diff options
Diffstat (limited to '18017-h/18017-h.htm')
| -rw-r--r-- | 18017-h/18017-h.htm | 964 |
1 files changed, 964 insertions, 0 deletions
diff --git a/18017-h/18017-h.htm b/18017-h/18017-h.htm new file mode 100644 index 0000000..e7b122b --- /dev/null +++ b/18017-h/18017-h.htm @@ -0,0 +1,964 @@ +<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" + "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> + +<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" lang="sv"> + <head> + <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=iso-8859-1" /> + <title> + The Project Gutenberg eBook of Om Viljans Frihet, by Frans von Schéele. + </title> + <style type="text/css"> +/*<![CDATA[ XML blockout */ +<!-- + p { margin-top: .75em; + text-align: justify; + margin-bottom: .75em; + } + h1,h2,h3,h4,h5,h6 { + text-align: center; /* all headings centered */ + clear: both; + } + hr { width: 33%; + margin-top: 2em; + margin-bottom: 2em; + margin-left: auto; + margin-right: auto; + clear: both; + } + + table {margin-left: auto; margin-right: auto;} + + body{margin-left: 10%; + margin-right: 10%; + } + + .blockquot{margin-left: 5%; margin-right: 10%;} + + + .bb {border-bottom: solid 2px;} + .bl {border-left: solid 2px;} + .bt {border-top: solid 2px;} + .br {border-right: solid 2px;} + .bbox {border: solid 2px;} + + .center {text-align: center;} + .smcap {font-variant: small-caps;} + .u {text-decoration: underline;} + + + .title1 {font-size: xx-large; text-align: center; font-weight: bold;} + .title2 {font-size: x-large; text-align: center;} + .title3 {font-size: large; text-align: center;} + .title4 {font-size: large; text-align: center; font-style: italic;} + .title5 {font-size: medium; text-align: center; font-style: italic;} + + // --> + /* XML end ]]>*/ + </style> + </head> +<body> + + +<pre> + +The Project Gutenberg EBook of Om viljans frihet, by Frans von Schéele + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + + +Title: Om viljans frihet + Ett föredrag + +Author: Frans von Schéele + +Release Date: March 19, 2006 [EBook #18017] + +Language: Swedish + +Character set encoding: ISO-8859-1 + +*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK OM VILJANS FRIHET *** + + + + +Produced by Jeroen van Luin and the Online Distributed +Proofreading Team at http://www.pgdp.net + + + + + + +</pre> + + +<h1 class="title1">OM VILJANS FRIHET</h1> + +<p><br /></p> + +<p class="title2">ETT FÖREDRAG</p> + +<p class="title3">AV</p> + +<p class="title4">FRANS v. SCHÉELE</p> + +<p><br /></p> + +<p class="title5">ÖSTERSUND<br /> +A.-B. JÄMTLANDS TIDNINGS TRYCKERI<br /> +1922</p> + +<p><br /></p> + +<p>Vad jag i afton skall tala om, är varken den politiska friheten eller om +människans förmenta rätt att handla fritt, oberoende av alla sedliga +bud. Utan min nuvarande uppgift är en filosofisk-psykologisk föreläsning +om detta problem: har människan i och med sin vilja en förmåga att själv +bestämma sig för den ena eller andra av olika möjligheter, har hon i +denna bemärkelse en <i>fri vilja</i>, eller är vår vilja alltid bunden av +kausalitetens nödvändighet, så att hon i varje ögonblick endast kan +vilja ett, nämligen det vartill hon tvingas av sin förtids och den +nuvarande situationens förenade orsaker?</p> + +<p>Över detta problem ha mänsklighetens alla stora tänkare grubblat och +spekulerat, utan att komma till någon lösning av den art, att den +tillvunnit sig allmänt erkännande. Än i dag stå de motsatta meningarna i +denna fråga så skarpt mot varandra, som de någonsin det gjort, sedan +problemet först kom under debatt.</p> + +<p>Somliga tänkare antaga och försvara den mänskliga viljans frihet och se +i den människans egentliga adelsmärke, det som höjer henne såsom person +över naturen, över den opersonliga verkligheten med dess bundenhet av +naturlagarna. Denna åsikt är den filosofiska frihetsläran eller +<i>indeterminismen</i>.</p> + +<p>Andra däremot förfäkta den rakt motsatta åsikten, frihetsförnekelsen +eller <i>determinismen</i>. Enligt denna åsikt finnes aldrig för viljan några +olika möjligheter att välja emellan, utan världsförloppet är en oändlig +kedja av orsaker och verkningar, i vilken varje länk är genom en +oblidkelig nödvändighet bunden vid de andra länkarna. Och i den kedjan +har ock den mänskliga viljan sin bestämda, ödesbundna plats, och varje +hennes beslut är sådant det måste vara i följd av sitt inordnande i +orsakskedjan. Människan tror sig äga en fri vilja och med en viss grad +av självständighet fatta sina beslut. Men detta är blott ett +självbedrägeri, grundat på hennes okunnighet om de orsaker, som i varje +ögonblick framkallar viljeyttringen såsom sin ovillkorliga verkan. Lika +gärna kunde stenen, som i följd av tyngdlagen med en viss bestämd +hastighet faller till marken, inbilla sig att den med egen kraft +bestämde sin rörelse. Om den under sitt lopp genom luften vaknade till +medvetande skulle den kanske falla offer för en sådan dess självkänsla +smickrande illusion, då den icke visste varifrån den kom och vad som +drev den ned mot marken. Människan är just i en liknande situation. +Omedveten födes hon hit till världen och vaknar till medvetande, sedan +hon väl börjat sin verksamhet. Okunnig om de krafter, som sätta henne i +rörelse, inbillar hon sig äga en självständig rörelseförmåga och själv +med sin vilja länka sitt öde. En smula reflektion borde emellertid +befria henne från denna dåraktiga illusion. Vad har hon för rätt att tro +sig stå utanför det system av orsaker och verkningrar, som i övrigt +reglerar allt inom universum? Å nej, hon är inom detta blott ett litet +obetydligt stoftgrand, som liksom all annat ledes av naturlagarnas +undantagslösa nödvändighet. Vare sig att hon utför ett beundransvärt +hjältedåd, som gjuter en ärans gloria kring hennes hjässa, eller fläckar +sitt namn genom en föraktlig, brottslig handling, i bådadera fallen +handlar hon så, som hon måste handla i följd av de ärftliga anlag, med +vilka hon blivit född, den utveckling dessa anlag fått genom hennes +föregående liv och den situation, i vilken hon nu försatts. Att tänka +sig något annat än endast en dårskap, viljefriheten är endast ett +"asylum ignorantiæ", en okunnighetens tillflykt, från vilken den +tänkande och bildade människan måste hålla sig fjärran. "Sanningen skall +göra eder fria", säger ett gammalt påstående; nej, tvärtom, sanningen +skall lära oss, att vi äro alltigenom ofria.</p> + +<p>Detta är de två åsikterna, som stå så oförsonliga mot +varandra,—<i>indeterminismen</i>, som jakar viljans frihet, +<i>determinismen</i>, som nekar den.</p> + +<p>Må vi något lyssna till de skäl, som anföras från vardera hållet, och +till sist söka väga skäl mot skäl.</p> + +<p>Låt oss först höra de skäl, som <i>indeterministerna</i> åberopa.</p> + +<p>Deras huvudargument är helt enkelt detta: viljans frihet är ett faktum, +som vi i vår inre erfarenhet kunna konstatera med minst lika stor +visshet som något som helst i den yttre erfarenheten givet faktum. Vi +äga en fri vilja, ty vi känna oss fria. Vi märka, huru vi själva fritt +bestämma oss, när vi välja mellan olika handlingsmöjligheter. Att tvivla +på detta vårt eget omedelbara medvetandes inre vittnesbörd, är minst +sagt lika orimligt, som att betvivla tillvaron av den yttre värld, som +vi fatta med våra sinnen.</p> + +<p>Vi kunna visserligen taga miste om de motiv, som påverka oss i beslutets +ögonblick. Vi kunna t. ex vid ett visst tillfälle tro oss handla rent +oegennyttigt, under det att i själva verket en i vårt självslivs +omedvetna djup fördold egoism väsentligt påverkat oss. Men att därav +draga den slutsatsen, att hela frihetsmedvetandet är en illusion är att +"kasta ut barnet med badvattnet". Vi äro visserligen mången gång mera +ofria än vi tro, men det finnes ock tillfällen, då vi med sådan klarhet +ställa de olika handlingsmöjligheterna mot varandra och under +överläggningen så tydligt mäta deras värden i jämförelse med varandra, +att frihetsförnekelsen blir en ren orimlighet.</p> + +<p>Då emellertid detta argument ej verkar på deterministerna, utan dessa +hålla för en tom illusion, vad indeterministerna anse vara ett +oförnekligt inre faktum, så gå de sistnämnda ett steg längre och hänvisa +till de följder, som frihetsförnekelsen skulle ha för vår livsåskådning +i det hela och för livet självt.</p> + +<p>Hava vi icke en fri vilja, så finnes för oss intet som förtjänar kallas +plikt och därmed över huvud ingen moral. Om det icke finnes för oss +några olika handlingsmöjligheter, så finnes heller intet moraliskt +"böra", utan endast ett naturnödvändigt "måste". Men då äro ock alla +handlingar av samma moraliska värde eller, rättare sagt, moraliska +värdelöshet. Ingen skillnad finnes då mellan gott och ont, mellan dygd +och last, mellan rätt och orätt. Allt moraliskt ansvar försvinner, ingen +rår själv för huru han handlar. Man handlar alltid så, som man <i>måste</i> +handla. Därmed punkt och slut.</p> + +<p>Men hur skall ett mänskligt samhälle på en sådan grund kunna byggas upp? +Staten kan visserligen även med deterministiska förutsättningar anse sig +berättigad att mot vissa handlingar använda straff såsom ett statens +medel till självförsvar. Men hur skall det kunna vara rättvist att i +sådant syfte tillfoga brottslingen lidande, då denne lika litet rår för +att han handlar samhällsvidrigt, som de andra ha någon personlig +förtjänst i och med sitt rättrådiga handlingssätt. Och huru skall man +från deterministiska förutsättningar kunna bygga upp något kulturliv +eller över huvud bygga upp något alls? Skall icke föreställningen om +alltings nödvändighet, beröva vår vilja dess energi. Allt sker ju enligt +den deterministiska åsikten, även om vi lägga armarna i kors, varför då +röra dem? Man har ju hos turkar och ryssar historiskt sett, huru +fatalismen verkar till företagsamhetens försvagande. Liknande verkan på +individerna och folken måste all determinism få, om den verkligen blir +den härskande livsåskådningen och dess anhängare icke, sin åsikt till +trots, i de enskilda fallen själva låta sig av frihetsillusionen eggas +till handling.</p> + +<p>En annan avskräckande följd drager determinismen med sig, nämligen en +all livslycka dödande pessimism. Hur skola vi nämligen kunna bevara den +för livet behövliga optimismen, om vi med deterministerna taga allt, som +sker världen, såsom i världsplanen ingående rent nödvändiga +beståndsdelar. Här sker så mycket ohyggligt, mödrar mörda sina barn, män +plåga sina hustrur till döds, världskrig utkämpas och makt sättes med +våld i rättens ställe. Om nu allt detta ingår i den av evighet bestämda +livsplanen, hur skola vi då kunna bevara, vår tro på livet? Är icke från +denna synpunkt determinismen en rent ohygglig världsåskådning, inför +vilken vi måste rysa tillbaka? Den ger sig ut för att vara frukten av +allvarligt sanningssökande, men förutsätter den icke för att bliva +uthärdlig antingen ett lättsinne, nog ytligt för att aldrig befatta sig +med några värdeomdömen om världen, eller ett hjärta nog kallt, för att +icke erfara några djupare mänskliga känslor?</p> + +<p>Sannerligen man måste ha starka skäl för att låta sig drivas till en så +livsfientlig världsåsikt. Vilka äro då de argument, som deterministerna +åberopa?</p> + +<p>Den form av determinism, som först möter oss i filosofiens historia, är +den <i>psykologiska determinism</i>, som formulerades av <i>Sokrates</i> i hans +ryktbara sats: "Den, som vet det rätta, gör det rätta; ingen handlar +frivilligt orätt, utan endast därför att han ej vet det rätta".—Denna +uppfattning var naturlig för Sokrater i följd av den entusiasm, som hos +honom väckts genom upptäckten av den begreppsmässiga kunskapens +allmängiltiga värde. Det citerade påståendet innebar nog också för +Sokrates en rent personlig sanning: hans karaktär var sådan, att han ej +ett ögonblick kunde frestas att handla mot bättre vetande. Men hur är +det i det stycket med oss andra? Ack, huru ofta måste vi icke instämma i +den romerske skaldens ord: "Video meliora proboque, deteriora sequor" +(jag inser och skänker mitt gillande åt det bättre, men jag följer det +sämre)! Det är så många gånger ej huvudet, utan hjärtat, som styr våra +handlingar. Vi kunna därför alltför väl veta det rätta, men göra det +orätta. Insikten binder icke vår viljas frihet. Snarare bestämmas våra +åsikter särskilt på det moraliska området mera av våra känslor och vår +vilja än dessa ledas av åsikterna.</p> + +<p>Samma psykologiska misstag, som Sokrates i detta hänseende begick, +präglade också den allmänna tankeriktningen under det tidevarv, som just +därför kallas <i>upplysningstiden</i>, den tid, då man trodde att i stort +sett inte annat behövde göras för att föra kulturen framåt än höja +förståndets upplysning. Med fördomarna och vidskepelsen skulle ock +brotten och lasterna försvinna.</p> + +<p>Nogsamt har historien nu visat oss "sena tiders barn" grundlösheten av +denna intellektualistiska optimism, som för övrigt vederlagts redan +genom kristendomens djupa syndmedvetande och inom vetenskapen fick sin +dödsstöt genom Kants lära om "det radikalt onda" hos människan.</p> + +<p>Den för <i>medeltiden</i> specifika formen av determinism var den som vi +kunna kalla den <i>teologiska determinismen</i>. Enligt denna såg man i Guds +allmakt och allvetande hinder för människans viljefrihet. Om människan +kunde själv något fritt besluta och utföra, så skulle hon ju kunna rubba +Guds allmänna världsplan och gäcka det allvetande, med vilket Gud av +evighet, förutsett allt vad som skall hända och ske, däribland även +varje enskild mänsklig handling, den därför ej kan bliva någon annan, än +den av Gud förutsedda och därför allt från tidernas morgon förutsedda. +Till detta åskådningsätt bekände sig <i>Augustinus</i> i sin +predestinationslära och även <i>Luther</i>, som fällt det drastiska +yttrandet: "människan är en häst; rides den av Gud, så kommer man till +himlen; men rides den av djävulen, så bär det till helvetet".</p> + +<p>Denna åsikt röjer en alltför låg uppfattning av Guds väsen och vårt +förhållande till honom. När man i Guds allvetande ser ett hinder för +människoviljans frihet, visar man, att man fattat Guds tänkande såsom +underkastat tidstillvarons brister. Man har därvid förbisett, att Gud är +evig, och att evighet ej betyder tillvaro i all tid, utan upphöjdhet +över allt vad tid heter. För Gud finnes intet "före" och "efter", utan +skola vi med en från vår värld hämtad bild positivt uttrycka formen för +den gudomliga verkligheten, så lever han i ett ständigt "nu". Att hos +honom tala om ett förutseende, ett vetande på förhand, som sedan behöver +bekräftas av verkligheten, är en krass orimlighet och att i ett sådant +gudomligt förutseende antaga ett hinder för viljans frihet är lika +stridande mot de sanna gudsbegreppen som mot en riktig uppfattning av +människans väsen. Även hon tillhör med sitt innersta väsen +evighetsvärlden och hennes tidsliv är därav blott ett ofullkomligt +fenomen.</p> + +<p>När man i Guds allmakt ser ett hinder för människans viljefrihet, har +man fattat förhållandet mellan Gud och människan på ett alltför yttre +sätt. Man har föreställt sig Guds makt och människans makt såsom bredvid +varandra, såsom tvenne konkurrerande makter, av vilka ej den ena kan +vara en allmakt, utan att den andra blir alldeles maktlös. Men har man +då gjort klart för sig, vad det betyder att på detta sätt beröva +människan all makt? Det skulle konsekvent innebära ett fullkomligt +förintande av hennes väsen. Hon skulle då ej ens kunna liknas vid den +häst, som rides av Gud eller av djävulen, utan hon skulle vara ett rent +intet, som ej kunde ridas varken hit eller dit. I verkligheten stå vi +icke i detta yttre förhållande till Gud, utan "i honom leva vi, röras vi +och hava vår varelse", liksom från andra sidan sett, han är icke utom +oss, utan inom oss, utgör värt eget innersta <i>jag</i>. All vår makt är +därför på samma gång hans makt; och vår viljas frihet, dess upphöjdhet +över naturnödvändighet, är just ett uttryck för vår delaktighet i den +gudomliga allmakten. Det är därför så långt ifrån, att Guds allmakt +hindrar vår frihet, att tvärtom vår vilja är fri endast i samma mån som +Guds makt verkar inom oss. Det är detta vi kalla Guds nåd, och denna är +på samma gång vår högsta frihet.</p> + +<p>Ingen av de nu antydda formerna av determinismen, varken den +psykologiska eller den teologiska, är emellertid den specifikt nutida +formen av determinismen. Denna är en helt annan; vi leva ej längre i +någon naivt optimistisk upplysningstid, ej heller i en tid, då det +religiösa betraktelsesättet utövar tankeledningen. Utan nu är det +naturvetenskapen, som sitter i kulturens högsäte och vill trycka sin +prägel på hela världsåskådningen. Vår tids form för förnekandet av +viljans frihet är därför vad man kan kalla den <i>naturalistiska +determinismen</i>.</p> + +<p>För denna skulle jag icke kunna redogöra utan en rätt utförlig +framställning av den s.k. <i>naturvetenskapliga världsåskådningen</i>, och +kritiken av denna skulle ock egentligen kräva ett större utrymme, än här +nu står mig till buds. Men rörande den nämnda världsåskådningen har jag +redan något yttrat mig i min förra föreläsning här om "Vår tid och +religionen". Jag anser mig därför nu kunna inskränka mig till att blott +fullständiga denna kritiska framställning genom några få anmärkningar, +särskilt rörande naturalismens skäl för förnekandet av viljans frihet.</p> + +<p>Den naturalistiska världsåskådningen är vanligen en radikal materialism, +som vill förklara allt ur <i>kraft</i> och <i>materia</i>. Båda fattas såsom eviga +i betydelsen av ej i tiden uppkomna och ej heller i tiden förgängliga. +Materien med dess oändliga massa av atomer och molekyler har alltid +funnits och skall alltid förbliva, till sitt väsen sig ständigt lik, +ehuru under kraftens eller energiens inverkan den är försatt i ständig +rörelse och därunder smådelarna stå i växlande relationer till varandra +och ingå i olika sådana mer eller mindre kortvariga kombinationer, som +vi kalla de yttre tingen. Även energien är ouppkommen och oförgänglig. +Dess kvantum är oföränderligt; ehuru den kan växla former, än framträda +såsom kemisk energi, än såsom ljus eller värme, magnetism eller +elektricitet, än såsom mekaniskt arbete o.s.v., behåller den ständigt +samma energimängd, enär den ena energiformen enligt bestämda +ekvavalensmått utan kvantitetsförändring förbytes i den andra. I detta +materiella universum ingår enligt den materialistiska naturalismen också +själslivet, som intet annat är än vissa molekylära rörelser i hjärnans +gangliceller. Över huvud är allt vad som sker i universum intet annat än +rörelser, och dessa bestämmas i allo av de eviga naturlagarna.</p> + +<p>Om naturalismen ej utvecklar en sådan radikalt materialistisk psykologi +utan i viss mån erkänner en specifikt psykisk verklighet, så antager den +dock att viljan alltigenom är bunden genom inflytandet av i tiden +föregående orsaker. Man fäster då uppmärksamheten vid att viljan aldrig +bestämmer sig utan vissa känslor såsom <i>motiv</i> och gör gällande att hon +därvid med nödvändighet bestämmes genom det vid tillfället starkaste +motivet.</p> + +<p>Att i en sådan världsåskådning ingen plats finnes för en fri vilja, är +ju givet. Allt är i den så fattade världen naturnödvändigt bestämt. +Ingenstädes finnes några olika reala möjligheter; endast ett är i varje +fall verkligt och detta på samma gång nödvändigt. Att antaga en fri +vilja, är att förneka kausalitetslagens universalitet och detta detsamma +som att beröva naturforskningen en av dess oundgängliga postulat och +öppna dörren på vid gavel för allsköns vidskeplig tro på underverk och +trolldom. Kunde en fri vilja ingripa på någon punkt i världsförloppet, +så skulle därigenom energiens kvantum än kunna ökas, än minskas, och +lagen om kraftens bestånd—den andra oundgängliga förutsättningen för +allt vad naturvetenskap heter—vara störtad.</p> + +<p>Väl må indeterministerna klaga över att naturalismen berövar dem en +mängd av deras käraste älsklingsföreställningar, rycker undan stöden för +den konventionella moralen, fyller i klyftan mellan moralisk skuld och +förtjänst, kräver en annan grund än den gamla för straffbarheten o.s.v. +De klaga, men—de klaga dumt; ty man skall ej klaga över det, som är +nödvändigt, utan endast lära sig att klokt och ödmjukt finna sig däri +och "göra en dygd av nödvändigheten".</p> + +<p>Luften är tunn däruppe på vetenskapens höjder, men man måste vänja sig +att andas den luften. Egentligen är den i hög grad hälsosam. Det är +också kallt däruppe. Men man måste härda sig och lära sig att stå ut med +den temperaturen. Och så höja de naturalistiska deterministerna stolt +sina kalla huvuden i den tunna luften och tro sig kunna leva utan de +livslögner, som vi andra stackare så hänga oss fast vid.</p> + +<p>Vad skola vi nu å vår sida säga om denna världsåskådning? Vilja vi för +dess lag släppa vårt evangelium?</p> + +<p><i>Pascal</i> har en gång sagt: "hjärtat har sina skäl, som förståndet ej +förstår sig på." Naturalismen går till ytterlighet i underkännandet av +dessa hjärtats skäl, vilka i själva verket äro ännu betydelsefullare för +oss människor än alla förståndets skarpsinniga argument.</p> + +<p>Uppgiften är att utbilda en världsåskådning, som tillfredsställer på en +gång huvudets fordringar och hjärtats krav. Det gör <i>icke</i> +naturalismen, och därmed är denna världsåsikt enligt min åsikt dömd.</p> + +<p>Det är en ensidig världsåskådning, som godtyckligt till all verklighet +utsträcker vad endast gäller om den oorganiska naturen. Redan när det +gäller att förklara livsföreteelserna hos de organiska varelserna, hos +växter och djur, visar sig otillräckligheten av den mekaniska +naturförklaringens principer. Det finnes hos dem något mer än de fysiska +och kemiska förloppen, vilka kunna reduceras till en mekanisk +kausalitet. Det gör sig här gällande särskilda teleologiska principer, +som på något sätt leder naturförloppen i ändamålsenlig riktning, d.v.s. +för fyllande av den organiska varelsens livsbehov. Dessa principer är +det vi sammanfatta under namnet <i>liv</i>, och detta, livet, kan icke på +naturalismens sätt förklaras.</p> + +<p>Redan här möter man något, som står över den rena +naturkausaliteten,—visserligen ännu icke en fri vilja, men en sorts +förebud därtill.</p> + +<p>Ännu tydligare bliva dessa förebud, så snart man från betraktelse av det +kroppsliga livet skrider över till iakttagande av själslivet, till de +olika yttringarna av medvetande. Därmed föres man över från naturen till +<i>anden</i>, som har sina egna lagar, helt andra än naturlagarna.</p> + +<p>Inom sinnesförnimmelserna är man ännu delvis bunden vid de yttre +intrycken. Så långt som föreställningsförloppet kan förklaras genom +idéassociationerna, kan man ännu väsentligen röra sig med +orsaksförklaringar. Men när man så kommer till det logiska tänkandet, +visa sig alla sådana förklaringsförsök otillräckliga. Därmed är man inne +på ett andligt område, där personligheten själv väsentligen bestämmer +sitt innehåll.</p> + +<p>Sedan man konstaterat denna tankens relativa självständighet, förvånas +man ej över att finna ock en viss självständighet eller frihet hos +viljan. I dennas lägsta yttringar, drifterna och instinkterna, har ännu +naturkausaliteten ett dominerande inflytande. Rester av detta stå ännu +kvar hos begären, där det tillfälliga godtycket råder. Men kommer man så +vid sin betraktelse över till den egentliga viljan, som bestämmer sig, +efter klar överläggning, med fullt medvetande fattar sina beslut och +avsiktligt utför dem i handling,—ja, då är man inne på den fria viljans +område. Denna medvetna vilja bär själv vittne om sin frihet, den känner +sig fri, vet sig fri—och <i>är</i> därför fri.</p> + +<p>Mot det deterministiska argumentet om att viljan i varje fall bestämmes +av det starkaste motivet, framhåller jag först och främst att enligt +regeln motiven äro kvalitativt skilda, så att valet mellan dem icke kan +avgöras efter ett rent kvalitativt förhållande mellan starkare och +svagare. För övrigt är att märka, att vi genom vår makt över +uppmärksamheten kunna inverka på motivens styrka. Det motiv, som vi +uppmärksamma, förstärkes, det som vi ej uppmärksamma försvagas. I viss +mån kan därför vår vilja själv bestämma motivens styrka.</p> + +<p>Men hur går det då med kausalitetslagen och lagen om kraftens bestånd, +dessa naturforskningens grundprinciper, och hur går det därföre med +naturvetenskapen själv, som bygger på deras tillämpande?</p> + +<p>Därför behöver man icke hysa någon farhåga. Intet hindrar +naturvetenskapen att på sitt område framgent använda dessa principer, +ehuru den ej har rätt att utsträcka dem över naturens område till +andens, om vilken naturvetenskapen alls ej handlar, om den är nog +kritisk att iakttaga sina naturliga gränser.</p> + +<p>Ja, men om människan med sin fria vilja kan ingripa i naturförloppen, +hindras ej därigenom säkerheten i alla naturvetenskapliga beräkningar +och förutsägelser? Härvid bör man besinna, att även deterministerna +sakna alla resurser för att säkert förutsäga mänskliga handlingar. Även +om de taga för givet, att alla sådana ledas av en mekanisk kausalitet, +äro de genom det mänskliga själslivets invecklade beskaffenhet hindrade +att så genomskåda detsamma, att de kunna förutsäga de mänskliga +handlingarna. Klokt nog avhålla sig därför även deterministerna från +varje försök till säkra förutsägelser på de områden, där de kunna vänta +sig ingrepp av mänskliga viljor. Resultatet med avseende på de +naturvetenskapliga beräkningarnas räckvidd är sålunda faktiskt precis +detsamma, vare sig man utgår från deterministiska eller +indeterministiska förutsättningar.</p> + +<p>Kausalitetslagen är för övrigt alls icke ett axiom, vars allmängiltighet +på något sätt är självklar. Den är endast ett teoretiskt postulat, en +arbetshypotes, som man har allt skäl att använda, så långt som den +visar sig stämma med erfarenheten och verkligt underlätta den +vetenskapliga förklaringen, men heller icke ett enda steg längre. Att +pocka på dess giltighet på ett område, där den tvärtom försvårar +förklaringen, är endast en kortsynt envishet, som alls intet har att +göra med sunda vetenskapliga metoder.</p> + +<p>Och vad är det erfarenhetsmässiga upphovet till orsaksbegreppet? Inom +naturen erfara vi aldrig det inre band, som binder orsak vid verkan. +Utan uppslaget till begreppet i fråga har man hämtat från erfarenheten +om viljan såsom orsak till sina handlingar. Föreställningen om +naturorsaker utgör sålunda alltid ytterst en frukt av en viss +antropomorfistisk naturuppfattning. Man har utgått från erfarenheten av +viljans fria kausalitet; när man sökt tillämpa denna på naturen, har man +måst modifiera begreppet, sätta en mekanisk kausalitet i stället för den +fria, personliga kausaliteten. Sedan den modifikationen i +naturförklaringens intresse skett, vill man vända om analogien och +utsträcka den mekaniska kausaliteten även till viljan! Är icke det +oberättigade i ett sådant analogislut påtagligt?</p> + +<p>Och lagen om kraftens bestånd, rubbas den av indeterminismen? Det är +icke otänkbart att viljan kunde ingripa i naturförloppet utan att varken +öka eller minska energiens kvantum, nämligen genom att redan befintliga +latenta krafter av viljan tvingas att utlösa sig i levande kraft.</p> + +<p>För övrigt gäller denna lag endast om ett inom sig slutet och begränsat +naturområde. Tillämpad på universum i det hela är den meningslös, ty +universum är oändligt. Att där tala om ökning eller minskning är +påtagligen orimligt.</p> + +<p>Med denna kortfattade framställning anser jag mig visst icke hava löst +viljefrihetens gamla och alltid lika aktuella grubbelproblem. Jag har på +sin höjd givit några svaga antydningar om i vilken riktning lösningen +enligt mitt förmenande bör sökas.</p> + +<p>Längre lär man heller icke kunna komma med en enda föreläsning. En i +någon mån tillfredsställande lösning kan problemet ej få annat än mot +bakgrunden av en hel världsåskådning, sålunda såsom en integrerande +detalj inom ett fullständigt filosofiskt system.</p> + +<p>Här nu ytterligare blott några antydningar om vad art den +världsåskådning måste vara, inom vilken friheten kan finna en plats.</p> + +<p>Att den icke rymmes inom naturalismens råmärken, har jag redan sökt +klargöra. Frihetens filosofi måste vara ett tvåvärldssystem, d.v.s. en +världsåsikt, som antager att bakom och över den sinnliga världen finnes +en annan och högre värld, en evighetsvärld, höjd över tid och rum. Såsom +exempel på sådana världsåskådningar hänvisar jag till Platos idélära, +Kants transscendentalfilosofi eller Boströms personlighetsfilosofi.</p> + +<p>Den osinnliga världen lära vi aldrig känna, om om vi blott utgå från en +rent teoretisk bearbetning av erfarenheten. Utan till kunskapen därom +komma vi endast, om vi därjämte utgå från våra känslors krav och vårt +viljelivs fordringar och bygga världsåskådningen mera på moral och +religion än på naturvetenskap, låta lika väl intuitionen tala, som +använda reflexionens abstrakta slutledningar.</p> + +<p>Men en filosofi, som går sådana vägar—invänder man—den blir icke +vetande utan tro, och den förtjänar därför icke namnet vetenskap.</p> + +<p>Nå, på namnet kommer intet an. Kalla en sådan världsåskådning, vad ni +vill; det är i alla fall en sådan vi behöva för vårt <i>liv</i> och—för att +med lugn kunna se <i>döden</i> an.</p> + +<p>Ja, jag vill i min frihetslära gå ännu ett steg längre.</p> + +<p>Viljan är icke av naturen fri, utan har att själv göra sig fri, nämligen +genom att med egen kraft tygla och besegra begären och därigenom steg +för steg utveckla sig till den frihetsvarelse, som är den sedliga +karaktären.</p> + +<p>Men för att kunna utföra det frigörelseverket, fordras först och främst, +att man tror på dess möjlighet, att man icke misströstar om sin viljas +förmåga att göra sig fri.</p> + +<p>På så sätt är en indeterministisk övertygelse moralens första +grundförutsättning; men den övertygelsen får man icke till skänks genom +någon blott teoretisk undersökning. Utan den måste själv framgå såsom +resultatet av en viljeakt. Så har den fria viljan att själv proklamera +sin frihet.</p> + +<p>Fri är människan, endast om hon <i>vill</i> vara fri, men då kan hon ock <i>i +handling bevisa sin viljas frihet</i>,—och detta är det ovedersägligaste +av alla frihetssbevis.</p> + + + + + + + + +<pre> + + + + + +End of the Project Gutenberg EBook of Om viljans frihet, by Frans von Schéele + +*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK OM VILJANS FRIHET *** + +***** This file should be named 18017-h.htm or 18017-h.zip ***** +This and all associated files of various formats will be found in: + http://www.gutenberg.org/1/8/0/1/18017/ + +Produced by Jeroen van Luin and the Online Distributed +Proofreading Team at http://www.pgdp.net + + +Updated editions will replace the previous one--the old editions +will be renamed. + +Creating the works from public domain print editions means that no +one owns a United States copyright in these works, so the Foundation +(and you!) can copy and distribute it in the United States without +permission and without paying copyright royalties. Special rules, +set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to +copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to +protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project +Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you +charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you +do not charge anything for copies of this eBook, complying with the +rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose +such as creation of derivative works, reports, performances and +research. They may be modified and printed and given away--you may do +practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is +subject to the trademark license, especially commercial +redistribution. + + + +*** START: FULL LICENSE *** + +THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE +PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK + +To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free +distribution of electronic works, by using or distributing this work +(or any other work associated in any way with the phrase "Project +Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project +Gutenberg-tm License (available with this file or online at +http://gutenberg.org/license). + + +Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm +electronic works + +1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm +electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to +and accept all the terms of this license and intellectual property +(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all +the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy +all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession. +If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project +Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the +terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or +entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8. + +1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be +used on or associated in any way with an electronic work by people who +agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few +things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works +even without complying with the full terms of this agreement. See +paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project +Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement +and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic +works. See paragraph 1.E below. + +1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation" +or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project +Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the +collection are in the public domain in the United States. If an +individual work is in the public domain in the United States and you are +located in the United States, we do not claim a right to prevent you from +copying, distributing, performing, displaying or creating derivative +works based on the work as long as all references to Project Gutenberg +are removed. Of course, we hope that you will support the Project +Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by +freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of +this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with +the work. You can easily comply with the terms of this agreement by +keeping this work in the same format with its attached full Project +Gutenberg-tm License when you share it without charge with others. + +1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern +what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in +a constant state of change. If you are outside the United States, check +the laws of your country in addition to the terms of this agreement +before downloading, copying, displaying, performing, distributing or +creating derivative works based on this work or any other Project +Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning +the copyright status of any work in any country outside the United +States. + +1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: + +1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate +access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently +whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the +phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project +Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed, +copied or distributed: + +This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with +almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or +re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included +with this eBook or online at www.gutenberg.org + +1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived +from the public domain (does not contain a notice indicating that it is +posted with permission of the copyright holder), the work can be copied +and distributed to anyone in the United States without paying any fees +or charges. If you are redistributing or providing access to a work +with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the +work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1 +through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the +Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or +1.E.9. + +1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted +with the permission of the copyright holder, your use and distribution +must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional +terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked +to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the +permission of the copyright holder found at the beginning of this work. + +1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm +License terms from this work, or any files containing a part of this +work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. + +1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this +electronic work, or any part of this electronic work, without +prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with +active links or immediate access to the full terms of the Project +Gutenberg-tm License. + +1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, +compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any +word processing or hypertext form. However, if you provide access to or +distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than +"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version +posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org), +you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a +copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon +request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other +form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm +License as specified in paragraph 1.E.1. + +1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, +performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works +unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. + +1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing +access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided +that + +- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from + the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method + you already use to calculate your applicable taxes. The fee is + owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he + has agreed to donate royalties under this paragraph to the + Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments + must be paid within 60 days following each date on which you + prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax + returns. Royalty payments should be clearly marked as such and + sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the + address specified in Section 4, "Information about donations to + the Project Gutenberg Literary Archive Foundation." + +- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies + you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he + does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm + License. You must require such a user to return or + destroy all copies of the works possessed in a physical medium + and discontinue all use of and all access to other copies of + Project Gutenberg-tm works. + +- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any + money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the + electronic work is discovered and reported to you within 90 days + of receipt of the work. + +- You comply with all other terms of this agreement for free + distribution of Project Gutenberg-tm works. + +1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm +electronic work or group of works on different terms than are set +forth in this agreement, you must obtain permission in writing from +both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael +Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the +Foundation as set forth in Section 3 below. + +1.F. + +1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable +effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread +public domain works in creating the Project Gutenberg-tm +collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic +works, and the medium on which they may be stored, may contain +"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or +corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual +property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a +computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by +your equipment. + +1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right +of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project +Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project +Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all +liability to you for damages, costs and expenses, including legal +fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT +LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE +PROVIDED IN PARAGRAPH F3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE +TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE +LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR +INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH +DAMAGE. + +1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a +defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can +receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a +written explanation to the person you received the work from. If you +received the work on a physical medium, you must return the medium with +your written explanation. The person or entity that provided you with +the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a +refund. If you received the work electronically, the person or entity +providing it to you may choose to give you a second opportunity to +receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy +is also defective, you may demand a refund in writing without further +opportunities to fix the problem. + +1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth +in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO OTHER +WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO +WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. + +1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied +warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages. +If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the +law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be +interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by +the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any +provision of this agreement shall not void the remaining provisions. + +1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the +trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone +providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance +with this agreement, and any volunteers associated with the production, +promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works, +harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees, +that arise directly or indirectly from any of the following which you do +or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm +work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any +Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause. + + +Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm + +Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of +electronic works in formats readable by the widest variety of computers +including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists +because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from +people in all walks of life. + +Volunteers and financial support to provide volunteers with the +assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's +goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will +remain freely available for generations to come. In 2001, the Project +Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure +and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations. +To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation +and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4 +and the Foundation web page at http://www.pglaf.org. + + +Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive +Foundation + +The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit +501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the +state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal +Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification +number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at +http://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent +permitted by U.S. federal laws and your state's laws. + +The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S. +Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered +throughout numerous locations. Its business office is located at +809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email +business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact +information can be found at the Foundation's web site and official +page at http://pglaf.org + +For additional contact information: + Dr. Gregory B. Newby + Chief Executive and Director + gbnewby@pglaf.org + +Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg +Literary Archive Foundation + +Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide +spread public support and donations to carry out its mission of +increasing the number of public domain and licensed works that can be +freely distributed in machine readable form accessible by the widest +array of equipment including outdated equipment. Many small donations +($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt +status with the IRS. + +The Foundation is committed to complying with the laws regulating +charities and charitable donations in all 50 states of the United +States. Compliance requirements are not uniform and it takes a +considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up +with these requirements. We do not solicit donations in locations +where we have not received written confirmation of compliance. To +SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any +particular state visit http://pglaf.org + +While we cannot and do not solicit contributions from states where we +have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition +against accepting unsolicited donations from donors in such states who +approach us with offers to donate. + +International donations are gratefully accepted, but we cannot make +any statements concerning tax treatment of donations received from +outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. + +Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation +methods and addresses. Donations are accepted in a number of other +ways including checks, online payments and credit card +donations. To donate, please visit: http://pglaf.org/donate + + +Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic +works. + +Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm +concept of a library of electronic works that could be freely shared +with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project +Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support. + +Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed +editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S. +unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily +keep eBooks in compliance with any particular paper edition. + +Most people start at our Web site which has the main PG search facility: + + http://www.gutenberg.org + +This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, +including how to make donations to the Project Gutenberg Literary +Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to +subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. + +*** END: FULL LICENSE *** + + + +</pre> + +</body> +</html> + |