diff options
| -rw-r--r-- | .gitattributes | 4 | ||||
| -rw-r--r-- | LICENSE.txt | 11 | ||||
| -rw-r--r-- | README.md | 2 | ||||
| -rw-r--r-- | old/52445-8.txt | 5914 | ||||
| -rw-r--r-- | old/52445-8.zip | bin | 111951 -> 0 bytes |
5 files changed, 17 insertions, 5914 deletions
diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes new file mode 100644 index 0000000..d7b82bc --- /dev/null +++ b/.gitattributes @@ -0,0 +1,4 @@ +*.txt text eol=lf +*.htm text eol=lf +*.html text eol=lf +*.md text eol=lf diff --git a/LICENSE.txt b/LICENSE.txt new file mode 100644 index 0000000..6312041 --- /dev/null +++ b/LICENSE.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +This eBook, including all associated images, markup, improvements, +metadata, and any other content or labor, has been confirmed to be +in the PUBLIC DOMAIN IN THE UNITED STATES. + +Procedures for determining public domain status are described in +the "Copyright How-To" at https://www.gutenberg.org. + +No investigation has been made concerning possible copyrights in +jurisdictions other than the United States. Anyone seeking to utilize +this eBook outside of the United States should confirm copyright +status under the laws that apply to them. diff --git a/README.md b/README.md new file mode 100644 index 0000000..c18757c --- /dev/null +++ b/README.md @@ -0,0 +1,2 @@ +Project Gutenberg (https://www.gutenberg.org) public repository for +eBook #52445 (https://www.gutenberg.org/ebooks/52445) diff --git a/old/52445-8.txt b/old/52445-8.txt deleted file mode 100644 index a2e7e6a..0000000 --- a/old/52445-8.txt +++ /dev/null @@ -1,5914 +0,0 @@ -The Project Gutenberg EBook of Mythologia Fennica, by Christfrid Ganander - -This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most -other parts of the world at no cost and with almost no restrictions -whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of -the Project Gutenberg License included with this eBook or online at -www.gutenberg.org. If you are not located in the United States, you'll have -to check the laws of the country where you are located before using this ebook. - - - -Title: Mythologia Fennica - -Author: Christfrid Ganander - -Release Date: June 30, 2016 [EBook #52445] - -Language: Swedish - -Character set encoding: ISO-8859-1 - -*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK MYTHOLOGIA FENNICA *** - - - - -Produced by Jari Koivisto - - - - - - - MYTHOLOGIA - FENNICA - - ELLER - - FÖRKLARING - ÖFVER - De NOMINA PROPRIA DEASTRORUM, IDOLORUM, - LOCORUM, VIRORUM &c. - ELLER - Afgudar och Afgudinnor, Forntidens Märkelige - Personer, Offer och Offer-Ställen, Gamla - Sedvänjor, Jättar, Troll, Skogs-Sjö- - och Bergs-Rån m. m. - Som - Förekomma i de äldre Finska Troll-Runor, Synnyt, Sanat, - Sadut, Arwotuxet &c. samt än brukas och - nämnas i dagligt tal; - - Til deras tjenst, - som vela i grund förstå det Finska Språket, och hafva smak för - Finska Historien och Poësin, - - Af Gamla Runor samlad och uttydd - Af - CHRISTFRID GANANDER, Thomasson - Philos. Mag. & Sacell. - - - - - -ÅBO, Tryckt i Frenckellska Boktryckeriet 1789. - På egen Bekostnad. - - - - - - - - Nec longus _patrios_ labor est Tibi nosse _Penates_. - - Ovid. Metamorph. Lib, I: v. 773. - - - - MYTHOLOGIA - - FENNICA. - - Kongl. Maj:ts - - Tro-Tjenare och Professor - i - Vältaligheten och Skaldekonsten, - vid - Kongl. Åbo Academie, - Högädle och vidtberömde, - Herr Mag. HENRIC GABRIEL - PORTHAN, - -Höggunstige Gynnare! - -Med hvad berömvärd nit, beledsagad af de vidsträktaste insigter, Herr -Professoren sökt uplysa vår Finska historie, updaga landets ålderdoms -minnings-märken, granska, upodla, tilöka och fullkomna Finska -Språket, samt stadga dess poësie, därom vitna Herr Professorens -utkomna arbeten, som icke allenast äro kända och högaktada innom eget -land, utan ock med bästa loford emottagne och granskade af de lärde i -Göttingen, London och Pettersburg, samt flerestädes; hvarigenom Hr. -Professoren altså hedrat sig sjelf, sin fosterbygd och sina landsmän, -samt förskaffat vårt Finska Språk all aktning. - -Utom dess har Hr. Professoren satt sine Landsmän i en berömlig -medtäflan, at upodla och lära bättre känna sit Landsspråk, som -härtils blifvit föga agtadt. - -Herr Professorens outtrötteliga Bref-växlingar och täta resor, hafva -alla syftat därhän, at befrämja et så lofligt andamål. - -Jag, får min del, har förmon, at härmedelst offenteligen tacka Herr -Professoren för, nu snart i 21 års tid, gunstigt, så munteligen som -skrifteligen meddelte underrättelser och upmuntringar, at fortfara -til Finska Litteraturens förmon. - -Denna Finska Mythologie, som til större delen är samlad af Hr. -Professorens egna skrifter, både trykta och i handskrift varande, mig -gunstigt meddelte, gamla Finska Runor, tilägnas vördsammast hel och -hållen Hr. Professoren, såsom et vedermåle, huru jag använt Finska -Vitterheten til fördel, de undervisningar jag haft äran, at handfå af -Hr. Professoren. - -Tillika utbeder mig ödmjukast, at detta må få blifva til evärdelig -åminnelse af den agtning, hvarmed har förmon at framhärda Högädle och -Vidtberömde Herr Professorens - - allerödmjukaste tjenare - _Christfrid Ganander_. - -Frantzila i Siikajoki Socken ochUhleåborgs Län d. 28 Apr. 1785. - - - - -Företal. - - -Finska Mythologien är, så vål som alla andra folkslags, inveklad -i många mörka sagor och berättelser om Landets fordna Gudar och -Gudinnor, med tillämpningar eller allusioner til naturliga händelser -och borgerliga förrättningar, som behöfva sin utläggning och -förklaring, hvilken bäst vinnes af _Finska_, så kallade, gamla -_troll-Runor_; då de jämföras med hvarandra, och til hjelp tages -andra Nationers Mythologie.[1] - -Våra Finska Runor likna mycket i det Mythologiska eller Fabelagtiga -Ovidii Metamorphoses; som ses i synnerhet under namnen _Luonnottaret, -Louheatar, Joukawainen_ o.s.v. - -Våre Finnar voro dock ej ensamma de, som nyttjat detta sätt, at -föreställa höga sanningar, om Gud, verlden, dess skapelse, naturens -ändringar och verkningar, tingens uphof, själens odödlighet, et -tilstånd efter döden i et glädje- eller plågo-rum m.m. under förtäkta -ord och i liknelsetal, som, för deras sinlighet, bättre kunde fattas -och, i brist af skrifkonst, i väl sammanhängande Runor, i minnet -bibehållas, alt ifrån hedentimma til närvarande tid; utan nästan alla -Slägter på jorden hafva älskat dessa sinnebilder och mythiska sagor. --- Alla hedningar hade en otalig mängd af Gudomligheter. - -Nästan alla ting i naturen, dalar, berg, trän, vatn, luft hade sin -egen vålne, eller, om man skall så säga, Gud. - -De _Ægyptier_, den äldste och lärdaste nation, tilbädo _Osiris, -Isis_, och en outsägelig hop af apor och andra djur. - -_Phænicierne_, de störste handlande i gamla verlden, ärade _Baal, -Baalsemen_. - -_Chaldaerne, Bel, Mylitta_. - -_Perserne, Mithra, Solen_ och de 4 Elementerna, såsom Gudomligheter: - -Så trodde ock de _Araber_ och _Indianer_; och et tallöst antal af -Gudar, af större och mindre rang, hade de _visaste folkslag_ i -ålderdomen, de _Græker_ och _Romare_. - -Dock tillade de sine Gudar och Gudinnor de största och gemenaste -laster; såsom, ägtenskaps-brott, afvund, hämd, ondska och grufsamhet, -som voro deras vanliga dater, hvilket _Homer, Aristophanes och -Æschines_ ådagalägga. Til exempel kan _Jupiters och Junos_ äfventyr -vara nog tilräckeligt bevis. - -Ehuru de äldste Scribenter, _Herodotus, Plato och Aristoteles_, -antaga den äldre tidens berättelser för helt sanfärdiga och i -egentelig mening, och hafva så trodt dem, som de berättas; så hafva -dock sednare tiderne ansedt dem för _kloka fabler af Allegorisk -betydelse_, och de vise hafva gjort dem til _Physiska_ eller -_Moraliska vehiclar_, och formerat deraf _Philosophiska sanningar, -klädde i sinnebilder_ och _Mythologiska Sannsagor_. _Zeno_, den -Stoiska Sectens stiftare, var, som det synes, den förste, som -utveklade sanningen ifrån dess lindor. Cicer. N. D. I: 14. II: 24. -- -Närmast bidrogo därtil de _Platoniker_, efter _Christi börd_ i det -3:dje och 4:de århundrade, hvilka, til at afhjelpa den insmygande -hedendomen, förvandlade desse fabler i Allegoriska hölsor, som gömde -de högsta sanningar.[2] - -Jag kan icke undgå, at här anföra något af det Hr. _Abboten och -vice Presid._ m.m. _J. Fr. v. Jerusalem_ i sina _Betraktelser öfver -Religionens Förnämsta Sanningar_, angående denna sak, skrifver: 2. -Del. sid. 15. Hvarföre skulle Stjernorna allena vara upfylde af -Gudomlighet? Någre menniskjor hafva framför andre så utmärkt höga -egenskaper, at de omöjeligen kunna härstamma af naturliga människjor; -deras ande måste vara af högre art, och de således vara en högre Guda -afföda. Efter döden återtaga de sit rum ibland Gudarne; dock behålla -de altid utmårkt böjelse för deras förra fädernesland och äro dess -Skyds-Gudar t.ex. _S. Niclas_ i Ryssland, _Wäinämöinen, Ilmarinen_ -i Finland. - -Luft, haf, floder och vädret äro i den grofva menniskans ögon, som -icke känner naturens lagar och dessas gemensamma ändamål, så många -särskilde magter, som til deras verkningar icke bero af hvarandra; -hvarföre skola ock icke de vara fulle af en lika osynlig kraft? -- -Åter igen nye Gudar -- Deras storhet är väl sins emellan åtskild, -men de äro sjelfrådande i deras Herradömen, och måste altså blifva -ombedne af Gudar och menniskor om deras välvilja. _Juno_ nödgas gifva -_Æolus_ goda ord, när hon vil hafva storm på hafvet, och lofva honom -til tacksamhet en af sina skönaste Nympher; _Neptunus_ åter finner -ganska illa, at Väder-Guden dristar besatta sig med hans element; och -således blifver aldrig någon ande på dikter om Gudar och Gudinnor. - -Uti Naturen och i hennes eget lefverne, vederfares den enfaldiga -menniskjan både ljuft och ledt, både goda och förskräckande -händelser, hvilkas närmaste orsak hon icke inser; alt detta kan icke -komma af annat, än af _sådane_ osynlige och verksamme väsenden. Så -mycket _flere blifva Gudarne_; altid nye _under-gudar_, goda och illa -görande _spöken, vålnader och féer_. _Trettio tusend_ voro de redan -vid Hesiodi tid. Och alle desse Gudar, så månge de åro, större och -mindre, blifva altid människorna like: kunna altså icke dyrkas utan -på människjo sätt och bibehållas i deras goda vilja, eller försonas; -äro de icke för mägtige, kunna de ock för deras oginhet straffas, och -förmås til mera tjenstfärdighet, medelst indragning af deras vanliga -offer och lofsägningar. Augustus, at hamna sig på Neptun för en -utstånden storm, vågade förbjuda, at uti en högtidlig procession bära -hans bild med de öfrige Gudarnas. - -Sådane äro Gudarne hos Homerus, sådane voro de hos de uplyste Romare, -och sådane äro de i denna dag hos Samojederne och Villarne i Canada. - -Sid. 17. Det enda man af dem begärte, var endast tilfredsställandet -af närvarande behof och begärelser, samt at få veta sit tilkommande -öde -- -- Dygdig kunde man sjelf vara. - - Satis est orare Jovem, qui donat & aufert, - Det vitam, det opes: æquum mi animum ipse parabo. - -Sid. 39. Genom många _Symboliska föreställningar_, som til äfventyrs -skulle betekna vissa _Nationale händelser_ och naturs verkningar, dem -hvarken de eller deras _mästare_ sjelfve mera förstodo, så väl som -genom de mångfaldiga diktade små _Guddomar och Andar_, hade den gamle -Religionens sanningar förlorat deras första enfald. Se vidare sid. -27, 40 och Apolog. Conf. Aug. p. m. 229. - -Sammalunda utmärka våre _Finnar_ i sin Mythologie ofta naturliga -verkningar och orsaker, under flera Guda-namn, såsom til exempel, -åskan med _Ukko_ och _Ilmarinen_, Järnets uphof med _Luonnotar_ -- -samt ådagalägga en mycken naturlig insigt i naturens kännedom, dels -kraft och verkningar. - -Sjelfve _Götherne_ i sin äldsta Mythologie komma öfverens i samma -idéer om troll i Berg, Sjöar, Dalar, Skogar, Resar och Jättar -- som -äro aldeles de samme med Romarenas, Grækernas och Finnarnes samt -Lapparnes Mythiske varelser. - -Vi hafve inga andra spår qvar til _Finnarnes_, såsom ostridigt de -äldste[3] _Nordens_ inbyggares, _härkomst, regering och lefnadssätt_, -än dem man spridda och strödda kan komma öfver och blifva varse -i _Finska Mythologien_, i Finska Språket och i landets uråldriga -hemseder[4] - -Så vål _Finska ordspråk_, som _Runor_ eller _Poëtiska Sånger_, -aldeles olika andra nationers, 8 stafvige Rythmer utan rim, gifva -anledning at sluta om Språkets fordna häfd -- i de _förra_, är -folkets gamla _Sedo- och Vishets_-lära förvarad; de _sednare_ eller -Runorne angå deras _Hedniska Gudalära, Metamorphoser, Theogonie_, -slögder, näringar, _vidskeppelser_ m.m, -- Därigenom at desse blott -i allmogens minne många secler igenom varit bibehållne och först -i nyliga tider, utur dagligt tal samt mundteliga sånger, blifvit -fattade i Skrift, har händt, at de i et och annat tyckas vara -försämrade; _men i dem är ock mycket qvar, som en kännare af språket -välbefogad fötter i jämförelse med det man i upodlade tungomål anser -starkt ock vackert_.[5] I gamla _Finska Runor_ finner man ock, -under regelbunden och _Sinrik ordaställning_, et med _Allegorier, -Metaphorer_ och flera sådana prydligheter lifligt lekande snille.[6] - -Til at kunna därföre begagna sig af den äldre Finska Poësin, och med -nytta, nöje och smak läsa våra Finska Runor, och _igenfinna det höga, -det vackra, det intagande i de samma_, är en _Mythologisk kundskap -oundvikeligen nödig_, Finska Mythologien är en clavis poëseos -Fennicæ. Lika så litet som _Ovidius, Wirgilius och Homerus_ skulle -förstås, och deras rätta mening, hvartil de alludera, inhämtas utom -Mythologisk insigt, och kundskap om Romares och Grækers hemseder; -lika så litet kommer man ock til rätta med Finnarnes Runor, utom -_Mythologie_. - -I den afsigt, at gifva ljus åt den äldre _Finska poësien_, har -jag gjort den _Mythologiske Samling_, som jag nu ställer inför -allmänhetens ögon, under det jag i flere år genomgått alla -_tilgängelige_, och möjligen i landet _existerande Runor_, af hvilka -jag tillika utplockat flere hundrade ord, til en vacker _tilökning_ -til et nytt _Finskt Lexicon_, med _phrases_, som nu äfven är under -renskrifning. - -Under en tid af några och 20 år, som jag samlat och granskat Finska -ord, har jag väl blifvit varse, at flere ord til ljud och betydelse -äro lika med Graekiska, men huruvida Probsten _D. Nils Idman_ (l.c. -p. 39.) rätteligen slutar, at _Finnarnes Hedniska Gudalära varit til -största delen Grekisk_; hvilket däraf skulle bestyrkas, at de _fläste -Gudars namn äro i Finska Språket främmande och komma intet af Finska -ord_; det är något som jag, för min ringa del, anser vara betydande -tvifvelsmål underkastadt; emedan de med samma skäl, i min tanka, -kunde hänledas ifrån Hebraiskan, eller flere Europäiska än lefvande -språk. Så väl Stam-orden i Finskan och ändelserne, hvilka äro Finske, -som den Mythologiska. Genealogien tyckes bevisa motsatsen; härtil -gömmer, at samma begrep, som Romare, Græker, Göther, med flere, sig -gjort om sina större och mindre Gudamagter, hafva ock Finnarne. -Dessutom äro någre Mythologiska namn verkeliga Stam-familiers, -märkelige i lifstiden och efter döden ihågkomne personers samt -än varande orters namn. - -Med den _Finska Mythologien_ har jag ock velat förena den _Lappska_. - -Hvad jag af _Lappska Mythologien_ anfört, har jag tagit af et -Manuscript, författadt af _Danske Missionairen, Lenart Sidenius_, och -öfversändt ifrån _Öfver-Sallsetter i Astafjorden_ d. 17 Oct 1728. til -Kyrkoherden _Johan Tornberg i Jukkasjärfvi_ och af honom til Probsten -mag. _Hinr. Forbus_ d. 1. Jan. 1728. Det är öfverensstämmande med en -annan Dansk Missionarii _Jöns Kijhldals_ berättelser. - -Lapparne hafva classificerat och rangerat sine Gudar i följande -ordning: - -1:o Til de Gudar, som äro allerhögst uppe i Stjernhimmelen, eller -Öfver-Gudar, räknas Jubmel, Rariet, Radier och Rana-neida. - -2:o Til Gudar, som äro lägre ned i luften, höra, Beiwe, Torden, -Bjegs-olmai, Gissen-olmai, Akklikkes-olmai. - -3:o Gudar, som äro på jorden, räknas Stor- och Lill-Junkker, -Leib-olmai, Kiase- olmai, Mader-akka och dess 3 döttrar: Sarakka, -Ux-akka, och Jux-akka, Saiwa- olmai, Saiwo-neides, Saiwo-serva, -Saiwo-lodde, Saiwo-gwelle. - -4:o Underjordiska Gudamagter och Orter äro Jabmiaimo, Jabmi-akka, -Nemagwelle, Rota, Rotaimo, Rota-landa, Jamikiatser; hvilka alla i -detta Mythologiska Lexicon, under sina alphabeter, kommaa at utredas -och beskrifvas, efter Danska Missionairen Sidenii upgifter i nämnde -Mscr. - -För den likhet, som fins i Lapparnes och Finnarnes Mythologie, -såsom folks, hvilka synas vara af en Stam och extraction[7] få til -Språkets, som fordna lefnadens öfverensstämmelse, (hälft som det är -bevist, at Lapparne bodt förut i landet och Finnarne med dem äro -befryndade) har jag velat förena bägges Mythologie; samt här och där -i detta arbete jämföra dem med hvarandra; och hvarest ske kunnat, -äfven visa då och då til den äldre Svenska Mythologien, hvarest - -äfven förekomma, om icke samma och lika lydande Mythologiska namn, -dock dylika idéer. Som hos de bägge andra; hvartil äröfringar, -commerce och folkflyttningar måtte bidragit. - -Af alla dessa 3, nu under Sveriges Krono lydande folkslags -Mythologie, kan aftagas och lätteligen slutas til deras likhet i -tänkesätt om Religion; at de trodt själens odödlighet och et annat -lif efter detta; som kan ses då man efterslår Tuoni, Jabmiaimo, -Manala, Kipumäki, Kivutar o.s.v. - -Man skulle förmoda, at af denna Finska Mythologien vinna tillika -någon uplysning i Finska folkets historie och geographie; då här och -där anföras fordna Sedvänjor, af hvilka många än äro bibehållna, och -någre orter blifva updagade, som förut varit föga kände. - -At denna Mythologie må vinna det påsyftade ändamålet, at uplysa, -samt dess mera trovärdighet och pålitelighet hos Finska vitterhets -älskare, bör jag til slut upgifva de källor, ur hvilka jag hämtat -dessa närvarande Mythologiska uplysningar, näml. - -Af Ol. v. Dalins och Af Botins Sv. R. historie. Af Björners Brew om -Finnars, Lappars och Samojeders ursprung. Archtopolitani Disp. de -Religione & origine Fennnorum, Upsaliae 1728. Magist. Christ. Er. -Lencquists Disp. de Superstitione Veterum Fennorum -- Aboae, Praes. -Prof. Eloqv. Hinr. Gabr. Porthan, edit. 1782. - -Biskop Agricola har, som bekant är, i sina kända rim, nämnt Finska -Gudars och Gudinnors namn, dem jag ock, ehuru råbråkade, här uptagit. - -Finska så kallade troll-Runor, hafva praesterat mig de fläste -Mythologiske personers och orters namn, som förklarat sig sjelfve, -genom det sammanhang som i dem träffats. - -Hvad jag sjelf sett och hört, har jag med all trygghet kunnat anföra. - -Denne Finske Mythologie tryckes i qvart-format, för at kunna -framdeles biläggas det under arbete varande nya Finska Lexicon. - -Om mine värde Landsmän och älskare af Finsk Vitterhet, kunna hafva -häraf någon nytta, skall det vara mig en ogemen fägnad. - - - - - - -MYTHOLOGIA FENNICA - - - - -AARNI, en vålne, som tros ligga öfver gömda skatter i jorden; kallas -_Aarnion haltia_, _Aarni haudan isäntä, joka makaa Aarteen päällä_. -Då skatten nedlades, gjordes flere löften, såsom: at en röd tupp, -eller 3 fårhufvuden, m.m. skulle offras åt _Aarni haudan haltia_, -eller draken, af den som ville uptaga de gömda penningarna &c. -Se _Kratti_. -- Skattgräfvare hafva så väl här, som i Tyskland, -hvarjehanda vidskeppeliga uptåg, då de leta efter skatter. Se -_Fresenii Past. Saml. om Skattgräfvande_: de mumla, läsa troll-ord, -kasta tärningar af bly, offra, bruka slagruta; och finna sig dock -ofta bedragne såsom Alchemisterne. - -Aarni ses om Solskensdagar, och nattetid vid eld, i skogar och på -backar uptorka och skura sina möglade skatter; ofta höres han skallra -sina Riksdalrar, då han är gunstig åt någon melancholisk penningekär. - -Dock, oaktadt all vidskeplighet, finnas än ofta här i Finland -penninge-gömmor, som blifvit af invånarena nedgräfde dels i förra -seculo, då _Wenäjän Räikkä, pelko wuosi_ var, eller Ryssens -fiendtliga infall befarades, 1656. (Se Finska _Ajan-Tieto_), dels i -sednare krigstider omkring 1713 til 21; kanske också af någon gammal -Penninge-Gud, som af afvund och illvilja frivilligt nedgräfvit sina -pengar och redbarheter, på det hvarken barn eller slägt måtte efter -döden få någon del af deras svett och möda. -- Ännu händer någon -gång, at med notdrägter utur insjöar fås hela penninge-kistor, -hvilket händt för någre år sedan i Pijppola här i Sijkajoki Socken. -I Kemi och annorstädes har funnits, efter stora Ryskasegden och än i -våre tider, i gropar nedgömd Spanmål i skogarne. Se _Haltia_. - -Af _Aarni_, såsom rikedomars och skatters gömmare, synes _Arils_tider -fått sit namn; såsom de äldste i verlden och de sällaste fordom varit -i _Jothanhem_ (Jothers, de Finnars land) långt förr, än _Krake_ fådde -guld och et så dyrbart mjöl dambade af _Frodes_ qvarnar, mjölk lopp i -floderne och ekarne svettades honing. - -AATES eller _Audes_; en Finsk Drott, om hvilken v. Dalin säger, at -dess dotter var gift med _Wisbur_, son af _Wanlander_ och "_Drifva_, -en dotter af Finska Höfdingen _Snö_ eller _Nieu_; och vidare: -_Wisbur_ emottog efter Fadren _Wanlander_ Upsala öde, och förlikt -med Finska huset gifte sig med Finska Drotten _Athes_ eller _Aude_ -den rikes dotter, som födde honom Sönerne _Gisl_ och _Audr_ (i -Finska Krönikan kallade _Gris_ och _Amund_), men snart förskjuten -måste med dem resa hem; hvarpå Wisbur med en annan qvinna aflade -sonen _Domalder_: den Finska _Hulda_ gaf då åter förbannelser, med -hvilka Gisl och Audr sändes til honom, at utkräfva åtminstone Modrens -morgongåfva, som var tre stora byar och en guldkädja. Resan var -dock fåfäng, oaktadt Gudarnas försäkran: at _Ynglingarne från den -stunden skulle sins imellan strida_ och _guldkädjan en gång blifva -en bane för den ypperste man i deras ätt_. Modren _Hulda_ ville med -vidskeppelser fördärfva _Wisbur_; men sönerne gjorde det med vapen: -de sköflade i Sverige och anstälte upror, hvarvid Fadren en natt blef -innebränd vid år 340. - -"Men _Domalder, Wisburs_ Son af andra giftet, ärfde dock sin Faders -rike tillika med kriget, hvarigenom han intog många länder och -kallades _Jota-Dolge_ eller _Finnars förföljare_. Finland kallades -ock fordom _Jätteland_. - -"Domalder blef offrad åt afgudarne för missväxt vid år 365. Denne -hungers nöd orsakade en stor folkflyttning ur Skandinavien, _Wiliner, -Wendler_ eller _Bergfinnar_ drogo ned åt landet in i _Skåne_, sedan -anförde af _Ajo_ til _Småland_, och vid år 370 til Gottland, samt -sedan til Tyskland." _Finnmarkken_ i Småland, och _Gottländska_ -Språkets sträshet, äro bevis til _Finnarnes_ därvaro. Se _Vinder, -Joter, Jättiläiset, Drifva_. - -AATINS barn, Nordens äldste invånare, se _Jätit_. - -AHTI, En Sjö-rå, som gaf fisk och anropades af vidskeppelige -Fiskare. Kanske Lapparnes _Akte_ eller _Ahti_, den Lapske Afguden -_Stor-Junckarens_ Hustru, (Se _Veden-emä_) Finnarnes _Akka_. De -Grækers _Actæon, Pan_, piscatoribus & venatoribus favens, synes vara -den samma. - -AHIKAINEN, Se _Ritikainen_, den samma som _Ahtolainen_. - -AHTOLAINEN, En stygg ond vålne; et troll, som bandt ormar om sina -gärdsgårds-störar, i stället för vidjor. Ödlan kallas därföre i -Runorne: _Ahtolaisen aidan wittas_. - -AJATTARA, -- _Ajattarot_ in pl. Skogs-Spöken -- Priapus. En ond -förskräckelig vålne af könet i skogar: förvillade Skogsmän och -jägare: nämnes i Finska Bibel-version i plurali 3 Mos. B. 17. v. 7. -_Ej pidä Ajattaroille uhrattaman_ -- i Svenska öfversättningen: åt -djeflomen -- Se _Hattara_. - -AKKA, _Ukkos_ Hustru: en mägtig Gudinna, jämföres med _J. Maria_, och -tyckes vara den samma i medeltiden. I Runor heter det om _Mehiläinen_: - - Pistä siipesi simaan, - Toinen siipesi meteen, - Akan wanhan wakkaseen; - Tuo sitten simoa tuolta... - -och straxt därpå anropas _Mariatar_. Se _Ukko_. - -AKKA, äfven en Sjö-Råderska, Hafs-Fru: bodde vid et sund; hon kammade -eller borstade sig, och då därvid hände at en tinne eller borst -flög i sjön; blef däraf genom böljornes skummande en tomt-orm och -metmaskar. Se _Ahti_. - - Akka Salmen Korvallinen - Oli päätään sukiwa, - Hapsiaan harjaawa, - Pii harjasta pirahti - Lawialle lainehelle, - Selwälle meren selälle. - -Se _Syöjätär_. - -AKKA _wanha Kaiwo-Keträ_, en flitig käring i spånad och väfnad; -planterade furun och tallar. Se _Sämsä_ och _Wennon-härkä_. - -AKLIKKES-_Olmai_, trenne Gudamagter hos _Lapparne_, lägre ned i -luften, til hvilkas ära lördagen och Söndagen hölts helig. De fleste -Lappar hafva helgat Fredagen _Sarakka_, Lördagen _Rariet_ och -Söndagen de 3:ne _Aklikes-olmai_ til ära. Därföre när Lapparne hafva -försedt sig med Fredags- Lördags- och Söndags-arbete, hafva de gifvit -offer i förlikning. _Sidenius_. - -ALAMAN-Järvi, samma som _Aloen-järvi_, Fennorum Lerna malorum sive -Styx; en eldputt, där elden fants sedan flere varp dragits; skall -finnas ytterst i Lappmarken, äfven af samma namn i Pudasjärvi, -Pedersöre, och Ilmoila Soknar i Österbotn &c. - -Uti en gammal Runa, där det berättas om eldens upkomst, genom det at -_Ilmarinen_ flintade eld af en orm, säges, at gnistan flög _keskelle -Alaman-järwen_: - - Iski tulta Ilmarinen, - Wälkytti Wäinämöinen, - Ylhännä Taiwoisessa, - Eläwällä ennuxella, - Kirjawalla kärmehellä, - Kirpaisi kipuna yxi. - Läpi Taiwoisen yhdexän, - Taiwas puolen kymmenettä. - Meni ajna mennesään, - Wieri ajna wiertessään - Keskellen Alaman järwen, - Nieli tuon tuli Soroisen -- -- - -ALOEN-järwi, Finnarnes Styx, i högsta Lappmarken. En eldpuss; där -elden fanns i en sarf. Då _Ilmarinen och Wäinämöinen_ slogo up -eld, for en eldgnista i _Alue-träsk_, som deraf 3 gångor i sommarn -uptorkades, så at Stengruset på botnet syntes. Där drogs sedan not, -at upsöka elden; först med en not af _bast_, och man fångade väl -fisk, men ej den hvari elden var; sedan gjordes en annan not af lin -och hampa: _J. Maria_ rodde och _Wäinämöinen_ satt i styret; noten -drogs mot och med strömmen; och då fångades en _krampfisk_; men -hvarken _Wäinämöinen_ eller _Maria_ tordes gripa den. En svart karl -3 tum hög steg då up från hafvet, som hade stenskor, en hjelm af -flinthårda hällen, långt hår til hälarne och skägg alt til midjan: -han släkte med bara händer _Krampfisken_, fann i den en _lax_, i -laxen en _gädda_, i gäddan en _sik_, i siken en _sarf_, i sarfven et -rödt _nystan_, i nystanet _eldstrimman_ och elden, hvars sveda och -värk sedan manas och hänvises til _Kipumäki_. - -ALWA-järvi, En insjö vid Kammola hemman i _Wijtasaari_ Socken, där -rudera funnits vid en källa af fordna tiders åbyggnader djupt in i -jorden, vid hvilkas gräfvande flere blifvit illa betagne, samt sårade -med blemmor och utslag på kroppen. - -Denna _Alwa-järwi_ insjö såsom ock _Pudasjärwi_ Sjö äro förr besökte -af Tavastlänningar för fiskeri: -- Krono-skyttar hafva först nedsatt -sig här på orten. Af de 3 första som här stadnat at bo har en hett H. -_Leppänen_, den andra uptagit _Urpela_ hemman vid _Kiwijärvi_ Sjön, -den 3:dje med tilnamnet _Hassinen_ stadnat vid _Alwa-järvi_ forssen, -och förmenas, at alla desse varit Savolax-boer, hvilka uppå någon -viss årlig ränta bekommit Kongl. tilstånd, at uptaga denna ort. - -I en gammal Runa om eldens upkomst heter det: _Tuosta tuo tuli -soroinen, pahan tehtyä pirahti, Alwejärwen ala päähän_ -- -- - -ALUEN-jarvi eller _Ljemon-wesi_, en så eldhet Sjö, at ock Sjöfoglarne -där ömkeligen qvidde: - - Koskelot kiwuttelexen, - Keskellä Aluenjärwen - Tuon tuiman tulen käsissä, - Waiwatessa walkiaisen. - -AMUND den 6:te. Sextus Rex Finlandiæ, vestes pelliceas, quæ tum in -usu erant, auro argentoque distingvi curavit, vestes autem corpori -proximæ a capite ad calcem cohærebant. _Messenius in Chronic. -Finland. Mscr_. Limnels Disp. de _Tavastia_ p. 17. Praes. Hinr. -Hassel, Aboæ. - -ANTERETTOIN, _Löylyn-haldia_: en bad-patronessa, som förvarar sår, at -ej värman i dem ingår. Se _Auterinen_. - -ARNGRIM, _Audins_ Präst i Finland. Se _Aate_. - -ASAR, Se _Esiwalda_. - -AUDE, Se _Aate_. - -AUTERINEN, Bad-qualme. Finnarne äro mycket rädda, at badångan skall -gå i et öppet sår, hvarföre de hafva _Löylyn Sanat_ eller _Synty_, -som äro Signelser til bad: - - Löyly poika Auterinen, - Auterettären tekemä, - Hiki wanhan Wäinämöisen, - Herran hengestä hywästä. - -AUTERETAR & _Auterinen_: så kallas badet i Runor, och anses för -botande och sundgörande Gudomligheter; ty Finnarne viste ej af bättre -medicament än badstugugång. - -ÄHKY, en sjukdom med bukref, troddes vara _Äimeröises_ Son. - -ÄJÄTÄR, en af Juuttaas döttrar; däggade ormar. - -ÄIMÄTÄR, en stolt mö, blef hafvande af vårvädret; födde vargar. - -ÄIMERÖINEN, ordsak til res, _Ähkys_ fader. - -ÄMMÄN-Koski, Se _Qwena ström_ och _Cajana_. - -ÄRJÄMÖINEN, en kall buse, med rimfrost, stel och skyf; härmed förstås -en sträng alfvarsam vinter. Se _Puhuri_ och _Hyytämöinen_. - - -BEIWE, Solen: Lapparne räkna Solen ibland sine Gudar, som äro längre -ned i luften. -- De offrade åt Solen, på det hon skulle skina väl -och befordra gräsväxt och hvita Kreatur, samt åto gröt om midsommars -qvällen Solen til heder; de offra ock åt Solen för åtskilliga -Sjukdomar, besynnerligen för mangel på förstånd. _Lenardt Sidenius_. - -BERG-Finnar. Se _Aate, Winder, Jätit, Joter_. - -BJARMER, Se _Jumala_. - - -CAJANA -- De Gamlas _Qvenland_, eller _Amazoners_ land, singeras -hafva fått namn af _Janus_, en afgudabild, som nedslutit utför -_Ämmänkoski_, då Finnarne ropat; _Ca -- Janus!_ Se Janus! jämför -_Qwenland, Qvenaström_. - -_Cajana Slott_ är funderadt i K. Carl IX tid 1606 af Clemens -Eriksson, mot Ryssarnes anfall, 15 mil ifrån Ryska gränsen. 1716 in -Jan. intogs det af 4000 man Ryssar. Se Ol. v. Dalins Sv. R. bist. 3. -D. p. 562. - - -DOMALDER, Se _Aate, Joter, Jätit. Domalder_ hämnades grymmeligen -_Finnarnes_ trolöshet emot sin Fader, däraf blef han kallad _Jota -Dolgi_ eller Finnarnes fiende. - -DRIFWA, Finska Höfdingen Snö eller Nieus dotter af Fornjoterska -stammen, Wanlands, den 6:te Upsala Konungens af Ynglinga Stammen, -gemål; Wisburs moder, som hon födde i Finland; hon förgjorde sin man. -Se Aate. - -DUMBR, Konung i Öster- och Wästerbotn. Se Verelii not, ad Herv. S. p. -27. Han regerade vid pass A. C. 867. Messenii Scond. Illustr. T. X. -p. 4. Pet. Nic. Mathesii Disp, de Ostrobotnia p. 3 & Stecksenii de -Westrobotnia p. 15. - - -EGRES, skötte ärter och bönor, rofvor, kåhl, lin- och hamp-växten. - -ENARA träsk, en af Sveriges urgamla gränsor, längst up i Lappmarken. - -ERÄ-pyhä, offer-hälla i Orihwesi, af samma sorte som Lapparnes -parse-ware, Se Uhri-paikka. - -ESIWALDA, kallas all öfverhet af Finnarne. Grefve Bonde, i sit tal -om Finnarnes härkomst uti Kongl. Vitterhets Academien, skrifver -Aesiwalda, Som han deriverar af Asar, eller de sednare Nordens -inbyggare, Som kommo från Asien under Oden den yngres anförande. - -ETELÄTÄR, Sjelfva Sunnan-vädret, anses per allegoriam, som en -ljuslig och vän Mö, och kallas Etelätär neiti nuori. Hon anropades -af Hofslagare eller hästgällare, at svalka luften ifrån Östan och -Wästan. Bön til henne lyder sålunda: - - Etelätär Neiti nuori, - Ijätäk ijästä pilwi, - Nosta lonkka luotehesta, - Syrjin yhtehen syseä, - Lomatuxen loukautak, - Sada mettä Taiwoisesta, - Sima pilwistä pirota, - Teoxillen tehtäwillen, - Panoxillen pantawillen - -Se _Rana-neida_. - - -FINNAR. Se _Winder, Wiliner, Aate, Joter_ -- - -FORNIOTI eller _Fernioti_, är sammansatt af Jotun eller de Joter, som -fordom var Finska folkets namn; härmed öfverensstämmer, hvad _Suidas_ -nämner om et folk, som kallades _Iouthouggoi_, hvilket synes hafva -bodt i negden af floden _Ister_, som nu kallas _Donau_. _Fornioter_ -var Konung i _Jättaland_, som kallades _Finland_, i Qvenland eller -Terra Amazonum beläget _öster_ om hafsbotn. (Peringskjölds ättartal, -Genealog VIII p. 86.) Se _Kare_. - -I _Swewernes_ ställe nalkades Nya _Schyter_ från _Mithridatiska_ -bullren til _Scandia_. - -En vördig Husfader _Fornioter_, förmodeligen af _Jumalers_ ätt, -nedsatte sig i en del af _Jotnahem_, som då kallades _Kuenland_, nu -västra Ryssland, _Finland, Österbotn_. Se _Athe_. - -FROSTI, en Finsk Kung. I K. _Frostes_ tid gjorde Svenska Konungen -_Agne_ anfall på Finnarne. Sic enim _Sturlesonius_ in vita _Agni_ -Expeditionem bellicam suscipiebat in _Finlandiam_, ubi proelium -committebat cum _Froste_ Rege Finnorum, quem superabat acie. -Schefferus in Lapponia C. 6: p. 49, 50. - - -GYLPHO, Svensk Konung, men til sin härkomst en Finne, ty han var -Finska Konungen _Ferniottis_ Sonason. Loccenii hist. Sv. Lib. I. p. 2. - - -HAARNI, et Ähkys tilnamn, it. samma som _Aarni -- -- menes Haarni -hautoja sywiä_. R. - -HAGA gods, _Ugglarne_ tilhörigt, i Janakkala Socken i Tavastland; var -först ämnadt til Slott. Et högt berg. - -HAKOISTEN _linna_, vid Haga gård; en djup graf som där finnes, är -märke därtil. På 2:ne ställen i Hattula, i Säxmäki och 1/4 mil ifrån -Tavastehus emot Norden vid en liten sjö, ses ännu rudera af en mur, -uprest af ofanteligen stora stenar, i nog lång sträcka; ehuru nu mera -något lägre än tilförene. - -HALLGRIM, en Reese, dräpt af _Domar_, i dess egen kula. Se -_Miehen-Syöpä_ och _Kuippana_. - -HALTIA, en Rådare; ande, som troddes finnas särskild för hvar -menniskja, hvar tomt, hus, skogslund, sjö, penninge-gömma och berg. - -Denna tanka, om en rådande och en menniskja medföljande ande, har -blifvit bibehållen ifrån äldre tider -- Se om Petri ande Act. 12: v. -15. och i våra Symboliska Böcker är det uptagit i morgon och -afton-bönerne. - -Item: _Haltia_, är en menniskjas kynne och naturell samt hardiesse; -t.ex. säges: _Sillä on kowa eller hywä haltia, karhia luonto_, han är -modig, orädd. - -_Aarnen-haudan haltia_, Draken eller Penninge-skratten, som låg -öfvar nedgräfna skatter. Denne _Aarnen-haudan haltia_ kan förliknas -med _Thrain_ i Svenska Mythologien. Et _troll_, som uti sin graf -förvarade sin Rikedom eller en stor skatt, som därföre var svår at -röra. - -Denne var också efter sin död förskräckelig för den eld och rök, som -han pustade ur sin graf; hvilket kan syfta på de lysgubbar (Errones, -ignes lambentes), som synas på sådana ställen. - -_Huoneen-haltia_, samma som _Tonttu_. Se _Tonttu_ custos, præses -Domus. - -_Weden-haltia_, en ande i insjöar, som skulle blidkas af fiskare. -Hans elaka anslag förhindrades genom själspeck, tran. Se _Weden -eukko_ eller _Emä_. - -_Wuoren-haltia_, Bergs-rå. Se _Wuoren-wäki_. - -_Wuoren-haltia hupia_, en _Hijen heimolainen, Hiisis_ frände, och -_Wäinämoises_, Eldgudens, compagnon vid järnsmide. - - - -HATTARA, _paha hattara_; en troll-kåna i gamla sagor; nästan samma -som _Ajattarot_ och _Lemmas_, v. infra. Kallas i Finska käringa-sagor -_paha hattara_, för dess okynne. Item _Hattarat_, bångstyrige jättar -och Himmels-bestormare. _Hattaroita hallitseepi_, håller styr på -bångstyrige Rimthussar. Prov. _Ei tiedä Jumalakaan kuinga kurjaa -pitää, hattaraa hallitsee_. - -HÄRKÄ eller _Mulli_, En rätt märkelig Mythologisk _Oxe_, mycket lik -de Separatisters och Chiliasters, hvaraf de tänka hålla et fett -gästabud på jorden, utan tvifvel i sällskap med Troglodyterne, sedan -de få et jordiskt herravälde. - -Finska Runorne beskrifva denna Oxe ofanteligen stor, så at dess -hufvud rördes i Tavastland och svans fläcktade i Tårneå. Dermed -förstås altså förmodeligen Karlvagnen. Svalan flög en hel dag ifrån -manken til svansändan, och Ickorn sprang en månads tid imellan -hornen, utan at hinna sitt mål. - -En liten svart karl slagtade honom, hvaraf fecks 100 såar kött, 7 -båtar fulla med blod och 6 tunnor talg eller fett, hvaraf smörjor -gjordes, därmed man läkte bränsår, m.m. Runan berättar: - - Hätkä kaswo kaunihisti (aliis, kainuhussa), - Lihoi mulli lijotengin, - Pää häly Hämeen maassa, - Händä torkku Torniossa: - Päiwä kauden pääsky lensi - Häpeheldä hännän päähän; - Kuukauden orawa juoxi, - Härjän sarwein wäliä, - Eipä wielä päähän pääsnyt, - Ensingänä ennättänyt; - Hajettiin Tappajata... - Mies musta merestä nousi... - Ensin wäänsi polwillensa, - Sitten käänsi kyljellensä, - Sijtä siirsi seljällensä. - Saatijn siitä saalihixi, - Sata saawia lihoa; - Werta seitsemän wenettä, - Kuuta kuusi tynnyriä; - Täst on woitteet otetut, - Tästä kahteet katotut, - Jolla wihat wiskotahan, - Tulen poltot poltetahan, - Tulen woima woitetahan, - Tulen pahat paratahan... - -HÄRJÄN-pyry. En Ström, _Hämeen Linnan takana_, på andra sidan om -Tavastehus: förekommer i Runor. - -HEIMDALLER, vishetens Präst på Saaris i Finland. - -HELAA, den årstid, då Pingst-högtiden infaller i Maji eller Junii -månad, hvaraf Christi himmelsfärd kallas _Hela-Tuorstai_ och Pingst -_Heluntai_. Finska folket, i Synnerhet i Tavastland och Åbo anställa -då lekar, _Hiippa_ kallade, enke-lekar, m.fl. dansa kring eldar -i åkrar och gröna parker o.s.v. Tyckes träffa in med Grækernes -_'anthestaeion_ och _'agoa_, arealia -- hvarom Suidas. De lust-eldar, -som på flere ställen i åkrar och på öpna fält göras, kallas på Finska -_Hela walkia_, vid hvilka brasor de sig roa, i synnerhet i Tavastland -uti Hattula Socken, med godt öl under musik och hoppande. Elden -flintas ej altid up; utan tages med gnidning af trän, såsom villarna -göra i Norra _America_. Detta sker hälft då man underhåller rök på -åkern vid koernes fållande. En sådan eld anses för helig, och kallas -på Finska _Kitkan-walkia_. - -HELKA, utan tvifvel _Helga_, el. _Olga_, aliis, den heliga Helena. -Finnarne beskrifva henne, såsom _hywä, priski, warsin walittu waimo_. -d.ä. hon anses för en ganska god utvald Qvinna och vis Gumma, at, -jämte _Maria_, dämma blodsår efter järnskador; Se _Luonottaret_, -hennes döttrar. Hon anropades, at tilbinda blodsår, på följande vis: - - Tule tänne tarwitaan - Helka waimo hempiätär, - Tukis multa turppailla, - Maan saroilla sammaltelek - Reikeä rewennyttä, - Peitä pienillä kiwillä, - Ettei maito maahan pääse, - Puna peltoon putoa. - - Kom hit, här behöfves - Du väna qvinna Helka, - Stoppa til med muld torf, - Mylsja med tåteltafs - Det uprifna hålet, - Täck med små stenar, - At mjölken ej må nedrinna, - Den röda bloden drypa i åkern. - -HELWETTI, Plågo-rummet för de osälla efter döden; dit, och til - -_Kipumäki_, hänvisa ock troll ofta plågorne. Deriveras af Svenska -ordet _Heel_, som emottog dem, som ej voro märkte i tiden med Sverds -(_Geirs-uddi_), och sägnade de döda, som lefvat väl. - -HERHILÄINEN, (En Bålgetinge) i Runor; upkom då _Karilainen_ stötte -med sin häl i jorden. Se _Karilainen_. - -HIIDEN eller _Hijjen Emäntä_; Hijsis Stygga hustru; af dess sträfva -hår togs strängar til Wäinämöises nya och märkeliga harpa. - - Kust' on kielet kantelossa? - Jouhista hywän orihin, - Hiuxista Hijjen emännän, - Weden wahoista walitut, - -Se _Hijsi_. - -HIIDEN eller _Hijjen_ HEIMOLAINEN, Hijsis Slägtinge och anförvandt. -_Wuorten- haltia Hupiat_ rectius, _Upia_, en som förvarar och gömmer -malmstreken i berg -- Bergs-rå. - -HIJJEN-HEVONEN, en helfvetes Fri-trafvare, hvarpå _troll_ och sjelfva -_Pesten_ skjutsades til afgrundens klippor. Pesten (_Rutto_) får -denna skjutshäst på följande sätt: - - Lähe kumma kulkemaan, - Maan paha pakenemaan, - Ihosta alastomasta; - Kyllä mä sullen annan kyyin - Ja annan ajo hewosen, - Jonk ej kynnet jäällä nuljak, - Jalak räiskyk kalliolla, - Sija tuonne kunna käsken, - Otas Hijjestä hewonen, - Warsa wuoresta walihtek, - Kotiis männäxesi; - Kuin sinä liet kyytiä kysywä, - Anowa ajo hewosta: - Tunnema sinua manoan, - Ajoaxes hyvästi, - Tuonne Turjan kallioon, - Wuoreen teräxiseen; - Aja sitten kalliot kowastik, - Pesät Hijjen pelmuutak. - - Kotiisi männesästi - Hijjen hirmu kankahia, - Ikusseen helwettijn, - Jost et kuulu kuuna päänä - Ilman sinä ikänä: - Mäne sinne kunne käsken - Lapin sysmän synkiään, - Pohjan pellon penkereen, - Mäne tuonne kunne käsken - Pimiäseen pohjolaan. - - Far tilvägs du underliga, - Fly du landsplåga - Ifrån det nakna hullet; - Nog skall jag ge dig skjuts, - En häst at köra med, - Hvars hofvar ej flinta på isen, - Hvars fötter ej snafva på hällan, - Kör dit jag ber dig, - Tag häst ifrån blåkullan, - Välj dig en fola ifrån berget, - Til din hemresa, - Om du frågar efter skjuts, - Och begärar en trafvare: - Jag manar dig dit, - Så at du må köra friskt, - Dit til fjälls i Norrige, - I ståhlhårda berget; - Kör sedan hårdt på hällarne, - Häf Blåkulls ugnarne huller om buller. - - Då du far hem. - Efter blåkulls hiskliga sandmoer, - Til den eviga afgrunden, - Hvadan du ej hörs någonsin, - Ej heller syns i evärdeliga tider: - Far dit jag visar dig, - In i Lappmarkens tjockaste skog, - I nordens åkerbrink, - Far dit jag ber - I den mörka Norden. - -HIJJEN-HIRWI, de Göthers _Alpandir_, et ohyggeligt djur, på hvilket -Sigurd ridit. _Peringskjöld_ gör det til en Elephant. I Finska Runor -är det en elg; _Hijsis_ tamde dragoxe. Af des tagel togs afven -harpsträngar til Wäinämöises välklingande harpa. _Hiwuksista Hijjen -hirwen, karwoista merikateen_. - -HIJJEN-IMMI, en Hijsis hus-jungfru, en dugtig möja; också af dess -sträfva tagellika hår tog Wåinämöinen strängar til sin harpa. - - Teki harpun hauwwin luusta, - Kandelen kalan ewästä, - Pani kielet kandeleseen - Hiuxista Hijjen-immin, - Jouhista uwet orihin. - -HIJDEN-KIUKAAT, eller _luolat_, i Björneborgs Lähn, stora stenrösar -eller Jättegrafvar, dylike, som ock finnas i österbotn; förmenas vara -af Hijsis slägt och afföda upstaplade, dels nedfallne boningsrum, -dels Grift-ställen ifrån Braane-åldren; hvartil märken funnits i de -qvarlefvor af karl- och häst-rustningar, som ibland aska och bengrus -träffats under desse stenhögar, hvilka finnas på ansenliga högder i -skogarne -- Se Jätit och Åbo Tidn. 10:de årgången för år 1783, p. 186 --- och 9:de årgång, för år 1782, sid. 221 och följ. - -HIJJEN-KISSA, Se _Kipinätär_. - -HIJDEN-LINNA, et upstapladt berg, af Hijsi utsedt til Slott Paldamo --- Se _Kalewan pojat_. - -HIJJEN-LINTU, i.e. _Ampiainen_, så kallades Getingen, och ansågs för -en blåkulles fogel. - -HIJJEN-PESÄT, Bergstrolls boningsrum, Se _Hijjen-Kiukaat_ och _Hijjen -hevonen_. - -HIJJEN-RAKKI, En helfvetes hund, cerber, furie -- - -HIJJEN-RUUNA, en underjordisk häst. Se _Hijsi_. - -HIJJEN-WÄKI, alt Hijsis husfolk, en gruflig skara af plågoandar, som -uphetsas af troll på dem de vilja illa. _Voi Hijjen väki_ är en af -små-svordomarne. - -_Hijsi_ hade et väl försedt hushåll: hus och hem, hustru och barn, -hästar, hundar och kattor, som alle voro af et argt kynne och -likadana med sin husbonde. - -_Hippa_ var en af Hijsis döttrar, som i lag med _Kalma_ gaf brådtom -åt tjufvar, at återhämta det bortstulna. Se _Kipinätär_; och alle -föregående artiklar under _Hijjen_ och _Hijsi_. - -HIJLITÄR, En af skogs-dejorna i Nordanskog, som skulle förtaga svedan -af brännsår. Hon anropades vid dylika eldskador således: - - Palon tytti pohjan neiti - hiilitär Tapion vaimo, - Tuo polwin porossa pyöri, - ypenesä kyynärwarsin. - Oris juoxi Pohjolasta, - Jonk on lampi lautaisella, - Wesi selwä selkä luula: - Ottipa siitten hyytä, - Otti jäätä jähdyttöä, - Suusta pohjolan orihin - Tuolla hyyllä hyyvvytteli - Tuolla jäällä jäähytteli - Paikkoja palaneita - Lihan tuiki tullehia. - -HIJSI, En mägtig Gud eller Gudinna, som fredade för skogsdjur, men -var i sig sjelf förfärlig; dyrkades på flera ställen i Finland, -hvarom än vitna orter nämnde efter honom, til åminnelse af dess -dyrkan: t.ex. _Hijden-wuori, Hijden linna_ &c. Hijsi är til namnet -mycket lik de Ægyptiers Gudinna _Isis_, Osiris syster och maka, bägge -födde af Saturnus; bonarum artium, morum & agriculturæ promotores. - -Se _Wennerdahls_ Mythol. och _Suidas_. - -_Hijsi_ ansågs för en grufvelig stark Jätte, grym och förfärlig; -hvilken dref Björnar och Vargar som lamb. Agricola säger: _Hijsi -metseleist soi woiton_. i.e. Hiisi de feris largitus fuit victoriam. - -It. med _Hiisi_ förstås så väl _Blåkullan_, som _Hin Onde_, då det -säges: _mene hijteen_, far til faners; _mistä hijjestä se tuli_, af -hvilket elakt rum kom han? _jo sen hijsi wei: woi hijsi toki_, det -var Hin -- vox indignantis & admirantis. - -_Hijsi_ är af flere slag: 1:o _Wesi hijsi_, 2:o _Mettän hijsi_, 3:o -_Wuori hijsi_ eller _Hijden wäki_ -- desse alla, näml. vatn-, skogs-, -bergsrån, tro trollen sig kunna uphitsa och utcommendera, at qvälja -och plåga i synnerhet tjufvar, at göra en döf, blind, darrande, och -med flere sjukdomar behäftad; en sådan önskan är denna: - - Ken katehen Kahtonowi, - Silmin kierin kexinöwi, - Ken kuujalla kuunnelwoo, - Wälillä wäjystänöö, - Hiijen hursti hurmehinen, - Korwiin kohettuoon - Korwin kuulemattomaxi. - - Ho som afvundsamt ser, - Koxar med sneda ögon, - Den som lyss på tåget, - Lurar på vägen häremellan, - Hin ondes blodiga duk, - Må svepas om hans öron, - Så at han blifver döf. - -_Hijsi_ eller _Hijttis_, anses för Hijsis fula och stygga boning. -Et hiskeligit ställe; helfvete. Run. _Hijden hijli huonet_ -- Flere -orter i Finland, hemman och sjöar bära namn af Hijsi -- i Pijkis -och i Paldamo _Hijsi_ och _Hijttis_ i Åbo Stad en gård, _Hijdenala_ -i Pemar, _Hijttis_ i Janakkala, Kimito och Lojo, _Hiiden kangas_ i -Nousis, _Hijden wesi_ och _Hijden wainio_ i Wichtis &c. Se _Kalewa_. - -HIJTEIN-KIRKKO, vid gamla Kunga-Sätet _Saaris_ i Wirmo Socken, -vid berget _Isomäen wuori, Hijtein Kirkko_, i.e. Templum Deorum -sylvestrium; där finnas stenar satte i den ordning, som Tempel -brukade grundläggas och upmuras. - -HIJTOLAINEN eller _Hittolainen_, et elakt bergstroll af Hijsis -familie, hvars sträfva hår förvandlades til ormar; hvarföre ormen -titleras: _Hijtolaisen hiuskarwa, Pannahaisen partakarwa_. - -HIPPA, (Ylimmäinen Metän Kuningas) Faunus el. Pan, den förnämste -Skogs-Gud, kanske den samme, som titleras _Kuippana_; skulle drifva -Skogsdjur i giller och fällor, hvarom han anropas således: - - Kuippana metän kuningas, - metzä Hippa halliparta, - Kulettele kultiasi - Mieluussa mehtolassa, - Käyttele hopeitas, - Puhalla punainen lanka - Poikki pohjolan joesta, - Sini lanka siuwwauta, - Tulla suurta tulla pientä, - Wiljaa monen muosta, - Kynttä kaiken karwallista, - Lapin laajalta mäeltä - Niin säs tu-u tuonnempata - Laajasta lapin perästä &c. - - Kuippana du Skogens Kung, - Du Skogens lustige Gubbe med skiftande skägg, - Led dina guldvärda djur - I den nöjsamma skogen, - För an dina silfverdyra Kreatur, (i synnerhet Räfvar), - Blås ut rakt dit röda garn - Tvärs öfver ifrån Nordens elf. - Svinga den blåa tråden (tvinna), - At både stora och små djur må komma, - Villebråd af många slag, - Klordjur af alla färgor, - Ifrån Laplands vidsträkta högder; - Hämta dem längre ifrån, - Ifrån det vidlyftiga Lapplands yttersta vrå. -- - -_Hiippa_, en lek om våren. Se _Helaa_. - - -HILLERWO, en Utter-Gudinna, _Saukon oma Emuu_. Bodde vid forssar, -bäckar och källor; Skulle gifva uttrar; kallades ock _wejen ehtosa -Emäntä_; en rik och gunstig vatu-fru; dess man var _Juoletar_. - -St. HINRIK, En Lärare ifrån England; kom til Sverige med sin Landsman -Cardinalen _Nicolaus Albanensis_ 1153, och blef af honom förordnad -til Biskop i Upsala. Han fölgde med Erik den Helige til Finland, -där han omvände och döpte många hedningar, och styrkte dem, som af -_Eriks_ vapen redan voro tvungne til dop och Christendom. - -Men när Hendrik på Svenskt sätt ville gästa på et gods, som tilhörde -Lalli, en förnäm Finne, och i ägarens frånvaro uttog det han behöfde, -blef han af den förtörnade _Lalli_ öfverfallen och ihjälslagen på -isen i _Kjulo_ träsk, först på året 1158. Lalli afhögg St. Hinriks -tumm, hvarpå var en gullring, som flög på isen, men glittrade fram om -våren, då den gjorde mirakel och en blind, som först blef den varse, -feck sin syn igen. Samma tumm, är nu et insigne i Åbo Dom-Capitlets -Sigill. - -Detta dråp gjorde Henrik til en Martyr och uphögde honom til et -Helgon. _Påfven Adrian IV_ utgaf en Bulla, at St. Henrik skulle -blifva Canonicerad, och d. 19 Januarii, kallad Hindriksmessa, skulle -hans åminnelse heligt firas, och St. Henrik antagas til Sveriges och -_Finlands Patron_. Hans graf i _Nousis_ kyrka, tre mil ifrån Åbo, -blef mycket besökt, Hans åkallan troddes bota sjukdomar och hela -kropps bräkligheter. Dom-Kyrkan i Åbo blef invigd på _Unikangar_ -til hans ära, och hennes underlagde Bönder kallades St. _Henriks -Landtboar_. St. Henriks bild i Lebens grösse fins af träd, med -Biskops mitra, i Pedersöre kyrkas väkenhus. - -Se _Lalli_ och _Rändämäki_. - -HIPPA, en Skogs-Gud. Se Hiippa -- En annan vid namn _Hippa_ anses -för _Hijsis dotter_, Som skulle plåga tjufvar, hvarom _Runan_ säger: -_Hippa hijjen tyttäriä -- warkahani wartaxi, omoani ottamahan_. -- Se -_Hijjen väki, Hijsi, Kipinäter_. - -HIRMU, en förskräckelig Jätte; fördref colique. _Hirmu kourilla -kowilla, kaikkiwallan kahleilla_. - -HITTAWANIN eller _hittavainen_, dref, lik en Jagthund, de rädda -hararne fram; anropades som en Gudamagt, för at gynna Jagt och -djur-fånge i Careln. - -HITU, _Hijjen neitosia_ eller _Hijten_. En orm-piga, en af Furierne. -Ormen liknas vid henne: _Hitu hijten neitosia, palmikko paulalle -nojjan, hius rihma hijten nojjan_ -- ormen trollens hårband, at fläta -med. - -HOMMA, Kimmoin Kuningas, skulle stämma blod. - -HOMARIN Koski, En strid Ström med forss, som i _Runorne_ dels nämnes -vara i Sverige, dels tros vara _Turkin rajalla_, vid Turkiska gränsen. - -HONGAS, En Nordanskogens Fru, skulle hålla styr på björnen, at han ej -skadade boskapen: - - Hongas pohjolan emäntä - Pane panta pihlajainen - Nenän ympäri nykerän - Kuin ei pihlaja pitäne - Niin sä rautanen rakenna - -HONGATAR eller Hongotar, n. pr. foem. En Skogs-nymph, Furuträns -beskydderska; Björnens mor och amma; _Hongonen_ dess man, Björns -fader. Beskrifves såsom trumpen och tvär, _waljo-waimo_, bor i -_Romentola_ -- Se _Tapiola_. Den grymma Björnens amma kan ej heller -hafva mildt utseende. Om Björnen heter det i Runorne; _Hongikosta -sinun sukusi, Hongotar sinun sukusi._ -- -- -- - -HOROGALLEN, en gammal Lappsk, af dem så kallad, under-himmelsk Gud. -Kan äga likhet med _oksgia_, Bacchi högtider, som höllos på sky-höga -berg, hvars Präster nämndes _oksgenones_, de där höllo sammankomster -hjeltar och Gudar til heder. Suidas. - -HÖLMÄ, En underjordisk Järn-Gud. R. - - Hölmä tuonelta tulowi, - Maan alta manalan poika, - Löyti suosta ruoste heinän, - Teräs heinän hetteestä, - Weipä Ilmarin pajaan, - Itte seppä Ilmarinen -- -- -- - -I sjelfva verket ej annat, än tack- och myrjärnets uphof, v. -_Ilmarinen_. - -HULDA, en Finsk trollkäring, hvilken berättas hafva förgjort Svenska -Konungen Wanlander -- törhända Taciti _Welleda_, en jungfru, -som kunde spå, och Dalins _weli öda_, en af honom föregifven -Spådoms-Gudinna. Se _Athe_. - -HURUS och _hurus-wäinen_, en välgörande Nymph, _Wäinämöises_ dotter, -hämmade blodfloder. - -HYRYITÄR eller _Hyryttär_, n. pr. foem. af _Panittares_ afföda, -skötte elden i koppar-kettlar. - -HYSE, en skogs-ande, rådande öfver vargar och björnar, samma som -Hijsi, Hysi dref skogs-djuren i vall. - -Hysis häst eller _Hijjen Ruuna_ var en underjordisk häst, hvarpå -reds til blåkulla efter smörjor, då man blifvit sårad af järn: R. -_hikoowako Hijjen Ruuna, kastuuko Manalan karwas_ -- -- -- - -HYSISBORG eller Hijsi Slott i Öfterbotn, emellan Sotkamo och Paldamo. -Et berg med trappsteg. Se Hijsi, Soini. - -HYYTTÖ, den Rimmiga köldens iskalla moder. Se Kijron-koski. Pakkanen. - -HYYTÄMÖINEN eller _Hyyhäröinen_, den af is och snö rimmige och stele -_Pakkases_ Farfader. Vintern kallas _Talwi poika Hyytämöinen_. -Hotades, at ej förr kyla tår och fingrar, än han islagt Wuoxen-forss, -så at ingen droppa skulle drypa; äfven en qvinnas händer i deg-tråget -och fålan i stod-qveden; kölden skulle höra til dessa orden: - - Pakkanen Puhurin poika, - Talwi poika Hyytämöinen, - Ellös kylmäk kynsiäni, - Warpahiani palelek! - Äskensä minuua palelek, - Kuinkas kuiwat Wuoxen kosken - Weden wuotamattomaxi, - Akan kädet taikinahan, - Wahtahan hewosen warsan. - - -IHARI, en forss uti Kangasala vid Pälkänä i Tavastland, som kom up -1604 vid Ihari by, då Sarsan koski flod torkades, hvaraf är detta -ordstäf derpå orten: _Ilkiä Iharin koski saatti Sarjan waiwaisexi_ -d.ä. - - Imunitis Torrens Ihari dum nascitur extra - Pauperiem peperit, qua pungitur incola Sarsae. - -Vid. Christ. Limnel Disp. de Tavastia P. II. p. 24 & Åho Tidn. för år -1784. Se _Inari_. - -ILKKA eller _Ilkainen_, Jacob, en bonde från Ilmola Socken i -Österbotn, anförare för Bönderne i Klubbe-kriget 1596 mot Claes -Flemming. Se _Nujja eller Klupu- sota_. _Ilkka_, är et Bonde-hemman -vid Ilmola Moderkyrka, straxt bredevid landsvägen. - -ILMARITNEN, Wäinämöises yngre bror; Luft-Guden, öfver väder; samme -med AEolus, rådde äfven öfver eld och vatn. _Iski tulta Ilmarinen, -wälähytti Wäinämöinen pimiäsä Pohjolassa_. Han gjorde krigståg och -färder lycklige. _Ilmarinen rauhan ja ilman tei ja matkamiehet edes -wei_. Denne Wäinämöises Bror och Compagnon, var ock en god järnsmed -och masugns mästare vid tack- och myrjärnets kokning -- -- -- hvarom -sjunges i _Raudan Synty_: - - Itte Seppä Ilmarinen - Pani orjaat liehtomahan, - Painamaan palkalaiset, - Orjat liehto löyhytteli: - - Jo päivvänä Kolmantena - Kahto ahjosan alustan; - - Mitä mun tuleni tuopi, - Kuta ahjoni ajaa? - Rauta tungexen tulesta, - Iso rauta lähteestä - Emä rauta we-en nawoilta - Kahteloo, kääntelöö: - Hoss! sinua rauta raukka, - Ettsäs silloin ollut suuri, - Kuins tuotihin pajahan, - Kuissas heilut hetteessä, - Wenyt wehnässä tahassa, - - Nousit nuorra taikinana, - Kumma sinun ahjoon ajelin. - - Sjelfver Smeden Ilmarinen - Satte trälarne at draga bälgen, - De legda, at krysta på (pusta), - Drengarne drogo bälgen, at de flåsade: - - Redan den 3:dje dagen - Besåg han sin ässjas botn (understa lag); - Hvad godt förer min eld, - Hvad drifver min ässja fram? - Järnet tränger sig ut ur elden. - - Det stora järnet från källdyn, - Moder-järnet ifrån vatudjupet. - Han beser det, vänder om det: - O! du stackars Järn, - Intet var du då stor, - Då du hämtades i Smidjan, - Då du välde (gungade) i hängdyn, - Var segt och tögdes såsom en hvetmjöls-deg, - Uptogs obrukadt likt deg, - Då jag föste dig in i ässjan (i masugn) - -Se det öfriga under Luonnotar, Aluen-järvi. - -Finnarnes Ilmarinen beteknar ofta regnet, åskan och luften, såsom -Josur eller Jupiter. I anseende til Smed-kunskapen kunde Ilmarinen -anses för Swafnis, den Finska Vulcanus, ty honom blefvo alla goda vapn -tilskrifna. - -Ilmarinen, såsom en god Pil-smed, anroptes äfven vid Pestskott --- -- -- - - Jollama puskuja puserran, - Ampu-tautia ajelen; - Itte llmoinen Jumala, - Itse Wanha Wäinämöinen, - Itse Seppo Ilmarinen - Täsä myöskin tarwitahan, - -at utdraga pest-skotten. - -IMMI, En kärleks-mö -- Finnarnes Astrild, som skänker ej mindre oro -än ro, bryr och sårar de dödeligas hjertan. Se Pohjolan impi. - -INARI, En af Stygis hiskeliga brådstupande forssar. _Inarin wesi, -Pohjolan puolesa_; et afgrundens träsk ytterst i Norden; dit troll, -samt alla onda vålnader och gastar hänvises. Se Aluen-järwi och -Ihari. R. - - Tuonne ma sinun manoan - Inarihin ilkiähän - Rutian koskehen rumahan, - Kust et kuulu kuuna päänä, - -är et _Exorcisternes_ trogna votum mot det onda. - -INDOMIEHET, samme som _Tietäjät_, eller lika med Grönländares -_Angekokker_ och Persernes _Magi_ -- trodde sig veta alla -hemligheter: om något var bortstulit, en häst bortrymd, eller -någon skada skedd; så viste de beskrifva alt, endast de sågo i en -bränvins-bägare: de viste säga om man hade at förvänta lyckelig eller -olyckelig utgång på et ärende, om giftermål &c. Desse voro Läkare, -som äfven frånvarande kunde bota, om något af den sjukas kläder eller -husgeråd til dem hämtades. - -De föreskrifva åtskilliga narraktige botemedel, såsom at gå omkring -en kyrka, eller om natten inpå kyrkogården &c. och den som af deras -cur ej blir frisk, beskylles at icke hafva observerat alla deras -löjeliga uptåg och föreskrifter, eller säger man, at en ond ande -eller menniskja varit förhinderlig m.m. - -Desse _Tietäjät_, eller vise Gubbar, sökas på flere mils -väg. De äro altid försedde med vidskeplige amuleter, t.ex. -menniskjo-hufvudskallar, ben, stoft från kyrkogården, ormhufvuden -m.m. hvarmed de tro sig uträtta alt. Ingen törs förtörna desse -allvetande herrar; ty då rasa de, bita tänderna, deras hår resa sig, -de hoppa af enthousiasme up i vädret, stapla fram några ord, stampa -med fötterna och bärga sig som fullkomligen rasande; därföre kallas -de _Indo-miehet_ -- -- _jotka owat innosansa, haldiosansa liikkuwat_ --- -- Myrrys miehet -- Se _Haltia, Tietäjät, Noider_ eller _Noidat, -Myrrys miehet_. - - -JABMIAIMO, Lapparnes _Wallhall_ eller _Gripnis-Salar_, Finnarnes -_Tuonela, Manala_, dödens boning, et stycke ned i jorden. När någon -dör, säga Lapparne, at själen är faren til Jabmiaimo. Äfven mena de, -at själen är faren til Jabmiaimo, när man är blefven sjuk, hvarföre -Lapparne sluta, at kroppen vil komma efter och dör. Då de falla i sin -ecstas eller dvala (_Lappi lankeepi loween_); fara de til Jabmiaimo; -när _Noiden_ är kommen til Jabmiaimo, begärer hans slägt, at själen -må äterkomma i kroppen och menniskjan framdeles lefva. De sjungas -dädan up med troll-Runor. Sidenius. - -Alla döda äro i Jabmiaimo lika så väldiga, som de hafva varit häruti -verlden, och de få en ny lekamen i dess stad och ställe, som här -förrutnat i jorden. Se _Rotaimo, Rota och Tuoni_. Jabmiaimo kan -jämföras med gamla Göthernes Gripnis-Salar; de döda hjeltars boning -och hemvist, där de möttes och bodde i de dödas rike. Här satt -_Jallwadur_ på en gyldene stol, och omkring honom de berömdaste -hjeltar, hvilka verlden någon tid sedt. Här sjöngs _Gymesliod_, en -sång, som förnögde de aflednas öron i Gripnis-Sal eller Jabmiaimo. - -JABMIAKKA, är dödens moder, härskarinna i Jabmiaimo. Til Jabmiakka -offra Lapparne, på det menniskjorna må så lefva; ty Jabmiakka och -dödningarna sjelfve stå efter, at af de lefvande få ned til sig dem, -som äro i slägt med dem, såsom barn, barnabarn &c. Sidenius. - -JAMI-kiatser, underjordiske andar, åt hvilka Lapparne offra ben -och några små stycken, som de taga af de förnämsta lemmar på -offer-altaret, och om hvilka de säga, at Gudar och Jamikiatser skola -däraf kunna göra sig nya kreatur och skapa kött på benen. Alla tider -bruka de ock tilbedja på knä och låfva Gudarna med deras sånger. -Sidenius. - -JÄTIT el. _Jättiläiset_, samma som _Kalewan-pojat_, eller Bibelns -_Enakims barn, Nephilim et Gibborim, Resar och Goliather_, Jättar, -tyranner och väldige. - -Dem tilägnas än de Sten-rötor (ehuru de mästa äro Lapparnes -qvarlefvor, af fattiga kojor), som finnas nästan öfver alt i Finland, -i synnerhet i Haliko, äfven i Björneborgs Län, där de ock heta -_Hijjen kiukaat, luolat_; i Vijtasaari, _Lapinrauniot_; i Laihela och -Sijkajoki i Österbotn _Jättiläisten haudat, asunsiat, huoneet_. - -Desse _Atins_ barn. Nordens äldste invånare, lekte i sina tjocka -skogar, hvarest träden äro lika gamla med verlden och stå med sina -lummoga qvistar snärde kring hvarandra, och gömma i sina snären de -villaste djur. - -Vårt gamla Sverige och Finland kallades _Jotanhem_ eller _Jättars -land_, af sina Reslika inbyggare, som då hade ben och ej bråsk, blod -och ej vassla, hvilkas kroppar hvarken veklighet, eller vällust, -eller utländske drycker hade gjort qvinliga. - -_Jättstrikar_ bodde i Norrland. Fordna invånarena i Jästrikeland och -i vårt Paldamo. (Se Hijsi och Calevan pojat) i längd och styrka, -nästan Jättarne lika. Se Kalewan-pojat. - -JORTANA, Styggie flod, öfver hvilken de döda skuggor skulle föras, -dit svedor förvistes: i Runor, stundom en Elf, stundom heter det: -_Jortana, Jumalan Poika, Tulek työsi tuntemahan_. - -Bukrefven (Ähky) manas til _Juortanin jokiin suuhun (Ilomantzin) -rajoilla yxi Juortanin joki_ där säges ock qvesan (Se Kotalahti) vara -upkommen, _Juordanin jokijn suissa_ -- dit förvises ock qvesan från -fingret: - - Hoss sinua koitu hoihka - Menes Tuonne kunne käsken, - Jordanin jokiin suihin; - Sielt olet kutta kulkenunna - Mieron herjä heittänynnä, - Märkinä märättämään, - Panemahan paisumina -- -- -- - -Då de läsa öfver ormbett, gifva de in åt boskapen qvicksilfver, salt, -camphert, dyfvelsträck och bäfvergäll, som de blanda med vatten, -hvilket de mana ifrån Jordanin joki af _Kyytöläinen_: - - Tuo wettä Jordanin joelta, - Hywän wirran pyörtehestä - Wettä Wennon lähtehestä -- -- - Laula wettä kielelleni, - Tuolta wettä tuota kohden, - Jordanaisesta joesta. - -JOTUN -- _Joter_, Finska folkets fordna namn, hvarföre Domalder -heter _Jota-Dolgi_, Finnarnes Baneman eller mördare, häraf är ock -_Fornijoti_ sammansatt -- -- Se Fornioti, Athe, Jätit. - -JOUKKAWAINEN, En Jätte, som ville täfla med Wäinämöinen; -men Wäinämöinen stack honom genom hjertat med et spjut; då -Nuori-Joukawainen anropade alla Gudamagter så til lands som sjös, -och äfven i sin nöd vände sig til J. Maria, som på en natt läkte -såret, så at han blef helt frisk. Han öfvertalte sedan Wäinämöinen, -at sjunga, hvaraf mörkrets portar öpnades, luften daldrade, klipporne -brusto; härom heter det i _Runan_: - - Leuwat liikku, pää järisi, - Kiwet rannalle rakoovvi, - Paaet paukku kalliolla, - Wäinämöisen laulaissa; - Portit pohjalla repesi, - Ilman kannet katkieli, - Wäinämöisen laulaissa. - -Joukawainen mötte Wäinämöinen på en väg och retade honom, hvarom -_Runan_ berättar sålunda: - - Ennen Wanha Wäinämöinen - Ja tuo nuori Joukkawainen - Tulit tiellä wastuxuta, - Aisa aisahan takisti; - Wembel tarttui wembelehen -- -- - -Joukaivainen sade då i sin ungdoms hetta: - - Se nyt tiellä olkohon, - Joka tienneepi enemmin; - Se tieldä pois poiketkohon, - Joka tienneepi wähemmän. - Muistan meret kynnetyxi, - Sarka jaot sauwwotuxi, - Ilma pielet pistetyxi, - Mäet myllermöitetyxi, - Kiwet luoduxi kokohon. - - Jussit & extendi campos, subsidere valles, - Fronde tegi silvas, lapidosos surgere montes. - - Ovid. metamorph, Lib. I: v. 43, 44. - -Men Wäinämöinen beviste sig vara äldre, och fattade i Joukkawainen, -för at kasta honom i sjön, säjande: - - Lapin tietoo, waimon muisto, - Ja ei Uron parta-suisen! - Minun on meret kyntämäni, - Sarka jaot sauwwomani -- -- -- - -Han lockade sedan Wäinämöinen at sjunga; - - Laula, laula Wäinämöinen, - Hyräile hywä sukuinen -- -- -- - Tuopa wanha Wäinämöinen - Warmon kyllä wastaeli -- -- - Warainen on laulamaxi - Aikainen on ilon teoxi. - -Men när ock Wäinämöinen började sjunga; så måste alt daldra och -röras, såsom det äfvanföre är berättadt. Se _Wäinämöinen_. - -Joukkawainen var lik _Thormoder_, som sjunger när han drager pilen ur -hjertat, och lifvet följer efter handen. Joukawainen kan ock liknas -vid Göthernes _Hogne och Håward_. Den förre sönderslet _Swiphalder_, -när han förvandlat sig i et lejon, och log när man skar ur honom -hjertat. Håward, kämpen, hotar då han står på knä, och kämpar ännu -när han mistat bägge benen: kroppen är stympad, men hjertat oförsagdt. - -JOULU kalla Finnarne Julen, den de af gammalt och ännu hålla för -den yppersta högtid, och hvartil i synnerhet välplägning af mat och -dricka beredes, samt då framför andra tider nyttjas; däraf är äfven -detta ordspråk gängse: _Juoman l. juoda Jouluna pitäwi syöda lihaa -laskiaissa_ -- Se Laskiainen, d.ä. om Julen skal man dricka. - -Biskop Jesper Swedberg i dess _Schibboleth_ och Ol. v. Dalin i Sv. -Rik. Hist. derivera ordet af _Jul, rota_, som fans på Runestafven för -denna dag, til tecken, at Solen återvände tilbaka mot Norden; eller -af _Jola, Joldra_, för de lekar och dryckes-lag, med Odens galtens -förtärande, som då anstältes Oden til heder, och för at vinna god -årsväxt, i det inträdande nya året. Om den påföljande kornväxten -mycket lagt sig härs och tvärs, säga Finnarne än i dag, at husbonden, -eller den som sådt, varit full om Juldagen. - -Hos Graekerne firades en Högtid af mäst lika namn, hvarom Suidas. -_Ióleia_, festi dies, qui in Jolai honorem celebrantur. _Iólaos_, -Heros quidam, qui apud Athenienses colitur; Hos _Scapula_ finner -man följande: _Ouló_ vocabatur Ceres: _'Oulos & 'Ióulos_, hymnus, -qui in honorem Cereris concinnebatur. And. Wennerdahl, i dess -Mytbol. Lex. förmäler ock, at _Cereri_ til ära firades en högtid -i December månad; hvilket alt leder _Julen_, Finsks _Joulu_, i -hänseende på namn, tid och äfven vällefnads plägsed, åtminstone för -Christendomen, til gemenskap med Graekernas omrörde fest. Vist och -aldeles afgjordt är det, at våre _Joter_ och äldste landets invånare, -långt för _Christum_ uti hedenhös, i uråldriga tider firade Jul rätt -högtideligen, just samma tid i _December_, som vi nu för tiden, ehuru -i andra afsigter. - -JUMALA, Den Högste Guden: är ej Nom. propr. utan Apellativum. _Jumala -Tempel_ var beryktadt i Helsingeland. v. Hervara _Sagan_ med Verelii -noter. De _Bjarmer_, som voro af Finsk härkomst, dyrkade en afgud, -under namn af _Jomala_, hvars Tempel högst heligt förekommer äfven i -gamla Isländska Sagor. I Herrauds Saga p. 27: _thar är gofgad God, -thad er Jumala heitir_, och hos Snorro Sturleson i St. Olofs Saga P. -VII. 143. _i garthinom stendur Goth Bjarma, er Jomali heitir_. - -Ordets _Jumala_ derivation se Dalins Sv. Rik. Hist, I. Del. C. III. -not. r. C. IV. not. m. Andre derivera det af Ebreiska _Jom_, dag, -och _El_, Gud, som ock kommer öfverens med Lapparnes _Jubmel_: andre -af _Jom_, dag, och _Malech_, full, (plenus fuit) plenus dierum, -evig, alsmägtig &c. Andre af Samojediska _Jum_, himmel, och _Baal_ -(Syriska) Herre, eller Esthiska _pallua_, dyrka, tilbedja, det samma -som Finnarnes _palvella_. - -Den Högste Guden kalla Finnarne, efter inkommen Christendom _Luoja_ -och _Kaikkiwalda_, Skapare och alsmägtig. De gamle Finnar hade likväl -redan i hedentima begrep om et alltings skapare, som de kalla _kaiken -mailman takoja, ilman kannen kalkuttaja_, expansi fabricator, fästets -utsmidare, uttänjare. - -Wäinämöinen i striden med Joukawainen tyckes ock ådagalägga sin -allmagt. - -Så väl Finnar, som Lappar, nämna alltings Skapare _Jumala_ -- -Finnarne _Jumo_, Lap. _Jumi_ eller _Jubmel_. Se Archtopolitans Disp. -p. 12. de origine & Relig. Fennonum. - -Schefferus in Lapponia och Petr. Bång hist. Eccles. nämner en -_Jumala_, som _Bjarmerne_ skola hafva dyrkat: _inne i gårdenom står -ock de Bjarmers Gud ocb heter Jumala_, St. Olows Saga supra cit. -Häfdateknarena äro ej viste, hvarest de skola sätta detta _Bjarme_ -land (_waara, wuori maa_, Bergland, Fenn.), där _Jumala_ såsom en -Öfver-Gud, bland andre små-gudar, dyrkades. Somlige sätta det emellan -Wäster- och Österbotn, andra i Cajana Län, andre i Finnland &c. v. -Architopolitani Disp loc. cit. De _Wotaker i Kasan_ dyrka Gud, under -namn af _Jumar_, de _Ctscherennisser_ -- _Jama_. - -Af gamla Konunga-Sagor är otvifvelacktigt, at Finska folket ansågo -Jumala för en Öfver-Gud, och gåfvo honom en präcktig dyrkan. Mycken -likhet är, at Finnarne kallat Gud Jumala, af Grækiska _'Iomaleios -Zeus_ hvilket Epitheton Grækerne tillagt _Jupiter_ och derunder -dyrkat honom som en fridgifvande Gud. _Ceres_ har äfven i Thebae -blifvit för lika orsak dyrkad, och kallad _'omaloia_ -- Suidas in -voce _'omaloios_. - -JUMALERS eller de Amalers ätt härstammade af Gudar, de äldste och -förste landets invånare; af hvilka Fornioti var. Se Fornioti, Aathe, -Jätit. - -JUMO, _Jymi, Yme_ -- En af öfverboer i Västerbotn af Resa-slägte, Som -skulle bestorma himmelen. Umeå Stad är efter honom nämnd. Se Pohjolan -poika, Jätit, Kalewan-pajat. - -JUNKKER eller _Junkari_, En Lapsk afgud, hvilken dyrkades såsom -gynnande jagt och djur-fånge: han anroptes vid en stor sten eller -träd-stubbe, dit ock, honom til heder, Renblodet och alla hornen -af hvar Lappsk famille samlades: han var tilbeden under namn af -_Stor-Junker och Lill-Junker_. Af Renhornens myckenhet i dessa stora -högar på gamla offer-ställen, kastade Stor-Junker til åminnelse, kan -dömmas til Lapparnes ålder. - -JUOLETAR -- Neptunus. _Hillervos_ man; styrde i lag med henna uttrar -i giller. Han bodde eller hölt til i källor och gölar, hvarifrån han -upmanas: - - Juoletar ukko kaunis, - Wejin kultainen kuningas, - Nouse tänne liettehestä, - Antomahan ainoasi -- -- - -JUORTANI -- Se Jortana. - -JUUKELI, den samme med Juutas. Se Kyytöläinen, Ahtohinen. - -JUUTAS, Sjelfver Hin onde, ormens uphof, _Loke_. Härmed utmärka -Finnarne en elak, ond, arglistig, som ormen. Juutas bemärker äfven -i Esthniskan, djefvulen eller hin onde. Se Katrinatar. I ormens -tjusnings-ord heter det: - - Uupu Juutas juostuahan, - Wäsy wäipäs käytyään, - Ukon uuelle kiwelle - Kuola tippu konnan suusta, - Kino ilkiön kiasta - Äsken Herra hengen antoi - Käskyn Pietarin perästä. - -Juutas hade med sin Hustru _Catrinatar_ 9. stygga afgrundens foster. -Efter honom äro än dessa Finska talesätt: _Jo sen Juutas wei_ -- han -for til faners: _mihenkä juuttaalle se meni: mikä Juutas sinun on: -Juutaskos sen on, joss ei se lähde_ &c. - -JUXAKKA, den 3:dje _Maderakkas_ dotter hos Lapparne, hvars -beställning är, at emottaga barnen, när de äro födde, och bevara dem -ifrån stöt och fall. Hon hjelper ock qvinnorne i deras sedvanliga -månads- sjuka; Lapparne offra til henne, på det hon må vara flitig -därutinnan -- Sidenius. - -JYRY, St. _Jöran, Georg_, d. 23 April; en dag, hvars märkvärdighet -efter Sanct Jöran säkert kommit ifrån Påfvedömet. _Jyryn päivä_ -helgades, som en sabbath, än i detta seculo; ingen fick då arbeta, -hugga eller bulta, eller gå härdt i dörrarne; hvarföre ock -dörr-gångjärnen smordes, på det de ej skulle knarka. Alt detta -skedde, för at förekomma åskan (Ukko) om sommarn, på det ej årsväxten -skulle skadas. Ändteligen fingo qvinfolken denna dag sticka strumpor, -men alt annat groft arbete var förbudit: Eljest skreks nog starkt, i -synnerhet om isen sköt denna dag: at supa sig full var likväl ingen -synd. Denna dag offrades ock mjölk eller hela silbunckar under vissa -helgade träd i skogs-lundarne. - - -KAINU, _Kainun maa_, Sjökanten i öfterbotn. item, de gamlas Qvenland -eller Cajana Län. - -KAINULAISET, kallas, så af Savolänningar, som af alla öfverboar uti -Sokneskatarne i Österbotn, alle de som bo åt Sjökanten och tala -finare eller förnämare Finska; hvaraf denna phrasis är: _se puhuu_ --- -- _murtaa kainuuxi_, talar sin Finska. - -KAISAN, KAJJAN, KATHARINAN PÄIWÄ. En af de Påviske antagen helg -hos Finnarne för detta. Då samlade värdinnan utomgårds af dess -grann-qvinnor par näfvar mjöl af hvarje; hvaraf tilreddes en moos, -_mämmi_ kallad. Därtil kokades med et härtil spardt Kohufvud, hvaraf -tungan allenast med _mämmi_ blef i fähuset förtärd. Då kliptes fåren -3:dje gången på året, som det ock än sker. Se _Katrinatar_. - -KALARI -- En strid forss. lika med _Ihari_, dit sveda förvises: - - Tuonnema sinun manoan, - Rutian koskehen kowahan, - Iharihin ilkiähän, - Kalannin karkiahan, - Siell on hywä huiskatasi -- -- - -KALEWA, En Jätte, förfärlig och stark, alla Jättars General och Fader -för 12 Söner, hvilkas namn äro förgätne, dock nämnes _Hijsi_ som -bygde Slott af berg i Paldamo; _Soini_, hvilken rodde på en dag til -Limingo, och satte sig där ned (et hemman nämnet än efter honom): -_Kihawanskoinen och Liekiöinen_ rögde ängar och brukade svidjor. -Sjelfva _Wäinämöinen och Ilmarinen_ tros vara Calewas Söner. De bodde -förut å sin Faders hemort i Paldamo, men begåfvo sig sedan til flera -orter; äfven voro de i Kemi. - -KALEWAN-pojat, Jättar, som arbetade öfvernaturligt och gjorde -storvärk; de voro goda slotter-karlar; ty de bärgade ängar på en -natt. Biskop Agricola räknar dem bland de Tawasters Gudamagter. -_Calewan_ pojat (Calebs Söner) _niitut ja mwöh löit_. Filii Calebi, -Fennice, Calewan pojat, talas än om i Finland; de tros varit Jättar, -af större kropps växt, än vi. _Arngrimus Jonae_ säger, at de voro de -Cananeiske Jättar, som skolat flytt åt Norden för Josuae och Calebs -Svärd. Jfr. Disp, de Borea Fennia p. 20. - -_Österbotn_ styrdes i _Ingialds_ tid af Jätten _Calewas_, Califas, -kanske den Skandiske Drott af Gylfes ätt, som ännu i den orten -behåller namnet af ätteläggar. (Dalin.) - -Calewa hade, såsom sagt är, 12 Söner, otroligen starke, af hvilka -förnämligast 3 bygdt stora Slott i Österbotn. En Hijsi upförde en -ofantelig Byggnad 10 mil öfter om Cajaneborg, midt i moras och kärr, -af grufveligen stor sten och jord, med trappsteg af mer än en famn -mellan hvartdera. - -Calewas andre Söner Wäinämöinen, Ilmarinen och Lieköinen bodde i -Finn-, Tavast-och Savoland. - -Med desse Kalewas Söner hafver Konungen i Finland underkufvat sig -hela Ryssland, som de gamle Finnar därom ännu qväda. Pass. & praep. -Joh. Cajani bref til Probst. P. N. Mathesius införd i Disp. de -Ostrobotnia. - -Se Hijsi, Soini, Jättiläiset, Kyrialsbotn, Miehen Syöpä. - -_Kalewan pojat_ tilskrifves i uråldriga muntliga sagor och -berättelser åtskilliga hjelte- och jätte-dater. Deras öfvermage -Jungfru-döttrar voro så starka och karlvulna, at de i sina förkläden -buro ofanteliga stenar och lade dem i högar, hvaraf berg äro upkomne. -Et sådant berg, af Jättar ihopburit af lösa stenar, är vid Päjände -i Hattula Socken i Tavastland, et stycke från Rahkola hemman i en -bro-ända, hvarom jag hörde där dylikt berättas. - -Hijsis Slott i Paldamo är ej annat, än et berg af lösa stenar. - -Desse Jättar (Kalewan pojat) måtte ock hafva bodt i Kemi Socken. -Följande anecdot tycks bekräfta det. För 20 år sedan lefde i -Rouwwanjemi i Kemi, i Paawoniemi gård, en gammal gumma Caisa vid -namn, som berättat: _Kalewan tyttären ottaneen hewosen ja kyntäjän -ja auran, jotka toi äitilleen ja sano: mikä sitti sontiainen tämä -on, jonka minä löysin, äiti, maata tonkimasta? äiti sanoi: wie -pois piikani: meidän pitää pois paeta täldä maalda; ne tulevvat -tänne asumaan_. Det är. En Jätte-flicka uptog i sin famn _en häst, -plöjarn och plogen_, bar dem til sin moder och frågade: hvad för en -torndyfvel månde detta vara, som jag fant, min mamma, gräfva eller -böka i jorden? Modren svarade: för dem bort, min pia, vi måste bort -från detta land, och de komma hit at bo. - -KALKI, et af _Soinis_, Calewas Sons, tilnamn, for dess skalkstrek; Se -Soini. - -KALMA, likstank, följer med _Kejjuset_ och deras anhang. Anses ock -i troll-Runor, för en särskild underjordisk magt, som skal näpsa -tjufvar, mot hvilka han uphetsas således: - - Nouse Kalma kaaheille, - Hippa Hijjen tyttäriä, - Warkahani wartiaxi, - Omoani ottamahan. - -KALMISTO, Begrafnings platser, i synnerhet sådane, som finnas än i -skogar och på holmar efter Lapparne och fordna landets invånare, för -hvilka de vidskepplige bära mycken aktning, och upggräfva där fordna -lik til sina trollskap. Sådane finnas flerestädes i Finland, t.ex. i -Sijkajoki Socken vid Frantzila Capell, Pungere gamla kyrkogård, och -Kalma-saari i Mangila träsk &c. - -KALLIIT-ILLAT, dyra Helgedags-qvällar, voro måndags och hela torsdags -qvällen; äfven Söndagen. Om Söndags-morgonen i dagjämningen, då -koerna varit i fållan, har värdinnan gådt omkring dem 5 gångor mot -Solen, och i en besynnerlig kropps ställning burit imellan tänderna -en knif, och i handen gårdsens nycklar, lija, yxa, m.m. i andra -handen brinnande stickor af torrved. - -Om Torsdags qvällen fick ingen spinna, om det icke skulle spöka. - -KAMMO, n. pr. den samma som _Kimmo_. En förskräckande och hiskelig -vålne i Sten-rötor; hvadan det Finska verb. neutr. _se kammoo -- -- -se kammotaa kattooxeni_, det fasar mig, at se. - -Synes i troll Runor vara en stenarnes patron. Se Sjöjätar, Camus -Fennorum. - -KAMULAINEN, et bergs-troll af samma calibre med _Koljumi och Pirus_ -anhang. Se Ukko. - -Lik _Geirskagel_, en af de underjordiska plågo-andar; plåga med _Piru_ -de osälla skuggor. - -KANGATAR, En skogs-mö, bodde på sandåsar, där hon ruskade, i lag med -_Tuuletar_, furuträn, at de bättre växte i längd och tjocklek. - -KAPEET -- Se Kawet. - -KARE, Jätten Forniots Son, af hvilken de Carelare eller _Karjalaiset_ -härstamma. Björner säger Sv. R. Häfd. åld. p. 17: _Kyre_ och -_Kare_-boerne häratamma af ättfadren Kare. - -Fornioter hade med sin hustru _Laufeja_ Sönerne _Kare, Loge och Htar -eller Ägir_. Kare blef genom sina lyckliga Sjöresor en väder-Gud och -i Fadrens ställe domare i _Kuenland_ (Finnland), _Kajana, Karjalan_ -maa eller Carelen. - -Se Trägårds Utdrag af Ol. v. Dalins Sv. R. hist p. 19. - -KARELN, Fennis _Karjalan maa_, nämnd af Kare. Fornioteri tertius -filius Kari, Fenningiae Aboriginum, eorundemque pastorum (nominis -fui originem habet a fennica voce _Karja_, pecus), alterius instar -Romuli, _Rex_ erat. De regione _Carjala_ ad pagum _Carjala_ in -Wirmo coloniam accessisse probabile videtur. Nam _Carelia_ Fennis -Carjala audit. Regio quaedam vasta quoque nomine _Carja_ in _desertis -Russiae_ esse dicitur a Rudbeck Atl. T. I: p. 363. - -KARHUN-pejjahaiset, Se Kouwwon-päälliset. - -KARILAINEN, _Kiwi karista_, hemma från stenklipporne, skulle göra -järnet slött (_Raudan sulkia_), eller förtaga dess värkan. Han var -halt och ofärdig, som Vulcanus; men med sin tå och häl gräfde han -i jorden, hvadan _Herhiläinen och Mehiläinen_ utflögo, at hämta -honings-smörjor åt järn-skadorne: - - Karilainen kaita poika - Kaiwo maata kannallaan, - Warpahallaan watusti; - Herhiläinen maasta nousi, - Karilaisen kannan tiestä; - Jo päiwänä kolmantena - Karilainen kaita poika - Kaiwo maata wielä kannallaan, - Mehiläinen maasta nousi, - Karilaisen kannan tiestä; - Lähitti mein perään, - Ylitze meren yhexän, - Meri puolen kymmenettä, - Simoa tawottamahan. - -Til Karilaises klippa förvises Ähky: _Tuonnema sinun peto manaan, -Karilaisen kallioon_. -- -- - -KATI n. pr. foem. _puiden Emuu_; En Skogs-Gudinna, som alstrar trän i -Skogen. - - Kati kaunis, neito nuori - Pisti karwan kankahaseen, - Ukon mustihin mutihin, - Sijtä eppä synty synty - Siitä Eppä suku sikisi -- -- - Honka puu Romentolasta - Mesi lauhto mehtolasta -- -- -- - -_Meri-kate_ -- id. ac _Wesi-Hijsi_ -- _Karwoista meri kateen_, eller -en Sjö- Häst, hippopotamus. - -KATRINATAR, Sanct Catharina; Et af Helgonen, hvilken ock anropas som -Deja, God Ladugårds gumma i sällskap med J. Maria, hafvande sina -pigor och stillerskor, som skulle hägna och sköta boskapen. Bön til -henna lyder således, där hon tillitas om, at stilla eller hejda Björn -ifrån hjorden: - - Katrinatar Waimo kaunis! - Aita rautanen rapa-ak - Ympäri minun eloni, - Kahen puolen karjastani - Ettei koske konnan poika; - Yön tytti, hämärän neiti, - Wiisi piikoa pityö, - Kuusi käskyn kuuliata, - Karjoani kahtomassa. - Neity Maria Emonen, - Maasta asti aita pannuk, - Wilun ilman wiskomatak, - Kowan ilman koskematak, - Käywwä karjan kaunihistak, - Tänä kiesuxen kesänä, - Jumalan suwena suurra, - Peltomata pieni kynnen, - Wasikan warajamatak - Kiwexi minun omani, - Pääxi kannon kaunoseni - Suulla-annik suun suun e-essä - Ano luojalta lupoa, - Jumalalta uskallusta, - Tänä kiexuksen kesänä, - Käywwä karjan kaunihisti. - - Catharina du väna Fru! - Sätt up i hast en gärdsgård så stadig som järn, - Omkring min egendom, - På ömse (båda) sidor om min boskapshjord, - At den gemena styggans afföda ej må komma åt; - Nattens flicka, daggryningens mö, - Må hålla (bestå sig) 5 pigor, - 6 lydige underhafvande, - At vårda (valla) min boskap. - J. Maria du väna moder! - Sätt up alt ifrån jorden (marken) börjandes en gärdesgård, - Så at Skogs kalla vädret (björn) ej må kullkasta den - (Slänga öfver ända), - Och et hårdt väder ej röra vid den, - På det boskapen må så gå vackert, fredligen, - Hela denna sköna sommar, - Guds långa sommarn igenom, - At de små klöfvarna må få gå utan farhåga, - Kalfvarne utan at rädas före! - Mine egne må blifva til sten förvände (i hans ögon), - Min vackra mjölk-ko til en stubbända - Äfven för den glupskastes mun! - Begär låf af Skaparen, Förtröstan af Gud, - Om denna vackra Sommar, - At boskapen må få gå i fredlig stillhet, väl fredad. - - Se Kaisa och Juutas. - -KAWE, Wäinämöises Far, en mägtig Herre i Norden; låg i moderlifvet 30 -Somrar, där han ledsnade at längre vara, och som en Pallas eller Mars -kom där ut med sköld och hjelm. Runan berättar: - - Kawe ukko pohjan Herra, - Ikäinen iku Turilas, - Isä wanha Wäinämöinen, - Makais äitinsä kohdusa - Kolme kymmentä keseä; - Ikävvystyi aikojaan, - Oudostui elämitään; - Wijlaisi äitinsä kohdun, - Potkaisi punaista tuota, - Sormella nimettömällä, - Wasemmalla warpahalla -- -- -- - Päästi sotamiehen miekkoneen, - Satuloineen orihin, - Kupehesta kunottaren, - Lapsen waimon lappiosta -- -- -- - -KAWEH, KAWOH eller _Kawet_, anses ock stundom för en stark välgörande -Ande, då den anropas til hjelp mot sjukdomar: - - Kaweh ennen jaxon jaxoi, - Kaweh ennen päästön päästi, - Mixetsä minua päästä? - -alluderes til föregående Runa om hans födelse. - -_Kawet_ in genit. _Kapehen_, in pl. _Kapehet_ eller _Kapeet_. - -Märk 1:o med Kawet förstås ofta en _mägtig Förste i Månan_, som -hjelpte den mot _Kuumets_ anslag. Se Kuumet. - -2:o Ofta menas med Kapeet Skogsdjur med släta hår, såsom haror, -räfvar och _hemtamde_, såsom får, hästar -- ja, sjelfva menniskjan. --- Se mitt Finska Lexicon, sub Kawet & Kapeet. -- t.ex. då -orm-förgiftet blåses och manas vidskepligen ifrån menniskjohullet, -heter det: - - Weeäs wiinana wihasi, - Maitona oma makusi, - Luojan luonto kappaleesta, - Karwasta iso-kapeen, det är menniskjan - -Men at med _Kapeen_ eller _Kaween_ förstås menniskjan, synes ännu -tydeligare af följande Runo-fragment, då sjukdom utmanas utur kroppen: - - Ihosta imehnolaisten, - Emon tuoman ruumihista, - Karwoista Kawon tekemän, - Minä mies Jumalan luoma, - Luoma kolmen Luonnottaren, - Kantama kahen Kapeen. - - Ifrån menniskjornes hull, - Af dem som äro födde af qvinno, - Ifrån et menniskjo barns hullhår, - Jag af Gud skapade menniskja, - Af de 3 natursens krafter värkad, - Buren af 2:ne menniskjor (af et par ägta folk). - -Och mot ormstyngets värkan: - - Kuin purit Kapeen karwan, - Kuin purit ihon imeisen -- -- -- - -Dessa verser förklara hvarandra, och synes tydel. af repetition, at -_Kapeen karwa_ är det samma, som _iho imeisen_, menniskjans hull. - -_Karwa Emo & Emo-Kawet-Kapeen_, kallas menniskjan, för dess hullhår, -ofta i Runor. - -3:o _Kapeet_ beskyllas orätt, så af Biskop Agricola, som Dr. -Juslenius och flere deras anhängare, hafva _upfrått månan_; utan -tvärt om hjelpte och frälste de månan från _Kuumet_; ty Runan säger: -_Kawet päästi päiwän paistamaan, Päästi kuun kuumottamahan_. - -4:o Dessutom deriveras _Kapeet_, som är pluralis, orätt af -_kapeendua_, coarctari; ty _kapeet_ har i singulari _kawet_, gen. -_kapehen_ eller _kapeen_ och brukas här i Österbotn, på min ort i -dagligt tal, om får, haror, ja, om hästar, som äro släthullige, äfven -om menniskjor -- &c., altså et apellativum och ej proprium -- Se -Rändämäki, kapeetten hauta. - -I Runorne _Suru Runo-suomalaiset_, eller Klago-Runorne öfver det -usla, tilståndet i landet efter Storkyro Slaget 1714, nämnes -_kapeet_, efter vårt dagliga sätt at tala, för får och lamb: om -fienden heter det: _Tuimuuwella tultuansa, söi siat sikiiöinensä, -karihtat kapeinensa_, lamben med sina tackhår. - -5:o De som påstå at _kapeet_ äta månan, derivera ordet af Grækiska -ordet _kabaistos_, infatiabilis, inexplebilis. - -6:o Kapeet anses ock för fiskare och at de hade sitt fiskevatn. I -Runor heter det, _Kapeet kalalle läxi_ -- item _Kapeen kala wesi_. - -KÄITÖS, Deus pecorum, Pan; skulle vårda och valla boskapen i skogen. -Se Kekri. - -KÄMÖINEN -sen, _Kyynäläises_ Bror; en orm-patron. - -KÄRES, (_Käärmetten Emu_). En orm-föderska. - -KÄREITÄR, (_Ketun Emuu_). En Räfvens patronessa, som skulle skaffa -honom i saxen; heter - - Käreitär kulta waimo! - Otas kullat kulppiisi, - Hopiat pikariisi... - Nämä on kuulut Ruotsin kullat... - -näml. Räfskinnen, Se Tornio. - -KÄÄRÄMÖINEN -- En ormödlornes patron. Ödlan kallas i Runor; _Käin -käärek Käärämöisen_ -- Se Panula, Kyytöläinen. Käärämöinen, den samma -som _Fafnis_, en ohyggelig orm, som förvarade en stor skatt. - -KEJJUSET eller _Kejjungaiset_, små elfvar, flygande genier: likna i -ögonen på dem, som tro sig se desse vid lik, processer, kyrkogårdar -och vägar, snösjun, små barn-dockor, eldstrimmor; utan tvifvel ej -annat, än förstörda lifs-andar. De tros vara hvita och svarta, onda -och goda, infinna sig där någon själas och där lik är, hafva en stank -(_kalma_) med sig, hvarmed de upfylla rummet. Det fordras en god -imagination och vantro, at få se dem, eller ock et godt bränvinsrus, -eller feber-yrsel. Somlige tro dem vara mellan-andar, hvarken änglar -eller djeflar. - -De som hata hvarannan och vilja straffa sin fiende, sägas bära de -dödas ben och stofft ifrån kyrkogårdar, här i yttersta norden, i -sängrummet, där då Kejjuset infinna sig, at oroa och qvälja. Si -credere fas est. - -KEITO, En af Cycloperne, eller en af underjordiska smidje-drängar, -som uptog de pilar, hvilka _Rampa_ hade med _perisokia_ och -_pirulainen_ skutit i luften, som däraf daldrade: - - Ampu perisokia, - Ampu yhen nuoliahan - Ylähäiseen Taiwasehen, - Tahto taiwaskin haleta, - Ilman kaaret katkehella, - Mennesä pahan otahan; - Risti rautanen putoisi, - Tuon keito käsin tapaisi, - llman maata maistamatak, - Tannerta tawoittamatak. - -Han skulle och curera styng, hvarföre han anropes: - - Otak keito kehähänsi, - Tahik woipa wäkehensi - Siwalla siansi harja, - Wä-äk poisi werinen weihti -- -- - -KEITOLAINEN -sen, skogs och tufvornes vålne. Af dess pik formerades -ormtungan. Aliis, _kietolainen_. I Troll-Runor, sjelfva _ormen_, som -fick ögon af linfrö, tungan af Jätten _Calewas_ svärd, tänderne ifrån -_Tuonis_ brodd. Om ormen heter det: - - Mist' on silmät siunailtu? - Silmät liinan siemenistä. - Mist' on kieli keitolaisen? - Miekasta Kalewan pojan. - Mist' on hammas keitolaisen? - Orahasta Tuonen Otran. - -KEKRI eller KÄKRI, Befordrare af Boskaps trefnad. Ansågs af -_Carelare_, såsom en Boskaps-patron. Biskop Agricola säger i sit rim: -_Kekri se liseis Karian kaswon_ -- hvarföre ock _Kekri_ til heder i -November hölts ymniga dryckeslag. Se _Ollin päiwä_. Huru _Käkri_ kan -jämföras med de Athenieniers lagstiftare _Kekrops_ och _Cecropia_, -under hvilket namn Minerva dyrkades i Athen, lämnas därhän. - -KEKRI (Allhelgona), en stor och gammal högtid, at fägna sig öfver god -årsväxt och inbärgning. Se Wuoden alkajaiset och sielujen päiwä. - -Til _Kekri_ slagta Carelare åter et får, såsom til _Olsmessan_, och -förtära den jämte annan mat, öl och bränvin, med flere vidskeppelser, -såsom om Olsmesso- dagen, men nu med än större helgedoms-ceremonier. -Man fick ej en gång smaka på maltet, då det var på badstugu-lafven -at mältas; ty då skulle halsen svälla på dem, som det gjorde: och -utom alt annat tillagades då om aftonen upvärmd mjölk med så kallad -_Mämmi_, hvilket skulle ätas i fähuset, och få noga, at intet åter -utbärs; eftersågs ock noga, om någon af gästerna dölgt sådant i -munnen, det han oförmärkt utbära ville. Men skulle något blifvit -qvar, som ej förtärdes på en gång; så spardes det i fähuset til en -annan gång. Vid samma tilfälle indoppades en fogelvinge uti öl och -därmed öfversmordes koerna på ryggen och sjöngs en _Kekri Runa_ til -_Tapios_ heder. v. _Köyry_. Den än i dag brukelige _Kekri visan_ -sjunges som 1, 2, 3, 4. _låt oss lustige vara_, &c. eller _yx, kax, -kolm, neljä, ann ilonen olla, kosk suru tulee, ann hänen mennä_ -- -&c. och lyder således: - - Ei aina Kekriä kestä, - Ei aina Tupia pestä, - Ei aina höyky, - Ei aina möyky, - Ei aina wiina flaskusa löyky; - Kosk juomme hywä oltta, - Niin mahdam tupakkaa polttaa; - Isken siis walkiat taulaan, - Ja wirwoitan kaulaan, - Ja wihdoin iloisest laulan. - -KEKRITÄR, en af Kekris dejor. - -KIASE-OLMAI, en Lappsk fiskeriets Gud, som sänder fisken til kroken -och nätet eller garnet. Sidenius. - - -KIJRON-KOSKI, en strid forss up i kallasta Lappland, dädan kölden har -sin första upkomst, efter Runorne mot kölden (_pakkasen sanat_). - - Itki syyttö poikojaan, - Wesi silmästä tipahti, - Pirahti pisaran werta, - Toinen toisesta norahti: - Tuoll on poikani polosen, - Kiiron koskessa kowassa! - Äläs kylmä kynsiäni, - Ennen kuin kylmät Kiiron kosken - Tilkan tippumattomaxi, - Pisaran pirahtamatak -- -- - - _Hyyttö_ (den af rim och is stela) begret sina söner, - Vatnet (tåran) dröp från ögat, - En droppa vid lag föll ned; - En annan droppa tilrade ned af det andra ögat: - Där är, min älendas. Son, - I den faseligen strida _Kijro_ forssen! - Förkyl ej förr mina finger-ändar, - Föran du tilisar _Kiiro_ forss, - Så at icke en enda tår dryper, - At ej mer en droppa spritter ut -- - -Se _Packanen, Puhuri, Kyrön-koski_. - -KILLAN-KETO, Svet. Hedendantz och _kaunis nummi_, en lund vid -_Tursunperä_ by i Wirmo Socken, där _Wirmo och Nousis_ boerne -fira sina _ludicra isthmia_ med löpa, springa, bållspel, sjunga. -At de Nordiske folkslag således förvärfvat sig armstyrka och -vighet berättar _Ol. Magn. Lib. XV. p. 340. Stephanius in Saxonem -Grammaticum._ - -KILKA -- och KILO -- samma som _Paholainen_ och _Piru_. - -KIMMO och KAMMO, Et Spöke, som knakar och brakar samt slår i -knutarne. Grækernes och Romarenas _Camus_; tyckes vara Stenarnes -patron. _Kiwi Kimmon kammon poika, syöjättären syämmen syrjä_ -- v. -Kammo. - -KIPINÄTÄR, en af Hiisis arga klösande hus-kattor; uphetsas på tjufvar -til at truga dem, at med skyndsamhet hämta det stulna igen. - - Kipinätär (en hon-katta) Hiijen kissa, - Rewi reisiä jalosti, - Kipinänä kiirehtiös -- -- -- - -KIPUMÄKI, En plågo-ort: berättas vara uppe i Kemi Socken vid Kemi -Älf; en hög kulle, där en flat ihålig sten fins midt uppå backen, -lik et bord, med flere sten altaren omkring uti en ring; et gammalt -offerställe: men dit nu ingen, af vidskeppelig frugtan, vågar -upstiga; ty ingen, som där upgått, skal kommit helbregda tilbaka. -Detta hafva lefvande menniskjor i mit tidehvarf berättat. - -Beskrifves i troll-Runorne sammaledes, hvilket bekräftar föregående -berättelse. - -I _sten på Kipu wuori_, som står midt uppå backen, äro 9 hål, 9 -famnar djupa, dit sveda och värk manas och förvises af troll således: - - Kunnek kipuja kiistän? - Kunnek tungen turmioita? - Kipu wuoren kukkulalle; - Tuosa on reikeä yhexän, - Joka reikä keskinäinen, - Yhexän sylen sywyinen, - Sinnek kipuja kiistän -- -- - -Sveda och värk skulle fösas in i sprickan af sten, som beskrifves: - - Tuonnema kipuja kiistän, - Ajan tuonne aluhia, - Kiwen kirjawan sisähän, - Maxan karwasen malohon, - Korennolla koiwusella, - Walkamella waskisella - -Til Kipumäki var ej så lätt at upklänga; därföre säges ordstäfsvis: - - Annas kattua kokea, - Kumman kynnet kilpistywät, - Kumman warpahat wajoowat - Nostessa nokimäkiä, - Kiwetessä kipumäkiä. - -Det är: trots, den är karl, som slipper dit up. Se _Kiwutar_. - -KIPULAN NEITO eller _Kipu Tyttö_. En af Parcerna. v. _Tuoni_, - - Tuo kiwa Kipulan neito - Istuu tykyttelöö, - Keskellä kipumäkeä, - Kipuja kokoiloo, - Wammoja walitteloo -- -- -- - -Bodde på Kipumaki och samlade plågorne. Om henna säges: - - Kippu Tytti Tuonen neiti - Se ennen kiwussa itki, - Sekä waiwoisa walitti -- -- - Sinne kiirehen kipuja -- -- - -Likaledes: - - Kipu Tyttö Tuonen neito - Kipuja kokoeleepi, - Keskellä kipumäkiä, - Kipumäen kukkulalla, - Kirja wakkanen käessä, - Kirja kansi kainalossa -- -- - -Det är: hon hade _Pandorae_ brokiga ask i handen. - -KIPU WUORI, samma som Kipumäki, där stenarne af en bock föddes. - - Kiwi kimmon kammon poika - Pukin hännästä putoisi, - Nostessa kipumäkeä, - Kipuwuorta kiiwetessä. - -KIRIS eller _Kirsi Tuorstai_, Skär-thorsdagen i dymmel-veckan; -höls helig efter införd Christendom: men missbrukades ock til -vidskeppelse. I synnerhet skedde flere uptåg i fähuset med liar och -med korsande, at förekomma troll-kånors åtkomst. - -Träffar, i anseende til kälfall och vanligt årstids arbete, in med -Grækernes högtid _Skizon_, hvarom Suidas: _Skizon_, festum apud -Athenienses in honorem _Minervæ_ eo tempore celebratum, quo ædificare -& domos tegere solebant. - -KIWUTAR, En af plågo-möerne; Den samma som _Kipu-Tytär_, en -_Wäinämöises_ dotter: dryftade eld, och bodde på _Kipumäki_, dit alla -onda värkar och svedor förvistes. Hennes syssla var at koka plågorne: - - Tuonne Kiirehen Kipuja, - Kattila on Kiwuttarella, - Pata Wäinen tyttärellä, - Jolla keittäwät kipuja, - Keskellä Kipumäkeä; - Siell ompi kipuset koirat, - Hallit hallan karwalliset, - Jotka ennen kiwussa ulwo, - Sekä waiwoissa walitti. - - Dit hänviser jag, manar, plågorne, - Där plågo-möen har en kittel, - Wäinämöises dotter en gryta, - Hvarmed de koka plågorne, - Midt uppå plågo-backen (blå-kullan); - Där äro plågfulla hundar, cerberi, - Stora gråhårige doggar, - Som fordom tjöto (ylde) i plågorne, - Qvidde under qvalen. - -Kiwutar emottog på plågo-orten, _Kipumäki_, svedorne, då de dit -manades; hvarföre _Noider och lndomiehet_ säga: - - Tuonne kiirehen kipuja, - Kiwuttaren kinttaiseen -- -- - Kattila Kiwuttarella, - Pata Wäinen tyttärellä, - Jolla keittää kipuja, - Keskellä kipumäkeä, - Kipu wuoren kukkulalla, - Reikä siell' on keskellä kiweä, - Johon kiirehen kipuja, - Johon waiwoja walitan - Ihosta alastomasta -- -- -- - -Hon kallas ock _Kipumäen Iso Emäntä_ och _Kiwutar kauhia Emäntä_ -- -En af _Hwedrungs_ möerna eller de 3 plågo-andar hos de underjordiska; -Furier och Olycks-andar, som plågade de onda efter döden. Se Kipumäki. - -KLUPU-SOTA -- Se Nujja-sota och Ilkka. - -KOIRANKUONOLAISET -- Se Kuontolaiset. - -KOLJUMI, En stark Rese; kanske _Goljat_ -- men anses i Runor för -_Piru, wahwa peto_, som med et eldgnistrande svärd (Risanöth) -krossades: - - Tuo Jesus tulinen miekka, - Kannas kuuran karwallinen, - Säkeinen säihäytäk - Käteeni oikiahan, - Jolla paikkoan pahoa - Rumat henget ruhtasisin - Jolla ma hurttia hesusin, - Koljumin kowasti löisin. - -Se _Kamulainen_. - -I gamla Svenska Sagor nämnes _Kole_, et troll, til Jätte, som sölat -sina händer med mycket oskyldigt blod -- Se Miehen syöpä. - -Eljest är här i Frantzila en muntlig gammal saga, om 2:ne Jättar -_Koljo och Kiljo_, som täflat sins imellan, och kastat stora stenar, -af hvilka den ene än heter _Koljon-kivi_ och den andra _Kiljon-kiwi_. -Hundrade årtag är imellan hvardera i Sijkajoki elf, hvaraf gölen -heter _koljon suando_, och backen där gent emot _kiljon kangas_. -- -Ex auditis & visis. - -KONTION MAAHAN PANIAISET. Se _Kowwon päälliset_. - -KOTALAHTI, et ställe, eller en sjövik, där qvesan är född, af gemene -horors byk och kläd-tvätt: - - Koi synty kotalahessa -- -- - Huorat huhto huntujaan, - Juordanin jokiin suussa -- -- - Sieltä läxi koina kulkemaan. - -KÖNDÖS, Förestod svedjor och åkrar (_Huhdat_) befrämjade åkrar och -Svedersbruk. - -KÖPELI, Gast och spöke, som stimmade i hus, gamla slott m.m. och -syntes vid galgbackar samt _Kalmistot_. Visade sig i åtskillig -skepnad. Allmogen befarade af _Köpeli_ sig tilfogas skada och -hvarjehanda illistiga och oförmodade anfall. I gamla Finska Sagor -förekomma _Köpelin wuori_ och _Linna_. Namnet tycks vara graekiskt. -_Kobalos_ (tyskarnes Kobolt) assutus, qui malis artibus utitur; Latro -bipennem gestans, qui exercet latrocinia, Suidas. - -KÖÖPELIT in pl. samma som _männingäiset och kejjuset_, af Grœkiska -_Kobaloi_, Daemones Asperi & immites. Scapula. Namnet liknar -_Gebeleitzin_, den Thracierne och de Göther dyrkat såsom Seger-Gud. -Dalins Sv. R. Hist. t. Del. p. 24. - -En Göthernes Gud, Gebleitzin, nämnes i Ek. Bentzelii Utkast til Sv. -folkcts hist, p. 94. - -KOUWWON-PÄÄLLISET, Björn-graföl, firades med många ceremonier, under -musik af Runor och öldrickande, då Björn-hufvudet uphängdes i et -träd: til detta gelag gjordes af grannarne et sammanskott af spanmål -och matvaror. En gosse och flicka utvaldes til brudpar i full skrud. -Gästerne voro högtids-klädde. Först bars hufvudet, och sedan det -öfrige Björn-köttet in, hvarpå ärtsoppa var kokad; när han kom med -dessa tilredde rätter til förstugutröskelen, sade han dessa orden til -introitus: - - Pois olkoon pojjat porstuasta, - Piiat pihti puolisista - Hywän tullesa Tupaan - Autuan sisälle astuisa. - -Vidskepelser och löjelige sedvanor vid Björn-jagter äro ännu öflige -på visse orter i Lappland. Fordom ansågs det som en trosartikel, at -Björn var et heligt djur (på Lapska, _passe waisie_). De gifva honom -på sit språk många besynnerliga titlar. (Efter uttydning på Svenska, -kallas Björnen, Berg-gubbe, Berg-farfader, m.m.) Sammalunda gifva -Finnarne Björnen flere heders-titlar, såsom _Ukko, messän wanhin, -kulta kämmen, kultainen kuningas_. - -Alla hans lemmar, ben och knotor nämnas med vissa ifrån det allmänna -Lapska språket åtskilde namn. Man vet icke hvarest de tagit alle -orimligheter som endast vid Björnars fångande brukas. De anse alt -sådant för hemligheter, hvilka icke för främmande böra uppenbaras. -Så snart Björnen blifvit dödad och under det de föra honom hem, -upstämmas vissa _Joikningar_ eller sånger. - -Schefferus, Lappon. ill. p. 233, omtalar några af deras visor. Deras -första compliment til Björnen skal vara denna: _Kitulis pourra, -kitulis i skade tackemis, Sobbi jalla saiti_: det är: de tacka -Björnen, at han ej gjort dem skada, sönderbrutit deras stafvar och -spjut. - -Den förnämste Banemannen slår merendels en mässings-nagel i sit -gevär, eller hänger något visst märke på sin hals, det han en lång -tid bär, som et heders tecken. De hafva äfven hvarjehanda underliga -ceremonier och sånger, sedan de äro hemkomne, samt när de sönderdela -och förtära Björnen. Dylika uptåg voro i detta seculo i Österbotten, -Savolax och Carelen vanliga. - -Alt detta slutas med en sång, angående den heder, som de nu visa emot -Björnen, med begäran, at han ville förkunna detta åt andre Björnar, -på det desse ock villigt måtte låta fånga sig. - -Alla ben i Björnen hopsamlas så hela de äro, och rangeras i behörig -ordning uti en upkastad grop, af samma längd som Björn varit, hvarpå -lägges fint björkris: gropen betäckes sedan noga med långa klabbar, -hvaruppå sedan bredes granris. Desse löjelige ceremonier blifva dock -icke hos alle Lappar på lika sätt i akttagne. - -Se Fischerströms Oeconom. Lex. 2:dra Del. p. 57. - -KÖYRY, Se _Kekri_, - -KRAKLA, et troll, en Jättinna; gjorde et skepp af spånor, bar endast -en och kunde dock aldrig öfverlastas. fick altid börd hvar det ville. - -KRATTI, En Tavasters Penninge-Gud, samme som Svenskarnes _Skratt_. -Låg öfver de i jorden gömda skatter och Penninge-kistor. Se _Aarni_. - -Probsten Doct. Nils Idman deriverar ordet af _Kestaios_ -- Rei -alicujus potens & Dominus; valens in continendo. _Kratti_ troddes ock -ej upgifva gömman, utan offer och åtskilliga signerier. Viste ofta -penninge-kistan vid jord- eller vattu-ytan, men sänkte den åter ned, -då han ej var gunstig. - -_Kratti_, samma som Svenskarnes _Wable_ eller Pluto. _Wables_ Tempel -var på et rum i en lund utaf Alträn, som aldrig löfvades, utan stodo -nakna, också den tid då alla andra skogar frögdades. Inga foglar -qvittrade uppå deras grenar; utan några korpar hade där endast bygt -sina nästen. Där skrattade skator, där tjöto ufvar och ugglorne -skreko. Inga herdar drefvo där sina hjordar; ty backarne voro brände -(utan tvifvel af koppar-erg). Luften där ikring var tung. Om nätterna -syntes där sällsamma syner. - -KUIPPANA, En Förste i Skogen, lång och förfärlig, med grått skägg; -dref harar och räfvar i giller och snaror; han får den hedern, at -heta Skogs-kung (tör hända en Finsk Fylckis-kung), _Kuippana metän -Kuningas, messä Hippa halliparta_. - -Se _Hippa_. Lik _Rhomund Hallgrims_ Son; et troll och Rese, som -tillika med blodet hade ärft både växt, krafter och grymhet af sin -Fader. Hans gång var så tung, at han ock tyktes vilja vada genom -jorden. Alla hans åtbörder voro faselige och sjelfva upsynen grym. -Han hölt til i Skogar i _Kyrials_ botten el. _Pohjola_. - -KUNINGS-KALMAR, Et berg i Wirmo Socken vid Parsila by, där et -sten-bord står, med 12 omkringstälde stensäten. Tecken til -Räfste-ting eller Allhärjars-ting med allmogen i Hedendomen. - -KUNNARI, et så kalladt Silfverberg i Kalajoki Socken, emellan Metzäby -och Alavieska. Består af stibium, blyertz och Svafvel-kjes. Jag fick -däraf 1783 en spitsglas malmstuff. Finnarne kalla berget Hopiawuori. - -KUNOTAR, Kawes mor, se Kawe. - -KUOHARIT, Hästgällare, utgifva sig för de ypperste och kunnigaste -troll; kunna ock värkeligen än i dag de bästa gamla troll-Runor, -_synnyt och sanat_. Förr än en lärlinge antages til detta hederliga -ämbete, omdöpes han på en sten midt i en strid forss; då han får -_Indo och haltia_, nästan som _Lapparne i Nemagwelles_ namn. - -_Kuoharin sanat_ läsas vid hästars utskärning, där _Etelätär neity -nuori, neity Maria Emoinen, Wäinämöinen, Mehiläinen_ med flere -anropas, at kyla, svalka, förtaga sveda och värk. - -KUONTOLAISET (_Koiran Kuonolaiset_); Et slags vilda kalmukker, Som -tros äta människjo-kött. Skola til mun och ansigte likna hundnos. -Anthropophager. Se Miehen Syöpä. - -KUUMET, förmörkade Månan (_Peto, Piru joka rupeis kuun peittämän_) -hvarom de hafva en barnslig berättelse; _Kawet_ hjelpte månan i sit -skick; härom lyda orden i en Runa: - - Kuumet ennen kuun kehitti - Kawet kuun kehästä päästi - (Kawet i.e. lintu, Eläwä Jumalan luoma, Eläin), - Riihen rautaisen sisästä - (Oli jo peittänyt kuun rautaseen riiheen), - Ja mix ett sinä sitten paha pakene? - Pakene pakana hengi, - Kule kutta kunne kasken, - Lähe herja häätämällä; - Pääsi ennen päiwän poika, - Päiwättären päästäjessä, - Jesus kuun kehästä päästi, - Päiwän päärlystä ylenti -- -- -- - -Om månans af- och tiltagande bruka Finnarne i dagligt tal följande -utlåtelser, utan tvifvel i afseende på föregående fabel: _Kuu syödään_ -månen ätes, månen födes, _Kuu syntyy_ hvilka likligen leda sit -Ursprung af mythologiska historien om _Saturnus_, som ätit sina barn. -_Isis_ var _Saturni_ dotter, och dyrkades i eget och äfven i _Cereris_ -namn, under månans bild. Se _kapeet_. - -KUSTÖ-Capell eller Slott, är af Åbo Biskopen Ragwald anlagd 1312. -Messenii Scond. Illustr. T. X. p. 13. Sedan Biskops-sätet avbrann -1470 intogs det år 1523 av de ädelmodiga _Flemmingarne_, nedbröts -1528, så at nu näppeligen några lämningar synas. Nu Öfverste Boställe -vid Åbo Läns Infanteri-Regemente. Se Tunelds Geographie 5:te uplagan 2 -afdeln. sid. 165. - -KUUTAR, En af månans bus-jungfrur; sknlle agta för getingars styng -- -_Kätke kuutar poikiasi, päiwätär pereitäsi_ -- -- -- - -KYRÖN-KOSKl. En strid forss i Tavastkyro, brant och brådstupande öfver -en bergshälla. Skall hafva någon gång stadnadt i dess fart, såsom -_Motala_, och då har man sedt under fallet en stor kittel, som, efter -forn-sägen, i fegde-tiden skal vara dit nedsatt, full med pengar, dem -ingen kan dädan få. - -KYRIALS botn, där Hallgrims kula var; det stycket af Finland, som -ligger högst i Norr; bebodd af _Jättar, Kalewat och Jättiläiset_, Samt -_Hijsis_ familie i _Sotkamo och Paldamo_ -- grymma och hasklige -- Se -_Miehen-syöpä_. - -KYTÖLÄINEN _a Kytö_. En Skogs-planteur. Af dess tårar växte up vide. - - Kovin itki Kytöläinen, - Wiholainen wingutteli, - Kyynnel juoxi kyön silmästä, - Toinen toisesta norahti -- -- -- - Kannoille pajut pakahtu -- -- -- - -KYYNÄLÄlNEN, En orm kjusare --- Se _Kämöinen_. - -_Kyynäläinen_, deriv. a _kyy_, en koppar-orm, Aspis; hade ormar til -piskor, hvarföre _Runan_ säger om ormen: _Kyynäläinen kyndö ruoska, -mato musta maan alanen_. - -KYYITÖLÄlNEN, den samme. Et afgrundens foster, som varit uphof -til alla maskar och ormar; kallas af Finnarne, _Matojen Emuu_ -- -maskarnes moder och uphof. Då han plöjde, betjente han sig af ormar -til oxpiska. Ödlan kallas _Kyytöläisen kyntöruoska_. Se käärämöinen, -panula, ahtolainen, juutas -- _Mitäs itket kyytöläinen Tihiässä -Tuomikossa, Paxussa pajumetässä_. - - -LALLI, en finsk bonde som mördade _St. Hinrik_. Sedan han kom hem -ifrån Kjulo- träsk, och hade den mördade Biskopens mitra på hufvudet, -sjöng barnflickan vid vaggan: _Mistä Lalli lakin saanut, Paha mies -hyvän hytyrin_. Se _St. Hinrik_. - -LAPIN _koito kota_. Lappens kalla kota, dit hänvises sveda och värk. - -LASKIAINEN, _Laskiais Tiistai_. Fet-tisdagen i Fastan. De gamlas -Bacchanalia. Firades mäst in Februario, då Fastlagen infaller. Samma -tid blef i hedendomen årligen[8] offrat och offergille hållit, -hvarvid kött, äfven _af hästar_, i synnerhet, såsom en gammal Göthisk -lif-rätt, blef ymnigt ätit. At äta allehanda fett, såsom _fläsk_, -stekt och kokt, ärt-soppor, korn-bröd med fläsk inbakadt, i agttages -än i dag öfver alt i Finland: hvarpå sedan skrinnas med kälkor och -skidor ned för backar, under rop och skrik: _Pitkiä hamppuja, pitkiä -pellawia_, d.ä. lycka til lång hampa -- til långt lin -- näml. nästa -sommar. Dagen användes ock til åkande med bjellror och skällor, samt -andra uptåg. En sådan motion och krops-rörelse tyckes ock vara nödig, -när man ätit så mycket fett cch tagit til lifs af spiritueusa drycker -och liqueurer. - -Finnarne hafva om Fet-tisdagen et ordstäf, som betygar om en uråldrig -plägsed af kött-ätande denna dag: _Juoman jouluna pitäwi Syywwä -lihaa laskiaissa_ -- -- -- Men at _Laskiainen_ skulle för köttätande -deriveras af _lasana_, culinaria vasa, ubi Senatui post sacrificia -carnes parantur, såsom det läses hos Suidas, och Probsten Doct. Idman -i dess _Afhandling om Finska och Grekiska Språkens gemenskap sid. -40_ menar, är ej afgjordt. Hälldre synes ordet _Laskiainen_, härröra -af _skrinnande i backar_; ty _Lasken, Lasketella_ är skrinna ned med -kälcka. Denna dag slutes ock köttätandet och Fastan vidtager för -Graeker och Catholiker. - -Åtskilliga vidskeppelser i akttagas om Laskiainen, såsom: at ingen -får spinna eller hugga ved, på det koerna ej må blifva halta: -matmodren går tidigt til sängs, och alt folket med dagen, på det -äfven kona må hemkomma om Sommarn tidigare om qvällarne; men när -man ätit så mycket fett och druckit, samt haft god rörelse på -släng-kälckan, eller eljest, torde sömn vara nödig, med mera vällust, -som sången åtföljer. - -LAURIN-LåHDE, St. Laurentii källa i Janakkala Socken, äfven kallad -_Janakkalan lähde_; är dyrkad och besökt, såsom offerkälla, til -sednare tider, därvid de ock öfvade foedissima Veterum Bacchanalia, -hvarföre dess besökande ock vid vite är förbudit. - -LAWIATAR, samma som Syöjätär. - -LEIB-OLMAI, En af Lappska Gudar, som äro på jorden. En Gud för -skytterier, djur- och fogla-fånge. Lapparne gifva honom offer, at de -må vara lyckelige i deras skytterier och fogla-fånge. Sidenius. - -LEKIÖ, samma som Liekkiö. - -LEMMAS, en vän Nymph, kunde tilbinda sår och mildra svedan: _Lemmes -Laukan Hattaria -- Suo muron murottaria_. En myrjärnets omrörerska, -då järnet koktes, uptaget från kärr och myror. - -LEMMINGÄIN -- nuori, idem. - -LEMMES -- En Skogs-Gud, eller _Faun_, som satte al och var dess Skyds -patron. _Leppä on Lemmexen tekemä, Kanelian kasvattama, puu puhdas -Jumalan luoma_. - -LEMMETÄR el. LEMMÄTÄR, En smidje-mö, som dragit på bälgen, då järnet -danades. Se _Ruojuatar_. - -_Rauta on Lemmättären liekuttama_ eller _liehuttama_, blåst, pustad -med smidje-bälg. Skakade äfven med sin pust på trän i skogen, med en -runkande väderil: hvarföre om furun heter: - - _Honga Hongattaren huojuttama el. huiskuttama - Lemmättären liejuttama, - Rangattaren Kajuma - Tuulettaren Tuuittama_ - -LEMPO, En flygande ond ande; trollskott och sjelfver Hin Onde: _Noita -nuolia wanuupi, Lempo lehti keihäitä_ -- Smidde onda flygande pilar, -drakar och trollskott. De Svenskars _Midgars orm, Loke_. Se _Piru_. - -Med _Lempo_ förstås ock Tapio i Björn-Runan; _Tuoppa Lempo Lepeelle, -Tänne saalis saapuille_, Du Skogs-Rå, hämta, skaffa Rofvet på flacka -strid-fältet. - -LIEKKIÖ, En gast, som skrek i skogar, efter utkastade barn, och -skrämde med sit skrän de resande; hade välde öfver gräs, rötter och -trän. -- De Graeker kallade _Apollo lukeios_ men tyckes ej hafva -någon gemenskap med denna Finska Skogs-gast, om icke för medicinsk -insigt och botanisk kunskaps skull. - -LIEMO, Et stilla stående vatn. Et träsk, där elden fans; samme som -_Aluen järwi_, där not drogs, för at finna elden. - - _Wietiin wesille nuotta, - Liemon wienoon weteen, - We-ettiin, wennättiin, - Liemon wienossa we-essä -- - Saatiin sären kalooja -- -- ec_. - -LIETO-LEMMINGÄINEN, En stark Roddare, af _Wäinämöises_ Sjö-gastar, -den han satte at ro sin nya båt: - - Sitte wanha Wäinämöinen - Pani Lieto Lemminkäisen (soutamaan); - Äsken keikku wenehen keula, - Purajasi puoren nokka -- -- - Souti päivän suo-vesiä, - Toisen päivän maa-vesiä, - Kolmannen Emä-wesiä, - Laski laivansa kiwelle - Kiwellekko wai hawolle, - Waikko hauwwin hartioille -- -- - -LlNNA-KANGAS, et gammalt Fäfte i _Pavola i Sijkajoki_ Socken. Item, -mellan _korsu_ gästgifvare-gård i Pavola och Pattijoki af _Salo_ -Socken i Öfterbottn; där äro 8 portar af et gammalt Slott. Flere -sådane, af lika namn, finnas här i landet. - -LINNAT, Slott, fästen, skansar och borg: månge sådane aro i Österbotn -och Finland på högder och branta berg anlagda gammeldags-fästen och -borgar i _Rundlar_, til försvar mot fiendtligt anfall, hvarföre -de kallades i fordna sagor, _ormar, drakar_, m.m. i anseende til -utseendet. Innom de samma försvarade de sig, och nedkastade stenar -på fienden. Sådane fästen, anlagde af Konung _Erik Emundsson eller -Väderhatt_, hvilken intog sjelf, såsom Holmgårdska Hofvets skydds -herre, med sin sjömagt, _Finland, Estland_ och flere _Östra_ orter, -som nu velat draga sig undan Sveriges Herravälde, syntes sedan i -långliga tider därstädes. Sådant har skedt vid är 930. - -TORGNY _Torgnyson_, Uplands Lagman, hvars skägg betäkte hela bringan -och låg ned på hans knän, i sin tid den visaste och en vördig man, -talade på Riksmötet i Upsala vid är 1023 och sade: at hans Farfader -_Torgny_ hade bivistat Konung _Erik_ Emundssons segrar i Finland, -Estland, Österbotn -- -- &c, och han förebrådde Olof _Sköt-Konung_, -at han vårdslösade sina _Östra Skattländer_, Se _Trägårds_ utdrag af -_Ol. v. Dalins_ Sv. R. Hist. p. 204, 182. - -LINTUINEN, Et Björns heders-namn, för dess snabbhets skull. _Ohtoseni -Lintuseni, Kaunoiseni Kultaiseni_. - -LINTU-KOTOLAINEN, Et slags små Dvärgar i _Turian maa_, som troddes -föra strid med tranor, och kunde et par af dem ligga på en tunn botn. -Et gammalt rykte och tradition är ibland Finnarne, at sådane små -menniskjor existerat, hvilka krigat med tranor, och af dem blifvit -öfvervundne. Finnarnes imaginerte _Lille-pytter_, och Svenskarnes -_Andwar_, en dvärg, fången i en gäddas liknelse, som gaf til at lösa -sig en otrolig skatt, hvarpå den ohyggeliga ormen _Fafnis_ låg, som -blef dräpen af _Sigurd_ Fafnis baneman. - -LOAUS eller LAUS, En Skogsmagt för Renar och Elgar, som anropades vid -Ren-jagten -- Se dess hutru, _Pohjan Eukko, Loweatar eller Laheatar_. - - Loaus, Pohjolan Isäntä - Anna mulle aika lintu - näistä puista puhtaista, - Warwuista walanteista; - Siitä mä sitten hywää kiitän, - Siitä kuuluwa kumarraan, - Kuins sas annat aika linnun, - Kotosixi tuomisixi -- -- -- - - Loaus Nordens Husbonde, - Gif mig et fullkomligt Rodjur - Af dessa mina rena trän, - Släta (qvistlösa) giller stickor, - Därföre skal jag sedan tacka den goda, - Buga mig för (hedra) den beryktade. - När du nu ger en dugtig Elg, - Til hemkomst gåfvor, at fägna hem-folket med. - -LOUHI, Pohjolas Hustru, den kalla nordens maka, eller _Louhiatar_, -Qvinnor eller Nympher, som rådde öfver Nordanfjäll, och bodde i -yttersta Nordens Skogar. Se _Hongas_. - -_Louhi_ skulle svalka med Nordan, at ingen hetta eller inflammation -kom i öpna sår. - - Louhi Pohjolan Emäntä, - Wetyöön wetinen lumme, - Kahden puolen kämmentäni - Tulen tuiki polttamata, - Walkian warastamata. - -LOUHIATAR el. LOWEHETAR, beskrifves som en arg trollkona; -förordsakade många plågor, såsom tandvärk, styng. Risen m.m. Hennes -Character är: - - Portto Pohjolan Emäntä, - Lowehetar wanha waimo. - Selin tuulehen makasi. - Persehin pahaan sähän, - Toki tuli tiinehexi, - Ahawa kohullisexi; - Tuota tyyny, Tuosta täyty, - Tuosta paxuxi panihin, - Lihawaxi lijtettyi -- -- -- - Teki poikoa yhexän, - Yhestä wattan wäestä -- -- -- - -Item _Suen Emuus_, födde ock vargen ur sin qved. _Kohussansa koiran -kandoi, suwen muissa suolissahan, penin alla pernohinsa_ -- -- -- - -Hennes Söner voro _Ruho, Rampa, Perisokia_, samt dessutom hundar och -andra rifvande djur. - -LOWEEN _langeta_, falla in ecstasin och vandra utom kroppen -til Wallhall, i synnerhet hos Lapparne ttl _Jabmiaimo_ -- Se -_Saiwo-neides_. - -LUGUT, ord, som mumlande läsas öfver järnskador och contusioner, -eller andra hexerier, at förgöra någon. Sådane läxor läsas med mycken -andägtig mine, med blottadt hufvud; sådane voro de Svenskars _gallrar -och Odens galder_. Se _Synnyt, Aloen-järvi_. - -LUMOUS, var en konst, at göra sig hård mot skått, förgift, andras -trolleri, ormbett och så vidare; ja, at kunna bevara sin boskap. -Sina hus förvara de för eld med åskviggen, sina res-slädor med -menniskjo-ben -- -- Vid Rättegånger ansågo de sig för stora advocater -och oöfvervinnerliga, om de buro hos sig korp- eller ormsten, -ormskallar, grod lår-ben, o.s.v. - -LUONOTTARET, 5:ne raska Möjor, som i Ilmarises smidja, mjölkade af -sine egne bröst tre slags järn, såsom nedanstående Smed-Runa ger vid -hand. - -Luonnottarat äro i sjelfva verket ej annat än naturens värkningar -vid järnets tilverkning; därföre kalla ock Finnarne dem sjelf -_Raudan-haltiat, Emuset, Tyttäret, neijet, jotka synnytit rautaa_. -Visan eller _Runan_ berättar således: - - Kolme oli neittä Luonotarta, - Yxi lypsi mustan maijon, - Toinen walkian waletti, - Kolmansi punasen maijon. - Joka walkian waletti, - Sijt on tehty rääky-rauwwat. - Jokapa punasen piiotti - Sijt on tehtynä teräxet; - Joka lypsi mustan majjon - Sijt on tehty mellot rauwwat. - Ei rauta paha olisit, - Ilman käärmeen kähytät, - Maon mustan muojuitak. - Hoss sinua rauta raukka, - Ettsäs sillon ollu suuri - Ett kowan kipusakaan el korjakaan, - Kuinssas maitona makaisit, - Hettiessä heiluvassa, - Wenyt wehnässä tahassa, - Sepon Ilmarin pajassa, - -- -- -- ec. - - Trenne Jungfrur voro värksamma i naturen, - En mjölkade _svart_ (mörk) mjölk, - Den andra lät drypa hvit, - Den 3:dje en _rödbrun_ mjölk. - Den som lät sqvala den hvita, - Däraf gjordes det spröda _kallbräkta järnet_; - Den som neddröp (fälde) den röda - Däraf äro _stål_ tilverkade; - Af den svarta mjölkade mjölken - Äro de bästa, segaste _stång-järnen_. - Ej vore järnet sjelf så elakt, - Utom ormens ondskefulla hväsande, - Den svarta maskens efterfulla illska. - O! du stackars järn, - Du var ej då stor, - Ej heller mycket svedande eller vacker, - Då du låg en som en mjölk - I den gungande hängdyn (flyn), - Töjdes som en hvete-deg - I Smeden _Ilmarises_ hytta, - -- -- -- - -Se vidare _Helka_, som kallas _Ite Raudan-Emuu_, jämets moder, _ja -näitten tytärten äiti_, och mor åt dessa 3:ne flickor. - -De _Braminer_ i Indien tilbedja äfven, utom den Högste Guden, 3 -andra gudomligheter, _Brama, Isuren och Vischnou_. Se Gotfrid Less -_Geschichte der Religion_ I. Th. p. 424 utgifven i 8:o i Göttingen -1784. - -LUONOTAR, är lika med de 4 mjölkströmmar, som i _Edda_ säges hafva -runnit af koen _Audamblas_ spenar. Tör hända Finnarne härtil alludera -vid järnets smältning och tilverkning. Tör ock betekna de 3 Nordens -gudomligheter _Oden, Thor och Frigga_. Se _Kawet_. - -LUPI LUPPA, En luden Skogs-Gud, Faunus, eller en Satyr. Se _Ukkonen_. - - -MAAHINEN -sen, alt hvad af jorden tros fastna, såsom räform, utslag, -exanthemata -- -- -- Et slags små-andar, _Elfvar_, som en vis Gubbe -på Holmön uti Qvarken i Wästerbotn trodde ligga vid tröskgårdarne, -och förböd därföre kasta hett vatn ut, at de ej må skällas -- deras -små ben sade han sig hafva funnit i skogar. Han lefde än 1760 och -var en Smedenborgian; de troddes dansa, hvaraf är elfve- dansen, och -bo vid stenar, träd-rötter, i hus, under gålf, vid husknutar och -trösklar, oroade någon dem til förtörnelse; så fick han skorf och -utslag; hvarföre de borde först påhälsas vid inflyttningen til nytt -hus och blidkas med salt, malt och bröd, eller messing skrapad i -mjölk. Dödade någon dem, så blef han sjuk. _Swedenborg_ såg dem vid -Stockholms brand 1759 som myror, pissa på en husvägg och fläcka ut -elden, som ock där stadnade och huset blef conserveradt. - - -- -- -Ingen fick kasta sit vatn utan farhåga af skada eller åkomma. En ägta -_Ceylonernes_ sats efter Pythagoras i Ostindien, at man först bör -sopa med qvastar för sig, för än vatten kastas, at ej dessa elfvar må -dö. Se _Kati, Meri- kati_. - -MAAN-EMONEN, _Ukkos_ hustru; gaf styrka åt de svaga. _Nouse maasta -maan Emoinen, wäixeni woimaxeni_ -- -- v. _Ukko_. - -MAAN-HALTIA, En Rådare i gårdar, Som visar sig under menniskjo-hamn, -som en gammal gubbe eller käring, och stökar om nätterna. Se _haltia_. - -MADER AKKA, En af de Lapparnes Gudinnor, som äro på jorden; som -emottager af _Radier_, det af honom belefvada eller med anda försedda -fostret, och lefvererar det åter straxt til dess dotter _Sar-akka_. - -Qvinnan _Maderakka_ är med sina 3 döttrar, _Sarakka, Uxakka och -Juxakka_, Qvinnorna til hjelp. Lapparne offra til henne, at hon -skall tillåta sina döttrar, at tjena qvinnorne. Några säga, at denna -_Maderakka_ sjelf hjelper qvinnorne, i det hon bemänger sig i en hvar -sina döttrars gärning. Sidenius. Jämför _Neity Maria Emonen_. - -MAHNA, Et Svenskt troll och Jättinna; sådana äro många i de fordna -sagor -- Jämför _Hattara, krakla_. - -MAMMA, En underjordisk troll-kona, maskarnes och ormarnes Moder. -_Mikä nosti mamman maasta, tielle teuhakehtamaan, kartanolle -kapsahtamaan_. R. MAMMELAINEN eller _Mammeloinen_, En faselig -kött- och ben-frätande troll-kona; ordsaken til tandvärk; dess -beskrifning är: - - Mammelainen maasta nousi, - Kolmikanta kaukahasta, - Lihan syöjä, luun purija, - Weren uxelta wetäjä. - -MAMMOTAR, n. pr. foem. _Matoin Emuu_, ormars alstrerska. Anses äfven -för en Sten-patronessa, hvarmed skatter betäckas. _Kiwi Kimmon kammon -poika, Syöjättären syämmen syrjä, Mammottaren maxan pilppu_. - -En af furieme och underjordiska troll, som tros förvara i jorden -nedgrafna gamla skatter. _Hecate_, Plutonis uxor inferorumque regina. -Se _Kratti, Arni, Haltia_. - -MANALA, den samma som _Tuonela_. De dödas rike. Häraf är talesättet: -_Jo se meni manalaan eli manalle_ han tog farväl af verlden. - -_Manala_ eller _Tuonela_ är Göthernes _Glitnis_, döden, eller -underjordiska Riket, hvarest _Gandel, Skagel och Geirskagel_ lupo -med brinnande ögon kring dödsens marker (det är i _Tuonela_ eller -_Jabmiaimo_); förskräckelse, ångest, qval och elände voro i deras -följe, och det var en ängslan, at se dem. _Tuoni_ eller _Glitnis_ har -här utbredt alla sina förskräckelser, hvilka _Thors_ moder (_neity -Maria Emoinen_ eller _Mariatar_, hvilket liknar de Påfviskas sats), -med sina böner hindrat, at ej få utbredas öfver jorden. Se _Tuonela, -Jabmiakka och Jabmiaimo_ -- I _Manala_ var ock en Pegasus eller -Skjutshäst, at föra fram plågorne efter järn-skador. _Hikowaako -Hijjen Ruuna, kastuuko Manalan karwas. Tietä tuonne juostessahan_. - -MANALAN MATTI, döden, härskande i _Tuonela_, eller _Tuonen Tuomas_. -Manalan Matti samma som _Loke_ eller _Charon_; förde de döda skuggor -öfver floden til _Tuonela_ eller _Manala_. Finnarnes ordstäf är, då -de blifva gamla, ledsna vid at lefva och tro sig ej mer blifva gifta: -_Manalan Matti minun naipi, ja Tuonen Tuomas mun perii_. - -_Marta_, samma som _Tuoni_. - -_Neity Maria Emonen_, anropas ofta i de af hedendom och Påfvisk -lära blandade vidskeppeliga Runor, som utan tvifvel äro sammansatte -för _Reformations_ seculum. J. _Maria_ är i alt en förträffelig -hjelperska, i synnerhet vid barnsbörder, sjukdomar, pest, blod-sår -och eldens upkomst. - - Neity Maria Emonen, - Mesi keittä kielelläsi, - Sima suussasi suloa, - Konnan kuohuun kowaan - -tilredde smorja til _ormbett_. - -Är ej heller oförfaren til _sjöss_, ty det heter: _Neity Maria -Emoinen, itek airollen asehin, Tungeixen Tuho kätehen_ -- grep sjelf -til årarne. - -Beskrifves såsom en god Baderska, Barberska, Apothekerska, olje- och -flått- kokerska, til allehanda sår smörjor, med Silkes Robe och långt -släp, samt med en gullslef i handen. - -Vid skador eller sår af järn heter det: - - Jos rauta pahan teköö, - Teräs hieno hilpasoo; - Neity Maria Emonen - Pistä sormesi sulonen, - Reikään revennesehen, - Hienot helmasi kokoat. - -Se _Helka. Neity Maria och Jesus_ anropas i parallel, til ex. mot -_Rutto_. - - Isäni ikunen Jesus, - Esivanhemman Jumala -- -- - Tuoltama anon apua, - Isältäni Jesuxelta, - Emoltani Marialta, - Näihin töihin työlähiin: - Neity M. Emonen - Tule tänne tarwitaan -- -- - Woiteles metisin siiwin - -- - -Se _Mader-akka_. - -MARIATAR, berätta de vidskeppelige hafva varit J. Marias dotter. Hon -kallas: - - Mariatar kaunis Waimo, - Tu-us pikku kattilansi, - Jolla Werta keitetään, - Jolla ma hurmeen tymeen, - Weren wuotamattomaksi -- -- - Punasta putoamatak -- -- -- - -MÄNNINGÄISET el. _Menningäiset_, Kyrkspöken, Vålnader, bodde i -grifter, bergsskrefvor och öknar; skrämde folk. Se _Kejjuset_ -och _Köpeli_. Men Biskop _Agricola_ föreger dem vara Gudar, som -befordrade ägtenskap; hvarföre Probsten Doct. _Idman_, i sin afhandl. -om Finska och Graekiska Språkens gemenskap, deriverar ordet af -grækiska _hymen_, Hymenæus, Nuptiarum Deus -- Suidas. - -MEHILÄINEN -- _ilman lintu_ -- En honings-fogel eller _Trochilus_; -Linn. Den minste och lättaste af alla foglar. I Troll-Runor, et -honings-bi eller Vise, som skall efter ordres ofta flyga öfver haf -och fält, at hämta honing, mjöd, olja, med mera sött, de sjuka til -vederqvickelse och trollen til smörja. t.ex. - - Mehiläinen ilman lintu, - Lennä tuonne kyyhyttele - Yhexän meren ylitse, - Meren puolen kymmenettä -- -- - Tuo mettä mehtolasta, - Simoa Tapiolasta, - Ripiälle woitehexi, - Wammollen parantehexi -- -- - Wojjat yldä, wojjat pääldä. - -Denne honungs-fogel var ock utftäld för Snaror; därföre önskas honom -lycka på resan, at hämta honing._Käy kuin kehää myöten päiwän permetä -samoa_. Se _Karilainen_. Ja, _Mehiläinen_ flög högre än de som göra -luft-resor med aëroflatiska machiner;ty han skulle flyga öfver om -stjernorna och in i himmelen, som en _Mersurius_, och hämta horungs -salfvor och smörjor för brännsår: det heter: - - Mehiläinen ilman lintu, - Lennä tuonne, jonne käsken, - Yli kuun, alati päiwän, - Taiwon tähtein ta-ati, - Otawaisten olkapäitten; - Lennä luojan kellarihin, - Kamarihin kaikkiwalllan; - Pistä siipensi simahan, - Kasta kaapunsi metehen, - Höyräytäk höyhenensi; - Tuo simoa siwessänsi, - Kanna mettä kaapussansi - Kauan rahnoin pahoin, - Tulen tuiki polttamihin. - -Item: - - Mehiläinen ilman lintu, - Käy kuun keheä myöten, - Päiwän päärmättä samoa -- -- - Tuuok mettä Mehtolasta, - Simoa Tapiolasta -- -- - Tuo simoa siiwelläsi, - Mettä kielensi nenällä -- -- - Wojjak yldä, wojjak pääldä, - Kerran keskeä rapaja. - -Se _Neity Maria_. - -MEHTOLA, En ren barr-skog; annat än _Tapiola_. En skogsbygd, där -skogs-djur, foglar, bien och andre skogens håfvor vanckade -- _Item, -en skogs-Guda-magt, Pan_: anses ock i Runor, som en _Skogs-Fru_ -rådande öfver djur och foglar. De titlar, hvarmed hon under -tilbedjandet behedrades, äro: _Mielus Mehtolan Emäntä_, du benägna -Skogs-värdinna: - - Metän Ehtosa Emäntä, - Mielly mejjän miehiimmäk, - Antamaan ainuasi, - Omas ojentamaan, - Mielusasta Mehtolasta. - - Du välviljoga Skogs-värdinna, - Var benägen åt oss Skogsmän, - Til at gifva ditt enda, - Räcka åt oss ditt egna, - Af den luftiga, nöjsamma, skogsparken. - -Hon dref harar i gillren och vippsnarorne i lag med _Ukkonen_ -hvarföre harfångarne bedja: - - Puhas Mehtolan Emäntä, - Metän kultanen Kuningas! - Kuk on laiska kulkemahan, - Sitä sijmalla siwalla, - Karkota kari perällä, - Mieluusta mehtolasta -- - -Se Ukkonen. - -Ifrån _Mehtola_ och _Tapiola_, skulle _Mehiläinen_ anskaffa honing -til sår- smörja. Se _Mehiläinen_. - -MERI-TURSAS, En strand-bo; kallas _partalainen_, dels för det han -vistades vid hafs-stranden, dels för sit långa våta skägg, hvarmed -han krystade Pohjolas dotter som blef moder för 9 barn, alla -afgrundens foster. Se _Pohjolan imbi_. - - Synty Neitsy Pohjolassa, - Impi kylmäsä kylässä, - Jok' ei suostu sulhaisihin, - Mielly miehiin hywiin; - Kuin tulowi immintuska, - Pakko neitosen panexen, - Syxiin syöstäxen mereen, - Kalsoin aaltoin ajaxen. - Meri Tursas partalainen - Teki neiden tiinehexi, - Meren kuohuilla kowilla, - Weden wankan waalehilla; - Teki pokoa yhexän, - Yhestä watanwäestä; - Piilotteli poikiahan - Alla wijden willa waipan - Sarka kauhtanan kahexan; - Nimitteli poikiahan: - Minkä pani pakkaisexi -- -- -- - -METELIWAARA, Se _Waarat_. - -METZISTÖ, En skogs-lund, där afguden bedrefs. Item, idolum, forte -Priapus. -- 2. Reg. 23; 6: 7. - -METZÄN-EUKKO, _Tapios_ hustru, _Metän Emäntä_; anroptes af Jägare, -at gifva villebråd. Syntes stundom, då hon var gunstig med gyldene -ringar och insvept i gyldene duk. -- -- -- Men onådig viste sig med -ringar af vidje-länkar och med ris-ruska. Henne til heder skulle -sjungas _Messän miehin wirsi_, då man gick ut til skogs: Hon var ej -blid då Jägaren sjöng: - - Mielestä Metän Emännen, - Usein hywän Emännän - Sormet kulta sormuxisa, - Käet kulta käärehissä, - Jotk on soaanut[9] annillahan; - Usein pahan Emännän - Sormet wihta sormuxissa, - Käet wihta kääreissä, - Aina auttamattuessa.[10] - - Alt efter Skogsvärdinnans godtycko, - Är den goda Mors - Finger understundom i gullringar, - Händerna inveklade i gulldukar, - Som hon fått med sina gåfvor; - Men ofta då mor är ond, - Äro fingren med vidjelänckar prydde, - Händerna omvicklade med vidjor, - Och altid då hjelplös. - -Då _Wäinämöinen_ slog på sin citra, kom ock Skogs-gudinnan med alla -sina skogsdjur, at lyss på den härliga musiken: _Itekkin metän -emäntä, rinnon aidalle ajain_. Se _Wäinämöinen_. - -MIEHEN SYÖPÄ, Anthropophag, menniskjo-frätare -- troddes vara i -Norrska Lappmarken; dit hänvisas sjukdomar: ex. gr. - - Mennekkös sinne sekahan (näml. til Rutian koski) - Tuol on muutkin murha-miehet - Miehen syöpähän kylään, - Lapin maahan laukiaseen, - Pohjan pitkähän perään. -- -- - -MIESTEN SYÖJÄIN KYLÄ, var i _Kyrials_ land, eller den ort i _Kyrials_ -botn, högft i Norr i Finland, där starke Resar och Anthropophager -förfärade de ankommande; se föregående _miehen syöpä_. Efterföljande -saga besannar det. När _Domar_ (Upsala Kung) ännu var ung och låg -uppå sjön, för at förvärfva sig ära och rikedom, blef han genom en -häftig storm drifven emot _Kyrials-botn_, eller til det stycket af -Finland, som ligger högst i Norr (Kemi, Cajana, Paldamo, Sotkamo, -där Hijsi bodde och andre Jättar i berg; ty landet var än segelbart -den tiden, emedan skeps-vrak ännu i dag finnas i flere moras i -Kemi Socken). Han kallade sit ankare under en stor och mörk skog; -han betäckte stranden och gick up, at bese landet. Där råkade han -_Hallgrim, en Rese_, som var, för sina krafter och än mera för sina -många konster, den farligaste. Hela vägen til hans kula var betäckt -med nakna hufvudskallar och multnade ben, efter dem som han mördat -och upätit. Hans grymhet var intet mindre än hans krafter, och det -var et vidunder i naturen, hvars blotta åskådande kunde injaga -en skräck hos det modigaste hjerta i verlden. Alla de som hördt -hans namn, hyste en räddhåga för honom. Men Domar mötte honom utan -fruktan. Deras strid var svår, men Risanöth (et svärd, det Rolf tagit -i Grims kula; hörde Ynglinga-stammen til; dess sår läktes aldrig; -flog genom sköld och hjelm), som den tiden var i Domars hand, behöll -segren. Hallgrim föll, och Domar gick in i hans kula, hvarest en -större rikedom, än han någonsin tilförene sedt, lyste honom i ögonen. -Alla väggar voro klädde med sköldar af blänkande silfver, samt -hjelmar af klaraste guld. Där hängde åtskilliga horn med ränder och -bilder af den dyraste metall inlagde. - -MIKKELIN _päiwä_. En stor högtid hos Norr-finnar; Se _wuoden -alkajaiset_. Alla hästar tagas då in i stall; fodras med öl, -korn, granris och hermelins kött, som skal praeservera dem för -hufvudsjukor, m.m. Boskapen drifvas tidigt och utan ljud i fähuset, -om eljest väl skall gå. Se _Ristin päivä_. - -MUNNU. En oculist i gamla Runor. _Munnu silmän Tytteriä_. Item, en af -Nordens möer, som anropas af häst-gällare, at hämta is, rim och kyla. -Texten säger: - - Munnu silmän tyttäriä, - Höyhenes panuttaria. - Tuuwwos hyytä Pohjolasta, - Jäätä kylmästä kylästä, - Sillä hyyllä hyytele, - Jäällä tuolla jäähyttele, - Pistän hyyn hyppyseni, - Jällä jäähytän kätem, - Teen tulen tehottomaxi, - Walkian warattomaxi. -- -- -- - -MYRRYS MIEHET, de samme som Indomiehet, trollkarlar och vidskeppelige, -som dels med läsningar, _lugut, synnyt_, spåttande, flåsande och -på-blåsande, med troll- Runor, _synnyt_, tro sig bota ormhund- och -vargbett, eldskador m.m. - -NÄKKI, Neptunus, Svenskarnes _Åge_. Se _Weden-Emo_ -- Efter forntidens -berättelser och skrock-sagor (Se Urban Hjernes Flocker om flere -hafs-fruar). Här i Finland beskrifves Näcken med långa utslagna hår -naken visa sig på vatn, i solsken, på stenar vid forssar borsta och -kamba sig, eller ajustera sit ljusgula hår äfven stundom sjunga utan -tvifvel en Siren sång eller Crocodils gråt, at låcka barn til -stranden, och simmare i vatnet, dem hon kramar så at de blifva -kål-blåa, suger deras blod m.m. Hvilket i sjelfva verket är -kramp- eller seno-drag. Käringar och utlefvade Sjö-galtar kunna -skräma lätt-trogna med tusende Näck- och hafs-fru sagor, Se _Ahti_. - -_Näkken_ och alla de små guda-magter, som bo i de våta Riken, voro -alla framkomne, at höra Wäinämöises sång och harposlag, hvars like de -aldrig förnummit. Se _Wäinämöinen_. - -NEITONEN NOROSTA, En vattu-nymph; bodde i våta dälder; kylde och -svalkade. Af dess bröst-mjölk upväxte björkar. Hon anmodades af -häst-gällare, at förtaga eldens eller det heta järnets kraft. - - Nouse Neitonen Norosta - Wuotehilta hyisen pojjan, - Jäisen lapsen lappeasta; - Weä wijttasi wilusta, - Hamehensi hallan alta, - Heitä pahoilllen potowan - Kaatoowallen kattehixi; - Jottei poikasi potoisi - Kaatowaisi kannettunsi, - Jonk on huntu huutehessa, - Iho liiwi iljannessa, - Pajjan kaulus kaikkalassa. - - -NEMAGWELLE. En af Lappska jordiska Guda magter, hvars hjelp ganska -få meddelas. De få endast dess bistånd, som första gången omdöpas; -ty Lapparne döpas med _troll-döpelse_ mer än en gång; hvilket sker -således, at när menniskjan blifver sjuk, gifver man henne et annat -namn, och öser vatn på henne med dessa ord: Jag döper dig i detta -namn N. N. och du skall lefva i detta namn N. N. De som få således -troll-namnet, få äga, tillika med namnet, _Nemoigwelle_. Som denne -Lapp ser ofta Nemoigwelle gå för sig öfver bäckar och moras; så har -han honom ock när han skall gå tilkyrkan. Han dricker ock _Sarakkas_ -blod i samma bäck, hvar nemoigvelle står. Sidenius. - -NEURERNE, äro stammen til _Finnar_, Lappar och Esthlänningar, som i -Språk mycket liknat Hebreerne. - -Se Trägårds Utdr. af Dalins Sv. R. hist. I. Del. Cap, 13, §. 3. pag. -13. - -NOIDER, Lapparnes troll och vise män, som falla i dvala, under en -viss sång; och hämta ifrån långt aflägsna orter något i barmen, -samt berätta hvad de sedt och hördt, under sin vandel utur kroppen. -Finnarne kalla denna ecstasis, _langeta loween_ -- Om Finnarnes -_Noidat_ och _Myrrys miehet_ har man ej hördt sådant; utan endast, -at de hoppa i raseri och gnissla med tänderna, som kallas, _olla -haltioisaan_. Se _Myrrys miehet_ och _Indomiehet_. - -NUJJA-SOTA eller _Kluppu-sota_, Klubbe-kriget i Finland 1597. På -flere ställen i Finland, Tavastland och Österbotn hölts sådane -klubbe- batailler. I Padasjoki by i Tavastland på åkern vid Nystelä -by har i Konung Carl IX tid år 1597 klubbe-kriget ock gått för sig, -såsom ock på flere orter i Finland; hvarföre _Säxmäki, Ilmoila, -Gamle-Carleby_ jämväl äro af klubbe-kriget märkvärdige. Nästa holmen -vid Nystelä åker, på hvilken de slagne blefvo begrafne, heter än -_Nujja saari_, i.e. insula clavorum. Menniskjo hufvud skallar synas -där än i dag. - -Hertig _Carls_ afsägelse gjorde öfver hela landet mycket buller. -Särdeles utblossade lågan i _Öserbotn_ och Finland. Bönderne hade -därifrån kommit til Hertigen och klagat öfver det betryck de ledo -af _Clas Flemmings_ Rytteri: sedan, då de nu blifvit upmuntrade, -och hörde, at Hertigen af missnöje tagit afsked, blefvo de aldeles -obändige: en af dem _Bengt Poutu_, samlade en stor svärm af sine -likar, angrep dessa Flemmings Ryttare, ehvar han dem råkade, och -öfvade på dem all barbarisk grymhet; hvaribland äfven Lagläsaren -_Erich Olofsson i Woitby_ mördades, för det han _höll Rustning_. -Allmogens hop öktes derpå ansenligen, och valde sig en ny anförare. -_Jacob Ilkainen eller Ilkka från Ilmola_ Socken i Österbotn, af -hvilken detta buller kallades _Ilkkainens krig_ eller, af dess vapen, -_Klubbe-kriget_. - -Afsigten var nu icke mindre, än at anfalla Tavastland och Carelen, -jaga därifrån hela Konungens (Sigismunds) rytteri, upbränna eller -sköfla _Clas Flemmings, Axel Kurks, And. Bojes och Anders Larssons_ -gårdar, samt aldeles förstöra Åbo Slott. - -Clas Flemming ryckte up med sit krigsfolk från Åbo den 23. Dec. 1596, -tågandes til _Birkkala_ i Öfredels härad och _Björneborgs_ Län, där -_Bonde-hären_ vid Nockia Sätes-gård hade sit hufvud-läger. Han lät -skjuta några Falkonet-kulor genom husen, hvaraf Bönderne förskräktes. - -Ilkkainen drog sig om natten tilbaka in i en stor skog, som skiljer -Tavastland och Österbotn; men förlorade i afvikningen några 100 man. -Han blef sedan fängslad och afrättad. Antalet på de Bönder, som -fallit i detta fält-tåg, var grufveligt, och har stigit öfver 11,000, -hvilket för Österbotn var en obotelig skada. - -NYKYRI -- Se _Sotakedot_. - -NYRKES, gaf Ickornar. _Nyrkkes_ bodde sjelf i granskogar. Se -_Hittavanen_. - - -OHTO, _Ohtoinen_, Et Björnens namn i Runor, för dess breda änne och -stora hufvud. _Tapios_ starkaste djur. -- Se _Tapio_. - -Han anropas, at ej röra vid Boskapen (som kallas _sonda-reidet_). Och -skulle han vela pröfva sina tänders och ramars styrka så hade han -därtil stockar och stenar. Dock om hans maj:ts grymhet vore alt för -stor; så anropades Skogs- Gudinnan Tapio, at hon ville styra björn, -och göra månan för honom mörk, sänka himmelen i moln, och förblinda -hans ögon, på det han ej må se kona, som skulle vara i hans ögon som -stenar och stubbar. Se _Sini sirkku_. - -Ohtos födelse och höga härkomst alt ifrån himla hvalfvet och -Sju-stjernorne, med _J. Mariae_ tilhjelp, beskrifves i följande -_Ohtos-synty_ eller _Archaeologie_, ifrån Kuopio i Savolax. - - Misä ohto synnytelty? - Mesi kämmen kääunyteldy? - Kuun luona, tykönä päiwän, - Otawaisten olkapäillä: - Sieldä on maahan laskettuna - Hihnoisa hopeisisa - Kuldaisisa kätkyhisä. - Neityt Maaria Emonen - Wisko willoja wesillen - Kapalolta kuondaloita, - Selwälle meren selallen - Lakeelle laineellen; - Noita tuuli tuuwwitteli, - Wein henki heilutteli - Nenään metisen niemen, - Saloja samoamaan, - Pohjan maita polkemaan: - Ellys piiloja pityö - Häpeseen hämmendyö, - Emosi sinun epäsi; - Elä sorra sonda reittä, - Koaha majjon kandajata - Enempi on emoillen työtä, - Suuri waiwa wahimmalle, - Kuin poika pahoin tekee, - Lapsi kangein asuu: - Kule sikana siwuhte, - Wierihte wein kalana: - Tule tuwissa tulille, - Ilman Immin tietämätä. - - Hvar är _Ohto_ född? - Gull-ramen vänd som et barn (vaggad)? - Hos månan, nära vid Solen, - På axeln af karlvagns-stjernorne: - Dädan är han nedsläpt - I silfrade remmar (feltyg), - I gyldene vaggor. - _J. Maria_ den lilla modren, - Kastade ulltappar på vatten, - Lindor som flagor, - På de klara hafs-själarne, - På de vida vågorne; - Dem vaggade vädret, - - Vatu-draget omgungade dem - Til en honings-rik udd af näset, - At springa i skogarna, - För at tråka de Nordiska länderne: - Gör ej hvad elakt och rasande är, - Blanda dig ej i det nedriga (skamliga) - Din mor förbjöd dig det; - Förtryck ej det gönings orena låret,Fäll ej mjölk-bäraren: - Mera har din moder at göra. - Din fosterska har stort besvär, - När sonen gör illa, - Dess barn förhåller sig argsint (styfsint); - Far förbi som et svin, - Där nära bredevid som en silk i vatnet: - Kom hemma vid til vårt vistnings-ställe, - Utan at dejan vet deraf. - -OLLIN _päiwä_, Olsmessan; då tordes ingen bärga hö, af farhåga, at -om då rördes vid något boskaps-foder, så skulle björnen göra skada. -Då slagtades och åts _Willa-wuona_ (et oklipt lamb ifrån våren), -då skörden slöts, hvartil äfven tilreddes öl och bränvin. Då fåret -inbars, skulle med al- och granqvistar vatn kastas öfver Tröskeln. -Förr än man tordes smaka af alla anrättningarne, skulle däraf -utgjutas något i vrån vid bänken i bordsändan och på golfvet, samt -under _Aaatto-koivu_ d.ä. en helgad björklund, eller det träd, som -om midsommars qvällen sättes på gården. _Sirppi-juusto_ kokas eller -bakas denna dag och ätes i Österbotn. - -OTAWATAR, En Gudinna ifrån Karlvagn eller Sjustjernorne, som synes -varit dess make; kallas i gamla troll-Runor _dagsens dotter_. -Hon anropades til hjelp mot natt-tjufvar, och at igenskaffa det -bortstulna. - - Otawatar päiwän tyttö - Tule tänne tarwitahan - Omoani ottamahan - Kadonnutta kaihtemahan -- -- - -Se _Päiwätär_. Med dessa kan Svenskarnes _Thiodan_ jämföras, eller -_Titan_ hos de Latiner, som skulle köra solens vagn. - - -PAHOLAINEN, En ond ande, djefvul, en ond vålne, ormens stamfader --- Hade ormar til briskar och söljor; hvarföre ormen titleras i -troll-Runor eller dess _Synty_: - - Mato musta maan alainen - Toukka Tuonen karwalllinen, - Rinta solki Syöjättären, - Paholaisen pajjan naula -- -- - -PAINAJAINEN, Maran, som af mjeltsjuka ses, som en hvit nymph om -nätterna under sömn; uplyser med sit sken hela rummet och trycker -öfver bröstet, hvarunder de vråla och låta illa. Item _Painajainen_, -som krossar barn och gör dem vindögde: fördrifves af vidskeppelige -med stål och betsman, lagdt under hufvudef. Är i sjelfva verket en -nerv- och convulsiv sjukdom hos barn af fyra -- - -PAKKANEN, Smäll-kalla kölden, den bistra _Puhuris_ Son, med dess -kulna och surmulna fru _Hyyttö_ anvises til _Kijron koski_, at tilisa -den, om han vore i stånd. Mot kölden stod man nog, när man fick -följande at skyla sig med: - - Tuos mulle Utunen turkki, - Kanna willan karwallinen - Jolla tuima turwellennek, - Ettei pakkanen palelek, - Kowan ilman koskematak, - Pakkasen palelematak: - Talwen ilma Taiwaellek, - Ettei riko riskittyä. - Eikä wismoille wiraak: - Ämmöni Utunen uuwin - Turvvaxeni tuotuwohon, - Päälleni pujettakohon. - - Hämta mig den varma svanskinströjan, - Bär hit den rikullige lurfviga pälsen, - Hvarmed jag förvarar mig mot den bistra kölden, - At ej kölden förkyler, - At ej den kalla luften får komma åt, - Vintern förkyla mig: - Den klare vinter-luften fare up under himmeln, - At den ej skadar någon christen el. gör någon enda lytter, - Eller verkar på huden rinnande fråstskador: - Min farfars, farmors varma edderduns paulun-säng el. tält - Må hämtas til min skygd, - Jag må påklädas, öfverhöljas därmed. - -Jag tror man nog skall stå sig mot kölden så väl ombyltad, utan någon -trollkonst. - -PANNAHAINEN, En bannlyst, förbannad. Därmed förstås ofta ormen eller -en elak stygga. - -PANULAN NEITI, En underjordisk troll-mö, hvars bindel upfattes med -ödlor. Ödlan kallas därföre: _pää-puikko Panulan nejjen_ -- En af -furierne; upammade ödlor och ormar. Se. _Kyytöläinen_ -- Hon höll til -i _Aluen-järwi_ djup; plågade genom elden. - -PANUTAR. En af ormens däggerskor -- _Juutases_ stygga dotter. -_Panattar_ den samme, förorsakade sveda och värk; åberopas äfven vid -läsningar öfver sår och järn-skador. _Rauta Ruoste hettäriä, höyhenes -Panuttaria, maa isänsi, maa emänsi_. -- - -PARA, samma som de Svenskas _Bjära_; en troll-konornes villige -tjenste-ande, hvilken skall di mjölk af främmande koer, ysta det i -sin mage och bära i Smör-kärnan. Dess underliga födelse ses i Mag. -Christ. Er. Lincquists Disp. de Superstitione Veterum Fennorum P. I. -p. 53. - -För 100 år sedan, då man än förmodeligen var för skumögd och -lätt-trogen och såg nog ofta spöken och elfvar dansa, hade man fått -se detta kreatur, som til utseende skall varit luden, hvit och -svart-spräcklig, mera rund än aflång (utan tvifvelen tjufaktig -grannens katta), fötterne smala som en tranas, och 3 til antalet, -liknade mycket en gammal dags slända. Då _Paran_ klämdes imellan en -dörr i et mjölk-hus och dog, sjuknade ock värdinnan samt afled straxt -därefter. - -När _Para_, bjäran, är född och fått lif, efter description l.c. så -säges: - - Kanna woita, kanna maitoa, - Tuo woita Wuoren Lukko, - Piimä Pirun-emäntä, - Pääästä piimä pindehestä, - Maito happaman hallusta -- -- - -PARAN-WOITA, Bjär-smör, som i sjelfva värket är en sort blöt svamp -i Rötmånan (mucor unctuosus flavus, Linn. Fl. Svec. 1282), bruka de -vidskeplige bränna i tjära, salt, svafvel och piska med en vidja, då -dess ägarinna, troll-konan, tros komma af med ömkan och visa sig, med -förbön för sin tjenste-ande. - -PÄIWÄTÄR, En af vargens foster-möer -- It. dagsens brudfrämma, den -sköna morgonrådnan, som frälste Solen och månen ifrån förmörkelser, -som den elaka _Kuumet_ anstälde. Se _Kuumet, Kuutar_. - -PÄIWÄIN WALITZIAT, dagväljare, namnes i Bibeln; utmärkte vissa dagar -för olyckelige, af hvilka några kallades _Katehen päiwät_ och _Tyhjät -päiwät_, då var ej godt, at så åker, _kuiwat päiwät_ 4, 5, och 6:te i -nyet, ej aldeles gillade för goda. _Tuulen päiwä_, d. 2 Januarii, då -skulle ej eld göras, af farhåga för eldsvåda nästa sommar. _Måndag_ -och _Thorsdag_, gamla teknedagar. - -PÄÄSIÄINEN, en väl de Christnas högtid, men af vidskeppelige mycket -vanärad. Om Påsknatten sättes än skällan på skäll-koen och lior på -fähus-dörren, at förhindra de flygande troll-konors ingång. - -Nu sittes hela natten, och man lyss, som det kallas. De tro sig se -trollkonor flygande i luften utan aerostatiska machinens tilhjelp, -höra bultas, smidas, tröskas -- hvaraf spås om tilkommande ting, om -årsväxt, dödsfall m.m. De flygande trollen skola ock nu föra all den -ull, kohår, svansar m.m som de samlat, til blåkulla, såsom tionde åt -Hin. (Se _Norrländska troll-väsendet_ Capitain Elin). Nu tros ock, at -man ser Solen dansa om morgonen. Jämför Strelings _Physica_. - -At derivera ordet _pääsiäinen_ af Grækernas _paianisai_, Pæanem aut -_apollinem_ invocare[11] och _paianismós_, Carmen ob liberationem a -malis aut præteritis, aut futuris -- Suidas, är något tvungit, hälst -Finnarne ej vetat af Pääsiäinen eller Påskas firande, förr än efter -införd Christendom: häldre kan ordet vara helt och hållit Finskt, af -primitivo _pääsen-stä_ -- jag blifver fri, slipper lös -- och betyder -_pääsiäinen_, vi vocis, en _lösnings, befrielses- dag_, i likhet med -Ebreernas _passah_, transitus -- en öfver eller förbigång i afseende -på mord-ängeln i Egypten vid första Påsk, och övergången öfver röda -hafvet &c. - -PELLERWOINEN, En god Skogs-planteur och åkerman, dess son var -_Sämpsä_ -- _Sämpsä poika Pellervoinen_. Se _Wennon härkä_ och -_Sämpsä_. - -PELLON PEKKA eller pekko. En korn-gud; befordrade vår-sådden och gaf -god vört, som kallas _pellon maito_. - -Probst. D. N. Idman l.c. deriverar namnet af Graekiska _paelo_ eller -_pelithro pekos_, coeni el. jugeri Deus -- på finska _Pellon Jumala_, -Agri Deus -- _Pellon pekkoa maistaa el. juoda_, är, dricka vört, -eller buska, färskt gäsit dricka. - -PERKELE, djefvul; får flere namn -- _Lempo Hiisi, Piru, Pirulainen, -Peiko, Pejjakas, Pejjainen, Pendele, Kilka, Kilo, paha Kurki_ -- -Graecis _pérkos_, niger, nigris maculis variegatus -- Sv. Hin -Svarte. Hin onde. Diabolus enim, nescio qvare, nigris coloribus -depingitur, nam alias format se in angelum lucis 2. Cor. II:14. -Hädan är Finnarnes talesätt: _Musta kuin perkele_. Den samme som -Svenskarnes _Loke_ och _Midgards-orm_, hvarmed medel-guden _Thor_ -stridde; hos Lapparne den Gud, som var uphofvet til det onda. Probst. -D. Nils Idman loc. cit. p. 35. deriverar _Perkele_ af _Lpeisokalos_, -recti experientiam non habens, Decori ignarus, ineptus; men nog -tvungit. Hårdragit är ock, at förege, det Perkele vore den markelige -_Bergelmer_, som blifvit räknad ibland Gudar, hvilken, efter _Eddas_ -upgift, varit en _Jotuner_, namnkunnig af visdom och kallad _Hin -frode Jotun_, af hvilken _Odin_ den äldre lärt regerings- och -krigs-vetenskapen; men hvilken han sedermera med sit anhang drifvit -ifrån säte och land. Se Schönings afhandl. om Tids Regering i den gl. -Nordiska bist. p. 105. Detta uphäfver ordet _perkeles_ derivation -af _'Apeirókalos_ -- dock säga finnarna, i anseende til Bergelmer, -_sillä on Perkeleen konstit -- wiekas kuin perkele_, illslug -- men -naturligen härstammar det af _pérkos_, svart, som är lika til uttal -och betydelse, emedan ock en sådan idée än i dag åtföljer sjelfva -namnet. Se _Piru, Hijsi_. -- - -PERI-SOKIA, En af _Louheatars_ 9 stygga söner -- En af Thussar eller -Cycloper -- Enögda bestar; smidde viggar åt Thor eller _Ukko och -Ilmarinen_. - -PESUAN KANGAS, En stenhögd i Pavola af Sijkajoki, Socken i Österbotn, -där jag d. 16 Sept. 1783 nedraserade 4 stenhögar; det är en -sten-rundel, liknande en gammal skants eller fäste, _Linnat_, med 2 -portar på en ganska brant högd, midt uti låg och flät utan stenar, -men omkring murad af gråsten. Tör hända en _Kalmisto_. Se _Linnat, -Linna kangas, Kalewa_. - -PIEHINGIN-WUORET -- Bergs-rygg i S.O. ifrån Landsvägen 6/4 ut ifrån -Piehingi by i Salo Socken. Där skola än synas tecken til rum och -4 st. portar. De äro första landt-känningar för seglande ifrån -_Brahestad_. - -Santta PIETARI, rådde til ormens födsel -- Se _Juutas_. St. _Pehr_ -åberopas ofta i troll-runor, i anledning af flera Påfviska sago om -hans vandel med sin mästare. Sådane Runor höra til medel åldern för -Reformations-tiden. - -PIMENTO & PiMENTOLA. Se _Pirulainen_. - -PINNEUS, filius Tapionis, aliis, _Pinneys_, _Tipion poika_. - -PIRU, djefvulen, _Perkele_; agerar ock smed; smider pestskotts pilar, -som _Loke_. - - Piru pijliä takoo. - Pajassa owettomassa. - Ilman ikunattomassa; - Isä piiliä takoo. - Poika nuo sulitteloo -- -- - -Hans gesäller aro _Ruho_ och _Rompa_ samt _Perisokia_. Finnarrnes -talesätt, _Tulinen perkele el. piru_, ger tilkänna, at han umgicks -som smed med elden och det glödande järnet. - -_Rossæus_ säger, at _Ryssarne_ dyrkat en Gud, under namn af _Perun_, -den de förestält under en mans bild, hållande en eldhet sten i -handen, hvilken til heder de underhöllo ständigt en brinnande eld af -ekträd. - -För det at ordet _Piru_, tyckes hafva någon gemenskap med Grækiska -ordet _pyr_, ignis, eld, den _Perserne_ dyrkade som en Gud (Suidas), -och den Finska _Piru_ förstod sig på eldens kraft i ässjan, såsom -smed, sluter Doct. Idman p. 36. loc. cit. at elden i Hedendomen -blifvit hållen för Gud, och dyrkad under namnet _Piru_. Eldens dyrkan -i Norden påstår _Schöning_ i sin afhandl, om Tids Regering i den -gamla Nordiska hist. p. 105. - -PIRULAINEN. En ond ande af mindre slaget -- Fans unge, _lång och -förskräcklig_, i Runorne. _Louheatars_ Son. _Pirulainen pitkä poika -hakkasi Tulisen koiwun, Saaressa nimittömässä_ -- -- item -- alt hvad -som var af _Pirus_ slägt, kallas _Pirulainen_, hin ondes pak; Se -_Paholainen_. Dess tilhåll var i -- - -PIMENTO eller PIMENTOLA, _pohjan perä_, ultima _Thule_; yttersta -mörkret, dels i afgrunden, dels i Norden vid _Novaja Zembla_ och -_Turja_ (Norrige). - - Ukko Turjasta tuloo. - Mies pitkä pimentolasta. - Täynnä hyytä, täynnä jäätä. - Syltä on housun lahkeesta. - Puolta toista polwen päästä, - Kahta syltä Roatiolda, - (i.e. _housun persauxilta_ ifrån byxlinningen) - Täynnä hyytä, täynnä jäätä -- - -Se _Turja & Tuli poika_. - -Denna _långa man_ ifrån _Pimendola_, anropas ock som Hofslagare, -då hästfoten flintat: - - Tuli Poika Pohjalasta, - Uros uudesta kylästä, - Pitkä mies Pimendolasta, - Tuo tulla tuhahteloowi. - Suoni wihko kainalossa, - Liuta kesseli selässä; - Minä nuota anelemaan, - Anna miekkonen minullen, - Minä nuota tarvvihteisin; - Tästä liuta liukahtanna, - Tästä kalwo katkennunna; - Tähän kalwo kaswattele, - Tähän liityö lihoa, - Ellys märille männy, - Ellys wismoillen wiruoo -- -- -- - -Då elden fans i _Aluanjärwi_, sedan flera notvarp blifvit dragne, kom -ock en _stark Otter_ ifrån _Pimendola_ -- - - Tuli mies Pimentolasta, - Mies tarkka Topiolasta, - Joka rohkeisi ruweta, - Wiilemähän wikkelästi, - Rautaisitta rukkaisitta, - Wantuitta matoisitta - -I Pimendola smiddes äfven _troll-pilar_, som voro dödelige Pestskott. - - Poika lähti Pohjan maahan, - Mies pieni Pimentolahan, - Nuolia teettämähän, - Wasamoita walmistamahan, - Ambu nuolia asetti, - Ruho nuolia takoi - Ramba jousta jännittääpi -- -- - -Se _Pohjola_. - -PITKÄINEN. Et _Ukkos_ tilnamn. Den långe, store, hederlige, -ansenlige, majestätlige _Ukko_ -- at betekna Guds magt i åskan och -betyga vördnad för honom. Ordet förekommer i Finska Bibeln. - -POHJOLA, yttersta Norden, beskrifves såsom en mörk och förfärlig ort. -Tartarus & ultima Thule -- Se _Pimendola, Pirulainen och Tuli poika_. - -POHJOLAN-EMÄNDÄ, både god och ond, alt efter nycker och behag; en af -Nordens mägtigasta _Herskarinnor_; kunde både hjelpa och stjelpa, -bota och skada, anropas därföre ofta. Hennes namn var _Louhiatar -eller Louheatar, Loweatar, Lowehetar eller Louhi_. - -POHJAN-EUKKO, _Loaus_ hustru, en Skogs-gumma i Nordan fjäll, som -skulle skafva Renar och Elgar i vipp-snaran: hade en blå mantel: - - Sini wiitta Pohjan Eukko - Pane juonet juoxemahan, - Poikki Pohjolan joesta, - Sääret soikelehtamaan - Kynnet keikelehtamaan - -Nämligen för Rendjuret. _Pohjolan Emäntä_, den samma, Nordens -värdinna -- Se _Louhiatar_. - -POHJOLAN IMBI el. _Neity_; en spotsk, fräck men kättjefull mö -- -föraktade, som Penelope, friare: men af kättjebad kastade sig i -hafvet, för at svalka sin hetta; hon blef där rådd af Meri-Tursas och -födde 9 söner, utbölingar och arge bofvar -- ibland dem _Pakkanen, -Hijsi, Puhuri, Hyyttö, Mäntykoiwu_ -- Runan om henna säger: - - Synty Neity Pohjolass - Imbi kylmässä kylässä - Jok ei suostu sulhaisisin, - Mielly miehiin hywiin -- -- -- - -Nordens mö, hvilken, såsom ganska kall af sig, upmanades, at svalka -brännsår och eldskador: - - Nouse neitonen Norosta, - Wuotehilda hyisen pojjan, - Ijäisen pojjan Lappeasta, - Weä Wijttasi wilusta, - Hame-ensi hallan aIda. - - Stat up ifrån den däfviga dälden, - Ifrån din rimmiga Sons barnsång, - Ifrån sidan af din Östliga (evärdeliga) Son, - Drag din manteau ifrån kölden, - Din kjortel undan frosten. - -Se _Meri-Tursas_. - -POHJOLAN-ORIS. En af Nordens Pegaser, som var så smäll fet, at vatten -hölts på hans rygg, hvarmed brännsår svalkades. Se _Hiilitär_. - -POHJOLAN-POIKA. (Se _Piru & Pimento_) En af Bores söner, som dräpte -_Yme_ (_Jumo_) och gaf honom så djupa sår, at all Rymthursa slägten -drunknade i blodet -- Se _Jumo_ -- _Yme_. - -PUHURI, Köldens Fader: _Pakkanen Puhurin poika, Talwi poika -Hyyhäröinen_; kallas så, för det man blåser i näfvan och är stel om -fingren, aliis: - -PUPULI, idem: _Pakkanen Pupulin poika_ -- eljest en hare. Då tänderne -skaldra af köld, säges hakkaa _pupulin-pupuu ellerjänexen kaalia_ -- - -PUNA-PARTA, anses för _Tuonis_ Son och eldens vård-ande. - - Puna parta Tuonen poika - Kirnusi Tulisen kirnun, - Säkeäisen säywytteli, - Pukumissa puhtaissa, - Waatteissa walkeissa -- -- - -Se _Piru._ - -PUSKUT eller _Kirouxet_, kallas de bannor och svordomar, hvarmed -troll sysselsätta sig, at förgöra folk och boskap, då de i raseri -gnissla med tänderne, och uphetsa mörksens andar. En trånsjuka eller -annat ondt, som de tilbringat sin ovän. Af samma slag, som _Göthernes -Seidur_ eller kokningar, hvarmed den Finske trollkonan _Hulda_ om -lifvet bragte den Svenske Konungen _Wanland_, efter _Sturlesons_ -berättelse. - -PYHä Forss, i Ulo elf, 3 gamla mil lång; så svår och strid, at man -med båt därigenom ej kan komma upp, utan nödgas de, som med båt vilja -ifrån Ulo til Cajana, för berörde forss svårighet skull, släpa sina -båtar och foror 1/4 mil öfver land. Et lax-patu ställe är uti Pyhä -forss i Muhos, som ännu kallas _Trattila_ -- Se _Trattila_, _Ulo_ -under ordet _Uhri paikat_. Se et gammalt Mscr. af 1705 af _Erik -Jacobsson Frosterus_, Præp. & Pastor in Kemi -- Anmärkningar öfver -Ulo Socken af Norra Häradet uti Österbotns Höfdingedöme. - -PYHå-MAA, utom kyrkgården, andre vidskeppelige offerställen. -- Se -_Uhri paikat_. Än är den omenskliga oseden här i svang, at rifva och -sarga lik; afhämta de kraftigaste Amuleter, panaceer och medicamenter -ifrån kyrkogårdarne; eller ock taga dädan trollpossor, at skada -menniskjor och kreatur; gå om nätterne i kyrkan och rådfråga de -döda; då trollet skall kläda sig in albis, eller messhaka och gå -på altaret, upmana _Kejjuset_, eller de så kallade kyrk-spöken, at -förfölja tjufvar, eller ovänner, eller befria en svagsint, som tros -plågas af elfvar eller detta följe m.m. Se _Risti-kannot_. Ehuru -detta låter otroligt, i vårt så kallade _högt uplyfta tidehvarf_, får -jag dock, efter Assessor _Swedenborgs_ exempel säga, at alt detta -har jag ex _auditis & visis_; & cum Sacellano in Wöro ol m, _Tunæo_, -Relata refero. - - -QWENA-STRÖM; flumen Amazonum, vid Cajana i Österbotn, kallad af -Finnarne _Ämmän- koski_; strid och faselig, där ingen än lefvande -kunnat nedfara, eller stiga upföre. Bryter af de största furustockar -i et ögnableck i sit brådbranta fall, som pinnor eller pärttor. - -QWENLAND -- Cajana Län i _Österbotn_. Et gammalt säte för de tappra -amazoner och skölde-möjor. I Konung Erik IX eller den Heliges tid -1150 underlagd med det öfrige Finland Sveriges Krona. - -_Ericus Jacobi Frosterus_, Conrector Scholæ Uloensis, postea Pastor & -Præpositus in Pudasjärwi, tandem Præpos. & Pastor in Kiemi, skrifver -om detta land d. 14 Sept. 1705 i sina Breves observationes ad -Antiquitates Ostrobotnicas spectantes, pag. 2 & 3 på följande sätt: - -"Emedan nu Finland med _Österbotn_ var medelst denne Konung Eriks -vapn lagd under Sveriges Krona, så har detta landet den tiden -blifvit kallat _Cajania_ eller Cajana, _Cajnun maa_, som det ännu -af de _Savolaxiske_ kallas, och bemärker uti det Finska Språket så -mycket som _Verecundus_. pudicus, tuchtig, å Finska (sijwollinen) -Cainulainen, ty Österbotniske invånare hafva altid ifrån fordne -tider betedt sig uti deras handtering, huus och umgänge sedigare -och tuchtigare, än de som boo uti Sawoland; renligare och eljest i -mycket annat vijst sig tjenstachtige emot de resande och vägfarande: -härtil kan detta lämpas, at _Hans Kongl. Maj:t, Konung Carl IX_, i -Österbotn här låtit i sin Kongl. Titul inflyta de _Cajaners Konung_, -Konung Erik har låtit straxt igenom Biskopen Sand _Henrik_ fortplanta -den Christeliga Religionen här i landet, at församlingen af vist -folks antal inrätta, så at allaredan 170 åhr therefter uti Konung -Magni tid (som är vorden kallad _Smek_) hafver i Österbotn varit -några Pastorater, som _Kjemi, Sahlå_ och andra Sochnar, hvilket kan -bevisas af samma Konungs bref daterat Stockholm A:o Christi 1335 på -Wåhrfrudags nativitatis, derest desse orden stå: Wij Magnus med Guds -nåde, Sveriges och Noriges Konung, och Hemming med samma nåde Biskop -i Åbo, helsom Eder Kyrkio-Präster i _Sahlå, Kjemi, och andra Sochnar -i Osterbotn_ &c. -- Häraf spörjes, at den Christliga läran långt -förut hade förkåfrat sig, för än samme Konung _Magnus_ regerade, -hvarföre ock denne Biskopen _Hemming_ i Åbo är den 22, uti hvilkens -tid Församlingarne hafva haft sina Kyrko-präster och visse intrader -til Prästes öhl tijonde &c. Som Kongl. bref närmare utvijsar: -ibland dessa gamle Sahlå och Kjemi Församlingar räknas ock billigt -_Pedersöre och Gamle-Carleby, Nerpis, Mustasaari med Storkyrö_, -ibland de äldsta, varandes fördenskull undran värdt, at man in til -thenne dag icke något annat document har kunnat frambringa af de -äldsta Församlingars Handlingar förutan detta Kongl. Brefvets Copia, -hvaraf fuller för 80 el. 60 åhr sedan berättas originalet varit til -finnandes i Calajoki, men nu icke mera kan framtees, mindre, at man -fått namn på dem, som the tiderna varit Pastores uti de 350 åhr, -nemligen ifrån 1335 intil 1500, då man befinner några såsom 1525 -Michael, Pastor i _Kalajoki_, 1558 _Canutus_ Pastor i Ijå, _Petrus -Simonis i Sahlo_, 1558 _Thomas Lungonis_ Pastor i Limingå, 1568 -_Jacobus Sigfrid_ i Kyrö, 1546 _Petrus Andræ_ Pastor i Mustasaari, -1558 _Eschillus_ i Kjemi, -- -- &c. Utaf thesse Pastorum Fullmachter, -utgifne af Konung Gustaf I. och Erik XIV. finnes ännu Copier i -behåld" -- -- &c. - - -RADIEN, Lapparnes så kallade Öfverhimmelike Gud -- Graecis -_Kralaios_, viribus potens -- samma som Ilmarinen. Radier, ehuru -högst uppe i Stjernhimmelen, är något ringare än _Rariet_, som skall -nedsända andan til menniskjo-fostret i moderlifvet och lefverera den -Maderakka i händer -- Se Rariet och Maderakka. - -_Radier_ uptager de döda til sig, när de efter döden en lång tid -hafva varit i de dödas land; Se _Tuonela_. - -RAHKOI. Et spöke, som de gamle Tawaster trodde förmörka Månan. Se -_Kuumet_. - -RAMPA, född af _Louheatar_, som blef hafvande af väder -- var en arg -skytte; sköt dödeliga pestskott. _Ruhos_ broder, eller en af de 9 -syskon, som _Lowehetar_ födde. _Piru_ var deras Fader. De Svenskars -_Thoraren_, bekant för sina stygga fötter; hade en fot med 4 stygga -tår och den andre med fem sådane, hvilken var styggare. - -Äfven kan _Rampa_ sättas i bredd med _Welint_, som fyllt de gamla -sagor med sina konster. En krympling, gjorde sig en hamn af fjädrar, -hvarmed han flög ifrån sit fängsle. - -RANA-NEIDA. En af de Lappska Gudamagter, som bo mycket högt uppe i -Stjerne-himmelen. Råder öfver de fjäll, som först om våren grönska, -och gifver nytt gräs til Renens föda. Om våren göra Lapparne offer -til henna, på det Renen måtte komma i tid til gräs-gång; kan jämföras -med Finnarnes _Etelätär_, Svenskarnes _Fröjja_ eller _Frigga_, -Romarenas _Flora_. En Gudinna, som skulle utdela skönhet och gynna -kärleken. - -Det är under Fröjjas namn, som man vördat jorden, på hvilken vi bygga -och af hvars ymnoga qved vi alla näras. - -RARIET. En ibland de förnämsta Lapske Gudar, som äro allerhögst uppe -i Stjern-himmelen. Somlige säga, at han är allestädes närvarande, -somlige icke; dock förstå de ej den sanna Guden med _Rariet_. - -RAUNI, _Ukkos_ gemål, lika med Jupiters Juno. En af Carelska -afgudamagter i fordna Hedenhös, hvarom Biskop _Agricolæ_ ord och rim -lyda: - -_Ja qwin kewä kylwö kylwettijn, Silloin Ukonmalja juotiin_. (dracks -skål eller minne, Thor til heder, som teknades med hammar-merket), - - Siihen haetin Ukon wacka, - Nin joopui pika etta akka. - Sijttä paljo häpie sielle techtin, - Owin sekä cwltin ette nechtin. - Owin Rauni ukon naini härsky, - Jalosti ukoi pohjasti pärsky. - Se sijs annoi ilman ja woen - tulon -- -- - -Se _Ukko_. - -En Gudinna dyrkad vid vår-utsädet, hos Græker _Reione_, kallades -Gudinnan _Juno_. Suidas. _Njord och Freijer_ fingo äfven den äran -efter döden, at deras minne dracks, och blefvo med dyrkan ihogkomne, -at göra års-grödan ymnig och det allmänna lefvernet fridsamt. - -RAUTA MULLAN MÄKI, En hög backe imellan Sijkajoki Socken och Salo i -Österbotn, 3/4 mil ifrån Korsu gästgifvare-gård och 1/2 fjerdedel -ifrån Sorkasten Suo åt Pattijoki, straxt vid Landsvägen, där äro 6 -à 8 st. lapphögar, och marken til fordna tiders järn-smältning och -hyttor. - -RAUTA REHKI eller _Rauta Rekki_, En Järnets Gud, som behedras med -Guld-hjelm -- _Kulta Kilpi_. -- Se _Wuolangoinen & Ruojuatar_. (Ferri -genius, aureo scuto insignis). Han anropas vid järnskador: - - Rauta Rehti, kulta kilpi. - Tee mullen iku sowindo, - Wanno waka el. wankka weljexesi, - Wasten syöntäni syldäk, - wannottele wahtoani. - p& - - Sedan beskrifves Myrjärnets uphof: - - Etpäs silloin suuri ollut, - Etkäs suuri etkäs pieni. - Et kowin koriakana, - Kuins sas suosta sotkettihin, - Wetelästä wellottihin. - Woi sinua Rauta raukka. - Rauta raukka koito kuona - Teräs Tenho päivällinen. - Poikasi teki pahoa. - Lapsesi tihoa työtä. - Tule työsi tuntemahan - Wikasi parantamaan. - -RÄJJÄNNES, en updiktad ond ande; ansågs for vållande til -barntrånsjukan (atrophia): _Rijsi poika Rijjentehen. Rijjentehen -Räjjentehen_ -- -- -- Se _Rijsi._ - -RÄNDÄMÄKI. Första och äldsta Biskops-sätet i Finland. Uppå Påfven -Alexander III:s bref foro Hertig _Gutorm_ och Arch. Biskop _Stephan_ -til Finland och lade Biskops-säte i _Rändämäki_. -- Örnhjelm Hist. -Eccl. p. 491. - -K. Erich XIII 1453 inrättade _Råfstting_, där Biskopen i Åbo med -några af Dom-Capitlet och en _Riksens Råd_, som repræsenterade -Konungen, höllo Konungens Dom. - -Biskoparnes värdighet var så stor, at de hade 40 vapendragare ifrån -_Österlandia_ eller _Fenningia_. Se Konung _Albrechts_ bref 1366 til -Åbo Biskopen _Hemming_. Om Biskop _Magnus Olai Tavast_ berättas, -at han hade Konungslig respect af Adel och Ofrälse, hvarföre han -ock kunde båda upp folk, at dämpa et upror i Satacunda -- vid. -Gyllenstolpe _in Descr. Sweogoth. L. V. C. XI_. - -_Rändämäki_ har varit den första Christna Kyrka i Finland. Biskop -_Johan_ var den 8:de och sidsta Biskop i Rändämäki, de bodde på -landet häldre än i Staden för Hedningarnas öfverfall och raseri, som -de fruktade före. Biskop _Magnus_, som var en född Finne, flyttade -först til Åbo 1300. - -Mot norr ifrån Rändämäki kyrka, åt höger ifrån Landsvägen, är et -berg, som tjent til borg och fäste. Innom åkergärdet, åt vänster, är -en grop, där vatnet 2 gångor om hösten torkas, för än vintern kommer, -och kallas där på orten _Kapeetten hauta_ -- dem jag sjelf besåg 1766. - -RIJJENNES -- Se _Riisi & Räjjännes_. - -RIJSI, En barnsjuka, troddes vara _Rijjentehes_ eller _Räjjäntehes_ -afföda -- Skulle brännas och utrotas, med den eld, som _Ilmarinen -och Wäinämöinen_ blänkte från luften -- NB. at _electricera_ barn -torde ock ej vara oäfvet; emedan flera led- och trån-sjukor botas med -electricitets-kulan. -- I troll-Runor heter det härom: - - Iski tulta Ilmarinen, - Wälähytti Wäinämöinen -- -- - Jolla poltan Rijjen suuta, - Rijjen hammasta hajotan -- - -RISTI KANNOT och _Petäjät_, helgade eller korssade stubbar och trän, -tallar. At sådane varit af ålder i mycken helgd och högaktning ses -af Påfven Gregorii IX bref 1228 til Biskop _Thomas i Åbo_, om deras -afskaffande, Hans Capellan _Wilhelm_ fick ock hela den tracten genom -öppet bref dat. i _Nousis_ 1234. - -Sådane _helige lunder_ och _trän_ nedhögg klockaren _Påhl Lydikäinen_ -vid pass år 1656 i _Kuopio_ i Savolax. Se _Åbo Tidning_, för år 1772. -N:o 14. sid. 3. - -RISTIN PÄIWÄ, Korsmessan, då fähus-väggarne och koerna korssades -och en helgad sten utbärs i skogen, under många löjliga ceremonier: -denne dag eller d. 15 Sept. är Tavast-länningarnes, i Hattula och där -omkring, års-högtid än i dag efter slutad skörd och inbärgning -- Se -_Wuoden alkajaiset, Kekri, Mickelin päivä_. - -RITIKAINEN, En orm-patron. Ormen kallas _Ritikaisen rintasolki, -Ahikaisen ajjan-witzas_. - -ROMENTOLA, En ohyggelig skog. Se _Hongatar_, där _Kati_ planterade -furu-trän. _Honka puu Romentolasta_ i.e. _Sydän-maasta_ -- Se _Kati_. - -RONGOTEUS, gynnade Råg-skörden. En Carelsk afgud efter _Wexionii_ och -Wiborgska Biskopens _Agricolæ_ upgift, _Rygos_ el. _tryges Theos_, -grani aut hordei Deus, Fennice: _Rukiin Jumala_ hos Finnarne än -vanligt talesätt -- Se _Pellon pekko_. Svenskarne dyrkade _Niord_, en -berömlig Konung; dess minne draks. Efter döden dyrkad, at befrämja -årsväxten. - -ROSTIOF, En finsk Kung; blef så högaktad af Svenskarne, at de efter -döden gåfvo honom Gudommelig heder. Joh. Magnus Lib. I. C. 10. - -Rex Fenniae _Rostiophus_, qui CXXV annos ante natum Christum floruit, -delectatus fuit regni sui mediterraneis. d.ä. han bodde up i landet; -ty hafs-stranden var osäkrare för Sjö-röfvare. - -ROTA, Lapparne _Rodaman_, Grekernas och Romarenas _Proserpina_, -Finnarnes _Tuoni_ och _Manalan Matti_. Har sitt tilhåll mycket djupt -neder i jorden i sitt -- - -ROTAIMO, hvart de personer komma, som icke lefvat efter deras Gudars -vilja. De som äro i _Jabmiaimo_ komma til _Radien_, sedan de hafva -varit där en tid; men de som komma til -- - -ROTÄLANDA, slippa icke därifrån, men pinas där som i helfvetet. Til -_Rota_ hafva Lapparne offrat och där sökt hjelp, när ingen hjelp -kunde väntas hos de andre Gudar. Lapparne hafva funnit, at Rota -kommer med sjukdomar och plågar ut menniskjan och renen, då de intet -annat råd funnit, än at de hafva köpt dem ifrån sig med offer; dock -hafva de icke gärna offrat til henne på det gemena vis: utan nedsatt -en död häst, at _Rota_ på honom skulle rida bort från dem. Sidenius. -Se _Hiijen hevonen_. - -RUHO, _Louheatars_ Son, smidde pilar och pestskott. Den samme som -Svenskarnes _Egill_; en snäll bogspännare; Sköt fogeln i flykten. -_Ruho jousta jännittää, Rampa rautoja pitää, ampu perisokia_ -- -- -- -v. _Piru, pimentola_. Han var en obäklig Rese, af de 9 onda foster, -som dess moder i en nedkomst framfödde. - - Akka poikia tekeepi. - Saunan lautain perällä, - Poiki poikoa yhexän, - Yhellä wesi kiwellä, - Yxi Ruho, toinen Rampa, - Kolmas verinen sokia -- -- - -Detta Nom. propr. _Ruho_ fins i gamla handskrefne domar utaf åren -1378, 1391, 1398, 1400 och 1417, så at det varit länge i bruk. - -RUOJUATAR, n. pr. foem. En järnets foster-moder; nästan samma som -_Wuolangoinen_. - -RUOSTEHETAR, Samma som _Ruojuatar. Rauta Ruostehettäriä_, d.ä. järnet -af Råst-slägtet. - -RUOTUSWÄINEN, En af _Juutases_ döttrar. En helfvetes furie med ormar -kring hufvudet. v. _Panutar_, lik Göthernes _Gandel_. En af de -underjordiska plågo-andar, plågar de osälla skuggor. - -RUSKON-KIWI, En Rå-sten, i Muhos Socken. Hvarom Probsten _Erik -Jacobsson Frosterus_ i sitt Mscr. af 1705. _Breves observationes ad -Antiquitates Ostrdbotnicas spectantes p. 5. skrifver_: - -"Österbotn, som i Hedendomen är först bebodd af Lapparne, hvilka -varit skattskyldige til Finska Regementerne jämte Ryssar och de -Svenska eller Helsingiske Föreståndare, bevises af de många namn, -som Lapparne efter sit afträde lämna måst, sedan de längre sig i -Norden begifvit, sedan landet cultivera begyntes; såsom _Lappfjerd_ -Socken, _Lappo_ Socken, _Lapinoja i Calajoki_ Socken, _Lappi_ by -i Sijkajoki, _Lappiniemi_ by i Limingå. Lappen har ock rodt efter -Lax i Uhleå Socken ocn å Turcka holmen, det de äldsta bönder af -sina förfäder hördt hafva; men sedan de Finska Regenters Regemente -ändades, hvilkets gränsor alt hit til norden sig utsträckt hafva, -som den stora _Råmärks-stenen_ utvijsar, som i dag finnes 3 alnar -bred, lång och hög, 4 mihl ifrån Uhleå stad, Öster-Norr belägen -i Uleå Socken och Muhos by, kallas af landsfolket _Ruskon kiwi_, -därpå finnes uthuggit den _Svenska Cronan, Ryssens kors och Lappens -hammar_, hvilka märken nu mera ej så grant kunna igenkännas, men för -några tider varit helt synlige." - -RUTIA, Norge. _Rutian-Tundurit_, Norrske fjällen. Aliis _Rujja_. - -RUTIAN KOSKI, _Tunturin takana_; En strid forss i Norrige. Tör hända -härmed förstås _Mälströmmen_, emedan Runan nämner hafsfjälar och sund. - - Tuonne tungen pois turmiot - Rutian koskehen kowahan, - Hauwin suuren hartioille. - Lohen pyrstöhön punaisen; - Johon puut tywin tulowat, - Hinat helpehin menewät. - Eli latwoin lankeawat; - Tuonnema kipuja kiistän. - Tuonne waiwoja walitan, - Sewille meren selille. - Ulapoille aukeille. - Lakeni lie lainehille. - Se sinun etehäk wiepi, - Aiwan kauwas kaimoawi. - Eikä sinne kuu kuumotak. - Eikä sinne päiwä paista. - -RUTIAN MERI, Norrske kusterne, Ishafvet, dädan Norrskenet (chasma -Boreale; Se Pontoppidans Noriges nat. hist. Beskr.) tros komma; -finnarne kalla Norrskenet eller lyssman _Rutian el. Rujjan pilwet_ -el. _Rewon-tulet_. _Rujja_ -- samma som _Rutian meri_. - -RUTIMO. Et stort Skogs-spöke, som förmörkade Månan; _Rutian meri -hakkasi Rutimo rajjan, oxillaan päiwän peitti latwallaan kuun -kehitti_ -- -- - -RUTTO, Pesten; får fri skjuts til Norrige -- Se _Hijden hevonen_. - - -SAARIS. Et gammalt Kunga-säte i Finland, hvaraf lämningar ännu Synes; -i _Wirmo_ Socken fordna Finska Kungars Hof och Säte. Et schytiskt -namn är _Saar, Ser_ eller _Sir_, som än brukas; betyder mägtig, -stor, och stämmer öfverens med det Latinska ordet _Cæsar_ eller -_Aesar_, hvarmed de gamla _Hetruscer_ beteknat all tings Herre och -Skapare. Efter Götherne är _Saragossa_ nämnt. _Saraeen och Saarmat_, -_Saarmader_ en stor och myndig man. _Härsaar, Härsir_ och Ryssarnes -_Saar_ eller _Czaar_. - -I England och Frankrike heter Konungen _Sir_. Turkiska förnämste -Ministern _Visir_, aldeles som våre gamle Göther i sine fornsagor -och sten-krönikor kallat dem, som i härfärder och eljest varit deras -anförare, _Visir_. - -Ordet _Saar_ finnes i orternes namn i Finland. _Saar, Odinsaari, -Hermensaari, Mustasaari, Pietarsaari_. Sjelfva Finland heter -_Suomensaari_, Finska Herradömet el. Stor-Förstendömet, det ena NB. -af alla _3 Stor-Förstendömmen_ i hela Europa. Omkring Åbo har altså -varit _sedes Imperii Fennici_ -- vid Dissert. de S:to Henrico p. 53. -Cancell. R. och Prof. Algoth Scarins Wecko-Tidning, sub Tit. _Saar -Lovis_ den _Tartariske_ nation, som nämner sig _Zeremisser_, af -Finska orden _Saar_ och _mies_, härman -- Efter Sal. Biblioth. Ass. -Brenners bref p. 107 til Biskop D. Er. Benzelius hafva de ock hos sig -många ordasätt och sjelfva ordet _Jumala_ ur Finskan behållit. - -1646 d. 20 Aug. blef detta _Saaris_ med _Helgö_ Ladugård i _Bjermo_ -med dess underhafvande bönder, som utgöra en skatt af 2491 Dal. -årligen under titel af _Wasaburgs_ Grefskap, gifvit åt Grefven och -Bisk. _Gustaf Gustafsson_; men 1681 d. 12 Jan. återföll den åter til -Kronan. - -SAIWO. En Lapsk öfverjordiak Gud. _Zaboi_, Baccho confecrata loca. -Suidas. - -SAIWOGWELLE, (Bergfisk) som bevarar Lapske Noidens lif, när han skall -begifva sig til _Jabmiaimo_, antingen til at hämta någon af sin -slägt, fader eller moder upp igen, som skall vara Renvaktare, 1, 2, -3, 4 år och längre, eller at hämta en sjuk menniskjas själ upp igen. -Se _Jabmiaimo_. -- Sidenius. - -SAIWO-LODDE, Bergsfä, som visar väg, hvarest Noider aktar at resa, -och noiden brukar _Saiwo lOdde_ til at antasta andra menniskjor -och _Noider_, när de äro vrede. _Sidenius_. Se _Saiwogwelle_ och -_Saiwo-serva_. - -SAIWO-NEIDES, Bergs-qvinnor, som med deras _saiwo-kiätse_ (bergs -vatn) inviga och styrka noider, då de skola i strid mot hvarandra och -försöka sin styrka. - -SAIWA-OLMAI, Bergs-Gudar hos Lapparne, tjente _Noidar_, eller dem som -i Noiderskap varit flitige, och sig dem tilköpt mot andre _Noidar_. -Desse _Saiwo- olmai_ gifva råd uti åtskilliga svårigheter, både uti -sömn och eljest. _Sidenius_. - -SAIWO-SERVA. En Bergs-Ren, som Lapparne sätta mot andra Noidars -_Saiwoserva_, hvilka härdeliga stängas med hvarandra: den lapp, som -äger den Ren, som mister hornet eller hufvudet, blifver sjuk och -under tiden dör -- i detta följe räknas ock _Saiwolodde_. - -SALAMÄNTTI, En Finsk stark Otter. Beskrifves af Finnarne för _priiwi -ja wäkewä, riski, warsin päälleen oiwallinen mies_, d.ä. en braF -stark, frisk, och öfver sig ypperlig, förträffelig karl. R. - -SALO. Den äldsta Kyrka i _Österbotn. Sahlo_ Kyrkan, som hålles -före vara den första och äldsta i hela Österbotn, hafver följande -monumenter, som där finnes, neml. _1:o Liber Missalis_ Papisticus, -2:o Historia Lombardia, 3:o Revelationes Brigittæ uti pergament, 4:o -Jungfru Mariæ beläte med dubbla dörrar före, af skönt arbete. 5:o S. -_Brigittæ_ beläte, med dubbla dörrar före, af skönt arbete. 6:o S. -_Jörans_ beläte. 7:o St. _Petri_ och _Pauli_ beläten. 8:o 3 st. små -beläten. 9:o Christi Crucifix. Probst. i Kemi Erik Jacobsson Frosteri -brev. observ. ad antiqv. Ostrobotnicas spectantes, af 1705 i Mscr. - -SARAKKA. En af Lapparnes ofvanjordiska Gudinnor af Finnarnes _Akka_ -eller _Zagreus_, Bachus infernalis, född af _Proserpina_, med _Pluto_ -samman aflad. Suidas. Sarakka är den första _Mader akkas_ dotter, som -gifver barnet kropp i moderlifvet, när _Radier_ har nedsänt andan. -Sarakka har ock smärta af barns-börden, lika som qvinnan, hvilken är -fruktsam och hafvande. Denna är flitigt tilbeden af hafvande qvinnor. --- De dricka hennas skål i bränvin och äta _Sarakka_ gröt, för en god -barna-födelse. Sidenius. - -SÄMSÄ, Faunus, en skogs-planterare; sådde alla backar, sandmoer -och kärr med träd-frön, som _wennon härkä_ upplögde. Han var -_Pellerwoises_ Son, och tänkte redan i sin tid på Skogs och villa -träns plantering. - - Sämpsä poika Pellerwoinen (Puihin Isäntä) - Otti wiisiä jywiä, - Seihtemiä siemeniä. - Lähti maita kylwämään, - Saloja tihittämään. - Suot kylwi, kanerwat kaswoi; - Norot kylwi, nousi koiwut; - Mäet kylwi, nousi männyt; - Kylwi kummut kuusikoixi, - Karangot kataikoxi -- -- -- - -Se _Wennon-härkä_. - -SIGMUND. En Finsk Kung. _Heidrekur_, hans Bror, nämnes i _Adalriks_ -och _Göthildas äfventyr_ 8 Bok, I, D. p. 430. - -SIGTUNA. En by, i Kemi Socken i Österbotn, kallad efter _Sigtuna_ -Stadsboer ifrån Sverige; är i förstone bebodd af Svenskar för -fiskeriets skull, hvilket, såsom Regale, var åt dem bort-arenderadt; -som af gamla innemot 200 års original-documenter kan bevisas. - -SINERVOl En Roslands-vålne, som födde Rot-maskar, utan tvifvel en blå -fjäril. Den lästes, at bortfly ifrån Rosland, på följande vis: - - Sinerwo sinun isänsi, - Sinerwo sinun emänsi, - Kulaten tulit kulosa, - Heläellen heinikossa - Minun hengi heinihini. - Minun ruoka ruoho-oni, - Kulisten kulossa menet, - Heläellen heinikossa, - Minun ruoka ruohoistani, - Syömästä tätä hywää. - Kaunista kalwamasta. - -Finnarne hade altså begrepp om insecternes förvandling ifrån ägg, -larv och puppa til insect eller flygande fjäril, långt för Linnæi tid. - -SINISIRKKU, Et heders och smickrans namn åt Skogens Moder (_Mehtän -Emuu_), som troddes upamma Björnen in i den tjocka skogen; hyssa, -gunga, styra och sköta honom: - - Tuuwwitteli, lijkutteli, - Wijnnä willa kuontalona, - Kuuana pellawas kupona, - Kirjawassa kammarissa. - Kehän kultasen sisällä. - Sisällä Salon sinisen. - - Vaggade och hyssade på armarne, (Björnen) - Som det varit fem ullslagor, - Som 6 lin-kärfvor, - I den brokiga, tapezerade, utfirade kammaren. - I den dyrbara uptimbringen, - I den blåskiftande tjockaste skogen. - -Hon skall nu agta sin unge och fosterson Björn; därför heter det: - - Sini-sirkku pohjan neiti - Kielläs pojjes poikojansi, - Ettei turhaan tulisik, - Häpesehen horjatasik -- -- - - Du blåskiftiga sköna Nordens nymph - Neka bort (förbjud) din fosterson, - At han ej må komma i fåfängan (förgäfves), - Råka (snafva) på Skam -- -- - -_Sini-sirkku_ beskrifves efter dess ajustice, då hon blidkas således: - - Hiuxet kullan suurtuassa eller suortuessa, - Pää kullan wipeleessa, - Käet kullan kääreessä. - - Dess hår i gyldene låckar, - Hufvudet med gyldene flijkar och bjefs, - Händerne invecklade i gyldene svep (dukar). - -Madame Sini-Sirkku skulle ock hålla styr på Björn så, at han ej rörde -vid Boskapen: ty det heter åter: - - Sini-sirkku Pohjan neiti - Peitä kulta peite-ellä, - Kata kulta katte-ella, - Wijys sikana siwutek, - Wyörytä weden kalana. - Ohitte minun omani - - Sini-sirkku Nordens mö - Betäck med et gyldene täcke, - Skyl öfver med gyldene skygd, - För fram honom förbi som et svin, - Vältra honom likt en hafsfisk fram om, - Förbi min egendom, egna hjord. - -SIELUJEN-PÄIWÄ, dagen efter _Kekri_ eller Allhelgona, då Badstugu -värmes, qvastar, bad-vatn tilredes för _pyhät-miehet_, de heliga män, -som tros komma, at bada. Den dagen drickes tappert; gås ut på visite -i gårdarne, och hotas med ugnars och spislars nedstörtande, om ej -bränvin gifves. - -SKIALWA. En Finsk Kunga-dotter, som mördade Konung _Agne_ på -_Fitets-näs_, sedan kalladt _Agnefit_; där nu _Stockholm_ är anlagd, -_Agne Skjafr Bonde_ var _Dags_ son och efterträdare. Han for mycket -i härnad och hade stor framgång i _Finland_. Omsider blef han af sin -sednare gemål _Skjalfva_, Finska Försten _Frostes_ dotter, uphängd -med en guld kjäd i et trä på den holmen i Mälaren, där Stockholm nu -är. Ifrån den tiden kallades orten _Agnesfit_, som betyder _Agnes -näs_. af Botin Sv. R. Hist. Messenii pentatopolis Sv. - -SODAN AJAT _Pohjanmaalla_. Stora fejde-tider i _Österbotn_. Nog -många. A:o 1496 brände Ryssen _Pohjan perä_ under _Sten Stures_ -regering. 1517 brände han andra gången samma tract. 1597 var klubbe -strid med _Clas Flemming_. 1585 upbrände Ryssen Limingå kyrka och -by, på 3:dje dag Jul; äfven på samma år i Augusti månad Ijo kyrka -och tog Kyrkoherden Hr. _Jacob_ med dess folk och slägt til fånga. -1591 brände han andra gången Limingå kyrkan. 1714 stod Kytö slaget, -hvilken tid intil 1721 kallas _ison sodan eli wenäjän wallan aika_ --- -- &c. - -SOTAKEDOT, Valplatser, eller fältslags-ställen; flere sådane äro i -Finland, i Pälkänä, i Willmanstrand, i Storkyrö -- -- &c. _Nykyri_, -en bonde, hvarefter en gård uti _Muhos_ ännu kallas, skall med sine -anhörige och grannar ena reso så bemött de ströfvande Ryske partier, -under stora fejden, at bloden flutit på isen och kyrkan blifvit -frälst ifrån fiendens brand, hvilket skal vara händt, då Limingå -kyrka af Ryssarne upbrändes år 1591. - -Troll hänvisa qvesan, tandvärk och _luu-walo_ til _Suurille -sotikedoille, siell on luutoinda lihoa, purraxesi, kalwoaxes._ -- - -SOINI eller SOLE. En af Kalewas söner: får det tilnamnet _Kalkki_ -(en skalk). Han var en ullspegel i alt sit lefverne; redan efter -födslen, då han var endast 5 nätter gammal sparkade han sönder sit -lindeband, hvaraf man förstod, at han skulle blifva en god busse; han -utbjöds ock såldes därföre til _Carelen_ åt en smed, _Köyrötyinen_ -vid namn, hvarest han gjorde flera skalck-streck: han antogs först -til barn-amma, men gräfde ögonen ur barnet, matade det och åt äfven -sjelf; dödade det och brände up vaggan, hvarom en gammal Runa säger: - - Se kalki Kalewan poika. - Kuin ensin emästä syndyi, - Wijdellä wesi kiwellä. - Heti kohta kolmiöissä, - Katkasi kapalowyönsä; - Nähtijn hywä tulewan, - Kenitihin kelpuawan - myyntihin wierahalle. - Karjalahan kaupittihin. - Sepoille köyrötyiselle, - Pandihiinpa lasta katzomahan; - Katzoi lasta, kaiwoi silmät. - Syötti lasta, söi itekki: - Lapsen taudilla tapatti - Kätkyen tulella poltti. - -Sedan satte hans husbonde honom at gärda; då han uprykte furur til -gärdsel och ökn-granar til störar, samt vidjade med ormar: han sattes -til at valla boskap: hans matmoder bakade honom et bröd, hvari hon -lade en sten, däri han skar sin knif fördärfvad, då han var med -boskapen i vall; hvaraf han så uphittades, at han kallade Björnar och -vargar ihop, at rifva och upäta hela boskapshjorden: af koers ben och -oxars horn gjorde han sig lurar, i hvilka han blåste och dref den nya -hjorden, nämligen Björnar och Vargar, til gårds, hvilka han sjelf -klafvade, och ändteligen uphittade björnen, at rifva sin matmoders -lår. Så hämnades _Soini_ det gäck, som matmodren spelt med honom: -Runan säger: - - Pani karhut kahleisiin. - Sudet rautoihin rakensi; - Neuwwolewi karhujaan, - Susillehen suin puheli: - Repäse Emännän reisi: - Tarttui karhu kandapäähän. - Repäisi Emännän reiden. - Sillä kosti piijan palkan. - Naisen naurun paransi. - Pahan waimon palkan maxo -- - -Se _Kalewa, Hijsi -- Jätit_. - -SUKKA-mieli, Asmodæus. En som stiftade oenighet imellan ägta folk, så -at mannen bar svarta strumpor; anroptes, at ändra de afvoge sinnen -til kärlek och bättre inclination: - - Sukka mieli mielen käändäjä. - Mesilläs tuon mieli haudo, - Haudo mieli mielettömän, - Armahi armottoman. - - Du svartstrunp-ande, som ändrar sinnen, - Uphöra med din honings-söta trut den dårens sinne, - Upmök den vetvilligas hjerta, - Min kärestas, som är ogin, hård och obarmhertig. - -SUMBLE eller SUMBLI. En Finsk _Kung_ efter hvilken Finland förmenes -vara nämnd _Suomen maa_ -- - -SUMUS. En stor Sjö i Ryssland; dit förvises värkarne i sår. - - Tuonnema sinun manoan, - Sumuxen wesijn päälle; - Pohjan pitkään perään, - Jost et pääse päiwinään -- -- - -SYNNYTÄR. En Orm-föderska. - - Sen minä miehexi sanosin, - Urhohoxi arwelisin, - Joka kyytä kynsin lypsäis, - Käärmettä käsin pitelisi, - Syleilisi synnytärtä -- -- - Winga wangahan makaisi, - Kiwellä ala perällä. - Tihiäsä Tuomikosa, - Paxysa paju metäsä -- -- -- - -SYNNYT, Archæologier öfver elden, ormen, sten, alla trän; läses -öfver skador och sår af vidskeplige -- Sådane aro _Tulen-synty_ -- -Se Aloen- järvi -- _Kiven-synty_ -- Se Kimmo -- _Madon sanat_ el. -_Kärmeen-synty_ -- Se Juutas -- &c. - -SYÖJÄTÄR, n. pr. foem. _naaras piru -- puoli pirua_. Et halft troll. -En af Anthropophagerne, grym och stor kött-äterska. Se _Miehen syöpä_. - -Ödlan kallas dess bröst-brisk -- _Syöjättären rinta solki_ -- -- &c. -Af Syöjätärs spott växte tomt-ormen -- _Syöjätär merellen sylki_ --- -- -- anses äfven för en Stenarnes patronessa -- _Kiwi kimmon -kammon poika, Syöjättären syämmen syrjä_ -- -- -- - - -TAPIO. En Skogs-Gud, under hvilkens styrsel alla skogs-djur stå; han -har magt, at gifva dem i Jägarens händer, och släppa dem därut. Var -Gud öfver Jagt-redskap. Agricola. - -TAPIO och TAPION WAIMO. En Skogs-Gudinna, den Jägare anropade om -villebråd. Hennes heders-titel är mäst, _Tuo Tarkka Tapion-waimo_. - -Tapiotar -- _Waimo tarkka, suuri sulkain Emuu_, du noga agtgifvande -Skogs- värdinna, du stora Fjäder-Fänas moder. Item: _Metzän Eukko, -Kaunis karwa_ -- -- -- dref haror, foglar och smärredjur i giller, -flakor och snaror. - - Mielus Mehtolän Emäntä, - Tapiolan Tarkka neito, - Wedä riistaista rekiä, - Tawaroista taluttele. - Kohden kulda langojani. - - Du goda, gunstiga, Skogs-värdinna, - Löfskogens agtsamma Mö, - Drag en rik el. fyld släda af peltteri, - Led an dina skatter, - Åt mina vippsnaror af messing, som blänka som guld. - -TAPIO, ofta sjelfva _Skogen_; Björn däri är i Norden Herre och Kung -öfver djuren. Titleras i Runor: _Kuldanen Kuningas Tapion kainalossa_ -d.ä. En Konung och Herre för alla andra skogsdjur här i Norden, -residerar i den dystra skogen. Björn får ock det namnet _Ohtoinen_ -- -v. _Ohto & Ukkonen_. - -_Tapio_, sjelfva Skogs-Rån, blir ock för dess ålder och vördsamma -skägg hedrad med det namnet Ukko, då Björn och harar (_mettän -kapeet_) af honom anhålles. Om harar heter: - - Anna Ukko uuhiasi, - Anna oinahat omansi - Ukko kullainen kuningas, - Tuuwwos ilman tuusimata, - Waromata waaputtele -- -- -- - -_Tapio_ skulle ock beskydda boskapen för Björnen och andra skogens -villdjur: - - Mehän (metzän) kullainen kuningas - Mehän Sippa haliparta - Pane panta pihlajainen, - Ympäri nenän nykerön (nykerän) - Kuin ei pihlaja pitäne, - Nijn sä rautanen rakenna -- -- -- - -Åt _Tapio_ låfvades en tupp til offer -- _Kukko sinulle, kukko -kaikelle kylälle_, och i slutet af troll-Runor står ofta _Kukko! -Kukku!_ liksom _Socrates_ på sin dödsstund bad offra en tupp åt -Hälsos-Guden _Æsculapius_. - -TAPIOLA, Löfskog; Tapios trygga hemvist in i tjockaste skogen. -- Se -_Mehtola_. - - Tapiola Tarkka waimo. - Metän Ehtosa emäntä -- -- - Jos lähen mina metällen, - Heti mehtä mieltyköön - Mielly mejjän miehihimma. - Kostus mejjän koirihimma. - -TARANIS, de Scythers Högsta Gud -- tör hända _Taurione_, Diana, culta -a _Tauris_ Scythiæ populis, Suidas. - -TARAN UKKO, gift med Taranis -- En Lappsk och Finsk Öfver-Gud. Finnes -i inscriptionerna, hvilka än finnas i Dalmatien samt vid Heilbron i -Schwaben. - -TIAKKA, in plurali _Tiakat_, fordom _Diar_ eller Präster; förklarade -Gudarnas vilja; förestodo afguda-tjensten och voro tillika folksens -domare; nu kallas klockare och ringare kyrkjo-betjening, så i -Ryssland som Norra delen af Österbotn, _Tiakar_. - -TIETÄJÄT. Se _Indomiehet, Noider, Myrrysmiehet_. - -TIERMES. En Lappsk öfver-gud, som rådde öfver åskan, thordön, -regnboge, samt menniskjors hälsa, lif och död -- Grækemes _Hermes_, -Mercurius, _Dis Hermes_, Deus Hermes, famosissimus hic fere per orbem -Deus, cui varias tribuebant ethnici functiones -- är i lika rang med -_Biegsolmai_ (och _Thorden_, Lapsker Luft-gud); råder öfver väder -och vind, öfver hafvet och vatnet. Har fått offer, på det han skulle -nedlägga hafvens storm. Sidenius. Kan jämföras med Æolus, Neptunus -och Finnarnes _Ilmarinen_. - -TIJTTY, En ödlans stamfader -- _Iki Tijtty äjjyn poika_. - -TONTTU, En hus-gud, _Lar_, gick och rustade i en gård om nätterna; -var af många slag; _Jywä Tonttu_ bar hem skylar och ökte -sädes-bingen. _Raha-Tonttu_, samma som _Kratti_ -- _Paska-Tonttu_ -drog gödsel til gårds -- Han skulle hvar morgon få et gröt-fat -med smör-öga och flere rätter; hölts i mycken heder; Ficks på -et besynnerligt sätt til gårds; Den som ville hafva honom borde -Påsknatten taga et par märr-ranckor om halsen och gå omkring kyrkan -9 gångor -- då tomten mötte honom, och frågade, hvad vil du ha? Om -han då i sin häpenhet sade, _paskaa_, gödning; så fick han ock til -öfverflöd, så at alt öfverflödade af den varan. -- Sade han ock -pengar, spanmål: så hämtade _Tontten_ alt; därföre ock ordstäfvet är, -där alt är i öfverflöd, _Tonttu sillä on, Tonttu kantaa -- Tomten -måtte bära åt honom_. Tonttu, Hushållnings-guden, Græcis; _Thod, -Thond_, Mercurius -- Suidas. - -TOUKO-LEIPÄ, Et stort bröd, som bakas i Julii månad. _Ukko_, åskan -eller Thor, til heders; men brytes ej, utan förvaras i sädes-bingen -tils vårsåningen följande år, och då med vissa cæremonier utdeles -gårdsfolket at äta af. - -TORDEN (Thordön), Lapparne fruktade den, som en Gud, som oftast -blifver vred och slår stora stycken af bergen, nedfäller trän och -slår fä och menniskjor ihjäl: ty åskan buldrar ofta i Lappmarken för -de höga fjällen skull. När han i sin vrede låtit höra sig i luften, -hafva de låfvat honom offer, hvilket de också hållit -- Sidenius. - -Samma som Finnarnes _Ukko och Ilmarinen_, Se _Tiermes_. - -TORNIO, Staden i Wäster-Norrland, kommer före i Runor, såsom en ort -hvadan skinn-varor fås. -- Af Räf-fångare heter det om Räfven: - - Torin on tuotu Torniosta, - Tappelun Tapiolasta, - Toaatani on soasta soaanut, - Isän polwen korkeunna, - Äitin wärttinän pitussa. - -Det är: med trätor hämtad från Torneå, med strid ifrån Tapiola -- Min -farfar har fått den från kriget, då han var sin fader knäs hög, så -lång som modrens slända --- It. samma med _Ymes_ land (nu Umeå), där -Rimthussarne berättes hafva blifvit dränkte i Yme Jättens blod. Se -_Jumo_. - -TUISKO. En Finsk Kung, item de Teutoners, eller gamla Tyskars. Deras -bygd -- _Tuiskuland. Tuisku_, Fennica wox -- Sv. Urväder. _Tulee kuin -Tuisku -- on se Tuiskun nähnyt_ -- - -TULEN SYNTY, ord, som läses i troll-Runor öfver brännsår och -eldskador, om eldens uphof. Archæologia ignis -- Se _Aloen järvi_. - -TULI POIKA POHJOLAINEN, En kall buse ifrån Norden, som skall släcka -elden och förtaga dess sveda, anropas på detta sättet: - - Tuli poika Pohjolainen! - Tule tummenna tuloja - Waltiaista warwentelek; - Nouses maasta mamman-Eukko, - Kana rautanen kawaak, - Syömään tulen kipuja, - Tulen lientä lakkimahan, - Hyinen tyttö, jäinen poika, - Tuli hyiseen sotaan, - Kiwiseen kellariin, - Täynnä hyytä, - Täynnä jäätä -- -- - - Du eldens Son, Norrbagge! - Kom lät elden tafsna, - Minska eldens hetta (låga), - Stig upp ifrån jorden du gamla mormor, - Stig hastigt up du järn-höna, - At upäta eldens svedor, - At läpja lågans velling. - Den rimmige flickan, isige gossen, - Kom i den rimfulle kåtan, - I den sten-kellaren, - Full med rim, full med is -- -- - -Se det följande _Turja_. - -TULKKILA. Et bonde-hemman i Kemi, där den Påfviske tolcken bodde. -Guds-tjensten skedde här i landet i fordna tider på Latin af de -Påfviske Präster, som icke förstodo landets språk; därföre de -nödgades bruka med sig å Predikstolarne tålckar, som hafva uttolkat, -hvad predikanten på latin först predikade, på Finska för menigheten; -häraf kallas ännu i dag et bonde-hemman _i Kiemi, Tulckila_, hvarå -den Påfviske Translatoren eller _tålcken_ bodt hafver -- Probsten -Erik Frosterus i sina observ. ostrob. 1705 i Mscr. skrifver härom -således: - -"Til et prof af denna _Påfviske Tålcken_, berättade för mig fordom -Probsten och Kyrkoherden i Kemi Sal. Hr. _Johan Tuderus_, som -förvisso haft denna tradition utaf sina förfäder; nämligen, när -den Påfviske Predikanten å en Juhldag hafver läsit _Esaiæ II Cap. -v. 1._ och i anledning deraf betygat, at Christus skulle födas af -Jesse root, har Translator på Finska tålckat, och sig intet bättre -förstått, än meningen skulle vara af gjässen eller en gåås, hvaröfver -menigheten begynt lee, har den Påfviske Predikanten varnat honom til -at rätta sig; men han sagt på Finska: 'Jos ei hän ole hanhen jalast, -nijn olkohon warpahast, h.e. är han ej född af foten, så må han vara -född af gås-tån'." Samma fins i Biskopens _Pauli Justens_ relation -utförligare. - -TUONI. Se efter _Tursas_. - -TURILAS, En stark Jette, som gungade klippor, hällar och berg, lika -som bollar: _Musta mies wäki Turilas, Sepä Kijkutti kiweä, waaputti -wahan neneä_. Honom liknade Stark Otter i Svenska sagor, hvars namn -ännu lefver i fruktan efter hans död, och aldrig lärer dö. _Swerkker_ -plägade slå handen i berget så hårdt, at hvar led syntes i fasta -stenen. _Elgthor_ vadade i hårda bergs-klippan. Sådane Jettar kalla -Finnarne _Wäki-Turilas_. - -TURJAN-MAA -- Æthiopien, de Blåmänners, de brända Æthiopiers hemvist. -Hiskeligen långt aflägsne varma länder, hvarom Finnarne selfve säga: -_se on kaukana. Ho! Herra Jumala sitä matkaa!_ Det är: Bevars! dit -är en grufvelig lång väg! item, et _föraktligt_ namn på aflägsna -orter; fast ock under et sådant namn utmärkes orter, där svartkonster -brukades. - -TURJAN-MERI, Nord-Sjön, Ishafvet. - -TURJAN TUNTURIT, Norrska fjällen -- item Alperne. _Turjan kallio_, -Norriges klippor, dit _Rutto_ förvises -- Se _Hijjen hevonen_. - -_Ukko Turjasta_, en kall buse, som förtar eldens värkan -- Se Tuli -poika -- _Ukko Turjasta tulo_ -- -- -- Se följande under T. pimentola. - -TURKKA. Et fördom rikt laxfiske med Pata i Uhleä Elf, 3/4 mil ifrån -Uhleå Stad; var det förnämsta Krono-fiske i fordna tider; men nu -försämradt, för åmynningens upgrundande. - -TURRI-TURRAS el. TURRISAS. Finska Krigs-Guden, som gaf seger. Mars, -lika med Svenskarnas _Thyr_, mäst afhållen af de gamla Kämpar. - -I _Euräpää i Carelen_ är _Tyriän-wuori_, där dennes boning varit, och -kallas än _Tyrjän-Äjjä_. Inbyggarena tro, at han än spökar förr krig, -och slår på trumma i skyn, hvaraf de spå krig instunda. - -Biskop Agricola räknar _Turrisas_ ibland Tavastarnes afgudar, och -säger i fina bekanta rim: _Turilas annoi woiton sodast_, gaf seger -i krig. Synes öfverensstämma med _Thouras_, de Assyriers Kung, näst -_Ninus_, som sedan blef kallad Mars, eller _Thourias_, bellicosus -Mars. Andre finna likhet i _Thor_, de Göthers Öfver-Gud eller -Krigs-Guden. _Thyrarting_ kallas Fältslag i gamla Svenska historien. - -TURSAS. Se _Meri Tursas_. - -TUONI. Wallhall, döden -- v. _Manala_ och _Marta_, brukas i Finska -Psalmboken och Bibeln ofta för döden, grafven, förruttnelsen, -helfvetet och förgängelsen -- Se _Radier_. - - -TUONELA. Dödsens tilstånd och underjordiska Rike, full med -förruttnelse -- it. Audins-åkrar eller de dödas hemvist. _Tuonella -käydä Tuonelassa waeltaa_ -- falla i dvala, bortdåna, komma in -ecstasi; a Graec. _Thanein_ -- Sv. dåna, animo delinqui, _ethanon, -thanes_, Macedones, Scytharum vicini mortem apellabant _danon_, Teste -_Plutarcho_ inde Fennorum _Tuoni_, död. - -I Tuonela trodde de gamla finnas alt hvad som härpå jorden förnögde --- där var ägta nöjen -- silk, fläsk, korn, m.m. hvarföre de ock med -sina döda satte i högen i hedentimma, knifvar, spjut, pilar, mat, -kläder, ringar, husgeråd, pengar, gull, silfver, och trodde, at de -gingo updaga och räknade sina skatter än efter döden. Se _Jabmiaimo_. -Sådane qvarlefvor har funnits i ättehögarne äfven i _Laihela_ Socken -i Österbotn. - -Emedan nu i _Tuonela_ fans korn, gäddor och flere ätlige varor, kan -man föreställa sig lätt, et Turkiskt paradis, där nectar drickes utur -gyldene skålar, och de gamla Göthers _Glyssiswallar_, eller de sällas -hemvisten efter döden, hvarest dygdens vänner fägnades. De gamlas -föreställningar, i verldenes barndom, voro mycket sinlige; dock -slutes billigt häraf, at de trodde själens odödlighet och et annat -bättre lif efter detta. - -TUONEN NEITO, En af Parcerne, dödsens brudfrämma. Bor på _Kipumäki_ -eller _Kipuwuori_. Har en _Pandoræ_ ask i handen, full med plågor, -med et måladt låck. - - Kippu Tytti Tuonen neito, - Kipuja kokoiloopi, - Kipu wuoren kukkuralla, - Kirjo kansi kainalossa, - Kirjo wakkanen käessä, - Itkiä tihotteloopi -- -- - -TUONENOHRA el. OTRA, brädd af korn i Wallhall; förekommer i Runor, -äfven som _Tuonenhauki_, en Gädda, för älskare af hvardera i andra -lifvet; likasom _Odens galt_ i Svenska sagor; ty fläsket var en -lif-rätt för Götherne här i lifvet. - -_Wäinämöinen_ lade _Tuonen otra_ til sträng pinnar i sin harpa. -_Pani naulat kandeleseen, orahasta Tuonen Otran, Tuonen hauwin -hampahista_ -- -- --. - -TUULETAR, Väder-gudens Æoli väna Fru, vaggade och omrunkade de -upväxande Furu- trän, som Skogs-möjan _Kati_ planterade -- Se _Kati, -Lemmätär, Kangatar_. - -TYRJÄN KOSKI, En strid forss i Norrige, eller Mälströmmen -- _Tuosta -tywy Tyrjän koski_. Run. It. _Tyysty ennen Tyrjän koski, wesi -Jordanan wäsähti_ el. _joki Jortanan kunehuk_ -- i.e. _kuiwu_, lugna --- stadna i loppet. - -TYRJÄN-WUORI, Se _Turri_. - -TYYTIKKI (_Orawan Emuus -- pieni waimo_) Tapion neiti. - - Metsän piika pikkuruinen, - Aukase rahanen aitta. - Mun metälle mäntyäni, - Luinen lukkosi murennat. - Mieluussa mehtolassa - Et Emäntä lienekkaän. - Jos et anna ajallani. - Ijälläni ilmuutak -- -- -- - -Ickornarnes Patronessa. - - -UHRI PAIKAT. Offerställen; sådane hade Finnarne så väl som Lapparne, -så i hedendomen, som än nästan til våra tider, flere, såsom helgade -lunder, stora trän, furun och tallar, stenar, hällar, berg, källor, -kyrkor och kyrko-gårdar, dit mjölk, pengar, ja, ända til knappnålar -offrades, at återfå sin syn, hälsa -- och den som tog af källan -eller Offerstället, sådane dit lagde persedlar, troddes krossas, få -ögonsjuka, blifva blind. I Hattula Socken i Tavastland är en sådan -sten, där regn-vatten stannar i en ihålighet, där flera surögde -tvätta sig och offra dit nålar; det finnes ock källor och träsk, som -man besöker för at löga sig. v. _Eräpyhä & Pyhä maa, Janakkala_ källa -&c. - -Probsten Er. Frosterus i Anmarkn. öfver Ulo Socken i Mscr. berättar -om _Offerställen_ följande: "Beträffande gl. offerställen, så kunna -icke monge af them mera namngifvas, förutan hvad som skedt på -_Kehkoses_ hemman 1/4 mihl ned ifrån Mohos kyrka på norra sidan af -Elfven, hvars första åboer kommit ifrån Kandalaxi Sochen i Ryssland, -på hvilket hemman en korsboda mitt på gården varit, i hvilken boda -blifvit offrat genom särskilte fönster för gåss- och flickebarn, -sölfver, tenn, penningar &c. tå the skulle föras ther förbi til -kyrkan at döpas, efter alle barn i annor händelse hafva fått något -lyte, så at the antingen blifvit döfve, blinde eller dumbe" o.s.v. - -En Soldat stjelpte bodan i elfven. Gården som förr varit förmögen -blef utfattig. - -_Trattila_ et lax-patu ställe uti Pyhä fors och Muhos Capell-gäld; -har äfven varit offer-ställe, där en vid namn Philippus offrat kokad -lax i en _tratt_, at ärnå godt lax-fånge, då hans granne åt up det -och sade, _Ruto rualle, Jumala rohkiast andamaan_, h.e. fort til mats -och fort at ernå lycka af Gudi. - -_Ulo Salå_ kyrka är et offer-ställe, i synnerhet på 2:dra dag Jul. - -Landshöfdingen Friherre _Conrad Gyllenstjerna_ har, efter gjordt -löfte, vid et särdeles tilfälle skänkt til detta Capellen -Silfver-kalk, med drifvit arbete, samt en rar liten Communion-kanna, -med et långt glas-rör samt foten och locket af Sölfver förgylde, med -dess namn och vapn. - -Er. Frosteri Mscr. t. c. p. 5. 11 & 10. - -UKKO. Den äldsta Finnarnes Gudamagt, näst _Jumala_. Dyrkades vid -vår-utsädets görande (Agricola) i parallel med _Wäinämöinen och -Ilmarinen_. Äldre än _Fornioter_ Finnarnes Stamfader, och efter döden -tilbeden som Gud -- Se _Åbo Tidning_. N:o 20, för år 1772. - -Honom tilägnas flere egenskaper och värs. Han anropades til alla -företaganden, och fruktades för dess ålder och magt. - -Den samme, som _Thor_, ty Finnarne kalla än Thordön eller åskan, -_Ukko, ukkosen ilma, ukon ilmajylinä; ukko jylisee_. Än talas ock -om åsk-viggen, som man tror sig hitta där askan nedslagit; en -svart hård sten-kil. Sammalunda hade _Thor_ en vigg, til tecken at -han var utdelare af mandom och styrka. _Thors_ skål signades med -hammar-märket och blef drucken til styrka och mandom -- Sammaledes -dracks _Ukkos_ skål -- Se dess gemål _Rauni_. - -Ukko hos Finnarne var altså den samme som _Thor_ hos Svenskarne, -_Taranis_ hos Celterne, och _Atia_ eller _Ajja_ hos Lapparne -- Se -_Taranis_ och _Taran-ukko_. Ukko skulle besatta sig med alt; han -skulle beskydda alt, äfven boskapen i skogen: hvarföre man, då den -utsläptes, önskade: - - Piäk pilwessä käräjät - Säkehisä selwät neuwot, - Ettei noita kyllin soisi, - Kaihi wiljaltan witoisi; - Wähän minulla olisik, - Ahollen ajettawia, - Päällen pälwen pantawia - Pantu Akka paimenexi - Luoja karjan kahtojaxi, - Iskekk Ukko uta puuta, - Komauta kongelota, - Miekalla tuli terällä, - Kurikalla kultaisella - -Item, vid Björn-jagten sjöngs: _Ukkoseni lintuseni, käyppä kaiten -karjan maita_ -- -- -- Ukko kallas ock _Pitkäinen_, eller den -längste och Högste, äfven _Isäinen och vanha mies_, at beteckna -dess Faderliga omsorg och allmagt. Ehuru _Ukko var Åske-Guden_; -så ägde han dock ej ensam den magten at dundra; ty _Wäinämöinen -och Ilmarinen_ kunde ock låta blixt och dunder fara fram. Ukko gaf -styrka åt svaga, mot Bergs-troll, (dem han med sin åskevigg krossade) -tillika med sin maka _Maan Emoinen_ och tilbådos bägge på en gång -således: - - Ukon woima taiwahasta, - Maasta Maan Emoisen woima - Wäixeni woimaxeni, - Pirua pusertamaan, - Ramulaista kaatamaan -- -- -- - Annas wielä Ukko uuluansi - Wäkeänsi mies wäkewä, - Wäixeni woimaxeni. - Ettän taitaisin tapella. - Että mä häjyn häwitän, - Tuiki tuimenettomaan, - Perkele peri katoon -- -- -- - -Ukkos magt sträkte sig altså icke allenast til luften, utan ock til -Skogs-lundarne; hvarföre han af Harfångare anropas: - - Kostu korpi, mielly mehtä, - Taiwu ainonen Tapio, - Metän Ukko halliparta, - Ota kullat kullistasi. - Hopiaiset housustasi, - Anna Ukko kindaisi, - Anna Ukko kirwestäsi, - Jolla puuta hakkailen - -Ukko tycks hafva likhet med _'Ogenos_, Ogenus, antiquus Deus, -Ukko, _'oxos_ et Nom. propr. i Grækiskan. Emedan _Ukon malja_ -skulle drickas, eller _Thors skål_ såsom Bisk. Agricola säger, vid -vår-utsädet; så kan Ukko fattas i bredd med _Frejjer_, en Svensk -afgud, hvars minne äfven dracks i samma afsigt, näml. at befordra god -årsväxt och befrämja ymnoghet och välsignelse på alt -- Och emedan -_Ukko_ nu i Finskan betyder appellative, en gammal gubbe eller man; -så får man räkna, ifrån Ukkos tider de lycklige _Arilds tider_, som -voro under _Frejjer_, som var i sin regering en lycklig Konung, och -blef därföre äfven efter sin död dyrkad; til at välsigna årsväxten --- I hans tid svettades honing utur ekarne, floderne runno med mjölk -och guld maldes på qvarnarne. Så sjunga skalderne, och de enfaldigare -tro det; men det är ej annat än Biskötseln. (Se _Mehiläinen_). -Boskapsskötseln och åkerbruket var i högsta flor; de skötte sina -bien, vårdade sina hjordar, brukade sina åkrar, hvaraf de _njöto rika -kärfvor_. Det var det _guld_, som de slogo på sina qvarnar. Ej under -om _Finnarne_ drucko Ukkos minne om våren, förväntande af _Ukko_ en -god kornskörd, at få godt öl til _Wuoden Alkajaiset_ och _Joulu_. - -Ukko skulle bevara i krig, hvarföre han åkallades således: - - Ukko kultainen Kuningas - Waari wanha Taiwahinen, - Tee minulle kiwinen miekka, - Eli rautainen rakenna, - Eteheni seisomahan, - Miehen päätä päästämähän. - -_Ukko_ skulle drifva Hararne i gildren: - - Ukko kultainen Kuningas, - Tuuwwos ilman tuusimatta, - Waromutta waaputtele. - Kynsin kytiyxelle (kynnyxelle), - Käpälön kahan eteen -- -- - -UKKONEN -sen i diminut. Väder- och Åske-Gud -- anroptes äfven vid -harfångst således: - - Ukkoseni ainoseni! - Nostas pilwi luotehesta, - Toinen lännestä lähetä. - Kolmas ijästä iske, - Lomatusten loukautak, - Sa-a hyytä, sa-a jäätä, - Näille puillen puhtaille, - Warwuille walanteille. - -Det är: väck up dina väder-ilar ifrån alla streck, låt snöga rim och -is på mina giller-stickor -- -- -- - -I sällskap med _Mehtola mor_ dref han på hararne -- Se _Mehtola_, - -Til honom sjelf heter det: - - Metän kultanen kuningas - Anna Ukko lampaasi (uuhiasi), - Lupi Luppa karwasesi; - Juoxe wimpura wipuhun, - Pyyrö silmä pyyxeen -- -- -- - -ULAPPALA, _Koiran Emuu_, Canum nutrix. En hund-patronessa i gamla -Runor; kallas, i anseende til det at hundarna födas blinda, _Pohjolan -sokea umpi, Ulappalan umpi silmä_; skulle hämta mjölk åt hästgällare. - - Lypsä tänne maitoansi, - Tipauta nisuxiansi, - Rauwan rahnoin pahoin, - Tulen tuiki polttamihin -- -- - -UROS -- Se _Weden kuningas_. - -UXAKKA, Maderakkas andra dotter, af Lappar tilbeden. Hon skulle -förändra dotter til son i moderlifvet. Lapparne hafva offrat til -henne, ty Lapparne synes vara bättre betjente med piltebarn än -pigbarn, som icke kunna hållas til fiskeri eller skytteri. För sine -piltebarn offra de, at få behålla dem til _Leib-olmai_ tjenst, som är -skytteri, efter som _uxakka_ är altid i oenighet med _Leib-olmai_ och -emot honom. Sidenius. - - -WAARAT, Berg, månge sådane äro i landet, dem Jättiläiset tros hafva -upstaplat -- Se _Linnat, Jätit_. - -_Metelin-waara_, et högt berg emellan Limingå och Uhleå Soknar, på -hvilket man kan se 7 kyrkor på en gång. Er. Frosten Mscr. l.c. - -WAAWATAR, samma som _Wauwutar_, en som har en at skrika; en -plågo-qvinna, i hvilkens ullvant svedorne ifrån sår skjutsades -af troll. _Tuonne kiirehin kipuja, Waawuttaren wanttuiseen (i.e. -Wawutar, joka otta kipuja luoxeen -- kiputyttären sisar -- åt kipu -Tyttö)_. Se _Kiwutar, Kipumäki_ -- -- -- - -WAIWIOTAR, En gammal troll-kåna, som troddes vara Vargens -foster-moder -- _Woahetar_, ex pronunciatione Savon. idem. - -WANGAMOINEN, En stark kål-brännare och svidje-karl, född af _Wanga_ -med fadren _Winga_. Herre öfver ormar och ödlor. - - Lieneekö minussa miestä, - Ukon pojassa urosta, - Wangamoisessa waroa? - Tämän pulman purkajata, - Tämän jaxon jaxajata? -- -- - -WARA MIES. Vargernings eller Reserve-karl, deriveras af _Waregis_ -Väringar, Nordiske kämpar, som tjente andra Konungar; de gingo ut -ifrån Norden i krigstjenst hos andra -- Hinc Fennorum _Wara-mies_, -fast än et i sednare tider antagit ord af waregis, väringar, som voro -hädan ifrån Norden och tjente som lifvagt Kejsaren i Constantinopel. - -WAUWUTAR. En plågo-möja -- Se _Kiwutar_ och _Waiwiotar_. - -WÄINEN -- idem ac _Wäinämöinen_ -- Se _Kiwutar_. - -WÄINÄMÖINEN eller _Wainemoinen_; en af de förnämsta Finska -Gudamagter; beskrifves näst _Ilmarinen_, såsom rådande i luften, -vatnet och elden: _Wälähytti Wäinämöinen pimiäsä pohjolasa_, ljungade -i den mörka Norden. Smidde järn eller åtminstone länte sin eld därtil. - - Wäinämöinen walkia walosa. - Tuli wuori arpal arpelemaan, - Maita matkustelemaan. - Rotkot wuoren waeltamaan, - Wieläpä runno rohkiasti, - Mäen laxosa sywäsä, - Wuoren suuren runnakosa. - Sielläpä sinä wammuxet rakenat, - Keihät terävät teroitat -- -- - Teräwixi teit teräxet -- -- - -_Wäinämöinen_ kallas i gamla Finska Runor redan för Reformation -den _äldste Guden_, Himmelske Fadren, _synbart och ljusligen kände -Guden_. Græc. _fainomenos_, lucens, splendens. _fanaios Zeus_, -plendidus Jupiter, nitidus -- est & cognomen _Apollinis_. Scapula. - -_Wäinämöises_ kaftan, råck och vepa var så förvarande, at den -anropades til et Palladium i häftigaste striden; hvarom det heter: - - Waippa wanhan Wäinämöisen - Kaapu kauka Lappalaisen - Sepä tänne tuotuwohon, - Suurillen sotikeoillen -- -- -- - -_Wäinämöinen_ ansågs för så helig, at hans svett skulle bota, dårföre -anropas _Hiki wanhan Wäinämöisen_. - -Han kallas ock för sin ålder och styrka samt vördsamma person _Ukko -wanha Wäinämöinen_ -- -- -- - -Han är ofta med _Ilmarinen_ i sällikap i hedenhös tiden; men efter -Påfviska lärans införsel i landet, måste han vara i sällskap med -_Neitsu Maaria Emonen_, som tyckes taga högra handen, såsom et -fruentimmer. Då af en Carelare frågades, hvilka han trodt vara de -högsta Guda-magter i hedendomen, svarade han: _Itte wanha Wäinämöinen -ja neitty Maria Emonen_, utan at göra skilnad på tiden. -- Än sedan -Christendomen infördes och en någorlunda Guds kännedom upkom, blandas -den Sanne Högste Guden af de anropande ibland med de fordna inbillade -högsta magterna; ty ofta står i gamla Runor: _Itse llmoinen Jumala, -itse wanha Wäinämöinen, itse Seppä Ilmarinen, Neity Maria Emonen täsä -myöskin tarwitahan, tämä jaxo jaxamahan, tämä päästö päästämähän_ --- -- När de voro så många, så måste, om den ena ej hjelpte den andra -hjelpa. - -_Wäinämöinen_ berättas hafva haft en besynnerlig rolig klädedrägt. -Hans bälte var beprydt med _fjädrar och plumer_ -- Han synes varit -bevingad som Mercurius, och klädd som en _American_ i dun, som ses af -efterföljande Runa, där _Maria_ anmodas, at nappa en vingfjäder af -_Wäinämöises_ skärp, at smörja med: - - Siwalla simanen siipi - Wyöltä wanhan Wäinämöisen, - Wyöltä ainosen kapeen. - - Ryck en honingsfull vinge - Ifrån den gamla Wäinämöises bälte (midja), - Den förnämste mannens lif. - -_Wäinämöises barn_ voro en dotter _Kiwutar_, och en son, af mariage -de conscience, med en hafs-fru aflad, som kunde bota bölder; han -åberopas i följande stycke. - - Nosta miekkasi merestä, - Lapiosi lainehista, - Jollas ruhtat rupia. - Eli painat paisuita -- -- - - Du Wäinämöises naturliga (i löndom aflade) Son! - Lyft up dit svärd ifrån hafvet, - Din spade (tre-uddiga gastel) ifrån vågorne, - Hvarmed du krossar utslaget, - Eller ock krystar bölderna -- -- - -Hafsvatnet torde ock vara torkande och helande i synnerhet när en -_Wäinämöises son_ blef Doctor. - -Fogelfångare, Jägare och skogsmän anropa _Wäinämöinen_, at slå på -_sin Harpa_, på det dess ljufliga klang, må låcka fram alt villebråd --- såsom följande _Linnun-pyytäjän sanat_ gifva vid hand: - - Itte wanha Wäinämöinen - Teki kalliolla kandeletta. - Kust on koppa kandelessa? - Koiwusta wisa-perästä. - Kust' on naulat kantelessa? - Tammesta tasaiset oxat. - Kust' on kilet kantelessa? - Jouhista hyvän orihin - Lemmon warsan wahteista -- -- - Ite wanha Wäinämöinen - Kuhtu pijjat, kuhtu pojjat. - Soittamahan sormillansa. - Ei ilo ilolle käynyt, - Soitto soittollen tajonnut. - Kuhtu nainehet urohot. - Ei ilo ilolle käynyt, - Soitto soitolle tajonnut. - Ite wanha Wäinämöinen - Otti soiton sormillensa, - Käänsi käyrän polwillensa, - Kanteleen kätensä alle: - Wasta ilo ilolle käwi. - Soitto soitolle tajoisi. - Ej sitä metässä ollut. - Neli jalkasta jaloa. - Lintu parwia parasta. - Jok ej tullut tuiskuttain, - Karhukin aidalle kawahti, - Soitettua Wäinämöisen. - Mielus Mehtolan Emäntä, - Tapiolan tarkka neito, - Wedä riistasta rekiä, - Tawaraista taluttele, - Kohden kulta langojani. - -Sammaledes anropade _Fiskare Wäinämöinen_, om likaledes då -förfärdigade en _Harpa_, hvarpå han spelte så ljufligt och kraftigt, -at _Fiskarne_ sprittade af glädje, sjelfver _Hafs-Frun_, Sirener -och Delphiner högde sig up på vattubrynet och på hafs-stranden, at -lyss --. Ja, sjelfva _Wäinämöinen_ var så pathetisk och rörd af sin -musique, at tårarne af glädje nedtilrade; såsom föregående och flere -sådane gamla Runor tydeligen gifva tilkänna. O! en oförliknelig -virtuose! - -WÄINÄMÖINEN el. ÄINEMÖINEN. Poëternes Patron. Sjelf den ypperste -Skald -- Finlands Apollo -- Harpors (Kanteles) stämmare och -Fabriqueur. En ypperlig Orpheus, som med sin sång feck näcken, fiskar -och alla skogs-djur, at glättigt lyss och röras. - -Skaffade, som en Promothæus, elden på jorden; ljungade i lag med -sin yngre Bror _Ilmarinen_; bygde skepp och båtar -- Den unge Resen -_Joukawainen_ disputerte med honom om styrka, men blef illa belönt -- -Se _Joukkawainen_. - -Den kunnige och vördige _Wäinämöinen_ bygde sjelf pråmar och håpar; -hvarom Runan berättar: - - Ite wanha Wäinämöinen - Weisti wuorella wenettä, - Kalliolla kalkutteli: - Ei kirves kiween koske. - Eikä kalka kalliohon -- -- - -_Wäinämöinen_ ansågs ock i krig för en skyds-gud; hvarföre hans vepa -vördades som et palladium mot skott, bly och krut: - - Waippa wanhan Wäinämöisen, - Kaapu kauko Lappalaisen, - Sepä tänne tuotuwohon, - Suurilta sotikedoilta, - Weri pellon penkereiltä -- -- - Jonga suojasta sotinen, - Jonga tappelen takoa -- -- - -_Wäinämöinen_ öfverträffade Svenskarnes berömlige Skalder _Eiwinder -och Smider_, berömlige för sin konst, at leka på harpa. Hans öde -hade gömt honom ytterst i Norden, men hans själ var dock ädel i sina -tankar. Han hade en särdeles gåfva, at röra alla sinnen när han slog -på sin harpa och sjöng sina dikter. Det fick hans medtäflare den unga -Jätten _Joukkawainen_ erfara. Hans infallen voro lifliga och hans -tankar höga. Han sjöng de framfarna hjeltars beröm, om verldenes -grundläggning, om eldens uphof, om de skapade ämnens förborgade -natur, och luften daldrade, och bergen gåfvo genljud; han beklagade -den ömkelighet och fåfängelighet, mellan hvilka det menskliga lifvet -delas, och de dödelige smulto i tårar. Han kunde beveka de hårdaste -hjertan til medömkan, och upmuntra de sorgsnaste sinnen, til frögd. -Ofta hade _Weden Emäntä_, Hafs-frun, Näcken och _Åge_, med de andra -små Gudamagter, som bo i det våta, dansat på vatnet, när han suttit -vid stranden och stämt sina strängar. Ofta hafva de Råd-andar, som bo -i backar och lundar samlat sig för honom och lekt, när han slagit på -sin harpa. Man sade, det den mägtige och vise allfadren _Kaweh_ eller -_Hallbordur_, den samme som _Apollo_, vore hans fader, och hade lärt -honom, at handtera strängar. Och det, at han kunde beveka stenhårda -bröst, och til lek och lust upmuntra halfdöda hjertan, gaf de -enfaldigare anledning, at tro, det stenar och liflösa ting, björnar -och skogs-djur, näckar och fiskar, _Tapio och Mehtola_, med foglar -och yrfän rördes af hans spel, och samlades at lyss på hans gudomliga -sång. - -Då den gamle harpo-slagaren, vår Finska Orphæus, slog på sin harpa, -sattes hela naturen til sjös och lands i rörelse; och förtjenar den -Acten här in extenso at afskrifvas, såsom et mäster-stycke, som -trotsar all Grækisk och Italiensk musik: - - Sittek vanha Wäinämöinen - Istuxen itek ripahan, - Otti soiton sormillensa, - Käänsi käyrän polwillehen, - Kantelen kätensä alle. - Soitti wanha Wäinämöinen; - Wasta ilo ilolle käwi, - Soitto soitolle tajusi. - Ei sitä metässä ollut, - Jalan neljän juoxewata, - Koiwin koikelehtamata, - Jok ei tullut kuulemahan, - Tehessä Isän iloa, - Wäinämöisen soitellessa: - Karhukin aidalle Kawahti - Soitettua Wäinämöisen. - Ei sitä metässä ollut, - Kahen siiwen suikawata, - Jok ei tullut tuiskuttain, - Ei sitä meressä ollut, - Ewän kuuden kulkewata, - Kahexan waeltawata. - Jok ei tullut kuulemahan - Itekkin Wein (weden) Emäntä, - Rinnoin ruoholle rojahti. - Wetäy wesi kivvelle, - Wahtallehen waiwoaxen. - Isestänni Wäinämöisen - Wedet juoxit silmistähän, - Kaseammat karpaloita, - Pyyliämmät pyyn munia, - Reheille rinnoillehen - Rinnoiltahan polvvillehen. - Jaloilla jalkansa päälle, - Putoisit wesi pisarat - Läpi wijden willa waipan, - Sarka kauhtanan kahexan. - - Sedan satte sig den gamla vördiga Wäinämöinen - Sjelf på fiolen (sätet), - Tog stränga -- spelet emellan sina fingrar, - Vände det utgröpta krokiga instrumentet på sina knän, - Harpan stälde han på sin hand. - Den vördige _Wäinämöinen_ spelte; - Då blef det en fullkomlig glädje utaf, - Och spelet liknade en riktig concert. - Det var ej i skogen något - På fyra fötter löpande, - På sina långa ben (belingar) skänglande. - Som icke kom at lyss, - Då fadren sjelf väkte glädje, - Då Wäinämöinen sjelf spelte: - Sjelfva björnen äfven sprang häftigt up mot gärdes-gården, - Då Wäinåmbinen slog på harpan. - Ej fans någon i skogen, - Som flyger hvinande med två vingar, - Som ej kom lika som ur och damb - Ej heller af alt hvad i sjön fans, - Som rörs med sex senor, - Simmar af och an med åtta årar, - Som icke kom at lyss (höra). - Sjelfva vatnens moder (hafs-frun), - Kastade sig bröstgänges mot sjöstrandgruset, - Och makade sig på en strand-hälla, - Dragandes sig up besvärligen på buken. - Af sjelfva gubben Wäinämöises ögon - Tildrade tårarne, - Något större än tranbär, - Litet drygare än hjerp-ägg, - På hans vidöpna, breda, modiga bröst, - Och ifrån bröstet på knän, - Och dädan på föttren; - Hans tårar (vattudroppar) föllo - Genom fem ylle-vepor, - Genom 8 valmars jackor. - -WÄKI TURILAS -- Se _Turilas_. En Jätte och stark Otter. - -WÄSI WITA -- _Wäinen poika_ -- En stark Rese; _Wäinämöises_ afföda. - -WEDEN EMOINEN eller _Weden Emä_, dref fiskar i nät och notvarp, -samma som _Ween eller Wein Emäntä_. Hon kom at lyss på _Wäinämöises_ -ståtliga musik. _Itekki Weden-Emäntä wetihin (wetäy) wesi kiwelle, -waiwousi wattalolle_ -- Se _Näkki_. - -WEEN-KUNINGAS och _Ween Emäntä_, (Neptunus med dess hafs-fru) Sirene, -anroptes af Fiskare. - -Hafs-Regenten beskrifves hafva en slokig hatt och vått skägg; til -honom lyda orden: - - Rätti-hattu tuores parta, - Lähes kanssani kalaan, - Kerallani Tuoresehen -- -- -- - Ween kultanen kuningas, - Annas aika ahvenia. - -Rätti hattu i.e. _ween isäntä, kuningas weesä, We-en armas anti -waimo_ -- item: - - Ween Ehtosa Emäntä - Sinä olet waimoista wakanen - Annas mulle ahvenia, - Kuletteles Kuukupoja, - Käytteles marut mahoja, - Hiekan hieromattomia, - Päiwän paistamattomia. - Alta aaltojen syvien, - Kalaisista kaarteista, - Awarasta aitastasi -- -- -- - -En _Vattu-Rå_, som _kai iksoxen_ simplement kallas _Uros_ el. _Ukko_. -En man, en gubbe; beskrifves som liten, oansenlig, med långt hår och -skägg; men ganska tiltagsen och stark, som tordes gripa i eld-fisken, -det hvarken _Wäinämöinen_ eller _J. Maria_ vågade sig til -- Härom -lyder _Runan_ til _Uros_, denna karlvulne mannens, heder, vid eldens -fångst ifrån _Aloen-järvi_; således; - - Mies musta merestä nousi - Uros aallosta yleni, - kolmen sormen korkuinen, - Neljän peukalon pituinen, - Wähän kuollutta parembi, - katonutta kauhiambi. - jalasa kiwiset kengät, - Pääsä paasinen kypärä; - Hiwus kannolla takana, - Parta rinnolla edessä -- -- -- - - En svart karl steg up ifrån hafvet, - En modig man reste sig up ifrån böljan, - Tre fingers hög, - Fyra tums lång, - Litet bättre än en dod, - Haskligare än en afliden. - På foten hade han sten-skor, - På hufvudet en hjelm af hafs-hällan - Dess hår hängde baktil på hälarne, - Och skägget frammantil på bröstet -- -- -- - -Denne tappre _Uros_ blef den skiljesman, som slet trätan imellan -_Wäinämöinen och Joukkawainen_, då han företedde sig i följande -armatur. - - Ej ennen ero tullut, - Kuin Uros merestä syndyi, - Rautalakki lainehista, - Rauta kintahat käessä. - - Det blef ingen skilnad. - Förän Uros föddes (reste sig up) från hafvet, - Den med järn-hjelmen ifrån vågorne, - Hafvande järnhandskar på händerna, - -Denne Uros mätte vara den samma, som _Meri-Tursas_. Se _Meri-Tursas, -Aloen-järwi, Joukawainen_. - -"Alle forntidens Resar äro icke annat än sinnebilder och varelser, -dem Skalde- konsten diktat, med hvilka alla gamle folkslag beteknade -deras _stora förfäder_, när de ville föreställa deras sällsynta -hjelte-bedrifter. At vara stor på moraliskt sätt, var icke kändt i -dessa grofva tider; man kände ingen annan storhet än et _vildt mod_ -med _ovanlig styrka_, och alt bestod uti en laglös våldsamhet. - -"At göra Skalde-bilden så mycket större och förskräckeligare, kunde -den icke starkare uttryckas än under namn af Jättar och vidunder. - -"Detta är dessutom naturens eget språk, som icke behöfver något härma -och efterfölja. - -"De gamle Nordiske Folken beskrifva uti sina skalde-qväden alla _sina -hjeltar_, såsom _dylike Resar_; af samma beskaffenhet aro Grækernas -nio alnar höge _Aloider och Titaner_, hvilke hade en styrka, som -ingen kunde emotstå, och lade hela berg ofvan på hvarandra -- Djärfve -nog, at dymedelst vilja bestorma sjelfva himmelen." -- Jerusalems -_Betraktelser öfver Religionens förnämsta Sanningar_, 2 Del. sid, 188. - -Sådant är språket äfven uti _sångstycken om Wäki Turilas, Uros, -Joukkawainen_ m.m. - -WEINÄMÖINEN WEINEMÖINEN el. WEINEMOINEN, anses af några för et -fruentimmer, och kallas _Akka vein Emoinen_, -- af _wesi_, vatten -- -_wein_ och _Emoinen_, lilla mor, sjö-fru. Se _Kiwutar_. - -WENDLER, Se _Aate_ och _Winder_. - -WENNON-HÄRKÄ, En stark drag-oxe, in i tystaste skogen, som upplögde -det _Sämpsä Pellervoinen_ sådde med trä-frön. - - Wennon härkä Uljamoinen - (Puiden Hevonen, joka puita kynti, wäkewä kyntäjä) - Lähti maita kyntämään. - Saloja wakoamaan, - Suot kynti, kanerwat kaswoi; - Mäet kynti, nousi männyt -- -- - -WESI HIJSI, En ond ande, eller vattu-råderska (Wesi-piru). De -vidskepplige säga sig än i dag, kunna upmana henne från vatnet, och -bära henne i et vattu-käril, at skada nästan, i synnerhet tjufvar, -som skola plågas af henne, eller blifva sur-ögda m.m. Eljest är -denna, naturligtvis, en vattu-syrsa (Larva Dytisci), som upäter agn -och fisk för fiskare, då fiskeriet vantrifves. - -WILLATAR, En troll-häxa, som födde och upammade Ormen. En _Juutases_ -maitresse. - -WILINER, Se _Aate_, _Joter_ och -- - -WINDER, Et folk, som förmenas hafva gifvit Finland sit namn. Hos dem -hade visheten sit Tempel. - -_Windernes Tempel_ voro upfylda med vidskeppelser. De brände ljus vid -de dödas grifter och läste där sina sånger. - -WINDLAND. Beboddes af Winderna, _Finland_. Det är knapt något land -i Norden, som til större ymnoghet, under et omildt luftstreck, -genom invånarenas outtrötteliga arbetsamhet, gifver alt, hvad til -det menskliga lefvernets nödtorft och beqvämlighet betarfvas. Dess -fördelaktiga hamnar befrämja dessförutan handeln, och dess flaggor -blifva ärade i de fjärdar, där de synas; invånarena äro höfliga i -sina åtbörder och behagliga i sit umgänge; Mot sin Konung trogna; -i sina tankar förvetna, och i alla kroppsens öfningar skickeliga i -faran oförskräkte; i segren ädelmodiga och i alla sina beslut snara. -Se _Adalrik och Göthildas Äfventyr_. 8. Bok: I Del, p. 430, Se -_Arngrim, Sigmund_. - -WINGA, En Satyr, som besofde _Wanga_, hvaraf föddes _Wangamoinen_. -_Winga wangahan makaisi_-- -- deras afföda blefvo ödlor. - -WIRAN-KANNOS, Befordrade hafver-växten. - -WUODEN-ALKAJAISET, En slags Högtid, efter Finska nations smak, på -åtskilliga tider om hösten efter slutad tröskning och inbärgning, -då måltider hållas och drickes väldeligen. _Norra Österbotningen_ -firar _Mickels messan_ eller _Kekri_, Allhelgona, sedan slagten -gått för sig; då af det slagtade ätes stekt och sjudit. Kallas ock -_Sonnin-pejjahaiset_ -- d.ä. Ox-graföl -- Se _Ristin-päiwä, Kekri_. - -WUOLA-HATTARA, foem. Uxor Vulcani, forte Venus. - -_Wuolahetar_, den samma. _Kaut on poika Wuolahinen, Wuolahattarein -tekemä_, eller _Rauta poika Wuolattaren -- Rauta poika Wulangoisen, -Emä rauwwan Ruojuatar_. - -WUOLANGOINEN. Järnets fader, Vulcanus. Därmed förstås i Runor et -myrjärn, som tages up ifrån kärr, myror och lösa dälder. vid. -_Ruojuatar_. - -WUOLAINEN, Den samme, eller en af Cycloperne. _Wuolahatars_ man. - -WUOREN-WÄKI. Bergs-Troll. Flere batailloner af dem kunde framvisa -sig, arbetande i berg, smälte och förädlade metaller -- Röfvade bort -Prinsessor och vackra flickor. Höres ofta i gamla Sagor. v. _Haltia_. - -WUOTAR, En smörje-kokerska och pulfver-häxa. _Wuotar woitein tekijä -kesät keitti woiteita_ -- -- anropades då man fått contusion af något -träd. - - -YFVER-BOER, kallas Nordens inbyggare;, och än hos oss, de som bo up i -landet i Sockne-skatorne -- Sättas mot _Kainulaiset_. - -YME. Dräptes af _Bores_ Söner. Se _Pohjolan poika_ och _Jumo_. - -YMES Land, vårt Västerbotn, Umeå och Lappland. - -YRJÄNÄ -- Nom. propr, viri. St. _Jöran_, vid. _Jyryn-päiwä_. -- Då -Boskapen om våren utsläptes ifrån Fähuset, skulle en karl gå så långt -i skogen, som koerna pläga gå i bete, och ropa öfverljudt 3 gångor -dessa orden: _Sanct Yrjänä! tuo karjas kotiin_. Detta skulle betyda -så mycket, at _Sanct Jöran_, som var en _Hus-Gud_, rådande öfver -hus-folket och gårds-boskapen, skulle drifva kona hem om aftonen, på -det de ej måtte blifva i skogen liggande öfver natten. - - -ÄINEMÖINEN. Samma som _Wäinämöinen_. - -ÄMMÄN KOSKI. Samma som _Qwenaström_ i Cajana. Förmenes hafva sin -uprinnelse af en _källa_, kallad _Kulda-kaiwo_, gullbrun, eller -guld-källa; ligger under _Maanselkä_ eller Landt-ryggen, å hvilkens -ena sida vatnet löper mot öster Norr ut i Hvita hafvet; men å den -andra sidan mot väster in Sinum bothnicum. Här var Cajana Borg eller -Slott bygdt, som sprängdes af Ryssarne 1715. - -NB. De öfrige ord, som begynnas på Ä och Ö, sökas under A och O. - - -ÔSTERBOTN, Se _Qwenland, Ruskon-kivi, Kainulaiset, Kainunmaa_. - -Konung Erik IX gjorde Korsbolm til et Herra-säte, lät befästa det -och nämnas af det heliga korset. Den ypperste af Riksens Råd i -Sverige, _Erik Puke_, blef A:o Christi 1400 den förste Höfvitsman på -_Korsbolm_. Han lefde i Engelbrechts och Konung Carl VIII:s Knutssons -tid. 10 Socknar i _Österbotn_ behålla deras Finska Språk, hvarutinnan -de fulleligen differera sin emellan i anseende til pronunciation, -och eljed de, som bo närmare åt Ryska gränsen och Savolax, några -particulariteter hafva; men Språket är dock enahanda. - -Sedan landet kom under Sveriges lydno, är det straxt besatt med -Föreståndare eller Ståthållare, Domare, Fougdar med flere _Esivallan -personat_. - -Ifrån är 1400 hafva följande _Landshofdingar_ varit här i _Österbotn_ -til år 1734. - - A:o 1400 Erik _Puuke_ -- på Korsholm. - 1540 Mats _Mårtensson_ -- på Korsholm. - 1564 Hans _Swänske_ -- på Korsholm. - 1570 Petrus _Bagge_ -- på Uhleåborg. - 1597 Hans _Mönich_ -- på Uhleåborg, då Flemmings - klubbekrig stod i Ilmola. - 1600 Isaak _Behm_ -- på Uhleåborg. - 1611 Erik _Haare_ -- tilförordnad Befallningsman öfver - Uleå och Cajanaborgs Fästning Samt dess Län. - 1622 Christopher _Werensstedt_ -- på Uleåborg. - 1626 Johan Månsson _Ulfsparre_ -- på Uleåborg. - 1630 Ernest _Creutz_ -- på Uleåborg. - 1635 Melchior _Werenstedt_ -- på Uleåborg och Landshöfdinge - öfver Öster-Norrlanden. - 1646 Hans _Kylle_ -- pä Uhleåborg. - 1650 Erik Åkeson _Soop_ -- på Uhleåborg. - 1656 Thure _Ribbing_ -- på Uhleåborg, Landshöfdinge öfver - Öster-Norrlanden. - 1660 Johan _Graan_ -- på Uhleåborg, Landshöfdinge öfver - Öster- och Wästerbotn. - 1676 Diedrich _Wrangel_ -- på Uhleåborg. - 1687 Guftav _Grasse_ -- på Korsholm. - 1694 Johan Ehrensköld -- på Korsholm. - 1707 Lorentz _Clerck_ -- General-Major, Landsh. och Friherre. - 1720 Reinhold Wilh. von _Essen_, blef Landshöfdinge öfver - Österbotn med Cajanaborgs Slått och Län år 1720. Dödde - d. 3 Maji 1732 uti Uleå, därest han ock blef begrafven. - Var General Major. - 1733 Broderus _Rålamb_, Landsh. och Friherre. Kom til Österbotn - 1733. Afsomnade 1734. Var en ganska litterat Herre. - -Sednare tiders Höga Herrar, detta Lands Styresmän, äro i så färskt -minne, (såsom Herrar, Grefv. och Riddare, v. Creutz -- G. A. Piper, -Groth, L. Göös, Jägerhorn, (Carl Magnus) som dog d. 29 Apr. 1782. -Landshöfdinge i Uhleåborg, den förste efter Österbotns delning i 2:ne -Län), at man i en urgammal antiquitets samling, ej velat inblanda så -höga namn. - -Hvad för öfrigt rörer Österbotn och dess öden, hörer egenteligen til -Historien och Geographien; men denna sidsta Artikel om Österbotn, har -man endast velat hit foga som appendix, tagen ifrån gamla papper. - - - - -Fotnoterna: - - -[1] Profess. Henr. G. Porthans _Disp. de poësi Fennica_ P. V:ta -p. 94. -- Adde, quod in plurimis (sc. _Runis Magicis_) _Mythica_ -illa rerum incunabula, quae narrant, studio plerumque indicantur -obscurius; ac _Mythologia_ praeterea _prisae Fennicae_ ratio hodie -fere ignoratur, unde munia & attributa _Idolorum Veterum_, quorum -saepe mentio injicitur, aegerrime explicantur; ut allusiones taceam -ad _instituta & mores Majorum_ jam antiquatos. - -[2] Se Prof. Meiners hist. Doctr. de vero Deo, p. 162. sq. Jämför -Gottfried Less Geschichte von Religion, tr. 1784 i Göttingen i 8:o. -I. Theil pag. 90. - -[3] Af Botins Sv. hist. p. 10 - -[4] Se Prof. Gadds Företal til Kyrkoh. och Probst. D Nils Idmans -afhandl. om Finska och Graekiska Språkens gemenskap. - -[5] "Den äldsta Verlds-Historien består af idel Original urkunder -eller Historiska Sånger, såsom de enda minnesmedel hos alla gamla -folkslag, och med hvilka de första menniskjorna sökte, at hos sig -bibehålla och til efterverlden öfverlämna de märkvärdigaste -- --" -Jerusalem loc. cit. pag. 185. - -"Gamla Kämpe-Visor hafva länge uti Norden förlustat hopetals samlade -åhörare, och samma bruk är ännu hos de vilda Americaner gångbart." En -gammal Mans Bref til en ung Prisns 2. Del. sid. 304. ed. 1785. - -[6] D. N. Idmans Afhandl. l.c, paz. 9. not. c. - -[7] De convenientia Lingva Hungarica cum Lapponica, Praeside _Ihre_, -Upsaliae 1772. cfr. De origine lingvarum P. 11. Praes. _Ihre_, -Upsaliae 1761. - -[8] Nic. Hahns Disp. de Sacris Antiqv. Hyperboreorum. Aboae 1703. - -[9] _Soaanut_, Savonica pronunciatio, pro _saanut_, har fått. - -[10] Locat. caf. a auttamattuen -essa -- är altid, utan at hjelpa -contractum pro auttamattomuessa -- a auttamattomuus -uuden -hjelplöshet, ogunst. - -[11] Doct. och Probst. Nils Idmans afhandl. om Finska och Graekiska -Språkens gemenskap pag. 40-41. - - - - - - - - -End of Project Gutenberg's Mythologia Fennica, by Christfrid Ganander - -*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK MYTHOLOGIA FENNICA *** - -***** This file should be named 52445-8.txt or 52445-8.zip ***** -This and all associated files of various formats will be found in: - http://www.gutenberg.org/5/2/4/4/52445/ - -Produced by Jari Koivisto - -Updated editions will replace the previous one--the old editions will -be renamed. - -Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright -law means that no one owns a United States copyright in these works, -so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United -States without permission and without paying copyright -royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part -of this license, apply to copying and distributing Project -Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm -concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark, -and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive -specific permission. If you do not charge anything for copies of this -eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook -for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports, -performances and research. They may be modified and printed and given -away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks -not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the -trademark license, especially commercial redistribution. - -START: FULL LICENSE - -THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE -PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK - -To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free -distribution of electronic works, by using or distributing this work -(or any other work associated in any way with the phrase "Project -Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full -Project Gutenberg-tm License available with this file or online at -www.gutenberg.org/license. - -Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project -Gutenberg-tm electronic works - -1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm -electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to -and accept all the terms of this license and intellectual property -(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all -the terms of this agreement, you must cease using and return or -destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your -possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a -Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound -by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the -person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph -1.E.8. - -1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be -used on or associated in any way with an electronic work by people who -agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few -things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works -even without complying with the full terms of this agreement. See -paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project -Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this -agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm -electronic works. See paragraph 1.E below. - -1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the -Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection -of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual -works in the collection are in the public domain in the United -States. If an individual work is unprotected by copyright law in the -United States and you are located in the United States, we do not -claim a right to prevent you from copying, distributing, performing, -displaying or creating derivative works based on the work as long as -all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope -that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting -free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm -works in compliance with the terms of this agreement for keeping the -Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily -comply with the terms of this agreement by keeping this work in the -same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when -you share it without charge with others. - -1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern -what you can do with this work. Copyright laws in most countries are -in a constant state of change. If you are outside the United States, -check the laws of your country in addition to the terms of this -agreement before downloading, copying, displaying, performing, -distributing or creating derivative works based on this work or any -other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no -representations concerning the copyright status of any work in any -country outside the United States. - -1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg: - -1.E.1. The following sentence, with active links to, or other -immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear -prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work -on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the -phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, -performed, viewed, copied or distributed: - - This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and - most other parts of the world at no cost and with almost no - restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it - under the terms of the Project Gutenberg License included with this - eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the - United States, you'll have to check the laws of the country where you - are located before using this ebook. - -1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is -derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not -contain a notice indicating that it is posted with permission of the -copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in -the United States without paying any fees or charges. If you are -redistributing or providing access to a work with the phrase "Project -Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply -either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or -obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm -trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted -with the permission of the copyright holder, your use and distribution -must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any -additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms -will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works -posted with the permission of the copyright holder found at the -beginning of this work. - -1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm -License terms from this work, or any files containing a part of this -work or any other work associated with Project Gutenberg-tm. - -1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this -electronic work, or any part of this electronic work, without -prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with -active links or immediate access to the full terms of the Project -Gutenberg-tm License. - -1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary, -compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including -any word processing or hypertext form. However, if you provide access -to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format -other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official -version posted on the official Project Gutenberg-tm web site -(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense -to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means -of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain -Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the -full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1. - -1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying, -performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works -unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9. - -1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing -access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works -provided that - -* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from - the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method - you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed - to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has - agreed to donate royalties under this paragraph to the Project - Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid - within 60 days following each date on which you prepare (or are - legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty - payments should be clearly marked as such and sent to the Project - Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in - Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg - Literary Archive Foundation." - -* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies - you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he - does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm - License. You must require such a user to return or destroy all - copies of the works possessed in a physical medium and discontinue - all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm - works. - -* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of - any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the - electronic work is discovered and reported to you within 90 days of - receipt of the work. - -* You comply with all other terms of this agreement for free - distribution of Project Gutenberg-tm works. - -1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project -Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than -are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing -from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The -Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm -trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below. - -1.F. - -1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable -effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread -works not protected by U.S. copyright law in creating the Project -Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm -electronic works, and the medium on which they may be stored, may -contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate -or corrupt data, transcription errors, a copyright or other -intellectual property infringement, a defective or damaged disk or -other medium, a computer virus, or computer codes that damage or -cannot be read by your equipment. - -1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right -of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project -Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project -Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all -liability to you for damages, costs and expenses, including legal -fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT -LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE -PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE -TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE -LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR -INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH -DAMAGE. - -1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a -defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can -receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a -written explanation to the person you received the work from. If you -received the work on a physical medium, you must return the medium -with your written explanation. The person or entity that provided you -with the defective work may elect to provide a replacement copy in -lieu of a refund. If you received the work electronically, the person -or entity providing it to you may choose to give you a second -opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If -the second copy is also defective, you may demand a refund in writing -without further opportunities to fix the problem. - -1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth -in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO -OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT -LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE. - -1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied -warranties or the exclusion or limitation of certain types of -damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement -violates the law of the state applicable to this agreement, the -agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or -limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or -unenforceability of any provision of this agreement shall not void the -remaining provisions. - -1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the -trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone -providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in -accordance with this agreement, and any volunteers associated with the -production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm -electronic works, harmless from all liability, costs and expenses, -including legal fees, that arise directly or indirectly from any of -the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this -or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or -additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any -Defect you cause. - -Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm - -Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of -electronic works in formats readable by the widest variety of -computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It -exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations -from people in all walks of life. - -Volunteers and financial support to provide volunteers with the -assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's -goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will -remain freely available for generations to come. In 2001, the Project -Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure -and permanent future for Project Gutenberg-tm and future -generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see -Sections 3 and 4 and the Foundation information page at -www.gutenberg.org Section 3. Information about the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation - -The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit -501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the -state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal -Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification -number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by -U.S. federal laws and your state's laws. - -The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the -mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its -volunteers and employees are scattered throughout numerous -locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt -Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to -date contact information can be found at the Foundation's web site and -official page at www.gutenberg.org/contact - -For additional contact information: - - Dr. Gregory B. Newby - Chief Executive and Director - gbnewby@pglaf.org - -Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg -Literary Archive Foundation - -Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide -spread public support and donations to carry out its mission of -increasing the number of public domain and licensed works that can be -freely distributed in machine readable form accessible by the widest -array of equipment including outdated equipment. Many small donations -($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt -status with the IRS. - -The Foundation is committed to complying with the laws regulating -charities and charitable donations in all 50 states of the United -States. Compliance requirements are not uniform and it takes a -considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up -with these requirements. We do not solicit donations in locations -where we have not received written confirmation of compliance. To SEND -DONATIONS or determine the status of compliance for any particular -state visit www.gutenberg.org/donate - -While we cannot and do not solicit contributions from states where we -have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition -against accepting unsolicited donations from donors in such states who -approach us with offers to donate. - -International donations are gratefully accepted, but we cannot make -any statements concerning tax treatment of donations received from -outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff. - -Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation -methods and addresses. Donations are accepted in a number of other -ways including checks, online payments and credit card donations. To -donate, please visit: www.gutenberg.org/donate - -Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works. - -Professor Michael S. Hart was the originator of the Project -Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be -freely shared with anyone. For forty years, he produced and -distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of -volunteer support. - -Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed -editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in -the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not -necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper -edition. - -Most people start at our Web site which has the main PG search -facility: www.gutenberg.org - -This Web site includes information about Project Gutenberg-tm, -including how to make donations to the Project Gutenberg Literary -Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to -subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks. - diff --git a/old/52445-8.zip b/old/52445-8.zip Binary files differdeleted file mode 100644 index cc9576a..0000000 --- a/old/52445-8.zip +++ /dev/null |