasing the number of public domain and licensed works that can be +freely distributed in machine readable form accessible by the widest +array of equipment including outdated equipment. Many small donations +($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt +status with the IRS. + +The Foundation is committed to complying with the laws regulating +charities and charitable donations in all 50 states of the United +States. Compliance requirements are not uniform and it takes a +considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up +with these requirements. We do not solicit donations in locations +where we have not received written confirmation of compliance. To +SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any +particular state visit https://pglaf.org + +While we cannot and do not solicit contributions from states where we +have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition +against accepting unsolicited donations from donors in such states who +approach us with offers to donate. + +International donations are gratefully accepted, but we cannot make +any statements concerning tax treatment of donations received from +outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. + +Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation +methods and addresses. Donations are accepted in a number of other +ways including including checks, online payments and credit card +donations. To donate, please visit: https://pglaf.org/donate + + +Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic +works. + +Professor Michael S. Hart was the originator of the Project Gutenberg-tm +concept of a library of electronic works that could be freely shared +with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project +Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. + + +Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. +unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + + +Most people start at our Web site which has the main PG search facility: + + https://www.gutenberg.org + +This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, +including how to make donations to the Project Gutenberg Literary +Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to +subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. + + +</pre> + +</body> +</html> diff --git a/28611-h/images/001.jpg b/28611-h/images/001.jpg Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..422f092 --- /dev/null +++ b/28611-h/images/001.jpg diff --git a/28611-h/images/002-fs.jpg b/28611-h/images/002-fs.jpg Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..fc1d27a --- /dev/null +++ b/28611-h/images/002-fs.jpg diff --git a/28611-h/images/002.jpg b/28611-h/images/002.jpg Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..905d017 --- /dev/null +++ b/28611-h/images/002.jpg |
