diff options
| -rw-r--r-- | .gitattributes | 4 | ||||
| -rw-r--r-- | LICENSE.txt | 11 | ||||
| -rw-r--r-- | README.md | 2 | ||||
| -rw-r--r-- | old/62623-8.txt | 6807 | ||||
| -rw-r--r-- | old/62623-8.zip | bin | 150044 -> 0 bytes |
5 files changed, 17 insertions, 6807 deletions
diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes new file mode 100644 index 0000000..d7b82bc --- /dev/null +++ b/.gitattributes @@ -0,0 +1,4 @@ +*.txt text eol=lf +*.htm text eol=lf +*.html text eol=lf +*.md text eol=lf diff --git a/LICENSE.txt b/LICENSE.txt new file mode 100644 index 0000000..6312041 --- /dev/null +++ b/LICENSE.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +This eBook, including all associated images, markup, improvements, +metadata, and any other content or labor, has been confirmed to be +in the PUBLIC DOMAIN IN THE UNITED STATES. + +Procedures for determining public domain status are described in +the "Copyright How-To" at https://www.gutenberg.org. + +No investigation has been made concerning possible copyrights in +jurisdictions other than the United States. Anyone seeking to utilize +this eBook outside of the United States should confirm copyright +status under the laws that apply to them. diff --git a/README.md b/README.md new file mode 100644 index 0000000..deac5a1 --- /dev/null +++ b/README.md @@ -0,0 +1,2 @@ +Project Gutenberg (https://www.gutenberg.org) public repository for +eBook #62623 (https://www.gutenberg.org/ebooks/62623) diff --git a/old/62623-8.txt b/old/62623-8.txt deleted file mode 100644 index 942b092..0000000 --- a/old/62623-8.txt +++ /dev/null @@ -1,6807 +0,0 @@ -The Project Gutenberg eBook, Afrikanska Reseminnen, by G. E. von Alfthan - - -This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most -other parts of the world at no cost and with almost no restrictions -whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of -the Project Gutenberg License included with this eBook or online at -www.gutenberg.org. If you are not located in the United States, you'll have -to check the laws of the country where you are located before using this ebook. - - - - -Title: Afrikanska Reseminnen - Äfventyr och Intryck från En utflykt till de Svartes Verldsdel - - -Author: G. E. von Alfthan - - - -Release Date: July 12, 2020 [eBook #62623] - -Language: Swedish - -Character set encoding: ISO-8859-1 - - -***START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK AFRIKANSKA RESEMINNEN*** - - -E-text prepared by Jari Koivisto - - - -AFRIKANSKA RESEMINNEN - -Äfventyr och Intryck från -En utflykt till de Svartes Världsdel - -af - -G. E. v. ALFTHAN - - - - - -Helsingfors, -J. C. Frenckell & Sons boktryckeri, -1892. - - - - -INNEHÅLL: - -Företal. -Inledning. - I. Den famosa resan begynner. - II. Snowdrop på Ocean. - III. Afrikas allmänna geografi. - IV. Kap-kolonin. - V. Utmed afrikansk postväg. - VI. Solo äfventyr uti Fingo, Bomyan och Pondolanden. - VII. Kolonin Natal. - VIII. På tropisk stråt med Fredrik Jambone. - IX. På tropisk stråt med Simo Eskola. - X. Vandring längs en af slafvar, vilda djur m.fl. trampad stig. - XI. Mozambik och Zansibar. - XII. På tropiskt haf. -Slutord: Ändan kröner värket @@ Talatta, Talatta. - - - - Finska folkets tusenåriga förmåga - "att frysa och svälta men segra tillika", - tillegnas detta ringa arbete, - som därjämte söker bevisa, - att äfven en stark hetta ej kufvar Finnar. - - - - -Företal. - - -Ett arbete kan vara sämre eller bättre, men har en människa engång -besvärat sig med att skrifva detsamma, är det ju förvisso författaren -till förargelse om det icke blir trykt. - -Blir det sedan icke köpt och läst, så har han en ny förargelse. De -förtretligheter censuren kan vålla äfven den harmlösaste själ äro icke -några förargelser -- det är en ren njutning att råka ut för censurens -sax -- när nu engång en sådan existerar. Jag hoppas icke denna gång få -njuta af dess utklipp. - -Förargelsen att icke få de under en mödosam färd med svårighet förda, -sedermera utarbetade anteckningarna trykta slet och ref i sinnet och -gnagade på märg och ben så, att manuskriptet redan var utsatt för -eldfara. Faran gick emellertid öfver, för hvilket anteckningarna stå i -tacksamhetsskuld till en min vän. Om någon af de blifvande "kunderna" -har ett ögonblicks nöje eller får någon ljus idé, i det han eller hon -genomögnar landsmannens afrikanska minnen, så ber jag att han -- eller -hon -- förenar sig med mig i att tacka denne. De vänner hvilka biträdt -mig vid redigeringen tackar jag för den tålamodspröfvande granskning de -låtit alstret genomgå -- i den dubbla afsikten att medels strykningar -förhindra obehagliga framtida utklipp vare sig af skandalhungriga -kritiker eller en skuggrädd censur. - -Tre ting äro goda -- hvarför jag härmedels äfven tackar de landsmän, -skandinaver och äfven främmande människor, hvilka manade af -solidaritetskänsla eller ett godt hjärta hulpo mig ut på den vågsamma -färden, lyckligt igenom densamma och slutligen lifslefvande -- om äfven -med en ramponerad kropp och en kalfatrad själ -- hem igen. - -I våra hetsade, nervösa fin de sičcle dagar ger man sig knappast -tid att ögna genom tidningar; vare det därför blott vetenskapsmän, -filosofer och skalder tillåtet att nedskrifva tråkiga, digra volymer. -En vanlig dödlig syndare bör vinlägga sig om att icke för mycket taga -läsarens strängt anlitade tid i anspråk. - -Kritikern "ex professo" kommer väl i alla fall att få "myror i -hufvudet" af en innerlig önskan att sänka "biets gadd" i dessa -anspråkslösa reseminnen. - -Vare sig han -- eller hon -- gör det för att läka min reumatism eller -för att få de efter afrikanska "väntalitebuskarne" jämt och nätt helade -såren att ånyo blöda; i hvarje händelse är nuförtiden bäst att göra -en bok så "lyhykäinen" som möjligt. Försiktigheten borde ingifva mig -tanken att enligt gammal vana skrifva anonymt, men liksom blygsamhet -pryder kvinnan, hör frimodighet, ja till och med en viss portion -oförskämdhet mannen till. - -Helsingfors den 7 Mars 1892. - - G.E. v. A. - - - - -Inledning. - -"Huru man blir resenär." - - - -- -- -- -- -- - Ständigt man mig velat klandra - Då jag ej fått likna andra. - -- -- -- -- -- - -Medan de flesta af mina jämnåriga -- ungdomar äro de icke -- åtnjutit -en relativt eller måhända -- äfven absolut fridfull tillvaro, har -jag sällan fått förblifva i ro på stranden, utan städse, fattad af -bränningen, åter och åter utkastats i vågsvallet... - -Redan som blodung åtföljde jag min vördade fader på långa och mödosamma -färder i Lappmarken. Den vilda jakten en hel höst tvärt igenom ryska -Karelen utgör ej häller något minne af frid och ro. - -1877-1878 deltog jag i fälttåget mot turkarne. 1879 besökte jag Paris -och London. - -Åren 1880-1881 gjorde jag en resa genom en stor del af Nordamerikas -Förenta Stater. - -1885-1886 vistades jag i Sydamerika -- se "En utflykt till Antipoder" -G. W. Edlunds förlag 1887. 1888 företog jag en tripp till Berlin, -Schweiz, Wien och Tyrolen, -- denna gång för att söka bot för min sjuka -hustru. - -Då man betänker att författaren däremellan iföljd af inträffade -omständigheter åtskilliga gånger rest vårt eget land igenom kors och -tvärs; vidare i "affärer" besökt våra nya vänner ryssarne och våra -gamla vänner svenskarne, så nog blir äfven en zigenarsjäl trött med -mindre --! - -Det egendomliga ligger i att "den sköna själen" ursprungligen fasade -för strapatser och att slita ondt, tvärtom var "den" ganska bekvämt -anlagd, med hufvudintresset grupperadt kring nya uniformer, sköna -damers baltoaletter och promenaddräkter. Reslusten inskränkte sig till -en spatsergång på Esplanaden och något slädparti. - -Naturbeundran visade sig i frasen -- vanligen riktad till en fager, -gråögd tärna: -- "Hvilken härlig utsikt, min fröken!" - -Jakt, fiske och all annan idrott ingaf leda om man undantager konsten -att rida med någon dam på modet ifrån brunnshuset till senatstorget, -och från senatstorget till -- brunnshuset, eller att promenera ledande -en stor hund vid band "kapellet rundt". - -Några djupare studier i filosofi, matematik m.m. kommo ej ifråga. Man -tog lifvet från den glada sidan och var mästare i att brygga bålar, så -varma, som kalla... Man var rätt belåten med sig själf, tänkte just -icke på medmänniskor och ansträngde sig öfver hufvud endast då man -måste ut på -- exercis. - -Skulle jag fortsatt på samma sätt vore jag nu kanhända kammarjunkare -och ansedd för en stadig herre, istället blef jag resenär och -- -bondemåg. - -Sådana lekbollar för omständigheterna äro vi människor. - -Huru förändrad är icke nu efter "studier", pröfningar och strider min -lifsåskådning. Mig förnöjer numera hvarken damers toaletter eller nya -uniformer, icke ens om dessa senare äro prydda med glänsande tecken. - -Nej -- det är ej mer blott bjällerklang som det gäller! Efter att hafva -tagit afsked från militären -- militären utan tross och kanoner -- -beslöt jag att egna mig åt jordbruk. - -På det natursköna Kirjola upplefde jag sedan några lyckliga år under, -som jag tror, sträfsamt arbete. - -Så skänker lifvet en och annan stiltje... då och då solljus på -blomsterprydda ängar... månsken i susande skogar och älfvodans... -ljufva anderöster hviska om frid och försoning, om någonting bättre, -fullkomligare, engång, för -- den finska människan... - -Men oblida makter begynna åter sitt spel. Ogynsamma konjunkturer -tillstöta. Resultatet utmynnar i -- "En utflykt till Antipoder". -- -Farväl hustru, barn, släktingar och vänner... - --- -- -- Återkommen trampar jag ånyo fädernetorfvan, synnerligen kär -för biltoge män. - -Efter några omgångar tror man sig lycklig och säll. Solen ler och -reumatismen ger vika. Affären går och det vackra hemmet öppnar sin famn -åt mina små barn -- då modern sjuknar in för att aldrig mera repa sig. --- Idyllen tager plötsligt slut -- och penningarna äfven... - -Jag fattas af förtviflan, anlitar glaset och lider af dystra syner -och drömmar, ser barnen inkastade på arenan bland rofdjur. Värnlösa, -förlorade! Fadershjärtat vaknar och -- förståndet också. - -Nu börjar "vigilansen", men då man blott bjuder på sodavatten -- går -den illa. Då visar sig den räddande ängeln i skepnad af en "gammal vän" --- som fått korgen af en kvinna. Han presenterar mig för henne, jag -friar -- och får ja! - -Hon var en patriotisk flicka, som talade om blå garibaldiskjortor; om -mindre anspråk och större själfständighetskänsla, om fosterlandskärlek -och icke alls om -- penningar. Det var någonting det. - -Vi gifte oss -- "mannen af börd och kvinnan af folket". - -Många af våra små beräkningar slogo felt och därför nödgades vi söka -utkomst i främmande land, tvungna att lämna mina barn i släktens vård. - -Här kan jag icke underlåta att nämna några ord om sådana uttryck som: -"Alla människors broderskap". Humoristen Saphir anmärker att frasen -lyder så och icke: "Alla människors systerskap", emedan man lättare -vägrar sin "broder" något -- redan artigheten mot täcka könet erfordrar -ett hänsynsfullare uppträdande mot systrar. -- Huru många "bröder" har -icke jag, och -- likväl! -- Jag sett dem en tid, en annan och jag ser -dem ej mera. - -Men som man bäddat får man ligga. Att jag är så alldeles ensam, oaktadt -den vordna stora umgängeskretsen, måtte bero på att jag handlat orätt -mot dem, att jag är den största syndare af dem alla, törhända den ende. -Aldrig i världen har jag väl blifvit så ensam och öfvergifven i följd -af att vederbörande icke mera se någon fördel för sig i att vidare -följa broderskapets hälga lagar, sedan min lyckas stjärna ånyo håller -sig dold bakom töcken. Det kan aldrig komma ifråga. Antagligen tjäna -de fosterlandet genom att lämna mig åt mitt öde. Mitt samvete ropar -till mig: knorra icke vindtböjtel mot dessa ädla patrioter, och jag -instämmer: "Gud signe eder hederspaschor!" Ja väl, mitt förflutna lifs -många motgångar, en hetsig naturs otaliga felgrepp, hågkomsten af mina -små älskliga barn, det vemodiga minnet af min första maka, aktning för -min andra hustru, ditt och datt förenade sig om att lösa fogningarna i -det tämligen hårdt tillskrufvade samvetet. Mitt samvete vardt riktigt -dåligt -- och man påstår att det finnes samveten -- ändå sämre... - -Det -- samvetet -- tär och förtär, men uträttar likväl så ofantligt -mycket godt. Odlen edert samvete! - -Vi reste altså, men redan i Stockholm, därifrån en sjukdom tvingade min -hustru att återvända, blef jag allena. - -Jo det var hemtrefligt! - -Sorgliga meddelanden om oväntade bekymmer dem fosterlandet råkat uti, -trakasserier af kreti och pleti -- ända hit, finansiella trångmål, den -ofvan beskrifna samvetsoron... möjligen därtill bitterheten af en -eller annan oförrätt, som man lidit -- ah, man brydde sig ej mera om -den usla lifshanken, utan greps utaf idén att man skulle kunna göra -nytta åt världen genom att dö! - -Då, just när pessimismens rötter fattat ett djupt fäste, sköt en -optimistisk planta upp och spirade alt högre, ju längre jag läste i den -gamla vännens bref, som kom med sista posten: -- -- -- -- -- "du som af -envishet, öfvertygelse eller genom ödet städse gått dina egna vägar, -efter eget hufvud; du som dumdristigt icke tvekade att resa än hit än -dit i världen och senast tänkt på Amur. Hvi förtviflar du nu? Var då -engång konsekvent, gamla gosse. Res igen -- res och res -- men res till -Södra Afrika och se efter om där finnes någon lämplig plats för våra -finska emigranter, för dem, som redan blifvit strödda likt agnar för -vinden och för dem, som kanske framdeles icke skulle önska blifva det! -Kanske handelsförbindelser kunde anordnas? Nyheter äro i alla händelser -roliga att få höra. Res, gamle gosse, res och kom frisk och lefvande -hem igen så har ditt år ej gått alldeles förloradt -- som, var du lugn -för det -- så mångas här hemma... Lef väl och välkommen åter!" -- -- -- -En timme satt jag och stirrade tankfull och tänkte på vännen, som -hållit sig så käck och försakat så mycket... - -Man låter tanken vagga hit och vagga dit till dess man fattar ett -beslut. - -"Hän till Afrika!" - -Ett oblidkeligt öde bestämmer att man skall varda resenär, men i och -med detsamma danas man till patriot, ty hvad som är bra på främmande -botten vill man naturligtvis ha importeradt till hemlandet och hvad -man, vid jämförelse, hemma ser vara: "blankt åt f--s" önskar man gärna -se exporteradt, rättare expatrieradt. Afrika är ett lämpligt land, där -gå spruckna kittlar och aflagda kläder med "fjång", medan klent mod, -snobberi m.m. bortdunsta. - -Slutligen måste man ju berätta för landsmanninnor och landsmän hälst en -del af hvad man sett och hört, så godt förmåga och resurser medgifva, -och sålunda blir man äfven "författare". Anhåller om öfverseende och -tecknar eder - - G.E. v. A. - -Artsjö socken i en bondgård den 30 december 1891. - - - - -I Kapitlet. - -Den famösa resan begynner. - - -Stockholms minnen. Göta kanal. Lilla och stora London. - - Juli 1890. - -Nu -- vid gränsen till det tjugonde seklet är det en vansklig sak att -för bildade nordbor beskrifva Stockholm, så mycket har om staden redan -blifvit "satt på papper". Skall man våga försöket så måste det ske på -ett alldeles nytt, originelt sätt. En vidlyftig skildring får det icke -häller vara. - -Skärgärdens trollska scenerier, Waxholms fästning, inloppets skönhet, -Villastaden, Katarina hissen och konungaborgen berättar jag icke om. -Ej häller talar jag om Mose- och Hasselbacken. Hvarken Riddarholmen -med hela makten af historiska minnen eller "Djurgåln" med sina -friska vindar och bilder "ur nya tidens lif" skall locka mig till en -längre afhandling. Endast Gustaf Vasas bildstod på Riddarholmen och -Bellmansbysten i Djurgården ber jag få påminna om. - -I det lilla undangömda värdshuset "Bellmansro" med dess -porslinskakelugnar från Bellmans dagar, sutto vi, min aflidna fru -och jag, för år tillbaka, en hel dag försänkta i samtal om den -förgångna tid, som aldrig kommer åter. Det var då, det. Nu gingo vi, -min andra hustru och jag, ut till skogen vid Lill-Jans för att åse -socialistmötet. Min första hustru, med sitt aristokratiska blod i -ådrorna, hörde gärna historier från Gustaf III dagar, medan min andra -med sitt demokratiska "sans ceremonie" en vacker morgon i början af -juni 1890 förklarade sig hugad att spatsera ut till Lill-Jans för att -höra på hvad Branting, Palm & consortes hade att förtälja. Så olika -voro kvinnorna, att jag, arme man, blifvit ett mellanting mellan dem -båda, hvarken fisk eller fågel... oförstådd af världen, den jag, -uppriktigt sagdt, ej häller fattar... - -Författaren torde nu -- efter företal och inledning vara mera känd än -mången person, om hvilken tidningarna förkunna: "Den kände filologen -N.N. har i dag aflidit", eller "den kände pianisten M.M. anlände i -går till vår ort". -- Men mera känd än författaren är otvifvelaktigt -Göta kanal, om hvilken jag finner det omöjligt afhålla mig från att -yttra några ord af förtjusning. Hvilka omväxlande syner vid själfva -midsommartiden! - -Bäst man befinner sig vid Motala berömda värkstäder, sirliga och -snygga, och ser hälgdagsklädda skaror glamma på hvardera sidan om -kanalen, är man i djupaste vildmarken och genomplöjer tysta skogssjöar. -Granens doft blandar sig med den af nyligen utsprucket björklöf. Änder -flyga snattrande ur vassen, i hvilken gäddan slår och löjan plaskar. - -Därpå glida vi mellan frodiga klöfverängar. Bin surra, syrsor gnissla. -Fjärilar fladdra öfver till oss och högt uppe drillar lärkan. - -Seglatsen öfver Vetterns och Venerns stora, svagt krusade vattenytor är -tilldragande, men obesegrad framstår för minnet Finlands sjöars -skönhet. - -Däremot ställer slutet af vägen, ifrån det täcka Vennersborg till -Trollhättan, Saima kanal afgjordt i skuggan. Kära, gamla kanal gräfd i -fosterjordens sköte: "Du blott en yngling är -- en konung synes denne -mig!" - -De nya slussarne, de gamla slussarne, inhuggna djupare och i hårdare -bärg än klipptempel uti Indien, och trafiken sedan! - -I detsamma toppläntan af en skonare försvunnit i afgrunden nedanför, -visar sig skrofvet af en ångare invid slussporten ofvanom. - -Hvilken fastnaglande, svindlande syn från bron öfver Trollhättan. -Trollhätta, du naturens skötebarn. Ho är den, som troget förmår skildra -din berusande skönhet, din öfverväldigande kraft? - -Denna dånande vattenmassa, som högsinnadt skänker bort af sitt -öfverflöd åt törstiga fabriker och kvarnar, hvilka, fult och näsvist, -"sminka" dess rand, för att ömsom bred och mäktig, Ömsom muntert spridd -bland skogiga holmar, klippor och stenar i tallösa forsar, vattenfall -och rännilar ånyo framströmma allvarsam, förenad och obesegrad. -Sannerligen häpnadsväckande är du, kolossala Trollhätta! - -Men jag glömmer människorna för naturen. Med människor förstår jag här -våra på fördäck och i lastrummet tätt sammanpackade finska emigranter, -icke de välfödda svenska och engelska herrskapen på akterdäck och -kommandobrygga, icke ens den värkligen pigga och söta Göteborgsmissen -som en god stund styrt ångbåten ute på Vennern. - -Halfannat hundratal landsmän som fly, fly som jag från fädernetorfvan. -Det bästa folket (sic)! - -Warum? -- Darum! - -Till Amerika, Australien, Nya Zeeland -- och jag till Afrika. - -På frågan: Hvad är ni för landsmän? fick man oföränderligt samma trygga -svar: "Nog ä' ja' finne", eller: "Suomalainenhan minä olen". Samma -gester med handen öfver hakan eller bakom örat. Visst äro de af samma -folk fast de tala olika språk! - -Med hvilken fart det bär af utför Göta breda älf, och hvad stränderna -äro vackra och varierande! Skogbevuxna höjder och odlade, lägre belägna -ängder, byar, fabriker och kyrkspiror, ång- och segelfartyg. - -I den stilla aftonstunden komma vi in i det rika, välbebygda, kanske -något sträfva och enformiga Göteborg. Men så är det Göteborgarens -största stolthet att nämnas Lilla Londons medborgare och hans första -omsorg är att väl ansa sina engelska polisonger. Stackars karl! tänker -man ovilkorligen. - -Utanför svallar hafvet -- hafvet med ebb och flod, och uppe på en af -höjderna lyser i aftonsolens glans ruinerna af den gamla borgen. I -hamnen ligga talrika stora ångare och segelskepp. Det lossas och lastas -ifrigt. - -Lif och rörelse på de breda hamngatorna, lif och rörelse äfven på -Esplanaderna af folk som begifva sig upp till Tivoli. En ensam en står -däruppe vid ruinen! -- -- "Lilla London" har förlorats ur sikte och vi -äro redan ur Göta älfs breda mynning, ute på Nordsjön. - -Åter på Nordsjöns oroliga bölja som vresigt fräser mot några höga, -sandklädda holmar, på väg till stora London. Lotsen lyfter sin -blanka hatt till farväl och i ett nu gungar hans båt långt bakom -oss. Lastångaren Prins Oskar, kapten W., var ett långt, fult och -gammalmodigt fartyg; i stället var dess kapten kort, men vänlig och -vacker. Vacker var styrmannen, maskinisten var vacker, vacker var -köksan, vackra voro städerskorna och matroserna -- en värklig blandning -af Göta och Svea. Mindre vacker tedde sig däremot den ende passageraren -som kaptenen godhetsfullt tagit ombord -- gratis -- för att Finland -blödt för Sverge. - -Vi foro öfver Nordsjön och inlupo i Thamesfloden. Cattle docks, -Gravesend, Victoria-Albert docks, Greenwich, Tillbury dock. Stopp -maskin! - --- "Farväl kapten och tack"! - --- "Lycka på resan! Lefve Finland!" - --- "Yksin Lontoossa" -- rann mig i sinnet där jag satt med min kappsäck -i en skranglig "cab" hvars kusk sagt sig känna en billig "boarding". - -Att befinna sig ensam i London med ett pund och tre shilling i fickan -är icke något afundsvärdt. Visserligen hade jag af gammalt åtskilliga -bekanta där, men bittra öden hade gjort mig människoskygg och jag hade -beslutit försöka mig på: "help one self". - -Hjälpa sig själf låter väl mycket bussigt, men är emellertid under -Londonska förhållanden ett Herkulesvärk. Mig lyckades det äfven icke, -utan blef jag nödd och tvungen begära råd och bistånd. - -Men så påstår jag mig ej vara någon Herkules häller! - -Sålunda visade sig svensk-norske generalkonsuln Juhlin-Dannfelt, -hvilken jag hade att tacka för så mycket från min föregående resa till -Sydamerika, åter vänlig och nobel. - -En tagg ur den fosterländska törnrosen stack mig likväl här i hjärtat. -Gemenhet och förtal synas då värkligen icke vara bannlysta ur vära -landamären. - -Falsifieradt skvaller begagnar till och med skriftliga utvägar, när -munvädret icke kan uppfångas. Är det åter inskränkthet eller ren -enfald, som intet förmår fatta, då, ja då -- skall det just varda si -och så med vårt framtida "olento". Fosterland! -- morituri te salutant! --- Men jag afviker från ämnet. Herr generalkonsuln hade utstått en svår -sjukdom och det var därför ett sant nöje att se den fine, kloke och -ädle mannen ånyo återstäld. - -Herrskapet Welin, frun född Hedenström, hvilka med stor framgång och -oberäknelig nytta sträfva för de talrika skandinaviska sjömännens -materiella och andliga bästa, voro ett par personer, till hvilka jag -äfven för alltid skall stå i den största tacksamhetsskuld. Ingeniör -Welin är föreståndare för "The Scandinavian Sailors' Temperence Home" -och fru Agnes Welin-Hedenström har redan länge förut i London värkat -såsom sina och våra sjöfarande landsmäns goda genius. - -En förträfflig vän fann jag i herr Harald Appelberg nu bosatt i Malmö. -Hans afskedspresent, en solid, kort sjömansrock af bästa slag, var mitt -trognaste plagg i Afrika och höll dessutom upp min "prestige" bland -"Snowdrops" matroser under den långa oceanfärden. - -Slutligen vill jag ej glömma vår finska pastor herr S--man, som, ehuru -välvillig, föga kan göra något för i nöd stadda landsmän. Han borde -af staten utrustas med medel, om ej för Afrikaresande, så för andra -emigranter och sjöfolk. - -Mycket har i vårt land blifvit gjordt för modernäringen jordbruket, om -äfven mera kunnat göras t.ex. med kronans öfverloppsjordar, isynnerhet -där skogen växer glest, men råg, korn, hafre och potatis kan odlas. Nu, -sent om sider, begynner intresset för modernäringen fisket. - -Få se när modernäringen sjöfarten egnas tillbörlig uppmärksamhet! Det -obetydliga i Exportföreningen, som icke tagit steget fullt ut, och -anslaget till några ångfartyg faller bjärt i ögonen. - -Frågas billigt, hvad tillgöres för sjömännen? - -"En rå sjöman" är lätt uttaladt af en lagerkrönt magister. Det är väl -så anordnadt af försynen att magistern, som ofta endast kostar landet, -skall omhuldas, medan beckig båtsman, som underhåller landet, alldeles -bör förgätas. -- -- -- - -Midnattstimmen har förrunnit och ljuset nästan brunnit ut, men alt -sitter jag med brefven från hemmet i handen och stirrar på Afrikas -karta. - -Fara hem och råka ut för spott och hån af en fåvitsk hop. Fara hem och -blifva klafbunden till tanke och ord, Gud vet om icke äfven till hand -och fot --? - -Och hvarför? För mina synders skull. Nej -- för att man älskar -tala fritt, skrifva fritt... För att man icke hyllat den gängse -uppskörtnings teorin. För att man haft otur och blifvit född under en -olycklig stjärna. - -Men barnen och deras fosterland? Grånade föräldrar. En älskad moder, -den bästa af alla och den man minsann ej skonat mest. Och så mångt -och mycket annat sedan! -- -- -- - -Följande morgon hade jag tagit hyra som simpel matros på järnskeppet -"Snowdrop", destineradt till Port Nolloth, Cape Town och Algoa Bay. -Ordres i sjön. Det var ett så poetiskt namn "Snöflingan". Måntro den -sista man någonsin i lifvet skall skåda? - -Innan vi dock segla åstad skall jag försöka skildra en af Londons -märkligaste sidor, lifvet i dockorna och de lediga sjömännens tillvaro -i kvarteren kring Commercial East och West India roads. För utrymmets -skull måste jag fatta mig helt kort. - -I trakten befinna sig alla de största sjömanshemmen. Det för -skandinaver och finnar, redan omnämdt, det för engelska sjömän, det -för orientaler m.fl. Äfven vimlar det af sjömanshemmens konkurrenter -och dödsfiender, boardinglokaler och krogar. Endast den mindre, -förståndigare och nyktra delen af sjöfolket kan inrymmas i hemmen; -den vida större delen faller ett offer för boardingmastrar, deras -runnare och inställsamma krogvärdar. Dessa hafva till den grad unga, -oerfarna karlar och supiga sällar i sina klor, att dessa knappast -kunna kallas sjömän. Lönlösa sjöslafvar vore en korrektare titel. Till -exploatationsaffären höra ytterligare de s.k. danshusen, jämte dem -tillhörande kvinliga adepter. Ännu tillkommer den hos krogvärdarne för -par glas "schtarkt" per dag engagerade mångtaliga sjödemimondvärlden, -som man ser lysa i alla färger, såväl i afseende å dräkt som hy. - -Om kvällen efter sju, då äfven docksarbetare blifva lediga och -tartuffeanlagda sjömän slinka ut ur hemmen, råder ett bedöfvande -stoj och eger ett brokigt virrvarr rum i denna näjd. Frälsningsarmén -anländer dessutom icke sällan med sina pukor, trumpeter och äfven -trumma i spetsen. Vid "holydays", då lustfarare från och till landet -passera, raketer, svärmare och bengaliska eldar afbrännas, är platsen -värkligen icke lämplig hvilopunkt för en stilla person med svaga -nerver. Bestämdt en värre förbistring än i Babylon. Under tiden ligga -dockorna med de i deras famn slutna jättelika skeppen och den oändligt -sig utsträckande raden af väldiga magasin i djupaste tystnad. Men -redan i arla morgonstunden samlas ofantliga skockar af arbetare vid de -tillslutna portarne. Karl den, som hinner först. - -Snart flyter den lefvande strömmen in och det bullrar inom dockorna -ännu starkare, än utanför dem senaste natt. Arbetet är mera -ansträngande, men så också betydligt nyttigare för världen. Tiotusen -fartyg in- och utklareras. Från den smäckra skonaren till den kolossala -ångare, som går på Kina, eller det ännu hiskligare segeljärnskeppet -på San Fransisko. Äfven vårt fartyg bogseras ut, utför Thames till -kanalen... - - - - -II Klapitlet. - -Snowdrop på Ocean. - - - Då en sjöman till häst är en styggelse inför Herranom, - hvad är en f.d. gardes officer uppe i riggen, om icke - en styggelse för själfva Hin Onde! Lookout for Africa! - - Augusti 1890. - -Man är envis som en finne, det kan nu inte hjälpas. Istället för -att beskrifva oceanen åberopar jag ånyo "En utflykt till Antipoder" -kap. sid. 11, 12 & 13 på hvilka blad man finner en del af de känslor -uttrykta, hvilka bemäktiga sig ens varelse vid åsynen af densamma. - -Törhända är man ej mera så poetisk som då. Det är också en stor skilnad -mellan att resa som passagerare på en ångare och att sitta i riggen med -tjärade händer som matros på en segelskuta. Äfven åldern värkar sitt -till. - -Vi hafva seglat ut ur La Manche och stryka i väg söderut med fulla -segel för en styf nordväst med byar. - --- "Skyskrapan bort", ropar the Captain och strax därpå: "Stagseglen -bort utom apan." - -Åskan går. Regnet smattrar ned mot däcket. Den alt starkare vinden -tjuter i riggen. Mörkret är intensivt. Fartyget kränger vådligt och -rullar ibland häftigt öfver för en störtsjö. Vinden blir mer akterlig -och stampningen mindre, gongongen ljuder, "åtta glas, Port watsch" -skall upp på däck. Iklädda oljerockar och sjöstöflar klifver en blandad -hop uppför trappan. Negern i spetsen, tuggande och spottande, sedan -den ständigt vresige, röde irländaren, så några alltid svärjande -svenskar; en malaj i fez, en kines utan hårpiska och slutligen tämligen -högtidligt stämda en f.d. finsk officer, norske kontoristen Meyer och -den stackars unge fotografen Sievertson m.fl. - -Vi skulle göra vår debyt i natt uppe i riggen under storm, i mörker. - -The first Mate's barska stämma ljuder oss tillmöte. - -Storbramseglet, storöfverbramseglet och tvänne klyfvare bärgades i en -hast. - -Gaffelapan äfven och mesanmastens beginesegel. - -Sedan kom turen till fockmastens öfre segel. Hej, hur det bar undan. -Klyfvarbommen strök i sjön med sina vatten och skufblindor och hvad de -alt må heta... - -Men framåt gick det, för de refvade återstående seglen. - -Med darrande knän och händer kommo vi tre landtkrabbor denna gång -helskinnade ned på däck. - -Meyer hade fått sig en knuff af irländaren, för att han icke hittat -rätt på refsejsingarne, och Sievertson ett par patenta örfilar af -svenskarne, för att den stackars gossen icke kunde förmås göra annat på -förmärsrån än hålla sig fast. - -Jag hade gudi lof erfarenhet nog att någorlunda nöjsamt draga mig ur -spelet samt fick till och med en kompliment af första styrman, som -nedlåtande slog mig på axeln för mitt arbete med den sönderbrutna -klyfvarbommens fastande, medelst talja, vid ankarspelets cylinder. - --- "You will be a good sailor with the time", yttrade han småleende och -tillade "What's your shipsname my boy?" - --- "Makefast" -- svarade jag utan tvekan. - --- "Allright -- nu kan ni gå och beslå skyskrapan ordentligare." - -Styrmannen vände sig om på klacken. - --- Grymme man tänkte jag. Otack är världens lön. Jag hade försökt -utmärka mig och nu skulle jag högst upp i riggen på stormasten. Vid -skenet af en blixt såg jag negern och irländaren hånfullt grina. -Förstod ej då att uppdraget var ett sorts "mention honorable." Alla -möjliga former har också afunden! - -Frånräknadt det tunga arbetet och myckna bråket för storm och oväder, -så hade vi en värklig bondtur. På par veckor hade vi hunnit till -Marockos latituder. Stjärnkonstellationerna började undergå förändring. - -Såväl haf som himmel blånade mer och mer. Vädret blef alt vackrare och -luften ljummare. Solen hettade under det att månen underbart skönt -strålade rakt öfver hjässan, uti Orion. - -Tiotal dygn drifva vi endast sakta framåt för passaden med alla segel -uppe, eller råka vi skoftals ut för fullständig stiltje. - -Förste styrmannen är outtröttlig i att upphitta alla slag af -remontarbeten. I nödfall tvinnas garn, tjäras pytsar och målas. Oaktadt -hans bemödande att skaffa sysselsättning kommer besättningen i gräl -under lediga stunder. Alla människors gemensamma broderskap är ännu ej -i faggorna. Icke stort att undra öfver då landsmän ju gräla sinsemellan -och blodsförvandter icke vilja trifvas tillsammans. - -Kaptenen hade emellertid upptäkt, att jag fått litet skola, förstod mig -på att räkna, skrifva rent och till och med hjälpligt sköta sextanten. - -Mina dagar blefvo nu lättare och lättare, och en kväll blef jag af -andre styrman bjuden till messen på namnsdagsgrogg och claret. - -Detta var för mycket för negern, malajen och irländaren. Äfven -svenskarne sågo sura ut. En natt blef jag öfverfallen, men förste -styrmannen och den präktige unge norrmannen Johannes Meyer kommo i tid -till bistånd. Negerns knif hade redan rispat upp en af mina rockärmar. - -En annan gång råkade andre styrman i envig med en matros och då jag -ilade till hjälp fick jag plötsligt bakifrån ett slag med en spake, så -att jag döfvad föll ned på skansluckan. - -Provianten var skämd, "bisketten" begynte "lefva" och vattnet smakade -äckligt, knorret steg stund från stund. - -Herran vete hvad det blifvit af oss, om icke vi igen blifvit undfägnade -med en storm, hvilken visserligen till en början dref oss ur kursen, -men sedan vände om till vår fördel, och för fulla babordshalsar fingo -vi en vacker, solig morgon Afrikas höga kust i sikte ungefär vid 17 -Greenwich longitud och 30 Sydlig latitud. - -Vi kryssade nu några dagar upp mot Port Nolloth, hvars skimrande -kopparrika bärg redan lyste i fjärran. Dock "Hast Du mir gesehen!" -En ihärdig frisk kultje blåste emot, och då lasten till Nolloth var -obetydlig, beslöt kaptenen vända om och styra kosan på Goda Hopps -udden. Hvilken angenäm färd var det ej! En ren lustfärd långsmed -Afrikas här och hvar synliga kuster. - -Nattetid lyste hafvet med fosforglans vida ikring. Infusorierna bildade -emellanåt långa slingrande eldrep. Om dagen seglade nätta, vackert -färgade musslor sirligt förbi oss. - -Oräkneliga skaror nyfikna tumlare-delfiner kommo rusande genom vågen -långt ifrån. Flygfisk-svärmar flögo upp, skrämda af bruset kring -skeppsbogen. - -Vildändernas falanger sågos högt uppe i skyn och snåla kapdufvor och -andra hafsfåglar kretsa oafbrutet öfver kölvattnet, i hvilket ett par -unga hajar uppehålla sig. - -En dag visade sig på afstånd hvalar och slutligen fingo vi njuta af -anblicken utaf den majestätiska albatrossen. - -The Captain förströdde sig med att skjuta på dem. Mig skulle detta ej -varit i smaken om jag äfven bommat mindre ofta än han! - -Under hela oceanresan hade vi på sin höjd fått sikte på 3 ā 4 stycken -seglare, ehuru väl 100,000 hvarje stund plöja hafvet, nu syntes de -däremot hvarje dag. En kväll kort efter mörkrets inbrott signalerade -utkiken "Light under portbaw" och vi blefvo i tillfälle betrakta en af -Sir Donald Currie & C:is ståtliga första klass passagerarebåtar -- jag -tror det var Hawarden Castle -- som rikt eklärerad ilade förbi oss. -Sådana fartyg ha en större farhastighet än våra bantåg. - -Följande dag passerade vi ett stort fregattskepp, kommande från Java, -och vår besättning, som upptäkte några fruntimmersparasoller på -akterdäck, kom i formlig extas, hurrade, "cheerade" och viftade med -hattar och dukar. Cherchez la femme! -- Fören stöter emot Cape Towns -dockkaj. Oceanen är åter lyckligt öfverseglad -- huru oändlig den än -är, hvilka hemligheter den än gömmer i sitt ofantliga djup, -- vare -sig lämningarna efter den försvunna civiliserade världsdelen Atalanta -eller hiskliga blötdjur och pansarvidunder, ja fast själfvaste stora -sjöormen, ett står fast: det är med klappande hjärta man hoppar i land -på Afrikas jord. Nyfikenheten har så spänt nerverna, att man tycker -flygsanden, som den starka blåsten för i ögon, öron och näsborrar, är -skönare att inandas än passadens härliga vindfläktar. Oceanen är ändå -bara vatten och fiskar, medan Afrika är jord, växter och varmblodiga -djur och människor. Att största delen människor äro svarta märker man -genast vid första ögonkastet. -- Farväl sjökamrater! Vill det väl -- -återse vi hvarandra i Port Elisabeth, ty dit skall Snowdrop om några -dagar ställa kosan -- och jag med. - - - - -III Kapitlet. - -Afrikas allmänna geografi. - - - För menige män och lärde, som ej bekymrat sig om Afrika. - Man bör ej marschera efter hvarandra likt kungarne - i Sköna Helena. - -Afrika ligger ungefär emellan 37 1/2° N. Lat. och 35° S. Lat. samt -45 3/4° Paris 50° Greenwich O. Long och 20° Paris 24 3/4° Greenwich V. -Long. - -Dess ytinnehåll är omkring en half miljon och par tiotusental -kvadratmil. Finlands areal är 6,000 kvadratmil med några hundratal -därtill. - -Afrikas största floder äro Nilen, Niger, Kongo, Zambesi och Orange -floden m.fl. Vårt land skulle icke inrymma någon af dem, knapt nog -europäiska Ryssland. Nilen är längst, Kongo vattenrikast och djupast. -Amason floden i Sydamerika är flodernas "Champion of the world", men -den är grund. - -Afrikas största sjöar äro Viktoria-Nyanza, Tanganika, Njassa, Tsad, -Bangweolo eller Bemba, nära hvars strand Livingstone dog. Vidare -N'gami, Meru, Albert Edvard och Albert Nyassa, Rudolfssjö, Mokarikari, -Estoscha, Leopoldsjön och andra Kongoflodens sjöar. - -Afrikas högsta bärg äro följande: Atlas i Marocko, Tar-So-Bero i -Sahara, Pellot och Kolima i Senegal, Kamerun, midtemot ön Fernando Po -i Guinea bukten, Erango i Hererodamara, Kapbärgen och Svartabärgen, -Storm och Drakbärgen mellan Boers republiker och Natal, Motopa i -Maschonaland, Bismarck, Zambo och Milundseka kring Zambesi och Schirvé -sjön, vidare Tata-Magongo i Loanda-Benguela, Mbonda i det inre -Lunda, Lokinga vid Bangweolo, Lomve västerom om Makualanden, Rubeho -i Usagara, Kilimandjaro och Kenia mellan Viktoria sjön och Indiska -ocean, Dem-Bekir i Bahr El Ghasel, samt Ruvenzori eller Mänbärgen bakom -Viktoria och Schweinfurthbärget i Vadelai vid öfre Nilen. Ändtligen -alplandet Habesch eller Abyssinien. De högsta bärgstopparne äro -ständigt snöbetäkta, äfven under ekvatorn. På den stora ön Madagaskar i -Indiska ocean, österom Mozambik kanalen, ligga höga bärg. - -Afrika är rikt på mineralier och metaller. - -Guld påträffas öfveralt, utom i Sahara och norrom denna öken. Mesta -guldet finnes vid Guineaviken och i det inre mellan ekvatorn och 30° -S. Lat. - -Silfver är en för Afrika icke häller främmande produkt. Transvaal har -flere silfvergrufvor. Boers länder äro rika på diamanter och stenkol. -Diamantfebern har skapat den ståtliga staden Kimberley midt i en -vidsträkt öken, där vatten sparsamt erhålles och lifsförnödenheterna -endast långväga ifrån. Marmor och porfyr förekomma såväl i norra som -södra Afrika. - -Koppar erhålles från flere ställen i öfverflöd, såsom vid Port Nolloth. -Kopparringar om armar och ben utgöra de afrikanska svarta fruntimrens -största förtjusning, medan de däremot äro jämförelsevis likgiltiga för -föremål af guld. - -Synnerligen söder om 5° S. Lat. är Afrika rikt på både järn, bly, zink, -salt m.m. Katanga lär vara ett värkligt Eldorado. - -Att Afrikas fauna och flora är mäktig, omväxlande och, där ej vatten -saknas, äfven utomordentligt rik vet hvar och en, men äfven i Sahara -och Kalahari ryter lejonet då det fäller giraffen, medan antiloper och -strutsar fly förfärade undan. - -Ehuru negrerna hushålla med elefanter sämre än vi med veden, finnas -dessa djurens kejsare ännu i talrika hjordar uti det inre, och var jag -i tillfälle att se en flock af dessa väldiga djur taga sig ett hafsbad -vid Cap Delgado, ej långt från Rovuma flodens mynning. Hvem kan -uppräkna de olika slagen af "nöt", jag menar här fyrfota med hofvar och -klöfvar försedda djur, af hvilka det formligen kokar i skogarne nedanom -Kongo ända till Boers stater. Märkligt nog påstår Stanley, att urskogen -emellan Aruvimi, en biflod till Kongo, samt sjön Albert var öde och -tom. - -Ehuru H.M. Stanley ovilkorligen är den djärfvaste och förste af -alla Afrikaresande, fruktar jag i all min ringhet att han misstagit -sig härvidlag. En stor expedition, som hans senaste, med en Maxims -kulspruta kan skrämma äfven en noshörning på flykten, för att ej nämna -små fåglar. - -Gnubockar, damaantiloper och flodhästar förekomma "en masse", men -ledsamt nog äfven hyenor, ormar, såsom den ilskna och giftiga -Pufferten, hvilka icke tvekar att förfölja och kasta sig på en ryttare. -Enfin de så att säga humoristiska, men elaka krokodilerna, hvilka jag -gärna lämnar, då jag haft så många obehag af såväl fyr- som tvåbenta -krokodiler. - -Det indiska hönset, som öfverflyttats till Afrika, har så förökat sig -på Mozambik kusten, att en höna säljes för ett pris motsvarande fem -penni vårt mynt. Inhemska afrikanska pärlhöns äro dyrare. Getter äro -Afrikas "pičce de résistance." - -Utan att uppehålla mig vid äckliga leddjur och crustaceer vill jag -vidare relatera något om de många, enligt våra begrepp underliga, -fast ofta välsmakande fiskar, hvilka simma i floder, sjöar och -längs kusterna. Här vimlar det af den spetsnosade Mölertsen och den -trubbnosade Springerten. Lax och forell, gädda och kolsvart aborre. -Gruntern, som vid fångande grymtar som en liten gris. Månfisken. Den -enorma Viktoriatrattan. Hornfiskar. Blånosen. Elektriska flundran. -Darrålen. Sandstocken, som är stor, alldeles genomskinlig och anses -ytterst delikat. Krithvita simpor. Den otäcka kattfisken, som med sina -palper hårdt griper om fiskarens fingrar eller vrist. Sandhundhajen -- -liten men elak. En oändlig serie -- lefvande dels i salt, dels i sött -vatten, samt ibland i båda. - -Dock nog nu om fiskar! - -Af deltagande för den redan tröttnande läsaren skall jag totalt förbise -gräshoppar, myror, moskitos, flugor och mångfaldig ohyra, af hvilken -man vid ett oförsiktigt valdt lägerställe bokstafligen blir öfversållad -och tvungen att förbittrad resa sig, färdig att begå "Hara-Kiri" blott -för att slippa den objudna invasionen; apor, roffåglar, marabustorkar -och papegojor återkommer jag törhända framdeles till. - -Men om små sångfåglar och svalor vill jag genast säga något. Då min -afsikt ingalunda är att göra boken lång, torr och dyr, tänker jag -slå två flugor i en smäll och berätta om ett par svalor, som åratal -bygt sitt näste under taket på verandan i Maschados hus i Mozambik. -M. fångade dem en dag och fäste ett sidenband om hvarderas hals med -påtrykt "Maschado Mozambik." - -Följande år ätervände den ena svalan, den andra torde de italienska -gaminerna stulit. Svalan bar ett gult band på hvilket jag läste "Uelzen -Deutschland." Svalan själf, stackare, hade vid dess förnyade infångande -dödats. - -En samling af små söta sångfåglar var jag i tillfälle att iakttaga -ombord å H.M. Sultanens af Tjangebars (Zansibars) ångare Barava, som -förde oss från Mozambik till Tjangebar. Uti en stor bur befunno sig -nämligen några hundra af dessa oskyldiga små kvittrare. De sändes af -en portugisisk dam i Tonga såsom gåfva åt någon förnämitet i Lisboa. -Hvilket oförmodadt och trefligt ressällskap. - -Tonga eller som jag tror de heta "sällskaps fåglar", små blågrå med -hvita bröst, sutto radade på pinnen vid och på hvarandra, 6 ā 8 man -högt. I det fria bo de i tusental tillhopa. En annan art är af större -kroppsstorlek. - -Kolibris, metallglänsande honingsugare, den högmodiga paradisfågeln -med sin orimligt långa nedhängande stjärt, bi- och flugfångare, -scharlakansfågeln, kägelsnabeln, starar och "man soll sich nicht -verblüffen lassen", en näktergal, som fick göra resan retur utan vidare -besvär än sitta på en pinne och spänna tarsen litet stramare vid någon -rullning af ångbåten. - -Men låtom oss nu öfvergå till växtvärlden. Främst i rangrullan står -otvifvelaktigt Dadelpalmen i norra Afrika jämte sina släktingar -Olje och Kokos palmerna i tropiken samt de lummiga Cykadéerna i -södra Afrika. Den som tycker om ananas (pine äpples) föraktar icke -kaktusarterna, likasom den egentliga kaktus hvilken ibland bildar -riktiga blomsterskogar och växer till ansenlig höjd. Ananas är en -alldeles låg planta af kaktus artadt utseende, men om den precis hör -till släktet vet jag ej. Harts afsöndrar den mycket. Jätte-baobab, -apbrödsträd, sykomorer, cypresser, ebenholz, mahogny, akacier, mulbär, -fikon, plommon, mpafu och pomerans m.fl. -- alla frodas de i Afrika -vare sig i norr eller söder, och i centrala delen af kontinenten -uppnå deras gelikar en storlek och prakt, hvarmed endast Kaliforniens -röda fura, de brasilianska träden och Parana samt Bermejo flodernas -skogs-distrikter i Grand Chaco försiktigt våga täfla. - -Det australiska gummi-feberträdet, som spirar upp och skjuter -himmelshögt öfveralt, där det planteras, finner man äfven här och skall -det väl såsom Sydamerikas eucalyptus engång i förening med dikning -och kanalisering göra slut på den farliga intermittenta febern. Hvad -nytta skulle ej våra bröstsjuka hafva af det vackra mangoträdets -terpentinhaltiga, välsmakande frukter! Och ej skulle vi lida hungersnöd -om bananas bara ville växa vilda hos oss som de göra i Afrika. Bananas -äro världens kanske nyttigaste frukter; efter dem komma apelsin och -citron, också de infödda afrikanska medborgare. - -Detta kan man ej säga om tebusken, medan däremot anses Nubiens kaffe -för det bästa i världen. Java kaffeträd, cacao och indiskt te äro -numera äfven acklimatiserade t.ex. i Natal och trifvas utmärkt. Det -samma är förhållande med riset, hvilket redan utgör hufvudfödan för -"niggrarne" längs hela Mozambik kanalen. - -I södra och norra Afrika finna vi alla, äfven i Europa använda -sädesslag och i Cap till och med råg. Specielt afrikanska äro väl -negerkornet Durrah, som är så gifvande, att man erhållit 3357 kornet -af ett ax; vidare flere afrikanska hveteslag. Påminna vi oss sedan -pistozza, manihok, söta batater och tomater m.m. så ser man hvad Afrika -kan bjuda uppå. - -Till det angenämaste af alt hvad Afrika likväl har att erbjuda måste vi -räkna dess härliga, i alla färger prunkande, välluktande blomster. - -Blodtörstig tyrann och vekaste ungmö skulle säkert stanna lika -förhäxade som jag vid den anblick en liten undangömd fläck, -en strandäng vid en biflod till den mellan Grahamstown och -Kingwilliamstown rinnande Stora Fiskfloden företedde, då jag påträffade -densamma. Ängen hade engång varit upplöjd och var det väl därför som -tusentals blomsorter radat sig, sida vid sida, så tätt att man ej "såg -ängen för bara blommor." Hvilken arom i luften. Outsägligt! - -Buffon hade bort beskrifva och Lichtenstein räkna upp de olika -arterna i alla deras olika schatteringar, från glödande eldrödt till -ljusblått och blekhvitt. -- Och när man sedan skådar hela byggnader -öfverskyggade, beprydda med mängden af dessa naturens fintmäjslade, -doftande ornamenteringar -- --! - -Traditionen förmäler att Afrikas älsta urinnevånare härstamma från en -af Gubben Noaks söner. Dennes efterkommande utgrenade sig sedermera -i flere olika stammar, hvilka genom kroasering med andra raser gåfvo -upphof åt de sinsemellan olika folkslag, som vid tiden för historiens -början påträffas i denna världsdel. Sedermera inträffade här, likasom -annorstädes, stora folkvandringar. Anledningen till dessa voro, säga -historikerna, kannibalism, månggifte och slafveri plus roflystnad. -Riken sammanstörtade och andra upprättades. Omkring Niger-floden -sträkte sig det stora Kanemväldet ut öfver Sahara. På 1600-talet -omfattade Stor-Mokoko kongolanden. En viss Anzico (= chimpans) -torde grundlagt detta välde. - -Vid 1700 talet, och redan förut, existerade det mäktiga Monomatapa med -hufvudstaden Kitiva, hvars inflytande sträkte sig från Zambesi i söder -och västerut bortom Njassa sjön till Musiatunja vattenfall vid öfre -Zambesi. De af Mauch 1871 upptäkta Zimboboes, Solukutas m.fl. ruiner -härröra från detta välde, såvida de ej räkna sina anor från Ophir, -i Salomos tid, eller än längre tillbaka i tiden, från det i hafvet -sjunkna landet emellan Mozambik och Ceylon, af hvilket Madagaskar anses -utgöra en kvarlefva. - -I det inre utbredde sig Muati-Morapus eller Moluais höfdingadöme från -Bangwelo ända bort till Kongo och Nilen. - -I dessa näjder finnas nu de obetydligt kända Lunda staterna. - -Det säregna med Morapuska riket var, att en kvinna kallad Lukokisha -hade första ordet och hennes ā la oraklet i Delfi gifna bud måste -konungen, Muati, hörsamma. Därjämte fans en senat benämd Kilulu. -Ett halft dussin "kilulu" voro ministrar, bland dem: kocken och -skarprättaren. öfriga kilulus voro guvernörer och ceremonimästare. -Efter Kanems fall bildades med Timbuktu som hufvudort ett stort -muhamedanskt välde. Från trakten af Viktoria Nyassa eller Ukerewe-sjön -utträngdes innevånarne af det ljusa blandningsfolket gallas. - -Ungefär från länderna kring floden Kassais utflöde i Kongo bröt år 1500 -Afrikas Napoleon, den fruktade kejsar Zimbu (= lejon), i spetsen för -sitt Djagafolk. Han framtågade ända till Kaplandets gränser i söder och -till indiska Oceanen i närheten af Sabaflodens mynne i öster. - -Till och med den portugisiska gamla staden Mozambik vågade han anfalla. -Mazimbus enka Matsussa eller Tin-bana-dumba fortsatte eröfringarna. -Matsussa eller Tin-bana-dumba N:o II for fram ännu vildare och utbredde -skräck i alla riktningar. - -Djagafolket var kraftfullt men grymt och blodtörstigt. Deras plägseder -voro sudlade med den värsta vantro, utan rediga moraliska begrepp vare -sig i ett eller annat. Barnamord hörde till religionsbruken. - -Inom tidens lopp blefvo dock sederna bättre och mildare, så att Mutata -Kasangi-Polanka till och med lät döpa sig och sin familj, jämte det han -bistod portugiserne mot den vilda negerdrottningen Anna Singa. - -I slutet af 1600 talet splittrade sig den afrikanska "Stor-Moguls" rike -för inre oroligheter, engelsmäns och portugisers påträngningar. - -För närvarande finnas visserligen större riken i Afrika, men icke -efter den skala, uti hvilken Kanem, Morapu, Zimbus eller Monomatapa -voro tilltagna. Större delen äro mindre höfdingadömen, i besittning af -obetydliga områden. Däraf oafbrutna talrika krig, mest för slafhandelns -skull. - -Som man vet, hafva -- utom den Fria Kongostaten och de i norden belägna -Marokko, Egypten och Abbyssinien -- Tyskland, England och Frankrike -nominelt beslagtagit all ledig mark, den icke portugiserne förut -besatt. - -Mahdins dunkla och prekära rike må vi här lämna åsido. - -Den enda ras, som på senare tider och kanske ännu i framtiden -sätter ett hårdt motstånd mot européns inträngande, är kafferrasen -i Sydöstra-afrika eller de egentliga Zulus. Deras ryktbara furstar -hafva gifvit engelsmän, boers och portugiser ofantligt bråk och -bekymmer. Kafferns starka familjekänsla gör, att några hundratusen, -ja tiotusental äro färdiga att bilda en nation, medan de talrika -hottentotterna icke tyckas hafva begrepp om nationalitetskänsla, -(solidaritetskänsla!) -- Detta oafsedt sitt vackra och rika språk. -"Slagen till slant" passade åt hottentotten till ordspråk. Kaffern går -däremot omkring och rufvar huru han skall kunna hämnas inkräktaren af -hans jord. Det är den svarte indianen. Den svarta demimonde världen -i kolonialstäderna räknar äfven 10 hottentottskor på en kafferska. -Utom hottentottskan och Tete-Kafir är bland Afrikas otaliga dialekter -Hainbundoabantu och Kisuabili språket vid Zansibarkusten de mest -framstående. - -Buschmännen förefalla apmässiga och utgöra, måhända, Darwins saknade -mellanlänk. - -Den som är hugad blifva afrikakännare har nuförtiden ett rikt material -i Mungo Parks, Livingstones, Camerons, Burtons, Barths, Spekes, Ch. -Andersons, Schweinfurths, Manch's, Galtons, Du Chaillus, Pogges, -Nachtigals, Serpa Pintos, Bakers, De svenske officerarnes "Tre år i -Kongo" --, ett utmärkt arbete --, vidare H.M. Stanleys, Emins, Triviers -m.fl. utgifna resebeskrifningar och vetenskapliga afhandlingar. - - - - -IV Kapitlet. - -Kap-kolonin. - - - Sydafrikas hufvudstad. Nationalparken Knysna. Olika sätt att resa, - gratis eller efter två guldfuchsar. Skilnaden emellan en - Hottentottska och en Kaffer. Zigenare af högre rangklass. - Landsortsstäder m.m. - - Senare hälften af september 1890. - -En neger i den för härvarande svarte arbetare traditionella dräkten, -hoc est i en stor säck, med hål utskurna för hufvud och armar, stod med -min sjömanskista på sitt ulliga, bara hufvud och mina öfriga effekter -framför sig på marken, färdig att fatta tag i dem och bära sakerna -hvarthän han än fick order af den hvite mannen. - -Ordern var ännu ej gifven, och detta ehuru redan väl en halftimme -förflutit sedan jag städslat karlen. - -Villrådig satte jag mig på en lös kvadersten, som af någon anledning -icke funnit användning vid de storartade, dels fullbordade, dels vidare -fortgående arbetena på förbättrande af Kapstadens hamn, hvilken är -öppen, synnerligen för vindar ifrån nordväst. - -Min svarte hajduk blängde en stund, hvarefter han varsamt placerade -kistan på kajen, satte sig uppå den och, med ett för en neger ovanligt -lugn, ur en liten säck framdrog en tennflaska, fyld med vatten, -ett par runda hvetebullar och en strut sandsocker, hvilket alt han -strax lät sig väl smaka. Vatten, hvetebröd och en dosis sandsocker -utgör negerarbetarnes i Kapkolonins hamnstäder hufvudsakliga föda. -I nattkvarteret, skjul där de i större och mindre skaror logera, -tillkommer emellanåt en skål kokt ris och vid "prasdnikar" en bit kött --- sak samma efter hvilket slags djur... - -Särdeles sparsamma förstå de svarte arbetarne att inom 5 ā 6 månader -hopbringa en icke obetydlig summa, med hvilken de sedan tillhandla -sig lämpliga bytesartiklar, för att i sina ofta aflägset belägna byar -köpa sig nya hustrur m.m. Ju flere kvinnor en sådan man eger, dess -ljusare ser han framtiden an -- motsatt mot oss. -- Nålpenningar till -toaletter komma ej ifråga och medan mannen arbetar i hamnen, så bruka -hustrurna jorden och förkofra boskapen. En dag synes karlen ej mer -vid anmälningstiden å kontoret. Själf välbärgad negerbonde, sänder -han en fattig kusin i stället! Aldrig vistas han i staden längre -tid än halfva året. Ofvansagda gäller förnämligast kafferstammen. -Hottentotterne, massan af arbetarne i hufvudstaden Cape Town och i -småstäderna, äro jämförelsevis lättsinniga och vårdslösa. - -Några regndroppar föllo. Jag blickade upp förvånad. Det regnar -jämförelsevis sällan i denna västliga zon af Kapkolonin. Så hade jag -hört och läst. Solen glänste ännu emot "Tafel-Table" eller på svenska -Bordbärgets sluttningar, medan kring Lejonhufvudet och Djäfvulspiggen -mörka lager af moln hade hopats. Själfva staden, där den utsträkte sig -på slätten från bärgets fot till hafsstranden, låg i en egendomlig -belysning. På en stadsdel föll ett stridt regn, en annan träffades af -tre ā fyra grant skimrande regnbågar, under det att några delar åter -lågo i solljuset. - -öfver hafvet och den i fjärran liggande ön med fyrbåken, dårhuset och -de spetälskas hospital -- Robben Island -- stiga äfven molnmassor. -Vinden, som hittils hven och pep, dånar om öronen. Åskan mullrar med -ett hotande flerfaldigt eko och mellan bärgsspetsarne ljunga oräkneliga -blixtar. - -En god regnrock är det första en afrikaresande bör vara försedd med, -men min oljekavaj hade blifvit bortstulen ombord å Snowdrop, jag -misstänker af malajen, och som regnet här denna årstid, på våren -- i -september -- faller i värkliga floder, så hade jag själsnärvaro nog att -rusa åstad i riktning af en mindre kaffeserveringslokal, i detsamma jag -gaf negern ett tecken att följa mig i hälarne. - -Från denna kaffe "schopp" begynte sedan min rastlösa 8 månaders -hemfärd. Hvilken färd! Hunger, törst och sjukdom, nödtvungna krokar och -uppehåll; till sjös och till lands, längs kusten och igenom det inre, -per järnväg, fartyg och, jag höll nästan på att skrifva -- luftballong, -med hästar, bufflar och mula eller "en footback"; ensam med blott -stafven i hand och påsen på ryggen eller beväpnad till tänderna, men -äfven uppfyld af muntra episoder, ljufva minnen af en skön natur och -hjärtegoda människor, samt emellanåt trefligt ressällskap. - -"Die Todten reiten schnell" tänkte jag med Schiller under min ridt fyra -år tidigare genom Pampan i Argentina, nu tänker jag "En vivant il faut -se dépécher aussi tout de mčme." - -Negern tände på sin pipa och jag min sista finska cigarr -- en -Borgströmsk Diana! Det var ett litet enkelt matserveringsställe, -antagligen för sjömän och arbetare. -- Inredt på engelskt sätt med -reminiscenser af gammal holländsk smak. "The old Dutsch" har i dag -som är mycket af sin prägel stämplad på den annars splittermodernt -inrättade och "gåpående" Kapkolonin. - -Själfva Kapstaden med sina platta tak och breda rätvinkliga gator, sin -docka och tusen fot i hafvet utbygda vågbrytare, samt sina monumentala -publika och många dyrbara privathus fin de sičcle, med de uråldriga -gammal-holländska byggnaderna spridda ibland sig, och de egendomliga -bärgen i fonden -- själfva Kap-staden ter sig högst besynnerlig, -oförklarad. Omedvetet insmugglar sig i tanken Almqvist's ord: "höga som -kommande tider, dystra som de förgångna." - -Refrängen lyder helt simpelt i våra vulgära dagar: Ett sorgespel har -det varit, en varieté är det, komedi blir det. Féeriet skall för alltid -varda en fatamorgana. Hvarför afklipper ej Nornan "det hela som är -ingenting?" - --- "Hvarför, o hvarför fick jag ej bli kvar"... hörde jag en röst -gnola på god svenska i rummet bredvid. Tankspridd hade jag uttalat -Kiellands pessimistiska fras halfhögt, hvilket uppsnappats af personen -i fråga. -- "I Arkadien" -- tillade jag glädtigt. Så hastigt förändrar -man sinnesstämning, då oförmodadt hemlandstoner ljuda i örat. Jag vet -ej hvarför, men finska språket gör, långt från fosterjorden, ett ännu -varmare intryck. - -Tilläggas bör dock att ifall man någonstädes i Afrika t.ex. skulle råka -på någon af de gamla Helsingfors vännerna så nog skulle väl Finlands -svenska ljuda "varmast." - -Finsk svenska fick jag nog sedermera höra, men ej från de gamla -gossarnes läppar, hvilket mycket förtog intrycket. -- Den jag råkade på -i kaffeboden var nu bara en svensk, bra och präktig karl föröfrigt och -Anderson hette han -- icke Petterson. Angenämt i alla händelser att ej -mera vara ensam i Afrika, med en i säck kostymerad nigger. Hälst hade -jag antagligen suttit i Svenska teatern i vår hufvudstad och hört vår -egen svenska från scenen i stället för att nu höra på glade Andersons -sånger om Värmlandsmö och hans vådliga äfventyr i Sinkapur och Kanguun --- i närheten af, låt vara -- Goda Hoppsudden. - -Tacka Gud måste man i alla fall. A. kände Kap ut och in och det dröjde -ej lång tid innan äfven jag gjorde så, och dessutom slut på de fem -pund jag förtjänat å Snowdrop. Går det engång, så går det, och bär det -utför, så bär det! Jag formerade bekantskap med en finne Lz som, sedan -flere år bosatt i Kap och gift med en hotellvärds dotter därstädes, var -glad att få höra nyheter hemifrån och vänlig nog att hjälpa mig i väg -på min beramade tur omkring Zansibar. Ingen småsak förresten för en -"pank" herre och svårare att lyckas i, fruktar jag, än t.ex. att segla -till Hangö välförsedd, eller rida på velociped från H:fors till Borgå -midsommartid och skida tillbaka till julhälgen -- men sport, är sport --- när det kostar mycket penningar. - -Den förnämsta gatan i Kapstaden är Adderley Street, alias Heerengracht. -på vänster hand -- efter som jag kom in på gatan -- visade sig -bangården, Standardbankens hus, den säkraste af alla afrikanska banker, -af hvilka Union och Africanbank instälde sina betalningar innan jag -ännu hunnit till Natal, vidare, högre upp, en gammal holländsk kyrka -med en säregen spira. Till höger magasin med spegelglas fönster, -butiker och kontor. - -En vacker gata stöter där till, St. Georgs gatan. Vi styra kosan utmed -den. Tidningsbyråer: Cape-Times, Annual argus' spedition, postkontoret, -klubblokaler och en vacker katedral upptäktes här. I Öster, mot bärgen -skådar man den engelska villastaden. Hvarje boning är omgifven af -en den mest inbjudande trollska, större eller mindre trädgård med -springbrunn och här och där utstälda statyetter -- af Venus, Psyke, -Terpsichore, Bismarck och drottning Victoria. - -Västerut ligga de urgamla holländska gatorna Loop, Burgh m.fl. I slutet -af Adderley Street befinner sig den magnifika Regeringsparken, midt -igenom hvilken en imponerande ekallé löper. Allén förefaller att vara -innevånarnes älsklingspromenad. - -I närheten af ingången till ekallén tronar Kap-parlamentets hus, -kanske det ståtligaste i staden, uppfördt af röda tegel med trappor och -pelare af cement eller en vacker, men något porös granit. - -Ej långt därifrån äro bibliotek och muséer uppförda midt emot den -Botaniska trädgården, på hvars motsatta sida Guvernörsresidenset -befinner sig -- en oregelbunden, ful gammalmodig byggnad. - -Kapregeringen är ganska själfständig, såsom alla Englands -kolonistyrelser. Genralguvernören Sir Henry Lochs var för ögonblicket -med svit och en skvadron husarer uppe i Betjuanaland. Premierministern -Mr Cecil Rhodes är kolonins rikaste diamantfältegare i Kimberley. -Ehuru af holländskt ursprung lär han vara både aktad och mäktig -på grund af framstående egenskaper. Han torde drömma om ett stort -sydafrikanskt förbund och torde vara en nagel i ögat för boers, liksom -för Natalkolonisterne. - -Garnisonen är tämligen stark, men förstärkes yttermera af den -"frivilliga armén", hvilken senare äfven fungerar som brandkår och till -och med besitter eget artilleri. Dessutom finnes en talrik öfver hela -kolonin spridd beriden polis eller gendarmeri. En afdelning af engelska -flottan ligger städse i Simons-bay, till hvilken vik ett skildt -järnvägsspår leder, till Kalkstation och Simonstown. Befästningar -uppföras öfver alt på höjderna. Huru gärna hade jag ej, påminnande mig -utsikten från Teneriffas pik, klifvit upp på Tafel eller Flata bärget -men i följd af hårda omständigheter och för att ej blifva längre på -vägen än lifvet skulle räcka begaf jag mig ombord å en af de ångbåtar -som trafikera Sydafrikas kuster. Några dagar därefter steg jag ånyo i -land vid den vilda, natursköna orten Knysna. - -I flerdubbla kedjor höja sig bärgen vid Knysna -- 23 1/4° Greenwich -Long. 34° S. Lat. -- alt högre och högre inåt landet. Nyligen har man -funnit guld i dem. - -De högsta, längst bort belägna, höljas af hvita dimmor, närmare kusten -te sig deras ryggar som gredelinblå, i zigzag gående strimmor och ännu -närmare resa de sig skogbeklädda gröna, slutligen har man strandens -höga sandreflar, silfver och guldglänsande i aftonsolens skimmer -öfver rödfärgadt haf. Det är ett färgspel utan like som jag förr ej -skådat, hvarken på Mont-blanc i Schveitz, när alptoppen hälsar ljusets -ursprung en klar, tidig morgonstund, eller i St. Vincents kraterhamn --- hvarken vid Goda Hoppsuddens himmelsstormande klippa eller på Kap -Agulhas romantiska, hafvet spetsen bjudande uddar; -- måhända dock ute -på ocean, då en laber bris färgar vågornas ryggar hvita, solen går upp -eller ned och månen blänker högt uppe, bland stjärnorna. - -En suck lättar bröstet huru ensam man än är -- och i Afrika. Huru än -öfvergifven, gjutes balsam i såradt hjärta, tröstas själen då den -gripes af den trollkraft som ligger i anblicken af en majestätisk -natur, döfvas af dess fridfulla, öfverlägsna härlighet. Hvad betyda de -högmodigaste lefvande män mot dessa döda toppar, hvad de mest smäktande -skönheter mot dessa i behagfulla kaskader uti oceanen nedspringande -skogsbäckar. Dödt! tanklöst! -- hvilka dumheter! Naturen lefver, icke -alltid stolt, misstänker jag, öfver vårt sätt att lefva, och tänker, -jag är öfvertygad därom -- ett strå hvassare än vi -- som väl ofta -tänka tokigt. - -Vi kryp och parasiter, som lyckats stjäla en gnista af Guds i Universum -nedlagda förnuft; vi tro på oss själfva och jubla vid genomborrandet -af en tunnel eller invigningen af ett operahus. Möjligen bra gjordt af -oss, men mycket ringa i bredd med Universalandens värk uti naturen. - -Blicka genom teleskopet eller uti mikroskopet och begrunda om du, o -människa, ur stånd att fatta sanningen. hvad stort är, eller hvad som -är litet, åtminstone begriper att du själf, o ve, blott är en stackas -narr, så länge du inbillar dig vara kronan på skapelsen. Men vi skola -ju skildra en afrikafärd och närmast nu -- Knysna. - -Knysna är en obetydlig ort "med en hamn som ligger midt på torra -landet", dit endast små fartyg kunna intränga; större få med ångan -uppehålla sig utanför, i öppna hafvet. Sedan man funnit guld i närheten -har rörelsen ökats och man funderar på att tillkalla ingeniören Coode -samt utnämna en hamnkapten. - -Det bärgiga skogsdistriktet till Juniondal och äfven Kuga -bärgsdistriktet, emellan tvänne åar, som flyta ut i Groote floden, har -af kapregeringen på sätt och vis exproprierats för att bilda en krono- -eller rättare nationalpark. I denna vilda och laglösa näjd är det -dock mer än blott ett "tuppfjät" emellan ett, med iakttagande af alla -vederbörliga former, uppsatt protokoll och ett "fait accompli". - -En poetisk redaktionssekreterare utaf akten lär till och med hafva -instuckit en paragraf, som förbjöd all skogsafvärkan och all jakt, -äfven på vilda djur --. - -Om af denna orsak eller med anledning af traktens otillgänglighet, -men Knysna distriktet är det enda återstående ställe i södra delen af -Kapkolonin, där elefanter påträffäs och lejonets rytande ännu någongång -enligt sägen höres. Att apor och stora ormar väl trifvas faller af sig -själft. På min vandring till Uitenhage råkade vi ut för argsinta apor --- af passabel storlek -- och hväsande ormar, men elefanter sågo vi -icke, ej häller hörde vi lejonets rytande. Det är sant -- en morgon -i daggryningen fingo vi se en strid emellan några väldiga myrbjörnar -och en panter eller leopard -- omöjligt att urskilja i den rådande -skymningen. - -En af björnarne blef på platsen till frukost åt panterkissan. Sedermera -hörde jag af norrmannen Engh, en vandrande elektrotekniker, att då -han för ett år sedan legat öfver natten hos några beridna regeringens -skogvakter i deras bostad i skogen, på vägen till Juniondal, fyra -elefanter, bland annat, med snablarne hade bortrykt det lilla husets -tak och varit nära att vräka omkull hela kojan. - -På sina ställen är skogen tät och genomflätad med slingerväxter och -spången igenväxt, så att man med de dolkformade knifvarne mäste bana -sig en väg. - -Ett tidsödande arbete, i hvilket man ej har större framgång än att -komma framåt ett par tiotal famnar i timmen, och dessutom obehagligt -för ormar och ohyran i löfvärket. - -Jo, jo, men -- nog reste man bekvämare förut i sin vagn längs Tölö -chaussén efter de lifliga guldskymlarne! - -Närmare Humansdorp blir det mindre backigt och skogen tar småningom -slut. - -Vågformade gräsmarker begynna och vid Hankey, där man färdas öfver -Groote floden, gör man bekantskap med en flik af den ryktbara -Karrosteppen, som, ökenlik 7 ā 8 månader, den återstående delen af året -är en saftig betesmark och vimlar af lif, två och fyrbent, behornadt -och kloförsedt. - -Slättlandet till Uitenhage öfverfares makligt i oxfora -- tio par -bufflar -- i sällskap med några ovanligt fryntlige boers, synnerligt -välvilliga när de upptäkt att man ej är "en fördömd rödnacke", vill -säga: engelsman. - -Ehuru alt engelskt numera har Öfvervälde i Kapkolonin, utgöra ännu i -dag boers majoriteten af den hvita befolkningen, i västra delen. Just i -dessa trakter begynna emellertid engelska element uppträda talrikare. -Äfven många judar och tyskar. - -Kafferrasen uttränger därjämte de härintill förekommande -hottentotterna. Kaffrer och hottentotter äro värkligen "Niggrar", men -mycket olika hvarandra, så till utseende som karaktär. - -Utom att hottentotterna äro mörka och i sina anletsdrag förete idealet -för negertypen, och kaffern åter har en markerad profil, med en -ljusbrun eller indianröd färgskiftning, skiljas de båda stammarne lätt -på deras fruntimmer. Kafferskorna få nämligen arbeta hårdt -- hårdare -än våra bondkvinnor -- åt sina män, som hysa inga anlag att ställas -under toffeln, medan hottentottskan har en godmodigare äkta hälft, -gärna latas och lägger på hullet, ibland öfverhöfvan så att man -bokstafligen -- baxnar. - -Jag har redan förut haft äran orda om skilnaden emellan en kaffer och -en hottentott. I allmänhet bör man icke tro att alla negrer likna -hvarandra som blåbär -- hvarken i afseende å svärta, profil eller -karaktär. De, negrerna, skilja sig på hudfärgen sinsemellan betydligt -mer än vi, hvita människor. Somalis äro ibland gula som kineser, -nubiern är svart som kol, sudanesen är icke mycket blekare, medan -zansibariten har s.a.s. en skiftning i grönt. Herrar kongoiter variera -ifrån den mörkaste natt till en "svagt rosenskimrande morgongryning"; -kaffern är brun och hottentotterna, koin-koin folket, mörka men ofta -nog värkliga "färggåtor" för hvilket de, så påstår man, särskildt hafva -sina fruntimmer att tacka. Hottentottskorna -- tertium non datur -- äro -mycket lätta på foten och dessutom altjämt i ett tillstånd som gör, att -ingen brist på ammor någonsin förefinnes inom deras landamären. - -Hottentotterna äro annars ett muntert och jovialiskt släkte, med anlag -för korpulens, hvilken hos det täcka könet emllanåt når skrämmande -proportioner, en sak som vi redan omnämt. När man nu ser strimmiga, -prickiga och skäckiga species, så nog blir man snart humoristiskt stämd -i hottentottskt sällskap. Tillägga vi slutligen att man ej sällan ser -albinos och dvärgar så måste det erkännas, att negrer mindre äro stöpta -i samma form än t.ex.: pedagoger och teologer af den hvita hudens olika -nyanser. Hottentotten är annars en slarf och kaffern en girigbuk. -Hottentotten böjer sig utan vidare för sin hvite herre och mumlar på -sin höjd: jag är slagen till slant, då däremot kaffern med hämdlystet -förakt gärna slår ihjäl främlingen, som inkräktat hans mark, och ännu -hällre enleverar dennes fru och döttrar. Några händelser som inträffade -under min vandring kunna omnämnas. En gammal missionärs ännu äldre äkta -hälft, en gumma på nära sjuttio, blef bortröfvad af en ung höfding, -som ville lysa öfver en sin medtäflare genom att skryta med en hvit -drottning. Efter mycket besvär fick man den gamla damen hem igen. En -annan gång gick det värre. Ett ungt nygift par hade just anländt från -Europa till Durban. Mannen satt vid arbetsbordet, medan hans unga fru -dukade upp kvällsvarden på verandan. Han hörde plötsligt ett buller, -rusade ut, men hans unga hustru var och blef totalt försvunnen. - -Stränga lagar råda i Kapkolonin. De svarte äro i de flesta -landsortsstäder förbjudna att röra sig på gatorna efter mörkrets -inbrott, och -- finner en kaffer ett rep, efter hvilket hänger en -främmande oxe, åsna eller häst, så blir han utan vidare kvitt åsnan, -men icke -- repet, om man nb. får tag i karlen. - -Uitenhage, tillika med Kapstaden, Graaf Reinet och King Williams -Town en af kolonins älsta städer, är belägen på sluttningen af -Winterbockbärgen och ter sig pittoreskt öfver den ned till Algoa -Bay flytande ån. Dutsch-styl var den rådande, men man påmindes om -engelsmännens herradöme genom regeringens stora värkstäder för -konstruerande af lokomotiv. Liksom i den par hundra engelska mil inåt -landet belägna Graaf Reinet ryska judar monopoliserat handeln med -strutsfjäder, hade samma folk af en annan nation här lagt vantarna på -tvätten af ull. - -Strutsfarmande och ullproduktion d.v.s. fårafvel är hufvudnäringen -utmed hela den vida Karrosteppen, begynnande härifrän ända bort till -Atlanten i väster. - -På den sydliga kustremsan odlas vinrankan och tobaksplantan, där ej -skog och vildmark taga lofven. - -Kapsherryn är billig och utmärkt god -- ocksä tämligen stark. - -Se, så där ja -- nu sitter man i en kupé och ilar till Port Elisabeth -med ett afrikanskt bantåg. - -Gräsbevuxna låga kullar utan annat tecken till skog än fruktträd och -eukalyptus kring farmarnes boningar. Några timmar och man uppnår -handelsstaden Port Elisabeth med dess kosmopolitiska fysionomi. - -Port Elisabeth är lika mycket Afrikas Liverpool, som Jyväskylä Finlands -metropol, törhända dock något mera. - -Några steg och man står på "Jetty Street" samt är om några Ögonblick -ute på vägbrytaren. En vänlig gammal herre lånar sin kikare. - -Riktigt -- där ute på den öppna redden gungar sakta den halflastade -"Snowdrop". Jag går upp på postkontoret. Väntar. Får ändtligen svar. -Tvä bref. - -"Långt från öga långt från hjärta." - -I brefven läser jag råd och förmaningar om huru man bör bete sig för -att bäst reda sig i Afrika. Mycket tacksam, men skulle hällre emottagit -hundra bref, utan en enda förmaning, men i stället fullskrifna af -nyheter hemifrån. - -Go'morron, go'morron! Nej så roligt! Snowdropkamraterna, de unga -vännerna Meyer och Sievertson skaka hand med mig. Vi voro tre stycken -där och endast Meyer hade ett pund i fickan, som den generöse gossen -genast stälde till vår gemensamma disposition. Vi sofde godt i hvar -sin säng i ett långt, snygt rum uti enkefru Lowes boardingshus. Andra -dagen åto vi duktigt, men blefvo till natten bortkörda af den grymma -enkefrun, då vi ej mera hade att betala kontant. Namnet gjorde intet -till saken, ty "Lowe" betyder ju kärlek. Döttrarna togo oss dock -vänligt i hand, beklagande vårt öde. - -Rädda för kapstädernas stränga polis logerade vi med våra saker ute i -det fria utanför staden, inbäddade i sandbanken vid hafsstranden. Månen -blickade vemodsfullt ned på oss. Sievertson snyftade, Meyer såg mycket -fundersam ut och jag -- var argare än en spindel. - -Följande morgon tog jag reda på landsmannen Martin Nyberg -- för -närvarande i Rangoon, i Asien. Ädelmodigt stod Nyberg oss bi. Han hade -god plats som uppsyningsman vid en kajbyggnad. - -Med Nybergs hjälp skaffade jag Meyer och Sievertson ombord på en norsk -skuta, som seglade till Port Natal, där de unga männen hade bekanta och -aflägsnare anförvandter. - -Det var med tårar i ögonen jag tog afsked af ynglingarne, och Meyer -tvang mig låna sitt fickur -- ett fickur som sedermera räddade mitt lif --- en tacksamhetsskuld som jag gärna ville återgälda Meyer hundrafalt -icke för att jag så ifrigt hänger vid lifshanken, men för att jag -sannerligen ej velat dö, fallen för en rofgirig kaffers käppslag -- och -kanske bli kokad till ragout efteråt, till en mer eller mindre smaklig -måltid åt hans fruar. - -Jag skall pröfva läsarens tålamod med en kort beskrifning öfver Port -Elisabeth, där jag vistades några dygn. - -Det märkligaste intresset samlar sig kring Market Square eller torget, -samt detta tidigt om morgonen. - - -En bråkdel, ehuru en mindre, af världens nästan alla nationer fyller då -den stora platsen med dess springbrunn i midten; det ganska prydliga -rådhuset på ena sidan och den parallelt med hafsstranden löpande -hufvudgatan Main-Street's ena ändpunkt på den andra. - -Main-Street är en ett par kilometer lång gata, med i början fina hus, -som ju längre man går desto mera urartar till en stinkande gränd med -usla negerruckel. - -Jag har aldrig haft äran besöka den famösa Nischni-Nowgorod marknaden, -men antager att salutorget i Port Elisabeth är en kopia däraf, om äfven -typerna äro andra och olika. Kineser fallera emellertid ingalunda. - -Kuriösa voro de med 25 ā 30 åsnor förspända landtmannavagnarna. Unga -indiska flickor sålde blommor och krimskrams. Hvad herrar ryssar, -som äro svaga för zigenerskor, skulle hafva njutit af anblicken utaf -dessa mjuka, vackra fruntimmer och hvilka förvisso i sitt hemland -innehade en högre rangklass än det därur utkörda zigenarfolket. Vanliga -indozigenartyper sågos också. Trasigt klädda, voro inderna dock -öfversållade med ofta dyrbara smycken. - -Men infödingen själf "massa nigger!" Jo, han var säkert ej frånvarande. -Tvärtom -- han var mycket talrikt representerad -- ifrån djupaste -ebenholz till skäraste ljusbrunt -- nästan som färgbrytningen på -Knysnabärgen. Dessutom albinos och en eller annan s.a.s. strimmig eller -prickig. - -Jo -- det är mig en lefnadslustig nationalitet den svarta. Visserligen -äro negrerna löjligt nervösa eller -- ha' de inga nerver alls. Huru -"dåm" pladdra och skrika, gestikulera och grina, i det deras ögon stå -ut som på en kräfta. Så farliga äro negrerna i det hela taget icke. -Godmodiga och äfven älskvärda -- riktiga svarta fransmän. In i landet -äta de visserligen upp hvarandra och hvem som hälst, men det är fel i -uppfostran. Annars är hottentottskan liderlig och kaffern hämdgirig. -Hottentotten håglös till ytterlighet, medan kaffern ofta är girigt snål -och listigt beräknande. Det hafva vi föröfrigt redan talat om ett par -gånger, men vår traktan är att grundligt påpeka olikheten mellan dessa -nationaliteter. - -Hvardera sorten super ohyggligt. Allt det där kan ju vid tillfälle slå -in på människor af hvad kulör som hälst och orättvist vore att icke -erkänna det negergentlemän t.ex. i Nord-Amerikas Förenta stater på -intet vis gifva efter hvita sådana. Ofta nog äro de mera hyfsade och -godhjärtade än snuskiga, endast money sökande Yankees. - -Vinkelrät emot stranden och Main-Street leda Drottning och Prinsesse -gatorna med deras af träd beskuggade, till hälften undandolda, i -villastyl uppförda hus bort till Fängelset och den vackra parken St. -George, hvilken något stel med springbrunnar och lawntennisplaner -frekventeras af la haute société och framvisar bilder ur high life. - -Den i Main-Streets andra ända befintliga Alfredsparken är af äldre -datum, har en treflig, gammal tysk trädgårdsmästare, lummiga träd, -vackra blomsterrabatter och utsikt öfver den låga sandiga stranden -och öppna hafvet. Alfredsparken -- namnet ett minne af hertigen af -Edinburghs besök på 60-talet -- syntes mig åter med sin kägelbana och -danspaviljong egnad åt folknöjen. Fann min förmodan korrekt, då jag vid -utgåendet mötte några engelska soldater i röda uniformer, arm i arm med -tjänstepigor -- svarta --. - -Åter och åter Brunnsparken och Hesperia i Tölö. Publiken visst en -annan, växtligheten yppigare men krogarna lika -- dyra. - -Jag hade genom M. Nybergs benägna protektion fått mat och logis -- -i ett lider -- på ett öfverfyldt boardningshus hos enkefru K:n, men -föredrog att tillbringa de lediga aftontimmarna hos M.N. själf. -En viss fasa för enkefruar hade fått makt med mig. M:rs K:n visade -sig visst mycket vänlig, men hade blott ett öga, var litet sned, -öfverdrifvet korpulent och talade med hes röst. Erhöll den fixa idén -att hennes enda öga hvilade på mig med ett egendomligt, svärmiskt -uttryck... Altså, jag lunkade uppför den branta Hennley road, upp till -M.N. Han bodde ganska nätt och njöt af en treflig utsikt. - -Fotografier af Helsingfors och Polisgevaldigerns berättelser af V. -Pettersson lägo på bordet framför soffan. - -Påminner mig att jag gaf M.N. ett medhaft exemplar af mina ungdoms -pennalster, utgifna under benämningen Skuggan, ett redaktionsfel, ty de -buro ursprungligen titeln -- I Skuggan -- reslektyr för mognare ungdom -till sommarferierna. - - - - -V Kapitlet. - -Utmed afrikansk postväg. - - - Tre landsortsstäder. Mundering. Statskalendern och Adolsboken. - Dagrar & skuggor. En afrikansk postiljon. Backfisch ā la kaffer. - Umpanajas sköna själ. Kaffernotiser. Tyska legionen från - krimkriget i Transkeilandet. Guldfält och "Den ledes" frestelser. - - Oktober 1890. - -"Tack skall ni ha, Martin Nyberg, och lef väl tils vi råkas" -- M.N. -viftade med näsduken till farväl åt sin landsman. - -Bantåget rusade i väg ibland gräsbevuxna, trädlösa kullar och det bar -af mot norr, bokstafligen vers l'inconnu. - -Med järnvägen kunde jag resa ända till Grahamstown. Därifrån tänkte -jag vandra mot Boers republiker och sedan vända i en halfbåge till St. -Johns river eller på Kafir Umsinvubu. Vid dessa exkursioner behöfver -man väl ej vara utrustad med vapen och förnödenheter i den skala man -är tvungen t.ex. vid expeditioner i Kongostatens inre, men icke kunde -jag därför skryta med att vara väl försedd. Vapen -- en gammal, rostig -Colts revolver af grof kaliber, ammunition -- 30 st. patroner. - -Proviant: ett engelskt pund nio shillings. En ny pipa, present af -Sievertson, med kort skaft och elfenbens munstycke. 2 god amerikansk -tobak. Den afrikanska tobakskulturen är stadd i tillväxt, men som den -nu serveras i kompakta rullar har den en frändskap med mahorkan ehuru -den visst är lenare att tugga. - -Öfriga förnödenheter: - -Ett st. stärkt ny hvit skjorta -- för något högtidligt ögonblick. - -3 st. ylleskjortor (Åbo, Juselius). - -3 st. yllekalsonger (H:fors, Kräki). - -2 par afrikanska mockasiner, för att icke krypdjur från marken skola -intränga och vålla en olidlig klåda. - -3 par af erfarne vandrare rekommenderade skor. - -En kompass. - -En god karta öfver Sydafrika (ännu i behåll). - -Inga strumpor. - -Inga näsdukar höll jag på att berätta, tvärtom jag var försedd med -femtio ā sextio stycken, röda med affigurerade clowner, englar och -elefanter i hvitt. Ytterligare: ett par långa band hvita, blå och röda -glaspärlor. Dessa artiklar skulle tjäna som betalning för mat eller -hvilket var det samma, till att ställa sig in hos negerhöfdingarnes -gemåler. - -Lektyr skall jag då alltid hafva med mig. På Pampan i Sydamerika hade -jag t.ex.: Statskalendern. Denna gång hade ödet fogat att jag utom -ett Konversationslexikon -- engelskt kafirskt -- tagit med mig den -s.k. Adelsboken. I händelse jag läst i den under de många ensamma -stunderna skulle jag bestämdt nu duga till Ridderskapets genealog -- -men jag duger icke --. Ursäkta att jag icke skäms för att tillägga att -ett engelskt nya testamente, skänkt af Fru Hedenström-Welin i London -och föga större till formatet, än att det väl inrymts i en större -västficka, medföljde på färden. - -Runebergs Fänrik Ståls sägner, Hertzbergs Kalevala och alla mina öfriga -saker hade kvarlämnats i M.N:s värd, i Port Elisabeth. - -Att jag har byxor och rock och bland de i filten inlindade sakerna -äfven en kort oljetröja, som skydd mot regn, förstås af sig själft. -Mycket behöfver man, med litet kommer man tillrätta. Med ännu mindre -till och med än det ofvan uppräknade, som den hulda läsarinnan snart -får erfara. Mina herrar där hemma, sänken edra anspråk! - -Då man befinner sig ensam, fjärran från fosterjorden, leka dess -förhållanden i hågen. Dagrar och skuggor framstå tydligare. Den s.k. -komparativa anatomin är icke min specialitet -- om jag alls har någon --- men att jämföra människotypen ute i världen med den i hemlandet har -oafbrutet sysselsatt mitt sinne och skall jag om förhållandena medgifva -i en skild liten bok nedlägga frukten af mina iakttagelser härutinnan. - -Bokens titel ljuder ungefär så här: - -En profryttares observationer. Författade med anledning af att den -artikel han gjorde uti var osäljbar, och då han hälst på något sätt -ville tillgodogöra principalens på profven bortkastade kapital. - -Utbjuder man en slik encyklopedi i bokhandeln, så ber jag att man -hvarken gråter eller skrattar, bara småler invärtes, eller knyter -näfven i fickan. - -Medan vi pladdrat ditt och datt hafva vi passerat Alice-dals junction -till Kimberley, en ort den jag uppriktigt sagdt aldrig besökt, ehuru -jag på några afrikanska föredrag i Studenthuset tog mig friheten därom -uttrycka mig något tvetydigt. I Grahamstown var jag däremot, och dit -komma vi i rappet. Att Kimberley för att vara midt i en afrikansk öken -är ett undervärk i sitt slag kvarstår dock som ett faktum. Kimberley är -fokus för diamantsökare och guldgräfvarestånden. Guld och synnerligen -diamanter är dagligt bröd, men det dagliga brödet däremot släpas långt -ifrån och är därför dyrt, ja fattas emellanåt alldeles. - -Då hos oss en kavaljer erbjuder sin sköna valet emellan ett guldarmband -eller diamant brosch, föredrager Kimberleys täcka kön blifva inviteradt -på ostsmörgås eller presenteradt med en portion biffstek avec potatis. - -Man må ej misskänna mig då jag utropar: Människorna äro nog de samma, -men förhållandena olika! - -"Grahamstown" ropar konduktören. - -Tåget fortsätter sin ilfärd ned mot kusten till Port Alfred, -Grahamstowns hamn -- en liten ort cirka 100 eng. mil från Port -Elisabeth. Staden själf ligger omtrent 100 eng. mil från Elisabeth och -50 d:o från kusten. - -Näst Kapstaden är den kolonins hemtrefnaste ort och dess situation i en -kitteldal bland Zuurbärgens grönskande långsamt stigande sluttningar, -med deras lummiga skogar här och där, ger den resande intrycket af -frid och ro. Häftiga vindar ega ej tillträde i Grahams dal och då -höjderna äro behagligt afrundade, utan alla skarpa spetsar, mullrar -åskan ej här så bedöfvande. Möjligen af detta skäl har Grahamstown -blifvit Sydafrikas Boston. Lärda sällskap, bibliotek, museer, sjukhus, -biskopen, högsta domstolen för ett vidsträkt distrikt, jämte styrelsen -för östra Kapkolonins beridna polis hafva gjort denna ort till sitt -rendez-vous. Vårt gamla Borgå påminner det om för mängden af i stadens -park på soffor sittande, med brillor utrustade, åldriga, pensionerade -kaptjänstemän och vidare genom sin fula kyrka. - -Att societén i Grahamstown såsom den i Fredrikshamn är un petit peu -pedantisk faller också i ögonen. Jag, som blott tänkte på naturen, -studier af vildar och stråten hemåt, skyndade mig till en svensk målare -Karl Anderson den jag blifvit hänvisad till. - -På vägen mötte jag ett långt ståtligt begrafningståg. Kistan drogs -af fyra med svart dok Öfverklädda hästar, och en kanon dragen af -sex hästar, medan ridande artillerister i frivilliga arméns granna -uniform på hvardera sidan, följde efter. Sedan en sorgklädd kvinna med -tvänne barn. En flock officerare, municipalitetet, de omtalda lärda -korporationerna o.s.v. Slutligen stadens samtliga hvita innevånare -- -åtminstone en stor del af dem, äfven min målarmästare. En otrolig mängd -negrer afslutade den effektfulla synen. - -Att en musikkår gick i spetsen glömde jag omnämna, men kan göra det -nu, med bifogande af en anmärkning, att så manstark kåren än var, -den musikaliska prestationen på långt när ej gick upp emot de så -kritiserade "frivilliga" jag i sista stunden lyckades snappa upp för -mitt föredrag i Brandkårshuset: Jorden rundt. - -Anderson bad mig hjälpa sig med tapetsering af en villa som låg vid -en magnifik fikus allé i stadens utkant. Efter några dagars klistring -fick jag en liten välbehöflig förstärkning till min klena reskassa, -samt goda råd och rekommendation till den kände, käcke postföraren Ben -Smith, en amerikansk neger från Sydkarolina. Ben Smith var en man af -min ålder och, vågar jag säga, äfven något så när af mitt skaplynne. - -Vid en flaska Hamburger öl -- pris 2 frcs -- blefvo vi såta vänner, -och då Ben Smith upptäkte att jag rest i Förenta staterna proponerade -han genast ett slags brorskål samt nämde mig därefter endast "käre -landsman" med ett ständigt appendix af: "Ett elände att måsta lefva -här, bland dessa fördömda niggrar. Ska' vi resa åter till Amerika?" - -Till Amerika reste vi ej, men till Kingstown i en bekvämt inredd -postvagn, förespänd med sex snöhvita lifliga hästar och åtföljd af -tvänne ridande polismän. Det var aftonen den 16 oktober 1890 under det -briljantaste månsken som vi kuskade åstad på den smala, rödaktiga men -ställvis ganska goda postvägen till King Williamstown. - -Först trafvade vi i väg igenom en skoglös vågig slätt, sedan blefvo -kullarnes sluttningar högre och brantare och någon morgon därpå -galopperade vi igenom en vild romantisk näjd. Vägen ringlade sig upp -och ned, gjorde tvära vändningar eller sträkte sig i rät linie längs -någon ås med afgrunder gapande på hvardera sidan. Solen strålade från -firmamentet men rundt omkring öfver höjderna vid horisonten voro täta -regnmolm lägrade. Åter och återigen fick man njuta af de underbara -färgbrytningar, de märkvärdiga skiftningar, de skuggor och dagrar dem -Afrikas sol -- och äfven dess måne -- förmå frambringa. - -Molnen stego och på engång sågo vi kanske ett hundratal af skimrande -regnbågar. Det var något det. - -Landskapet ändrar sig småningom. Marken är ej mera så oländig, men -ju närmare vi komma till Great Fish river, desto tätare blir skogen. -Plötsligt stanna vi, vid mörkrets inbrott. Vi skola byta om hästar. -Engång hade vi redan förut ömsat de svettiga, uttröttade kräken. - -Kaphästen tror jag öfverträffar vår inhemska finska uti ihärdighet, är -dessutom snabbare och vackrare. Engelskt fullblod lär väl ha sin del i -förtjänsten. - -Det är en undangömd plats af världen, den, där vi byta om hästar. -Omgifven af majs, hvetefält och doftande blomsterängar, beskuggad -af en gammal fruktträdgård, samt kringränd af urskogen, ligga vid -en i Fiskfloden utmynnande å farmens af murgrön, vinranka och -slingerblomster öfverväxta låga men hvitrappade och snygga bonings- och -uthus. - -Ben Smith, som här i posthuset brukade intaga sin varma måltid för -dygnet, inbjöd höggunstigast sin "landsman" att dela kakan. "Niggern" -eller skjutskarlen och de konvojerande poliserna fingo hålla till godo -ute på gården. - -Efter kvällsvarden hade vi en timmes rast och gingo ned till farmen vid -åstranden. - -Döm om min öfverraskning -- en öfverraskning hvilken sedermera blef -en vana. Farmaren och hans unga fru voro hyggligt folk, vackert folk, -bildadt folk, som hade fyra små söta barn och för 6 år sedan emigrerat -för att slippa förödmjukelser af en rik och högmodig släkt, däruppe i -"Old England". I deras sällskap skulle man godt hafva trifts i ett år. -Vår timma tog snart slut. Vi fingo en skön varm grogg -- toddy -- till -afsked och så bar det af igen igenom skogen, öfver stockar och stenar -och mot daggryningen rakt ned i Great Fish river -- af misstag. - -Ben Smith som insomnat ruskade om skjutsnegern, så att den skrämde -karlen darrade som ett asplöf. - --- "Fördömde svarte nigger, har du inte ögon i hufvudet", röt den -fruktansvärde postiljonen. - -Jag försökte förgäfves kväfva ett ljudligt skratt. Skjutskarlen var -nämligen en brun, ovanligt ljus kaffer, medan den värde mister Ben -glänste som ebenholz. - -Ursinnig blickade Ben på mig. Illistig var han och alls ej dum. - --- "Jaså, käre landsman skrattar åt mig!" utbrast han förtörnad och -innan jag hann svara ett ord hade den starke mannen skuffat mig ur -vagnen och kastat mitt i filten inlindade bagage efter mig. - -Följande ögonblick stod jag ensam på flodstranden. Mina öron uppfångade -ljudet af vagnen som körde ned på färjan och snart såg jag denna -öfverfara floden med mitt forna ressällskap ombord. - -Sådana förargelser har man i denna snöda värld för att man skrattar åt -någonting löjligt -- och huru mycket är ej löjligt, mer än löjligt! - -Det blef fullt dagsljus, men jag satt fortfarande vid färjstället -och stirrade melankoliskt öfver floden. Ett ögonblick funderade jag -att hala mig långsmed det utspända repet, men tanken på möjligheten -af krokodiler, ehuru sådana icke förekomma förrän i Natal, närmare -ekvatorn, och olust för att få filten genomdränkt af vattnet afhöll -mig från denna utväg. - -Rökande min pipa satt jag således, väntande på hvad komma skulle. -Plötsligt hördes glada röster och nästa minut såg jag huru tre unga -kafferflickor från 14 till 16 år... plaskade, plaskade lustigt... i -Fiskflodens strömmande vatten. - -Jag ropade med min mest inställsamma stämma, lyfte mitt bylte i höjden, -pekade på färjan och slet remmarne som omslöto filten loss. - -Flickorna simmade emellertid öfver utan att taga notis om mig. Ibland -vinkade de åt mig, skrattande, än med armarna, än med benen... - -Säker om framgång framdrog jag emellertid mina röda näsdukar, ifrigt -uppmanande flickorna att hala färjan öfver till mig. - -De unga svarta damerna, hvilka sanningen att säga icke hade mera på sig -än de haft det vid sin födsel, höllo rådplägning på den andra stranden. -Kort om godt, jag kom lyckligt öfver med en kostnad af 30 bomulls -näsdukar. Rörd af deras barnsliga glädje vaknade inom mig den vordne -finske gardesofficeren och jag öfverlämnade till dem äfven öfriga, i -min ego befintliga bytesartiklar fortsättande min route med blott tre -näsdukar och ett halsband på lager. Detta skulle jag icke hafva gjort -för intet. - -Efter en halftimmes vandring upphans jag af de muntra negertösarna, -som med lifligt minspel, alla möjliga åtbörder och under ett oerhördt -pladder syntes invitera mig till sin närbelägna by. - -Efter någon tvekan följde jag de unga kvinnorna. Vi veko af på en smal -spång, en genväg antager jag, men tråkig för den taggiga akacia, som -envisas att växa just vid vägkanten och kallas "Vänta-litet". - -Efter en marsch, kommo vi ut på en öppen plats, äfven den vid floden. -På en liten kulle reste sig ett dussin runda kafferhyddor. - -Kafferhyddan består af i marken instuckna bamburör eller af andra -trädslag gjorda stänger, hvilkas spetsar bindas ihop upptill. - -Väggarne täckas medelst ett dubbelt flätvärk af något slags styf, men -seg bast. Emellan flätvärket instoppas riskvistar och annat, hvilket -sedan beslås med ett sorts murbruk. - -Klimatet nödvändiggör inga rökhål i taket, som täckes af platanblad -eller i brist däraf med annat löfvärk. Maten kokas vanligen under ett -midt i smärre byar uppfördt täkt skjul, på fyra stänger. - -Kaffrernas föda består, utom det som skogen möjligen lämnar, utaf -getkött och surmjölk; hos de mera driftiga tillkommer majskakor. I -närheten af de hvitas kolonier och städer förstå de dock förse sig med -ett och hvarje, ej alltid på lagligt sätt. Bland annat äro de djärfva -och skickliga fårtjufvar. Den ridande polisen har ytterst svårt och -lyckas relativt sällan gripa erfarna fårtjufvar. Den ser väl kaffrerne -men aldrig fåren, hvilka i nödfall dödas och gräfvas ned -- ad interim. -Därvid täckes marken såväl med löf och torf, så att blott inöfvade och -goda hundar kunna uppspåra stället. - -Som man kan förstå är den beridna polisen och Kapkolonins kaffrer -svurna dödsfiender. Ingendera parten skonar den andra i obevakade -ögonblick, utan vittnen. Näst amerikanska och kanadensiska gränsvakter -mot indianerna hafva väl få män svårare tjänsteåligganden än Kaps -ridande polis. - -Förmögnare kaffrer ega äfven små boskapshjordar och hästar, höfdingar -större och "stora" höfdingar, konungar eller ättlingar efter sädana äro -i besittning af ett ansenligt antal nöt, får, svin, getter och hästar. -Föröfrigt fick jag ej så noga reda på den saken, om hjorden följde med -person eller personen höjdes genom det antal boskap han egde. Det kan -ju vara likgiltigt när nu några människor ska göra sig bättre än andra, -fast de ofta äro sämre. - -Det var första gången jag befann mig ensam bland svarta vildar -- ty så -måste jag väl nämna dem. Med indianer hade jag varit och -- tänkte jag --- den ena vilden som den andra. - -Flickorna förde mig raka vägen till den största kojan, utanför hvilken -en gammal kaffer satt på en något lappad och omfasonerad men värklig -f.d. äkta vienerstol. Ett lifligt meningsutbyte vidtog, mest med tecken -och åtbörder. Kaffren tilltalar mig på bruten engelska och antagligen -god kafir samt säger ungefår så här: - -"Mig vara Umpanaja -- vara en skön själ -- vara mycket duktig karl -- -Kings-Towns fina köpmän vara min vän -- Mig vara rik svart -- Du vara -fattig hvit -- Du vara god mot mina flickor -- Jag hjälpa dig -- men du -gifva mig de tre sista näsdukarna och bandet. Sedan du få Mifasi att -visa dig gena vägen till Kingstown -- Du kunna vara där om par dagar --- Du få af mig rekommendation." -- -- -- - -Det sista chockerade mig in i djupet af min själ, att behöfva en svarts -rekommendation till sina hvita bröder! Jag tackade, gaf bort näsdukarne -och halsbandet, erhöll en bit torkadt getkött, -- en stenhård -hvetebulle, den jag blötte i vatten -- gick sedan att säga farväl och -bocka för den imponerande Umpanaja -- "Du gå med flickan -- hon hafva -också en skön själ -- andra kafferherrar vara inte goda på hvita" -- -ifylde Umpanaja, i det han afskedade mig med en gest och icke utan en -snål blick på mitt, i min granna, brunröda filt insvepta bylte. - -Lätt om hjärtat men alls ej poetiskt stämd följde jag den vänliga -Mifasi tätt i spåren. Det är ingen småsak att följa kaffrerna, som gå -elastiskt som hade de gummisulor. En fullvuxen karl måste man följa -nästan i halft språng. Att springa i kapp med kaffrer är en galenskap. - -Mifasi kunde så många engelska ord att jag förstod, att hon förfrågade -sig om huruvida jag ej vore villig att taga henne till hustru. Hon -kunde, sade hon, baka bröd, bygga hyddor, mjölka getter, så majs, -tobak, kassava och manihok m.m. - -Jag låtsade underhandla ända tils vi tillryggalagt den 12 ā 15 -kilometer långa skogsspången och jag återsåg postvägen. I beklagande -ton yttrade jag nu: "full af beundran för hennes dygd, talanger, -skönhet och ungdom -- hon var knapt 14 år -- hade jag ledsamt nog -förmånen att hafva cirka femtio hustrur förut -- och hvita voro de -dessutom". - -Den stackars Mifasi kastade på mig en fasans blick och försvann i -blinken ur min åsyn. - -Kafferhöfdingar äro smickrade af en hvit måg, men får en stackars -kafferflicka ett oäkta barn af mulattyp säges hon ovilkorligen blifva -dödad af sina stamforvandter. - -När man betänker antalet "loafers" som guld och diamantfälten lockat -till Kap, kan man tänka sig den oreda och det elände de åstadkomma; -antagligen äro äfven de en af orsakerna till kafferstammens fientlighet -mot hvita. Förresten förstå kaffertösarna nog taga sig i akt. Mången -utlefvad hufvudstadsdam bar ej så fina själsinstinkter som den vilda -kafferflickan, och har hon äfven finare, så är damen ej så stolt, -synnerligen på ensliga skogsstigar... - -King-Williamstown är en stad på 10,000 inbyggare, de svarta -inberäknade, och har jämförelsevis ett engelskt utseende. - -Trött af vandringen och uthungrad traskade jag förbi några -vattenkvarnar och öfver den pittoreska bro, som är slagen öfver den -än pittoreskare Buffalo River, samt steg in vid första matställe på -Kidsons Yard -- Kings-Towns salutorg. -- Den vänliga värdinnan M:rs -Valentine Kukard bemötte mig väl, gaf mig nattlogis och tillrådde mig -besöka East London. - -Hos några därboende skandinaver kunde jag skaffa mig protektion för -inträde i den kår frivillige hvite, som skulle bilda gränsvakt mot det -oberoende Pondolandet, i hvilket krig utbrutit emellan konung Sicgaus -tvänne underhöfdingar, Umhlangasso och Manandu. - -Se där något för mig! Ett godt stycke väg hemåt på kronokonto, det var -lockande. För Kingstown och dess handel med Basutos intresserade jag -mig ej särdeles. - -Altså till East London att inandas hafsluft någon dag. - -Halfva vägen beslöt jag lunka till fots för att få en inblick uti någon -af de tyska kolonierna Frankfurt, Berlin eller Potsdam. Norrut från -Kingstown nära Alice ligger Lowedales ryktbara "institut" för kaffrer. -Nitiske missionärer och andre män försöka där uppfostra och bilda -kafferherrar, åtminstone att få kafferungdomen till tron på Kristus. - -East Londons hamn bildas af Buffalo flodens mynne. Sir John Coode, -den ryktbare engelske ingeniören, försöker förbättra denna hamn, -liksom han ledt arbetena i Kapstadens och andra Sydafrikanska städers. -Efter konferenser med den gode och hjärtlige kapten M:r, en dansk, -och svensken skomakaren C.V. Vahl, en gammal hedersgubbe med en -likadan gumma, och några andra, bland dem den glade perukmakaren Axel -Christensen, fick jag någorlunda klart för mig hvad jag hade att göra. -Afreste med en segelkutter ett stycke längs kusten, landsteg vid -Panmure, där jag träffade en för mig behöflig person. For därefter med -järnväg till Potsdam och gick sedan till fots öfver skoglösa, böljande -grässlätter till kolonin Berlin. - -Tyskarne i Kapkolonins östra del härstamma fån den tyska legion, som -för engelsk räkning deltog i krimkriget 1854. England, då i farten med -att kolonisera Kapkolonin, erbjöd legionen jord härstädes. - -Dessa vordna legoknektar, med barn och barnabarn, bilda nu -hufvudkontingenten af possessionatsfamiljerna från East London ända -till Elandsbärgen. "Herrskapena på landet, Kuopion takana". - -En eftermiddag stannade jag vid trappuppgången till den första -"herrgården" i Berlin. Då sakerna på ryggen tyngde och dagen varit -olidligt varm, hade jag blifvit både trött och svettig. Ingen människa -syntes till. Jag gick därför uppför trappstegen, kastade byltet af mig, -uttog patronerna ur revolvern för att icke ingifva misstankar om min -fräjd -- och vräkte mig ogeneradt på en träsoffa å verandan. - -Jag insomnade. Vaknar upp alldeles yr vid att man häftigt ruskar om -mig. -- Hör sådana uttryck som: Donnerwetter! Verdamter teufel! Ist -er verrückt geworden? I ett nu uppreste jag mig under tusen ursäkter. -Skildrade på tyska hvad jag ville och hvem jag var, samt bad om kvarter -för natten och mat. - -Blickande omkring såg jag mig omgifven af en mängd personer. Fruar, -"Gretchens" och småttingar med fingret i mun. Flere af fruarna -buro dibarn på armen eller hade det vid bröstet. Dessutom voro där -åtskilliga unga män af olika uppsyn. Ett par sprättar i höga gula -stöflar och ridpiska i handen. En profryttarlik figur och flere karlar -med bondaktigt skick. - -Ett mummel af ogillande och spefulla, ironiska yttranden hördes här -och hvar. Jag begynte känna mig på sju famnars vatten, då lyckligtvis -en äldre person af anständigt utseende trängde sig igenom hopen och -vänligt sporde af mig hvad jag önskade. - -Jag upprepade det redan sagda med tillägg, att jag hade tagit -värfning vid den och den skvadronen för tjänstgöring på Pondolandets -gräns. Jag viste nämligen, att kolonisterna hyste en viss oro för -att Pondooroligheterna skulle värka på deras grannkaffrer. -- "Oh -- -sehr gut -- ganz gut", svarade den gamle herrn. Så hastigt vänder -sig lyckans hjul. I fara att blifva sparkad nedför trappan, blef jag -oförhappandes bjuden med på kalaset -- firandet af en förlofning -emellan den gamle herrns dotter och den profryttarlika, långa figuren. - -Jag blef nästan fjäsad af de unga damerna, så kuslig jag än såg ut -efter marschen i hetta och dam. - -Jag begagnade svada och världserfarenhet samt utgöt mig specielt ā la -Othello till Desdemona för värdens blodunga dotter, som, fruktar jag, -snart såg upp till mig som till en af hjältarne i Niebelungen-Lied. - -Sprättarne voro de enda, som drogo sig undan och tjurades i ett hörn på -andra sidan den stora salen, medan fästmannen nervöst tummade om sin -tjocka urkedja och betraktade mig med ögon fylda af förbittring och -dödligt hat. Den stackarn hade blott haft kaffrernas fårstölder till -konversationsämne. - -En viss Heinrich Koch, f.d. officer, numera handlande i Berlin, erbjöd -mig kvarter för några dygn. K. hade kämpat mot Zuluernes siste konung, -Dinizulu, af engelsmännen internerad på St. Helena, där han, enligt -sägen, bebor några af Napoleons rum. Koch berättade, att Zuluerne voro -ett vildt men intelligent, fosterländskt och tappert folk. Han sade -sin åsikt vara, att de ännu i framtiden skulle låta höra af sig. Om -det vill illa, tillade han, så få vi upplefva en allmän kafferresning -med Zulus uti spetsen. Större delen af de från kafferinstituten -utdimissionerade hafva visat sig vara Zulus. Mycken stolthet känna -Zuluerne öfver att de dödat kejsar-prinsen, Napoleon III:es son. - -Då själfförtroende och tapperhet äro lika tilldragande som blind -egenkärlek, skuggräddsla och feghet motbjudande, anser jag... men --- vågar icke fullända meningen, då jag är en nutids finne och ingen -Zulukaffer... - -Om Finland talade vi länge med herr Koch, medan jag, så godt jag kunde, -bistod honom och hans fyra kafferpigor med en ny trädgårdsanläggning -kring huset. - -Kolonisterna bygga låga, men oftast ganska solida hus, med cementerade -grundvalar och tak af zinkplåt. Golfven beläggas med ett slags asfalt. -Klimatet erfordrar visst icke sådan grundlighet i byggnadssättet, men -det gör i stället de feberalstrande ångor, jätteråttor, ormar och -ohyra som luftstrecket, redan här, rikligen alstrar. Kapkolonin och -jämförelsevis äfven Natal äro dock bra nog fria från feber och de -skadliga utdunstningar de portugisiska kolonialprovinserna Delagoa Bay, -Zambesi och Mozambik lida utaf. - -Koch hjälpte mig välvilligt med kompletterande af min anspråkslösa -utrustning, och den 28 oktober 1890 skakade jag å bantåget till -Queenstown. - -Elandsbärgens utgreningar och stora Kej flodens vattensystem bilda -måleriska och fruktbara landskap, hvilka genom järnvägens utsträckning -till Aliwul North utvecklat sig uti odling och kultur samt förefalla -ganska tätt befolkade. Små städer, byar och farmer, utom infödingarnes -talrika kraaler, gifva omväxling åt de jämförelsevis skogfattiga -distrikten mot Stormbärgen, Tembu och Fingoland. Aliwul North, ett -hveteland, ligger vid Orange floden, men för att komma med tåget till -Blomfountein måste man fara den Elisabethska vägen öfver Craddock, -som har heta svafvelkällor, och De Aar -- den Kap-Kimberleyska vägens -Kaipiais. - -Jag stannade vid stationen Dohn nära den på Elandshöjderna befintliga -Stutterheim, också en af den tyska krimlegionens anläggningar. Gärna -hade jag rest till Imvani och besökt de nyupptäkta kollagren vid Indve; -ännu hällre hade jag velat se staden Queenstown med sin ryktbara -"hanglip", som skjuter öfver 7,000 fot i höjden, men allra hälst hade -jag begifvit mig till järnvägens slutpunkt i det inre, det uppåtgående -Aliwul North, hvarifrån man har regelbunden omnibusförbindelse till de -rika guldfälten Witwatersrand. - -Guld är muld -- ibland och för somliga människonaturer. Tänk så nära -möjligheten att gräfva eller röfva mig till en miljon -- ty hvardera -sättet användes där borta -- och ändå afstå därifrån. Idiot! Vänta, -förhasta eder icke i omdömet, medborgare! Blir man rik, kan det lätt -hända, att man blir feg, och det folk, som frös och svalt och segrade -tillika, var ej rikt -- men tappert var det. Alla stöpas ej som Gustaf -Wasa, Washington eller Bolivar, tre rika patrioter. Garibaldi var -fattig. - -Jag måtte vara en åsna -- detta tro nog äfven många där hemma. -- Att -hålla den gyllene kalfven fast från svansen och släppa tag -- drifven -af hemlängtan. I stället för att låta kpt/100 förvrida hufvudet på mig, -begynte hemlandssånger tona inom bröstet och jag påminte mig runan -i Kanteletar som säger: att man hällre dricker eget lands vatten ur -näfverrifvan än främmande lands öl ur krus. - -Jag afstod således från guldjäktandet till förmån för detsamma -värdigare individer. Måtte mina barn förakta det lika djupt, men dock -hålla så mycket af varan i förvar, att de ej blifva tvungna krypa i -stoftet för första bästa förgylda oxe; såsom jag, arme man, så ofta -fått lof göra det. - -Afstå från Witwatersrand tyktes mig ergo ej så svårt och det var ej -häller för att söka guld jag så gärna rest dit upp, utan endast för att -se om Mammons habitueer inne i Afrika besutto någon likhet med våra -egna -- "midt uti H:fors och rundtom K-p-o!" -- - - - - -VI Kapitlet. - -Solo äfventyr uti Fingo, Bomyan och Pondolanden. - - - En afrikansk varieté. Gamle Eljens måg-bekymmer. Natten på - stenen i floden. Vänligt bemötande af en åsna. Kapten H-ton och - "The old man" (icke Gladstone), Krig och fruntimmer. Skonerten - "Meta". - - November 1890. - -Svårt kändes det att skiljas från M:r L. D'Arcs kringvandrande -marionett & sångsällskap och isynnerhet från dess pianist Percival de -Croes. P.d.C. var typen för en duktig karl, fast han var så alt igenom -musikalisk. Sådana gossar är jag svag för. Tänkte ofrivilligt på Kösse, -Kalle och den store kapellmästarens lille son. - -Sällskapet befann sig på en turné i östra Kapkolonin, hade roliga -marionetter och söta hvita sujetter som drillade "Das ist die Liebe", -så att både "Gerda och Anna" fått lust att resa med dem -- med mig -naturligtvis icke, dels för mina underliga guldteorier och dels för -den äfventyrliga vandring jag nu påbörjade, längs södra stranden af en -biflod till Stora Kej floden, genom Fingoland hän till en liten stad, -där man hade tillfälle taga värfning till Pondoland och som bar det -prosaiska namnet "Butterworth". - -När jag låter tanken ila tillbaka och påminner mig denna en envis -finnes solovandring på parhundra engelska mil öfver Kej floden, -Butterworth, Roschee floden, Bomyans land och Umtata floden till -Umzinvubu eller St. Johns flodens mynne, skrattar jag för mig själf. -Nog är Gud de dårars förmyndare. Dum får man dock ej vara under en -sådan vandring, och en viss vän till mig, som anses vara en klok karl, -ehuru han är något oerfaren, skulle ovilkorligen behöft ett helt -reservkompani för att reda sig -- och ändå är det troligt att hvarken -han eller hans kompani med lifvet kommit undan; i lyckligaste fall med -helt skinn i behåll... - -Jag får lof att pusta och hämta andan, innan jag tager ut de följande, -hastiga stormstegen, några veckor å rad, i det närmaste utan vidare -raster än någon halt för att tända på pipan. - -Kvatlambabärgens utsprång och talrika smärre eller större floder, -hvilka här och där bilda små sjöar, göra naturen fager och tilltalande, -hvarvid det för Afrika egendomliga granna färgspelet i atmosfären jämte -solens skarpa reflex emot den mångartade jordytan förhöjer intrycket. - -Jag har emellertid redan förut ordat om denna Afrikas fägring, där -ej sterila öknar eller vattenbrist döda lifvet, ehuru äfven där, -synnerligen i bärgstrakter, en besynnerlig glans och underbara -formationer försätta nerverna i hittils okända vibrationer, medan -sinnet bäfvar under någonting hemlighetsfullt, ogenomträngligt... - -Jag kan t.ex. aldrig glömma, huru hemska, ofattliga ruinerna efter -gamla kulturbyggnader tedde sig, en månskensnatt med vind och mörka -strömoln, senare på hemresan, vid Saba floden, bakom Sandala i -Sofalalandet, på 20° S. Latitud. - -Jag utesluter från detta kapitel mera detaljerade naturbeskrifningar -och relaterar endast för eder er landsmans personliga öden under 18 ā -20 dygn. - -Icke närmelsevis så påpackad som en s.k. laukkurysse, tyngde likväl de -i filten inlindade effekterna mer än ryggen egentligen tålde vid, medan -revolvern och det af pianisten Percival de Croes skänkta gammalmodiga -enpipiga geväret ännu ökade bördan. Men man är piskad till att hafva -godt hufvud, starka armar och ben då och då här i lifvet. Harald -Appelbergs starka, men något varma sjömanspaltå vägde äfven, men var -ovärderlig om nätterna och ville jag äfven för "minnets" skull icke -lämna den ifrån mig. - -Med den stadiga hasselkäppen i hand gick vandringen dock för sig, längs -den med ån sig slingrande spången, men i taggiga buskager eller då -jag gjorde en krok för att undvika Fingo kaffrernes byar, ville jag -emellanåt förgås af trötthet, där jag i hettan stretade framåt på ömma -fotsulor. - -En dag gick jag förbi en farm, utbad mig, om också mot ersättning, -erhålla någon förplägning, men då jag var till fots -- boerskonvenansens -första fordran är att en hederlig karl bör uppträda till häst, bra -nog för många rackare -- då jag var till fots och icke talade den -gamla holländskan, blef jag snöpligen afvisad af en gammal fru och -hennes unga döttrar -- grymma kvinnor! Ett störtregn öfverraskade -mig kort därpå. Till natten fick jag dock logis på en annan enslig -farm, befolkad med humanare varelser. Vid affärden gaf man mig en -butelj kaffedricka och några smörgåsar till vägkost. - -På Bridebacks pittoreskt belägna kaffervärdshus & landthandel bemöttes -jag åter med sann gästfrihet af den unge M:ton och hans vackra hustru, -bildadt folk, som af något skäl -- M:tons familj ville ej låta de unga -gifta sig -- hade gifvit Bristol på båten och icke fruktade här i -utmarken skaffa sig sin existens genom handel med kaffrer. Deras lilla -son på 10 år var redan väl bevandrad i kaffrernes knep och konster. -Den ridande polisen besökte emellertid regelbundet stället, för all -säkerhets skull, och bäst var det, ty två hvita människor och ett barn -lämnade vind för våg skulle väl kaffrerna snart nog gjort "kaputt". - -I sista ögonblicket och utan att hafva förtärt en munsbit mat under -två dygn, mötte jag en lastvagn förspänd med fyra bufflar, hvilka med -viftande svansar, filosofisk tystnad och långsam gång sträfvade uppför -en med småskog bevuxen backe. Djuren fäste ej stort afseende vid den -smala vägen, utan drogo kärran sans soucis och sans cérémonies öfver -stockar och stenar i en viss, för mig mystisk riktning. Efter ett -ögonblicks eftertanke sprang jag tillbaka och häjdade djuren. Efter -ytterligare ett kortare betänkande upphäfde jag höga skri och hade -nöjet om några minuter erhålla svar. Kort därpå kommo två unga raska -hvita tösar -- tyska bondflickor -- andtrutna fram till vagnen. - -Jag förklarade mig och bifogade en ursäkt, för den händelse att jag -handlat orätt. -- "Nej för all del" -- genmälte den ena. -- "De elaka -kräken rymde ifrån oss där nere, medan vi sökte efter jordnötter". -Flickorna hette Rosa och Maria Eljens, döttrar till en gammal tysk -farmare, en af de sista åt detta håll. - -Efter mycket bråk fingo vi vagnen på vägen igen, och innan solen gått -ned satt den biltoge nordlänningen helt gemytligt i bästa rummet af -gamle Eljens lilla farm. - -Vid Eljens anblick återkom hågkomsten af gamle S.S. Svensson på -Argentinas Pampas i Tandil. Eljens lefnadslopp hade dock varit mindre -romantiskt. Han bodde här sedan 1875 -- i trakten af Komgha -- och hade -1855 med tyska legionen kommit till Afrika. - -Eljen och jag blefvo goda vänner -- sämre har jag haft hemma. -- Rik -var gubben icke, men försedde mig dock med proviant och gaf mig många -goda råd. - --- "Blif här och gift dig med en af mina flickor" -- brummade gubben. -"Fruntimmer äro så nyckfulla och här finnes ej hvita kavaljerer på -miltal. Fingos äro visserligen de hyggligaste och vänligaste af alla -kaffrer, men svarta mågar skulle jag likväl icke gärna se i huset". -Gubben runkade missnöjd på sitt hufvud, då jag genmälde, att jag hade -barn och redan var gift andra gången. - --- "Du har då kommit hit för diamanterna?" - --- "Nej -- endast för att genast återvända hem igen." - --- "Ah -- du reser för emigranter då?" - --- "Hm. Så ungefär" -- mumlade jag otydligt -- och lofvade sedan att -sända alla kraftige unge "Well looking" hvite män jag skulle komma -öfver till hans farm. Sedermera gaf jag äfven hans adress åt några unga -beridna poliser. - --- "Tack skall du ha. -- Inte alls dumt! Jag får väl tag i en hvit till -slut, och om han ej nöjer sig med den ena kan han gärna för mig taga -bägge flickorna. Det är väl ej så farligt här i landet; kristna kaffrer -ha ju ända till dussinet." - -Rosa och Maria hade tillagat en kraftig måltid på batater, äppelmos och -fårkött, och jag var nog falsk att i afskedets stund blinka med ögonen -och hviska: "Auf wiedersehen". - -Stora Fisk flodens öfverfart hade kostat mig alla mina röda näsdukar -och glaspärlor, och nu gälde det att komma öfver Stora Kej floden. -Spången ledde ned till ett bredt ställe af älfven, hvilken såväl ofvan -som nedan bildade forsar. En gördel af öfver vattnet synliga stenar -sträkte sig till den motsatta stranden, men afståndet mellan stenarne -var nog långt och vattenfåran väl djup. Efter stort besvär lyckades -jag likväl praktisera mig öfver några stenar och beslöt stanna öfver -natten på den tredje, som erbjöd tillräckligt rum för att sträcka ut -sig. Insvept i filten låg jag på rygg, med renseln under hufvudet samt -geväret vid sidan och blickade upp mot Orion. Försjunken i tankar att -denna stjärnkonstellation ungefär samtidigt betraktas äfven af andra -finska ögon i söder, såsom af mina i norr, insomnade jag vemodig i -hågen. - -Jag tror ej att man efter så många äfventyr och pröfningar kan skrämma -mig så lätt, men nog gick en kåre längs ryggen på mig, då jag vaknade i -daggryningen och såg en lång kaffer med de sedvanliga två käpparne -- -puukkon hos våra landsmän -- stuckna under ena armhålan, stå bredvid -mig fingrerande om mitt gamla muskedunder. Min kunskap i kafir var så -dålig, att jag, synnerligen i hastigheten, icke fann ett annat uttryck -än -- "Faza, Faza"... Kaffern vände på hufvudet och smålog. Faza -betyder vacker flicka; kaffern trodde väl mig vitsa och mena bössan! - -Kanske mannen var humorist, ty han grinade med sina hvita tänder, -knäpte på geväret och upprepade skrattande -- "Faza, Faza. Yes, -Yes!" Skämtsamma naturer förstå hvarandra värkligen snart. Den gamla -bössan med tillhörande femton patroner och -- vännen Meyers klocka -räddade mitt lif samt hjälpte mig öfver Kej floden, genom den långe -kafferräkeln, som tog dessa saker i pant för besväret. Man får betala -dyra färjpengar i Afrika -- åtminstone vid knepiga tillfällen! - -Floden Inhampuro eller Limpopo var då, så bred och djup den än är, -betydligt billigare, ty en byhöfdings första gemål rodde mig -egenhändigt öfver med sina "hjälphustrur" för presenten af min -värdelösa gamla frack. - -Sedan kaffern, hvars namn jag glömt, yttermera hjälpt mig med att -tömma resten af Eljenska matsäcken, visade han mig vägen genom några -skogsdungar till en väl trampad stig. Utsträckande armen i östlig -riktning sade han tämligen begripligt: "Butterworth", "Nquamqwa" och -försvann själf åt ett annat håll, iakttagande försiktigheten att hålla -ansiktet till en del vändt mot mig. - -Han gjorde måhända rätt däri, ty min högra hand slöt krampaktigt om -revolverkolfven. - -Förargad lunkade jag än genom täta skogsdungar än öfver blomsterprydda -ängder. Marken var kuperad. Trädslagen bestodo af vild valnöt, bok, -järn- och päronträd, men till största delen af det äfven i "Grand -Cliaco" förekommande s.k. "Yellowwood" (Podocarpus) samt Stinkträd -(Oreodaphne) -- ett sorts "teak". - -Jag drack, rökte och hvilade mig de heta middagstimmarna vid någon i -Kej floden flytande häck. - -Inspirerades här af en god idé, nämligen att vandra om nätterna, de -månljusa stunderna. - -Redan första natten fick jag ressällskap. Jag hörde nämligen någonting -galoppera efter mig och spände redan revolverhanen, då ett välbekant -läte underrättade mig om att förföljaren var en -- åsna. - -Åsnan hade grimma och en liten träsadel på ryggen. Djuret skubbade -halsen mot min arm och tillät mig utan krångel, efter att hafva blifvit -undfägnad med en bit maiskaka, att stiga i sadeln. - -Jag tänker det var första gången jag blef vänligt bemött af en åsna och -antagligen den sista. -- Åsnan var rask och kry och ehuru stigbyglar -felades lät jag den gärna galoppera så mycket den behagade. Inemot -soluppgången såg jag ett gärde af ståltråd omgifva mais-, hvete- -och tohakstäppor, och snart framskymtade äfven hvita byggnader, -en antediluviansk kvarn af gammal holländsk konstruktion och en -liten kyrka, lik Kirjola ladugård, med kors öfver takåsen. Får äran -presentera Butterworth, samlingspunkt för vakten mot Pondolandets -bistra höfdingar! Min åsnas ihärdiga "yahhande" lockade till oss några -andra betande åsnor och skrämde en flock tama strutsar och en fårskock -på flykten. Stor uppståndelse! - -Ett par beridna poliser kommo sprängande emot oss. - -Efter en kort förklaring omhändertogs åsnan af poliserna och jag blef -förd inför "el capitano". - -Sköna själar förstå fort hvarandra. M:r H:ton och jag blefvo snart -lierade. Jag framvisade min tjänsteförteckning och mina till engelska -och franska öfversatta rekommendationer af generalerna P. och S. Ett -bref från svensk-norska konsulatet i Port Elisabeth samt ett annat från -kapten S:son gjorde ocksä sitt till. Erhöll ögonblicklig anställning -som skrifvare, korpral och närmaste man efter kapten H:ton själf. - -Med hvilken min af öfverlägsen nedlåtenhet mönstrade jag ej följande -dag de två poliserna, som dagen förut gripit mig och åsnan! - -Men ack -- högmod går för fall. Ändtligen -- välbestäld högre -tjänsteman vid frivilliga gränspolisen mot Pondoland, skulle det oblida -ödet åter draga ett streck i räkningen, i det jag fick feber och -häftiga magplågor. - -Jag intog på en gång så kinin som opium, hvarefter jag föll i en dvala -som räkte ett par dygn. Den barmhertiga hustrun till den farmare, hos -hvilken jag bodde, skötte om mig. Kapten H:ton, som under tiden aftågat -till Idutywa, hade varit god nog och betalat för mig en vecka framåt, -lämnat en sig tillhörig häst till min disposition och dessutom i en -skinnväska skorpor, konserver, en half flaska kognak och följande rader -på engelska: - - Min dyra M:r A. - - Anser det bäst för eder att lunka i väg öfver Umtata ned till - kusten, där ni bör kunna få tag i något fartyg. Dock välkommen - äfven med oss. Tackar er mycket för gladt sällskap och - berättelserna från Finland. Gud vare med eder önskar uppriktigt - - vännen James H:ton. - -Märkvärdigt! - -Långt ute i vida världen skall man råka på hjärtegoda människor, medan -i hembygden somliga utspy blott etter och galla. - -Hvad skulle jag göra? - -Uppsöka kaptenen eller söka hinna kusten vid Umtata? - -En morgon tidigt red jag min väg besluten att låta ödet afgöra om -framtiden. -- -- -- -- - -Den gamla men lifliga kapvallacken uppkallade jag "The old man" -- till -minne af H:ton. Matroser på engelska fartyg kalla vanligen kaptenen -"The old man" eller "The grand old man", och då flere af de värfvade -voro matroser -- troligen förrymda -- så hade H:ton fått detta -smeknamn. - --- "The old man" -- vallacken nämligen -- gjorde icke sin första tripp -öfver Afrikas kullar; detta insåg jag snart. - -Med nosen i marken likt en stöfvare skyndade den "fyrbente gubben" -åstad i nordostlig riktning och jag lät honom hållas. -- En dag blef -jag under en siesta öfverfallen af en hop små Bomyan-kaffer pojkar, -hvilka ursinnigt anföllo mig med sina käpper -- i akt och mening, -tänker jag, att frånröfva mig "The old man" och effekterna. - -Jag skrattade först, men då de unge svarte spetsbofvarne började gå -mig in på lifvet -- de voro till antalet sex -- och den störste till -och med slog mig hårdt på skuldran, sträkte jag ut armarne, böjde ned -hufvudet och slog mig igenom till hästen, som var bunden vid ett träd. -De små uslingarne förföljde mig och jag hann erhålla åtskilliga slag, -innan jag fick revolvern ur hölstret. Pysarne, i en ålder af från 8 -till 10 år, måtte icke begripit sig på eldvapen, ty de fortforo med -sitt angrepp, hvarjämte de upphofvo höga rop. Som en blixt genomgick -min hjärna, att de ville uppehålla mig, tils pappor och mammor skulle -hinna anlända. - -Skjuta på barnen ville jag ej häller. Emellertid afsköt jag ett skott -i luften, ursinnig af ett slag, som bräkte min Stanley-hatt. Mera -förvånade än skrämda drogo pysarne sig litet tillbaka, så att jag fick -tid att kasta mig på hästryggen. - -"I grefvens tid!" Bakom kullen dök en hel hop af fullvuxna svartingar -upp, och i samma ögonblick "The old man" föll in i galopp, hveno redan -asegajer till höger och vänster. - -Nu fick "The old man" anstränga sina gamla ben, och stryk fick gubben -med. - -Hela slätten var beströdd med kafferhyddor och öfveralt hördes rop, och -här och där slungades en asegaj i marken midt för nosen på "The old -man." -- Husch hvad det bar af mot Umtata-River, som rann ibland de -blånande höjderna därborta. Raschee floden hade vi dagen förut redan -genomvadat. - -Umtata är gränsfloden mot det oberoende Pondolandet, -- Det fria -Kaffraria --, men som vi sett, äro i obevakade ögonblick de -brittisk-kapska undersåtarne redan på denna sidan mindre fogliga till -lynnet. I medeltal mördas årligen 10 % af ridande polisen i dessa -näjder. Den ridande polisen består annars af jämförelsevis hyggligt -folk, hvita och mulatter; äkta svart färg har ej tillträde. Bastarderna -äro, märkvärdigt nog, till sinnelaget "hvitare än de hvite" själfve. - -Amerikanska negern Ben Smith ville ju ej häller erkänna sig vara en -nigger. - -Ja -- fåfängan har många sidor och synpunkter, den med. De infödda -soldaterna i portugisiska kolonistäderna Kilimane och Mosambik hörde -jag flere gånger yttra till kolleger af det hvita regemente, som -anländt för Maschona-affären: - --- "Mig icke vara nigger (negro) -- mig vara soldat, kungens soldat." - -Ärelystnaden glöder öfveralt under kolen -- eller om det sedan är bara -fåfängan. -- -- -- - -Romanen mellan "The old man" och mig tog ett tragiskt slut. - -Landets skapnad blef alt mera bärgig, sedan Umtata öfvergätts; jag -fäste mig vid de ofantliga lummiga hängpilar, som kransade dess -stränder. - -Människor såg man icke till, men väl kol och sot efter förbrända -kafferbyar. Det så kallade kriget försiggick visserligen i en annan -näjd, men negrerna här i trakten hade väl delat sig i två partier, de -med. - -Jag red försiktigt framåt, grubblande öfver hvem som skulle rycka åt -sig segerpalmen -- Umhlangasso eller Manandu, samt hvad den gamle -Sicgau, deras öfverherre, egentligen tänkte på, som lät dem slåss -sinsemellan. - -Plötsligt susade en pil rakt i halsen på den stackars "Old man", som -genast stannade och begynte blöda ur näsborrame. - -Jag har alltid älskat hästar, huru icke då de fyra, som långt från -fäderneslandet lättat min kamp för lifvet. "Turkki", den lilla -bulgaren, som dog i Finland, tillfölje af att en rå dräng slog den med -en stör. Dorotillo och Marikita, mina båda pampas cimarroner. - -Dorotillo köptes af en mestizkvinna i Asul med löfte att icke slakta -den. Marikita skiljdes jag från i Olavaria. Mennonitkolonins "pater" -hade lofvat se till, att hon skulle ha det bra hos Mennonitbonden. -Nu den stackars "Old man", som pustande lagt sig ned på gräset -- -pilen har gått tvärtigenom halsen och sitter kvar. Jag försöker ett -par gånger draga ut den men förgäfves. Jag fattas af ett fullkomligt -raseri. Det måtte icke vara klokt att bringa en hel nation, huru -fåtalig som hälst, i ett slikt tillstånd. Ett skott i örat stillade -den lille trogne afrikanens smärta för alltid, men ej mitt högligen -upprörda sinne. - -Uppfyld af berserka känslor, med dolken i ena handen och revolvern i -den andra, samt ett tjog lösa patroner i bröstfickan, stormade jag upp -mot några kojor på den röda sandbranten. Obetänksamt och öfveriladt, -men se där två af mina vordna svagheter... - -På femtio stegs afstånd sköt jag utan vidare ett skott i den största af -de fyra hyddorna. Det var en dumhet. Hämnas en stupad vän och kamrat är -en plikt, men en häst! - -Drifna till själfförsvar rusade efter skottet en mängd negresser -ut. Där var ej en enda karl, såvidt jag kunde upptäcka; mycket lätt -begripligt föröfrigt -- ty karlarne voro troligen uppbådade till -"värneplikt", med anledning af "krig." - -Jag retirerade, först baklänges, därefter med ena sidan förut, -slutligen i språng. - -En ganska vacker kvinna sköt manhaftigt nog ett par pilar efter mig. -Skulle jag varit en neger, hade jag säkert enleverat henne i stället -för att riskera döda henne med mitt revolverskott mot hyddan. - -Kvinnorna skreko som besatta och "ragassade" förfärligt. Jag tog -min filtpacke från hästländen och fortsatte min reträtt i sydostlig -riktning mot hafvet. - -Innan skymningen föll på kunde jag från en höjd iakttaga de några och -tjugu kvinnorna och barnen, som stökade omkring "The old man." Jag -fattade snart sammanhanget. De skuro honom i bitar till "halstrad -biff." Lofvad och prisad vare Herran! Skulle pilen råkat mig, hade jag -törhända fått samma öde som han -- före honom. - -Blodet hade råkat i svallning, hvarför jag marscherade oafbrutet, efter -kompassnålens anvisning, utan att känna till någon trötthet. Flintan -och fnösket fingo tjäna som ljus i mörkret tils månen steg öfver -bärgstopparne. - -Rastlöst framåt till hafvet. Ahead! Ahead! - -En tur på resan var att jag ofta hade månljus under vandringen. Månen -lyser äfven starkare än hos oss, hvilket väl beror af atmosfärens -beskaffenhet och jordmånens natur. - -Ännu ett dygn traskade jag öfver skoglösa höjder; kringgick sedan en -stor skog, smygande längs brynet. Upptäkte en klump otäcka svarta -ormar. Pelikaner och andra vadare syntes i ett moras. Jag råkar in i -en tät dimma på en höjd, går flere timmar igenom dimman. Ser otydligt -eldar eller brand lägre ned på den motsatta sluttningen. Håller på att -stupa öfver ett par lik -- strypta äldre negresser, ty jag finner ej -nägot blodspår. - -Jag börjar känna det kusligt med tillvaron och fryser dessutom. Dimman -fuktar som ett duggregn och rysningar genomila en. - -Ändtligen måtte jag nått den dominerande punkten! - -Hafsbrisen, kännspak på lukten, blåser emot mig, som nästan sofver -gående. Jag piggas upp. Vinden tilltager och vid solens uppgång ser jag -oceanens vida yta fjärran ännu, likt ett hvitt och blått band -- de -finska färgerna -- men det är bara den hvita flygsanden vid kusten och -Söderhafvets vatten. Ingen klocka har jag, men dömer efter solhöjden -att klockan borde vara 3 ā 4 e.m., då jag, som sofvit 3 ā 4 timmar -under lika många dygn, ankommer till hafsstranden. Gud är god. Knapt -100 famnar från stranden ligger en liten norsk skonare för ankar i en -vik, ty sjön därute går hög. - -Engång har man tur, en riktig bondtur! - -En liten julle lägger ut, sedan jag under en halftimme bråkat med att -blifva uppmärksammad. Jullen häller ett stycke ut i sjön. - --- "What do you want?" -- ropar en af männen i båten. - -Jag, som sett norska unionsflaggan vaja för vinden från gaffelnocken, -ropar på svenska: - --- "Jag är finne. Hjälp mig ombord. Nöden är stor!" - -Bränningen är svår men jag går ut till midjan i vattnet. - --- "Akta dåm sej för hajar. Vänta litet!" -- Ett rep susar genom -luften. Jag griper det, fäster ändan om mitt bylte, samt viker det -sedan dubbelt under armhålorna, med en knut på ryggen, ty annars kan -man få flyta med benen i vädret. Inom en minut är jag genomvåt och i -den nästa med pick och pack i jullen, samt inom fem minuter ombord -å "Meta", kapten J. Petersen -- en hedersgubbe -- som skakande på -hufvudet frågar: - --- "Huru ska' man så där begifva sig in i landet just som negrerna -befinna sig i slagsmål." - --- "För att få lust lefva igen, en tid, och sedan ha något att berätta -om hemma", svarar jag. - -Pondos rika, för ögonblicket af blod besudlade höglandsbetesmarker -försvunno ur sikte, likaså Umzinvubus eller St. Johnflodens imponerande -dalgång och mynning, som lilla "Meta" käkt seglat nära intill, själf -väl knappast märkbar, i den skummande jättehöga oceanböljans kamp mot -strömhvirflarna. - --- -- -- Like giant sentinels on either hand, The stately portals -of the river stand, Their rugged crests, and headlands bold and free, -Rising in silent grandeur o'er the sea, Whose foaming waves engird with -silvery showers St. John's grand cliffs and castellated towers Low -at their feet, in deep eternal shade, The river flows past mountain, -krautz and glade, Onward and onward from its distant source, Till, -midst this scene sublime, it ends its course. -- -- -- - -Umzinvubus "norska" sceneri hörde blott till minnet -- såvida vi icke -från Finland företaga oss en ny vikingafärd dit, en vikingafärd fin de -sičcle... - -Får man inte, hyggligt folk, hålla sin täppa i fred, så kan man ju resa -dit och eröfra de oberoende "Pondodalarne" -- hämnas stackars "Old -man!" - - Den 22 november 1890. - -Kuttern formligen rusar genom vägen för svällande segel natt och dag. - -Jag sitter tyst och antecknar med blyerts de senast upplefda -äfventyren. I fall en månad tillbringas på det här viset, blir det alt -en tjock lunta. Hvad klokt kan jag väl företaga här i Afrika alldeles -ensam, utan instrument, utan det ringaste hopp om statsanslag och med -föga hopp om fyrkar i bref -- ja icke ens enkla bref från de femhundra -eller tusen vännerna. - -Men man är så otacksam, så omöjlig... i sådana stackares ögon, hvilka -äro så fasligt rädda för allting här i världen, utom att "klå" sin -nästa. De begripa rimligtvis ej att de kanske följande ögonblick -själfva, just då de spänt ut den högmodiga påfågelstjärten, kunna få -den reducerad till en enda, simpel gåspenna... - -Nå, nå -- så farligt är det ändå icke som det låter, synnerligen när -man älskar sina fiender... - -Kuststräckan på hvardera sida om floden Umtanvunar erbjuder anblicken -af skogfattiga höjder ungefär så höga som våra finska kullar, men vid -floden Umzinkulus utflöde antaga de tätt skogbevuxna höjderna grandiosa -proportioner. Innan Port Natal är nådd blir man i tillfälle att emellan --- grått, blått och grönt -- nakna klippor, himmel och skog -- skåda -"tre åldrar." Tre åldrar äro tre röda höga kullar af järnockra, hvilka -lysa som eld långt ut till hafs -- i ljusrödt, rosen och blodrödt -- -däraf namnet. Det kan vara minnesmärken efter våra gamla nordanmän, -anmärkte kapten P:n. I skymningen ser kuststräckan rätt egen ut. Ifrån -den jämt löpande högslätten, ibland öfvergående i lågland, uppstiga -pyramidformade, afstympade koner eller sockertoppformade branta höjder --- af sjömännen kallade "Djäfvulsbarnens grafvårdar." Den gryende dagen -visar oss åter floden Umzinkulus mynning ej mycket mindre storslagen -än St. Johns. På Umzinkulus stränder bygga och bo ett hundratal norska -familjer, som först tänkte emigrera till ön Madagaskar, men sedan -hamnade hit. Briggen Luises historia och irrfärder förtjänade att -af T-stjerna behandlas som underlag till en finsk sjöroman, medan -E-felt just kunde måla landskapet med "tre åldrar" på en duk. Det är -sannerligen en stor skada, att afståndet dit är mera långt och resan -något besvärlig och dessutom något dyr! - - - - -VII Kapitlet. - -Kolonin Natal. - - - Durban -- också en hufvudstad. Torra statistiska data -- för - helgjutna och stadgade personer, samt en liten tidningshistoria - och naturscenerier för människor ā la författaren. Ett Julbad. - Titulus Simo Eskola anträffas. - - December 1890. - -Den senaste månadens ströftåg hade förvildat mitt sinne; nästan -gjort mig till en neger. Ehuru mänskligheten sträfvar efter en -fulländad civilisation kan man ej förneka att vilden, lifvet i och med -naturen, har sina stunder af frid och lycka, dem t.ex. hvarken Roms', -Helsingfors' eller Raumos' innevånare hafva ett redigt begrepp om. Den -vilda människan får vara sådan hon är, utan att andra komma och blanda -sig i hennes affärer, hon reder sig galant både utan löständer och -profpredikan. - -En person, som ofta blifvit ramponerad och kalfatrad, känner djupt -välsignelsen af till och med en total ensamhet i naturens sköte. Han -vill då icke gärna höra ett bi surra, ej se en fjäril fladdra. Han vill -då ej se den rörelse, som vinden vållar i trädens kronor, eller höra -vågens brus. Han tål ej något lif alls, begär en orubbad frid, hälst -ett oändligt snötäcke eller, om i Afrika, en oändlig sandöken. -- -- -- - -Natten föll på, då vi skjutande god fart fingo ögnamärke på de otaliga -ljus, som blinkade från Port Natals "Point", och den vidsträkta, på -slätten nedanom Umgheni höjderna utbredda staden Durban. - -Omkring den sandudde, som utgör spetsen af Point, äro redan nu stora -kajbyggnader färdiga; andra äro under anläggning. Midtemot udden på -andra sidan sundet löper såväl längs hafskusten i sydväst som i en -halfbåge norrut en hög, brant skogbeväxt ås, hvilken inåt land bildar -en naturlig hamn ända till floden Umghenis mynning och i sin vinkel, -vid udden, en naturlig väldig vågbrytare mot oceanen. Högt uppe på "The -Bluff" är ett fyrtorn uppfördt och något längre bort med utsikt öfver -hamnen en "Alphydda". - -För att skydda den stora insjölika saltvatten hamnen från uppslamning - utbygges, efter Sir Coodes anvisningar, ett, om jag får taga mig -friheten symboliskt uttrycka: horisontalt liggande Eiffeltorn. - -Vågbrytaren begynner med flere armar för att sedan afsmalna ju längre -den hinner ut i ocean. - -"Människovärket" pågår alt fortfarande, människovärket som vill besegra -naturen --. - -Stora muddringsvärk arbeta rastlöst vid flodens mynning och i hamnen. - -Natal gör sannerligen stora uppoffringar för att förskaffa sig en -oceanhamn och göra Durban till en världsstad. Sörnäs! Sörnäs! Du blir -på efterkälken. - -Den högre belägna villastaden är en tjusande boningsort, medan de lägre -stadsdelarne sjuda af det nervösa lifvet hos ett släkte, som vill fram; -dam, ryttare, oxforor, tramways och sjungande negerbärare. Ett undantag -utgör "Catos Creiche" med sina några bulevardgator och sina mot inre -viken vettande "djungler", hvilkas stråtvägar utgöras af spångar -och där, midt i en storstad, apor och ormar ännu hafva sitt tillhåll. -Ortens grundläggare bar namnet Cato. För decennier tillbaka kom han dit -och stälde sig så väl med då regerande kafferhöfdingen, att han för en -romflaska och en dosis bengaliska eldar erhöll i förläning hela det -sköna hamnstället. Hans hus ligger vid Creichens utkant och en hög mast -med en ständigt svajande flagga visar främlingen dess plats. - -Att Cato gjorde en än bättre affär än ägarene af köpingen Salo eller -nuvarande ägaren till Gumtäckt kommer att göra, detta oaktadt Durban är -detsamma som vårt Helsingfors, eller vid köpets afslutande var det -- -kan tagas för säkert. - -Men det är företagsamheten som bör betalas. Klimatet, läget och en rik -jord jämte frisinta politiska förhållanden äro därjämte dyra artiklar. - -Cato är mycket aktad af medborgarene, en sak som vanligen ej är -banerbrytares, uppfinnares och grundläggares lott. - -Port Natals inbyggare torde icke spekulera på att flytta till oss, -men går det illa med tiden få vi kanske lof kippa öfver till Natal; -dessutom: när jorden afsvalnar hinner kylan troligen förr H:fors än P:t -Natal. Sker detta icke -- desto roligare. - -Apropos -- hvarför icke i god tid grundlägga en finsk koloni, som kunde -hafva regelbundna affärsrelationer med moderlandet, som gjorde dyra -kaffe-, socker-, frukt- och bomullsmellanhänder öfverflödiga och med -moraliska band skulle hålla emigranten fäst vid moderlandet. - -Förut har jag pläderat för Patagonien, nu röstar jag på Zululand. Det -är ingen skam att ändra åsikt, blott man alltid sträfvar efter en -rättvis och god. - -Natals regering, som är stadd i full täflan med Kapstadens och gärna -ville undgå dennes lust för annekteringar, tager med tacksamhet inom -sina landamären emot hyfsade europeiska element, hvilka den beviljar -alla möjliga politiska, nationella och andra förmåner. - -I denna lilla bok är ej min afsikt behandla affärsförbindelsers -ordnande på aflägsnare bygder eller emigrationsfrågan i detalj, uti -hvilket jag icke är fackman, utan min enda önskan är att, liksom i "En -utflykt till Antipoder", såvidt omständigheterna tillåta, gifva uppslag -till något nytt, framvisa nya, måhända fruktbringande synpunkter. - -Då jag ogeneradt följt nutidens vackra princip att oafbrutet tala -om det viktiga "jaget" -- en god princip för en hel nation, men -öfverflödigt använd mindre sympatisk för individen -- för att således -slippa att tala om mig själf skall jag -- äfven för ombytes skull -- på -några blad skildra Natal, dess förhållanden samt slutligen draga några -paralleler med rivalen Kap. - -Dessförinnan hembär jag emellertid min hjärtliga tacksamhet till -ingeniören Eckhoff, Th. Rasmussen, N. Nielsen, herrar Lundh, Engh och -Höijer samt landsmännen Michelsson och Sandström -- den senare bosatt i -Maritzburg. - -Till min stora glädje återfann jag unge Meijer välbehållen i Natal -- -han är nu på en affär i Stänger, i Zululand. - -En treflig utfärd gjorde vi, några nordbor, julen 1890 till herr Lundh -och det natursköna Umgheni, ett slags "Tölö-Tivoli" vid floden af samma -namn, några mil från Durban. Därmed skall jag dock hafva äran sedermera -traktera läsaren. - -Zululand har sin särskilda struktur, lagom medelhöjd öfver hafvet, -något sandblandad jordmån, den stora "Tugela" och en mängd mindre -floder, som genomströmma detsamma, samt också några goda hamnplatser. -Skogfattigt i allmänhet har det dock här och där präktiga skogar. En -barrträdart, jämförd med vår fura; australisk eucalyptus; ek (Quercus -pedunculata) m.fl. trädslag äro med framgång planterade, utom de -inhemska trädslagen, hvilka, med tropiska växtblandningar, äro de samma -som i Kapkolonin. Zululand är nämligen kyligare till sitt luftstreck -än den koloni det nominelt underlyder eller Natal, ehuru det ligger -närmare ekvatorn. Efter dess vordna konungars -- Dinga, Panda, Cetevayo -och Dinizulu -- täta strider med boers och engelsmän äro dess bygder -glest befolkade och väl lämpade för nordisk emigration. Ad notam! - -Norrom Zululand ända till Portugiskolonierna och västerut mot boers -stater befinner sig det behagliga och bördiga Svaziland, för närvarande -underlydande en drottning, som främst utmärker sig för sin kolossala -fetma, men äfven för ett listigt och kraftfullt regemente, omringad som -hon är af olika jordspekulanter. - -Natal är ett förlofvadt land, förlofvadt med ett klimat, icke alls -ohälsosamt och det bästa i världen för odling af alla slag utaf ädlare -frukt. Om Egypten har varit världens kornbod, så nog blir Natal dess -fruktmagasin. Kaffe, socker, tobak, ris, hvete och mais äro hemmastadda -inom dess landamären. Boskapsskötseln är i stark utveckling, till och -med mejerihandteringen. - -På min vandring med en kringresande handlande rundt om staden -Maritzburg såg jag hos landtbrukare af olika bildningsgrad svenska De -Laval separatorer (såsom hos Sutton i Hovick), tröskvärk (s.s. hos -George Ross) m.fl. Utmärkta mulor och äfven hästar acklimatiseras mer -och mer. - -Solicitor general (advokat) Scott i Maritzburg gaf mig intressanta -upplysningar öfver somliga förhållanden i det leende landet, hvilka här -emellertid vore för vidlyftigt att upprepa. - -Natal kan fördelas i tre välbevattnade distrikt, hvaraf hafsbandet -är fruktboden, midtellandet kornboden och upplandet mot Transvaal -har boskaps- och mjölkhushållning jämte en altmer stigande -bärgshandtering. Stenkol har man, isynnerhet på senare tider, funnit -uti rika lager, hvilket mycket invärkar på realiserande af påtänkta -järnvägsförbindelser vida ikring. Kolonin Natal hade 1889 omkring 750 -eng. mil järnvägar i fullfärdigt skick, medan en projekterad linje -sträkte sig till Elands Laagte öfver Ladysmith, för att möta den från -Lorenzo Marqueso bygda banan öfver Komati floden. Strutsfarmandet är ej -här så utbredt som i Kap, ej häller är vinberedningen ännu på modet, -kanske för att kapkolonisterna hunnit längre. - -Här kan omnämnas huru strutsen plockas. - -I en trälår ledes djuret in. Den långa halsen med dess fårhufvud -sticker ut. Längs öppningar i sidorna kan man föra in handen och rycka -ut fjädern. Vid hvarje utryckning får lådan en spark. Strutsen är ej -jordens slugaste djur -- man kan plocka djuret tio gånger, innan det -anar oråd och får motvilja för låren. - -Te och kaffe ha med fördel kultiverats, äfven olika moluckiska -krydder. De förnämsta fruktsorterna äro följande: apelsiner, citroner, -guavas, galläpplen, ananas, bananas, mango, persikor, aprikoser, -(acklimatiserade) gronodiller, alla våra bärsorter -- utom hjortron och -lingon. Vindrufvor, äppel-granat, amotingula, päron, fikon, laquats, -valnötter, almands (mandel), tamarinder och mulbär. Från maj till -september är vinter, och kylan känbar emellanåt inåt landet. I Zululand -tränger den sig ända ned till kusten, ehuru det ligger närmare -tropiken. - -Regn faller mest sommartid (från oktober till april). Medeltal för -värmen är 64° Fahrenheit -- Londons medeltal är 50°, Brisbanes i -Australien 70° och ön Mauritius' 76°. - -Ehuru emigrationen i allmänhet borde försiggå i större skala, med ett -visst kapital och kredit som bas att stödja sig på, vill jag nedan -meddela några notiser för enskilda emigrationslystne. - -Till intet nytt land bör man begifva sig utan en god hälsa och en -fast karaktär. Den finaste gentleman bör ej tveka taga ihop med -kroppsarbete, om det så gäller. Ordspråket: mycket behöfs, litet -förslår, får äfven vara en lefnadsregel -- i början åtminstone. -Gentlemän, som vid glasens klang prata bort halfva dagen å kaféer, -äro underkastade diverse öden, innan de komma i riktiga kolonigängor. -Icke allenast i kolonier, utan äfven i gamla länder bör man föröfrigt -sträfva ej för sig själf, utan för sina barn och fosterlandets väl... - -Landtbrukare med mindre kapital -- to begin -- samt efter dem folk som -lärt sig ordentligt något handtvärk "do best". - -Förresten säger mig en viss erfarenhet, att hvarje man eller kvinna -som vill "do well" -- kan göra det lättare i nya länder, än i gamla, -där korruptionen ofta vill ha det illa gjordt, eller icke vill ha alls -något gjordt (sic.). - -En äfven den minsta kännedom af engelska språket är absolut -nödvändigför emigranten -- han må nu begifva sig till hvilken ny näjd -af världen som hälst -- undantagande Sibirien. - -Fogdar, öfverherdar -- negrer användas som vanliga vallhjon -- och -domestiker hos högre tjänstemän, rika köpmän och farmare -- öfriga -använda negrer -- erhålla jämte kost och logis en månatlig aflöning -af ungefär 50 ā 60 engelska shillings, längre inåt landet till och -med det dubbla. Vanliga hvita kroppsarbetare förtjäna -- kvinliga 25 -shillings, manliga dubbelt mera. Negerarbetare erhålla endast från 2 -till 3 shillings, jämte födan. Handtvärkare utfå en dagspenning -- utan -mat och kvarter: -- - - Bokbindare (blott i större städer... 6-7 shillings. - Typografer -- " -- ... 8-10 " - Tegelslagare ... 6-10 " - Snickare och timmermän ... 7-13 " - Murare ... 7-12 " - Sadelmakare och garfvare ... 5-10 " - Stenhuggare ... 9-16 " - Skräddare och skomakare ... 10-16 " - Maskinarbetare ... 10-17 " - Finsmeder ... 7-11 " - Grofsmeder ... 10-15 " o.s.v. - -Den högre betalningen gäller, ju mera inåt man beger sig. - -Inackorderingar kosta för arbetare från 20 till 35 shillings i månaden, -medan finare handtvärkare betala 50 ā 60 sh. alt inclusive logis. - -Priset på förnödenheter per pund är: för bröd 2 ā 3 eng. d.; kött 5 ā 7 -d.; korf 1 sh.; smör färskt 2: och salt 1 sh.; ost 1 sh. 6 d.; te 3 sh. -(indiskt); kaffe 9 d.; socker 4 d. - -Ofvannämda är beräknadt för städerna, likasom efterföljande pris på: -ett dussin skjortor (bom.) 30 sh.; skor 6 ā 9 sh.; benkläder 6-20 sh.; -rockar 7-25 sh.; strumpor (linne) 1 sh. 6 d.; madrasser 18-40 sh.; -täcken (filtar) 10 sh.; kalikå per yard 6 d. och flanell per yard -2 till 2 sh. 6 d. I klädesväg är bäst på förhand vara välförsedd. -Tullförhållandena äro relativt liberala. - -Kapkolouins budget etc. - - Inkomst 3,039.280 eng. pund. - Utgift 3,384,287 " - Statsskuld 21,171,855 " - Hamnstyrelsens skuld 1,289,439 " - Värde å räntegifvande egendom 37,799,508 " - Area odisponerad kronojord 45,298,808 acres - Jämvägarnes utsträckning 1,599 eng. mil. - Telegraftrådens utsträckning 8,663 " - Landsvägar 8,400 " - Vingårdars antal 70,000. - Brittiska ut- och inklarerade fartygs tontal 5,106,328. - Andra nationers 275,789. - Export af ull (1888) för 2,182,000 pund. - -Från 1 januari till 1 oktobor 1887. - - Export: - Strutsfjäder för 295,519 Ŗ. - Fisk 15,844 - Diamanter 3,120,163 - Skinn, hår och horn 494.234 - -Kolonin Natals budget etc. - - Inkomst 811,925 eng. pund. - Utgift 622,175 " - Tullinkomster 1887 140,405 " - " 1888 231,407 " - Af hvite uppköpts 6,000,000 acres land. - Reserveradt för infödingar 2,000.000 " - (Zululand icke här inberäknadt). - -Statistiska data öfver befolkningen 1886. - - Kapkolonin. - Européer 40,000. - Infödda européer 300,000. - Halfkast 50,000. - Infödingar svarta 660,000. - - Natalkolonin. - Européer 5,000. - Halfkast 1,000. - Infödda européer 40,000. - Infödingar svarta 500,000. - - Transkeilandet. - Européer 300. - Infödda européer 300. - Halfkast 500. - Infödingar svarta 25,000. - - Boers. Orangestaten. - Européer 350. - Infödda boers 62,000. - Halfkast 2,000. - Infödingar svarta 75,000. - - Boers. Transvaalstaten. - Européer 5,000. - Infödda boers 80,000. Halfkast 1,500. - Infödingar svarta 600,000. - - Basutosland. - Svarta 170,000. - - Gricquland. - Svarta 50,000. - - Betjuana (engelska). - Svarta 300,000. - -Genom bekanta försattes jag i tillfälle att ifrån Durban göra en -utflykt genom kolonin Natal per järnväg ända bort till Ladysmith, -på vägen till New-Castle Afrikano, ett rikt stenkolsdistrikt, -samt Barberton guldfälten. Därifrån gick stråten per egna ben -till Upper-Tugela, en bärgsby vid Tugelas källor, hvarifrän -Drakenbärgstoppen Mount Al-Sources vid soluppgången lyser blå, gul -och karmosinröd, naken, vild och skräckinjagande ibland rundtomkring -spökande dimmor, hvilka rifna af vinden synas dansa i månljuset likt -spökgestalter. - -Champagne-Castle söderut, som ger upphof åt Orange floden i väster och -lilla Mooi i öster, hvilken rinner i Tugela, är 10,500 fot hög, hör -till samma släkte som Al-Sources, men bjuder på gröna skogar och ängar -lägre ned. - -Befinner man sig djupt nere i dalen, omsväfvad af ljumma fläktar, uti -blomsterdoften på stranden vid Mooi ån, sysselsatt med att vattna -sin nye väns herr Louis Vanlicks, från Utrecht, långa oxspann, med -tillhjälp af hans båda Zulus och flere unga vackra Basutoflickor från -den närbelägna negerbyn och därunder blickar upp mot bärgen -- då -- ja --- då inbillar man sig ett ögonblick, att världens lyckligaste tillvaro -är "herdars och herdinnors". - -De skrattande, plaskande skönheterna, af hvilka några hafva en filt -kastad öfver sig, andra en röd shertingstrasa omkring länden och de -yngsta -- ingenting, ehuru lika oskuldsfulla som trots någon af våra -baldockor! De röda och hvita oxarne, sörplande vatten eller idislande, -flegmatiskt viftande med svansen åt näsvisa flugor och bromsar. De -båda kaffrerna i sina korta hvita byxor och röda öppna bomullskjortor, -skrikande åt sina kräk och klatschande med piskan. De hvita, höga, -magra vindthundarne, hvilka med vädrande nosar och spetsade öron -följamed några enorma råttor, som simma öfver ån. De små honingssugare -och stora fjärilar, som fladdra omkring bland buskarne. Blomdoften -- -alt bidrager till att stämma sinnet för idyll, då plötsligt Vanlicks -"hvita fru" -- (jag misstänker han hade några svarta med sig också) --- med sin framskjutna haka och hvassa, krökta näsa borta under vagnens -soltält begynte hålla sparlakansläxor för sin beskedlige man, som låg -utsträkt på gräset nedanför. - --- "Du skall få se, att du ångrar dig hafva tagit den där loafern och -röfvaren till oss". -- Med "loafern och röfvaren" menade hon mig. -- -"Innan vi hunnit Maritzburg skall han hafva mördat oss alla och farit -i väg med oxarne, vagnen och godset". -- "Skrik ej så högt, han kunde -höra dig och det vore minsann en skam". -- "Höra -- han må gärna höra --- desto bättre, så skäms han packa sig på oss, den gemena ruinacken". --- "Han är ju ingen engelsman, vet jag", återtog mannen. - -Jag kunde ej höra vidare, ty det kom en sådan störtflod af bittra -utgjutelser från den "hvita frun", att de hittils så muntra -Basutoflickorna blefvo förstämda och gingo bort till sin by. - -Långsamt gick jag upp till Vanlick och sade på tyska: -- "Med tack -för eder vänlighet tror jag det är säkrast jag åter reser ned med -järnvägen. Har pengar nog därtill och kommer fortare fram. Jag..." - -Vanlick steg upp från sin liggande position. -- "Gud dömme mig, om jag -låter Er gå. Att resa ensam med käringen och de dumma negrerna hela -långa vägen till Howick -- då man kan få trefligt ressällskap -- nej -pass! Hvad tror ni mig om?" -- Ett rasande ordflöde ur vagnen afklipte -Vanlicks tal, men han drog mig bort vid armen och vi gingo tillsammans -till den andra vagnen, där gubben bjöd på en "knäpp". - -Backe upp och backe ned, öfver grönskande slätter eller genom dungar af -silfverpoppel och blommande kaktus kommo vi en afton ned till de stora -engelska farmarne vid Howick, där floden Umgheni gör ett flere hundra -fot högt vattenfall. - -För att slippa sin äkta hälfts aftonresonemang proponerade Vanlick, som -träffat en gammal bekant, negern Maruka, tschinownik hos den mäktiga -Maffasse, att vi med denne ännu samma afton skulle göra ett besök hos -höfdingen, som höll palawer och med hvilken Vanlick gärna ville ingå -affärsförbindelser. - -Trakten kring Natals hufvudstad Maritzburg är pittoresk, och sedd från -verandan af det lilla värdshuset "Town Hill" å Drakbärgens utgrening -är den rent af storartad. Bärg och dälder omväxla behagligt, och en -vacker aftonstund, då solen sänder sneda strålar öfver bygden, ter sig -det vidsträkta landskapet måleriskt. Blågrå bärgstoppar med grönskande -sluttningar, mot hvilka de af oxforor och ryttare upptrampade rödbruna -vägarne och de silfverskimrande små bärgsfloderna med sina många -kaskader bjärt afsticka. Här och där flockar af betande får samt några -framilande strutsar i närheten af farmarnes rappade hus, hvilka äro -försedda med tak af zinkplat. Husen äro öfverskuggade af planterad -australeukalyptus. Längre bort mellan breda bärgskrefvor skådar ögat -lunder af bananas och guaver, skogar af cactus, tamarind, akasie, -valnöt och mulbär. Apor af olika storlek och brokiga papegojor täfla -i lifligt meningsutbyte ibland trädens kronor, men öfverröstas ibland -af åsnornas skrän från åkertegen, medan kolibris och tallösa fjärilar -svärma bland blommorna på slätten, där äfven en och annan orm ringlar -sig. - -Långt i fjärran vid horizonten, knapt skönjbara på bärgsryggen under -rosenfärgade moln, ligga vid palmernas fötter kaffrernas runda, -svartbruna hyddor. - -Men på kullen, bakom hvilken Umsindusi framrinner, ser man höfdingen -Maffasse's stora kraal, som egentligen utgör målet för vår färd under -denna vackra afton. Vi följa troget, men andtrutna, den gråulliga -negern Maruka i spåren. Han är Maffasse's så att säga "journal -officiel." - -Höfdingen Maffasse, som, åtminstone hvad han själf påstod, hyllade -engelsmännen, civilisationen och framåtskridandet, hade nämligen fått -kännedom om, att regenterne i de civiliserade länderna hade sina -egna tidningsorgan, hvilka vanligen få dansa efter regentens pipa, -och då den store höfdingen hvarken egde tryckpräss eller lämplig -redaktionspersonal att tillgå, hade han anstält Maruka, hvilken ansågs -såsom en af de mest förslagna männen i hans höfdingadöme, att fungera i -egenskap af officiel tidning. - -Men i och med detsamma som den officiella tidningen "utkom", begynte -en annan likadan utgifvas, hvilken var besoldad af oppositionspartiet, -och hvad var då naturligare än att dessa båda lefnadsfriska "tidningar" -litet emellan skulle komma i lufven på hvarandra. Jag skall här i -korthet skildra tillgången vid en dylik sammandrabbning mellan de båda -tidningsorganen. - -Maffasse håller i kväll "palawer", och från vida näjder rundtomkring -tågar folket till hofkraalen, för att hedra och skatta till ättlingen -af den fordom så fruktade konung Dinga. Storkonungarne hade alla gått -till sina fäder -- Dinga, Panda, Cetewayo och Dinisulu -- men deras -småkusiner hade fått en del af arfvet, ehuru, så när som på Maffasse -och några andra, bra litet af äran. - -Maffasse måtte varit en riktig Bismarck. Han stod väl inne hos engelska -guvernören, och att döma af den talrikt besökta "palawern" äfven hos -sitt folk. - -De unge männen med sina af zebra- och panterskinn skickligt sammansydda -"karosser" öfver skuldran höllo skölden och asegajen i ena handen, -medan de med den andra ledde en mager krake, mula eller oxe, och de -unga flickorna, med den röda filten eller kretontyget näpet draperadt -kring länden, upptagade gruppvis, bärande kokosmjölk i stora pumpor på -hufvudet. - -Strömmen af anländande blef större och större, högen af gåfvor växte -alt mera, sorlet af röster ökades hvarje minut, och då skymningen -inbröt, rådde ett virrvarr utan like. Rostiga, spruckna kittlar -puttrade öfver stora eldar, ur hvilka ångan af kokande getkött och höns -uppsteg. - -Månen steg upp på himlahvalfvet och spred sitt sken öfver "kung" -Maffasse, där han med en stolt min satt på en afsågad palmstubbe, -iklädd ett par trasiga byxor och en urblekt slokig filthatt. Månen -kastade sitt sken öfver hans dansande undersåtar, hvilkas svarta -skepnader vid ljudet af ett slags trummor och en sjömans-harmonika -utförde egendomliga, groteska rörelser. - -"Landthandlanden" infann sig, och efter en majestätisk gest af Maffasse -utdelades krukor och flaskor, innehållande såkallad "nigger-brandy" och -på köpet rullar af den starka, berusande hamptobaken "daggan." - -Vår vän Maruka tillkallades. Han hördes snart utbasunera nyheterna -för dagen, redogöra för skattebeloppen under den kommande tiden, och -han framvrålade slutligen något, som skulle föreställa höfdingens -reformförslag. - -Hvilken oväntad scenförändring, möjlig blott i ett rådslag med -oberäkneliga, af brandy upphetsade negrer. - -Trummorna tystnade, harmonikans ljud afstannade med några klagande -toner, och i nästa ögonblick utbröt det vildaste slagsmål emellan -"Den officiella tidningen" och en annan äldre neger, som förestäldes -tillhöra det konservativa oppositions-partiet. Handgemänget blef -allmänt. Maffasse uppsteg, snart sagdt blek af vrede, och efter att ha -hugnat sitt officiella organ med en väldig spark, ropade han på sina -tjugo eller trettio gemåler, högväxta, starka kvinliga varelser, hvilka -mangrant anrykte och genast kastade sig in i det värsta vimlet. - -Utan att afvakta vare sig upplösningen af den afrikanska -regeringskonseljen eller "den nådiga propositionens" möjliga öde, funno -vi främlingar oss föranlåtna att taga till reträtten, tillsammans med -den illa tilltygade Maruka, som sedermera under marschen förklarade -sig aldrig mera vilja blifva "ett officielt organ", "ty", sade han, -"högdjuren äro alltid otacksamma." -- -- -- - -I ett hörn af den öppna waggon, som med tåget ifrån Maritzburg snart -skulle komma ut på slätten vid Durban, satt eder landsman trångt -ihopklämd bland negerfolk med fruktkorgar, indier med stora tvättbyken -och kinesiska kulis med kräftor, krabbor, fågel och fisk, hvilka alla -skulle ned till torgdagen i Durban. Jag var den ende hvite personagen i -hopen. - -Äfven den simplaste af denna färg brukar resa antingen i högre klass -eller i reserverade kupén -- jag åter ville åka med vildar. Efter många -om och men af konduktören dref jag min önskan igenom. - -Maritzburg med sin härliga park -- parker äro nu engång för alla de -sydafrikanska städernas stolthet och prydnad -- samt sitt annars något -föråldrade lif och utseende, om man undantager de prydliga publika -byggnaderna och minnesvårdar efter de i de många zulu och boers krigen -fallne -- Maritzburg där herr Vanlick tänkte försöka få sin fru att -antingen ändra ton eller gå in på skilsmässa -- Maritzburg med minnet -af herrskapet Sandström och herrarne Sjöblom, den ene svensk, den -andre finne, och deras mig visade vänlighet -- Maritzburg skymtade -ännu i hågen då tåget bromsade. -- Jag böjde ut halfva kroppen och -såg ett oxspann med en väldig kärra bakom makligt röra sig utmed -järnvägsbanken. Det var några af Vanlicks gammalmodiga landsmän, som på -detta vis roade sig att förtreta den moderna engelska metoden för att -komma fortare fram med ånga. - -Efter ett hiskeligt oväsen, svordomar och ett otal piskslängar fick -boern med sin vagn fortsätta färden -- i diket, och vi brusade framåt -för att några timmar därpå stanna vid bangården i Durban, sedan vi -redan länge dessförinnan uppmärksammat tornet på stadens statliga -rådhus, hvilket beherskar terrängen vida omkring likt domen på vår -Nikolaikyrka. - -Durban är, som redan nämts, en stor och vill äfven vara en civiliserad -stad, men i en stor och civiliserad stad kommer man svårt till rätta -utan penningar och utan arbete... - -En vecka låg jag hos R. men fåfängt -- marknaden var öfverfull af från -Europa tillströmmade herrar, som voro nöjda att för 6 shillings arbeta -vid järnvägens mekaniska värkstad eller som lastupptecknare vid hamnen. -"Ingen ville ut på landet och blifva uppäten", yttrade en titulus till -mig. - -En åderlåtning föranleddes visserligen genom utrustande af ett halft -dussin guldsökarepartier till Beira, Manica, Tati och Maschonaland -- -äfven mig erbjöds emploj, men jag hade tagit Matti ur skolan och redan -i Kap fattat ett beslut att resa hem igen, fortast möjligt samt på hvad -sätt som hälst. Min gamle vän, lilla "Meta" låg åter i hamnen, efter en -ny tur på East London, och jag begaf mig ombord. Gamle kapten Petersen -var samme ädle gubbe som förut. - --- "Jaså ni har nog nu", -- sade han småskrattande. -- "Nej -- kapten, -jag skulle vilja känna litet mer om Afrika och tänkte fråga Er, huru -jag skulle kunna komma härifrån till Zansibar?" - -Gubben stirrade förvånad på mig. - --- "Men det är mycket kittsligt äfven när man har fullt upp med pengar, -ty det är dåligt med kommunikationerna, alt ännu, den där Mozambik -vägen." - -Då berättade jag för gubben en del af "mitt lif" och fick höra ett och -annat i gensvar; ett mera hårdt, många gånger mer växlande lif än eder -pröfvade skildrares. -- -- -- "Men jag förstår, Ni vill göra något -extra -- lägga kaka på kaka. -- Vänta, om jag kan! Kom hit i kväll, Ni -skall råka några norska, en svensk och en dansk sjökapten -- kanske vi -tillsammans kunna göra något för en 'res-finne'." - -Gubben P:s kvadruppelallians hade äfven den effekt, att jag kunde -fatta en viss plan; planen att varpa mig hem Zansibarvägen till sjös -eller till lands -- fast genom luften. Sådant var humöret. Och sedan --- om man ej förmådde göra annan nytta åt fosterlandet, så lärde man -sig att duga till ciceron, i fall de där hemma skulle komma till ett: -"bättre fly än illa fäkta" -- hvilket Gud förbjude! - -Mina personliga synpunkter om hvad man bör eller icke bör göra må -lämnas därhän. Till sjökaptener skall jag emellertid ständigt hysa -en stor klockarkärlek; det borde föröfrigt alla finnar göra -- en -sjöfarande nation hafva vi ju varit. - -Juldagen hade vi en treflig utfärd från Durban till Umgheni, bland -hvars skogbeväxta höjder trädgårdsmästar Lundh hade slagit ned sina -bopålar. Högt från kammen af en ås skeno några hvita fläckar i -solljuset. Det var Lundh's hus emellan lummiga mango och apelsinträd. - -Hvilka hjärtegoda, kloka och världserfarna människor, herrn, frun, -döttrar och son -- och så emottogo de främlingar med ett finare sätt -och mera takt, än mången af de förnäma damer vi känt i "des jours de -fęte qui sont passés." - -Vi togo oss ett bad i floden Umgheni, i närheten af ett ställe, där -flere hundrade negerkvinnor och indiskor tvättade byke under glam och -prat. Floden är strid men grund genom sandbankar, hvilka omsättas -hastigare än H:fors procentareväxlar. - -Unge Meyer, som legat och solat sig på rygg uppå en af dem, begynte -plötsligt skria "krokodil, krokodil, hjälp!" Till vår fasa sågo -vi honom glida ned från sanden i den djupa putten bredvid banken. -Krokodiler äro numera här ytterst sällsynta, högre uppåt, floden -gifves det dock af dessa vidriga reptiler och enligt herr Lundh's -sons utsago påträffas flodhästen i de små träsken ett tiotal eng. mil -härifrån, bland bärgen vid Sicalec. Utan all vår medvärkan kröp M:r -emellertid ånyo upp på banken, högst förvånad att ha sina bägge långa -ben i behåll. Gåtan löstes genast, då två unga kafferflickor döko upp -i strömmen nära andra stranden. Kiknande af skratt gjorde de lång näsa -åt M:r, som såg förargad ut. De hade oförmärkt simmat öfver och knipit -M. i benen -- för att agera krokodil. Den konsten tyckas fruntimmer -älska att öfva på olika sätt. -- -- -- - -Komiskt är att åse en kaffer, som går utmed landsvägen och pratar högt -med sig själf. Deras lifliga temperament vallar detta. Äfven begynna de -tilltala en person långt innan man kommer inom hörhåll. - -Ett negersällskap, arbetare vid den pågående järnvägsbyggnaden, firar -julhälgen och den lediga tiden med att dansa och musicera i skuggan -af en dunge träd. På det entoniga stränginstrumentet -- mazimba -- -ljuder ständigt samma melodi och några negerflickor nästan i paradis -dräkt hoppa outtröttliga oafbrutet om hvarandra uti samma enformiga -rytm som musiken. Några svarta unga karlslokar åskåda dansen, utsträkta -i gräset, medan de röka inhemska vidunderliga pipor, bestående af -buffelhorn, i hvars smalare ända befinner sig ett hål med instucket -trämunstycke. I en slags skål, skrufvad i andra ändan af hornet och -stor som ett barnhufvud, brinner en riktig "kokko" på stark hamptobak. -Aristokrater äro de goda negrerna ej; ofta sprättar. -- -- -- -Några indier föra källvatten till staden på ryggen af antagligen från -Indien transporterade helt små uroxar. Vattnet förvaras i säckar af -hud. Den ena huden ser ut som ett pösande, f.d. svin, den andra -påminner om släktet Eqvus: d.v.s. har i tiden varit ett tre månaders -föl. - -Intressant är att här i de svartes världsdel se de indiske kulis -bostäder och lefnadssätt. På grund, så sade man, af negrernas -håglöshet, lättja, tjufskhet och afvoghet mot hvite användas kulis som -tjänstehjon och vid lägre järnvägsbefattningar. En del äro tvätt- och -glanstrykningsaffärister och några slutligen rika köpmän med kontor, -hela kusten upp, ända till Zansibar. - -Meyer och jag bevistade en hinduisk gudstjänst i en pagod några -kilometer från Durban. Läsaren har väl reda på Indien bättre än jag -törhända, men vill jag blott framhålla de underliga känslor, hvilka -bemäktigade sig en då man efter slutad brahmansk kyrkoceremoni trädde -i det fria och såg en hop stojande negrer, som tågade förbi med den -uppfiskade, af hinduprästen just i floden lagda gud, som han förklarat -hafva länge sedan simmat igenom oceanen, hän till Bombay. Indierna -låtsade icke märka negerskojet med deras gud. - -Strax härefter åhörde vi Pastor W:te i skandinaviska baptistkyrkan uti -Durban. Fattade af en viss mani gingo vi sedan till episkopal kyrkan -och slöto hälgdagen i en närbelägen negerby, där under vår närvaro en -schism utbröt emellan en kristnad reformert kaffer, som fick halfva -byn på sin sida, och en regnmakare och medicinman af den gamla -fetischskolan, som knep den andra hälften. Katolska präster sågo vi den -dagen icke. - -Vi äro återkomna från vår utfärd och taga oss före att lindra -svettningen genom ett ytterligare jul-bad, denna gång i Port Natals -hamns salta vatten. -- -- -- - -Snygg och måttlig måste man vara i varma klimat, annars kan det gå en -illa, och ändå super den kaukasiska rasen icke mindre där än hemma hos -sig i Europa. -- -- -- - -Andra dagen går jag ensam ut för att bese en aflägsnare del af staden. -Jag passerar alldeles i utkanten en smutsig gata, regnet hade nyligen -fallit i strömmar. Jag hör skrål och sång ifrån en restaurant af sista -klass; tonerna af en harmonika jämte bekanta melodier från hemlandet. -Altsammans med en äkta finsk brytning af svenskan. Jag steg in i huset -och gick om en stund därifrån ned till mitt kvarter med landsmannen -Simo Eskola. - -S.E. var sedermera min kamrat under en del af den 4 månader varande -rutschen upp till Mozambik och därifrån sedan till Zansibar, Port Said -och Stambul. - -Sämre kamrat kunde man hafva, måhända äfven en bättre, men hvar och en -har sin natur. Felas det mig ett och hvarje -- eller Eskola något -- -som gärna erkännes, så frågas därjämte ödmjukast: herrar landsmän och -I bönder med! Ären I då några englatyper? Älsken i fosterlandet mera -än vi, för det att ni mått bra hemma, och en del aldrig slitit ondt -eller sett mer af världen, än edert eget porträtt i den irrgångssalong -försynen placerat eder uti? - - - - -VIII Kapitlet. - -På tropisk stråt med Fredrik Jambone. - - - Lorenzo Marqueso. En afrikansk possessionat. Bismaschi och - bror Bellman. Inhampuros öfvergång kostar en del "gamla kläders". - Skogsidyller af olika slag. Vår lifdrabant Sambande. Umzias - hvite män. Herr Kulums slafkaravan. Zimboes ruiner. Beiras - ljus blinka. - - Januari 1891. - -Den oformliga och urgamla lastångaren Limpopo sätter sin rostiga -propeller i rörelse, följd i hack och häl af den lilla, men -lifskraftiga ångbåten Falcon, som skall upp ända till Beira för att -användas på Pungwe floden. Farväl i vänner i Port Natal, föga kan jag -belöna eder för all visad vänskap, men det kan Gud. "Om Gud så vill -håll dig blott still" -- heter refrängen, men om nu Gud icke vill, att -vännerna hemma hålla sig stilla, utan sänder dem att röra på sig ur -vårt kära fädernesland, så kan jag gifva dem goda adresser, önska de -åter handla och utbyta varor med de rika trakter jag i hast genomflugit -och ännu kommer att genomflyga, har jag den glädjen kunna betjäna -"de mina" med référencer. Men bäst vore om den finska nationen sände -såväl lärdt som praktiskt folk för att grundligare och med framtida -profit för fäderneslandet inleda transaktioner och knyta förbindelser. -Mellanhänder äro dyra och man behöfver icke nödvändigt vara beroende af -dem. Detta är nu en käpphäst, som jag också ständigt skall rida uppå... - -Lustigt var att se huru fänad, fjäderfä och hemåt resande negerarbetare -"i en och samma pott" sammanföstes på det rymliga fördäcket, och -tokroliga voro de scener man fick bevittna; så t.ex. kan jag ej glömma -huru negrernas höfding förtviflad löpte omkring sökande sin femte fru, -som slutligen hissades ombord i samma korg med fyra får och ett par -feta grisar. - -En frisk kultje blåste och lilla Falcon blef så småningom efter. - -En tid ångade vi fram med Zululandets kuster i sikte, tils man åter -befann sig ute på det vida hafvet, den indiska oceanen. -- -- -- - -Limpopo hade något slags hemlighetsfulla uppdrag; frakt m.m. för -Beira, Maschonalandets strategiska punkt vid hafvet, beläget nära -Pungwe flodens utlopp. -- Beira ligger ungefär 35° O. Greenwich -longitud och 20° Syd. latitud. - -Om Maschona land hade nyligen det engelska s.k. Charters Company, -portugisarne och boers -- alla tre -- kommit i lufven på hvarandra. -"Kullan pyhä nälkä" -- här som på vissa andra platser af jordklotet. - -Jag fick ej klart för mig hvems af de trennes intressen gamla ångaren -Limpopo ansträngde sitt lappade skrof för ute på sjön. - -Ombord fans material för den portugisiska guvernörens hus i Beira och -en flock hvite arbetare för någon negerkejsare i det inre -- Lobengula -eller Umzilo. Då desse hvite män hade en viss ridderlighet i sitt -uppträdande och alla voro engelsmän, misstänker jag, att de voro -engelska Charter Companys förklädda soldater, som reste inkognito. Men -den ena affären, som den andra. "Vaken affärsman och vaket samvete lär -icke alltid hålla ihop", sa' Flintus Adamson. - -Hafvet har jag talat om i en "Utflykt till antipoder" och äfven här mer -än tillräckligt. Väderleken var för öfrigt duskig och regnig, hvarför -jag i stället för att studera haf och negrer, dem vi äfven haft nog af, -gick till första styrmannen, en liten, trind mycket glad och treflig -herre, som pratat bort med mig en timme och lofvat låna reslektyr. - -Döm om min förvåning! Utom L. Mechelins franska bok om Finlands lag -och rätt, af hvilken jag under färden sett ett par exemplar hos -sjökaptener, var V. Petterssons "En polisgevaldigers berättelser ur -H:fors lifvet" hos M. Nyberg i Port Elisabeth den enda bok från vårt -land jag under denna resa sett, men "tre ting äro goda". Med orden "I -will give some book of Yours" gaf styrmannen mig en bok -- och vid -ankomsten till Lorenzo gaf jag tacksamt åt honom tillbaka: -- -- Edw. -Westermarcks doktors disputation: "The Human marriage". Styrmannen hade -direkte kommit från London till sin plats på Limpopo och på något sätt -erhållit boken. -- -- -- - -Då Simo Eskola beslutit resa med ångaren Limpopo vidare, ända till -Kilimane, men jag envisades med att lära känna så mycket som möjligt -af de svartes världsdel, sprang jag i hettan omkring i staden -efterforskande en viss, mystisk herre "Bonbon", "Jambon" eller -"Mauvaiston" som man hade sagt mig endera dagen skulle begifva -sig öfver Saba upp till Hans Höghet Umzias, en negerpotentat. Han -påträffades slutligen också, gick in på att taga mig med sig, -men skulle rycka ut först om en vecka på grund af ett svårare -feberanfall. -- -- -- - -En hvit i Afrika har att hålla på sin värdighet mer än en -svart behöfver göra det i Europa, tänker jag, om nu därför eller för -att "pennyless" främling öfveralt har det svårt, synnerligen i en stad -med Lorenzos egenskaper -- har skådat flere dylika i världen föröfrigt --- altnog jag, med min natur, föredrog ett litet soloknytparti till -landet... -- -- -- - -Strax efter nyåret rådde en brännande hetta i bärgstrakten emellan -Komati och Umbelozi floderna, en half grad västerom den portugisiska -kolonialstaden Lorenzo Marqueso vid Indiska oceanens kust. Kamraten -måste ligga en vecka på hospitalet och jag beslöt att tillbringa de -sydafrikanska så att säga Johannedagarne ute på landet för att njuta -af den tropiska naturens skönhet. Det var en lång vandring med bössan -öfver skuldran och den i filten inlindade provianten på ryggen -- och -icke utan sina faror. - -Framåt, framåt på den smala, rödaktiga vägen, där den slingrade -sig emellan skyhöga skogbeväxta branter, hvilkas spetsar underligt -aftecknade sig mot det af den nedgående solen i bjärta violetta -färger målade firmamentet. Än tykte man sig se en rad af pelare; än -ett förfallet torn med vida brescher och skottgluggar. Ibland lummiga -cykadeer, fikon och gummiträd reser sig här och hvar en palm, tronande -likt en jätte. På bägge sidor skönjas saftiga ängar smyckade med -hvita och röda blommor. Bäckar bilda glittrande kaskader under sina -häjdlösa språng nedför sluttningen. På ett ställe går vägen under ett -vattenfall, som kastar sig ifrån en hundratal fot ofvanom befintlig, -med slingerväxter tätt öfvervuxen klippa, och skummet stänker öfver -resenären. Det kännes behagligt att få uppmjuka sina blodiga, hårdnade -fotsulor samt låta nacken och hjässan komma under duschen. En hop -babuner, (ett slags jättemarkattor), korsa vägen under ilskna ögonkast. -Ett par afrikanska python ringa sig uppför en euforbia. Deras skinn -blänker i kvartmånens sista strålar. Papegojorna föra ett hiskligt -oväsen där de sitta tätt intill hvarandra på grenarne af några -uttorkade träd. En flock skygga antiloper sätta af i fyrsprång och -försvinna i ett ögonblick. - -Ofrivilligt blickar man bakom sig. Riktigt! några schakaler skymta -fram. Deras ögon lysa som vargens, men lyckligtvis äro de mycket fega. -Jag uppgifver ett rop och de äro borta. En envis gammal en vill icke -lomma af. Jag stannar något tveksam. Ett morrande! Jag skjuter. Pang! -Besten, som icke träffats, har försvunnit. Jag lägger af i halft -språng nedåt vägen, ständigt nedåt... Man urskiljer knapt vägen. De -vildaste drömmar ha' blifvit uppfylda. Ensam, i mörkret, i en afrikansk -vildmark, som vimlar af vilddjur och kanske snart äfven af vildar. - -Ts -- hvilket underligt ljud! Det härstammar frän floden Umbilosis -brusande forsar uti dälden mellan bärgen. I dess närhet ligga W. -Surringhams stora plantager. Mod och framföralt tålamod! Fotterna värka -efter fyra dygns promenad ā 20 engelska mil och ehuru marken blir -jämnare, vägen mjukare, skogen småningom tager slut och gräsbevuxna -ängder begynna, så bemäktigar sig en svindel hufvudet, och just när -solen stiger öfver horisonten och ögat lyckats uppfånga en skymt af -plantagerna, sjunker jag medvetslös ned på gräset vid roten af en -akasiebuske. - -Jag vaknar först efter en lång stund, i det att jag känner något isande -kyligt i nacken och längs ryggraden. Långsamt och mödosamt reser -jag mig. Lycka att jag legat under akasian, ty solen baddar hett! -Jag gnuggar ögonen och ser framför mig en ståtlig, hvit man i brun -kalamenkadräkt, en studsare kastad öfver ena axeln, ett par skjutna -fåglar öfver den andra och en jaktväska i handen. - -"I think you are very ill, my friend" -- yttrade mannen till mig med -vänligt blickande ögon och lugn, världserfaren stämma. "Sannerligen -blef jag ej ganska öfverraskad af att se en hvit man utsträkt här -tvärt öfver vägaskilnaden. Ni pratade i sömnen och gestikulerade, så -nog insåg jag genast att ni fallit ett offer för febern. En lycka för -er att ni lag bland akasiebuskarne. Solen är farlig i dag. Hvarifrån -kommer ni? Från kusten eller inifrån?" - -"Sir, från Finland!" -- Hjässa och tinningar brunno och slitningarna i -mitt inre vållade stor smärta, medan äfven fötterna värkte. Jag viste -knapt mer hvar jag var eller hvad jag sade. - -"Well, Ni är skral, men var lugn, jag skall hjälpa Er hem till oss. -Mitt namn är Henry Surringham och jag är älste son till den gamle -gentlemannen som eger plantagerna här." - -"Thank you, thank you" -- var det enda som kom ur min brännande strupe, -medan den starke engelsmannen fattade tag i armen, satt den stora grå -filthatten genomdränkt af kognak stadigt på mitt ömma hufvud, och så -leddes jag bort som ett barn. - -Vi anlände ändtligen till ort och ställe -- jag redan medvetslös. -Slutligen kvicknade jag dock ur domningen -- malarian går emellanåt -som den kommit -- och kände mig relativt pigg. Jag ligger på mjukt -strutsfjunsbolster i en bred mahognysäng och ser mig skyddad för -blodtörstiga moskitos af ett fint musslinsomhölje, fästadt i -taket. En hvit lampa med röd pappersskärm sprider något ljus i den -hemlighetsfulla skymning som råder. Genom de gröna fallskärmarne i -fönstren strömma aromatiska vällukter från fruktträd och eucalyptus, -medan till öronen tränga ljud af negrer som ropa, får som bräka, någon -åsnas skri, grymtande grisar m.m. - -Af en med hvit och blå musslin draperad negress väktes jag då och då -för att intaga en dosis stark kininlösning. Morgonen därpå satt jag -redan upprätt i en länstol, drack kaffe och samspråkade med mr William -Surringham, till hvilken advokaten W. Scott lämnat mig sitt visitkort -med rekommendationer. - -Familjen S. från Nord-England hade beslutit öfvergifva Albions gamla ö -med anledning af älsta sonens giftermål med dottern till en portugisisk -köpman, hvars affärer förnämligast gingo på dessa kolonier. - -"Klimatet här är visserligen icke just hälsosamt. För hett på dagen, -för fuktigt om natten och så därtill moskitos- och tse-tse flugor, som -inte vilja låta en god häst lefva i frid och ro. Men alt det där blir -bättre med tiden och mitt hopp är att mina efterkommande eniga och -lyckliga skola utbreda civilisation samt hos de svarte ingjuta andan af -'old Englands' gamla frihet och geni", sade mr S. - -Härpå begäfvo vi oss till frukosten som väntade, och jag blef förestäld -för hr S:s familj. Mrs S. var en nobelt blickande matrona. W. Henrys -fru en liten, täck mörklagd sydländska med hjärtegodt strålande -ögon, medan systern, miss Maude, var en skär och ren gestalt med -intelligenta, mörkgrå ögon och ett skälmaktigt leende kring den lilla -munnen. Den lätta, ljusröda dräkten med dess många puffar och rynkor -och de blå sidenrosetterna förhöjde ytterligare denna värkligen -englalika uppenbarelse, hvars minsta rörelser dessutom voro graciösa -och naturliga. - -Ehuru min ursprungliga afsikt hade varit att stanna en tid -- ja -kanske en längre, och i sådan händelse sända återbud till kamraten för -hemresan, ändrade jag mig dock. - -Någon dag därefter bar det således i väg mot Lorenzo Marqueso. Men -denna gång per mula i godt sällskap med en gammal trotjänare till -familjen S., som ombestyrde posttjänsten. Vi foro en omväg, och med S:s -förord på fickan anlände jag helskinnad till den tråkiga staden på den -unkna hafsslätten invid Delagoa Bay. - -Ofrivilligt blef jag nära staden vittne till en af de många olika -metoder, medels hvilka nedslaktande försiggår här i världen. Det var -en riktig negermetod! Femtio svarta halade i ett rep och drogo åt ett -håll, medan femtio andra halade i ett annat rep och drogo åt ett annat -håll. Repen voro fästade om de stora hornen till ett halft dussin -halfvilda kräk, svartaktiga bufflar. När repen spänts ordentligt och -bäst djuret stod och filosoferade, så rusade negrernas höfding med en -stor knif i handen och halshögg buffeln med ett tag. - -I staden -- säkerligen den mest supiga stad i hela världen, -- såg -jag på samma gång två andra syner. Invid uppbördshuset var en konung -lägrad, åtföljd af skinnprydda assegaj- och sköldbeväpnade krigare samt -en stor skara kvinnor. Krigarne voro där för ståtens och ceremonins -skull, men kvinnorna för att genom sitt arbete till staden fylla den -resterande skatteskillingen. Bakom hvarje af de arbetande kvinnorna, -hvilka voro sysselsatta med dikesgräfning och dränering, stod en båld -svart krigare med en lång vipp i handen. Vid minsta söl af de svarta -fruntimren vankades genast på ryggen. Arma kvinnor! - -Men Gudi lof, man är framme vid hamnbryggan och får taga sig en -grundlig doppning i bittert oceanvatten, som gör en godt efter ridten i -värmen, oaktadt obehaget af att gå öfver den efter ebben bara sanden, -där tusental af små crustacéer, eller kanske bara vattenskalbaggar, -löpa hit och dit emellan sina hål, medan äfven maskar och andra mer -eller mindre äckliga kryp nästan förtaga en lusten af doppningen -i vattnet. Hvilken glädjande anblick det däremot skulle varit för -svåger min, den ifrige forskaren på crustacéers och deras gelikars -gebit! Som en liten notis för honom kan jag bilägga att den lilla -crustacén -- eller arachniden -- hade spindelben med "kräftklo" på en -skild fortkomstledamot. Benens antal voro 6 ā 8, inclusive benet med -kräftklon. Djurets färg gulgrå och dess storlek en centimeter. Thorax -saknades nästan alldeles, medan abdomen närmade sig spindelns och -hufvudet knapt skönjdes för de utstående kräftögonen. Hafva kräken ej -blifvit nämda och systematiserade förut, så ber jag om äran få uppkalla -dem, hvilka föreföllo vara af ett humoristiskt lynne: Crustacea -Arachnidae Oscarii Fenomenalis. En lärd beskrifning eller hur -- och af -hvilken nytta sedan! - -På de föredrag i Studenthuset, hvarunder författaren hade äran inför -hufvudstadens publik skildra sina äfventyr i Afrika samt några -förhållanden därstädes, tvang mig den knappa tiden samt den skämtsamma -behandlingen af ämnet att göra hopp hit och dit. - -Beklagligtvis är äfven denna skildring fragmentarisk och ofullständig, -då den oafbrutna rörelsen och det vanskliga i mitt läge förhindrade -omsorgsfullare anteckningar och noggrannare undersökningar. - -Simo Eskola, som led af feber, fick rättighet att i egenskap af -hjälpmatros följa med Limpopo till Beira, hvarest ångaren stannade en -längre tid, medan jag med den älskvärde elsassaren Fredrik Jambone, -murare och smed till yrket, beslöt fortskafla oss till samma ort -landsvägen. - -En icke obildad, vidt berest och särdeles sympatisk person var -Jambone den angenämaste kamrat man kunde få, och mången bortskämd -Helsingforsare skulle gärna suttit i samspråk med honom på "Nybergs -kafé". Glad och kvick som en fransman var han samvetsgrann och -ordentlig som en tysk. - -Kroaseringar torde nu i alla hänseenden hafva ett godt inflytande på -kött, blod, ben och hufvud -- ett godt omen för oss i Finland. - -Berömda resande, Stanley bland dem, räkna spalttals upp hvad alt en -Afrika resenär behöfver och hvad de haft med sig. - -Vi vilja göra likaså. -- Kanske vi bli berömda på så sätt åtminstone. - -Som följer: - -Min, af en sjökapten förärade, dubbel bössa af engelst fabrikat. Ena -pipan för kula, den andra hade jag ständigt laddad med af Jambone -preparerade patroner med såkallade drufhagel (varghagel), - -Jambones kavalleri studsare (Winchester N:o 18). - -Jambone var i besittning af en praktiskt inredd rensel af något -tunt, välgarfvadt skinn, i hvilken rymdes olika förnödenheter och -nödvändighetsartiklar, medan jag uti mitt trogna, goda fälttäcke, -enligt soldat metod, hade diverse saker insvepta. Om natten begagnade -jag sällan filten, utan den af H. Appelberg i London mig skänkta -korta, starka sjömanspaltån. Hvardera buro vi på en påse proviant -- -skeppsskorpor, några salta köttkonserver, kaffe-surrogat, te, litet -socker och salt. Därjämte i en bleckflaska kognak. Något chinin, -klorodyne och ricinoljekapslar voro vi äfven försedda med. Två goda -fältknifvar samt Jambones goda och min dåliga revolver fullbordade -ekiperingen. - -Då jag vid tidpunkten för turkiska kriget 1877 nedförde Finska gardets -reservkompani, blef jag af min ädla moder utrustad vida rikligare, -ehuru man då hade hela kompani attiraljen till sitt förfogande. - -Dock man får ibland lof att sänka sina pretensioner ju äldre man blir --- det skulle däremot vara rätt nesligt för en nation, tycker jag. För -min del skäms jag ej, ty jag hade öfverhöfvan stora i min ungdom, och -var ej den enda hos oss i detta fall... - -Jambones oktant, den vi icke kunde använda, då vi ej egde -trigonometriska tabeller; min gamla frack, några brokiga dukar och -glaspärlor voro de enda lyxartiklar vi medförde för att vid behof -medelst dem "purra palt i negrer". - -Lördagen den 10 januari 1891 kl. 6 f.m. aftågade Jambone och jag från -hotel "Ultramarino" i Lorenzo Marqueso, där moskitos på förhand velat -äta upp oss under natten. Våra kompasser behöfde vi icke ännu, ty vi -gingo för i dag endast ned till stranden, hvarifrån vi med en arabisk -dow fått lägenhet till en liten ort vid kusten, söderom krokodilfloden -Inhampuros mynning, vid namn Manhela. - -I Manhela hoppades vi erhålla några Gassakaffrer i slyngelåldern för -att bära en del af våra effekter mot -- för att skryta -- rent engelskt -guld. - -Därifrån förelåg en vandring på en vägasträcka ungefär så lång som -från Helsingfors till Uleåborg eller från 26° Syd. L. till 20 1/2° d:o -d:o, där Beira sades ligga, vid de förenade floderna Busis och Pungwes -utlopp. - -Araberna hafva följt med sin tid, ifrån ridderliga mohrer hafva -de förvandlats till slafhandlare och giriga köpmän. I afseende å -sjöduglighet måtto de aldrig varit fenicier, och finnar äro de -visserligen icke häller. Djärfhet saknas dem ej, men deras "dower" med -höga akterstammar, latinska eller fyrkantiga segel utan klyfvare m.m. -duga ej till annat än att länsa undan vinden, men då går det ofta -ganska fort med fören i vågkammen. - -Vi seglade förbi några holmar och uddar, hvarefter landet sänkte sig -alt mera. Vid nymånens första silfverstrålar kastade downs ankar i en -liten bukt och vi fördes med båt i land. - -Några individer från Intschi-Intschi vid Inhampuros (el. -Limpopos) mynning voro lyckligtvis på orten, och efter vidlyftiga -underhandlingar, så man skulle trott det gält köpet af en finsk -bondgård, antogo de sig oss. Bimaschi hette den ena karlen, en tvär -och tråkig figur, medan den andra, säreget nog, kallade sig Pullman, -Bullman eller Bellman. Det var omöjligt att riktigt uppfatta honom ty -en sjukdom hade -- koppor gissar jag -- farit af med näsan. En glad fyr -var det emellertid och jag nämde honom naturligtvis alltid Bellman. - -Ridån går upp. Scenen föreställer en svagt gräsbevuxen låg ås, med -sanka marker på hvardera sidan. Här och där en buske. - -I fjärran, till höger, urskiljes en strimma af obestämd färg, det är -hafvets bränningar, som störta öfver den sandiga stranden. Solen hettar -oförsvarligt och fast man icke öfvergått vändkretsen tycker man sig -vara vid ekvatorn. Fyra skuggor afteckna sig mot den af fukt och värme -nästan ångande jordytan -- de äro Jambones, min, Bimaschis och den -fryntlige koppärriges utan näsa -- Bellmans. Den sistnämda bar en af -araberna tillhandlad matsäckskorg, utan hvilken vi sannerligen aldrig -nått Inhampuros glittrande, ljusbruna vattenflöde, med dess många -sandbankar, angenäma tillhåll för talrika krokodiler. - -Täta trädungar af något slags tropisk hängpil och storbladiga -vattenväxter förekommo, men icke var det den vackraste tafla jag sett -här i Afrika. Jambone var emellertid karl för sin breda hatt och -upptäkte ett någorlunda drägligt logis för natten. Vi gjorde en ring af -eldar omkring oss till skydd mot reptiler af alla slag och så blef det -ett lifligt teckenutbyte med engelska och portugisiska ordblandningar -för att förklara för Bimaschi och mr Pullman, att de icke skulle få -betaldt, innan de skaffat kanot för öfverfarten. Bimaschi förstod -intet, ville ingenting begripa, men min fryntlige vän Bellman gaf -slutligen tillkänna, att han till morgonen från någon nära belägen -fiskar-kraal skulle skaffa båt och roddare. "Vakten" höllo moskitos, -men då dagen grydde infann sig den näslöse hederspojken med en urhålkad -trästam -- och fyra kvinnor -- jag tror nästan Pullmans egna fruar. -Hvarje dam fick ett glaspärlhalsband och vår vän min frack, som han -med en älskvärd min skänkte den yngsta, troligen favoriserade kvinnan, -hvilken iklädd endast fracken stolt styrde farkosten, under det att -karlen själf, nog artigt af en neger, grep i en af de korta, spadlika -paddelårorna. - -Strömmen var stark och vi drefvo långt ned. - -Jambone var en märkvärdig karl och Gud vet huru han i Lorenzo skaffat -sig reda på alt möjligt, men han kunde beskrifva den väg vi hade -framför oss någorlunda rätt. - -Den gamle finnen B--kvist (från Borgå?) hade visst äfven tolkat för mig -om de höfdingar han kände bland Gassafolket, men då jag ej antecknat -namnen, voro mina kunskaper ganska dunkla. Ehuru man aldrig bör vara -lat och håglös, tror jag det äfven härvidlag skulle tjänat till intet, -såsom Jambone fattat sin resplan, han ville nämligen fortast möjligast -hinna till en för mig mystisk ort, Shibu, Schibutel eller Schiboleth -vid Saba floden, där utsände från den mäktige, för portugiserna mera -obetydligt krusande konung Umzias väntade på honom. Jag fick nu del af -hans hemlighet -- han skulle till Umzias' kraal för att en tid framåt -bära titeln "hofarkitekt" mot en kolossal lön af guld, elfenben och -slafvinnor, af hvilka senare han, mycket humoristiskt, sade sig vilja -hålla den nättaste för egen räkning, medan han utbytte de andra mot -valuta. Efter slutadt arbete drömde han sig åter rask och frisk hemma i -Elsass, eller möjligen till och med i Paris, som rentier. - -Scenen från södra sidan af Limpopo upprepades några dagar senare på den -norra, med den enda skilnad att karavanen nu utgjordes af blott tvänne -skuggor. Landskapet förändrades dock så småningom. Himlen mulnade -och vi hunno skogsregionen, just lagom för att rädda oss undan en -hvirfvelstorm med åska och hällande ösregn. - -Drifver oturen ofta så sparkar lyckan ibland. Icke långt från -skogsbrynet, vid kanten af den stig vi valt, funno vi några någorlunda -bibehållna rishyddor, i en af hvilken Jambone försiktigt tittade. "Pas -habité, tant mieux", yttrade han. - -Vi klefvo in, afbördade oss vårt påhäng och inrättade oss så bekvämt -som möjligt. Med stor skicklighet och med tillhjälp af "en villig -gesäll" förfärdigade Jambone en dörr och åt mig en brits, medels -vertikala och horisontala käppar, af hvilka vi funno en stor mängd i -en knut af den trekantiga kojan. En matta af palmbast, som vi senare -hittade i den andra större kojan, fulländade bädden. Jambones af fina -snören gjorda hängmatta vållade mindre bråk att uppsätta. Vi åto slut -på våra salta köttkonserver, togo ett par klunkar kognak och sträkte ut -oss med blossande pipor. - -Eld ville Jambone ej göra upp, innan vi först efter regnet gjort en -rekognoscering. - -Vi äro i vilda näjder nu och få lof vara slugare än Creekindianer. -Jambone hade varit i Kanada innan han kom till Afrika. Sofva gjorde -vi istället och det med besked, ehuru taket läkte här och hvar. Vi -vaknade, enligt Jambones remonterur kl. 4 e.m. Durbantid, iföljd af att -vi hörde röster. - -Tysta reste vi oss upp och med vapen i hand tittade vi ut genom -springor i väggen. Jag bör ifylla här, att Jambone tämligen bra redde -sig på kafir, en viktig sak, ehuru dialekterna väl variera. Jag måste -äfven bedja de unga damerna om ursäkt för hvad som närmast följer, i -yttersta fall kunna de ju stryka öfver raderna med blyerts, efter att -först hastigt ha genomögnat dem. -- - -På den lilla öppna platsen framför hyddan stodo ifrigt gestikulerande -en äldre och en yngre neger, jag använder ordet karl hädanefter, då -Jambone och jag voro de ende hvite under förloppet af de tre veckor vi -lunkade tillsammans. Ett stycke väg från karlarne, med ögonen förläget -riktade mot marken, stod en alldeles ung flicka på högst 13 är, den -ålder man i dessa trakter anlägger långa kjolar om man har sådana. -Flickan stackarn hade bara ett skynke kring länden, men fyra, fem rader -mässing- och kopparringar virade kring vristen och handleder. Hennes -öronsnibbar voro beprydda med stora elfenbensplattor, uttänjda och -hängande ned -- man kan säga -- nästan till axlarne. - -Jambone lyssnade. Alt samma gamla historia. - -Den äldre höll på att öfvertala den yngre mannen att öfverlämna flickan -åt honom för en get. Priset höjdes snart till en ko och slutligen bjöds -geten och en kruka öl på köpet, dock icke Sinebrychoffskt, utan af -detta jäsande slag, med en lukt af sur deg, som kaffern benämner djaķla -och kongoiten pombé. - -Ynglingen mumlade ändtligen något om ett ytterligare tillägg af par -kurbitser palmvin, hvartill "gammeln" invände etwas om oerhörda -fordringar. - -Den arma flickan syntes högst orolig för utgången, och vi antogo det -bero på hennes fruktan för att ynglingen skulle låta beveka sig. - -"Vår proviant är slut", hviskade Jambone till mig "så att vi i alla -fall äro tvungna inleda bekantskaper. Här är nu ett skönt tillfälle". -Utan att invänta svar från mig öppnade han dörren och stod följande -minut midt ibland de af fasa förstenade svarta. - -Men Jambone var Cicero och Demostenes tillsammantagna, synnerligen i -att invärka på negrer. Fasan öfvergick till småleenden och då jag på -en vink af Jambone visade min magra skepnad, så var det "fem vänner", -som turvis smakade på resten af våra kognakskantiner. Också flickan -försmådde ej den starka varan; och icke underligt, ty luften var kylig -efter regnvädret. Jambone valdes till skiljedomare. - --- "Mon cher George", sade Jambone till mig, "jag tror att det primo -är bäst för oss att stå väl med den gamle herrn, som antagligen har -mer att påstå i byn än ungdomen; secundo har gossen mera nytta af kon, -geten och ölkrukan, än af tösen, hvars förlust han nog behändigt kan -ersätta med hundra andra." - -Man skulle trott vännen Jambone hade läst Tegnér! -- "Tertio -- blir -tösen säkert lyckligare, ty hon får gubben i sina vantar, i stället för -att kanske om något är få gifva vika eller bytas bort mot en rival, och -kärleken -- kommer nog efter äktenskapet." - -Knapt hade Jambone slutat sitt andragande, innan han gaf sitt -domsutslag till alla parternas innerliga belåtenhet. - -Ynglingen fick den för oss obrukbara oktanten som minne och de -sistakognaksdropparne som tröst, medan flickan erhöll en hvit bomulls -karlskjorta till brudutstyrsel, mot vilkor att genast gifva sin nya -fästman en kyss i vår närvaro och dymedels stadfästa domen. Kyssen -gladde gamlingen till den grad, att han äfven omfamnade och kyste oss. - -När slutet är godt -- är allting godt, och trygga sofvo vi natten -öfver i vår hydda, sedan vi fått löfte af våra nya vänner, att de -följande dag ifrån byn Mahlakambi skulle skicka oss en vägvisare till -portugisiska kolonin Injambane vid kusten. Individen ifråga, som var en -permitterad soldat från Injambanes garnison, befann sig i deras by och -sades gärna komma med. Ärligt nog afrådde de oss enstämmigt från att -själfva besöka byn, hvars höfding var bruljerad med portugiserne. - -Andra dagen kokade vi i vår lilla bleckpanna te, några gropar ris och -skorpsmulor till en ovanlig, men ätbar soppa. Vatten fingo vi från -en regngöl i närheten. Föröfrigt lefde vi af att röka vära pipor och -berätta för hvarandra våra lefnadsöden. - -Jambone, som visat sig vara mera sluten än jag anat, öppnade likväl -sitt hjärta och sade att orsaken till hans nuvarande äfventyrliga lif -härledde sig hvarken af specielt vinstbegär -- ty han hade små behof, --- ej häller hade olycklig kärlek vållat honom ett streck i räkningen --- nej. - -"En afton" -- berättade han -- "hemkom jag, som arbetade som finsmed -och filare på en större värkstad i min hemort, tidigare än vanligt. -Jag smög mig sakta till dörren, som vette åt en trädgård, för att -surprenera min lilla hustru; vi hade varit gifta något år. - -"Emellertid var det jag som blef surprenerad, då jag hastigt öppnade -dörren och utropet: 'Déja libre' bortdog på mina läppar vid anblicken -af min fru, som satt i min brukspatrons knä." - -"Ni känner mig, mon cher George. -- Utan onödiga exklamationer gick jag -lugnt fram till en byrå, sedan jag reglat dörren och stoppat nyckeln i -fickan. Jag framdrog en laddad revolver samt papper, penna och bläck." - -"'Skrif min herre' -- mannen var gift -- 'skrif att ni å banken -deponerar 10,000 francs för den där kvinnans räkning. Räntorna att -lyftas hvarje kvartal.' - -"Tack vare den höjda revolvern skref mannen en fullt laglig förbindelse -med hans signetring som bilaga. - -"'Och nu' -- bifogade jag -- 'är ni god och ger mig hvad ni -händelsevis har på eder.' Det var 2,200 francs. - -"'Farväl mitt herrskap' -- fortfor jag --. 'Lefven sälla.' - -"Jag reglade dörren ånyo, denna gång utanför, och begaf mig i väg -till stationen. Till en af mig känd advokat sände jag ett bref, -ringen och förbindelsen; själf tog jag plats på snälltåget. En vecka -därefter gungade jag på Atlanten, -- -- och nu -- är vår soldat -här." -- - -En koppärrig ful, äldre ovanligt svart man steg värkligen in i vår -hydda, åtföljd af ynglingen, som ifrigt rekommenderade oss och -däremellan inrapporterade att såväl kon som geten kommit honom -ordentligt tillhanda, samt att rivalen blott i så måtto lurat honom, -att han vidhållit och genomdrifvit, att ölkrukan skulle tömmas af -kontrahenterna gemensamt. - -Soldaten, som var klädd i en kort jacka med två rader knappar och -benkläder af hvitt kalamenkatyg och bar ett par skor i ena handen -och ett knyte i den andra, höll till Jambone följande tal på -portugisisk-engelsk rotvälska: - --- "Sambande Monko vara kungens soldat och inte någon niggerhedning --- villa visa -- signores -- raka vägen på Injambane -- villa bara ha -ett inglesi pund per hufvud och att hvite bror" -- mig ignorerade han -fullkomligt, men det var en sak jag redan sedan länge blifvit van vid --- ... "att hvite bror uti Injambane -- lagar ihop vänskap emellan -Signor Fer--ro Ca--do, -- hans chef -- och Sambande Monko. Sambande -Monko varit för länge hos sina kvinnor -- alldeles för länge"... -tillade karlen med en suck, i det han lät sitt hufvud sjunka mot det -beklämda bröstet. Jambone var värkligen storslagen i att kunna imponera -på folk, så hvita som svarta. Samma dag vadade vi ganska muntra och -nöjda öfver Saurrah floden och fördjupade oss i det täta buskaget på -andra sidan. - -Altsedan mina färder i Kapkolonin hade jag ej sett termitboningar, men -en dag, på en slätt, glest trädbevuxen, med en jordmån af rödaktig lera -sågo vi en koloni af dessa hvitaktiga myror. Djurens hyddor voro här -mindre höga och mera rundt hvälfda än i Kap, hvarest de stundom nådde -en ansenlig böjd och afsmalnade i oregelbundna spetsar. - -Af de i Kap talrika fula, åsneörade vilda svinen, tillika med -myrbjörnar och myrslokar en af termiternas dödsfiender, sågo vi -intet spår. Icke häller fingo vi syn på de i södra Afrika parallelt -med strutsen löpande väldiga trappfåglarna. Engång, vid en större -vattensamling, i hvilken flere bäckar utgöto sig, väkte vårt -triumvirats ankomst en ryslig uppståndelse bland en "société" af -otaliga större och mindre vadare; pelikaner af hiskligt utseende och -den ännu större samt så när som på några granna fjäderbuskar ännu -fulare jättehägern behedrade äfven träsket med sin närvaro. Allestädes -närvarande voro äfven apor och ormar. Inga noshörningar, flodhästar, ej -ens krokodiler fingo syn på oss, ej häller vi på dem. Zebror, kvaggor, -elandshjortar och gnubockar torde icke alls uppehålla sig å dessa orter --- antagligen dela de hästens smak i dess afsky för tse-tse flugan, -hvilken tillika med moskitos och bromsar här har ett af sina stamhåll. -Här och där ibland de mörka, täta snåren ligga väl dock kadaver af -någon fallen elefant eller annat stort djur, emedan obehagliga, hest -skränande asgamar emellanåt flyga upp i vår väg. Svarta tvåbenta -upptäckas lika litet. Någon gång -- ett par nätter -- uppfånga våra -öron skral och trumslag och vi tycka oss se skymten af eldar liknande -irrbloss och eldflugor; vid slika tillfällen blir Sambande nervös och -ber oss skynda framåt. - -Vi skola fatta oss kortare, annars hinna vi aldrig till Beira, där Simo -Eskola väl svär i mig som bäst. - -Skog och skog och öppnare platser däremellan. - -En morgon hörde vi elefanters trumpetande men sågo ej djuren. Jambone -sköt en natt ihjäl ett kattdjur, ytterst långt, med korta ben. Hvarken -en leopard eller panter. Pälsen var jämförelsevis långhårig och -mörkbrun. En natt då vi passerade en by och den erfarne Sambande Monko -smög sig till närmaste hydda öfver en manihoktäppa, för att knipa något -fjäderfä till frukost nästa morgon, blefvo Jambone och jag anfallna af -en flock stora apor, som kommo ur manihokåkern. - -Vi fingo lof skjuta på en alt för närgången ilsken hane. Aporna flydde, -men byinnevånarne vaknade, och hals öfver hufvud måste vi åter begifva -oss till skogs, där Sambande Monko andtruten snart upphann oss -- -dock medhafvande en tupp och en höna -- den hedersknyffeln -- -- -- -Hafsbrisen kittlade våra näsborrar -- och hvad är det? Omedvetet aftogo -vi hattarne -- Sambande Monko hade ingen -- och lyssnade. -- Det var -Injambanes kyrkklockor, som ringde och pinglade. - --- "Är det ett välkommen! Jambone?" frågade jag. - --- "Gott weiss" -- genmälde han. - -Vi kommo ut ur skogen, fram till den sandiga, låga stranden och sågo -det midtemot på udden liggande, lilla Injambane, med sina granna, i -ljusröda och blå färger lysande byggnader samt sin näpna kyrka i -midten. - -Sambande Monko korsar sig andäktigt. Han är god katolik, oafsedt sina -tre hustrur. - -Jambone, som flytande talade portugisiska, begaf sig öfver viken i ett -slags kanot, gjord af en trästam och tvänne bräden, hvilken Sambande -Monko anskaffade. Sambande och jag gömde oss emellertid i skogen. -Oroliga rykten hade nämligen kommit till våra öron om Charters Companys -agitationer bland negerstammarne, och portugiserne höllo noga utkik -efter alla ensamt sträfvande hvite icke-portugiser. - -Solen sjönk, men Jambone återkom icke. I mörkret begaf sig Sambande -till en bekant fiskare efter någonting till förtäring och vände -redligen tillbaka med kassava, kantinen fyld med öl, en majskaka, några -mangoes och en stor halstrad fisk. Vi läto oss väl smaka. Solen går upp -igen, men intet afhöres från Jambone! - -Jag ser en fransk brigg lyckligt komma genom den fruktansvärda, skyhöga -bränningen ute på fjärden utanför viken och får en ljus tanke: "om icke -Jambone återvänder till kvällen, skall jag bedja Sambande Monko hjälpa -mig ombord å briggen." - -Gudi lof, medan Sambande ånyo på kvällkvisten begifvit sig till -fiskaren -- efter proviant -- jag gaf honom de tre engelska shillings -jag egde kvar -- säg jag en båt med tre personer lägga ut från en af -Injambanes bryggor och paddla öfver till oss. - -I båten befunno sig negern som rodde, en portugisisk tjänsteman och -Jambone. De stego i land, och på en hvissling af Jambone trädde jag -obeväpnad fram ur gömslet. - -Jambone sade att jag skulle förevisa mina papper, om jag hade några, -samt tillrådde mig berätta på franska, att jag tillhört "Limpopo's" -besättning; försummat mig samt nu ville försöka upphinna fartyget i -Beira. Portugisen betraktade mig misstänksamt, men sade slutligen "Si, -signor" och återgaf mig mina papper. - --- "Hvar ligger Finland?" frågade han därefter plötsligt. "Jag har -aldrig sett finska flaggan", tillade han eftertänksamt. - --- "Icke jag häller tils dato, men väl dess färger", genmälde jag och -afgaf därpå en kort relation om vårt land med en anhållan om att han -underrättade hela portugisiska Östafrika om saken; om görligt fast hela -Afrika... - -Med ett småleende steg portugisen i sin båt, och då han hunnit -öfver viken, dök vår vän Sambande i det samma upp ur ett snår. -Jambone berättade att han blifvit kvarhållen samt sedan förhörd af -kommendanten. Han hade dock gifvit tillfredsställande svar om sin -blifvande befattning hos Hans M:t Umzias -- portugisernes lydkonung, -tributär, bäste vän och -- dödsfiende. - -Då han tänkt, att vi skulle tillbringa någon dag i Injambane hade -han äfven talat om mig, men med det resultat att kommendanten sände -en tjänsteman att förhöra också mig och dessutom förbjöd oss vidare -tillträde. - -Jambone afrådde Sambande från att infinna sig. Han hade redan blifvit -afskrifven ur rullorna som desertör. Jambone, som var i besittning af -ett tjog engelska pund, erbjöd nu Sambande att följa oss som vägvisare -och tolk. Jag åter hade af vår underliga Borgå-bo B--qvist i Lorenzo -hört om gamla ruiner vid Sabafloden och kände en stor nyfikenhet att få -beskåda dem. - -Vi togo oss en siesta på rygg, alla tre i bredd, lyssnande till -småfåglars kvitter i trädens kronor och med ögonen riktade på det näpna -Injambane och den i viken ankrade briggen. Cassandra tykte jag den -hette. - -Efter en timmes hvila reste vi oss hastigt och upptogo våra bördor och -vapen -- negern hade en knölpåk -- och så begynte vi ånyo vandra på -Afrikas jord. Vädret var vackert. En frisk vind mildrade hettan likasom -de ilande molntappar, hvilka som oftast undanskymde solen. - -Vi gingo längs en skogsspång nära hafskusten, hvarefter vi inslogo en -mer nordvästlig riktning. - -Floden Luitschi, en biflod till Limpopo, äfven kallad Krokodilfloden -och Inhampuro, flyter ett hundratal engelska mil västerut igenom -Hlenga. Svårt är för en europé att traska utmed negerspångar, ty -negrerna gå med fötterna inåt och skapa stigar med spetsig botten, så -att man altjämt "slår klöfver" och gör slingerbultar. Sambande Monko -hittade dock slutligen på en bredare väg, en gammal elefantväg -- -möjligen också en slafstråt. - -Elefanter finnas ännu, ehuru de blifva sällsyntare år efter år. - -En afton lägrade vi oss vid en vacker skogssjö, från hvilken "ån" ej - mer flöt åt hafvet, utan inåt landet till Luitschi eller Luissi -floden. - -Vid den muntert sprakande elden berättade Sambande Monko interiörer -från Saurrahs näjder, och jag låg eftertänksam och drömde mig in i -barndomen, långt upp till Valkjärvi sjö nära Uleåälf, där min fader -älskade lägga ut sina abborrnät och vi pojkar, Anton, Otto och jag, -glammade på stranden kring elden, agerande kockar. - -Alt det där är nu förbi -- förbi och ännu mycket mera därtill som -skalden säger: - - Som ung dör den som gudarne ha' kär - Och slipper gå den långa väg och hala - Se vänner dö och som värre är - Vänskapen själf och alt det ideala. - -Månen lyste genom trädens kronor grannare än i "Gluntarne." Alt var -tyst, vinden hade mojnat af. Jag väntade redan få höra ekorrens pip -eller ankans snattrande. - -Nej, det hörde vi ej, men i dess ställe ett doft morrande, tjugo eller -trettio steg ifran oss. - -Sambande grep sin knölpåk och vi våra bössor. - -Ljudet kom från en liten udde beväxt med täta buskar. - --- "Dumt att vi ej ega en hund" -- mumlade Jambone och försökte med -blicken tränga genom snåren. - -Morrandet värkade obehagligt på min just så poetiskt vemodiga stämning. -Jo, den nakna värkligheten är vemodig nog. Skada att jag antingen -ej har eller ej varit i tillfälle utveckla det s.k. sportsinnet. En -"sportpappa" skulle väl varit förtjust öfver situationen -- fast -kanhända lagom -- ty intet vidare hördes af, vi ansågo oss blott turvis -måste hålla noga utkik. - -Fisk hördes plaska i "vassen" af tumstjocka bamburör; men ett otal -slingerväxter kors och tvärs förtog all utsikt af vattenytan. - -Djup kan ett sådant afrikanskt träsk nog ega, men icke ger det samma -ögonfägnad som våra vackra "Järvet." öppna vattenplättar här och -där som "neckrosor i ån." Jag menar naturligtvis härmed icke de -stora insjöarna, hvilka i prakt torde öfverträffa alla världens sju -undervärk, utan talar här blott om små skogsträsk i Hlengatrakten. - -Flere dylika vattensamlingar sågo vi eller gingo vi tätt förbi, påminta -om deras tillvaro genom att de ohyggliga moskitos alt tätare surrade -om öronen eller platta, vämjeliga ormar med glänsande små ögon oftare -hväste mellan våra fötter. Taggiga buskar tilltalade oss alt emellanåt -"Vänta litet! vänta litet! Hvarthän så skyndsamt?" - -En obehaglig känning i lederna och värk kring pannan kommer en att -stanna, taga en gröpe kinin i handen och utan att mucka svälja det -bäska, men välgörande läkemedlet. - -Men hvart tog spången vägen? Jambone, som tänkt på alt, hade en yxa med -sig. Sambande Monko och jag arbetade med våra knifvar. Med sönderrifna -blodiga fingrar och ett visst antal skarpt bitande löfvärksohyra i -nacken återse vi spången. - -Och munförrådet -- jo det var det mest humoristiska kapitlet och det -för oss mest tragiska, isynnerhet de sista två dagarne, då vi icke egde -andra resurser än att använda våra sista tobaksblad till tuggbussar. - -Ja -- inte var det Stanleys Aruvimi urskogar, men icke voro dessa -nöjsammare för det. - -Ändtligen vidtogo höjder och branter och blåsten hven öfver öppna -platser. Sambande Monko vinkade gladt med armen och sade att vi ej voro -långt från Sinohilske's kraal, som åter låg i närheten af Tombari, och -mot aftonen tågade vi ut på vida slätter. I väster skönjdes höjder af -aktningsvärd storlek. - -En hop negerbarn sprungo förfärade undan oss, och innan vi viste ordet -af voro vi omringade af en hel hop spjutbeväpnade män och kvinnor, -utan annan toalett än ringar om fotleden. Kroppen hade de insmord med -palmolja och ansiktet med rödockra med hvita streck härs och tvärs. -Fylliga och kraftfulla gestalter allesammans. - -Våra utmärglade figurer gjorde ett slätt intryck, och vi kunde blott -skryta med våra trasiga kläder -- förlåt -- Jambone och jag dessutom -med vårt hvita skinn, som ställvis framlyste ur paltorna. - -Sambande Monka, som kände sina gossar, hade redan på långt håll -från det första, huset begynt med hög röst basuna ut "Kejsar Umzias -arkitekts nådiga anländande" och sin egen höga samhällsställning. -Som jag engång nämde -- mig ansåg han vara "en blott till last", ett -nonsens -- och rätt hade ju karlen i det stora hela. -- -- -- - -Djaola ölet luktade besynnerligt som jag redan sagt, likt en jäsande -surdeg i pörtets knut, men efter sumpvattnet smakade det som grädde -på blancmanger! - -Och kokt höns med ris! -- man trodde sig ett moment vara turkisk pascha -vid pillaven. - -Åtminstone skyndade vi oss att äta som paschor, med fingrarne, så -hungriga voro vi. Cassava, bananer -- O! De unga flickorna, eller som -bror Sambande uttrykte sig "de möra pärlhönsen", närmade sig först -något skygt, sedan djärfvare och kände på kinden och handen, ja kände -här och där, så att man till slut smått förlägen reste sig och med en -artig bugning och ett stiligt småleende drog sig undan till Jambone, -som länge sedan rest till "Ejäderholmarne" under den aflånga, upp och -nedvända, med bastmattor öfverdragna, cirka tre fot höga och 6 fot -breda pärtkorg vi fått oss anvisade till logis. -- Jag förvånar mig -alls ej om Umzias har lust att blifva en svart Ludvig II af Bajern, -och det med mera fog. Om åtskilliga hus i Helsingfors äro alldeles för -luxuösa, så är motsatsen fallet med ett sådant där "pärtkorgslogement." - -Emellertid tänker jag, att det var så bra äfven för oss, att Jambone -blifvit "bestäld" af Hans Höghet; jag fruktar storligen, att vi annars -fort nog kunnat blifva "bestälda till middagsmat" af de kannibaliskt -blickande infödingarne. Negern är råare, hans bäcken närmare apans än -vårt, men alt detta oaktadt blir hans själ väl "hvit" med tiden -- utom -i två fall: han kommer aldrig att fatta "Den bärgtagna" hvarken han, -den svarte, eller hon, den svarta, och de komma alltid bäggedera att -förakta vegeterianer. "Kött som kött" bara det är mört, sak samma hvad -djur det tillhört -- fast en Homo sapiens. - -Vi erhöllo besök af en "arabisk" handlande -- hufvudsakligen i slafvar --- som jag för min del omöjligt kunde skilja från de andra svarta. - -"Araben" talade bruten engelska och erbjöd sig hjälpa oss fram till -Sabavägen, då han hört att vi voro Umzias "hvite män." Där läg knuten. -Han skulle upp till konungen och "handla" om en tid. Om det låg i -vår förmåga att gifva par engelska guinéer och dessutom ginge an att -något berömma honom hos H. H:t, så hade han -- Kulum ul Haleh -- intet -synnerligt däremot. - -Jambone uppträdde som en förnäm man egnar och anstår, och jag drefs -omedvetet, af beundran eller något dylikt, att mer och mer föreställa -hans "hofmästare." Sanningen att säga var det en tacksamhetskänsla --- icke för att han varit en god kamrat, eller skänkt mig sitt andra -skopar, eller för att höja hans anseende hos den svarta hopen, utan -rätt och slätt för att han räddat mitt lif genom att taga mig med -sig... - -Icke hjälper det mycket där hemma att höra till "Ridderskapet och -Adeln", men ännu mindre därborta... - -Höfdingen syntes icke till. Kulum torde hållit honom under toffeln. - -En dag därefter, -- vi voro icke ännu fullt äterstälda efter -strapatserna i skogen, -- reste vi norrut med herr Kuluins karavan. - -"Schyboms" kraal låg bakom oss. Mangora västvart, ostvart åter Galbula -bärg och flod; sådär ungefär på 22 1/2 Syd. Lat: 34° Greenwich longitud -var det och norrut gick det. - -Jag red på ett ungt nöt, som rände i väg med mig öfver stenar och -moras, så att jag ibland förtviflad fick hålla det vid bägge hornen --- respektabelt stora redan. Trodde det vara en dresserad oxe, men -underrättades sedermera om att det var en ko. - -Nervretande var att se ett långt tåg af folk af båda könen -- äfven -barn -- fastbundna vid hvarandra på en 5 ā 6 stegs distans med en fin -kedja, dock gröfre än den med hvilken vi fastkedja gårdvaren. Fullvuxna -karlar hade dessutom sina halsar instuckna i en sorts grepar af trä. - -En viss oro förnams hos uppsyningsmännen på grund af oroande -underrättelser från området kring Pungwe och Busifloderna, där -"inglesi" sades röra sig. - -Nog äro engelsmännen sträfva och barska, men hvilken nation har mera -tjänat mänskligheten och de humanistiska sträfvandena? - -Det förut af Jambone omtalade Schubruk, Schiblek eller Schiboleth -kringgicks och Sabaflodens här klippiga, där med väldiga träd bevuxna -stränder nåddes en regnig natt, hvarunder man tykt sig höra lejonets -rytande -- jag för första gången i det fria. Jag kan icke underlåta att -omnämna det minst sagdt ogenerade sätt, med hvilket man handterar de -stackars om halsen järnade slafvarne. När en sådan där "handelsartikel" -dör eller endast insjuknar, afhugger man helt enkelt hufvudet af honom -eller henne och slipper sålunda fort och galant det olägliga påhänget -vid kedjan. Gräsligt! Och den skändliga misshandlingen! Och barnens -lidande! Behagligt är ej häller åse, huru i onödan ett tjog människor -få resa sig och gå långa vägar för t.ex. hämtande af några vedklabbar -eller ett ämbar vatten -- att ej tala om andra vidrigheter vid ett -sådant sammankopplande. Slaftransporter är det värsta man kan få skåda -här i vår jämmerdal. - --- Nog f--n har jag sett rackare hemma, men inte sådana där afrikanska -bofvar ändå! - -En vacker morgon, när dagen gryr, hafva "kedjans innehafvare" på flotta -eller i båtar glidit utför strömmen, ned till den väntande "dhowwen" -uti deltats smygvrår eller Gud vet -- hvart! - -Karlarne från Sinyjingas kraal äro färdiga med sin paddelkanot, med -hvilken det för oss skall bära nedför Sabafloden till Chiloane vid -dagens första gryning. Sin ädelmodiga natur likmätigt har en oförgätlig -vän, "en simpel arbetare" utrustat en "adelsman" så väl, att han utan -nöd kan uppnå kusten utmed den vackra floden Saba. - -Aldrig mera ser jag denne nye vän uppå jordens yta, men törhända snart -nog många gamla -- fiender. Fatum est -- man undgår ej sitt öde! - -Ensam sitter jag, likt ett fordomtima pelarhälgon, och dock detsamma -väl nog olika, på en grushög. - -Månen i sitt sista kvartal lyser tillräckligt tydligt för att visa -spåren af en rak, bred väg, som slingrar blott på höjden. - -Långt i fjärran öfver Urhobi bärgens toppar lysa röda och gula -strimmor, med hvilka den nedgångna solen färgar de af vinden drifna -mörka molnen. - -Närmare glimra nakna om hvarandra kastade granitklippor och jätteblock. - -Susande och rasslande skogar af tamarind och mpafu, sykomor och fikon -glänsa när månen skymtar fram. - -Men märkvärdigare än det öfriga synas dunkelt brutna hemlighetsfulla -pelare -- hvarken romare, dorer eller korinter -- och grushögar och -halftförvittrade murar, och underliga, mörka klyftor -- eller -grafvar!... - -Med några ord: de första åt kusten till befintliga märkena efter -Zimboes väldiga, ifrån Saba öfver Urhobi till Gorgongosi och så bort -mot Teté sig sträckande ruiner af ett afrikanskt Babel eller Niniveh?? - -Intet nytt under solen. Det som varit haf blir land, och land blir -sjöbotten. Fåfänglighet och förgänglighet! - -Tanke, skall du lysa ett ögonblick likt meteoren för att sedan -försjunka i förgängelse -- för evigt? Aldrig! - -Jag har flere timmars vandring ned till floden och får ej försumma mig, -får ej -- om jag ock skulle vilja. - -Manihokgröten smakar bra nog i den svala morgonstunden och strax därpå -"daska" vi ned för floden -- tvänne "kolorerade" utanpå och en som är -det innantill. - -Hvad skall man beskrifva Saba, när Stanley skildrat Kongo, Livingstone -Zambesi och redan Moses Nilen? - -Båten rör vid den lilla ångaren Falcon, som välvilligt lofvar taga mig -med till Beira, där Limpopo alt ännu ligger. - -Hinner blott kasta en blick på Chiloane -- lågt, sumpigt, moskitiskt -och kanske litet moskovitiskt hvad skick och ordning beträffar. - -En ny Noaks ark ligger kullslagen på stranden. Torde vara ett minne -af en listig hvit affärist, som förespeglat "guvernören" att Chiloane -med egen flotta snart nog blefve världens centrum. Han fick anslag och -begynte med "arken." När skrofvet blifvit halffärdigt rymde gunstig -herrn med briggen m.m. -- och därmed blef det -- utom att guvernören -blef afsatt, naturligtvis. - -Det vore bra om guvernörer alltid blefve afsatta, när de begå dumheter, -men så är gu'nås visst icke fallet. - -Lilla Falcon hade knagglat sig upp hit utmed kusten ifrån Natal efter -många motigheter och faror. - -Nu var vädret härligt med små svalkande regnskurar, och vi kilade i väg -gungande endast för den evinnerliga oceandyningen, som aldrig slutar -och om hvilken ingen vet hvar den börjar. Vi styrde kosan tvärt öfver -den rektangelformade bukt, som Sabas delta bildar i söder, Busi och -Pungxve floderna i norr. - -Vi resa genom en veritabel skärgård och komma in i Beiras vida vik. -Ljus blinka från fjärran, och på vår gälla hvissling svarar brummande -gamla farbror "Limpopo" -- ångaren --. - - - - -IX Kapitlet. - -På tropisk stråt med Simo Eskola. - - - Huru vi återfunno hvarandra. Den egendomliga sångartrien. - Vännen Luusi. Zambesi floden uppnås. Tigrar och en förfelad - "karonka". Limpopo i Kilimane. Becki' båtsman. Negerstudier. - Djunga. - - Februari 1891. - -Falcon lade sig invid Limpopo's sida till natten och jag klef upp för -fallrepstrappan. Sökte här och där på det stora fartyget innan jag -fick tag på Simo Eskola, som låg innerst i hörnet uti ett af de stora -lastrummen på en packe halm med våra säckar under britsen och med cirka -150 negrer af alla åldrar och kön till reskamrater. Vi hade nu varit -skilda sedan vi voro i Lorenzo Marqueso. - -Han sof så tungt, att jag icke ville väcka honom, för den händelse att -han möjligen fått arbeta strängt. Plötsligt öppnade han ögonlocken, -men trodde sig se mig i drömmen. "Olisko se mahdollista että A. vielä -elää?" sade han slutligen, i det han uppreste sig, gnuggade sig riktigt -vaken, och så -- skakade vi hand. - -Limpopo hade alt haft sina äfventyr, den med, under afstickare i de -föga eller ej alls kända hamnar den besökt. Elfenben och annat mottogs --- tyger, kram och -- krut m.m. gaf man i utbyte, mot en beräkning af -1 för 100. -- Uti Inhambanes stora bränningar hade fartyget varit i -fara att kantra, då det genom befälets obekantskap med det märkliga -strömdraget på stället råkat komma med bredsidan emot den oförmodadt, -skyhögt sig upptornande vågen. Böljan hade fullkomligt begrafvit -skeppet för en stund. - -Utmärglad af dålig föda, feber och strapatser kom jag öfverens med -Eskola, som ännu hade några pund i behåll, att uppoffra myntet så att -vi kunde slippa med Limpopo så långt som möjligt norrut för att sedan -färdas landvägen. - -Förste styrmannen, som lånat mig Edw. Westermarcks bok, sade att vi -gärna kunde följa med ända till Djunga eller Matla, hvarifrån vi måste -söka "krafla" oss upp till Mozambik. - -Fartyget skulle dock ligga kvar ännu en vecka i Beira, hvarför jag -föreslog Eskola att med mig göra en exkursion öfver Muzunguri, -Ignamonto och Buttohöjden till den stora floden Zambesis delta och -Kilimane. - -Utför strömmen tänkte jag mig på något sätt kunna få oss flötade ned -till Kilimane, där ångaren Limpopo skulle inträffa om någon tid. Med -styrmannen hade jag öfverenskommit, att han i alla händelser skulle -kvarlämna våra effekter å den vid Zambesis norra utlopp befintliga -lotsstationen. - -"Altså allright Simo?" frågade jag. - -"Kyllä, vaan en tahtoisi oikeen rupea siihen" -- mumlade S. Eskola -till svar. "Jää pois sitten" -- utbrast jag, "menen yksin" -- och i -förargelsen tillade jag yttermera åtskilliga "f--n anamma" och "s--a, -p--e", hvilka kraftuttryck emellertid gjorde sin värkan, ity att S.E. -plötsligt invände: "Tulen sentäänkin mukaan"; klappadt och klart altså! - -Tidigt i morgonskymningen förde en båt oss i land. - -Jämförelsevis låga, delvis sumpiga skogslandskap af samma natur som -där nere i Illenga. För den blifvande fri- och stapelstaden Beira hade -skogen undanröjts, några byggnader, skjul och tält och, längre bort, -ett fäste blifvit uppförda. - -Guvernörsresidenset befann sig just under anläggning. Så tidigt på -morgonen det än var såg jag den lille, ganska unge herr guvernören -ifrigt sno och gno ikring, nervöst vridande sina sirliga, små svarta -mustascher vid hvarje blick som föll på brädstaplar, tegellager eller -olika järnpjeser och zinkplåtar, ämnade att användas som material till -hans blifvande palats. Intet under att H. Excellens med otålighet -afvaktar uppförandet, då det torde varit ett lagom nöje att tillsammans -med fångar och garnison, alt bara svarta, bebo det på en udde belägna, -bristfälliga fästet, och så litet passande för en -- guvernör! Den -mystiska kodiljen af engelska arbetare hade försvunnit uppåt landet. -Antagligen var det just de, som vållat Kulums tjänsteandar sådan oro. - -En ståtlig portugisisk krigskorvett löpte in och kastade ankar. - -Hela Portugal är i rörelse för dessa moskitosbygder. Klokast vore det -väl för det lilla landet att sälja bort sina rättigheter ända till -Zambesi och endast hålla kvar Mozambik, men när är man nu egentligen -klok här i världen... - -Jag har ingen rast eller ro. Någon Napoleon är jag ej, men söker dock -döden värre än han vid Waterloo -- eller är det en brinnande önskan att -uträtta något, försona framfaret och utfinna medel att återupprätta -ett sköfladt hem? Huru det än må gå med mig: Lefve Finland -- Eläköön -Suomi, till domedag! - -Vi hade för oss en vandring på minst femtio eng. mil genom oländig -mark. Dufungar voro vi icke, men en sådan egoist är nu människan -engång. Går man faran och besväret till möte med hopp om personliga -fördelar, då har man så att säga ångan uppe. Såsom vi däremot -- den -halfva expeditionen af "nationell fåfänga" och den andra hälften utan -att hafva riktigt klart för sig hvarför egentligen den var i farten, så --- nå -- så går det ju i alla händelser, när man bara kommit i gång. - -Erfaren genom Jamboneska expeditionen begagnade jag vännen Simos -två sista pund för att enrollera den gamle negern Luuci, hemma från -Kilimane näjden. - -"En avant". -- Helt gemytligt gingo vi först längs kusten, som visade -en ställvis finsk natur, d.v.s. skogbeväxta uddar och holmar af lagom -höjd eller alldeles låga nakna ref, öfver hvilka bränningen rasande -frustade. - -Min kompass och Luucis röst manade oss dock mera västerut, och snart -voro vi fördjupade i de tropiska skogsdungarnas kaotiska virrvarr. - -Luuci var en bra man och glad sälle. För att fördrifva tiden lärde -jag honom sjunga -- i falsett förstås: "Och en månskenskväll, och en -månskenskväll" o.s.v., samt "Flickorna gå i dansen med röda gullband", -och "Klara stjärna du som strålar" -- slutligen "Jäkeln hvad hon va' -nätter den blå, den blå". -- Endast en eller par strofver naturligtvis! -Simo Eskola gnolade å sin sida gärna: "Minä seisoin korkealla vuorella" -m.m.; jag emellanåt en eller annan refräng ur Björneborgska Marschen -eller Savolaisen laulu. Vi blefvo så lifvade för sång att vi -- i trio --- klämde till med "Suomis sång" till och med. Luuci -- han hade godt -gehör -- uttalade orden ungefär så här. - - "Hirrhurrhärrli - Sungiskäller - Ssmhumischång." - -Icke nog härmed. Fattad af en fosterländsk eld försökte Luuci lära oss -ett par af sina nationalmelodier, hvilka jag med förlof reciterar, då -mitt uttal kanske ej var stort bättre än hans och gehöret sämre. - - (glad) Hullu -- buppu - Hu--u--boo - Buppu -- hullu Boo--u--hu--u--u, - Si signķr! - -och - - (sorgsen) Malumi -- wauvgwe Kalatschi - Makwali - mfazwe buldaki - No signķr! - -Karaktäristiskt var detta Si och No signor som häntyder på frieri. -- -Föröfrigt begriper jag af ljuden ej mer än läsaren, som ögnat genom -äfventyren. - -Emellertid skaffade oss våra musikaliska öfningar vanligen mat och -nattlogis, så att nog kunde kören "M.M." trygt resa midtigenom hela -Afrika -- på längden, med blott "Kösses" taktpinne som vapen. - -En afton lyckades ej våra knep. Skogsbyns höfding, en gammal tvärvigg, -hade för något brott suttit några år på fästning i Mozambik och såg -ergo snedt på européer. Inga Luucis öfvertalningar kunde förmå honom -till någon sammanjämkning, musikalisk var karlen ej häller, men -skuffade till S.E., så att denne förargad gaf Hans Excellens en duktig -örfil, med påföljd att hela byn genast kom i rörelse. Luuci vinkade och -vi flydde hastigt, dragande med oss en fet gås, den vi fingo tag uti på -ett sockerfält. - -Vår väg gick igenom sumpiga ängder, bevuxna med jättelika ormbunkar -och bambuskogar, -- ett sannerligen säreget landskap, och infödingarne -svärmande omkring oss. Medan Simo Eskola gick lugn, med sammanbitna -tänder och puukkon i handen, Luuci oafbrutet och med nästan barnslig -glädje aflossade revolverskott i alla riktningar, lät jag då och då -bössan dåna och drufhaglen smattra mot bambuträdens stänger. Man kan -skämta bort allting här i världen, om man så vill, men nog ligger det -ofta allvar under en glad yta, åtminstone tackade vi Gud då vi uppnådde -den storartade Zambesis strand, på en sandig plats ej långt från byn -och faktoriet Mazanueno vid Luaba mynnet. - -Att vi slitit ondt, men också haft några "negerglada" stunder i ett -par vänligare stämda byar är sant. Att bromsar och moskitos är det -värsta af alt lefvande afskum är lika sant, som att vi emellanåt höllo -på att skratta ihjäl oss vid ett eller annat tillfälle, då vi råkade -här ihop med apor. S. Eskola hade roat sig med att från en apmamma -"kuppa" hennes kanske månads gamla unge. Innan mannen viste ordet af -stod apmamma på hans skuldror, halande och slitande S.E. ifrån hår och -öron, ja hvarhälst djuret fick tag i honom, alt under ett fult grin och -morrande. I detsamma ungen bortkastades var apmamma efter och tog honom -i nacken samt skuttade bort i väldiga språng. - -Den öfriga delen af apfamiljen satt under denna scen på grenarna af ett -träd, gnisslande, skorrande och vändande ut och in på ögonen. Vildarne -tämja ofta apor, hvilka af dem sedermera användas hufvudsakligen för -rensning af deras täta, ulliga lugg. - -Märkligt nog sågo vi engång äfven några tämligen tama leoparder och -hörde af Luuci, att man hos höfdingar in i landet kan få se tama lejon -till och med. - -Luuci gick, uthungrad och trött äfven han, några kilometer uppåt floden -för att få tag i fiskare och skaffa oss mat. Fåfängt sökte vi under -tiden efter en sittplats åt oss. Ett lummigt träd med några kullfallna -stockar vid sin fot, som ensamt reste sig på den fuktiga sandmarken, -tyktes erbjuda hvilopunkter; med ett S--a P--e satte sig den något -originelle men i det hela ganska gemytlige S.E. på en af stammarne. I -det samma föll han sittande i gytjan, gubben fattig hade satt sig i -den dunkla dagern på en mindre -- krokodil, som förskräkt lommade i -sitt rätta element igen. Gud vare lof att de öfriga "hvilopunkterna" -värkligen voro kullfallna trästammar. - -Sånt ska ock hända här i världen. - -Rädd var S.E. icke, men faran hade ej varit ringa och han hade full -rätt i sin förbittring öfver det skratt jag ej förmådde återhålla. - -Luuci återvände med några bananer och torkad fisk. - -Då han hörde historien, skakade han allvarligt på hufvudet och menade -något om att vi måste se upp med ögon och öron, ty små krokodiler -naffsa behändigt bort äfven tjocka ben. - -Det var ju bra, att intet värre hände oss bland Afrikas krokodiler. - -För fyra tunna röda sidendukar, dem jag ständigt burit i bröstfickan på -Appelbergska tröjan, fingo vi två paddlare till Kilimane -- fyra skulle -varit schangtilare -- "Aber schaber! Aber schaber!" - -Omöjligt att orientera sig! - -Ibland glida vi på en strid ström och så in i en smal kanal för att -råka i en fors och sedan plötsligt åter vara i en bred älf. - -Det enda man hade att göra, var att öfvervaka det man städse skulle -fara ut för strömmen. En och annan arm af jätteälfven påminde mig om -en flod den jag rest utför, i långt framfarna dar, nämligen Torneå -och Muonio, vid Muonioniska. Paddelkanoten var dock ingen tjärbåt och -Luuci's svarta, evinnerligt pratande och gestikulerande vildar, inga -trygga och säkra "tervakukot". - -Fåglar kvittrade på stränderna. På gräsbevuxna höjder längre bort låg -en och annan by, men mest var det låga skogsländer med en sandremsa -närmast floden och i denna växande mangrove, hvilkas luftrötter, med -deras betäckning af slem och alger, sågo alt annat än inbjudande ut. -En natt, då vi stoppat i en vik, hördes hemska oartikulerade ljud och -ett fasligt plask. Måhända slogs krokodilen med någon stor fisk från -hafvet t.ex. svärdfisk, af hvilken specie jag såg ett stort exemplar -sedermera, nedanom Kilimane, från Limpopo's däckstiljor. Andra dagen -såg jag första gången tvänne enorma "pantrar (?)", hvilka masade sig -i solskenet på en sandsluttning. Vid vår anblick reste sig de lömska -djuren. En för mig främmande jägarifver kom öfver mig -- och äfven -jag uppsteg, men Luuci återhöll mig från att skjuta. Han bifogade -varnande: "Du måste träffa bägge och det dödligt, annars äro de snabt i -kölvattnet efter oss, ty de simma förträffligt." - -Simo Eskola inföll lugnt, där han halflag i båtbottnet: "Nuot totta -ei ovatkaan kissan penikoita", och jag grubblade öfver min dumhet -- -att icke på förhand hafva basunerat ut denna Afrikafärd, så skulle jag -åtminstone fått gälla som sportsman. Ja -- skulle jag hafva trumpetat -ut saken förut, med tillägg af att jag ämnade fullborda den utan -större kassautläggning, om äfven utan att sia vad om utgången, då, -detta fattar jag först nu, hade kanske halfva nyländska jaktklubben, -tredjedelen af jaktföreningen och en fjärdedel af kennelklubben hållit -en "karonka" för mig vid min hemkomst. Som det nu är komma de väl blott -att tjuras, i hemlighet afundsjuka öfver mina många strapatser och -lidanden, ehuru Gud skall veta, att jag ingalunda vill hindra dem att -segla i väg och skjuta ned de två "pantrar" jag lämnade att masa sig på -sandbädden vid Zambesi! - -Vi hade hunnit om en krökning i floden, då ett skrällande rytande -genomdallrade skogen. Rytandet härledde sig från de båda pantrarne. - -Paddlarne -- ett par jovialiska negergubbar, deras namn har jag glömt --- vredo ut och in på sina ögon och mumlade: "Maluku, Maluku", i det de -förde skoflarne dubbelt hastigare. Maluku = de dårars Gud = en tokig -sälle. - -En ny svängning i floden och vi se Limpopo, med ångan uppe och alla -soltält utspända midt på strömmen. - -Den portugisiska fregatten har följt med. -- Det ser ut som om gamla -Limpopo vore under polisuppsikt. - -Kilimane, på nordligaste armens norra sida, ligger tjusande -- till det -yttre -- på en liten Öppen plats bland urskogens höga palmer, nwanas -och andra träd. På byggnadernas arkitektur ser man, att staden är från -en svunnen tid -- kanske från Vasco di Gamas -- så liknar den bilden af -en större riddarborg från feodaltiden. - -De anspråkslösa bilder från Afrikas natur, som här blifvit skildrade af -landsmanna hand; de äfventyr som upplefvats af en, som utan rast eller -ro i själen frivilligt sökte dem, skulle väl aldrig upplefvats eller -blifvit skildrade, om icke pro primo undertecknad funnits till på den -snöda jorden och händelsevis -- Gud vare tack och lof därför -- varit -finne, lika ärlig som trots någon fast han tvungits att "tvåla in". Pro -secundo hade jag icke kommit många steg framåt, om icke ädla människor -sträkt mig sin hand i mången nödens stund. -- Tertio om icke kapten -H:tons "Oldman" varit så seg och uthållig. Qvarto om S. Eskola ej -hade för blott landsmannaskapets skull förenat sig med mig. Qvinto om -icke Jambone slutit fostbrödralag, och slutligen, för att gamla, till -Afrikas mystiska ostkust skjutsade ångfartyget Limpopos ångpanna icke -sprang, -- förut hade ångaren hetat Victoria, eller något dylikt. - -"Om icke" och "för att icke" väger tungt på jorden, synnerligen i -kritiska ögonblick. - -Jo -- människor, saker och ting hänga tillhopa alldeles som länkarne i -en kedja, fast de ej alltid passa lika väl till hvarandra som kuggarne -i två smorda hjul. -- Propellerns enformiga slag förnams ånyo. Mot -arbete ombord sluppo de tvänne finnarne -- af första och fjärde -- -rättare femte -- ståndet -- med till Djunga eller Matla Antonio -- -efter behag. - -Bra dunkelt var vårt öde än! De två geografiska graderna från Djunga -till Mozambik tykte man ju icke vara "hela världen" -- nej hela världen -var det ej, men bra mycket ändå för två fattige ensamme män -- och -värst för den ena... - -Hem var det långt ännu -- och hvad sedan om det nu icke varit så långt? -Jo, däri låg knuten -- en vemodsfull inre stämma hviskade: det kan vara -detsamma. Icke vet du hvad som väntar dig hemma häller, gamle gosse! - -Men Gud är stor, god och mäktig, hans natur och mål härligare och mera -storslagna än hvilken generals eller jurisdoktors som hälst, för att -icke tala om någon vanlig magisters eller "simpel kaptens". -Själfva professorn i själsanalys med tillhjälp af världens skickligaste -ingeniör kommer ingen hvart utan det Högsta Förnuftet till: -- -apulainen. Allah in Shallah! - -Märkligt nog följde den portugisiska fregatten oss i spåren. Limpopo -hade ögonskenligen en dålig "kritsch" hos Mozambiks generalguvernör. - -Hafskusten visade en stoltare struktur. De flacka trakterna taga -slut och blånande höjder kunna skönjas längre in, bakom strandens -skogbevuxna branter. Emellanåt en värkligt pittoresk skärgård. Landet -buktar sig. Snart ser man det ej mera, ända till dess vi anlöpa Djunga. - -Gamla "Becki Båtsman" ombord är en stor humorist. Han vill hålla i -slangen och ber mig hålla i grisen, som stånkar i hettan och skall få -ett saltvattensbad. -- "Bästa vän -- hvad ni är opraktisk" -- säger han -slutligen. -- "Jag kan ju skölja öfver er med det samma -- det kostar -annars blodiga fem shillings och som ni är anstäld som kvasimatros får -ni dessutom ej alls bada i mässen". - -Det var logiskt. - -Jag höll grisen stadigt fast i öronen och fick mig ett skönt bad -gratis. - -På lediga stunder gör jag anteckningar öfver olika negertyper -- och -äfven hvita, som under ett evigt fortgående sorl röra sig öfver eller -under däck. - -De mest lifliga européer eller nervösa amerikanare äro intet emot de -ständigt gestikulerande, grimaserande, oafbrutet pratande negrerna. -Höfdingar äro de enda som lägga band på sig. Man ser huru det -anstränger dem, men fåfängan tar som vanligt öfverhand, och de stå -eller sitta orörliga och fåordiga. Deras ögonkast då och då säga -endast: -- "Aha -- jag tror jag imponerar!" -- Jo -- det ena är lika -löjligt som det andra. I umgänget med människor, som öfverdrifvet -beundra symmetrisk enformighet och härma hvarandra värre än apor, -är visserligen den gyllene medelvägen bäst, så tarflig den än är i -fantasins världar och bland folk med "klang i sina valdthorn". - -Svarta zansibariter i sina hvita arabiska burnuser, kommissionärer -i slafvar och andra slag "kupetser" i Zansibar, Daar es Salaam, -Bagamoyo, Mombasso, Aden och möjligen ända så långt bort som från -Kairo och Teheran. Pelel-kvinnor som, äfven annars icke nätta, ännu -hafva utdragit underläppen och i den inprässat en mässingsring eller -kopparplåt. Vatumba folk som öfversållat hals, kinder och panna med -konstgjorda vårtor. Negrer med hvässade tänder och sådana som rykt ut -några -- för modets skull. De med halfcirklar och olika segment i blått -tatuerade Kua-Kua eller Makua folken, genom hvilkas land vår vandring -går om några dagar. Slutligen de litet mera hyfsade, på det grannaste -sätt koafferade Mandsjansja, så damer som herrar. - -Hvarför hela denna stora hop rör på sig, och hvarför den landsättes -i Djunga och Matla vet jag ej med visshet, men nog har jag mina -aningar, ty en stor procent äro kvinnor och halfvuxna barn, hvarför -reflexionerna -- bona fide -- göra sig själfva. Huru de kunna glamma -och ha det så roligt går öfver min horisont, såvida det ej beror af att -de ej hemma häller haft det -- så alt för roligt. - -Slafvarna, som undfägnas med ris, skeppsskorpor och te, i stället för -att vara smidda vid kedjan och smaka pisken, ha' ju fullt skäl att -fröjdas. Mer än någon är negern ögonblickets barn och är han trött, -så lägger han sig gärna genast till hvila -- om i skuggan af den från -feber räddande eukalyptus eller under det dödande upasträdet bekymrar -honom föga. Våra europeiska emigranter -- utom i vanliga fall finnarne --- se ju också ut som om en sten fallit från deras hjärta -- rättare en -tung börda från ryggen... - -I lastrummet dansade man ifrigt under tonerna af ensträngade harpor. -En gammal filur -- en värklig "pelimanni" -- både en fiol med tre -strängar och framgång för en hel orkester. Dansen bestod af svängningar -rundtom, häftiga skakningar på skuldrorna, darrningar på knäna, m.m. -i den stylen -- alt under lifliga rop, sammanslående af händer och -stampningar, medan munnen var i fradga och ögonen rullade åt alla -väderstreck. - -Jag studerade specielt några närvarande Makua-Kua karlar, hvilka tyktes -hafva något slags hemligt samförstånd med zansibariterna och uppträdde -med mycket öfvermod. Antagligen voro de äfven deras handtlangare. En -af dem, med en blå stor halfmåne i pannan och ett tjog halfcirkel -formade blå streck på hvardera kindbenet, kunde någorlunda förklara -sig på engelska och portugisiska, hvarför han var särskildt oförskämd. -Sjömännen påstod han vara slafvar och sade att han märkt, att Simo E. -och jag voro fria män, som följde med per hasard, då vi icke arbetade i -gröfre sysslor. Karlen hade väl ej sett mig hålla grisen i öronen! Huru -jag än tolkade om civiliserade länders arbetsgifvare och arbetstagare -vidhöll den arroganta svartingen sin åsikt och använde till och med -ordet humbug -- på engelska. Löntagare begrep han sig bättre uppå. Han -slog sig stolt för bröstet och sade, "Mig vara själf en tjänsteman". --- Jag fäste mig äfven vid några kvinnors utomordentliga skicklighet i -förfärdigande af flätmattor. - -En fjorton- eller femtonårig pojke användes som hjälp af maskinisten -vid reparation af en vinch och visade pojken sig vara begåfvad med -mekaniska anlag. - -Efter att hafva ångat förbi Angoscha skären kastade vi ankar -utanför Djunga -- Angoscha -- Maladschi. Det vanliga sceneriet med -skogbekransade, ej höga strandpartier upprepades, men längre inåt höjde -sig landet successivt, och långt i fjärran såg man de blå konturerna af -bärgskammar och enskilda toppar, hvilket var mycket mera i min smak -än de sumpiga skogarne kring Sabas, Pungwes och Zambesis deltaland. -Den som åratal lidit af reumatism, föredrager instinktmässigt den -höga sandheden och den torra furumon framför äfven de mest lummiga -björkskogar, med deras kalla källor och fuktiga mossa. - - - - - -X Kapitlet. - -Vandring längs en af slafvar, vilda djur m.fl. trampad stig. - - - Möte med en lefvande begrafven landsman. Afrikansk idyll. En svart - skönhet i full paryr. En gåta den icke sig lösa låter. Likt råttor - i fällan. Det första lejon vi se vänder oss ryggen. Romantiskt - afbrott i det mänskliga lidandets prosaiska legend. De sista - stormstegen. - -Vi säga för alltid farväl åt den gamla, rostiga ångare, som hjälpt oss -hemåt så långa vägstycken, ty om ej slumpen fört den i vår väg hade vår -Afrika expedition troligen ej försiggått så snabt, utom att vi möjligen -i den hypervilda trakten emellan Lukugu och Angoscha floderna kanske -kommit i tillfälle varda stekta eller kokta. -- Nå, nå tids nog och rum -tillfylles för att ännu hinna blifva uppätna, åtminstone råa. - -Gungande i den klumpiga båten blicka vi något likgiltigt mot stranden, -och de med blå, upphöjda streck tatuerade kua negrerna röra blott trögt -på årorna. - -Nigger farkostens styrman förstod emellertid att kvikt passa på en stor -våg och, vipps där äro vi, fast i strandens sand. Roddarne hoppa ur och -hala båten ett stycke högre upp. - -Jag blickade omkring mig. En ej alldeles obetydlig flods mynning är i -sikte. Några rödmenade eller hvitrappade hus synas jämväl. Ovilkorligen -har ett af dem den portugisiska flaggan vajande högt mot det skimrande -dunkelblå. - -Negerkojor, några af en rätt respektabel utsträckning, ligga här och -där, på ett ställe bildande en hel gata. Högre upp i en skogsdunge -ser jag en stor arabisk "tembe" omgifven af en hvass pallissad. -- I -förstån mig väl. Emellertid komma några barn med korgar och utbjuda -frukt. - -Från fartyget tillhandlad "biskets" utgör i förening med frukten vår -frukost. - -En hvit man bärande på en stor hvit solskärm går forbi oss. - -Den hvite mannen betraktar mig mycket noga. Han stirrar stint på mig, -ungefär som man gör, då man vill "titta ut" folk från en salong eller -en krog. Här, borta i Afrika, är man väl hvarken så kitslig eller så -lätt uttittad, men i alla fall förargar mig hans gapande. Jag stiger -upp, min kamrat med, och vi bereda oss på att undanbedja oss hans -stumma, ihärdiga kritik af våra, i parentes sagdt, tämligen ruskiga -figurer. -- Då utropar plötsligt den hvite, i det han fattar mig om -skuldrorna och häftigt ruskar om mig: - --- "Gamle vän Tasso! är det värkligen du? Huru f--n har du kommit hit?" - -Skulle jag vara ett fruntimmer kunde jag trygt skrifva, att jag höll på -att få dåndimpen och i min häpenhet svarade jag ej annat än -- "ja, säj -det!" - -Hvem denne vår landsman och min gamle bekante var lämna vi osagdt. -Vare det nog då jag säger, att den stackars karlen försyndat sig här i -världen många, många gånger oftare och djupare än sagesmannen. Ingen -skall dock våga påstå att, huru svårt man än må hafva syndat, man icke -skall kunna försona det; och idiot är den som altför skarpt klandrar en -annan, alldeles glömsk af att han -- eller med förlof hon -- inför vår -Herre säkerligen själf visar sig mer eller mindre "prickad." Glömmen -icke detta, enfaldiga bakdantare, hvilka stoltseren, inbillande eder -själfva vara bättre än andra; troende eder vara värda minst en miljon -finska mark, ehuru ni gärna, utan den ringaste skada för fosterlandet, -kunde säljas åt kannibalerna för en fallande kreditbiljett. -- -- -- - -Vännen ifråga, vi kalla honom X., hade genom oerhörda lidanden försonat -sina brott, och att han, så fattig och sjuk han än var, uppbjöd sina -sista krafter att bistå sina landsmän, länder honom väl icke till annat -än heder. - -Efter åtskilliga afslag var jag rent af tvungen taga hans hjälp i -anspråk vid anblicken af den förtviflan, som bemäktigade sig honom -hvarje gång jag nekade begagna mig af hans medvärkan i och för vår -marsch till Mozambik. - --- "Jag står på grafvens bredd", yttrade han "och den glädje slumpen -beredt mig i sista stunden bör du ej undanhålla mig." - -Ödets nycker och slumpens sammanträffanden synas på ett märkligt sätt -ofta nog ingripa uti människolifvets gång. - -Utan landsmannens mellankomst vete Herren om inte benen förbleknat och -själen förflyktat någonstädes bland Nagul Ngombes måleriska höjder. - -Landsmannen var uppeldad vid tanken på att äfven finnar, alldeles -ensamma och utan alla resurser, vågat trotsa Afrikas ödemarker, vildar, -koppor och feber. - --- "Jag beundrar riktigt denne simple sjöman", utlät han sig om Simo -Eskola. - -Stackar S.E.! -- Engång hemma i det kära fosterlandet skall du få -skåda annat -- en medlidsam axelryckning af någon egenkär ung magister, -som tänker sig vara fosterlandets stödjepelare, eller ett ironiskt -småleende af någon utlefvad sprätthök, hvars hjältemodigaste handling -i lifvet varit att med spatserkäppen, stucken genom gallret, reta -Högholmens isbjörn. Hvad din herre och följeslagare beträffar skola -somliga högtbegåfvade och lärde af hans gelikar misstroget skaka på -hufvudet, fulla af illusioner öfver sin egen nyttiga tillvaro på Opris. - -Landsmannen utrustade oss således på det bästa och yttrade när vi lade -oss till hvila sent om kvällen: - --- "Huru angenämt det än vore för mig att hålla dig kvar, är det bäst -för er att skynda i väg, så att ni icke försummen månadsbåten från -Mozambik till Zansibar. Dess mer som jag är i tillfälle att gifva er en -vägviserska"... - --- "Vägviserska?" afbröt jag förvånad. - --- "Ja -- en kvinna", återtog vännen småleende, medan en lätt rodnad -färgade hans insjunkna, bleka kinder. - --- "Hon har varit mitt faktotum, ja alt i allom under de två år jag -vistats här som agent, och då jag nu råkat dig och inser att jag icke -har länge mera kvar här på jorden, önskar jag gärna se henne så säkert -som möjligt, medan tid ännu är, sänd tillbaka hem. Hon är nämligen från -Mozambiks omnäjd, dotter till en gammal höfding, från hvilken en skurk -till portugis engång röfvat henne. Hennes man och tvänne barn vänta -nog otåligt. Arma kvinna, hon är nog i valet och kvalet mellan att -öfvergifva mig och längtan efter sin fäderneby och sina barn. Jag har -emellertid öfvertalat henne, till och med befalt henne att ledsaga dig -igenom skogarne." - -Underliga saker försiggå sannerligen på vår jord, för att icke säga -gräsliga, vidunderliga... - -Skulle detta nu varit en hvit kvinna, så hade historien förefallit -hemsk nog, men Nahakwa var svart och -- vanan blir halfva naturen -- -jag såg saken i svart. Efter alt hvad jag redan hört, sett och erfarit -om slafhandeln, tykte jag att Nahakwas öde tedde sig ljust nog, i bredd -med månget annat svart fruntimmers, hvilket aldrig i världen skulle -hafva drömt sig hem igen, efter att engång hafva kommit på slika vägar --- och i godt sällskap till på köpet... - -Medan S.E. låg utsträkt på en matta i det mellersta af vår landsmans -tre rum i hans arabiske principals tembe och snarkade, dess högre, ju -hårdare de tunga regndropparne föllo ned på taket af tunn zinkplåt; -medan en mkua yngling sysslade med den lilla ljusgrå vindthunden -af afrikansk ras, "Muhlah", som i morgon bittida skulle åtfölja -sin herskarinna Nahakwa; medan elden i den vida dörröppningen till -förstugan kom den hårda veden att spraka och knäppa; medan tekitteln -sakta puttrade och det urgamla arabiska vägguret enformigt pickade; -medan vinden då och då tjutande hven om stolparna och knutarna ute -på den tillstängda gården, ackompanjerad af någon häftig regnskur -och äfven af blixt och dunder; medan enstaka rop från det på höjden -belägna, omgärdade stora huset obehagligt afbrötos af hyenors skall -eller en gets bräkande; medan jag satt hopknipen på den låga divanen -i förrummet, med ögonen fästade vid den ojämt flammande eldbrasan på -marken vid utgången och med öronen lyssnade till landsmannen, som med -svag, dämpad stämma lärde mig -- resignation; medan jag mer och mer -försjönk uti grubbel öfver alt hvad jag genomlefvat och funderade på -hvad som alt ännu skulle vankas, så vekos plötsligt dörrgardinerna af -palmbastfibrer, som skilde oss från det inre rummet, åt sidan, och en -högväxt smärt negress, insvept i hvitt bomullstyg, fästadt med en knut -öfver ena axeln, trädde in. Hon var omkring tjugofem år gammal, hade -blå, halfmånformade tatueringar på pannan och kinderna fulltecknade med -blå, upphöjda streck. Hon bar stora röda korallringar i öron snibbarna, -ett bredt silfverarmband om ena handleden och en tunn spiraltråd af -koppar, löpande ett tiotal hvarf kring hvardera fotvristen. Det var -Nahakwa! - -Hennes stora, brinnande ögon gåfvo mig en hastig, skygg blick, hvarpå -hon med en ödmjuk åtbörd satte sig ned på marken vid landsmannens -fötter. De samtalade en stund på en mig obegriplig dialekt -- -antagligen mkua-sahili. -- Kvinnan fattade flere gånger med tårdränkta -ögon landsmannens hand, och äfven han foreföll mig ganska upprörd, -då han sent omsider relaterade för mig om Nahakwas tillgifvenhet för -honom, huru han räddat henne från slaftransport kedjan och huru hon -ömt vårdat honom hela den tid han vistats här och många gånger räddat -honom genom sin kännedom om förhållandena och negrernas plägseder vid -affärströftåg i det inre. - --- "Emellertid", bifogade han, "måste hon bort. Mina dagar äro räknade -och Gud vete hennes öde efter mitt frånfälle. Hemma är hon dock -säkrare." - -Stackars karl, han hade blifvit själfuppoffrande ända till ytterlighet -efter ett egoistiskt lif. - -Jag gjorde ännu invändningar, men förgäfves. Då han stod fast vid -förslaget, bad jag honom säga henne, att hon skulle räkna på mig "som -på en hvit" men tilllade försiktigtvis: "och som på en gentleman." - -Vi drucko vårt te och lade oss att sofva. - -Solen stod redan högt på firmamentet andra dagen, innan vi kommo oss -i väg. En stark blåst, som dånande vräkte bränningen mot den sandiga -stranden, och en delvis mulen himmel mildrade dock hettan och vi -begynte vår stormmarsch till Mozambik, sedan jag förut hållit ett tal -till S.E. och tagit löfte af honom att bemöta Nahakwa med skyldig -respekt. - -S.E. -- gubben fattig -- strök helt belåtet sina stora mustascher hvar -gång jag nämde honom "gentleman och hvit", men hans stora, ärliga blå -ögon fortforo att blicka fram något skalkaktigt, hvilket ingaf mig ej -liten oro. - -Emellertid bar det i väg för alla tre med vindthunden som avantgarde. - -Jag måste uppriktigt säga: svårt är det att skiljas, synnerligen -under de omständigheter som landsmannen och jag befunno oss uti. Vi -gräto bägge -- ja allesammans, utom vindthunden. Tvänne bref har jag -sedermera skrifvit till honom, men något svar har jag ej fått. Han -var så tärd af sjukdom, att han väl ej lefver mera. Jag bönfaller att -läsaren-landsmannen med mig önskar frid, försoning och förlåtelse öfver -hans stoft, om han är död, lättnad i plågorna, om han lefver -- annat -kan ej jag, ej häller den mest vekhjärtade läsarinna tillgöra för -honom. De indisk-arabiska köpmän, hvilkas agent han var på orten, sörja -nog för resten. - --- "Lefve Finland till domedag" -- voro denne vår fjärran vistande -landsmans sista ord, som trängde till mig, där jag från toppen af en -kulle tillvinkade honom mitt "adjö" med den af honom mig förärade -stora, starka palmfiberhatten. - -Den som icke tröttnat på att ögna genom skildringen ända härtill, lär -väl erkänna att det för en tid af icke fullt ett år varit äfventyr -nog, mer än tillfylles; men hvad väntar oss icke de närmaste tiotal -dygnen emellan Matla och Mozambik! Makua folket är vildsint och -uppretadt af det elände, som den skändliga slafhandeln alstrat ända -bort till Zambesi, Nyassa och Tanganika sjöarne. För ett par decennier -tillbaka formligen upprefs den mänskliga existensen från rötterna i -dessa trakter genom Almakajungas, Tippo-Tibs, Buschiris och andra -slafhandlares handtlangare. Lejon, som nära på försvunnit, läto åter -höra sina rytanden ibland lämningar efter nedbrända byar. I flodbäddar -lågo uppsvälda lik och öfver alt i skogar och bland blommorna på ängar -hittades gulnade, flitigt gnagade benrangel och kotor efter människor. -Jo det går skönt till här i världen! - -Alla främlingar äro fruktade eller hatade, hvilket är detsamma. -- -Portugisernes krigskorvetter kryssa upp och ned utmed kusten, och så -långt ett bombardement värkar har befolkningen en viss försyn. Norrom -Mozambik ända ned till stranden lär den vara mordiskt stämd. Sedan den -internationella förföljelsen mot slafhandeln omöjliggjort trafiken -sjöledes, har en stråt blifvit öppnad ini landet igenom skogen, på -ett visst afstånd från kusten. Denna slafväg med sina små krumbukter, -kurragömmor och genspångar lär, sorgligt nog, fortlöpa i en räcka ända -upp till Kap Gvardafui vid Bab el Mandeb. Vid tillfälle förrinner den -likt ökenfloden i sanden för att oförhappandes ånyo dyka upp på passlig -tidpunkt, vid lämpligt ställe. - -I denna långa slafgata utmynna på behagliga platser de stora -"tvärgator", som gå tvärt genom kontinenten. - -Utmed långgatan var det som äfven vår lilla trupp gjorde sin -frammarsch. Endast man håller ögon och öron öppna är slafstråten -den säkraste vägen, ty man råkar sällan annat lefvande på den utom -slaftransporter. Byar ligga icke i närheten och såväl elefanter, -antiloper som rofdjur tyckas sky den hemska kommunikationsleden, -- de -senaste väl för arabernas långa musköter, som träffa bra. - -Huru skall jag nu rätt beskrifva veckans äfventyr och vedermödor samt -dess emellanåt tragikomiska eller helt humoristiska pointer? - -Godt! Först sprang "Muhlah", vindthunden, med sin spetsiga nos vädrande -åt höger och vänster. Sedan gick Nahakwa med en försvarlig börda på -hufvudet, men likväl lätt och elastiskt. Jag vandrade henne tätt i -spåren. Därefter vaggade S.E. tålig, men surmulen. En värdig afslutning -bildade par makuamän eller kvinnor, som af Nahakwa antogos som bärare -för hennes medförda saker och vårt proviantförråd. - -Vägen slingrade sig igenom landskap af den mest växlande skapnad. -Böljande slätter med en ensam grupp af palmer på toppen af någon kulle; -ett enstaka jätteträ, eller någon fikus eller sykomor; ibland en lång -rad af något slags tropiska popplar -- pinier -- hvilka bildade alléer -dem man skulle kunnat tro vara planterade. Här och där smärre flockar -af antiloper. -- En art af respektabel storlek har utomordentligt långa -korkskrufformade horn, som ligga i samma plan med hufvudet, annars -liknar den vår nordiska vildren. Damgazellen ser man också till. En -gång om kvällen blickade solen eldröd fram emellan de digra molnen och -visade oss fyra giraffer, hvilka kvartettmässigt stodo emot hvarandra -i skydd af ett stort trä. Hiskliga roffåglar -- gamar eller örnar -- -kretsade ofta högt uppe i skyn öfver våra hjässor. - -Västerut höjde sig landet ständigt i afsatser, den ena platån öfver -den andra, med gredlinblå bärgsryggar eller enskilda spetsar i fonden. -Då solen reflekterades emot dessa bärgväggar, skimrade de i alla -regnbågens färger. En annan gång föreföllo de kolsvarta med gnistrande -hvita eller röda fläckar -- vatten, nakna porfyreller granithällar? - -Österut, mot indiska oceanen, var utsikten, då marken oafbrutet sänkte -sig, vidsträkt, ehuru vi, som begagnade slafvägens "skymundan", mest -vandrade uti de tropiska skogssnårens dunkel. - -Inga människor hade vi sett till, då vi efter fyra, fem dygns marsch -slogo läger vid Makopus strandbädd. Bärarne från Antonio-Matla eller -Mtatli skulle härifrån vända åter till Paroputo. Den ena af dem var en -yngling, den andra en groflämmad kvinna, någon väninna till Nahakwa. - -Uttröttade af det växlande solbaddet, störtskurarne och den hastiga -marschen utan halter, som kom oss att flämta och svettas, kastade S.E. -och jag oss utan vidare ned på en sandplätt, med våra filtar kastade -öfver oss. Jag väktes midt i natten af S.E. Eldarne på hvardera sidan -om oss hade nästan slocknat. - --- "Hvad nu?" -- frågade jag yrvaken af S.E. på finska. - --- "Vi äro ensamma. De hafva gått ifrån oss." - -Jag reste mig och ropade ett par gånger "Nahakwa", men fick intet svar. - -Nahakwa, hennes väninna, ynglingen, vindthunden, effekterna och -proviantlådan -- alles war weg. - -Ah du lieber Augustin! Där stodo vi och gapade i skumrasket på -hvarandra, med våra filtar i handen. - -Tystnaden bröts af S.E., som lugnt tände eld på sin pipa och i en -sarkastisk ton yttrade: - --- "Nog märkte jag redan i temben, att det var likasom litet -samförstånd emellan Nahakwa och den där ynglingen, som tjänade med -henne hos 'Juhani herra'." - -Gåtan blef aldrig och blir väl aldrig löst. Om Nahakwa utan oss -fortsatte vägen till sin hemort, om hon återvände till vår landsman i -Djunga eller lät enlevera sig af ynglingen -- därom kan jag icke gifva -någon upplysning. - -Äfven jag tände på min snugga och så inväntade vi daggryningen, -lyssnande till den lilla flodens sorl och brus, där den ilade halft -undanskymd af det täta löfvärket och bredbladiga vattenväxter hän ned -till oceanen. Moskitos surrade obehagligt och stucko oss obarmhertigt. -Några kolossala flädermöss skuro vinklar i luften ofvan oss. Just innan -solens uppgång öfverhöljdes vi af ett hällregn, åtföljdt af åska och -tallösa blixtrar, hvilkas sken emellanåt upplyste platsen så att man -kunnat läsa, skrifva och -- räkna tänkte jag -- jo -- räkna galet. - -Falska beräkningar återigen! Jag kan då icke räkna rätt märker jag. - -Nahakwa hade jag hyst en sådan sympati för, och nu hade hon lämnat oss -i sticket. - -Och vännen landsmannen, som sagt henne vara trofast som guld. Så där -mycket är guldet värdt! -- Lyckligtvis hade vi placerat våra bössor och -väskan med patroner, några skorpor och "taskumatti" i en tät buske, -där vi vid dagsljusets infallande till vår glädje funno dem orörda. Vi -skuro oss ett par långa käppar, aftogo oss våra våta kläder, hvilkavi -fastbundo vid käpparnes smaländor, fastade de äfven genomblötta -filtarna löst om skuldran och så satte vi oss i rörelse enligt -kompassnålens anvisning. - -Det blåste friskt emot oss, flanelltröjan och benkläderna fladdrade -från ändan af käppen, filten bildade en half luftballong på ryggen. -Iklädda endast våra hattar och skor, med bössorna öfver axeln, tågade -vi fram i adams-dräkt, två hvite negrer... - -Det kändes helt uppfriskande att sålunda i afrikansk baltoalett -promenera långs den dunkla svala skogsvägen, synnerligen som blåsten -och dagsljuset skrämmer bort moskitos. Vi skulle emellertid icke gjort -så, ty innan solen sjönk hade vi blifvit tvungna intaga par tre gröpar -kininpulver mot den feber, som efter genomvadandet af en liten sumpig -däld kom magen att värka, knäna att darra och tinningar, nacke och -hjässa att bulta, sticka och glöda liksom man skyfflat glödande kol i -hufvudet. Ögonen brände och slutligen sågo vi föremålen omkring oss -dansa likt Macbeths häxor, vålnader och troll, raketter och stjärnor -lyste och fräste i ett beckmörker, hvari slutligen midtibland skyhögt -skummande böljor "Den flygande Holländaren" seglade rakt på oss, -under det att en faslig svafvellukt ville kväfva vår andedräkt... -Någonting slet och rykte uti våra ömma kroppar och... En öfverraskande -syn framstälde sig för våra blickar, då vi återvunno vårt förlorade -medvetande. Vi lågo bredvid hvarandra i ett trångt mellanrum emellan -tvänne ovanligt höga, aflånga negerhyddor. Himlen var molnfri och -stjärnor blinkade vänligt ned. Ett förfärligt oljud uppfylde rymden. -Slag på trätrummor, tam-tams, mpafunäfverlurar och skrammel af -hvarjehanda slag ackompanjerade ett enformigt tjutande, än dämpadt, än -stigande till gälla utdragna skri, oktaver högre än höga C och till och -med otänkbara för själfva en operas hjältetenor i det moment första -älskarinnan kastar sig i hans armar. - -Gamla gossar, vana gossar! - -Vildarne hade tydligen kommit öfver oss på vägen, där vi lågo i -vanmakt, och släpat oss till sin by. - -Landsmannens varningar att besöka infödingarne, hvilka äfven voro -misstänkta för kannibaliska plägseder, for mig i sinnet och jag delgaf -S.E. mina farhågor. - -Jublet vi hörde kunde möjligen vara en glädje och tacksägelsefest till -anden Mzimu eller Maluku för den present han gifvit medborgarne i -Nagulue. - -"Paras mennä karkuun, ennenkuin ne p--t saavat meidät kiinni ja -kentiesi pistävät meidät kattilaan" -- menade S.E., och jag instämde -fullkomligt. - -Det var emellertid lättare sagdt än gjordt. Då vi skulle resa oss, -nekade ben och armar att göra den ringaste tjänst. - -Till all lycka upptäkte vi snart en hög af saker ett stycke närmare -grändens öppning. Det var våra effekter dem de tanklösa negrerna icke -bekymrat sig om att placera längre undan för oss. - -Jag kraflade mig till sakerna och fick omsider fatt i kognakskantinen -och kininpåsen. En nypa kinin och en duktig klunk af den goda franska -kognaken fick oss på benen, och med ansträngande af all vår viljekraft -lyckades vi äfven kläda på oss flanelltröja och benkläder. Gripande -våra rostiga bössor och väskan begynte vi vackla fram utmed gränden. - -Vi kommo lyckligt till slutet af gången, men där stälde ett gärde af -taggig mimosa och andra likartade växter en oöfverstiglig skiljemur -emellan oss och friheten, lifvet och utsikten att vid soluppgången -hackas till kalops. - -"S--a p--e" -- utbrast S.E. förtviflad. Plötsligt fick jag en idé. - -"Vi bryta oss in genom den sköra husväggen, och sedan få vi se." - -Ingen tid var att förlora, och som vildarnes skrål fortgick, lyckades -vi, så svaga vi än voro, att praktisera oss in i huset. Jag tände -eld på en vaxsticka och såg att vi befunno oss i ett nästan tomt -rum af mindre dimensioner. En hög majsax och manihokrötter, några -surmjölkskurbitser och ett par spjut utgjorde hela bohaget. Ett halft -dussin jättestora råttor begåfvo sig på flykten vid antändningen af -en ny vaxsticka. Detta var tydligen skafferiet. Nu höllo vi en kort -öfverläggning, sittande på hvar sin stora kurbits och med den laddade -bössan mellan knäna. Att gå ur huset och rusa ut var icke rådligt. -Byarna i skogen äro bygda i ellipsform, hafva en palissad af taggiga -växter, och utgångarna tillbommas noga till natten. Tända eld på byn -- -vi kände hvardera motvilja häremot och hade föröfrigt icke klart för -oss följderna. - -Med feber i kroppen, värkande hufvud och en torr, brännande strupe är -man så lagom "hittuger" af sig, hvarför vi äfven väl en timme sutto -på våra kurbitser utan att varda klokare därför. Redan hade vi hört -stämmor och steg utanför och med darrande händer fastare gripit om -bössorna, då det infernaliska stojet på bygården afstannade för en gets -ängsliga bräkande och ett ändlöst kackel af hönsen. Strax därpå ett -mullrande rytande. - -"Lejon, Lejon, Zimbu, Zimbu", ljöd i korus och man tyktes allmänt rusa -till utgångsporten. Skyndsamt utdrucko vi den sista kognaken samt smögo -oss ut, äfven vi, färdiga till handling, så godt krafterna tilläto -det. Vårt uppträdande vållade rop och skrik, men då några nya rytanden -förnummos, lyckades vi i villervallan komma utom stängslet. - -Kastspjut, eldbränder och stenar haglade genom luften såväl mot oss som -mot lejonet i samma fart. - -Knapt hade vi stannat för att hämta andan vid skogsbrynet, innan vi i -dagens första ljus upptäkte en gul, rörlig massa, som snabt rörde sig -ett stycke framför oss. Det var lejonet med en stor svart get i gapet. -Djuret stannade, vände det enorma lurfviga hufvudet emot de i fjärran -stojande och gestikulerande vildarne, uppgaf ett dämpadt morrande och -var med tre å fyra väldiga språng försvunnet i skogssnåren. - -Jag kände mig bättre. Grannskapet med djurens konung i dess fulla -odresserade frihet måtte satt blodet i så starkt omlopp, att en stor -del af feberbacillerna dödats af strömsättningen. En osläcklig törst -plågade mig däremot förfärligt. S.E. var likblek och stapplade, -hvarför jag öfvergaf tanken på frammarsch i dag och i stället, -stödjande honom, sökte upp åt oss ett gömställe bakom en liten bäck uti -en urholkning i marken. S.E. insomnade strax tungt, efter att hafva -druckit litet vatten, och jag satte mig nedhukad till vakttjänstgöring. -Dagen var klar. Solen steg alt högre och värmen blef tryckande, äfven -där vi befunno oss i skuggan, i urholkningen. Också jag somnade -in. Ingenting hände oss till all lycka. Efter en fem å sex timmars -stärkande sömn vaknade vi med friskare kropp och bättre humör. En -liten flaska kamfersmixtur slukades per hälft och så skulle vi begifva -oss i väg, då vi till vår fasa funno att S.E:s bössa var försvunnen. -Oförklarligt var det, såvida ej mannen i feberyrseln omedvetet förlagt -den. En timmes sökande ledde ej till något resultat. Våra filtar hade -också gått förlorade. Det oundvikliga är icke värdt att sörja öfver. -Som vi gingo och stodo begåfvo vi oss i väg med god fart. S.E. fick -min bössa och jag nöjde mig med min gamla pröfvade Colts revolver, ett -minne från äfventyren i Kapkolonin ett halft år tillbaka i tiden. - -Den sista veckans stormiga väderlek hade slagit om och en djup tystnad -rådde i dalgången mellan Nagulues från Ngombe högland utskjutande -höjder. - -I nordväst bakom höglandet reste sig några blågrå bärgtoppar med -tvära, i zigzag gående konturer. Dessa fjälltoppar uppstiga från Lomwe -beryktade alpland, bebodt af yaofolket och i hvilket sjön Nyassa-Nyassa -ligger inbäddad. - -Slafvägen hade tjänat som stråt åt frie finske män... Frie finske män --- hvad pratar jag för galimathias? - -Landsmannens sorgsna, insjunkna skepnad, den stolta negressen -Nahakwa och hennes vindthund, febern, trasslet i byn och lejonet, -den längs slafvägen altjämt återkommande synen af mänskliga skelett -och benknotar -- "cela suffit" skulle man tycka, men nej, ännu vänta -oss pröfningar, innan ödet tillstädjer oss bulta på det berömda -generalguvernörsresidenset Mozambiks portar. - -Vi hafva traskat öfver en vecka "immer vorwärts" och kanske när alt går -ikring med bättre tur än mången annan -- på andra ställen af Afrika, ty -denna vackra, men osunda och moskitosuppfylda kust af Afrika uppvaktas -sällan af hvite resande. - -Den dag som är, är den törhända mindre känd än flere länder i det -innersta inre af kontinenten. - -En skön morgon upptäkte vi, där vi luffade längs kammen af en ås, -talrika byar med husen ordnade i gator och gränder och en ovanligt -stark folkrörelse, så vidt man kunde urskilja på det långa afståndet. - -Huru intressant att få aflägga ett besök hos konungen, få veta hans -namn, studera folkets natur, väsen och grad af kultur, taga reda -på om de brukade äta upp hvarandra! Bah -- mitt öde var endast att -samla minnen, om lyckan är god reta upp forskningsbegäret hos någon -lyckligare lottad, kompetentare landsman. -- Emigration till denna näjd -kan ej komma ifråga för klimatets skull. Själfvaste Central Afrika är -sundare än det giftiga Guinea och Mozambik. - -Hurudana märkliga trädartade ormbunkar! Hvilken oändlig mångfald af -insekter! Fjärilar stora som små fåglar och fåglar ej mycket större än -getingar. Ett slags "Crocodilus minor" och otäcka iglar och argsinta -platta vattenormar. Pelikaner, marabu-storkar och gamar, papegojor och -apor, och apor, och apor. -- Huru gärna hade jag ej tagit allesammans --- ja en flodhäst, en rinoceros och ett par giraffer, kanske en hel -elefant med mig och placerat dem i Helsingfors djurgård till hopens -begapande -- en otvifvelaktigt dock mycket lärorikare och nyttigare -sysselsättning, än att slå absolut dank eller gå omkring i timtal och -narra sig själf eller någon stackars flicka. Ack -- jag hade blott en -blomma -- protea argentea -- med mig som ett litet minne; dock äfven -"Silfverbladet" gick sedermera förloradt på vägen. Jo -- min hälsa -strök jämväl på denna afrikanska rutsch och det är ju äfven ett minne, -ehuru något fatalt. - -Emellertid tågade S.E. och jag framåt så godt vi förmådde. En afton -hade vi lyckats "öfverkomma" en fet gås och på morgonen hade jag -- med -vinchester kula -- skjutit ett pärlhöns. Maten är halfva födan, äfven -utan helan, halfvan och fisksupen, och vi kände oss jämförelsevis krya. -Endast vår toalett begynte ingifva oss svåra bekymmer. Ännu en vecka -och vi skulle hafva blott skinnet att pryda oss med. Jag stoltserade -redan vägen framåt i ett par trasiga skor och -- kolt -- en röd -flanellsjacka, medan kamraten hade en stor ylleduk om halsen och en -vicehäradshöfdings, en min väns, grå yllekalsonger om nedre delen af -sin korpus. Inte voro vi sorgsna för den sakens skull. Kläder är icke -värsta sorgen i Afrika och själfva kärleken hvilar därstädes ej häller -på pälsbrämad kappa, utan är fullt tillfredsstäld med en ny, vacker -bomullsnäsduk. - -S.E. tykte att vi snart borde anlända till Zansibar eller -- Bombay, -medan jag åter fruktade för att vi aldrig ens skulle hinna Mozambik. - -Det var solsken och vackert väder, fåglarna kvittrade och aporna -hoppade lustigt i trädens kronor. Denna vandring på den torra, glest -skogbevuxna mon -- en furomo var det ej -- skulle egt sina behag under -intrycket af den vidsträkta utsikten ostvart, där vi redan oroligt -undersökte horisonten, om den "blåa randen" händelsevis ville yppa sig; -denna vandring, under hvilken man befann sig ensam med naturen, hade -varit behaglig nog, om vi ej lidit af en så att säga akut och stationär -hunger och törst. Då och då var man väl i tillfälle läska sig med något -vildt plommon eller en mangoe, men en ansträngande promenad retar -aptiten, synnerligen efter genomgången febersjukdom, och det hade ej -alls varit oäfvet att åter kunna "kuppa" en kalkon eller skjuta ned ett -pärlhöns -- men nej det bestods icke. - -På ett ställe vädra vi en källa och njuta af dess klara, ehuru något -ljumma vatten. - -Tankarne surrade rundtom, dock alltid med den bestämda medelpunkten: -Mozambik. - -Vi vandrade och vandrade utan något som hälst dån af klackar, ty vi -gingo numera barfota. På mitt hufvud tronade den sista resten af en -fordom ståtlig panamahatt, medan adjutanten fick nöja sig med en af en -hvit skjorta förfärdigad "tavallinen piikan huivi". - -Högligen mystiska halflågo vi i skygd af några aromatiskt doftande med -otaliga röda och hvita blommor betäkta buskar. Vår tobak räkte jämt -och nätt till en sista pipa. Också tändstickorna voro lätt räknade. -Jag blickade hän mot en hop sandstenar, vid hvilkas fot en förbittrad -drabbning som bäst pågick emellan trenne särdeles från hvarandra -sig skiljande arter af släktet Formica eller Myrmica. Ett långt led -af medelstora svarta myror anföll med ursinnigt raseri en skock -ljusbruna, nästan ljusröda myror af, tykte jag, nära en centimeters -längd, försedda med en uppsväld, grof bakkropp. En oräknelig skara -diminutiva myror föreföllo hålla ett med jättarne. Ett par skalbaggar -af ett osympatiskt utseende rände af och an ibland myrorna, ytterligt -uppretade och nervösa. Öfveralt skall man nu också slåss och vara -nervös. - -Men hvad är det? Uppför den slingrande gångstigen till vår sandås -trefva under skratt och tonerna af något slags pipande flöjt fyra unga -svarta damer. Att de tillhöra "ståndspersons klassen" kan ses af de -skynken de bära kring länden, ty det täcka könet, som tillhör "plebsen -och packet" -- hvad dessa ord nu egentligen månde betyda föröfrigt --- altnog fattigt folk går här i landet utan vidare påhäng. Äldre -förståndigare karlar omgjorda sig dock med en skinntrens. - --- "Skola vi inleda bekantskap?" - --- "Naturligtvis. Kanske de skaffa oss mat" menar S.E. "Vi ha haft det -lugnt nu några dagar, så vi kunna ju igen stå en dust." - --- "Fasa, maza, misi, rizi, uyngwe, sennoritas, ladys" -- tillropade -vi flickorna så snart de hunnit upp på platån. Ett samfäldt anskri af -bestörtning och ett, tu, tre voro de unga misserna åter nere i dalen. -Den sista formligen rullade sig ned. - -Resoluta karlar, som vi voro, räkte det icke många ögonblick innan vi -reste ned samma väg och nu begynte på den lilla slätten en kapplöpning. -Det gälde få tag i någon af dem, förrän de hunno skogsbrynet på -sluttningen midt emot. Aldrig hade vi dock fått fast våra sköna, om ej -den älsta och klumpigaste af dem hade snafvat och i nästa minut blifvit -uppfångad af tvänne tvåbenta lejon. - -Märkvärdigt nog sade flickan ej ett ord. Om det var stolthet eller -förskräckelse, som förlamade hennes tunga, kunde jag icke afgöra. - -De andra töserna hade försvunnit i snåren, antagligen höllo de nu -därifrån utkik och hade möjligen någon af dem sprungit hem till pappa, -mamma, bröder och fästmän för att hämta hjälp. - --- "Ska' vi släppa henne", yttrade jag något rådvill. - --- "Nej", svarade S.E., "hon ska' skaffa mat och visa oss genaste vägen -till staden". - --- "Well", -- återtog jag, "men nog är jag tillräckligt gentleman för -att icke länge mera stå och hälla fast det stackars barnet på detta -sätt" -- den unga kvinnan var högst femton år. -- - --- "Well" -- genmälde S.E. -- "Förklara åt henne saken". - -O! huru jag tolkade våra känslor. Medan S.E. höll ett fast tag -iflickan, så förde jag handen till munnen, trykte därefter med en -sorgsen min på magen och slutade mimiken med en sirlig bugning och en -så grasiös slängkyss som möjligt. - -Flickan brast ut i ett klingande skratt och då S.E. uti ifvern släpte -sitt tag och noggrant upprepade mina gester, kom hon burdus fram -till mig, strök med handen öfver min hals och såg sedan på sin hand. -Hon trodde oss vara hvitsminkade negrer som agerade litet komedi. -Förhållandet är att fetischpräster, regnmakare och konsortes bruka måla -sig hvita vid högtidliga tillfällen. - -Emellertid tyktes hon ånyo fattas af oro vid närmare skärskådande utaf -våra nunor och synnerligen vid anblicken af S.E:s ljusblå ögon. - -Hon gjorde redan min af att taga till flykten, då jag, fattad af en -gudaboren ingifvelse, föll på knä, befallande, manande titulus S.E. -att göra detsamma. - -Där lågo vi två gamla hvita nu på våra knän inför den unga svarta -flickan. - -Dygden säges hafva sin belöning, men ridderlighet mot fruntimmer -- -äfven om de äro kulörta -- har för visso det. I stället för att schappa -begynte flickan tilltala oss, därvid hon på negerfason -- ytterst -lifligt. rullade med ögonen, vinkade med handen, utsträkte armen och -emellanåt till och med sparkade i luften med ena foten. På hennes -tillrop visade sig den ena efter den andra af de öfriga jäntorna och -närmade sig, om än försiktigt, platsen för rendez-vous'et. Jag hvarken -kan eller vill här skildra den mimiska konversation, som följde under -väl en timmes tid. Med glädje konstaterade jag dock att Mozambik var -dem välbekant -- namnet åtminstone, att de ändtligen begrepo vår -anhållan om föda, samt att de synbarligen icke ville bereda oss någon -förargelse. Jag trodde mig märka, att vår första bekantskap gick därhän -i vänskap, att hon till och med gaf S.E. ett ömt ögonkast. - -Vi pekade på vår förra lägerplats uppe på platån, och de fiffiga -flickorna förstodo snart, att vi där skulle invänta dem samt att de -skulle skynda sig. Utfattiga som vi voro -- halfnakna för att säga -sanningen -- hade jag ej annat råd än att skänka min korta röda -flanellsjacka åt vår primadonna och vara nöjd med att hafva den långa -ylleskjortan ännu i behåll... - -Tre timmar senare kom den ärliga flickan, åtföljd af ett groflemmadt -fullvuxet fruntimmer -- hennes mor? Hon var iklädd den röda -flanellsjackan och hade koafferat, sminkat och smort sig alldeles -omåttligt med ockra och palmsmör -- så nog fruktar jag vi lämnade ett -krossadt hjärta därborta i byn Matumba. - -Fruntimren gåfvo oss en kokt höna -- oplockad, stekt manihok, litet -kassava rot och en skål surmjölk, som S.E. drack ut i ett andedrag. -Jag förtärde litet af manihoken och tog kassava roten till tuggbuss, -medan S. E. behändigt plockade hönan, som inom några ögonblick af honom -uppäts med ben och vingar. - -En urblekt, hundrade gånger tvättad sidennäsduk gafs som present åt -den äldre kvinnan, och så begynte vi laga oss i ordning till förnyadt -framtågande. Men det är icke så lätt att komma fri från fruntimmer -dem man råkat haka sig fast uti. Flickan, hvilken jag tykte kallade -sig "Maisli", erhöll häftiga förebråelser af den äldre damen, då vi -enständigt nekade följa dem åt till deras by. Maisli hade påtagligen -uppgifvit, att vi skulle besöka byn, och sålunda utvärkat åt oss -proviant. - -Under de svarta fruntimrens dispyt hade vi emellertid hunnit aflägsna -oss, men de upphunno oss nästa minut och den äldre tog mig pockande -i armen, i det hon uppmanade mig att vända om. Då jag i detsamma såg -en hop med sköldar och spjut beväpnade vildar röra sig på den lilla -slätten nedanom, gaf jag S.E. en vink, hvarpå han aflossade ett skott -ur winchestern med påföljd, att de stackars negresserna genast rymde -sin kos och vi med stormsteg fortsatte vår marsch. Jo, jo -- otack är -världens lön! - -Följande morgon hade vi fröjden att vid den uppgående solens strålar --- emellan 5-6 f.m. -- från en dominerande punkt se någonting starkt -glimrande och skinande hvitt långt borta vid horisonten. Efter en -minuts reflexion utbrusto vi på engång: - -"Kyllä se nyt on kaupunki." - -Vi luffade oafbrutet nedåt och anlände till den utmed hela ostkusten -sig sträckande skogsregionen och sumplanden. - -Vi rastade på ett ställe, där en skogseld nyligen rasat, och njöto af -att ligga utsträkta på den sotiga marken, som naturligtvis var fri från -kryp, ohyra och ormar. En viss oro hade bemäktigat sig oss, och vid -nästa dags första gryning voro vi igen på vandring, numera värkligen -liknande fläckiga negrer, då sotet starkt fästat sig vid huden på -alla möjliga och omöjliga ställen af kroppen. På en liten öppen plats -sågo vi emellan ett par grenar ett utspändt bastrep med vidhängande -dinglande köttstycken och skinkor utsatta till torkning i solen. Vid -noggrannare eftersyn togo vi denna gång skrämda till benen så fort vi -blott förmådde. -- Det var människokött, åtminstone hade -- tvänne -svarta "liljekullar" tillhört en kvinna. - -Vi voro icke hemma ännu, men nog tackade vi Gud, då vi numera -voro endast några tiotal engelska mil aflägsna från Mozambik. - -Dagen efter ankommo vi till Makombe vikens innersta flik och kastade -oss utan tanke på hajar, bränningar eller hvad det än vara må i -vattnet. Oceanvågen sköljde öfver oss och stärkte till den grad sinne -och fysik, att vi muntert gnolande utan känsla af trötthet knallade -i väg och tidigt följande dag under, om jag så får uttrycka mig, -allmän sensation intågade i Lumbu -- en negerförstad till Mozambik på -fastlandet. - -På vår egen anhållan omhändertogos vi af polischefen i Lumbu, -en hvit portugisisk soldat, och transporterades öfver till -generalguvernörsresidenset, den i flere sekel sina anor räknande staden -och fästningen Mozambik, anno mundi 1891 den 14 mars, Matildadagen. - - * * * * * - -Herr polismästaren i Lumbu anropade en båt, gaf oss en kulört portugis --- gevaldiger -- som eskort, och så rodde man oss öfver till ön och -staden Mozambik. - -Gevaldigern ansåg det höra till sin ämbetsplikt att hålla hvardera -af oss under armen. En portugisisk herre, som händelsevis såg oss -landstiga med "vår gemensamma vän", var emellertid nog nobel att befria -oss ifrån honom, och, utan att fästa afseende vid ordspråket "som man -går klädd så blir man hädd", dessutom nog hjärtlig att bjuda oss på ett -glas utmärkt vin hemma hos sig. - -Jag berättade att jag innehade ett bref till S:r José Maschado. - -"Si" -- utropade räddaren af vår ambition. "Jag känner Maschado -mycket bra. Generalguvernören heter också Maschado, men Er vän är -kryddkrämare". - -Följande ögonblick voro vi på väg, beledsagade af den portugisiska -herrn. - - - - - -XI Kapitlet. - -Mozambik och Zansibar (Tjanguebar). - - - Några ord om dessa gamla städers natur och väsen. Fest för de - ankommande "hvite soldaterne." Portugisisk -- engelsk -- tysk - -- zansibarisk storpolitik. I sista laget och grefvens tid. - -- Den högsinte missionären, jesuitpatern A. Le Roi's mellankomst. - - Mars 1891. - -I samma eleganta kostym vi förut omnämt och alt ännu något sotiga -klifva vi tätt efter S:r Rebello in i Mozambik. Det är just torgtiden -och talrika skaror röra sig på gatorna och den breda, lummiga delvis -makadamiserade väg eller allé, som ifrån Lumbusidan igenom en stor -negerförstad leder till de egentliga europeiskt-indiska stadsdelarne. -Till höger resa sig branter, glest bevuxna med kokospalmer. Vänsterom, -nere i den tätt skogbevuxna, djupa ganska vidtutbredda dalsänkningen, -ser man mellan trädstammarne, i skydd af de yppiga kronorna och delvis -dolda för blicken, de långsträkta bruna, af riskvistar, halm och -murbruk uppförda, välbekanta afrikanska husen, med smala gränder som -skilja dem åt. Dessa negerpalats hafva vanligen intet fönster, utan -kommer ljus och luft in genom den smala dörren. Hvarje hushåll har ett -större ytterrum, med en mindre kammare bakom. Flere hushåll bygga ofta -gemensamt upp ett hus. Mellanväggarna äro nog genomskinliga och äfven -ytterväggen ej altför solid. - -En ensam uppmärksam vandrare kan därför under en promenad lätt få reda -på alt som försiggår inom hus -- både se och höra. Märkligt nog lär -negrernas likgiltighet för hemlighetsmakeri i hvardagslifvet, ja den -frivola öppenheten i deras sinnelag, icke gifva något större rum för -skvallret. Allting förefaller hvar och en -- så naturligt. - -Vi gå förbi det storslaget tilltagna, men ofullbordade hospitalet och -komma in i portugisstaden. Det är en gammal välbebygd stad med gårdar -från Henrik Navigadors dagar och gårdar från nyaste tid. - -Konsulerna hafva väldiga palats, och guvernörsresidenset, vid -hufvudbryggan och med utsikt åt hamnen, är en solid och vacker byggnad -i de här vanliga ljusröda eller blå färgerna. Utanför är en esplanad -med musikestrad. Kyrkan framställer för inbillningen S:t Gudule -katedralen i Brüssel, likvisst i karrikerad form. På östra sidan ligger -en stor park och bakom parken fästet, en gammaldags borg. - -Ehuru den fashionobla stadsdelen ligger här och äfven några -portugisiska förnämiteter finnas, så hvarken ser eller hör man något -som går under benämningen ekipager. - -Generalguvernörens vagnspar torde vara det enda som mödosamt -underhållas, och den ende ryttaren vi sågo, nämligen Hans E:s -privatsekreterare, uppträdde visserligen personligen som fullständig -dandy, men hans ök hade ej annat fullblod i sig än det som en -boricka möjligen består sig. Äfven vanliga dragoxar voro sällsynta. -Opåkallade visiter till ön från fastlandet af den i där varande skogar -residerande ryktbara tse-tse flugan förorsakar denna brist på fyrbenta -fortskaffare. Tse-tse gjorde mig föröfrigt mycket hufvudbry. En del -beskrifva det flygande fä'et såsom varande lik vår vanliga husfluga, -endast något mindre och med en liten grön fläck någonstädes, hvarest -giftämnet är förkapsladt. Andra -- t.ex. en af våra vägvisare, den -famösa Luuci, den där engång blef anfallen af en flock getingar eller -bromsar, slog förtvifladt omkring sig under ideliga rop af -- "tse, -tse-tse, tse." - -Gatorna gå i bukter och göra tvära vinklar, men äro relativt snygga. -Hvarje hus har en gärd med trädgård bakom sig. Den kolonialhandlare -vi bodde hos höll äfven matservering för stadens bättre herrar d.v.s. -tjänstemännen. De voro till större delen förvista hit, misstänkta för -republikanska tendenser, eller för annat. Hvar och en af de hvite, utom -de 27, hvilkas fruar riskerat det ohälsosamma klimatet, hade en svart -vice fru, några fruktar jag hade ett par, hvarvid den andra ofta var -en indiska; ombyte förnöjer. Detta beror dock ej så mycket af brist -på moral, utan mer af nödvändigheten att hafva någon som sköter om -hemmet -- huru anspråkslöst det än är... Makua-kua karlar torde vara -farligare att använda i tjänst än den falskaste Zulukaffer och mycket -dyra, medan däremot de från inre landet hit flyktade, svarta kvinnorna -äro trogna och tillgifna sin nye beskyddare, hvilken väl ej behandlar -dem med synnerlig aktning, men likväl hvarken piskar, flår eller äter -upp dem. - -Dessa svarta damer äro till större delen tatuerade och tugga den -tänderna totalt förstörande betheln; en vana hämtad af indierna och -minst sagdt en af de afskyvärdaste det täcka könet kunnat hitta på. - -Salutorget i staden, inom ett prydligt skrank och delvis öfvertäkt, -erbjuder åskådaren en rörlig tafla på förmiddagen och äfven senare. -"Landsorts" Kuanegrer frekventera ofta staden, ehuru de torde måsta -skaffa sig något slags pass eller tillåtelse. Frukttillförseln är -därför stor och mångfaldig. Äfven ebenholz, mahogny, palmolja, durrah, -ris och elfenben omsättes i ganska ansenliga kvantiteter. Ett som -förvånade mig var den rikliga tillgången på hönsfågel, såväl inhemska -som utländska. Apor, papegojor och sångfåglar i bur fördes äfven till -torgs. - -Bland märkvärdigheter var jag i tillfälle här se en albinos, med -nästan röda ögonpupiller, mager och klen, med krusigt hår, -- jämte -ett dvärgpar, ganska välskapade och icke alls obehagliga, som -Sydamerikas hemska jordätare, geofagerna, med deras utspända magar. -Indiska köpmän, som på slafhandel samlat -- in partibus infidelium -- -oerhörda rikedomar, sitta med benen i kors på korta divaner och förakta -ej att själf servera åt kunderna "varor raras." Indiern är otroligt -hushållsaktig. En indisk "baron", agent för sultanens af Zansibar -ångbåtar, såg jag egenhändigt hjälpa till vid målning af märken på -fraktlårar, fast mannen är mångmiljonär, och Adamji-Mijah khan, son -till en pappa med hiskligt mycket "koftis", hvilken bistod mig att -slippa öfver till Zansibar, försmådde ej taga däcksplats med oss, och -ändå såg jag honom innehafva en skinnsäck, full med påsar af guldmynt -och indiska rupees. - -Snål var Adamji likväl ej, ty hela vägen och ännu i Zansibar uppträdde -han mycket generöst. Konsten låg i de små behofven. Det var annars en -bildad fin man, något kortvuxen och korpulent, men med ett vackert -anlete och traditionella indiska prinsmustascher, som nog hafva -förorsakat och ännu torde komma att vålla mången zigenerska af högre -rang hjärtekval. Adamji khans familj hade aldrig besudlat sig med -slaftraden, utan handlade via Bombay på Natal, Mozambik och Durban med -engelska manufakturer. Adamji personligen intresserar sig dessutom för -handel med indiska och afrikanska vilda djur. - -Det var han, som välvilligt lofvade vid anfordran bestyra om tropiska -djurslag för vår Högholme. - -Flere indiska köpmän i Mozambik och Zansibar, åt hvilka jag berättade -om vårt undangömda land, sade sig vara villiga att med våra köpmän -ingå direkta affärsförbindelser för import af indiska och afrikanska -produkter. Tjära och färdigsågade bräder, äfven järn och papper, -tagas af dem gärna i utbyte. -- - -Midtemot sundet, på fasta landet, ligger Lumba, en transito ort för -inre landet och i den djupa skogen, någonstädes norrut, det -hemlighetsfulla Otrobando, en ort, som portugiserne på senare tider -starkt befästat till ett slags Metz, vare sig mot engelsmän eller -infödingar, och dit de fört kanoner, proviant samt låtit besätta med -både hvita trupper från Lisboa och en del af Goas garnison. Goa ligger -i hafvet i närheten af Bombay uti Indien, och tillhör ännu Portugal. - -De dagar vi tillbringade i Mozambik voro "balsam på såren." Maschado -var älskvärdheten själf, isynnerhet sedan jag till honom öfverlämnat -brefvet från den namnlöse landsmannen. - -Icke nog med att han intet tog betaldt. Han betalade ännu frakten för -våra kistor, hvilka med en arabisk dhow fortsatt resan hit från Matla. -Dessutom bjöd han mig på utflykter i grannskapet. Det intressantaste -var besöket i det indiska kvarteret, som befann sig på en udde. Hvilka -otroliga seder, hvilka egendomliga bruk hos dessa asiater! - -Nog lefva vi i många hänseenden annorlunda än indier och -negrer! -- -- - -En stor fest voro vi i tillfälle att öfvervara i Mozambik. Några -stora portugisiska transportskepp med två hvita regementen och ett -batteri anlände nämligen dagen innan vår afresa och general-guvernören -lät föranstalta festiviteter af alla slag. Musikkårer utförde -operapotpourrier; kulörta lyktor hängde i trädens kronor; raketter -och bengaliska eldar; parad af fästets svarta garnison; bal hos Hans -Excellens -- jag var en stund uppe i lånad röd frack -- och slutligen -stor karneval i negerstadsdelen med dans på en öppen gräslinda. - -På redden illuminerade alla fartyg. - -Ingen kan förneka portugiserne patriotiska strömningar och tapperhet -- -åtminstone här i Mozambik under festdagarna. - -Lustigast var emellertid att åse negressernas dans ute i parken, vid en -militärorkesters ackompagnement. - -Om kapellet spelade glada eller vemodiga melodier -- lika godt -- de -svarta damerna funno sig genast. Än togo de långsamma menuettsteg, än -surrade de omkring som snurror. S.E. med sin nordiska tröghet satt på -en bänk och skrattade så att tårarna tillrade. - -I början trädde kvinnorna dansen med en filt, en kjol etc. uppå sig. -Till slut voro de på håret lika Eva i paradiset innan syndafallet -- -den svarta Eva menar jag. Ett rep spändt i en vid ring tillät ingen -karl närma sig, -- -- - -H:s M:t Sultanen af Zansibar är en stor, ståtlig man, med rödblommigt -ansikte -- åtminstone den dag jag såg honom på en balkong strax efter -en festmiddag -- och ett kortklipt svart, tätt skägg från det ena örat -till det andra. -- Den nuvarande sultanen, hvilken för några år -tillbaka efterträdde sin äldre broder, torde vara en jovialisk och -godmodig natur, som mer och mer vändt sitt intresse från arabisk -politik, synnerligen sedan engelsmän och tyskar tagit af honom hela -hans område så när som på öarna Zansibar och Pemba. - -Sultan Achmed ben Siyjid har lämnat den otacksamma politiska rollen af -arabernas padisshach och i stället bygt sig ett antal större och mindre -ångare, och är nu sina forna höfdingars hufvudkassör, generalagent och -bankir samt världens största grosshandlande. - -Till vår lycka anlände just H:s M:ts i Zansibar kustångare Barava till -Mozambik och tog -- med Adamji khan's bistånd -- oss ombord. - -Värkligen en afrikafärd till sjös och till lands såsom få. Jag är -ej tillräckligt falsk för att ej medgifva, att det började blifva -tillräckligt af detta traskande med påsen på ryggen och stafven i hand, --- ja -- af sjöresor med; af alt detta tiggande. Tigga kallas hemma att -"vigga" och detta tröstade mig något. - -Med ett visst välbehag sträkte jag emellertid ut mig på den af Adamji -"lånade" madrassen, högt på ofvandäck. Simo Eskola lade sig nere på -storluckan, där han tykte det blåste mindre. - -Fundersam låg jag på rygg och blickade upp mot tindrande stjärnor och -lysande månhalfva, då tvänne i hvita burnuser klädda zansibarmän artigt -förfrågade sig om de fingo taga sina sofplatser vid min sida. Det var -riktigt hyfsade karlar. - --- "Med nöje" -- svarade jag på samma språk som de tilltalat mig eller -engelskan. - -På det viset fick jag i hast två präktiga karlar till sällskap och två -hyggliga negrer till vänner. - -De hette Mohammed -- en lång, ståtlig, allvarsam man -- och Abdallah -- -en liten, liflig, munter figur. Bägge voro af H.M. Stanleys män. - -Den ena hade som alldeles ung varit med genom "De Svartes världsdel" -och sedan tjänat i Kongo under Stanleys generalguvernörskap. Den andra -hade varit med på Emin-pascha expeditionen. - -Se där tvänne afrikaresande, som förvandlade mig till en nolla eller -kanske, med fästadt afseende vid alla strapatser och utstånden -lifsfara, till + 1. - -Flere floder flyta ned i oceanen emellan Mozambik och Zansibar. Deras -utlopp hafva bildat vikar och en större eller mindre skärgård uti dem. -En dubbelflikad vik, där vi med ångan uppe aflastade några kolly i en -båt, bar den kuriösa benämningen Memma, medan en flod mera norrut hette -Luuri -- ett namn som hos mig uppväkte ett vemodigt minne ifrån hemmet. - -Vid Ibo lågo vi flere timmar för ankar. En stor fjärd med flere holmar -och uddar karaktäriserar här trakten något i vår naturs styl. - -För att Afrikas ostkust icke har inskärningar såsom Norge eller Europa -i allmänhet, bör man dock icke tro, att den är en enformigt löpande -sträcka som t.ex. Svarta hafvets. - -Oroande underrättelser kommo från Tunga -- också ett namn -- där -en upprorisk negerkung trängt in och, så påstod man, mördat hela -garnisonen och alla hvita. - -Vår kapten, en gammal arab, iklädd liksom styrmannen och maskinisten de -indiska muhamedanernas nationaldräkt, beslöt iakttaga försiktighet vid -infarten i Tunga viken emellan Majapi ön och Cap Delgado. - -Efter en lång väntan kommo fyra stora båtar, af hvilka en hade den -portugisiska flaggan svajande öfver akterstäfven. - -Adamji khan, som var bekant med befälet från en föregående resa, sade -åt mig efteråt, att det oroande ryktet delvis var sant. En del af -garnisonen hade fraterniserat med kringboende stammar, några tredskande -individer hade blifvit skjutna, några innebyggare i byn mördade och en -portugisisk tjänsteman dödad. Det var hans enka och tre barn som nu med -pick och pack skulle öfver Zansibar återvända till Lissabon. - -Damen var sorgsen och blek och hade med sig en svart duenna för barnen. -Portugisiskorna se behagliga ut och hafva ett allvarsamt städadt skick. - -En laddning tokroliga markattor och en stor bur med hundradetal -sångfåglar "winchades" upp på däck. - -Då vi passerade Cap Delgado sågo vi den rara synen af tre elefanter, -en stor och två mindre, som med snablarna högt i vädret togo sig ett -hafsbad uti bränningen, som spolade öfver dem skummande, utan att förmå -bringa djuren ur deras ställning. Dessa tjockhudars styrka måtte vara -kolossal och tyngden dito. En gång i världen mötte jag oceanbränningen, -som genast kastade mig omkull och sedan oemotståndligt drog mig med -sig på djupt vatten, där ofta hajar lura på sitt rof. Jag skulle väl -sluppit lifvet då, om icke en fiskarjakt i samma stund räkt mig en -hjälpsam hand. - -Det hände sig i Charleston, C.U.S. of A. anno 1880. - -Vi hafva skridit öfver den tysk-afrikanska gränsen och floden Rovuma -är bakom oss. Kusten blir alt mera pittoresk. Uddar och holmar; än -låg-, än högland. Vid floden Rufidji och ön Mafia utskjuta långa uddar, -hvilka bilda värkliga fjordar. Dar-es-Salaam, Monada, Vindi och Mago -äro nästan sagolikt natursköna, äfven genom den tropiska vegetationens -yppighet. De små floderna Rufus och Wami bilda underbara dalar. Sadani -och Bagamoyo, hvars bakom sandreflarne liggande gredelinblå, höga -kullar under klara dagar tydligt skönjas likt mörka molnlager under den -4 ā 5 timmars ångbåtsresan till Tjanguebar, som namnet å orten uttalas. - -Tjanguebar (Zansibar) gjorde på mig ett mäktigt intryck, om också ej -ett Konstantinopolitanskt. - -En frisk vind hade, sedan ett par störtskurar rensat luften, kommit -svalkan på aftonkvisten att öfvergå i kyla. Så 5 ā 6° nära ekvatorn vi -än voro ilade frossbrytningar genom våra utnötta kroppshyddor. - -Abdallah och Muhammeddi skaffade oss ett provisoriskt logis hos en man -från St. Helena. - -Ehuru för närvarande den tillbakadrifna arabiska aristokratins stamhåll -är Zansibar jordens mest kosmopolitiska samhälle. - -En ståtlig syn, ännu grannare än vår s.k. Majparad, ni må tro mig eller -icke, företedde de olika nationernas stora prydliga örlogsmän, som i -länga rader sakta gungade på böljorna. Af H:s M:ts egna ångare fans -äfven ett antal tillstädes. Åtskilliga seglare likaså, bland annat en -norsk bark; hvilken hamn på jorden hyser ej åtminstone en norsk skuta! -Driftigt folk de där norrmännen på alla gebit, ehuru för mig -- och för -mången norrman deras fatala gurgel med svenskarne förefaller vara ren -extra humbug. - -Ja, nog pluggade jag geografi i unga år och har sedan af ödet blifvit -förledd att blifva praktisk geograf, men så många olika nationaliteter -jag fick se och höra i Tjanguebar, trodde jag det icke fans till här -i världen -- ingenting vet man, fast man pluggat -- till och med -förnäma ryssar, som varit på elefantjakt till Mpu -- Mpwa, upptäkte -jag -- naturligtvis drickande champagne tillsammans med några franska -chansonetter. Ja, skall jag nu räkna upp alla människor jag såg, alla -språk jag hörde -- vi talade finska -- alla de ting jag betraktade... - -Kameler med förbundna ögon -- användes som kvarnar... - -Ett sultanens hofekipage, förespändt med fyra snöhvita araber d.v.s. -med fyra arabiska hästar, hvilket med ljungande fart reste ut ur -staden, förbi fängelset -- en sevärdhet -- och utmed den goda chaussén, -som leder rundtom ön Zansibar. - -De döda bufflar, åsnor och kameler, och en och annan neger, som här och -där låg på samma chaussé och dem polisen ej hunnit undanskaffa. - -De vackra villor i dälder och på kullar, hela ön omkring, skuggade -af härliga pandan- och andra träd, omgifna af blomsterrabatter, som -tillhöra konsuler eller rika köpmän -- af alla möjliga religioner. - -Sultanens stora nya palats midt i staden och just midtemot -tullkammaren. Palatset är en fyrkantig byggnad i fyra våningar, grönt -till färgen och med balkonger löpande rundtom. Täkta gångar leda högt -upp i rymden; en till harem bakom torget, en annan till hoffängelset, -en gammal ruin, vid den förnämsta gatan, en tredje till högvakten, -där af general Mathews inexercerad vakt i persisk-franska uniformer -ständigt logerar, en fjärde ändtligen till stallet, där den famösa -suggan kan beses. Suggan är där för att fan skall fara i den och icke -i hästarne. En femte underjordisk gång, från en lönndörr, är gjord för -H:s M:t själf, troligen för knepiga tillfällen. - -Mottagningstiden ser man på torget strax utan för palatset allvarliga, -till tänderna beväpnade arabhöfdingar, i prunkande silkes- och -sammetsdräkter, långsamt gå fram och tillbaka, i det de ibland sända en -halft förstulen, trånande blick till balkongen, där arabernas förste -adelsman snart borde visa sig. Längre bort på torget står plebs, -bestående af nyfikna europeiska matroser, negrer med bakbundna händer -i långa rader, med väktare och riskarlar bakom sig, några indiska -köpmän, fria Suahilis, ett halft dussin chansonettsångerskor med sin -impressario och jag, m. fl. - -Kl. 11 f.m. visade sig sultanen på balkongen omgifven af vizirer och en -eller annan konsul. - -En grant utstyrd ceremonimästare höll ett andragande ifrån torget till -en annan ännu grannare gubbe uppe på balkongen. - -Sultanen vinkade med ena handen och arabfurstarne klefvo strålande -in i palatset. Sultanen vinkade en gång till! Impressarion och hans -chansonetter, ännu nytrare än de mörka ädlingarne, försvunno äfven de i -palatsets portal. Sultanen höjde ett finger. Samtliga bakbundna negrer -fingo ett kok stryk, hvarpå de släptes fria och löpte sin kos. - -Sultanen vinkade ej mer utan gick fram till balustraden, blickade ett -ögonblick ned till oss, vände sig om och gick. Det samma tänkte jag -göra, då -- -- -- några "lifvade" engelska matroser från Mombassa -och tyska från Bagamoyo begynte applådera från ett hörn af torget. -Lyckligtvis fick en europé dem bort, han bjöd dem antagligen till någon -krog på en snaps, innan någon skandal skedde. - -På den långa, till bron åt Ungudja sig sträckande gatan var vandraren -i tillfälle studera lif och typer från alla världsdelar; ja somliga -skulle man trott tillhöra en annan planet. - -Bagaren i värsta farten framför ugnen bredvid hofslagaren, som just -håller på med att sko några trilska muldjur, medan mjölnarens pojkar -drifva ett par kameler i utslitet skinn, gående med bundna ögon -omkring ett valsvärk. Ett dussin ammande negresser. En fotograf som -aftager dem och en engelsk lord som ser uppå. En lång rad kvinliga -fångar -- slafvar? -- sammanlänkade vid en kedja, med sin jovialiska -uppsyningsman. Indier, kineser, malajer, mulor, åsnor, getter, svin -- -härstädes ingen märkvärdighet sedan engelsmän och tyskar annekterat -fastlandet; vidare engelsmännen och tyskarne själfva, negrer i -oändlighet, araber, madagasker, kattor, hundar, sjömän och jag; -- -ts -- där kommer ännu vaktparaden under tonerna af flöjter och -trumpeter. - -Simo Eskola är ånyo insjuknad i feber. Märkligt att den starka karlen -var känsligare för sjukdomar än jag, klene man. Efter stor möda fick -jag honom in på franska hospitalet, hörande till "La mission catholique -Franįaise, Congrégation du S:t Esprit de S:t Coeur de Marie, fondé -1842." Denna mission är, näst den engelska Afrika-missionen i Zansibar, -den förnämsta i världen, och hafva missioner gjort någon nytta, så är -det dessa bägge, hvilka förfoga öfver stora tillgångar och ledas med -insikt, energi samt en värklig kristlig själfuppoffring. Hafva jesuiter -gjort illa i Europa, så nog hafva de sökt reparera det i Sydamerika -och Afrika. Biskopen i franska missionen heter för närvarande M:ngr -de Courmant och "Le pčre supérieur" är den ädle A. Le Roi. I -Daar-es-Salaam är Le pére Allemande chef. Andra abboter äro Sacleux och -Cauche. Vill man nödvändigt skicka en skärf, så är det till Le pčre A. -Le Roi. Den mannen kan och förstår därmed göra mera nytta än alla -skandinaviska och finska missioner tillsammans. - -Genom Superiörens kristliga godhet fick jag äfven själf logis i -klostret. Utsikten från mitt lilla fönster där förde blicken öfver till -institutet S:t Coeur et S:t Esprit och den stora planen däremellan, där -arabiska dhows ur- och inlastade sina frakter. Slafvar och slafvinnor -släpade där från morgon till kväll, under det hårdaste ok. Detta sker -midtemellan tre kristna etablissement, ty engelska missionen låg ej -långt därifrån, inåt ön. Ingalunda var detta dock de uppoffrande -missionärernas fel; nej, nog är det andras, tänker jag. - -Men huru slippa hem? - -Efter fåfänga försök hos den franske ångbåtsagenten herr G. lyckades -jag bättre hos den tyske, sedan han hört att jag var finne. Emellertid -kom den noble Pčre A. Le Roi emellan och förskotterade ett par -däcksplatser åt S.E. och mig ända till Port Said. Jag hade redan tänkt -taga anställning vid tyska skyddsvakten i det sköna landet Usagara och -tillrådt S.E. att taga hyra som matros hos norrmannen. - -Fattig som jag ju är, tvekar jag emottaga det generösa anbudet, men -min ställning som far till fyra barn och man till en stackars liten -hustru, -- att ej tala om den gräfvande känsla, som kallas hemlängtan, -invärkade afgörande, utom att jag var förpliktigad hjälpa S. Eskola -till Europa. Jag gick att säga farväl åt Mohameddi och Abdallah. Det -var ingen tid att förlora, ty den stora franska pakettångaren från -Madagaskar hade redan anländt. - -Vi drucko ett afskedsglas på ett hotel tillhörigt en rumän, och i -största hast sporde jag af männen hvem de höllo mera på: Stanley eller -Emin, och de svarade Stanley. Jag frågade hvem som var strängare mot -negrerne, tyskar eller engelsmän. De svarade: "tyskarne. De hafva -hängt sultanens kusin Buschiri." Nå men af de två Stanley och Emin -då? "Stanley." Inte blir jag riktigt klok på edra svar -- utbrast -jag. Tippo-Tipp föredragen I väl framför alla? Mohameddi och Abdallah -skrattade tils den ena yttrade: "Hör nu, herre, tala och skrif -ingenting om de där sakerna, det är bäst för oss alla." - - - - -XII Kapitlet. - -På tropiskt haf. - - -Röda hafvet, så illa beryktadt för sina hvirfvelstormar, -- icke -att glömma det puts hafvet i bolag med Moses i tiden spelade Farao -och hela hans här, -- Röda hafvet låg nästan spegellugnt och endast -här och där såg man strömfåran efter ryggfenan på någon af dess -fruktansvärda hajar. Solen, som obarmhertigt baddat på det stora -fartyget, där det under propellerns enformiga ljud stadigt banade -sig en väg genom den blanka vattenspegeln, som förargad fräste och -skummade mot bogen och kring propellern, -- solen, som redan närmade -sig horisonten, tyktes måla alt i röda färger. Sydvästra Arabiens -kala höjder lågo under en purprad himmel och de alt mer försvinnande -abyssiniska bärgstopparna voro omhöljda af rodnande dunster. Refvens -basaltformade sandstensklippor lyste gulröda, och den emellan dem -ibland framskymtande pyramidöknens mot Nilfloden sig sträckande ändlösa -sanddyningar syntes brunröda. Eldarne klängde röda i fysionomin ur den -väldiga ångarens stönande inre. - -De på fördäcket utsträkta hemförlofvade zuaverna, från Mayotte, -föreföllo röda i sina brokiga uniformer, liksom deras medhafda apor, -papegojan och lejonungen, Proviantbufflarne voro röda. Rödaktiga voro -skeppskatten och den stora bulldoggen. Några i konversationssalongen -efter I:sta klassens utsökta middag kaffe et kognak drickande engelska -officerare voro röda i ansiktet, ehuru iklädda endast tunt flanell, -och de resande portugisiska damerna hade köpt sig röda mantillor i -Tjanguebar (Zansibar). Stevarter löpte i korta, röda frackar, och -drapering och panelning i hytter och alla vinklar och vrår glänste -röda. Själfva hafsytan skimrade i rödt, och äfven månskifvan, som -mer och mer gjorde sig skönjbar, hade feberglöd i anletet. Med -obetydlig fantasi kunde man hafva drömt sig resa på Röda hafvet, så -rödt tedde sig alt för blicken. -- Men nej, plötsligt upptäcker man -en ung, alldeles ung fru, med azurblå ögon och gyllene hår, i hvit -sidenklädning, nedsjunken i en garibaldistol midskepps invid en af -de röda och svarta jätteventilatorerna för maskinrummet. Lutad mot -den öfver däck höjda luftskorstenen, står en smärt, mörk, ung man med -flammande blick, bleka kinder och ett hånande uttryck öfver munnen, i -en oklanderlig tropisk gentlemannadräkt. Se där en syn, som ej var röd! -Misstag! Mannen hade en stor, röd halskravatt och fruntimret rödt kring -ögonen -- af gråt! - -Närmare tre veckor hade förflutit, sedan vi lämnat Tjanguebar, och -ännu skulle vi ett halft dussin dygn gunga på böljan, innan Suez -nåddes. Hvarken de korta uppehållen i Mombasso, Aden och Obock, ej -häller det emellanåt storartade, alltid säregna, då och då skönjbara -kustlandskapet på bägge sidor hade förmått förjaga det betungade sinnet -hos den hemåt sträfvande resenären. Härdt pröfvad "Ude och Hjemme", -med ramlade illusioner och kväfda ideal, ensam i vida världen och -under inflytelsen af sjölifvets monotona gång faller man offer för -ett slags melankoli -- "sjösmärtan" -- törhända en afart af nutidens -allmänna hemska åkomma -- Weltschmerz? -- Ingalunda dock att förblanda -med den oskyldiga gängse sjösjukan. Åker man dessutom s.a.s. på sista -klassen, utan komfort eller lektyr, så, så -- nå ja -- så karl man är, -begagnar man sig af minsta tillfälle till förströelse. Tillfredsstäld -nyfikenhet är ju också ett nöje och roa sig måste man för att fördrifva -sorgbundenheten. Van att fatta sig snabt öfvergår man från tanke till -handling och oförmärkt som en jaguar till tapirer smyger man sig förbi -apor och bufflar, lejonunge och dogg, mellan zuaver och matroser, öfver -packor och trossar och segelduk, igenom kockens "charcoalbox" till den -stora ventilatorn och sätter sig i nedhukad ställning bakom densamma. -Man begrafvar hufvudet i händerna och låtsar slumra. Är man då iförd en -utsliten sjömanskavaj och stukad panamahatt, så märkes man icke, hur -man än blir sedd. -- -- -- - -Man glömmer sina sorger. Hela ens tillvaro går upp i att lyssna och -lyssna... Man drifves af en oemotståndlig otrå; af en dunkel aning om -att det gifves andra olyckliga om bord. Hvilken tröst i blotta -misstanken, att också andra människor äro nedstämda, kvalda i själen... - -Det förgråtna vackra ögonparet! Och det spotska draget kring munnen! -Man spårar sorgen som vindthunden gazellen. - -En obeskriflig "suggestion" hviskar förföriskt: brott, samvetskval, -elände! Ofrivilligt snuddar man med några hastiga ögonkast öfver den -unga fruns, eller flickans, på en gång smidiga och fylliga gestalt, och -skelar sedan på hans vackra, men likgiltiga och obestridligt falska -uppsyn och sökta later. - -Sköna själar äro vi i besittning af, vi människor. Vi afundas andra -äfven deras lidande och deras förödmjukelse. Jag ville icke gifva -femton finska penni för själens nobless hos en annan individ och -- -möjligen icke fem för min egen. - -De sutto tysta, men jag iakttog ihärdigt min afvaktande hållning bakom -ventilatorn. - -Rubikon var öfvergången. Jag skulle hafva reda på deras hemlighet -och taga den med mig till min vrå emellan Peldoivis fjäll och Saimas -fjärdar. - -Jag ville hämta med mig hem fröet till en tragedi eller komedi. - -Ändtligen hörde jag en vek, vibrerande stämma. - --- "Älskade Anatol!" - -"Pass upp! gamle skämtare", tänkte jag. "Nu börjar det." - --- "Hvad säger du mitt ljufva barn?" - -Han fick endast ett djupt snyftande och några suckar till svar. - --- "Men så lugna dig i Herrans namn, bästa Camilla", fortfor han i en -tonart, som väl skulle vara smekande och mild, ehuru den ljöd nog hård -och sträf i mina öron. - --- "Hvarför hafva vi syndat så svårt, Anatol? Hvarken Gud eller -människor skola förlåta oss. Vi hafva bestulit..." - -Lejonungen och bulldoggen hålla ett sådant oväsen, att man knapt hör -ett ord. - --- "Guds förbannelse..." - --- "Bah -- Guds -- Du lilla fjolla... att i våra dagar..." - --- "Älskade Anatol, låtom oss dö tillsammans." - -Det är så... modernt -- smålog jag invärtes. - -En paus. Jag vred försiktigt på hufvudet. Anatol stod stum och blickade -ut öfver hafvet. - -Camilla hade dolt sitt anlete under mantillan. - -Slutligen begynte Anatol, i det han förstulet såg sig omkring ifall -någon var i närheten -- någon af salongspassagerarne -- en människa i -utsliten kavaj och söndrig panamahatt är ej just med som faktor, vare -sig på en ångbåt eller hvar som hälst för öfrigt. - --- "Camilla, du vet huru högt jag älskar dig, högre än alt annat i -världen! -- Vi voro tvungna att taga detta steg. Ditt tillstånd hade ju -annars upptäkt vårt förhållande. Vi äro försedda med ett tillräckligt -kapital..." - --- "Hvilket du öfvertalade mig tillgripa af mina föräldrar. Din hustrus -nipper... Un! hvilka fasliga syner! Natt och dag pina mig..." - --- "Tala då saktare. Du för oss i fördärfvet..." - --- "Alt är mig likgiltigt. Jag vill ej lefva mera." - -Åter skelade mina ögon på dem, sägo hennes hufvud nedböjdt och honom -stelt stirrande på henne. - -Han eftertänkte synbarligen något. Plötsligen utbrast han äfven: - --- "Nåväl -- efter du så vill ha' det. Jag går in på din önskan. -Rättare sagdt, jag är uttröttad genom ditt ständiga jämrande, plågad af -att skåda dina kval. Jag är beredd. Så snart jag vidtagit åtgärd om vår -kvarlåtenskap och skrifvit några bref, så..." - -Skeppsmusiken -- en septett -- spelade i detsamma upp en kadrilj på -det, sedan solen sjunkit, ā la tivoli upplysta akterdäcket. - -Parets samtal afstannade. Anatol trykte ett par kyssar på Camillas -röda läppar och de unga tu aflägsnade sig. Camilla, numera lugnad, -stödde sig, snarare hängde vid Anatols arm och blickade så strålande, -kärleksfullt upp till hans stora, beslöjade ögon och sirliga -mustascher. - -Här tyktes ingen tid vara att förlora, och i en handvändning hade jag -uppsökt den gamle fryntlige skeppsdoktorn, med hvilken jag blifvit -god vän under förtroligt samspråk i de svala angenäma aftonstunderna -efter mörkrets inbrott, och hvilken jag hade att tacka för en varm -rekommendation till kocken, som därefter på bästa sätt förplägade den -sjuke hemresande "sjömannen". - -Jag knackade på läkarens dörr och steg in i samma fart. "Nå, hvad står -på, my dear friend?" - -Stum och förvånad åhörde han min berättelse och då jag slutat sade han -endast: - -"Merci, mon ami -- C'est ca entre nous." -- -- -- - -"Ska' det vara åsnor? Ridåsnor? Mulåsnor? Exemplariska åsnor?" ropade -öfver hvarandra trasiga negerpojkar och fellahsynglingar, då vi landade -vid den smuts- och flugrika staden Suez. Då vårt fartyg måste vänta i -flere timmar, innan det kom i turen att få löpa in i kanalen, begagnade -sig en del passagerare af en liten ångslup för att taga i skärskådande -den på andra sidan af den vida hafsviken, ibland några halft uttorkade -sykomorer, tamarinder och palmer på en sandslätt liggande staden. Den -är lika oansenlig och ful som Port Said vid kanalens norra inlopp är -ståtlig och snygg. Bland turisterna befunno sig Camilla och Anatol samt -skildraren. Vi spredo oss emellertid åt skilda håll. - -På utsatt klockslag voro vi alla åter församlade på den lilla -ångslupens trånga däckstiljor. Camilla kom i sista laget buren i en -bärstol. Hon såg sjuk ut och föreföll ängslig och upprörd. - -En gäll hvissling ljöd. Det var signalen till afgång. Ännu gällare ljöd -dock den arma Camillas anskri. - -"Vänta, vänta! Anatol är ej här ännu!" - -Och vi väntade. Vi väntade, tils en egyptier utstyrd i något slags -hotelluniform kom rusande ned till båten med en biljett, som han efter -några förfrågningar öfverlämnade åt Camilla. - -Han försvann och vår ångslup satte sig i rörelse. Det var hög tid. -Skeppet trumpetade redan efter oss. Men Camilla! Ja, hon satt likblek -och stirrade på den lilla, hvita papperslappen i sin hand. Plötsligt -sjönk hennes hufvud ned mot skuldran på den bredvid sittande personen. -Efter ankomsten till fartyget blef hon varsamt af matroserna inburen -i sin hytt. Den väldiga maskinen pustade några gånger. Propellern -hvirflade om ett par tag, och vi gledo majestätiskt in i Suezkanalen. - -Månen blänkte grant bland tindrande stjärnor och ljuseffekten ökades af -kanalens eklärerade stationer, de bländande elektriska ljusen och andra -mångfärgade lampor. - -En mörk strimma rörde sig långsamt mot Sinaibärgen öfver öknen. Ett -ringlande tåg af dromedarer, hästar, araber och negerkvinnor -- en hel -karavan. På ett annat ställe tjöto gula bestar -- hyänor eller sjakaler --- kring något kadaver. - -Ökensyner vid elektriskt ljus! Tankfull står man med hakan öfver -relingens kant och betraktar alt det underliga omkring sig. Ibland -är kanalen så smal och fartygets skrof är så högt, att man tror sig -färdas på torra landet. Farten är ringa, och nästan ljudlöst glider man -hän mot norr, is och köld. Men här är ljumt och skönt och ökenluften -härlig. Emellanåt möta vi andra flytande palats med deras bjärta ljus i -fören eller hvilande i djupt mörker förtöjda vid någon station. - -Då och då stoj, rop och olika signaler, medan flaggor höjas och sänkas, -eldar uppflamma och slockna, hvarefter djup tystnad åter inträder. - -Vi passera några smärre och en större insjö, där vår väg är utprickad -med lysande bojar. - -Någon gång en höjd, som undanskymmer utsikten för utkiken i -märskorgen. Äfven en och annan nog tvär vändning. Annars en -evinnerligt sig utsträckande vattenlinial öfver det brungula, ofta -gnistrande sandplanet. Vid stationerna försök till träplanteringar. -Kanallotsar segla kors och tvärs på Ismailasjön. Också synas klumpiga -negerfarkoster. - -Nu... någon klappar mig på axeln. - --- "Herr doktor!" - --- "Har ni icke gått till kojs ännu? Men det må så vara, när man just -passerar detta egendomliga ställe af jorden... Emellertid, jag sökte -Er". -- Den gode doktorn talade så vemodsfullt. Det var icke hans -vanliga muntra ton. En sorglig aning genomfor mig. - --- "Det har händt något, herr doktor?" - --- "Javäl" -- - --- "Ah!" - --- "Hon är död och han är häktad." - --- "Min Gud" -- utbrast jag förskräkt. -- Allting sken i rödt därute på -Röda hafvet. - -Doktorn gaf mig en vink. Jag följde honom. Vi trefvade igenom första -klassens långa, mattbelagda korridorer tils vi uppnådde "De dödas -hytt". Där låg Camilla i sin hvita sidenklädning, men själf ännu -hvitare... Det fagra hufvudet var böjdt och armarna lågo i kors öfver -bröstet. Medresande damer hade smyckat liket med några sköna rosor, -kamelior och andra röda blomster. Röda skulle de vara, ty det var redan -på Röda hafvet hon druckit sig till döden -- såsom hon då trodde, -tillika med sin Anatol. Men Anatol hade smuttat på bara rent vin. I -Suez på hotellet hade Camilla andra gången tänkt sig komma att dö med -sin förförare -- hennes egen svåger, hennes äldre systers man. Giftet -hade nu ändtligen gjort sin värkan. I den biljett Anatol sändt Camilla -till ängslupen erkände han sitt nya brott, sitt nesliga förräderi. - -Doktorn förmådde icke mera rädda henne. Hon dog, men skeppets -kommendant hämnades den arma. Genom hans telegrafiska omsorg blef -Anatol häktad ännu samma natt i sällskap med en yppig kreolska, fru -W:o. Fru W:o var en skön och glad madagaskisk enka, hvars tjusande -spel och sång mången kväll under den långa sjöfärden hade fängslat -passagerarne i första klassen. - -Doktorn och jag kastade en sista blick på den stackars Camilla och -gingo därefter sorgsna upp på däck. -- "Min vän" -- yttrade läkaren --- "här har Ni nu fått erfara huru det står till med karaktären och -moralen. Se denne herr Anatol. Han gifter sig med en fin och bildad -kvinna och får af sin svärfar en förtroendepost på Madagaskar. Hans -unga svägerska kommer från Frankrike på besök till sin syster. Anatol -begagnar sig af dennas barnsliga oerfarenhet. Han förgiftar sin hustru -och flyr med Camilla, men glömmer ej förty att därom underrätta sin -älskarinna fru W:o. Denna följer med och äggar Anatol till nya brott. -Sådan är herr Anatol och icke är fru W:o just bättre. Sådan är världen -nu och blir sämre..." - --- "Detta fall är väl ett undantags fall" -- mumlade jag. - --- "Låt vara" -- genmälde doktorn -- "i afseende å mångfalden och -den vidriga formen på brotten, men nog anser jag det vara ett faktum -att i den mån snillet och kunskapen vidgas karaktären krympt ihop, -nästan försvunnit ur den s.k. stora världen. Det enda recept mot denna -tilltagande egoism och karaktärslöshet man kan skrifva lyder sålunda: -Genomträngs af fruktan och vördnad för Gud, kärlek och aktning för -dina medmänniskor. Annars", -- tillade doktorn och gaf mig handen till -afsked, "går mänskligheten sorgliga öden till mötes. Det egna jagets -kolossala egoism gör oss -- civiliserade -- till kannibaler, mera -raffinerade än urskogarnas". - -I Port Said åtskilde tvingande omständigheter S.E. och mig. Han -afreste till London för att senare komma på besök till Finland, medan -jag med njuggan nöd erhöll ett tillfälle att slippa direkte med den -ryska pakettångaren "Odessa" till staden af samma namn vid Svarta -hafvets kust. - -Egendomliga rubbningar i nervsystemet. Ju kyligare luften blir dess -nervösare känner man sig. De svartes välkomsthälsning bestod uti en -afvärjande rörelse med handen och nu vinkar man så inbjudande: kom hit! -kom hit! -- men likväl kommer en underlig rädsla öfver en. - -Dumheter. "Borta bra men hemma bäst" ilar förtröstansfullt genom -hjärnan, tils en fruktansvärd kollision med en ny vibration: "borta -illa dock hemma värst" försätter mig uti en obeskriflig bäfvan. Bah, -människan är ej till uteslutande för grubbel öfver sin egen själs och -kropps välbefinnande, utan...? - -Därför -- farväl du varma sköna Afrika! - - - - -Slutord. - -Ändan kröner värket -- Talatta, Talatta! - - - April 1891. - -När man kommit till Konstantinopel, korsfararnes forna gästgifveri, -till Stambul, där halfmånen ännu är i inackordering, kan man väl säga, -att afrikanska reseminnen redan svunnit hän. Efter ett besök i Floria -Tschehmedje och San-Stefano, där de sista såkallade egna fyrkarna -användes för att nedlägga några minneskransar å vära finska grafvar, -gick det kort om godt med kronoskjuts till Odessa. - -Från Odessa genom det heliga Ryssland till Petersburg, och därifrån, -tack vare ungdomsvännen Lalle B., öfver gränsen hem till Finland. - - * * * * * - -Ett ädelt föräldrahjärta förnekar sig ej, men hvad öfriga hjärtan -beträffar, hade de under min vistelse i tropiken, i följd af den kalla -vintern häruppe, antingen förkylt sig, fått influenza eller frusit till -isklumpar. Några mycket bekanta kände icke igen mig på gatan, andra -icke ens inom hus. En, precis landsman var han dock ej, påminde sig -mig så småningom, alt under det han åhörde en röfvarhistoria, som jag -uppdiktade i hans närvaro och hvilken slutade med att jag blifvit egare -till en af de största diamanterna i Kimberley. Det gjorde intet till -saken att jag alluderade på, att jag förskaffat mig den genom inbrott, -rån och mord -- den gamle gossen blef alt fryntligare, skakade hand med -mig tillslut, gratulerade och sade förtroligt: "Diamant som diamant." - -Anmärkas bör dock att ett par "patenta" karlar med stor hjärtlighet -emottogo sin gamle, pröfvade kamrat. -- -- -- - - * * * * * - -Egyptens sagorika bygder, Libanons snöhöljda skrefvor, Cyperns -prunkande stränder, Arkipelagens trollska småöar, Smyrnas leende -fjord... Abyssiniens bärgtoppar lysa icke så grant uti aftonsolen, -som Suomis granithällar i morgonrodnaden... - -Cypresser, mangols, palmer och sykomorer susa och rassla icke så -vemodsfullt, som vårt lands björkar, alar och barrträd... - -Mozambiks sångfåglar kvittra icke så muntert, som de våra... - -Natals apelsiner och bananas gå icke upp mot våra hjortron, lingon och -blåbär, tycker jag... - -Kaps fina sherry och konstantiavin smakar ej närmelsevis så godt som -"en sup renadt" eller "en tuting" drucken hemma i Finland... - -Konstantinopels läge är tjusande, men det är ett intet emot -Helsingfors... - -Bosforens vatten skimrar i blått, grönt, rödt, silfver och guld, men -dess glans öfvergår aldrig -- i mina ögon -- ensliga skogsjöars i vårt -land... - - * * * * * - -"Che coglione" -- hvilken narr, säges Napoleon Bonaparte hafva -utropat, då Ludvig den XVI visade sig i ett af Tuileriernas fönster -med den röda, frygiska mössan på sitt hufvud. Narraktigt var det, -men likväl måste hvarje individ med såkallade mänskliga egenskaper -sympatisera med Ludvig och afsky Napoleon. - -En god människa är faktiskt en narr. Rif hjärtat ur bröstet, förakta -öfriga människor, betrakta dem endast som redskap för din egen vällust, -glöm bort att du själf, åtminstone till det yttre, är en människa, samt -drick utan skrupler ur Lethes vatten, när samvetet beslår dig med en ny -infami. - -Så låter devisen för vägen till lycka och framgång. - -Huru hemskt om det vore sant. Men är det sant, så är det mänsklighetens -eget fel och den får skylla sig själf. - -Hvarför skall man vara en narr? De gamle grekerne filosoferade, romarne -filosoferade och Kristus predikade. - -Längre hafva vi ändå ej hunnit, utan äro vi alt fortfarande iklädda -samma evinnerliga narrkåpa. Blomsternarrar, mjölnarrar, hofnarrar, men -hufvudsakligen och framför alt narrar, sådana narrar som blifva lurade -af sin egen narraktighet. - -Denna reseskildring är redan alldeles för vidlyftig och innehåller, -ledsamt nog, inga saker af vikt. Utaf en gnista kan ju emellertid en -låga uppflamma. Om denna anspråkslösa bok bland sina läsare väcker -någon på tanken att, bättre utrustad än författaren, göra en tripp -rundt om Afrika, så kan vårt älskade och älskliga men undangömda och -kyliga fädernesland däraf kanske draga någon nytta. Kanske kunna då -handelsrelationer knytas, emigranter här söka och finna en bättre -utkomst än hemma! Bra, äfven den störste af alla narrar har då tjänat -fosterlandet och får aflägga sin narrkåpa -- sekel efter sin -begrafning. - -I händelse författaren vore i besittning af en god hälsa, solida -kunskaper, snille i öfverflöd och ett starkt kapital, så vore han -bestämdt villig att offra dem på "Vårt lands" altare. Själf i saknad -af ofvanstående, anbefaller han hos dem af sina landsmaninnor och -landsmän, som äro de lyckliga innehafvarene af en del eller af -alt ofvanuppräknadt, att utan tvekan offra den dem af försynen -gifna förmånen -- till fäderneslandets bästa, genom donationer och -företagsamhet. - -Glad är den resande emellertid, om blott landsmaninnors och landsmäns -intresse blifvit väkt för ovilkorligen viktiga spörsmål, dem man ej -afvisar endast med ett lätt utropadt: Fantasi! Utopi! Galenskaper! - - * * * * * - -Om man inser det sanna och goda i att innerligt älska sitt -fädernesland, om hela ens tillvaro går upp i att se lyckan sprida -sig, dygden uppblomstra, det sköna och stora omhuldas, afund, fåfänga -och småsinne förkväfvas i vårt kära fädernesland, om man tänker sig -detsamma engång förete bilden af en modellstat, af det förlorade -paradiset -- så -- om man har sådana ideal, tjänar man indirekt hela -mänskligheten och känner sig, om än annars olycklig -- dock lycksalig. - -Måtte alla finska medborgarinnor och medborgare blifva lycksaliga! -Lefve Finland! Eläköön Suomi! - - - -***END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK AFRIKANSKA RESEMINNEN*** - - -******* This file should be named 62623-8.txt or 62623-8.zip ******* - - -This and all associated files of various formats will be found in: -http://www.gutenberg.org/dirs/6/2/6/2/62623 - - -Updated editions will replace the previous one--the old editions will -be renamed. - -Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright -law means that no one owns a United States copyright in these works, -so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United -States without permission and without paying copyright -royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part -of this license, apply to copying and distributing Project -Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm -concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark, -and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive -specific permission. If you do not charge anything for copies of this -eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook -for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports, -performances and research. They may be modified and printed and given -away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks -not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the -trademark license, especially commercial redistribution. - -START: FULL LICENSE - -THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE -PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK - -To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free -distribution of electronic works, by using or distributing this work -(or any other work associated in any way with the phrase "Project -Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full -Project Gutenberg-tm License available with this file or online at -www.gutenberg.org/license. - -Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project -Gutenberg-tm electronic works - -1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm -electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to -and accept all the terms of this license and intellectual property -(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all -the terms of this agreement, you must cease using and return or -destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your -possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a -Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound -by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the -person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph -1.E.8. - -1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be -used on or associated in any way with an electronic work by people who -agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few -things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works -even without complying with the full terms of this agreement. See -paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project -Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this -agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm -electronic works. See paragraph 1.E below. - -1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the -Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection -of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual -works in the collection are in the public domain in the United -States. If an individual work is unprotected by copyright law in the -United States and you are located in the United States, we do not -claim a right to prevent you from copying, distributing, performing, -displaying or creating derivative works based on the work as long as -all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope -that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting -free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm -works in compliance with the terms of this agreement for keeping the -Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily -comply with the terms of this agreement by keeping this work in the -same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when -you share it without charge with others. - -1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern -what you can do with this work. Copyright laws in most countries are -in a constant state of change. If you are outside the United States, -check the laws of your country in addition to the terms of this -agreement before downloading, copying, displaying, performing, -distributing or creating derivative works based on this work or any -other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no -representations concerning the copyright status of any work in any -country outside the United States. - -1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: - -1.E.1. The following sentence, with active links to, or other -immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear -prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work -on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the -phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, -performed, viewed, copied or distributed: - - This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and - most other parts of the world at no cost and with almost no - restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it - under the terms of the Project Gutenberg License included with this - eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the - United States, you'll have to check the laws of the country where you - are located before using this ebook. - -1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is -derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not -contain a notice indicating that it is posted with permission of the -copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in -the United States without paying any fees or charges. If you are -redistributing or providing access to a work with the phrase "Project -Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply -either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or -obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm -trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted -with the permission of the copyright holder, your use and distribution -must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any -additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms -will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works -posted with the permission of the copyright holder found at the -beginning of this work. - -1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm -License terms from this work, or any files containing a part of this -work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. - -1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this -electronic work, or any part of this electronic work, without -prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with -active links or immediate access to the full terms of the Project -Gutenberg-tm License. - -1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, -compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including -any word processing or hypertext form. However, if you provide access -to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format -other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official -version posted on the official Project Gutenberg-tm web site -(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense -to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means -of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain -Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the -full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1. - -1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, -performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works -unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing -access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works -provided that - -* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from - the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method - you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed - to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has - agreed to donate royalties under this paragraph to the Project - Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid - within 60 days following each date on which you prepare (or are - legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty - payments should be clearly marked as such and sent to the Project - Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in - Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg - Literary Archive Foundation." - -* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies - you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he - does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm - License. You must require such a user to return or destroy all - copies of the works possessed in a physical medium and discontinue - all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm - works. - -* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of - any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the - electronic work is discovered and reported to you within 90 days of - receipt of the work. - -* You comply with all other terms of this agreement for free - distribution of Project Gutenberg-tm works. - -1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project -Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than -are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing -from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The -Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm -trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below. - -1.F. - -1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable -effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread -works not protected by U.S. copyright law in creating the Project -Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm -electronic works, and the medium on which they may be stored, may -contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate -or corrupt data, transcription errors, a copyright or other -intellectual property infringement, a defective or damaged disk or -other medium, a computer virus, or computer codes that damage or -cannot be read by your equipment. - -1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right -of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project -Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project -Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all -liability to you for damages, costs and expenses, including legal -fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT -LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE -PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE -TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE -LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR -INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH -DAMAGE. - -1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a -defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can -receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a -written explanation to the person you received the work from. If you -received the work on a physical medium, you must return the medium -with your written explanation. The person or entity that provided you -with the defective work may elect to provide a replacement copy in -lieu of a refund. If you received the work electronically, the person -or entity providing it to you may choose to give you a second -opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If -the second copy is also defective, you may demand a refund in writing -without further opportunities to fix the problem. - -1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth -in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO -OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT -LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. - -1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied -warranties or the exclusion or limitation of certain types of -damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement -violates the law of the state applicable to this agreement, the -agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or -limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or -unenforceability of any provision of this agreement shall not void the -remaining provisions. - -1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the -trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone -providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in -accordance with this agreement, and any volunteers associated with the -production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm -electronic works, harmless from all liability, costs and expenses, -including legal fees, that arise directly or indirectly from any of -the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this -or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or -additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any -Defect you cause. - -Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm - -Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of -electronic works in formats readable by the widest variety of -computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It -exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations -from people in all walks of life. - -Volunteers and financial support to provide volunteers with the -assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's -goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will -remain freely available for generations to come. In 2001, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure -and permanent future for Project Gutenberg-tm and future -generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see -Sections 3 and 4 and the Foundation information page at -www.gutenberg.org - -Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation - -The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit -501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the -state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal -Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification -number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by -U.S. federal laws and your state's laws. - -The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the -mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its -volunteers and employees are scattered throughout numerous -locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt -Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to -date contact information can be found at the Foundation's web site and -official page at www.gutenberg.org/contact - -For additional contact information: - - Dr. Gregory B. Newby - Chief Executive and Director - gbnewby@pglaf.org - -Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation - -Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide -spread public support and donations to carry out its mission of -increasing the number of public domain and licensed works that can be -freely distributed in machine readable form accessible by the widest -array of equipment including outdated equipment. Many small donations -($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt -status with the IRS. - -The Foundation is committed to complying with the laws regulating -charities and charitable donations in all 50 states of the United -States. Compliance requirements are not uniform and it takes a -considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up -with these requirements. We do not solicit donations in locations -where we have not received written confirmation of compliance. To SEND -DONATIONS or determine the status of compliance for any particular -state visit www.gutenberg.org/donate - -While we cannot and do not solicit contributions from states where we -have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition -against accepting unsolicited donations from donors in such states who -approach us with offers to donate. - -International donations are gratefully accepted, but we cannot make -any statements concerning tax treatment of donations received from -outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. - -Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation -methods and addresses. Donations are accepted in a number of other -ways including checks, online payments and credit card donations. To -donate, please visit: www.gutenberg.org/donate - -Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works. - -Professor Michael S. Hart was the originator of the Project -Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be -freely shared with anyone. For forty years, he produced and -distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of -volunteer support. - -Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed -editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in -the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not -necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper -edition. - -Most people start at our Web site which has the main PG search -facility: www.gutenberg.org - -This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, -including how to make donations to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to -subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. - diff --git a/old/62623-8.zip b/old/62623-8.zip Binary files differdeleted file mode 100644 index c85a031..0000000 --- a/old/62623-8.zip +++ /dev/null |