diff options
Diffstat (limited to '14144-h')
| -rw-r--r-- | 14144-h/14144-h.htm | 1278 | ||||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/chapter1.png | bin | 0 -> 22335 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/chapter1b.png | bin | 0 -> 1007 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/chapter2b.png | bin | 0 -> 1296 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/chapter3b.png | bin | 0 -> 669 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/chapter4b.png | bin | 0 -> 1076 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/d.png | bin | 0 -> 3937 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image2.png | bin | 0 -> 135004 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image22.png | bin | 0 -> 53231 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image23.png | bin | 0 -> 88280 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image25a.png | bin | 0 -> 37639 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image25b.png | bin | 0 -> 15636 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image29.png | bin | 0 -> 4540 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image33.png | bin | 0 -> 10511 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image4.png | bin | 0 -> 43727 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image43.png | bin | 0 -> 122814 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image57.png | bin | 0 -> 190378 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/image58.png | bin | 0 -> 9968 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/s.png | bin | 0 -> 3816 bytes | |||
| -rw-r--r-- | 14144-h/images/u.png | bin | 0 -> 3778 bytes |
20 files changed, 1278 insertions, 0 deletions
diff --git a/14144-h/14144-h.htm b/14144-h/14144-h.htm new file mode 100644 index 0000000..9e1d43a --- /dev/null +++ b/14144-h/14144-h.htm @@ -0,0 +1,1278 @@ +<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01 Transitional//EN"> +<html> + <head> + <meta http-equiv="Content-Type" content= + "text/html; charset=UTF-8"> + <title> + The Project Gutenberg eBook of Carl Wilhelm Scheele, by Dr. P.T. Cleve. + </title> + <style type="text/css"> +/*<![CDATA[ XML blockout */ + +<!-- + P { margin-top: .75em; + text-align: justify; + margin-bottom: .75em; + } + H1,H2,H3,H4,H5,H6 { + text-align: center; /* all headings centered */ + } + HR { width: 33%; + margin-top: 1em; + margin-bottom: 1em; + } + BODY{margin-left: 10%; + margin-right: 10%; + } +div.center {text-align: center} + .linenum {position: absolute; top: auto; left: 4%;} /* poetry number */ + .note {margin-left: 2em; margin-right: 2em; margin-bottom: 1em;} /* footnote */ + .blkquot {margin-left: 4em; margin-right: 4em;} /* block indent */ + .pagenum {position: absolute; left: 92%; font-size: smaller; text-align: right;} /* page numbers */ + .sidenote {width: 20%; margin-bottom: 1em; margin-top: 1em; padding-left: 1em; font-size: smaller; float: right; clear: right;} + .poem {margin-left:10%; margin-right:10%; text-align: left;} + .poem br {display: none;} + .poem .stanza {margin: 1em 0em 1em 0em;} + .poem span {display: block; margin: 0; padding-left: 3em; text-indent: -3em;} + .poem span.i2 {display: block; margin-left: 2em;} + .poem span.i4 {display: block; margin-left: 4em;} + .poem .caesura {vertical-align: -200%;} + // --> + /* XML end ]]>*/ + </style> + </head> + <body> +<div>*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 14144 ***</div> + + <h1><a id="Page_7" name='Page_7'></a>CARL WILHELM SCHEELE</h1> + <h2>ETT MINNESBLAD<br /> + PÅ<br /> + HUNDRADE ÅRSDAGEN AF HANS DÖD</h2> + <br /> + + <h3>AF</h3> + <h2>D:R P.T. CLEVE</h2> + <h3>PROFESSOR VID UPSALA UNIVERSITET.</h3> + <div class="center"> + <b>KÖPING<br /> + M. BARKÉNS FÖRLAGSBOKHANDEL (C.A. HERMANSSON)<br /> + STOCKHOLM TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1886.<br /> + </b> <a id="Page_8" name='Page_8'></a> + </div> + <hr style='width: 65%;' /> + <center> + <img src='images/image4.png' width='300' alt='CARL WILHELM SCHEELE' + title='CARL WILHELM SCHEELE' /> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <div class="center"> + <a href='#I'><b>I</b></a><br /> + <a href='#II'><b>II</b></a><br /> + <a href='#III'><b>III</b></a><br /> + <a href='#IV'><b>IV</b></a><br /> + </div> + <hr style='width: 65%;' /> + <center> + <img src='images/chapter1.png' width="100%" height="150" alt='' title='' /> + </center> + <a id="I" name='I'></a> + <h2>I</h2> + <br /> + <img style="float: left; clear: left;" src='images/d.png' width='100' height='100' + alt='d' title='d' /> en politiska stormakt, som Sveriges tappre söner, djerfve + härförare,<a id="Page_9" name='Page_9'></a> vise statsmän och store + konungar skapat, slutade sin korta tillvaro. Lemlästadt och blödande ur + djupa sår fostrade vårt land en skara af store män, som + plötsligt höjde det till en stormakt af annan art, en stormakt inom + vetenskapens och forskningens områden. Till dem hörde den nyare + naturforskningens fader Linné, den namnkunnige kemikern Bergman, mineralogen + och kemikern Wallerius, fysikern Wilcke, mineralogiens reformator Cronstedt, för + att ej nämna flere, hvilka alltid skola i tacksamt minne förvaras, så + länge forskning och vetenskap äras. I detta diadem af lysande namn, som + sprida sin glans öfver vårt land, intager Scheeles en af de mest + framstående platserna, ty hans rykte var blott Linnés + underlägset.<br /> + <br /> + + <p>Scheele var ingen vetenskapens konung, som ordnat det spridda vetenskapliga + materialet till en harmonisk bygnad, han var ingen siare, som tydde naturens lagar, + han var icke skapare af någon teori, som lyst och vägledt i forskningens + labyrinter; men han hade den snillets<a id="Page_10" name='Page_10'></a> slagruta, + som upptäcker det fördolda i naturen samt i ljuset framdrager nya fakta af + omätligt inflytande. Han var upptäckare som ingen före och ingen efter + honom. Hvar och en, som känner blott elementen till Scheeles vetenskap, vet + också hvilken betydelse sådana upptäckter som syrets, fluorens, + klorens, manganens, glycerinets, för att ej nämna flere, utöfvat + på vetenskapens och industriens utveckling.</p> + <p>Hundra år ha förflutit sedan Scheele slutade sin korta och + betydelsefulla lefnad. Hvilken utveckling hafva icke kemien och öfriga + naturvetenskaper gått till mötes; till hvilka skördar ha ej de gamles + utsäde mognat! Kemien har ej blott till vårt slägtes gagn + förädlat de skatter jorden gömmer i sitt inre, ej blott skapat nya + industrigrenar, som sysselsätta millioners armar, hon har lyftat breda flikar af + den förlåt, som höljer naturens, ja till och med det organiska + lifvets verkstad. Äran af denna utveckling tillkommer ej uteslutande de + närmast förflutna hundra åren, utan i väsentlig mån de + forskare, Scheele och hans samtida, hvilka oförtrutet bröto den ouppodlade + marken och lade grunden till den byggnad, som nu är uppförd. Det är ej + mer än en skyldig gärd af tacksamhet, att vår tid hedrar minnet af + grundläggarne till vår tids vetenskap, och då hundra år + förflutit sedan en af dem gick hädan, må denna skrift bära + vittne om, hvad Scheele varit och hvad han verkat för vetenskapen.</p> + <center> + <img src='images/chapter1b.png' width='150' alt="I" /> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <a id="II" name='II'></a> + <h2>II</h2> + <br /> + + <p><img style="float: left; clear: left;" src='images/s.png' width='100' height='100' + alt='S' title='S' />cheele<a id="FNanchor_1_1" name='FNanchor_1_1'></a><a + href='#Footnote_1_1'><sup>[1]</sup></a> härstammade från en gammal tysk + och vida spridd slägt. Han<a id="Page_11" name='Page_11'></a> föddes den 9 + dec. 1742 i Stralsund, den femte af tolf syskon. Fadern var köpmannen Joachim + Christian Scheele och modern Margaretha Varnecross.</p> + <p>Som barn förrådde Scheele icke de stora anlag, som slumrade inom honom; + han var af ett slutet och stillsamt sinnelag, som gjorde att man ansåg honom + trög och enfaldig. Han deltog icke i sina syskons lekar, men hade sin + förnöjelse i hvarjehanda småsakers förfärdigande samt + berättas hafva blifvit "mycket glad, när han hunnit fullborda något + af sina egna påfund". Han sattes tidigt i privat skola och erhöll vanlig + skolbildning i Stralsunds gymnasium. Redan i unga år väcktes hans + håg för apotekareyrket genom läkaren Schütte och apotekaren + Cornelius, som umgingos i föräldrahemmet och retade gossens nyfikenhet med + de kemiska och farmaceutiska mystiska tecknen, som Scheele berättas hafva med + rödt<a id="Page_12" name='Page_12'></a> bläck upptecknat i en bok. Fjorton + år gammal sattes han i apotekarelära i Göteborg hos apotekaren Bauch. + Snart fick han sina göromål i laboratoriet och kände sig nu på + sin rätta plats. En samtida kamrat, Grünberger, uppmanade honom att studera + kemi. Arbeten af Neumann, en hängifven lärjunge af Stahl, flogistonteoriens + grundläggare, uppenbarade för honom hans kallelse. På lediga stunder + och under nattens tystnad studerade han med ifver äfven Lemerys, Stahls och + Kunkels skrifter, i synnerhet den sistnämdes Laboratorium chymicum och Ars + vitraria experimentalis. Om nätterna och i all hemlighet gjorde han efter de + försök, hvarom han läst, och vande sig så att med små och + obetydliga hjelpmedel utföra kemiska experiment. En gång hände det + honom, att en hans kamrat af okynne blandat knallpulver i pyrofor, hvarmed han + experimenterade. Under natten exploderade alltsammans med en våldsam knall, som + väckte huset och satte det i oro och förskräckelse. De + förebråelser han till följd häraf ådrog sig, + afskräckte honom icke det minsta, utan fortsatte han med all flit att genom + experiment, läsning och begrundande öka sina insigter. Hans principal + oroades öfver hans rastlösa flit och skref till föräldrarne "at + han fruktade Carl skulle genom sin ihärdiga flit göra sig skada; då + han studerade halfva nätterna i böcker, hvilka ännu för honom + voro för höge och dem Herr Grünberger gifvit honom".</p> + <p>Efter den sexåriga lärotidens slut stannade Scheele ytterligare + tvänne år i Göteborg, hvarefter han fick anställning i + Malmö hos apotekaren Kjellström, hvil<a id="Page_13" name='Page_13'></a>ken + hade mycket intresse för kemiska försöks anställande och + derför omfattade Scheele med mycken välvilja. Han fick här + tillfälle att ytterligare förkofra sig i kemien. För större delen + af sin lön köpte han kemiska böcker, som han grundligt och med + eftertanke studerade. Från denna tid daterar sig hans bekantskap och + vänskap med den sedermera så berömde mångkunnige Anders Johan + Retzius. Under sin vistelse i Malmö utarbetade han sin undersökning + öfver "Sal acetosellæ", hvilken, enligt yttranden af Gahn, lär ha + ledt till den vigtiga upptäckten af oxalsyra. En häröfver + författad afhandling inlemnades 1768 till Vetenskapsakademien, men blef icke + till trycket befordrad, emedan Torbern Bergman, till hvilken afhandlingen + remitterades, förklarat att han deri icke funnit något nytt. Föga + bättre gick det med hans vackra upptäckt af vinsyran, hvilken han + oförbehållsamt anförtrodde åt Retzius. Denne repeterade + försöken och skref den i Vetenskapsakademiens Handlingar 1770 införda + afhandlingen "försök med vinsten och dess syra", hvari han omtalar att + Scheele, "en snabb och lärgirug[*typo lärgirig?] Pharmaciæ + studiosus", lyckats ur vinsten framställa en ny, från alla andra syror + till sina egenskaper skild syra.</p> + <p>Efter trenne års vistelse i Malmö flyttade Scheele 1768 till Stockholm, + der han fick kondition på apoteket Korpen. Vistelsen här behagade honom + mindre, emedan han icke fick lägga hand vid laboratoriegöromålen. + Experimentera måste han, och sysslade derför i apotekets fönster med + solljusets inflytande på ämnen, allt under det han expedierade recepten. + Redan i <a id="Page_14" name='Page_14'></a>Stockholm var han känd som en + särdeles skicklig kemiker och förvärfvade sig på grund deraf + vänskap af den tidens framstående läkare, Bäck, Schulzenheim, + Bergius och Gahn. Genom den sistnämde blef han sedermera i Upsala bekant och + vän med brodern, den utmärkte bergsmannen och kemisten J.G. Gahn, med + hvilken han, sedan han lemnat Upsala, stod i liflig brefvexling.<a id="FNanchor_2_2" + name='FNanchor_2_2'></a><a href='#Footnote_2_2'><sup>[2]</sup></a> Han flyttade + snart, 1770, från Stockholm till Upsala, der han hos apotekaren Lokk på + stads-och provincialapoteket Uplands Vapen fick sig anförtrodd ledningen af + laboratoriearbetena och derjämte erhöll tillstånd att fortsätta + med sina egna försök. Den tiden var den lärde och berömde Torbern + Bergman professor i kemi vid Upsala universitet. En tillfällighet + sammanförde de bägge hvar på sitt sätt så + framstående vetenskapsmännen. Scheeles principal hade märkt, att om + man länge håller salpeter smält vid icke allt för hög + temperatur, erhåller man ett salt, som vid tillsats af ättiksyra utvecklar + röda ångor. Hvarken den skicklige kemikern, bergmästaren Gahn ej + heller Bergman kunde gifva någon förklaring öfver detta, men Scheele + kände den rätta orsaken, eller att salpetern vid upphettning upptager + flogiston (d.v.s. reduceras) och ger ett salt af en ny syra (salpetersyrlighet), som + är svag och derför utdrifves af ättiksyran. Gahn, som fått + kunskap om denna förklaring, meddelade den till Bergman, och denne förstod + genast till sitt fulla värde uppskatta detta prof på ovanliga insigter + samt önskade göra apotekslaborantens bekantskap. Scheele, som å <a + id="Page_15" name='Page_15'></a>sin sida hade i minnet det öde Bergman beredt + hans första kemiska afhandling, var icke synnerligen böjd härför, + men lät dock öfvertala sig af Gahn. Så uppstod nu bekantskap och + vänskap mellan dessa så utmärkte och dock så olika + begåfvade män, hvilka på ett lyckligt sätt kompletterade + hvarandra. Bergman med blicken öfver hela vetenskapens område visade + Scheele på uppgifter, som denne, den ovanligt skarpsinnige och skicklige + experimentatorn, visste att göra fruktbringande för vetenskapen. Scheele, + som ej hade Bergmans omfattande bildning, understälde å sin sida ofta + Bergman sina arbeten till närmare granskning. Under sin vistelse i Upsala + utförde Scheele en mängd ytterst vigtiga arbeten och undersökningar, + som hastigt gjorde honom till en af den tidens berömdaste kemister. Man + måste förvånas att Scheele, utom sitt yrkes skötande, kunde + medhinna utarbetandet af så många och mödosamma undersökningar. + Arbete var för honom en lätt sak, hans förnämsta bekymmer + bestodo, såsom han sjelf i ett bref förklarar, "i nya phenomeners + förklarande". Vetenskapsakademien, som visste att uppskatta Scheeles rön, + kallade honom genom enhälligt val till sin ledamot 1775; det var den enda yttre + utmärkelse, som kom Scheele till del från fäderneslandet.</p> + <p>Scheele, som i Upsala började tänka på sin framtida bergning och + önskade i synnerhet större frihet och ledighet att mera oberoende + fullfölja sina vetenskapliga forskningar och undersökningar, sökte nu + att få öfvertaga skötseln af apoteket i Köping, hvars + innehafvare, Pohl, nyligen aflidit och som egdes af den efterlefvande enkan. Ehuru + Scheele icke aflagt erfor<a id="Page_16" name='Page_16'></a>derlig examen, beviljade + honom dock Collegium medicum, som nogsamt kände hans skicklighet, rättighet + att förestå apoteket och att till lägligt tillfälle uppskjuta + examen. Kommen till Köping hvilade han sig icke. "I tören väl tro", + skrifver han vid denna tid till en vän, "at jag nu fått matsorgen och + således bjuder Experimental-Chemien en god natt. Ach nej! denna ädla + Vetenskap är mitt öga. Hafven tålamod, och J skolen åter snart + hafva något nytt ät förnimma". Detta löfte höll + Scheele.</p> + <p>Han griper sig genast an med att sammanskrifva sin berömda bok om Luft och + Eld, hvartill manuskriptet redan i slutet af oktober 1775 var färdigt. I detta + arbete, som innehåller en fast otrolig mängd vigtiga rön, beskrifver + Scheele eldsluften, eller hvad vi nu kalla syregas, och visar dess betydelse vid + förbränningen och andningsprocessen. Denna upptäckt, som är basen + för hela den nyare kemien, var likväl kort förut, den 1 aug. 1774, + gjord af Priestley, ehuru Scheele icke kunde hafva haft någon kännedom + derom. Priestley säger sjelf: "Mr Scheeles discovery was certainly independent + of mine, though, I believe, not made quite as early". (Herr Scheeles upptäckt + gjordes utan tvifvel oberoende af min, ehuru som jag tror ej fullt så tidigt.) + Han delar således med Priestley äran af syrets upptäckande. Bokens + tryckning försenades ansenligt, ty den blef först 1877 färdig. + Manuskriptet var först till genomseende hos Bergman, som författade ett + företal dertill; men han bär icke skulden, att det vigtiga arbetet så + sent utkom. Den hvilar på bokhandlaren Svederus. En följd af att arbetet + så <a id="Page_17" name='Page_17'></a>sent utkom var, att många deri + beskrifna rön redan förut voro kända. Arbetet utkom i tvänne + upplagor på tyska språket, samt öfversattes på engelska, + franska och latin. Vid sidan af detta vetenskapliga arbete sträfvade han + rastlöst att ur skuld och lägervall resa det af företrädaren + anlagda apoteket. Affären tog upp sig, men efter ett halft år + instälde sig spekulanter på apoteket. Detta grämde Scheele. "Jag + är rätt mjältsjuk", skrifver han, "ty det ser ut som skulle jag + här icke komma ät göra min lycka. Man har, mig ovetande, afslutat et + contract om Apoteket. Måste man då nödvändigt hafva penningar + om man i verlden vill hafva sit bröd?" Från alla håll kommo nu anbud + till honom. Gahn bjöd honom till sig, Bergman likaså. Linné, + Wargentin, Schulzenheim, Alströmer m. fl. öfverlade och beslöto att + erbjuda honom Alingsås apotek och der inrätta ett tjenligt laboratorium. + Andra ville draga honom såsom "chemicus regius" till hufvudstaden. Man + erbjöd honom att öfvertaga direktionen för ett nytt och stort + bränneri. Äfven utlandet sökte förvärfva sig den + berömde svensken. På d'Alemberts rekommendation kallades han, liksom + Bergman kort förut, till Berlin. Han afböjde dock denna hedrande kallelse + så väl som ett anbud från England om anställning med 300 + £ årlig lön. "Jag kan ej mera än äta mig mätt", + skrifver han till en af sina vänner, "och om detta går an i Köping, + behöfver jag icke annorstädes söka det". Till sin bror, som + förebrådde honom att han icke antagit anbudet från Berlin, skrifver + han: "Jag förundrar mig däröfver at du, M.B. vet om det årliga + arfvode (1200 Riksd.) som blifvit <a id="Page_18" name='Page_18'></a>mig tilbudet + från Berlin. Sant är at sådant skedde för tre år sedan. + Men som jag på långt när ej hunnit så långt uti Chemien, + som erfordras till en sådan beställning, har jag med god + öfverläggning afslagit detsamma, öfvertygad ät jag äfven i + Köping kan hafva mitt dageliga bröd". Helst ville Scheele, om han ej kunde + stanna i Köping, komma åter till Upsala. Blir jag ej i Köping, + så kommer jag till Eder, skref han till Bergman. Borgerskapet i Köping, + hvars förtroende han vunnit och som insåg den ära en så + berömd man som Scheele skänkte staden, bestämde i förening med + magistraten och landshöfdinge-embetet, att de ingen annan ville hafva till + apotekare än Scheele. Privilegium att anlägga ett nytt apotek beviljades + honom och han slöt med förra apoteket den öfverenskommelse, att han + som rätte egaren till Köpings apotek åtog sig förra apotekets + skulder och enkans underhåll. Han arbetade nu med all kraft på apotekets + upphjelpande. Genom flit och omtanke skapade han sig oberoende, till och med + välstånd. Men detta hindrade honom icke att fullfölja sina kemiska + forskningar, som gjorde honom till en öfver hela Europa fräjdad man. + Berlins naturforskaresällskap invalde honom 1778. Turins vetenskapsakademi + kallade honom 1784, i Gustaf III:s närvaro, till sin ledamot.</p> + <p>Under vistelsen i Köping slet han sig blott en gång, 1777, lös + från sina forskningar för att göra en resa till Stockholm och bevista + ett sammanträde i Vetenskapsakademien, den enda gången i sitt lif han var + närvarande i den akademi, i hvars handlingar han tryckte nästan alla sina + skrifter, utom den om Luft och Eld.</p> + <p><a id="Page_19" name='Page_19'></a>Borgman, som då var preses, helsade honom + med följande ord: "Det ar en besynnerlig fägnad för denna kongl. + akademien att se en så arbetande ledamot intaga ett rum i dess samfund, och + för mig, som vid detta tillfälle hafver den äran att vara + ordförande, är det en fördubblad förnöjelse. Jag har i flere + år varit vitne till Eder oförlikneliga flit, till Eder synnerliga + skicklighet att genom tjenliga experimenter aftvinga naturen sina hemligheter, och + till Edra skarpsinniga slutsatser af anstälda försök. Hvad kan + då vara naturligare än att den, som innerligen älskar sin vetenskap, + med utmärkt glädje ser Eder intaga ett hedersställe, till hvilket + förtjenst allena banat Eder vägen". Dagen förut hade Scheele aflagt + uti Collegium medicum apotekare-examen inför en talrik samling + åhörare, och erhållit öppen fullmakt att vara apotekare i + Köping. "Mera till betygande af sitt fullkomliga nöje och tillgifvenhet + för Herr Scheele, samt i förhoppning om dess nyttiga biträde vid + Pharmacopeens förbättrande efter vere facta et probata, än att + dymedelst åstadkomma någon besparing för Herr Scheele" eftergaf + Kongl. Collegium alla vanliga kostnader och afgifter. Då Bergman samma år + nedlade presidiet i akademien satte han i verket en i akademien länge närd + önskan att bevilja Scheele en årlig pension af 100 Riksdaler till + uppmuntran och understöd vid hans kemiska undersökningar, ett + understöd som årligen utgick från akademien ända till Scheeles + död.</p> + <p>Scheele kunde nu motse en lugnare och mindre bekymmersam framtid. Men ännu i + sin bästa ålder, mot slutet af 1775, angreps han, som förut aldrig + varit sjuk, <a id="Page_20" name='Page_20'></a>af höftvärk och gikt. Det + oaktadt fortsatte han sina forskningar. Ännu i februari 1786 inlemnade han sin + afhandling om galläplesyran till Vetenskapsakademien. Samma månad + insjuknade han. Den 21 maj 1786 kl. half 12 afled han i lugn och stillhet. + Dödsorsaken uppgifves hafva varit lungsot. Två dagar förut hade han + satt i verket sitt länge tillämnade äktenskap med sin + företrädares enka, som han derigenom gjorde till laglig egarinna af sin + egendom.<a id="FNanchor_3_3" name='FNanchor_3_3'></a><a + href='#Footnote_3_3'><sup>[3]</sup></a></p> + <p>I Köpings kyrka uppsattes 1827, på bekostnad af apotekaresocieteten, + på en af pelarne längst fram i koret ett monument öfver den man, som + gjort Köping till en äfven i utlandet känd stad.</p> + <p>Kongl. Vetenskapsakademien slog 1790 öfver honom en minnespenning, som + på framsidan föreställer Scheeles porträtt och på baksidan + af bildar försöket med förbränning i eldsluft. Inskriptionen + lyder: Ingenio stat sine morte decus. I afskärningen läses: Socio + præmatura morte erepto Reg. Acad. Scient. Stockholmiensis. Äfven Svenska + akademien slog 1827 en minnespenning öfver Scheele, på åtsidan med + ett porträtt, på frånsidan med en bild af Isis, från hvilken + Hermes söker lyfta slöjan. Minnespenningen bär om-skriften: + "Naturæ sacra orgia movit". Samma år höll Franzén hans + åminnelsetal i akademien.</p> + <p>På apotekaren Gottfr. Arbmans initiativ väcktes vid ett + apotekaremöte i Stockholm år 1872 ett förslag att insamla medel till + en minnesstod öfver Scheele.</p> + <p><a id="Page_21" name='Page_21'></a>Den hittills tecknade summan uppgår till + omkring 21,000 kronor.</p> + <p>Scheele beskrifves hafva varit af medelmåttig växt, samt frisk och + kraftig kroppsbyggnad. Såsom en märkvärdighet berättar Wilcke, + att elektriska experiment aldrig ville lyckas i hans närvaro. Redbar och + oförbehållsam förvärfvade han sig aktning och förtroende + hos alla, med hvilka han kom i beröring. Hans anspråkslöshet var lika + stor som hans anseende berättigadt. Detta visas bäst deraf att, då + han kallades till medlem af akademien i Turin, han skref till en vän: "I sanning + tror jag ät man håller mig allestädes för en af de största + Chemister, och kunde jag snart nog blifva stolt däröfver. Vill man så + fortfara lärer jag snart inbilla mig at i sjelfva verket äga lika mycken + erfarenhet och snille som en Macquer, och Bergman. Men at säga min rätta + mening, hade desse förtjente män mera insigt i sina fingrar än jag uti + hela mit hufvud."</p> + <p>Scheele var icke akademiskt bildad och saknade en mera omfattande lärdom, men + han hade från sin tidigare ungdom vant sig att sjelfständigt och oberoende + af förutfattade meningar tänka och genom experiment pröfva riktigheten + af sina slutsatser. Häri ligger till en stor del orsaken att han kunnat + upptäcka så mycket, som andra gått förbi. Hans + bokförråd<a id="FNanchor_4_4" name='FNanchor_4_4'></a><a + href='#Footnote_4_4'><sup>[4]</sup></a> var ganska inskränkt, men han läste + dock mycket och gjorde derur anteckningar. De flesta experiment, hvarom han + läst, eftergjorde han och förskaffade sig så en <a id="Page_22" + name='Page_22'></a>vidsträckt erfarenhet. "Min plägsed vid Chemiska + uppgifter är", säger han, "att aldrig tro någon af dem, innan jag, + genom gjorda försök, pröfvat den samma". Sedan han blifvit en + berömd och ryktbar man, fick han af talrika vetenskapsmän sig + tillsända nya arbeten, hvilka jämte andaktsböcker voro hans + käraste läsning. Han var nämligen en from man. Prosten Ahlström, + som vid Scheeles jordfästning höll ett varmt tal öfver den + bortgångne, säger, att han var en kristen af äkta slaget och + beflitade sig mer om att vara det, än att synas.</p> + <p>Då denne hans vän förkunnade honom dödens snara ankomst, + fattade Scheele hans hand och sade: "Allsmäktige, så är min hjelp + så nära för handen; Herre här är jag; pris vare Dig, som + ständigt hållit Din hand utsträckt öfver mig, som så + underligt fört mig till grafven, huru ofta har mitt hjerta förgätit + sin plikt, sin salighet; men Du aldraheligaste har dock ej gått till doms med + din tjenare; tag det pris, som min döende tunga framstapplar; jag ar allt + för ringa till den nåd och barmhertighet Du mig bevisat hafver."</p> + <hr style='width: 65%;' /> + <p><b>FOTNOT:</b></p> + <a id="Footnote_1_1" name='Footnote_1_1'></a><a href='#FNanchor_1_1'>[1]</a> + <div class='note'> + <p>Uppgifterna i denna lefnadsteckning äro hemtade hufvudsakligen ur + "Åminnelsetal hållet för K. Vetenskaps-Akademien d. 14 oct. 1799 + af C.G. Sjösten", hvilket blifvit utarbetadt efter anteckningar och samlingar + gjorda af den berömda fysikern Wilcke.—För öfrigt har jag + anlitat: KOPP, Geschichte der Chemie; SACKLÉN, Sveriges Apotekare-Historia + 1833; A.E. NORDENSKJöLD, "Ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia" + (Framtiden 1877, sid. 79).</p> + </div> + <a id="Footnote_2_2" name='Footnote_2_2'></a><a href='#FNanchor_2_2'>[2]</a> + <div class='note'> + <p>En större samling bref från Scheele till Gahn, alla på tyska, + finnes ännu i Kongl. Vetenskapsakademiens bibliotek.</p> + </div> + <a id="Footnote_3_3" name='Footnote_3_3'></a><a href='#FNanchor_3_3'>[3]</a> + <div class='note'> + <p>Scheele jordades på Köpings kyrkogård, men hans graf är + icke säkert känd. För flere är sedan träffades dock till + höger utanför kyrkans södra ingång en plåt, som + tillhört Scheeles kista.</p> + </div> + <a id="Footnote_4_4" name='Footnote_4_4'></a><a href='#FNanchor_4_4'>[4]</a> + <div class='note'> + <p>Enligt Nordenskjöld utgjordes hans boksamling, då bouppteckning + skedde, af 12 medicinska och kemiska arbeten, hvartill kommo några andra + "svenska, tyska och franska böcker" värderade till 6 spec. (24 + kronor).</p> + </div> + <center> + <img src='images/chapter2b.png' width='150' alt="II"/> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <a id="III" name='III'></a> + <h2>III</h2> + <br /> + + <p><a id="Page_23" name='Page_23'></a><img style="float: left; clear: left;" + src='images/u.png' width='100' height='100' alt='U' title='U' />nder det 18:de + århundradet sträfvade naturforskningen att lösslita sig från + metafysikens ofruktbara spekulationer och inslå på den enda, till + målet ledande vägen, erfarenhetens, experimentets och iakttagelsens. + Särskildta laboratorier för kemiska arbeten funnos visserligen vid denna + tid,<a id="FNanchor_5_5" name='FNanchor_5_5'></a><a + href='#Footnote_5_5'><sup>[5]</sup></a> men de flesta framstående kemister + utbildades dock då och äfven under början af vårt + århundrade på apoteken. Lemeri, Baumé, Rouelle m.fl., t.o.m. + Liebig i vårt århundrade grundlade sina kemiska studier såsom + farmaceuter. Scheele erhöll aldrig annat tillfälle att sysselsätta sig + med kemiska studier och forskningar än det apoteken lemnade. Vi ha sett huru + Scheele flyttade från det ena apoteket till det andra, ända till dess han + blef bofast i Köping. Först i denna stad kunde Scheele tänka på + att inreda åt sig ett laboratorium. Vid ankomsten till Köping bodde han i + ett rum på gästgifvaregården och hans första laboratorium + utgjordes af en förfallen bod med trasiga fönsterrutor, till hälften + afplankad för åkdon och åkerredskap. Här uppsatte <a + id="Page_24" name='Page_24'></a>han några enkla ugnar. Sedan Scheele + upprättat apoteket ur dess förfall och kommit i en jämförelsevis + bergad ställning, inredde han ett nytt laboratorium, som synes hafva varit efter + den tidens anspråk ganska väl försedt, åtminstone om man + får döma efter yttranden af spaniorerna d'Elhujar, Bergmans + lärjungar, som besökte Scheele i Köping.</p> + <center> + <img src='images/image22.png' width='500' + alt='Scheeles apotek och bostad. Användes fortfarande till apotek.' + title=' Scheeles apotek och bostad. Användes fortfarande till apotek.' /> + </center> + <p>De apparater Scheele begagnade voro de aldra enklaste; några glaskolfvar, + retorter, vanliga buteljer, flaskor och framför allt, vid experiment med gaser, + oxblåsor. Skulle en gas utvecklas, band han en hopkramad oxblåsa med ett + snöre vid retorthalsen och knöt till öppningen, då blåsan + var spänd. När han ville utveckla kolsyra, insnörde han några + bitar krita i bottnen på en oxblåsa samt hälde så en + utspädd syra <a id="Page_25" name='Page_25'></a> i blåsan, hvars mynning + hopbands, sedan han förut så noga som möjligt hopkramat + blåsan.</p> + <a id="Page_26" name='Page_26'></a> + <center> + <img src='images/image23.png' width='500' + alt='Epitaphium i Köpings kyrka. Scheeles apparat för beredande af syrgas. (Kopia ur "Luft und Feuer".). Uppsatt af Apotekaresocieteten i Stockholm.' + title='Epitaphium i Köpings kyrka. Scheeles apparat för beredande af syrgas. (Kopia ur "Luft und Feuer".). Uppsatt af Apotekaresocieteten i Stockholm.' /> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <center> + <img src='images/image25a.png' width='500' + alt='Qvarlefvor från Scheeles laboratorium och apotek.' + title='Qvarlefvor från Scheeles laboratorium och apotek.' /> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <center> + <img src='images/image25b.png' width='500' + alt='Scheeles apparat för beredande af syrgas. (Kopia ur "Luft und Feuer"' + title='Scheeles apparat för beredande af syrgas. (Kopia ur "Luft und Feuer"' /> + </center> + <p><a id="Page_27" name='Page_27'></a> Bandet mellan kritbitarne och syran borttogs + och gasen utspände blåsan. När han skulle framställa + qväfoxidgas, fuktade <a id="Page_28" name='Page_28'></a>han blåsan + invändigt med olja, för att blåsan icke skulle angripas under + försöket, kastade deri några metallbitar, hopkramade blåsan och + band dess mynning omkring en liten glasburk med salpetersyra. Nu nedskakades bitarne + i salpetersyran i burken; gasen utvecklades och spände ut blåsan, som + tillknöts, när den blef full med gas. <img + style="float: left; clear: left;" src='images/image29.png' width='200' + alt='Scheeles kolsyreapparat. Ur "Luft und Feuer".' + title='Scheeles kolsyreapparat. Ur "Luft und Feuer".' /> Skulle nu en gas flyttas ur + en blåsa till en flaska, fyldes flaskan med vatten och korkades. Sedan bands + blåsans mynning tätt öfver flaskans, hvarefter flaskan vändes + så, att dess botten kom uppåt och blåsan nedåt. Scheele + fattade nu flaskan med venstra handen, korken uttogs och fasthölls med den + högra. Vattnet rann ut i blåsan, under det gasen fylde flaskan. Nu + insattes korken åter i flaskan, som upp och nedvänd förvarades i ett + kärl med vatten. När han ville mätta vatten med en gas, förfor + han på nyss beskrifna sätt, men så att blott en fjärdedel af + vattnet fick rinna ur flaskan i blåsan, hvarpå flaskan korkades och + skakades. Sedan togs korken ut, så att en ny mängd gas fick strömma + ur blåsan i flaskan. Korken insattes, flaskan skakades, och samma operation + upprepades 2—3 gånger. Under sina experiment med gaser i oxblåsor + iakttog Scheele, att brännbar luft (vätgas) lättare än andra + gaser går genom blåsans väggar, eller, som vi med ett mera modernt + uttryck säga, diffunderar hastigare än andra gaser. I stället för + glasrör begagnade han ofta trärör, i hvilka han inpressat + gåspennor. Scheeles hjelpmedel voro sålunda de simplaste man <a + id="Page_29" name='Page_29'></a>kan tänka sig; men hvad som brast i + utrustningen, ersattes genom skarp iakttagelseförmåga, ihärdighet och + snille. Under sina arbeten fäste Scheele uppmärksamheten vid alla detaljer + och gick grundligt tillväga, så att föga nytt återstod för + andra, på de områden han undersökt. Han förde icke ordentliga + anteckningar öfver sina experiment, men efter hans död fann man ett antal + lösa papper och illa medfarna små annotationsböcker,<a + id="FNanchor_6_6" name='FNanchor_6_6'></a><a href='#Footnote_6_6'><sup>[6]</sup></a> + hvari han på tyska antecknat en mängd dels egna, dels andras + försök. Kongl. Vetenskapsakademien erhöll visserligen af enkan + tillstånd att genomläsa Scheeles efterlemnade papper, men man fann + deribland intet spår af något färdigt eller påbörjadt + arbete. Scheele brukade nämligen utan koncept nedskrifva sina afhandlingar, + hvilka utmärka sig genom stor precision, innehållsrikedom och korthet. De + äro, som Dumas, den nyligen hädangångne ryktbare kemikern, + säger, "sans modèle comme sans imitateurs".</p> + <hr style='width: 65%;' /> + <p><b>FOTNOT:</b></p> + <a id="Footnote_5_5" name='Footnote_5_5'></a><a href='#FNanchor_5_5'>[5]</a> + <div class='note'> + <p>Enligt Kopp upprättades i 16:de århundradet af Europas furstar + laboratorier, af allmänheten kallade "guldhus", i hvilka man sysslade med + alkemi. Laboratorier för kemisk forskning funnos äfven vid 17:de + århundradet i Tyskland, och bekant är, att Carl XI 1685 anlade ett + laboratorium chemicum, som förestods af Urban Hjärne.</p> + </div> + <a id="Footnote_6_6" name='Footnote_6_6'></a><a href='#FNanchor_6_6'>[6]</a> + <div class='note'> + <p>I Kongl. Vetenskapsakademiens bibliotek förvaras ett stort antal af dessa + Scheeles anteckningsböcker.</p> + </div> + <br /> + + <center> + <img src='images/chapter3b.png' width='150' alt="III" /> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <a id="IV" name='IV'></a> + <h2>IV</h2> + <br /> + + <p><a id="Page_30" name='Page_30'></a><img style="float: left; clear: left;" + src='images/d.png' width='100' height='100' alt='D' title='D' />e vetenskapliga + arbeten, genom hvilka Scheele brutit nya banor för den kemiska forskningen och i + så hög grad inverkat på vetenskapens utveckling, tillhöra olika + områden, såsom den allmänna och oorganiska kemien, den organiska och + t.o.m. den fysiologiska kemien. För erhållande af en öfversigt af + dessa Scheeles arbeten torde vara riktigast att lemna den kronologiska + ordningsföljden å sido och framställa dem i systematiskt sammanhang. + I afseende på ämnets beskaffenhet hafva vi då att främst + sysselsätta oss med Scheeles afhandling om luft och eld, hvilken på tyska + språket utgafs 1777, men redan två år förut var i manuskript + färdig.<a id="FNanchor_7_7" name='FNanchor_7_7'></a><a + href='#Footnote_7_7'><sup>[7]</sup></a></p> + <p>Detta arbete, som på sin tid väckte ett mycket stort uppseende inom den + vetenskapliga verlden, öfversattes 1780 på engelska och 1781 på + franska. Det innehåller dels ett utomordentligt värdefullt material af + fakta och dels teoretiska förklaringar öfver förbränningens, + eldens, ljusets och värmets natur, hvilka senare dock för vår tid + endast ega ett historiskt intresse.</p> + <p><a id="Page_31" name='Page_31'></a>För att rätt fatta betydelsen af + detta Scheeles arbete och äfven för att finna förklaringen till + Scheeles egendomliga åsigter om förbränningen samt värmets och + ljusets natur, är det nödvändigt att lemna en kort framställning + af de åsigter, som herskade vid tidpunkten för framträdandet af + Scheeles arbete.</p> + <p>Oaktadt alla bemödanden under det förflutna århundradet att + ställa den kemiska forskningen på en af metafysiken oberoende bas, hade + man ej kunnat lösslita sig från den häfdvunna uppfattningen att + gemensamma egenskaper hos kropparne betingades af närvaron i dem af gemensamma + "principer". Läran om flogiston, det hypotetiska ämne, som man trodde + förekomma i alla bränbara ämnen, var den sista lemningen af + metafysikens inflytande på kemien. Den härstammade i rätt nedstigande + led från den Aristoteliska läran om de fyra elementen, enligt hvilken + lära eld inginge i alla bränbara ämnen, luft i de gasformiga, vatten i + de flytande och jord i de fasta.</p> + <p>Väl hade Boyle redan 1661 uttalat sig emot antagandet att sådana + metafysiska abstraktioner voro verkliga kroppar och fattat betydelsen af + grundämnen i vår tids mening; väl kände man i medlet af 17:de + århundradet att metaller, som förkalkas (oxideras) i luften, tilltaga i + vigt i stället för att förlora något, hvilket borde + inträffa, om det brinnande ämnet förlorade något genom + förbränningen, det må nu ha varit eld, "svafvel", "fet jord" + o.d.—icke desto mindre uppstod 1702 teorien om flogiston, som egentligen + är blott en ny upplaga af Aristoteles' lära om elden, och denna teori + herskade nära ett århundrade inom kemien.</p> + <p><a id="Page_32" name='Page_32'></a>Scheele trodde fullt och fast på + tillvaron af flogiston. Talrika försök, företrädesvis + utförda vid hans undersökning öfver brunsten, tycktes gifva vid handen + att detta ämne utgjorde en beståndsdel af värmet, ljuset och + vätgasen.</p> + <p>Kännedomen om luften var vid den tiden mycket ofullkomlig. Åristoteles' + lära om luften såsom ett element medgaf, då enligt denna en och + samma grundsubstans eller materie inginge i alla element, möjligheten att antaga + förändringen af ett element till ett annat. Så trodde Plinius att + moln uppstå, genom förtätning af luft, och att luft uppstår af + vatten. Paracelsus förestälde sig att luft bestode af eld och vatten. + Sådana åsigter som att vatten kunde förvandlas till luft voro + vanliga ännu under senaste hälften af 18:de århundradet. + Ehuruväl man i allmänhet ansåg att luften var ett element, trodde man + sig dock böra antaga i luften tillvaron af olika ämnen. Så inbillade + sig Sylvius (1669) att den underjordiska elden i nordliga trakter i atmosferen + utkastade salpetersyreångor, under det att sydliga vindar medförde + amoniak. När salpetersyran i luften förenades med amoniaken, uppstod stark + köld, liksom när man löser salmiak i vatten. Mayow satte samtidigt + salpeterbildningen i samband med en viss beståndsdel i luften "particulæ + nitro-aëreæ", som är verksam vid förbränningen, metallernas + förkalkning samt andningsprocessen. Han visar att en del af luften är + oduglig att underhålla förbränningen, men anser att solljuset + förmår återbilda de particulæ nitro-aëreæ, som + förbrukats vid förbränningen. Äfven Boyle hade förvissat sig + derom, att något borttoges <a id="Page_33" name='Page_33'></a>ur luften under + förbränningen. Black visade 1757 att kolsyra uppstår i luften genom + andningsprocessen, och trodde att denna bestod i luftens förvandling till + kolsyra. Den engelska forskningen var, som man af det föregående finner, + på rätta vägen till lösningen af problemet om luften och dess + förhållande till förbränningen. I andra länder, i synnerhet + i Tyskland, rådde deremot de besynnerligaste åsigter om luftens betydelse + och natur. Boerhave trodde (1732) att kroppsvärmen kom af blodets rifning mot + kärlväggarne och att andningen af luft hade till ändamål att + afkyla blodet i lungorna, der det utsattes för den starkaste friktionen.</p> + <p>Först under 1770-talet utbildades riktiga åsigter om luften genom + forskningar af engelsmannen Priestley, svensken Scheele och fransmannen + Lavoisier.</p> + <p>Redan 1771 hade Priestley funnit att växterna förmådde göra + sådan luft, som ej kunde andas, ånyo duglig för + respirationsprocessen, eller att luften innehåller en beståndsdel, + söm underhåller lifsprocessen, och att växterna kunna af kolsyra + bereda denna luftens beståndsdel. Den 1:sta augusti 1774 framstälde han ur + qvicksilfveroxid syrgas i rent tillstånd. Syrgasens nödvändighet + för förbränningen och andningen visade Priestley väl, men han + antog att syrgas var luft befriad från flogiston samt att luften utgjordes af + tvänne gaser, flogisticerad och deflogisticerad luft. Den flogisticerade luftens + natur af en särskild gas visade skotten Rutherford, 1772, på det sätt + att han med kalilut borttog kolsyran ur den luft, hvari djur respirerat. Han fann + då, att den återstående luften var oduglig <a id="Page_34" + name='Page_34'></a>till förbränning och andning. Lavoisier visade före + syrets upptäckt, att metallerna vid oxidation upptaga luft och att oxiderna + derigenom väga mer än metallerna (1772). Efter upptäckten af syrgasen + uppstälde han sin förbränningsteori, genom hvilken den kemiska + forskningen inträdde i en ny epok och flogistonteorien störtades (1778 och + 1783).</p> + <p>Scheeles undersökningar öfver luft och eld voro redan 1775 afslutade och + utan tvifvel utförda utan kännedom om Priestleys kort förut gjorda + upptäckter. Äfven om Scheeles upptäckt af syrgasen är något + senare än Priestleys, måste man låta Scheele med honom dela + äran af denna för vetenskapens utveckling epokgörande + upptäckt.</p> + <p>I sitt arbete om luft och eld visar Scheele genom talrika, lika enkla som sinrika + experiment, att luften sammansättes af tvänne olika gaser, eldsluft (nu + syrgas) och skämd luft (nu qväfgas), af hvilka den förra utgör + 1/3 af luften. Senare undersökningar utförda med ojämförligt + bättre hjelpmedel ha visat, att syrehalten i luften uppgår till 21 + volymprocent.</p> + <center> + <img src='images/image33.png' width='500' + alt='Scheeles försök öfver flugors respiration. (Kopia ur "Luft und Feuer".)' + title='' /> + </center> + <p>Syrgasen framstälde Scheele på många sätt, dels genom + upphettning af salpeter, dels af brunsten och svafvelsyra, dels af qvicksilfveroxid, + dels äfven af salpetersyra. Han fann att ämnen brinna i syrgas med vida + större liflighet än i vanlig luft, att syrgasen löses lättare + än qväfgas i vatten samt att den är tyngre än qväfgas. Han + visar att syrgasen är oumbärlig för förbränningen, för + andningen och för fröns groning. För att ådagalägga luftens + förändringar genom andningen, respirerade han så länge han kunde + <a id="Page_35" name='Page_35'></a>den i en oxblåsa inneslutna luften och fann + då att en ansenlig mängd kolsyra hade bildats. Äfven satte han flugor + i en burk, bvari han lagt en med honing bestruken papperslapp. Efter ett par dagar + hade flugorna dött, luftens volym var oförändrad, men en + fjärdedel af luften hade förvandlats till kolsyra. Samma försök + repeterade han med ärtor, som fingo gro i en instängd volym luft. + Äfven här förlorade luften syrgas och vann kolsyregas. Efter 14 dagar + hade ärtorna upphört att växa; han aflägsnade nu kolsyran med + kalkmjölk, blandade den qvarvarande skämda luften med 1/3 syrgas och fann + att ärtor nu kunde gro i denna luft, hvadan således syrgasens + nödvändighet för groningsprocessen var bevisad. I ren syrgas kunde + å andra sidan ärtorna icke förmås att utvecklas.</p> + <p>Redan under sina föregående försök med brunsten, för + hvilka jag i det följande skall redogöra, hade Scheele uti + mangansuperoxiden funnit ett ämne, som med begärlighet borttager flogiston + ur bränbara ämnen (det är, efter vår tids uttryckssätt, + syrsätter dem), samt att mangansuperoxiden, som för sig är + olöslig i svafvel<a id="Page_36" name='Page_36'></a>syra, dock genom stark + upphettning med nämda syra ger ett salt af "flogisticerad brunsten" (d.ä. + manganoxidul). Häraf drog Scheele den slutsatsen, att genom upphettningen af + brunsten med svafvelsyra den förra måste hafva upptagit flogiston; men + hvarifrån? Intet annat återstod än antagandet att värmet hade + lemnat det för brunstenens lösning erforderliga flogiston. På samma + sätt, när Scheele destillerade salpeter med svafvelsyra samt fann att + retorten vid slutet af destilleringen fyldes, med röda ångor af + "flogisticerad salpetersyra" (nu undersalpetersyra) samt att dessa ångor + innehöllo syrgas, slöt han att värmet, som genomträngde + apparatens väggar, hade lemnat sitt flogiston till salpetersyran. Syrgasen, som + erhölls så väl i förra som senare experimentet, ansåg + Scheele vara värmets andra beståndsdel. Således var värme en + förening af flogiston med eldsluft. Omvändt bestod förbränningen + i en förening af luftens eldsluft med flogiston i de ämnen, som + förbrännas, hvarigenom värme alstrades. Värmet utstrålar + genom väggarne på de kärl, i hvilka + förbränningsförsöken utfördes, och deraf förminskningen + af luftmängden i kärl, hvari han brände vätgas, fosfor och + dylikt.</p> + <p>Men ljuset, som utstrålar vid förbränningsfenomenen, hvad är + det? Ljuset, svarar Scheele, är äfven en förening af eldsluft och + flogiston, men mer rik på flogiston än värmet. Han sökte bevisa + detta genom att låta ljuset inverka på de ädla metallernas kalker + (oxider). Dessa oxider blefvo så reducerade, d.v.s. de hade upptagit flogiston + ur ljuset. De olika ljusslagen voro enligt Scheele olika föreningar af eldsluft + <a id="Page_37" name='Page_37'></a>med flogiston, detta på den grund att han + funnit det violetta ljuset hafva på klorsilfver en kraftigare + sönderdelande verkan än andra ljusslag. Man ser häraf, att Scheele + upptäckt det vigtiga faktum, som ligger till grund för fotografien. Den + oriktiga tolkning han gaf fenomenet, förminskar icke i någon mån + värdet af sjelfva faktum.</p> + <p>Scheeles undersökning öfver ljuset ledde honom att sysselsätta sig + med fosforescerande kroppar. Såsom bekant finnas många ämnen, som + vid slag, rifning eller upphettning bli sjelflysande. Ett sådant ämne + är mineralet flusspat. Efter lindrig upphettning fosforescerar denna stenart, + men icke efter glödgning. Detta beror enligt Scheele derpå, att flusspaten + innehåller flogiston, som vid upphettningen förenas med värmet till + ljus. Om åter stenen glödgats, har allt flogiston borttagits, och ljus kan + nu ej uppstå. För förklaringen af lysandet hos bononisk fosfor,<a + id="FNanchor_8_8" name='FNanchor_8_8'></a><a href='#Footnote_8_8'><sup>[8]</sup></a> + antar Scheele att detta ämne har porer, i hvilka ljuspartiklarne intränga, + då det utsattes för solljuset.</p> + <p>Att pyrofor<a id="FNanchor_9_9" name='FNanchor_9_9'></a><a + href='#Footnote_9_9'><sup>[9]</sup></a> tänder sig i luft, visar Scheele bero + på närvaro af fukt i luften. I torr luft tändes den icke. + Antändningen kommer, som vi nu veta, deraf att svafvelkalium i fuktig luft + häftigt syrsätter sig. Scheele förklarar antändningen på + det sätt, att alkalit i pyroforen upptager vatten och afger flogiston, som med + eldsluften förenas till värme och ljus.</p> + <p><a id="Page_38" name='Page_38'></a>Den märkvärdiga, explosiva + guldförening, knallguld, som erhålles då en lösning af + guldklorid fälles med amoniak, hvilken redan Basilius Valentinus i 15:de + århundradet lärde bereda och nu för tiden användes till + förgyllning af porslin, blef sedan föremål för Scheeles + undersökningar. Bergman hade visat, att detta preparat utgöres af guldkalk + och amoniak. Scheele undersökte den gas, som vid explosionen uppstår. + För att göra explosionen mindre våldsam blandade han knallguldet med + svafvelsyradt kali. Han fann nu att dervid uppstår skämd luft + (qväfgas). Explosionen förklaras sålunda: knallguld består af + guldkalk och amoniak, hvilken senare består af flogiston och skämd luft; + värmet som träffar knallguldet afger flogiston åt guldkalken, hvaraf + uppstår metalliskt guld, under det värmets eldsluft förbränner + amoniaken, så att skämd luft uppstår. Häraf var ock visadt, att + amoniak utgöres af qväfve och flogiston, eller väte, enär + vätgasen enligt Scheele var tämligen rent flogiston.</p> + <p>Att vissa svafvelföreningar vid tillsats af syror utveckla en illaluktande + gas samt att denna gas är bränbar och svärtar silfver, var före + Scheeles tid bekant. Scheele drager nu denna "stinkande svafvelluft" + (svafvelväte) inom området för sina forskningar. Han finner att man + lätt kan erhålla den på det än i dag vanliga sättet, att + lösa svafveljärn i syror. Genom inverkan af klor och salpetersyra uppstod + af gasen svafvel, och när han erhöll samma gas genom att upphetta svafvel i + vätgas, var dermed dess sammansättning bevisad.</p> + <p>Vätgas eller, såsom denna gas för hundra år se<a + id="Page_39" name='Page_39'></a>dan kallades, bränbar luft trodde Scheele + utgöras af flogiston och värme; men sedan Lavoisier, Cavendish och + Priestley visat att vatten uppkommer, när vätgas brinner, samt att + vätgas uppstår, nur man leder vattenångor öfver glödande + järn, ändrade Scheele sina åsigter om eldsluften, hvilken han nu + trodde sammansatt af ett "principium salinum", vatten och flogiston, af hvilka + beståndsdelar den förstnämda med flogiston ger värme, och + vattnet förorsakar vigttillökningen af den brända kroppen.</p> + <p>Scheeles åsigter om förbränningens förlopp ådrogo sig + visserligen samtidens uppmärksamhet, men de spelade ingen rol i vetenskapen; ty + kort efter det Scheeles arbete om luft och eld utkommit, utbredde sig Lavoisiers + riktiga läror om förbränningen segrande öfver den vetenskapliga + verlden. Detta förringar emellertid icke värdet af de faktiska + upptäckter, Scheele gjort, och som alltid skola förblifva vetenskapens + egendom.</p> + <p>Utom denna ryktbara bok om luft och eld har Scheele offentliggjort ett betydande + antal vetenskapliga specialafhandlingar, af hvilka en del måste anses som de + vigtigaste i hela den kemiska litteraturen. De flesta af dessa arbeten finnas tryckta + i Kongl. Vetenskapsakademiens handlingar och hafva blifvit öfversatta på + främmande språk.<a id="FNanchor_10_10" name='FNanchor_10_10'></a><a + href='#Footnote_10_10'><sup>[10]</sup></a></p> + <p>Mineralet flusspat, som anträffas i blygrufvor i England och annorstädes + samt hos oss vid Gislöf i <a id="Page_40" name='Page_40'></a>Skåne samt + vid Garpenberg, hade länge varit kändt för sin märkvärdiga + egenskap att efter upphettning lysa i mörkret. Det var naturligt att Scheele + under sina forskningar öfver ljusets natur skulle sysselsätta sig med denna + naturprodukt. Han upptäckte så (1771) att flusspaten med svafvelsyra ger + en egendomlig, från alla andra skild syra, som hade den besynnerliga egenskapen + att fräta glas. Genom denna märkvärdiga syras förening med kalk + lyckades Scheele framställa samma ämne som bildar den naturliga flusspaten. + Såsom bekant är denna syra väteföreningen af ett grundämne, + fluor, som man ännu icke kunnat framställa. Af alla förhållanden + att döma står det närmast syret och kloren samt förekommer i + naturen tämligen allmänt utbredt. Fluorvätesyran har ännu ej + fått någon större teknisk användning, men begagnas på + laboratorier som ett oumbärligt hjelpmedel vid analys af många + mineral.</p> + <p>Mineralet brunsten var af de gamle kändt och användt vid rening af glas. + De förvexlade det med magnetjärnet, hvaraf uppkom benämningen + magnesia, manganensis, magnesia vitrariorum. Kännedomen om detta minerals natur + var dock på Scheeles tid mycket ofullkomlig. Några trodde att brunstenen + var ett slags järnmalm, Cronstedt förde den till jordarterna, men Bergman + trodde att den hade "metalliskt lynne". Under Scheeles vistelse i Upsala uppmanade + Bergman honom att undersöka brunstenens natur, och denna undersökning, + måhända Scheeles vigtigaste, blef efter trenne års arbeten + färdig 1774. Han lyckades derigenom ej blott bevisa att brunstenen innehöll + ett nytt <a id="Page_41" name='Page_41'></a>grundämne, mangan, utan + upptäckte derjämte såsom förorening i brunstenen en ny jordart, + baryt, samt, hvad som var ännu vigtigare, att brunstenen med saltsyra ger klor. + Detta grundämne, hvars betydenhet blott står syrets efter, blef + sålunda upptäckt.</p> + <p>Genom att behandla brunsten med olika syror och reaktionsmedel visade Scheele, att + detta ämne har en stark attraktion till "det bränbara" (flogiston) eller + är, efter vårt uttryckssätt, ett kraftigt oxidationsmedel, att det + icke löses af någon syra med mindre ett ämne rikt på flogiston + finnes närvarande, men att det då (efter reduktion) ger med syror + färglösa lösningar, ur hvilka man kan fälla en från alla + bekanta oxider skild jordart eller metallkalk. Scheele försökte visserligen + att genom glödgning af denna kalk (manganoxidul) med kol reducera en metall, men + det lyckades honom icke, emedan han ej hade till sitt förfogande ugnar, hvilka + lemnade deltill erforderlig "helvetis-eld", som han sjelf säger. Hans vän + Gahn, hvilken Scheele meddelade alla sina rön om brunstenen, lyckades deremot ur + mangankalken med kol reducera en järnet liknande metall, som först kallades + "brunstensmetall" och "brunstenskonung", sedermera magnesium och slutligen mangan. + Såsom bekant spelar denna metall en vigtig rol vid nutidens förädling + af järn.</p> + <p>Att brunsten, då den smältes med salpeter, ger en massa, som med + grön färg löses i vatten, kände redan Glauber (1659). Man visste + ock att den gröna lösningen småningen förändrar färg + och blir violett. Scheele trodde att lösningen egentligen var blå, men + genom fint fördelad järnoxid synes grön. Att färgen <a + id="Page_42" name='Page_42'></a>lätt försvinner samt att brunsten då + utfälles, visade Scheele. Sedan den tiden kallades den gröna smältan + af brunsten och salpeter mineral-kameleon. Såsom vi nu veta härleder sig + den gröna färgen af mangansyra, och den gaf Scheele en fingervisning att + söka mangan i växtaska, der den ock anträffades. Mangans + förekomst i järnmalmer och i metalliskt järn upptäcktes sedermera + af Bergman.</p> + <p>Då Scheele uppvärmde brunsten med saltsyra, fann han att en gulaktig, + på andningsorganen häftigt inverkande gas uppstod. "Gasen hade", + säger han, "en ganska känbar, stickande lukt, som var högst + besvärlig för lungorna." Han samlade den i en oxblåsa, men + oxblåsan frättes liksom af salpetersyra. Ett annat sätt att uppsamla + gasen måste derför användas. Så fästade han tomma flaskor + vid retorthalsen och tätade mellanrummet med pappersstrimmor, som efter + försöket befunnos starkt angripna. Hans försök med denna gas, nu + bekant under namnet klor, visade att insekter ögonblickligen dödades deraf, + att eld släcktes deri, att den häftigt angrep metaller, till och med guld. + Korkarne, med hvilka flaskorna, i hvilka gasen förvarades, slötos, syntes + anfrätta liksom af skedvatten, hvilket visade gasens häftiga inverkan + på organiska ämnen. Då Scheele med lackmus ville pröfva om + kloren hade sur eller alkalisk reaktion, befans färgen utblekas. Likaledes + blektes blommor och växtfärger. Han fann att dervid uppstår saltsyra. + Kloren ansåg Scheele hafva uppkommit af saltsyran, derigenom att brunstenen + röfvat flogiston ur den samma, och blekningen måste följaktligen bero + på, att kloren upptager flogiston ur <a id="Page_43" + name='Page_43'></a>färgämnena och så ånyo ger saltsyra. Om vi i + stället för flogiston säga väte, så är denna + förklaring alldeles riktig. Kloren var enligt den tidens uppfattningssätt + deflogisticerad saltsyra.</p> + <p>Det finnes knapt något element, som i kemistens hand varit en så + mäktig häfstång för nya sanningars upptäckande som kloren. + Men kloren har äfven stort praktiskt, man kan väl säga + nationalekonomiskt värde. Klorens af Scheele upptäckta egenskap att bleka + organiska färgämnen har gjort den äldre ängsblekningsprocessen, + som kräfver både stor areal, lång tid och följaktligen stora + hvilande kapital, öfverflödig. Visserligen verkar den rena kloren allt + för häftigt på väfnadernas trådar; men om man låter + alkalier eller släckt kalk uppsupa klorgas, erhåller man preparat + (under-klorsyrliga salter), som, rätt använda, hastigt bleka utan att skada + väfnaden. Det var fransmannen Berthollet som, genom att i tekniken införa + dessa blekningsmedel, gjorde den textila industrien en ovärderlig tjenst.</p> + <p>Ett bevis på Scheeles ovanliga skarpsynthet vid nya ämnens + undersökning är hans vigtiga upptäckt af baryt, hvilken oxid han + först fann som en förorening i brunsten. Han ådagalade denna jordarts + olikhet med alla förut kända. Gahn fann sedermera att den utgjorde en + hufvudbeståndsdel i mineralet tungspat, hvarför den af Bergman + benämdes "tungjord". Namnet förändrades sedermera af Morveau till + barote och af andra till baryt. Baryt och dess salter äro, såsom bekant, i + vår tid oumbärliga reagens på alla laboratorier.</p> + <p>I närmaste samband med detta Scheeles stora ar<a id="Page_44" + name='Page_44'></a>bete står hans upptäckt af arsenikens syra (1775). Han + hade vid sina försök med brunsten funnit, att detta ämne löses i + syror vid närvaro af hvit arsenik, hvaraf han slöt att arseniken afgaf + flogiston till brunstenen. Han försökte nu inverkan af deflogisticerad + saltsyra, eller klor, på hvit arsenik och fann att denna löstes till en + förut okänd syra, arseniksyran. Häraf var således + ådagalagdt, att metallen arsenik genom att beröfvas flogiston (d.v.s. + oxideras) ger tvänne syror, nämligen den hvita arseniken och arseniksyran. + När Scheele lät arseniksyra inverka på zink, erhöll han den + ytterligt giftiga gasen arsenikväte. Om denna gas säger Scheele, att han + blandade den med 2/3 ordinär luft i en kolf och närmade ett ljus till + kolföppningen. Nu "tändes luften i kolfven med en smäll, lågan + for mot handen, denna blef öfverdragen med brun färg, som var regulus + arsenici, och lemnade efter sig en obehaglig, arsenikalisk lukt". Scheele tyckes + sålunda ha handskats något ovarsamt med denna gas, som 40 år senare + kostade kemikern Gehlen lifvet.</p> + <center> + <img src='images/image43.png' width='500' + alt='Staty af Carl Wilhelm Scheele. Skizz af J. Börjeson.' + title='Staty af Carl Wilhelm Scheele. Skizz af J. Börjeson.' /> + </center> + <p>I medlet af 16:de århundradet förstod man med fosfor (af grek. + phosphoros, ljusbäraren) allehanda ämnen, som hade egenskapen att lysa i + mörkret utan att brinna med låga. Dit räknades t. ex. den bononiska + fosforn (sid. 33). Namnet öfverflyttades sedermera på det grundämne, + som än i dag bär detta namn. En tysk alkemist, Brand, enligt några f. + d. soldat, enligt andra en bankrutterad köpman, upptäckte, under det han + sysslade med urin för att deraf bereda ett elixir, som han menade skulle + förvandla silfver till guld, ett märkvärdigt ämne, hvilket starkt + lyste i mörkret och<a id="Page_46" name='Page_46'></a><a id="Page_45" + name='Page_45'></a> <a id="Page_47" name='Page_47'></a>var i hög grad + bränbart. Beredningssättet hemlighölls, men såldes slutligen + till en viss Krafft, som 1676 och 1677 reste omkring i Europa och vid furstliga hof + förevisade det besynnerliga ämnet. Ätt fosforn kan beredas af annat + råämne än urin, nämligen ben, var en vigtig upptäckt, + emedan den sedermera möjliggjorde fosforns användning i + tändsticksindustrien. Med denna upptäckt förhåller det sig + så, att Scheele hade i askan efter brändt hjorthorn funnit kalkjord med + ett för honom obekant ämne. Han omtalade detta rön för sin + vän Gahn, som deri fann fosforsyra. Till en början ville Scheele ej tro + derpå, men öfvertygade sig dock om riktigheten på det sätt, att + han i Upsala 1770 tillverkade fosfor af ben.</p> + <p>Som bekant härleder sig s. k. kallbräcka hos järn af en halt af + fosfor. Denna för järnindustrien vigtiga upptäckt skedde på det + sätt, att Meyer i Stettin och Bergman i Upsala samtidigt (1780) iakttogo att en + hvit bottensats bildas, när man löser kallbräckt järn i + utspädd svafvelsyra. Bägge funno att denna bottensats vid nedsmältning + med kol och flussmedel ger en skör och lättsmält metall, hvilken Meyer + kallade <i>hydrosiderum</i>, men snart fann likna fosforjärn. Scheele bevisade + sedermera, 1785, genom att framställa ren fosfor af kallbräckt järn, + att fosforn är den rätta orsaken till kallbräcka.</p> + <p>På Scheeles tid hade man ganska oriktiga föreställningar om + lerjorden eller, som den då kallades, "alun-jord". Så trodde + Baumé, att alunjord var kiselsyra och att lera var alunjord smittad af + svafvelsyra. Scheele visade 1776 oriktigheten af dessa påståenden <a + id="Page_48" name='Page_48'></a>och ådagalade, att lerjorden är väl + skild från kiseljorden. Han smälte bergkristallpulver med pottaska och + erhöll verkligen litet alun, när han löste den smälta massan i + svafvelsyra; men det är betecknande för Scheeles skarpsinnighet, att han + snart insåg att alunet kunde ha bildats på bekostnad af leran i de deglar + han använde vid smältningen. Han repeterade derför försöken + och begagnade dervid järndeglar och erhöll då icke alun. Orsaken att + Baumé kunde ha kommit till så oriktiga slutsatser om lerjordens natur + var nu klar; han hade fått lerjord ur sina deglar.</p> + <p>Den vanliga grafiten eller blyertsen, som vi begagna till blyertspennor, är + ett mineral, om hvars natur man vid Scheeles tid icke hade någon säker + kännedom. Gahn och Hjelm hade funnit att blyerts vid rostning i muffel, utan att + någon synlig rök uppstår, förflyktigas så när som + på en ringa återstod af järnkalk (järnoxid). Det tycktes + således efter den tidens åskådningssätt, som om blyerts till + största delen utgjordes af flogiston. Efter sin vana vid undersökning af + obekanta ämnen behandlade Scheele (1779) blyertsen, med allehanda syror, men de + inverkade icke derpå. Endast arseniksyran angrep vid hög temperatur + blyertsen, hvarunder arsenikmetall afsatte sig i retorten. Sedan Scheele vid + retortmynningen fastbundit en oxblåsa och repeterat försöket, visade + det sig att oxblåsan var fyld med ren luftsyra (kolsyra). Samma sak + inträffade då han upphettade blyerts med salpeter. Blyertsen gaf + således vid förbränning kolsyregas, och häraf slöt Scheele, + "att blyerts är en sort mineraliskt svafvel eller kol, hvars beståndsdelar + äro luftsyra förenad med en <a id="Page_49" name='Page_49'></a>stor + mängd flogiston" eller, efter vårt uttryckssätt, kol. Att det i syror + olösliga ämne, som finnes i tackjärn, också är blyerts, + visar Scheele äfvenledes genom att oxidera det med salpeter. Härmed var + således det för järnets metallurgi så vigtiga faktum funnet, + att järn innehåller grafit, och uppslaget vunnet för kommande + undersökningar öfver skilnaden mellan smidesjärn, stål och + tackjärn, hvilka så djupt ingripit i detta århundrades + järnindustri.</p> + <p>I mineralriket förekommer, ehuru tämligen sparsamt, ett mineral, som + mycket liknar grafiten samt ofta blifvit dermed förvexladt. Till skilnad + frän grafit, eller plumbago, benämdes detta mineral molybdæna (af + grek. molybdos, bly, för dess likhet med blymalm). Redan innan Scheele + utfört sin nyss anförda undersökning öfver grafiten, hade han + 1778 visat att detta mineral utgjordes af svafvel och ett ämne, som vid + oxidering gaf en hvit, kristallinisk "jordart", med en syras egenskaper. Scheele + förmodade visserligen att denna syra var en "metallisk jord" men emedan han icke + kunde frambringa tillräckligt hög temperatur, lyckades han icke derur + reducera någon metall. Denna uppgift löstes 1782 af Hjelm. Molybden + är ett i många hänseenden märkvärdigt grundämne, hvars + kemiska förhållanden blifvit utredda hufvudsakligen genom svenska + kemister. Under sina omfattande undersökningar öfver molybdensyrans salter + upptäckte Svanberg och Struve 1848 att en sur lösning af molybdensyrans + amoniaksalt ger med äfven små spår af fosforsyra en vackert gul + fällning, genom hvilket förhållande man nu kan med största + lätthet upptäcka fosfor och fosfor<a id="Page_50" name='Page_50'></a>syra i + snart sagdt alla blandningar samt med stor skärpa bestämma halten af fosfor + i järn.</p> + <p>Ett par år efteråt upptäckte Scheele den dittills obekanta oxiden + till det grundämne, som närmast ansluter sig till molybden, nämligen + volfram. Vid undersökning af ett hvitt mineral, som förekommer i Bispbergs + järngrufva och länge genom sin betydliga tyngd väckt mineralogernas + uppmärksamhet, fann han att detta mineral utgjordes af kalksaltet till en ny + syra. Han visar såväl likheterna som olikheterna mellan denna syra och + molybdensyran. T. Bergman anförde i ett tillägg till Scheeles afhandling + många skäl som visade, att såväl molybdensyran som volframsyran + voro metalliska kalker, hvilket, såsom ofvan nämdt, besannades, hvad + molybdensyran angår, genom Hjelms försök att reducera molybdenmetall. + Volframmetallen deremot reducerades 1783 af tvänne spanska kemister, + bröderna d'Elhujar, som i Upsala studerat kemi under Bergman och i mineralet + volfram funnit Scheeles tungstensyra i förening med järnets och manganens + oxider. Volframmetallen kallades först tungstensmetall, men erhöll + sedermera i Tyskland och Sverige namnet volfram, i Frankrike benämningen + tungsten. I England benämnes detta grundämne dels tungsten, dels scheelium, + till minne af upptäckaren. Volfram har ännu icke erhållit någon + större teknisk användning. Den ingår i några färger, och + volframsyrans natronsalt har visat sig vara ett ypperligt medel att skydda lätt + antända tyger att taga eld.</p> + <p>Af vigt för medicinen blef Scheeles nya metod att tillverka kalomel på + våta vägen, hvarom han höll <a id="Page_51" + name='Page_51'></a>föredrag den enda gång han var närvarande i + Vetenskapsakademien. All i vårt land till medicinskt bruk använd kalomel + beredes efter Scheeles metod.</p> + <p>Ännu några arbeten af Scheele, t. ex. om beredningen af den vackra + gröna, men tyvärr högst giftiga målarefärgen, Scheeles + grönt, m. fl., återstå för att denna teckning af Scheeles + bidrag till den oorganiska kemiens utveckling skulle bli fullständig, men de + torde, såsom mindre betydande, kunna förbigås.</p> + <p>Kännedomen om de ämnen, som förekomma i de lefvande organismerna, + var på Scheeles tid så godt som ingen. Det är en af Scheeles + odödliga förtjenster att först hafva brutit detta så rika och + vigtiga fält för forskning, hvilket i våra dagar blifvit med + sådan ifver och framgång bearbetadt och lemnat resultat, som i hög + grad utöfvat inflytande på industrien och medicinen.</p> + <p>Främst bland Scheeles undersökningar inom den organiska kemien skall i + det följande redogöras för den mästerliga afhandlingen om + berlinerblått, hvilken klart visar Scheeles sällsynta förmåga + att äfven på de svåraste områden leta sig fram till sanningen. + Färgfabrikanten Diesbach i Berlin hade tillfälligtvis i början af + förra århundradet erhållit en vacker blå färg, bekant + under namnet berlinerblått. Dess beredningssätt hemlighölls, till + dess Woodward 1724 offentliggjorde det. Sedan denna tid frestade många kemister + sina krafter för att lära känna naturen af denna vackra färg, men + de kommo blott till oriktiga och besynnerliga resultat. Scheele undersökte + först den s. k. blodluten, hvaraf färgen beredes och som utgöres af en + <a id="Page_52" name='Page_52'></a>lösning af cyankalium. Han fann att denna + blodlut, om den fick stå i luften, förlorade sin egenskap att med + järnsalter gifva fällning af berlinerblått. Han lät sedan + blodlut stå i slutet kärl, hvarigenom den icke förändrades. Nu + anade han att det var luftens kolsyra, som var orsaken till att luten + förderfvades, när den var utsatt för fullt lufttillträde, + hvarför han hälde blodlut i en med kolsyra fyld flaska som tillkorkades. Nu + förderfvades luten på ganska kort tid, men då han vid flaskans kork + fäste ett med järnoxid öfverstruket papper, fann han att detta vid + fuktning med saltsyra blef blått. Således fans intet tvifvel mer, att det + "tingerande ämnet" var flyktigt. Han beredde nu större mängder af + detta flyktiga ämne på det sätt, att han destillerade blodlutsalt med + svafvelsyra. Äfven af berlinerblått framstälde han samma ämne. + Han kokade nämligen berlinerblått med qvicksilfveroxid och vatten, + erhöll så en lösning af cyanqvicksilfver, hvilken sönderdelades + med järn och svafvelsyra, hvarefter alltsammans destillerades. Han erhöll + så en färglös vätska, om hvilken han säger: "Detta + ämne har en besynnerlig, ej oangenäm lukt; en smak, som stöter + nästan litet på sött och är något hettande i munnen samt + retar med det samma till hosta". Föga anade Scheele att han nu hade under + händer ett af de giftigaste ämnen kemien känner, + <i>blåsyran,</i> hvaraf blott några få droppar fordras för att + ögonblickligen döda en stark hund. Scheele iakttog att blåsyrans + ånga är bränbar och att vid förbränningen kolsyra + uppkommer, hvaraf var tydligt, att blåsyran innehåller kolsyra och + flogiston (= kol). Emedan han funnit att flyktigt lutsalt (amoniak) uppkommer, <a + id="Page_53" name='Page_53'></a>när man destillerar berlinerblått, + försökte han att bereda blodlut genom att upphetta en blandning af pottaska + och kol samt inlägga salmiak i den glödande blandningen. Det visade sig nu, + att han fick blodlut, när han löste återstoden i vatten. Deremot + lyckades han ej få blodlut genom att lösa den massa han erhöll, + då han upphettade pottaska och kol enbart. Blåsyran måste + sålunda bestå af "flyktigt lutsalt" (amoniak), "luftsyra" (kolsyra) och + flogiston. Tolkas detta i öfverensstämmelse med vår uppfattning, bli + blåsyrans beståndsdelar kol, qväfve och väte, hvilket + såsom bekant, är fullt riktigt.</p> + <p>Scheeles 1782 beskrifna försök med eterarter visa att han hade + framstält aldehyd,<a id="FNanchor_11_11" name='FNanchor_11_11'></a><a + href='#Footnote_11_11'><sup>[11]</sup></a> detta märkvärdiga ämne, som + gifvit upphof till en så stor mängd vigtiga föreningar. När han + destillerade alkohol med brunsten och svafvelsyra, erhöll han en "eter, som har + en förträffelig lukt". Denna "eter" var intet annat än aldehyd, + sedermera af Liebig 1885 erhållen i rent tillstånd. Likaledes synes + Scheele under dessa sina försök ha erhållit kloral, samma ämne + som nu fått en så vidsträckt användning i medicin.</p> + <p>Scheeles yrke ledde honom 1783 till en vigtig upptäckt nämligen af + glycerin, en tid kallad "Scheeles oljesocker". Då man kokar blyglete med vatten + och oljor, bildas plåster, som Scheele riktigt kallar ett slags tvål, + hvilken icke löses i vatten. Vid undersökning af den vätska, som + återstår efter plåsterberedningen, fann nu Scheele glycerin, + hvilket ämne i våra dagar <a id="Page_54" name='Page_54'></a>spelar en + vigtig rol som råämne för framställandet af nutidens kraftiga + sprängämnen.</p> + <p>Uti sin afhandling om en ny metod att konservera ättika (1782) visar Scheele, + att ättikans förstöring vid förvaring kan förhindras, + derigenom att man upphettar den till kokning. Han uppfinner således samma + metod, den Appert'ska, som sedermera fått så stor användning vid + konservberedning och som, efter hvad Pasteur i våra dagar visat, beror + derpå, att genom kokningen jäsningsväckande mikrober dödas.</p> + <p>De ämnen, som förorsaka den sura smaken hos frukter, bär och + vegetabilier i allmänhet, eller växtsyrorna, voro icke bekanta vid Scheeles + tid. Undersökningen af växtsyrorna hörde till Scheeles första + vetenskapliga arbeten. Redan under vistelsen i Malmö hade han undersökt + harsyresaltet, men man känner ej med visshet, om han deraf lyckades + framställa oxalsyra, emedan hans derom författade afhandling, som + inlemnades till Vetenskapsakademien, aldrig befordrades till trycket (sid. 9).</p> + <p>Under vins lagring afsätta sig på fatens väggar hårda + kristallskorpor, som äro bekanta under namnet vinsten. Att detta ämne vid + glödgning ger kolsyradt kali var väl bekant, men om vinstenens organiska + beståndsdel kände man intet. Då Scheele konditionerade i Malmö, + sysslade han äfven med vinsten och lyckades ur vinstenen med kalk bereda ett + kalksalt, hvilket, sönderdeladt med svafvelsyra, gaf en förut okänd + syra, vinsyra. Så hade nu Scheele funnit den metod att frigöra organiska + syror, som sedermera ledde honom till upptäckten af citronsyra samt + äpplesyra och än i <a id="Page_55" name='Page_55'></a>dag i industrien + användes för fabriksmessig framställning af de organiska syror, som + begagnas vid tygtryck. Upptäckten af vinsyran blef icke offentliggjord af + Scheele sjelf, utan af Retzius, såsom förut är (sid. 9) omtaladt.</p> + <p>År 1784 upptäckte Scheele citronsyran uti citronsaft och fann + året derpå, att denna syra förekommer i krusbär och andra + bärsorter. I krusbärsaft fann han ännu en annan syra, äplesyran, + hvars allmänna utbredning i växtriket han äfvenledes + påvisade.</p> + <p>Rabarberrot innehåller ett ämne, hvilket kännes som fin sand + mellan tänderna, då den tuggas. Vid undersökning af denna s. k. + rabarberjord, fann Scheele 1784 att den utgjordes af oxalsyrans kalksalt. Häraf + föranleddes han följande året att undersöka ett stort antal + rötter och barkslag på närvaron af nämda salt, hvars + allmänna förekomst i växtverlden sålunda ådagalades.</p> + <p>Ännu en vigtig växtsyra upptäckte Scheele kort före sin + död, nämligen galläplesyra eller som han kallade den + "galläplesalt". Genom destillering af denna syra erhöll Scheele den i + fotografien använda pyrogallussyran.</p> + <p>Benzoehartsets syra, benzoesyran, som man förut framstälde genom + sublimering, lärde Scheele bereda på våta vägen.</p> + <p>Af organiska syror, som uppkomma vid oxidering af organiska ämnen, + upptäckte Scheele slemsyran (1780) och sockersyran (1785). Den förra syran, + kallad mjölksockerssyra, bildas jämte oxalsyra vid inverkan af salpetersyra + på mjölksocker; den senare, som på liknande <a id="Page_56" + name='Page_56'></a>sätt uppstår af vanligt socker, trodde Scheele vara + äplesyra. Äfven upptäckte han pyroslemsyran, som uppstår vid + torr destillering af slemsyran.</p> + <p>Till och med inom djurkemiens område sträckte Scheele sina forskningar. + De farliga konkretioner, som uppstå i urinblåsan och förorsaka + stenpassion, urinsten, undersökte Scheele 1776. Han framstälde ur dem en + förut okänd, svårlöslig syra, urinsyra, hvars förekomst i + urin han likaledes ådagalägger, äfvensom att urin frän + frosspatienter är rikare på urinsyra än vanlig urin. I ännu ett + annat afseende lemnade Scheele ett vigtigt bidrag till urinens kemi. Han fann + nämligen att urinen innehåller "animalisk jord" (fosforsyrad kalk), som + finnes löst till följd af urinens halt af fri syra, men utfälles, + när man neutraliserar urinen med amoniak.—När Scheele uppvärmde + urinsyra med salpetersyra, erhöll han en lösning, som hade egenskapen att + förorsaka purpurfärgade fläckar på händerna. Den + innehöll således det ämne, som Wöhler och Liebig i sitt + klassiska arbete öfver urinsyrans sönderdelningsprodukter kallat alloxan. + Det är äfven Scheeles förtjenst att ha upptäckt den vackra + murexidreaktionen, som än i dag användes för upptäckande af + urinsyra. Genom torr destillering af urinsyra erhöll han cyanursyra.</p> + <p>År 1780 underkastade Scheele mjölken en undersökning och + sökte finna orsaken till mjölkens ystning. Han iakttog att ost fälles + ur mjölk både genom tillsats af syror och salter samt att den är + löslig i alkalier. Att ostens utfällande medelst syror icke härleder + sig derifrån att syrorna neutralisera alkalit i mjölken, visar han + på det sätt, att han neutraliserar <a id="Page_57" + name='Page_57'></a>mjölk med salpetersyra och afdunstar vasslan, som ej lemnade + ett spår af salpeter. Han fann att osten innehåller de syror, som + användas vid utfällningen, samt att vatten, surgjordt med mineralsyror, + löser ost, under det organiska syror ej förhålla sig på detta + sätt. Han antager nu, att ostens utfällande beror derpå, att + ostämnet attraherar syran och att den så uppkomna föreningen för + att lösas fordrar en större mängd vatten än mjölken + innehåller. Att salter fälla ostämnet lär enligt Scheele + "förmodligen vara att finna uti vattnets närmare affinitet till dessa + salter, än till osten".</p> + <p>I våra dagar har Grimaux uttalat åsigten att ämnens koagulering + beror derpå, att de förlora vatten samt att i vissa fall koagulering + framkallas af salter derigenom, att dessa beröfva de upplösta ämnena + vatten. Åsigten är, som vi se, märkvärdigt + öfverensstämmande med den, som redan för öfver hundra år + sedan uttalades af Scheele.</p> + <p>Scheele fann vid undersökning af ost, att den innehåller "animalisk + jord" (fosforsyrad kalk) samt att ost i sina förhållanden närmast + liknar ägghvita. Orsaken till ägghvitans koagulering genom upphettning + ansåg Scheele vara denna: "som ost och ägghvita kunna förbinda sig + med syror, och deraf koaguleras, och som alla de ämnen, hvilka med syror + ingå förening, också kunna förenas med <i>Materia caloris</i>, + hvarutinnan denna materie ofta liknar syror; så tyckes vara sannolikt, at + <i>Materia caloris</i> ingår med ägghvitan en kemisk förening, som + således är orsaken at hon hårdnar".</p> + <p>Vid undersökning af surnad mjölk upptäckte Scheele mjölksyran, + en af de vigtigaste organiska syror. <a id="Page_58" name='Page_58'></a>Af hvad ofvan + blifvit anfördt finner man, huru omfattande, vigtiga och grundläggande + Scheeles forskningar varit för olika delar af kemien. Det är rent af + häpnadsväckande att en enda man, som ej uppnådde mer än 43 + års ålder, kunnat under sin korta, af näringsomsorger upptagna + lifstid och med så obetydliga hjelpmedel medhinna så många och + på kemiens alla områden så djupt ingripande forskningar. Genom + dessa upptäckter har han inom vetenskapen rest sig en minnesvård, + ære perennius, och mer än de fleste bidragit till den aktning och det + anseende vårt land åtnjuter bland nationer, som främjat forskningen, + vidgat vetandet och bidragit till mensklighetens framåtskridande.</p> + <a id="Page_59" name='Page_59'></a><a id="Page_60" name='Page_60'></a> + <hr style='width: 65%;' /> + <p><b>FOTNOT:</b></p> + <a id="Footnote_7_7" name='Footnote_7_7'></a><a href='#FNanchor_7_7'>[7]</a> + <div class='note'> + <p>Fullständiga titeln är: Carl Wilhelm Scheele's, d. Königl. + Schwed. Acad. d. Wissenschaft Mitgliedes, Chemische Abhandlung von der Luft und dem + Feuer. Upsala und Leipzig 1777.—En andra upplaga på tyska utgafs + 1782.</p> + </div> + <a id="Footnote_8_8" name='Footnote_8_8'></a><a href='#FNanchor_8_8'>[8]</a> + <div class='note'> + <p>Bononisk fosfor eller bolognesersten var en glödgad blandning af tungspat + och organiska ämnen, således väsentligen svafvelbarium. Det + upptäcktes 1602 af Vincenzio Cnscariolo, en skomakare i Bologna.</p> + </div> + <a id="Footnote_9_9" name='Footnote_9_9'></a><a href='#FNanchor_9_9'>[9]</a> + <div class='note'> + <p>En blandning af svafvelkalium och fint fördeladt kol.</p> + </div> + <a id="Footnote_10_10" name='Footnote_10_10'></a><a href='#FNanchor_10_10'>[10]</a> + <div class='note'> + <p>Scheeles samtliga arbeten utgåfvos 1788—89 af Hebenstreit på + latin i Leipzig under titeln Opuscula physica et chemica samt 1793 på tyska + af Hermbstädt.—Hans i Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar + offentliggjorda uppsatser öfversattes 1786 pä engelska af Th. Beddoes och + utkommo under titeln: The chemical essays of C. W. Scheele.</p> + </div> + <a id="Footnote_11_11" name='Footnote_11_11'></a><a href='#FNanchor_11_11'>[11]</a> + <div class='note'> + <p>Redan 1774 vid undersökningen af brunsten hade Scheele erhållit en af + salpetereter luktande vätska, som måste ha innehållit aldehyd.</p> + </div> + <br /> + + <center> + <img src='images/chapter4b.png' width='150' alt="IV" /> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <center> + <img src='images/image57.png' width='500' alt='' title='' /> + </center> + <hr style='width: 65%;' /> + <center> + <img src='images/image58.png' width='300' alt='Pris: 1 kr. 75 öre.' + title='Pris: 1 kr. 75 öre.' /> + </center> + + <div>*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK 14144 ***</div> +</body> +</html> + diff --git a/14144-h/images/chapter1.png b/14144-h/images/chapter1.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..598a7f5 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/chapter1.png diff --git a/14144-h/images/chapter1b.png b/14144-h/images/chapter1b.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..323248e --- /dev/null +++ b/14144-h/images/chapter1b.png diff --git a/14144-h/images/chapter2b.png b/14144-h/images/chapter2b.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..758962c --- /dev/null +++ b/14144-h/images/chapter2b.png diff --git a/14144-h/images/chapter3b.png b/14144-h/images/chapter3b.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..3324a05 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/chapter3b.png diff --git a/14144-h/images/chapter4b.png b/14144-h/images/chapter4b.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..bdfbb36 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/chapter4b.png diff --git a/14144-h/images/d.png b/14144-h/images/d.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..67c44af --- /dev/null +++ b/14144-h/images/d.png diff --git a/14144-h/images/image2.png b/14144-h/images/image2.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..a9a4b29 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image2.png diff --git a/14144-h/images/image22.png b/14144-h/images/image22.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..541537d --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image22.png diff --git a/14144-h/images/image23.png b/14144-h/images/image23.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..3a6c8a7 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image23.png diff --git a/14144-h/images/image25a.png b/14144-h/images/image25a.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..3aee84f --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image25a.png diff --git a/14144-h/images/image25b.png b/14144-h/images/image25b.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..5bc8942 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image25b.png diff --git a/14144-h/images/image29.png b/14144-h/images/image29.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..d1edfec --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image29.png diff --git a/14144-h/images/image33.png b/14144-h/images/image33.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..68e7778 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image33.png diff --git a/14144-h/images/image4.png b/14144-h/images/image4.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..e8ec334 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image4.png diff --git a/14144-h/images/image43.png b/14144-h/images/image43.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..3d1665b --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image43.png diff --git a/14144-h/images/image57.png b/14144-h/images/image57.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..a52857e --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image57.png diff --git a/14144-h/images/image58.png b/14144-h/images/image58.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..f08241c --- /dev/null +++ b/14144-h/images/image58.png diff --git a/14144-h/images/s.png b/14144-h/images/s.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..b20dced --- /dev/null +++ b/14144-h/images/s.png diff --git a/14144-h/images/u.png b/14144-h/images/u.png Binary files differnew file mode 100644 index 0000000..571b2b4 --- /dev/null +++ b/14144-h/images/u.png |
