1 files changed, 3122 insertions, 0 deletions

diff --git a/15761-8.txt b/15761-8.txt
new file mode 100644
index 0000000..1207894
--- /dev/null
+++ b/15761-8.txt
@@ -0,0 +1,3122 @@
+The Project Gutenberg EBook of Om utvandringen, dess betydelse och orsaker
+by Knut Wicksell
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+
+Title: Om utvandringen, dess betydelse och orsaker
+       Föredrag, hållet i Stockholm den 25 och den 28 November samt i Upsala
+       den 3 December 1881
+       
+
+Author: Knut Wicksell
+
+Release Date: May 3, 2005 [EBook #15761]
+
+Language: Swedish
+
+Character set encoding: ISO-8859-1
+
+*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK OM UTVANDRINGEN, DESS ***
+
+
+
+
+Produced by Martin Ågren, Tapio Riikonen and PG Distributed Proofreaders
+
+
+
+
+
+
+OM UTVANDRINGEN, DESS BETYDELSE OCH ORSAKER
+
+Föredrag, hållet i Stockholm den 25 och den 28 November
+samt i Upsala den 3 December 1881
+
+
+AF
+KNUT WICKSELL
+
+Med ett bihang.
+
+
+ALBERT BONNIERS FÖRLAG, STOCKHOLM, 1882.
+
+
+
+
+Föreliggande uppsats utgör med några smärre förändringar och tillägg
+innehållet af ett föredrag, som förliden höst af mig några gånger hölls
+i Stockholm och Upsala. Lika litet som mina föregående småskrifter
+rörande befolkningsförhållandena kan denna göra anspråk på något
+egentligt vetenskapligt värde. Mina studier i hithörande ämnen äro
+alltför obetydliga, för att jag åt den här behandlade, vigtiga frågan
+skulle kunnat gifva den omsorgsfulla och grundliga utredning, som den
+utan tvifvel förtjenar, och jag gerna velat vara i stånd att lemna. Men
+då den uppfattning af ämnet, hvarifrån jag utgått, och om hvars
+riktighet i hufvudsak jag fortfarande är lifligt öfvertygad, i vårt land
+för närvarande icke räknar någon enda mera betydande försvarare[1]
+(under det den af utlandets mest framstående skriftställare på detta
+område sedan länge uppmärksammats) har jag trott att äfven en
+bristfällig framställning deraf vore att föredraga, framför att hela
+saken fortfarande skall vara undanskymd och för de flesta okänd.
+
+Med undantag af ett såsom bihang medföljande svar på en kritik i
+Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning har jag ej ansett lämpligt att
+inlåta mig i någon polemik mot de anmärkningar, som af några tidningar
+framstälts mot mitt föredrag. Flera af dessa anmärkningar grunda sig på
+missuppfattning af det sagda, till någon del kanske beroende på
+bristande tydlighet i den muntliga framställningen. Rörande dessa,
+hänvisar jag derför till sjelfva boken. Andra åter äro af den
+beskaffenhet, att jag tills vidare måste tvifla på, det de varit
+framstälda i god tro. Framförallt gäller detta om de kritiker af mitt
+föredrag, som varit synliga i två af hufvudstadens veckotidningar. Den
+ena af dessa, som lär vara landets mest spridda tidning, uppträder nu
+och i de häftigaste ordalag mot åskådningar, som tidningen sjelf för
+omkring ett år sedan gjorde till sina, utan att omkastningen på något
+sätt är motiverad; i den andra tidningen åter--"Sveriges
+trefligaste"--beskylles jag bland mycket annat, som ej förtjenar att
+besvaras, för att ha gifvit en vilseledande framställning af
+utvandrarnes ställning i Amerika; oaktadt de korta notiser jag härom
+lemnade, i hufvudsak och på sina ställen till och med ordagrant voro
+hemtade ur en af den nämda tidningens redaktör nyligen utgifven handbok
+för emigranter.
+
+Men den möda är i sanning förspild, som användes på att bekämpa åsigter,
+hvilka motståndaren i grunden icke eger, utan endast för tillfället
+åtagit sig att förfäkta. Dylikt kan möjligen vara af nytta såsom en
+öfning i logik, hvarmed jag dock för ögonblicket saknar tid och lust att
+sysselsätta mig. Deremot vill jag med tacksamhet mottaga hvarje
+granskning, som från sakkunnigt håll kan komma mitt nu från trycket
+utgifna föredrag till del, och då äfven, om så blir behöfligt, ingå i
+svaromål.
+
+Upsala i Februari 1882.
+
+FÖRFATTAREN.
+
+
+
+
+Om det intresse, hvarmed sociala företeelser af allmänheten omfattas,
+alltid stode i ett noga afvägdt förhållande till deras vigt och
+betydelse, till djupet och omfattningen af det inflytande, de utöfva på
+samhällslifvets alla områden, är det svårt att föreställa sig, huru
+särskildt i våra dagar något ämne i högre grad kunde vara egnadt att
+tilldraga sig uppmärksamheten än det, som i det följande skall göras
+till föremål för några korta betraktelser.
+
+Utvandringen till främmande länder, framför allt till Nord-Amerikas
+förenta stater, är visserligen icke längre någon nyhet i vårt land, och
+om vid dess första uppträdande i större skala för ett par decennier
+sedan en och annan ännu vågade hoppas, att den vore en af tillfälliga
+orsaker föranledd snart öfvergående företeelse, torde den uppfattningen
+numera vara alldeles öfvergifven: man har småningom vant sig att i
+emigrationen se ett konstant, år efter år återkommande, om än med
+olika styrka uppträdande fenomen, en normal lifsyttring inom
+samhällsorganismen--för att tala i optimistisk stil; eller ock--om man
+ser saken mera i svart--en kronisk sjukdomsprocess i densamma. Men om
+således saken sjelf icke är någon nyhet, kan detta deremot med allt skäl
+sägas om de dimensioner, den under de senast förflutna tvenne åren
+antagit, hvilka i sjelfva verket öfverträffa allt, hvad vi hittills i
+den vägen upplefvat. Redan den utvandring, som åtföljde de svåra
+missväxtåren i slutet på 1860-talet, uppnådde en i högsta grad
+aktningsbjudande storlek: år 1869, då den stod på sin höjdpunkt,
+beräknar man, att inemot 40,000 menniskor måste hafva lemnat
+fosterlandet. Det oaktadt förete såväl 1880 som 1881 års emigration ännu
+högre siffror. Om dessa också icke ännu äro med full noggranhet bekanta,
+kan man dock på grund af uppgifterna från Göteborg och Malmö, öfver
+hvilka städer emigrantströmmens hufvudmassa drager, med tillräcklig
+sannolikhet sluta, att under dessa två år minst 100,000 invånare lemnat
+landet; bland hvilka det öfvervägande flertalet begifvit sig till
+Amerika.[2]
+
+Siffran är--för ett land på fyra och en half millioner
+invånare--betydlig. Den är proportionsvis vida större än motsvarande
+siffror från flera af de länder, som eljest pläga anses för
+emigrationens centralhärdar; hvad särskildt utvandringen från Tyskland
+beträffar, som i det stora fäderneslandet under sista tiden väckt så
+mycken oro och satt så många pennor i rörelse, befinnes den, om man tar
+hänsyn till de båda ländernas folkmängd, under fjolåret icke ens hafva
+utgjort fjerdedelen, under innevarande år knapt hälften mot vår egen.
+Vilja vi inom vårt eget land uppsöka några jemförelsepunkter, så visar
+sig bland annat, att om ett af våra mindre län t. ex. Upsala eller
+Stockholms län helt och hållet rensades från folk, det likväl ej ensamt
+skulle hafva kunnat uppehålla emigrationen under blott dessa två år, ty
+väl stiger folkmängden i Upsala län till 100,000 inv., i Stockholms län
+till hälften mera, men å andra sidan är som bekant fördelningen i
+åldersklasser ej densamma bland utvandrarne, som bland den öfriga
+befolkningen, utan förändrad derhän, att det hufvudsakligen är unga,
+fullt arbetsföra personer, som utflytta. Åldersklasserna 21-30 år äro
+bland emigranterna representerade i nära 3 gånger starkare proportion än
+bland befolkningen i dess helhet.[3]
+
+Vid sidan af dylika sakförhållanden förefaller i sanning den snart sagdt
+fullständiga likgiltighet, hvarmed denna vigtiga samhällsangelägenhet
+betraktas af de ledande personerna i vårt land och inom vår press, lika
+öfverraskande, som den är sorglig och nedslående. Våra tidningar, som
+eljest pläga egna en skälig uppmärksamhet åt alla in- eller utländska
+frågor af någon vigt, göra beträffande emigrationen ett bestämdt
+undantag från denna regel. De anteckna, det är sant, vecka efter vecka
+antalet utvandrare, liksom de anteckna noteringarna på börsen:
+400-500-1000-2000, men detta är också allt. Efter en ledande artikel i
+frågan, för att icke säga en utförlig artikelserie, spanar man
+förgäfves, och öfver hufvud taget kunde deras förbehållsamhet ej vara
+större, om saken i fråga varit en af dessa samhällsvådliga företeelser,
+hvilka det gäller att med förenade krafter i den goda ordningens
+namn--tiga ihjäl.
+
+Härom är dock måhända mindre att säga. En publicist måste nödvändigtvis
+splittra sin uppmärksamhet på en mängd olika föremål, och till
+specialundersökningar har han antagligen föga tid öfrig. Men då en
+rådplägande församling med så stora (och delvis berättigade) anspråk på
+auktoritet och sakkunskap, som den, hvilken i somras sammanträdde till
+det s. k. Nationalekomiska mötet i Malmö, upptager frågan om
+emigrationen på sitt program, har man må hända rätt att vänta, att
+ändtligen en behandling, gående utöfver den allra ytligaste skall komma
+det vigtiga ärendet till del. Hvar och en, som följt detta mötes
+förhandlingar vet likväl, huru fullständigt hvarje förhoppning i denna
+riktning vardt besviken. Långt ifrån att egna frågan någon verklig
+utredning,[4] ville man ej ens gifva sitt understöd åt ett välbetänkt
+förslag, utgående på att i den närmaste framtiden få en dylik utredning
+verkstäld af sakkunniga personer: hela diskussionen synes knapt hafva
+varit menad på allvar, frågan togs blott af den vid mötets början
+rådande majoriteten till förevändning för att få framkomma med en
+meningsyttring--i protektionistiskt syfte. Det merkantila området är mig
+främmande, men, om jag jemför de båda frågornas inbördes vigt och
+betydelse--emigrationen å ena sidan, en önskvärd eller icke önskvärd
+liten förhöjning i tullsatserna å den andra--så förefaller mig verkligen
+den nämda manövern ej blott oberättigad, utan derjemte icke så litet
+grotesk, nästan som om någon ville tillgripa en ånghammare för att
+knäcka en hasselnöt--hvilken kanske till på köpet är maskstungen.
+
+För öfrigt fick man äfven vid detta möte och från personers sida, hvilka
+bort vara höjda öfver dylika trivialiteter, höra utvandringen betecknas
+som "en förvillelse", "en folksjukdom, som måste rasa ut" och dylika
+talesätt, hvilka ju i grunden icke säga någonting annat, än att talaren
+för sin del är ogynsamt stämd mot emigrationen och helst skulle se, att
+den upphörde--öfver frågans verkliga natur sprida dylika utgjutelser
+tydligen icke den ringaste upplysning.
+
+När saken befinner sig på denna punkt, har jag vågat föreställa mig, att
+det för hvar och en, som bildat sig en, om än ofullständig, dock på
+rationela grunder fotad uppfattning af denna samhällsfråga, förefunnes
+en rättighet och noga taget måhända till och med en pligt att utan
+tvekan uttala denna sin öfvertygelse; så mycket hellre har jag för min
+del velat göra detta, som frågan om emigrationen, om jag eljest rätt
+uppfattat den, står i det allra innerligaste; samband med den allmännare
+och mera omfattande befolkningsfråga, hvilken jag sedan ett par år
+tillbaka gjort till min uppgift att söka tillvinna den tänkande
+allmänhetens i vårt land intresse, för att omsider, i fall lyckan är
+god, kunna bringa den fram på den offentliga diskussionens dagordning.
+
+Hvad jag ämnar säga, är visserligen ej mycket--några allmänna
+betraktelser helt enkelt, som i det hela hvar och en kan anställa--men
+dock, som jag hoppas, tillräckligt att för dem, som sjelfva ej närmare
+tänkt öfver ämnet, lemna en antydan om, hvilka utvandringens betydliga
+så väl fördelar som olägenheter äro, äfvensom om den i min tanke enda
+möjliga utvägen att undvika de senare utan att på samma gång äfventyra
+de förra--något som naturligen endast kan lyckas, i den mån vi förmå
+bilda oss en klar föreställning om emigrationens allmännaste orsaker.
+
+De åter, hvilka i en helt annan grad än jag äro utrustade för ett
+framgångsrikt företagande af en dylik undersökning, borde, synes det
+mig, icke så mycket förebrå mig, att jag vågat taga till orda, som ej
+snarare sig sjelfva, derför att de i ett så vigtigt ämne fortfara att
+iakttaga tystnad.
+
+
+
+
+I.
+
+
+Liksom utvandringen sjelf söndrar och än mer har tendens att söndra vårt
+folk i tvänne hälfter, åtskilda icke genom en tullgräns, såsom fallet
+skulle vara vid en främmande eröfring, utan af ett verldshaf och
+oändliga landsträckor, hvilka blott af ett fåtal mer än en gång
+öfverfaras; så sönderfaller också frågan om utvandringens betydelse i
+två väsentligen olika, allt efter som man betraktar dess inflytande på
+den hemmavarandes eller på den bortdragande delen af befolkningen. Det
+gifves nu visserligen en äfven här i landet mycket beundrad
+nationalekonomisk skola, enligt hvars åsigt någon väsentlig skilnad icke
+förefinnes eller kan förefinnas mellan det ena och det andra
+samhällslagrets, den ena och den andra samhällsmedlemmens intressen;
+fastmer bero de ömsesidigt af hvarandra såsom lemmarna i en organism.
+Detta är den vackra läran om "intressenas harmoni", Careys och Bastiats
+berömda devis, hvilken man ännu tycker sig se stråla i briljanterad eld
+i de politiko-ekonomiska lustfyrverkerier, som af den bekante
+Leroy-Beaulieu tid efter annan uppsändas, vanligen under starka
+bifallsyttringar i tidningspressen, icke minst i vår egen. Åsigten är
+onekligen högst upplyftande: den ena individens välfärd drager genom ett
+slags naturnödvändighet, eller kanske rent af genom ett slags
+öfvernaturlig _harmonia præstabilita_, den andras med sig: den enas bröd
+är den andras--bröd, det banala ordspråket må säga hvad det vill. Men på
+föreliggande fall åtminstone eger denna höga teori ringa eller ingen
+tillämpning: Där utvandraren lemnat fosterjorden och landstigit i
+Amerika, kunna vi väl fortfarande följa honom med våra sympatier, men om
+det der borta går honom väl eller illa, om han uppsvingar sig till
+kapitalist eller försjunker i elände; detta har tydligen på våra egna
+ekonomiska förhållanden alls intet inflytande.[5] Och lika litet beröres
+_han_ af tillståndet i hans forna fädernesland; han har lemnat skeppet i
+sin julle; om detta sedan sjunker eller fortfar att flyta, kommer honom
+icke vid: han är amerikanare, vi svenskar.
+
+Saken har således åtminstone två sidor, och för att ej beskyllas för en
+"sjuklig filantropi" vill jag först och hufvudsakligen uppehålla mig vid
+den mera egoistiska sidan och fråga: hvilka fördelar eller olägenheter
+drabba i följd af utvandringen den qvarstannande befolkningen och landet
+i dess helhet?
+
+Finge man tro optimisterna, skulle fördelarne vara alldeles
+öfvervägande. "Folkens in- och utflyttningar", har jag någonstädes läst,
+"äro att förlikna vid en andlig byteshandel, hvarigenom de ömsesidigt
+rikta hvarandra med sina bästa håfvor, genomtränga hvarandra till
+inbördes förbrödring. Emigrationsströmmens vågor äro de pulsslag,
+hvarigenom blodet i samhällsorganismen kringföres och hindras att
+stagnera." Endast skada, att dessa och dylika liknelser alls icke
+uppgöras på basen af verkliga fakta. Resonnemanget förutsätter
+uttryckligen, att mot utvandringen svarar en något så när jemförlig
+invandring, men detta är i vårt land åtminstone (liksom i europeiska
+länder öfver hufvud) alls icke händelsen. Statistiken öfver
+_immigrationen_ är visserligen ganska knapphändig, men i det hela taget
+kan man dock säga, att under det utvandrarne räknas i tusental, stiger
+invandrarnes antal knapt till lika många hundrade, och af dessa äro
+dertill största delen återvändande emigranter; de verkliga utländingar,
+som för närvarande finna det lönande att nedslå sina bopålar i Sverige,
+utgöra, hvad antalet beträffar, en ren obetydlighet. Den "andliga
+byteshandeln" visar sig således vid närmare påseende vara af den
+beskaffenhet, att den ena parten endast gifver utan att få någonting
+tillbaka, eller i hvarje fall en handel med mycket lång kredit; och den
+process, som man velat förlikna vid blodomloppet i en menniskokropp, kan
+i sjelfva verket långt bättre karakteriseras såsom en serie
+åderlåtningar--ett medel att bibehålla helsan, som åtminstone inom
+läkarekonsten redan förlorat allt förtroende och förmodligen icke
+förtjenar större inom statshushållningen.
+
+Lemna vi således för ögonblicket den luftiga optimismen med dess vackra,
+men opålitliga bilder och liknelser för att i stället söka leta oss fram
+på sakförhållandenas fasta mark, faller det genast i ögonen att
+emigrationen, äfven rent ekonomiskt taget, medför en dubbel förlust.
+
+Den innebär en förlust först och främst af kapital. Sjelfva resan är
+kostsam, och alldeles utan tillgångar kan utvandraren, helst under den
+första tiden af sin vistelse i främmande land, svårligen taga sig fram.
+De penningar, han sålunda medför ur landet, äro i allmänhet förlorade
+för detta. Och en dylik kapitalförlust inträffar äfven der, hvarest man
+i förstone kunde tro, att det blott är fråga om ett ombyte af egare. Om
+en person säljer gård och grund och beger sig till Amerika, lemnar han
+visserligen sjelfva jorden qvar och äfven åbyggnaderna, men han lemnar
+dem ej som present till efterträdaren eller till staten, utan den förre
+får naturligtvis betala dem med ett kapital, som han antingen förut haft
+placeradt på annat håll eller ock upplånat: i båda fallen minskas
+tydligen landets rörliga förmögenhet med ett jemt lika stort belopp, som
+köpeskillingen utgjorde, eller åtminstone den del deraf, som återstår,
+sedan skulder och inteckningar blifvit gäldade. Denna sida af saken har
+den fördelen att för alla vara tydlig och klar, men det är nog icke skäl
+att lägga en allt för stor vigt vid den. Flertalet emigranter utgöres af
+arbetsfolk och tjenstefolk[6] fattigt folk med ett ord, många äro
+dessutom minderåriga: båda dessa orsaker medföra, att utvandrarnes
+kapitalförmögenhet, i medeltal per individ beräknad, ej uppgå till någon
+synnerligen hög summa. Enligt en några år gammal uppgift,[7] som skall
+härröra från en väl underrättad person i Amerika, kan man på sin höjd
+antaga, att i medeltal hvarje utvandrare medför 100 kr. i reda penningar
+jemte ett litet förråd af bohagsting.[8] Läggas härtill resekostnaderna,
+skulle man visserligen på detta sätt för de senaste två årens utvandring
+komma till en summa af 20 millioner kr., äfven med fästadt afseende på,
+att ej alla dessa utvandrare begifvit sig till Amerika; men denna summa
+bör i förhållande till utvandrarnes stora antal snarare förvåna genom
+sin litenhet än tvärtom. För öfrigt får man härvid ej glömma att göra
+skäligt afseende på de penningsummor, som i form af hemsända
+resebiljetter, understöd åt hemmavarande anhöriga eller återbetalande af
+gjorda penningförskott komma landet till godo, och hvilka åtminstone
+under goda år lära uppgå till flera millioner. Den stora utvandringen af
+tjenstehjon och andra obemedlade personer låter i sjelfva verket
+svårligen på annat sätt förklara sig än så, att mångens reskassa till
+större eller mindre del utgöres af upplånade penningar, som efter
+framkomsten återbetalas.
+
+Det är också icke så mycket öfver den direkta kapitalförlusten, som de
+beklaga sig, hvilka med oblida ögon betrakta utvandringen; utan deras
+klagomål gälla i främsta rummet den oerhörda förlust af arbetskraft, som
+genom emigrationen tillskyndas landet. Och att denna förlust är betydlig
+följer omedelbart af hvad ofvanför sagts om utvandrarnes ålder samt af
+den omständigheten, att flertalet bland dem tillhöra en samhällsklass,
+för hvilken maklig hvila och sysslolöshet merendels äro okända ting.
+
+Här möta oss likväl på nytt optimisterna, denna gång rustade med skäl,
+hvilka väl äro värda vår uppmärksamhet. Om verkligen, invänder man,
+landet behöfver all denna arbetskraft, hur kommer det då till, att det
+alls ej förmår betala den med ett pris, som kunde göra det för
+utvandraren lönande att stanna hemma. Detta icke blott vore tänkbart,
+utan skulle på grund af lagen om tillgång och efterfrågan med
+nödvändighet inträffa, derest verkligen utvandringen beröfvade landet en
+sak, som det hade behof af och kunde med fördel använda.
+
+I den förträffliga, ehuru blott allt för kortfattande monografi öfver
+utvandringen, som finnes intagen i W. E. Svedelius' år 1875 utgifna
+Studier i Sveriges Statskunskap, finnes denna uppfattning med eftertryck
+framhållen i bl. a. följande ord: "Frågan om det afbräck, som
+fäderneslandet lider genom utvandringen, låter sig slutligen bäst
+besvaras med en annan fråga, som skulle kunna sålunda uttryckas: har det
+då blifvit tomt i Sverige efter dem, som reste bort? Skulle så vara att
+något synnerligt tomrum icke märkes, måste detta vara ett tecken att de,
+som reste, icke voro oumbärlige. Utvandringen framställer sig då icke
+såsom en afgjordt ond sak ... och man bekymrar sig icke deröfver, men
+man tackar Gud, som skapat verlden så stor, att utrymme icke saknas i
+andra länder för dem som funno sitt fädernesland för trångt.--Skulle det
+åter", fortsätter författaren, "börja visa sig, att när bonden reste
+till Amerika, föll hemmanet i ödesmål, emedan ingen fans, som upptog det
+lediga hemmansbruket, eller att verkstäder måste stängas eller
+arbetsföretag afstadna emedan arbetande armar ej mera finnas eller att
+arbetslöner stegrades till en orimlig höjd, icke i följd af andra
+orsaker, men blott derför, att arbetarnes antal hade blifvit allt för
+ringa, eller att priserna på vanliga förnödenheter sjönko till vanvärde,
+emedan konsumenter saknades, då", menar författaren,--"vore det en
+obegriplig sak, om icke utvandringen afstadnade, ty krafterna, som hade
+satt den samma i gång, hade då upphört att verka".[9]
+
+Det ligger en betydlig styrka i dessa anmärkningar, och, ehuru de,
+såvidt jag förstår, endast omfatta en sida af saken, äro de likväl, från
+denna sida sedda, omotsägliga. Den säkraste och mest omedelbara verkan
+af utvandringen är, att den minskar konkurrensen bland arbetarne och
+derigenom höjer arbetslönerna eller, om dessa redan äro stadda i
+sjunkande, motverkar deras ytterligare sänkning; vidare, ehuru de
+hemmavarande arbetarne sålunda bli i tillfälle att öka sin konsumtion,
+bör likväl minskningen i antalet konsumenter medföra, att priset på alla
+sådana förnödenheter, som icke helt och hållet äro beroende af
+prisställningen på den utländska marknaden, varder billigare. Båda dessa
+omständigheter innebära påtagligen en afgjord fördel för den stora
+massan af befolkningen, och, ehuru deras verkan på de klasser i
+samhället, som till större eller mindre del lefva af andras arbete, i
+allmänhet ej är lika fördelaktig (om ej derigenom att utgifterna för
+fattigvården förminskas), måste dock inför ett opartiskt omdöme
+fördelarne härvid anses vida öfverväga olägenheterna. Alltför tvära
+omkastningar kunna måhända vara skadliga, i hvilken riktning de än gå,
+men sådana skola endast undantagsvis kunna förorsakas af
+utvandringen,[10] och i det hela vill det förefalla mig, som skulle de,
+hvilka från den nu omnämda synpunkten beklaga utvandringen, härvid
+hufvudsakligen ledas af den mycket misstänkta patriotism, som framför
+arbetarens, framför den lefvande menniskans välfärd sätter den
+utveckling af landets jordbruk och industri, som nu tyvärr icke kan ske,
+men skulle vara tänkbar, om vi blott egde "rikligare tillgång på billig
+arbetskraft". Men de, som så tänka--och de äro beklagligtvis icke
+få--borde, synes det mig, helst undvika att högt uttala sin mening. I en
+tid af ett jäsande och tör hända icke alldeles oberättigadt missnöje
+bland samhällenas mindre lyckligt lottade klasser, kan man ej vara nog
+försigtig i sina uttalanden, framför allt om man hyllar åsigter, hvilka
+på ett så slående sätt påminna om den argumentation, som af
+nordamerikanska sydstaternas plantageegare på sin tid framhades till
+försvar för slafveriets bibehållande. Dessa voro på intet sätt besjälade
+af ett onaturligt begär att plåga och förtrycka, de uttalade helt enkelt
+den förmodan--som omständigheterna sedan bekräftat--att det i framtiden
+ej skulle varda dem möjligt att mot någon rimlig dagspenning förmå frie
+arbetare att åtaga sig de sysselsättningar, hvartill de nu kunde tvinga
+sina slafvar. Följden häraf måste blifva, att en del plantager finge
+nedläggas, eller åtminstone produktionen på dem bedrifvas i inskränkt
+skala, allt till oersättlig förlust för--landet. Idel patriotiska
+känslor således äfven här.--Så länge det står fast, att det, som för den
+ene utgör billig arbetskraft för den andra betyder svältlön och
+otillräcklig näring, och intill dess vi få höra yrkandet om den billiga
+arbetskraftens förmåner framställas af någon, för hvilken det kan komma
+ifrågaatt _sjelf_ tillhandahålla denna billiga arbetskraft--intill dess
+torde allt dylikt tal med skäl böra betraktas såsom en yttring af den
+sida i vår menskliga natur, hvilken hvar och en, som lefver i ett
+samhälle, gör icke blott rätt utan äfven klokt i att i möjligaste mån
+hos sig undertrycka.
+
+       *       *       *       *       *
+
+Vore nu utvandringens konto--nämligen hvad dess inflytande på landet
+beträffar--afslutadt med denna sista post, så kunde man ju tycka, att
+"credit"-sidan i det hela ställer sig ganska fördelaktig. Den förlust,
+som tillskyndas landet genom de summor, hvilka utvandrarne föra med sig,
+är icke större, än att den åtminstone under vissa år fullkomligt
+uppväges af de hemsända penning-remissorna, och den förlust af
+arbetskraft, hvaröfver man klagar, visar sig vid närmare påseende
+innebära en bestämd fördel för de talrika klasser i samhället, hvilkas
+ekonomiska utsigter stiga och falla med arbetslönerna.
+
+Men saken har beklagligtvis äfven en annan sida. Det gifves ännu ett
+"debet", och innan vi granskat detta, kunna vi ej säga oss ega en klar
+öfverblick af den verkliga ställningen. Det är sant, att, om vi hafva
+ett öfverflöd af arbetskraft, kunna vi utan skada afvara en del deraf;
+men å andra sidan: hafva vi, eller har landet denna arbetskraft
+_gratis_, efter det så liberalt kan dela med sig deraf åt andra
+nationer? Detta skulle vara händelsen, om den arbetare, som lemnar oss i
+dag, i fjor hade kommit till oss direkt från himlen eller från utlandet.
+Visar det sig åter, att landet icke utan stora och måhända oerhörda
+kostnader har kunnat åt sig uppfostra denna arbetskraft, hvaraf det nu
+ej har behof, då är det tydligen hit, som frågans ekonomiska tyngdpunkt
+förflyttar sig, och det betyder härvid litet eller intet, att
+utvandringen vid den tidpunkt, då den af omständigheterna framkallas,
+kan innebära en verklig lättnad för landet. Ett exempel skall tydliggöra
+detta förhållande. Antagom, att en person har användt ett stort kapital,
+eget eller andras, på uppbyggandet af ett industrielt etablissemang,
+t. ex. en ångqvarn, och det visar sig, att när qvarnen är färdig och skall
+sättas i gång, finnes i trakten ej tillräcklig mäld för dess drifvande;
+då blir det ju i det hela en temligen underordnad fråga, huruvida han nu
+gör klokare i att nedrifva verket och försälja maskinerna eller att
+fortsätta att drifva rörelsen, men då utan vinst--den hufvudsakliga
+skadan är redan skedd och kan ej afhjelpas; den bestod deri, att han
+utan tillräckligt förutseende nedlade kostnader på ett företag, som till
+sist visade sig vara af ingen nytta.
+
+Menniskan är, såsom naturfilosoferna ofta anmärkt, vid sin födelse den
+svagaste af alla skapade varelser. Många år förgå--och dessa blifva med
+en stigande civilisation allt flera--innan ynglingen eller flickan sjelf
+förmår att förvärfva sitt uppehälle, och under hvilka de helt och hållet
+eller delvis äro beroende af den föregående generationens omsorger. Den
+uppfostran och vård, som sålunda kommer det uppväxande slägtet till
+godo, är att betrakta såsom ett förskotteradt kapital, som det en gång
+måste återbetala, hufvudsakligen genom att i sin tur sörja för en
+följande generation. För hvarje individ, som lemnar riket (eller ock
+afgår med döden) innan han ännu hunnit gälda sin andel i denna skuld,
+tillskyndas uppenbarligen landet en förlust genom det kapital, som på
+honom blifvit nedlagdt men ej återbetaldt.
+
+Det är ej lätt att skaffa sig ens en ungefärlig föreställning om, hvad
+en persons uppfostran i medeltal har kostat, då han är fullkomligt i
+stånd att försörja sig sjelf, hvilket inom den klass, hvarom här
+alltjemt är fråga, nämligen kroppsarbetarnes, i synnerhet på landet, kan
+anses inträffa vid fylda 15 år. På grund af frågans stora intresse har
+jag likväl sökt uppställa en öfverslagsberäkning i denna riktning, hvars
+enda anspråk är att ej öfverdrifva det verkliga förhållandet.
+
+I en af den danska nationalekonomen W. Scharling författad uppsats,
+hvarur ett utdrag för någon tid sedan fans infördt i flera svenska
+tidningar, anföres bland annat, att i en familj i Danmark, som
+utan att lida verklig nöd dock befinner sig i torftiga vilkor,
+underhållskostnaden för hvarje barn kan anses stiga till omkring 100 kr.
+årligen. Hur obetydlig denna summa än kan synas, är den dock sannolikt
+mycket för hög för att kunna läggas till grund för en beräkning, som
+afser våra egna förhållanden. Då nämligen, såsom förut är nämdt, äfven
+under goda år hela årsinkomsten (lön och stat) för en arbetare på landet
+endast uppgår till omkring 400 kr., och för en piga i bästa fall till
+omkring 225 kr., är det tydligt, att i en arbetarefamilj på landsbygden
+sammanlagda värdet af mannens och hustruns arbete ej kan uppskattas
+högre än till mellan 6- och 700 kr.[11] Men under sådana omständigheter
+vore det ju för dem en ren omöjlighet att utan bistånd af fattigvården
+uppföda en skara af fem eller sex barn, derest hvarje barn droge en
+årlig medelkostnad af 100 kr.--och fem eller sex barn i den fattiges hem
+är i många trakter af vårt land snarare regel än undantag. Nedsätta vi
+deremot strax kostnaden till hälften eller 50 kr., så skall ingen längre
+kunna påstå, att denna summa är för hög; om man besinnar, att i fall
+utgiften för kläder och skodon häri får anses ingå med 10 kr. om året,
+återstår för bekostande af födan endast 11 öre om dagen. I sjelfva
+verket torde dessa belopp vara alltför små, men om de betraktas som
+medeltal, utjemnas förhållandet något deraf, att barnen åtminstone efter
+10 eller 12 års ålder få i ej obetydlig mån sjelfva bidraga till sitt
+uppehälle. Vid sidan af detta mer än torftiga underhåll, hvilket dock är
+allt, hvad fattiga föräldrar i vårt land hafva att gifva sina barn,
+derest de ega ett tillräckligt antal sådana, förefalla de summor, som af
+staten och kommunerna utgifvas för det uppväxande slägtet, såsom
+jemförelsevis frikostigt tilltagna. Om man nämligen för de senaste åren
+dividerar utgiftsstaten för landets samtliga folkskolor med antalet barn
+i skolåldern, befinnes, att staten och församlingarna gemensamt utgifva
+omkring 13 kr. årligen för hvarje skolbarn. Antaga vi för att få en rund
+summa, att äfven föräldrarna bidraga med ett par kronor årligen till
+hvarje barns undervisning, så skulle följaktligen 65 kr. utgöra
+årskostnaden för ett barn i skolåldern, uppfödt på landsbygden och i de
+tarfligaste förhållanden.
+
+Man kunde tycka, att omkostnaden för ett barn i spädare år borde vara
+mindre, men detta torde knapt vara fallet. Här tillkommer nämligen en
+annan faktor: skötsel och vård, hvars värde ej får underskattas, då man
+vet, hur stor del af modrens arbetstid tages i anspråk för det
+omsorgsfulla skötandet af ett spädt barn; något som äfven indirekt
+bekräftas genom den stora dödligheten i fabriksdistrikter, der mödrarna
+genom att sjelfva nödgas arbeta i fabrikerna ej kunna egna sina små
+erforderlig omsorg. Antaga vi således 65 kr. såsom årlig medelkostnad
+för en persons fysiska och andliga uppfostran inom de fattigaste
+klasserna,[12] så har vid fylda 15 år en summa af i rundt tal 1,000 kr.
+blifvit honom påkostad, och detta är följaktligen det minsta belopp, som
+han har att utöfver sitt eget uppehälle förtjena genom sitt arbete,
+derest ej hans existens skall anses innebära en förlust för det
+allmänna.[13]
+
+För att nu finna det uppfostringskapital, som genom de två sista årens
+utvandring kan anses ha gått förloradt, vore det ännu ej rätt att
+multiplicera de nämda 1,000 kronorna med hela antalet utvandrare. Detta
+skulle vara berättigadt, derest alla utvandrarne befunne sig i åldern
+15-25 år, ty personer i denna ålder hafva i allmänhet ännu ej börjat att
+arbeta för andras uppehälle, om ej genom för framtiden afsedda
+besparingar (hvilka de naturligtvis medtaga vid afresan) och deras egen
+uppfostran är afslutad. För alla andra åter måste ett afdrag göras: för
+barn under 15 år derför, att på dem ännu ej hela uppfostringskapitalet
+blifvit användt; för personer öfver 25 år, derför att dessa kunna anses
+hafva till större eller mindre del återbetalt samma kapital. Under
+förutsättning att fördelningen i åldersklasser bland emigranterna under
+de sista två åren varit densamma, som de föregående decenniernas
+utvandrarstatistik angifver, visar en enkel beräkning,[14] att, om
+utvandraren mellan 15 och 25 år tages till värdeenhet i ofvan antydda
+mening, motsvarar en utvandring af 100,000 personer omkring 70,000
+dylika värdeenheter, eller med andra ord: 70 millioner kronor utgör
+efter en synnerligen låg uppskattning det kapital, som har gått för
+landet förloradt genom 1880 och 1881 års utvandring.
+
+Naturligtvis är en dylik förlust icke att uppfatta på alldeles samma
+sätt som de, hvilka drabba ett land genom felslående af dess skörd eller
+dermed jemförliga olyckor. De utgifter, hvarom här är fråga, ligga ju i
+allmänhet temligen långt tillbaka i tiden; återbetalandet skulle
+efterhand hafva försiggått i den närmaste framtiden, men att ett sådant
+återbetalande i verkligheten komme att ega rum, äfven om utvandrarne
+stannat hemma, är långt ifrån gifvet. Motsatsen är snarare att förmoda,
+ty, derest utvandringen har sin orsak i ett öfverflöd på arbetskraft,
+skulle följden af de nu emigrerades qvarstannande i hemmet antagligen
+blifva, att ett motsvarande antal af landets invånare finge inskränka
+sig till att med sitt arbete förvärfva blott sitt eget uppehälle och
+följaktligen ända till sin död qvarstå såsom samhällets gäldenärer i
+ofvan antydda mening. Genom sjelfva utvandringen förlorar landet i
+sådant fall egentligen ingenting, utan denna är då i verkligheten blott
+att betrakta såsom konstaterandet af en redan liden förlust,
+afskrifningen af en rent nominel tillgång, hvilken en gång blifvit
+bokförd till ett värde motsvarande kostnaden, men som, när den skall
+realiseras, visar sig mer eller mindre värdelös.
+
+Vore derför den nu försiggångna utvandringen ett enstaka fenomen, hvars
+upprepande man ej behöfde befara, så kunde det väl med skäl sägas, att
+de nu antydda förhållandena icke förtjena större uppmärksamhet, än man i
+allmänhet är böjd att skänka ett redan öfverståndet lidande; men
+beklagligen rättfärdigar ingenting en dylik förhoppning. Om än
+utvandringen för ögonblicket torde hafva kulminerat, har den dock
+säkerligen ej afstannat för alltid; med ledning af de senaste
+decenniernas erfarenhet torde vi snarare få göra oss beredda på en
+fortsatt emigration af i medeltal åtminstone 20,000 personer årligen. Är
+denna förmodan grundad, leder en betraktelse af samma slag som den nyss
+genomförda till det resultat, att vi äfven för närvarande årligen
+utgifva en summa af allraminst 14 millioner kr. för intet annat ändamål
+än att åstadkomma en framtida emigration.
+
+Man är nu sannolikt trött på siffror och skall måhända till och med
+förebrå mig att hafva velat inskränka spörsmålet om utvandringens
+betydelse för vårt land till en naken penningfråga, under förgätande af
+alla högre, ideela synpunkter. Enligt mångens påstående ligger det ju
+något för vår patriotiska stolthet i hög grad tilltalande i den
+föreställningen, att vårt lilla folk tager en så betydande del i det
+storartade kulturarbete, som i våra dagar försiggår på det vestra
+halfklotet. Härvid synes man likväl ej betänka, huru föga de personer,
+som utvandra från vårt land, i allmänhet äro egnade att föra
+civilisationen framåt. Med frånräknande af ett enda lysande undantag har
+man just icke sport, att någon till Amerika utvandrad svensk derstädes
+lyckats förvärfva, hvad man plägar kalla ett namn. Dock, hvad som icke
+sker i första generationen kan möjligen inträffa i den nästa[15] och man
+skall måhända tycka, det dessa förmodade frukter af emigrationen väl
+uppväga de pekuniera uppoffringar derför, som vi nu få vidkännas. Men
+hvilka "vi"? Beklagligtvis utgår, såsom ofvan antydts, endast en mindre
+del af utgifterna för emigranternas uppfostran ur det allmännas kassor,
+under det större delen af denna egendomliga pålaga, såsom det ofta
+plägar ske, drabbar just dem, hvilka minst äro i stånd att bära den. Det
+är genom tusentals fattiga föräldrars mödor och försakelse,--försakelse,
+märk väl, ej blott af beqvämlighet och vällefnad, men af snart sagdt
+alla lifvets ädlare sysselsättningar och intressen, som
+utvandrarkontingenten åvägabringas, och om dessa föräldrar äro mindre
+känsliga för den ära de tillskynda sitt fädernesland genom att bidraga
+till Amerikas civiliserande, bör detta måhända ej räknas dem till last,
+då de ju just för den sakens skull få eftersätta så mycket af sin egen
+civilisation. Om ett träd sätter alltför rikligt med frukt, utmattas det
+lätt sjelft dervid; på samma sätt torde utvandringen eller rättare de
+sociala vanor, som föranleda den, vara att anse som en af de mäktigast
+bidragande orsakerna till det sorgliga, men påtagliga förhållandet i
+nutiden, att de fattigaste klasserna i samhället så föga eller alls
+intet varda delaktiga af det framåtskridande i odling och lefnadssätt,
+hvaraf vår tidsålder berömmer sig. Verlden går framåt, men de blifva
+efter, de ha ej tid att taga del i civilisationens vare sig arbeten
+eller fröjder: de hafva så brådt med att uppföda nya varelser, åt hvilka
+de ej ens skola kunna bereda en lott, jemförlig med sin egen. De äro
+proletärer, de förblifva proletärer, och de anstränga sig ända till
+blods för att framalstra nya proletärer eller--när det vill sig
+väl--emigranter.
+
+      *       *       *       *       *
+
+I ordningen följer nu, att för ett ögonblick ledsaga utvandraren till
+hans nya hemland och tillse, huru det går honom der. Beklagligtvis äro
+de underrättelser man eger om de svenske utvandrarnes ställning i
+Amerika, i allmänhet både knapphändiga och hvarandra temligen
+motsägande. Till någon del torde väl detta bero på svårigheten att
+inhemta noggranna underrättelser om en hand full menniskor, kringströdda
+öfver en vidsträckt yta och uppblandade, äfven der de mest hålla sig
+tillsamman, med en mängd folk af andra nationaliteter samt infödda. Men
+i det hela torde dock berättelsernas bristande öfverensstämmelse häntyda
+på, att emigranternas lif i verkligheten företer stora motsatser och
+stora vexlingar, att den invandrade främlingens ställning, om än under
+normala förhållanden långtifrån dålig, dock vida mer än den infödde
+amerikanarens är blottstäld för de konjunkturernas vindkast, som ej i
+något land helt och hållet uteblifva. Detta är för öfrigt nästan
+sjelfklart. De platser inom industrien, som en för ögonblicket stegrad
+spekulation framkallat, och hvilka man, när minskning blir nödvändig,
+först indrager; en tillfällig arbetsförtjenst vid jordbruket, hvilken
+upphör, när skörden är afslutad: dylikt skall i allmänhet varda den
+nykomnes lott. Vill han sjelf nedsätta sig som jordbrukare, kan han med
+sina ringa tillgångar ofta endast komma i besittning af de längst ute i
+ödemarken belägna "homestead"-landen, der jordbruket äfven under goda år
+nätt och jemt bär de dryga transportkostnaderna: ett prisfall på
+landtmannaprodukter eller en förhöjning af jernvägstaxorna, och vinsten
+förvandlas i förlust.[16] För honom återstår då endast att öfvergifva
+den farm, på hvilken han redan nedlagt penningar och arbete för att om
+möjligt söka skaffa sig en bättre, hvartill han dock har så mycket
+mindre utsigt att lyckas, som lagen, sedan nybyggaren lemnat den jord
+han först förvärfvat, icke längre på lika billiga vilkor medgifver honom
+upptagandet af nytt land. Att stanna qvar är emellertid ogörligt; han
+måste på nytt sätta ut "prärieskonerten", begifva sig af med familj och
+husgeråd instufvade i en af dessa med soltält öfverdragna vagnar, hvilka
+i ofvannämda ärende stadda så ofta möta den resande på hans väg öfver
+prärien, hvar och en gömmande i sitt inre en myckenhet af svikna
+förväntningar och en liten rest af ovisst hopp.--Så gästfri är
+naturligen icke amerikanaren, att hän skulle medgifva den sjelfbjudne
+främlingen företräde framför husets egna barn; utan längst nere vid
+bordet får denna taga plats, och är maten rikligt tilltagen, får nog
+äfven han sin del, men inträffar förknappning, händer det lätt, att när
+turen kommer till honom att taga, äro faten redan tomma.
+
+Rätt betecknande i detta afseende äro ett par uppsatser rörande
+utvandrarnes ställning i Amerika, som finnas intagna i en för några år
+sedan utgifven svensk tidskrift.[17] I den förra af dessa uppsatser, som
+skrefs år 1873, skildras emigrantens ställning såsom i det hela mycket
+gynsam, han hade endast att förfara med försigtighet och omtanke, taga
+sig till vara för svekfulla agenter och värfvare, och allt skulle gå
+väl; det heter till och med att "de fall, när någon, som utvandrat utan
+öfverdrifna förväntningar, men med frisk vilja och någorlunda
+arbetsduglighet, haft grundad anledning att klaga öfver sitt öde, äro
+lätt räknade". Men mot slutet af nämda år inträffade, som bekant, i
+Amerika en ekonomisk kris, hvars verkningar med dubbel våldsamhet måste
+ha drabbat de element i befolkningen, som ännu ej fått fast fot i det
+nya hemlandet; och i den tidskriftsuppsats, hvari ämnet följande år
+återupptages är allt som med ett trollslag förändradt. De färger, hvari
+den olycklige emigrantens öde nu skildras, äro i sanning så mörka, att
+man måste fråga sig, huruvida det ej för det lyckligtvis ej synnerligen
+betydliga antal utvandrare, som detta år lemnade vårt land för att
+begifva sig öfver Atlanten, hade varit bättre, om de förgåtts i öppna
+hafvet i stället för att landa på en kust, der endast en snabb undergång
+väntade dem. Ty af hvad förut blifvit sagdt om utvandrarnes medförda
+kapitalförmögenhet, lär vara klart, att, om det för mången är svårt nog
+att komma åstad till Amerika, varder det för än flera en ren omöjlighet
+att återvända hem. Men hurudan en mans och ännu mer en qvinnas lott
+under dylika omständigheter måste blifva, derom är ej af nöden att orda;
+då jag ej har till uppgift att söka anslå känslosamhetens strängar, så
+framt de ej vid blotta omnämnandet af så sorgliga förhållanden af sig
+sjelfva vibrera.--Man skall måhända säga, att utvandraren har sin egen
+sorglöshet, sin dumdristighet att tacka för utgången. Men äfven om detta
+utan all inskränkning vore sant, minskar det tydligen på intet sätt det
+svåra i hans belägenhet; ej heller borde det kunna förringa vårt
+medlidande, eller kanske hellre vår känsla af ansvar, om vi blott
+besinna, huru litet af förutseende och klok beräkning, man har rätt att
+vänta hos personer, tillhörande en samhällsklass, som af den hårda
+nödvändigheten ständigt tvangs att lefva ur hand i mun. Liksom gamla
+soldater blifva de likgiltiga för faran genom att ständigt hafva den för
+ögonen.--För öfrigt ligger också i denna naiva sorglöshet något ädelt
+och rörande. En person, som för ej länge sedan vid ett besök i Liverpool
+sammanträffat med några svenska emigranter, berättade för mig åtskilliga
+rätt betecknande drag, bland hvilka ett par, trots sin obetydlighet här
+må anföras. De ifrågavarande utvandrarne voro ett antal män, simpla
+arbetskarlar från olika delar af landet, hvilka på resan slagit följe.
+Ingen af dem kunde ett ord engelska, men denna bekymmersamma
+omständighet vållade dem ej den ringaste oro. De reste ju till Amerika
+för att arbeta, ej för att hålla tal, och hvartill behöfdes då kunskap i
+främmande språk? Sitt resgods hade de aflemnat i Göteborg; hvart det
+sedan tagit vägen, derom egde de ingen aning. De litade i detta afseende
+på agenten, hvilket antagligen var det klokaste, då sannolikt intet val
+förefans. Den ekipering de sjelfva medförde var också af enklaste slag;
+det mest anmärkningsvärda deribland utgjordes af en blomkruka med en
+halft förvissnad Calla uti, hvilken en af dem bar på armen. Denna hade
+han medfört hemifrån och skulle nu i dess sällskap anträda resan öfver
+verldshafvet. Det är ej godt att veta, i hvilken afsigt han belastat sig
+med en så föga nödvändig artikel--min sagesman förmodade skämtsamt, att
+han ämnade rikta det nya landets flora med en derstädes okänd art--men
+mera sannolikt synes, att han vid afresan ej kunnat förmå sig till att
+låta blomman hemma borttvina af brist på skötsel; och är denna förmodan
+riktig, torde denna utvandrare åtminstone ej hört till det slaget, som
+lemna hustru och barn efter sig i elände. Vi önska honom lycka med sin
+Calla; under resan torde den väl komma att vålla honom åtskilligt
+besvär, men när han slutligen efter talrika vedermödor fört den oskadd
+fram till sitt nya hem i Kansas eller Minnesota, kan han ju berömma sig
+af att i blomman och i den mull, som omger dess rötter, hafva medfört
+ett stycke af fosterjorden! Ett mycket litet stycke visserligen, men,
+äfven om han stannat hemma, är det just ej troligt, att han någonsin
+skulle hafva lyckats förvärfva ett större...
+
+Emigrationen till Amerika, utgör, såsom förut är nämdt, den ojemförligt
+största delen af den svenska utvandringen. Vid sidan af den pågår likväl
+äfven en annan utvandring, som, om än till antalet mindre betydande och
+äfven i öfrigt företeende vida anspråkslösare former, dock på grund af
+de sorgliga eller rent af ruskiga förhållanden, hvarmed den står i
+samband, måhända i lika hög grad som den amerikanska är förtjent af en
+allvarlig uppmärksamhet. Jag menar den beryktade utvandringen och den
+kanske ännu mer beryktade återinvandringen af svenskt tjenstfolk, som
+från de södra provinserna af vårt land begifva sig ut att söka arbete i
+Danmark och Nordtyskland.[18] Offentliga myndigheter och enskilda
+personer hafva ofta och med eftertryck ifrat mot denna utvandring, som
+genom sina följder onekligen närmar sig till en riksskandal, men i de
+bortresandes hemtrakter betraktas den, efter hvad man försäkrat mig, ej
+med oblida ögon, emedan kommunerna på detta sätt för en tid befrias från
+några af sina sämsta element. Det är nämligen, såsom man lätt förstår,
+icke förmögna hemmansegares söner och döttrar, som låta locka sig ut i
+främmande land att der tjena mot en lön, som föga om ens något
+öfverstiger, hvad som erbjudes här hemma. Utan det är gemenligen
+socknarnes värsta afskrap, barn uppväxta i de sämsta hem, och af hvilka
+ej annat kan väntas, än att de skola träda i sina fäders och mödrars
+fotspår; och man är glad att tills vidare varda dem qvitt. Vanligen
+återkomma de dock efter några år, och nu blir gerna den sista villan
+värre än den första. Ynglingarna hafva under sitt kringstrykande
+lefnadssätt oftast insupit råa och förderfvade seder, och, hvad de unga
+qvinnorna beträffar, heter det i en embetsberättelse rörande denna
+angelägenhet, att de "vanligen återvända hem, häfdade och vanärade".[19]
+Under de senare åren har det upprepade gånger händt, att återresan skett
+medelst fångskjuts och under de mest hjertslitande omständigheter. Om vi
+i tankarne följa en dylik ung qvinnas lefnadsbana, upprullar sig för
+våra blickar en sådan följd af dystra och förtviflade taflor, att
+inbillningen svårligen kan skapa något mera upprörande. Uppfödd i ett
+hem, som knappast i något afseende motsvarar de föreställningar, vi äro
+vana att förbinda med detta ord, i ett hem, der torftigheten i den
+andliga omvårdnaden endast kan jemföras med den materiela
+bristen,--sjelf måhända frukten af en af dessa lösliga förbindelser, som
+äfven på landsbygden numera äro så sorgligt allmänna, omfattar hon med
+ifver hvarje tillfälle, lika godt hvilket, att komma bort från en trakt,
+der hon under hela sin uppväxt öfverallt mötts af ovilja och förakt. Om
+några äregiriga förhoppningar lär föga kunna vara tal; om hon gjort sig
+några sådana, skola de blott alltför snart komma på skam. Hennes arbete
+är på det ställe, dit hon kommer, hvarken mindre tungt eller mera
+ansedt, än hvad hon förut varit van vid; dertill kommer det nedtryckande
+i att nödgas lik en döfstum färdas i en omgifning, af hvars språk, vore
+det blott genom en ringa dialektolikhet skildt från hennes eget, hon
+länge ej förstår en stafvelse. Småningom, vi vilja antaga det, repar hon
+dock mod, menniskorna äro vänliga mot henne, troligen långt mer än
+fallet varit i hennes hembygd; af det främmande tungomålet har hon
+omsider lärt sig åtminstone hvad "hübsches Mädchen" betyder--och har hon
+på sin lott erhållit något af den stolta nordiska skönhet, hvilken
+särdeles i de här ifrågavarande trakterna ej sällan påträffas bland vår
+allmoges döttrar, slår det ej fel, att hon skall få höra detta uttryck
+ofta. Till sist inbillar hon sig måhända, att någon, som använder det,
+dermed menar något mera eller bättre än en tom artighet--och från detta
+ögonblick är hennes öde besegladt. Ty hon befinner sig, det är
+öfverflödigt att påminna derom, ej i alldeles samma belägenhet, som
+hennes systrar bland de lyckligare lottade: dessa kunna, om de få lust
+dertill, utan fara låna sitt öra åt smickrets alla retelser, låta utströ
+för sina fötter den beundrande vältalighetens blomster, vissa att alltid
+i rätta ögonblicket kunna draga sig tillbaka inom sköldborgen af sin
+hägnande familj--men om en dylik stackare endast "räcker djefvulen ett
+finger, griper han strax efter hela handen". Hon blir mor.
+Moderskärlekens fröjder äro, påstår man, äfven under de gynsammaste
+yttre förhållanden blandade med mångfaldig bitterhet; med hvilka känslor
+skall då den afvakta sin stund, som befinner sig ensam bland främlingar,
+utan tillgångar, utan att en vänlig hand räckes henne till hjelp i det
+ömmaste ögonblick?--Att vid domstolarne utkräfva de rättigheter, som
+lagen i de flesta länder ännu tillerkänner henne, dertill saknar hon
+måhända mod eller förmåga, och sedan hon en tid med ringa framgång
+försökt sig på det konststycket att jemte sitt eget lif uppehålla ännu
+ett annat, möter henne slutligen samhället, till hvars barmhertighet hon
+ser sig hänvisad, i skepnaden af en gendarm, som med fångtransport skall
+forsla henne till det ställe, som hon under nuvarande omständigheter,
+sist bland alla på jorden ville återse, nämligen hembygden. Ej
+osannolikt är hennes belägenhet vid ankomsten till fäderneslandet af det
+uppseendeväckande slag, som på sista tiden stundom gifvit anledning till
+tidningsartiklar, i hvilka det ljungas mot "tyskarnes hänsynslöshet",
+hvilka ej finna sin räkning vid att med oss dela en fattigbörda, hvaraf
+åtminstone halfparten, så kan det tyckas, rätteligen borde tillkomma
+dem. Häraf har hon dock begripligtvis ingen fördel: det är ej mycket
+troligt, att diplomaternas pennor för hennes skull skola sättas i
+rörelse; resan fortsattes till hemmet, och dermed är hennes korta saga
+slut. Ty resten deraf eger ej mycket intresse: huru hon med sitt barn,
+eller sina barn inqvarteras i fattigstugan, ett mål för sina
+olyckskamraters gäckeri, för allt hvad småsinnet och elakheten eger mest
+kränkande och nedsättande; huru hennes lif, derest hon ej, hvilket är
+troligast, snart sjunker än djupare, förflyter under ett hopplöst
+släparbete och ett lika hopplöst grubbel, öfver hvad hon dock i grunden
+förskyllat, efter en så oerhördt grym lott, ett så outsägligt elände
+drabbat henne, henne framför andra. Fåfäng fråga! Skrifver icke
+apostelen Paulus, att "en krukomakare har makt att skapa ett kar till
+heder, ett annat till vanheder"?--Mycket mer måste då detta vara fallet
+med den upphöjda rättvisa, hvars synliga representant på jorden är
+samhället...
+
+Det är ej blott till vårt medlidande, som en ur verkligheten hemtad
+bild, sådan som den här tecknade vill tala. Den vill också komma oss att
+besinna, det vi äro på väg att förlora något, som borde vara oss alla
+lika dyrbart, jag menar vår nations goda namn och rykte. Om vi anse oss
+ha skäl att klaga, att våra grannländer på ett orättmätigt sätt pålägga
+oss något af sin egen fattigbörda, med hvilka ögon skola väl dessa
+betrakta ett land, och hur skulle vi sjelfva bedöma ett sådant, som
+årligen i hundratal utsänder sina döttrar för att hos grannarne låta
+bruka sig till skörlefnad? Här om någonsin borde vår patriotiska känsla
+finna sig berörd, om denna känsla eljest är mottaglig för något annat än
+smicker. Af våra landsmän befinna sig i främmande land ett antal, som
+rätt snart torde uppgå till en half million. Hvad veta vi om dessa mer,
+än att de allesamman af en eller annan anledning funnit sig öfverflödiga
+i hemmet? Är här ingen risk å färde? Om än de flesta--och bästa--af
+dessa äro undangömda i Amerikas ödemarker, lefva dock bland våra
+närmaste grannfolk, hvilkas aktning i främsta rummet borde vara oss
+dyrbar, tillräckligt många för att både genom sitt antal och än mer
+genom sin beskaffenhet uppväcka verkliga farhågor. Hos svenskt
+arbetsfolk i Danmark hör man just inga andra egenskaper prisas än deras
+villighet att fördraga äfven den uslaste kost--en förmåga hos
+svenskarne, som ännu liksom under medeltiden, sätter våra danska bröder
+i förvåning; under det att familjära uttryck sådana som "svenska
+visiter", användt för att beteckna inbrottsstölder eller ficktjufnad,
+begångna af svenska äfventyrare i Danmark, tillräckligt vittna om de
+känslor, som man på andra sidan sundet hyser för oss. Äfven från Norge,
+der svenskarne äro lika talrika som i Danmark,[20] förspörjes tid efter
+annan ryktet om råa ogerningar, för hvilka svenska landstrykare anklagas
+eller hållas misstänkta. Den tid är törhända icke aflägsen, då det att
+vara svensk skall i Norge och Danmark anses för en lika dålig
+rekommendation, som det att vara irländare nu är i England. Man får ej,
+sällan höra det framhållas såsom ett bevis på "spänstighet" hos vårt
+folk, att det vid första (?) motgång tänker på utvandring. På
+förskönande benämningar är modersmålet rikt. Mig vill det synas, som om
+ett folk ådagalade en långt mera berömvärd spänstighet, om det förmådde
+att i onda som goda år anständigt lifnära sina medborgare utan att
+nödgas utsända dem i skaror för att söka sitt uppehälle vid främmandes
+dörrar.
+
+Vårt slutomdöme om utvandringen kan således ej gerna blifva obetingadt
+fördelaktigt. Väl kan den under tider af ekonomiskt trångmål och
+arbetslöshet utgöra ett värdefullt, om än i allmänhet otillräckligt
+medel att förbättra ställningen, hvarför det också vore högst oklokt
+att, såsom i forna tider skett och ännu någon gång föreslås, söka med
+tvångsmedel hämma eller inskränka utvandringen. Men å andra sidan eger
+denna rörelse derjemte, särdeles om den betraktas som ett fortlöpande
+fenomen, så många betänkliga sidor, att det utan tvifvel vore till
+verklig fromma för vårt land, om den kunde genom naturliga, tvångsfria
+medel för framtiden förebyggas eller åtminstone inskränkas. Men att söka
+utfinna dylika medel utan att först hafva bildat sig ett klart begrepp
+om utvandringens allmännaste orsaker, vore lika hopplöst som för en
+läkare att söka bota en sjukdom, hvars diagnos är honom obekant. Frågan
+om utvandringens orsaker skall derför bli föremålet för återstoden af
+denna lilla uppsats.
+
+
+
+
+II.
+
+
+Finge man tro allt som talas och skrifves, vore utvandringens orsaker
+lika talrika som sanden i hafvet.[21] Knappast har under de senaste åren
+någon allmän angelägenhet stått på dagordningen, utan att den af än det
+ena än det andra partiet blifvit stäld i ett förment orsakssammanhang
+med utvandringen. Riksdagen kan ej fatta ett beslut, regeringen icke
+utfärda en förordning, utan att den missnöjda fraktionen strax
+framkommer med dystra spådomar om, "att följderna af detta okloka steg
+snart skola visa sig i en ökad emigration". Dylika påståenden, vanligen
+anförda utan skymten af en motivering, kunna väl stundom te sig lustiga
+nog men äro dock i grunden ett sorgligt tecken, ty det händer lätt, att
+en i sig sjelf vigtig fråga, på detta sätt använd som en käpphäst i
+partistriden, snart nog uppväcker leda och afsmak, utan att någonsin
+hafva varit på allvar diskuterad. Dock skall ej nekas, att mycket af
+hvad man sålunda påstår, kan ega sin riktighet, om nämligen betraktelsen
+öfver emigrationens orsaker utsträckes till enskilda fall; ty allt, som
+kan skapa missnöjda, kan väl äfven skapa emigranter, åtminstone när
+bandet som sammanknyter den enskilde vid fosterjorden förut af andra
+orsaker blifvit tillräckligt försvagadt. Hvad särskildt de ofta påpekade
+missförhållandena på det kyrkliga och religiösa området beträffar, är
+det ej blott en sannolik förmodan, utan låter sig verkligen till en del
+med statistiska uppgifter bestyrka,[22] att dessa på sina ställen utgöra
+en mäktigt bidragande orsak till utvandringen. Det är derför att hoppas,
+att när den ofördragsamhet eller snarare bristande liberalitet hos vår
+statskyrka, hvarigenom den väl tillåter sina bekännare att öfvergå till
+främmande läror, men endast så att säga mot särskild betalning, en gång
+försvunnit--en fråga, som ju för närvarande står på dagordningen,[23]
+denna åtgärd skall åt landet bevara åtskilliga aktningsvärda medborgare,
+hvilka nu hellre utvandra, än de underkasta sig att nödgas lemna
+materielt understöd åt en kyrka, hvars lärosatser de icke kunna gilla.
+
+Med tillgripande af dylika förklaringar skulle vi likväl endast kunna
+göra oss reda för tio- och hundratalen i utvandringens facit. Gå vi åter
+till siffrorna af högre rang, betrakta vi företeelsen i dess helhet, då
+är en annan förklaringsgrund så i ögonen fallande, att, så vidt jag vet,
+alla de, som å embetets vägnar eller eljest efter sorgfälligt
+öfvervägande yttrat sig om utvandringen, alltid i främsta rummet påpekat
+denna såsom den vigtigaste orsaken; nämligen de mindre bemedlades önskan
+att åt sig och de sina bereda en i ekonomiskt och derigenom i socialt
+afseende bättre och mera betryggad ställning. Om och till hvilken grad
+denna önskan är berättigad eller oberättigad är en fråga, som här gerna
+kunde lemnas å sido.[24] Att den _kan_ vara det senare, bör väl ej
+förnekas, och det är tillåtet att tro, om deri kan ligga någon tröst,
+att den i sådant fall oftast straffar sig sjelf. Men det är å andra
+sidan blott allt för påtagligt, att de, hvilka strängast klandra
+utvandraren samt beskylla honom för "materialistisk njutningslystnad"
+eller "förgätenhet af psalmistens ord: blif i landet och föd dig
+redliga",[25] derför att han iakttager ett handlingssätt, som de, om de
+påträffa det hos personer af sin egen klass, pläga anse vittna om
+duglighet, företagsamhet och ett ädelt uppåtsträfvande sinnelag--det är
+allt för klart, att dessa å sin sida hafva förgätit det första vilkoret
+för ett opartiskt omdöme, som är att i tanken sätta sig sjelf i den
+persons ställning, hvars uppförande man vill bedöma och med sitt samvete
+afgöra, huru man i hans ställe skulle hafva handlat. För de flesta är en
+dylik tankeoperation helt enkelt outförbar, emedan de från barndomen
+blifvit vana att betrakta sig sjelfva såsom varelser af ett annat, och
+naturligtvis högre slag, än de personer, som stå under dem på
+samhällsordningens skala. Det går med dem som med "Lejonet" i August
+Blanche's komedi, hvilken helt käckt förmenade, att handtverkare och
+deras vederlikar af naturen äro ämnade att "lefva ett uselt lif".[26] Så
+öppenhjertiga äro väl icke många, men tankegången, som ligger till grund
+för detta nobla uttalande, lära vi väl tyvärr litet hvar få vidkännas.
+Begäret att herska, fåfängan att se andra under sig, att smickras af
+deras krypande ödmjukhet, känna sin storhet fördubblad vid åsynen af
+deras ringhet--hör sannolikt till de djupast rotade känslorna i vår
+menskliga natur. Men djupt rotade eller ej måste dessa känslor bort; ty
+de äro samhällsfiendtliga (såvida samhället ej längre befinner sig i det
+mest primitiva tillstånd), de äro "samhällsupplösande" i en helt annan
+grad än alla vare sig positivistiska eller till och med kommunistiska
+_teorier_, emedan de reta till vrede, emedan de uppväcka den blindaste,
+den mest våldsamma bland alla lidelser, och detta hos menniskor, hvilka
+genom sin otillräckliga uppfostran äro minst i stånd att beherska sina
+lidelser.--Vår svenska arbetarebefolkning har flera gånger och vid
+kritiska tillfällen aflagt prof på en besinningsfullhet, ett
+ordningsälskande sinnelag, som hos hvarje opartisk åskådare måste
+uppväcka den största beundran. Men det är troligt, att äfven dess
+tålamod har en gräns. Och när en gång den social-revolutionära stormflod
+bryter fram, hvars anryckande af de mest framsynta män i Europa
+betraktas som en blott tidsfråga, är väl knapt annat tänkbart än att en
+svallvåg deraf skall slå in äfven öfver våra skär. "Kapitalistens
+beqvämliga hvila efter väl förrättadt jordiskt förvärf är icke
+mensklighetens mål. Mot en klass, som skulle våga att så anse det,
+kastar hopen bort sitt lif i förtviflade uppror, vore det också blott
+för att emot den betyga sitt förakt." Orden tillhöra Geijer,[27] och de
+utgöra säkerligen en varning för mången äfven i vårt land. De, som ej
+vilja gifva akt på tidens tecken, må skylla sig sjelfva. De, som göra
+allt för att påskynda, ingenting för att fördröja revolutionens inbrott
+eller förmildra dess verkningar, måste taga följderna. Om de kallblodigt
+samtycka till att låta arbetarebefolkningen förvandlas till en utarmad,
+derigenom rå och okunnig pöbel, skola de få erfara, att dessa
+egenskaper, alltid farliga, äro farligast, när pöbeln en gång blir
+herre.--
+
+På helt annat sätt dömer en man, som sjelf lefvat bland folket och hyser
+medkänsla derför, om dess sträfvande efter materiel förkofran. "Äfven
+för den såsom penningsniken ansedda Värendsbon", säger i den förut
+anförda berättelsen kyrkoherden Kronblad i Linnaryd, "är penningen icke
+ändamål utan blott medel. Ändamålet, det eftersträfvade idealet är _att
+förbättra och höja sin samhällsställning_. Kan han vinna detta mål på
+annat sätt t. ex. genom studier, är han i allmänhet strax villig att
+lemna å sido sträfvandet att samla penningar. Men eljest är han för
+detta måls vinnande beredd att underkasta sig de största försakelser,
+det ihärdigaste arbete. Han är beredd att resa till jernvägarne och der
+arbeta hur mycket som helst, att resa till Amerika, Kalifornien,
+Australien eller hvart som helst. Men han älskar innerligt sitt
+fosterland, samt längtar oupphörligt tillbaka hem igen." Detta omdöme,
+som sannolikt skulle kunna utsträckas att gälla om en långt större del
+af vår befolkning än den, som det närmast afser, kan ej gerna frånkännas
+vitsord, och det talar om ett folk, hvilket är godt som guld--i alla
+händelser för godt att skymfas...
+
+Vore nu förhållandena i Amerika eller annorstädes i utlandet alldeles
+ovanligt lysande och gynsamma, behöfdes i sjelfva verket ingen annan
+förklaring af utvandringens faktum; ty det bättre är ju äfven det godas
+fiende. Men efter allt, hvad man har sig bekant, är det icke så, utan
+den högsta ärelystnad, utvandraren må kunna hysa, så framt hans
+förhoppningar ej strax af verkligheten skola bringas på skam, är att med
+träget arbete kunna förskaffa sig en tarflig bergning. Om han för att
+vinna detta mål måste resa öfver hafven, återstår ju till sist ingen
+annan möjlighet, än att äfven denna anspråkslösa lott här hemma ej kan
+komma alla till del. Att så åtminstone till sina tider varit händelsen,
+skall väl ingen på allvar kunna förneka. Då man vet, att de svåra
+missväxtåren mot slutet af 1860-talet omedelbart efterföljdes af den
+största dittills kända utvandringen, hvem tvekar väl att sätta dessa
+båda tilldragelser i förhållande af orsak och verkan? Och äfven den än
+större emigration, som vi nu senast upplefvat, skulle väl knapt hafva
+blifvit så omfattande, om den ej stått under inflytande af de ekonomiskt
+tryckta förhållandena under slutet af sistlidna årtionde. Men det är af
+yttersta vigt att här besinna--och hufvudafsigten med dessa blad är att
+söka inskärpa--att dylika tillfälliga omständigheter ej ensamma äro
+tillräckliga för att förklara utvandringens företeelse, sådan den
+faktiskt framträder. Vårt land lider dock ej ständigt af ogynsamma
+konjunkturer, och missväxtåren omvexla lyckligtvis äfven hos oss i
+regeln med ett långt större antal goda eller medelmåttiga år. Hur kan
+det då komma sig, att, under det de dåliga åren utdrifva skaror af
+emigranter, gifva de goda åren alldeles icke anledning till någon
+motsvarande återinvandring eller inflyttning från andra länder? Jemte
+och under de tillfälliga orsakerna måste finnas en konstant, alltjemt
+verkande dylik. Och för att finna denna behöfva vi ej söka länge; svaret
+ligger uttryckt i sjelfva den framstälda frågan, endast vi gifva denna
+en annan form. Om vi nämligen ofta hafva öfverflöd på folk, men deremot
+aldrig en motsvarande brist, så vill ju detta, blott med andra ord
+uttryckt, säga, att vi i det hela hafva för mycket. Orsaken till
+utvandringen måste med ett ord sökas i en alltför hastig folkökning.[28]
+
+Man hyser ofta, såsom det blifvit anmärkt, de mest oriktiga
+föreställningar om, hvad det innebär, då ett lands folkmängd uppgifves
+under året hafva blifvit ökad med, till exempel 50,000 personer. Många
+menniskor få härvid den föreställningen, att landet nu eger 50,000
+_nyfödda barn_ mer än året förut. Men detta är naturligtvis sällan eller
+aldrig fallet. Under tiden hafva ju samtliga invånare i landet blifvit
+ett år äldre: hvarje åldersklass har under året, för att så säga,
+uppflyttat i en högre klass, hvilken dervid i regeln blifvit till
+antalet starkare än året förut; folkökningen utgör derför i allmänhet en
+samtidigt försiggående tillväxt af befolkningens _alla_ lager. En svensk
+författare[29] har i en synnerligen åskådlig bild återgifvit detta
+förhållande, då han betecknar de under året födda såsom "de nya skotten"
+på befolkningens träd, folkökningen i dess helhet åter såsom "den
+årsring, hvarmed trädet i sin helhet tillväxer, och som ställer ökade
+anspråk på den mark, hvarå trädet har sin plats".
+
+När särskildt fråga uppstår, om det inflytande folkökningen kan anses
+hafva utöfvat på emigrationen, är det häraf klart, att man icke så
+mycket har att sysselsätta sig med de senast förflutna årens nativitet,
+som ej mera med ökningen inom den särskilda åldersgrupp, hvarur
+utvandrarnes led hufvudsakligen rekryteras, hvilken, såsom förut visats,
+utgöres af befolkningen mellan 21 och 30 år. Man föranledes häraf till
+den frågan: har inom åldersklasserna 21-30 år sedan tiden för den sista
+massutvandringen någon betydligare ökning egt rum? En blick på de
+statistiska tabellerna visar, att detta i högsta grad varit fallet. Vid
+slutet af år 1871 utgjorde antalet personer i åldern 21-30 år omkring
+630,000,[30] och för detta antal, som skulle ha varit ansenligt större,
+om ej de nästföregående årens utvandring egt rum, saknades under de
+följande goda åren ej tillfälle till utkomst och bosättning. Gå vi åter
+för samma år 1871 till uppgifterna för den närmast föregående
+åldersgruppen 11-20 år, d. v. s. den, som innefattar de personer, hvilka
+nu, om de lefva, befinna sig i åldern 21-30 år, finna vi der det
+betydligt större antalet af omkring 830,000. Den anmärkningsvärda
+skilnaden förklaras till någon del deraf, att den förra åldersgruppen
+mer än den senare decimerats af föregående årens utvandring. Men
+hufvudorsaken ligger i den stora nativiteten under årtiondet 1851-1860
+(hvarifrån ju den senare åldersgruppen härstammar) hvilken med ett
+verkligt jättesprång höjer sig öfver 1840-talets nativitet och endast
+öfverträffas af den än starkare fruktsamheten under förra hälften af
+1860-talet.
+
+Nu är som bekant åldern 11-20 år af alla den lifskraftigaste, och med
+tillhjelp af de tillgängliga dödlighetstabellerna är det lätt att dels
+konstatera, dels beräkna, att på sin höjd 40,000 af det sistnämda
+antalet under nu förflutna årtionde skördats af döden; återstår
+följaktligen 790,000; eller med andra ord: _derest utvandringen ej trädt
+emellan, skulle antalet af Sveriges invånare i åldern 21-30 år, som vid
+slutet af 1871 utgjorde 630,000, vid slutet af år 1881 hafva uppgått
+till 790,000,[31] hvilket utgör en ökning af mer än 25 procent._
+
+Här hafva vi då, såsom jag tror, funnit lösningen af gåtan: antalet
+invånare i den giftasvuxna åldern, den ålder, då hvar och en begär en
+plats, der han kan nedsätta sig såsom fast medborgare, har tillvuxit
+starkare, än att landets hjelpkällor dermed förmått hålla jemna steg; ty
+hvilken föreställning man än må göra sig om utvecklingen af vårt
+jordbruk och vår industri, lär dock ingen på allvar tro, att de på ett
+årtionde hafva förökat sig så, att öfverallt der för tio år sedan
+tillfälle till bosättning fans för fyra nya familjer, der skulle nu
+dylikt tillfälle finnas för fem.
+
+Det var med förutseende af denna svårighet, som följande ord för sex år
+sedan yttrades af en af vårt lands förnämsta statskunnige: "När man
+betraktar den mängd af unga menniskor, som tränges på alla lefnadsbanor,
+dessa ständigt växande barnskaror, som göra alla skolhus för trånga, har
+man svårt att undvika en orolig fruktan, ty man vet intet svar på den
+frågan: hvarest skola alla dessa finna sitt bröd?"[32]
+
+Här är sannerligen ej fråga om att förneka, det ju vårt land i alla
+riktningar utvecklar sina af naturen förlänade hjelpmedel och att en
+ytterligare utveckling, är både tänkbar och sannolik; långt derifrån:
+vårt jordbruk har gått framåt med snabba steg, vår industri har skjutit
+än bättre fart, och de skola nog ännu länge så fortfara. Men om
+folkökningen samtidigt framrusar med ett iltågs hastighet, kunna de
+detta oaktadt ej följa med: att begära något sådant är att fordra ett
+upphäfvande af naturlagarne.
+
+När ett land om knapt 4 millioner invånare, på 20 år har ökat sin
+folkmängd med mer än 600,000 personer, hvem inser ej, att flit och
+omtanke i det landet uträttat stora ting, hvem vill ej hoppas godt om
+dess framtid? Men påstår man utan vidare, att detta land då också med
+litet mera ansträngning bort kunna anskaffa föda för de 300,000, som
+under samma tid utvandrat, och deras afkomma, påminner i sanning detta
+resonnemang i alltför hög grad om den bekanta fabeln om bonden och hans
+åsna. Mannen pålassade sitt ök den ena bördan efter den andra, allt
+under den enkla, men ohållbara reflexionen: "rår du med _den _, så rår
+du med _den_". Såsom vi erinra oss, rådde åsnan lyckligt med alla
+bördorna--utom den sista, för hvilken hon stupade.
+
+Det är ett välbekant faktum, att landsbygdens invånareantal tillväxer
+vida långsammare än städernas,[33] och detta, ehuru den förras naturliga
+folkökning (nativitetsöfverskottet) är långt större än de senares.
+Landsbygden frambringar nämligen alltjemt flera armar, än den sjelf
+behöfver eller kan bruka, och sänder öfverskottet till städerna. Orsaken
+härtill är tydlig. Den vigtigaste landtmannanäringen är jordbruket, men
+jordbruket är mäktigt endast en helt långsam och gradvis skeende
+utveckling, påskyndad blott någon gång af en eller annan epokgörande
+upptäckt, såsom då en ny kulturväxt (under förra seklet potatisen)
+införes, eller då ett nytt och förbättradt brukningssätt af vetenskapen
+uttänkes. Landtmannen må anstränga sig hur mycket som helst; det arbete
+han sjelf eller hans dragare nedlägga på jorden är och förblir dock en
+verklig småsak mot det, som gratis uträttas åt honom af hans stora
+allierade--solen och skyarne. Men med all sin konst, skall han likväl ej
+kunna aflocka skyarna mera regn eller solen mera värme, än de enligt sin
+natur kunna gifva; och att detta hos oss är en temligen begränsad
+qvantitet, beror derpå, att vårt land är beläget i polcirkelns
+omedelbara närhet. De som häröfver känna sig missnöjda, böra till sin
+tröst erinra sig, att det af geograferna nästan betraktas som ett
+naturunder, ett blott delvis förklaradt undantagsförhållande, att i så
+nordliga trakter, som de skandinaviska länderna, säd öfver hufvud taget
+kan trifvas.--Att den bofasta befolkningen endast helt långsamt ökas, är
+för öfrigt närmast en följd af, att en obegränsad jordafsöndring hvarken
+kan eller får ega rum; öfverskottet utgöres derför af den lösa--hemlösa,
+egendomslösa, tyvärr också i viss mån rättslösa--arbetarebefolkningen;
+och då denna fåfängt utbjudit sina armar åt jordbruket, har den ej någon
+annan utväg än att vända sig till industrien och handeln.[34] Då likväl
+jordbruket sysselsätter mångfaldigt flera armar än industri och handel
+tillsammantagna, är det klart, att ett tillskott, som på det förra
+vidsträcktare området endast visade sig som en obetydlig stigning, skall
+antaga karakteren af en verklig öfversvämning, när det måste
+sammanpressas mellan de trängre bräddarne af industri och handel.
+
+Gynnade af ovanligt glänsande konjunkturer (såsom de hos oss i början af
+1870-talet rådande) upptager likväl industrien (och till någon del äfven
+handeln) detta öfverflöd; men mera normala förhållanden inträda, och den
+förmår ej längre qvarhålla de krafter, den redan dragit till sig, än
+mindre finna bruk för nya. Hvart skola dessa då taga vägen? Till sina
+forna sysselsättningar kunna de ej återgå, ty några sådana ha för dem
+antingen ej existerat eller äro de redan besatta med nya sökande. Hvad
+kan häraf uppstå om ej brist och arbetslöshet? Man lär ej kunna förneka,
+att det förlopp, som här skildrats, temligen troget motsvarar vårt eget
+lands ekonomiska företeelser under det senast förflutna tiotalet år. När
+dåliga tider inträffa, får man gerna höra talas om, att "osunda
+spekulationer", frukterna af ett orättmätigt förvärfsbegär, skola hafva
+förorsakat olyckorna, ty medelst ett ganska vanligt, ehuru föga logiskt
+sätt att sluta, är man allmänt öfverens om att tillskrifva
+vinningslystnaden alla sådana företag, som ej lemna någon vinst. Att det
+egna intresset inom affärsverlden liksom på de flesta andra områden
+spelar en hufvudrol, lär väl vara obestridligt. Dock tror jag ej, att
+man om vår industris stormän skall kunna fälla det omdömet, att begäret
+efter förvärf hos dem utgör någon allt beherskande passion. Det är
+tillåtet att tro, det de lika ofta eller oftare ledas af en om ej
+alldeles oegennyttig dock i det hela berömvärd, patriotisk ärelystnad,
+att hafva varit de, som genom sin verksamhet bragt företag till stånd,
+hvilka lemna arbete och bröd åt tusenden. Om deras förväntningar ej gått
+i fullbordan, har detta kanske berott på, att de tänkt för högt om sitt
+land och dess förmåga af utveckling--eller, som en tysk författare
+uttrycker sig om ett liknande förhållande i sitt fosterland: "allt var
+väl uträknadt, endast en sak hade man glömt, att äfven Thomas Robert
+Malthus måste tagas med i räkningen".[35]
+
+Slutsatsen af allt detta kan då icke blifva mer än en. Om vi vilja
+minska folkökningens olägenheter, finnes dertill intet bättre medel än
+att minska sjelfva folkökningen; om vi vilja för framtiden förebygga
+emigrationen eller åtminstone inskränka den till mindre oroväckande
+proportioner, måste vi sluta att uppföda emigranter.
+
+Vårt land är icke det enda, ej heller vår tid den första, som haft en
+dylik, svår och grannlaga uppgift sig förelagd. För det förra af dessa
+påståenden skall jag snart anföra antagliga bevis; hvad det senare
+beträffar vill jag endast påminna om, hvad nationalekonomerna till fullo
+uppvisat, att många och må hända de flesta af de lagar och
+författningar, hvarigenom man i forna tider på så mångfaldigt sätt
+inskränkte den borgerliga friheten i handel och vandel, utgjorde lika
+många medel (om också ej alltid fullt medvetna sådana), att undvika en
+olycksbringande förökning af folkmängden inom vissa klasser och yrken,
+och derigenom slutligen af befolkningen i det hela. Sådant var
+förhållandet med skråväsendet, med förbuden mot hemmansklyfning, med
+stadgan om laga försvar; och det är en stor fråga, huruvida man ej, när
+dessa inskränkningar under tidernas lopp blefvo alltmer tryckande och
+outhärdliga och derför särdeles under innevarande århundrade delvis
+eller helt och hållet afskaffades, härvid glömde att på annat sätt
+bereda sig ersättning för det, som en gång utgjorde det gamla systemets
+själ och berättigande och nu genom dess öfvergifvande gick förloradt.
+
+Såsom bevis på, huru klart och tillika fördomsfritt man fordom i vårt
+land tänkte och yttrade sig i detta ämne, vill jag här anföra ett kort
+utdrag ur ett af Wexiö konsistorium afgifvet utlåtande rörande
+pauperismens orsaker, tryckt år 1833 och af stilen att döma
+otvifvelaktigt författadt af konsistoriets dåvarande præses, Esaias
+Tegnér.[36]
+
+"Orsakerna till fattigdomens tilltagande kunna vara mångahanda; men den
+närmaste och verksammaste tror konsistorium sig böra söka i en öfver
+höfvan lättad delning af jorden; i minskade anspråk på besutenhet hos
+allmogen, och framför allt i den omständighet, att man, helst på de
+sista tio åren, upphäft eller mildrat de gamla välbetänkta stadgarna om
+laga försvar. I sammanhang härmed har man äfven på allt sätt sökt
+uppmuntra och underlätta giftermålen, utan att kontrahenterna behöft
+eller kunnat lemna församlingen någon annan garanti för sin och de sinas
+försörjning i framtiden, än fattigvården. Med biträde af freden,
+vaccinen och potäterna, har man också i hög grad lyckats stegra
+folkmängden; men då man icke i samma mon kunde eller ville öppna nya
+näringskällor för en sålunda förökad och i drifhusväg tillkommen
+generation, så ha följderna af ett så ensidigt och illa beräknadt
+system, öfverallt börjat visa sig. Landet öfverfylles af backstugor,
+bebodda af ett slägte, som icke har någon annan förmögenhet än sin
+arbetskraft; och om denna äfven kan lifnära dem i goda år, då
+arbetsförtjenst ej saknas, så inträffar med hvarje missväxt för dem
+ovillkorligen näringslöshet och elände. Den vinst för landets odling,
+som man af denna befolkning tyckes ha påräknat, har äfven för det mesta
+uteblifvit; ty den inskränker sig naturligtvis till upphackning af några
+kappland för potatisodling, och skadar i allmänhet mer skogarne än den
+förbättrar jorden. På detta sätt har folkmängden stigit och stiger
+årligen, men i samma förhållande och i ett vida högre stiger äfven
+armodet, och tabellverket förvandlas efter hand till en fattiglista.
+Landets _numerära_ styrka tilltar, men dess _verkliga_, som ej kan
+tänkas utan välstånd, åtminstone ej utan belåtenhet, undergräfves
+derigenom att ett slägte uppväxer, hvars hela bergning beror på
+potatisafkastningen för året; och Sverige är i fara att få, hvad
+åtminstone på landsbygden hittills ej funnits, en pöbel; betänklig för
+hvarje samhälle, men i synnerhet för ett sådant som vårt, der
+lagstiftningen till en väsentlig del hvilar i allmogens händer."[37]
+
+Alla dessa inskränkningar, hvilkas återupplifvande i deras ursprungliga
+form naturligtvis ej kan ifrågakomma,[38] egde emellertid det gemensamma
+draget, att folkmängdens alltför hastiga ökning af dem förebygdes genom
+ett tvunget försenande af giftermålen. Och under tider, då en högst
+betydligt starkare dödlighet än den nu rådande ej blott var vanlig utan
+ansågs naturlig och oundviklig, var detta medel också måhända i
+allmänhet tillräckligt. I närvarande tid deremot skulle ett ytterligare
+försenande af äktenskapen redan derför ej vara att tillråda, emedan vi i
+detta afseende, genom omständigheternas makt redan drifvits ut till det
+rimligas gräns, ja ett godt stycke derutöfver. Vårt land står lägst på
+skalan bland alla Europas länder med hänsyn till giftermålens talrikhet,
+det står högst, om man så vill, i fråga om medelåldern för äktenskapens
+ingående; i båda fallen är dess ställning sålunda lika dålig. Hos oss
+tillbringas numera (i olikhet mot fordom) hela den första
+tredjedelen--icke sällan äfven den andra--af den alstringskraftiga
+åldern i ett tvunget celibat. Och man skall fåfängt söka öfvertyga någon
+tänkande person, att ej detta föga önskvärda tillstånd utgör
+hufvudorsaken, vid sidan af hvilken ingen annan behöfver tagas i
+betraktande, till den tilltagande lösheten i sederna, hvaröfver man så
+ofta och med skäl beklagar sig, men hvilken hvarken kan sägas vara
+grundad i folklynnet, ej heller under forna tider af lättare tillgång
+till regelbundna förbindelser, varit bland oss rådande. Sämst beryktad i
+ofvannämda hänseende är såsom bekant sedan gammalt hufvudstaden.[39] Och
+ehuru äfven de flesta andra af våra samhällen, till och med på
+landsbygden, sannerligen hafva föga skäl till fariseiska beskärmelser,
+är det dock visst, att missförhållandena på det sedliga området breda en
+djup skugga öfver de många älskvärda och tilltalande sidor, som
+hufvudstadslifvet eljest erbjuder för betraktelsen. Hvar är väl orsaken
+härtill att söka? Icke kan det dock bokstafligen förhålla sig så, som
+man ofta får höra yttras, att sjelfva luften i Stockholm är bemängd med
+ett moraliskt smittämne, hvilket icke Saltsjöns och Mälarens brisar
+förmå bortsopa. Men saken vinner sin förklaring, då man får veta, att
+afstängdheten från det äktenskapliga lifvet af lätt insedda skäl med
+dubbel tyngd mot i rikets öfriga delar drabbar hufvudstadens
+befolkning.[40] Stockholms giftasvuxna ungkarlar utgöra redan en armé,
+lika stor som den indelta, men till lefnadsvilkoren äro de eljest
+närmast att jemföra med en värfvad och i garnison förlagd truppstyrka,
+och hvad slags uppförande man af en sådan kan vänta, visar erfarenheten.
+Huru anser man nu, att alla dessa män, af hvilka flertalet befinna sig i
+ungdomens och den första mannaålderns fulla kraft, böra inrätta sitt
+lif? Huru har man tänkt sig, att de efter slutadt dagsarbete skola
+tillbringa de stunder af dygnet, som af de lyckligare lottade pläga
+anslås åt familjelifvets vederqvickelser? Utan tvifvel vore det för
+alla, äfven för dem sjelfva bäst, om de i god tid ginge till hvila efter
+intagande af ett glas ölost eller annan lätt aftonmåltid. Men
+menniskonaturen är nu en gång icke sådan, att en lucka i tillvaron låter
+utfylla sig med det tomma intet. De skulle säkerligen underkasta sig en
+dylik lefnadsordning, ja måhända till och med hjelpa sig utan måltid, om
+de blott egde hoppet att i en skönjbar framtid få utbyta sin ensliga
+lott mot en mera lockande. Men när alla utsigter i denna riktning
+förblifva bortskymda, när den obevekliga verkligheten svarar ett kärft
+nej på, äfven den blygsammaste bön--då kan man visserligen fortfarande
+klandra (det kan man alltid) men svårligen längre förvåna sig öfver den
+unge, om han allt oftare längtar att utbyta aftonlampans svårmodiga
+skimmer mot gasljuset på schweizeriet eller utskänkningsstället, om han
+flyr ensamheten för att hos Fiken eller Amanda låta sig föregycklas,
+vore det blott en bedräglig skenbild af den sällhet, han aldrig skall
+ega hel och verklig. Men olyckan är, att äfven dessa stundens
+förströelser icke låta sig köpa utan till priset af andra
+menniskovarelsers förnedring.--
+
+I en ytterligare minskning af äktenskapsfreqvensen ligger då för visso
+icke rätta skyddsmedlet mot folkökningens faror; tvärtom är ett
+återvinnande af den ståndpunkt, vårt folk i detta afseende för ett sekel
+sedan intog, det ögonmärke, som vi stadigt måste hafva i sigte, om vi
+vilja utrota det onda, som nu förgiftar samhällskroppen, och genom hvars
+undandöljande eller förtigande tillståndet ej kan förbättras men väl
+försämras. Men i sådant fall, hvad återstår? Tydligen ingenting annat
+(om eljest de matematiska axiomen ega någon tillämpning på frågor af
+denna natur) än att minska den _andra_ faktorn i nativitetens facit:
+familjernas storlek. Familjer med fyra till fem barn eller flera äro
+icke längre lämpliga för samhällets nuvarande förhållanden, än mindre
+förenliga med en utveckling af dem till ett bättre; såsom jag i ett par
+föregående skrifter sökt uppvisa, är ett medeltal af två till tre barn i
+hvarje äktenskap--och hellre två än tre--det mål, hvartill vi böra
+sträfva, och utan hvars närmelsevisa uppnående alla andra åtgärder till
+sociala förbättringar skola visa sig gagnlösa.
+
+Huru en dylik begränsning kan åstadkommas, derom lär, efter allt hvad på
+de båda sista åren i ämnet blifvit taladt och skrifvet, knapt någon
+bildad person i vårt land vara alldeles okunnig,[41] ehuru visserligen
+föga är vunnet, så länge ej kännedomen härom fått tränga ned äfven till
+de obildade. För egen del har jag blifvit föranledd att i detta ämne
+yttra mig med större utförlighet, än på något sätt varit för mig
+behagligt, och då jag tills vidare fått behålla sista ordet[42] i den
+skriftvexling, som härom egt rum, utgör äfven detta för mig en anledning
+att icke onödigtvis på nytt taga till ordet i saken. En enda uppgift,
+rörande hvilken jag ej kan hänvisa till någon på svenska tryckt bok,
+anser jag mig likväl oförhindrad att här omnämna, då den, om den
+bekräftar sig, säkerligen är af stort intresse. Enligt en åsigt, som i
+nyare tid börjat göra sig gällande bland sakkunnige på detta område[43]
+lär, så har man sagt mig, större utsigt än någonsin förefinnas, att just
+det enklaste, det för finkänsligheten minst sårande bland de medel, som
+uttänkts för att möjliggöra familjernas begränsande, nämligen den af
+läkaren Raciborski föreslagna tidvisa afhållsamheten, skall med en ringa
+modifikation visa sig för ändamålet fullt tillräckligt. Det behöfver
+dock ej påpekas, huru mycket ännu återstår, innan någonting liknande
+visshet kan i denna fråga sägas vara uppnådt. Här föreligger ett
+vidsträckt och grannlaga, men också tacksamt fält för läkares forskning,
+och ehuru det tyvärr är sant, att för närvarande betänkligheter eller
+fördomar af hvarjehanda slag afhålla många bland dem från att anställa
+dylika forskningar och meddela deras resultat åt allmänheten, hyser jag
+dock den förhoppningen, att dessa betänkligheter mera allmänt än nu
+skola kunna öfvervinnas, och att de personer, som genom sin sakkunskap
+och samhällsställning äro mest skickade att gå i spetsen för dylika
+reformer skola med allvar taga sig an en sak, som ju obestridligen redan
+för den allmänna helsovården eger en vida större betydelse, än snart
+sagdt alla de åtgärder till ett förbättradt lefnadssätt, som af
+vetenskapen föreslås, men af brist på medel för iverksättandet vanligen
+förblifva förbättringar på papperet.[44]
+
+Många finnas nu visserligen, hvilka i hvarje åtgärd af denna
+beskaffenhet vädra en förstucken evdaimonism, ett medgifvande åt
+menniskans lägre natur. Fanatikern skall fortfarande framdundra sitt
+"antingen--eller", allt eller intet!--och de, som för egen räkning hafva
+erhållit monopol på det rätta bruket af lifvets goda, skola framkasta
+antydningar om befarade missbruk. Men det är vida lättare att uttala
+dylika påståenden än att stödja dem med några antagliga grunder. Det
+ligger dock ett betydligt område mellan å ena sidan ett lif, hvars
+högsta mål är sinlig njutning, och å den andra ett lifstidslångt
+iakttagande af en botgörares späkningar. Den, som ej förmår se detta
+område, och se, att det är just på detta, som flertalet i vanlig mening
+hederliga, goda och ärbara menniskor befinna sig--och befinna sig bäst,
+hans synsinne är, fruktar jag, behäftadt med någon åkomma, som tyckes
+vara envis, men, vi vilja hoppas det, ej alldeles obotlig. Måhända är
+det helt enkelt en myopi, en närsynthet, förvärfvad genom ett allt för
+ensidigt sysslande med böcker...
+
+På bottnen af allt motstånd mot malthusianismen, särdeles i dess moderna
+form ligger tvifvelsutan, om också ej alltid klart uttalad, den bland
+menniskorna så allmänna föreställningen, som hos många till och med eger
+alla karaktererna af en religiös trossats--föreställningen om den
+organiska naturens och i synnerhet den menskliga organismens
+_ändamålsenlighet_ i ordets strängaste mening. Och att här en verklig
+motsättning, ej en blott skenbar oförenlighet är för handen, derom är
+jag för min del öfvertygad. Men en dylik motsägelse eger för visso äfven
+rum mellan den sistnämda åsigten å ena sidan och å den andra det
+åskådningssätt, som inom naturforskningen dagligen vinner terräng, och
+hvars allmänna antagande ej tyckes kunna vara mer än en tidsfråga. Den
+beundransvärdt fruktbara hypotes, som bär Charles Darwin's namn, eger
+som bekant en af sina mest påtagliga bekräftelser i den märkvärdiga, men
+före honom föga påaktade företeelse, som benämnes rudimentära
+bildningar. För individen i dess nuvarande förrättningar fullt umbärliga
+och onyttiga organ, äro dessa bildningar synbarligen utan allt ändamål
+och blifva alldeles meningslösa, om man ej uppfattar dem såsom genom
+ärftligheten bevarade rester af organ, som under någon artens föregående
+utvecklingsform varit nödvändiga och haft sina bestämda funktioner.[45]
+Naturligtvis gäller något dylikt icke blott om de i egentlig mening
+synliga kroppsorganen utan äfven om de osynliga drifterna och anlagen,
+och det står då i full öfverensstämmelse med denna teori att uppfatta
+könsbegäret hos menniskan såsom en dylik onyttig qvarlefva, naturligtvis
+icke i och för sig, men med hänsyn till dess efter våra nuvarande
+sociala förhållanden högst olämpligt afpassade styrka och omfattning.
+Nödvändig i denna sin styrka under en period, då menniskoslägtet eller
+dess förfäder i striden med yttre och inre fiender endast genom en
+oaflåtlig fruktsamhet kunde betrygga sin existens, kan den sexuela
+driften i nutiden med rätta betecknas såsom ett af mensklighetens
+största plågoris, en sannskyldig "påle i köttet", som vi trots alla
+böner och ansträngningar ej skola varda qvitt. Men på samma gång står
+också, såsom den enklaste betraktelse lärer, detta begär i det
+innerligaste samband med äfven de ädlaste sidorna i vår natur, hvarför
+också dess våldsamma undertryckande, vore det än praktiskt utförbart,
+endast kunde ske på bekostnad af några bland de rikaste källorna för en
+harmonisk och lycklig tillvaro. Allt, hvad vi kunna göra, är att söka så
+reglera denna drift, att den ej blir ett hinder för menniskoslägtets
+välfärd; och detta blir då den förnuftiga sedlighetens mål.
+
+Ett dylikt betraktelsesätt, huru otvunget det än ansluter sig till den
+exakta forskningens åskådningar, skall sannolikt förefalla de flesta
+såsom allt för litet upphöjdt, och med tron på en allgod försyn eger
+det, om man så vill, ej många beröringspunkter. Men det är å andra sidan
+fritt från de motsägelser som vidlåda nästan alla andra etiska system,
+och till sina konseqvenser afviker det icke från den moral, som omfattas
+af flertalet allvarliga och besinningsfulla personer, de må nu hysa
+hvilka teoretiska öfvertygelser som helst, ej heller från kristendomens
+praktiska grundsatser. Ty äfven denna lära predikar icke försakelsen för
+dess egen skull, eller såsom något i och för sig förtjenstfullt:
+flagellantens, pelarhelgonets, asketens moral, är, man kan trygt påstå
+det, främmande för kristendomen, sådan denna framstäldes af Jesus sjelf
+och Paulus.[46]
+
+Alla sociala förändringar, och den här föreslagna säkerligen icke minst,
+kräfva tid och lång tid för sitt genomförande. Men äfven under det
+osannolika antagande, att nödvändigheten af familjernas begränsande
+kunde med ens blifva af alla erkänd och i lifvet tillämpad, skulle
+dermed ingalunda någon omedelbar förbättring af den nuvarande
+generationens ställning kunna åstadkommas. Dess öde är i sjelfva verket
+afgjordt, och låter sig väl äfven i allmänna drag om än ej i detalj
+förutsägas. Från den starka nativiteten under förra hälften af
+1860-talet[47] framtågar bakom oss i ännu ej synnerligen glesnade led en
+oöfverskådlig skara unga män och qvinnor, hvilka snart skola tillhöra de
+fullväxta åldersklasserna. Vi må prisa oss lyckliga, om Amerikas jord
+fortfarande för dessa håller sin famn öppen, ty att de alla skulle kunna
+vinna sin bergning i hemlandet, dertill synes för närvarande ingen
+rimlig utsigt vara för handen. Det finnes således all anledning att tro,
+det emigrationen fortfarande under några år kommer att varda betydlig.
+Derefter torde dock en period af relativt lugn vara att motse, ty den
+stora fruktsamheten under 1860-talets förra hälft har sedermera
+lyckligtvis ej upprepats. Först på allra sista åren uppgå
+nativitetssiffrorna på nytt till lika höga (till och med något högre)
+belopp som under åren 1859-60 samt 1862-66--i absoluta tal nämligen, ty
+i förhållande till folkmängden står den nämda periodens fruktsamhet
+fortfarande ouppnådd, och i vårt folks välförstådda intresse må man
+hoppas, att så ännu länge skall blifva förhållandet. Finge man sluta af
+befolkningsförhållandena ensamt, synes derför en någorlunda god tid vara
+att förvänta mot slutet af innevarande årtionde, hvaremot det är
+möjligt, att under århundradets sista decennium nya svårigheter och nytt
+behof af emigration åter skola inträda.
+
+Karakteren af den tid, som derefter följer, tillhör _oss_ att bestämma.
+Huruvida det tjugonde seklets morgonsol skall belysa ett slägte,
+fortfarande inbegripet i en förtviflad kamp om lifsuppehället, och
+nedtryckt af denna, eller ett folk, som under fredligt samarbete med
+gladt mod eftersträfvar materiel och andlig förkofran: detta beror på
+oss, på vår fosterlandskärlek, vår sjelfbeherskning, klokhet och
+betänksamhet,--väl icke uteslutande, men i tillräcklig grad för att göra
+oss fullt ansvariga för följderna. Det är då ej nog med, att vi (för att
+använda ett af nutidens slagord) genom en allt omsorgsfullare uppfostran
+söka lära det uppväxande slägtet att allt bättre smida sina vapen för
+lifvets strid; detta är en tröstlös uppgift, om vi på samma gång genom
+en obetänksam och oförnuftig folkökning sjelfva bidraga att göra denna
+strid allt hårdare, så att seger i sjelfva verket endast _kan_ vinnas på
+bekostnad af andra menniskors välfärd.[48]
+
+Säger någon nu, att det tjenar till intet att på förhand bekymra sig om
+så aflägsna tidsrymder, betecknar man det som en ofruktbar utopi att
+vilja sörja för en morgondag, som ligger hela tjugu år fram i tiden, då
+vill jag blott erinra om, huru mycket en dylik tankegång påminner om ett
+yttrande, som tillskrifves en af Frankrikes minst berömda monarker,
+hvilken, då man visade honom den afgrund, hvari landet under hans usla
+styrelse stod i begrepp att falla, tröstade sig med, att det nog skulle
+gå i hans tid, och sedan finge det gå hur det ville: "aprčs nous le
+déluge!"--Att likväl mycket okunniga eller mycket tanklösa personer hysa
+en dylik likgiltighet för framtiden är ej svårt att förstå, men mera
+oväntadt och i hög grad nedslående är att höra liknande uttalanden från
+ett håll, der man alltid varit van att finna, och äfven, enär det gäller
+en af statsmedel understödd institution, eger rätt att fordra ett
+upplyst och på fakta grundadt omdöme. Jag syftar härmed på en i senast
+utkomna häfte af Statistisk Tidskrift (1881 häft. 3) intagen uppsats "Om
+den naturliga folkökningen i Sverige". I början af denna uppsats,
+hvilken för öfrigt rör sig på ett temligen neutralt område, förekommer,
+visserligen närmast såsom ett uttryck för författarens personliga
+öfvertygelse,[49] en kritik af malthusianismen, som på intet sätt
+skiljer sig från de snart sagdt otaliga vederläggningar, denna teori
+under sin nu mer än 80-åriga tillvaro haft att uthärda.
+
+Hufvudskälet, hvarför författaren ej kunnat finna malthusianernas
+bevisning bindande, säger han vara sin "bestämda öfvertygelse, att
+naturen här liksom annorstädes reglerar sig sjelf". Veterligen finnes
+det dock icke någon malthusian, som förnekat detta; tvärtom utgjorde det
+just Malthus' och alla hans efterföljares utgångspunkt, att flertalet af
+de olyckor, som hemsöka menskligheten, äro att uppfatta som naturens
+sätt att reglera sig sjelf, d. v. s. reglera folkökningen.
+
+--Författarens nästa argument afser mera specielt svenska förhållanden
+och består i påpekande af, att trots den starka folkökningen hafva
+likväl under de senaste femtio åren landets vigtigaste näringskällor
+vunnit en proportionsvis ännu starkare förkofran. Detta obestridliga
+sakförhållande (hvilket bland annat haft till följd den glädjande
+förminskning i dödligheten, framförallt barnadödligheten, som under
+innevarande århundrade egt rum i vårt land) bevisar nu visserligen
+ingenting vare sig för eller emot nyttan af en stark nativitet, då det
+ju har sin tillräckliga grund i den mäktiga uppblomstring inom
+naturvetenskaperna och deras tillämpning på tekniken, som utgör vårt
+tidehvarfs stolthet och ära. Deremot skulle man med ett dylikt faktum
+för ögonen måhända kanna betvifla riktigheten af Malthus' sats, att
+folkökningen ständigt "håller sig ute vid möjligaste maximum" och endast
+begränsas af brist och nöd. Härvid måste dock besinnas, att brist och
+nöd äro begrepp, som _i viss mån_ bestämmas af befolkningens sociala
+vanor. Om gynsamma näringsförhållanden under så lång tid fortfara, att
+de medföra en betydligare förbättring i folkets lefnadsvanor, bildar sig
+härigenom i folkmedvetandet småningom ett nytt minimum för
+lefnadsbehofven, under hvilket man ej gerna längre låter nedtvinga sig,
+utan hellre inskränker sin fruktsamhet.[50] Den i jemförelse med forna
+tiders och några andra länders (t. ex. Rysslands) förhållanden relativt
+goda ställning, vi nu intaga, hafva vi i sjelfva verket ej kunnat
+uppnå och bibehålla utan genom en oerhörd förminskning af
+äktenskapsfreqvensen, hvilken haft till följd en om än beklagligtvis
+icke på långt när motsvarande förminskning i nativiteten. Det af
+författaren omnämda sakförhållandet talar sålunda i verkligheten alls
+icke emot Malthus lära, så vida man ej uppfattar denna på det ytliga
+sätt, att hvarje folkökning skulle antagas medföra en försämring af
+lefnadsvilkoren, i hvilket fall den visserligen icke behöfver någon
+vederläggning.
+
+Utsträckes betraktelsen af folkökningens verkningar öfver någon längre
+tidrymd, blifva konseqvenserna så påtagliga, att vår författare hvarken
+kunnat eller velat tillsluta sina ögon härför. Men låtom oss nu höra,
+huru han reder sig ur denna svårighet. Malthusianerna "besinna ej",
+säger han, "att deras beräkningar endast stöda sig på fakta från våra
+dagar, och att en sådan folkökning som i vårt århundrade troligen aldrig
+förr varit skådad. Hvem borgar för, att detta undantagsförhållande skall
+fortfara?" (Ingenting borgar i sjelfva verket härför, utan allt borgar
+för motsatsen--men låtom författaren ha ordet.) "Läkekonstens framsteg
+äro ett löfte i den riktningen, men för ingen del ensamt tillräckligt.
+Ingen kan svara för, hvilka omstörtningar och lidanden ännu skola
+öfvergå jorden, eller kan våga säga, att icke olyckor och nöd skola
+decimera menniskoslägtet i framtiden så väl som fordomdags. Men dessa
+olyckor, _som tjena att begränsa slägtets talrikhet och dermed förlånga
+dess timliga tillvaro_,[51] äro dock _framkallade_ af något helt annat
+än att menniskorna äro för många på jorden, och de kunna då icke heller
+förekommas genom några onaturliga försök att gå en del af deras resultat
+i förväg."
+
+Jag har förgäfves ansträngt mig att söka efterspana den logiska tråden i
+detta resonnemang och tillåter mig uttala ett lätt tvifvel om, att någon
+sådan öfverhufvud är för handen. Den stackars läkekonsten--derom kan man
+vara fullt ense med författaren--skall säkerligen ej förmå att hålla vid
+lif alla varelser, som kunna framfödas, så framt icke lifsmedel och
+kläder gratis utdelas från apoteken; trots dess beundransvärda framsteg
+skall dock menskligheten, om den nuvarande nativiteten äfven i framtiden
+upprätthålles, ofelbart varda ett rof för namnlösa lidanden. Men hvad
+menar väl författaren med sin af ingenting motiverade försäkran, att
+dessa lidanden, hvilkas uppträdande han förutser, _icke_ få tänkas
+förorsakade af folkökningen? Det synes dock vara nog starkt att i samma
+andedrag tala om framtida olyckor såsom "tjenande att begränsa slägtets
+talrikhet och dermed förlänga dess timliga tillvaro" och ändock bestämdt
+förneka, att just slägtets alltför stora talrikhet kan framkalla dessa
+olyckor. _Hvad_ skulle då framkalla dem? Härom yttrar författaren ej ett
+ord. Det vill nästan se ut, som om han tänkt på ett ingripande i
+verldsutvecklingen från öfvernaturliga makters sida--men hur går det då
+med det påstående, han strax förut med så mycken tillförsigt uttalar,
+"att naturen reglerar sig sjelf." Eller skulle äfven detta yttrande
+blott vara en moderniserad form för fatalismens gamla åsigt: "Gud sörjer
+nog för våra och våra efterkommandes öden; vi sjelfva behöfva ej bekymra
+oss derom"? I sådant fall är det bäst att kasta både läkekonsten samt
+all annan konst och vetenskap i en skräpvrå...
+
+Till sist säger författaren sig "hålla fast vid den gamla åsigten, att
+det tyder på välstånd och helsa, när ett land förkofrar sig i
+folkmängd". Äfven häri gifva vi honom, om än med vissa förbehåll, rätt,
+men icke heller detta uttalande drabbar på minsta sätt malthusianernas
+åsigt, ty dessa hafva aldrig påstått, att icke en stark folkökning
+_tyder_ på välstånd hos ett land, men väl, att genom en alltför snabb
+tillväxt i folkmängden den nationela välmågan löper fara att gå.
+förlorad. Har nu en oeftertänksam läsare förbisett denna vigtiga
+skilnad, hvilket väl vore förlåtligt, då ju författarens angrepp hela
+tiden skall gälla malthusianismen, så har han härigenom blifvit förledd
+till en bedröflig "qvaternio terminorum". Det _tyder_ onekligen ofta på
+välstånd (ehuru det äfven kan tyda på skuldsättning), om någon förer ett
+yppigt och kostsamt lefnadssätt; och det tyder obestridligen på god
+helsa, om någon under en längre tid kan hänge sig åt vilda öfverdrifter
+vare sig i arbete eller nöjen; men intetdera utgör något medel att
+förkofra helsan och välståndet: de hafva tvärtom af ålder ansetts som
+genaste vägen att förslösa båda.
+
+Det är sant, att flera bland de mest intelligenta och framåtsträfvande
+länder i Europa ega en ganska hög nativitet; men det är också sant, att
+motsatta förhållandet eger rum hos en ej mindre intelligent nation,
+hvilken såväl i afseende på helsa (se mortalitetstabellerna) som ännu
+mer genom sitt solida välstånd och i sammanhang dermed genom en
+försvinnande liten emigration fördelaktigt utmärker sig framför sina
+grannar, åtminstone på kontinenten. Detta medgifver äfven författaren,
+men han aflärdar detta svåra inkast mot hans åsigt om den starka
+nativitetens förträfflighet helt enkelt sålunda: "Ett undantag måste
+göras, om den andra jemförelseleden är Frankrike, hvars folk, såsom nu
+blifvit allmänt bekant, i detta hänseende öfvergifvit naturens väg. Hvad
+detta sistnämnda förhållande beträffar, har det inför ett sundt och
+oförvilladt omdöme redan fått sin dom."--De "onaturliga försöken att gå"
+den framtida förödelsens "resultat i förväg", hvilka strax förut af
+författaren betecknats såsom fåfänga och onyttiga, äro således nu icke
+med nödvändighet detta, men i stället moraliskt förkastliga.
+
+Det är rätt väl, att den nämda uppsatsen ej, såsom eljest stundom plägar
+vara fallet med våra statistiska publikationer, är försedd med "index"
+eller "compte rendu" på franska språket; i motsatt fall skulle möjligen
+franska statistiker med blandade känslor taga del af den hårda dom, som
+här af deras svenske kollega afkunnas öfver en folksed, hvilken af några
+bland de mest framstående ekonomer och statskunnige i Frankrike, en
+Legoyt, en Bertillon,[52] en Charles Dunoyer, för att ej nämna Joseph
+Garnier,[53] ansetts utgöra hufvudgrunden till detta lands ekonomiska
+kraft och storhet. Att Frankrike häruti afvikit från "naturens väg"
+synes ej särdeles bekymra dessa; förmodligen hafva de liksom deras
+landsmän öfverhufvud lagt på hjertat det minnesvärda yttrande, hvarmed
+Voltaire på sin tid afvisade sin stora samtida Rousseau's naturdyrkan,
+och som skulle kunna omskrifvas sålunda: "Naturens väg i all ära, men
+för att gå den fullkomligt måste man gå på alla fyra; vi som gå på två
+hafva nu en gång slagit in på en annan väg, nämligen förnuftets, som vi
+ej vidare böra öfvergifva".
+
+I en helt annan riktning än denne svenske statistiker yttrar sig en af
+Tysklands stormän på statistikens område öfver här berörda förhållanden.
+Den ansedde skriftställaren och vetenskapsmannen _Gustav Rümelin_,
+kansler och professor i social-statistik vid universitet i Tübingen,
+fordom kultusminister i konungariket Würtemberg, har vid flera
+tillfällen varnande tagit till orda mot den hejdlösa folkökning, som
+under senare åren egt rum i Tyskland. Hans senaste uttalande i denna
+fråga[54] är väl värdt att äfven af den svenska allmänheten
+uppmärksammas, ej blott på grund af de många slående beröringspunkterna
+med vårt eget lands förhållanden, utan kanhända lika mycket som ett
+lärorikt exempel på, huru en uppriktig fosterlandsvän, fastän intagande
+en samhällsställning, som måste göra ett brytande med gängse traditioner
+och fördomar dubbelt påkostande, hellre säger sitt folk sanningen, äfven
+en obehaglig sådan,[55] än han nedlåter sig att smickra dess passioner,
+eller under tystnad åse, huru det framrusar på en väg, som måste blifva
+olycksbringande. I den nämda uppsatsen påpekas, hurusom Tysklands
+folkmängd på de sista 9 åren erhållit den oerhörda tillökningen af ej
+mindre än 4 millioner invånare, hvilket är mer än befolkningen i Baden,
+Elsass-Lothringen och Hessen tillsamman. "Det är", anmärker författaren
+träffande, "som om en stor provins, motsvarande tiondedelen af hela
+riket, hade blifvit annekterad--dock utan sjelfva jordbesittningen."
+Betraktade från denna synpunkt framträda de ihärdiga finansiela
+svårigheter, som sedan länge uppväcka tyske statsmäns förtviflan, i en
+helt ny och klarare belysning; men man inser också, att de utgöra endast
+förspelet till de ännu fruktansvärdare förvecklingar, som ofelbart måste
+inträda, om ej Tysklands invånare, medan det ännu är tid, besluta sig
+att följa exemplet af sina grannar på andra sidan Rhen, och inskränka
+sina familjer till ett medeltal af 2 eller 3 barn. Detta blir derför det
+råd, författaren gifver sina landsmän. Och gent emot ordandet om denna
+franska folksed såsom varande "ein dunkler Punkt" i den franska
+nationalkarakteren, framhåller författaren med värma, huru föga det
+anstår Tyskland att med fariseisk egenrättfärdighet söka utpeka en dylik
+hos sina grannar, medan dess eget sociala lif innesluter så många mörka
+punkter af en helt annan och svårare beskaffenhet.
+
+I detta yttrande vågar jag för min del, hvad mitt eget fosterlands
+förhållanden angår, instämma. Ja, jag ville gå ännu längre. "Den mörka
+punkten" förvandlar sig, när jag blott uppmärksamt betraktar den, för
+mina ögon till en ljuspunkt, vittnande om, att åtminstone på ett ställe
+i verlden den gamla muren, bakom hvilken menniskoanden så länge
+försmäktat--vidskepelsens, fördomarnes, okunnighetens tredubbla
+fängelsemur--gifvit efter, för att låta en strimma af ljus, den gryende
+dagens budbärare genomtränga.--Men när det kommit så långt med en mur,
+att den genomsläpper dagsljuset, kan den ej gerna längre sägas vara i
+godt stånd. Det kan då endast bli fråga om, huruvida vi på vår kant
+skola låta den stå, till dess den ramlar af sig sjelf, begrafvande, hvem
+vet hur många, af våra efterkommande under sina ruiner; eller om vi ej
+hellre, följande ett upplyst föredöme, strax böra gripa oss an med att
+jemna den med marken för att på den tomma platsen uppresa en ny bygnad,
+inredd, som det heter, efter nutidens fordringar, för nutidens menniskor
+beboelig--och framför allt nog rymlig att innesluta oss alla, så att
+ingen, som ej sjelf önskar det, må tvingas att annorstädes söka sig tak
+öfver hufvudet.--Och icke sant, denna sista utsigt bör locka oss? Ty
+ehuru mången påstår, att han med glädje, ja med stolthet åser
+utvandringen, tror jag dock, att hans hjerta i hemlighet dervid svider,
+att han i djupet af sitt inre känner sig sårad och kränkt vid tanken på,
+att hundratusenden af hans lands söner och döttrar skola nödgas i
+främmande land söka ett ofta missunnadt, alltid osäkert uppehälle.
+
+Till verket derför, alla som vilja vara med! Må vi fatta hvar och en sin
+spade, sin hacka, sitt jernspett; må hvar och en göra sin pligt, och det
+skall visa sig, att arbetet, om än tungt och mödosamt, likväl icke
+öfverstiger måttet af våra krafter.
+
+
+
+
+BIHANG.
+
+
+I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning förekommo i numret för den 30
+november 1881 några betraktelser rörande utvandringen, närmast riktade
+mot mitt kort förut hållna föredrag. Då denna artikel sedermera varit
+återgifven i flera tidningar är måhända ej olämpligt att här i korthet
+upptaga den till besvarande. Den tacksamhetsskuld, hvari jag står till
+den aktade tidningen på grund af dess välvilliga omnämnande af mina
+föregående brochyrer i befolkningsfrågan (med hvilka jag fåfängt
+klappade på hufvudstadspressens dörrar) gör också, att jag ej anser mig
+böra lemna dess ord utan afseende. Med uteslutande af inledningsorden
+aftrycker jag artikeln i dess helhet, dock i smärre afdelningar med
+inskjutande af mina egna svarsanmärkningar emellan, hvarigenom jag tror,
+att för läsaren vinnes en lättare öfversigt af de egentliga
+tvistepunkterna.
+
+Med skäl skall man kunna anmärka, att jag i det följande svarar på
+åtskilligt, som den ärade artikelförfattaren icke frågat om eller frågat
+efter; men min afsigt har ej varit att lemna någon antikritik i vanlig
+mening, hvartill ju artikeln ej heller föranleder, helst dess författare
+ej varit i tillfälle att åhöra sjelfva föredraget, utan mera att söka
+närmare belysa några punkter, som i det föregående till äfventyrs
+behandlats alltför knapphändigt.--Början af artikeln lyder som följer:
+
+"Uppfattningen, rörande utvandringen, synes under de senaste femton
+åren, hvarunder hon hos oss egentligen stadgat sig till kronisk, hafva
+undergått en ansenlig förändring. Man känner friherre Gripenstedts
+mening om henne. Denne utmärkte statsman, som hade en lika frisk som
+skarp blick på förhållandena, såg i henne endast ett bevis på folkets
+lifskraft. Det folk som icke förökar sig så, att det lemnar ett
+öfverskott till utvandring, är ett tynande folk, förklarade han. Men de
+massor af landets must och märg som sedan midten af 60-talet hvarje år
+och i synnerhet under de svåra åren 1868 och 1869[56] lemnat den svenska
+jorden, lärde oss att åse företeelsen med mindre förnöjelse.
+Protektionismens tendentiösa gråt deröfver är nu mindre att fästa sig
+vid; men hvarje fosterlandsvän sörjde öfver att se denna mängd af unge,
+kraftige arbetare resa öfver hafvet, hvilka, om de stannat i hemlandet,
+kunnat med hjerna och med hand taga månget kraftigt grepp till dess
+förkofran och utveckling. Såsom ock den nämnde föreläsaren framhöll, är
+den förlust, utvandringen förorsakar landet, derifrån hon pågår,
+trefaldig. Den minsta förlusten är det kapital af mynt och gods, som
+emigranterna föra med sig ut, men som dock, särskildt hvad _våra_
+utvandrare vidkommer, icke går till småsummor. Värre är den förlust i
+arbetskraft, landet lider genom hvarje ung, stark och begåfvad man eller
+qvinna, som lemnar dess gränser. Och slutligen kommer den uppfostran,
+som är på hvar och en af dem nedlagd, och som de icke hunnit genom
+gagneligt arbete i hemlandet gengälda, då de vanligen just komne i den
+fullt arbetsföra åldern, draga bort. I denna ligger mycken både möda och
+kostnad, som är för landet förspild. Vi veta icke, om föreläsaren nämnde
+det, men det sorgliga i företeelsen minskas icke deraf, att det är just
+den dugligaste delen af vår kroppsarbetande befolkning, som utvandrar.
+De gamle och barnen, de vanföre, slarfvarne och de utfattige, hvilka
+ingen hvart kunna komma--det är de, som stanna qvar."
+
+I ofvanstående yttranden kan jag i det hela endast instämma. Att en
+måttlig utvandring, t. ex. en, som i storlek motsvarar invandringen från
+andra länder, ej är att räkna för ett ondt utan snarare motsatsen, derom
+är jag för min del öfvertygad. En sådan emigration behöfver endast
+omfatta personer, som fullt frivilligt, af vetgirighet och begär att se
+sig om i verlden eller liknande orsaker lemna fosterjorden, måhända i
+tanke att förr eller senare med vidgade kunskaper och erfarenhet dit
+återvända. Äfven om detta icke sker, lemnar då i allmänhet den under
+tiden försiggående inflyttningen af arbetsdugliga utländingar en fullgod
+ersättning för förlusten och "den andliga byteshandeln" varder sålunda
+en glädjande verklighet. Men i sin nuvarande gestalt eger utvandringen,
+såsom artikelförfattaren också medgifver, en helt annan karakter.
+
+Huruvida, såsom i artikeln antydes, vårt lands utvandrare framför andra
+länders utmärka sig genom storleken af medförda kapital, må lemnas
+derhän. Hithörande uppgifter (som visserligen i allmänhet äro föga
+tillförlitliga) synas dock snarare antyda motsatsen, om ock de yttersta
+graderna af fattigdom mindre ofta påträffas bland svenska utvandrare i
+Amerika, än hvad fallet säges vara med t. ex. tyska emigranter. Visst
+är, att mången härifrån utvandrar med knapt ett enda öre i egna
+tillgångar, då erfarenheten i flera trakter lärt, att det innebär föga
+risk att försträcka en ordentlig och arbetsför utvandrare för resan
+nödiga medel. Understundom torde väl till och med här, liksom stundom
+skall vara fallet i Norge, kommunerna genom sammanskott sätta en eljest
+fattigvården betungande person i tillfälle att försöka sin lycka i
+Amerika. Ett annat tillvägagående, som väl äfven ännu någon gång
+förekommer i smyg, att nämligen personer betinga sig fri öfverresa mot
+vilkor att efter framkomsten genom arbete betala omkostnaderna, är
+visserligen i utvandrarestadgan förbjudet; men ehuru ett dylikt kontrakt
+sålunda enligt lagen är en nullitet, skall väl i allmänhet arbetarens
+rättskänsla förhindra honom att efter öfverfarten fordra dess
+upphäfvande, äfven om han eljest känner och inser sin juridiska rätt
+dertill. I alla händelser kan utvandrarnes medförda förmögenhet på långt
+när icke anses uppgå till hvad i medeltal belöper sig på hvarje invånare
+i landet, och det påståendet, som man stundom får höra,[57] att på grund
+af ett förment motsatt förhållande utvandringen skulle öka i stället för
+att minska en relativ öfverbefolkning, synes mig innebära en bestämd
+öfverdrift, och har ej heller, i vårt land åtminstone, hittills
+bekräftats af erfarenheten.
+
+Icke heller den omständigheten, att flertalet emigranter utgöres af
+ungt, arbetsdugligt folk, huru beklaglig den än från andra synpunkter må
+vara, minskar i någon väsentlig grad den verkliga lättnad, som
+tillskyndas landet genom utvandringen, der denna eljest blifvit en
+nödvändighet. Ty just från dessa personer, hvilka ännu ej lyckats vinna
+någon synnerligen fast fot i samhället, utgår den fruktansvärda
+konkurrens, hvilken tidtals hotar att alldeles nedtrycka arbetsklassens
+ställning, och i det hela utgör det väsentligaste hindret för dennas
+varaktiga förbättrande. För öfrigt, existerar öfverbefolkning, kan ej
+gerna någon åtgärd vara egnad att hastigare mildra denna än aflägsnandet
+af personer i den mest alstringskraftiga åldern. De utvandrare, som
+redan ega familj, taga i regeln denna med sig, och de, som möjligen
+hafva andra anhöriga att understödja, skola i allmänhet lättare kunna
+göra detta från Amerika, än om de stannat hemma. Men betraktad såsom
+landets habituela tillstånd, är visserligen en stark utvandring ett
+ondt, om man nämligen besinnar, att befolkningen genom sin alltför
+hastiga förökning sjelf skapar sig de svårigheter, till hvilkas
+afhjelpande emigrationen sedan är det enda tillgängliga medlet, men ett
+ganska ofullkomligt sådant.--Författaren fortsätter:
+
+--"Liksom de flesta ser äfven föreläsaren på utvandringen med oglad
+blick; men hans synpunkt är ändå icke den samma, ur hvilken ofvanstående
+betraktelser framsprungit. De flesta skulle väl helst se, att
+utvandrarne stannade hemma sitt land till nytta. Hr W. åter påstår, att
+de _kunna_ icke stanna hemma om de--eller åtminstone deras
+efterkommande--icke vilja svälta ihjäl; ty orsaken, som drifver den ut,
+är, att vårt land i närvarande tid är _öfverbefolkadt_.
+
+Och dermed har han fattat tömmen på sin kända käpphäst."
+
+Uppskjutande till det följande att försvara min ståndpunkt vill jag här
+endast anmärka, att, som jag tror, den ärade artikelförfattaren skall få
+rätt svårt att uppvisa någon enda utförligare framställning rörande
+utvandringen, der ej detta fenomen ställes i ett bestämdt samband med de
+europeiska ländernas starka folkökning. Äfven den framstående svenska
+statsman, hvars åsigt i början af artikeln återgifves, betraktade ju
+emigrationen såsom beroende på ett öfverskott i folkmängd, utöfver hvad
+ett land sjelft har behof af eller bruk för. Något annat eller mera har
+jag i sjelfva verket icke yttrat, hvadan min uppfattning af frågan på
+intet sätt kan sägas vara afvikande från den, som hyses af de på detta
+område mest sakkunnige.--Efter denna lilla anmärkning lemnar jag på nytt
+ordet åt författaren.
+
+--"Den satsen tarfvar nog att närmare skärskådas. Lider Sverige
+verkligen i närvarande tid af öfverbefolkningens onda?
+
+Utvandringen i och för sig bevisar ingenting. Hennes allmänna grund
+är--såsom ock föreläsaren riktigt framhöll--sträfvandet hos individerna
+att skaffa sig en bättre ställning--men här är att tillägga: och på
+lättare sätt än de inse, att det kan ske hemma. Om ett land erbjuder
+ovanligt rika hjelpmedel för att taga sig fram, om vägen dit är lätt och
+billig att fara, om många rest den vägen förut och haft framgång, så är
+det väl icke underligt, att man öfvergifver sin mindre gynsamma
+ställning hemma och reser efter för att sjelf söka sin lycka--på det
+hela taget icke underligare, än att en man, som redan har en plats, på
+hvilken han eger sin tarfliga utkomst, gerna antager en plats i en annan
+ort, som gifver honom högre lön. Vid tal om anledningarna till en senare
+tids ökade utvandring torde icke alltid till fylles framhållas den
+lätthet och trygghet nutidens stora emigrantångare erbjuda för
+öfverfarten i jemförelse med segelfarten för några årtionden sedan,
+vidare mängden af dem, som redan farit öfver och hvilkas föredöme manar
+till efterföljd, slutligen den täta brefvexlingen. Ju flere der borta på
+andra sidan hafvet locka, och ju lättare färden dit är, dess lösare
+sitter den obemedlade här hemma på sin torfva. Ödena, han går till
+mötes, äro icke så dunkla som förr, landet icke så främmande.
+
+Om mycken nöd till regeln drefve den svenske emigranten hemifrån, liksom
+fallet i synnerhet förr var med den irländske, så kunde möjligen
+öfverbefolkningens tillvaro anses bevisad; men så är det icke. Det är
+dess värre icke de torftigast lottade, som utvandra.
+
+Men att den stora mängden af utvandrare lemna, eller åtminstone tro sig
+lemna, knappare lefnadsvilkor för att vinna rikligare, det är riktigt,
+och deraf får man utan tvifvel draga den slutsatsen, som just icke utgör
+någon ny sanning, att Amerika för närvarande bjuder bättre och lättare
+tillfälle till utkomst än vårt fädernesland."
+
+Jag tillåter mig här några invändningar. Då författaren yttrar, att det
+"dess värre icke är de torftigast lottade som utvandra", tänker han
+uppenbarligen endast på utvandringen till Amerika. Det icke alldeles
+obetydliga antal svenskar, som årligen utvandrar till våra närmaste
+grannländer utgöres verkligen, så vidt man vet, af personer tillhörande
+de allra fattigaste klasserna. Men, oafsedt detta, har ju författaren i
+det föregående sjelf medgifvit, att om de mest nödlidande icke emigrera,
+så sker detta helt enkelt emedan de "icke kunna komma någon hvart", och
+det förefaller då onekligen något besynnerligt, att han nu andrager
+sagda omständighet såsom talande _emot,_ att i vårt land nöden skulle
+vara orsak till utvandringen. Med lika mycket skäl kunde man ju försöka
+gendrifva den nog allmänna åsigten, att det är hungern, som förmår
+menniskor att äta sig mätta, genom påpekande af det sakförhållande, att
+en stor klass hungriga, och just de allra hungrigaste, faktiskt nästan
+aldrig äta sig mätta--emedan de icke hafva något att äta.--
+
+Jag vänder mig nu till slutorden. Det är icke någon ny sanning, säger
+författaren, att tillfällen till utkomst äro lättare att finna i Amerika
+än i vårt fädernesland. I förbigående sagdt får man dock ännu alltjemt
+höra denna sanning med mycken liflighet bestridas; eller hvad betyda
+eljest sådana uttryck som de af mig anförda "förvillelse", "folksjukdom"
+m. fl., använda för att beteckna lusten att resa till Amerika? Att den
+nämda "sjukdomen" skulle vara "till döds", säges väl icke uttryckligen
+men förmodligen är ej heller meningen, att den skulle höra till det
+slags åkommor, som väl genomgångna pläga medföra en varaktig förbättring
+af helsan. Emellertid må man kunna hoppas, att den sundare och mera
+opartiska uppfattning af förhållandet, som artikelförfattaren visar sig
+ega, efter hand skall göra sig mera allmänt gällande; och i det hela
+taget tror jag, att det mesta af hvad han här ofvan yttrat är
+fullkomligt riktigt och sant. Men dermed är den vigtigaste delen af
+frågan dock ännu ej vidrörd. _Att_ förhållandena i Amerika i många
+afseenden äro bättre än här hemma, behöfver man just icke mer än ögon
+för att kunna se; men _hvarför_ äro de detta? Man far ju numera icke
+till Amerika för att hemta skatter af ädla metaller, man reser dit i
+afsigt att der återupptaga alldeles samma sysselsättningar, som man dref
+i hemlandet. Hvarför lönar sig då arbetet bättre der än här? Äfven i
+Amerika gäller väl dock lagen om prisets bestämmande genom förhållandet
+mellan tillgång och efterfrågan äfvensom den s. k. "minsta medlets lag".
+Om tjenstfolk och arbetare derstädes bättre betalas af sina husbönder
+och arbetsgifvare, lär sådant näppeligen bero på någon öfverströmmande
+välvilja å de senares sida; det vore underligt, om icke de i likhet med
+andra menniskor ville med minsta möjliga kostnad erhålla största möjliga
+valuta. Orsaken måste då ligga deri, att det i Amerika ännu är _ondt_ om
+tjenstfolk, och att tillgången på yrkesarbetare der icke lika
+fullständigt täcker efterfrågan, som fallet är här hemma. Vända vi oss
+till jordbruket, der olikheten ej är mindre påtaglig, skall man måhända
+hänvisa på fruktbarheten hos en jord, som under flera år efter
+upptagandet icke ens kräfver gödsling för att bära rika skördar. Detta
+argument är obestridligt, men fördelen borde väl dock i någon mån
+uppvägas af den att i ett redan välbebygdt land få tillgodogöra sig
+frukten af många föregående generationers arbete. Det är helt visst icke
+någon småsak att långt borta i en ödemark för första gången bryta bygd.
+Men det finnes ännu en annan och vigtigare olikhet. I Amerika kan hvar
+och en för en ringa penning erhålla så mycket jord, om än afsides
+belägen, som han orkar bruka. Men i ett gammalt land får i regeln en
+stor del af den jordbrukande befolkningen med hundratals dagsverken om
+året betala rättigheten att för egen räkning beså och skörda några få
+tunnland stenbunden skogsmark. Också händer det i Amerika, när lyckan är
+god, att nybyggaren, som under de första åren tillbragte sina nätter i
+en eländig jordkula, till sist blir i stånd att bygga sig ett praktfullt
+tvåvåningars palats,[58] medan den, som här hemma börjar i en jordkula,
+onekligen har all utsigt att få sluta sina dagar i denna eller i en
+liknande.
+
+Jag hängifver mig ingalunda åt den föreställningen, skulle ej heller
+vilja uppväcka den hos andra, att genom en minskad konkurrens
+arbetslönerna här hemma skulle kunna stiga till hvilken höjd som helst,
+eller arrenden och dagsverksskyldigheter bringas att alldeles försvinna.
+Men sannolikt erfordrades icke heller mer än en helt ringa förändring
+till ett bättre för att i ansenlig grad minska utvandringen. Ty för det
+första äro exemplen af en så lysande framgång som den nyssnämda äfven i
+Amerika undantag; och för det andra, ehuruväl de menskliga behofven
+sägas vara outtömliga, är det dock sällsynt, att någon ej känner sig
+tillfredsstäld af en lefnadsställning, som hans uppfostran kommit honom
+att betrakta såsom målet för hans ärelystnad. Slutligen spelar också
+fosterlandskärleken, kanske företrädesvis just hos de obildade, en rol,
+som man gör orätt i att underskatta. Det är kännetecknande, att egentlig
+massutvandring hos oss endast egt rum efter tider af ovanligt ekonomiskt
+betryck, och endast i mindre grad synes föranledd af ljusare utsigter i
+Amerika. Författaren söker göra troligt, att frågan om utvandring för
+arbetaren helt enkelt ställer sig så: "bör jag ej utbyta min tarfliga
+plats här hemma mot en bättre i Amerika?", men det torde vara långt
+antagligare, att det _afgörande_ spörsmålet för de flesta i stället
+erhåller följande formulering: "bör jag ej skaffa mig en plats i
+Amerika, eftersom jag här hemma icke tyckes få någon?"--Författaren
+yttrar vidare:
+
+--"För öfrigt, om synnerligen svår knapphet att lefva verkligen vore
+anledning till den svenska utvandringen, månne väl tillvaron af
+öfverbefolkning dermed vore så säkert bevisad? Ett exempel visar tydligt
+nog motsatsen: Det kan ju icke nekas, att massan af ryska folket lefver
+i mycket knappare vilkor och uslare skick än mängden af svenskar. Men
+hvem vill påstå, att Ryssland är öfverbefolkadt? Tvärt om råder blott en
+mening derom, att detta lands befolkning är allt för tunnsådd."
+
+Vi närma oss nu den egentliga tvistefrågan; men då diskussionen på denna
+punkt synes vilja löpa ut i en ordstrid eller en begreppsförvexling, är
+beklagligtvis föga utsigt för handen, att den skall kunna bringas till
+ett för båda parterna tillfredställande slut.--Att nöd och elände, svår
+knapphet att lefva _kunna_ bero på andra orsaker än öfverbefolkning är
+en sats, som i sin abstrakta allmänhet naturligtvis ej kan förnekas. Men
+å andra sidan finnes ej heller veterligen på de ekonomiska
+vetenskapernas nuvarande ståndpunkt något tecken, som mera direkt tyder
+på öfverbefolkning än den omständigheten, att nöden och eländet
+hårdnackadt motsätta sig civilisationens alla ansträngningar till deras
+afhjelpande. Och då författaren i början på nästa stycke säger, att man
+"ej torde kunna tala om öfverbefolkning i ett land, förr än alla dess
+hjelpkällor äro tagna i bruk så långt inbyggarnes förmåga sträcker sig",
+ger han uppenbarligen åt ordet öfverbefolkning en betydelse, som närmast
+synes egnad att förflytta detta omtvistade begrepp till chimerernas
+område. Kan öfverbefolkning ej sägas vara för handen, förr än alla
+tänkbara förbättringar och reformer blifvit vidtagna, då är det
+säkerligen bäst att aldrig vidare använda ordet; men det hindrar
+naturligtvis ej, att i afvaktan på alla dessa förbättringar den
+öfvertaliga befolkningen svälter ihjel eller utvandrar. I
+nationalekonomiska handböcker[59] plägar eljest den definition gifvas,
+att _relativ_ öfverbefolkning är inne, så snart folkmängden _faktiskt_
+ökats hastigare än tillgången å befintliga underhållsmedel, och får
+denna definition gälla, vågar jag tro mig hafva i föredraget med
+fullgoda skäl styrkt, att _åtminstone en partiel_ dylik öfverbefolkning
+under det sista årtiondet egt rum, nämligen inom just de åldersklasser,
+som mest bidraga till utvandringen, äfvensom hafva uppvisat
+sannolikheten af, att ett dylikt förhållande äfven i den närmaste
+framtiden är att motse.
+
+Att söka jemförelsepunkter med vårt eget lands förhållanden i det oss så
+olika Ryssland, hvars statistik dessutom är så föga bearbetad, anser jag
+temligen ofruktbart. Om verkligen--hvilket är mig obekant--"det blott
+råder en mening om, att Rysslands befolkning är alltför tunnsådd", beror
+måhända denna mening helt enkelt derpå, att vi från det högre kulturens
+trappsteg, som vi väl onekligen intaga, se eller tro oss se, att
+Ryssland med en mera upplyst befolkning samt under en friare
+styrelseform, skulle kunna långt bättre än som nu sker använda sina rika
+hjelpkällor. Men från dessa möjligheter måste man se bort, om det gäller
+att fälla ett opartiskt omdöme: civilisationens frukter skola i Ryssland
+ännu behöfva lång tid för sin mognad, och om detta besinnas, tror jag
+ej, att någon med fog kan påstå, att det europeiska Ryssland i
+närvarande stund lider mindre af överbefolkningens onda än något annat
+land i Europa. Nativiteten är der betydligt högre än i något annat
+europeiskt land; men det är långt ifrån, att folkmängdstillväxten skulle
+ske i en deremot svarande proportion, ty en stor del af dessa nyfödda
+synes knapt kommen till verlden i annat ändamål än att strax åter
+försvinna från jordens yta. En stark dödlighet plägar dock i allmänhet
+anses för ett öfverbefolkningsfenomen. Äfven menniskolif vårdslösas, när
+tillgången derpå är öfverflödande. Och att samma orsak i förening med
+andra är i stånd att framkalla äfven _politiskt missnöje_ af den mest
+våldsamma karakter, är en sanning, som skulle kunna bevisas med ej få
+exempel ur historien.
+
+Men vi låta författaren ha ordet.
+
+--"Man torde icke kunna tala om öfverbefolkning i ett land, förr än alla
+dess hjelpkällor äro tagna i bruk så långt som inbyggarnes förmåga
+sträcker sig, lika litet som man kan säga, att en gård icke föder sin
+man, så länge gårdens brukning lemnar någonting öfrigt att önska. Är det
+svenska jordbruket så uppdrifvet, att den redan nu odlade jorden icke
+kan förmås att gifva något mera? Är här ingen oodlad, men odlingsbar
+mark qvar att taga vara på? Är vår industri den hon kunde och borde vara
+med våra stora naturliga tillgångar af malm, virke och vattenkraft? Har
+vår handel begagnat fördelarne af landets läge så som de kunde brukas?
+Finnas inga skattereformer qvar att utföra till bättrande af de mindre
+bemedlades lefnadsförhållanden? Finnas inga tullar att sänka och
+borttaga för att gifva billigare föda och billigare kläder samt lyftning
+åt skyddade industrigrenar, hvilka lida under afstängningen från den
+utländska konkurrensen, och åt icke skyddade, som tyngas genom behofvet
+af de skyddades tillverkningar? Är tillräckligt gjordt i uppfostran, i
+undervisning och i det offentliga meningsbytet för väckande af
+industriel företagsamhet och begåfning?
+
+Jag har redan yttrat mig angående den första punkten. Den der uttalade
+åsigten hvilar på en förvexling af begreppen _absolut_ och _relativ_
+öfverbefolkning--en ytterst vanlig missuppfattning, som det dock varit
+något öfverraskande för mig att återfinna hos den ärade
+artikelförfattaren. Det är med det _nuvarande_ tillståndet på det
+ekonomiska området eller med det i den närmaste framtiden
+sannolika--icke med sagda tillstånd _plus_ alla möjliga, abstrakt
+tänkbara förändringar och förbättringar--som befolknings-siffrorna böra
+jemföras, om man skall kunna komma till någon insigt om, huruvida
+öfverbefolkning hotar.--Så länge icke denna grundsanning är insedd och
+erkänd, är det nästan lönlöst att diskutera detaljfrågor, hvilka
+dessutom för sitt utredande förutsätta specialkunskaper, hvaraf jag för
+min del ej är i besittning. För att likväl ej anses ha förbigått något
+af vigt vill jag försöka att i korthet granska de här ofvan föreslagna
+åtgärderna hvar för sig. Min mening är härvid blott att söka visa huru
+föga dylika åtgärder, möjligen med undantag af den sista omnämda, äro
+egnade att åstadkomma någon sådan _radikal_ förbättring af det nuvarande
+tillståndet, att emigrationen härigenom skulle för framtiden kunna
+förebyggas eller ens väsentligen minskas.
+
+Skattereformer, huru önskvärda och välbehöfliga de än i andra afseenden
+må vara, producera likväl i sig sjelfva ingenting. Att på grund af
+fattigdom befria en person från ett eljest rättvist skattebidrag, är ju
+tydligen i grunden ingenting annat än att af allmänna medel tilldela
+honom ett fattigunderstöd, motsvarande skattens belopp. Men åtgärden
+medför då också alldeles samma olägenheter som hvarje annat
+fattigunderstöd, nämligen att verka såsom en uppmuntran till hastigare
+folkökning inom de fattigare klasserna, måhända till och med som ett
+direkt premium på denna; och genom den stigande konkurrensen skall det
+då inträffa, att den fattiges ställning, ehuru han icke längre betalar
+skatt, ej blir bättre än förut, medan han nödgades erlägga sådan. Äfven
+de mest genomgripande skattereformer i syfte att lägga denna tunga mera
+uteslutande på de förmögna och bergade, skola, om ej samtidigt några
+åtgärder vidtagas för att förebygga en allt för hastig folkökning, väl
+kunna göra de rika mindre rika, men aldrig, om ej för ögonblicket,
+afhjelpa de fattigas fattigdom.
+
+Äfven tullars sänkande eller höjande kan ej gerna räknas till
+produktionsmedel i egentlig mening. Jag afhåller mig alldeles från att
+uttala något omdöme öfver den förmodade "lyftning", som tullskyddets
+borttagande skulle tillskynda de "industrigrenar, hvilka lida under
+afstängningen från den utländska konkurrensen". I den högt lågande
+striden mellan frihandel och protektionism är det för den, som vill vara
+neutral, ej rådligt att ställa sig i skottlinien. Att åtskilliga af de
+nämda industrigrenarna, eller åtminstone deras utöfvare lida ganska
+mycket af den _inhemska_ konkurrensen är väl påtagligt--hjelpen skulle
+då ligga i att liksom låta den ena spiken drifva ut den andra ... Våra
+ojemförligt vigtigaste näringskällor, jordbruket, skogs- och
+jernhandteringen skola väl för öfrigt aldrig komma att röna synnerligt
+inflytande af någon förändring i tull-lagstiftningen, vår egen nemligen;
+att på en dylik förändring ställa obegränsande förhoppningar om en
+förbättrad ekonomisk ställning för befolkningens flertal synes mig
+derför vara att bygga på en alltför lös grund.
+
+Men af en utveckling och en kraftig sådan äro icke dess mindre, enligt
+författaren, äfven dessa och samtliga våra näringsgrenar i stånd. Och
+deri måste man gifva honom rätt. Ännu återstå många tunnland att
+upplöja, innan hela den naturliga ängsmarken är förvandlad till
+sädesbärande åker. Ännu finnas kärrmarker att torrlägga, ännu sjöar att
+aftappa (dock är jag ej rätt säker om specielt sjö-aftappningen i den
+ärade artikelförfattaren eger någon vän). Och vår industri, vår handel,
+vår sjöfart, äfven dessa äro helt visst i stånd af väsentliga
+förbättringar.--Sant! Men göres då för närvarande på alla dessa områden
+alls intet? Kan man väl med fog anmärka något vid den uppblomstring, som
+industrien, handeln och sjöfarten (för att ej nämna våra öfriga
+samfärdsmedel) under de senaste decennierna undergått, om ej, att den
+varit alltför brådstörtad för att i längden kunna fortskrida efter samma
+måttstock? Och beträffande jordbruket vittnar ju hvarje årgång af
+hushållningssällskapens förhandlingar om, att landets sädesbärande areal
+år från år vinner en ej oansenlig förökning. Någon fara från detta håll
+synes således icke heller vara för handen om ej möjligen, att en allt
+för ensidig åkerbrukets utveckling kunde tvinga oss alla att blifva
+vegetarianer liksom kineserna.[60] Men med allt detta är fruktan för
+öfverbefolkning på intet sätt vederlagd, ty denna grundar sig ingalunda
+derpå, att utvecklingen af landets hjelpkällor står stilla, utan på, att
+sagda utveckling icke är eller kan tänkas blifva så snabb, som voro
+erforderligt för att kunna tillfredsställa de anspråk, som af
+folkökningen eller rättare den nuvarande nativiteten ställas på
+framtiden. Mera härom strax nedanför. Frågan är alldeles icke denna: "gå
+våra näringar framåt eller ej?" utan: "kan farten påskyndas eller ej?"
+Och hvad landets modernäring beträffar, känner jag för min del ingen
+omständighet, som skulle berättiga oss att besvara denna senare fråga
+med ja. Bland granskarne af en min föregående skrift, uppgifver en,[61]
+hvilken på detta område eger auktoritet, att den jemförelsevis långsamma
+utvecklingen af vårt jordbruk egentligen beror på svårigheten att
+öfverallt erhålla tillräckligt med folk. Här bör naturligtvis
+underförstås, om ej meningen skall blifva obegriplig, att man har svårt
+att erhålla tillräckligt med folk _till det pris_, som skulle kunna göra
+nyodlingar eller andra förbättringar _lönande_. En sänkning af
+arbetslönerna blir då till sist den egentliga grundvalen till
+förhoppningarna om en bättre framtid for vårt jordbruk, äfvensom i
+allmänhet för "det nationela arbetet". Men för den nationela arbetaren
+blefve samma framtid tydligen ej lika löftesrik. Det låter kanhända en
+smula trivialt att erinra om, det arbetet är till för arbetarens skull
+och icke tvärt om. Men det triviala i denna och dylika sanningar ligger
+egentligen deri, att de utgöra en obehaglig påminnelse om något,--som
+_borde_ vara, men icke är.
+
+Den sista bland de framstälda invändningarne hvarken kan eller vill jag
+söka affärda lika lättvindigt som de föregående. Då författaren frågar:
+"Är tillräckligt gjordt i uppfostran, i undervisning o. s. v." måste man
+härtill svara ett obetingadt nej, och tillika med tacksamhet ihågkomma
+den ihärdiga och, vi böra hoppas det, ej alldeles fruktlösa kamp för ett
+bättre sakernas tillstånd härutinnan, som sedan länge förts i just den
+tidning, der den här återgifna artikeln förekommer, och af dess
+utgifvare. En förbättrad folkuppfostran i detta ords vidsträcktaste
+bemärkelse utgör i sjelfva verket den enda grund, hvarpå rättmätiga
+förhoppningar om ett verkligt och varaktigt framåtskridande kunna
+byggas. Och vare sig man ser på detaljerna eller på riktningen af det
+hela återstår på detta område ännu nästan allt att göra. Det myckna, som
+i den högre undervisningen endast går ut på att bibringa en ytlig
+prydnad för umgängeslifvet, borde lemna rum för grundligare vetande i
+mera nödvändiga ämnen. I den egentliga folkskolan skulle plats kunna
+beredas åt många nyttiga kunskaper, om man blott tilläte någon
+inskränkning i den myckna teologiska visdom, som der under tårar och
+suckar inplantas, i de allra flesta fall endast för att som en onyttig
+barlast kastas öfver bord, när den unge ändtligen står färdig att för
+lifvets seglats utrusta den farkost, hvars egentliga ankare och
+lifräddningsboj all denna dogmatik skulle hetas vara--eller för att, om
+den behålles, för lifvet grundlägga en mörk och otillgänglig fanatism.
+Men det vigtigaste af allt är dock--och här upprepar jag ett maningsord,
+som ofta stått att läsa i den aktade tidningens egna spalter--att hos
+det uppväxande slägtet, särdeles bland de bildade klasserna inpregla
+_aktning för kroppsarbetet, och dess utöfvare_. Vi måste lära hvarje
+uppväxande yngling--ty om den lärdomen icke inhemtas i barnaåren, är det
+sedan vanligen för sent--att den sotiga, nedsvärtade, illa klädda och
+illa närda arbetaren är hans like, hans jemlike i allt utom i
+tillfälliga företräden och lyckans gunst, och att hans lif är förspildt,
+om han vid dess slut ej har uträttat något för att lyfta denna sin
+vanlottade broder upp till sig. Frukten af sådana lärdomar skall
+säkerligen ej uteblifva äfven med afseende på de rent materiela
+förhållanden, som här närmast sysselsätta oss. Ty funnes blott hos de
+bildade i samhället ett verkligt begär att förbättra arbetsklassens
+ställning, skulle man helt visst snart blifva ense om de rätta medlen
+härför. Hos några finnes visserligen redan nu en dylik önskan, men
+endast såsom en tillfälligtvis uppflammande entusiasm, medan den i
+hvardagslag merendels är ganska slö och dåsig; hos de allra flesta åter
+kan man hvarken sön- eller hvardagar upptäcka något annat än en mer och
+mindre utpreglad motvilja eller likgiltighet."[62]
+
+Slutet af artikeln har följande lydelse:
+
+--"Sannerligen, det återstår mycket att göra på alla dessa områden--så
+mycket, att kanske intet annat land i Europa i närvarande tid är
+jämförelsevis så rikt på framtid som de båda skandinaviska; ty intet
+bland dem alla bär inom sig en sådan rikedom af ännu obrukade
+näringskällor. Det kräfves utan tvifvel ansträngning, andlig och
+kroppslig, att upptaga dem. Men här förefinnes då mera skäl att med godt
+mod och med blicken fästad på en löftesrik framtid gör sitt bästa än att
+klaga öfver en öfverbefolkning, som icke finnes till, och öfver en kamp
+för tillvaran, som i vårt land ännu mera utgör, eller borde kunna
+utgöra, en helsosam brottning mot en motsträfvig natur för att afvinna
+henne näring och vinst, än en hungerstrid om brödbiten menniskorna
+emellan."
+
+Ja! det återstår mycket att göra. Och ehuru jag tyvärr ej i likhet med
+den ärade artikelförfattaren förmår att skåda den närmaste framtiden i
+en obetingadt rosenskimrande dager, tror jag likväl fullt och fast, att
+vi äfven framdeles skola häfda den aktade, om än jemförelsevis obemärkta
+plats, vårt land hittills intagit bland de europeiska statssamhällena.
+Men härtill kräfves visserligen något mera än godt mod och rika
+förhoppningar. --Om en köpman börjar sin aflur med endast godt mod, men
+utan kunskap i bokföring eller förstånd att afpassa sina
+finansoperationer efter storleken af sitt rörelsekapital, hvem beklagar
+honom väl, om han, innan året är till ända, spelar bankrutt? Men hvad
+man sedan gammalt fordrar af den enskildes ekonomiska verksamhet,
+nemligen förutseende och omtanke, det måste man äfven på ett mera
+framskridet stadium kunna fordra af samhället sjelft. Hvartill tjenar
+eljest nationalekonomien? Hvartill tjenar statistiken?
+
+Att i hvarje detalj med tillräcklig sannolikhet på förhand beräkna
+utgifter och inkomster inom statshushållet i ordets vidsträcktaste
+mening, måste förblifva framtidens, möjligen en ganska aflägsen framtids
+uppgift. Men till sina hufvuddrag bör detta problem redan nu icke anses
+olösligt. I brist på tillräckligt vissa beräkningar får man härvid
+hjelpa sig fram med mer eller mindre sannolika antaganden, och af dylika
+vill jag här förslagsvis uppställa tvenne, af hvilka det första är mera
+säkert, det andra mera löftesrikt.
+
+Det första antagandet är, att vårt land, om än vissa af våra
+näringar (t. ex. den, som man med ett förskönande namn benämner
+skogshushållningen) mera synas gå ut på ett förtärande af de naturliga
+tillgångarna, än deras förkofrande, dock i det hela skall kunna i
+framtiden producera åtminstone lika mycket, som det för närvarande gör.
+Inskränkte vi oss till detta antagande, borde vi följdriktigt sträfva
+att göra vår befolkning stationär, så att nativitet och dödlighet jemt
+motvägde hvarandra och äfven under detta vilkor kunde vi ej hoppas något
+mera, än att för framtiden intaga ungefär samma ekonomiska ställning som
+nu. Men någon försämring deri behöfde vi åtminstone ej befara.
+
+Det andra antagandet innebär, att utvecklingen af våra näringskällor
+tills vidare skall kunna fortgå med samma raska fart, som utmärkt de
+senaste decennierna eller det sista femtiotalet år. Detta antagande är
+tydligen långt mera djerft och äfventyrligt än det förra och kan
+omöjligen utsträckas öfver någon längre framtid utan att strax uppenbara
+sin orimlighet. Finge vi likväl förutsätta dess giltighet, skulle då
+äfven folkökningen kunna framskrida i samma progression som hittills,
+och vi kunde ändå hafva rätt att vänta, att de förbättringar i
+lefnadssättet och på många andra områden, som under det senaste halfva
+seklet onekligen egt rum, skulle för framtiden kunna fortsättas i samma
+skala. Ingen betviflar, att ju detta senare alternativ, frånsedt dess
+tillförlitlighet, medför långt ljusare framtidsförhoppningar än det
+förra, men på samma gång torde man benäget medgifva, att något antagande
+_utöfver_ detta senast gjorda är fullkomligen löst och utan all grund i
+erfarenheten.
+
+Se vi nu till, för hvilketdera af dessa båda antaganden den nuvarande
+fruktsamheten synes vara afsedd, finna vi strax, att, medan det alls ej
+kan blifva tal om det förra, är äfven det senare alldeles otillräckligt
+att motsvara de anspråk, som de årliga nativitetsöfverskotten ställa på
+landets utveckling. Dessa anspråk kräfva helt enkelt för att ej lemnas
+ouppfylda ett hälften snabbare framåtskridande, än som hittills visat
+sig möjligt. Beviset ligger i de senaste årtiondenas erfarenhet. Landets
+folkmängd har, såsom i föredraget omnämdes, under denna tid ökats med
+mellan 6- och 700,000 inv., men hade det endast berott på nativiteten,
+skulle den hafva ökats med inemot en million. Resten har uppslukats af
+emigrationen, och emigrationen skall då säkerligen äfven i framtiden
+trots alla ansträngningar blifva vår enda utväg till räddning, om vi ej
+i tid besluta oss för att klokare söka begränsa vår fruktsamhet.
+Hvilkendera utvägen är nu i landets välförstådda intresse att tillråda,
+förutsatt, att de båda komma att stå oss öppna? I mitt föredrag har jag
+efter bästa förmåga sökt att besvara denna fråga. Huruvida svaret är
+tillfredsställande eller ej, och särskildt om den här återgifna
+tidningsuppsatsen är egnad att i någon väsentlig grad gendrifva de
+slutsatser, hvartill jag kommit, måste nu öfverlemnas till den tänkande
+läsarens afgörande.
+
+
+
+
+ANMÄRKNINGAR:
+
+
+[1] Det förtjenar likväl påpekas, att helt nyligen ett arbete utkommit
+(Grundlinier till Nationalekonomiken af D:r _J. A. Leffler_), hvilket i
+befolkningsfrågan i allt hufvudsakligt ställer sig på Malthus' och
+nymalthusianernas ståndpunkt.
+
+[2] Kända antalet emigranter är följande:
+
+ Åren      Emigranter
+
+ 1851-55    12,744
+ 1856-60     4,156
+ 1861-65    19,816
+ 1866-70   102,631
+ 1871-75    64,463
+(1876-79    43,697)
+
+Hvad förlidet (1880) års utvandring angår, uppgifves i senaste häfte af
+statistisk tidskrift antalet till omkr. 50,000 personer, hvilket äfven
+bekräftas af den vid årets slut företagna folkräkningen, som utvisade,
+att under året en folkminskning, eller, om denna minskning varit blott
+skenbar (beroende på s. k. obefintliga personer) åtminstone ingen
+nämnvärd folkökning egt rum. Som nu nativitetsöfverskottet (öfverskottet
+födda öfver döda) föga understeg det normala, som är omkring 50,000,
+måste tydligen ett motsvarande antal hafva gått för landet förloradt
+genom emigrationen. Under innevarande år (1881) slutligen har antalet af
+dem, som med Amerika till uppgifvet mål lemnat landet, från såväl
+Göteborg som Malmö öfverstigit fjolårets och uppgår för dessa städer
+till sammanlagdt omkr. 45,000. Härtill är att lägga den emigration, som
+samtidigt egt rum till länder i Europa framförallt till Danmark och
+Norge samt Tyskland, af hvilken åter en del (isynnerhet den till Norge)
+består af personer, som öfver främmande hamnar söka sig väg till
+Amerika.
+
+[3] Nogare bestämdt utgjorde under åren 1866-78 de nämda åldersklasserna
+bland emigranterna 39 proc., bland den öfriga befolkningen 15 proc. af
+hela antalet. De närmast omgifvande åldersgrupperna åter (11-20 samt
+31-40 år) påträffas i ungefär samma procentförhållande bland
+emigranterna, som bland resten af befolkningen, under det deremot såväl
+den spädare barndomen, som den egentliga ålderdomen i vida mindre grad
+deltager i utvandringen. Lägges härtill, att mankönet är bland
+utvandrarne ej obetydligt starkare representeradt än qvinkönet (ett
+förhållande, som dock under de senare åren något utjemnats),
+finner man lätt den stora likheten mellan den inverkan på våra
+befolkningsförhållanden, som af utvandringen förorsakas och den, som
+skulle bli följden af ett folkförödande krig.
+
+[4] Att en god ansats härtill förekom i sjelfva det inledande referatet,
+må dock ej förnekas.
+
+[5] Ett undantag härifrån bilda visserligen de transaktioner mellan
+utvandrarne och hemmet, som stå i sammanhang med sjelfva utflyttningen.
+Dessa äro dock i allmänhet af en tillfällig och öfvergående natur.
+
+[6] De i utvandringsstatistiken använda yrkesrubrikerna äro i allmänhet
+allt för omfattande för att tillåta några mera detaljerade slutsatser.
+Om riktigheten af det i texten anmärkta förhållandet förefinnes likväl
+intet tvifvel. Anmärkningsvärdt är också, att proportionen bland
+utvandrarne af den lösa befolkningen i jemförelse med den bofasta under
+senare åren i hög grad tillväxt.
+
+[7] I tidskriften Samtiden år 1873, N:o 38.
+
+[8] Enligt senare underrättelser synes äfven denna uppskattning
+öfverdrifven. Sålunda uppgifves från Norge, hvars förhållanden sannolikt
+ej mycket afvika från våra egna, att de 16,000 utvandrare, som under år
+1881 öfver Kristiania lemnat landet, i reda penningar skola hafva
+medfört omkring 400,000 kr., hvilket gör endast 25 kr. per hufvud.
+
+[9] _W. E. Svedelius_, Studier i Sveriges Statskunskap. Del I. Sid. 391.
+
+[10] Detta bland annat af det skäl, att, såsom J. Stuart Mill anmärkt,
+arbetslönerna, om än låga, likväl sällan äro så låga, som de skulle
+kunna vara, derest arbetsgifvarne droge full fördel af arbetarnes
+konkurrens. Häraf blir en följd, att denna konkurrens kan rätt ansenligt
+förminskas, utan att för arbetsgifvarne en tvingande nödvändighet
+uppstår att i motsvarande grad höja lönerna. Den stora utvandringen i
+slutet på 1860-talet medförde väl (i förening med goda konjunkturer), en
+stegring i arbetslönerna, dock ej högre, än att t. ex. värdet af stat
+och lön för en arbetare på landet, äfven då det stod högst, endast
+uppgick till omkr. 400 kr. Enstaka undantagsfall af högre aflöning för
+kroppsarbetaren tilldraga sig i allmänhet stor uppmärksamhet; sålunda
+får man ännu höra omtalas, huruledes under de goda åren i Norrland,
+"champagnen", såsom orden lyda, skall hafva "runnit i strömmar öfver
+timmerflottarne". Frånsedt, att det mesta af dylika berättelser troligen
+är att förvisa till den mytbildande fantasiens område, bör man
+ihågkomma, att den arbetsförtjenst, hvarom här är fråga, endast erbjudes
+under några få veckor af året, och att det är af denna, som den ofta
+från aflägsna trakter anländande arbetaren har att bestrida icke blott
+resan fram och åter utan ej sällan också sitt och sin familjs uppehälle
+intill dess skördetiden inträffar. Om han i stället strax förslösar
+denna inkomst på ett öfverdådigt lefnadssätt, är väl sådant både att
+beklaga och klandra, men kan svårligen anföras såsom bevis för
+skadligheten af allt för höga arbetslöner. Såsom en lämplig motvigt mot
+alla dylika framställningar af en vanligen lika genomskinlig som oädel
+syftning vågar jag anbefalla en för några år sedan i Karlstad utgifven
+liten skrift benämd "Förslag till fattigdomens afskaffande bland
+Sveriges arbetsklass" af _O. Lysander_. Författaren af denna skrift är
+af flera tecken att döma sjelf kroppsarbetare eller står åtminstone
+denna klass mycket nära, och hans lika okonstlade som fängslande
+framställning gör framför de flesta intrycket af att grunda sig på
+verkligen upplefvade tilldragelser.
+
+[11] Ehuru hustrun, då flera barn finnas, vanligen ej kan förskaffa sig
+någon arbetsförtjenst utomhus, vore det tydligen orätt att ej uppskatta
+värdet af hennes i hemmet förrättade arbete åtminstone lika högt som en
+ogift qvinnas. Att, såsom vanligen sker, betrakta _mannens_
+arbetsförtjenst såsom utgörande familjens hela inkomst, kan ej vara
+riktigt.
+
+[12] Man kan på flera sätt öfvertyga sig om, att denna summa icke är för
+hög. Sålunda utgjorde år 1875 årskostnaden vid Allmänna barnhuset i
+Stockholm, der som bekant flertalet barn utackorderas på landet, omkring
+80 kr. för hvarje barn. Öfriga barnuppfostringsanstalter
+(Frimurarebarnhuset m. fl.) i hufvudstaden hade samma år vida större
+omkostnader nämligen från 350 till 400 kr. för hvarje barn.
+(Öfverståthållare-Embetets berättelse för åren 1871-75.) Den
+barnuppfostringshjelp, som i vissa fall af domstolarna ådömes, utgår
+åtminstone i städerna med ända till 15 kr. i månaden, hvilket gör 180
+kr. om året o. s. v.
+
+[13] Någon _ränta_ har härvid ej blifvit beräknad, då det är svårt att
+afgöra, efter hvilka grunder den borde utgå. Men till en del motväges
+detta förhållande deraf, att alla utgifter blifvit beräknade med hänsyn
+till nuvarande pris på förnödenheter o. s. v. hvilket strängt taget ej
+är riktigt, då de ju i sjelfva verket, hvad de nuvarande emigranternas
+uppfostran beträffar, ligga åtskilliga år tillbaka i tiden.
+
+[14] Regeln för denna beräkning (vid hvilken i öfrigt för enkelhetens
+skull utvandrarne sammanförts i större åldersgrupper) har varit, att för
+personer under 15 år för hvarje år, understigande 15 afdragits 1/15 af
+de ofvannämda 1,000 kr., deremot för personer mellan 25 och 50 år 1/25
+för hvarje år, öfverskjutande 25. Utvandrare öfver 50 år hafva med
+fästadt afseende på den för dem stundande ålderdomen icke alls
+inedtagits. Ehuru temligen godtycklig kan denna beräkning dock ej mycket
+afvika från verkliga förhållandet, då, såsom ofvan är nämdt,
+hufvudmassan af emigranterna faller inom de åldersklasser, för hvilka
+alls intet eller blott ett helt ringa afdrag behöft göras.
+
+[15] Huru ringa utsigterna i sjelfva verket äro äfven för
+förverkligandet af en dylik förhoppning, derom kan man möjligen få en
+föreställning genom att läsa den norske skriftställaren Kristofer
+Janson's nyligen utgifna föredrag om "Amerikanske Forholde", särdeles de
+båda sista föredragen. Hvad författaren der yttrar om _sina_ unga
+landsmän i Amerika och om den andliga atmosfer, hvari de uppfostras,
+torde, man kan väl antaga det, till en god del gälla äfven om dem,
+hvilkas föräldrar utvandrat från landet på denna sidan Kölen.
+
+[16] I Minnesota och Iowa skall för några år sedan ha inträffat, att man
+i brist på afsättning nödgats använda hvetet till bränsle och svinföda
+("Samtiden" 1874 _No_ 40. Se i öfrigt rörande här beskrifna förhållanden
+den lilla skriften "Emigrantens Vän" af _H. Nisbeth_).
+
+[17] "Samtiden" 1873 _No_ 38 samt 1874 _No_ 40.
+
+[18] Äfven från rikets vestra delar försiggår en dylik utvandring till
+Norge. Enligt statistiska uppgifter är antalet svenskar i Danmark och
+Norge omkring _tio_ gånger så stort som antalet af i Sverige sig
+uppehållande danskar och norrmän.
+
+[19] Jemför rörande hela denna framställning kungl. maj:ts
+befallningahafvandes i Kronobergs län berättelse för åren 1871-75,
+särskildt den deri intagna redogörelsen af kyrkoherden _Kronblad_ i
+Linnaryd.
+
+[20] I båda länderna tillsammans öfver 50,000 mot sammanlagdt omkring
+5,000 norrmän och danskar i Sverige. (Almanach de Gotha 1882.)
+
+[21] Liksom för att gifva stöd åt detta påstående hafva i tidningar,
+hvilka ifrigast bestridt riktigheten af den i det följande försökta
+förklaringen af emigrationen, en mängd andra dylika blifvit uppstälda,
+hvilka ej mindre afvika sinsemellan än från den af mig föreslagna.
+Sålunda hafva två tidningar, hvilka hvar på sin ort åtnjuta stort
+anseende, båda funnit orsaken till det onda ligga i tullagstiftningen,
+med den skilnaden blott, att den ena önskar tulltaxans förändring i
+frihandelsvänlig riktning, den andra i skyddsvänlig. Ett annat,
+antagligen liberalt blad menar, att utvandringen snart skulle upphöra,
+derest "nödiga reformer" vidtoges (_hvilka_ reformer, nämnes ej); en
+konservativ tidning åter finner utvandringens orsak i det missnöje, som
+inom landet alstras genom de liberala bladens ideliga rop på reformer o.
+s. v. Det må ursäktas mig, om jag af denna mina motståndares oenighet
+snarast finner mig styrkt i min mening, ty, under det att det åtminstone
+är en möjlighet, att de alla kunna hafva misstagit sig, är det deremot
+logiskt otänkbart, att de alla kunna hafva rätt.
+
+[22] En dylik uppgift (flera kunna antagligen insamlas) finnes i kungl.
+maj:ts befallningshafvandes för Gotlands län berättelse för åren
+1866-70, hvari förmäles, att under den dåvarande starka utvandringen
+emigrantantalet varit betydligt öfvervägande inom de socknar, der
+separatistiska rörelser nyss förut förekommit.
+
+[23] Härmed åsyftades en af hr S. A. Hedin i skattekomitéen väckt
+motion, att separatister, som utträdt ur vår statskyrka, skulle vara
+befriade från att lemna skattebidrag till denna. Hvilket öde denna
+motion sedermera fått, är mig obekant.
+
+[24] De här närmast följande betraktelserna bilda väl också, strängt
+taget, en utflygt från ämnet, hvilken föranledd som den var af några vid
+tiden för föredragets hållande eller kort förut i hufvudstaden timade
+tilldragelser, här må benäget ursäktas.
+
+[25] Båda dessa, föga värdiga yttranden hafva helt nyligen varit synliga
+i tryck.
+
+[26] _August Blanche_, Jenny eller Ångbåtsfärden. Samlade teaterstycken.
+Del II. Sid. 387.
+
+[27] Fattigvårdsfrågan, fjerde artikeln.
+
+[28] Folkökningen är sålunda att uppfatta såsom utvandringens _verkande_
+orsak. Men _förmedlande_ orsaker finnas äfven, och som den förnämsta
+bland dessa må räknas nutidens förbättrade samfärdsmedel, ock en allmänt
+spridd kännedom om förhållandena i Amerika. Häraf förklaras, att samma
+omständigheter, som nu föranleda till utvandring, i forna tider
+åstadkommit något annat t. ex. farsoter och i allmänhet en förhöjd
+dödlighet. Sådant är ännu tillståndet i Ryssland, hvilket land, kan man
+väl säga, har sitt Amerika i sina kyrkogårdar, dit det årligen sänder
+ett ända till dubbelt större antal af sina invånare, än hos oss numera
+är vanligt. (Jfr. _Hellstenius_, Jemförande Befolkningsstatistik sid.
+113.) Att vid jemförelse med dylika "medel mot öfverbefolkning"
+utvandringen är en välsignelse, skall naturligtvis ej förnekas.
+
+[29] _Aug. Andrée_, Föredrag om de dåliga tiderna och deras orsaker.
+
+[30] Grunddrag af Sveriges Befolkningsstatistik. Tab. _No_ 3.
+
+[31] Till följd af utvandringen torde antalet i verkligheten nu hafva
+nedbragts till 720 ā 730,000 (siffran är ytterst osäker, och beror
+endast på en lös uppskattning, då några detaljerade uppgifter
+naturligtvis ännu ej föreligga), hvadan således den verkliga ökningen
+inom nämda åldersgrupp skulle hafva skett i endast föga starkare
+proportion än inom befolkningen i dess helhet.
+
+[32] _W. E. Svedelius._ Förut anförda arbetet sid. 389.
+
+[33] Följaktligen också långsammare än landets folkmängd i det hela.
+
+[34] Det är härmed ej meningen att påstå, att det alltid skulle vara de
+allra fattigaste, som begifva sig till städerna eller utvandra.
+Sammanhanget med folkökningen är dock oftast omisskänneligt. Ett ytterst
+vanligt fall är t. ex. följande. En hemmansegare dör, efterlemnande
+flera barn. Endast en af sönerna kan sjelf bosätta sig på gården, men då
+han i verkligheten endast eger en mindre del deraf, kan det sålunda lätt
+hända, att egendomen blir till fem sjettedelar eller mera skuldbelastad,
+hvadan han merendels ej kan föda sig på den. Följden häraf blir, att
+gården måste säljas och penningarne delas. Det arf, som nu kommer på
+hvars och ens lott, är i allmänhet för litet att medgifva inköpet af
+egen gård, men måhända tillräckligt att i närmaste stad eller köping
+öppna en liten handel, såvida arftagarne ej föredraga, att vända sig
+till det land, der jorden är billigare: Amerika. Saken är verkligen
+mycket enkel, och borde för sin enkelhets skull kunna tros, men enligt
+en tidnings påstående lär det vittna om "feghet" att söka intala det
+uppväxande slägtet, att 1/6 icke är eller kan vara = en hel eller 1/2.
+
+[35] _Gustav Rümelin_, Zur Uebervölkerungsfrage.
+
+[36] Ett längre utdrag finnes intaget i det bekanta arbetet Statistik
+öfver Sverige af Carl af Forsell.
+
+[37] Egendomligt är att den ofvanstående uppfattningen af fattigdomens
+orsaker lär hafva omfattats af framlidne konung Karl XV, om eljest ett
+för ej länge sedan i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning återgifvet
+samtal mellan honom och en frisinnad publicist är autentiskt.
+
+[38] En ytterligare mildring af några bland dem, t. ex.
+försvarslöshetsstadgarne synes tvärtom i hög grad vara påkallad af
+rättvisans och billighetens kraf, ehuru dermed då också ett af de sista
+återstående lagliga banden på folkökningen bortfaller.
+
+[39] Äfven för den följande något för speciela utflygten anhåller
+författaren om benägen tillgift--hellre än han utelemnar den.
+
+[40] Af den manliga befolkningen öfver 20 år lefver i riket i dess
+helhet mer än en tredjedel ogift, men särskildt i Stockholm betydligt
+öfver hälften, och qvinkönet är härvidlag ännu sämre lottadt. Så länge
+detta förhållande fortfar, kan man utan öfverdrift påstå, att alla
+sträfvanden till sedlighetens höjande i hufvudstaden skola gagna till
+intet; eller snarare till mindre än intet, ty, om såsom nu alla bättre
+krafter äro upptagna af ett välment, men enligt sakens natur ofruktbart
+_ifrande_ mot osedligheten, blir utsigten för mera genomgripande
+åtgärders vidtagande härigenom tydligen förminskad.
+
+[41] Rörande frågans medicinska detaljer, se t. ex. den lilla skriften
+Lagen för Folkökningen af Mrs Annie Besant, sv. öfv.
+
+[42] I skriften Svar till mina Granskare.
+
+[43] Enligt denna åsigt skola de yttre tecken, af hvilka den process
+åtföljes hvarigenom den qvinliga organismen göres mottaglig för
+befruktning, icke, såsom man förr trott, utgöra ett förberedande moment
+i denna process, utan tvärtom vara att betrakta såsom dess afslutning,
+eller snarare som ett efterspel, af hvars uppträdande man t.o.m. kan
+sluta, att den för konception gynsamma tidpunkten fått gå förbi, utan
+att befruktning derunder egt rum. Är denna uppfattning riktig, och vissa
+fakta inom obstetriken och gynekologien sägas tala härför, skulle
+följaktligen tiden omedelbart efter menstruationen företrädesvis vara
+den, under hvilken äktenskapligt umgänge kunde ega rum, utan att makarna
+behöfde frukta en ovälkommen tillökning af sin familj. Tyvärr herskar på
+hela detta område ännu mycket dunkel, hvilket måhända ej skall kunna
+skingras, förr än qvinnorna mera allmänt än nu sjelfva egna sig åt
+medicinska studier, en sak som bland åtskilliga gynekologer är ett
+ifrigt eftersträfvadt önskningsmål.
+
+[44] Man skulle kunna invända, att läkare, hrilka i sin praktik så ofta
+hafva att sysselsätta sig med _följderna_ af en alltför oinskränkt
+fruktsamhet, mera sällan rådfrågas om sättet att förekomma en sådan,
+åtminstone af personer tillhörande de fattigare klasserna. I detta
+senare fall torde dock ett motsatt förhållande ega rum med utöfvarne af
+ett med läkarens beslägtadt yrke, hvilket också förutsätter en viss grad
+af medicinsk utbildning. Jag menar den vigtiga, öfver hela landet
+spridda klass af qvinnor, som biträda vid förlossningar. Dessa komma
+under utöfningen af sitt kall i beröring med snart sagdt alla
+barnaföderskor i landet. Det vore då för dem en lätt sak, derest icke
+sådant af den allmänna meningen eller dem, som gifvit sig ut för att
+föra dess talan, stämplades såsom misstänkt eller förkastligt, att åt
+dessa sina patienter, hvilka både äro i största behof af och antagligen
+äfven mest mottagliga för detta slags lärdomar, meddela sådana
+upplysningar, som kunna sätta dem i stånd att undvika ett allt för ofta
+förnyadt hafvandeskap. Iakttoges detta, skulle man måhända mindre ofta
+få höra omtalas den sorgliga handtering, hvilken nu af åtminstone några
+medlemmar (antagligen de sämsta) af detta stånd i smyg bedrifves, men
+uppenbarligen endast i sällsynta undantagsfall kommer under allmänhetens
+ögon och lagens dom.
+
+[45] Ett dylikt, mycket omtaladt rudiment är t. ex. blindtarmens
+masklika bihang, som hos menniskan och flera andra vertebrater är till
+alls ingen nytta men stundom till skada för organismen (inflammationer
+deri förorsaka ej sällan döden), hvaremot det hos andra djur uppnår
+samma storlek och eger lika stor betydelse som sjelfva magsäcken.
+
+[46] Man skall måhända vilja frånkänna mig rättigheten att tala i
+religionens namn, sedan jag nyligen i tidningarna varit upptagen på
+listan öfver de personer, hvilka på ett möte i Stockholm lära hafva
+varit med om att, såsom det heter, söka "afskaffa gudsbegreppet". Mina
+yttranden vid detta tillfälle gingo emellertid endast ut på, att förorda
+fördragsamhet mot och så vidt möjligt samarbete med olika tänkande. I
+hvarje fall har jag aldrig uttalat något tvifvel om den kristna
+_moralens_ principiela sanning, hvilken jag tror mig skatta lika högt
+som någon. Men visserligen hyser jag den åsigten, att denna moral både
+kan och bör grundas på ett allmängiltigare och derigenom fastare
+underlag än de trosföreställningar, som hos vår religions stiftare
+åtföljde och till en del äfven uppbar densamma. Det är sant, att några
+bland dessa trosföreställningar (långt ifrån alla) än i dag omfattas af
+flertalet menniskor, åtminstone i vårt land. Men endast undantagsvis
+eger denna tro den värma och uppriktighet, hvarigenom den skulle kunna
+bli en pålitlig ledstjerna för deras sedliga lif. Detta är derför
+merendels lika obestämdt i sina principer som vacklande i sina
+yttringar, emedan dess verkliga grund helt enkelt är vanan att handla på
+samma sätt som alla andra, men vanan påtagligen endast i vanliga fall
+kan leda oss till det rätta. Jag fruktar också ej att göra mig skyldig
+till en ohållbar paradox, då jag påstår, att åtskilliga fritänkare,
+t. ex. våra dagars positivister (huru mycket än må vara att invända mot
+Comte's system) äro långt uppriktigare och derför också mera verksamma
+_kristna_, än mängden af dem, som pryda sig med det kristna namnet.--
+
+En utförligare framställning af hvad här endast kunnat antydas finner
+man i J. S. Mill's religiösa och moraliska skrifter t. ex. afhandlingen
+Om Friheten samt de ännu ej på svenska utgifna Utility of Religion och
+Utilitarianism.
+
+[47] År 1867 utgjorde antalet 0-10-åriga omkring 1,036,000, det dittills
+högsta antalet, hvilket sedan under ett helt årtionde icke på nytt
+uppnåddes.
+
+[48] I en uppsats i Nordisk Tidskrift (1881 häft. 7 och 8) rörande
+dödlighetsstatistiken, författad af hr H. Westergaard, en dansk
+statistiker, påpekas nödvändigheten af, att de nordiska ländernas
+befolkning tid efter annan "uttunnas" genom emigration, derest ej
+dödligheten på nytt skall stiga. På detta sätt säges man tills vidare
+kunna "undvika pinsamma diskussioner, för hvilka tidsmedvetandet ännu ej
+är moget". Svårligen kunna väl dock dylika diskussioner vara mera
+pinsamma än det, som man med dem åsyftar att afhjelpa, och då
+emigrationen omöjligen kan betraktas som ett obetingadt godt medel mot
+överbefolkning, synes allt skäl vara för handen, att vi redan nu gripa
+oss an med att diskutera andra. Att dröja dermed till dess
+tidsmedvetandet blifvit moget, är att uppskjuta saken till en obestämd
+framtid. Ännu aldrig har väl "tidsmedvetandet" förklarats moget för
+diskussionen af någon viss fråga, innan denna diskussion i verkligheten
+redan pågått några årtionden--eller några århundraden.
+
+[49] I ett enskildt, särdeles välvilligt bref till mig, genom hvars
+omnämnande jag ej anser mig begå någon ogrannlagenhet, betonar
+författaren ytterligare denna sista omständighet och tillägger, att
+enligt hans åsigt diskussionen öfver denna fråga rätteligen tillhör ett
+annat område än statistiken. Detta må till en del medgifvas; och att
+författaren haft aktningsvärda och för honom sjelf tillfyllesgörande
+motiv för sina uttalanden, har jag aldrig tillåtit mig betvifla. För den
+stora allmänheten skall dock ett yttrande, som förekommer i en af
+Statistiska Centralbyråns publikationer, gerna te sig som vetenskapens
+sista ord i frågan, och följaktligen lätt kunna komma att på dess omdöme
+utöfva ett ödesdigert inflytande. Denna farhåga utgjorde anledningen
+till det försök till motkritik, som jag vid föredraget framstälde och
+här i hufvudsak upprepar.
+
+[50] Jemför framställningen häraf i de på svenska utgifna kapitlen ur
+Mill's Political Economy: "Om orsakerna till arbetslönernas förändringar
+etc".
+
+[51] Kursiveradt af mig.
+
+[52] De yttranden af Bertillon, som här åsyftas, återfinnas i de af
+honom för Littrés och Robin's Dictionnaire de Médecin författade
+artiklar i medicinsk statistik. Enligt en annan uppgift, hvars riktighet
+jag ej kan betvifla, ehuru jag icke varit i tillfälle att kontrollera
+den, skall Bertillon i sina öfriga skrifter icke uppträda som en lika
+afgjord vän af den långsamma folkökningen i Frankrike, utan snarare
+beklaga denna. Om och i hvad mån denna motsägelse låter förklara sig, är
+mig obekant.
+
+[53] Den bekante, för ej länge sedan aflidne utgifvaren af Journal des
+Économistes (hvilken tidskrift nu redigeras af den ej mindre
+Malthus-vänliga de Molinari). I förbigående sagdt synes tillvaron af
+denna, Frankrikes äldsta och mest ansedda nationalekonomiska tidskrift,
+nästan utgöra en hemlighet för den svenska pressen. Åtminstone skall man
+fåfängt spana efter något citat derur, under det deremot den af
+sanguinikern Leroy Beaulieu redigerade Économiste Franįais flitigt
+användes såsom källa.
+
+[54] _Zur Uebervölkerungsfrage_ (Reden und Aufsätze. Neue Folge. 1881).
+Af denna uppsats (hvilken, såsom jag hoppas, snart i sin helhet skall
+bli tillgänglig i svensk öfversättning) har ett kortare utdrag för någon
+tid sedan stått att läsa i en af huvudstadens dagliga tidningar. Detta
+utdrag lemnade dock en ganska oriktig föreställning om skriftens
+innehåll och syfte. Författaren göres till en förtviflad pessimist, som
+ej ser någon annan bot för den hotande öfverbefolkningen än det sig
+sjelft förtärande eländet. I sjelfva verket anges emellertid i skriften
+helt andra och mera hoppgifvande botemedel, hvilka den ifrågavarande
+tidningen dock, antagligen af undseende för sina läsares blygsamhet,
+förtiger. Att afhandlingen icke dess mindre är hållen i en ganska
+missmodig ton härrör från författarens på erfarenhet och kännedom om
+menniskonaturen grundade farhåga, att hans och andras liknande varningar
+ännu länge skola förblifva en ropandes röst i öknen.
+
+[55] En af Rümelins hithörande uppsatser bär i sjelfva verket titeln:
+"Unbehagliche Zeitbetrachtungen".
+
+[56] I artikeln står 1879, hvilket af sammanhanget att döma antagligen
+är skriffel. 1879 års utvandring var för öfrigt jemförelsevis mindre
+betydlig. _K. W._
+
+[57] Exempelvis förekommer detta påstående i den i förordet omnämda
+Grundlinier till Nationalekonomiken af d:r J. A. Leffler, sid. 112.
+
+[58] Se Kristofer Janssons målande skildringar häraf i det förut anförda
+arbetet, fjerde föredraget.
+
+[59] Se t. ex. den förut citerade Grundlinier till Nationalekonomiken,
+sid. 111.
+
+[60] En granskare af mitt föredrag i en numera upphörd tidning kallar
+detta att "öfvergå till mera civiliserade födoämnen".
+
+[61] "Är överbefolkning i Sverige orsak till fattigdom?" af L. A.
+Hamilton.
+
+[62] Vill man se denna beklagliga brist på verklig sympati och
+gemensamhetskänsla i dess kanhända mest stötande form (enär afsigten
+just skulle vara att betyga motsatsen), då må man exempelvis betrakta
+den särdeles i våra stadssamhällen tid efter annan utbrytande
+agitationen för nykterhetens befrämjande bland arbetarebefolkningen.
+(Icke att förblanda med den glädjande sjelfverksamhet i samma riktning
+från arbetarnes egen sida, som på de senare åren har egt rum!) Man
+uppsätter petitioner till stadsmyndigheterna, samlar underskrifter,
+utlyser möten till de förras diskuterande (egendomliga diskussioner, der
+någonting annat än ett lofprisande af de föreslagna åtgärderna hvarken
+är afsedt eller skulle anses passande), lysande debattörer öfverbjuda
+hvarandra i vältalighet för att bevisa det gagneliga--för den allmänna
+ordningen och dess öfvervakande, för fattigvården, för arbetarne sjelfva
+och deras familjer--i ett förminskande af antalet krogar. Och medan man
+så äflas--naturligtvis i en god om än långt ifrån oegennyttig
+afsigt--att i möjligaste mån utestänga arbetaren från hvad han betraktar
+såsom njutning och förströelse, _yttras icke ett ord_ om de lokaler af
+alldeles samma syfte, endast af ett vanligen mångdubbelt större utrymme,
+hvarmed de förmögnare samhällsmedlemmarne sjelfva äro försedda, och
+hvilkas antastande troligen skulle betraktas såsom ett helgerån. Ingen
+synes tänka på, att det goda, som reformen möjligen kan medföra,
+tilläfventyrs flerfaldigt uppväges af den ovilja och bitterhet, som ett
+dylikt sjelftaget förmyndarskap, en så skrymtaktig omtänksamhet
+nödvändigtvis måste framkalla hos dem, som derför göras till föremål.
+
+
+
+
+
+
+
+
+End of the Project Gutenberg EBook of Om utvandringen, dess betydelse och
+orsaker, by Knut Wicksell
+
+*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK OM UTVANDRINGEN, DESS ***
+
+***** This file should be named 15761-8.txt or 15761-8.zip *****
+This and all associated files of various formats will be found in:
+        https://www.gutenberg.org/1/5/7/6/15761/
+
+Produced by Martin Ågren, Tapio Riikonen and PG Distributed Proofreaders
+
+Updated editions will replace the previous one--the old editions
+will be renamed.
+
+Creating the works from public domain print editions means that no
+one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
+(and you!) can copy and distribute it in the United States without
+permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
+set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
+copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
+protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
+Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
+charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
+do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
+rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
+such as creation of derivative works, reports, performances and
+research.  They may be modified and printed and given away--you may do
+practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
+subject to the trademark license, especially commercial
+redistribution.
+
+
+
+*** START: FULL LICENSE ***
+
+THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
+PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
+
+To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
+distribution of electronic works, by using or distributing this work
+(or any other work associated in any way with the phrase "Project
+Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
+Gutenberg-tm License (available with this file or online at
+https://gutenberg.org/license).
+
+
+Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
+electronic works
+
+1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
+electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
+and accept all the terms of this license and intellectual property
+(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
+the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
+all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
+If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
+Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
+terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
+entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
+
+1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
+used on or associated in any way with an electronic work by people who
+agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
+things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
+even without complying with the full terms of this agreement.  See
+paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
+Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
+and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
+works.  See paragraph 1.E below.
+
+1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
+or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
+Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
+collection are in the public domain in the United States.  If an
+individual work is in the public domain in the United States and you are
+located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
+copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
+works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
+are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
+Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
+freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
+this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
+the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
+keeping this work in the same format with its attached full Project
+Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
+
+1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
+what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
+a constant state of change.  If you are outside the United States, check
+the laws of your country in addition to the terms of this agreement
+before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
+creating derivative works based on this work or any other Project
+Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
+the copyright status of any work in any country outside the United
+States.
+
+1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
+
+1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
+access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
+whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
+phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
+Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
+copied or distributed:
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
+from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
+posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
+and distributed to anyone in the United States without paying any fees
+or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
+with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
+work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
+through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
+Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
+1.E.9.
+
+1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
+with the permission of the copyright holder, your use and distribution
+must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
+terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
+to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
+permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
+
+1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
+License terms from this work, or any files containing a part of this
+work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
+
+1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
+electronic work, or any part of this electronic work, without
+prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
+active links or immediate access to the full terms of the Project
+Gutenberg-tm License.
+
+1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
+compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
+word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
+distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
+"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
+posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
+you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
+copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
+request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
+form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
+License as specified in paragraph 1.E.1.
+
+1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
+performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
+unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
+
+1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
+access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
+that
+
+- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
+     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
+     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
+     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
+     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
+     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
+     must be paid within 60 days following each date on which you
+     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
+     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
+     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
+     address specified in Section 4, "Information about donations to
+     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
+
+- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
+     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
+     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
+     License.  You must require such a user to return or
+     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
+     and discontinue all use of and all access to other copies of
+     Project Gutenberg-tm works.
+
+- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
+     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
+     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
+     of receipt of the work.
+
+- You comply with all other terms of this agreement for free
+     distribution of Project Gutenberg-tm works.
+
+1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
+electronic work or group of works on different terms than are set
+forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
+both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
+Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
+Foundation as set forth in Section 3 below.
+
+1.F.
+
+1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
+effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
+public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
+collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
+works, and the medium on which they may be stored, may contain
+"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
+corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
+property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
+computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
+your equipment.
+
+1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
+of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
+Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
+Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
+liability to you for damages, costs and expenses, including legal
+fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
+LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
+PROVIDED IN PARAGRAPH F3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
+TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
+LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
+INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
+DAMAGE.
+
+1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
+defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
+receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
+written explanation to the person you received the work from.  If you
+received the work on a physical medium, you must return the medium with
+your written explanation.  The person or entity that provided you with
+the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
+refund.  If you received the work electronically, the person or entity
+providing it to you may choose to give you a second opportunity to
+receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
+is also defective, you may demand a refund in writing without further
+opportunities to fix the problem.
+
+1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
+in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
+WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
+WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
+
+1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
+warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
+If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
+law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
+interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
+the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
+provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
+
+1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
+trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
+providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
+with this agreement, and any volunteers associated with the production,
+promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
+harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
+that arise directly or indirectly from any of the following which you do
+or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
+work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
+Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
+
+
+Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
+
+Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
+electronic works in formats readable by the widest variety of computers
+including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
+because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
+people in all walks of life.
+
+Volunteers and financial support to provide volunteers with the
+assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's
+goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
+remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
+and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
+To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
+and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
+and the Foundation web page at https://www.pglaf.org.
+
+
+Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
+Foundation
+
+The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
+501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
+state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
+Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
+number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
+https://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
+permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
+
+The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
+Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
+throughout numerous locations.  Its business office is located at
+809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
+business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
+information can be found at the Foundation's web site and official
+page at https://pglaf.org
+
+For additional contact information:
+     Dr. Gregory B. Newby
+     Chief Executive and Director
+     gbnewby@pglaf.org
+
+
+Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation
+
+Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
+spread public support and donations to carry out its mission of
+increasing the number of public domain and licensed works that can be
+freely distributed in machine readable form accessible by the widest
+array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
+($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
+status with the IRS.
+
+The Foundation is committed to complying with the laws regulating
+charities and charitable donations in all 50 states of the United
+States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
+considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
+with these requirements.  We do not solicit donations in locations
+where we have not received written confirmation of compliance.  To
+SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
+particular state visit https://pglaf.org
+
+While we cannot and do not solicit contributions from states where we
+have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
+against accepting unsolicited donations from donors in such states who
+approach us with offers to donate.
+
+International donations are gratefully accepted, but we cannot make
+any statements concerning tax treatment of donations received from
+outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.
+
+Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
+methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
+ways including including checks, online payments and credit card
+donations.  To donate, please visit: https://pglaf.org/donate
+
+
+Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
+works.
+
+Professor Michael S. Hart was the originator of the Project Gutenberg-tm
+concept of a library of electronic works that could be freely shared
+with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
+Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
+
+
+Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
+editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
+unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
+keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
+
+
+Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
+
+     https://www.gutenberg.org
+
+This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
+including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
+Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
+subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.