summaryrefslogtreecommitdiff
path: root/old/14144-8.txt
diff options
context:
space:
mode:
Diffstat (limited to 'old/14144-8.txt')
-rw-r--r--old/14144-8.txt1579
1 files changed, 1579 insertions, 0 deletions
diff --git a/old/14144-8.txt b/old/14144-8.txt
new file mode 100644
index 0000000..aca63bd
--- /dev/null
+++ b/old/14144-8.txt
@@ -0,0 +1,1579 @@
+The Project Gutenberg EBook of Carl Wilhelm Scheele ett minnesblad på
+hundrade årsdagen af hans död, by Per Teodor Cleve
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+
+Title: Carl Wilhelm Scheele ett minnesblad på hundrade årsdagen af hans död
+
+Author: Per Teodor Cleve
+
+Release Date: November 24, 2004 [EBook #14144]
+
+Language: Swedish
+
+Character set encoding: ISO-8859-1
+
+*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK CARL WILHELM SCHEELE ***
+
+
+
+
+Produced by Miranda van de Heijning and the Online Distributed
+Proofreading Team. This file was produced from images generously
+made available by the Bibliothèque nationale de France (BnF/Gallica)
+at http://gallica.bnf.fr.
+
+
+
+
+
+
+CARL WILHELM SCHEELE
+
+ETT MINNESBLAD
+
+PÅ
+
+HUNDRADE ÅRSDAGEN AF HANS DÖD
+
+AF
+
+D:R P.T. CLEVE PROFESSOR VID UPSALA UNIVERSITET.
+
+
+KÖPING
+M. BARKÉNS FÖRLAGSBOKHANDEL (C.A. HERMANSSON)
+STOCKHOLM TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1886.
+
+
+[Illustration: CARL WILHELM SCHEELE.]
+
+
+
+
+I
+
+
+Den politiska stormakt, som Sveriges tappre söner, djerfve härförare,
+vise statsmän och store konungar skapat, slutade sin korta tillvaro.
+Lemlästadt och blödande ur djupa sår fostrade vårt land en skara af
+store män, som plötsligt höjde det till en stormakt af annan art, en
+stormakt inom vetenskapens och forskningens områden. Till dem hörde den
+nyare naturforskningens fader Linné, den namnkunnige kemikern Bergman,
+mineralogen och kemikern Wallerius, fysikern Wilcke, mineralogiens
+reformator Cronstedt, för att ej nämna flere, hvilka alltid skola i
+tacksamt minne förvaras, så länge forskning och vetenskap äras. I detta
+diadem af lysande namn, som sprida sin glans öfver vårt land, intager
+Scheeles en af de mest framstående platserna, ty hans rykte var blott
+Linnés underlägset.
+
+Scheele var ingen vetenskapens konung, som ordnat det spridda
+vetenskapliga materialet till en harmonisk bygnad, han var ingen siare,
+som tydde naturens lagar, han var icke skapare af någon teori, som lyst
+och vägledt i forskningens labyrinter; men han hade den snillets
+slagruta, som upptäcker det fördolda i naturen samt i ljuset framdrager
+nya fakta af omätligt inflytande. Han var upptäckare som ingen före och
+ingen efter honom. Hvar och en, som känner blott elementen till Scheeles
+vetenskap, vet också hvilken betydelse sådana upptäckter som syrets,
+fluorens, klorens, manganens, glycerinets, för att ej nämna flere,
+utöfvat på vetenskapens och industriens utveckling.
+
+Hundra år ha förflutit sedan Scheele slutade sin korta och
+betydelsefulla lefnad. Hvilken utveckling hafva icke kemien och öfriga
+naturvetenskaper gått till mötes; till hvilka skördar ha ej de gamles
+utsäde mognat! Kemien har ej blott till vårt slägtes gagn förädlat de
+skatter jorden gömmer i sitt inre, ej blott skapat nya industrigrenar,
+som sysselsätta millioners armar, hon har lyftat breda flikar af den
+förlåt, som höljer naturens, ja till och med det organiska lifvets
+verkstad. Äran af denna utveckling tillkommer ej uteslutande de närmast
+förflutna hundra åren, utan i väsentlig mån de forskare, Scheele och
+hans samtida, hvilka oförtrutet bröto den ouppodlade marken och lade
+grunden till den byggnad, som nu är uppförd. Det är ej mer än en skyldig
+gärd af tacksamhet, att vår tid hedrar minnet af grundläggarne till vår
+tids vetenskap, och då hundra år förflutit sedan en af dem gick hädan,
+må denna skrift bära vittne om, hvad Scheele varit och hvad han verkat
+för vetenskapen.
+
+
+
+
+II
+
+
+Scheele[1] härstammade från en gammal tysk och vida spridd slägt. Han
+föddes den 9 dec. 1742 i Stralsund, den femte af tolf syskon. Fadern var
+köpmannen Joachim Christian Scheele och modern Margaretha Varnecross.
+
+Som barn förrådde Scheele icke de stora anlag, som slumrade inom honom;
+han var af ett slutet och stillsamt sinnelag, som gjorde att man ansåg
+honom trög och enfaldig. Han deltog icke i sina syskons lekar, men hade
+sin förnöjelse i hvarjehanda småsakers förfärdigande samt berättas hafva
+blifvit "mycket glad, när han hunnit fullborda något af sina egna
+påfund". Han sattes tidigt i privat skola och erhöll vanlig skolbildning
+i Stralsunds gymnasium. Redan i unga år väcktes hans håg för
+apotekareyrket genom läkaren Schütte och apotekaren Cornelius, som
+umgingos i föräldrahemmet och retade gossens nyfikenhet med de kemiska
+och farmaceutiska mystiska tecknen, som Scheele berättas hafva med rödt
+bläck upptecknat i en bok. Fjorton år gammal sattes han i apotekarelära
+i Göteborg hos apotekaren Bauch. Snart fick han sina göromål i
+laboratoriet och kände sig nu på sin rätta plats. En samtida kamrat,
+Grünberger, uppmanade honom att studera kemi. Arbeten af Neumann, en
+hängifven lärjunge af Stahl, flogistonteoriens grundläggare, uppenbarade
+för honom hans kallelse. På lediga stunder och under nattens tystnad
+studerade han med ifver äfven Lemerys, Stahls och Kunkels skrifter, i
+synnerhet den sistnämdes Laboratorium chymicum och Ars vitraria
+experimentalis. Om nätterna och i all hemlighet gjorde han efter de
+försök, hvarom han läst, och vande sig så att med små och obetydliga
+hjelpmedel utföra kemiska experiment. En gång hände det honom, att en
+hans kamrat af okynne blandat knallpulver i pyrofor, hvarmed han
+experimenterade. Under natten exploderade alltsammans med en våldsam
+knall, som väckte huset och satte det i oro och förskräckelse. De
+förebråelser han till följd häraf ådrog sig, afskräckte honom icke det
+minsta, utan fortsatte han med all flit att genom experiment, läsning
+och begrundande öka sina insigter. Hans principal oroades öfver hans
+rastlösa flit och skref till föräldrarne "at han fruktade Carl skulle
+genom sin ihärdiga flit göra sig skada; då han studerade halfva nätterna
+i böcker, hvilka ännu för honom voro för höge och dem Herr Grünberger
+gifvit honom".
+
+Efter den sexåriga lärotidens slut stannade Scheele ytterligare tvänne
+år i Göteborg, hvarefter han fick anställning i Malmö hos apotekaren
+Kjellström, hvilken hade mycket intresse för kemiska försöks
+anställande och derför omfattade Scheele med mycken välvilja. Han fick
+här tillfälle att ytterligare förkofra sig i kemien. För större delen af
+sin lön köpte han kemiska böcker, som han grundligt och med eftertanke
+studerade. Från denna tid daterar sig hans bekantskap och vänskap med
+den sedermera så berömde mångkunnige Anders Johan Retzius. Under sin
+vistelse i Malmö utarbetade han sin undersökning öfver "Sal acetosellæ",
+hvilken, enligt yttranden af Gahn, lär ha ledt till den vigtiga
+upptäckten af oxalsyra. En häröfver författad afhandling inlemnades 1768
+till Vetenskapsakademien, men blef icke till trycket befordrad, emedan
+Torbern Bergman, till hvilken afhandlingen remitterades, förklarat att
+han deri icke funnit något nytt. Föga bättre gick det med hans vackra
+upptäckt af vinsyran, hvilken han oförbehållsamt anförtrodde åt Retzius.
+Denne repeterade försöken och skref den i Vetenskapsakademiens
+Handlingar 1770 införda afhandlingen "försök med vinsten och dess syra",
+hvari han omtalar att Scheele, "en snabb och lärgirug Pharmaciæ
+studiosus", lyckats ur vinsten framställa en ny, från alla andra syror
+till sina egenskaper skild syra.
+
+Efter trenne års vistelse i Malmö flyttade Scheele 1768 till Stockholm,
+der han fick kondition på apoteket Korpen. Vistelsen här behagade honom
+mindre, emedan han icke fick lägga hand vid laboratoriegöromålen.
+Experimentera måste han, och sysslade derför i apotekets fönster med
+solljusets inflytande på ämnen, allt under det han expedierade recepten.
+Redan i Stockholm var han känd som en särdeles skicklig kemiker och
+förvärfvade sig på grund deraf vänskap af den tidens framstående läkare,
+Bäck, Schulzenheim, Bergius och Gahn. Genom den sistnämde blef han
+sedermera i Upsala bekant och vän med brodern, den utmärkte bergsmannen
+och kemisten J.G. Gahn, med hvilken han, sedan han lemnat Upsala, stod i
+liflig brefvexling.[2] Han flyttade snart, 1770, från Stockholm till
+Upsala, der han hos apotekaren Lokk på stads- och provincialapoteket
+Uplands Vapen fick sig anförtrodd ledningen af laboratoriearbetena och
+derjämte erhöll tillstånd att fortsätta med sina egna försök. Den tiden
+var den lärde och berömde Torbern Bergman professor i kemi vid Upsala
+universitet. En tillfällighet sammanförde de bägge hvar på sitt sätt så
+framstående vetenskapsmännen. Scheeles principal hade märkt, att om man
+länge håller salpeter smält vid icke allt för hög temperatur, erhåller
+man ett salt, som vid tillsats af ättiksyra utvecklar röda ångor.
+Hvarken den skicklige kemikern, bergmästaren Gahn ej heller Bergman
+kunde gifva någon förklaring öfver detta, men Scheele kände den rätta
+orsaken, eller att salpetern vid upphettning upptager flogiston (d.v.s.
+reduceras) och ger ett salt af en ny syra (salpetersyrlighet), som är
+svag och derför utdrifves af ättiksyran. Gahn, som fått kunskap om denna
+förklaring, meddelade den till Bergman, och denne förstod genast till
+sitt fulla värde uppskatta detta prof på ovanliga insigter samt önskade
+göra apotekslaborantens bekantskap. Scheele, som å sin sida hade i
+minnet det öde Bergman beredt hans första kemiska afhandling, var icke
+synnerligen böjd härför, men lät dock öfvertala sig af Gahn. Så uppstod
+nu bekantskap och vänskap mellan dessa så utmärkte och dock så olika
+begåfvade män, hvilka på ett lyckligt sätt kompletterade hvarandra.
+Bergman med blicken öfver hela vetenskapens område visade Scheele på
+uppgifter, som denne, den ovanligt skarpsinnige och skicklige
+experimentatorn, visste att göra fruktbringande för vetenskapen.
+Scheele, som ej hade Bergmans omfattande bildning, understälde å sin
+sida ofta Bergman sina arbeten till närmare granskning. Under sin
+vistelse i Upsala utförde Scheele en mängd ytterst vigtiga arbeten och
+undersökningar, som hastigt gjorde honom till en af den tidens
+berömdaste kemister. Man måste förvånas att Scheele, utom sitt yrkes
+skötande, kunde medhinna utarbetandet af så många och mödosamma
+undersökningar. Arbete var för honom en lätt sak, hans förnämsta
+bekymmer bestodo, såsom han sjelf i ett bref förklarar, "i nya
+phenomeners förklarande". Vetenskapsakademien, som visste att uppskatta
+Scheeles rön, kallade honom genom enhälligt val till sin ledamot 1775;
+det var den enda yttre utmärkelse, som kom Scheele till del från
+fäderneslandet.
+
+Scheele, som i Upsala började tänka på sin framtida bergning och önskade
+i synnerhet större frihet och ledighet att mera oberoende fullfölja sina
+vetenskapliga forskningar och undersökningar, sökte nu att få öfvertaga
+skötseln af apoteket i Köping, hvars innehafvare, Pohl, nyligen aflidit
+och som egdes af den efterlefvande enkan. Ehuru Scheele icke aflagt
+erforderlig examen, beviljade honom dock Collegium medicum, som nogsamt
+kände hans skicklighet, rättighet att förestå apoteket och att till
+lägligt tillfälle uppskjuta examen. Kommen till Köping hvilade han sig
+icke. "I tören väl tro", skrifver han vid denna tid till en vän, "at jag
+nu fått matsorgen och således bjuder Experimental-Chemien en god natt.
+Ach nej! denna ädla Vetenskap är mitt öga. Hafven tålamod, och J skolen
+åter snart hafva något nytt ät förnimma". Detta löfte höll Scheele.
+
+Han griper sig genast an med att sammanskrifva sin berömda bok om Luft
+och Eld, hvartill manuskriptet redan i slutet af oktober 1775 var
+färdigt. I detta arbete, som innehåller en fast otrolig mängd vigtiga
+rön, beskrifver Scheele eldsluften, eller hvad vi nu kalla syregas, och
+visar dess betydelse vid förbränningen och andningsprocessen. Denna
+upptäckt, som är basen för hela den nyare kemien, var likväl kort förut,
+den 1 aug. 1774, gjord af Priestley, ehuru Scheele icke kunde hafva haft
+någon kännedom derom. Priestley säger sjelf: "Mr Scheeles discovery was
+certainly independent of mine, though, I believe, not made quite as
+early". (Herr Scheeles upptäckt gjordes utan tvifvel oberoende af min,
+ehuru som jag tror ej fullt så tidigt.) Han delar således med Priestley
+äran af syrets upptäckande. Bokens tryckning försenades ansenligt, ty
+den blef först 1877 färdig. Manuskriptet var först till genomseende hos
+Bergman, som författade ett företal dertill; men han bär icke skulden,
+att det vigtiga arbetet så sent utkom. Den hvilar på bokhandlaren
+Svederus. En följd af att arbetet så sent utkom var, att många deri
+beskrifna rön redan förut voro kända. Arbetet utkom i tvänne upplagor på
+tyska språket, samt öfversattes på engelska, franska och latin. Vid
+sidan af detta vetenskapliga arbete sträfvade han rastlöst att ur skuld
+och lägervall resa det af företrädaren anlagda apoteket. Affären tog upp
+sig, men efter ett halft år instälde sig spekulanter på apoteket. Detta
+grämde Scheele. "Jag är rätt mjältsjuk", skrifver han, "ty det ser ut
+som skulle jag här icke komma ät göra min lycka. Man har, mig ovetande,
+afslutat et contract om Apoteket. Måste man då nödvändigt hafva
+penningar om man i verlden vill hafva sit bröd?" Från alla håll kommo nu
+anbud till honom. Gahn bjöd honom till sig, Bergman likaså. Linné,
+Wargentin, Schulzenheim, Alströmer m. fl. öfverlade och beslöto att
+erbjuda honom Alingsås apotek och der inrätta ett tjenligt laboratorium.
+Andra ville draga honom såsom "chemicus regius" till hufvudstaden. Man
+erbjöd honom att öfvertaga direktionen för ett nytt och stort bränneri.
+Äfven utlandet sökte förvärfva sig den berömde svensken. På d'Alemberts
+rekommendation kallades han, liksom Bergman kort förut, till Berlin. Han
+afböjde dock denna hedrande kallelse så väl som ett anbud från England
+om anställning med 300 £ årlig lön. "Jag kan ej mera än äta mig mätt",
+skrifver han till en af sina vänner, "och om detta går an i Köping,
+behöfver jag icke annorstädes söka det". Till sin bror, som förebrådde
+honom att han icke antagit anbudet från Berlin, skrifver han: "Jag
+förundrar mig däröfver at du, M.B. vet om det årliga arfvode (1200
+Riksd.) som blifvit mig tilbudet från Berlin. Sant är at sådant skedde
+för tre år sedan. Men som jag på långt när ej hunnit så långt uti
+Chemien, som erfordras till en sådan beställning, har jag med god
+öfverläggning afslagit detsamma, öfvertygad ät jag äfven i Köping kan
+hafva mitt dageliga bröd". Helst ville Scheele, om han ej kunde stanna i
+Köping, komma åter till Upsala. Blir jag ej i Köping, så kommer jag till
+Eder, skref han till Bergman. Borgerskapet i Köping, hvars förtroende
+han vunnit och som insåg den ära en så berömd man som Scheele skänkte
+staden, bestämde i förening med magistraten och landshöfdinge-embetet,
+att de ingen annan ville hafva till apotekare än Scheele. Privilegium
+att anlägga ett nytt apotek beviljades honom och han slöt med förra
+apoteket den öfverenskommelse, att han som rätte egaren till Köpings
+apotek åtog sig förra apotekets skulder och enkans underhåll. Han
+arbetade nu med all kraft på apotekets upphjelpande. Genom flit och
+omtanke skapade han sig oberoende, till och med välstånd. Men detta
+hindrade honom icke att fullfölja sina kemiska forskningar, som gjorde
+honom till en öfver hela Europa fräjdad man. Berlins
+naturforskaresällskap invalde honom 1778. Turins vetenskapsakademi
+kallade honom 1784, i Gustaf III:s närvaro, till sin ledamot.
+
+Under vistelsen i Köping slet han sig blott en gång, 1777, lös från sina
+forskningar för att göra en resa till Stockholm och bevista ett
+sammanträde i Vetenskapsakademien, den enda gången i sitt lif han var
+närvarande i den akademi, i hvars handlingar han tryckte nästan alla
+sina skrifter, utom den om Luft och Eld.
+
+Borgman, som då var preses, helsade honom med följande ord: "Det är en
+besynnerlig fägnad för denna kongl. akademien att se en så arbetande
+ledamot intaga ett rum i dess samfund, och för mig, som vid detta
+tillfälle hafver den äran att vara ordförande, är det en fördubblad
+förnöjelse. Jag har i flere år varit vitne till Eder oförlikneliga flit,
+till Eder synnerliga skicklighet att genom tjenliga experimenter
+aftvinga naturen sina hemligheter, och till Edra skarpsinniga slutsatser
+af anstälda försök. Hvad kan då vara naturligare än att den, som
+innerligen älskar sin vetenskap, med utmärkt glädje ser Eder intaga ett
+hedersställe, till hvilket förtjenst allena banat Eder vägen". Dagen
+förut hade Scheele aflagt uti Collegium medicum apotekare-examen inför
+en talrik samling åhörare, och erhållit öppen fullmakt att vara
+apotekare i Köping. "Mera till betygande af sitt fullkomliga nöje och
+tillgifvenhet för Herr Scheele, samt i förhoppning om dess nyttiga
+biträde vid Pharmacopeens förbättrande efter vere facta et probata, än
+att dymedelst åstadkomma någon besparing för Herr Scheele" eftergaf
+Kongl. Collegium alla vanliga kostnader och afgifter. Då Bergman samma
+år nedlade presidiet i akademien satte han i verket en i akademien länge
+närd önskan att bevilja Scheele en årlig pension af 100 Riksdaler till
+uppmuntran och understöd vid hans kemiska undersökningar, ett understöd
+som årligen utgick från akademien ända till Scheeles död.
+
+Scheele kunde nu motse en lugnare och mindre bekymmersam framtid. Men
+ännu i sin bästa ålder, mot slutet af 1775, angreps han, som förut
+aldrig varit sjuk, af höftvärk och gikt. Det oaktadt fortsatte han sina
+forskningar. Ännu i februari 1786 inlemnade han sin afhandling om
+galläplesyran till Vetenskapsakademien. Samma månad insjuknade han. Den
+21 maj 1786 kl. half 12 afled han i lugn och stillhet. Dödsorsaken
+uppgifves hafva varit lungsot. Två dagar förut hade han satt i verket
+sitt länge tillämnade äktenskap med sin företrädares enka, som han
+derigenom gjorde till laglig egarinna af sin egendom.[3]
+
+I Köpings kyrka uppsattes 1827, på bekostnad af apotekaresocieteten, på
+en af pelarne längst fram i koret ett monument öfver den man, som gjort
+Köping till en äfven i utlandet känd stad.
+
+Kongl. Vetenskapsakademien slog 1790 öfver honom en minnespenning, som
+på framsidan föreställer Scheeles porträtt och på baksidan af bildar
+försöket med förbränning i eldsluft. Inskriptionen lyder: Ingenio stat
+sine morte decus. I afskärningen läses: Socio præmatura morte erepto
+Reg. Acad. Scient. Stockholmiensis. Äfven Svenska akademien slog 1827 en
+minnespenning öfver Scheele, på åtsidan med ett porträtt, på frånsidan
+med en bild af Isis, från hvilken Hermes söker lyfta slöjan.
+Minnespenningen bär om-skriften: "Naturæ sacra orgia movit". Samma år
+höll Franzén hans åminnelsetal i akademien.
+
+På apotekaren Gottfr. Arbmans initiativ väcktes vid ett apotekaremöte i
+Stockholm år 1872 ett förslag att insamla medel till en minnesstod öfver
+Scheele.
+
+Den hittills tecknade summan uppgår till omkring 21,000 kronor.
+
+Scheele beskrifves hafva varit af medelmåttig växt, samt frisk och
+kraftig kroppsbyggnad. Såsom en märkvärdighet berättar Wilcke, att
+elektriska experiment aldrig ville lyckas i hans närvaro. Redbar och
+oförbehållsam förvärfvade han sig aktning och förtroende hos alla, med
+hvilka han kom i beröring. Hans anspråkslöshet var lika stor som hans
+anseende berättigadt. Detta visas bäst deraf att, då han kallades till
+medlem af akademien i Turin, han skref till en vän: "I sanning tror jag
+ät man håller mig allestädes för en af de största Chemister, och kunde
+jag snart nog blifva stolt däröfver. Vill man så fortfara lärer jag
+snart inbilla mig at i sjelfva verket äga lika mycken erfarenhet och
+snille som en Macquer, och Bergman. Men at säga min rätta mening, hade
+desse förtjente män mera insigt i sina fingrar än jag uti hela mit
+hufvud."
+
+Scheele var icke akademiskt bildad och saknade en mera omfattande
+lärdom, men han hade från sin tidigare ungdom vant sig att sjelfständigt
+och oberoende af förutfattade meningar tänka och genom experiment pröfva
+riktigheten af sina slutsatser. Häri ligger till en stor del orsaken att
+han kunnat upptäcka så mycket, som andra gått förbi. Hans bokförråd[4]
+var ganska inskränkt, men han läste dock mycket och gjorde derur
+anteckningar. De flesta experiment, hvarom han läst, eftergjorde han och
+förskaffade sig så en vidsträckt erfarenhet. "Min plägsed vid Chemiska
+uppgifter är", säger han, "att aldrig tro någon af dem, innan jag, genom
+gjorda försök, pröfvat den samma". Sedan han blifvit en berömd och
+ryktbar man, fick han af talrika vetenskapsmän sig tillsända nya
+arbeten, hvilka jämte andaktsböcker voro hans käraste läsning. Han var
+nämligen en from man. Prosten Ahlström, som vid Scheeles jordfästning
+höll ett varmt tal öfver den bortgångne, säger, att han var en kristen
+af äkta slaget och beflitade sig mer om att vara det, än att synas.
+
+Då denne hans vän förkunnade honom dödens snara ankomst, fattade Scheele
+hans hand och sade: "Allsmäktige, så är min hjelp så nära för handen;
+Herre här är jag; pris vare Dig, som ständigt hållit Din hand utsträckt
+öfver mig, som så underligt fört mig till grafven, huru ofta har mitt
+hjerta förgätit sin plikt, sin salighet; men Du aldraheligaste har dock
+ej gått till doms med din tjenare; tag det pris, som min döende tunga
+framstapplar; jag är allt för ringa till den nåd och barmhertighet Du
+mig bevisat hafver."
+
+
+FOTNOT:
+
+[1] Uppgifterna i denna lefnadsteckning äro hemtade hufvudsakligen ur
+"Åminnelsetal hållet för K. Vetenskaps-Akademien d. 14 oct. 1799 af C.G.
+Sjösten", hvilket blifvit utarbetadt efter anteckningar och samlingar
+gjorda af den berömda fysikern Wilcke.--För öfrigt har jag anlitat:
+KOPP, Geschichte der Chemie; SACKLÉN, Sveriges Apotekare-Historia 1833;
+A.E. NORDENSKJöLD, "Ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia"
+(Framtiden 1877, sid. 79).
+
+[2] En större samling bref från Scheele till Gahn, alla på tyska, finnes
+ännu i Kongl. Vetenskapsakademiens bibliotek.
+
+[3] Scheele jordades på Köpings kyrkogård, men hans graf är icke säkert
+känd. För flere är sedan träffades dock till höger utanför kyrkans södra
+ingång en plåt, som tillhört Scheeles kista.
+
+[4] Enligt Nordenskjöld utgjordes hans boksamling, då bouppteckning
+skedde, af 12 medicinska och kemiska arbeten, hvartill kommo några
+andra "svenska, tyska och franska böcker" värderade till 6 spec. (24
+kronor).
+
+
+
+
+III
+
+
+Under det 18:de århundradet sträfvade naturforskningen att lösslita sig
+från metafysikens ofruktbara spekulationer och inslå på den enda, till
+målet ledande vägen, erfarenhetens, experimentets och iakttagelsens.
+Särskildta laboratorier för kemiska arbeten funnos visserligen vid denna
+tid,[5] men de flesta framstående kemister utbildades dock då och äfven
+under början af vårt århundrade på apoteken. Lemeri, Baumé, Rouelle
+m.fl., t.o.m. Liebig i vårt århundrade grundlade sina kemiska studier
+såsom farmaceuter. Scheele erhöll aldrig annat tillfälle att sysselsätta
+sig med kemiska studier och forskningar än det apoteken lemnade. Vi ha
+sett huru Scheele flyttade från det ena apoteket till det andra, ända
+till dess han blef bofast i Köping. Först i denna stad kunde Scheele
+tänka på att inreda åt sig ett laboratorium. Vid ankomsten till Köping
+bodde han i ett rum på gästgifvaregården och hans första laboratorium
+utgjordes af en förfallen bod med trasiga fönsterrutor, till hälften
+afplankad för åkdon och åkerredskap. Här uppsatte han några enkla
+ugnar. Sedan Scheele upprättat apoteket ur dess förfall och kommit i en
+jämförelsevis bergad ställning, inredde han ett nytt laboratorium, som
+synes hafva varit efter den tidens anspråk ganska väl försedt,
+åtminstone om man får döma efter yttranden af spaniorerna d'Elhujar,
+Bergmans lärjungar, som besökte Scheele i Köping.
+
+
+[Illustration: Scheeles apotek och bostad. Användes fortfarande till
+apotek.]
+
+
+[Illustration: Epitaphium i Köpings kyrka.
+
+Uppsatt af Apotekaresocieteten i Stockholm.]
+
+
+[Illustration: Scheeles apparat för beredande af syrgas. (Kopia ur "Luft
+und Feuer".)]
+
+
+[Illustration: Qvarlefvor från Scheeles laboratorium och apotek.]
+
+
+De apparater Scheele begagnade voro de aldra enklaste; några
+glaskolfvar, retorter, vanliga buteljer, flaskor och framför allt, vid
+experiment med gaser, oxblåsor. Skulle en gas utvecklas, band han en
+hopkramad oxblåsa med ett snöre vid retorthalsen och knöt till
+öppningen, då blåsan var spänd. När han ville utveckla kolsyra, insnörde
+han några bitar krita i bottnen på en oxblåsa samt hälde så en utspädd
+syra i blåsan, hvars mynning hopbands, sedan han förut så noga som
+möjligt hopkramat blåsan. Bandet mellan kritbitarne och syran borttogs
+och gasen utspände blåsan. När han skulle framställa qväfoxidgas,
+fuktade han blåsan invändigt med olja, för att blåsan icke skulle
+angripas under försöket, kastade deri några metallbitar, hopkramade
+blåsan och band dess mynning omkring en liten glasburk med
+salpetersyra. Nu nedskakades bitarne i salpetersyran i burken; gasen
+utvecklades och spände ut blåsan, som tillknöts, när den blef full med
+gas. Skulle nu en gas flyttas ur en blåsa till en flaska, fyldes flaskan
+med vatten och korkades. Sedan bands blåsans mynning tätt öfver
+flaskans, hvarefter flaskan vändes så, att dess botten kom uppåt och
+blåsan nedåt. Scheele fattade nu flaskan med venstra handen, korken
+uttogs och fasthölls med den högra. Vattnet rann ut i blåsan, under det
+gasen fylde flaskan. Nu insattes korken åter i flaskan, som upp och
+nedvänd förvarades i ett kärl med vatten. När han ville mätta vatten med
+en gas, förfor han på nyss beskrifna sätt, men så att blott en fjärdedel
+af vattnet fick rinna ur flaskan i blåsan, hvarpå flaskan korkades och
+skakades. Sedan togs korken ut, så att en ny mängd gas fick strömma ur
+blåsan i flaskan. Korken insattes, flaskan skakades, och samma operation
+upprepades 2-3 gånger. Under sina experiment med gaser i oxblåsor
+iakttog Scheele, att brännbar luft (vätgas) lättare än andra gaser går
+genom blåsans väggar, eller, som vi med ett mera modernt uttryck säga,
+diffunderar hastigare än andra gaser. I stället för glasrör begagnade
+han ofta trärör, i hvilka han inpressat gåspennor. Scheeles hjelpmedel
+voro sålunda de simplaste man kan tänka sig; men hvad som brast i
+utrustningen, ersattes genom skarp iakttagelseförmåga, ihärdighet och
+snille. Under sina arbeten fäste Scheele uppmärksamheten vid alla
+detaljer och gick grundligt tillväga, så att föga nytt återstod för
+andra, på de områden han undersökt. Han förde icke ordentliga
+anteckningar öfver sina experiment, men efter hans död fann man ett
+antal lösa papper och illa medfarna små annotationsböcker,[6] hvari han
+på tyska antecknat en mängd dels egna, dels andras försök. Kongl.
+Vetenskapsakademien erhöll visserligen af enkan tillstånd att genomläsa
+Scheeles efterlemnade papper, men man fann deribland intet spår af något
+färdigt eller påbörjadt arbete. Scheele brukade nämligen utan koncept
+nedskrifva sina afhandlingar, hvilka utmärka sig genom stor precision,
+innehållsrikedom och korthet. De äro, som Dumas, den nyligen hädangångne
+ryktbare kemikern, säger, "sans modèle comme sans imitateurs".
+
+[Illustration: Scheeles kolsyreapparat. Ur "Luft und Feuer".]
+
+
+
+
+FOTNOT:
+
+[5] Enligt Kopp upprättades i 16:de århundradet af Europas furstar
+laboratorier, af allmänheten kallade "guldhus", i hvilka man sysslade
+med alkemi. Laboratorier för kemisk forskning funnos äfven vid 17:de
+århundradet i Tyskland, och bekant är, att Carl XI 1685 anlade ett
+laboratorium chemicum, som förestods af Urban Hjärne.
+
+[6] I Kongl. Vetenskapsakademiens bibliotek förvaras ett stort antal af
+dessa Scheeles anteckningsböcker.
+
+
+
+
+IV
+
+
+De vetenskapliga arbeten, genom hvilka Scheele brutit nya banor för den
+kemiska forskningen och i så hög grad inverkat på vetenskapens
+utveckling, tillhöra olika områden, såsom den allmänna och oorganiska
+kemien, den organiska och t.o.m. den fysiologiska kemien. För erhållande
+af en öfversigt af dessa Scheeles arbeten torde vara riktigast att lemna
+den kronologiska ordningsföljden å sido och framställa dem i
+systematiskt sammanhang. I afseende på ämnets beskaffenhet hafva vi då
+att främst sysselsätta oss med Scheeles afhandling om luft och eld,
+hvilken på tyska språket utgafs 1777, men redan två år förut var i
+manuskript färdig.[7]
+
+Detta arbete, som på sin tid väckte ett mycket stort uppseende inom den
+vetenskapliga verlden, öfversattes 1780 på engelska och 1781 på franska.
+Det innehåller dels ett utomordentligt värdefullt material af fakta och
+dels teoretiska förklaringar öfver förbränningens, eldens, ljusets och
+värmets natur, hvilka senare dock för vår tid endast ega ett historiskt
+intresse.
+
+För att rätt fatta betydelsen af detta Scheeles arbete och äfven för
+att finna förklaringen till Scheeles egendomliga åsigter om
+förbränningen samt värmets och ljusets natur, är det nödvändigt att
+lemna en kort framställning af de åsigter, som herskade vid tidpunkten
+för framträdandet af Scheeles arbete.
+
+Oaktadt alla bemödanden under det förflutna århundradet att ställa den
+kemiska forskningen på en af metafysiken oberoende bas, hade man ej
+kunnat lösslita sig från den häfdvunna uppfattningen att gemensamma
+egenskaper hos kropparne betingades af närvaron i dem af gemensamma
+"principer". Läran om flogiston, det hypotetiska ämne, som man trodde
+förekomma i alla bränbara ämnen, var den sista lemningen af metafysikens
+inflytande på kemien. Den härstammade i rätt nedstigande led från den
+Aristoteliska läran om de fyra elementen, enligt hvilken lära eld
+inginge i alla bränbara ämnen, luft i de gasformiga, vatten i de
+flytande och jord i de fasta.
+
+Väl hade Boyle redan 1661 uttalat sig emot antagandet att sådana
+metafysiska abstraktioner voro verkliga kroppar och fattat betydelsen af
+grundämnen i vår tids mening; väl kände man i medlet af 17:de
+århundradet att metaller, som förkalkas (oxideras) i luften, tilltaga i
+vigt i stället för att förlora något, hvilket borde inträffa, om det
+brinnande ämnet förlorade något genom förbränningen, det må nu ha varit
+eld, "svafvel", "fet jord" o.d.--icke desto mindre uppstod 1702 teorien
+om flogiston, som egentligen är blott en ny upplaga af Aristoteles' lära
+om elden, och denna teori herskade nära ett århundrade inom kemien.
+
+Scheele trodde fullt och fast på tillvaron af flogiston. Talrika
+försök, företrädesvis utförda vid hans undersökning öfver brunsten,
+tycktes gifva vid handen att detta ämne utgjorde en beståndsdel af
+värmet, ljuset och vätgasen.
+
+Kännedomen om luften var vid den tiden mycket ofullkomlig. Åristoteles'
+lära om luften såsom ett element medgaf, då enligt denna en och samma
+grundsubstans eller materie inginge i alla element, möjligheten att
+antaga förändringen af ett element till ett annat. Så trodde Plinius att
+moln uppstå, genom förtätning af luft, och att luft uppstår af vatten.
+Paracelsus förestälde sig att luft bestode af eld och vatten. Sådana
+åsigter som att vatten kunde förvandlas till luft voro vanliga ännu
+under senaste hälften af 18:de århundradet. Ehuruväl man i allmänhet
+ansåg att luften var ett element, trodde man sig dock böra antaga i
+luften tillvaron af olika ämnen. Så inbillade sig Sylvius (1669) att den
+underjordiska elden i nordliga trakter i atmosferen utkastade
+salpetersyreångor, under det att sydliga vindar medförde amoniak. När
+salpetersyran i luften förenades med amoniaken, uppstod stark köld,
+liksom när man löser salmiak i vatten. Mayow satte samtidigt
+salpeterbildningen i samband med en viss beståndsdel i luften "particulæ
+nitro-aëreæ", som är verksam vid förbränningen, metallernas förkalkning
+samt andningsprocessen. Han visar att en del af luften är oduglig att
+underhålla förbränningen, men anser att solljuset förmår återbilda de
+particulæ nitro-aëreæ, som förbrukats vid förbränningen. Äfven Boyle
+hade förvissat sig derom, att något borttoges ur luften under
+förbränningen. Black visade 1757 att kolsyra uppstår i luften genom
+andningsprocessen, och trodde att denna bestod i luftens förvandling
+till kolsyra. Den engelska forskningen var, som man af det föregående
+finner, på rätta vägen till lösningen af problemet om luften och dess
+förhållande till förbränningen. I andra länder, i synnerhet i Tyskland,
+rådde deremot de besynnerligaste åsigter om luftens betydelse och natur.
+Boerhave trodde (1732) att kroppsvärmen kom af blodets rifning mot
+kärlväggarne och att andningen af luft hade till ändamål att afkyla
+blodet i lungorna, der det utsattes för den starkaste friktionen.
+
+Först under 1770-talet utbildades riktiga åsigter om luften genom
+forskningar af engelsmannen Priestley, svensken Scheele och fransmannen
+Lavoisier.
+
+Redan 1771 hade Priestley funnit att växterna förmådde göra sådan luft,
+som ej kunde andas, ånyo duglig för respirationsprocessen, eller att
+luften innehåller en beståndsdel, söm underhåller lifsprocessen, och att
+växterna kunna af kolsyra bereda denna luftens beståndsdel. Den 1:sta
+augusti 1774 framstälde han ur qvicksilfveroxid syrgas i rent tillstånd.
+Syrgasens nödvändighet för förbränningen och andningen visade Priestley
+väl, men han antog att syrgas var luft befriad från flogiston samt att
+luften utgjordes af tvänne gaser, flogisticerad och deflogisticerad
+luft. Den flogisticerade luftens natur af en särskild gas visade skotten
+Rutherford, 1772, på det sätt att han med kalilut borttog kolsyran ur
+den luft, hvari djur respirerat. Han fann då, att den återstående luften
+var oduglig till förbränning och andning. Lavoisier visade före syrets
+upptäckt, att metallerna vid oxidation upptaga luft och att oxiderna
+derigenom väga mer än metallerna (1772). Efter upptäckten af syrgasen
+uppstälde han sin förbränningsteori, genom hvilken den kemiska
+forskningen inträdde i en ny epok och flogistonteorien störtades (1778
+och 1783).
+
+Scheeles undersökningar öfver luft och eld voro redan 1775 afslutade och
+utan tvifvel utförda utan kännedom om Priestleys kort förut gjorda
+upptäckter. Äfven om Scheeles upptäckt af syrgasen är något senare än
+Priestleys, måste man låta Scheele med honom dela äran af denna för
+vetenskapens utveckling epokgörande upptäckt.
+
+I sitt arbete om luft och eld visar Scheele genom talrika, lika enkla
+som sinrika experiment, att luften sammansättes af tvänne olika gaser,
+eldsluft (nu syrgas) och skämd luft (nu qväfgas), af hvilka den förra
+utgör 1/3 af luften. Senare undersökningar utförda med ojämförligt
+bättre hjelpmedel ha visat, att syrehalten i luften uppgår till 21
+volymprocent.
+
+[Illustration: Scheeles försök öfver flugors respiration. (Kopia ur
+"Luft und Feuer".)]
+
+Syrgasen framstälde Scheele på många sätt, dels genom upphettning af
+salpeter, dels af brunsten och svafvelsyra, dels af qvicksilfveroxid,
+dels äfven af salpetersyra. Han fann att ämnen brinna i syrgas med vida
+större liflighet än i vanlig luft, att syrgasen löses lättare än qväfgas
+i vatten samt att den är tyngre än qväfgas. Han visar att syrgasen är
+oumbärlig för förbränningen, för andningen och för fröns groning. För
+att ådagalägga luftens förändringar genom andningen, respirerade han så
+länge han kunde den i en oxblåsa inneslutna luften och fann då att en
+ansenlig mängd kolsyra hade bildats. Äfven satte han flugor i en burk,
+bvari han lagt en med honing bestruken papperslapp. Efter ett par dagar
+hade flugorna dött, luftens volym var oförändrad, men en fjärdedel af
+luften hade förvandlats till kolsyra. Samma försök repeterade han med
+ärtor, som fingo gro i en instängd volym luft. Äfven här förlorade
+luften syrgas och vann kolsyregas. Efter 14 dagar hade ärtorna upphört
+att växa; han aflägsnade nu kolsyran med kalkmjölk, blandade den
+qvarvarande skämda luften med 1/3 syrgas och fann att ärtor nu kunde gro
+i denna luft, hvadan således syrgasens nödvändighet för
+groningsprocessen var bevisad. I ren syrgas kunde å andra sidan ärtorna
+icke förmås att utvecklas.
+
+Redan under sina föregående försök med brunsten, för hvilka jag i det
+följande skall redogöra, hade Scheele uti mangansuperoxiden funnit ett
+ämne, som med begärlighet borttager flogiston ur bränbara ämnen (det är,
+efter vår tids uttryckssätt, syrsätter dem), samt att mangansuperoxiden,
+som för sig är olöslig i svafvelsyra, dock genom stark upphettning med
+nämda syra ger ett salt af "flogisticerad brunsten" (d.ä. manganoxidul).
+Häraf drog Scheele den slutsatsen, att genom upphettningen af brunsten
+med svafvelsyra den förra måste hafva upptagit flogiston; men hvarifrån?
+Intet annat återstod än antagandet att värmet hade lemnat det för
+brunstenens lösning erforderliga flogiston. På samma sätt, när Scheele
+destillerade salpeter med svafvelsyra samt fann att retorten vid slutet
+af destilleringen fyldes, med röda ångor af "flogisticerad salpetersyra"
+(nu undersalpetersyra) samt att dessa ångor innehöllo syrgas, slöt han
+att värmet, som genomträngde apparatens väggar, hade lemnat sitt
+flogiston till salpetersyran. Syrgasen, som erhölls så väl i förra som
+senare experimentet, ansåg Scheele vara värmets andra beståndsdel.
+Således var värme en förening af flogiston med eldsluft. Omvändt bestod
+förbränningen i en förening af luftens eldsluft med flogiston i de
+ämnen, som förbrännas, hvarigenom värme alstrades. Värmet utstrålar
+genom väggarne på de kärl, i hvilka förbränningsförsöken utfördes, och
+deraf förminskningen af luftmängden i kärl, hvari han brände vätgas,
+fosfor och dylikt.
+
+Men ljuset, som utstrålar vid förbränningsfenomenen, hvad är det?
+Ljuset, svarar Scheele, är äfven en förening af eldsluft och flogiston,
+men mer rik på flogiston än värmet. Han sökte bevisa detta genom att
+låta ljuset inverka på de ädla metallernas kalker (oxider). Dessa oxider
+blefvo så reducerade, d.v.s. de hade upptagit flogiston ur ljuset. De
+olika ljusslagen voro enligt Scheele olika föreningar af eldsluft med
+flogiston, detta på den grund att han funnit det violetta ljuset hafva
+på klorsilfver en kraftigare sönderdelande verkan än andra ljusslag. Man
+ser häraf, att Scheele upptäckt det vigtiga faktum, som ligger till
+grund för fotografien. Den oriktiga tolkning han gaf fenomenet,
+förminskar icke i någon mån värdet af sjelfva faktum.
+
+Scheeles undersökning öfver ljuset ledde honom att sysselsätta sig med
+fosforescerande kroppar. Såsom bekant finnas många ämnen, som vid slag,
+rifning eller upphettning bli sjelflysande. Ett sådant ämne är mineralet
+flusspat. Efter lindrig upphettning fosforescerar denna stenart, men
+icke efter glödgning. Detta beror enligt Scheele derpå, att flusspaten
+innehåller flogiston, som vid upphettningen förenas med värmet till
+ljus. Om åter stenen glödgats, har allt flogiston borttagits, och ljus
+kan nu ej uppstå. För förklaringen af lysandet hos bononisk fosfor,[8]
+antar Scheele att detta ämne har porer, i hvilka ljuspartiklarne
+intränga, då det utsattes för solljuset.
+
+Att pyrofor[9] tänder sig i luft, visar Scheele bero på närvaro af fukt
+i luften. I torr luft tändes den icke. Antändningen kommer, som vi nu
+veta, deraf att svafvelkalium i fuktig luft häftigt syrsätter sig.
+Scheele förklarar antändningen på det sätt, att alkalit i pyroforen
+upptager vatten och afger flogiston, som med eldsluften förenas till
+värme och ljus.
+
+Den märkvärdiga, explosiva guldförening, knallguld, som erhålles då en
+lösning af guldklorid fälles med amoniak, hvilken redan Basilius
+Valentinus i 15:de århundradet lärde bereda och nu för tiden användes
+till förgyllning af porslin, blef sedan föremål för Scheeles
+undersökningar. Bergman hade visat, att detta preparat utgöres af
+guldkalk och amoniak. Scheele undersökte den gas, som vid explosionen
+uppstår. För att göra explosionen mindre våldsam blandade han
+knallguldet med svafvelsyradt kali. Han fann nu att dervid uppstår skämd
+luft (qväfgas). Explosionen förklaras sålunda: knallguld består af
+guldkalk och amoniak, hvilken senare består af flogiston och skämd luft;
+värmet som träffar knallguldet afger flogiston åt guldkalken, hvaraf
+uppstår metalliskt guld, under det värmets eldsluft förbränner
+amoniaken, så att skämd luft uppstår. Häraf var ock visadt, att amoniak
+utgöres af qväfve och flogiston, eller väte, enär vätgasen enligt
+Scheele var tämligen rent flogiston.
+
+Att vissa svafvelföreningar vid tillsats af syror utveckla en
+illaluktande gas samt att denna gas är bränbar och svärtar silfver, var
+före Scheeles tid bekant. Scheele drager nu denna "stinkande
+svafvelluft" (svafvelväte) inom området för sina forskningar. Han finner
+att man lätt kan erhålla den på det än i dag vanliga sättet, att lösa
+svafveljärn i syror. Genom inverkan af klor och salpetersyra uppstod af
+gasen svafvel, och när han erhöll samma gas genom att upphetta svafvel i
+vätgas, var dermed dess sammansättning bevisad.
+
+Vätgas eller, såsom denna gas för hundra år sedan kallades, bränbar
+luft trodde Scheele utgöras af flogiston och värme; men sedan Lavoisier,
+Cavendish och Priestley visat att vatten uppkommer, när vätgas brinner,
+samt att vätgas uppstår, när man leder vattenångor öfver glödande järn,
+ändrade Scheele sina åsigter om eldsluften, hvilken han nu trodde
+sammansatt af ett "principium salinum", vatten och flogiston, af hvilka
+beståndsdelar den förstnämda med flogiston ger värme, och vattnet
+förorsakar vigttillökningen af den brända kroppen.
+
+Scheeles åsigter om förbränningens förlopp ådrogo sig visserligen
+samtidens uppmärksamhet, men de spelade ingen rol i vetenskapen; ty kort
+efter det Scheeles arbete om luft och eld utkommit, utbredde sig
+Lavoisiers riktiga läror om förbränningen segrande öfver den
+vetenskapliga verlden. Detta förringar emellertid icke värdet af de
+faktiska upptäckter, Scheele gjort, och som alltid skola förblifva
+vetenskapens egendom.
+
+Utom denna ryktbara bok om luft och eld har Scheele offentliggjort ett
+betydande antal vetenskapliga specialafhandlingar, af hvilka en del
+måste anses som de vigtigaste i hela den kemiska litteraturen. De flesta
+af dessa arbeten finnas tryckta i Kongl. Vetenskapsakademiens handlingar
+och hafva blifvit öfversatta på främmande språk.[10]
+
+Mineralet flusspat, som anträffas i blygrufvor i England och annorstädes
+samt hos oss vid Gislöf i Skåne samt vid Garpenberg, hade länge varit
+kändt för sin märkvärdiga egenskap att efter upphettning lysa i mörkret.
+Det var naturligt att Scheele under sina forskningar öfver ljusets natur
+skulle sysselsätta sig med denna naturprodukt. Han upptäckte så (1771)
+att flusspaten med svafvelsyra ger en egendomlig, från alla andra skild
+syra, som hade den besynnerliga egenskapen att fräta glas. Genom denna
+märkvärdiga syras förening med kalk lyckades Scheele framställa samma
+ämne som bildar den naturliga flusspaten. Såsom bekant är denna syra
+väteföreningen af ett grundämne, fluor, som man ännu icke kunnat
+framställa. Af alla förhållanden att döma står det närmast syret och
+kloren samt förekommer i naturen tämligen allmänt utbredt.
+Fluorvätesyran har ännu ej fått någon större teknisk användning, men
+begagnas på laboratorier som ett oumbärligt hjelpmedel vid analys af
+många mineral.
+
+Mineralet brunsten var af de gamle kändt och användt vid rening af glas.
+De förvexlade det med magnetjärnet, hvaraf uppkom benämningen magnesia,
+manganensis, magnesia vitrariorum. Kännedomen om detta minerals natur
+var dock på Scheeles tid mycket ofullkomlig. Några trodde att brunstenen
+var ett slags järnmalm, Cronstedt förde den till jordarterna, men
+Bergman trodde att den hade "metalliskt lynne". Under Scheeles vistelse
+i Upsala uppmanade Bergman honom att undersöka brunstenens natur, och
+denna undersökning, måhända Scheeles vigtigaste, blef efter trenne års
+arbeten färdig 1774. Han lyckades derigenom ej blott bevisa att
+brunstenen innehöll ett nytt grundämne, mangan, utan upptäckte derjämte
+såsom förorening i brunstenen en ny jordart, baryt, samt, hvad som var
+ännu vigtigare, att brunstenen med saltsyra ger klor. Detta grundämne,
+hvars betydenhet blott står syrets efter, blef sålunda upptäckt.
+
+Genom att behandla brunsten med olika syror och reaktionsmedel visade
+Scheele, att detta ämne har en stark attraktion till "det bränbara"
+(flogiston) eller är, efter vårt uttryckssätt, ett kraftigt
+oxidationsmedel, att det icke löses af någon syra med mindre ett ämne
+rikt på flogiston finnes närvarande, men att det då (efter reduktion)
+ger med syror färglösa lösningar, ur hvilka man kan fälla en från alla
+bekanta oxider skild jordart eller metallkalk. Scheele försökte
+visserligen att genom glödgning af denna kalk (manganoxidul) med kol
+reducera en metall, men det lyckades honom icke, emedan han ej hade till
+sitt förfogande ugnar, hvilka lemnade deltill erforderlig
+"helvetis-eld", som han sjelf säger. Hans vän Gahn, hvilken Scheele
+meddelade alla sina rön om brunstenen, lyckades deremot ur mangankalken
+med kol reducera en järnet liknande metall, som först kallades
+"brunstensmetall" och "brunstenskonung", sedermera magnesium och
+slutligen mangan. Såsom bekant spelar denna metall en vigtig rol vid
+nutidens förädling af järn.
+
+Att brunsten, då den smältes med salpeter, ger en massa, som med grön
+färg löses i vatten, kände redan Glauber (1659). Man visste ock att den
+gröna lösningen småningen förändrar färg och blir violett. Scheele
+trodde att lösningen egentligen var blå, men genom fint fördelad
+järnoxid synes grön. Att färgen lätt försvinner samt att brunsten då
+utfälles, visade Scheele. Sedan den tiden kallades den gröna smältan af
+brunsten och salpeter mineral-kameleon. Såsom vi nu veta härleder sig
+den gröna färgen af mangansyra, och den gaf Scheele en fingervisning att
+söka mangan i växtaska, der den ock anträffades. Mangans förekomst i
+järnmalmer och i metalliskt järn upptäcktes sedermera af Bergman.
+
+Då Scheele uppvärmde brunsten med saltsyra, fann han att en gulaktig, på
+andningsorganen häftigt inverkande gas uppstod. "Gasen hade", säger han,
+"en ganska känbar, stickande lukt, som var högst besvärlig för
+lungorna." Han samlade den i en oxblåsa, men oxblåsan frättes liksom af
+salpetersyra. Ett annat sätt att uppsamla gasen måste derför användas.
+Så fästade han tomma flaskor vid retorthalsen och tätade mellanrummet
+med pappersstrimmor, som efter försöket befunnos starkt angripna. Hans
+försök med denna gas, nu bekant under namnet klor, visade att insekter
+ögonblickligen dödades deraf, att eld släcktes deri, att den häftigt
+angrep metaller, till och med guld. Korkarne, med hvilka flaskorna, i
+hvilka gasen förvarades, slötos, syntes anfrätta liksom af skedvatten,
+hvilket visade gasens häftiga inverkan på organiska ämnen. Då Scheele
+med lackmus ville pröfva om kloren hade sur eller alkalisk reaktion,
+befans färgen utblekas. Likaledes blektes blommor och växtfärger. Han
+fann att dervid uppstår saltsyra. Kloren ansåg Scheele hafva uppkommit
+af saltsyran, derigenom att brunstenen röfvat flogiston ur den samma,
+och blekningen måste följaktligen bero på, att kloren upptager flogiston
+ur färgämnena och så ånyo ger saltsyra. Om vi i stället för flogiston
+säga väte, så är denna förklaring alldeles riktig. Kloren var enligt den
+tidens uppfattningssätt deflogisticerad saltsyra.
+
+Det finnes knapt något element, som i kemistens hand varit en så mäktig
+häfstång för nya sanningars upptäckande som kloren. Men kloren har äfven
+stort praktiskt, man kan väl säga nationalekonomiskt värde. Klorens af
+Scheele upptäckta egenskap att bleka organiska färgämnen har gjort den
+äldre ängsblekningsprocessen, som kräfver både stor areal, lång tid och
+följaktligen stora hvilande kapital, öfverflödig. Visserligen verkar den
+rena kloren allt för häftigt på väfnadernas trådar; men om man låter
+alkalier eller släckt kalk uppsupa klorgas, erhåller man preparat
+(under-klorsyrliga salter), som, rätt använda, hastigt bleka utan att
+skada väfnaden. Det var fransmannen Berthollet som, genom att i tekniken
+införa dessa blekningsmedel, gjorde den textila industrien en ovärderlig
+tjenst.
+
+Ett bevis på Scheeles ovanliga skarpsynthet vid nya ämnens undersökning
+är hans vigtiga upptäckt af baryt, hvilken oxid han först fann som en
+förorening i brunsten. Han ådagalade denna jordarts olikhet med alla
+förut kända. Gahn fann sedermera att den utgjorde en hufvudbeståndsdel i
+mineralet tungspat, hvarför den af Bergman benämdes "tungjord". Namnet
+förändrades sedermera af Morveau till barote och af andra till baryt.
+Baryt och dess salter äro, såsom bekant, i vår tid oumbärliga reagens på
+alla laboratorier.
+
+I närmaste samband med detta Scheeles stora arbete står hans upptäckt
+af arsenikens syra (1775). Han hade vid sina försök med brunsten funnit,
+att detta ämne löses i syror vid närvaro af hvit arsenik, hvaraf han
+slöt att arseniken afgaf flogiston till brunstenen. Han försökte nu
+inverkan af deflogisticerad saltsyra, eller klor, på hvit arsenik och
+fann att denna löstes till en förut okänd syra, arseniksyran. Häraf var
+således ådagalagdt, att metallen arsenik genom att beröfvas flogiston
+(d.v.s. oxideras) ger tvänne syror, nämligen den hvita arseniken och
+arseniksyran. När Scheele lät arseniksyra inverka på zink, erhöll han
+den ytterligt giftiga gasen arsenikväte. Om denna gas säger Scheele, att
+han blandade den med 2/3 ordinär luft i en kolf och närmade ett ljus
+till kolföppningen. Nu "tändes luften i kolfven med en smäll, lågan for
+mot handen, denna blef öfverdragen med brun färg, som var regulus
+arsenici, och lemnade efter sig en obehaglig, arsenikalisk lukt".
+Scheele tyckes sålunda ha handskats något ovarsamt med denna gas, som 40
+år senare kostade kemikern Gehlen lifvet.
+
+[Illustration: Staty af Carl Wilhelm Scheele. Skizz af J. Börjeson.]
+
+I medlet af 16:de århundradet förstod man med fosfor (af grek.
+phosphoros, ljusbäraren) allehanda ämnen, som hade egenskapen att lysa i
+mörkret utan att brinna med låga. Dit räknades t. ex. den bononiska
+fosforn (sid. 33). Namnet öfverflyttades sedermera på det grundämne, som
+än i dag bär detta namn. En tysk alkemist, Brand, enligt några f. d.
+soldat, enligt andra en bankrutterad köpman, upptäckte, under det han
+sysslade med urin för att deraf bereda ett elixir, som han menade skulle
+förvandla silfver till guld, ett märkvärdigt ämne, hvilket starkt lyste
+i mörkret och var i hög grad bränbart. Beredningssättet hemlighölls,
+men såldes slutligen till en viss Krafft, som 1676 och 1677 reste
+omkring i Europa och vid furstliga hof förevisade det besynnerliga
+ämnet. Ätt fosforn kan beredas af annat råämne än urin, nämligen ben,
+var en vigtig upptäckt, emedan den sedermera möjliggjorde fosforns
+användning i tändsticksindustrien. Med denna upptäckt förhåller det sig
+så, att Scheele hade i askan efter brändt hjorthorn funnit kalkjord med
+ett för honom obekant ämne. Han omtalade detta rön för sin vän Gahn,
+som deri fann fosforsyra. Till en början ville Scheele ej tro derpå, men
+öfvertygade sig dock om riktigheten på det sätt, att han i Upsala 1770
+tillverkade fosfor af ben.
+
+Som bekant härleder sig s. k. kallbräcka hos järn af en halt af fosfor.
+Denna för järnindustrien vigtiga upptäckt skedde på det sätt, att Meyer
+i Stettin och Bergman i Upsala samtidigt (1780) iakttogo att en hvit
+bottensats bildas, när man löser kallbräckt järn i utspädd svafvelsyra.
+Bägge funno att denna bottensats vid nedsmältning med kol och flussmedel
+ger en skör och lättsmält metall, hvilken Meyer kallade _hydrosiderum_,
+men snart fann likna fosforjärn. Scheele bevisade sedermera, 1785, genom
+att framställa ren fosfor af kallbräckt järn, att fosforn är den rätta
+orsaken till kallbräcka.
+
+På Scheeles tid hade man ganska oriktiga föreställningar om lerjorden
+eller, som den då kallades, "alun-jord". Så trodde Baumé, att alunjord
+var kiselsyra och att lera var alunjord smittad af svafvelsyra. Scheele
+visade 1776 oriktigheten af dessa påståenden och ådagalade, att
+lerjorden är väl skild från kiseljorden. Han smälte bergkristallpulver
+med pottaska och erhöll verkligen litet alun, när han löste den smälta
+massan i svafvelsyra; men det är betecknande för Scheeles
+skarpsinnighet, att han snart insåg att alunet kunde ha bildats på
+bekostnad af leran i de deglar han använde vid smältningen. Han
+repeterade derför försöken och begagnade dervid järndeglar och erhöll då
+icke alun. Orsaken att Baumé kunde ha kommit till så oriktiga slutsatser
+om lerjordens natur var nu klar; han hade fått lerjord ur sina deglar.
+
+Den vanliga grafiten eller blyertsen, som vi begagna till blyertspennor,
+är ett mineral, om hvars natur man vid Scheeles tid icke hade någon
+säker kännedom. Gahn och Hjelm hade funnit att blyerts vid rostning i
+muffel, utan att någon synlig rök uppstår, förflyktigas så när som på en
+ringa återstod af järnkalk (järnoxid). Det tycktes således efter den
+tidens åskådningssätt, som om blyerts till största delen utgjordes af
+flogiston. Efter sin vana vid undersökning af obekanta ämnen behandlade
+Scheele (1779) blyertsen, med allehanda syror, men de inverkade icke
+derpå. Endast arseniksyran angrep vid hög temperatur blyertsen,
+hvarunder arsenikmetall afsatte sig i retorten. Sedan Scheele vid
+retortmynningen fastbundit en oxblåsa och repeterat försöket, visade det
+sig att oxblåsan var fyld med ren luftsyra (kolsyra). Samma sak
+inträffade då han upphettade blyerts med salpeter. Blyertsen gaf således
+vid förbränning kolsyregas, och häraf slöt Scheele, "att blyerts är en
+sort mineraliskt svafvel eller kol, hvars beståndsdelar äro luftsyra
+förenad med en stor mängd flogiston" eller, efter vårt uttryckssätt,
+kol. Att det i syror olösliga ämne, som finnes i tackjärn, också är
+blyerts, visar Scheele äfvenledes genom att oxidera det med salpeter.
+Härmed var således det för järnets metallurgi så vigtiga faktum funnet,
+att järn innehåller grafit, och uppslaget vunnet för kommande
+undersökningar öfver skilnaden mellan smidesjärn, stål och tackjärn,
+hvilka så djupt ingripit i detta århundrades järnindustri.
+
+I mineralriket förekommer, ehuru tämligen sparsamt, ett mineral, som
+mycket liknar grafiten samt ofta blifvit dermed förvexladt. Till skilnad
+från grafit, eller plumbago, benämdes detta mineral molybdæna (af grek.
+molybdos, bly, för dess likhet med blymalm). Redan innan Scheele utfört
+sin nyss anförda undersökning öfver grafiten, hade han 1778 visat att
+detta mineral utgjordes af svafvel och ett ämne, som vid oxidering gaf
+en hvit, kristallinisk "jordart", med en syras egenskaper. Scheele
+förmodade visserligen att denna syra var en "metallisk jord" men emedan
+han icke kunde frambringa tillräckligt hög temperatur, lyckades han icke
+derur reducera någon metall. Denna uppgift löstes 1782 af Hjelm.
+Molybden är ett i många hänseenden märkvärdigt grundämne, hvars kemiska
+förhållanden blifvit utredda hufvudsakligen genom svenska kemister.
+Under sina omfattande undersökningar öfver molybdensyrans salter
+upptäckte Svanberg och Struve 1848 att en sur lösning af molybdensyrans
+amoniaksalt ger med äfven små spår af fosforsyra en vackert gul
+fällning, genom hvilket förhållande man nu kan med största lätthet
+upptäcka fosfor och fosforsyra i snart sagdt alla blandningar samt med
+stor skärpa bestämma halten af fosfor i järn.
+
+Ett par år efteråt upptäckte Scheele den dittills obekanta oxiden till
+det grundämne, som närmast ansluter sig till molybden, nämligen volfram.
+Vid undersökning af ett hvitt mineral, som förekommer i Bispbergs
+järngrufva och länge genom sin betydliga tyngd väckt mineralogernas
+uppmärksamhet, fann han att detta mineral utgjordes af kalksaltet till
+en ny syra. Han visar såväl likheterna som olikheterna mellan denna syra
+och molybdensyran. T. Bergman anförde i ett tillägg till Scheeles
+afhandling många skäl som visade, att såväl molybdensyran som
+volframsyran voro metalliska kalker, hvilket, såsom ofvan nämdt,
+besannades, hvad molybdensyran angår, genom Hjelms försök att reducera
+molybdenmetall. Volframmetallen deremot reducerades 1783 af tvänne
+spanska kemister, bröderna d'Elhujar, som i Upsala studerat kemi under
+Bergman och i mineralet volfram funnit Scheeles tungstensyra i förening
+med järnets och manganens oxider. Volframmetallen kallades först
+tungstensmetall, men erhöll sedermera i Tyskland och Sverige namnet
+volfram, i Frankrike benämningen tungsten. I England benämnes detta
+grundämne dels tungsten, dels scheelium, till minne af upptäckaren.
+Volfram har ännu icke erhållit någon större teknisk användning. Den
+ingår i några färger, och volframsyrans natronsalt har visat sig vara
+ett ypperligt medel att skydda lätt antända tyger att taga eld.
+
+Af vigt för medicinen blef Scheeles nya metod att tillverka kalomel på
+våta vägen, hvarom han höll föredrag den enda gång han var närvarande i
+Vetenskapsakademien. All i vårt land till medicinskt bruk använd kalomel
+beredes efter Scheeles metod.
+
+Ännu några arbeten af Scheele, t. ex. om beredningen af den vackra
+gröna, men tyvärr högst giftiga målarefärgen, Scheeles grönt, m. fl.,
+återstå för att denna teckning af Scheeles bidrag till den oorganiska
+kemiens utveckling skulle bli fullständig, men de torde, såsom mindre
+betydande, kunna förbigås.
+
+Kännedomen om de ämnen, som förekomma i de lefvande organismerna, var på
+Scheeles tid så godt som ingen. Det är en af Scheeles odödliga
+förtjenster att först hafva brutit detta så rika och vigtiga fält för
+forskning, hvilket i våra dagar blifvit med sådan ifver och framgång
+bearbetadt och lemnat resultat, som i hög grad utöfvat inflytande på
+industrien och medicinen.
+
+Främst bland Scheeles undersökningar inom den organiska kemien skall i
+det följande redogöras för den mästerliga afhandlingen om berlinerblått,
+hvilken klart visar Scheeles sällsynta förmåga att äfven på de svåraste
+områden leta sig fram till sanningen. Färgfabrikanten Diesbach i Berlin
+hade tillfälligtvis i början af förra århundradet erhållit en vacker blå
+färg, bekant under namnet berlinerblått. Dess beredningssätt
+hemlighölls, till dess Woodward 1724 offentliggjorde det. Sedan denna
+tid frestade många kemister sina krafter för att lära känna naturen af
+denna vackra färg, men de kommo blott till oriktiga och besynnerliga
+resultat. Scheele undersökte först den s. k. blodluten, hvaraf färgen
+beredes och som utgöres af en lösning af cyankalium. Han fann att denna
+blodlut, om den fick stå i luften, förlorade sin egenskap att med
+järnsalter gifva fällning af berlinerblått. Han lät sedan blodlut stå i
+slutet kärl, hvarigenom den icke förändrades. Nu anade han att det var
+luftens kolsyra, som var orsaken till att luten förderfvades, när den
+var utsatt för fullt lufttillträde, hvarför han hälde blodlut i en med
+kolsyra fyld flaska som tillkorkades. Nu förderfvades luten på ganska
+kort tid, men då han vid flaskans kork fäste ett med järnoxid
+öfverstruket papper, fann han att detta vid fuktning med saltsyra blef
+blått. Således fans intet tvifvel mer, att det "tingerande ämnet" var
+flyktigt. Han beredde nu större mängder af detta flyktiga ämne på det
+sätt, att han destillerade blodlutsalt med svafvelsyra. Äfven af
+berlinerblått framstälde han samma ämne. Han kokade nämligen
+berlinerblått med qvicksilfveroxid och vatten, erhöll så en lösning af
+cyanqvicksilfver, hvilken sönderdelades med järn och svafvelsyra,
+hvarefter alltsammans destillerades. Han erhöll så en färglös vätska, om
+hvilken han säger: "Detta ämne har en besynnerlig, ej oangenäm lukt; en
+smak, som stöter nästan litet på sött och är något hettande i munnen
+samt retar med det samma till hosta". Föga anade Scheele att han nu hade
+under händer ett af de giftigaste ämnen kemien känner, _blåsyran,_
+hvaraf blott några få droppar fordras för att ögonblickligen döda en
+stark hund. Scheele iakttog att blåsyrans ånga är bränbar och att vid
+förbränningen kolsyra uppkommer, hvaraf var tydligt, att blåsyran
+innehåller kolsyra och flogiston (= kol). Emedan han funnit att flyktigt
+lutsalt (amoniak) uppkommer, när man destillerar berlinerblått,
+försökte han att bereda blodlut genom att upphetta en blandning af
+pottaska och kol samt inlägga salmiak i den glödande blandningen. Det
+visade sig nu, att han fick blodlut, när han löste återstoden i vatten.
+Deremot lyckades han ej få blodlut genom att lösa den massa han erhöll,
+då han upphettade pottaska och kol enbart. Blåsyran måste sålunda bestå
+af "flyktigt lutsalt" (amoniak), "luftsyra" (kolsyra) och flogiston.
+Tolkas detta i öfverensstämmelse med vår uppfattning, bli blåsyrans
+beståndsdelar kol, qväfve och väte, hvilket såsom bekant, är fullt
+riktigt.
+
+Scheeles 1782 beskrifna försök med eterarter visa att han hade framstält
+aldehyd,[11] detta märkvärdiga ämne, som gifvit upphof till en så stor
+mängd vigtiga föreningar. När han destillerade alkohol med brunsten och
+svafvelsyra, erhöll han en "eter, som har en förträffelig lukt". Denna
+"eter" var intet annat än aldehyd, sedermera af Liebig 1885 erhållen i
+rent tillstånd. Likaledes synes Scheele under dessa sina försök ha
+erhållit kloral, samma ämne som nu fått en så vidsträckt användning i
+medicin.
+
+Scheeles yrke ledde honom 1783 till en vigtig upptäckt nämligen af
+glycerin, en tid kallad "Scheeles oljesocker". Då man kokar blyglete med
+vatten och oljor, bildas plåster, som Scheele riktigt kallar ett slags
+tvål, hvilken icke löses i vatten. Vid undersökning af den vätska, som
+återstår efter plåsterberedningen, fann nu Scheele glycerin, hvilket
+ämne i våra dagar spelar en vigtig rol som råämne för framställandet af
+nutidens kraftiga sprängämnen.
+
+Uti sin afhandling om en ny metod att konservera ättika (1782) visar
+Scheele, att ättikans förstöring vid förvaring kan förhindras, derigenom
+att man upphettar den till kokning. Han uppfinner således samma metod,
+den Appert'ska, som sedermera fått så stor användning vid
+konservberedning och som, efter hvad Pasteur i våra dagar visat, beror
+derpå, att genom kokningen jäsningsväckande mikrober dödas.
+
+De ämnen, som förorsaka den sura smaken hos frukter, bär och
+vegetabilier i allmänhet, eller växtsyrorna, voro icke bekanta vid
+Scheeles tid. Undersökningen af växtsyrorna hörde till Scheeles första
+vetenskapliga arbeten. Redan under vistelsen i Malmö hade han undersökt
+harsyresaltet, men man känner ej med visshet, om han deraf lyckades
+framställa oxalsyra, emedan hans derom författade afhandling, som
+inlemnades till Vetenskapsakademien, aldrig befordrades till trycket
+(sid. 9).
+
+Under vins lagring afsätta sig på fatens väggar hårda kristallskorpor,
+som äro bekanta under namnet vinsten. Att detta ämne vid glödgning ger
+kolsyradt kali var väl bekant, men om vinstenens organiska beståndsdel
+kände man intet. Då Scheele konditionerade i Malmö, sysslade han äfven
+med vinsten och lyckades ur vinstenen med kalk bereda ett kalksalt,
+hvilket, sönderdeladt med svafvelsyra, gaf en förut okänd syra, vinsyra.
+Så hade nu Scheele funnit den metod att frigöra organiska syror, som
+sedermera ledde honom till upptäckten af citronsyra samt äpplesyra och
+än i dag i industrien användes för fabriksmessig framställning af de
+organiska syror, som begagnas vid tygtryck. Upptäckten af vinsyran blef
+icke offentliggjord af Scheele sjelf, utan af Retzius, såsom förut är
+(sid. 9) omtaladt.
+
+År 1784 upptäckte Scheele citronsyran uti citronsaft och fann året
+derpå, att denna syra förekommer i krusbär och andra bärsorter. I
+krusbärsaft fann han ännu en annan syra, äplesyran, hvars allmänna
+utbredning i växtriket han äfvenledes påvisade.
+
+Rabarberrot innehåller ett ämne, hvilket kännes som fin sand mellan
+tänderna, då den tuggas. Vid undersökning af denna s. k. rabarberjord,
+fann Scheele 1784 att den utgjordes af oxalsyrans kalksalt. Häraf
+föranleddes han följande året att undersöka ett stort antal rötter och
+barkslag på närvaron af nämda salt, hvars allmänna förekomst i
+växtverlden sålunda ådagalades.
+
+Ännu en vigtig växtsyra upptäckte Scheele kort före sin död, nämligen
+galläplesyra eller som han kallade den "galläplesalt". Genom
+destillering af denna syra erhöll Scheele den i fotografien använda
+pyrogallussyran.
+
+Benzoehartsets syra, benzoesyran, som man förut framstälde genom
+sublimering, lärde Scheele bereda på våta vägen.
+
+Af organiska syror, som uppkomma vid oxidering af organiska ämnen,
+upptäckte Scheele slemsyran (1780) och sockersyran (1785). Den förra
+syran, kallad mjölksockerssyra, bildas jämte oxalsyra vid inverkan af
+salpetersyra på mjölksocker; den senare, som på liknande sätt uppstår
+af vanligt socker, trodde Scheele vara äplesyra. Äfven upptäckte han
+pyroslemsyran, som uppstår vid torr destillering af slemsyran.
+
+Till och med inom djurkemiens område sträckte Scheele sina forskningar.
+De farliga konkretioner, som uppstå i urinblåsan och förorsaka
+stenpassion, urinsten, undersökte Scheele 1776. Han framstälde ur dem en
+förut okänd, svårlöslig syra, urinsyra, hvars förekomst i urin han
+likaledes ådagalägger, äfvensom att urin från frosspatienter är rikare
+på urinsyra än vanlig urin. I ännu ett annat afseende lemnade Scheele
+ett vigtigt bidrag till urinens kemi. Han fann nämligen att urinen
+innehåller "animalisk jord" (fosforsyrad kalk), som finnes löst till
+följd af urinens halt af fri syra, men utfälles, när man neutraliserar
+urinen med amoniak.--När Scheele uppvärmde urinsyra med salpetersyra,
+erhöll han en lösning, som hade egenskapen att förorsaka purpurfärgade
+fläckar på händerna. Den innehöll således det ämne, som Wöhler och
+Liebig i sitt klassiska arbete öfver urinsyrans sönderdelningsprodukter
+kallat alloxan. Det är äfven Scheeles förtjenst att ha upptäckt den
+vackra murexidreaktionen, som än i dag användes för upptäckande af
+urinsyra. Genom torr destillering af urinsyra erhöll han cyanursyra.
+
+År 1780 underkastade Scheele mjölken en undersökning och sökte finna
+orsaken till mjölkens ystning. Han iakttog att ost fälles ur mjölk både
+genom tillsats af syror och salter samt att den är löslig i alkalier.
+Att ostens utfällande medelst syror icke härleder sig derifrån att
+syrorna neutralisera alkalit i mjölken, visar han på det sätt, att han
+neutraliserar mjölk med salpetersyra och afdunstar vasslan, som ej
+lemnade ett spår af salpeter. Han fann att osten innehåller de syror,
+som användas vid utfällningen, samt att vatten, surgjordt med
+mineralsyror, löser ost, under det organiska syror ej förhålla sig på
+detta sätt. Han antager nu, att ostens utfällande beror derpå, att
+ostämnet attraherar syran och att den så uppkomna föreningen för att
+lösas fordrar en större mängd vatten än mjölken innehåller. Att salter
+fälla ostämnet lär enligt Scheele "förmodligen vara att finna uti
+vattnets närmare affinitet till dessa salter, än till osten".
+
+I våra dagar har Grimaux uttalat åsigten att ämnens koagulering beror
+derpå, att de förlora vatten samt att i vissa fall koagulering
+framkallas af salter derigenom, att dessa beröfva de upplösta ämnena
+vatten. Åsigten är, som vi se, märkvärdigt öfverensstämmande med den,
+som redan för öfver hundra år sedan uttalades af Scheele.
+
+Scheele fann vid undersökning af ost, att den innehåller "animalisk
+jord" (fosforsyrad kalk) samt att ost i sina förhållanden närmast liknar
+ägghvita. Orsaken till ägghvitans koagulering genom upphettning ansåg
+Scheele vara denna: "som ost och ägghvita kunna förbinda sig med syror,
+och deraf koaguleras, och som alla de ämnen, hvilka med syror ingå
+förening, också kunna förenas med _Materia caloris_, hvarutinnan denna
+materie ofta liknar syror; så tyckes vara sannolikt, at _Materia
+caloris_ ingår med ägghvitan en kemisk förening, som således är orsaken
+at hon hårdnar".
+
+Vid undersökning af surnad mjölk upptäckte Scheele mjölksyran, en af de
+vigtigaste organiska syror. Af hvad ofvan blifvit anfördt finner man,
+huru omfattande, vigtiga och grundläggande Scheeles forskningar varit
+för olika delar af kemien. Det är rent af häpnadsväckande att en enda
+man, som ej uppnådde mer än 43 års ålder, kunnat under sin korta, af
+näringsomsorger upptagna lifstid och med så obetydliga hjelpmedel
+medhinna så många och på kemiens alla områden så djupt ingripande
+forskningar. Genom dessa upptäckter har han inom vetenskapen rest sig en
+minnesvård, ære perennius, och mer än de fleste bidragit till den
+aktning och det anseende vårt land åtnjuter bland nationer, som främjat
+forskningen, vidgat vetandet och bidragit till mensklighetens
+framåtskridande.
+
+
+
+
+FOTNOT:
+
+[7] Fullständiga titeln är: Carl Wilhelm Scheele's, d. Königl. Schwed.
+Acad. d. Wissenschaft Mitgliedes, Chemische Abhandlung von der Luft und
+dem Feuer. Upsala und Leipzig 1777.--En andra upplaga på tyska utgafs
+1782.
+
+[8] Bononisk fosfor eller bolognesersten var en glödgad blandning af
+tungspat och organiska ämnen, således väsentligen svafvelbarium. Det
+upptäcktes 1602 af Vincenzio Cnscariolo, en skomakare i Bologna.
+
+[9] En blandning af svafvelkalium och fint fördeladt kol.
+
+[10] Scheeles samtliga arbeten utgåfvos 1788-89 af Hebenstreit på latin
+i Leipzig under titeln Opuscula physica et chemica samt 1793 på tyska af
+Hermbstädt.--Hans i Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar
+offentliggjorda uppsatser öfversattes 1786 pä engelska af Th. Beddoes
+och utkommo under titeln: The chemical essays of C. W. Scheele.
+
+[11] Redan 1774 vid undersökningen af brunsten hade Scheele erhållit en
+af salpetereter luktande vätska, som måste ha innehållit aldehyd.
+
+
+Pris: 1 kr. 75 öre.
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+End of the Project Gutenberg EBook of Carl Wilhelm Scheele ett minnesblad på
+hundrade årsdagen af hans död, by Per Teodor Cleve
+
+*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK CARL WILHELM SCHEELE ***
+
+***** This file should be named 14144-8.txt or 14144-8.zip *****
+This and all associated files of various formats will be found in:
+ https://www.gutenberg.org/1/4/1/4/14144/
+
+Produced by Miranda van de Heijning and the Online Distributed
+Proofreading Team. This file was produced from images generously
+made available by the Bibliothèque nationale de France (BnF/Gallica)
+at http://gallica.bnf.fr.
+
+
+Updated editions will replace the previous one--the old editions
+will be renamed.
+
+Creating the works from public domain print editions means that no
+one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
+(and you!) can copy and distribute it in the United States without
+permission and without paying copyright royalties. Special rules,
+set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
+copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
+protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project
+Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
+charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you
+do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
+rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose
+such as creation of derivative works, reports, performances and
+research. They may be modified and printed and given away--you may do
+practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is
+subject to the trademark license, especially commercial
+redistribution.
+
+
+
+*** START: FULL LICENSE ***
+
+THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
+PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
+
+To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
+distribution of electronic works, by using or distributing this work
+(or any other work associated in any way with the phrase "Project
+Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
+Gutenberg-tm License (available with this file or online at
+https://gutenberg.org/license).
+
+
+Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
+electronic works
+
+1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
+electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
+and accept all the terms of this license and intellectual property
+(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
+the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
+all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
+If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
+Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
+terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
+entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
+
+1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
+used on or associated in any way with an electronic work by people who
+agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
+things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
+even without complying with the full terms of this agreement. See
+paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
+Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
+and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
+works. See paragraph 1.E below.
+
+1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
+or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
+Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the
+collection are in the public domain in the United States. If an
+individual work is in the public domain in the United States and you are
+located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
+copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
+works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
+are removed. Of course, we hope that you will support the Project
+Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
+freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
+this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
+the work. You can easily comply with the terms of this agreement by
+keeping this work in the same format with its attached full Project
+Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
+
+1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
+what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in
+a constant state of change. If you are outside the United States, check
+the laws of your country in addition to the terms of this agreement
+before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
+creating derivative works based on this work or any other Project
+Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning
+the copyright status of any work in any country outside the United
+States.
+
+1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
+
+1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate
+access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
+whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
+phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
+Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
+copied or distributed:
+
+This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
+almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
+re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
+with this eBook or online at www.gutenberg.org
+
+1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
+from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
+posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
+and distributed to anyone in the United States without paying any fees
+or charges. If you are redistributing or providing access to a work
+with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
+work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
+through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
+Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
+1.E.9.
+
+1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
+with the permission of the copyright holder, your use and distribution
+must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
+terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked
+to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
+permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
+
+1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
+License terms from this work, or any files containing a part of this
+work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
+
+1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
+electronic work, or any part of this electronic work, without
+prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
+active links or immediate access to the full terms of the Project
+Gutenberg-tm License.
+
+1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
+compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
+word processing or hypertext form. However, if you provide access to or
+distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
+"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
+posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
+you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
+copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
+request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
+form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
+License as specified in paragraph 1.E.1.
+
+1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
+performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
+unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
+
+1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
+access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
+that
+
+- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
+ the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
+ you already use to calculate your applicable taxes. The fee is
+ owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
+ has agreed to donate royalties under this paragraph to the
+ Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments
+ must be paid within 60 days following each date on which you
+ prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
+ returns. Royalty payments should be clearly marked as such and
+ sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
+ address specified in Section 4, "Information about donations to
+ the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
+
+- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
+ you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
+ does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
+ License. You must require such a user to return or
+ destroy all copies of the works possessed in a physical medium
+ and discontinue all use of and all access to other copies of
+ Project Gutenberg-tm works.
+
+- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
+ money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
+ electronic work is discovered and reported to you within 90 days
+ of receipt of the work.
+
+- You comply with all other terms of this agreement for free
+ distribution of Project Gutenberg-tm works.
+
+1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
+electronic work or group of works on different terms than are set
+forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
+both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
+Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the
+Foundation as set forth in Section 3 below.
+
+1.F.
+
+1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
+effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
+public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
+collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
+works, and the medium on which they may be stored, may contain
+"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
+corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
+property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
+computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
+your equipment.
+
+1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
+of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
+Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
+Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
+liability to you for damages, costs and expenses, including legal
+fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
+LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
+PROVIDED IN PARAGRAPH F3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
+TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
+LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
+INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
+DAMAGE.
+
+1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
+defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
+receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
+written explanation to the person you received the work from. If you
+received the work on a physical medium, you must return the medium with
+your written explanation. The person or entity that provided you with
+the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
+refund. If you received the work electronically, the person or entity
+providing it to you may choose to give you a second opportunity to
+receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy
+is also defective, you may demand a refund in writing without further
+opportunities to fix the problem.
+
+1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
+in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
+WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
+WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
+
+1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
+warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
+If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
+law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
+interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
+the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any
+provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
+
+1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
+trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
+providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
+with this agreement, and any volunteers associated with the production,
+promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
+harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
+that arise directly or indirectly from any of the following which you do
+or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
+work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
+Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
+
+
+Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
+
+Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
+electronic works in formats readable by the widest variety of computers
+including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists
+because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
+people in all walks of life.
+
+Volunteers and financial support to provide volunteers with the
+assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's
+goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
+remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
+Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
+and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
+To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
+and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
+and the Foundation web page at https://www.pglaf.org.
+
+
+Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive
+Foundation
+
+The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
+501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
+state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
+Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
+number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at
+https://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
+permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
+
+The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
+Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
+throughout numerous locations. Its business office is located at
+809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
+business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact
+information can be found at the Foundation's web site and official
+page at https://pglaf.org
+
+For additional contact information:
+ Dr. Gregory B. Newby
+ Chief Executive and Director
+ gbnewby@pglaf.org
+
+
+Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
+Literary Archive Foundation
+
+Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
+spread public support and donations to carry out its mission of
+increasing the number of public domain and licensed works that can be
+freely distributed in machine readable form accessible by the widest
+array of equipment including outdated equipment. Many small donations
+($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
+status with the IRS.
+
+The Foundation is committed to complying with the laws regulating
+charities and charitable donations in all 50 states of the United
+States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
+considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
+with these requirements. We do not solicit donations in locations
+where we have not received written confirmation of compliance. To
+SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
+particular state visit https://pglaf.org
+
+While we cannot and do not solicit contributions from states where we
+have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
+against accepting unsolicited donations from donors in such states who
+approach us with offers to donate.
+
+International donations are gratefully accepted, but we cannot make
+any statements concerning tax treatment of donations received from
+outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
+
+Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
+methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
+ways including including checks, online payments and credit card
+donations. To donate, please visit: https://pglaf.org/donate
+
+
+Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic
+works.
+
+Professor Michael S. Hart was the originator of the Project Gutenberg-tm
+concept of a library of electronic works that could be freely shared
+with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project
+Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
+
+
+Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
+editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
+unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily
+keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
+
+
+Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
+
+ https://www.gutenberg.org
+
+This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
+including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
+Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
+subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.